Projektrapport 2 Yttre miljövård och …medlem.cornema.se/wp-content/uploads/2011/02/VM-8-DRT1...4 [email protected] VM-8 2010-11-29 Sammanfattning Med vår rapport har vi

1 [email protected] VM-8 2010-11-29

Projektrapport 2

Yttre miljövård och Dricksvattenteknik 1

VM-8

Projektgrupp Öst

2010-11-28


Förord

Vi är en grupp studenter som går på Vatten- och miljöutbildning i Hallsberg, nu har vi gjort

vårt andra projekt som inbegriper huvudmoment inom Yttre miljövård och Dricksvattenteknik

1, med en fallbeskrivning för båda huvudmomenten. I den här rapporten ska vi beskriva dessa

områden tydligt och konkret.

Under fem veckor har gruppen tagit fram information och fakta om branschen. Gruppen har

sammanstället och tagit del av varandras arbete för att få rapporten komplett.

Vi vill tacka Anna Berggren för det stöd och all feedback hon gett oss i vårt arbete.

Angelina Vaganova, Bert Helgen, Taoufik Massiri, Per Karlsson


Innehåll

Innehåll .................................................................................................................................................... 3 Sammanfattning....................................................................................................................................... 4 Syfte ........................................................................................................................................................ 4 Metod ...................................................................................................................................................... 4 Uppgift 1 ................................................................................................................................................. 5

Val av reningsmetod ........................................................................................................................... 5 Intagsanordning ................................................................................................................................... 5 Silning ................................................................................................................................................. 6 Kemisk fällning/flockning .................................................................................................................. 6 Sedimentering ..................................................................................................................................... 7 Filtrering ............................................................................................................................................. 8 Snabbfilter ........................................................................................................................................... 9 Snabbfiltersand.................................................................................................................................... 9 Långsamfilter ...................................................................................................................................... 9 Slamkvalitet ...................................................................................................................................... 10 Behandlingsprocess ........................................................................................................................... 10 Deponering av slam .......................................................................................................................... 11 Desinfektion ...................................................................................................................................... 11 Grundvattnets egenskaper ................................................................................................................. 12 Val av reningsmetod ......................................................................................................................... 12 Intag .................................................................................................................................................. 12 Avskiljning av järn och mangan ....................................................................................................... 13 Filtrering ........................................................................................................................................... 14 Avhärdning ....................................................................................................................................... 14 Alkalisering ....................................................................................................................................... 15 Desinfektion ...................................................................................................................................... 15

Bilaga 1 ................................................................................................................................................. 16 Uppgift 2 ............................................................................................................................................... 17

Hur bemöter ni kunden? .................................................................................................................... 17 Vad föreslår ni att kunden skall göra ................................................................................................ 17 Vad gör ni nu? ................................................................................................................................... 18 Skickar ni ut någon och i så fall vem och vad skall han/hon göra? .................................................. 18

Uppgift 3 ............................................................................................................................................... 19 Hur många lagar ersätter Miljöbalken? ............................................................................................. 19 Vilka är Miljöbalkens fem grundstenar? ........................................................................................... 20 Miljöbalkens mål och tillämpningsområde ....................................................................................... 20 För vem gäller Miljöbalken? ............................................................................................................. 20 Finns det några begränsningar för Miljöbalken? .............................................................................. 21 Beskriv skillnaden mellan EG-förordning och EG-direktiv? ............................................................ 21 Vilka fem tingsrätter är även regionala miljödomstolar? .................................................................. 21 Alla som bedriver miljö farlig verksamhet ska fotlöpande kontrollera och planera sin verksamhet.22 Definiera Miljöfarlig verksamhet? .................................................................................................... 22 Med miljöfarlig verksamhet menas: .................................................................................................. 22 Vad står ordet ekologiskt för? ........................................................................................................... 22

Uppgift 4 ............................................................................................................................................... 23 Vad är avfall? .................................................................................................................................... 23 Definition av hushållsavfall .............................................................................................................. 23 Miljögifter som kan spridas vid förbränningen av hushållsavfall ..................................................... 23 Nytta av förbrännings metoder ......................................................................................................... 24 Förbränning av hushållsavfall ........................................................................................................... 24 Restavfall .......................................................................................................................................... 27


Sammanfattning

Med vår rapport har vi redovisat en fallbeskrivning för två sammanslagna huvudmomenten,

Yttre miljövård och Dricksvattenteknik 1.

I delmomentet Yttre Miljövård har vi beskrivit och förklarat Miljöbalkens lagar och

föreskrifter som styr kvalitet och miljö inom hela VA-branschen, uppgift 3. I uppgift 4 har vi

tagit fram globala och lokala miljöproblem orsakade av naturresuskrävande verksamhet. Vi

har sammanställt och redovisat vilka miljögifter som kan tänkas spridas vid förbränningen,

samt metoder som finns för att avskilja dessa och vad man gör med restavfallet. I uppgift 2

har vi redovisat hur samspelet fungerar mellan en huvudaktör, som är ansvarig för

dricksvattenproduktionen i en medelstor kommun och en kund. Vi har också beskrivit

kommunens agerande och vilka rutiner för klagomålhantering man har.

I delmomentet Dricksvattenteknik har vi redogjort reningsprocesserna i vattenverk för grund-

och ytvatten med avseende på sammansättning och lämplighet som råvatten enligt SLVFS

2001:30. Samt har vi beskrivit ledningssystems, pumputrustningars och reservoarers funktion,

skötsel och samverkan.

Syfte

Syftet för projektet var att göra en rapport av dessa sammanslagna huvudmoment Yttre

miljövård och Dricksvattenteknink 1, för att få en bättre förståelse i hur arbetet fungerar inom

branschen samt vilka problem man står inför. Syftet är även att visa att vi kan samarbeta och

lära oss att arbeta enligt PBL (problem Baserat Lärande).

Metod

Vi har använt oss av litteratur samt Internet för att få fram information. Med tanke på att allt

uppdateras dagligen så blir Internet den aktuellaste källan. För att få en inblick i hur olika

processer fungerar i branschen har vi använd Vavs publikationer P71,P72,P73och P80 .

Diskussioner har varit en viktig del i vårt pågående arbete, dels för att vi jobbar enligt PBL,

dels för att vi har stött på enskilda problem som är svåra att lösa självständigt.


Uppgift 1

Ni jobbar på kommunens vattenverk och en dag kommer chefen in till er och börjar diskutera

kommunens dricksvatten och kraven från Livsmedelsverket. Han tycker att vattenverket inte

på ett bra sätt beskriver sina reningsprocesser och ger er i uppdrag att göra detta. Eftersom ni

genomgått en utbildning som bygger på problembaserat lärande så ser ni inga problem med

att ta på er uppgiften. Chefen förklarar att ni på ett överskådligt sätt skall redovisa vilka

processer som vattenverken har att tillgå, i sin produktion, för att uppfylla de krav som

Livsmedelsverket ställer på ett dricksvatten som levereras till konsumenterna/abonnenterna,

samt vad som kan påverka dricksvattnet negativt på dess väg från vattenverk till brukare. Han

ger er också några karakteristiska råvatten som skall förädlas till dricksvatten. Bilaga 1.

