Rapport 0211 Utbildningar inriktade mot turism...alltså en könsmässig obalans mot arbetsmarknaden och påverkar inte den bris-tande etniska mångfalden inom näringen. En utmaning

Rapport 0211

Utbildningar inriktade mot turism

Rapport 0211

Utbildningar inriktade mot turismNationell kartläggning

Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer. Där finns även material som gavs ut av Nutek

© TillväxtverketStockholm, november 2017Produktion: RuthISBN 978-91-88601-02-5Rapport 0211Denna rapport ingår i en serie som hör till huvudrapport 0197:Kompetensförsörjning och kompetensbehov inom svensk besöksnäring.

Har du frågor om denna publikation, kontakta:Christina Rådelius Telefon, växel 08-681 91 00

Förord

Besöksnäringen växer snabbt i hela landet och våra undersökningar visar att turismföretag har en högre tillväxttro och tillväxtvilja än genomsnittet för små och medelstora företag. Samtidigt upplever de att det är svårt att hitta lämplig arbetskraft, vilket är ett stort hinder för tillväxt.

Under 2016 genomförde vi ett antal kartläggningar av besöksnäringen ur ett kompetensförsörjningsperspektiv. Huvudrapporten, Kompetensförsörjning och kompetensbehov i svensk besöksnäring, rapport 0197, kompletterades med en kartläggning av destinationsorganisationer och en annan av turismutbildningar.

Den här rapporten redovisar kartläggningen av utbildningar inom turism samt en fördjupning inom naturturism. Det är ett efterfrågat kunskapsunderlag, som även hjälper oss att förstå vilka utbildningar företag inom besöksnäringen behö-ver för att tillgodose de kompetensbehov som finns. Kartläggningen gjordes av Kontigo AB 2016, på uppdrag av Tillväxtverket. Vi har under 2017 redigerat materialet till den rapport du nu har framför dig.

Kompetensförsörjning är ett viktigt område för Tillväxtverket. Vi vet idag att den demografiska utvecklingen leder till brist på arbetskraft, en kompetensbrist som ser olika ut i olika branscher och regioner. Vi vet också att företag behöver bygga kunskap, nischa sig och vara flexibla i förhållande till de snabba föränd-ringar som sker i omvärlden – i Sverige och internationellt. Det ställer nya krav på företagens ledning och medarbetare och förmåga att förändra sin verksam-het utifrån de behov blivande kunder kan ha. Det ställer också krav på kompe-tens och förmåga att använda nya digitala kanaler och att lyckas sälja företagets tjänster.

Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft. Vi gör det genom att skapa bättre förutsättningar för företagande och för attraktiva regionala miljöer där företag utvecklas.

Stockholm i november 2017

Helena Nyberg BrehnforsEnhetschef, EntreprenörskapAvd. Företag

Innehåll

Sammanfattning 7

1 Inledning 9

2 Kartläggning av turismutbildningar 11 2.1 Det samlade utbildningssystemet 11

2.2 Utbildningar i gymnasieskolan 11

2.3 Utbildningar på universitet och högskolor 15

2.4 Utbildningar inom yrkeshögskolan 18

2.5 Utbildningar inom komvux och folkhögskolor 20

3 Utbildningarna från ett kompetensförsörjningsperspektiv 22

4 Analys och reflektioner över hur turismutbildningarna svarar upp mot kompetensbehoven 25

5 Utbud och efterfrågan inom naturturism – en fördjupning 28 5.1 Utbildningar inriktade mot naturturism 28

5.2 Intervjuer med utbildningsanordnare 30

5.3 Intervjuer med företagare inom naturturism 31

5.4 Avslutande reflektioner om naturturism 33

Bilaga 1 Fördjupad beskrivning av syfte, frågeställningar och metod 35

Bilaga 2 Fördjupad beskrivning av underlagsdata 38

Bilaga 3 Forskningsmiljöer 42

7 TILLVÄXTVERKET • RAPPORT 0211

Sammanfattning

Denna rapport innehåller en kartläggning av turismutbildningar inom gymnasie-skolan, den kommunala vuxenskolan (komvux), universitet och högskolor, yrkes-högskolor samt folkhögskolor. Den innehåller också en analys av utbildningarna från ett kompetensförsörjningsperspektiv. Undersökningen genomfördes av Kontigo AB under 2016. Deras viktigaste slutsatser är:

Utbildningar riktade mot turism finns på samtliga utbildningsnivåer. De flesta elever finns vid gymnasieskolans program för restaurang och livsmedel respek-tive hotell och turism. Av det totala elevantalet i kartläggningen finns 82 procent på gymnasial nivå. Därefter följer universitet och högskola (9 procent), yrkes-högskolor (7 procent) och folkhögskolor (2 procent).

Utbildningarna är förhållandevis väl utspridda över landet. Gymnasieutbild-ningar finns i samtliga län, yrkeshögskoleutbildningar i elva län. Universitets- och högskoleutbildningar finns vid tolv lärosäten (fördelat på 13 län). Många yrkesutbildningar finns i eller nära storstäder. Drygt 40 procent av yrkeshög-skoleutbildningarna ges i Stockholms län

Det verkar finnas stor efterfrågan på personer med gymnasie- eller yrkeshög-skoleutbildning. Ur ett kompetensförsörjningsperspektiv bedöms inriktningen på de gymnasiala utbildningarna vara rätt, men eleverna är för få för att uppfylla näringens efterfrågan. De elever som examineras från gymnasie- och yrkeshög-skoleutbildningar får i stor utsträckning arbete direkt. Man behöver alltså moti-vera fler att välja gymnasiala utbildningar och yrkeshögskoleutbildningar. Stu-derande vid universitet och högskolor bedöms ha något svårare att komma in på arbetsmarknaden.

Intervjuer med sakkunniga inom universitet och högskola visar att utbildningar-nas ojämna kvalitet är en utmaning i detta sammanhang. Ett antal bedömare menar också att näringen behöver få bättre insikt i betydelsen och värdet av att rekrytera högutbildade personer.

Det är fler kvinnor vid utbildningarna oavsett nivå i utbildningsystemet samt få personer med utländsk bakgrund som är inskrivna. Utbildningssystemet ger alltså en könsmässig obalans mot arbetsmarknaden och påverkar inte den bris-tande etniska mångfalden inom näringen. En utmaning ligger i att jämna ut dessa skillnader.

Kartläggningen visar också att utbudet är litet inom kvalificerad vidareutbild-ning för verksamma inom besöksnäringen. Denna typ av vidareutbildning finns inte i någon formell form vid universitet och högskola. En sådan utbildning skulle kunna dels höja kompetensen inom näringen, dels ge en ökad insikt i vär-det av en formell utbildning. Det kan i sin tur leda till ett ökat intresse av att rekrytera personer med högskole- och universitetsutbildning med inriktning mot turism.

Inom ramen för kartläggningen finns en fördjupad analys av området naturtu-rism. Fördjupningen består av sammanställd utbildningsstatistik, intervjuer med utbildningsanordnare samt intervjuer med företag som är verksamma inom området. Enligt utbildningsanordnarna är det förhållandevis stor efterfrågan på


nyutbildade inom naturturism. Framför allt gäller det dem som har utbildat sig vid yrkeshögskola och folkhögskola; de bedöms kunna få jobb snabbt efter utbildningen.

Flera intervjuade betonar dock att det i många fall är säsongsarbete och förhål-landevis korta anställningar som är aktuella, framför allt för tiden direkt efter examen.

Baserat på intervjuerna med företag menar vi att det går att se tre typer av kompetens som de svarande företagen inom naturturism säger sig ha ett behov av. Dessa är:

• ökad kompetens inom digitalisering

• kompetens inom språk, värdskap och internationalisering

• kvalitetssäkring och certifiering av guider.

Vi ser samtidigt att intervjuade företag verksamma inom naturturism inte tycks ha rekryterat i någon större utsträckning. Vi ser även att drivkraften hos de sva-rande företagen framför allt är arbetet med natur och friluftsliv snarare än ökad tillväxt. På så sätt finns det alltså ett stort inslag av livsstilsföretagande.

Kontigos kartläggning väcker många frågor som behöver undersökas ytterli-gare. En sådan är, varför finns inte gymnasieprogram inriktade mot turism i fler kommuner när det finns en så stor efterfrågan på arbetskraft inom besöks-näringen? Enligt kartläggningen genomförs utbildning mot turism på 266 av landets 900 gymnasieskolor.

Och varför var det så pass få elever i årskurs 3 på programmen vid undersök-ningstillfället? Var det en slump, eller ett återkommande mönster? Hur får man elever på årskurs 3 att välja att läsa kompletterande kurser som gör dem behö-riga att söka de treåriga universitetsutbildningarna inom turism? Är det över huvud taget möjligt när eleverna är så eftertraktade på arbetsmarknaden?

Det som näringen verkar efterfråga är anställda med praktisk erfarenhet i kom-bination med teoretisk. 90 procent av dem som examineras från YH-utbildning-arna får jobb. Varför anordnas det då inte fler YH-utbildningar över hela landet? Och hur ska man få näringen att våga anställa fler högutbildade?

Det finns inga enkla svar på dessa frågor, men det är viktigt för besöksnäringen att få tillgång till fler kunniga, välutbildade medarbetare om den svenska turis-men ska kunna utvecklas hållbart i konkurrens med andra aktörer på den inter-nationella marknaden.


1 Inledning

Turismen ökar varje år i Sverige och har nästan fördubblats sedan år 2000. Förra året omsatte den nära 300 miljarder kronor och sysselsatte omkring 170 000 personer. Turismen i Sverige har en mycket positiv utveckling, både genom att vi svenskar turistar mer i vårt eget land och att Sverige lockar fler besökare från andra länder.1 Utländska besökares nyfikenhet på Sverige som turistland växer och det var naturrelaterade aktiviteter som googlades mest under 2016.2 FN:s världsturismorganisation UNWTO spår också att den interna-tionella turismen kommer att fortsätta öka starkt fram till 2030. Hittills har UNWTO fått rätt i sina prognoser, det internationella resandet i världen har exempelvis ökat med 75 procent mellan år 2000 och 2016.3

Vilket land turister väljer att besöka beror dock på en mängd olika faktorer varav vi har svårt att påverka väder, krigstillstånd och valutakurser. För att de ska fort-sätta välja Sverige krävs att det finns sådant som intresserar resenärerna och att vi är bra på att ta hand om våra gäster. Det kräver kunskap, kompetens och samverkan mellan olika aktörer.

