Projektrapport Vidgat deltagande på Garaget

”Jag känner mig viktig när jag får bestämma på ett helt bibliotek” Projektrapport Garaget ” Utvecklad miljö för barn 6-12 på Garaget”.

2

Förord Under några intensiva månader hösten 2009 har Garaget utfört ett pilotprojekt/förstudie som finansierats av Kulturförvaltningens stimulansbidrag för vidgat deltagande i Malmös kulturliv. Sedan 2007 arbetar Malmö stads Kulturförvaltning intensivt med ett utvecklingsarbete vars syfte är att kulturen i Malmö ska nå och angå fler. Det som nu ligger framför er är en projektrapport, och vi vill ta tillfället i akt att tacka de som har inspirerat och deltagit. Detta projekt hade aldrig blivit av om vi inte hade fått hjälp av först och främst alla barn som varit på Garaget. Ett stort TACK till Er! Er hjälp har varit helt ovärderlig och det har varit fantastiskt kul att träffa Er allihopa tillsammans med Åsa Westerberg, ansvarig för Mediateket på Augustenborgsskolan och Susann Andersson, fritidspedagog på Sofielundsskolan. Viktiga i sammanhanget är Awnic – Christopher Fergusson, Daniel Karlsson och Festim Zhuta - som med sitt stora engagemang för metoden i allmänhet och biblioteksutveckling i synnerhet drivit Bokbläddrarens utveckling i stadig takt framåt. Tack! Projektgruppen - Andreas Ingefjord, Sara Espensen från Garaget och Eva Olson från Malmö stadsbibliotek samt Garagets övriga personal har varit ett stort stöd och hjälp i processen, deras erfarenheter och kunskap och förmåga till snabb återkoppling har gett flöde i processen. Tack! En viktig del av projektet är utvärdering av metoden, och utan Emily Johnsson på Kulturförvaltningen hade det inte varit möjligt, stort tack för ditt engagemang och hjälp med utvärderingsverktyget. Sist men inte minst vill vi tacka Svenjohan Davidson som såg möjligheten att vi här på Garaget tillsammans Awnic, kan utveckla en miljö för barn – med barn. Lisa Jansson Våren 2010

3

1. Introduktion Garaget är en ny form av verksamhet i kommunal regi. Konceptet innefattar flera verksamheter med långa traditioner, som bibliotek, café och öppen verkstad. Värdegrunden är starkt rotad i ett besökarperspektiv och dialog på alla nivåer ska genomsyra Garaget. Verksamheten hade redan innan öppningsdagen formats i nära dialog med medborgare och brukare. Det engagemang som individen lägger i Garaget är en stor del av Garagets identitet. Centralt för Garagets uppdrag är att vara en kontinuerligt öppen process där besökaren har inflytande över verksamhetens utveckling och utformning. Strukturer i miljön och verksamheten måste i så stor utsträckning som möjligt stödja detta. Som ett led i att utveckla Garagets verksamhet och fysiska rum, vill vi hitta sätt att skapa bättre förutsättningar att ge barnen samma möjligheter som de vuxna att vara delaktiga i Garagets utveckling. Garagets verksamhet balanserar på fyra ben. Biblioteksservice som motsvarar ett stadsdelsbibliotek, med mål att helt integreras i Garagets övriga delar. En plats för forskningssamarbeten kring urbana projekt, med fokus på presentation på resultat och utvärdering. Ett Dialoglabb med resurser att handleda och stödja dialogprocesser i Malmö Stad. En plats för besökaren att genomföra sina egna evenemangsidéer. 1.1 Syftet med vårt projekt ”Utvecklad miljö för barn 6-12 år”

