Publikations- och produktionsguide · Att skriva är en process som tar tid och det ska den få göra; en bra text växer fram småningom och behöver stötas och blötas i olika

Publikations- och produktionsguide

Handledning i att publicera och producera på Yrkeshögskolan Novia

2012

Publikations- och produktionsguide version 1/2012

2

Innehållsförteckning

1. Inledning .......................................................................................................................................................... 3

2. Planerings- och skrivprocessen ........................................................................................................................ 6

3. Under arbetets gång ........................................................................................................................................ 8

4. Publicering och distribution ........................................................................................................................... 11

5. Nyttig hjälp i publikations- eller produktionsarbetet ………………………………………………………………………………..14

7. Bilagor

Utgivare: Yrkeshögskolan Novia, Fabriksgatan 1, Vasa, Finland

Planering, texter och illustrationer: Martina Österberg

Arbetsgrupp: Eva Sandberg-Kilpi, Emma Vironmäki, Ulrika Wikström och Martina Österberg


3

1 Inledning Denna guide är riktad till dig som planerar att skriva eller producera ett alster som du vill publicera i Novias

egen publikations- och produktionsserie. Syftet är att ge handledning i hur både skriv- och

publikationsprocessen går till i praktiken så att ditt arbete ska löpa så smidig som möjligt. Guiden är även

avsedd för dig som redan har ett manuskript och behöver veta hur själva publiceringsprocessen går till på

Novia. Utöver alla praktiska detaljer får du nyttig bakgrundsinformation om varför det är viktigt att vi på

Novia ger ut publikationer, vad som kännetecknar dem och hur organisationen för publikationsarbetet ser

ut.

Den praktiska delen av guiden ger konkreta och handfasta tips om vad du bör tänka på a) innan du börjar

skriva, b) medan du skriver och c) när du skrivit klart och ska publicera ditt alster (se kapitel 2 och framåt).

Målsättningen är att underlätta publikationsarbetet så att Novia förhoppningsvis kan ge ut många

intressanta och informativa publikationer med varierande tema, form och innehåll.

1.1 Varför ska vi på Novia publicera och producera?

Novias publikationer har ett viktigt informations- och marknadsföringsvärde både inom och utanför Novia;

publikationerna förmedlar, dokumenterar och för fram den bredd och innehållsrikedom som verksamheten

omfattar. Publikationer kan ges ut av studerande, lärare samt övrig personal eller som ett resultat av olika

slags projektverksamhet. Publikationsarbetets främsta syfte är att stärka ett aktivt informations- och

kunskapsutbyte samt att hålla Novias kompetensprofiler synliga både i ett regionalt, nationellt och

internationellt perspektiv. I och med att vi på Novia ofta publicerar på svenska har

publikationsverksamheten dessutom relevans i en nordisk samarbetskontext.

En annan viktig anledning till att satsa på publikationsverksamheten är att Undervisnings- och

kulturministeriet använder andelen publikationer som en mätare för sin finansiering till yrkeshögskolorna.

Genom en aktiv publikationsverksamhet kan vi således bidra till en tryggad framtida finansiering.

1.2 Vad är en Novia-publikation eller -produktion?

Novias publikationer eller produktioner kan ha väldigt varierande innehåll och struktur; de manuskript eller

alster som lämnas in kan publiceras som artiklar, rapporter, handböcker, kompendier, film, posters eller

annat material med relevans för den ämnesmässiga eller pedagogiska verksamheten. Publiceringsspråket är i

första hand svenska, men Novia ger även ut publikationer på t.ex. finska eller engelska. Originaltexten kan

”Jaha, då är det bara att

analysera, strukturera,

formulera, revidera och

publicera ur ett tvärfackligt,

regionutvecklande perspektiv –

lätt som en plätt!”


4

också vid behov översättas till andra språk. Novia bekostar dock inte översättningar, alltså måste dessa

medel tas ur t.ex. en projektbudget.

Allmänna kriterier för Novias publikationsserie:

Publikationens kvalitet och kommunikationsförmåga

Nytänkande

Nyttan för Novias verksamhet och regional utveckling

Kommunicerandet av Novias verksamhet

Novias publikationsserie finns fritt tillgänglig i pdf-format på Novias webbplats och i databasen Theseus.

Samtliga publikationer länkas dessutom till publiceringsverktyget Issuu (mer information i punkt 4.3.). Som

författare får du tillgång till den ombrutna pdf-filen och den har du rätt att distribuera fritt. Avgiftsbelagda

verk publiceras inte i Novias publikationsserie.

1.3 Kategorier i Novias publikations- och produktionsserie

Novias publikations- och produktionsserie är indelad i fem kategorier enligt följande struktur och innehåll:

R - Rapporter över utvecklings- och forskningsprojekt, monografier, sammanställningar som redigerats eller

översatts.

P- Produktioner innefattar primärt resultat från konstnärlig verksamhet men även resultat av

utvecklingsprojekt i form av icke-traditionella rapporter som t.ex. posters, film, musik eller portfolio.

A - Artiklar skrivna av sakkunniga med syfte att utgöra inlägg i diskussionen mellan sakkunniga. Kan även

vara populärvetenskapliga artiklar riktade till en bredare publik.

L – Läromedel kan vara t.ex. undervisningsmaterial, handböcker och guider i form av text, spel eller dvd.

S - Studerandes arbete som artiklar eller rapporter, skrivna inom ramen för studier och i samarbete med

läraren. Examensarbeten som sådana publiceras i Theseus.

1.4 Redaktionsrådet

Redaktionsrådet är det organ som fattar beslut om vilka alster som ska publiceras i Novias publikations- och

produktionsserie. Redaktionsrådet består av medlemmar som representerar alla utbildningsområden på

Novia. Dessutom ingår en sakkunnig från Novias bibliotek i rådet, vid behov tas även andra sakkunniga in.

Manuskript avsedda för publicering bör följa Novias skrivanvisningar i huvuddrag (se bilaga 2) samt Novias

serievisa indelning (se rubrik 1.3).

”Eftersom mina komplicerade teser endast lämpar sig för en noggrant utvald specialistgrupp skriver jag helst impopulärvetenskapliga artiklar.”


5

I regel har redaktionsrådet möte varje månad. Manuskriptet lämnas in i elektroniskt format ca två veckor

före mötet till ansvarig redaktör. Du ska intyga att ditt arbete inte publicerats tidigare eller lämnats in för

publicering till någon annan publikations- eller rapportserie. Ifall din text ingår i ett verk med många

författare ska samtliga författare ha godkänt den inlämnade versionen.

Redaktionsrådets medlemmar hittar du på Novias webbplats (novia.fi) under rubriken Publikation och

produktion.

1.5. Disposition och layout Novias publikationsserie publiceras som elektroniska pdf-filer ombrutna enligt fastställd layout. Detta

betyder att du endast behöver leverera ett väldisponerat manuskript med en vettig rubrikstruktur och

styckeindelning till redaktionsrådet – själva layouten behöver du således inte göra själv. Gå gärna in på

Novias webbplats under novia.fi -> Publikation och produktion och titta på redan publicerade alster för att få

en uppfattning om hur Novias egen layout ser ut.

För att underlätta läsningen ska brödtexten i ditt manuskript gärna ha:

ett vanligt förekommande typsnitt (t.ex. Times, Times New Roman, Arial, Helvetica, Verdana el. dyl.)

punktstorlek 10-12

ett radavstånd på ca 1,15

sidnumrering

en tydlig innehållsförteckning.

Särskilt i projekt kan det bli aktuellt att med hjälp av en utomstående grafiker utforma en egen layout som

trycks – följ då minneslistan i kapitel 4.6. Ifall projektpublikationen ändå ska publiceras i Novias serie bör

manuskriptet eller den färdigt ombrutna publikationen först godkännas av redaktionsrådet. Därefter skickas

den färdiga layouten till tryckeriet, men även till Novias grafiker som omsätter den till en elektronisk fil för

Novias serie. Den elektroniska versionens pärm förses med seriebokstaven för den kategori som alstret ska

ingå i (R – rapporter, P – produktioner, A – artiklar, L – läromedel eller S – studerandes arbete),

målsättningen är dock att ändra så lite som möjligt på publikationens utseende.

Notera att Novia inte har möjlighet att bekosta tryckta publikationer inom ramen för sin ordinarie

verksamhet.


6

Tabell 1: Publikationsprocessen från planering till publicering

Planering

Skrivandet

Inför inlämning av manuskript

Publicering och distribution

När du planerar ett FoU- eller undervisningsprojekt: finns här potential att publicera t.ex. en artikel, rapport eller handbok?

Sätt igång och skriv! Börja t.ex. med att lista upp innehållet i varje kapitel med franska streck eller med hjälp av en mindmap. Bygg på med text runtomkring an efter.

Dubbelchecka källhänvisningar, källförteckning och eventuella webblänkar (datera dem i källförteckningen).

När texten är godkänd av redaktionsrådet: materialleverans för ombrytning. Leverera separat: a) text b) bilder, figurer, tabeller etc. c) sammanfattning + sök- och nyckelord enligt de instruktioner du får av teknisk redaktör!

