Psychiatric Malpractice Svenska Opt

8/8/2019 Psychiatric Malpractice Svenska Opt

1/44

Publicerad avKommittn fr Mnskliga Rttigheter

Grundad 1969

PSYKIATRINSBLUFF

Hur lkarvetenskapen underminerasRapport och rekommendationer

om psykiatrins influenser phlso- och sjukvrden


2/44

VIKTIG INFORMATIONtill lsaren

Den psykiatriska yrkeskren hvdar att de rensamma om att ha kunskap om mentalhlsa och psykiska sjukdomar. Fakta visar

dock p motsatsen:

1. PSYKISKA STRNINGAR R INTEMEDICINSKA SJUKDOMAR. Inom medicinenexisterar strikta kriterier fr att man skall f kalla etttillstnd fr en sjukdom - en frutsgbar grupp avsymtom och orsak till dessa symtom eller frstelsefor deras fysiologi (funktion) mste etableras ochbevisas. Frossa och feber r symtom. Malaria och

tyfus r sjukdomar. Sjukdomars existens kan pvi-sas genom objektiva bevis och fysiska tester. Detfinns nnu inga psykiska sjukdomar vars medi-cinska existens har bevisats.

2. PSYKIATRIKER SYSSLAR ENBART MEDPSYKISKA STRNINGAR, INTE MEDPVISADE SJUKDOMAR. Medan man inom tradi-tionell somatisk medicin gnar sig t sjukdomarsom malaria, bronkit och hepatit, gnar sig psykia-tri t strningar. I frnvaro av knda orsaker ellerfysiologi kallas en grupp symtom som man har setthos mnga olika patienter fr en strning ellersyndrom. Joseph Glenmullen, psykiatriker vidHarvarduniversitetet, sger att inom psykiatrin, ralla diagnoser rtt och sltt syndrom [eller strning-ar], grupper av symtom som anses vara relateradetill varandra, inte sjukdomar. Detta har dr ThomasSzasz, professer emeritus i psykiatri, observerat,Det existerar inte ngot blodprov eller annat biolo-giskt test som kan anvndas fr att konstatera ommentalsjukdom freligger eller inte, vilket det finnsfr de flesta kroppsliga sjukdomar.

3. PSYKIATRIN HAR ALDRIG FASTSTLLT ORSAKENTILL NGON PSYKISK STRNING.

Ledandepsykiatriska sammanslutningar som t.ex. WorldPsychiatric Association och National Institute of

Mental Health i USA medger att psykiatriker var-ken knner till orsaker eller botemedel fr ngonpsykisk strning eller vad deras behandlingar harfr specifika effekter p patienterna. De har enbartteorier och motstridiga sikter om sina diagnoseroch metoder, och de saknar vetenskapliga bevis frdem. En tidigare ordfrande fr World PsychiatricAssociation konstaterade, Den tid d psykiatrikeransg att de kunde bota de psykiskt sjuka r frbi. Iframtiden mste de psykiskt sjuka lra sig att levamed sin sjukdom.

4. TEORIN ATT PSYKISKA STRNINGAR BERORP EN KEMISK OBALANS I HJRNANR ENOBEVISAD SIKT, INTE ETT FAKTUM. En rdandepsykiatrisk teori (och frklaring till att personlig-hetsfrndrande droger sljs) r att psykiskastrningar r ett resultat av en kemisk obalans ihjrnan. Som med psykiatrins vriga teorier finnsdet inga biologiska eller andra bevis som stdjerdetta. Elliot Valenstein, fil. dr, representant for enstor och aktiv grupp av medicinska och biokemiskaexperter och frfattare till boken Blaming the Brainsger. Det finns inga tillgngliga tester fr attbestmma det kemiska tillstndet hos en levandepersons hjrna.

5. ORSAKERNA TILL PROBLEM I LIVET FINNS INTE IHJRNAN. Mnniskor har problem och upprrdhe-ter i livet som kan leda till psykiska problem, vilkaibland kan vara mycket allvarliga. Men att sga attproblemen kommer sig av obotliga hjrnsjukdo-mar som bara kan lindras med farliga piller rorligt, skadligt och leder ofta till dden. Sdanadroger r ofta starkare n narkotika och kan leda tillatt mnniskor tar till vld eller begr sjlvmord. Dedljer de verkliga orsakerna till problemen och gr

individen mindre kapabel och hindrar drmedmjligheterna till verkligt tillfrisknande ochframtidstro.


3/44

INNEHLLInledning: Attmanipulera lkarvetenskapen ........

Kapitel ett: Bra affrer,dlig medicin ..................................

Kapitel tv: Psykiatrikontra medicin................................

Kapitel tre: En parodi

p medicin och vetenskap ..............

Kapitel fyra:Att skada de srbara ......................

Kapitel fem: Att sttamedicinsk etik p spel ....................

Kapitel sex: Vilken vgskall vi vlja? ..................................

Rekommendationer ........................

Internationella Kommittn frMnskliga Rttigheter ....................

PSYKIATRINSBLUFF

Hur lkarvetenskapen underminera


4/44

Alan I. Leshner, psykiatriker och tidi-gare chef fr National Institute ofDrug Abuse, uttryckte sig p det hrviset 1998: Min sikt idag, 1998, ratt ni [lkare] skall sttas i fngelse

om ni vgrar att skriva ut SSRI-preparat [den nyatypen av antidepressiva preparat] mot depression.

Jag tycker ocks att ni, fem r frn nu, skall fngslas

om ni inte ger de mediciner som vi nu utvecklar tillcrackmissbrukare.1

Under de mer n 25r som jag har arbetatmed att reformera psyk-vrden och avslja psy-kiatrins krnkningar avmnskliga rttigheter har

jag pratat med hund-ratals lkare och tusen-tals patienter. Det vardock frst nyligen som

det fll mig in att lkar-nas rttigheter kanske ocks str under attack.Varfr skulle en lkare fngslas fr att vgra skrivaut ett antidepressivt preparat mot depression?

Mnga allmnlkare har bekrftat att det finnsmnga fysiska tillstnd som kan orsaka emotionellastrningar och beteendestrningar, och att det r avallra strsta vikt att frst underska patienternafysiskt. Om man frlitar sig p antidepressivapreparat fr att undertrycka emotionella symptomutan att frst underska om det freligger ngonfysisk sjukdom och bota den, kan resultatet bli attman ger patienten en kemisk lsning p problemetoch lmnar dem med en sjukdom som kan fr-vrras.

Hur skulle det vara om en lkare skulle diagnos-tisera en sdan sjukdom korrekt och bota den utan attge psykofarmaka fr depressionen? Skulle lkarenkunna anklagas fr att vara oetisk eller till och med blidmd och satt i fngelse fr brottslig medicinsk fr-sumlighet fr att han inte ordinerat antidepressivamedel?

Ngot sdant skulle vl inte kunna hnda? Nej,

kanske inte. Men det verkar som om vi har kommittill en punkt dr en lkare kan bli anklagad fr att

vara oetisk nr han utvatetisk medicin. Idag kanlkare, specialister ochandra, kritiseras, trakas-seras och bli behandladesom extremister nr depraktiserar traditionell,fungerande medicin.

Detta hfte har skri-vits med tanke p lkare,

speciellt de som skullevilja utva medicin som inte r psykiatriinfluerad,som drivs av stark medmnsklighet i enlighet medden hippokratiska eden, och som vill forstta attgra sitt bsta fr att verka fr mnniskors hlsa.Det r avsett fr lkare som r bekymrade ver detfaktum att miljontalsbarn ges amfetamin och amfet-aminliknande preparat fr en pstdd psykiskstrning, ADHD (Attention Deficit HyperactivityDisorder).

Det hr hftet r avsett ven fr de som tyckeratt det r mycket mrkligt att offentligt anstlldakan anklaga frldrar fr brottslig frsumlighetom de vgrar g med p att deras barn fr droger.

Hur kommer det sig att det blivit s hr? Vi tror

I N L E D N I N GA t t m a n i p u l e r a l k a r v e t e n s k a p e n

2

Psykiatrins diagnostiska systemhar inte introducerats i ngon andaav respekt fr traditioner och kun-skap inom primrvrden och andra

medicinska specialiteter.Jan Eastgate

Att manipuleralkarvetenskapen

INLEDNING


5/44

att det hr hftet kommer att besvara den frgan.Primrvrden genomsyras idag av ett slags

psykvrdstnkande. Det beror till stor del pframgngen med psykiatrins diagnostiska system,Diagnostisk och statistisk handbok fr mentala strningar(DSM-IV), som tillsammans med kapitlet frpsykiska sjukdomar och beteendestrningar iInternationell klassificering av sjukdomar (ICD-10) har

upphjts till vitala och oundgngliga verk fr icke-psykiatriska lkare.

Men det finns en annan faktor. Bland alla frvnt-ningar som lkare mter idag finns en som r unikeftersom den tfljs av subtilt illvilliga krav. Psykiatrinsdiagnostiska system har inte introducerats i ngonanda av respekt fr traditioner och kunskap inomprimrvrden och andra medicinska specialiteter.

Det tfljdes inte av ngot brev dr det stodskrivet: Vi respekterar okrnkbarheten av och dinrtt till relationen med dina patienter och din nskanatt hjlpa dem p bsta stt. Hr r vrt diagnostiska

system, var snll och titta igenom det och gr dinbedmning om huruvida vi r inne p rtt spr ellerinte. Vi skulle uppskatta att f ditt utltande och dinkonstruktiva kritik. Lt oss veta om det r ngot vikan hjlpa dig med i allas vr strvan efter

bttre hlsa.I stllet introducerades det med innebrden:

Hr r ett litet barn med allvarliga psykiska pro-blem. Vi har redan stllt diagnosen och det enda dubehver gra r att strikt flja vra instruktioner frhur du korrekt ordinerar droger och sen kommer duatt vara freml fr vr expertmssiga vervak-ning. Eller fr att uttrycka det p ett annat stt: Detverkar som om dina patienter litar mera p dig n poss, s hr kan du se hur du skall diagnostisera de

psykiska sjukdomar som de otvetydigt lider av.

Det hr r det underliggande tvng som p ettoutplnligt stt har karaktriserat psykiatrin alltsedanden brjade blanda sig i vrden p sinnessjukhusen fr200 r sedan. Det manifesterar sig p olika stt ochoavsett var det dyker upp r det mycket destruktivt frmnniskors visshet, stolthet, vrdighet, strvsamhet,initiativfrmga, integritet, sinnesfrid, vlmende ochsunda frnuft. Och ven fr alla lkare.

Vnliga hlsningar,

Jan EastgateOrdfrande, InternationellaKommittn fr Mnskliga Rttigheter

I N L E D N I N GA t t m a n i p u l e r a l k a r v e t e n s k a p e n

3


6/44

5

3

VIKTIGA FAKTA

1

2

4

Matthew Smith tvingades av sin skola att t a ett psykiatrisktcentralstimulerande medel som skulle hjlpa honom att koncentrera

sig. r 2000 dog han vid 14 rs lder av en hjrtattack somrttslkaren fann berodde p den frskrivna centralstimulantian.Massiv marknadsfring har bidragit till den kraftiga kningen i

antalet ADHD-diagnoser; strningen har aldrig med objektivamedel bevisats existera.

Den biologiska psykiatrin har under sin 40-riga existens inte lyckats bevisa att ettenda psykiatriskt tillstnd eller en endadiagnos utgrs av en abnormalitet ellersjukdom, eller att det ver huvud tagetutgrs av ngot neurologiskt, biolo-

giskt, kemiskt obalanserat ellergenetiskt.