Val av reningsmetod

Med hjälp av råvattenanalyser kan man välja lämplig reningsmetod för ett ytvatten.

Livsmedelsverket har i tidigare publikationer tagit fram tabeller för hur ofta råvattnet skall

analyseras. Publikationen SLVFS 1993:35 gäller inte längre men kan i relation med erfarenhet

och geografiska förutsättningar ta fram ett program i hur ofta provtagning skall ske.

Undersökningarna avser de parametrar som Livsmedelsverket anger i bilaga 3, avsnitt A

(normal kontroll) och bilaga 3, avsnitt B (utvidgad kontroll).

Råvattnet som vi använder håller en bra kvalitet redan från början, men som allt sjövatten

innehåller det även organiska ämnen vilka varierar mellan årstider samt under årens gång. De

organiska ämnena ger vattnet påtaglig lukt och smak samt gör det grumligt (bilaga 1, ex. 2,3).

De måste avlägsnas innan det är fullvärdigt dricksvatten.

Anläggningen för rening av ytvatten med sådana egenskaper består av mikrosil, kemisk

flockning, sedimentering och filtrering.

Intagsanordning

Reningsprocessen börjar med att vatten hämtas från helst två skilda vattendrag och på två

olika djup, beroende på var det för tillfället är bäst kvalitet och bäst temperatur (under

språngsiktet) i skyddsområdet. På sommaren är det bättre att ta vattnet på djupet, där det är en

jämnare temperatur motsvarande andra årstider (bilaga 1, ex.3). Intaget kan inte läggas för

nära botten där det är syrebrist och finns risk för oönskat slam in till pumpstationen.

Råvattenintagets placering ska vara skyddat mot föroreningar av olika slag t.ex. utsläpp av

kommunalt och industriellt avloppsvatten, dagvatten, dränage från odlad mark eller olyckor

med farligt gods. Råvattnet skall ha uppnått ramdirektivet för vatten.

fig.1.


Silning

Intagsanordningen är utrustad med olika silar för att förhindra att föremål och oönskade

partiklar förs in i processen. Själva intaget är utrustad med en sil som är 10-20 mm i diameter

för att inte få in fisk eller ett annat föremål. Om det inte finns en sil vid intaget, har man ett

grovrensgaller i intagskammaren som är maskin/handrensat. Mikrosilen är det första steget i

processen att rena vatten, då den tar bort humus och andra fasta partiklar. I mikrosilen får

vattnet pressas genom en siltrumma med uppspända konstfiberdukar. Därefter pumpas vattnet

vidare in till vattenverket.

Kemisk fällning/flockning

Kemisk flockning måste tillgripas eftersom råvattenanalyser visar höga värden på färg,

humushalt, grumlighet samt lukt (bilaga 1, ex. 3 ). Humus och grumlande ämnen har så liten

partikelstorlek att de inte kan avlägsnas med endast sedimentering eller filtrering.

Den kemiska fällningens uppgift är att tillsätta kemikalier (koagulanter) och neutralisera

negativa laddningar så att partiklarna slår sig samma och bildar flockar vilka sedan kan

sedimenteras.

Flockningen genomförs i en flockningsanläggning som består av ett antal seriekopplade

kammare. Sådan uppdelning förbättrar flockningsresultat eftersom volymen nyttjas bättre och

uppehållstiden förlängs. Flockningskamrarna är utrustade med en mekanisk omrörare med

vertikalaxel på vilken paddlar, grind eller propeller monteras. Långsam omrörning ökar

chanser till kontakt mellan partiklarna och motverkar sönderslagning av redan bildade flockar.

fig.2.

Flockningsmedlet tillsätts vid inloppet innan första kammaren. Det är viktigt att man får en

snabb och god inblandning av kemikalierna. Inblandningen sker med hjälp av blandare i

ledningen till flockningen. Inblandningen måste slutföras inom 60 sekunder annars finns risk

för sönderslagning av bildad flock.


Som huvudkoagulant vid vattenrening har endast aluminiumsulfat kommit till användning

med krav på renhet enligt 11§ (SLV FS 1993:35). När aluminiumsulfat i vattenlösningen

reagerar med vätekarbonat som förekommer i råvatten då bildas en geléartad substans,

aluminiumhydroxid och flockarna kommer att bestå huvudsakligen av denna.

Första faktorn vilken påverkar flockningsresultatet är mängden av koagulant.

Aluminiumhalten i renvattnet ska inte överstiga 0,05 mg/l. Om halter är lika med eller högre

än 0,1 mg/l bedöms vattnet som ” tjänligt med anmärkning ur teknisk synpunkt ”.

Det är viktigt att ställa in pH - värdet riktigt för att få i princip olösliga flockar. Optimalt pH –

värdet vid användning av aluminiumsulfat ligger i intervallet 5,5 – 6,8. För varje vatten måste

pH-värdet hållas inom ett område på 0,1-0,2 enheter. Blir pH sänkningen för stor vid tillsatsen

av flockningsmedlet måste pH - justering ske med kalk, lut eller soda.

Vid vätekarbonatrika vatten, mer än 25 mg/l, behövs ingen särskild pH – justering eftersom

ytvatten med sådan egenskap är lättflockade. Däremot vätekarbonatfattiga vatten är

svårflockade och har pH – värde mellan 5,5 -6,0. Svårigheterna ökar under den kalla årstiden

när råvatten är klart.

Det är svårt att få en hållfast flock om råvatten är humusrikt och har låg alkalinitet (ex. 3).

Mycket klart vatten lämnar också en svag flock. Vid mjukt vatten med låg alkalinitet är pH –

området snävt och sådana vatten är svårflockade (bilaga1, ex. 2,3 ). I dessa fall brukar man

använda sig av hjälpkoagulant (vattenglas) för att få en flock med god hållfasthet och bättre

sjunk- och filtreringsegenskaper. Hjälpkoagulanter innebär även en lägre aluminiumsulfatdos,

vilket minskar kostnader samt ger mindre slammängder. Tillsatsen av hjälpkoagulant sker

vanligen i öppningen mellan 1:a och 2:a flockningskammaren. Riktvärdet för normal dosering

av aktiverat vattenglas är ca 10 % av aluminiumsulfatdosen.