Samla och dokumentera relevant material: texter, bilder, case, modeller eller andra produkter av det arbete som gjorts.

Läs igenom, revidera, kontrollera språk och formuleringar. Gå igenom rubrik- och sidnumreringar, kontrollera att de överensstämmer med innehållsförteckningen.

Skaffa medgivande av t.ex. intervjuobjekt och andra medverkande ifall de inte vet att din text ska publiceras. Har du tillstånd att använda de foton o. bilder som inte är dina? Om inte, skaffa det t.ex. per e-post.

När du får ett utdrag av layouten: korrekturläs en sista gång! Kolla att bilder, figurer o. tabeller hänger ihop med texten, dubbelchecka att t.ex. hypelänkar fungerar etc.

När arbetet är i sitt slutskede: gå igenom ditt material och försök använda det på ett mångsidigt sätt. Kan t.ex. både lärare och studerande producera egna alster?

Förtydliga, komplettera och illustrera sådant innehåll som är betjänt av det (t.ex. med listor, bilder, tabeller, figurer eller sammanfattningar).

Kontrollera ev. kontaktuppgifter eller annan info som måste vara korrekt (eller föråldras snabbt – skippa den informationen).

Underteckna överlåtelseavtalet för rättigheter (skickas av ansvarig redaktör).

Analysera ditt material och definiera målgrupp, stil och form.

Låt någon oinvigd eller sakkunnig läsa och granska texten. Revidera/korrigera vid behov.

Boka in ditt manuskript för behandling hos redaktionsrådets ansvariga redaktör (inlämning senast två veckor på förhand).

Distribuera info om publikationen till alla relevanta samarbetspartner, referensgrupper eller kolleger. Rapportera in din publikation via det elektroniska formuläret på intra – viktigt statistik till ministeriet.

Skissa upp en innehållsförteckning eller struktur.

Gå igenom alla bilder, figurer och illustrationer. Är bildkvaliteten tillräckligt god? Om inte, leta fram bättre exemplar.

Skicka in till ansvarig redaktör, invänta respons och gör revideringar i enlighet med förslag.

Ifall din publikation tryckts: Skicka ett exemplar för ISBN-centralen till bibliotekschefen samt gärna några extra exemplar för Novias bibliotek.

2 Planerings- och skrivprocessen Att skriva är en process som tar tid och det ska den få göra; en bra text växer fram småningom och behöver

stötas och blötas i olika forum förrän den är klar. Därför lönar det sig att planera väl och reservera gott om

tid för skrivandet och de faser som ingår i en publikationsprocess.

2.1 Planera på förhand

Det är viktigt att planera in eventuella publikationer i ett så tidigt skede som möjligt; antingen inom ramen

för ett FoU- eller undervisningsprojekt, ett studerandeprojekt eller som en del av din egen

kompetensutveckling. Då kan du redan under arbetets gång samla på fotografier, bilder, modeller, case eller

annat användbart material som kan bidra till en intressant publikation. Försök alltid hitta kopplingen till

Novias verksamhet och den nytta som din text kan ha för olika referensgrupper eller den region där

verksamheten finns. Ifall ditt material är stort kanske det kan bli aktuellt att publicera flera texter med olika

infallsvinkel, t.ex. så att både studerande och projektledare/lärare skriver var sina texter. Kom ihåg att en

publikation inte alltid behöver vara ett enmansprojekt – att skriva tillsammans med kolleger eller

studiekamrater kan vara ett bra arbetssätt för många.


7

2.2 På vilket sätt ska du skriva? Målsättningen med Novias publikations- och produktionsserie är att ge ut mångsidiga och intressanta alster.

Därför lönar det sig att noggrant tänka igenom vilken stil som passar bäst för ditt material. Den stil som i

allmänhet används i den typ av publikationer som Novia ger ut kallas facklitterär, vilket kunde betecknas

som motsatsen till skönlitterär. Med andra ord ska du vara saklig och neutral i din framtoning och ditt

innehåll ska bygga på fakta. För exempel på olika facklitterära genrer se bilaga 4.

Ibland kan ett aningen ledigare stilgrepp passa in i sammanhanget, men detta är en avvägning som måste

göras från fall till fall. Det är alltid välkommet med kreativa och annorlunda publikationer som ger

information på ett mindre traditionellt sätt. Kom ändå ihåg att innehållet styr – att trixa till det för mycket

kan göra att formen dominerar på bekostnad av läsbarhet och tydlighet. Följ alltid de viktigaste

skrivanvisningarna (se bilaga 1 och 2) så att t.ex. källhänvisningar och annan viktig information anges korrekt.

Då kan den som vill läsa mer hitta de källor du använt dig av.

Svara på följande frågor innan du börjar:

- Ligger din planerade publikation i linje med Novias profil? I vilka olika forum kunde den tänkas

komma till nytta?

- I vilken kategori planerar du att publicera din text? Rapport, Artikel, Läromedel, Produktion eller

Studerandes arbeten? Vilka krav ställer detta på din text?

- Vilken stil passar bäst för det du vill berätta? Vardagsnära, vetenskaplig eller t.ex. pedagogisk?

Presenteras ditt innehåll i form av t.ex. en essä, rapport, intervju, artikel eller ett reportage?

- Vem skriver du egentligen för? Vad vet dessa människor; är de insatta i ditt ämne eller behöver de

en introduktion? På vilket sätt kan du göra din text mer intressant eller lättläst för just denna

målgrupp?

- Hur kan du förtydliga, sammanfatta eller komplettera innehållet så att det hjälper läsaren på traven?

(hänvisningar till relevanta källor, inforutor, ordlistor, grafik, exempel eller case, citat, bilder, figurer,

scheman, listor, sammanfattningar etc.)

- I vilken form ska materialet publiceras? Enbart elektroniskt eller även tryckt? Ska det finnas något

annat material i anslutning till den (t.ex. en presentation, film, ljud, bilder etc.)?

När du hittat din ”röda tråd” kan du skissa upp en innehållsförteckning eller struktur antingen enligt

skrivanvisningarna eller enligt en, för ditt tema logisk indelning. Möblera om i rubrikerna vid behov så att

kronologin, ämneshanteringen eller händelseförloppet blir klart och tydligt.

”Utvecklingspotentialens

multikulturella synergieffekter

ur ett polariserat genusperspektiv –

det lät ju krångligt och fint, eller?”


8

3 Under arbetets gång

3.1 Strukturera – formulera – revidera

Glöm inte detta medan du skriver:

Skriv klart och tydligt. Krångligt och svårt är inte fint, endast jobbigt för läsaren. Stilistiska råd hittar

du i guidens bilaga 1 och 3.

Kvalitet framom kvantitet. Sålla med hård hand och ställ dig själv frågan: är mina läsare verkligen

betjänta av att veta detta?

Minneslista innan du sätter igång

Börja planera i tid, gärna minst ca sex månader före publicering/tryck. Informera alla

som är med i publikationsarbetet. Vidtala de personer som du vill att ska granska eller

provläsa din text i god tid på förhand.

Håll målgruppen i minnet!

Novia har en färdig layout (du behöver alltså inte göra den själv). Ifall du har för avsikt

att göra egen layout och låta trycka upp din publikation sköts detta av den grafiker

du/ni valt att anlita t.ex. inom ett projekt.

Varsko gärna redaktionsrådets ansvariga redaktör när du/ni planerar att publicera.

Fråga ifall du är osäker på vilken stil/genre/serie du ska välja. Meddela ifall tidtabellen

inte håller!

OBS! När du gör upp tidtabellen för ditt skrivarbete: reservera extra tid för revidering

av ditt manuskript efter att redaktionsrådet gett sitt utlåtande.

Ifall du har en fråga som du inte hittar svar på i denna guide,

skicka e-post på adressen: [email protected]

Det är med texter som med oss människor: finns det inte en klar struktur så tenderar det att bli aningen flummigt.


9

”Kill your darlings”, d.v.s. ta kål på dina egna favoriter. Vi har alla en tendens att hänga upp oss på

vissa meningar eller resonemang som vi själva gillar, men som inte alltid tillför läsaren så stor nytta.

Be andra läsa och kommentera sakinnehåll och struktur. Låt texten vila emellanåt och läs igen med

nya ögon efter några dagar. Revidera och förtydliga vid behov.

Kom ihåg att följa de tekniska skrivanvisningarna till den del det är befogat (bilaga 2).

Stil och genre bestämmer textens uppbyggnad – en vetenskaplig text följer ett givet mönster vad

gäller form och disposition, medan t.ex. en populärvetenskaplig artikel kan följa en friare form.

3.2 Korrektur, språkgranskning, och översättning

Som skribent ansvarar du alltid själv för den slutliga korrekturläsningen av din text. Att läsa korrektur

innebär inte enbart att hitta stav- eller skrivfel, utan också om att kontrollera texten på olika nivåer och ur

olika perspektiv. Checklistan i bilaga 1 är ett ypperligt hjälpmedel för detta. Ett annat sätt att granska sin text

är att läsa den högt för sig själv – då hör man tydligt ifall texten innehåller syftningsfel eller t.ex. logiska

kullerbyttor.