Under 1990-talet, fann man vid enkonsensuskonferens anordnad av NationalInstitute of Health i USA om ADHD, attdet finns inga bevis fr att ADHD rorsakat av en kemisk obalans 2

Den tyske barnoch ungdomspsykiatrikernPaul Runge sger att om orsaken till ADHDvore biologisk, skulle det krvas ett

effektivt botemedel som pverkar enbartdenna specifika biologiska strning.3

Ngon sdant botemedel finns inte.

r 2002 krvde Europardets parlamen-tariska frsamling i en rapport kad kon-troll ver diagnostisering och behandlingav ADHD och att man skall satsa mer pforskning fr att finna alternativa behand-lingsformer som t.ex. olika dieter.4

Den internationella produktionenav metylfenidat (Ritalina) kade under1990-talet frn 2,8 ton till 15,3 ton.5


7/44

KAPITEL ETTBra affrer,dlig medicin

K A P I T E L E T TB r a a f f r e r , d l i g m e d i c i n

5

Vid sju rs lder fick MatthewSmith diagnosen ADHD. Hansfrldrar blev informerade om atthan skulle behva ta ett central-stimulerande medel som skulle

hjlpa honom att koncentrera sig. Frldrarnafick ocks reda p att om de inte gick med p dethr skulle det kunna leda till att de blev stmda

fr att ha negligerat sin sons skolgng och hansknslomssiga behov. Min fru och jag ville interiskera att mista vra barn om vi inte samarbe-tade, sger Matthews pappa Lawrence Smith.Efter att ha ftt reda p att det inte var ngot kon-stigt med medicinerin-gen, att den hjlper,helt enkelt, gav Mat-thews frldrar efterfr ptryckningarna.Matthew dremot villealdrig ta drogerna.

Nr han den 21mars 2000 var ute ochkte skateboard doghan av en hjrtattack.Rttslkaren fann fr-ndringar i hjrtatskranskrl orsakade avcentralstimulerande dro-ger av amfetamintyp och drog slutsatsen att dd-sorsaken var lngtidsanvndning av denfrskriv-na stimulantian.

Trots att psykiatrin hvdar motsatsen, be-finner sig bruket att frskriva kokainliknandedroger till barn runt om i vrlden lngt ifrn veten-skap och beprvad erfarenhet. Det finns mngder

av frvanskade fakta i merparten av den tillgn-gliga litteraturen. Den information som fljer geren annan bild fr berrda och engagerade lkare.

r 1998 faststllde vrldens ledande ADHD-fresprkare vid en konferens arrangerad avNational Institutes of Health (NIH) i USA, att detinte finns ngra data som bekrftar att ADHD ren strning i hjrnan. Man medgav att vr kun-

skap om orsaken eller orsakerna till ADHD [r]fortfarande grundad p hypoteser. Frn NationalInstitute for Clinical Excellence i Storbritannieninstmde man att orsakerna till och den diagnos-tiska giltigheten av ADHD r fortfarande kon-

troversiella.7

Dominick Riccio, VDfr International Centerfor the Study of Psychi-atry and Psychology,sger: De behver visamig ett direkt orsaksms-

sigt samband mellanhjrnans kemi och ADHD-symptom ... De haravver-kat dopaminhypotesen.De har avverkat seroto-ninhypotesen. Ingen avdem har ngot orsaks-mssigt samband.8

Dr Louria Shulamit, familjelkare i Israel,klargr: ADHD r ett syndrom, inte en sjukdom(per definition). Det diagnostiseras som sdantenligt sina symptom. Det hr syndromets symp-tom r s vanliga att man kan dra slutsatsen attalla barn speciellt pojkar skulle passa in pden hr diagnosen.9

Diagnosen fr ADD (Attentiondeficit disorder) r fullstndigt

subjektiv. Det finns ingen test.Det r enbart en tolkningsfrga.

Skiljelinjen mellan ngon somlider av ADD och ett friskt levnads-glatt barn kan vara mycket vag.6

Doktor Joe Kosterich, Federal Chairman, GeneralPractitioners Branch, Austrailian Medical Association


8/44

Pediatrikern William Carey vid ChildrensHospital i Philadelphia sger: S som ADHDdefinieras nu, innebr det att man kan faststlladiagnosen nr ett antal strande upptrdandenoch andra kriterier uppfylls, men man frbiseratt dessa vanligtvis tillhr normalt beteende.10

Thomas Moore, frfattare till Prescriptions forDisaster, sade att den nuvarande frskrivningenav Ritalina r att ta frskrckliga risker meden generation barn. Drogen ges fr att kon-trollera beteendet fr en tid, inte fr att minskangra risker fr barnens hlsa. Sdan kemiskkontroll i stor skala av mnskligt beteende har

aldrig tidigare genomfrts i vrt samhlle utan-fr vrdhem och psykiatriska institutioner.11

Ingen kemisk obalansPsykiatriker anvnder argumentet att ADHD

r en kemisk obalans som krver medicineringp samma stt som diabetes krver insulin.

Elliot Valenstein, fil dr sger: [Det] finnsinga tillgngliga tester med vilka man kan pvisakemiska obalanser i en levande individs hjr-na.12 Joseph Glenmullen frn Harvard MedicalSchool sger: Vid varje tillflle nr man har trottsig ha funnit en sdan obalans har det senarevisat sig vara fel.13

r 2004 sade psykiatrikern M. Douglas Mar:Det finns ingen vetenskaplig grund fr detta[att anvnda hjrnscanning fr att kunna stlla

psykiatriska diagnos-er].14 En faktisk diag-nos grundad p enscan-underskning rhelt enkelt inte mjlig,hll dr Michael D.Devous p NuclearMedicine Center vidUniversity of TexasSouthwestern MedicalCenter med om.15

Dr Mary Ann Block,

frfattare till No MoreADHD, r obeveklig:ADHD r inte som diabetes och Ritalina r intesom insulin. Diabetes r ett verkligt medicinskttillstnd som kan diagnostiseras objektivt.ADHD r en uppfunnen etikett som inte kandiagnostiseras med giltiga objektiva metoder.Insulin r ett hormon som produceras av krop-pen och som r livsviktigt. Ritalina r en amfeta-minliknande drog som inte r livsndvndig.Diabetes uppkommer p.g.a. brist p insulin.Uppmrksamhets- och uppfrandeproblemuppkommer inte p.g.a. brist p Ritalina.16

r 2001 sade Ty C. Colbert, fil dr: Sommed alla psykiska strningar finns det inget

Hur kommer det sig att miljontalsbarn kan ta en drog som farmakolo-giskt r mycket lik en annan drog,kokain, vilken anses inte bara farligoch beroendeframkallande, utansom det ocks r kriminellt att

kpa, slja och anvnda? Richard DeGrandpre, professor i psykologi

och frfattare till Ritalin Nation.


6


9/44

biologiskt prov eller ngon biologisk markr sompvisar ADHD.17

Farliga drogeffekterDet finns otaliga hlsorisker och komplika-

tioner som r frbundna med frskrivningen avpersonlighetsfrndrande droger fr s.k. ADHDoch andra inlrningsstrningar.

Physicians Desk Reference Guide sger attRitalina kan leda till kad hjrtfrekvens ochfrhjt blodtryck.18 I augusti 2001 upprepade

Journal of the American Medical Association attRitalina ger liknade effekter som kokain.19

Biverkningar kan uppst bde efter ratalsanvndning och efter att man slutat med droger-na.20 Den negativa effekten p kroppens tillvxt-hormon r s frutsgbar och vanlig att man kan

anvnda den fr att avgra om [det stimu-lerande] preparatet r aktivt eller inte.21 ven

barnets knsmognad frsenas.22 Sjlvmord r denhuvudsakliga komplikationen vid abstinens frndenna eller andra amfetaminliknande droger.23

Dr Sydney Walker III, frfattare till TheHyperactivity Hoax sger: Studier visar att dro-gen (metylfenidat) frmodligen r svagt cancer-framkallande och att den kar risken ven omytterst lite fr att miljontals barn kommer attdrabbas av cancer, r allvarligt. En annan rapportsom kom nyligen sger att [den stimulerande

drogen] kan ha kvarstende, kumulativ effekt p

myokardiet (musklerna i hjrtvggen).24

I USA konsumerar man 85 procent av deninternationella produktionen av metylfenidat(Ritalina).25 r 2002 noterade Europardets parla-mentariska frsamling att konsumtionen avmetylfenidat var mycket hg i Belgien, Tyskland,Island, Luxemburg, Holland, Schweiz och Stor-

britannien. I Storbritannien var det en 92-faldigkning mellan ren 1992 och 2000 och i Australienvar den 34-faldig ver en tidsperiod av tv decen-nier.26 I Frankrike kade antalet barn som ficketiketten veraktiv sex gnger mellan 1993 och2001.27 Under samma tidsperiod kade frsljnin-gen av metylfenidat i Mexiko tta gnger.

Hur kommer det sig att miljontals barn kanta en drog som farmakologiskt r mycket lik enannan drog, kokain, vilken anses inte bara farlig

och beroendeframkallande, utan som det ocksr kriminellt att kpa, slja och anvnda? sgerRichard DeGrandpre, professor i psykologi ochfrfattare till Ritalin Nation.28

Frutom de som tar dessa centralstimulerandepreparat r det i USA ytterligare 1,5 miljoner barnoch ungdomar som ter SSRI-preparat.29 Drkade anvndningen mer n 150 procent fr barn 7-12 r och 580 procent fr barn sex r och yngre,under ren 1995 till 1999. Sjlvmord har frekom-mit bland femringar som gtt p receptfrskrivnaSSRI-preparat. I Storbritannien har frskrivningar-

na frdubblats under en tiorsperiod.30

K A P I T E L E T T

B r a a f f r e r , d l i g m e d i c i n7

Om det inte finns ngot giltigt test fr ADHD, ingadata som bevisar att ADHD r en dysfunktion i

hjrnan, inga lngtidsstudier av drogernas effekter, ochom drogerna inte frbttrar studieresultat eller sociala

frdigheter utan istllet kan orsaka tvngsmssigahumrstrningar, och leda till narkotikamissbruk,varfr fr miljontals barn och vuxna etiketten

ADHD och dessa droger p recept? Dr Mary Ann Block, frfattare till No More ADHD


10/44

I december 2003 gick brittiska lkemedels-verket ut med meddelandet att man nu beteck-nar SSRI-preparat som kontraindicerade fr barnoch ungdomar under 18 r och hnvisade tillsjlvmordsrisken. Den 22 mars 2004 utfrdadeamerikanska FDA (Food and Drug Admi-nistration) fljande information till lkare:ngest, oro, panikattacker, smnlshet, irrita-tion, fientlighet, impulsivitet, akatisi, hypomanioch mani har rapporterats hos vuxna och barnsom behandlas med antidepressiva [SSRI-preparat] .31

I oktober 2004 beordrade FDA att en blackbox-varning (hgsta riskklass) placeras framtr-dande p SSRI-preparaten, fr att betona attmedlen kan orsaka sjlvmord. Dock borde dessa,och faktiskt alla personlighetsfrndrande

droger verkligen frbjudas p grund av sinallmnfarlighet och stora risker fr desdigrakonsekvenser.

Robert Whitaker, vetenskaplig skribentoch frfattare till Mad in America, sger: Detvi har efter ratal av kande anvndning avpersonlighetsfrndrande droger r en kris ipsykisk hlsa, en epidemi av psykisk ohlsahos barn. I stllet fr att se frbttrad psykiskhlsa med mer medicinering ser vi frsmradpsykisk hlsa.32

Ngot av det vrsta fr mig, sger

Lawrence Smith, r det faktum att Matthewaldrig ville ha ngon medicinering. Hur mngafler tonringar som Matthew Smith kommer attd innan ngon stter stopp fr detta, det strstahlsovrdsbedrgeriet ngonsin?

Det var en psykiatriker, inte hlsovrden,som ordinerade den ddliga drogen tillMatthew. Genom att acceptera psykiatrinsdiagnostiska system och behandlingar frsttersig den allmnna hlso- och sjukvrden i enposition dr man kommer att mta risker ochkontroverser nr systemets misslyckanden blirmer uppenbara.

Det finns ytterligare en signifikant profes-sionell risk. Genom att g med p och venacceptera psykiatrikers tnkestt kan invrtes-medicinen och andra medicinska specialiteterhamna i ett lge dr mnniskor kan associeraderas verksamheter med inte bara psykvrdensdliga rykte utan ven med mycket av dess smut-siga bakgrund. Denna r vrd att titta nrmare p.