Omrörningshastighet är en annan faktor som påverkar flockningen. Vid en hög hastighet kan

flockarna slås sönder och flockbildningen skadas. Paddlarnas eller grindarnas

periferihastighet anges vanligen som mått på omrörningens intensitet. Det kan vara

nödvändigt att sänka hastigheten till ca hälften vid svaga flockbildningar.

Det är också viktigt att skydda bildad flock för allt för hög mekanisk påverkan. Detta gäller att

öppningarna mellan flockningskamrarna samt mellan sista kammaren och sedimenterings-

eller flotationsanläggningen ska vara så stora att vattenhastigheten blir lika stor som i

kammaren. Vatten med flock ska inte falla fritt till sedimenterings- eller flotationsanläggning

samt får inte pumpas.

Sedimentering

I sedimenteringsbassängen avskiljs vatten från slam med hjälp av tyngdkraften, flockarna

faller till botten. För att man ska kunna avskilja flockar genom sedimentering krävs de har

högre densitet än vatten. Dessutom måste partiklarna vara så stora att de kan sedimenteras

inom rimlig tid. Praktiken visar att sedimenteringsresultatet blir bättre med relativt små men

kompakta flockar (med hög densitet).

Slammet får inte ligga för länge i bassängen på grund av risken att humusämnena samt

svavelvätebildningen som löses ut i vattnet. Vid sommartid när vattentemperaturen är över

10-15 grader varmt bör man rensa sedimenteringskammaren från slam var 14:e dag.


fig.3.

Vid vattenverk tas bort slammet ur bassängerna med hjälp av bottenskrapor som skrapar

slammet till bassängens ena kortände varifrån det pumpas bort. Vid flervåningsbassänger

skrapas ned slammet i understa våningen varifrån den pumpas. Vid automatisk

slamborttagning används ofta ”slamrobotar” av olika typer – en vandrande pump med eller

utan rörlig sugledning (bild 3).

Följande punkter måste tas till hänsyn för drift av sedimenteringsbassänger:

Rätt fördelning till de olika enheterna

Rätt fördelningen till de olika våningarna i en flervåningsbassäng

Arean på inloppsöppningen får inte vara för liten

Flödesvariationerna bör ske långsamt och inte med för lät frekvens

Slammet bör tömmas var 14:e dag och inte glesare än 1 gång per månad

Filtrering

Två sorters filter använder vi i huvudsak inom vattentekniken:

Snabbfilter används för att filtrera bort de flockarna som blir kvar.

Långsamfiltret används för att ta bort lukt och smak samt biologisk nedbrytning sker. Det tar

åtta timmar för vatten att passera igenom den metertjocka sandbädden. Där i finns mängder

av nyttiga bakterier som äter upp de organiska ämnen som finns kvar i vatten.

fig.4.


Snabbfilter

Filtreringen sker genom sand som är det vanligaste materialet som används, sandbädden är

ca 1m tjock, porvolym för helt runda filterkorn är teoretiskt 26 % och praktiskt 37 %.

Vanligtvis sker filtreringen vid flertalet förekommande filtertyper uppifrån och neråt,

nedströmsfilter. Det finns filter med motsatt strömning, uppströmsfilter. Vattnet som skall

renas i ett nedströmsfilter påförs över sandytan, som blir täckt av vatten. Sedan passerar

vattnet ned genom filterbädden, och under filterbotten pumpas det filtrerade vattnet till nästa

steg.

Sandfilter användas inte bara som sil (dvs. partiklar som är större än ”silhålen” stannar i

filtret). Partiklar som är betydligt mindre än öppningarna mellan sandkornen avlägsnas också.

Det beror på bl.a. adsorption (elektrisk attraktion) och sedimentation (avsättning i lugnvatten

zoner).

I filtret skall suspenderade substanser avskiljas beroende på egenskaper och ursprung. Lite

kommer från föregående behandling av vattnet och innehåller ofta mangan-, järn- eller

aluminiumhydroxid - flock. Sen finns det naturligt förekommande suspenderad substans av

bakterier, lera, alger, virus, slam och fibrer. Det är många partiklar med olika egenskaper som

skall avskiljas i ett snabbfilter. Igensättning av filter kan leda till dålig lukt och smak. För att

undvika igensättning så mäts turbiditeten på filtret kontinuerligt.

Gångtiden i ett filter mellan två spolningar 1-7 dygn, spolningar = rengörning från avskilt

material vilket man gör med en s.k. returspolning oftast. Vattenverket bör ha ett spolschema

för vart och ett av filtren.

Snabbfiltersand

Sanden skall ha en effektiv kornstorlek (d10) av 0,85 ± 0,05 mm och ett olikformighetstal

(d60:d10) av max 1,5. Högst 1 % av sanden får vara större än 2.0 mm och högst 1 % mindre än

0,5 mm. Sanden bör bestå av kvarts eller fältspat till största delen. Kornen skall helst vara

runda, man kan ha skarpkantig sand om filtreringens egenskaper är desamma som runda korn.

Förekomst av glimmer är inte önskvärd. Porvolymen bör ligga på 30-40%.

Långsamfilter

Långsamfilter består av en sandbädd med ca 1m djup. Sandens korn storlek 0,2- 2,0 mm,

effektiv d10 av 0,2-0,4 mm och olikformighetstal på högst 2,5. Filtreringshastigheten varierar

mellan 0,2 och 0,4 m3 Vatten per m

2 filteryta och timme . Det högre värdet används som regel

endast vid kemisk fällt vatten. Den låga hastigheten i filtret gör att det blir stort, upp till 2000

m2 vid 10000 m

3 vatten per dygn

Långsamfiltrering är en i raden av moderna vattenbehandlingsmetoder och kan räknas som

den första. I långsamfilter bryts det organiska materialet ner till en viss del, färgen och

CODMn minskar, oftast försvinner dålig lukt. Långsamfiltrering avlägsnar också en stor del av

i råvattnet förekommande bakterier, protozoner och virus. Avskiljning av järn och oftast

mangan sker som regel vid långsamfiltrering.

I långsamfiltret uppnås en kombination av filtrering, adsorption och biologisk nedbrytning.

Man kan jämföra det med naturliga reningsprocessen i marken. Processen bildar en biologiskt

verksam filterhud, där bl. a luktande organiska ämnen bryts ned. Processen är aerob, d.v.s.

syre förbrukas och kolsyra bildas. Inarbetningstiden varierar från fyra timmar till flera veckor.


Vid långsamfiltrering kan man räkna med:

Färgstyrkan reduceras med upp till ca 25 %

CODMn reduceras med upp till ca 20 %

Lukt och smak avlägsnas

Bakteriehalten reduceras med ca 99 %

Grumligheten blir lägre (lerpartiklar är svåra att avskilja)

Slamkvalitet

På vattenverk i Sverige utgörs flockningsslam ofta till ca hälften av inert material (alger,

partiklar) från kemikalietillsatsen. Undersökning av flockningsslam från vattenverk har visat

att tungmetallinnehållet är betydligt lägre vid jämförelse med avloppsslam. För ett

vattenverk jämfördes slammets kvalitet med naturliga sediment från botten i vattentäkten.