Ifall du är osäker på din text kan du låta språkgranska den genom att vidtala en utomstående person som har

ett gott språk och som inte har läst texten förr.

För översättning lönar det sig att anlita ett proffs och ge all nödvändig bakgrundsinformation och ev.

facktermer som bör användas för översättningen. Be att få se några arbetsprov innan du anlitar en

översättare för att försäkra dig om att personen ifråga gör ett gott arbete.

Notera att Novia inte har möjlighet att bekosta språkgranskning och översättning; detta bör skötas på egen

eller t.ex. ett projekts bekostnad.

3.3 Bilder, illustrationer och logotyper Tänk på följande när du har för avsikt att använda olika slags bilder i din publikation:

Fundera på ev. bilder eller illustrationer i tid, skaffa tillstånd för allt material som du inte själv

fotograferat eller producerat. Ifall du behöver nya bilder: anlita fotograf, illustratör, köp bilder via

en bildbank eller fotografera själv om du kan.

Spara alla tabeller, figurer, illustrationer och fotografier i originalformat så att det finns tillräckligt

högupplösta versioner för den slutliga layouten!

Tryckfels-Nisse har inte haft en enda semesterdag

sedan Gutenberg fick sin snilleblixt – och det syns.


10

Rubricera bilderna rätt, ge korrekta uppgifter om upphovsman/källa.

Kom ihåg logotyper i t.ex. projektpublikationer (Novias, finansiärens och ev. samarbetspartners).

Kontrollera att du har rätt att använda materialet (upphovsrätt). T.ex. bilder från internet går inte att

använda rakt av, kolla därför alltid om bilden får publiceras. Ifall publicering är tillåten, kom ihåg att

ange källan.

3.4 Redaktionsrådets utlåtande

Det viktigt att du bearbetat din text färdig innan du skickar in den för genomläsning till redaktionsrådet;

detta gäller såväl innehåll, språkdräkt som form. Ett väl bearbetat manuskript hjälper redaktionsrådet att

koncentrera sig på sakinnehållet, vilket i sin tur möjliggör en relativt snabb bedömning av behovet för

eventuella ändringar eller korrigeringar. Ifall din publikation kommer att utgöra en del av slutrapporteringen

eller informationsspridningen i ett externt finansierat FoU-projekt, ska styrgruppen alltid få ta del av din text

innan den publiceras. En lämplig tidpunkt för denna genomläsning kan vara innan du skickar in din text för

godkännande till redaktionsrådet.

När redaktionsrådet har läst och diskuterat din text får du ett utlåtande av dem. Utlåtandet kan innehålla

ändringsförslag, rättelser eller frågor om själva innehållet. Ifall texten och/eller innehållet behöver bearbetas

mycket kan det bli aktuellt med en ny behandling efter utförda ändringar. Vid behov kan redaktionsrådet

även anlita en sakkunnig, som går igenom den faktamässiga delen av din text.

När ditt manuskript är slutgiltigt godkänt ger den tekniska redaktören instruktioner om hur du ska leverera

ditt material för ombrytning (= layout). För att layoutarbetet ska löpa så smidigt som möjligt är det viktigt att

Minneslista under arbetets gång

Kom ihåg att fästa uppmärksamhet vid

logisk och vettig rubrikhierarki

källhänvisningar och källförteckning

tabeller, scheman och bilder samt rubriceringen av dessa

sidnumrering, korrekta hänvisningar till kapitel- eller sidnummer.

Håll tungan rätt i mun när du gör ändringar. Revidera t.ex. innehållsförteckning, kapitelindelning

eller hänvisningar ifall du möblerar om i texten.

Spara en ny version av din text med nytt datum uppe i sidhuvudet och filnamnet varje gång du

skrivit vidare på din text.

Innan du lämnar in din text till redaktionsrådet (rådets kontaktuppgifter finns under Publikation

och produktion på novia.fi):

Varsko ansvarig eller teknisk redaktör om att ditt manuskript är på väg, inlämning helst två

veckor före möte (som i regel äger rum varje månad). Informera om ditt alster ska tryckas

och/eller ges ut i olika språkversioner. Meddela ifall du inte hinner lämna in i tid!

Läs noggrant igenom och skicka per e-post till:

[email protected]

Reservera tid för bearbetning efter att redaktionsrådet gett sina kommentarer!

mailto:[email protected]


11

du skickar ditt material i tre delar: a) texten skilt och b)fotografier, bilder, figurer, tabeller eller annat

tilläggsmaterial som separata originalfiler samt c) en kort presentationstext på engelska samt sök- och

nyckelord på respektive språk (mer info om dem i rubrik 4.3).

4 Publicering och distribution

4.1 Överlåtelse av rättigheter

När du som författare fått godkänt för publicering bör du skriva under att överlåtelseavtal om upphovsrätt

med Novia. Överlåtelseavtalet skickas till dig och undertecknas även av Novias ansvariga redaktör; vardera

parten får var sitt originalexemplar av avtalet. I praktiken innebär avtalet att du överlåter rättigheterna för

publicering av din text till Novia. Själv behåller du rätten att bearbeta och överlåta materialet för ev. annat

bruk. Som skribent ska du vara noga med att den information och de bilder som används i publikationen

följer lagen om upphovsrätt. Till exempel bör alla personer som förekommer på bild eller i text ha gett sitt

medgivande till att de finns med i din publikation. Detta gäller naturligtvis inte hänvisningar till andra

författare, men däremot t.ex. fotografer eller intervjuobjekt.

4.2 ISBN och ISSN

Varje publikation som ges ut vid Novia får ett eget ISBN- och ISSN-nummer när manuskriptet för

publikationen godkänts i redaktionsrådet. Redaktionsrådet ansvarar för att din publikation förses med

korrekt ISBN och ISSN. Ifall du ska göra egen layout och låta trycka upp den se rubriken Dokumentation för

ISBN-centralen i punkt 4.6.

OBS! Alla publikationer som ges ut i Novias namn, även om de inte ges ut i Novias egen serie, ska förses med

ett ISBN ur Novias egen lista på ISBN-nummer. Ifall du ger ut ett alster utanför Novias egna kategorier bör du

ändå be att få ett ISBN av Novias bibliotekschef – inte från Nationalbiblioteket som man brukar göra då man

publicerar i egen regi.

4.3 Publiceringsverktyget Issuu

Issuu är ett elektroniskt publiceringsverktyg där böcker, tidningar, artiklar och andra e-publikationer kan

laddas upp för allmänt bruk. Alla Novias publikationer förs in på Issuu i samband med publicering på Novias

webbplats, vilket gör att publikationernas tillgänglighet förbättras ytterligare. För att ditt alster ska få så

många träffar som möjligt i samband med sökning på internet bör du skriva ett kort sammandrag på

engelska och definiera ca 5 sök- och nyckelord som beskriver det centrala innehållet i din text på a)

”Jaha, då kan man titulera sig författare då – hit med manchesterbyxorna, pipan och rödvinsglaset!”


12

publikationens språk och b) ett annat språk - vanligtvis svenska och engelska. Med hjälp av dessa kommer

din publikation sannolikt att läsas av fler.

För att hitta korrekta sök- och nyckelord på svenska och/eller finska ska du i första hand använda dig av de

ord och termer som ämnesordsstandarden Allärs (Allmän tesaurus på svenska) anger. Allärs hittar du på

Novias bibliotek http://www.novia.fi/sokverktyg-och-skrivhjalp/ eller på webbadressen

http://vesa.lib.helsinki.fi/allars/index.html

För att få ännu fler träffar i samband med sökning behöver din publikation också förses med engelska sök-

och nyckelord – dem hittar du också via Novias bibliotek: http://www.novia.fi/sokverktyg-och-skrivhjalp/

Notera att är det tillåtet att definiera egna sök- och nyckelord ifall du inte hittar aktuella eller korrekta

sök- och nyckelord för ditt ämnesområde på Allärs. Olika vetenskapsgrenar har också egna

ämnesordsstandarder som givtevis används då Allärs inte räcker till.

4.4 Information om lansering

Kom ihåg att informera alla berörda parter när din publikation kommit ut:

Inom Novia – studerande, kolleger, samarbetspartner eller andra som berörs.

I projekt – styrgrupp, samarbetspartner och referensgrupper.

I media (ifall det är relevant).

De nya publikationerna sätts in på novia.fi med länkar till Issuu under rubriken Publikation och produktion.

Kopiera publikationens webbadress från t.ex. Issuu och eller Novias publikationssidor och skicka länken till

samarbetspartner eller t.ex. kolleger – då blir din publikation synlig och tillgänglig. Redaktionsrådet

informerar också regelbundet om nya publikationer i Novia Nytt.

4.5 Rapportering till undervisnings- och kulturministeriet

Novias publikations- och produktionsuppgifter samlas in fortlöpande för redovisning till Undervisnings- och

kulturministeriet. Uppgifterna samlas in via ett elektroniskt formulär som du hittar på Novias intranät.

OBS! Ministeriet har egna kategorier som skiljer sig från Novias egna. Bekanta dig närmare med kriterierna

för denna kategorisering på Novias intranät (under FoU och Publikation och produktion).