FRSLJNING OCH BRUK AV DROGERSKJUTER I HJDEN

Austin Harris hyl-lades som ADHD:somslagspojke. Han varett barn som ingen vill

vara i nrheten av ochhan stngdes av frnelva frskolor p tre rp.g.a. allt frn att haskrikit obsceniteter ochslagit andra barn till attha stuckit en penna ien lrares ga. Han ordinerades centralstimulerande droger. Heltovntat frndrades hans beteende efter att han hade beskt ettsjukhus och ftt hjlp med sina magproblem. Det barn som ingenhade velat ha i nrheten slutade terrorisera sina lrare och klasskam-rater. Austin som nu var tio r kunde sitta stilla och var en klla tillgldje. Han slutade med sin medicinering.

Enligt ledande pediatriska gastroenterologer r det inte ovanligtatt kronisk frstoppning pverkar barns uppfrande. Dligt upptr-dande upphr s snart som frstoppningen tgrdas, sgerPaul Hyman, chef fr pediatrisk gastroenterologi vid Universityof Kansas Medical Center, Kansas City. Hyman sger att barnetsupptrdande kan orsakas av rdsla och smrta som barnet inte ensr medvetet om.33

1992 2000 1989 2002

1993 2001 1995-1999 1995-1999

Frankrike:antalet barn

som ficketiketten

veraktivkade sex

gngermellan 1989

och 2002.

Mexico:frsljningen av

metylfenidatkade tta

gnger mellan1993 och 2001.

USA:mellan 1995 och 1999

kade anvndningen avantidepressiva medel1,5 gnger i ldrarnasju till tolv, och med

svindlande 580 procentfr barn upp till sex r.

Stor-britannien:

en 92-faldigkning av

frskrivningenav stimulantiatill barn mel-

lan ren 1992och 2000

I USA konsumerar man 85 procent av den internationella produktionen av metylfenidat (Ritalina)men r 2002 noterade Europardets parlamentariska frsamling att konsumtionen av metylfenidathade blivit mycket hg ocks i Belgien, Tyskland, Island, Luxemburg, Holland, Schweiz ochStorbritannien. Statistik visar p den extrema kningen i droganvndning.

Tarmproblem diagnostiserade som ADHD

7-12r

6 roch


11/44


9

VARNING FR FELBEHANDLINGKrnkning av principen om informerat samtycke

Dr Baughman r legi-timerad neurolog ochbarnneurolog och ledamotav American Academy ofNeurology. Han har upp-tckt och beskrivit verkli-ga sjukdomar, men aldrigfunnit ngot avvikandehos barn som sgs haADD/ADHD ellerinlrningssvrigheter.

U nder 1980- och90-talen bevitt-nade jag denexploderande ADHD-epidemin. Precis som det

var min plikt infr varjepatient att diagnosti-sera faktiska sjukdomarnr dessa frelg var detmin plikt att klargra frdem att de inte var

sjuka nr s var fallet det vill sga, nr ingaavvikelser kunde pvi-sas. Vidare var det minplikt att knna till denvetenskapliga litteraturenangende varje neurol-ogisk sjukdom och ven

varje pstdd neuro-logisk sjukdom.

Som kontrast till det-ta Den biologiskapsykiatrin har under sin40-riga existens inte lyckats bevisa att ett endapsykiatriskt tillstnd eller en enda diagnos utgrs aven abnormalitet eller sjukdom, eller att det verhuvud taget utgrs av ngot neurologiskt, biolo-giskt, kemiskt obalanserat eller genetiskt.

Utan ngot avvikande hos ADHD-barnenr pseudomedicinsk etikettering inget annat nstigmatisering och den ofrsvarliga medicineringsom alltid sker innebr ett fysiskt vergrepp. Den

medicin som oftast ordineras fr ADHD ochinlrningssvrigheter r en farlig och vanebil-dande amfetaminliknande drog.

Fljande barn r inte lngre hyperaktiva ellerouppmrksamma de r dda. Mellan 1994 och2001 blev jag konsulterad, medicinskt eller juridiskt,formellt eller informellt, med anledning av fl-

jande ddsfall: Stephanie, 11, or-

dinerades en central-stimulerande drog ochdog av hjrtarytmi.

Matthew, 13, or-dinerades en central-stimulerande drog ochdog av kardiomyopati.

Macauley, 7, somordinerats en central-stimulerande drog ochtre andra psykiatriska dro-ger fick hjrtstillestnd.

Travis, 13, ordine-rad en centralstimule-rande drog och dog av

kardiomyopati. Randy, 9, gavsen centralstimulerandedrog och flera andra dro-ger och dog av hjrtstil-lestnd.

Cameron, 12, or-dinerades en central-stimulerande drog ochdog av hypereosinofiltsyndrom [onormal kn-ing av vita blodceller].

Detta r ett hgtpris att betala fr behandling av en sjukdom sominte existerar. Genom att kalla ADHD en avvikel-se/sjukdom, utan vetenskaplig underbyggnadljuger psykiatrikern medvetet och krnker bdepatientens och frldrarnas rtt till informerat sam-tycke. Det r de factomedicinsk vanvrd.

Jag uppmanar alla lkare att komma ihg: Ingenpvisbar fysisk eller kemisk avvikelse- ingen sjukdom!

Jag uppmaner alla lkare att kommaihg, Inga tydliga fysiska eller

kemiska avvikelser: ingen sjukdom.

av neurologen Fred A. Baughman Jr


12/44

1

23

45

Medan medicinen gick framt lngsvetenskapliga vgar mot storaupptckter och botemedel, harpsykiatrin aldrig utvecklats vetenskapligtoch har inte kommit nrmare attfrst eller bota psykiska problem.

Under 1930- och 1940-talen frsktepsykiatrin att efterlikna medicinenmed fysiska behandlingar sominsulinchocker, psykokirurgioch elchockbehandlingar.

Under 1950- och 1960-talen gjordepsykiatrin parodi p medicinen genomatt ge psykoaktiva medel som enbartundertryckte symptom, och med sittpseudovetenskapliga diagnostiska

system DSM.r 1989 gav APA (American PsychiatricAssociation) rdet till sina medlemmaratt profilera sig bttre bland icke-psykiatriska lkare genom att anvndaDSM fr att ka inkomsternagenom kat antal konsultationer.34

r 1998 gav WPA (World PsychiatricAssociation) ut ett kampanj-kit frpsykiska strningar inom primrvrdenfr att frm lkare dr attdiagnostisera psykiska sjukdomar.35

Frn 1808, nr Johann Reil (inflld) myntade ordet psykiatri, till1900-talet nr Emil Kraeplin (ovan) definierade en psykiatriker som

En absolut hrskare som skulle vara i stnd att hnsynslstintervenera i mnniskors omstndigheter i livet till idag, har psykiatriker

frgves frskt att efterlikna den medicinska vetenskapen. Efter att i 300r ha frkvvt symptom med smrta och r kraft (som den lugnande

stolen ovan) har de fortfarande inte lyckats definiera vansinne, ochinte lyckats finna dess orsak och botemedel.

VIKTIGA FAKTA


13/44

et bsta sttet att f en uppfattningom dagens psykiatri r att frst denfrn grdagen.

I motsats till medicinen, vars his-toria brjar i antikens Grekland, r

psykiatrin en nyetablerad utvning. ProfessorEdward Shorter, frfattare tillA History of Psychiatry,sger: Fre 1700-talets slut fanns inget sdant

som psykiatri.36 Lkarna Franz G. Alexander ochSheldon T. Selesnick rapporterar att under1700- och1800-talen ansg man att de mentalt sjuka var bor-tom medicinens fysiska

behandlingsmetoder.37

r 1676 pbjdLudvig XIII att man ialla hospitaux generaux(allmnna sjukhus) iFrankrike skulle etableraavdelningar fr sedes-lsa, lsdrivande fder,

slsaktiga sner, hdare,mn som frsker att takl p sig sjlva [och]libertiner. Detta pbud blev brjan till den storainsprrningen av sinnessjuka.38

Frn sinnesjukhusen kom expertisen p insti-tutionaliserat frmyndarskap, den direkta fregng-aren till institutionaliserad psykiatri. Frasen orm-grop slang fr mentalsjukhus kommer frndenna tid, nr sjuka kastades i en grop fylld medormar, eftersom man ansg att detta skulle chockadem s att de tillfrisknade.

Hnvisade till sina tjnster inom mentalvrdenkrvde de tidiga psykiatrikerna att f tillhra detmedicinska skret eftersom man ansg att driva ett

sinnessjukhus p ett terapeutiskt stt var en konstoch vetenskap lika intrikat som kemi eller anato-mi.39 Det var ett krav som psykiatrikerna hll fastvid under 100 r fastn frdande bevis om psykia-trins motsatta stllning till medicinen hopade sig.

ven om man tolererade att psykiatrin behv-des betraktade medicinen den som ngot suspektoch skerstllde att den behll en marginell position.

r 1858 utgav Rudolf Virchow sin CellularPathology as Based upon Physiological and Pathological

Histology, vilket markerande den moderna medici-nens fdelse som ettmne baserat p empi-risk vetenskap. Studietav patologi som lranom sjukdomar kombin-erad med studiet avbakteriologi som infek-tions-sjukdomars etio-logi [orsaker], placer-

ade medicinen somstudiet av kroppens sjuk-domar p den moderna

vetenskapens solida fundament.40

Medan medicinen avancerade lngs sin skravetenskapliga vg mot nya stora upptckter utveck-lade psykiatriker sina egna ider, helt oberoende avden vetenskapliga modellen.

r 1803 skrev Johann Reil, som senare myntadeordet psykiatri (studiet av sjlen), om de tidigastevrdarna, som genast steg fram fr att frbttra desinnessjukas lott. Han refererade till dem som ettslkte bestende av modiga mn som tordes ta sigan denna enorma id att utplna en av de mestdelggande farsoterna frn jordens yta.41 Med

KAPITEL TV

Vi skulle m bra av attkomma ihg lkekonsten ochatt hedra honom som skrev

[hippokratiska] eden John Dorman, lkare,

Stanforduniversitetet, Journal of

American College Health, 1995

K A P I T E L T V P s y k i a t r i k o n t r a l k a r v e t e n s k a p

11

DPsykiatri

kontra lkarvetenskap


14/44


15/44

EN HISTORIA AV FARLIGA BEHANDLINGAR

Psykiatriska utvningar som skr bort frisk hjrnvvnad,frorsakar obotliga hjrnskador och frstr grundlggandesociala frdigheter sgs fortfarande fungera. Bland dessa finns1) Psykokirurgi (ovan) 2) Elchock (t h) 3) Insulinchockterapi(nedan) och 4) metrazolchock (nedan t h). Idag har mycket litefrndrats. Psykiatrikers moderna behandlingar utgr fort-farande vergrepp p mnskliga rttigheter, och nd fortstterde att insistera att deras metoder r verlgsna. D de inte ens

frstr orsaken till eller uppnr ett tillfrisknande frn ett mentalttrauma s skadar de rutinmssigt ngestfyllda mnniskor.

12

3

4


16/44

Under 1930- och1940-talen sg man enkursndring mot fysis-ka behandlingar. ElliotS. Valenstein, fil. dr no-terade: Fysiska be-handlingar hjlpte psy-kiatrikerna att vinnarespekt inom medici-nen och gjorde detmjligt fr dem att medstrre framgng tvlamed neurologer somofta behandlade pa-tienter med s kalladenervsa strningar.49

Under de tio ren mel-

lan 1928 och 1938introducerade psykia-trin sdana skrckbe-handlingar som me-trozolchocker, insulin-chocker, elchocker ochpsykokirurgi. Trots dessagenombrott forsattede flesta andra lkare att betrakta psykiatriker medstark misstro.50

Under 1950- och 1960-talen utvecklades per-sonlighetsfrndrande droger som skulle lindra

ngra de psykiska sjukdomarnas symptom och

gra patienterna mind-re problematiska frdem som var ansvarigafr deras vrd. Samti-digt introducerade psy-kiatrin ett system frdiagnostisering av men-tala strningar. ProfessorShorter kallade denhr perioden fr denandra biologiska psyki-atrin. Den hvdade attgenetik och hjrnansutveckling var orsak-erna till psykiska sjuk-domar och att psykoak-tiva droger och psyko-

terapi skulle bota dem.Under de fljande

30 ren blev psykoakti-va droger snabbt psy-kiatrins huvudsakligavapen och den psykia-triska industrin be-vpnad till tnderna

med sina egna droger och sitt diagnostiska system var redo fr expansion. 1989 delade APA ut ettkampanj-kit till sina medlemmar dr deinformerade: En frbttring av psykiatrins rykte

bland icke-psykiatriker kan inte annat n vara till

De senaste psykiatriskadrogerna marknadsfrssom ett universalmedelfr alla slags psykiskastrningar, fr ung och

gammal. Detta trotsatt de har knutits till

uppkomsten av akatisi,krampattacker, sexuella

strningar, stamning,tics, frlust av hrseln,

maniska episoder,paranoida reaktioner,

och intensiva sjlv-mordstankar, enligt

farmakologiskabiverkningsregister.