Metallhalterna var i de flesta fall betydligt högre i de naturliga sedimenten.

Behandlingsprocess

Vattenverksslam förutsätter att slam flödar ut från sedimenterings- eller flotationsbassänger

samt filter kan ske kontinuerligt. Slamförtjockning blir normalt det första separata

behandlingssteget, därmed mekanisk avvattning blir aktuellt. Förtjockning av slam från

ytvatten förväntas öka TS-halten med tillsats av polymer. Det finns två metoder för

volymminskning av förtjockning, naturliga och maskinella avvattningsmetoder.

Naturliga: torkbäddar och slamlaguner, fördelen med naturlig avvattningsmetod är att det är

enkelt och håller driftkostnader nere. Däremot erfordras stor markyta. Men mycket bra

resultat kan erhållas genom naturlig frysning av slammet. Vid maskinell avvattning kan

samma apparater användas som vid avvattning av slam från avloppsreningsverket.

För att lösa problemet med det aluminiumhaltiga slammet har en ny process ”REAL -

processen” testats under ett år i pilotskala byggandet av pilotanläggning och arbetet med att

utföra testerna har genomförts som ett VA - Forsknings projekt.

REAL- processen är en metod för att i fyra steg återvinna aluminium från slammet. I det

första steget löses aluminiumhydroxid genom tillsats av svavelsyra. I det andra steget används

ultrafiltrering (UF) för att separera allt oönskade material. Slammängden reduceras, slammet

innehåller en mycket liten mängd aluminium. Slammet som innehåller aluminiumjoner leds

till det tredje processteget som utgörs av ett nanofilter (NF). I NF-steget höjs

aluminiumkoncentrationen. Koncentratet från NF leds till ett fjärde steg – fällningssteget. I

fällningssteget tillsätts kaliumsulfat varvid ett helt rent salt (kalialun) bildas. Det rena

återvunna saltet kan återanvändas i vattenverket.


Deponering av slam

Vanligast i Sverige av vattenverksslam deponi är återledning till vattentäkten (direktsläpp)

eller överledning till avloppsreningsverk. Vid återledning till vattentäkten är effekterna

uppgrundning och grumling intill utsläppspunkten. Vattenverks slam är mycket fosforfattig,

därför är det oanvändbart för jordbruk och skog.

Desinfektion

UV-desinfektion har varit den metod man använt under längst tidsperiod, dock är klor är den

produkt man använder mest vid desinfektion trots att det kan ge oönskade biprodukter. Det

finns även mikroorganismer som är resistenta mot klor som cryptosporidium och giardia,

vilka är dödliga sjukdomar. Sen 90 talet då man upptäckte klorets brister har UV-

desinficering kommit tillbaka mer och mer och används oftast vid kombination med klor.

Kloret kommer att avvecklas på sikt när man kan ersätta det med andra desinfektionsmetoder

och beredningsmetoder. En nackdel med UV-desinfektion är att det inte desinficerar ute på

ledningsnätet, därför behöver man tillsätta klor när vattnet pumpas ut på nätet.

Innan vattnet lämnar vattenverk, justeras pH - värdet så att ledningarna inte rostar. Det löser

man genom att tillsätta en liten mängd kalk. Vattnet behandlas också med en liten mängd

kloramin så att bakterier inte ska kunna växa till i ledningsnät.


Grundvattnets egenskaper

Grundvatten skiljer sig kvalitetsmässigt mellan varandra avsevärt, då det påverkas av

tillrinningsområdet och att det kan rinna en större sträcka innan det anländer vid

grundvattenbrunnen. Vattnet påverkas också av marken, om det är större stenar och vattnet

rinner praktiskt taget rätt ner genom marken, renas det inte lika bra som när det får passera

genom finkornig sand. Ju fler partiklar vattnet passerar, desto fler bakterier fastnar på

partiklarna. Årstiderna har ingen större påverkan på grundvattnet.

Val av reningsmetod

Dricksvatten är ett livsmedel som lyder under Livsmedelsverkets normer enligt 7§

kvalitetskrav och vars syfte är att garantera konsumenterna ett dricksvatten av hög kvalitet.

Leveransen av ett hälsosam och gott vatten säkerställs genom förlöpande provtagningar samt

analyser av grundvatten. Med hjälp av kontinuerliga mätningar kan vi bedöma grundvattens

kvalitet och kan göra rett val av reningsmetod.

Grundvattnet vi skall rena från två olika grundvattentäkter har båda höga värden på järn,

mangan och vätekarbonat (bilaga 1 ex.1/4). Dessa måste avlägsnas ur vattnet annars bildas

brunt (Fe) eller svart (Mn) slam vilket avsätter sig i ledningen och så småningom

transporteras vidare till konsumenterna. Detta kan skapa betydande obehag och skada.

Halterna av järn och mangan bör i vattenverket minskas till under 0,05mg/l för Fe och till

under 0,02 mg/l för Mn. Vid halter av 0,1 respektive 0,05mg/l eller högre bedöms vattnet som

”Tjänligt med anmärkning ur teknisk synpunkt”.

Låga pH - värden måste höjas på från 6.8 till ca 8 på exempel 1 (bilaga 1 ex.1), samt

hårdheten måste reduceras på de båda exemplen för att vattnet ska bli godkänt enligt SLVFS.

Analyser av grundvattnet innehåller förhöjda hårdhetsvärden vilket förorsakar utfällning av

kalciumkarbonat i varmvattensystem. Hårdheten hos ett vatten kan sänkas med hjälp av

avhärdningsfilter (jonbytare).

Intag

För att skyddet av grundvattentäkten skall vara effektivt bör vattenskyddsområdet

kompletteras med en riskanalys samt beredskapsplaner. Det skall också finnas larmutrustning

för pH mätare och mätutrustning av vattnets turbiditet vid ett eventuellt inläckage till

grundvattentäkten

Intag av grundvatten har mindre behov av silning då det inte kan följa med några större

föremål (fisk, virke etc.). Beroende på miljön grundvattnet tas ifrån, samt volymen vatten man

tar upp bestämmer vilken typ av intagsanordning man väljer. Filterbrunnar används vid större

vattenintag och är utrustade med antingen filter vid botten av brunnen (Filterbrunn med

förlorat filter) eller har ett filter som är fäst till ett förlängningsrör (sumprör) som når upp till

markytan (filterbrunn).


Avskiljning av järn och mangan

Avskiljning av järn och mangan genomförs med hjälp av syresättning vilket betraktas som det

enklaste sättet. Syresättning innebär att man finfördelar vattnet till droppar eller tunna skikt

som får komma beröring med luften. Luften omsättes genom självcirkulation eller genom

inblåsning i systemet med en fläkt.