Minneslista inför slutgiltig publicering

Följ instruktioner från teknisk redaktör för materialleverans i tre delar 1. Text 2. Bilder,

figurer, tabeller etc. och 3. Kortfattad presentationstext på engelska och sök- och nyckelord

på resp. språk (t.ex. sve + eng.).

Gör upp överlåtelseavtal om rättigheter med Novia (ansvarig redaktör skickar).

Om din publikation ska tryckas eller ifall den inte ges ut i Novias serie: be att få ISBN-kod (och

ev. ISSN) via Novias bibliotekschef.

Informera alla relevanta parter om att din publikation kommit ut.

Kom ihåg att rapportera in din publikation till Undervisnings- och kulturministeriet – den ger

viktiga resultatpoäng åt Novia.

http://www.novia.fi/sokverktyg-och-skrivhjalp/




13

4.6 Ifall du ska göra egen layout och publicera i tryckt format

Kontakta ev. grafiker, fotograf el. illustratör i tid. Gör upp om tidtabeller och arbetsfördelning. Oftast

sköter grafikern all trafik till tryckeriet (ibland också så att tryckkostnaden bakas in i grafikerns pris,

be om specifikation). Du kan också begära in egna offerter från olika tryckerier och be dem fakturera

direkt.

Samla alster som har den stil du är ute efter, både vad gäller utseende och funktion – underlättar

kommunikationen med grafiker (eller fotograf och illustratör).

Om möjligt: tänk ut vilken papperskvalitet och hurudant format du föredrar.

Försök göra texten så färdig som möjligt innan du ger över den till grafikern.

Se till att alla bilder, illustrationer, figurer och logotyper finns i tryckdugligt format (rådfråga

grafikern om format och storlekar)!

Reservera tillräckligt med tid för finslipning och ev. översättning!

Publikationer med egen layout ska uppfylla minimikravet för en Novia-publikation, vilket i praktiken

betyder att Novias logotyp placeras på ett synligt ställe.

Kom även ihåg andra logotyper och ev. info om t.ex. finansiärer eller samarbetspartner.

Begär ISBN och ISSN av bibliotekschefen.

Kom överens om:

format, sidantal, papperskvalitet och upplaga

språkversioner

tidtabell

tryckeri (leveranstid, kostnad etc.)

leverans (vart, när?)

ev. specifikationer eller referenser i samband med fakturering.

Sista genomgång inför tryck

Sammanställ en lista och gör alla ändringar med en gång om detta är möjligt. Be att få ett sista utdrag innan

layouten går i tryck; ibland hittar man fortfarande fel i detta skede. När tryckpressen gått igång är det för

sent att göra något åt dem.

Tryck och distribution

När din publikation kommer från tryckeriet får du äntligen se frukten av ditt arbete. Kom ihåg att spara ett

visst antal arkivexemplar åt dig själv eller det projekt du jobbar för. Skicka åtminstone ett exemplar av alla

eventuella språkversioner till Novias bibliotek samt alla samarbetspartners och andra relevanta

referensgrupper. Ett alternativ är att bjuda in alla som medverkat i det arbete eller projekt som ligger till

grund för publikationen till ett lanseringstillfälle, där man kan fira slutresultatet.

Dokumentation för ISBN-centralen (tryckvara)

ISBN-centralen behöver också få ett exemplar av den tryckta versionen av din publikation eller produktion (+

ett exemplar av ev. språkversioner). Skicka alltså ett exemplar av resp. version till Novias bibliotekschef för

vidare arkivering.


14

5 Nyttig hjälp i publikations- eller produktionsarbetet

Novias bibliotek tillhandahåller en omfattande samling av elektroniska ordböcker, uppslagsverk och tesaurer som är lättillgängliga via följande länkar:

Nationalencyklopedin (Sveriges största uppslagsverk, skrivet och faktagranskat av landets främsta

experter: ordbok, språklexikon, atlas, korsordshjälp mm.): http://www.novia.fi/uppslagsverk/

Svenska Akademiens ordlista (SAOL): http://www.novia.fi/ordbocker/

MOT-ordböcker. MOT är ett ordboksprogram som ger dig tillgång till högklassiga och

användarvänliga elektroniska ordböcker på svenska, finska, engelska och tyska

http://www.novia.fi/ordbocker/

För definiering av sök- och nyckelord: http://www.novia.fi/sokverktyg-och-skrivhjalp/

Andra nyttiga webbplatser: Allärs (Allmän tesaurus på svenska): http://vesa.lib.helsinki.fi/allars/index.html

Mediespråk (språkvård och aktuella språkfrågor): http://www.mediesprak.fi/

Språkrådet, Sveriges officiella språkvårdsorgan: http://www.sprakradet.se/

Svenska Språkbyrån (vid forskningscentralen för de inhemska språken Focis, bl.a. språkrådgivning

och språkvård): http://www.kotus.fi/?l=sv&s=1

Synonymer: http://www.synonymer.se/

Litteratur:

Holst, Lena (2004). Skriv bättre texter! En ny metod i fem steg. Stockholm. Bokförlaget DN.

Strömquist, Siv (2010). Skrivboken. Skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier, 6 uppl., Malmö:

Gleerups Utbildning AB.

Svenska skrivregler (2008). Språkrådets skrifter 8, 3 uppl., Stockholm: Liber AB.

Samtliga länkar är hämtade den 16.6.2011.

Ifall du har en fråga som du inte hittar svar på i denna guide,

skicka e-post på adressen: [email protected] eller kontakta teknisk redaktör.

Kontakuppgifter hittar du på novia.fi under rubriken Publikation och produktion.

http://www.novia.fi/uppslagsverk/

http://www.novia.fi/uppslagsverk/








http://www.mediesprak.fi/

http://www.mediesprak.fi/

http://www.sprakradet.se/

http://www.sprakradet.se/

http://www.kotus.fi/?l=sv&s=1

http://www.kotus.fi/?l=sv&s=1

http://www.synonymer.se/

http://www.synonymer.se/

mailto:[email protected]


Bilaga 1

Innehållsmässiga skrivanvisningar

Checklista inför och efter skrivprocessen

Nedanstående checklista fungerar som stöd vid struktureringen av din text innan du börjar skriva, men utgör

även en ypperlig facit då du gör den slutliga kontrollen och korrekturläsningen av din text. Listan bygger på

Skrivboken av Siv Strömquist (2010 s. 137-138) – en bok som innehåller många goda tips för dig som inte

skrivit så mycket förr.

Textens funktion

Är texten anpassad till läsaren och syftet?

Textens struktur och form

Är textens uppbyggnad logisk och klar?

Hur fungerar styckeövergångarna? (Se Strömquist 2005 s. 92–97)

Bildar texten en sammanhängande helhet?

Abstract/sammandrag

Ger sammandraget en komprimerad och informativ bild av textens innehåll?

Innehåller sammandraget ändamålsenliga nyckelord?

Titel och rubriker

Motsvarar titeln/huvudrubriken och innehållet varandra?

Har texten ett lämpligt antal rubriker – inte för många, inte för få?

Är rubrikerna informativa?

Är rubrikernas hierarki och stil konsekvent (huvud-, mellan- och underrubriker)?

Stycke

Är varje nytt stycke markerat med en blankrad?

Innehåller varje stycke en huvudtanke?

Är något stycke för långt eller kort? Försök balansera upp helheten.

Notera hur du inleder och avslutar dina stycken, varje stycke ska utgöra en logisk tankehelhet: Hur fungerar

början? Utgör det en ny ansats? Knyter slutet ihop det du nyss skrivit? Hör det till samma temahelhet eller

borde du flytta över det till nästa stycke?

Meningar

Kontrollera meningslängden och -uppbyggnaden? Är meningarna fullständiga?

Undvik långa, krångliga meningar.

Kontrollera syftning, ordföljd och satskonstruktion!


Ord

Kontrollera stavningen. Slå upp i t.ex. Svenska Akademiens Ordlista SAOL.

Använder du främmande ord i rätt sammanhang (om du är osäker slå upp i t.ex. Svensk ordbok)? Kan det

främmande ordet kanske ersättas av ett svenskt ord?

Är stilen konsekvent; använder du ord som inte passar in i sammanhanget?

Upprepar du samma ord många gånger? Försök ersätta med synonymer för att få variation.

Var noga med sammansatta ord, särskrivning ger ofta fel betydelse (jämför rökfritt och rök fritt,

sjuksköterska och sjuk sköterska). Se upp för finlandismer och t.ex. felaktiga prepositioner (se webblänken

Mediespråk, där finns användbara listor på både sammansatta ord, prepositioner och finlandismer).

Terminologi

Använder du vedertagna termer och begrepp inom ditt tema-/yrkesområde?

Är terminologin konsekvent?

Är terminologin fackanknuten så att endast en viss yrkesgrupp förstår den? Kanske behöver du lägga till en

ordlista?

Innehåller texten kvasitermer eller onödiga främmande ord?

Källhänvisningar

Är källhänvisningarna konsekvent utformade?

Hänger källhänvisningarna ihop med källförteckningen?