Efter en massiv marknadsfringav diagnoser och droger behverpsykiatrin inte lngre slss fr att

accepteras av medicinen denhar idag blivit en integrerad delav den.


17/44

vr frdel. Och, fr demsom r inriktade p detslutliga resultatet, kom-mer de anstrngningarsom vi lgger ner p attfrbttra vrt rykte,potentiellt att ka in-komsterna genom kandeantal konsultationer.51

r 1998 gjorde psy-kiatriker en gemensamanstrngning frmstgenom Collegium Inter-nationale Neuro-Psycho-pharmacologicum (CINP),National Institutes ofMental Health (NIMH),

och World PsychiatricAssociation (WPA) fratt f std frn lkarkren.Vrldshlsoorganisatio-nen, WHO, produceradeett kit fr psykiatriskastrningar inom primr-vrden som distribue-rades internationellt fratt gra det lttare frallmnlkare att diag-nostisera psykiska sjuk-

domar.52

Materialet var frmstavsett att ka inkomst-erna fr psykvrdssys-temet och var grundatp DSM-IV och ICD-10.Den vetenskaplighet sompsykiatrin saknar kom-penserades med mark-nadsfring.

I denna marknads-fring ingr en oheligallians med lkemedelsindustrin. Pat Bracken ochPhil Thomas, konsulterande psykiatriker och ledandeforskare vid University of Bradford i Storbritannien,sger: Psykiatri r ett av lkemedelsindustrinshuvudsakliga tillvxtomrden. Genom att pverkapsykiatrikernas stt att framstlla psykiska problemhar industrin utvecklat en ny (och lukrativ) mark-nad fr sina produkter.53

Carl Elliott, bioetiker vid University ofMinnesota sger: Sttet att slja droger r att sljapsykiska sjukdomar.54

Efter att ha lyckats med att slja begreppet psy-kiska sjukdomar till lkarkren inom primrvrdenfljde nu frsljningen av psykiatriska droger.Dr Glenmullen skriver: Efterhand som enframgngsvg skapades spreds anvndningen avdroger utanfr psykiatrins grnser och de ordinerasav allmnlkare fr vardagsproblem.55

Efter en massiv marknadsfring av diagnoseroch droger behver psykiatrin inte lngre slss fratt accepteras av medicinen den har idag blivit enintegrerad del av den.

ATT ETABLERA VERKSAMHETENUnder 1998 penetrerade psykiatrin den

vanliga lkarkren i form av att Vrldshlso-organisationen gav ut ett kampanj-kit fr psykiskastrningar inom primrvrden, utformat fr att

frm lkare att anvnda psykiatriskachecklistor ver beteenden fr att diagnostisera

psykiska strningar. Den vetenskaplighet sompsykiatrin saknar kompenserades med p- ochintrngande marknadsfring.

Den frdiga listan p sympgr diagnos mjlig frn ch

listan, med en frutbestbehandlingsplan och med re

av patienten till psykiatr


18/44

Internationell klassificering av sjukdo-mar (ICD)och Diagnostisk och statis-tisk handbok fr mentala strningar(DSM)var avsedda att frbttrapsykiatrins dliga rykte inom de

medicinska professionerna.

I DSMkategoriseras endastsymptom, inte sjukdomar. Inte enenda av diagnoserna understdsav objektiva bevis p ngon fysiskkommaeller psykisksjukdom.

Elliot Valenstein, fil. dr sger:[Det] finns inga prover med varshjlp man kan visa kemisk statusi en levande individs hjrna.56

Som en fljd av introduktionenav neuroleptika under 1950-taletexploderade antalet diagnoserfrn 163 i DSM-II(1968) till 374i DSM-IV(1994).

Under r 2000 uppgick frsljning-en av antipsykotiska droger till mern 4 miljarder dollar i USA och hade2003 ntt 8,1 miljarder.Internationellt uppgick frsljningentill mer n 12 miljarder dollar.57

345

12

Till skillnad frn medicinsk utvning har denpsykiatriska verksamheten inga tester som

bekrftar psykiska strningar eller sjukdomar.Mnga av dessa strningar rstas bokstavligenfram utan vetenskaplig grund eller bevisfring.

VIKTIGA FAKTA


19/44

Medan Virchows Cellular Pathologyas Based upon Physiological andPathological Histology redan 1858faststllde medicinens veten-skapliga kriterier fumlade psy-

kiatrin fortfarande omkring med brutala behand-lingsmetoder och total avsaknad av systematiseringav mental hlsa nda fram till 1950-talet.

Bristen p ett likvrdigt system fr diagnostiseringav psykiska problem bidrog i hg utstrckningtill att ge psykiatrindess dliga rykte bdeinom den medicinskaprofessionen och blandallmnheten.

Utarbetandet av ensjtte upplagan avWHO:s Internationellklassificering av sjukdo-mar (ICD), 1948, som

innehll psykiatriskastrningar (som sjukdo-mar) fr frsta gngen och publiceringen avDiagnostisk och statistisk handbok fr mentalastrningar (DSM), 1952, i USA innebar de frstafrsken att skapa en tckmantel av systematiki diagnoserna.

Med kande kritik p grund av otydligheter ochfelaktigheter i DSM-II frskte psykiatrin skapa ettnytt och frbttrat diagnostiskt system, ett somskulle frse hela kren med en internationell grundfr samfrstnd.

Enligt David Healy, psykiatriker och chef frNorth Wales Department of Psychological Medicine,

var det slutgiltiga resultatet, DSM-III, en revolutionstadkommen av en kommitt.59

Ett klassificeringssytem blev politiskt inrstatvilket drastiskt skilde sig frn allt man tidigare hadesett inom lkarvetenskapen. Den mest markantaskillnaden bland mnga olikheter var att denna nyaDSM omfattade diagnoser eller kategoriseringar avenbart symptom, inte av sjukdomar. En annan skill-

nad var att ingen av diagnoserna var grundade pobjektiva bevis p fysiska kommor eller psykiska

sjukdomar.Psykiatriker David

Kaiser sger: Symptomr per definition en ytligbeskrivning av en merdjupgende process.Detta r sjlvklart. Mendet har frekommit en, istort sett obekrftad,anstrngning frn mod-

ern (d.v.s. biologisk)psykiatri att jmstllasymptom med psykisk sjukdom. Han sger att hanskulle vara en dlig psykiatriker om det enda red-skap fr behandling han hade vore ett receptblockmed recept p mediciner som kanske minskarsymptomen, men som inte behandlar den psykiskasjukdomen i sig. Han skulle fortfarande sitta kvarmittemot en lidande patient som vill prata om sinabekymmer.60

I sin bokMaking Us Crazy, sger professorernaHerb Kutchins och Stuart A. Kirk att omvandlingenav psykiatrins diagnostiska manual r historien omAPA:s kamp fr att vinna respekt inom medicinen

KAPITEL TRE

Den bittra sanningen r attDSM utan framgng har frskt

medikalisera alltfr mngamnskliga problem.58

Professorerna Herb Kutchins och StuartA. Kirk, frfattare till Making Us Crazy, 1997

K A P I T E L T R EE n p a r o d i p m e d i c i n o c h v e t e n s k a p

17

En parodi p medicinoch vetenskap


20/44

och bibehlla dominansen bland yrkesutvarnainom den psykiatriska vrden.61

Dr Thomas Dorman, invrtesmedicinare ochmedlem av Royal College of Physicians i Stor-britannien och Kanada, skrev: Kort sagt, hela verk-samheten med att skapa psykiatriska kategorierav sjukdomar och att ge dem formell status viakonsensus och drefter frse dem med koder, vilketi sin tur leder till att frskringsbolag kan fakture-tas, r inget annat n ett omfattande bedrgeri somger psykiatrin en pseudovetenskaplig aura. 62

Psykiatrikern Matthew Dumont har ocksskrivit om DSM:s falska ansprk p vetenskapligauktoritet:

Ansprkslsheten och arrogansen i den torraoch trkiga texten r nstan omjliga att skilja t.De sger: ... den hr handboken klassificerar men-

tala strningar ... ingen definition specificerar padekvat stt exakta grnser fr begreppen .... Defortstter med att sga: man kan inte anta attvarje mental strning r ett sjlvstndigt fenomensom r tydligt tskilt frn andra mentala str-ningar eller frn fall dr det inte freligger ngonmental strning. [APA, 1987]63

Shorter uttrycker det s hr: Vad r orsaken tillngot sdant som erotomani, vanfrestllningen attngon r kr i dig? Ingen vet .De hr uttalandenatyder p att i frga om klassificering r det mycketltt fr psykiatrin att g vilse.64

Myterna omkring biopsykiatrinr 2000, nr Steven Miran, medicinsk ledare

vid APA, anhll om statliga forskningsanslaggenom att vittna infr en kommitt vid amerikanskarepresentanthuset, sade han: Vetenskaplig forsk-ning utfrd under de senaste tv decennierna harvisat att allvarliga psykiska sjukdomar och beroen-destrningar r hjrnsjukdomar med starkgenetisk och biologisk grund.65

I motsats till detta rapporterar Healy: Det rett kande problem inom den kliniska kren, intebara att neurovetenskaplig utveckling inte avsljatngot angende psykiatriska strningar utanven att de tar uppmrksamheten frn klinisk

Frn den frsta Diagnostisk ochstatistisk handbok fr mentalastrningar (DSM) som namngav 112psykiska strningar, till den senasteutgvan som innehller 374 sdanastrningar, har de kriterier som anvntsfr psykiatriska diagnoser utgjort enparodi p vetenskapligt baseradesjukdomar. De anvnds av psykiatrikerfr att fra sjukhus, statsmakter ochfrskringsbolag bakom ljuset, och gerlkarvetenskapen ett dligt rykte. Plistan ver strningar finns:

Koffeinrelaterade strningarDSM sidan 212

UppfrandestrningDSM sidan 85

Strd sprklig uttrycksfrmgaDSM sidan 55

RknesvrigheterDSM sidan 50

SkrivsvrigheterDSM sidan 51

Att slja psykiatriska sjukdomar


21/44


22/44

Dr Thomas Szasz, professor

emeritus i psykiatri vid StateUniversity of New York

Health Science Center och fr-

fattare till mer n 30 bcker.

G enom en natio-nell undersk-ning om hlsandrog tidskriften Paradeslutsatsen att depres-sioner r den tredje avde mest frekommandesjukdomarna. Trots det-

ta nmnde de tillfrgadeinte depression nr defick frgan Vad bekym-rar dig mest angendedin egen framtida hlsa?utan svarade cancer el-ler hjrtsjukdomar.

ven om mnniskorhar accepterat att depres-sion kategoriseras somen sjukdom r de interdda fr att drabbas av

den eftersom de instink-tivt vet att det rr sig ompersonliga problem, inteen sjukdom. De r rddafr att f cancer ochhjrtsjukdomar fr de

vet att dessa r sjukdo-mar verkliga medicin-ska problem inte baranamn.

Allen J. Frances,professor i psykiatri vidDuke University MedicalCenter och ordfrande fr arbetsgruppen frDSM-IV skriver: DSM-IV r en manual verpsykiska strningar, men den klargr inte alls vad enpsykisk strning r Det skulle inte kunna finnasngon vrre term n psykisk strning fr attbeskriva de tillstnd som klassificerats iDSM-IV. Varfr forstter d APA att anvndadenna term?