För syresättning använder vi droppbäddar bestående av makadam, plastmaterial över vilka

vattnet strilar ned och möter en uppåtgående luftström. Ofta använder man luftare av samma

typ som används vid avloppsvattenrening, varvid luften blåses in i botten på tilloppskanalen

till verket. Inblåsningen kan ske genom ett perforerat rör eller genom dysor vid bottens ena

sida.

För att inte få besvärande rest av järn och mangan i dricksvatten, måste dosen

oxidationsmedel styras noggrant för god avskiljning. Överskott av permanganat kan leda till

att vattnet blir rött samt ökad manganhalt.

Enligt dricksvattenkungörelsen bör man undvika användning av klor som oxidationsmedel.

Oxidationshastigheten påverkas av flera faktorer:

Temperatur

Typ av oxidationsmedel

Mängd oxidationsmedel

pH-värde

Salthalt (främst alkalinitet)

Grundvattens analyser visar lågt pH- värdet (bilaga 1, ex.1) vilket orsakar oxidations

svårigheter. Det innebär att pH– värdet måste höjas för att öka oxidationshastighet samt

minska halterna för utfällning av järn och mangan. Ett pH-värde omkring 7 är tillräckligt för

järn men för mangan måste man höja pH-värdet till 8,0- 8,5.

För att höja pH- värdet används föralkaliseringsprocess, som minskar vattnets halt och fri

kolsyra varvid en höjning av pH värdet erhålles till önskad nivå. Det innebär att vi tillsätter

NaOH vid inloppet innan oxidering av järn.

Oxidering sker i två steg: först avskiljes järn som är mest lättoxiderat ämne i kontakt med

luftsyre. Järn i löst form som tvåvärda joner Fe2+ oxideras till Fe 3+ joner vilka bildar

svårlösliga föreningar ferrihydroxid. Dessa bildar slam som sedan kan lätt avskiljas med

filtrering.

Filtrering sker i en kontaktatbädd med grövre material, som gör det lättare att överföra vattnet

till slutfiltret utan att bildad flock slås sönder. Kontaktbädden rengörs genom störttappning

samt ytspolning.

I andra steget avskiljs mangan som är svårlösligt och kräver en pH höjning, där tillsätter vi

kaliumpermanganat för att lösa upp mangan. Lösliga tvåvärdiga mangan- joner blir på

liknande sätt till fyrvärd mangan som faller ut som manganoxid, MnO2 (brunsten).


Filtrering

För att uppnå ett tillfredsställande reningsresultat av dricksvatten, krävs filtrering av järn- och

manganhaltiga vatten genom alkaliska filter massor. I denna process är det nödvändigt att före

filtret tillföre syre i tillräcklig mängd. Mängden av järn bör inte överstiga maximalt ca 1 mg/l

och ca 0,2 mg/l för mangan.

Avhärdning

Vatten betraktas som hårt (bilaga 1 ex.4) eftersom totalhårdheten är 23 mg Ca/l (8.4 dH) och

vätekarbonathalten är 300 mg/l. Som en regel vet man att en hög hårdhet ger utfällningar i

kastruller och varmvattenberedare samt ökar tvättmedelsförbrukningen. Man kan minska

vattnets hårdhet genom så kallad central avhärdning, där vattnet avhärdas på ett vattenverk

innan det distribueras.

Fördelar med central avhärdning:

Minskning av kopparkorrosion

Mindre utfällning av kalciumkarbonat i varmvattenberedare vilket ger minskat slitage

och lägre energiförlust

Lägre dosering av tvål och tvättmedel

Minskning av hushållsjonbytare som är relativt dyra

Nackdelar med hårt vatten:

Utfällning av kalciumkarbonat i varmvattenberedare, detta ger slitage och en förhöjd

energiförbrukning

En högre dosering av tvål och tvättmedel

Lägre komfort för konsumenterna

Avhärdning kan ske dels med hjälp av avhärdningsfilter med kat-jonbytare, dels genom

fällning med kalk.

Avhärdningsfilter (jonbytare)

Avhärdningsfilter består av en jonbytarmassa som kan byta ut vattnets kalcium- och

magnesiumjoner mot triumjoner. Avhärdningsmassan har förmåga att snabbt uppta en viss

mängd Ca- och Mg-joner som därefter blir mättad.

Avhärdning med kalkfällning

Vid denna typ av kalk-avhärdning tar man normalt bort järn och mangan på grund av att dels

järn och manganslam stör bildning av pellet, dels pelleten blir färgad. Om man har

snabbfällare eller reaktor med pellet måste vattnet efter dessa snabbfiltreras.


De senaste 20 åren har andra tekniker utvecklats som ger en bättre vattenkvalitet och som

dessutom är bättre för miljön: kristallisering i en fluidiserande bädd och membrantekniker.

Dessa tekniker höjer pH värdet och minskar kalciumkarbonaten.

Problem kan uppstå om man avhärdar vatten för mycket. Det kan uppstå korrosion i

ledningsnätet. Dessutom kan vattnets friska smak gå förlorad.

Alkalisering

Alkalier är basiska ämnen som används vid pH höjning, vid dricksvattenproduktion används

det för att minska korrosionen i ledningsnätet, vattnet behandlas också med en liten mängd

kloramin så att bakterier inte skall kunna växa till i ledningsnätet. Alkaliseringen av

dricksvattnet sker före distributionen ut till konsumenterna.

I denna process tillsätter vi kalk (kalciumhydroxid) för att höja vattnets pH - värde till ca 8,

även kolsyran i vattnet neutraliseras i denna process. Vattnet behandlas med en liten mängd

kloramin för att förhindra bakterietillväxt i ledningsnätet.

Desinfektion

Grundvattnets desinfektion process är det samma som förgående desinfektions process för

ytvattnet (hänvisning av desinfektion ytvatten).


Bilaga 1


Uppgift 2

Ni sitter som ansvarig för dricksvattenproduktionen i en medelstor svensk kommun. En dag

ringer telefonen och en lindrigt sagt irriterad vattenkonsument är i luren. Han/hon skulle fylla

upp sitt nyinköpta bubbelbadkar, men till sin fasa upptäcker han/hon att det som kommer ur

kranen är allt annat än klart vatten. Han/hon förklarar att det är ett kraftigt färgat vatten som

kommer ur kranen, och undrar givetvis vad ni håller på med på vattenverket.

Hur bemöter ni kunden?

VA-verksamheten är beroende av sina kunder och bör därför driva och utveckla VA-tjänster

för kundens bästa. Kommunens VA-verksamhet har till uppgift att förse sina kunder med

dricksvatten av rätt kvalitet i rätt tid och på överenskommet sätt. I enlighet med första

principen för kvalitetsledning i Standarden ISO 9001 bör därför vi förstå nuvarande och

framtida kundbehov, bör uppfylla kundkrav och sträva att överträffa kundens förväntningar.