Ur projektbeskrivningen: ”Projektet syftar att tillsammans med barn i åldern 6-12 år ta fram idéer för en utvecklad barnmiljö på Garaget. Att skapa en miljö där barnet möter lek, läsning och andra upplevelser, och känner sig kompetent och självgående. Att ta fram ett nytt bibliotekskoncept, och bidra till Stadsbibliotekets utveckling av barnverksamheten i enligt med Strategin the Darling Library. Centralt i projektet är att skapa ett kreativt möte mellan barn, Garaget och representanter från K3 på Malmö Högskola och Awnic, företag för interaktiv IT-design.” Det finns två centrala teman i projektet. Dels är det en teknisk lösning framtagen av företaget Awnic, ett företag verksamt inom interaktiv IT-design. Deras idé är att utveckla den traditionella bibliotekskatalogen och erbjuda en grafisk lösning där barnet på en touchskärm via omslagsbilder, ämnesindelningar och andra sökvägar kan leta sig fram till böcker på ett sätt som lockar till utforskande och lek. Ett av målen är att utveckla prototypen till den tekniska lösningen, kallad ”Bokbläddraren” (BB). BB ser vi som en möjlighet dels för att göra brukarna (i det här fallet barnen) självgående och kompetenta, dels möjliggöra nya sätt för barnen och deras familjer att ta del i Garaget och dess miljö. Det andra temat är att lära sig mer om processen formativ utvärdering, där utvärderingarna ses som ett redskap som driver utvecklingsprocessen framåt. Här har vi använt oss av workshops och fokusgrupper. Centralt i formativ utvärdering är delaktighetstanken, att barnen ska vara delaktiga i att forma en produkt som är ämnad för barn. Enligt barnkonventionens artikel nr 3 ska barnens bästa komma i första rummet vid alla beslut som rör barn.1 Detta moment sker tillsammans med Emily Johnsson från Kulturförvaltningen, där vi i nära samarbete analyserar mål, metoder och effekter. Detta har resulterat i en utvärderingsöversikt, där exempel på övergripande mål är:

1 Barnkonventionen UNICEF [https://www.unicef.se/barnkonventionen/barnkonventionen-i-olika-versioner/barnkonventionen-kort-version]

4

• Ökad kunskap om förutsättningar för barn och ungas delaktighet • Ökad kunskap om metod som testas: dvs. processen formativ utvärdering/ utveckling av

en produkt tillsammans med barn

• Ökad insikt/medvetenhet om målgruppen. Målgruppens olika behov och individernas livsvärldar (ex. skolans värld) som ligger till grund för framtida beslut om Garagets verksamhet

I utvärderingsöversikten ingår mål för projektledare, medverkande barn, Stadsbibliotekets personal och Awnics personal.

Då detta är en förstudie ingår det i projektet att söka ytterligare finansiering. 1.2 Målgruppen

Målgruppen är barn i ålder 6-12 år i Garagets närområde, stadsdelarna Fosie och Södra Innerstaden. Vi valde att dela i barnen i 3 olika åldersgrupper, från skolår F 1-2, 3-4 och 5-6-7. Vi har haft något mer flickor än pojkar. 20 av barnen har deltagit i workshopen Utvärdering av metod. Kontakt med pedagoger från respektive skola förmedlades av biträdande rektorer. Från Augustenborgsskolan har samarbetet skett med Åsa Westerberg, ansvarig för skolans Mediatek, på Sofielundsskolan Susann Andersson, fritidspedagog. Urvalet av elever har skötts av dessa två personer. Sammantaget har vi haft 123 barn från 3 olika olika stadsdelar, Fosie, Södra Innerstaden och Centrum. Anledningen att vi har haft så många barn, vid enbart 1 tillfälle, än ett fåtal barn vid flera tillfällen, är att vi och Awnic vill ha ett stort underlag för produktutvecklingen samt att vi vill fånga upp många så många barn som möjligt i närområdet, för att skaffa oss en så bred bild av målgruppen så möjligt. Gruppen kommer från ett 15-tal språk/kulturområden, och en del av de yngre barnen ha svårigheter med svenskan. De flesta talar sitt hemspråk hemma, något färre läser på sitt egna språk. Det finns önskemål om fler böcker på sitt hemspråk, t ex kurdiska. ¼ har bibliotekskort, de flesta har någon gång besökt ett bibliotek. Ju yngre desto mer biblioteksovana. Ett fåtal (2-3) känner till MSBs katalog, Malin, och har använt sig av denna. 1/5 är aktiva läsare (ju äldre desto mer aktiv), och lånar böcker på sitt skolbibliotek och på sitt stadsdelsbibliotek. Ett fåtal i gruppen har varit på Garaget tidigare, då i samband med någon aktivitet här. De flesta känner dock inte till Garagets existens, har inte hört talas om det. Många barn i den yngre åldersgruppen från den ena skolan har inte fritidshemsplats, ingen av de större barnen går till någon fritidsgård i närområdet. 1/4 av barnen har någon form av fritidsaktivitet typ sport, dans, simning. Datorvanan är hög i gruppen, är man yngre spelar man mest spel, men använder sig även till viss del av webben, t ex MSN och Habbo. Alla har datorer hemma, någon enstaka har inte internetuppkoppling. I mellanåldern, 9-10 år, ökar användningen av den sociala webben, men fortfarande är det i ganska liten omfattning. Alla är dock bekanta med Bilddagboken, Youtube, MSN. I princip alla de äldre barnen är aktiva på den sociala webben och använder sig av nätet för informationssökning. Bilddagboken och MSN dominerar men även Facebook nämns. Skolorna har elevråd, och alla barnen känner till dessa. Man vet att man har möjlighet att påverka, och tycker detta är bra, även om effekten ibland utebli. Ingen har tidigare deltagit i något liknande projekt, någon har deltagit i någon produkttest.