Den primra funktionen och mlet med DSM ratt ge trovrdighet t att uppfrande, eller mer korrekt,dligt uppfrande, r psykiska strningar och attsdana strningar drfr r medicinska sjukdomar.

Slunda tnjuter patologiskt spelberoende sammastatus som hjrtinfarkt. Vad APA faktiskt sger r attspelande r ngot som patienten inte kan kontrol-lera, och generellt sett att alla psykiatriska symp-tom eller strningar r ngot som patienten inte

kan kontrollera. Jag till-bakavisar det psten-det eftersom det faller psin egen orimlighet.

DSM:s skenbara gil-tighet vidmakthlls avpsykiatrins pstende attpsykiska sjukdomar r

sjukdomar i hjrnan ett pstende som kanantas vara grundat pde nya upptckterna inomneurovetenskapen sommjliggjorts tack varediagnostiska scanning-metoder och farmakolo-giska medel fr behand-ling. Detta r inte sant.Det existerar inga objek-tiva diagnostiska under-

skningar med vars hjlpman kan bekrfta omdepression freliggereller inte; diagnosen kanoch mste gras enbartutifrn patientens utse-ende och upptrdande.Det finns inga blod-prover eller biologiskaunderskningar somskerstller frekomsteller frnvaro av en psy-kisk sjukdom av samma

slag som det finns fr de flesta kroppsliga kommor.Om en sdan underskning funnes, d skulle till-stndet upphra att vara en psykisk sjukdom ochskulle klassificeras som en fysisk sjukdom.

Om det t.ex. skulle visa sig att orsaken till schizo-freni r biokemisk och att det finns ett biokemisktbotemedel fr den, d skulle den inte lngre vara ensjukdom fr vilken personen kan tvngsintas. Denskulle d, faktiskt, behandlas av en neurolog ochpsykiatriker skulle inte ha mer att gra med den n dehar att gra med glioblastom [malign tumr],Parkinson och andra sjukdomar i hjrnan.

Det finns inga blodprover eller biologiskaunderskningar som skerstller frekomst ellerfrnvaro av en psykisk sjukdom av samma slagsom det finns fr de flesta kroppsliga kommor.Om en sdan underskning funnes, d skulle

tillstndet upphra att vara en psykisk sjukdomoch skulle klassificeras som en fysisk sjukdom.

Dr Thomas Szasz, M.D.Professor of psychiatry emeritus, 2002

Av professor Thomas Szasz

PSYKIATRISKT LURENDREJERISkapade diagnoser


23/44

Med uppkomsten av sinnesfrndrande droger har ven ettnytt biologiskt sprkbruk inom psykiatrin uppsttt. Detr frvnande i vilken utstrckning detta har kommitatt ing som del av populrkulturen Denna triumfsaknar dock inte otvetydigheter. Man kan med fogfrga sig om inte det biologiska sprkbruketerbjuder mer som grund fr marknads-fringstexter n vad det erbju der frklinisk frstelse.69

- Dr David Healy,The Anti-Depressant Era, 1999

H

rnstenen i den psykia-triska sjukdomsmodellenav idag r uppfattningen att

en underliggande kemisk obalans ihjrnan r orsaken till psykiska sjukdomar.Fastn den populariserats genom omfattandemarkandsfring r denndock inget annat n psy-kiatriska fantasier. Som allaandra psykiatriska sjukdoms-modeller har den grundligtfrkastats av forskare.

Valenstein r helt enty-dig: [Det] finns inga tillgng-liga tester med vilka man kan

pvisa kemiska obalanser i en levande individs hjrna.70

Och: det finns inga biokemiska, anatomiska eller funktionel-la tecken som p ett tillfrlitligt stt knnetecknar psykpa-tienters hjrnor.71

I en artikel publicerad i den amerikanska The MercuryNews, i maj 2004, skrevs: Mnga lkare varnar fr anvnd-ningen av SPECT (single photon emission computed tomo-graphy) [hjrnscanning] som diagnostiskt redskap eftersomdet r oetiskt och en potentiell risk fr lkare att anvndaSPECT fr att identifiera emotionella problem, uppfrandepro-blem och psykiska problem hos patienter. Underskningenfr 2 500 dollar ger ingen korrekt eller anvndbar information.72

I artikeln citerades psykiatrikern M. Douglas Mar: Detfinns ingen vetenskaplig grund fr dessa pstenden [att manbr anvnda hjrnscanning fr psykiatrisk diagnostisering].Patienter br tminstone informeras om att SPECT r hgstkontroversiell.

Dr Julian Whitaker, frfattare till nyhetsbrevet Health andHealing sger: Nr psykiatriker etiketterar ett barn eller envuxen, ger de personen en etikett baserat p symptom. De haringen patologisk diagnos; de har ingen laboratoriediagnos; dekan inte pvisa ngon differentiering som skulle backa upp

diagnosen av dessa psykia-triska sjukdomar. Dremot,

om ngon har en hjrtattackkan man finna skadan; omngon har diabetes r blod-sockret mycket hgt; omngon har reumatism synsdet p rntgen. Inom psykia-trin handlar det bara om atttitta i kristallkulan, om att siaom framtiden; den r totaltovetenskaplig.

Ty Colbert, fil. dr,sger: Vi vet att kemisk obalans som orsak till psykiska sjuk-domar aldrig har bevisats. Vi vet ocks att alla frnuftigabevis pekar emot modellen med psykiatriska droger, som haren handikappande pverkan. Vidare knner vi till attforskningen angende drogers effektivitet och verkan inte rtillfrlitlig eftersom testerna genomfrs fr att mta hursymptomen minskar, inte hur mnniskor botas.73

Valenstein sger: Man hller fast vid dessa teorierfr det finns inget att erstta dem med, men ocks fratt de r anvndbara i marknadsfringen av behandlingmed droger.74

K A P I T E L T R E

E n p a r o d i p m e d i c i n o c h v e t e n s k a p21

[Det] finns inga tillgngliga tester medvilka man kan pvisa kemiska obalanser

i en levande individs hjrna. Elliot S. Valenstein, fil dr,

ATT SKYLLA P HJRNANBedrgeriet med kemisk obalans

Elliot S. Valenstein


24/44

Den tyske psykiatrikern Emil Kraepelindefinierade schizofreni som dementiapraecox under senare delen av 1800-talet. Termen schizofrenimyntades 1908 av den schweiziskepsykiatrikern Eugen Bleuler.

Man upptckte senare att Kraepelinsschizofrena patienter led av en globalmedicinsk sjukdom som kalladesencephalitis lethargica [hjrninflamma-tion som orsakar letargi] vilken fror-sakar psykiska strningar.

I DSM-II medger man: ven om manfrskte kunde [APA] kommittn intekomma till ngon verenskommelse om

vad denna strning r; de kunde baraenas om vad de skulle kalla den.75

Den drog som ordineras motschizofreni orsakar vldsamt,maniskt upptrdande bde under tidensom behandlingen pgr och underabstinensen.

I USA och Italien har man framgngsriktkunnat bevisa att schizofreni kanbotas utan psykiatriska droger.

2

4

5

3

VIKTIGA FAKTA

1


25/44

K A P I T E L F Y R AA t t s k a d a d e s r b a r a

23

Allt medan psykiatrin med hjlp avDSM och personlighetsfrndrandedroger trnger djupare in i mn-niskors dagliga liv tycker de flestaatt psykiatrins huvuduppgift r att

behandla patienter som har allvarliga, livs-hotande psykiska strningar.

Hr har psykiatrikerna att gra med den

sjukdom som frstkallades dementia pra-ecox av Kraepelin underdet sena 1800-talet fr att1908 kallas schizofre-ni av den schweiziskepsykiatrikern EugenBleuler.

Psykiatrikern E. Ful-ler Torrey rapporterar attKraepelin hrigenomsatte det slutliga si-

gillet p irrationelltbeteende genom attkategorisera och namn-ge det. Irrationellt be-teende kunde nu brasmed hgburet huvud isllskap av medicinensfretrdare fr dethade ftt namn Hans klassificeringssystem hardominerat psykiatrin in i vr tid, inte p grundav att det har ngot bevisat vrde utan fr attdet har givit irrationellt beteende intrdesbiljettentill medicinen.77

Robert Whitaker rapporterar att de patientersom Kraepelin gav diagnosen dementia praecox

led av en medicinsk komma som terfinnsrunt om i vrlden, encephalitis lethargica [hjrn-inflammation som ger letargi]: De hr patienter-na gick underligt och hade tics, muskelkramperoch pltsliga anfall av smnighet. Deras pupillerreagerade trgt p ljus. De dreglade, hadesvrigheter att svlja, var kronsikt frstoppadeoch kunde inte viljemssigt avsluta handlingar.78

Psykiatrin grans-kade aldrig Kraeplinsmaterial och upptcktealdrig att schizofreni heltenkelt var en odiagnos-tiserad och obehandladkomma. Schizofrenivar ett begrepp som varviktigt fr att manskulle kunna bibehllaprofessionens medicins-ka legitimitet Sjukdo-

mens kroppsliga symp-tom uteslts Vad somfanns kvar och som varmest framtrdande varde psykiska symptomen:hallucinationer, vanfre-stllningar och bisarraider, sger Whitaker.

Psykiatrin forstter att kalla schizofreni fr enpsykisk sjukdom trots att man efter ett rhund-rade av forskning fullstndigt saknar objektiva

bevis p att schizofreni existerar som en faktisksjukdom eller fysisk avvikelse.

Neuroleptika och antipsykotiska medel somges fr detta tillstnd utvecklades i Frankrike fr

Att diagnostisera ngon somschizofren kan ytligt sett verka

vetenskapligt, speciellt som biopsykia-trin hvdar att orsaken r en genetisk

hjrnsjukdom. Men om man tar ett stegbakt och observerar p avstnd vad

dessa forskare verkligen sysslar med, sundrar man hur de kan rttfrdiga sinahandlingar Detta r inte vetenskap.76

Ty C. Colbert, fil dr, Blaming Our Genes, 2001

KAPITEL FYRAAtt skada desrbara


26/44

att bedva nervsystemet under operationer.Psykiatriker sg snart att neuroleptika orsakarParkinsonsymptom och ven symptom somencephalitis lethargica ger.79

Tardiv dyskinesi (Tardiv betyder sen ochdyskinesi, kronisk svrighet att viljemssigt rraolika kroppsdelar) upptrder inom ett r hos femprocent av de patienter som fr neuroleptika.80

Malignt neuroleptiskt syndrom, som r en poten-tiellt ddlig toxisk reaktion dr patienterna frfeber och blir frvirrade, oroliga och stela i krop-pen, var ocks en knd biverkning. Cirka 100 000mnniskor i USA har dtt av detta tillstnd.81

Fr att bemta negativ publicitet skrevsregelbundet artiklar till medicinska tidskriftervari frdelarna med drogerna verdrevs ochriskerna frtegs. Whitaker sger att det som

lkare och allmnheten fick veta om de nyadrogerna under 1950-talet var skrddarsyddinformation: Det stt p vilket man lade opinio-nen tillrtta spelade naturligtvis en avgranderoll nr neuroleptika presenterades som enofarlig antischizofren drog fr psykiskt sjuka.

Men resultaten av oberoende forskning gavupphov till bekymmer. I en studie som pgickunder tta r fann Vrldshlsoorganisationen attallvarligt mentalt strda patienter i treekonomiskt outvecklade lnder Indien, Nigeriaoch Colombia dr man inte frlitar sig p

droger som del av behandling, terhmtade sigbetydligt bttre n patienter av samma kategori iUSA och fyra andra vsterlndska lnder. Efterfem r var 64 procent av patienterna i de fattigalnderna symptomfria och klarade sig bra. Imotsats till detta var det bara 18 procent avpatienterna i de andra lnderna som klarade sig

bra.82 I en uppfljningsstudie i vilken mananvnde samma diagnostiska kriterier kom manfram till samma resultat.83 Neuroleptika angavstydligt som orsak till de smre resultaten ivstvrlden.

