Per Callebergleg psykolog, fil.kand. biologi

Psykologen som kriskonsult

Paradigmskifte i synen på kris

Från krisreaktioner som symtom och patologi signaler som berättar om vad någon upplevt

Från omhändertagande av drabbade bemötande av människor

Från recovery (tillfrisknande efter insatt behandling)resilience (förmåga till spontan återhämtning)

Från krishantering som en manualiserad metodflexibilitet och lyhördhet för individuella behov

Krisens “faser” (Cullberg, 1976; Litz, 2004)

Johan Cullberg (1976) beskrev fyra faser:• Chock• Reaktion• Bearbetning• Nyorientering

Nyare synsätt (Litz, 2004) beskriver två:• Den omedelbara fasen (The Immediate Impact Phase)• Den akuta fasen (The Acute Phase)

Krisreaktioner – mönster (Fritt efter Bonanno & Mancini, 2008; Norris et al., 2009)

Avvikelse från normaltfungerande

Tid

Motståndskraft

Stresstålighet

30-60 %

Kroniska besvär 5-30 %

Senare besvär 0-15 %

Återhämtning 15-25 %

Krishantering över tid (Brolin et al., 2016)

Behandling

Stabilisering

BedömningPsykologisk första hjälp

Ledarskap

Information

Socialt stöd

• Informellt

• Organiserat

• Professionellt

Fortsatt stabilisering

Uppföljning

• Bedömning

Diagnostik

Behandling:

✓ Traumafokuserad

✓ Evidensbaserad

• Stabilisering

• Bearbetning/exponering

• Integrering

Sätta

punktFöre

Krisorganisation

Krisplaner

Utbildning

Övning

Krisreaktioner – mönster (Fritt efter Bonanno & Mancini, 2008; Norris et al., 2009)

Avvikelse från normaltfungerande

Tid

Motståndskraft

Stresstålighet

30-60 %

Kroniska besvär 5-30 %

Senare besvär 0-15 %

Återhämtning 15-25 %

Stabilisering Bedömning Behandling

Kriskonsulten i akut skede (Brolin et al., 2016)

Behandling

Stabilisering

BedömningPsykologisk första hjälp

Ledarskap

Information

Socialt stöd

• Informellt

• Organiserat

• Professionellt

Fortsatt stabilisering

Uppföljning

• Bedömning

Diagnostik

Behandling:

• Traumafokuserad

• Evidensbaserad

Sätta

punktFöre

Krisorganisation

Krisplaner

Utbildning

Övning

Krishantering i akut skede (Brolin et al., 2016)

Behandling

Stabilisering

BedömningPsykologisk första hjälp

Ledarskap

Information

Socialt stöd

• Informellt

• Organiserat

• Professionellt

Fortsatt stabilisering

Uppföljning

• Bedömning

Diagnostik

Behandling:

• Traumafokuserad

• Evidensbaserad

Sätta

punktFöre

Krisorganisation

Krisplaner

Utbildning

Övning

Företagets historia

Visavi

9/11, 2001

Milano Linate, 2001

Tågolycka, Nosaby, 2004

Tsunamin, 2004

BrolinWestrellStartade 2007

Rekordmånga bankrån 2008

Idag: cirka 2 krisärenden per dag (34/7/365)

Kunder inom många branscher:Bank och finans

Konsulter och revisorer

Myndigheter och kommuner

Universitet och högskola

Frivillig- och intresseorganisationer

Vårdsektorn

Hotell och restaurang

Detaljhandel

Eventbolag

Flygbolag

Väg- och spårburen transport

Byggbranschen

Tillverkningsindustri

Telekom

Säkerhet och bevakning

Ärenden

När är något en kris?Traumatisk krisChef som upplever att en situation är besvärlig

Oväntade dödsfallSjukdomsfallSuicid

Hot och våldPågående hotRån och överfallVåldtäkter

OlyckorArbetsplatsolyckorTransportolyckor

OegentligheterFörskingringBarnpornografi

Upplevda svårigheterPsykiatriGråtande medarbetareTrakasserier och samarbetsproblem

Uppdragskedjan

Uppdrags-givare

Chef

Medarbetare

Kriskonsulten

Behandlaren

Bedömningar

Två parallella bedömningar:

➢ Klinisk➢ ”Organisatorisk”

Chefsstilar i kris (Brolin, m.fl., 2016)

▪ Beställarenförväntar sig leverans inom utsatt tidvill få igång produktionenhög grad av kontrollkonventionellt ledarskap (krav, belöning, kontroll)