5

Grupperna har varit lyhörda och aktiva under utvärderingarna, som vi har utvecklat under projektets gång. 1.3 Övriga deltagare i projektet AWNIC Interaktionsdesign Awnic Interaktionsdesign startades 2007 av de tidigare K32 eleverna Christopher Fergusson, Festim Zuta och Daniel Karlsson. I grund och botten handlar interaktionsdesign om att utforma interaktiva produkter och tjänster med fokus på användaren. Awnic blev involverade i biblioteksvärlden genom projektet ”Mars Express 2020” där de första idéerna till Bokbläddraren togs fram, men det var först när Awnic bjöds in tillsammans med Garaget att delta i en ansökan till en förstudie som berörde vidgat deltagande i Malmös kulturliv som den fortsatta utvecklingen av Bokbläddraren tog fart. För att i slutändan anpassa BB till dess målgrupp, är det viktigt att arbeta tätt intill målgruppen där feedback används för att förbättra och förenkla användandet av BB. Tack vare målgruppsanalyserna fick Awnic reda på exakt vad besökarna hade för önskemål och har arbetat därefter. Genom att använda sig av utvärderingar med målgruppen har man hela tiden inspirerats i utvecklingen av BB. De små barnen bekräftade det man redan visste, och de äldre visade på tendenser man har kunnat ana sig till. Det stora underlaget har gjort att man fått en bra spridning av resultatet. Det är av stor vikt inom all biblioteksutveckling att man jobbar med målgruppen, därför ser vi gärna till att kunna fortsätta samarbetet.

Augustenborgsskolan och Sofielundsskolan

Augustenborgsskolan är 1 av 7 skolor som ingår i stadsdelen Fosie. Skolan är en F-9 skola med drygt 700 elever omfattande förutom grundskola även förskola och fritidshem. Förskoleklasserna är integrerade i skolverksamheten. Skolan har musikprofilering från åk 4. Elever antas efter test. Musikklasselever har musik i utbyte mot elevens val. Skolan ingår även i ett pilotprojekt i Malmö stad som syftar till att utveckla IKT inom skolan.

Sofielundsskolan är en grundskola med plats för ca 500 elever som ligger i stadsdelen Södra Innerstaden. På skolan finns ett 40-tal nationaliteter och det talas cirka 30 språk vilket innebär att det finns en hög tolerans för mångfald och olikheter. Här finns även förskolor och en fritidsgård. Bland de viktigaste målen är att verka för att barn och ungdomar ska trivas och utveckla sin lust och nyfikenhet för lärandet och att alla barn ges möjlighet och förutsättning att ha ett aktivt inflytande över sitt lärande och sin närmiljö.

2 Konst, Kultur & Kommunikation vid Malmö högskola

6

2.1 Processen En formativ utvärdering skiljer sig från andra utvärderingar genom att vi som utvärderare deltar i projektet medan det pågår. Vi sätter oss inte i den vanliga forskarrollen som en ”fluga på väggen” som objektivt skall studera det som händer. Vi bidrar aktivt i projektet och påverkar dess gång. Vi är således med att ”forma” projektet. Därför kallas också utvärderingen ”formativ”. 2.1 Metod Workshops med målgruppen För att kunna utföra den här förstudien/pilotprojektet har vi valt att använda oss av dels av workshops och dels av fokusgrupper. Syftet med vår workshops är att få in så många synpunkter så möjligt för att få ett underlag att vidareutveckla verksamheten och i vårt fall en produkt, Bokbläddraren. Utmärkande för workshoparna är att vi har ett väl avgränsat tema, Bokbläddraren och Garagets fysiska miljö. Deltagarna har varit informerade i förväg om vad vårt möte ska innehålla. Workshoparna har innehållit 5 olika moment:

