Rapport 18MB873

Cajsa Wahlberg

2018-07-03

Innehåll

Sammanfattning ......................................................................................................................... 3

Inledning ..................................................................................................................................... 4

Bostadsområdena ....................................................................................................................... 4

Skarpnäck ............................................................................................................................... 4

Hammarby Sjöstad ................................................................................................................. 5

Provtagning ................................................................................................................................ 6

Skarpnäck ............................................................................................................................... 6

Hammarby Sjöstad ................................................................................................................. 7

Inkommande avloppsvatten till Henriksdal ............................................................................ 7

Analyserade ämnen och analysmetoder ..................................................................................... 8

Resultat och diskussion ............................................................................................................ 10

Ordinarie avloppsparametrar ................................................................................................ 10

Organiska miljöföroreningar ................................................................................................ 10

Dioxiner och bromerade flamskyddsmedel ...................................................................... 11

Oktyl- och nonylfenol inklusive etoxilater samt några andra fenoler .............................. 13

Ftalater .............................................................................................................................. 14

Tennorganiska föreningar................................................................................................. 15

Högfluorerade ämnen, PFOS, PFAS ................................................................................ 16

Klorparaffiner, triklosan, AOX och EOX ........................................................................ 17

Polycykliska aromatiska kolväten, PAH .......................................................................... 18

Bidrag från livsmedel ........................................................................................................... 19

Slutsatser .................................................................................................................................. 20

Fortsatt arbete ........................................................................................................................... 22

Referenser ................................................................................................................................. 23

Bilaga1 ..................................................................................................................................... 24

Bilaga 2 .................................................................................................................................... 26

3

Sammanfattning

Många analysresultat måste tas med en nypa salt. Bara sex prover av

hushållsspillvatten är analyserade, i vissa fall färre, och flera ämnen visar stora

haltvariationer mellan de olika provtagningstillfällena.

Resultaten tyder ändå på att hushållen bidrar med stora andelar till reningsverken av

de flesta av de undersökta ämnena. Framför allt av klorparaffiner, EOX och många

ftalater, men även bromerade flamskyddsmedel och nonylfenol.

En betydligt mindre andel av oktylfenol, några högfluorerade ämnen och PAH

kommer från hushåll.

Ftalater, tennorganiska föreningar och SCCP, ämnen som alla kan relateras till plast,

kommer i högre utsträckning från Skarpnäck än från Hammarby Sjöstad. Troligen

beror det på att PVC inte användes vid bygget av Hammarby Sjöstad.

PFOS-halten i proverna från Skarpnäck är mer än 20 gånger högre än i proverna från

Hammarby Sjöstad baserade på resultaten från SLU. Skillnaden skulle kunna bero på

att Skarpnäcks bostadsområde är byggt på ett gammalt flygfält där PFOS kan ha

använts och finns kvar som inläckande markförorening. Fler analyser behövs för att

följa upp detta.

Dioxiner och enstaka andra föreningar kommer enligt beräkningarna till mer än 100 %

från hushåll vilket tyder på att något gått snett vid antingen provtagning eller analys.

En ny provtagning behövs för att kunna säga hur stor andelen från hushåll är av dessa

ämnen.

Bidraget från livsmedel i hushållsspillvattnet är litet för de ämnen där analysresultat

fanns i Livsmedelsverkets matkorgsanalys. Ett undantag är bens(a)pyren, där

livsmedel bidrar med 11 %.

Många av ämnena, t ex bromerade flamskyddsmedel, ftalater och PFAS, finns förutom

i bostäder även i kontor, skolor och andra inrättningar vilka det finns många av i

Stockholm. Dessa bidrar till totalmängden inkommande till Henriksdal. Hur mycket

arbetspendlingen in till Stockholm bidrar med är svårt att säga.

4

Inledning

I ett bostadsområde i Skarpnäck har Stockholm Vatten och Avfall tagit prover av spillvatten

två gånger per år sedan 1995 för att undersöka bidraget från hushåll av metaller, närsalter och

organiskt material till reningsverken. Data från provtagningarna finns sammanställda och

utvärderade i rapporten Hushållsspillvatten från Skarpnäck – Sammanställning av mätdata

1995-2013 (Eriksson och Lagerkvist, 2015) och visar att hushållen står för en stor andel av

fosfor och många tungmetaller, mer än 50 % av bland annat zink, koppar, antimon och tenn,

medan bidraget är ungefär 50 % av bly och kadmium.

För att få en uppfattning om tillskottet från hushåll när det gäller organiska miljöföroreningar

har sex veckosamlingsprover tagits i två områden med främst hushållspillvatten under åren

2014-2016. Fyra prover togs i samma provpunkt som tidigare i Skarpnäck och två prover togs

i Hammarby Sjöstad. Resultaten jämförs här med analyser av inkommande vatten till

Henriksdals reningsverk.

Ett tack riktas till Peter Johansson och Peter Lindström som gjort provtagningarna i

bostadsområdena respektive inkommande vatten till Henriksdal och till Käppalaförbundet

som bidragit med medel till analyserna år 2014 och 2015.

Bostadsområdena

Bostadsområdena är valda dels för att de har duplicerade avloppssystem och dels för att de är

så lite påverkade som möjligt av andra verksamheter än rena hushåll. Viss annan verksamhet

finns ändå inom områdena. Spillvatten från båda bostadsområdena leds till Henriksdals

reningsverk via Sicklainloppet, en av två inloppstunnlar med ungefär lika stora flöden.

Skarpnäck

Det provtagna området består av åtta kvarter kring Pilvingegatan. Inom området finns 714

lägenheter, sex daghem, en skola, ett kollektivboende, en matvarubutik och några mindre

verksamheter. I juni 2014 hade kvarteren 2244 invånare. Mer om bostadsområdet finns i ovan

nämnda rapport. För att förenkla provtagningarna har en särskild provtagningsbrunn

installerats med ett förbindelsrör till brunn i trottoaren vid korsningen Pilvingegatan och

Horisontvägen.

5

Figur 1. Provtagningsområdet i Skarpnäck

Hammarby Sjöstad

Båtbyggargatan betjänar den äldsta delen av Hammarby Sjöstad, området runt Sickla kaj och

Sickla Udde. Skola, restauranger, bagerier med mera finns i området. I upptagningsområdet

för pumpstationen bodde 11 024 personer år 2015.

Figur 2. Båtbyggargatan pumpstation – upptagningsområdet består av de två inringade

områdena.

6

Provtagning

Utförliga beskrivningar över hur provtagningarna gjorts i bostadsområdena finns i Johansson

P. 2015 a, 2015 b och 2017.

Skarpnäck

Proverna från Skarpnäck togs ut som flödesstyrda dygnsprover (ett provuttag per 5 m3 passerat

spillvatten) under vecka 48 år 2014 (Sk V1448) och vecka 21 år 2015 (Sk V1521), se figur 3.

Under vecka 37 och 38 2016 (Sk V1637 och Sk V1638) togs dygnsprover i stället ut tidsstyrt

på grund av en trasig flödesgivare. Vakuumprovtagare av typen WS3000 som tog ett delprov

var 20:e minut användes. Flödesmätare Level Control LFF3000 användes år 2014 och 2015.

Provtagaren var utrustad med teflonslangar och glasflaskor för att undvika kontaminering från

olika plaster.

Proverna förvarades inte i kyla under provtagningen, men provtagarna tömdes dagligen och

proverna frystes in direkt. Under det andra provtagningsdygnet 2014 erhölls inget prov på grund

av att en slang hade lossnat.

Flödet under provtagningsveckorna 2014 och 2015 var detsamma, 2960 m3, det vill säga 423

m3/dygn. Flödesuppgifter för provtagningen 2016 saknas men medelflödet 1995-2015 var 427

m3/dygn. Den siffra som använts för beräkningar i denna rapport är 425 m3/dygn.

v.1448: Start 141124 kl. 06:15 – Slut 141201 kl. 07:50

v.1521: Start 150518 kl. 14.05 – Slut 150525 kl. 07.00

v.1637: Start 160912 kl. 12.20 – Slut 160919 kl. 10.35

v.1638: Start 160919 kl. 10.35 – Slut 160926 kl. 10.45

Figur 3. Provtagningsutrustning Figur 4. Provtagningsutrustning Båtbyggargatans

Skarpnäck pumpstation

7

Hammarby Sjöstad

Dygnssamlingsprover togs ut från Båtbyggargatans pumpstation i Hammarby Sjöstad vecka

37 och 38 år 2016 (Hby V1637 och Hby V1638), se figur 4. Vakuumprovtagare av typen

AquaCell användes och provtagningarna genomfördes nivåstyrt med ett prov per utpumpning

från pumpstationen, vilket i princip är att betrakta som flödesproportionell provtagning. Även

här användes teflonslang och glasflaskor. Proverna kylförvarades under pågående provtagning

och tömning skedde varje till var 3:e dag varefter proverna frystes. Mot slutet av den sista

provtagningsveckan tog batteriet i provtagaren slut. För att få tillräckligt med volym för

provet Hby1638 togs därför ett antal stickprover ut den 26/9 med en sammanlagd volym

motsvarande 1/5 av den totala provvolymen.