Företagen är beroende av andra aktörerDe företag på destinationerna som erbjuder varor och tjänster till ett växande antal besökare, uppvisar både likheter och olikheter med företagande i allmän-het. I likhet med svenskt näringsliv i sin helhet domineras exempelvis besöksnä-ringen av företag med färre än tio anställda. Olikheterna utgörs bland annat av att företagen i besöksnäringen i betydligt högre utsträckning är beroende av andra aktörer i närområdet än företag inom andra näringar. Företag inom besöksnäringen är också i hög grad beroende av kultur- och naturresurser som de inte själva äger. Exempelvis så ägs sällan en natur- eller kulturmiljö (som kan utgöra reseanledningen till en viss destination) av ett enskilt hotell, restaurang eller aktivitetsföretag. Restauranger äger naturligtvis sin egen anläggning men det är sällan enbart den som är själva reseanledningen. Det är snarare möjlighe-ten att uppleva som är reseanledningen.4

För att möta den positiva framtid som besöksnäringen står inför krävs dock att näringen svarar upp med tillräcklig kompetens, för att kunna ta tillvara och utveckla dess möjligheter. Det finns flera faktorer som påverkar kompetensen i en bransch: arbetserfarenhet från den specifika näringen och erfarenhet från andra näringar, tillgänglighet till och mottaglighet för nya strömningar i näringen, nyfikenhet att söka och testa innovativa idéer, mångfald och öppenhet till personal med annan bakgrund än den traditionellt förekommande. En viktig och tongivande aspekt för kompetensen inom en bransch är också den gene-rella utbildningsnivån inom den aktuella branschen.

1 Tillväxtverket (2017), Fakta om svensk turism 2016, rapport 02252 Visit Sweden, pressmeddelande 2017-02-203 Tillväxtverket (2017), ibid4 Tillväxtanalys (2015), Utvärdering av hållbara turistorganisationer, PM 2015:06; Tillväxtverket (2016), Hur utvecklar vi

hållbara turistdestinationer? Info 0640


Varför har undersökningen genomförts?Tillväxtverket fick i regleringsbrevet för 2016 regeringens uppdrag att göra en nationell kartläggning av de destinationsorganisationer som finns på turism-området och en kartläggning av vilka utbildningar som finns kopplade till turism på gymnasie- och högskolenivå samt yrkesutbildningar. Kontigo AB anlitades för kartläggningen som skedde i två separata projekt. I denna rapport redovisas den del som handlar om utbildningar inriktade mot turism.

Undersökningen har haft två övergripande syften:

• att kartlägga det samlade utbudet av utbildningar kopplat till turism vid universitet och högskolor, yrkeshögskola, folkhögskola, den kommunala vuxenskolan, komvux, och gymnasieskolan

• att göra en analys av utbildningarna från ett kompetensförsörjnings-perspektiv.

Som ett komplement till detta gav Tillväxtverket Kontigo i uppdrag att göra en fördjupning inom området naturturism. De skulle ge en övergripande bild av utbildningsutbudet samt en bild av hur kompetensbehovet ser ut inom denna delbransch av besöksnäringen. Alla undersökningar genomfördes under 2016. Inför publiceringen av denna rapport har Tillväxtverkets sakkunniga inom turism och besöksnäring bearbetat och kompletterat analysen av materialet.

I bilaga 1 återfinns Kontigos fördjupade beskrivning av syfte, metod och fråge-ställningar, i bilaga 2 deras beskrivning av underlagsdata. Bilaga 3 innehåller ett extra material om forskningsmiljöer.


2 Kartläggning av turismutbildningar

2.1 Det samlade utbildningssystemetUtbildningar inriktade mot turism finns inom gymnasieskolan, kommunala vuxenutbildningen (komvux), folkhögskolan, universitet och högskola samt yrkeshögskolan. Därutöver erbjuds fristående kurser på ett flertal universitet.

Flest elever finns vid gymnasieskolans program för restaurang och livsmedel respektive hotell och turism, samt i viss omfattning vid naturbruksprogrammen. Totalt 82 procent av eleverna i kartläggningen finns inom gymnasieskolan.

Elever i utbildning på universitet och högskolor utgör nio procent av det totala antalet individer i de utbildningar som identifierats. Inriktningen på universitets- och högskoleutbildningarna är uppdelade på en rad olika områden. För att efterlikna den uppdelning som görs av de gymnasiala utbildningarna (mellan restaurang och livsmedel respektive hotell och turism) så har vi i den här kart-läggningen delat upp universitetsprogrammen i måltidsrelaterade respektive turismrelaterade utbildningar. En övervägande del av studenterna finns på utbildningar relaterade mot turism.

Sex procent av de studerande finns på yrkeshögskoleutbildningar (YH). De flesta eleverna går utbildningar som direkt kan relateras till turism, medan ett mindre antal elever går utbildningar som är inriktade mot restaurang och livs-medel.

Tre procent av eleverna på turisminriktade utbildningar går på folkhögskola. Det finns också en grupp elever som går komvuxutbildningar som är inriktade mot turism. Det är dock svårt att samla statistik om denna grupp och därför har antalet elever vid den kommunala vuxenutbildningen inte inkluderats i det totala antalet elever som presenteras i kartläggningen.

Figur 1 Fördelning av elever per utbildningsnivå

Källa: Skolverket, Universitets- och högskolerådet, UHR, Myndigheten för yrkeshögskoleutbildning, MYH och Folkhögskolorna, bearbetning Kontigo, 2016

2.2 Utbildningar i gymnasieskolanDe utbildningar som ligger besöksnäringen närmast finns inom hotell- och turismprogrammet och restaurang- och livsmedelsprogrammet. Därtill kommer också utbildningar inom naturbruksprogrammet.

Universitet, 9 %

YH, 6 %

Folkhögskola, 3 %

Gymnasium, 82 %


Hotell- och turismprogrammet och restaurang- och livsmedelsprogrammet finns i alla län. Utbildningar inom naturprogrammet med turistisk inriktning finns i 14 län. Sammantaget genomförs utbildning mot turism, så som den definieras ovan, på 266 av landets 900 gymnasieskolor.

Hotell- och restaurangprogrammet vänder sig till elever som vill arbeta med turism-, hotell- och konferensverksamhet. Efter utbildningen ska det vara möj-ligt att börja jobba direkt eller att fortsätta studera inom yrkeshögskolan. Möj-liga yrkesval är till exempel hotell- och konferensbokning, reception, våningsser-vice, bokning och försäljning av resor och arrangemang, guidning och turistinformation.

Restaurang- och livsmedelsprogrammet vänder sig till elever som vill arbeta i yrken kring måltiden nära kunder och gäster på exempelvis restaurang, bageri eller i butik. Programmet utbildar mot yrken i restaurangbranschen, delikatess-handeln, catering och branscher som arbetar hantverksmässigt med mat, bröd och dryck nära kunder och gäster. Efter utbildningen ska det vara möjligt att börja jobba direkt eller att fortsätta studera inom yrkeshögskolan.

Naturbruksprogrammet vänder sig till elever som vill arbeta med växter, djur, mark, vatten eller skog. Inriktningen ger möjlighet till jobb med till exempel jakt och viltvård, naturguidning, skogsmaskiner eller skogsvård.

Flest elever finns på restaurang- och livsmedelsprogrammet, 56 procent, medan 13 procent finns inom naturbruksprogrammet. De 31 procent av eleverna som återstår går därmed på utbildningar inom hotell- och turismprogrammet.

Figur 2 Antal elever vid gymnasieprogram relaterade till besöksnäringenKälla: Skolverket, bearbetning Kontigo, 2016

Restaurang- och livsmedelsprogrammet respektive hotell- och turismprogram-met finns vid gymnasieskolor i samtliga län. Däremot saknade flera kommuner elever i programmens årskurs 3 under läsåret 2015/2016. Enligt Skolverkets sta-tistik saknade 185 kommuner elever vid restaurang- och livsmedelsprogrammets årskurs 3. Motsvarande siffra för hotell- och turismprogrammet var 211 kommu-ner.

Besöksnäringen är representerad i hela landet och gymnasieutbildningarna inriktas bland annat mot den lokala arbetsmarknaden. Eftersom hotell- och turismprogrammet saknas i många kommuner indikerar Skolverkets kartor att utbildningsutbudet kanske inte säkrar arbetskraft till näringen på lokal nivå.

Antal

0

2 000

4 000

6 000

8 000

NaturbruksprogrammetHotell- ochturismprogrammet

Restaurang- ochlivsmedelsprogrammet

6293 5416 508


Figur 3 Antal elever per kommun inom restaurang- och livsmedelsprogrammets årskurs 3, 2015/2016

Källa: Skolverket, 2016

Figur 4 Antal elever per kommun i hotell- och turismprogrammets årskurs 3, 2015/2016

Källa: Skolverket, 2016


Gymnasieprogrammets profileringVarje gymnasieprogram erbjuder ett flertal profileringar. Inom hotell- och turismprogrammet kan man inrikta sig mot hotell och konferens, turism och resor eller hotellreceptionist och reseguide. Vissa gymnasier erbjuder ett av pro-filområdena hotell och konferens eller turism och resor medan andra gymnasier erbjuder båda profilområdena.

Tabell 1 Profileringar inom programmen

RESTAURANG- OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET

HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET NATURBRUKSPROGRAMMET

Bageri och konditori Hotell och konferens Sportfiskeguide och äventyrsguide

Kök och servering samt färskvaror Turism och resor Natur och äventyr

Delikatesser och catering Hotellreceptionist och reseguide

Kök och servering Jakt och fiske samt äventyrsturism

Kök och servering Fiskeguide samt äventyrsturism

Bageri och konditori Naturguide

Kök och servering samt färskvaror Vildmark och äventyr samt fisketurism och vattenbruk

Profilerna inom restaurang och livsmedel respektive hotell och turism är relativt generella till sin karaktär. Däremot är profilerna inom naturbruksprogrammet tämligen specifika. Profilen natur och äventyr finns på flest gymnasier och har av den anledningen också flest elever – 288 av totalt 629 elever. Figur 5 illustrerar det sammanlagda antalet elever per profilområde inom naturbruksprogrammet.

Figur 5 Antalet elever per profilområde inom naturbruksprogrammet

Källa: Skolverket, bearbetning Kontigo, 2016

Antal eleverDet är flest kvinnor som söker till gymnasieprogrammen, vilket gäller alla utom naturbruksprogrammet. Det visar att det finns uppenbara risker att en ojämlik könsstruktur befästs inom de turistrelaterade delarna av arbetsmarknaden. En anledning till att fler män söker till naturbruksprogrammet kan vara att pro-grammet i allmänhet presenterar utbildningar i yrken som traditionellt varit mansdominerande. Det är med andra ord troligen inte så att programmets turistiska profil lockar fler män än kvinnor.