1. Presentation 2. Samtal 3. Uppdrag 4. Fika 5. Avrundning,samtal,enkät

Grupperna har varit från 4 – 8 barn i samma ålder. Vid varje möte på Garaget har vi, personal på Garaget och representanter för Awnic, introducerat biblioteket, oss själva och uppgiften. Alla barn har fått ett bokomslag, de yngre bilderböcker, de äldre kapitelböcker lämpade för respektive ålder. Man har fått leta dels i rummet, och dels i BB. När det gäller den rumsliga orienteringen i samlingen har vi försökt fånga upp de tankar och metoder barn använder sig av vid litteratursökning, vilka strukturella hinder biblioteket har. Vid BB har barnet testat, bläddrat, sökt efter böcker och Awnic har dokumenterat hur de har interagerat med skärmen, gränssnittet. Efteråt har vi samtalat (runda-bord-samtal) kring upplevelsen och fikat, de äldre barnen har fått fylla i en enkät. Barnen har ritat och skrivit en önskelista för Garagets innehåll.

7

Enkäten har enbart behandlat BB, och utvärderingen av denna. Samtalet har styrts av en samtalsguide, med frågor om målgruppen - ålder, språk, fritidsvanor, biblioteksvana och internetanvändning samt frågor kring delaktighet. Dessa frågor har varit öppna, alltså inga ja- eller nej frågor, indelat i ingångsfrågor, nyckelfrågor och avslutande frågor. Dokumentering har skett så till vida att Awnic har fört löpande anteckningar, dels vid BB och dels vid runda-bord-samtalet. Dessa har kompletterats med loggboksanteckningar, som förts av projektsamordnaren. Vi har fotograferat barnen i den mån vi har fått tillstånd, samlat in deras önskelistor och teckningar. Varje åldersgrupps resultat har sedan sammanställts och kompletterats med reflektion för vidare utveckling av metoden. Detta material utgör underlag för utvärdering av processen. Fokusgrupper När det gäller att reflektera kring metoden, så har vi använt oss av fokusgrupper. Fokusgrupper definieras på många olika sätt, Per Westlunds definition från boken ” Lära av varandra är: ”en metod för att genom diskussion i grupp och under ledning av en samtalsledare ta reda på hur klienter upplever ett och annat”.3 Victoria Wibeck, forskare vid Linköpings universitet, definierar fokusgrupp som: ”en grupp människor, som under begränsad tid får diskutera ett givet ämne med varandra”. I vårt fall har barnen fått reflektera kring hur delaktiga det känt sig under den formativa utvärderingen, workshopen, utvecklingen av verktyget. Fokusgrupper är lämpliga att använda när det finns stora olikheter mellan människor, man får en omedelbar och levande bild av hur människor reagerar. Metoden är lämplig när man ska undersöka handlande eller motivation, och när man ska försöka förstå olikheter. Olika fenomen och ämnen upplevs på olika sätt, och fokusgruppen är givande då den ger möjlighet för deltagarna att jämföra sina erfarenheter (Wibeck 2000). Vi använder begreppet fokusgrupp både för att beskriva metoden och själva gruppen. Syftet med fokusgrupper är inte att nå något slags konsensus utan att få fram variationer. Fokusgrupperna har varit sammansatta av personer ur målgruppen som deltagit i workshoparna. Sammanlagt hade vi 5 fokusgrupper, 3 med barnen uppdelade efter ålder, 1 med pedagogerna och en med företaget Awnic. Beroende på vilken ålder så har vi använt oss av olika tekniker, dels av smileysar och dels av block/pluppar. Allting bandades och sedan transkriberades.

3 Westlund, Per 1999, ”Lära av varandra”

8

3.1 Reflektion kring processen formativ utvärdering - fokusgrupp För att kunna få:




så är reflektion av största vikt.

För att kunna fånga upp tankar kring projektet har loggbok förts. Att föra loggbok ger ett flöde och snabb återkoppling till processen loggboken har visat sig vara ovärderlig vid sammanställandet och skapandet av fokusgruppmötena.

När det gäller barnen så valde vi att lägga ”reflektions” träffarna i slutet av resan, dels för att ge barnen ordentligt med tid, och dels för att visa för barnen att vi tycker detta med delaktighet är viktiga frågor. Det centrala i formativ utvärdering är att målgruppen till, i vårt fall, en produkt, är delaktiga i processen att ta fram något som är ämnat för dem. Att reflektera kring metoden ger vinster för många aktörer i projektet. Dels får vi på Garaget kunskap, och dels får i vårt fall skolan, kunskap, och sist men inte minst väcker man och berör förhoppningsvis något hos barnen som var med. 3.1 Reflektion med barnen kring delaktighet I hur stor utsträckning upplevde barnen att de var delaktiga under den formativa processen?