Förteckningar

Stämmer rubrikerna överens med innehållsförteckningen?

Stämmer textens hänvisningar överens med bilder, figurer eller t.ex. numrering (t.ex. i en mening som ”se

bild 2 i kapitel 7 på sid. 23”)?

Bilder och tabeller

Fyller bilderna en funktion; förtydligar, stöder eller förklarar de texten?

Har alla bilder och tabeller en tydlig och klar rubrik?

Kom ihåg att ange bildens el. figurens upphovsman (t.ex. om du modifierat någon annans bild).

Är bild- och tabellnumreringen konsekvent/logisk?

Är bilderna och tabellerna logiskt och redigt inplacerade i texten?

Beteckningar, storheter, enheter

Används samma system hela texten igenom (t.ex. mått och andra liknande enheter)?

Definieras alla beteckningar läsaren eventuellt inte känner till?

Tecken

Är kommatecknen korrekt insatta (skiljer sig från finskans logik)? Används kolon och semikolon som de ska?

Kontrollera att tankstreck, parenteser, citattecken, apostrofer, kursiveringar och t.ex. accenter används rätt

(Se Svenska skrivregler).


Bilaga 2

Tekniska skrivanvisningar Här följer de viktigaste tekniska skrivanvisningarna för hur t.ex. citat, tabeller, figurer och källhänvisningar ska utformas.

Anvisningarna är ett sammandrag av Novias skrivanvisningar för examensarbete av Maria Nyman och Åsa Fagerudd.

Citat

Ett citat är ett ordagrant återgivet utdrag ur någon annans text. I regel ska du hellre referera än citera, men om du vill

lyfta fram något speciellt viktigt och centralt kan citat användas. Citaten måste vara ordagranna och användningen

noggrant övervägd. Citatet måste alltid belysa det resonemang det ingår i.

Det finns två sätt att citera beroende på hur långt citatet är. Korta citat, som består av allt från ett ord till ett par

meningar, markeras med citattecken och vävs in i den löpande texten. Lägg in citatet i den omgivande texten utan att

ändra i citatet. Justerar din egen text så att den passar till citatet.

Om den citerade texten är längre än 40 ord eller består av fler än tre textrader, rekommenderas att citatet skiljs åt från

den övriga texten. Citat skrivs som ett särskilt stycke med mindre teckenstorlek, bredare marginaler och tätare

radavstånd.

Citat på främmande språk översätts enligt behov. Latinska ord skrivs med kursiv stil, t.ex. Astma bronchiale. Man bör

komma ihåg att alla citat måste förses med hänvisning till källan.

Figurer och tabeller

Tabeller och figurer är ett utmärkt sätt att presentera stora mängder detaljerad information på ett begränsat utrymme..

De hjälper dig att komprimerat och åskådligt förmedla information och därmed förtydliga texten på olika sätt. Figurer

och tabeller ska kunna läsas och förstås fristående från den löpande texten, men samtidigt måste du alltid hänvisa till

och kommentera dem i texten. Om du gör egna figurer eller tabeller är det viktigt att du gör dem så åskådliga som

möjligt.

Figurer: alla typer av diagram, fotografier eller bilder som belyser det som behandlas i texten. Diagram används ofta för

att åskådliggöra resultat från empiriska studier. Typen av diagram väljs utgående från vad du vill lyfta fram.

Tabeller: när du vill åskådliggöra numeriska eller liknande fakta. Om tabellerna är väldigt stora är det inte

ändamålsenligt att presentera dem i den löpande texten, utan då kan de hellre ingå som bilagor.

Tabellerna och figurerna numreras och förses med kortfattade rubriker, eventuellt med källuppgifter och förklaringar.

Observera att figurerna och tabellerna numreras genom hela texten med skild löpande numrering, figurerna för sig och

tabellerna för sig. Observera också att tabellens rubrik skrivs ovanför tabellen medan figurens rubrik skrivs nedanför

Exempel: ”Man kan hävda att 1973 utgör ett särskilt viktigt årtal avseende marknadsföringens

roll i företag och organisationer. Oljekrisen kom att betyda en genomgripande, brutal och

framtvingad omorientering avseende västvärldens ekonomi, konkurrensvillkor och

marknadsmässiga realiteter?” ( Holm 2002, s. 106)

Exempel: Av resultatet framkom att erfarenheter och insikter i den praktiska vårdverkligheten

möjliggör vårdandets teoretiska förankring; ”studerande kan visa på praktiska handlingar och

omsätta dem i teorin”.


figuren. Rubriken skrivs med kursiv stil. Om det är frågan om en figur skrivs källhänvisningen i samband med rubriken,

om det är frågan om en tabell ska källan anges nedanför tabellen även om tabellrubriken finns ovanför.

Tabeller och figurer får inte placeras genast efter en kapitelrubrik. Texten inne i en tabell ska vara kortfattad. Figurer

och tabeller behöver inte räknas upp i innehållsförteckningen.

Exempel:

Tabell 1. Antal driftstopp samt stilleståndstid i anläggningen under det första halvåret 2001.

Första halvåret 2001

Jan Feb Mara Apr Maj Jun Tot

Antal driftstopp 7 5 18 9 6 4 49

Stillestånd (h) 16 13 12 10 8 4 43

Stilleståndstid per stopp (h) 2,3 2,6 0,7 1,1 1,3 1,0 1,3

a) Det stora antalet driftstopp under mars kan delvis förklaras med att automatlarmet installerades och trimmades då.

Figur 1. Ledningens struktur inom Siloset Ab.

Bilagor

Bilagor kan vara t.ex. anhållan om eller beviljande av tillstånd, följebrev, frågeformulär, intervjufrågor,

laboratoriearbetsbeskrivningar, detaljerade analysresultat och statistiska beräkningar. Det kan också vara

sammanställningar av resultaten i form av tabeller eller figurer som är så omfattande att de inte ryms i den löpande

texten.

Om bilagor förekommer läggs rubriken Bilagor in sist i innehållsförteckningen. Man kan också ha en skild

bilageförteckning. Bilagorna ses inte som kapitel och ska alltså inte ha något kapitelnummer. De ingår inte heller i

arbetets löpande sidnumrering. Bilagorna numreras i den ordning de presenteras i texten. Man bör komma ihåg att

hänvisa till varje bilaga inne i texten. Bilagorna numreras uppe till höger på sidan. En bilaga kan förstås i sig bestå av

flera sidor men betraktas ändå som en enda bilaga.

Gunnar Bertilsson

VD

Fredrik Söderback

Revisor

Gunnar Karlsson

Produktionschef

Torkel Jansson

Arbetsledare

Helga Sigmunddottir

Arbetsledare


Källhänvisningar Källhänvisningar är kännetecknande för en facklitterär text. De visar att författaren är insatt i ämnet och motiverar de

tankar och resultat som presenteras. Huvudregeln är att man alltid bör hänvisa till källan, såvida det inte är fråga om

uppgifter som är allmänt kända eller självklara. Källhänvisningen visar vems tankar texten förmedlar och hjälper att

hitta källan i källförteckningen ifall läsaren eventuellt vill läsa mera om ämnet.

Källhänvisningarna bör vara konsekventa, dvs. samma källhänvisningssystem bör användas genom hela arbetet.

Med placeringen av punkt efter källhänvisningen kan du ge mycket exakt information om källhänvisningens omfattning.

Om källhänvisningen bara gäller den mening den ingår i placeras punkten efter hänvisningen, dvs. hänvisningen ingår i

den mening den hör till. Men om du vill att hänvisningen ska gälla för ett helt stycke markeras detta genom att

källhänvisningsparentesen placeras efter avslutad mening, dvs. parentesen kommer att utgöra en egen mening och

avslutas följaktligen med punkt efter parentesen.

En förutsättning för att kunna göra tydliga hänvisningar är att du vet varifrån uppgifterna hämtats. Det är bäst att vänja

sig vid att anteckna källor och göra källhänvisningar redan i början av arbetet. Ta alltså för vana att i all textutformning

alltid ange källa och genast lägga in källan i källförteckningen.

Olika källhänvisningssystem

Då man i löptext hänvisar till en källa gör man det vanligen enligt Harvardsystemet, dvs. med uppgifter om källan i en

parentes i texten. Harvardsystemet används i exemplen i dessa skrivanvisningar och är det system som rekommenderas

och används inom Yrkeshögskolan Novia. Parenteser används också då man i texten hänvisar till ett annat ställe i sin

egen text, till en figur eller till en bilaga.

(Strömqvist 1998, s. 202)

En annan hänvisningsteknik är det så kallade siffersystemet. Denna teknik förutsätter att man försett källförteckningen

med löpande numrering. I samband med att en källa beskrivs i källförteckningen kan man ange vilken eller vilka sidor

man använt. Om man refererar till ett annat ställe i samma källa bör alltså källan nämnas en gång till i källförteckningen

och få ett nytt nummer. Den siffra som en källa har i källförteckningen används sedan i texten när man hänvisar till

källan i fråga.