Medelflödet i Båtbyggargatans pumpstation 2015 var 173 l per person och dygn, dvs 1907 m3 per

dygn för de drygt 11 000 personer som var anslutna.

v.1637: Start 160912 kl. 14.25 – Slut 160919 kl. 11.10

v.1638: Start 160919 kl. 11.10 – Slut 160926 kl. 11.20

Delproverna blandades sedan till ett veckosamlingsprov. Analyser av BOD7, TOC och SS

gjordes på färska dygnsprover som skickades direkt till laboratoriet.

Inkommande avloppsvatten till Henriksdal

Under samma veckor som provtagningarna av hushållsvatten gjordes provtogs också

inkommande vatten till Henriksdals reningsverk, dels i Henriksdalsinloppet (HIN) och dels i

Sicklainloppet (SIN). Dessutom togs prover vecka 35 2014, totalt alltså fem prover i vardera

av de båda inloppen.

Två liter vatten togs flödesproportionellt varje dygn i glas- eller PE-flaskor med verkets

ordinarie provtagare och förvarades i kylskåp. Den sjunde dagen blandades de ihop

flödesproportionellt till ett veckosamlingsprov i en PE-behållare och delades sen upp i ett

antal mindre provkärl för de olika analyserna som erhållits från laboratoriet.

Antal anslutna till Henriksdal år 2015 var 825 594 personer. Flödena under provtagnings-

veckorna anges i tabell 2 och när HIN och SIN summeras blev medelflödet in till Henriksdal

(H in) 261 757 m3 per dygn under dessa veckor.

8

Analyserade ämnen och analysmetoder

De parametrar som analyserats återfinns i tabell 1 tillsammans med de förkortningar som

används i denna rapport.

Tabell 1. Analyserade parametrar och deras förkortningar

Ämne/Ämnesgrupp Förkortning

Suspenderade ämnen SS, Susp

Totalt organiskt kol TOC

Kemisk syreförbrukning COD

Biokemisk syreförbrukning BOD7

Total fosfor Tot P

Total kväve Tot N

Klorerade dioxiner och dibensofuraner PCDD/F

Hexabromcyklododekan HBCD

Polybromerade difenyletrar PBDE

Polybromerade bifenyler PBB

4-tert-butylfenol

4-tert-pentylfenol

4-tert-oktylfenol OP

oktylfenoletoxilater OPEO

iso-nonylfenol NP

nonylfenoletoxilater NPEO

Bisfenol A BpA

Dimetylftalat DMP

Dietylftalat DEP

Dibutylftalat DBP

Diisobutylftalat DIBP

Butylbensylftalat BBP

Di-2-etylhexylftalat DEHP

Di-iso-nonylftalat DINP

Di-iso-decylftalat DIDP

Monobutyltenn MBT

Dibutyltenn DBT

Tributyltenn TBT

Tetrabutyltenn TTBT

Monooktyltenn MOT

Dioktyltenn DOT

Högfluorerade ämnen PFAS

Perfluoroktylsulfonat PFOS

Perfluoroktansyra PFOA

Perfluorhexansulfonat PFHxS

Perfluorhexansyra PFHxA

6:2 Fluortelomersulfonat FTS

S:a C10-C13 Klorparaffiner (kortkedjiga) SCCP

Triklosan

Adsorberbart organiskt bundet halogen AOX

Extraherbart organiskt bundet halogen EOX

Fluoranten

Benso(b)fluoranten

Benso(k)fluoranten

Benso(a)pyren

Benso(ghi)perylen

Indeno(1,2,3-cd)pyren

9

De flesta analyser utfördes vid något av Eurofins laboratorier i Sverige eller utomlands, men

Eurofins använde sig också av underentreprenörer. Alla analysmetoder hos Eurofins var

ackrediterade utom de för fenoler, EOX och bromerade bifenyler.

I Stockholm Vattens ordinarie provtagningsprogram för inkommande avloppsvatten ingår

analyser av TOC (totalt organiskt kol), nitrit/nitrat, tot P och tot N i veckosamlingsprover

samt av BOD7 och susp i dygnsprover tagna på tisdagar. De ordinarie avloppsparametrarna

analyserades av Eurofins i Lidköping enligt gängse standardmetoder.

PCDD/F analyserades bara i proverna från Skarpnäck, 2014 och 2015. Analyserna gjordes

med GC-HR-MS (gaskromatografi-high resolution-masspektrometri) vid Eurofins GfA Lab

Service GmbH i Hamburg. Där analyserades också bromerade flamskyddsmedel med GC-MS

eller LC/MS-MS (vätskekromatografi/tandem masspektrometri), klorparaffiner med GC/MS-

NCI (NCI= kemisk jonisation, mätning av negativa joner) och högfluorerade ämnen (PFAS)

med LC-MS/MS. Eftersom de första provsvaren för PFAS (utom PFOS) hamnade under

rapporteringsgränsen, skickades de prover som togs ut 2016 i stället till Statens

Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala för analys med lägre rapporteringsgränser. PFAS

extraherades där med SPE (solid phase extraction) och analyserades med LC-MS/MS.

Tennorganiska föreningar analyserades av GALAB Laboratories GmbH i Tyskland med GC-

AED (Atomic Emission Detector). Även analyserna av alkylfenoler och deras etoxilater samt

bisfenol A i proverna från Skarpnäck 2014 och 2015 gjordes av GALAB, men med GC-MS.

NP och OP förekommer främst som sina respektive etoxilater (NPEO och OPEO) i

inkommande avloppsvatten. Fenoler med upp till 10-12 EO-enheter är vanliga, men även

betydligt längre kedjor förekommer. I reningsverket, och delvis redan i avloppsnätet, bryts

etoxilaterna ned till NP respektive OP. Etoxilaterna är svåra att analysera och eftersom

Eurofins bara erbjuder analys av upp till sex EO-enheter valdes en analysmetod som

utvecklats vid IVL, Svenska miljöinstitutet, för proverna tagna 2016. Metoden går ut på att

enzymatiskt bryta ned etoxilaterna till fri NP respektive OP vars halter sedan bestäms med

GC-MS/MS. Detta gör det lättare att jämföra prover tagna långt ut på ledningsnätet med

prover tagna vid inloppen till reningsverket.

Ftalatanalyserna gjordes hos Eurofins danska laboratorium i Vejen med GC-MS. Triklosan

analyserades vid PiCA Prüfinstitut Chemische Analytik GmbH i Tyskland och bara i proverna

från 2014 och 2015. EOX-bestämningarna gjordes vid Eurofins Analytico i Nederländerna

medan AOX analyserades i Tyskland vid Eurofins Umwelt West GmbH. PAH-analyserna

utfördes av Eurofins i Lidköping med HPLC.

10

Resultat och diskussion

Ordinarie avloppsparametrar

Tabell 2 visar de genomsnittliga dygnsflödena under provtagningsveckorna samt halterna av

ordinarie avloppsvattenparametrar i proverna. Alla parametrar utom Susp ligger högre i

proverna av hushållsvatten än i både HIN och SIN. De största skillnaderna står TOC och tot N

för. TOC ligger 43 % högre i proverna från Skarpnäck och tot N ligger 46 % högre i proverna

från Hammarby Sjöstad än i inkommande till Henriksdal, räknat som medelvärden. Det är vad

man kan förvänta sig eftersom Skarpnäck och Hammarby sjöstad har duplicerade

avloppssystem och därmed mindre dagvatten och inträngande dränvatten och proverna har

tagits mycket närmare källan innan spillvattnet hunnit spädas ut. Medelvärdet av flödet per

ansluten person och dygn under provtagningsveckorna var 317 l/p*d i inkommande till

Henriksdal (H in), 189-190 l/p*d i Skarpnäck och 173 l/p*d i Hammarby Sjöstad.