Upplägget för reflektion kring processen att ta fram Bokbläddraren är den utvärderingsöversikt som sammanställts tillsammans med Emily Johnson på Kulturförvaltningen samt underlagen från workshoparna. Vi har haft 3 fokusgruppträffar kring metoden, uppdelat efter ålder på barnen. Vid varje tillfälle har det kommit 6 barn, som har varit här tidigare. Dessa träffar innehåller 5 delar: (Johnsson, Emily 2009)

1: Förutsättningar för reflektion: syfte och trygghet

( Vilka vi vuxna är – kommer ni ihåg oss? Varför vi är här idag? Vad vi ska göra idag Om det vi ska göra känns okay? Alla lika viktiga – viktigt att vi lyssnar)

2: Förutsättningar för reflektion: Vad kommer vi ihåg?

(Barnen får berätta vad de kommer ihåg: vad gjorde vi här? Kommer ni ihåg vad ni tänkte då? Kände då? Vad hände här?)

3: Reflektion

(Barnen får välja en eller ett par bilder/saker/ som visar de delar av processen de tyckte bäst om. De inbjuds att tänka ut 3 saker tillsammans som beskriver varför de tycker bäst om denna eller dessa delar – hur kändes det inuti? Vad tänkte de? Fick det de dem att vilja göra mer av något?)

9

4: Lyssna på mig! Om att vara med och bestämma

(Gruppsamtal om huruvida barnen upplever att de fått vara med och bestämma under processen och

den färdiga produkten: på vilka sätt de upplevde de fick vara med och bestämma och hur det kändes

att vara med och bestämma.)

5: Fika och avslutnings ceremoni, present

Vidare har vi haft en workshop med deltagande pedagoger och en med företaget Awnic, där vi har samtalet kring de frågeställningar som listats i utvärderingsöversikten (se bilaga 1).

3.2 Ålder 7-8 år

Först ut är de yngsta barnen, de var de som var på först på Garaget i början av hösten. Barnen är från två olika klasser, 7-8 år. För att återknyta till vårt möte finns Bokbläddraren, fikan, uppdragen, bilder på Awnic och teckningarna representerade. Vid introduktionen berättar alla om vad vi gjorde, de kommer tydligt ihåg de olika momenten. Vi pratar om syftet, varför barnen var inbjudna, vissa minns andra inte.

De kommer ihåg vad vi heter, och de kommer även ihåg vilken bok de fick leta efter och om det gick bra eller dåligt. Vi pratar om betydelsen av de olika smileysarna och bestämmer vilka känslor de olika smileysarna ska representera.

10

Av de olika momenten vid utvärderingen så var sitta vid skärmen roligast, leta efter böcker i biblioteket tråkigast. Det var spännande, och nytt att få använda skärmen, inte så svårt. Leta efter böckerna var svårt, därför var det tråkigt.

Fikan är av största vikt, alla minns att vi fikade och vad vi åt. Det var också det man var noga med att berätta när man kom tillbaka till skolan.

3.2.1 Ålder 9-10

Barnen från gruppen 9-10 år kommer väl ihåg vad som hände och kan formulera sig mycket bättre, och berättar tydligt om varför de var här. I den här målgruppen spred sig ryktet snabbt på skolan om Garaget, vilket gjorde att vi fick ha extra utvärderingen så att alla barn som ville komma fick vara med. Även här var momentet Bokbläddraren mest kul och spännande, en del minns tydligt de ”fel” BB uppvisade. Minns även Awnic tydligt, namn osv. Bland dessa barn är önskelistan det minst uppskattade momentet, det var tråkigt att skriva, man vill inte rita (är självkritisk). Enkäten däremot var bra, om än något svår. Det kändes viktigt att få göra enkät, och det kändes viktigt att få komma hit och påverka.

3.3.2 Ålder 11-12

De äldsta barnen, 11-12 år, kommer ihåg och förstår syftet med deras besök på Garaget. Uttrycker tydligare än de andra en önskan om att se förändring, frågan ” blir det som vi har önskat”? återkommer tydligare och oftare.