Ett tredje hänvisningssystem är Oxfordsystemet, där man placerar en notsiffra i löptexten och samma notsiffra lägst

ner på sidan med källuppgifter såsom huvudord, årtal och sidangivelser. Utförligare uppgifter om källan får läsaren i

källförteckningen på samma sätt som vid användning av Harvardsystemet. Noter kan förstås också annars användas om

man annars vill anmärka eller förklara något.

Källor med författare

Källhänvisning inne i text anges med huvudord (oftast författarens efternamn), utgivningsår och sida/sidor. Ifall en källa

inte har någon angivelse om utgivningsår, skrivs i stället för årtal (u.å.), som är en förkortning av ”utan årtal”.

Författarnamnet och årtalet hänvisar till källförteckningen där verket ska anges med det huvudord som finns i

hänvisningen. Sidangivelsen hjälper läsaren att hitta det ställe där uppgifterna hämtats. Vid direkt citat och när du

hänvisar till en specifik del av källan bör sidan alltid anges. Sidangivelsen får utelämnas endast vid allmän hänvisning till

hela verket eller om källan saknar sidnumrering.

Det vanligaste sättet att göra källhänvisning är att hänvisningen skrivs in som en parentes, som avslutar den löpande

texten i ett stycke. För att variera språket kan man börja med författarens namn och sedan inom parentes ange verkets

utgivningsår och eventuellt en sidangivelse.


Två eller flera författare

Ifall verket har två författare och författarnamnen ingår i den löpande texten, används “och” mellan författarnamnen. I

en källhänvisning eller i en källförteckning används“&”.

Om källan har tre, fyra eller fem författare innehåller den första källhänvisningen samtliga författares efternamn, årtal

och sidangivelse. I en löpande text skrivs ett ”och” mellan författarnamnen, men i källhänvisningen används ”&” mellan

efternamnen. I alla hänvisningar efter den första nämns bara det förstnämnda efternamnet och efter det kommer

förkortningen m.fl. samt år och sidangivelse. I källförteckningen anges samtliga författarnamn.

Om författarna är sex eller flera ska du i texten, även första gången, ange endast det första namnet följt av ”m.fl.”. I

källförteckningen bör dock samtliga författarnamn anges.

Om du hänvisar till flera författare samtidigt, ordnas källorna inom samma parentes i kronologisk ordning, från äldsta

till nyaste källa. Semikolon används då som skiljetecken mellan författarnamnen.

Ingen författare

Ifall du ska hänvisa till en skrift där författarnamn inte uppges ska du ange den utgivande gruppens, institutionens,

föreningens eller ämbetsverkets namn första gången. Därefter kan du utnyttja en (helst vedertagen) förkortning som

anges inom parentes första gången du använder källan.

Ifall ett (uppslags)verk utarbetats av en stor grupp redaktörer anges enbart huvudredaktörens namn. I de fall när

varken författargrupp eller redaktörer angivits skriver du in titelns första meningsbärande ord.

Exempel:

...läroplanen (Skolöverstyrelsen (SÖ) 1999, s. 15–19).

…riktlinjer för läroplanen (SÖ 1999, s. 15–19).

Exempel:

…liknande resultat har framkommit i andra studier (Nyberg 1995, 1999;

Jacques 2001; Hendricks & Baume 2003).

Exempel:

Vuori m.fl. (2001, s. 21) visar med sin undersökning att hydraulik...

…ger en bra bild av problemet med hydrauliken (Vuori, m.fl. 2001, s. 21).

Exempel:

Berg och Ahl (1998, s. 57–59) påpekar att undersökningen visar på…

… vilket framkom i undersökningen (Berg & Ahl 1998, s. 57–59).

Exempel:

Vårdbehovet kommer att öka när antalet äldre personer blir fler (Taipale 2004, s. 57–62).

Taipale (2004, s. 57–62) säger att vårdbehovet kommer att öka när antalet äldre...


Flera verk av samma författare

Hänvisar du i samma parentes till flera verk av samma författare skriver du ut efternamnet endast en gång och anger

källornas årtal i kronologisk ordningsföljd. Det räcker med kommatecken mellan årtalen.

Källor från samma år markeras med a, b, c i enlighet med hur källorna är uppräknade i källförteckningen. Om flera källor

har samma författare eller upphovsman, bestämmer titlarna den alfabetiska ordningen.

Officiella texter

Om du citerar officiella texter, lagar, förordningar och betänkanden ska du inte ange tryckår och sida, utan i stället t.ex.

lagens nummer, paragraf och moment.

Hänvisar du till Bibeln anger du inte tryckår utan vilken bibelöversättning det gäller.

Sekundärkälla

Använd helst inte sekundärkälla. Om primärkällan är svår att få tag på och du är tvungen att hänvisa till en

sekundärkälla där primärkällan refereras, gör du enligt exemplet nedan. I exemplet har skribenten läst ett verk av Back,

i vilket Back refererar vad Bloom har skrivit om.

Exempel:

Bloom menar (enligt Back 2002, s. 32) att orsakerna ska sökas i…

Back (2002, s. 32) refererar Bloom som anser att orsakerna till...

Exempel:

Joh. 3:16 (Bibeln, 1917)

Exempel:

Enligt socialvårdslagen (1982/733) bör det finnas yrkesutbildad personal (§10, mom.1)…

Exempel:

Relationen bygger på ömsesidighet (Eriksson 1992a, s. 52–56).

Analysmetoden ska harmonisera med datainsamlingsmetoden (Eriksson 1992b,

299–300).

Exempel:

Erikssons (1987a, 1987b, 1994, 1995, 2001) syn på människan som en mångdimensionell

helhet…

Exempel:

(Svenska Akademiens ordlista 2006)


Artikel i ett samlingsverk

Ifall källan är ett kapitel i ett samlingsverk, uppslagsbok eller handbok är det kapitlets författare som utnyttjas som

huvudord, inte den eller de personer som redigerat boken.

Personlig kommunikation

Med personlig kommunikation avses brev, telefonsamtal, intervju, e-post osv. Kom ihåg att muntliga källor är

problematiska, eftersom de är i det närmaste omöjliga att kontrollera och därför kan de utelämnas ur

källförteckningen. Om du behöver t.ex. ett klargörande av en expert på ämnesområdet för din text, kan det vara

befogat att använda en muntlig källa. Uppgiftslämnarens efternamn samt datum för sådan kommunikation anges i den

löpande texten. Om källans namn inte kan nämnas kan personens titel skrivas ut.

Källor från Internet

Då material i elektronisk form inte är lika beständigt och inte genomgår samma kontroll som tryckt material, bör man

vara extra noga med källkritiken. Hänvisningar till Internet, t.ex. artiklar i elektroniska tidskrifter eller böcker görs på

samma sätt som för tryckta källor. Om det är fråga om ett samlingsverk på Internet så gäller samma regler som för

tryckta samlingsverk. Kom ihåg att internetadressen skrivs ut enbart i källförteckningen. Om hänvisningen saknar

författare skriver man ut sidans titel, men i sådana fall där informationen är så bristfällig kan det nog vara all anledning

att noga fundera på källans tillförlitlighet.

6.2. Källförteckningen Källförteckningen ger läsaren en överblick över vilka källor examensarbetets författare har satt sig in i och hur läsaren

kan hitta mera information om det som intresserar. Källförteckningen måste vara så noggrann att läsaren med hjälp av

den kan leta reda på de källorna. Källorna i källförteckningen anges i alfabetisk ordning enligt huvudord. Huvudordet är

som regel författarens efternamn. Ifall författare eller grupp av författare inte anges används titeln, t.ex. Svenska

Akademiens ordlista, eller utgivaren, t.ex. Utbildningsstyrelsen. Källförteckningen placeras efter texten före bilagorna

och bör inledas på en ny sida. Rekommendationen är att e-postmeddelanden, intervjuer etc. inte tas med i

källförteckningen, men kan anges i den löpande texten.

Bok eller rapport

För en bok eller rapport antecknas följande uppgifter i källförteckningen:

Författarens (författarnas) efternamn och initialer åtföljda av punkter. Ifall det är mer än en författare anges

kommatecken mellan författarna, men ”&” skrivs framför det sista författarnamnet. För ett redigerat verk skriver man

ut (red.) efter redaktörens namn. Är källan på engelska används (ed.) eller (eds.) som avser editor/editors, och för en

finsk källa används (toim.) som står för toimittanut/toimittaneet.

Exempel:

Eriksson, K.

Post von, I.

Ross, E.

Exempel:

Enligt Björk (personlig kommunikation, 18.8.2006) har uppdraget lagts på is…

Personalen bör ta kontakt med polisen då hjälp behövs (personlig kommunikation med äldre

poliskonstapel, 2.11.2006).


Utgivningsår anges inom parentes följd av punkt. Ifall utgivningsår saknas skriver man (u.å.) = utan årtal. Ifall det är en

ny bearbetad upplaga anges årtalet för den använda upplagans copyright.

Titel anges kursiverad i sin helhet. I fall det är en seriepublikation ska seriens namn och publikationsnummer i serien

anges inom parenteser efter titeln. Upplagans nummer anges inom parentes ifall det anges i boken. En eventuell

underrubrik anges med en punkt mellan titeln och underrubriken.