▪ Den naiveöverlämnar till konsulten, gör annat självabdikerat ledarskap (undviker ansvar)

▪ Den ömsesidigesamverkar med konsultenfokus på verksamhet, hälsa och medarbetarnas lojalitetsöker stödutvecklande ledarskap (föredöme, omtanke, inspriation)

Tidiga insatser

▪ Syften:o Stabiliserao Bedöma behov

▪ Hur?o Chefshandledning (olika funktioner)

• Bemötande• Information

o Telefonkontakt med drabbadeo Insats på plats

• Verkligt behov• Upplevt behov / förväntningar

o Aktivera socialt stödo Received vs perceived support

▪ Uppföljningo Sätta punkto Utvärderao Säkerställa behandling

Chefens beslutsproblem

▪ Tvetydig information▪ Tidsbrist▪ Risker och riskbedömning▪ Intuitivt beslutsfattande▪ Ensamhet

Beslutsproblem

Mängd

TidHändelse

Handlings-

alternativ

Tillgänglig

informationX

Fem grundprinciper för tidigt bemötande (Hobfoll, et al., 2007)

▪ Främja känsla av säkerhet och trygghet▪ Främja lugn▪ Främja samhörighet▪ Främja tillit▪ Främja hopp

Stabilisering

▪ Grundtrygghet (Psykologisk Första Hjälp)▪ Ledarskap, tydlighet, empati▪ Information

✓ om händelsen och åtgärder✓ psykoedukation

▪ Socialt stöd✓ familj, vänner, kollegor, chefer

▪ Organiserat socialt stöd✓ kriscentra, kamratstödjare, etc.

▪ Professionellt stöd

Received vs. perceived support

Kontakt

www.brolinwestrell.se

Följ oss på

www.facebook.com/BrolinWestrell

www.linkedin.com/company/brolinwestrell-ab

Referenser (1)

▪ Krisreaktioner▪ Friedman, M. J., Keane, T. M., & Resick, P. A. (Eds.). (2007). Handbook of PTSD: Science and practice. New York: Guilford Press.▪ Mancini, A. D., & Bonanno, G. A. (2006). Resilience in the face of potential trauma: Clinical practices and illustrations. Journal of clinical

psychology, 62(8), 971-986.▪ Bonanno, G.A., Galea, S., Buciarelli, A. & Vlahov, D. (2007). What Predicts Psychological Resliience After Disaster? The Role of

Demographics, Resources, and Life Stress. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 75 (5), pp. 671-682.▪ Bonanno, G.A. & Mancini, A.D. (2008). The Human Capacity to Thrive in the Face of Potential Trauma. Pediatrics, 121 (2), pp. 369-375.▪ Layne, C. M., Warren, J. S., Watson, P. J., & Shalev, A. Y. (2007). Risk, vulnerability, resistance, and resilience: Toward an integrative

conceptualization of posttraumatic adaptation. Handbook of PTSD: Science and practice, 497-520.▪ Norris, F.H., Tracy, M. & Galea, S. (2009). Looking for Resilience: Understanding the Longitudal Trajectories of Responses to Stress. Social

Science & Medicine, 68, pp. 2190-2198

Referenser (2)

▪ Insatser▪ Brolin, M., Calleberg, P. & Westrell, M. (2016). Krishantering i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.▪ Brymer M, Jacobs A, Layne C, Pynoos R, RuzekJ, Steinberg A, Vernberg E, Watson P. Psychological First Aid – Field Operations Guide, 2nd

ed, National Child Traumatic Stress Network & National Center for PTSD, USA. 2006.▪ Foa, E.B., Keane, T.M., Friedman, M.J. & Cohen, J.A. (2009). Effective Treatments for PTSD: Practice Guidelines from the International

Society for Traumatic Stress Studies. New York: Guilford Press.▪ Hobfoll, S.E., Watson, P., Bell, C.C., Bryant, R.A., Brymer, M.J., Friedman, M.J., Friedman, M., Gersons, B.P.R., de Jong, J.T.V.M. Layne,

C.M., Maguen, S., Neria, Y., Norwood, A.E., Pynoos, R.S., Reissman, D., Ruzek, J.I., Shalev, A., Solomon, Y., Steinberg, A.M., & Ursano, R.J. (2007). Five Essential Elements of Immediate and Mid-Term Mass Trauma Intervention: Empirical Evidence. Psychiatry, 70 (4), pp. 283-315.