Vill fortsätta tipsa om funktioner till BB, har reflekterat efter sitt besök här. Tycker att det är viktigt med delaktighet, tycker det absolut bästa sättet är när man sitter ner och pratar, när de vuxna har tid att lyssna. Skulle kunna tänka sig ha bokcirklar, bokrecensionstavla etc. Någon vill inte att personalen är för proaktiv, utan vill själv komma till personalen med sina önskemål. Även dessa barn vill ha en ”önskelåda”, bara för barn.

I den här gruppen har ingen kommit tillbaka till Garaget. De bor inte i det direkta närområdet, någon får inte vara ute när det är mörkt, och någon har inte tänkt på det. Vi använder oss av pluppar, röda-gröna, där man fick värdera de olika momenten i utvärderingen, dessa var uppskrivna på ett blädderblock. Detta gjorde de ensamma, jag kom tillbaka efter en stund, och då samtalade vi om hur det såg ut på

Även här var BB mest populär, man fick prova något nytt, och det var spännande att se om man kunde lösa sitt uppdrag.

Det man ogillade var enkäten, flera av frågorna var svåra att förstå och man ville ha färre frågor. Det hade varit bra om man fick fylla i den på nätet. Att göra önskelista har inte känts så viktigt, att få lösa uppdragen viktigast. Har känt sig välkomna och viktiga, har kommit upp flera andra diskussioner än just BB och biblioteksmiljön.

11

3.4 Reflektion med pedagogerna kring processen

Vi träffades en eftermiddag och pratade kring följande frågeställningar:

• Vad tar barnen med sig i form av tidigare kunskap, idéer och erfarenheter?

• I hur stor utsträckning upplever barnen att de varit med och påverkat?

• På vilket sätt? Varför? Varför inte?

• Vilka förutsättningar fanns/saknades?

Vi hade ett 90 minuters långt samtal som bandades, kring processen och sammanfattningsvis kom vi fram till detta:

- informationen som gick ut från Garaget var tillräcklig. Lite dålig timing - gärna information terminen innan.

- bägge skolorna ser gärna samarbete med andra aktörer. Biblioteksverksamhet är alltid spännande. Skolorna kommer dokumentera projektet i verksamhetsberättelser.

- gillar att processen har varit öppen- inga färdiga lösningar utan träffarna har anpassats efter hand.

- barnen är vana vid skolråd och medbestämmande i andra råd på skolan. Skolorna vill gärna lyfta medinflytande- dock svår i praktiken. Barnen har tyckt det varit spännande, och de har pratat om projektet i skolan. De vill dock se snabbare effekt av sin medverkan – de man önskar på önskelistan ska finnas på garaget NU! Barnen har gärna velat komma, fikan har varit viktig, ryktet om denna har spridit sig snabbt på skolan, likaså uppfinningen (Bokbläddraren förf. anmärkning).

12

3.5 Reflektion med företaget Awnic kring processen

Vid mötet med Awnic reflekterade vi över följande frågeställningar:

• Inspiration i mötet med barnen

• Positiv känsla av samarbetet med Garaget

• Motivation att samarbeta med Garaget igen

Awnic menar att det är oerhört viktigt för ett företag att vara med i en förstudie för att kunna ta fram en prototyp, innan man arbetar i skarpt läge. Samarbetet med Garaget har varit lyckosamt, och den smidiga organisationen kring projektet har gjort att man har kunnat vara oerhört intuitiv och följsam när det gäller arbetet med målgruppen. Man har även samarbetat med personal på Digitala biblioteket på stadsbiblioteket, och även detta samarbete har varit följsamt och effektivt.

Mötet med barnen har resulterat i en utvecklad prototyp, och man har sett tendenser samt fått bekräftat det man redan visste. Man har även fått kunskap om målgruppen och de olika åldersgruppernas förutsättningar, som man kan ha nytta av i den fortsatta utvecklingen. Man har fått kunskap om metoden workshops och vilka aspekter man bör ta hänsyn till. Bemötande från Garaget och Stadsbiblioteket har varit positivt, och man vill gärna ha ett fortsatt samarbete. Resultatet, det vill säga, den utvecklade prototypen, har utvecklats inom följande områden:

Alfabetet • Är nu mindre känsligt för att minska risken för feltryck • Indikering av vald bokstav har lagts till. • Alfabetet visar begynnelsebokstaven av den titeln användaren angivit. • Bokens titel visas nu ovanför bokomslaget.