Inte frrn 1985 utfrdade APA en varning tillsina medlemmar om de potentiellt ddliga effek-terna av drogerna, och detta frst efter flera rtte-

I filmen A Beutyful Mind framstlls det som om nobelprisvinnaren drJohn Nash tillfrisknar frn schizofreni med hjlp av psykiatrins senaste

droger. Dr Nash avvisar denna phittade historia.I sjlva verket hade han inte tagit ngra psykiatriska droger p 24 r

och hade terhmtat sig frn sin strning p naturlig vg.


27/44

K A P I T E L F Y R AA t t s k a d a d e s r b a r a

25

Idn var att man kan tillfriskna frn schizofrenimed hjlp av meningsfulla relationer, utan att anvnda

droger, och att sdan behandling slutligen tveklst

skulle leda till betydligt bttre hlsa. Dr Loren Mosher, tidigare chef fr National Institute of

Mental Healths Center for Studies of Schizophrenia

gngsfall som fick stor publicitet och som fann attpsykiatriker och deras institutioner inte hade var-nat sina patienter fr riskerna. I ett av fallen upp-gick skadestndet till tre miljoner dollar.

Nya atypiska droger mot schizofreni somutlovade frre biverkningar introducerades p

1990-talet.84 Det visade sig att en av dessa atypiskadroger hade testats redan p 1960-talet och att denhade allvarliga biverkningar som t.ex. kramper,svande effekt, kad salivutsndring, frstopp-ning, urininkontinens, viktkning, andnings-stillestnd, hjrtattacker och enstaka pltsligaddsfall. Den introducerades i Europa p 1970-talet men drogs tillbaka efter att man funnit att denven orsakade agranulocytos, ett potentielltddligt tillstnd p.g.a. minskat antal vita blod-kroppar, hos upp till tv procent av patienterna.85

I filmen A Beautiful Mind, som fick Academy

Award-pris, karaktriseras nobelprisvinnarenJohn Nash som beroende av psykiatrins senastupptckta droger fr att inte f terfall i sinschizofreni. Detta r Hollywoods historia, efter-som Nash motsger filmens bild av honom somen person som tar de nyaste medicinerna vidden tidpunkt d han fick Nobelpriset. Nashhade inte tagit ngra psykiatriska droger p 24 roch hade terhmtat sig frn sin strning pnaturlig vg.

Det r viktigt att knna till att flertaletfungerande medicinska behandlingsprogram frmnniskor med allvarliga strningar inte inbe-griper droger, ven om detta faktum har utelmnatsfrn historiebcker som sponsrats av psykiatrin.

Fungerande behandlingsmetoderDr Loren Mosher var chef fr National

Institute of Mental Healths Center for Studies ofSchizophrenia, och senare klinisk professor ipsykiatri vid School of Medicine, University ofCalifornia i San Diego och chef fr Soteria

Associates i San Diego. Han startade verksam-heten i Soteria House 1971 som ett stlle drunga mnniskor som hade diagnostiserats somschizofrena kunde leva helt drogfria tillsam-mans med icke-professionell personal som hadeutbildats i att lyssna, frst och ge sitt std ochatt skapa en trygg omgivning dr man ladestor vikt vid de boendes erfarenheter. Idn var attman kan tillfriskna frn schizofreni med hjlp avmeningsfulla relationer, utan att anvnda droger,och att sdan behandling slutligen tveklst skulleleda till betydligt bttre hlsa, sade han.

Dr Mosher sade ocks: Experimentetlyckades bttre n frvntat. Sex veckor efteratt behandlingen startat hade individerna i

bda grupperna frbttrats markant fastnde p Soteriakliniken inte hade fttantipsykotiska droger. Tv r efter intagningenhade de som vistats p Soteriaklinikengenerellt mer kvalificerade arbeten, betydligtfler bodde p egen hand eller tillsammansmed vnner och hade frre terfall. Intressantnog var det de som hade vistats p Soteriaklinikenoch som inte fick ngon neuroleptiskmedicinering under hela tvrsperioden eller somman hade trott hade de smsta frutsttning-arna, som klarade sig bst i jmfrelse


28/44


29/44

D

en 20 juni 2001 fyllde Andrea Yates, 37-righemmafru frn Texas, badkaret med vatten ochdrnkte sina fem barn, som var mellan sex

mnader och sju r. Hon hade under ratal varit inlagdp psykkliniker, hon hade kmpat med depressioner ochgjort flera sjlvmordsfrsk. Den 12 mars 2002 till-bakavisade juryn hennes frsvarsadvokats ansprk patt f henne dmd till psykiatrisk vrd och dmde hennetill dden.

Fr jurister och media var fallet avslutat. Frnpsykiatrins sida kom de frutsgbara frklaringarna.Yates led av en allvarlig psykisk sjukdom, som varresistent mot behandling eller hon hade frnekatsadekvat psykiatrisk vrd.

KMR i Texas njde sig inte med detta, utan skaffade

fram oberoende medicinska utltanden om Yatesjournaler. Den vetenskaplige konsulten Edward G.Ezrailson, fil dr, rapporterade att den drogcocktail somYates hade ftt orsakade ofrivillig intoxikation. ver-doseringen av en antidepressiv drog och pltslig hgdosering av en annan frvrrade hennes beteendeoch detta ledde till mord.86

Frfattaren Robert Whitakers forskning fann attantipsykotiska droger dmpar psykoser temporrt, menatt de i lngden gr patienten biologiskt mer utsatt frden. Ytterligare en paradoxal effekt som uppstod medde mer potenta neuroleptiska preparaten r akatisi [a,

utan; kathisia, sittande; en ofrmga att sitta still].Denna biverkning har sammankopplats med verfalloch vldsamt beteende.87

En studie frn 1990 fann att 50 procent av allabrk p en psykiatrisk avdelning kunde knytas till akatisi.Patienter talade om en vldsam lust att attackera vemsom helst i omgivningen.88

I en brittisk rapport frn 1998 avsljadesatt tminstone fem procent av patienterna som fttSSRI-preparat led av vanliga biverkningar som t.ex.oro, ngest och nervositet. Cirka fem procent av derapporterade biverkningarna inkluderade aggressioner,hallucinationer, olustknslor och personlighetsfrnd-ringar.89

r 1995 rapporterade nio australiska psykiatrikeratt patienter hade skadat sig sjlva eller var helt upp-tagna av tankar p vld nr de tog SSRI-preparat. Jagville inte d, men jag knde bara att jag ville slita minkropp i stycken, sa en patient.90

Abstinenssymptom r 1996 utfrdade National Preferred Medicines

Center Inc. i Nya Zeeland en rapport, Akut drogabsti-nens, dr det framgick att abstinens frn psykoaktivadroger kan orsaka 1) rebound-effekt (terfallseffekt) som

frvrrar de tidigare sjukdomssymptomen och2) nya symptom som inte har ngot samband meddet ursprungliga tillstndet och som r frmmandefr patienten.91

Dr John Zajecka rapporterade i Journal of ClinicalPsychiatry att den upprrdhet och irritation sompatienter kan uppleva nr de slutar med SSRI-preparatkan orsaka aggressivitetoch suicidal impulsivitet.92

I Lancet, den brittiska medi-cinska tidskriften rapporte-rade dr Miki Bloch ompatienter som blivit sjlv-mordsbengna och mord-bengna efter att ha slutat

med antidepressiva pre-parat, och om en man somhade tankar p att skadasina egna barn.93

Medan psykiatrikerforstter att negligera sam-banden mellan droger,sjlvmord och vldsben-genhet och betraktar demsom rena anekdoter harrttsvsendet brjat agera.I maj 2001 fann en aus-

tralisk domare att en anti-depressiv drog hade fttden laglydige medbor-garen David Hawkins attbli en brutal mrdare.Domaren Barry OKeefe vidNew South Wales SupremeCourt sade att om Hawkinsinte hade gtt p den anti-depressiva drogen shade han med vervl-digande sannolikhet intemrdat sin fru .

I juni 2001 utdmdeen jury i Wyoming ttamiljoner dollar i skadestndtill Donald Schells anhrigaefter att denne hade begettsig ut p hrjningstg medskjutvapen efter att ha tagiten antidepressiv drog.Juryn bedmde att drogentill 80 procent var vad somorsakade mordvgen.94

VARNING TILL ALLMNHETENDrogframkallat vld

Mnga medicinska rapporterar om bevis

psykiatriska drogerframkallar vldsamtbeteende eller sjlvmoPersonerna nedan, frUSA, Australien o

Japan mrdade brutamnniskor under detbehandlades med psytriska droger.

Kip Kinkel

Mamoru TakumaDavid Hawkins

Jeremy Strohmeyer

Andrea Yates


30/44


31/44

rutom alla giltiga medicinska skl fricke-psykiatriker att ta avstnd frn psyki-atrikers visioner om psykisk hlsa finnsocks det faktum att man vill skydda sinaegna professioners integritet och rykte.

Medan medicinen har gjort avundsvrdaframsteg och ftt allmnna erknnanden sfrknippar fortfarande de flesta psykiatrin med

ormgropar, tvngstrjor och Gkboet.Psykiatrin har inte gjort mycket fr att

frbttra sitt rykteutan har utvecklat sinabrutala behandlings-metoder som ECT,psykokirurgi, kemisklobotomi orsakad avantipsykotiska drogeroch sina, under lngtid och vl dokumente-rade, misslyckade be-

handlingar.Bland bedrgeriersom begs r psykia-trin verrepresenterad. Det strsta sjuk- ochhlsovrdsbedrgeriet ngonsin i USA hade attgra medpsykvrden fastn denna r den mins-ta sektorn inom hlsovrden.99 Enligt en mycketerfaren utredare i Kalifornien r det lttaste st-tet att upptcka bedrgerier att granska psykia-trikers drogfrskrivningar.

SexualbrottI en granskning i USA av 761 lkare

som begtt sexrelaterade brott under ren1981 till 1996 fann man att psykiatriker och

barnpsykiatriker var starkt verrepresenterade.Psykiatrikerna utgr sex procent av hela denamerikanska lkarkren men str fr 28 procentav dem som dmts fr sexuella vergrepp.100

I en rapport som kom 1998 frn svenskaSocialstyrelsen fann man att nstan hlftenav de lkare som hade anmlts fr felaktigbehandling av patienter var psykiatriker. Ngra

fall var s grova, de innefattade vld ochsexuella vergrepp, att de verlmnades till

klagare fr vidaretgrder.101

Mellan 10 och 25procent av alla yrkes-verksamma inom psy-kvrden medger att deutnyttjat sina patientersexuellt. En ameri-kansk nationell studievisade att terapeuter

utnyttjar fler flickorsexuellt n pojkar. Dekvinnliga offrens lder

var frn tre till 17 r och pojkarnas frn sju till16 r.102

Under tiden arbetar psykiatriker hrt patt verka under medicinens goda rykte. Deexpanderar ocks sin konsultationsverksamhetgenom att influera primrvrden med sinaskattningslistor som r baserade p DSM-diagnoser. Eftersom etiska yrkesutvare rviktiga fr att yrket ifrga skall tnjuta gottanseende tillkommer det icke-psykiatriskalkare att bedma de tnkbara konsekvensernafr den medicinska vrdens renomm.

KAPITEL FEMAtt stta medicinsketik p spel

Sjlvmord, stress, skils-mssor psykologer och

andra yrkesmnniskor inomden psykiatriska vrdenverkar faktiskt vara mer

tilltrasslade n oss andra.

Psychology Today, 1997

K A P T I T E L F E MA t t s t t a m e d i c i n s k e t i k p s p e l

29

F


32/44

I en studie hade 83 procent

av de som hade hnvisats till

psykiatriker frn kliniker och

av socialarbetare odiagnos-

tiserade kroppsliga sjukdo-

mar och i en annan studie

visade det sig att 42 procent

av dem som diagnostiserats

som psykotiska led av

medicinska sjukdomar.103

Enligt flera medicinskaexperter kan orsakerna till

onskat eller hyperaktivt

beteende vara mnga, som

t.ex. allergier, livsmedelstill-

satser, miljgifter, strd

smn och vissa mediciner.

VIKTIGA FAKTA

1

2


33/44

Ien underskning som utfrdes 2002 bland

lkare i tre europeiska lnder och USA sade72 procent att det som bst knnetecknar en

bra lkare r frmgan till omtanke, med-knsla, och god frmga att lyssna och

kommunicera. Genom att ha dessa frmgorknde de att de kunde hjlpa sina patienter att bli

bttre och leva ett tillfredsstllande liv.