Tabell 2. Ordinarie avloppsparametrar i dygns- respektive veckosamlingsprover

Enligt SMHI:s regnmätare i Stockholm regnade det 16 mm V1435, 2,2 mm V1448 och 9,6

mm V1521. Under provtagningen 2016 regnade det ingenting V1637 och bara 0,2 mm

V1638.

Organiska miljöföroreningar

Alla enskilda analysresultat finns i tabellbilagorna utom för PBB eftersom alla PBB-kongener

i alla prover låg under rapporteringsgränsen som varierade mellan 0,05 och 3 ng/l. I bilaga 1

listas koncentrationerna av de ämnen som diskuteras fortsättningsvis i detta avsnitt. I bilaga 2

redovisas resultaten för övriga ämnen som analyserats men som inte förkommit över

rapporteringsgränsen mer än i enstaka prover.

Analys Enhet

Skarp

V1448

Skarp

V1521

Skarp

V1637

Skarp

V1638

Skarpnäck

mv

H-by

V1637

H-by

V1638

Hammarby

mv

Flöde m3/d 423 423 427 427 425 1907 1907 1907

Susp (dygn) mg/l 250 240 270 220 245 250 200 225

BOD7 (dygn) mg/l 260 220 280 300 265 300 250 275

TOC (dygn) mg/l 190 130 200 270 198 210 150 180

tot P mg/l 5,6 6,3 6,4 6,8 6,3 6,7 6,7 6,7

tot N mg/l 52 52 61 68 58 66 72 69

Analys Enhet

HIN

V1435

HIN

V1448

HIN

V1521

HIN

V1637

HIN

V1638

HIN

mv

SIN

V1435

SIN

V1448

SIN

V1521

SIN

V1637

SIN

V1638

SIN

mv

Flöde m3/d 151686 110243 156286 109586 115743 128709 111500 124943 215700 107357 105743 133049

Susp (dygn) mg/l 270 340 240 400 620 374 290 240 190 320 340 276

BOD7 (dygn) mg/l 190 280 170 330 250 244 150 260 94 230 200 187

TOC (dygn) mg/l 95 160 110 200 190 151 110 120 77 160 160 125

TOC mg/l 130 180 150 250 190 180 120 160 96 170 170 143

tot P mg/l 3,2 6,6 5,6 7,9 7,5 6,2 5,7 6,1 4,3 7,0 6,7 6,0

tot N mg/l 35 51 39 57 59 48 43 46 32 53 56 46

11

För varje grupp av ämnen här nedan kommer först diagram där halterna för de enskilda

proverna av hushållsspillvattnen anges vart och ett för sig medan inkommande vatten till

Henriksdal (H in) redovisas med medelvärden av alla 10 proverna. Medelvärdena är angivna i

bilaga 1.

Därefter visas i diagram hur stor andel av ämnena som kommer från hushåll i förhållande till

den totala inkommande mängden till Henriksdal. Trots att avloppsvattnet från både Skarpnäck

och Hammarby Sjöstad leds till Sicklainloppet (SIN) valdes i denna rapport att jämföra med

den totala mängden från båda inloppen till Henriksdal, här kallat H in. Beräkningarna har

gjorts med hjälp av medelvärden av de fyra proverna från Skarpnäck respektive de två från

Hammarby sjöstad (se bilaga 1) för att se om det är någon skillnad mellan de båda områdena.

Medelhalterna har multiplicerats med det genomsnittliga veckoflödet från varje område under

provtagningsveckorna för att få mängden av ämnena per vecka. I de senare diagrammen har

alltså kompenserats för de skillnader i flöden och koncentrationer i spillvattnet som beror på

regn och inträngande grundvatten med mera.

DIOXINER OCH BROMERADE FLAMSKYDDSMEDEL

Klorerade dioxiner och dibensofuraner (PCDD/F) är en grupp om 210 olika föreningar med

mycket olika giftighetsgrad som bildas vid förbränning eller som biprodukt vid produktion av

bl. a. klorfenoler.

Bromerade flamskyddsmedel används för att förhindra brand främst i polymerer som plaster

och gummi men också i textilier.

PCDD/F analyserades bara i Skarpnäck i proverna från 2014 och 2015. I bilaga 2 redovisas

alla enskilda mätvärden av de dioxiner och furaner som ingår i PCDD/F. Summan av

dioxinföreningarna visas i figur 5, dels som faktisk halt i pg/l och dels som toxiska ekvivalenter,

TEQ, beräknade enligt WHO 2005. TEQ bygger på att toxiciteten för den giftigaste kongenen,

2,3,7,8-tetraklordibenso-p-dioxin, sätts till 1 och övriga kongener får ett värde relativt denna. De

flesta PCDD/F ligger under rapporteringsgränsen och de kongener som bidrar till summa TEQ är

främst hepta- och oktaklordioxiner och -furaner (med 7 respektive 8 kloratomer), som är relativt

sett mindre toxiska.

Halterna av PCDD/F var betydligt högre i Skarpnäck jämfört med inkommande till

Henriksdal. År 2015 var de mer än tre gånger så höga både mätt som faktiska halter och

räknade som TEQ. Det är svårt att förstå denna skillnad med tanke på att dioxiner inte aktivt

tillförs till varor eller kemikalier och det bör därför inte vara någon skillnad på olika

hushållsområden. Det handlar också om få analyser, bara två från hushåll och tre från

inkommande avloppsvatten, vilket kan göra att både provtagnings- och analysfel blir stora.

Fler prover skulle behövas för att verifiera dessa resultat.

För bromerade difenyletrar redovisas i figur 5 dels summan av de två kongener som

förekommer i högst halter i produkten Pentabromdifenyleter (PBDE 47 och PBDE 99) och

dels PBDE 209 som är fullbromerad dekabromdifenyleter. Observera de olika skalorna och

enheterna i diagrammen.

12

Figur 5. Koncentrationen av PCDD/F, PBDE och HBCD i spillvatten. Observera de olika

skalorna och enheterna.

För PBDE 47+99 var halterna ungefär lika i alla prover medan PBDE 209 varierade mer. Men

alla utom provet från Skarpnäck V1637 hade lägre koncentration av PBDE 209 än H in.

HBCD (hexabromcyklododekan) visar också mycket varierande resultat där två prover från

Skarpnäck (Sk V1448 och SkV1638) låg långt över de i H in. Tittar man närmare på HBCD-

halterna i HIN och SIN V1448 så var de också förhöjda jämfört med alla andra prover vilket

kan tyda på felaktiga analyser i just denna omgång. De höga värdena från V1448 i alla prover

har ändå tagits med vid beräkningar av andelen HBCD från hushållen nedan. Provet Sk

V1638 har däremot behandlats som en outlier.

I figur 6 anges andelen PCDD/F, PBDE och HBCD i inkommande avloppsvatten till

Henriksdal som kommer från hushåll. Hushållen ser ut att stå för över 100 % för PCDD/F

oavsett om beräkningarna görs med reella halter eller toxiska ekvivalenter. Detta talar för att

de stora skillnaderna ovan i halter mellan hushållsspillvattnet från Skarpnäck och

inkommande till Henriksdal beror på fel vid analys eller provtagning.

Figur 6. Andelen (%) PCDD/F, PBDE och HBCD som härrör från hushåll av den totala

mängden som kommer in till Henriksdals reningsverk, baserat på mätvärden från Skarpnäck

respektive Hammarby Sjöstad.

För de båda PBDE-parametrarna är andelarna från hushåll ungefär lika stora oavsett om

beräkningarna utgår från mätningar vid Skarpnäck eller Hammarby Sjöstad, medan andelen

HBCD skiljer sig stort; 100 % från hushåll baserat på Skarpnäckproverna respektive 20 %

13

från hushåll baserat på resultaten från Hammarby Sjöstad. Det är svårt att avgöra om detta

stämmer med verkligheten eftersom analysresultaten varierade så mycket.

OKTYL- OCH NONYLFENOL INKLUSIVE ETOXILATER SAMT NÅGRA ANDRA

FENOLER

Oktyl- och nonylfenol används främst som tensider i form av oktyl- och nonylfenoletoxilater

(OPEO och NPEO). I ledningsnätet och i reningsverket bryts etoxilaterna ned till respektive

fenol. NPEO härrör från tvätt av importerade textilier (Brigden m. fl., Månsson m. fl.) och

borde till största delen komma från hushåll medan OPEO främst används inom laboratorier

och bioteknisk industri, bland annat i den kommersiella produkten Triton X100.