Eventuell rapportnummer anges inom parentes.

Förlagsort. Ifall varken förlagsort eller tryckort har angivits skriver man (u.o.), som står för ”utan ortangivelse”. Om

förlaget uppger som sin utgivningsort flera olika orter runt om i världen, är det praxis att listans förstnämnda ort

antecknas.

Förlag eller universitet, institution.

Ingen författare

Ifall du ska hänvisa till en skrift där författarnamn inte uppges ska du använda den utgivande gruppens, institutionens,

föreningens eller ämbetsverkets namn som huvudord.

Ifall ett (uppslags)verk utarbetats av en stor grupp redaktörer anges enbart huvudredaktörens namn. I de fall när

varken författargrupp eller redaktörer angivits skrivs titelns första meningsbärande ord.

Exempel:

Språkriktighetsboken (2005). Språkriktighetsboken – Utarbetad av Svenska språknämnden.

Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Exempel:

Utbildningsstyrelsen (1993). Företagsam i skolan: fostran till företagsamhet: från lågstadium till

vuxenutbildning. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.

Exempel:

Björkqvist, K. & Niemelä, P. (eds.) (1992). Of mice and women: Aspects of female aggression.

San Diego: Academic Press.

Hansén, S-E. (1997). “Jag är proffs på det här”. Om lärares arbete under en tid av förändring.

(Rapport nr 16). Vasa: Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten.

Liljeström, R. (1992). Uppväxtvillkor. Samspelet mellan vuxna och barn i ett föränderligt

samhälle. (4. uppl.) Stockholm: Publica.

Mattsson, M. (2001). Stenar under vattenytan – forsknings- och utvecklingsarbete

problematiserat. Lund: Studentlitteratur.

Rosengren, K.E. & Arvidson, P. (2001). Sociologisk metodik. Stockholm: Liber.


Flera verk av samma författare

Om du i arbetet använder flera verk av samma författare placeras de utgående från utgivningsår i källförteckningen.

Om det finns två källor från samma år av samma författare lägger man till en särskiljande bokstav (a, b, c) efter

utgivningsåret. Om samma författare gett ut böcker både ensam och tillsammans med andra listas de egna verken

först, sedan de gemensamma (Hällström af 2000, Hällström af & Reuter 2000).

Artikel i samlingsverk, uppslagsbok eller encyklopedi

För en artikel i en handbok eller ett kapitel i ett samlingsverk där delarna är skrivna av olika författare antecknas

följande:

Författarens efternamn och förnamnets initialer. Utgivningsår inom parentes. Titel/rubrik för arbetet eller artikeln,

följt av “ingår i”, ”teoksessa” på finska och ”in” på engelska. Redaktörens förnamns initialer (först), följt av efternamn

samt av (red.) och komma (se exemplet). Samlingsverkets titel (kursiverad). Inom parentes anges ev. volym och

artikelns/kapitlets start- och slutsida. Förlagsort samt förlag.

Artikel i en tidskrift

För en artikel i en tidskrift eller seriepublikation anges följande:

Författarens efternamn och förnamnets initialer. Årtal inom parentes. Titel/rubrik för arbetet eller artikeln.

Tidskriftens eller seriens namn (kursiverat) följt av komma. Tidskriftens volymnummer eller årgång (kursiverat) ♦

Tidskriftens nummer inom året eller tidskriftens nummer i volymen inom parentes och följt av komma (kursiverat).

Artikelns första och sista sida.

Artikel eller notis i dagstidning

Artiklar, notiser och ledare i dagstidningar upptas enligt författarens namn. Ifall artikeln är uppdelad på flera sidor som

inte följer på varandra anges alla dessa sidor. Tidningens namn kursiveras.

Exempel:

Dalton, C., Goater, A.D., Burt, J.P.H. & Smith, H.V. (2004). Analysis of parasites by

electro rotation. Journal of Applied Microbiology, 96 (1), 24 –32.

Exempel:

Larsson, S. (1994). Om kvalitetskriterier i kvalitativa studier. Ingår i: B. Starrin & P. Svensson

(red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.

Valli, R. (2001). Kyselylomaketutkimus. Teoksessa: J. Aaltola & R. Valli (toim.), Ikkunoita

tutkimusmetodeihin 1. Helsinki: Gummerus.

Exempel:

Eriksson, K. (1987a). Pausen. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Eriksson, K. (1987b). Vårdandets idé. Stockholm: Almqvist & Wiksell.


Lärdomsprov och avhandlingar

Ifall du hänvisat till en avhandling såsom lärdomsprov, pro gradu-avhandling, licentiatavhandling ska du ange:

Författarens efternamn och förnamnets initialer. Utgivningsår inom parentes. Avhandlingens titel, examenstitel,

universitet/högskola, fakultet/institution samt universitets-/högskoleort.

Officiella texter

Alla lagar och förordningar samlas för sig i källförteckningen under rubriken Finlands författningssamling. Lagens eller

förordningens namn anges som huvudord, därefter kommer det datum då den antagits och slutligen dess nummer. Om

lagtexten är hämtad från internet anges också datum när den är hämtad och internetadressen.

Källor från Internet

Källor från Internet skrivs på samma sätt som tryckta källor förutom att man anger internetadressen och när man

hämtat informationen. Källtypen, t.ex. om det är cd-rom, databas eller e-post, anges inom parenteser. I synnerhet när

det gäller elektroniska källor bör du hellre ta med för mycket än för lite information. Observera att du inte ska sätta

punkt efter en webb- eller domänadress.

Exempel:

Held, C. (2007). Bröstsmärtor. Internetmedicin.

http://www.internetmedicin.se (hämtat: 12.4.2007).

Narkotikafakta (u.å.).

http://hemsidor.torget.se/users/d/drugscrn/narkotikafakta.htm (hämtat: 19.1.2004).

Exempel:

Statsrådets förordning om yrkeshögskolor 15.5.2003/352

Yrkeshögskolelag 9.5.2003/351 www.finlex.fi (hämtat 19.11.2010).

Exempel:

Ahlskog-Björkman, E. (2000). Konstslöjden som kommunikationsform i vården. En studie av

textilslöjdens betydelse i en vårdvetenskaplig utbildning. Avhandling för pedagogie magisterexamen.

Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten, Vasa.

Svanström, G. (2003). Utomhusaktiviteter. Lärdomsprov för sjukskötarexamen. Svenska

Yrkeshögskolan, Sektorn för hälsovård och det sociala området, Vasa.

Exempel:

Sundell, B. Chefer och personal talar olika språk. Hufvudstadsbladet (28.1.2004), s. 12.

ÖH startade center för finlandssvenska läromedel. Vasabladet (5.5.1999), s. 6.

http://hemsidor.torget.se/users/d/drugscrn/narkotikafakta.htm

http://www.finlex.fi/


Källor som inte är text

En källa behöver inte alltid vara text, utan kan också utgöras av tv- och radioprogram, oljemålningar, fotografier,

musikinspelningar m.m. Dessa behandlas så långt som möjligt som skriftliga källor både i källförteckningen och då man

hänvisar till dem. I de flesta fall har källorna, vare sig de är musikstycken eller fotografier, en upphovsman, en titel och

ett årtal. Man kan också ange om källan ingått i en utställning eller varit med i något utförande. För muntliga källor

anges namn, titel, eller liknande om det är relevant, och datum för när informationen skaffats. Om typen av källa inte

framgår tydligt kan det förtydligas med en parentes.

Om du använder många bildkällor kan det vara bäst att ha en skild bildförteckning i anslutning till källförteckningen.

Exempel på källförteckning

Ahlskog-Björkman, E. (2000). Konstslöjden som kommunikationsform i vården. En studie av textilslöjdens betydelse i en

vårdvetenskaplig utbildning. Avhandling för pedagogie magisterexamen. Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten, Vasa.

Björkqvist, K. & Niemelä, P. (eds.) (1992). Of mice and women: Aspects of female aggression. San Diego: Academic

Press.

Dalton, C., Goater, A.D., Burt, J.P.H. & Smith, H.V. (2004). Analysis of parasites by

electro rotation. Journal of Applied Microbiology, 96 (1), 24 –32.

Eriksson, K. (1987a). Pausen. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Eriksson, K. (1987b). Vårdandets idé. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Hansén, S-E. (1997). “Jag är proffs på det här”. Om lärares arbete under en tid av förändring. (Rapport nr 16). Vasa: Åbo

Akademi, Pedagogiska fakulteten.

Held, C. (2007). Bröstsmärtor. Internetmedicin.

http://www.internetmedicin.se (hämtat: 12.4.2007).

Hällström af, C. Snabel-a. Hufvudstadsbladet (17.11.2000), s. 10.

Hällström af, C. & Reuter, M. (2000). Finlandssvensk ordbok. 2 uppl. Esbo: Schildts.

Kaiser, R. (1994). Heute und Hier (CD). Hansa 74321 28019 2.

Larsson, S. (1994). Om kvalitetskriterier i kvalitativa studier. Ingår i: B. Starrin & P. Svensson (red.), Kvalitativ metod och

vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.