▪ NICE – National Institute for Clinical Excellence (2005). Post-traumatic Stress Disorder: The Management of PTSD in Adults and Children in Primary and Secondary Care. National Clinical Practice Guideline Number 26. London: Royal College of Psychiatrists.

▪ TENTS – The European Network for Traumatic Stress. (2009). Interventions in the Aftermath of Disaster. Amsterdam: Academic Medical Center University of Amsterdam.

▪ Ledarskap▪ Fors Brandemo, M. (2016). Ledarskap och tillit. Presentation vid Krisnätverksträff, Karlstad, 2016-05-11.▪ Larsson, G., Nilsson, S., Ohlsson, A. & Berglund, A.K. (2016). 18 mjuka medel mot moralisk stress i militär miljö. Karlstad:

Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet strategi och ledarskap, Ledarskapscentrum Serie I:96, 2016▪ Nilsson, S., Brandow, C., Ohlsson, A., Alvinius, A. & Larsson, G. (2013). Militärt ledarskap och emotionshantering i akuta situationer som

innehåller moraliska dilemman. Karlstad: Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet strategi och ledarskap, Ledarskapscentrum Serie I:86, 2013

▪ Ohlsson, A. (2016). Stressreaktioner, ledarskap och kris. Presentation vid Krisnätverksträff, Karlstad, 2016-05-11.

Referenser (3)

▪ Socialt stöd▪ DiMauro,J., Renshaw, K.D., Smith, B.N. & Vogt, D. (2016). Perceived Support From Multiple Sources: Associations With PTSD

Symptoms. Journal of Traumatic Stress, 29, pp. 332–339▪ Feng, S., Tan, H., Benjamin, A., Wen, S., Liu, A., Zhou, J.,, Li, Sl, Yang, T., Zhang, T, Li, X. & Li, G. (2007). Social support and

posttraumatic stress disorder among flood victims in Hunan, China. Annals of Epidemiology, 17(10), 827-833.▪ Fullerton, C. S., Ursano, R. J., Kao, T.-C. and Bhartiya, V. R. (1992), The Chemical and Biological Warfare Environment:

Psychological Responses and Social Supports in a High-Stress Environment. Journal of Applied Social Psychology, 22: 1608–1624. ▪ Haber. M.G., Cohen, J.L., Lucas, T. & Baltes, B.B. (2007). The relationship between self-reported received and perceived social

support: A meta-analytic review. American Journal of Community Psychology 39, pp. 133–144▪ Kilpatrick, D. G., Koenen, K. C., Ruggiero, K. J., Acierno, R., Galea, S., Resnick, H. S.,, Roitzsch, J., Boyle, J. & Gelernter, J. (2007).

The serotonin transporter genotype and social support and moderation of posttraumatic stress disorder and depression in hurricane-exposed adults. American Journal of Psychiatry, 164(11), 1693-1699.

▪ Lakey, B., & Orehek, E. (2011). Relational Regulation Theory: A New Approach to Explain the Link Between Perceived Social Support and Mental Health. Psychological Review. Doi: 10.1037/a0023477

▪ Norris F.H., & Kaniasty K. (1996). Received and Perceived Social Support in Times of Stress: A Test of the social support deterioration deterrence model. Journal of personality and social psychology, 71, pp. 498-511.

▪ Platt, J., Keyes, K.M. & Koenen, K.C. (2013). Is quantity or quality more important? Social support within post-traumatic stressdisorder etiology. Comprehensive Psychiatry, 54. Doi: 10.1016/j.comppsych.2013.07.055

▪ Platt, J., Keyes, K.M. & Koenen, K.C. (2014). Size of the social network versus quality of social support: which is more protective against PTSD? Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol, 49, pp. 1279–1286. Doi: 10.1007/s00127-013-0798-4

▪ Reinhardt, J.P., Boerner, K. & Horowitz, A. (2006). Good to have but not to use: Differential impact of perceived and received support on well-being. Journal of Social and Personal Relationships, 23(1), pp. 117–129. Doi: 10.1177/0265407506060182

▪ Uchino, B.N. (2009). Understanding the Links Between Social Support and Physical Health – A Life-Span Perspective with Emphasis on the Separability of Perceived and Received Support. Perspectives on Psychological Science, 4 (3), pp. 236–255.

▪ Wethington, E. & Kessler, R.C. (1986). Perceived Support, Received Support, and Adjustment to Stressful Life Events. Journal of Health and Social Behavior, 27, pp. 78–89.