År 2014 och 2015 analyserades OP och NP samt deras etoxilater med upp till sex

etoxienheter. I figur 7 till vänster visas halterna av fenolerna. Etoxilaterna låg under

rapporteringsgränsen, som var väldigt hög, i nästan alla prover. Därför valdes ett laboratorium

med en annan analysmetod år 2016. Den går ut på att bryta ned alla etoxilater till respektive

fenol innan själva analysen. På så sätt analyseras den totala mängden som fenolekvivalenter.

Till höger i figur 7 visas de avsevärt högre koncentrationerna från 2016 som summan av

OP+EO respektive NP+EO.

Halterna av oktylfenol är betydligt högre i inkommande vatten till Henriksdal än från

hushållsområdena oavsett analysmetod. För nonylfenol är det en viss skillnad mellan

Skarpnäck och Hammarby Sjöstad i diagrammet till höger men inget område kommer riktigt

upp i samma halt som H in.

Figur 7. Koncentrationer av oktyl- och nonylfenol i spillvatten i µg/l. OBS att två olika

analysmetoder använts vilket förklarar de stora haltskillnaderna.

I analyspaketet för nonyl- och oktylfenol 2014 och 2015 ingick även några andra fenoler som

inte finns med i diagrammen men som finns med i bilaga 2. Detekterbarheten för bisfenol A

varierade mycket och rapporterades inte över gränsen i hushållsproverna. Ämnet hittades

däremot i vissa prover av HIN och SIN. 4-t-butylfenol återfanns i alla prover där det

analyserats medan 4-t-pentylfenol fanns i Skarpnäck V1448 samt i HIN och SIN. N-

nonylfenol, dvs nonylfenol med rak nonylkedja, förekom inte i rapporterbara halter i något av

proverna.

Andelarna OP och NP som kommer från hushåll redovisas i figur 8. Beräkningar har bara

gjorts på resultaten från 2016 eftersom de bör vara mest riktiga. Bara några få procent av den

OP som kommer in till Henriksdal kommer från hushåll, vilket var förväntat, medan 40-50 %

14

av NP härrör från hushåll. Det är lite förvånande att inte en ännu större andel NP kommer från

hushåll med tanke på att textiltvätt är en så stor källa.

Figur 8. Andelen (%) oktyl- och nonylfenol som härrör från hushåll av den totala mängden

som kommer in till Henriksdals reningsverk, baserat på mätvärden från Skarpnäck respektive

Hammarby Sjöstad.

FTALATER

Ftalater används bland annat som lösningsmedel och som mjukgörare i PVC, till exempel i

vinylgolv och vinyltapeter.

Ftalathalterna visas i figur 9. Det kanske tydligaste resultatet i denna undersökning är att

halterna av de flesta ftalater är högre i spillvatten från hushållsområdena än i inkommande till

Henriksdal. DEHP, DINP och DIDP är de ftalater som finns i högst halter. DMP, DBP och

BBP ligger mycket nära rapporteringsgränsen vilket betyder att skillnaderna mellan de olika

proverna ska tas med en nypa salt. Överlag har proverna från Skarpnäck högre

koncentrationer än de från Hammarby Sjöstad.

Figur 9. Ftalater i spillvatten i µg/l.

Beräkningar av kvoterna från hushåll i figur 10 visar också höga värden, ofta uppåt 90-100 %,

när resultaten från Skarpnäck används medan värden från Hammarby Sjöstad ger lite lägre

andelar. När Hammarby Sjöstad byggdes valdes PVC bort som byggmaterial vilket skulle

kunna förklara denna skillnad.

15

Figur 10. Andelen (%) ftalater som härrör från hushåll av den totala mängden som kommer

in till Henriksdals reningsverk, baserat på mätvärden från Skarpnäck respektive Hammarby

Sjöstad.

TENNORGANISKA FÖRENINGAR

Tennorganiska föreningar används bland annat som biocider och antibakteriella ämnen i olika

typer av varor och som stabilisator i plast. Tri- och dibutyltenn kan brytas ned till di- och

monobutyltenn.

TBT låg under rapporteringsgränsen 1 ng/l i alla prover utom i Skarpnäck V1448 då halten

var 1,3 ng/l. I figur 11 redovisas halterna av de tennorganiska föreningar som förekommer

över rapporteringsgränsen. Koncentrationen av alla ämnen varierar kraftigt i de olika

proverna, men de högsta halterna uppvisar MBT där hushållsproverna oftast är högre än i

inkommande avloppsvatten.

Figur 11. Organiska tennföreningar i spillvatten, i ng/l.

Baserat på skarpnäckanalyserna är andelen MBT och MOT från hushåll 100 % eller högre,

figur 12, medan de två övriga föreningarna ligger lägre. Används i stället resultaten från

Hammarby Sjöstad blir andelen från hushåll betydligt lägre för alla fyra ämnena. En

förklaring till detta skulle kunna vara att tennorganiska föreningar kan ingå i PVC, ett material

som inte använts vid bygget av Hammarby Sjöstad.

16

Figur 12. Andelen (%) tennorganiska föreningar som härrör från hushåll av den totala

mängden som kommer in till Henriksdals reningsverk, baserat på mätvärden från Skarpnäck

respektive Hammarby Sjöstad.

HÖGFLUORERADE ÄMNEN, PFOS, PFAS

Högfluorerade ämnen har förmåga att bilda vatten- och smutsavvisande ytor och används

inom en lång rad olika områden, till exempel i skor och textilier, brandsläckningsskum,

livsmedelsförpackningar, skidvalla med mera.

Det finns över 3 000 olika PFAS-ämnen och i denna undersökning analyserades bara 27

stycken. Det är resultaten från 2016 som redovisas här eftersom analyserna från de tidigare

proverna i princip bara visade mindre-än-värden. Undantaget är PFOS som 2014 återfanns i

en halt på 14 ng/l i Skarpnäck medan värdet 2015 låg under rapporteringsgränsen som då var

17 ng/l. Trots en känsligare analysmetod 2016 hamnade fortfarande de flesta PFAS under

rapporteringsgränsen. De som kunde detekteras visas i figur 13.

Figur 13. PFAS i spillvatten, i ng/l.

Av dessa är halterna högre i inkommande vatten till Henriksdal än från hushållen, utom FTS

som ligger betydligt högre i hushållspillvattnet. FTS förekommer i betydligt högre halter i alla

prover än de andra analyserade PFAS. Det är stor skillnad på koncentrationen av PFOS i de

båda provtagningspunkterna. I Skarpnäck hittades omkring 1 ng/l i båda veckoproverna,

medan halten i Hammarby Sjöstad var under rapporteringsgränsen 0,05 ng/l i båda proverna.

17

Figur 14. Andelen (%) PFAS som härrör från hushåll av den totala mängden som kommer in

till Henriksdals reningsverk, baserat på mätvärden från Skarpnäck respektive Hammarby

Sjöstad.

Figur 14 visar att andelarna av de detekterade PFAS-ämnena som kommer från hushåll är 50

% eller lägre, utom för PFOS där andelen är över 100 % om värdet från Skarpnäck används

och mindre än 1% om mindre-än-värdet från Hammarby Sjöstad används. Värdena baseras på

endast två prover från vartdera området varför man bör ta resultatet med en nypa salt, men en

förklaring kan vara att Skarpnäck är anlagt på ett gammalt flygfält. PFAS kan ha använts i

skumsläckmedel och trängt ner i marken och även om området har duplicerat ledningsnät så

kan förorenat grund- och dränvatten tränga in i ledningarna.

KLORPARAFFINER, TRIKLOSAN, AOX OCH EOX

Klorparaffiner används som mjukgörare i plaster och som tillsats i oljor, skärvätskor med

mera. De delas upp i kort-, mellan och långkedjiga. De kortkedjiga klorparaffinerna (SCCP)

är förbjudna att användas inom EU och Kemikalieinspektionen vill även förbjuda de

mellankedjiga. Här har bara SCCP analyserats.

Triklosan användes tidigare som antibakteriellt ämne i hygienprodukter (till exempel

tandkräm, tvål, deodoranter), skor, sportkläder med mera men sedan den 1 mars 2017 är det

förbjudet att sälja varor som är behandlade med triklosan. Ämnet får dock fortfarande

användas som konserveringsmedel i kosmetika.

AOX är en samlingsparameter för främst klorerade och bromerade föreningar som delvis

finns naturligt i våra vatten men också uppstår genom till exempel klorering av dricksvatten

och användning av hypoklorit för rengöring och desinfektion. EOX utgör en delmängd av

AOX och består av den mer lipofila och partikelbundna fraktionen av AOX. Många

föreningar som ingår i EOX kan vara både svårnedbrytbara och miljöfarliga.