Kunden värdesätter kvalitetsdimensioner i tjänsten såsom pålitlighet, tillgänglighet, artighet

samt en positiv attityd och samarbetsvilja och därför bemöter vi kunden enligt dennes

önskningar.

Man kan förklara för kunden att färgat vatten oftast beror på rost i ledningar och väldigt sällan

fel i ledningsnätet, eftersom ledningsnätet bara transporterar kallvatten och inte varmvatten

där de flesta bakterier frodas så ligger problemet oftast i fastigheten.

Vad föreslår ni att kunden skall göra

Först bör man ta reda på om kunden bor i hyresrätt, villa eller bostadsrätt. Få fram

information om det pågår arbete eller har arbetats på ledningsnätet eller om det finns problem

man vet om på vattenverket som behövs åtgärdas. Oavsett var kunden bor skall man alltid be

om att de spolar ur samtliga kranar i fastigheten i 10 minuter.

Villa

Fråga om kunden varit bortrest och nyss kommit hem, om kunden haft rörmokare eller annan

servicepersonal som arbetat med vattenledningar och dylikt, då kan vattnet också varit

avstängt. En orsak kan också vara rost i rören. Fråga fastighetsägaren om han hört andra i

området som har samma problem. Villaägare som bor ute på landet brukar ofta ha egen brunn,

där kan det också finnas problem med bakterier och inläckage. Om det inte finns några

faktorer som kan påverka vattnet hos fastighetsägaren får personal från vattenverk/ledningsnät

gå vidare med problemet.

Bostadsrätt

Fråga kunden om de satt in ny vattenpump i huset eller haft annan service/renovering i

fastigheten. Säg till kunden att göra anmälan till föreningen som äger fastigheten, och om han

vet ifall andra i området har samma problem. Om det inte finns några fel i fastigheten som

kan påverka vattnet får personal från vattenverk/ledningsnät gå vidare med problemet.


Hyresrätt

Fråga kunden om de satt in ny vattenpump i huset eller haft annan service/renovering i

fastigheten. Be kunden ta kontakt med fastighetsägaren och be han se över ledningarna i

huset. Hör med kunden om andra i fastigheten har liknande problem. Om det inte finns några

faktorer som kan påverka vattnet hos fastighetsägaren får personal från vattenverk/ledningsnät

gå vidare med problemet.

Telefonen är pålagd;

Vad gör ni nu?

Kommunens agerande blir beroende av vilken typ av klagomål konsumenter framför, och

vilka rutiner för klagomålhantering man har. För det mesta frågor om spolning och rensning

av ledningsnät i fastigheter är fastighetsägares ansvar.

Det är viktigt att komma ihåg att kommunen är endast skyldig att återgärda ett

kvalitetsproblem som uppstått före den så kallade förbindelsepunkten, som oftast är vid

tomtgränsen.

Vi ringer till fastighetsägare/skötaren och meddelar honom att vi har fått ett klagomål i hans

fastighet angående vatten som kommer från kranen är färgat. Vi ber ägaren/skötaren spola

ledningarna 10 till 15 minuter om vattnet inte blir klart i fastigheten, är det allvarligt. Vi

agerar snabbt för att lösa problemet med att informera alla boende i fastigheten, med hänsyn

till att det finns barn och äldre som bor på fastigheten.

Skickar ni ut någon och i så fall vem och vad skall han/hon göra?

Vi ringer till andra avdelningar såsom ledningsnät, har de fått en felanmälan? Larmar

jourhavande hos t.ex. Stockholm Vatten eller ansvarig förvaltning, så får de åka ut och kolla

ledningar etc. och ev. besöka kunden för att ta prover på vattnet. Jourhavande får då spola ur

brandposter i 10 till 15 minuter och se om problemet försvinner, annars kan det vara allvarliga

fel i ledningsnätet.


Uppgift 3

Under en fikarast börjar en arbetskamrat prata om Miljöbalken och hur denna styr er

verksamhet. Någon argumenterar emot och snart är det full diskussion om lagar och

tolkningar. Chefen har också suttit och lyssnat till diskussionen och inser att det saknas

utbildning och en gemensam syn på detta. Senare under förmiddagen kontaktar han er och

ger er i uppdrag att beskriva vad som gäller utifrån Miljöbalken och andra lagar. Han ger er

följande frågeställningar men betonar att det kanske också finns andra.

Hur många lagar ersätter Miljöbalken?

Miljöbalken upphävde 16 andra lagar från och med 1 januari 1999.

Lagarna som upphävdes var följande;

1. Naturvårdslagen (1964:822)

2. Miljöskyddslagen (1969:38)

3. Lagen om skötsel av jordbruksmark (1979:425)

4. Renhållningslagen (1979:596)

5. Hälsoskyddslagen (1982:108)

6. Vattenlagen (1983:291)

7. Lagen (1983:292) om införandet av vattenlagen (1983:291)

8. Lagen om kemiska produkter (1985:426)

9. Miljöskadelagen (1986:225)

10. Lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten (1971:1154)

11. Lagen om svavelhaltigt bränsle (1976:1054)

12. Lagen om spridning av bekämpningsmedel över skogsmark (1983:428)

13. Lagen om hushållning med naturresurser m.m.(1987:12)

14. Lagen om förhandsgranskning av biologiska bekämpningsmedel (1991:635)

15. Lagen om genetiskt modifierade organismer (1993:900)

16. Lagen om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter (1994:1818)


Vilka är Miljöbalkens fem grundstenar?

Skydda hälsa och miljö

Skydda natur och kulturområden

Skydda biologisk mångfald

Främja hushållning med mark och vatten

Främja återanvändning och återvinning

Miljöbalkens mål och tillämpningsområde

Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att

nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan

utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att

förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.

Miljöbalken skall tillämpas så att;

Människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa

orsakas av föroreningar eller annan påverkan

Värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas

Den biologiska mångfalden bevaras

Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell

och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas

Återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och

energi främjas så att ett kretslopp uppnås

För vem gäller Miljöbalken?

Miljöbalkens Hänsynsregler (MB kap.2) gäller för alla medborgare och för alla verksamheter

eller åtgärder som påverkar miljön, djur, människors hälsa eller kulturmiljön. Hänsynsregler

innebär att alla måste vidta nödvändiga skyddsåtgärder och försiktighetsmått. Den som

orsakar skada eller olägenhet ansvarar för att förebygga eller avhjälpa den.


Finns det några begränsningar för Miljöbalken?