Sökfunktionen:

• Sökfunktionen söker nu efter enskilda ord i titeln istället för enbart första ordet i titeln. • Sökfunktionens tryckfält har utökats för att minimera feltryck. • Sökrutan har ersatts med en tydlig ikon med texten sök.

Omslagen

• Är nu högupplösta. • Uppdateras nu automatiskt. • Ett standardomslag med texten:”Boken saknar omslag” vissas nu för de böcker som saknar

omslag Baksidestexterna

• Kan nu hanterar ÅÄÖ åäö utan komplikationer. • Uppdateras nu automatiskt.

Tangentbordet

• Tangentbordet har byggts om efter målgruppens önskemål • Sökrutan efter målgruppens önskemål placerad i tangentbordets överkant. • Tangentbordet har nu även siffror.

Databasen

• Då en ny bok läggs till i MALIN hämtas baksidestext och omslag nu automatiskt. • Placeringskoderna uppdateras efter Garagets unika placeringskoder istället för placering via

traditionella hyllplatssystemet (Hcg osv). • Systemet hittar nu de böcker som inte fanns med tidigare på grund av uppdelningen av

MALINs placeringslistor.

13

• Systemet fungerar nu med såväl tio som trettonsiffrig ISBN/ISSN. • Systemet visar nu även bilderböckerna.

4. Resultat

4.1 Mål

Centralt i projektet är att utveckla den traditionella bibliotekskatalogen och erbjuda en grafisk lösning där barnet på en touchskärm via omslagsbilder, ämnesindelningar och andra sökvägar kan leta sig fram till böcker på ett sätt som lockar till utforskande och lek. Detta innebär att utveckla en prototyp kallad ”Bokbläddraren” (BB). BB ser vi som en möjlighet dels för att göra brukarna (i det här fallet barnen) självgående och kompetenta, dels möjliggöra nya sätt för barnen och deras familjer att ta del i Garaget och dess miljö.

Vi hade även som mål att få kunskap om:




Att förstå begreppet delaktighet är inte helt enkelt, eller rättare sagt att förmedla vad delaktighet innebär. Alla menar att det är när man får vara med och bestämma. Detta förmedlar de yngsta barnen kring begreppet delaktighet:

”vad jag ska ha på mig” ”vad vi ska äta till middag ibland” ”att jag får baka ibland, och vad jag ska baka”

”i skolan kan man säga till elevrådet” ”lite dåligt att få bestämma, för sen blir det inte som man vill” ” det är viktigt att vara med” ”Garaget har lyssnat på mig, men det är svårt att veta, för jag vet inte om det har blivit som jag sa” ”det är i alla fall roligt att få visa vad man vill”

På frågan; hur ska vi på Garaget göra för att bemöta barnen på ett bra sätt, svarade barnen:

”…det är viktigt att man kan sätta sig ner och lyssna på barn”

”….om ett barn kommer ska man sätta sig ner”

”…..man kan ha en önskelåda”….

.”…man kan vara lite blyg, så man kanske inte vill rita eller berätta….”

De äldre barnen förmedlar tankar såsom:

”….jag känner mig viktig när jag får bestämma på ett helt bibliotek”…

.” när jag kom hit första gången så fick jag jättemycket hjälp, det kändes bra…

”det var jättekul att prova en uppfinning”…

14

.”jag berättade för mina kompisar, det var jättespännande”…..

”jag vill att ni ska göra nåt för oss…”…jag vill att ni ska sitta i soffan när jag kommer så kan vi prata”…

.”om vi är många som tycker likadant så kan ni göra det för oss”….”jag tycker många saker, och det är bra att berätta det”….” det är jättebra att ni lyssnar på oss”….

”….det är mysigt när vuxna har tid att sitta ner….”

Det visade sig att de allra flesta barn både vill och kan känna sig delaktiga. Det är viktigt för dem att någon lyssnar och att man får säga sin mening. Man har stor lust att visa sin åsikt och uttrycka den. Utifrån ett produktutvecklande perspektiv är detta lysande, men även från ett verksamhetsperspektiv. Det är först då vi kan möta och möjligöra de önskemål våra användare har.