Exempel:

Kaiser, R. (1994). Heute und Hier (CD). Hansa 74321 28019 2.

Picasso, P. (1951). Massacre in Korea (oljemålning). Del av utställningen ” Mästerverk

från Picassomuseet i Paris”, Ateneums konstmuseum, Helsingfors 2009.


Liljeström, R. (1992). Uppväxtvillkor – samspelet mellan vuxna och barn i ett föränderligt samhälle. (4. uppl.) Stockholm:

Publica.

Mattsson, M. (2001). Stenar under vattenytan – forsknings- och utvecklingsarbete problematiserat. Lund:

Studentlitteratur.

Narkotikafakta (u.å.). http://hemsidor.torget.se/users/d/drugscrn/narkotikafakta.htm (hämtat: 19.1.2004).

Picasso, P. (1951). Massacre in Korea (oljemålning). Del av utställningen ”Mästerverk från Picassomuseet i Paris”,

Ateneums konstmuseum, Helsingfors 2009.

Rosengren, K.E. & Arvidson, P. (2001). Sociologisk metodik. Stockholm: Liber.

Statsrådets förordning om yrkeshögskolor 15.5.2003/352

Språkriktighetsboken (2005). Språkriktighetsboken – Utarbetad av Svenska språknämnden. Stockholm: Norstedts

Akademiska Förlag.

Sundell, B. Chefer och personal talar olika språk. Hufvudstadsbladet (28.1.2004), s. 12.

Svanström, G. (2003). Utomhusaktiviteter. Lärdomsprov för sjukskötarexamen.

Svenska Yrkeshögskolan, Sektorn för hälsovård och det sociala området, Vasa.

Utbildningsstyrelsen (1993). Företagsam i skolan: fostran till företagsamhet: från lågstadium till vuxenutbildning.

Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.

Valli, R. (2001). Kyselylomaketutkimus. Teoksessa: J. Aaltola & R. Valli (toim.), Ikkunoita tutkimusmetodeihin 1. Helsinki:

Gummerus.

Yrkeshögskolelag 9.5.2003/351. www.finlex.fi (hämtat 19.11.2010).

ÖH startade center för finlandssvenska läromedel. Vasabladet (5.5.1999), s. 6.

http://www.finlex.fi/


Bilaga 3

Skribentinstruktioner för popularisering av vetenskap Det är stor skillnad mellan vetenskapliga texter som riktar sig till andra forskare och på texter som är avsedda för lekmän. De här instruktionerna skall förhoppningsvis hjälpa dig med forskarbakgrund att strukturera artiklar med vetenskapligt innehåll så att det blir så lättillgängliga och attraktiva för en så bred läsekrets som möjligt. Instruktionerna är fritt bearbetade på basen Magnus Östmans text för skribenter vid tidningen Finlands Natur. Anpassade för Novia av Martina Österberg.

”Biffen först” Den kanske största skillnaden mellan vetenskapliga och journalistiska texter är att man i de senare bör sträva till att lyfta fram det mest centrala (budskapet i texten, ”biffen”) genast i början av artikeln – i rubrik, ingress och/eller inledning. Bakgrund, material och metodik kan tonas ned och komma senare t.ex. i form av faktarutor, medan de viktigaste, mest intresseväckande forskningsresultaten (gärna nya rön som kanske inte publicerats tidigare) och konklusionerna av dessa borde lyftas fram genast i början. Det ökar chanserna för att en från början måttligt intresserad läsare lockas att läsa mer än enbart rubriken och kanske ingressen. För att undvika direkta upprepningar kan rubrik och ingress innehålla biffen i ett nötskal, medan brödtextens inledning oftast först måste innehålla några allmänorienterande meningar (vad – när – varför?) innan de intressanta resultaten presenteras mer utförligt. Samtidigt som det är viktigt att lyfta fram det mest intressant genast i början borde man försöka hålla kvar läsarens intresse även för artikelns senare delar och ”inte avslöja allt” genast i början. Det kan löna sig att spara intressanta detaljer och ”lovande sidospår” till lämpliga platser längre fram i texten. Sådant kan lyftas fram i mellanrubriker som då fungerar som ”krokar” för läsaren. När det gäller att avgöra vad som är intressant för läsaren kan det löna sig att ta fasta på sådant som läsaren känner igen eller själv ev. har upplevt. Förenkla hellre för mycket än för litet Popularisering av vetenskap ibland kan förutsätta att man förenklar lite för mycket. Du kanske tycker att det är obekvämt att förenkla för mycket, men om det höjer textens läsvärde kan man kompensera det med att lägga till ett konstaterande i stil med "riktigt så här enkelt är det egentligen inte, men det blir för invecklat att beskriva precis hur det förhåller sig". Då torde läsaren förstå att forskaren valt att rensa bort den jobbigaste läsningen för att göra artikeln tillgänglig för en bredare publik, samtidigt som alla lekmän förstår att vetenskapen nog är bra mycket mer komplicerad än man får den att låta. Vardagsnära ordval och korta meningar När det gäller ordval och formuleringar borde facktermer som man kan anta att är dåligt kända för allmänheten undvikas. Försök istället välja mer vardagsnära ord och uttryck. De mer exakta facktermerna kan finnas med inom parentes eller alternativt i en separat ordlista med förklaringar. Undvik många mycket långa meningar med bisatser och tillkrånglade konstruktioner. I journalistiska texter är det ofta bättre att ta ny mening istället för att binda ihop många satser med ”och”, ”men” och andra konjunktioner. Kortare satser, gärna också med direkt tilltal gentemot läsaren, gör texten betydligt mer lättsmält.


Figurer rekommenderas… Att förklara komplicerad substans ingående och mångordigt blir ofta tungläst i brödtexten och kan ge ett

spretigt intryck. Därför lönar det sig att i mån av möjlighet föra in komplicerad information i grafer,

schematiska figurer och tabeller, speciellt då man hanterar omfattande sifferdata. Bildtexterna kan sedan

innehålla kompletterande förklaringar – helst så att figuren går att förstå utan att läsa brödtexten.

Bildtexterna får gärna göras så intressanta att de tillsammans med bilden fungerar som krokar för läsaren.

… liksom faktarutor och fotografier

Om det är viktigt för sammanhanget kan områden som studerats närmare beskrivas i faktarutor som gärna

får vara illustrerade med fotografier, teckningar, kartor. Som alternativ till faktarutor man tänka sig bilder

med utförliga bildtexter. Fotografierna bör vara försedda med relevanta bildtexter och fotografens namn bör

alltid uppges. För att fotografierna ska gå att använda i både tryck och digitalt bör de helst ha hög

upplösning. Dessutom bör de vara skarpa och välexponerade.


Bilaga 4 Facklitterära genrer

Vetenskaplig litteratur Uppslagsverk Handböcker Läromedel Allmän facklitteratur

Vad? Vad? Vad? Vad? Vad?

Forsknings-och utvecklingsrapporter

Vetenskapliga tidskrifter

Monografier

Tidskrifter

Artikelsamlingar

Vetenskapliga serier

Avhandlingar

Vetenskapliga festskrifter

Elektroniska publikationer

Handböcker

Statistik

Elektroniska uppslagsverk

Encyklopedier

Ordböcker

Bibliografier

Matriklar

Biografiska referensverk

Krönikor

Kalendrar

Bruksanvisningar

ICT-handböcker

Arbetshandböcker

Hälsoböcker

Språkhandböcker

Byggnadshandböcker

Juridiska handböcker

Elektroniska handböcker

Hobbyhandböcker

Kokböcker

Reseguider

Läroböcker

Övningsböcker

Lärarhandböcker

Provfrågor

Facitböcker

Elektroniska läromedel

Faktaböcker

Vetenskapliga böcker

Historiska verk

Naturböcker

Reseskildringar

Biografier

Konstböcker

Bildverk

Hurdan? Hurdan? Hurdan? Hurdan? Hurdan?

Objektiv, systematisk, målinriktad,

kritisk, metodisk, teoretisk, redigerbar, källbaserad,

motiverbar.

Objektiv, systematisk, kritisk,

metodisk, omfattande, formell, kräver uppdatering,

Tillförlitlig, populär, uppdaterad

(kräver uppdatering), framställs på ändamålsenligt sätt.

Uppdaterad, populär, tillförlitlig,

omfattande, läroplansenlig, intressant, kräver uppdatering

Tillförlitlig, populär, intressant

För vem? För vem? För vem? För vem? För vem?

Forskare

Andra intresserade

Allmänheten

Proffs

Proffs

Amatörer

Allmänheten

Amatörer Proffs

Allmänheten

Amatörer Proffs

Bearbetad för Novias behov på basen av de facklitterära genrer som Finlands facklitterära författare rf utarbetat http://www.suomentietokirjailijat.fi/@Bin/65909/tietokirjallisuus_lajit_svenska.pdf (hämtat 3.4.2012)

http://www.suomentietokirjailijat.fi/@Bin/65909/tietokirjallisuus_lajit_svenska.pdf

Documents

Publikations- och produktionsguide · Att skriva är en process som tar tid och det ska den få göra; en bra text växer fram småningom och behöver stötas och blötas i olika