Nr de tillfrgades om hur man skiljer enpsykisk strning frnen kroppslig sjukdomsvarade 65 procent attman frst genom klinis-ka diagnostiska proverskall utesluta fysiskakommor.

Psykiatriker anvn-der sllan prover ochdiagnoser. De anvn-der en uppgjord lista

ver vanor och beteen-de och diagnosenfaststlls. Allt som nuterstr r att ordineraen psykoaktiv drog.

Fr att hantera bristen p intresse fr psy-kiatri har WPA (World Psychiatric Association)producerat en grundkurs i psykiatri frmedicine studerande.104 Syftet med den r attutbilda alla blivande lkare till att kunna kn-na igen och behandla psykiska sjukdomar.Frfattarna medger uppriktigt att eftersom deflesta studenterna inte kommer att bli psykiat-riker r det av hgsta vikt att stadkommakorrekt attityd och att detta br och skall lras

ut inte bara inom psykiatrin utan ven i allaandra specialiteter.105

I en nskelista fr reformer inom psykvrdensger frfattaren till Mad in America, RobertWhitaker: Hgst upp p nskelistan finns enenkel vdjan om rlighet. Sluta upp med att

bertta fr dem som ftt diagnosen schizofreniatt de har fr hg halt av dopamin eller serotonin

och att droger korrigerar den kemiska obalanseni hjrnan. Hela dethr spelet r ett medi-cinskt bedrgeri ochman kan omjligt fre-stlla sig ngon annangrupp av patienter som t.ex. de med can-cer eller kardiovasku-lra sjukdomar som

bedras p samma stt.David B. Stein, fil.

dr klinisk psykologoch docent i psykologisger: Lkare utbil-das fr att hela. De villverkligen hjlpa. De

hvdar ofta att de inte har ngra alternativ attenda sttet att hjlpa dessa barn [med ADHD,inlrningsstrningar]r att ge dem droger.Dessutom hnger frldrar och lrare stndigtefter dem fr att f dem att skriva recept.De villomedelbart f kontrollen ver sina stkiga barn.Mnga lkare ogillar det hr och nskar att detfunnes alternativ.106

Med de psykiatriska diagnoser och behand-lingsmetoder som pverkar ett kande antal

Vilken vg skallvi vlja?

Ja, jag tror att en hippokratisk ed rviktig fr mig i juni 1990 (nr jag

signerade den), i mars 2001, och varje dagsom jag r verksam inom den hr

professionen i vilken jag har ran att varadelaktig. Vad r essensen av en

hippokratisk ed? Den r enkel och har ekatgenom tiderna, hur n formuleringen har

varit: M jag ta hand om andra som jagskulle vilja att de tar hand om mig.

Sagt av en lkare, 2001

K A P I T E L S E XV i l k e n v g s k a l l v i v a l j a ?

31

KAPITEL SEX


34/44

mnniskors liv genom primrvrden, r det vik-tigt att man bereder utrymme fr alternativen.Nedanstende alternativ hrrr frn ratal avsamarbete med utvare inom hlsovrden, somr kvalificerade att ta sig an medicinska mnen.

1) Kontrollera om det finns ngot under-liggande kroppsligt problem.

I California Department of Mental Health Medi-cal Evaluation Field Manual sger man: Yrkes-verksamma inom den psykiatriska hlsovrdenr professionellt och juridiskt skyldiga att kunnaavgra nr deras patienter har kroppsliga kom-mor fysiska sjukdomar kan orsaka psykiskastrningar [eller] frvrra en psykisk str-ning107

r 1998 rapporterade svenska Socialstyrelsenbland flertalet disciplinra renden om ett fall dr

en patient hade klagat ver huvudvrk, illa-mende och att han snubblade nr han gick. Hanhade klagat ver dessa symptom till psykiatriskpersonal under lng tid tid innan en medicinskunderskning fann att han hade en hjrntumr.108

Dr Thomas Dorman sger: kom ihg attmajoriteten av mnniskor lider av organiska sjuk-domar. Kliniker br frst och frmst tnka p attknslomssig stress i samband med kronisk sjuk-dom eller smrttillstnd kan frndra en patientstemperament. I min praktik har jag mtt otaligamnniskor med kroniska ryggbesvr som har be-tecknats som neurotiska. Ett typiskt uttalande frndem r Jag trodde att jag skulle bli galen. Problemethar ofta varit odiagnostiserade ryggbesvr.109

2) Hjlp utan personlighetsfrndrande

droger.Den tyske psykiatrikern Paul Runge sger att

han har hjlpt mer n 100 barn utan att ge dempsykiatriska droger. Han har ven bidragit till attminska andra lkares frskrivning av droger.110

Dr L.M.J. Pelsser vid Forskningscentrum frhyperaktivitet och ADHD, Middelburg, Hollandfann att 62 procent av barn som ftt diagnosenADHD uppvisade signifikanta frbttringar isitt beteende som resultat av ndrad diet under entreveckorsperiod.111

Dr Mary Ann Block, som har hjlpt tusentals

barn att sluta med psykiatriska droger eller attaldrig brja med dem sger: tskilliga lkare gringa somatiska underskningar innan deordinerar psykiatriska droger.. [barn] trffar enlkare, men denne gr ingen fysisk underskningeller letar efter ngra problem med hlsan ellerinlrningsproblem innan han ger barnet diag-nosen ADHD och ordinerar en drog. Det var intes jag lrde mig att utva medicin. Under minamedicinska studier fick jag lra mig att ta upp engrundlig anamnes (sjukdomshistoria) och att graen fysisk underskning. Jag fick lra mig att hangot som kallas differentialdiagnos i tanke.Fr att gra det mste man vervga alla mjligaunderliggande orsaker till symptomen.112 DrBlock gr allergitester och lmnar frslagp diet som lsningar p beteendeproblem.Hon citerar en studie som publicerades iJournal ofPediatrics (1995) och som visade att sukros(en form av socker) kan orsaka en kning avadrenalinproduktionen som hos ett barn kvarstri tio timmar och som resulterar i koncentra-tionssvrigheter, irritation och oro.

Tonvikten mste ligga p fungerandemedicinska tester och behandlingar

som frbttrar och strker individeroch som kan rdda personen frnlivslnga psykiatriska vergrepp.


35/44

3) Personlighetsfrndrande drogerkan dlja ett barns kroppsliga problem

Enligt medicinska experter och experterinom utbildning kommer onskat eller verak-tivt beteende av olika orsaker som allergier,livsmedelstillsatser, miljgifter, dlig smn, vissamediciner, brist p studiemetodik, att g frbiord som inte r fullt frstdda och den uttrk-ning som uppstr hos elever som r extremtintelligenta eller har skapande frmga.

I sin bok The Hyperactivity Hoax redogrSydney Walker fr ett antal orsaker till hyperak-tivitet: Barn som har hjrntumrer i ett tidigtutvecklingsstadium kan bli hyperaktiva eller hasvrt fr att koncentrera sig. Det kan ven barnsom har frgiftats av bly eller insektsbekmp-ningsmedel, liksom barn som just utvecklat dia-

betes, som har hjrtsjukdomar, inlvsmask,virusinfektioner eller bakteriella infektioner,som r undernrda, har skallskador, genetiskastrningar, allergier, som har exponerats frkvicksilver eller mangan, som har kramper avpetit mal-typ och hundratals ja, hundratals sm,stora, eller till och med livshotande medicinskaproblem. Trots det betecknas alla som hyperaktivaeller ADD-barn.113

Att ordinera personlighetsfrndrandedroger till barn fr en sjukdom som inte exister-ar r en tragedi sger Walker, eftersom det dl-

jer barnens symptom och den underliggandeorsaken finns kvar och kan ven frvrras.114

Dr Walker jmfrde fenomenet med en patientsom gr till lkare fr att hans ena ben har svullnatoch lkaren diagnostiserar det som en knl, gerpatienten aspirin och aldrig tar reda p om knlen

beror p en tumr, ett insektsbett eller kallbrand.Det finns alltfr mnga alternativ till psykia-

trikernas neddrogning fr att vi skall kunna rk-na upp dem hr. Psykiatrikerna, andra sidan,skulle fredra att sga att det inte finns ngra ochvifta bort dem. Detta stller en medicinsk utvarei valet mellan fakta och fiktion, mellan bot ochtvng, och mellan medicin och manipulation.

Vi har full respekt fr den medicin som utvassom medicin i en anda av rlighet, etiska strvan-den och dr man i frsta hand tar hnsyn tillpatienters hlsa och behov. Men, vi knner till hurmedicinen har frletts och smittats av hycklarevars elndiga misslyckanden hotar att skada inte

bara medicinens stllning, rykte, mnsklighet ochvrde, utan ven hotar att delgga livet fr demiljontals mnniskor som sker medicinsk hjlp.

Att ordinera personlighetsfrndrandedroger till barn fr en sjukdom som inte

existerar r en tragedi,eftersom det dljer

barnens symptom och den uderliggandeorsaken finns kvar och kan ven frvrras. Sydney Walker III, psykiatriker och neurolog,

frfattare till The Hyperactivity Hoax, 1998


36/44

Psykiatriska inrttningar mste installera en komplett diagnostisk utrustning fratt kunna finna, diagnostisera och behandla kroppsliga tillstnd. Skerstll atticke-psykiatriska lkare utfr denna uppgift.

Ingen av de 374 psykiska strningar som anges i DSM/ICD skall kunna utgragrund fr sjukersttning, eftersom de saknar varje vetenskaplig, fysisk grund.

Att revisioner genomfrs av verksamheter och finanser hos offentliga ochprivata kliniker som stds av det allmnna eller av frskringsmedel fr attskerstlla att verksamheten fljer regelverken, och att korrekt rapporteringsker av intagningar, behandlingar och ddsfall.

Tilldela anslag och frskringsersttningar enbart till behandlingsmetoder somfrbttrar mnniskors psykiska hlsa.

Undersk den inverkan psykiatrins bedrgerier och skadestndsersttningarhar p allmn medicin och p kostnaderna att bedriva medicin.

Ingen individ skall ngonsin tvingas underg ECT, psykokirurgi, psykiatrisktvngsvrd, eller tvngsfrskrivning av personlighetsfrndrande droger.Sdana handlingar br frklaras olagliga.

Legala skyddstgrder br upprttas fr att frhindra psykiatriker och psykologerfrn att krnka mnskliga rttigheter och drigenom hindra individer frn attutva sina civila, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rttigheter s somdessa r beskrivna i FN:s allmnna frklaring om de mnskliga rttigheterna,den internationella konventionen fr civila och politiska rttigheter och i andra

relevanta dokument.

P S Y K I A T R I N S B L U F FR e k o m m e n d a t i o n e r

34

REKOMMENDATIONERRekommendationer

1

234567


37/44


38/44

KOMMITTN FR MNSKLIGA RTTIGHETER

undersker och exponerar krnkningar av mnskliga rttigheter. KMR har ett nrasamarbete med andra grupper och personer som har syftet att rensa upp inom den

psykiatriska vrden, och kommer att fortstta sitt arbete tills psykiatrins vergrepp harupphrt, och mnskliga rttigheter och vrdighet r en sjlvklarhet fr alla mnniskor.

KMRs UPPGIFT

Dr Julian Whitaker M.D.

Direktr, Whitaker Wellness Institute,Kalifornien, frfattare till Health &Healing

KMR r den enda ideella organi-sationen som koncentrerat sig pmissfrhllanden inom psykiatrin ochden psykiatriska professionen.Anledningen till att deras arbete r s

viktigt r att mnniskor i allmnhetinte inser hur ovetenskaplig psykiatrinr. Det r heller ingen som inser denstora faran med att etikettera individer,att droga ner dem och d specielltbarn, hur farligt detta har blivit. KMRsinsatser och de framgngar som de harhaft r av enorm betydelse fr vrkultur.

Giorgio Antonucci, Med Dr Italien

Internationellt r KMR denenda gruppen som effektivt slssmot och stter stopp fr vergreppinom psykiatrin.