Tabell 2 Totalt sökande till programmen varav män, kvinnor och utlandsfödda

SÖKANDE HT 14 VARAV KVINNOR VARAV MÄN VARAV UTLANDSFÖDDA

Hotell- och turismprogrammet 1 318 1 080 239 250

Restaurang- och livsmedelsprogrammet 2 504 1 457 1 047 259

Naturbruksprogrammet 249 42 208 9

Källa: Skolverket, bearbetning Kontigo 2016

0 50 100 150 200 250 300

Skog: Jakt & fiske samt äventyrsturism

Vildmark & äventyr samtFisketurism & vattenbruk

NaturguideNatur & äventyr

Fiskeguide & äventyrsturismSportfiskeguide & äventyrsguide

Antal33

84

80

288

56

88


I synnerhet är andelen kvinnor som söker hotell- och turismprogrammet avse-värt högre än andelen män. Andelen utrikes födda är relativt lågt för samtliga program vilket indikerar att det kan bli en utmaning att skapa mångfald på den turistiska marknaden i framtiden.

2.3 Utbildningar på universitet och högskolorTolv universitet och högskolor erbjuder utbildningar inriktade mot turism som vi definierat det i kartläggningen. Av sammanlagt trettio utbildningar är nio inrik-tade mot mathantverk.

Tabell 3 Universitet/Högskolor med utbildningar som är inriktade mot turismrelaterade ämnen

UTBILDNINGSANORDNARE UTBILDNINGENS NAMN

Högskolan Dalarna International tourism management

Högskolan Dalarna Magisterprogram i destinationsutveckling

Högskolan Dalarna Magisterprogram i nationalekonomi med inriktning turism och evenemang

Högskolan i Halmstad Hållbar turismutveckling

Mittuniversitetet Magister i turismvetenskap

Mittuniversitetet Turism och destinationsutveckling

Linnéuniversitetet Music & event management

Linnéuniversitetet Turism och hållbarhet, magisterprogram

Linnéuniversitetet Turism och hållbarhet, masterprogram

Linnéuniversitetet Turismprogrammet

Lunds Universitet Kandidatprogram i service management, hotel & restaurant management

Lunds Universitet Kandidatprogram i service management, tourism management

Lunds Universitet Masterprogram i service management, tourism management

Högskolan i Kristianstad Magisterprogram i mat- och måltidskunskap

Högskolan i Kristianstad Gastronomiprogrammet

Södertörns Högskola Turismprogrammet

Karlstads universitet Turismprogrammet

Umeå Universitet Högskoleprogrammet i naturguidning

Umeå Universitet Gastronomiprogrammet kreativ matlagning

Umeå Universitet Gastronomiprogrammet värdskap

Umeå universitet Masterprogrammet i tourism

Umeå universitet Turismprogrammet inriktning destinationsutveckling och turismplanering/inriktning turism och hotell

Högskolan i Borås Event management

Göteborgs Universitet Kostekonomprogrammet inriktning ledarskap

Göteborgs Universitet Guidekunskap

Örebro universitet Hotell och värdskap

Örebro universitet Kulinarisk kock och måltidskreatör

Örebro universitet Magisterprogram i måltidskunskap och värdskap

Örebro universitet Måltidsekologprogrammet

Örebro universitet Sommelier och måltidskreatör

Källa: UHR, bearbetning Kontigo, 2016

För en majoritet av utbildningarna har det varit fler sökande än det funnits till-gängliga platser. För vissa utbildningar har det dock funnits ett lägre söktryck sett till förstahandssökande än erbjudna platser.

De utbildningar där antalet förstahandssökande varit färre än antalet erbjudna platser är: sommelier och måltidskreatör vid Örebro universitet; måltidsekolog-programmet vid Örebro universitet; gastronomiprogrammet värdskap vid Umeå universitet; kostekonomprogrammet inriktning ledarskap vid Göteborgs univer-sitet; turism och destinationsutveckling vid Mittuniversitetet; turismprogrammet med inriktning destinationsutveckling och turismplanering vid Umeå universitet;


turismprogrammet inriktning turism och hotell vid Umeå universitet; hållbar turismutveckling vid Högskolan i Halmstad; turismprogrammet vid Karlstads universitet.

Utöver programmen ges sammanlagt 56 kurser varav tre på avancerad nivå (magister eller master) som kan läsas som fristående kurser vid fjorton universi-tet och högskolor. Kurserna varierar från 5 högskolepoäng till 30 högskolepoäng.

Figur 6 på nästa sida visar på differensen mellan antalet antagna studenter och antalet förstahandssökande i varje program.

Vad påverkar söktrycket?Det finns en rad aspekter som påverkar relationen söktryck och antal antagna studenter. En faktor är givetvis antalet platser som utbildningen erbjuder. En annan faktor är utbildningens rykte, vilket kan handla om dess kvalitet. Men det kan även handla om att utbildningen är ny och att den ännu inte hunnit bli känd. Ytterligare en viktig faktor är universitetets eller högskolans geografiska place-ring, det är inte säkert att studenterna vill flytta vart som helst i landet för att gå en viss utbildning.

I Universitetskanslerämbetets, UKÄ, stora kvalitetsutvärdering av bland annat turismutbildningar fick flera av ovanstående program omdömet hög och mycket hög kvalitet.5 Men några fick också omdömet bristande kvalitet. Vissa har åtgär-dat det som UKÄ kritiserade, medan andra universitet och högskolor valt att lägga ner utbildningen. I intervjuer med sakkunniga inom universitetet och hög-skolor understryks att det är utbildningarnas ojämna kvalitet, snarare än antalet utbildningar, som är besöksnäringens stora problem.

Ytterligare en aspekt som sannolikt kan påverka söktrycket är utbildningens inriktning. Turismprogrammet vid Södertörns högskola som är en utbildning med högt söktryck har en tydlig profil mot privat- och affärsresande i storstads-regioner. Det är också relativt många som söker till Linnéuniversitetet som har en profil mot destinationsutveckling. Umeå universitet och Karlstads universitet har också fler antagna än förstahandssökanden till sina turismprogram. Dessa är inriktade mot affärsutveckling inom hotell och besöksnäring respektive sam-hällsplanering och kommunikation.

De flesta sökande är kvinnor, få är utlandsföddaDet är fler kvinnor än män som söker till nästan alla utbildningar. Undantagen är utbildningarna gastronomiprogrammet kreativ matlagning, gastronomipro-grammet värdskap samt programmet kulinarisk kock och måltidskreatör där andelen män är större eller i paritet med andelen sökande kvinnor.

Andelen sökanden med utländskt personnummer är lågt för de flesta utbild-ningar undantaget magister- och masterprogram. De som främst söker dessa är utbytesstudenter. Att de kvalificerade utbildningarna i synnerhet eftersöks av utbytesstudenter kan på sikt innebära en konkurrensnackdel för den svenska besöksnäringen om dessa studenter väljer att arbeta i andra länder.

5 Universitetskanslersämbetet (2014), Kvalitetsutvärdering av hållbar turismutveckling, mat- och måltidskunskap, måltids- och restaurangvetenskap, måltidskunskap och värdskap, turism, turismvetenskap, samhällsplanering, service management och upplevelseproduktion


Ev

ent m

anag

emen

t

Kulin

aris

k ko

ck o

ch m

åltid

skre

atör

Turis

mpr

ogra

mm

et

Kand

idat

prog

ram

i se

rvic

e m

anag

emen

t, to

uris

m

Mus

ic &

eve

nt m

anag

emen

t

Gas

tron

omip

rogr

amm

et

Gas

tron

omip

rogr

amm

et k

reat

iv m

atla

gnin

g

Kand

idat

prog

ram

i se

rvic

e m

anag

emen

t, ho

tel &

rest

aura

nt m

anag

emen

t

Turis

mpr

ogra

mm

et

Mag

iste

rpro

gram

i de

stin

atio

nsut

veck

ling

Mag

iste

r i tu

rism

vete

nska

p

Hög

skol

epro

gram

met

i na

turg

uidn

ing

Mas

terp

rogr

amm

et i

tour

ism

Inte

rnat

iona

l tou

rism

man

agem

ent

Hot

ell o

ch v

ärds

kap

Turis

m o

ch h

ållb

arhe

t, m

aste

rpro

gram

Mag

iste

rpro

gram

i na

tiona

leko

nom

i med

inrik

tnin

g tu

rism

och

eve

nem

ang

Gui

deku

nska

p

Turis

m o

ch h

ållb

arhe

t, m

agis

terp

rogr

am

Som

mel

ier o

ch m

åltid

skre

atör

M

åltid

seko

logp

rogr

amm

et

Gas

tron

omip

rogr

amm

et v

ärds

kap

Kost

ekon

ompr

ogra

mm

et in

riktn

ing

leda

rska

p

Turis

m o

ch d

estin

atio

nsut

veck

ling

Turis

mpr

ogra

mm

et in

riktn

ing

dest

inat

ions

utve

cklin

g oc

h tu

rism

plan

erin

g/in

riktn

ing

turis

m o

ch h

otel

l

Hål

lbar

turis

mut

veck

ling

Turis

mpr

ogra

mm

et

60

40

20

0

-20

-40

-60

-80

-100

-120

-140

-160


Figur 6 Differensen mellan antagna studenter och förstahandssökande per program (ju lägre värde desto högre söktryck)


Majoriteten av studenterna är mellan 20 och 24 år. Undantaget är magister- och masterutbildningarna där medelåldern är något högre. Tabell 4 illustrerar andel kvinnor respektive andel personer med utländskt personnummer bland första-handssökande till utbildningarna.


Tabell 4 Andel kvinnor samt andel sökande med utländskt personnummer bland utbildningarnas förstahandssökande

UTBILDNINGENS NAMNANDEL

KVINNORANDEL MED UTLÄNDSKT

PERSONNUMMER

International tourism management 72 % 51 %

Magisterprogram i destinationsutveckling 71 % 70 %

Magisterprogram i nationalekonomi med inriktning turism och evenemang

0 % 100 %

Hållbar turismutveckling 74 % 0 %

Magister i turismvetenskap 71 % 70 %

Turism och destinationsutveckling 63 % 2 %

Music och Event Management 74 % 4 %

Turism och hållbarhet, magisterprogram 67 % 25 %

Turism och hållbarhet, masterprogram 80 % 17 %

Turismprogrammet 74 % 0 %

Kandidatprogram i service management, hotel och restaurant management

79 % 2 %

Kandidatprogram i service management, tourism management 75 % 4 %

Gastronomiprogrammet 65 % 1 %



Högskoleprogrammet i naturguidning 51 % 2 %

Gastronomiprogrammet kreativ matlagning 47 % 3 %

Gastronomiprogrammet värdskap 50 % 0 %

Masterprogrammet i tourism 50 % 85 %

Turismprogrammet inriktning destinationsutveckling och turismplanering/ inriktning turism och hotell

63 % 14 %

Event management 84 % 0 %

Kostekonomprogrammet inriktning ledarskap 77 % 0 %

Guidekunskap 70 % 0 %

Hotell och värdskap 69 % 0 %

Kulinarisk kock och måltidskreatör 41 % 2 %

Måltidsekologprogrammet 82 % 0 %

Sommelier och måltidskreatör 52 % 0 %


2.4 Utbildningar inom yrkeshögskolanUtbildningar inriktade mot turism inom yrkeshögskolan finns i Dalarnas, Jämt-lands, Jönköpings, Skåne, Stockholms, Södermanlands, Värmlands, Västerbot-tens, Västra Götalands, Örebro och Östergötlands län. 18 av 42 utbildningar återfinns i Stockholms län.