Klorparaffiner förekommer i betydligt högre halter i hushållsspillvattnet än i inkommande till

Henriksdal, se figur 15. Beräknar man andelen från hushåll blir den över 100 % med

analysresultat från Skarpnäck och närmare 90 % baserat på resultat från Hammarby Sjöstad

(figur 16).

Triklosan analyserades bara i proverna tagna 2014 och 2015 och varierade från <0,05 till 62

µg/l vilket gör att det inte går att utvärdera resultaten.

18

Figur 15. Klorparaffiner, AOX och EOX i spillvatten, i µg/l.

AOX- och EOX-halterna är ungefär lika eller något högre i hushållsspillvattnen än i

inkommande vatten till reningsverket, figur 15. AOX ligger som förväntat betydligt högre än

EOX. Kvoten från hushåll blir omkring 60 % för AOX och över 90 % för EOX oavsett om

halter från Skarpnäck eller Hammarby Sjöstad används vid beräkningarna, figur 14. Den

större delen kommer troligen från dricksvattnets innehåll av dessa ämnen. Femton år gamla

data från Stockholm Vatten visade på 15-54 µg/l AOX i dricksvattnet. Sedan dess har

kloreringen vid vattenverken minskat så halterna kan vara lägre idag. Hypoklorithaltiga blek-

och rengöringsmedel som till exempel Klorin kan bidra till ökade AOX- och EOX-halter i

avloppsvatten från både hushåll och andra verksamheter.

Figur 16. Andelen (%) klorparaffiner, AOX och EOX som härrör från hushåll av den totala

mängden som kommer in till Henriksdals reningsverk, baserat på mätvärden från Skarpnäck

respektive Hammarby Sjöstad.

POLYCYKLISKA AROMATISKA KOLVÄTEN, PAH

PAH bildas vid förbränning och kommer bland annat från trafikbelastat dagvatten. PAH finns

också som markförorening, till exempel där man bedrivit impregnering med kreosot. Även i

avloppsnäten finns gamla sediment kvar som kan innehålla PAH. Vid akuta spolningar av

avloppsnätet riskerar dessa att föras vidare in till reningsverken.

De flesta PAH ligger under rapporteringsgränsen i hushållsspillvattnen och betydligt lägre än

i inkommande till Henriksdal, se figur 17. Det är främst fluoranten som förekommer i mätbara

halter och de var högre i Skarpnäck än i Hammarby Sjöstad. Data saknas från Skarpnäck 2015

då laboratoriet inte kunde analysera PAH i det provet.

19

Figur 17. PAH i spillvatten, µg/l. De flesta ämnen i hushållsproverna ligger under

rapporteringsgränsen, 0,003 µg/l, vilken anges med svart streck.

De relativa andelarna från hushåll är låga och redovisas i figur 18. För PAH med halter under

rapporteringsgränsen visas bidraget med streckade staplar när halva rapporteringsgränsen

använts för beräkningarna. Att andelen PAH från hushåll är låg är inte förvånande. Det är

inget ämne som aktivt tillförs varor eller kemikalier utan bildas oavsiktligt vid förbränning.

Figur 18. Andelen (%) PAH som härrör från hushåll av den totala mängden som kommer in

till Henriksdals reningsverk, baserat på mätvärden från Skarpnäck respektive Hammarby

Sjöstad. Streckade staplar är andelar baserade på halva mindre-än-värdena.

Bidrag från livsmedel

Livsmedelsverket gör så kallade matkorgsanalyser omkring vart femte år då en mängd

parametrar analyseras i matvaror som representerar den genomsnittliga livsmedels-

konsumtionen. Baserat på analysresultaten beräknas medelintag per capita av de olika

ämnena. Den senaste rapporten är från 2017 och omfattar livsmedel inköpta 2015.

I tabell 3 jämförs mängderna per person och dygn i hushållsspillvatten baserat på analyserna i

denna undersökning med intaget per capita för de ämnen som också analyserats i

Livsmedelsverkets rapport. För dessa ämnen är bidraget från livsmedel lågt. Det ämne som till

störst andel kommer från födan är benso(a)pyren, med 11 %. För PFAS och SCCP står födan

20

för någon till några få procent och för bromerade flamskyddsmedel är det bara några tiondels

procent som kommer från livsmedel.

Tabell 3. Jämförelse mellan mängd per person och dygn i spillvatten från hushåll och dagligt

intag per capita från Livsmedelsverket, Rapport 26, 2017.

Dygnsflöde från hushåll

(ng/p*d)

Intag per capita

(ng/p*d)

Andel från livsmedel i

hushållsspill- vatten (%)

PBDE 47+99 1 100 7,7 0,70

PBDE 209 36 000 3,4 0,01

HBCD 1 500 3,1 0,21

PFOS 590 15 2,6

PFHxA 130 4 3,0

PFOA 1 100 12 1,1

SCCP 140 000 1400 1,0

Benso(a)pyren 280 32 11

Även PCDD/F finns med i Livsmedelsverkets rapport, men då hopslaget med så kallade

dioxinlika PCB som vi inte undersökt i vår studie. Dioxinlika PCB står för mer än hälften av

de toxikologiska ekvivalenterna enligt rapporten så om halva TEQ-värdet används ger

beräkningarna att bidraget av PCDD/F från maten blir mindre än en tiondels procent.

Värdena från Livsmedelsverket representerar intaget av föda och säger inget om hur mycket

av respektive ämne som bryts ned i kroppen eller tillförs spillvattnet via urin och fekalier.

Förutom maten vi äter tillförs avloppet livsmedel vid tillagning och diskning, inte minst när

matavfallskvarnar används. Trots detta bör man kunna slå fast att bidraget från livsmedel av

de aktuella ämnena är mycket litet och att källorna främst bör sökas från andra håll.

Slutsatser

Resultaten bygger på analyser från endast sex prover vilket betyder att man inte bör lägga för

stor vikt vid enskilda siffror utan mer se till tendenser. I några fall ger beräkningarna att en

bra bit över 100 % av ämnet kommer från hushåll, men det gäller oftast ämnen i låga

koncentrationer där analysfelen kan bli stora. I vissa fall varierar också analysresultaten

ganska mycket mellan olika prover. För mer långtgående slutsatser behövs fler prover.

Sammantaget tyder ändå resultaten på att hushållen bidrar med stora andelar till

reningsverken av de flesta av de undersökta ämnena. Uppåt 100 procent (eller mer) av

PCDD/F, SCCP, EOX samt flera av ftalaterna. Något mindre av PBDE, NP, några

tennorganiska föreningar samt AOX.

Det var förvånande att så mycket av dioxinerna och även klorparaffinerna ser ut att komma

från hushåll. Här bör dock nämnas att dioxiner bara analyserades i två prover (från

Skarpnäck) och de visade ganska olika resultat. Dessutom beräknas andelen från hushåll till

betydligt mer än 100 % vilket tyder på att analyserna kan vara missvisande, antingen i

hushållsproverna eller i inkommande till reningsverken. Att EOX kommer från hushållen är

inte så överraskande då det uppkommer vid klorering av dricksvatten.

21

Nonylfenol/nonylfenoletoxilater förväntades vara hushållsrelaterade i högre utsträckning än

vad resultatet visade. Hypotesen var att närmare 100 % borde komma från hushållsspillvatten

eftersom den största källan tvätt av importerade textilier som ofta innehåller NPEO.

Resultaten tyder på att bara ca 50 % kommer från hushåll. Var resten av nonylfenolen

kommer ifrån är oklart. Oktylfenol/oktylfenoletoxilater, däremot, förväntades främst användas

inom industrin och det stämmer med resultaten i denna undersökning där en mycket liten

andel kommer från hushåll.

Förutom oktylfenol är PFAS och framför allt PAH de enda ämnesgrupper som inte i någon

större utsträckning härrör från hushåll. Det är lite förvånande att inte en större del av PFAS

finns i vatten från hushåll med tanke på användningen i kläder, möbler, hushållsartiklar med

mera. Några PFAS-föreningar finns också i mätbara halter i dricksvattnet. Kanske överväger

tillskottet från dag- och dränvatten som kan vara förorenat med PFAS från skumsläckmedel?

PAH är dagvattenrelaterade föreningar och hushåll förväntas inte vara en stor källa. En PAH,

benso(a)pyren, är det enda ämne i denna undersökning där bidraget från livsmedel är en faktor

att räkna med.