Raymond N. Haynes, LedamotCalifornia State Assembly

Det som KMR har bidragit

till p det lokala, nationella ochinternationella planet vad glleromrdet fr mental hlsa r ovrderligtoch reflekterar en organisation som rhngiven de hgsta idealen inomomrdet mental hlsa.

Fr ytterligare information:CCHR International

6616 Sunset Blvd.Los Angeles, CA, USA 90028

Telephone: (001) 323 467-4242 (001) 800 869-2247 Fax: (001) 323 467-3720www.cchr.org e-mail: [email protected]

Eller kontakta nrmaste KMR-kontor:

KMRBox 2

124 21 Bandhagentel: 08-83 85 18

KMRBox 171 00

402 61 Gteborgtel: 031-12 23 54


39/44

INTERNATIONELLA KMRKommissionrer och rdgivande styrelse

KMRs kommissionrer bistr KMR utifrnsina professionella kunskapsomrden i dessreformarbete inom omrdet mentalvrd och fratt skerstlla de mentalsjukas rttigheter.

Internationell ordfrandeJan EastgateInternationella Kommittn frMnskliga RttigheterLos Angeles

Nationell ordfrande

Bruce WisemanKommittn frMnskliga Rttigheter USA

Styrelseledamot iKommittn fr Mnskliga Rttigheter

Isadore M. Chait

Grundande kommissionr

Dr. Thomas Szasz,professor emeritus i psykiatriState University of New YorkHealth Science Center

Konst och underhllning

Jason BegheDavid CampbellRaven Kane Campbell

Nancy CartwrightKate CeberanoChick CoreaBodhi Elfman

Jenna ElfmanIsaac HayesSteven David HorwichMark IshamDonna Isham

Jason LeeGeoff LevinGordon Lewis

Juliette Lewis

Marisol NicholsJohn Novello

David PomeranzHarriet SchockMichelle StaffordCass WarnerMiles Watkins

Kelly YaegermannPolitik och juridik

Tim Bowles, Esq.Lars EngstrandLev Levinson

Jonathan W. Lubell, LL.B.Lord Duncan McNairKendrick Moxon, Esq.

Vetenskap, medicin och hlsa

Giorgio Antonucci, M.D.Mark Barber, D.D.S.

Shelley Beckmann, Ph.D.Mary Ann Block, D.O.Roberto Cestari, M.D.(also President CCHR Italy)Lloyd McPheeConrad Maulfair, D.O.Coleen MaulfairClinton Ray MillerMary Jo Pagel, M.D.Lawrence Retief, M.D.Megan Shields, M.D.William Tutman, Ph.D.Michael Wisner

Julian Whitaker, M.D.Sergej Zapuskalov, M.D.

Utbildning

Gleb Dubov, Ph.D.Bev EakmanNickolai PavlovskyProf. Anatoli Prokopenko

Religion

Rev. Doctor Jim Nicholls

Affrsverksamhet

Lawrence AnthonyRoberto Santos


40/44

Nationella KMR-kontor:KMR AustralienCitizens Commission onHuman Rights AustraliaP.O. Box 562Broadway, New South Wales2007 AustralienTelefon: 00 612-9211-4787

Fax: 00612-9211-5543E-mail: [email protected]

KMR BelgienCitizens Commission onHuman RightsPostbus 552800 Mechelen 2,BelgienTelefon: 00324-777-124 94

KMR DanmarkMedborgernes Menneske-rettighedskommissionMMK)Faksingevej 9A2700 Brnshj, DanmarkTelefon: 0045 39 62 9039E-mail: [email protected]

KMR FinlandPost Box 14500511 HelsinkiFinlandTel: 00358-9-859 48 69

KMR FrankrikeCommission des Citoyens pourles Droits de lHommeCCDHBP 7675561 Paris Cedex 12Frankrike

Telefon: 0033- 1 -40 01 0970Fax: 0033- 1 -40 01 0520E-mail: [email protected]

KMR GreklandCitizens Commission onHuman Rights65, Panepistimiou Str.105 64 AthensGrekland

KMR HollandCitizens Commission onHuman Rights HollandPostbus 360001020 MA, AmsterdamHollandTelefon/Fax: 0031- 20-494 25 10E-mail: [email protected]

KMRIrlandCitizens Commissionon Human RightsAshton House, CastleknockDublin 15IrlandE-Mail: [email protected]

KMR IsraelCitizens Commissionon Human Rights IsraelP.O. Box 3702061369 Tel Aviv, IsraelTelefon: 00972-3-566 06 99Fax: 00972-3-560 18 83

E-mail: [email protected]

KMR ItalienComitato dei Cittadini per iDiritti UmaniCCDUViale Monza 120125 MilanoItalienE-mail: [email protected]

KMR JapanCitizens Commission onHuman Rights Japan2-11-7-7F KitaotsukaToshima-ku Tokyo170-0004, JapanTelefon: 0081-335 76 1741Fax: 0081-335 76 17 41

KMR KanadaCitizens Commission onHuman Rights Toronto27 Carlton St., Suite 304Toronto, OntarioM5B 1L2 KanadaTelefon: 001-416-971-8555E-mail:[email protected]

KMR Lausanne, SchweizCommission des Citoyens pour

les droits de lHommeCCDHCase Postale 5773CH-1002 Lausanne 17SchweizTel: 0041-21-646 62 26E-mail: [email protected]

KMR Monterrey, MexikoCitizens Commission onHuman RightsAvda. Madero 1955 PonienteEsq. Venustiano Carranzaedif. Santos Oficina 735Monterrey, NL MxicoTel: 0052-8-348 03 29Fax: 0052-8-675 86 89E-mail: [email protected]

KMR NepalCitizens Commission onHuman RightsP.O. Box 1679Baneshwor Kathmandu,NepalE-mail: [email protected]

KMR Nya ZeelandCitizens Commission onHuman Rights New ZeelandP.O. Box 5257Wellesley StreetAuckland 1, Nya ZealandTel/fax: 0064-9-580 00 60

E-mail: [email protected]

KMR NorgeMedborgernesmenneskerettighets-kommisjon,MMKPostboks 8902 Youngstorget0028 Oslo, NorgeE-mail: [email protected]

KMR RysslandCitizens Commission onHuman Rights RussiaP.O. Box 35117588 MoskvaRyssland CISTel: 007-095-518 11 00

KMR SpanienComisin de Ciudadanos por losDerechos Humanos, CCDHApdo. de Correos 1805428080 MadridSpanienTel: 0034-63-533 07 14Fax: 0034-91-521 74 05E-mail: [email protected]

KMR StorbritannienCitizens Commission on HumanRights United Kingdom

P.O. Box 188East GrinsteadWest SussexRH19 4RBStorbritannienTel: 0044-(0)1342-31 39 26Fax: 0044-(0)1342-32 55 59E-mail: [email protected]

KMR SverigeKommittn fr MnskligaRttigheterBox 2124 21 StockholmTel: 08-83 85 18E-mail: [email protected]

KMR SydafrikaCitizens Commission onHuman Rights South AfricaP.O. Box 710

Johannesburg 2000SydafrikaTel: 0027-11-615 86 58Fax: 0027-11-615 58 45

KMR TaiwanCitizens Commission onHuman RightsTaichung P.O. Box 36-127Taiwan, ROCE-mail: [email protected]

KMR Tessin, SchweizComitato dei cittadini peri diritti dell uomoCasella postale 6136512 Giubiasco, SchweizE-mail: [email protected]

KMR TjeckienObcansk komise zalidsk prvaVclavsk nmest 17110 00 Prag 1TjeckienTelefon/Fax: 00420-224-009-156E-mail: [email protected]

KMR TysklandKommission fr Verste derPsychiatrie gegenMenschenrechte e.V.KVPMAmalienstrae 49aD-80799 MnchenTysklandTel: 0049-89-273 03 54Fax: 0049-89-289 867 04E-mail: [email protected]

KMR UngernCitizens Commission onHuman Rights HungaryPf. 182

1461 Budapest, UngernTel: 0036-1342-6355Fax: 0036-1344-4724E-mail: [email protected]

KMR Zrich, SchweizCitizens Commission onHuman RightsSektion ZrichPostfach 12078026 Zrich, SchweizTelefon: 0041 1 242 7790E-mail: [email protected]

KMRsterrikeBrgerkommission frMenschenrechte OesterreichPostfach 130A-1072 Wien, sterrikeTelefon: 0043-1-877-02-23Fax: 0043-1-662 80 72E-mail: [email protected]


41/44

1. David Samuels, SayingYes to Drugs, The NewYorker, 23 Mar. 1998.

2. Ty C. Colbert, Ph.D., Rapeof the Soul: How the ChemicalImbalance Model of Modern

Psychiatry Has Failed itsPatients (Kevco Publishing,California, 2001) pp. 7475

3. Controlling the diagnosisand treatment of hyperactivechildren in Europe,Parliamentary AssemblyCouncil of EuropePreliminary Draft Report,Mar. 2002, Statement fromDr. Paul Runge.

4. Ibid., point 46.

5. Evolution of the numberof prescriptions of Ritalin

(Methylphenidate) in theCanton of Neuchatel between1996 and 2000, Dr. Jean-Blaise Montandon, PublicHealth Service and LaurentMedioni, Chief ofPharmaceutical Control andAuthorization Division,Switzerland.

6. David Reardon, Minddrugs are hurting normalchildren: AMA, SydneyMorning Herald, 6 Feb. 1999.

7. Op. cit., Parliamentary

Assembly Council of EuropePreliminary Draft Report,Mar. 2002.

8. The ADHD DebateParents, doctors and educa-tors struggle to defineandtreatattention deficit hyper-activity disorder, Daily News(New York), 9 Apr. 2001.

9. Louria Shulamit, M.D.,family practitioner, Israel,2002quote provided toCCHR International 22 June2002.

10. Gina Shaw, The RitalinControversyExpertsDebate Use of Drug to CurbHyperactivity in Children,The Washington Diplomat,Mar. 2002.

11. Jeanie Russell, The PillThat Teachers Push, GoodHousekeeping, Dec. 1997.

12. Elliot S. Valenstein, Ph.D.,Blaming the Brain (The FreePress, New York, 1998), p. 4.

13. Ibid., p. 196.

14. Lisa M. Krieger, Somequestion value of brain scan;Untested tool belongs in labonly, experts say, TheMercury News, 4 May 2004.

15. Ibid.

16. Dr. Mary Ann Block, NoMore ADHD (Block Books,Texas, 2001), p. 35.

17. Op. Cit., Ty C. Colbert,Ph.D., p. 74.

18. Physicians DeskReference1998 (MedicalEconomics Co., N.J.), pp.18961897.

19. Brian Vastig, PayAttention: Ritalin Acts MuchLike Cocaine,Journal of theAmerican Medical Association,22/29 Aug. 2001, Vol. 286,

No. 8, p. 905.20. Dr. David Stein, Ph.D.,Unraveling the ADD/ADHDFiasco (Andrews Publishing,Kansas City, 2001), p. 22.

21. Ibid., p. 20.

22. Ibid.

23. Diagnostic and StatisticalManual of Mental Disorders(DSM-IIIR) (AmericanPsychiatric Association,Washington, D.C., 1987),p. 136.

24. Sydney Walker III, M.D.,The Hyperactivity Hoax (St.Martins Paperbacks, NewYork, 1998), p. 47.

25. Op. cit., Dr. Jean-BlaiseMontandon and LaurentMedioni.

26. Lucy Johnston, Theseyoungsters are like guineapigs in a huge medical exper-iment Sunday Express,15 June 2003.

27. K. Minde, M.D., FRCPC,The Use of PsychotropicMedication in Preschoolers:

Some Recent Developments,Canadian Journal of Psychiatry,Vol. 43, 1998.

28. Richard De Grandpre,Ritalin Nation (W.W. Norton& Co., New York, 1999),p. 177.

29. Kate Muldoon, Shootingspurs debate on Prozacs useby kids, The Oregonian,1 June 1998.

30. The eating cure: Forgetdrugsdiet is the wayforward in treating mental

illness, The Guardian(London), 4 May 2004.

31. Worsening Depressiona

Documents

Psychiatric Malpractice Svenska Opt