10 § Dispens från stoppregeln – Regeringen kan tillåta verksamheten även om denna är

förbjuden enligt 9 §. Länsstyrelserna och andra förvaltningsmyndigheter, kommuner,

miljödomstolen prövar ansökningar för miljöfarliga verksamheter. Ansökningar för

verksamheter som har stora påverkan på omgivningen prövas av Regeringen, t.ex.

motorvägar, massfabriker, kraftverk samt ansökningar som har överlämnats av

miljödomstolen och överklaganden som rör försvarets verksamheter. Varje ansökan prövas

individuellt. Vid prövningen av miljöfarlig verksamhet måste alltid göras en

miljökonsekvensbeskrivning, MKB. En MKB ska identifiera, beskriva och bedöma

verksamhetens effekter på människor, djur, luft, vatten, mark, landskap och kulturmiljö.

Tillstånd för miljöfarliga verksamheter förenas med villkor och ställer krav på

skyddsåtgärder, om de är tekniskt möjliga, miljömässigt motiverade och ekonomiskt rimliga.

Beskriv skillnaden mellan EG-förordning och EG-direktiv?

EG-förordningar (gäller alla medlemsländer i EU och står över statlig lagstiftning)

EG-förordningar är ganska ovanliga på miljöområdet, men det finns förordningar som

inbegriper bestämmelser som rör verksamheter och åtgärder som omfattas av miljöbalkens

regler. I det avseendet gäller EG-förordningen före miljöbalken.

EG-direktiv (ger staterna grund för att ålägga egna lagar och tillvägagångssätt att uppnå

mål)

Varje medlemsland skall följa EG-direktiven, det är upp till var stat att besluta hur resultaten

som EG-direktiven står för skall uppnås. EG-direktiv skall inte motverkas av statens

lagstiftning, därför är det en ständig process med att införliva direktiven i svensk lag.

Vilka fem tingsrätter är även regionala miljödomstolar?

De regionala miljödomstolarna är tingsrätterna i; Nacka, Umeå, Vänersborg, Växjö och

Östersund.

När en regional miljödomstol dömer ska en juristdomare, ett miljöråd samt två ledamöter med

erfarenhet från kommunal/industriell verksamhet eller offentligt miljövårdsarbete. Miljöråden

har teknisk eller naturvetenskaplig utbildning och erfarenhet i miljöfrågor.


Vad innebär en verksamhetsutövares egenkontroll?

Alla som bedriver miljö farlig verksamhet ska fotlöpande kontrollera och planera sin

verksamhet.

Genom sin egenkontroll ser verksamhetsutövaren till att motverka eller förebygga problem för

människors hälsa eller påverkan på miljön. En väl fungerande egenkontroll ger bra

förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada

inträffar.

Omfattningen av egenkontrollen beror på den enskilda verksamhetens art, storlek och

påverkan. För anmälnings- och tillståndspliktiga verksamheter finns mer detaljerade krav

enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll.

Egenkontroll innebär att företaget ska kunna redovisa sin driftkontroll, förteckning över

kemikalier, hantering av farligt avfall och i vissa fall även genomföra mätningar av utsläppt

till luft, vatten.

Definiera Miljöfarlig verksamhet?

Med miljöfarlig verksamhet menas:

Utsläpp av avloppsvatten

Användning av mark, byggnader eller anläggningar som kan medföra annat utsläpp än

avloppsvatten eller förorening av vatten, luft eller mark.

Användning av mark, byggnader och anläggningar som föranleder olägenheter i form av

buller, ljus, strålning eller liknande.

Även tillfälliga störningar som till exempel mobila anläggningar omfattas av begreppet

miljöfarlig verksamhet.

Miljöfarlig verksamhet delas in i A och B anläggningar (beroende på verksamhetsslag och

storlek). För att få driva en miljöfarlig verksamhet krävs tillstånd eller anmälan. I bilagan till

förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) finns uppräknat ett

antal verksamheter som kräver tillstånd eller anmälan enligt 9 kap Miljöbalken. Tillstånd söks

hos Länsstyrelsen, anmälan görs till miljö- och hälsoskyddskontoret i god tid innan

verksamheten startar.

Vad står ordet ekologiskt för?

uttryckt är Enkelt ekologiska livsmedel det som EU har definierat som sådana. I Sverige där

Kravmärket är betydligt mer närvarande än EU:s motsvarande märke är det dock mer relevant

att utgå från Kravs regler när man ska förklara vad ekomat är.

Kravmärket skapades 1985 för att få till en enhetlig märkning.

Vad krävs för att ett livsmedel ska bli Kravmärkt? Det beror på vilken produkt det gäller, men

detta är några grundprinciper:

Odlingen

Ska sikta mot en miljömässigt hållbar produktion. Varken kemiska bekämpningsmedel,

konstgödsel eller genmodifierade organismer får användas.

Djuren

Ska leva så naturligt som möjligt. Exempelvis får grisarna gå ute året runt med möjligheter att

böka och på sommaren svalka sig med gyttjebad. Rutinmässig, förebyggande medicinering är

inte tillåten. Djuren ska skötas på ett sådant sätt att de håller sig friska ändå. Däremot får de

samma mediciner som andra djur vid symtom.


Uppgift 4

Du sitter som ansvarig på tekniska kontorets avfallsenhet. Kommunen har idag avtal med

grannkommunen som tar hand om ert hushållsavfall. Nu är det nytt politiskt styre i kommunen

och uppfattningen är att var och en tar hand om sitt eget skräp! Kommunen vill nu satsa på

en egen sopförbränningsanläggning och värmen ska användas för fjärrvärme. Man är dock

orolig att förbränningen ska sprida miljögifter och det är ditt uppdrag att visa vilka alternativ

till rening av förbränningsgaserna som finns.

Ta reda på vilka miljögifter som kan tänkas spridas vid förbränningen, vilka metoder som

finns för att avskilja dessa och vad man gör med restavfallet.

Vad är avfall?

I princip vid all mänsklig verksamhet uppstår olika rester som betraktas som avfall. Det finns

många olika sorters av avfall, det beror på avfallets ursprung för exempelvis

tillverkningsavfall eller produktionsavfall (gruvavfall), reningsavfall (aska, slam, stoft från

gasrening) samt konsumtionsavfall (hushållsavfall). Annan typ av avfall kan indelas enligt

innehåll eller sammansättning, till ex. pappersavfall, träavfall, metallskrot, oljeavfall,

kemikalieavfall, läkemedelsrester, etc. Andra sammanhang har man indelat efter hur avfall tas

hand om, där avfallet klassificeras i brännbart, biologiskt nedbrytbart och deponerbart avfall.

Definition av hushållsavfall

Avfall som kommer från hushåll samt därmed avfall från annan verksamhet. Det innebär

avfall från hus och hem, personalmatsalar, omklädningsrum och liknande identifieras som

hushållsavfall.