Att använda sig av formativ utvärdering under en process ger oss hela tiden ”up-to-date” kunskap om var vi befinner oss, och vad vi behöver göra för att kunna skapa goda förutsättningar för delaktighet. Processen har gett oss gedigen kunskap kring målgruppens sammansättning dels kring etnicitet och språk, livsvärldar, intressen och förutsättningar kring delaktighet. Detta underlag skapar möjlighet dels för projektets fortsättning och dels för Garagets framtida arbete med målgruppen. 5. Nästa steg Vid avslutat projekt görs en summativ utvärdering. Summativ utvärdering innebär en sorts slututvärdering, där man samlar ihop erfarenheter – framgångsfaktorer och bakslag, styrkor och svagheter. Man kan även utföra en summativ utvärdering mitt under pågående process. Den genomförs ofta skriftligt, men kan även vara i form av ett visuellt dokument. Detta projekt delger vissa erfarenheter visuellt dels i en film, som visas på Garagets hemsida 4, och dels i bilder och kollage som finns på Garaget samt denna rapport. Den summativa utvärderingen, fortgår kontinuerligt då arbetet med miljön och Bokbläddraren fortsätter. Några aspekter vill vi dock trycka på: Målgruppen: Att det har varit av stor betydelse för projektet och processen att möta barnen i deras värld, på skolan, för att sedan, bjuda in dom till Garaget. Detta är en viktig erfarenhet, att se hur barnen har det i sitt dagliga liv, att låta dom visa oss sin vardag. Att vi i våra ”runda-bord-samtal” har låtit alla berätta om sig själva och sina önskemål. Något som har framkommit under utvärderingen av delaktigheten är att barnen vill se resultat av sina önskningar och insatser. Detta är något vi kommer arbeta vidare med under steg 2 – uppföljningen – ” vad har hänt”? Målgruppens åldersspann, 6-12 år, är en för vid indelning. Vi löste det dock så att barnen delades in i 3 åldersgrupper. Redan i inledningsskedet tryckte pedagogerna från respektive skolor på att det bästa är att dela upp barnen utifrån deras ålder. Det har även visat sig i vårt material att önskemål och livsvärldar skiljer sig så pass mycket, att i vårt fortsatta arbete med barnen, kommer arbeta med ett snävare åldersspann. 4 Garaget, http://malmo.se/Medborgare/Biblioteken/Vara-bibliotek/Garaget/Biblioteksutveckling.html

http://malmo.se/Medborgare/Biblioteken/Vara-bibliotek/Garaget/Biblioteksutveckling.html

15

Sist men inte minst: POPCORN. Med detta vill vi säga att fikan är oerhört viktig. Vi valde popcorn, för vem känner inte ett visst mått av förväntan när doften av popcorn sprider sig? Fikan var det som fick ryktet att sprida sig på respektive skola, om vad vi gjorde på Garaget. Samarbetspartnerna: Utifrån pedagogernas perspektiv är information, och information i god tid innan, av avgörande betydelse. Våra pedagoger hade gärna fått information lite tidigare, då man som lärare, har sitt läsårs agenda spikad i god tid. Våra kontakter förmedlades via respektive rektorer, även här är det viktigt att vara på skolan, och möta upp. Dessa tilldelades även en delrapport om vad vi gjorde här på Garaget. Vi kommer nu i steg två fortsätta den summativa utvärderingen med pedagogerna. En viktig insikt är att vi genom samarbetet, eftersom pedagogerna var här under alla workshopar och utvärderingar, fick ett rejält kunskapsutbyte i ämnena pedagogik och biblioteks- och informationsvetenskap. När det gäller företaget, gäller detsamma. Att uppdatera och informera, visa lyhördhet och respektera och ta del av varandras kunskapsområden. Företaget i vårt fall har erfarenhet av arbeta med barn, vilket gav oss ett försprång i processen. Det kräver lyhördhet, fantasi och gränslöshet i tanke och handling men framför allt respekt, i allt arbete med barn. Detta kan kännas som självklarheter, men verkligheten kan ibland se annorlunda ut. Samarbetet har gått smidigt, vilket till stor del har berott på alla samarbetspartners följsamhet i processen. För att sammanfatta:

• Låt barnen bestämma - barn vet vad som är bäst för dom, faktiskt!

• Ta kontakt i god tid – informera – ha tydlig projektplan • Skaffa kunskap om dina samarbetspartners förutsättningar och visioner inför projeket.

• Var inställd på att allt du tänkt ut i processen, hur du ska göra, vad som kommer hända – kan kullkastas. Ta tid till reflektion!

• Sist, men inte minst – ha en god fika, släpp kontrollen och ha roligt – det smittar av

sig.

Documents

Projektrapport Vidgat deltagande på Garaget