För några av ämnena är skillnaden i andel från hushållsspillvatten stor beroende på om

resultat från Skarpnäck eller Hammarby Sjöstad används vid beräkningarna. Framförallt

gäller det flera PFOS, ftalater, tennorganiska föreningar och SCCP vars andelar från hushåll

är större från Skarpnäck. De tre sistnämnda ämnesgrupperna är relaterade till PVC, som

mjukgörare och stabilisatorer, och skillnaden skulle kunna spegla det faktum att PVC inte fick

användas när Hammarby Sjöstad byggdes. I Skarpnäck kan PFOS härröra från användning av

skumsläckmedel vid den före detta flygplatsen som området är byggt på.

Även HBCD visar samma tendens, men vad det beror på är oklart. HBCD-koncentrationerna

är låga och visar stora variationer så man bör inte lägga så stor vikt vid dessa resultat.

Damm har i många studier visats innehålla flera av de aktuella ämnena. I en undersökning

utförd av Institutet för miljömedicin åt Stockholms Miljöförvaltning (Larsson och Berglund,

2016) hittades relativt höga halter av bland annat ftalater i damm från förskolor i Stockholm. I

en senare undersökning av damm i hushåll i Stockholm uppmättes förutom ftalater även

bromerade flamskyddsmedel, PFAS, klorparaffiner med mera, men i lägre halter (Engdahl,

2018). Damm från hushåll (och andra verksamheter) är troligen en signifikant källa till många

organiska miljögifter i avloppsvattnet.

I Stockholm är antalet kontor, skolor, sjukhus med flera inrättningar stort. Många av de

ämnen som ingått i denna undersökning förekommer i byggprodukter och material som är

inbyggda i fastigheter eller i produkter som används både hemma och i andra verksamheter,

till exempel elektronik, vitvaror, möbler och textilier. Alla dessa bidrar till det vi hittar i

avloppsvatten. Dessutom är arbetspendlingen in till Stockholm från förorterna stor vilket gör

att antalet personer som dagligen utnyttjar VA-systemen i staden är betydligt större än antalet

anslutna. Det är svårt att sia om hur detta påverkar tillförseln av de här aktuella ämnena till

avloppet.

22

Fortsatt arbete

För att verifiera resultaten i denna studie behöver fler prover tas från områden som främst

består av bostäder. Fler analyser skulle behövas till exempel av PCDD/F och HBCD för att få

ett sannare värde på halten i hushållsspillvatten.

Det finns också andra ämnen som det skulle vara intressant att titta närmare på. I denna

undersökning har kortkedjiga klorparaffiner ingått (SCCP). I damm hittades även

klorparaffiner med längre kedjor och dessa finns säkert även i avloppsvatten. Ftalater som

mjukgörare i plast ersätts nu med andra ämnen som skulle behöva analyseras. Fosfatestrar är

vanligt förekommande som både mjukgörare och flamskyddsmedel. Många fler PFAS-ämnen

behöver studeras.

Det skulle också vara intressant att få en uppfattning om hur mycket dammet verkligen bidrar

med av olika ämnen till hushållsspillvatten. En studie eller beräkning av vilka dammängder

som spolas ned i avloppet skulle behövas och kanske fler undersökningar av vad damm

innehåller.

23

Referenser

Brigden K, Santillo D, Johnston P. Nonylphenol ethoxylates (NPEs) in textile products, and

their release through laundering. Greenpeace Research Laboratories Technical Report

01/2012

Engdahl J. Indoor pollutants in dust from NonHasCity pilot families in Stockholm. Test report

on dust campaign. WSP, rapport till Stockholm Stads Miljöförvaltning, Kemikaliecentrum, i

NonHazCity-projektet. 2018

Eriksson M & Lagerkvist R. Hushållsspillvatten från Skarpnäck – Sammanställning av

mätdata 1995-2013. Stockholm Vatten, dnr 15SV468, 2015.

Johansson P. Provtagning av hushållsspillvatten i Skarpnäck för organiska analyser. Rapport

mProv, 2015 a.

Johansson P. Provtagning av hushållsspillvatten 2015. Skarpnäck & Backlura. Rapport

mProv, 2015 b.

Johansson P. Provtagning av hushållsspillvatten 2016. Skarpnäck & Hammarby Sjöstad.

Rapport mProv, 2017

Larsson K, Berglund M. Utvärdering av barns exponering för kemikalier i förskolan. IMM,

rapport till Stockholm Stads Miljöförvaltning, Dnr 2016-8228 Bilaga, 2016.

Livsmedelsverket. Swedish Market Basket Survey 2015. Rapport 26, 2017

Månsson N, Sörme L, Wahlberg C, Bergbäck, B. Sources of Alkylphenols and Alkylphenol

Ethoxylates in Wastewater – a Substance Flow Analysis in Stockholm, Sweden. Water Air

and Soil Pollution: Focus (8) 445-456, 2008

Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-

miljon/Manniska/Miljogifter/Organiska-miljogifter/Oavsiktligt-bildade-miljogifter/, 2018

24

Bilaga1

Organiska ämnen i inkommande avloppsvatten till Henriksdal inklusive medelvärde och

procentuell standardavvikelse.

Analys Enhet

HIN

V1435

HIN

V1448

HIN

V1521

HIN

V1637

HIN

V1638

SIN

V1435

SIN

V1448

SIN

V1521

SIN

V1637

SIN

V1638

Medelv.

H in % STD

Summa PCDD/F pg/l 81,4 80,1 72,2 - - 122 80,9 93,3 - - 88 20PCDD/F som TEQ WHO(2005) pg/l 0,12 0,12 0,10 - - 0,20 0,12 0,13 - - 0,13 26

HBCD ng/l <1 15 3,0 6,8 4,4 0,5 37 0,5 3,3 6,0 7,7 145

PentaBDE (BDE47+BDE99) ng/l 8,0 3,9 4,3 5,8 4,6 8,8 2,9 1,8 6,1 6,1 5,2 41

DekaBDE (PBDE 209) ng/l 510 93 220 402 242 450 50 146 246 206 260 59

4-tert-butylfenol ng/l 42 72 48 - - 79 110 55 - - 68 37

4-tert-pentylfenol ng/l 15 21 <10 - - 110 67 <10 - - 37 114

4-tert-oktylfenol ng/l 200 84 68 - - 260 200 68 - - 147 57

4-tert-oktylfenol inkl OPEO ng/l - - - 17700 18000 - - - 688 687 9300 107

iso-nonylfenol ng/l 350 230 480 - - 720 390 290 - - 410 42

4-iso-nonylfenol inkl NPEO ng/l - - - 32700 32700 - - - 17900 20300 26000 31

Bisfenol A ng/l 64 1100 <10 - - 250 <1000 270 - - ***

Dimetylftalat (DMP) µg/l 0,13 <0,1 0,23 0,19 <0,1 0,13 <0,1 <0,1 <0,1 <0,15 0,10 66

Dietylftalat (DEP) µg/l 1,5 2,7 1,5 2 2 1,4 2,2 0,77 1,4 1,5 1,7 32

Dibutylftalat (DBP) µg/l 0,65 0,8 0,39 0,4 0,57 0,53 0,69 0,26 0,71 0,26 0,53 36Diisobutylftalat (DIBP) µg/l 1,2 1,0 0,78 - - 0,87 0,87 0,51 - - 0,87 26

Butylbenzylftalat (BBP) µg/l 0,49 0,54 0,21 0,23 0,24 0,14 0,46 0,12 0,24 0,2 0,29 53

Di-2-etylhexylftalat (DEHP) µg/l 9,6 7,7 10 11 8,5 11 7,3 6,5 10 9,8 9,1 17

Di-iso-nonylftalat (DINP) µg/l 21 23 14 17 9,5 15 15 6,3 12 14 15 34

Di-iso-decylftalat (DIDP) µg/l 5 < 3,0 6 4,1 3,1 4,7 5,4 2,8 4,5 4,2 4,4 23

Monobutyltenn (MBT) ng/l 18 29 25 3,5 8 14 23 11 3,7 31 17 61

Dibutyltenn (DBT) ng/l 7,9 11 15 4,7 4,4 5,6 10 7,1 2,7 15 8,3 52

Monooktyltenn (MOT) ng/l 7,8 8,3 8,2 1,6 <3 7,8 6,7 3,5 1,6 6 5,3 55

Dioktyltenn (DOT) ng/l 5,4 6,3 6,7 2,6 3,2 4,7 4,1 3,4 1,7 2,4 4,1 42

Perfluorhexansulfonat (PFHxS) ng/l - - - 1,9 1,3 - - - 2,3 2,3 1,9* 25

Perfluoroktansulfonat (PFOS) ng/l <5 < 10 < 17 2,5 <0,05** 27,4 < 10,8 < 5 2,0 2,2 2,2* 12