Miljögifter som kan spridas vid förbränningen av hushållsavfall

Vid hushållsavfallet kan dock farliga organiska ämnen bildas och oönskade utsläpp ske.

Ämnen som bildas under förbränningen är till ex. saltsyra, svaveldioxid och kvävedioxid.

Det finns PCB (polyklorerade bifenyler) samlings namn på 209 olika ämnen med snarlik

kemisk struktur, skillnaderna består i antalet kloratomer och var de är placerad på molekylen.

PCB går rakt igenom ugnen utan att oxideras om inte förbränningens temperatur över stiger

1000 grader.

Avfallsförbränning ger även upphov till utsläpp av tungmetaller såsom bly och kvicksilver

utsläppen har minskat av till exempel kvicksilver från 3 ton 1985 till ca 40kg 2006. Man vill

också få bort Kadmium ur material flödena.

Både torra och våta rökgasreningssystem kan kombineras för att få ännu bättre reningseffekt.

Processvatten från våt rökgasrening och rökgaskondensering innehåller det avskilda

föroreningarna och renas därför före utsläpp. I princip används samma teknik som vid rening

av kommunalt avloppsvatten.

Utsläpp av föroreningar kan förebyggas genom förbättring av förbränningsbetingelserna samt

kontroll av inkommande avfall till förbränning. På så sätt kan utsläppen av bland annat kväve-

och svaveloxider begränsas.


Nytta av förbrännings metoder

Förbränning innebär en snabb oxidation av ett brännbart material. Med avfallsförbränning

med olika åtgärder minskas innehållet av farliga ämnen och hindra avfall från att bli förorenat

av miljöfarliga ämnen, som orsakar problem vid avfallets hantering och behandling.

Målet med förbränning av avfall är i princip att omvandla allt organiskt material till främst

koldioxid och vattenånga som kan släppas ut i lufthavet och inlemmas i biogeokemiska

kretslopp. Förbränningsprocessen är egentligen en ganska känslig process. Med dagens teknik

förbränna man olika avfall så att mycket utsläpp av oönskade ämnen uppstår. Om något har

gått snett under processförhållanden kan dock farliga ämnen bildas samt oönskade utsläpp

ske.

Förbränning av hushållsavfall

Avfallsförbränning är idag den viktigaste behandlingsmetoden för hushållsavfall. Ca: 45% av

det svenska hushållsavfallet förbränns, och utföra det främst till fjärrvärmenäten. En

förbränningsanläggning utformas enligt fig. 1.

Fig.1. Avfallsförbränningsanläggning typen rosterpanna.


Avfallet samlas i en bunker, som brukar rymma 4-5 dygns avfallsmängder. Avfallet matas

med hjälp av en kran till påfyllningsschakt, som bukar vara kopplad till en våg, så att man

fortlöpande mäter vilken mängd som tillsätts. Därefter matas avfallet in i eldstaden, som

består av en sluttande rörlig yta, s.k. roster, som kan ha olika utformningar, se fig. 2.

fig. 2 Olika typer av rosterpanna

Rosterytans uppgift är att genom sina rörelser föra fram avfallet under förbränningsförloppet

och samtidigt utföra en viss omblandnings av materialet. Det finns olika

avfallsförbränningsanläggningar där använder man fluidiserade bäddar:

Bubblande fluidiserad bädd (BFB) där man har lufthastigheter ganska nära över

fluidiseringspunkt.

Cirkulerande fluidiserad bädd (CFB) där bäddsanden följer med rökgaserna ut från

eldstaden och skiljs rökgaserna i en cyklon varifrån bäddmaterialet sedan återförs till

pannan.

Alla typer av eldstad tillsätts förbränningsluft i stökiometriskt överskott, det innebär att allt

syra i luften förbrukas under förbränningen.

Rökgaserna från eldrummet leds upp i en efterbrännkammare där ytterligare förbränningsluft,

tillsätts. Efterbrännkammaren är dimensionerad för att ge en uppehållstid för rökgaserna på

flera sekunder, där temperaturen ska vara mer än 850 grader. Från efterbrännkammaren leds

rökgaserna in i en avgaspanna där de kyls.


Rökgaserna renas i en särskild rökgasreningsanläggning, som är ofta större än

förbränningsanläggningen. Denna anläggning fungerar enligt följande fig. 3.

Fig.3. Exempel på rökgasreningsanläggning

I ett elektrofilter avskiljs huvuddelen av flygaska och stoft.

I en Ekonomiser kyls rökgaserna till ca 140C.

I en förkylare sprayas vatten in i rökgaserna så att den kyls till ca 60C.

I en tvättreaktor, recirkuleras vatten. Suras gaser, partiklar som innehåller

tungmetaller samt dioxiner och andra föroreningar fastnar i vattnet, metalliskt

kvicksilver i gasfas kondenseras ut.

I vattenreningsanläggning, vatten har ett pH kring 1, först utgörs grovjustering av pH

genom tillsats av kalk. Sedan tillsätts kemikalier för att binda tungmetaller såsom

kvicksilver. Slutligen tillsätts flockningsmedel, då får man slam som sedan avskiljs i

ett sedimenteringssteg därefter slammet deponeras.

I Kondenseringsreaktor, vattenångan i gasen kondenseras ut och man får ett 50

gradigt vatten, som kyls med fjärrvärmesystemts vatten.

I textilfilter, sprutas aktivt kol för avskiljning av dioxin

I återvärmare, gasen med hjälp av ångan höjs till 50-80 C, detta görs dels för att

hindra kondensation sker, dels för att förbättra utsläpp av rökgasen.

Under senare år har man börjat införa NO x- reduktion, detta innebär att tillsätta ammoniak

eller urea i förbrukningskammaren.


Restavfall

Efter förbränning åter står slagg eller botten aska, utgörs av material som inte är brännbart och

motsvarar 15-20 viktprocent av tillförda mängden avfall.

Den största delen av slaggen är slaggrus, ett grus liknande materiel som innehåller metall

skrot. Merparten av slaggen deponeras, men vid vissa anläggningar sorteras slaggen.

Slaggruset används som ersättning för naturgrus vid exempelvis vägbyggen och metallskroten

återvinns.

Vid förbränningen släpps ut ca 0,8 g/år av dioxin vid avfallsförbränning i luften.

Det mesta av dioxinet hamnar i flygaskan. Flygaskan deponeras som farligt avfall,

naturvårdsverket bedömer risken för utlakning av dioxin som relativt liten. Innan deponering

kan man i vissa fall behöva stabilisera de farliga ämnena.

Documents

Projektrapport 2 Yttre miljövård och …medlem.cornema.se/wp-content/uploads/2011/02/VM-8-DRT1...4 [email protected] VM-8 2010-11-29 Sammanfattning Med vår rapport har vi