Tabell 5 Yrkesutbildningar per lärosäte och kommun

KOMMUN LÄROSÄTE UTBILDNINGENS NAMN

Båstads kommun Akademi Båstad Operativ ledare – specialisering revenue management

Båstads kommun Akademi Båstad Affärsutvecklare hållbar turism

Båstads kommun Akademi Båstad Kvalificerad koordinator – specialisering turism och service

Forshaga kommun Forshagaakademin Fiske- och jaktguide

Göteborgs kommun IHM Business School Göteborg Konceptutvecklare event och besöksnäring

Göteborgs kommun Kompetenskompaniet Väst Arbetsledare inom storkök

Göteborgs kommun Yrgo TRAC diplomerad resekonsult

Göteborgs kommun Yrgo Bagare och konditor

Göteborgs kommun Yrgo Event marketing management

Göteborgs kommun Yrgo Hospitality management

Göteborgs kommun Yrgo Receptions-, konferens- och housekeepingansvarig

Landskrona kommun Yrkeshögskolan Landskrona Eventkoordinator

Lycksele kommun Tannbergsskolan Gastronomisk kock/Gastronomiskt entreprenörskap

Malmö kommun Yrkeshögskolan Malmö Service manager for future tourism

Norrtälje kommun Plushögskolan – Affärshögskolan Konceptutvecklare/projektledare inom besöksnäringen

Norrtälje kommun TEC Travel Education Centre Norrtälje Internationell resekonsult – TRAC med IATA/UFTAA Foundation Course

Nyköpings kommun Campus Nyköping Musik- och eventarrangör

Nyköpings kommun Campus Nyköping Köksmästare

Stockholms kommun Frans Schartaus Handelsinstitut Supervisor: Reception, konferens och housekeeping

Stockholms kommun Frans Schartaus Handelsinstitut Hotel management

Stockholms kommun Frans Schartaus Handelsinstitut TRAC – diplomerad resekonsult

Stockholms kommun Frans Schartaus Handelsinstitut Revenue management i besöksnäringen

Stockholms kommun Frans Schartaus Handelsinstitut Sustainable tourism management

Stockholms kommun Frans Schartaus Handelsinstitut Projektledning - incoming tourism and event

Stockholms kommun Frans Schartaus Handelsinstitut Food and beverage management

Stockholms kommun Företagsekonomiska Institutet Stockholm Corporate events

Stockholms kommun Företagsekonomiska Institutet Stockholm Food and beverage manager

Stockholms kommun IHM Business School Stockholm Konceptutvecklare event och besöksnäring

Stockholms kommun Restaurangakademien Internationell sommelier – matsalschef

Stockholms kommun Restaurangakademien Internationell barchef/ledare i baren

Stockholms kommun TEC Travel Education Centre Stockholm Internationell reseagent, inkommande turism

Stockholms kommun TEC Travel Education Centre Stockholm Project manager meetings och events

Stockholms kommun TEC Travel Education Centre Stockholm Management inom hotell- och besöksnäring

Söderköpings kommun Östsvenska yrkeshögskolan Management inom hotell- och besöksnäringen

Södertälje kommun Vuxenutbildningen Södertälje Köksmästare med ekologi- och hållbarhetsperspektiv

Tranås kommun TUC Sweden Arbetsledare inom måltidsservice

Uddevalla kommun Plushögskolan Uddevalla Småskalig livsmedelsförädlare

Åre kommun Campus Åre Event manager

Åre kommun Campus Åre Vildmarks- och äventyrsguide

Älvdalens kommun Älvdalens utbildningscentrum Fjäll- och äventyrsledare

Älvdalens kommun Älvdalens Utbildningscentrum Kökschef

Örebro kommun Stiftelsen yrkeshögskolan Sverige Congress, conference and meeting professional, PCO

Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan, MYH, bearbetning Kontigo, 2016

För samtliga utbildningar finns det fler förstahandssökande än det finns platser. Figur 7 nedan illustrerar de utbildningar där differensen mellan antalet första-handssökande och lediga platser är som störst.


Figur 7 Förstahandssökande och antal platser vid ett antal av YH-utbildningarna

Källa: MYH, bearbetning Kontigo, 2016

2.5 Utbildningar inom komvux och folkhögskolorEn liten andel av antalet studerande inom turism finns vid landets kommunala vuxenutbildningar, (komvux) och folkhögskolor. De flesta av komvuxutbildning-arna är livsmedelsrelaterade. Av 29 utbildningar är endast fyra direkt inriktade mot turistisk verksamhet.

Dessa utbildningar är turist och event, turistguide och evenemangsvärd, turism och event, lärling respektive skidlärare. Utbildningarna återfinns i Västerås, Sundbybergs och Åres kommuner. Lärosäte för samtliga utbildningar är Astar, utom för inriktningen skidlärare där Campus Åre är utbildningsanordnare.

De folkhögskolor som presenterar utbildningar inom turism finns i nio län. Utbildningarnas huvudinriktning är främst naturguidning.

Antal platser

Antal förstahandssökande

Event marketing & management Hotel management

Konceptutvecklare event och besöksnäring Eventkoordinator

TRAC-diplomerad resekonsult Projektledning – incoming tourism and event

Receptions-, konferens- och housekeepingansvarig Service manager for future tourism

Musik- och eventarrangör Sustainable tourism management

Operativ ledare – specialisering revenue management Project manager meetings & events

Hospitality management Vildmarks- & äventyrsguide

Revenue management i besöksnäringenFood & beverage management

Management inom hotell- och besöksnäringen Konceptutvecklare/projektledare inom besöksnäringen

Aärsutvecklare hållbar turism

Kvalificerad koordinator – specialisering turism och service Fjäll- och äventyrsledare

Management inom hotell och besöksnäring Food and beverage manager

Internationell sommelier – matsalschef Event manager

Köksmästare Arbetsledare inom storkök

Kökschef

0 50 100 150 200 250 300 350 400


Tabell 6 Folkhögskolor med utbildningar inriktade mot turism

LÄN PROFILOMRÅDE UTBILDNINGENS NAMN

Västerbottens län Naturguidning Fjälledarutbildning

Västra Götalands län Naturguidning, ledarskap och träning Idrotts- & friluftsguide

Kronobergs län Naturguidning Berg- & forsguide – Internationell yrkesutbildning Nepal

Jämtlands län Naturguidning Fjäll & friluftsliv – Ledarskap

Dalarnas län Naturguidning och fjälledarskap Fjäll- och vildmarksledare

Norrbottens län Naturguidning med fokus på vinteraktiviteter Natur- och aktivitetsguide

Norrbottens län Naturguidning med fokus på fiske Flugfiskeguide

Norrbottens län Förberedande utbildning inom naturguidning Naturguideutbildningen – basår

Skåne län Reseförsäljning Turismutbildningen - Yrkesutbildning teori/traineeprogram inom rese- och besöksnäringen

Kronobergs län Drift inom rese- och hotellbranschen Turism rekreation service - Yrkesutbildning/praktik

Värmlands län Upplevelseturism och naturguidning Turism & uteliv

Blekinge län Introduktion till arbete i restaurangbranschen

Mat/hälsa/storkök

Dalarnas län Matproduktion och matkultur Foodmaker – urban matproduktion

Källa: Folkhögskolorna, bearbetning Kontigo, 2016


3 Utbildningarna från ett kompetensförsörjnings-perspektiv

Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond, BFUF, konstaterar i rapporten Besöksnäringens forsknings- och innovationsagenda att turisterna blir alltmer krävande med alltmer skiftande behov. Med en ökad efterfrågan på besöksnä-ringens varor och tjänster bedömer BFUF att konkurrensen om de mest kompe-tenta medarbetarna kommer att öka. Att hitta, utveckla och upprätthålla spets-kompetens anses därför bli en av de allra viktigaste frågorna under de kommande tio åren. Framgångsreceptet spås vara tydligare karriärvägar, där erfarenhet, utbildning och kompetens är viktiga ingredienser.6 Utbildningsnivån på den svenska arbetsmarknaden har ökat under de senaste årtiondena där för-gymnasiala och kortare utbildningar i allt högre utsträckning ersatts med längre gymnasiala utbildningar och eftergymnasiala utbildningar.

Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet bekräftar bilden av att högre utbildning blir allt viktigare för företag inom besöksnäringen. Det konstateras vidare att 72 procent av företagen inom besöksnäringen ser bristen på personer med rätt utbildning som ett hinder för att möta de ökade krav som marknaden ställer.7

Gymnasiala utbildningar viktiga för besöksnäringenI besöksnäringens utbildningssystem finns det flest studenter på de gymnasiala utbildningarna. Såväl hotell- och turismprogrammet som restaurang- och livs-medelsprogrammet ger dock endast grundläggande behörighet till högskolan. För särskild behörighet till högskola eller universitet krävs kompletterande spe-cifika kurser. Att så många personer – i synnerhet unga kvinnor – läser gymna-sieprogrammen kan ge en risk för att besöksnäringen blir inlåst som en bransch med låg utbildningsnivå. I intervjuer med företrädare från ett flertal gymnasie-skolor understryks att många av eleverna också ges möjlighet till arbete direkt efter utbildningen – till och med i samband med den arbetsplatsbaserade prak-tiken. Den som får arbete direkt efter utbildningen har förstås svaga incitament att läsa extra kurser för att därefter få behörighet att söka in vid universitet och högskola.

Det råder ingen tvekan om att de gymnasiala utbildningarna har betydelse för besöksnäringen. Efterfrågan på i synnerhet restaurangrelaterade yrken bedöms öka kraftigt under de kommande årtiondena.8 Det är viktigt att det finns gym-nasieutbildningar inriktade mot turism i kommunerna, eftersom besöksnäringen operativt verkar på lokal nivå.

Att det enligt Skolverkets data 2015/2016 saknades elever i restaurang- och livs-medelsprogrammets årskurs 3 i 185 kommuner och att 218 kommuner saknade

6 BFUF (2014), Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsagenda7 Tillväxtverket (2014), Företagens villkor och verklighet8 Arbetsförmedlingen (2016)


elever i årskurs 3 vid hotell- och turismprogrammet indikerar att det finns utma-ningar för en näring som vill växa och rekrytera i alla delar av landet. Man kan också konstatera att även om det finns omkring 3 065 elever sammanlagt i års-kurs 3 inom hotell- och turismprogrammet och restaurang- och livsmedelspro-grammet så är behovet av nyrekryteringar i snitt närmare 46 000 personer per år fram till år 2020. 9 Sett till de elevvolymer som finns inom restaurang- och hotellrelaterade program på gymnasienivå kommer inte antalet elever att kunna möta den efterfrågan på arbetskraft som branschen ser framöver.