6:2 Fluortelomer sulfonat (FTS) ng/l <7,5 < 15 < 25 7,5 17,5 12,3 < 15 < 7,5 11,8 238** 12* 41

Perfluorhexansyra (PFHxA) ng/l <5 < 10 < 17 1,7 1,8 5,7 < 10 < 5,0 4,7 3,6 2,9* 49

Perfluoroktansyra (PFOA) ng/l 5,1 < 10 < 17 2,0 2,5 7,1 < 10 < 5 2,8 2,8 2,5* 16

SCCP µg/l 0,36 0,24 0,65 0,46 0,62 0,14 0,23 0,03 0,55 0,87 0,42 63Triklosan µg/l 0,23 0,07 62 - - 0,21 <0,05 23 - - ***

AOX µg/l 76 44 33 <150 50 60 53 36 <150 60 56 28

EOX µg/l 7,1 4,7 2 6,1 4,6 3,6 2,9 <1 6,7 4,1 4,2 49

Fluoranten µg/l 0,022 0,065 0,051 0,013 0,032 0,015 0,039 0,026 0,022 0,026 0,031 53

Benso(b)fluoranten µg/l 0,0045 0,011 0,0094 0,0089 0,0041 <0,003 0,011 0,01 0,0097 0,005 0,0075 45

Benso(k)fluoranten µg/l <0,003 0,0059 0,0058 0,0037 < 0,003 <0,003 0,0052 0,0044 0,0054 <0,003 0,0039 49

Benso(a)pyren µg/l <0,003 0,0087 0,0067 0,0048 0,0038 <0,003 0,0087 0,0067 0,01 0,0043 0,0057 53

Benso(ghi)perylen µg/l <0,003 0,017 0,012 0,0056 < 0,003 <0,003 0,010 0,0086 0,0078 0,0033 0,0074 69Indeno(1,2,3-cd)pyren µg/l <0,003 0,0068 0,0065 < 0,003 < 0,003 <0,003 0,0053 0,0038 0,0048 0,0033 0,0042 49

* Endast värden från 2016 års prover använda för medelvärdesberäkningen

** Betraktad som outlier, ej medtagen i medelvärdesberäkningen

*** Resultaten för få eller för spretiga för att kunna beräkna medelvärde

- Analyserades ej

25

Organiska ämnen i hushållsspillvatten från Skarpnäck och Hammarby Sjöstad

inklusive medelvärden.

Analys Enhet

Skarpn.

V1448

Skarpn.

V1521

Skarpn.

V1637

Skarpn.

V1638

MV

Skarpn

H-by

V1637

H-by

V1638

MV

Hby

Summa PCDD/F pg/l 166 287 - - 230 - -

PCDD/F som TEQ WHO(2005) pg/l 0,19 0,47 - - 0,33 - -HBCD ng/l 27 6,9 5,7 74** 13 2,6 3,4 3,0

PentaBDE (BDE47+BDE99) ng/l 6,3 5,9 5,2 5,5 5,7 6,3 5,5 5,9

DekaBDE (PBDE 209) ng/l 32 180 301 176 170 240 178 210

4-tert-butylfenol ng/l 30 63 - - 47 - -

4-tert-pentylfenol ng/l 13 <10 - - *** - -

4-tert-oktylfenol ng/l 71 <10 - - *** - -

4-tert-oktylfenol inkl OPEO ng/l - - 118 142 130 332 424 380

iso-nonylfenol ng/l 430 330 - - 390

4-iso-nonylfenol inkl NPEO ng/l - - 15800 15900 15900 21400 25500 23500

Bisfenol A ng/l <2500 <100 - - *** - -

Dimetylftalat (DMP) µg/l <0,10 0,22 0,3 0,2 0,19 0,51 0,19 0,35

Dietylftalat (DEP) µg/l 5,1 4,9 5,5 2,9 4,6 3,6 2,2 2,9

Dibutylftalat (DBP) µg/l 1,6 0,85 0,54 0,28 0,82 0,37 0,26 0,32

Diisobutylftalat (DIBP) µg/l 2,3 1,9 2,1

Butylbenzylftalat (BBP) µg/l 0,99 0,3 0,22 0,16 0,42 0,1 0,18 0,14

Di-2-etylhexylftalat (DEHP) µg/l 24 23 17 16 20 10 15 13

Di-iso-nonylftalat (DINP) µg/l 26 20 21 18 21 19 15 17

Di-iso-decylftalat (DIDP) µg/l 11 3,7 3,7 3,3 5,4 4,3 4,4 4,4

Monobutyltenn (MBT) ng/l 43 68 12 25 37 11 33 22

Dibutyltenn (DBT) ng/l 11 24 3,9 2,8 10 4,8 4,9 4,9

Monooktyltenn (MOT) ng/l 19 10 2,8 4,4 9,1 3 6,8 4,9

Dioktyltenn (DOT) ng/l 8,2 4,4 0,5 1,5 3,7 2,1 2,5 2,3

Perfluorhexansulfonat (PFHxS) ng/l < 15 <25 1,02 1,22 1,1* 0,74 1,45 1,1*

Perfluoroktansulfonat (PFOS) ng/l 14 <17 0,98 1,25 1,1* <0.05 <0.05 <0,05*

6:2 Fluortelomer sulfonat (FTS) ng/l < 15 <25 112 9,7 61* 35 53 44*

Perfluorhexansyra (PFHxA) ng/l < 10 <17 0,66 0,70 0,68* 1,2 0,33 0,77*

Perfluoroktansyra (PFOA) ng/l < 10 <17 1,5 1,2 1,4* 2,7 1,6 2,2*

SCCP µg/l 0,93 0,951 0,62 0,89 0,85 0,54 0,79 0,67

Triklosan µg/l <5 50 ***

AOX µg/l 45 42 <150 60 56 <150 60 68

EOX µg/l 9,7 4,3 9,1 3,3 6,6 8,7 5,7 7,2

Fluoranten µg/l 0,032 - 0,012 0,044 0,029 0,011 <0,003 0,0063

Benso(b)fluoranten µg/l <0,003 - <0,003 0,0034 0,0021 <0,003 <0,003 <0,003

Benso(k)fluoranten µg/l <0,003 - <0,003 <0,003 <0,003 <0,003 <0,003 <0,003

Benso(a)pyren µg/l <0,003 - <0,003 <0,003 <0,003 <0,003 <0,003 <0,003

Benso(ghi)perylen µg/l 0,0035 - <0,003 0,0074 0,0041 <0,003 <0,003 <0,003

Indeno(1,2,3-cd)pyren µg/l <0,003 - <0,003 <0,003 <0,003 <0,003 <0,003 <0,003

* Endast värden från 2016 års prover använda för medelvärdesberäkningen

** Betraktad som outlier, ej medtagen i medelvärdesberäkningen

*** Resultaten för få eller för spretiga för att kunna beräkna medelvärde

- Analyserades ej

26

Bilaga 2

Alla analysresultat som inte är redovisade i Bilaga 1

Analys Enhet

HIN

V1435

HIN

V1448

HIN

V1521

HIN

V1637

HIN

V1638

SIN

V1435

SIN

V1448

SIN

V1521

SIN

V1637

SIN

V1638

Skarpn.

V1448

Skarpn.

V1521

Skarpn.

V1637

Skarpn.