YH-utbildningar finns på få orterYH-utbildningarna utgör ytterligare inflöde av kompetens till besöksnäringen. I mars 2016 fanns nästan 850 elever 2016 inskrivna som deltagare inom YH-utbildningar som är kopplade till besöksnäringen. Utbildningarna finns dock på relativt få orter. Detta är oväntat då branschen har ett växande behov av kom-petent arbetskraft i hela landet, och syftet med YH-utbildningarna är att erbjuda utbildningar som ligger i linje med den lokala och regionala arbetskraftsefterfrå-gan. I storstadsregionerna Stockholm och Göteborg finns över hälften av de YH-utbildningar som riktas mot besöksnäringen.

Som vi nämnt ovan menar programansvariga för gymnasieprogrammets utbild-ningar riktade mot besöksnäringen att eleverna med rätt stor sannolikhet får arbete inom branschen i anslutning till examen. Den arbetsplatsledda praktiken bedöms vara en viktig ingång till arbetsmarknaden. Men närheten till lokala destinationsorganisationer som i förekommande fall ingår i gymnasieprogram-mens programråd möjliggör också en utbildning som kan utformas efter besöksnäringens behov. Också vid YH-utbildningar förekommer det att destina-tionsorganisationer är en del av styrgruppen, vilket kvalitetssäkrar utbildning-arna mot de kompetensbehov som branschen säger sig ha. I likhet med gymna-sieprogrammen uppskattar personer vid YH-utbildningarna att omkring 90 procent av eleverna får arbete inom ett halvår efter avslutad utbildning. Även vid YH-utbildningarna är praktiken ett viktigt steg till jobb. Arbetsgivarna visar ofta intresse för anställning av eleverna efter genomförd praktik.

Viss tveksamhet i branschen inför att rekrytera högutbildadeDe utbildningar som enligt de intervjuade tycks ha svårast att generera anställ-ning som är direkt är universitets- och högskoleutbildningarna. Intervjuerna pekar på att det finns en oro bland företagen i besöksnäringen inför att rekry-tera någon med högre formell utbildning. Anledningen kan i viss mån vara en osäkerhet om vad en person med formell universitets- eller högskoleutbildning, men utan arbetserfarenhet och kunskap om platsen i fråga, kan tillföra verksam-heten. Det bedöms då tryggare att rekrytera någon som företagaren eller desti-nationsorganisatören redan känner och som är bekant med den destination där organisationen verkar. Rädslan för att rekrytera högutbildade speglar i sig en omogenhet i branschen. Ytterligare förståelse bland besöksnäringens organisa-tioner kring hur formell utbildning kan bidra till värden i arbetet är en aspekt som lyfts i intervjuerna. Här ses vidareutbildning som ett betydelsefullt verktyg för att stärka kunskapen om behovet av högre utbildning hos aktörer som idag är verksamma i besöksnäringens ledande positioner på lokal och regional nivå.

9 Uppgifter från branschorganisationen Visita samt BFUF (2014) Tillväxtvärk?


Ytterligare en aspekt som framkommer vid intervjuerna är att det inte är antalet universitets- och högskoleutbildningar och profilområden som är problemet. De utbildningar som finns bedöms av de intervjuade som nog så tillräckliga. Däre-mot finns farhågor kring utbildningarnas kvalitet. Om universitet och högskolor vill utbilda framtidens kompetenser inom besöksnäringen måste utbildningarna också utvecklas. Att åtta utav 17 granskade utbildningar fick underkänt vid Uni-versitetskanslersämbetets genomgång kastar givetvis skuggor och misstänk-samhet på alla besöksrelaterade utbildningar på högre nivå. Även de utbild-ningar som fick höga poäng i granskningen dras ned av de lägst presterande – en dålig nyhet uppmärksammas alltid mer än en positiv nyhet.

Vad tillför de högre utbildningarna?Gällande de högre utbildningarna finns det också anledning att fråga sig vilken nytta dessa egentligen har för rekryteringar inom besöksnäringen. Frågan är spekulativ och grundar sig på Tillväxtanalys utvärdering av hållbara turistdesti-nationer.10 I utvärderingen spekuleras det i om dagens universitetsprogram inom besöksnäringen möter de behov som turistföretag och destinationsorganisatio-ner har. Personer verksamma inom besöksnäringen bör besitta en mångfacette-rad kunskap som omfattar marknadsföring, företagsekonomi, samhällsplane-ring, statsvetenskap, kulturgeografi, historia, organisationsteori samt ha god kännedom om flernivåstyre och relationen mellan offentlig och privat sektor – något som dagens turismutbildade långt ifrån får i sina utbildningar. Det kan vara så att de kunskaper som krävs för det turistiska systemets olika delar lika gärna kan erhållas genom mer generiska utbildningar inom marknadsföring, företagsekonomi etcetera. Exempelvis är en marknadsförare utbildad för att marknadsföra en vara eller tjänst oavsett om den är turistrelaterad eller inte. Det är snarare kunskaper och färdigheter för att hantera olika frågor som är intres-santa ur ett rekryteringsperspektiv, något som inte med nödvändighet kräver en utbildning som ingår i ett turismblock på universitet eller högskola.

Naturbruksprogrammet på gymnasiet, flertalet inriktningar inom folkhögsko-lorna samt ett antal YH-utbildningar är inriktade mot naturturism vilket bedöms kunna bli ett turistiskt område med stor framtida potential. Vad som är intres-sant – men kanske inte förvånande – är att det är utbildningsanordnare med påtaglig lokal representation som är först med att erbjuda utbildningar inom naturturismen. Universiteten och högskolorna saknar i hög grad utbildningar som är riktade mot naturturism. En nackdel – om nu universitet och högskolor ska nischa sig mot besöksnäringen genom specifika utbildningar – är att avsak-naden av naturturism inom högre utbildning omöjliggör att från start sätta en hög kompetensnivå inom ett nytt och växande område inom svensk besöksnä-ring.

10 Tillväxtanalys (2015), Utvärdering av hållbara turistdestinationer; PM 2015:06


4 Analys och reflektioner över hur turismutbildningarna svarar upp mot kompetensbehoven

Gymnasieutbildningar dominerar utbildningssystemetKartläggningen visar på ett stort intresse för utbildningar inom turism och desti-nationsutveckling eftersom andelen förstahandssökande är större än antalet platser på majoriteten av utbildningarna. Utbildningar inom hotell- och turismprogrammet respektive restaurang- och livsmedelsprogrammet finns representerade i samtliga län. Därtill kommer utbildningar inom naturbrukspro-grammet med turistisk profil som återfinns i 14 län. Sammantaget har 266 gym-nasieskolor utbildningar inom ett eller fler av dessa tre program.

En reflektion är att hela 82 procent av de individer som utbildar sig inom turism på alla utbildningsnivåer återfinns inom gymnasiet. Då inget av de tre gymna-sieprogram som redovisas i kartläggningen ger behörighet till fortsatta universi-tets- och högskolestudier finns risk för att många unga med intresse för besöks-näringen inte kommer fortsätta att studera efter gymnasiet.

Mot bakgrund av att besöksnäringens utbildningssystem främst bidrar med gymnasial arbetskraft finns risk för att besöksnäringen fortsättningsvis kommer att definieras som en bransch som är förknippad med låg andel högutbildade. Sett till antalet elever på de olika utbildningsnivåerna kommer utflödet av per-soner från utbildningssystemet att skapa en bred bas av utbildade för enklare uppgifter inom restaurang, hotell och turism.

För att stärka utbildningsnivån i branschen bör besöksnäringen stärka informa-tionsinsatserna mot elever idag inskrivna vid gymnasieprogrammen, kring högre utbildning inom besöksrelaterade frågor. Detta kräver att eleverna vid gymnasieprogrammen inledningsvis "lockas" att läsa kompletterande gymnasi-ala kurser för att nå tillräcklig behörighet. Något som i sin tur kan vara en utma-ning då de flesta elever erbjuds arbete innan examen.

Utbildade från gymnasium och YH-utbildningar får jobb direktTrots att de flesta som studerar en utbildning riktad mot besöksnäringen går på gymnasiet är antalet elever för litet i förhållande till de rekryteringsbehov som branschen säger sig ha. Många av de elever som examineras får arbete direkt efter att de gått färdigt utbildningen, i likhet med personer som tar examen från besöksnäringsrelaterade YH-utbildningar. För att matcha kompetensefterfrågan behöver man därför öka inflödet mot de gymnasiala utbildningar och YH-utbild-ningar som är kopplade mot besöksnäringen.

Att öka inflödet till gymnasieutbildningarna för att matcha kompetensefterfrå-gan blir än mer prioriterat med en ambition som utgår från att samtidigt öka andelen gymnasieelever som läser vidare vid universitet och högskola.


Stort intresse för utbildningDet finns ett stort söktryck mot utbildningar som är relaterade till besöksnä-ringen. Detta gäller för utbildningssystemets samtliga nivåer som Kontigo kun-nat verifiera med data. Antalet förstahandsvalssökande överstiger antalet plat-ser för de flesta utbildningar vid yrkeshögskolor och vid universitet och högskolor. Att det finns fler sökande än platser indikerar att intresset för att arbeta i besöksnäringen är stort.

Då besöksnäringen generellt behöver höja sin utbildningsnivå, samtidigt som det finns fler förstahandssökande än platser, bör utbildningsanordnarna tillsam-mans med näringen reflektera över möjligheterna att öka antalet utbildnings-platser i systemet.

Det är också viktigt att utbildningarnas kvalitet kontinuerligt ses över och stärks. Man kan skönja en korrelation mellan utbildningsanordnare som erhållit svaga omdömen i Universitetskanslersämbetets utredningar och söktrycket mot dessa utbildningsanordnares utbildningar. Det finns sannolikt också anledning att se över hur utbildningarna marknadsförs mot potentiella studenter. Utbildningar med en relativt konkret inriktning har generellt sett ett högre söktryck än utbild-ningar som presenterar en mer allmän inriktning.

En intressant iakttagelse är att det finns en viss skevhet kring hur YH-utbildning-arna fördelas över landet. Utifrån att besöksnäringen är en näring med verksam-het i hela landet är det något förvånande att drygt 40 procent av YH-utbildning-arna ges i Stockholms län och mindre än 1 procent i de nordligaste länen.

Universitetet och högskolorna ger en bredd av utbildningarUniversiteten och högskolorna erbjuder en rad utbildningar riktade mot besöks-näringen. Utbildningarna sträcker sig över ett flertal ämnen vilket kan innebära att utbildningar som är riktade mot besöksnäringen kan uppfattas som spretiga. Den samlade bilden är att det högre utbildningssystemet erbjuder dels bredd-program som spänner över en rad områden som är relevanta för besöksnä-ringen, dels mer nischade utbildningar som exempelvis naturguidning. En kon-sekvens av bredden av utbildningar är att utbildningssystemet kan anses vara väl riggat för att möta såväl behovet av kompetenser inom strategiska och pla-nerande befattningar, management och utvecklingsfunktioner som befattningar av mer specialiserad karaktär.

Utbildningarna lockar framför allt kvinnor men har svårt att uppvisa etnisk mångfaldBesöksrelaterade utbildningar oavsett utbildningsnivå domineras i huvudsak av kvinnor. Detta bidrar till en könsuppdelad arbetsmarknad för sysselsatta inom besöksnäringen. Här krävs sannolikt åtgärder från såväl arbetsgivare som utbild-ningsanordnare för att bryta det könssegregerade utbildningsmönstret. Det finns också anledning att se över hur fler individer med annan bakgrund än svensk, kan ges plats på utbildningar inom besöksrelaterade yrken. I nuläget är det endast masterutbildningar och internationellt inriktade utbildningar på uni-versitets- och högskolenivå som uppvisar något fler studenter med utländska personnummer, jämfört med andra besöksinriktade utbildningar. Samtidigt kan konstateras att också de gymnasiala utbildningarna har få utlandsfödda elever. Den sammantagna bilden skapar grund för ett behov av riktade insatser för att stärka mångfalden i de utbildningar som relateras till besöksnäringen.


Kvalificerad vidareutbildning saknas för besöksnäringens organisationerDet finns en överlappning mellan ett antal utbildningar sett till vad branschen efterfrågar. Framför allt säger flera av de vi pratat med att många frågor inom besöksnäringsrelaterad verksamhet kan genomföras utan att man genomgått en utbildning inriktad mot besöksnäringen. Marknadsförare, organisationsut-vecklare, samhällsplanerare, företagsekonomer är exempel på yrken som finns inom besöksnäringens företag och destinationsorganisationer och som inte krä-ver utbildning med inriktning mot besöksnäringen.

Trots att flera utbildningar inom såväl YH som vid universitet och högskola betraktas som relativt breda och omfångsrika saknas utbildningsinriktningar som ger insikt i kvalificerat projektledararbete, insikter i att leda nätverksorganisatio-ner och insikter i att arbeta i gränslandet mellan offentlig och privat verksamhet. Utbildningarna har bredd men det saknas möjligheter till kvalificerad vidareut-bildning på universitet och högskola för besöksnäringens organisationer. Det vore önskvärt att en sådan vidareutbildning kring affärsmodeller, marknadsfö-ringsinsatser, kommunikation etcetera kunde erbjudas etablerade företag och destinationsorganisationer. Organisationerna skulle få en direkt effekt genom en ökad kunskap, men den långsiktiga effekten vore att öka kunskapen om betydel-sen av kunskap så att utbildade vid universitet och högskolor enklare kan ta sig över rekryteringströsklarna in i branschen. Ur ett kompetensförsörjningsperspek-tiv bedöms inriktningen på de gymnasiala utbildningarna vara rätt. Här är det snarare volymen elever som är för låg. I de högre utbildningarna krävs sannolikt en översyn av vad utbildningarnas bidrag till besöksnäringen är som inte redan kan fångas i de generiska utbildningarna. Vidare krävs åtgärder för att personer i ledande ställning i besöksnäringens företag och organisationer, ska få större insikt om vad högre utbildad personal kan tillföra verksamheten.


5 Utbud och efterfrågan inom naturturism – en fördjupning

Inom ramen för kartläggningen har Kontigo gjort en fördjupning inom området naturturism. Syftet är att ge en övergripande bild av utbildningsutbudet inom naturturism och att ge en bild av hur kompetensbehovet ser ut inom denna del-bransch av besöksnäringen. Förutom att samla in statistiska uppgifter från läro-säten har åtta utbildningsanordnare och nio företagare inom naturturism inter-vjuats.

5.1 Utbildningar inriktade mot naturturismVi har tittat på utbildningar på fyra nivåer i utbildningssystemet: universitet och högskola, yrkeshögskola, gymnasium och folkhögskola. Totalt har vi identifierat 42 utbildningar som bedöms ha relevant inriktning. Antalet inskrivna, baserat på senast tillgängliga data, uppgår till 1 243 individer. I tabellen nedan visas dels antalet utbildningar, dels andelen av totala antalet inskrivna fördelat på utbild-ningsnivå. Utbildningar som bedöms vara inriktade mot naturturism återfinns på samtliga nivåer i systemet. Gymnasieprogrammen dominerar sett till antalet del-tagare, följt av folkhögskola, högskola och universitet respektive yrkeshögskola.

Tabell 7 Antal utbildningar och andel av totala antalet inskrivna per utbildningsnivå

ANTAL INSKRIVNA/DELTAGARE 2015/2016 ANTAL UTBILDNINGAR

Högskola/Universitet 77 4

Gymnasium 1 890 24

YH 36 3

Folkhögskola 240 12

Summa 1 243 42

Källa: Sammanställning av Kontigo. 1 Avser samtliga 3 årskurser läsåret 2015/16

Högskolor och universitetUtbildningar som bedöms vara tydligt inriktade mot naturturism har identifie-rats vid fyra av landets högskolor och universitet. Av dessa är tre fristående kur-ser och ett program (högskoleprogrammet i naturguidning vid Umeå universi-tet). Kursen turismens natur- och kulturresurser ryms inom Karlstads universitets generella turismutbildning men går även att söka som fristående kurs. Sammantaget var 77 personer antagna vid dessa utbildningar hösttermi-nen 2015, vilket redovisas i tabell 8 nedan.

Tabell 8 Universitetsutbildningar inriktade mot naturturism med start 2016

SKOLA HP UTBILDNINGFÖRSTAHANDS- SÖKANDE HT 13

FÖRSTAHANDS- SÖKANDE HT 14

FÖRSTAHANDS- SÖKANDE HT 15

ANTAGNA HT15

Umeå universitet 120 HP Högskoleprogrammet i naturguidning 45 49 56 49

Högskolan Dalarna 7,5 HP Analys av destinationer och landskap Gick ej Gick ej 1 5

Karlstads universitet 15 HP Turismens natur- och kulturresurser Gick ej Gick ej 2 3

Umeå universitet 9 HP Fjällsäkerhet 29 45 42 20

Totalt 74 94 101 77

Källa: Universitets- och högskolerådet


YrkeshögskolorFör yrkeshögskolorna har vi identifierat tre utbildningar med tydlig koppling mot naturturism. Utbildningarna finns i Dalarna, Jämtland och Värmland. Tabel-len nedan redovisar antalet deltagare 2015, och antalet sökande från 2011 och framåt.

Tabell 9 YH-utbildningar riktade mot naturturism med start 2016

SKOLA UTBILDNINGSÖKANDE

2011SÖKANDE

2012SÖKANDE

2013SÖKANDE

2014SÖKANDE

2014ANTAGNA

2015

Campus Åre Vildmarks- och äventyrsguide Gick ej 43 67 67 79 20

Forshagaakademin Fiske- och jaktguide 33 Gick ej 43 46 Gick ej -

Älvdalens Utbildningscentrum Fjäll- och äventyrsledare 35 47 50 Gick ej 36 16

Totalt - 68 90 160 113 115 36

Källa: MYH

GymnasiumI tabellen nedan finns statistik över de 23 gymnasier i Sverige som erbjuder naturbruksprogrammet med inriktning skog och med en profil som är riktad mot naturturism. Då naturturism (eller annan inriktning) är profiler som beslutas vid respektive skola för inte Skolverket statistik över antalet som specifikt läser en utbildning med inriktning mot naturturism (det kan till exempel handla om profiler så som "natur och äventyr" eller "vildmark och äventyr"). Statistiken i tabell 10 avser program som rymmer denna profil, men dessa program kan även

Tabell 10 Gymnasier som erbjuder naturbruksprogrammet med valbar profil riktad mot naturturism med start hösten 2016

KOMMUN SKOLA PROFILOMRÅDESÖKANDE

HT13SÖKANDE

HT14SÖKANDE

HT15ELEVER ALLA ÅRSKURSER

Krokom Dille Gård naturbruksgymnasium Skog: Jakt & fiske samt äventyrsturism 6 8 17 33

Forshaga Forshagaakademin Skog: fiskeguide samt äventyrsturism 17 6 16 56

Lysekil Gullmarsgymnasiet Marint naturbruksprogram med bl.a. ”upplevelsebaserad naturturism” som profil

Statistik saknas

Statistik saknas

Statistik saknas 32

Danderyd Marina läroverket Danderyd Marinbiologi med bl.a. ”vatten & miljö” som profilval

Statistik saknas

Statistik saknas

Statistik saknas

217

Osby Naturbruksgymnasiet Osby Skog: vildmark & äventyr samt fisketurism & vattenbruk

8 1 84

Svenljunga Naturbruksgymnasiet Svenljunga Skog: naturguide 3 17 11 80

Borås Realgymnasiet Borås Skog: natur & äventyr 2 5 4 11

Eskilstuna Realgymnasiet Eskilstuna Skog: natur & äventyr Gick ej 3 1 4

Gävle Realgymnasiet Gävle Skog: natur & äventyr 4 5 1 19

Göteborg Realgymnasiet Göteborg Skog: natur & äventyr 3 8 3 19

Helsingborg Realgymnasiet Helsingborg Skog: natur & äventyr Gick ej Gick ej 3 4

Linköping Realgymnasiet Linköping Skog: natur & äventyr Gick ej 3 2 6

Lund Realgymnasiet Lund Skog: natur & äventyr Gick ej 6 Gick ej 4

Malmö Realgymnasiet Malmö Skog: natur & äventyr 5 4 4 19

Norrköping Realgymnasiet Norrköping Skog: natur & äventyr 1 2 2 4

Nyköping Realgymnasiet Nyköping Skog: natur & äventyr 1 8 3 12

Stockholm Realgymnasiet Stockholm Skog: natur & äventyr 11 15 16 46

Sundsvall Realgymnasiet Sundsvall Skog: natur & äventyr 3 4 3 9

Uppsala Realgymnasiet Uppsala Skog: natur & äventyr 5 2 2 13

Västerås Realgymnasiet Västerås Skog: natur & äventyr Gick ej 3 1 4

Ljungby Ryssbygymnasiet Skog: natur & äventyr 25 20 32 114

Hylte Vildmarksgymnasiet Skog: fiske & vattenvård samt vildmarksliv 8 4 5 12

Älvdalen Älvdalens utbildningscentrum Skog: sportfiskeguide & äventyrsguide 31 25 23 88

Totalt - - 133 148 150 890

Källa: Skolverket


rymma andra profiler. Uppgifterna nedan avser därmed elever som läser pro-gram med valbara profiler inom naturturism. Givet dessa avgränsningar hittar vi 890 elever som läser vid gymnasiet vid något av dessa program (avser samtliga tre årskurser läsåret 2015/16).

FolkhögskolorPå landets folkhögskolor identifierade vi 12 utbildningar som är riktade mot naturturism och som var aktiva och sökbara under 2016. Totalt samlade dessa utbildningar omkring 240 elever under 2015. Att inhämta statistik över utbild-ningarnas söktryck var svårt, då inte alla skolor tillhandahåller dessa siffror. Där-för finns inte uppgifterna i tabell 11. Statistiken över antal elever under 2015 inhämtades från Folkbildningsrådet.

Tabell 11 Folkhögskoleutbildningar med inriktning mot naturturism 2016

SKOLA UTBILDNING ELEVER ALLA ÅRSKURSER 2015

Storumans folkhögskola Fjälledarlinjen 14

Hjälmareds folkhögskola Idrott- & friluftsguide 17

Grimslövs folkhögskola Berg- & forsguide – Internationell yrkesutbildning Nepal

42

Åredalens folkhögskola Fjäll & friluftsliv – Basår 25

Åredalens folkhögskola Fjäll & friluftsliv – Ledarskap 9

Malungs folkhögskola Fjäll- och vildmarksledare 29

Tornedalens folkhögskola Natur- och aktivitetsguide 6

Tornedalens folkhögskola Flugfiskeguide 5

Tornedalens folkhögskola Naturguideutbildningen – Basår 21

Klarälvdalens folkhögskola Turism & uteliv 27

Sjöviks folkhögskola Friluftsliv-hantverk-ledarskap 22

Lillsveds folkhögskola Sport- & äventyrspedagog 23

Totalt 240

Källa: Folkbildningsrådet

5.2 Intervjuer med utbildningsanordnare Merparten av intervjuerna med utbildningsanordnare genomfördes under juni månad 2016, samtliga via telefon. Intervjuerna har haft tre övergripande teman: hur intresset för utbildningen och området har utvecklats, hur de studerandes arbetsmarknad ser ut efter avslutad utbildning och om man arbetar för att fånga upp utvecklingsbehov i branschen (till exempel hur man samarbetar med företag och branschaktörer för att säkerställa utbildningarnas relevans).

När det gäller intresset för utbildningar så ger intervjuerna bilden av en svagt positiv trend senaste åren. De svarande ser tillväxten i besöksnäringen som främsta orsak, vilket också bidragit till ett ökat intresse för att arbeta inom näringen generellt (vilket man menar även gynnat naturturismen).

Gällande de studerandes arbetsmarknad efter utbildningen ger intervjuerna bil-den av att majoriteten av de studerande får arbete inom turism, eller inom den bredare servicenäringen, relativt snabbt. I princip samtliga av de utbildningsan-ordnare som intervjuats menar att arbetsmarknaden är förhållandevis god och att den håller på att växa.

Flera intervjuade utbildningsanordnare (oavsett nivå i utbildningssystemet) pekar samtidigt på att turismens branschlogik med säsongsberoende innebär att de utbildade sällan får en fast heltidstjänst direkt efter avslutad utbildning. Det förutsätts ofta att man är beredd att ha olika jobb under olika säsonger


– åtminstone under de första åren av karriären. Sett ur ett kompetensförsörj-ningsperspektiv menar flera av de vi intervjuat att en utmaning ligger i att göra sektorn mer attraktiv, framför allt i fråga om möjligheten att få en fast anställ-ning.

Det framkommer inte i intervjuerna att det finns något större glapp mellan det som efterfrågas på arbetsmarknaden och det som utbildningarna rymmer. Flera pekar på hur viktig yrkesförlagd praktik under utbildningen är för möjligheterna att få jobb. I den mån vi haft möjlighet att kartlägga det förefaller praktikperio-der finnas inom i princip alla de längre utbildningarna.

Bilden från intervjuerna med utbildningsanordnare på folkhögskolor och yrkes-högskolor är att de flesta utexaminerade relativt snabbt hamnar i jobb som har koppling till naturturism. En bidragande orsak är sannolikt att utbildningskullar-nas storlek ofta anpassas till branschens behov så väl som möjligt – det gäller särskilt YH-skolorna som har tydliga krav på sig om att utbildningarna ska matcha arbetsmarknadens efterfrågan på personal.

Intervjuerna indikerar att andelen av de studerande som läser vidare på hög-skola och universitet är låg. Detta beror till viss del på att många väljer att läsa dessa utbildningar för att arbeta med praktiska guide- och naturturismjobb och att de studerande har litet intresse för eller upplever liten nytta av högre teore-tiska studier. På gymnasienivå krävs dessutom att man läser extrakurser för att nå högskolebehörighet, då naturbruksprogrammet främst är ett yrkesförbere-dande program.

För att säkerställa utbildningarnas relevans har utbildningsanordnare till exem-pel kontaktat destinationsorganisationer. Vissa utbildningar har företrädare från destinationsbolag representerade i ledningsgrupper eller utbildningsråd. Andra samarbetar med destinationsbolag kring evenemang, fallstudier och eller forsk-ningsprojekt. Svenska turistföreningen (STF) tycks vara den vanligaste aktören som utbildningarna har utbyte med. Utbytet sker bland annat genom möjlighet till praktik på STF-fjällstationer för eleverna samt via gästföreläsningar. Vissa uppger sig ha viss kontakt med Visita. Som vi nämnde ovan är det även vanligt med yrkesplatsförlagd praktik inom utbildningarna.

5.3 Intervjuer med företagare inom naturturismIntervjuerna med företagen byggde även de på tre teman: hur de svarande upp-lever utvecklingen i branschen, hur de arbetar med kompetensutveckling samt vilka utvecklingsbehov de upplever sig ha kopplat till kompetensutveckling. Intervjuerna genomfördes via telefon under juni månad 2016 och riktades mot små företag, oftast utan anställda.

Den bild vi får från företagen är att området är inne i en positiv trend avseende tillväxt. Man upplever ett ökat intresse och ett ökat antal kunder. Vi ser dock samtidigt att företagen inte förefaller ha rekryterat i någon större omfattning. I den mån man söker kompetens – antingen för samarbete eller inför en rekryte-ring längre fram – efterfrågar man en tydlig inriktning mot den specifika verk-samheten. Det kan handla om erfarenheter av hundar och djurvård, fiske, vilt-hantering och slakt eller guidning.

En bidragande orsak till att man inte rekryterar kan vara att valet att driva före-tag i första hand bygger på ett intresse för natur och friluftsliv. Intresset av att växa och expandera förefaller därmed vara lågt hos de svarande. Tillväxt och


uppväxling av verksamheten förefaller i hög grad ske genom samarbete i nät-verk med andra företag och aktörer. Samarbete i nätverksform är också för flera ett sätt att lösa specifika kompetensbehov – till exempel att samarbeta med livsmedelsproducenter, lantbruk eller lokala kulturproducenter för att skräd-darsy ett upplevelsepaket. Samarbete med lokala destinationsorganisationer och andra typer av nätverksorganisationer lyfts fram som ett sätt att utveckla sin kompetens – både genom kompetensutvecklingsinsatser och genom utbyte och kunskapsutväxling mellan företagen.

Andra intervjuade pekar på att till exempel guideverksamhet är beroende av restauranger och kaféer eftersom heldagsguidningar ju innebär att mat, fika, etcetera behöver ordnas fram. På samma sätt sker också samarbeten med hotell och konferensanläggningar, till exempel genom att hotell som tar emot konfe-rensgrupper kan lotsa vidare gäster som uppger sig vara intresserade av att gå på guidad tur. Researrangörer, och särskilt bussresearrangörer, är också viktiga aktörer som man får många kunder genom.

När det gäller kompetensbehoven hos de svarande kan man ur intervjuerna utläsa ett antal utvecklingsområden. Vi har försökt att spegla dessa under de fyra punkterna nedan.

1. Ökad kompetens inom digitalisering: Digitala verktyg för marknadsföring, kundkommunikation och bokning lyfts fram som viktigt. I dag behöver man marknadsföra sig via sociala medier och vara synlig på nätet för att kunna konkurrera. Att bygga upp och bibehålla kompetens kring detta är därmed av vikt. Kopplat till detta ligger också att kunna hantera och bemöta åter-koppling och kritik, som idag i högre utsträckning ges direkt på nätet (och därmed blir sökbart). Att på ett bra sätt bemöta återkoppling och ha koll på hur verksamheten beskrivs på nätet är viktigt. Det är också viktigt att kun-der på ett enkelt sätt kan boka och betala aktiviteter via nätet, något som i dag i det närmaste förutsätts av besökare, menar flera intervjuade.

2. Kompetens att utveckla och stärka sitt företag: Intervjuerna pekar på att man som företagare ofta är självlärd. Utvecklingsbehoven ligger primärt inte i själva driften av små företag, såsom bokföring, anställning och skötsel av den löpande verksamheten. Däremot pekar flera intervjuade på ett behov av ökad kompetens och stöd med till exempel marknadsföring och prissättning. 11

3. Kompetens inom språk, värdskap och internationalisering: Naturturism bedöms av de intervjuade vara inne i en positiv trend. Inte minst ser man ett ökat intresse internationellt för den svenska naturen. I takt med denna utveckling ökar kraven på språkfärdigheter och värdskap samt på den gene-rella kvalitetsnivån. När det gäller internationalisering handlar det även om att bygga upp kompetens kring vad framtidens turister kommer att efter-fråga (vill besökare till exempel ha små- eller storskaliga naturturismupple-velser, traditionell vandringsturism eller mer äventyrsinriktad turism?). Att bygga upp och utveckla denna kunskap ses som centralt. Utmaningen lig-ger här framför allt i att som småskalig företagare få tid och resurser att vidareutveckla sig.

11 Här skiljer sig inte resultaten i någon större utsträckning från det som t.ex.framkommit i den analys Kontigo genomförde kring kompetensbehov inom besöksnäringen, se huvudrapporten Kompetensförsörjning och kompetensbehov i svensk besöksnäring, rapport 0197.


4. Kvalitetssäkring och certifiering: en återkommande åsikt genom många intervjuer är att "branschen" behöver professionaliseras (vi är medvetna om att det inte är helt oproblematiskt att kalla naturturism för en bransch). Det tydligaste konkreta exemplet på detta som lyfts fram är ett behov av en tydligare kvalitetssäkring och licensiering av guideyrket. De intervjuade efterfrågar tydligare och mer tvingande standarder, vilket flera menar finns i flera andra västländer som Sverige konkurrerar med.

Utöver behov och utmaningar kopplat till kompetens och kunskap har de sva-rande lyft fram ett antal mer generella utmaningar som man står inför som före-tagare. Det är framför allt tre områden som – i lite olika form – tas upp:

Den första utmaningen är balansgången mellan en orörd natur och en ökad naturturism och vikten av hur regelverk kring detta utformas. Ett exempel som tas upp är hur fiskevårdsområden och hållbart fiske på ett bra sätt förhåller sig till en ökad turism; andra pekar på hur skogsbruk och naturism kan komma att stå i konflikt. En annan svarande menar att allemansrätten innebär en utmaning för att till exempel kunna garantera att svamp och bär finns tillgängliga för turis-ter på egna marker. Här önskas en ökad tydlighet från det offentligas sida kring hur dessa intressen ska balanseras på ett bra sätt. Man ser gärna att företrädare från branschen i högre grad tillåts vara med och utforma regelverken.

Den andra utmaningen rör vikten av en väl fungerande infrastruktur och till-gänglighet. Det handlar egentligen om tre typer av infrastruktur.

• Det måste finnas sätt att kunna ta sig till och från resmålet – där utbyggda tåg- och flygförbindelser är viktiga.

• En utbyggd digital infrastruktur är viktig (att det finns mobiltäckning och till-gång till mobilt internet), något företagen menar att de flesta besökare för-väntar sig idag. Det är även en förutsättning för betallösningar.

• Det finns behov av att ordna och underhålla vandringsleder, både vad gäller skyltning och framkomlighet, framför allt för vandringsturism. Här menar ett par intervjuade företag att det offentliga, genom kommun och länsstyrelse, kan ta ett större ansvar än man gör idag.

5.4 Avslutande reflektioner om naturturismVi kan konstatera att utbildningar som bedöms ha inriktning mot naturturism finns på samtliga nivåer i systemet. Enligt de intervjuade utbildningsanordnarna har intresset för området ökat, vilket även statistiken över antalet sökande indi-kerar. Gymnasieskola och folkhögskola står för det största antalet inskrivna. Vi ser samtidigt att andelen av hela gruppen inskrivna som läser på högre nivå är liten. Samma mönster såg vi i kartläggningen av utbildningsutbudet inom besöksnäringen.

Enligt utbildningsanordnarna finns stor efterfrågan av nyutbildade på arbets-marknaden. Framför allt gäller det utbildade från yrkeshögskolan och folkhög-skolor. Dessa bedöms av utbildningsanordnare kunna få jobb snabbt. Flera intervjuade betonar också att det i många fall är säsongsarbete och förhållande-vis korta anställningar som är aktuella, framför allt för tiden direkt efter examen. Utbildningsanordnarna menar att de har relativt mycket praktisk yrkesförbere-dande undervisning i utbildningen. Yrkesförlagd praktik förekommer i hög grad enligt intervjuerna. Man har även kontakt med kringliggande företag och orga-nisationer för att säkerställa utbildningarnas relevans.


De intervjuade företagen förefaller inte ha rekryterat i någon större utsträck-ning. Vi kan ur intervjuerna se att drivkraften bakom företagande framför allt är att få arbeta med natur och friluftsliv snarare än med tillväxtföretagande. Det verkar alltså finnas ett stort inslag av livsstilsföretagande. Tillväxt sker framför allt genom samarbete med andra företag och andra aktörer och samarbete med andra tycks också vara ett vanligt sätt att möta kompetensbehov och att utveckla den egna verksamheten.

De utmaningar som gäller kompetens skiljer sig inte på en övergripande nivå från den bild som framkommit i andra studier. Vi menar att det går att urskilja tre typer av kompetensbehov hos företagen. Dessa är

• ökad kompetens inom digitalisering

• kompetens inom språk, värdskap och internationalisering

• kvalitetssäkring och certifiering av guider.

Digitaliseringens ökade betydelse för besöksnäringen har lyfts av flera bransch-bedömare och företagare. Att vara synlig på nätet och hantera kundkommuni-kation och marknadsföring, att vara bokningsbar och ha möjlighet att hantera betallösningar är exempel på viktiga delar som man som företagare behöver hantera idag. Det finns även ett behov av att kontinuerligt utveckla värdskap och kunskap om internationalisering, något man delar med besöksnäringen i stort. Ett behov som är mer specifikt för naturturism är behovet av att kvalitets-säkra guidning, vilket lyfts av flera intervjuade företagare.


Bilaga 1 Fördjupad beskrivning av syfte, frågeställningar och metod

Syfte och frågeställningar för kartläggningen av utbildningarUndersökningen har haft två övergripande syften:

• att kartlägga det samlade utbudet av utbildningar kopplat till turism vid universitet och högskolor, yrkeshögskola, folkhögskola, den kommunala vuxenskolan, komvux, och gymnasieskolan

• att göra en analys av utbildningarna från ett kompetensförsörjnings- perspektiv.

Dessa två frågeområden har delats upp i ett antal frågeställningar. Se tabellen nedan.

Tabell 12 Kartläggningens frågeställningar

FRÅGEOMRÅDE FRÅGESTÄLLNINGAR

Beskrivning av utbildningar

Grundinformation; Lärosäten, utbildningens namn, geografisk plats, programinnehåll, kontaktuppgifter, profilområde.

Vad innehåller utbildningarna?

Hur ser söktrycket ut till utbildningarna?

Vilka är det som söker (kvinnor/män/etnisk bakgrund/ålder)?

Anställning efter genomförd utbildning?

Analys av utbildningar från ett kompetens-försörjningsperspektiv

Identifiera eventuella brister och överlappningar i innehåll.

Hur ser utbudet av turismutbildningar ut i förhållande till turistdestinationernas kompetensbehov?

Finns det några skillnader mellan det samlade utbudet av utbildningar relaterade till turism och besöksnäringens behov av kompetens?

Rapporten kompletterades med en fördjupning rörande naturturism. Dess syfte och metod beskrivs på nästa uppslag.

Metod och urval vid kartläggning Kartläggningen och den fördjupade analysen av utbildningar har genomförts i tre steg.

I det första steget identifierades relevanta utbildningar som tydligt kan relateras till turistiska ändamål. Kontigo valde att begränsa urvalet som annars kunnat bli väldigt brett och otydligt. Därför ingår hotell- och restaurangverksamhet medan utbildningar inriktade mot exempelvis handel och transporter lämnats utanför urvalet. Kontigo gick igenom utbildningsutbudet hos landets lärosäten (univer-sitet, högskolor, yrkeshögskola, folkhögskola, komvux och gymnasieutbild-ningar) via deras webbplatser, med hjälp av universitetskanslersämbetets NU-databas och Myndigheten för yrkeshögskolans databaser samt de sammanställningar som Skolverket gör.

Steg två var att strukturera informationen och ställa den mot de frågor som pre-senteras i tabell 12 – temaområde 1 vilket utgör utbildningskartläggningens ana-lysram. De data som kunnat inhämtas via register vid exempelvis Universitets-


kanslersämbetet, Myndigheten för yrkeshögskolan och Skolverket bekräftades också genom kontakt (e-post och telefon) med främst handläggare vid utbild-ningsmyndigheterna och utbildningsanordnare.

Utbildningar som listats är sådana som var sökbara vid undersökningens genomförande 2016. Det fanns då ytterligare elever på vissa utbildningar där man beslutat att utbildningen ska läggas ner och/eller där utbildningen inte fått anslag för att anta fler elever, men dessa redovisas inte. Detta för att kartlägg-ningen ska reflektera utbildningsutbudet vid undersökningstillfället.

En möjlig svaghet med detta tillvägagångssätt är att det utifrån denna kartlägg-ning blir osäkrare att uttala sig om hur många elever som deltar i turismutbild-ningar (eftersom det finns elever som går utbildningar som inte går att söka). Styrkan med detta tillvägagångssätt är att det blir enklare att tala om hur många aktiva utbildningar som finns.

Steg tre bestod av fördjupade intervjuer med utbildningsanordnare, destina-tionsorganisationer, turismforskare samt sakkunniga vid nationella myndigheter och departement. Samtalen har framför allt kretsat kring temaområde 2 i tabell 12. Intervjuerna har varit semistrukturerade till sin karaktär och genomförts på plats hos respondenterna eller som telefonintervjuer.

En fördjupad metodbeskrivning finns i bilaga 2, där vi beskriver urvalskriterier och statistikkällor för respektive utbildningsnivå.

Syfte för den fördjupade studien av utbildningar och kompetensbehov inom naturturismSom komplement till arbetet med kartläggningen av turismutbildningar efter-frågade Tillväxtverket en fördjupning inom området naturturism. Syftet var att ge en övergripande bild av utbildningsutbudet inom naturturism samt att ge en bild av hur kompetensbehovet ser ut inom denna delbransch av besöksnä-ringen. Mer konkret skulle fördjupningen besvara nedanstående tre frågeställ-ningar:

1. Hur ser utbildningsutbudet ut inom området naturturism inom högskola och universitet, gymnasium, yrkeshögskola samt folkhögskola? I detta ligger att ta fram uppgifter om antal utbildningar, antal inskrivna samt vid vilka lärosäten eller hos vilka utbildningsanordnare utbildningarna ges. I den utsträckning det är möjligt ska även förändringen över tid beskrivas avse-ende antalet inskrivna.

2. Hur bedömer utbildningsanordnare att intresset för utbildningarna har utvecklats, hur arbetsmarknaden för de studerade ser ut samt hur man arbetar för att fånga upp de utvecklingsbehov de upplever finns för områ-det?

3. Hur ser företagare och verksamma inom branschen på behovet av kompe-tens, såväl vid eventuell rekrytering, som i egen kompetensutveckling? Hur bedömer man utvecklingstrenden för området och vilka utvecklingsbehov ser man?

Metod och urval vid kartläggning av naturturismFör att besvara dessa frågeställningar har Kontigo använt tre typer av källor:


För det första, den sammanställning av utbildningar som är verksamma inom besöksnäringen som tagits fram tidigare i arbetet, dvs det som återfinns i kapi-tel 2 i denna rapport. En mer fördjupad genomgång av utbildningarnas inrikt-ning och innehåll har här gjorts för att säkerställa att utbildningarna är relevanta för denna studie. I den mån det finns tillgängliga data har vi tagit fram uppgifter om söktryck fler år bakåt.

För det andra har vi intervjuat ett urval av utbildningsanordnare inom området naturturism. Intervjuerna har kretsat kring deras syn på hur intresset för utbild-ningarna har utvecklats, vart de examinerade tar vägen på arbetsmarknaden och vilka utvecklingsbehov de upplever. Totalt har åtta utbildningsanordnare intervjuats. Intervjuerna har fördelats jämnt över de fyra utbildningsnivåerna högskola och universitet, yrkeshögskola, gymnasium samt folkhögskola. Dessa h

Documents

Rapport 0211 Utbildningar inriktade mot turism...alltså en könsmässig obalans mot arbetsmarknaden och påverkar inte den bris-tande etniska mångfalden inom näringen. En utmaning