V1638

H-by

V1637

H-by

V1638

2,3,7,8-TetraCDD pg/l <0,67 < 0,73 < 0,72 <0,67 < 0,74 < 0,72 < 0,79 <0,72

2,3,7,8-TetraCDF pg/l <1,2 < 1,31 < 1,3 <1,19 < 1,31 < 1,3 < 1,41 <1,3

1,2,3,7,8-PentaCDD pg/l <0,9 < 0,98 < 0,96 <0,89 < 0,98 < 0,96 < 1,05 <0,96

1,2,3,7,8-PentaCDF pg/l <1,61 < 1,76 < 1,7 <1,59 < 1,76 < 1,7 < 1,89 <1,7

2,3,4,7,8-PentaCDF pg/l <1,61 < 1,76 < 1,7 <1,59 < 1,76 < 1,7 < 1,89 <1,7

1,2,3,4,7,8-HexaCDD pg/l <1,8 < 1,96 < 1,9 <1,78 < 1,97 < 1,9 < 2,11 <1,9

1,2,3,4,7,8-HexaCDF pg/l <1,5 < 1,63 < 1,6 <1,48 < 1,64 < 1,6 < 1,76 <1,6

1,2,3,6,7,8-HexaCDD pg/l <1,8 < 1,96 < 1,9 <1,78 < 1,97 < 1,9 < 2,11 <1,9

1,2,3,6,7,8-HexaCDF pg/l <1,5 < 1,63 < 1,6 <1,48 < 1,64 < 1,6 < 1,76 <1,6

1,2,3,7,8,9-HexaCDD pg/l <1,8 < 1,96 < 1,9 <1,78 < 1,97 < 1,9 < 2,11 <1,9

1,2,3,7,8,9-HexaCDF pg/l <1,5 < 1,63 < 1,6 <1,48 < 1,64 < 1,6 < 1,76 <1,6

2,3,4,6,7,8-HexaCDF pg/l <1,5 < 1,63 < 1,6 <1,48 < 1,64 < 1,6 < 1,76 <1,6

1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDD pg/l 6,17 6,92 5,72 12,1 6,63 8,78 10 28,6

1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDF pg/l 3,35 3,31 2,13 4,32 3,09 2,17 4,06 10,8

1,2,3,4,7,8,9-HeptaCDF pg/l <1,42 < 1,55 < 1,5 <1,41 < 1,56 < 1,5 < 1,67 <1,5

OktaCDD pg/l 66,5 60,7 57,4 96,8 60,9 76,7 124 235

OktaCDF pg/l 5,4 9,18 6,93 8,6 10,3 5,68 27,9 12,1

alfa-HBCD ng/l 2,39 1,97 1,83 2,23 3,37 54,2 1,65 2,03

Beta-HBCD ng/l 0,906 1,09 0,465 0,899 1,5 15,9 0,453 0,568

gamma-HBCD ng/l 3,54 1,35 0,997 2,85 0,814 3,88 0,511 0,847

HBCD (tot. alfa, beta,

gamma) ng/l <1 15 3 6,84 4,41 <1 37 < 1 3,3 5,98 27 6,94 5,68 74 2,62 3,44

4-n-nonylfenol ng/l <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10

27

Analys Enhet

HIN

V1435

HIN

V1448

HIN

V1521

HIN

V1637

HIN

V1638

SIN

V1435

SIN

V1448

SIN

V1521

SIN

V1637

SIN

V1638

Skarpn.

V1448

Skarpn.

V1521

Skarpn.

V1637

Skarpn.

V1638

H-by

V1637

H-by

V1638

PBDE 17 ng/l 0,0526 < 0,051 < 0,05 < 0,052 < 0,050 0,0709 < 0,0513 < 0,0476 < 0,052 < 0,0564 < 0,055 <0,05 < 0,052 < 0,050 < 0,057 < 0,050

PBDE 28 ng/l 0,283 0,0737 0,122 0,109 0,0955 0,256 0,0528 0,0763 0,11 0,0977 0,14 0,16 0,107 0,109 0,133 0,129

PBDE 47 ng/l 3,54 1,85 1,75 2,6 2,01 3,85 1,41 0,59 2,67 2,41 3,2 2,5 2,27 2,29 2,78 2,38

PBDE 49 ng/l 1,52 < 0,119 0,596 0,626 0,56 1,5 < 0,12 0,531 0,593 0,589 < 0,13 0,65 0,756 0,614 0,739 0,754

PBDE 66 ng/l 1,17 < 0,119 0,433 0,46 0,422 1,19 < 0,120 0,435 0,469 0,445 < 0,13 0,48 0,59 0,498 0,597 0,527

PBDE 71 ng/l 0,143 < 0,119 < 0,117 < 0,120 < 0,12 0,139 < 0,120 < 0,111 < 0,120 < 0,12 < 0,13 <0,12 < 0,120 < 0,12 < 0,130 < 0,12

PBDE 77 ng/l 0,478 < 0,119 0,17 0,19 0,178 0,486 < 0,120 < 0,111 0,177 0,187 < 0,13 0,18 0,243 0,202 0,223 0,198

PBDE 85 ng/l 1,07 < 0,238 0,532 0,502 0,524 1,1 < 0,239 0,436 0,5 0,56 < 0,26 0,56 0,552 0,578 0,59 0,556

PBDE 99 ng/l 4,42 2,06 2,5 3,23 2,63 4,92 1,52 1,24 3,43 3,67 3,1 3,4 2,96 3,2 3,51 3,15

PBDE 100 ng/l 0,614 0,437 0,396 0,576 0,496 0,75 0,354 < 0,222 0,592 0,678 0,67 0,57 0,431 0,531 0,559 0,527

PBDE 119 ng/l 0,496 < 0,238 0,267 < 0,240 0,239 0,525 < 0,239 0,263 < 0,240 0,245 < 0,26 0,28 0,279 0,264 < 0,270 0,268

PBDE 126 ng/l 0,345 < 0,238 < 0,233 < 0,24 < 0,23 0,437 < 0,239 < 0,222 < 0,24 < 0,23 < 0,26 <0,23 < 0,24 < 0,23 < 0,27 < 0,23

PBDE 138 ng/l 2,63 < 0,357 1,34 1,21 1,01 2,63 < 0,359 1,34 1,27 1,1 < 0,39 1,6 1,45 1,36 1,56 1,2

PBDE 153 ng/l 2,21 < 0,357 1,25 1,24 1,1 2,14 < 0,359 1,02 1,23 1,18 < 0,39 1,4 1,36 1,37 1,46 1,29

PBDE 154 ng/l 1,41 < 0,357 0,747 0,573 0,74 1,35 < 0,359 0,672 0,61 0,796 < 0,39 0,83 0,623 0,839 0,708 0,83

PBDE 156 ng/l 0,471 < 0,357 < 0,35 < 0,36 < 0,35 0,656 < 0,359 < 0,333 < 0,36 < 0,35 < 0,39 0,36 < 0,36 < 0,35 0,41 < 0,35

PBDE 183 ng/l 6,11 < 0,595 3,1 3,07 3,09 6,13 < 0,598 3,14 3,05 3,03 < 0,64 3,4 3,66 4,17 3,78 3,44

PBDE 184 ng/l <0,578 < 0,595 < 0,583 < 0,61 < 0,58 <0,572 < 0,598 < 0,556 < 0,61 < 0,58 < 0,64 <0,58 < 0,61 < 0,58 < 0,67 < 0,58

PBDE 191 ng/l 5,96 < 0,595 2,47 2,64 2,7 6,29 < 0,598 2,34 2,73 2,65 < 0,64 2,7 3,06 2,79 3,22 3,35

PBDE 196 ng/l 20,7 < 1,19 11,4 10,4 9,69 21,8 < 1,2 11,2 10,3 10,1 < 1,3 12 12,2 10,8 13,3 10,5

PBDE 197 ng/l 3,41 < 1,19 1,62 1,56 1,5 3,79 < 1,2 1,57 1,47 1,51 < 1,3 1,7 1,67 2,48 1,81 1,6

PBDE 206 ng/l 73,8 < 2,38 33,8 33 30,4 71,2 < 2,39 31,4 32 30,2 < 2,6 34 34,7 31,5 37,7 31,2

PBDE 207 ng/l 44,1 < 2,38 17,7 18,4 16,3 45,7 < 2,39 16,3 17,9 16,6 < 2,6 18 19 17 20,6 17,3

PBDE 209 (DekaBDE) ng/l 509 92,5 215 402 242 445 49,3 146 246 206 32 180 301 176 240 178

Tributyltenn (TBT) ng/l <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 1,3 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0

Tetrabutyltenn (TTBT) ng/l <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0

Monofenyltenn (MPhT) ng/l <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 < 0,200 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0

Difenyltenn (DPhT) ng/l 5,4 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 4,7 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0

Trifenyltenn (TPhT) ng/l <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0

Tricyklohexyltenn (TCHT) ng/l <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0

28

Analys Enhet

HIN

V1435

HIN

V1448

HIN

V1521

HIN

V1637

HIN

V1638

SIN

V1435

SIN

V1448

SIN

V1521

SIN

V1637

SIN

V1638

Skarpn.

V1448

Skarpn.

V1521

Skarpn.

V1637

Skarpn.

V1638

H-by

V1637

H-by

V1638

Perfluorbutansulfonat (PFBS) ng/l <7,5 < 15 < 25,00 <0,11 <0,11 <7,5 < 15 < 7,50 <0,11 <0,11 < 15 <25 0,9 <0,11 <0,11 <0,11

Perfluorheptansulfonat (PFHpS) ng/l <7,5 < 15 < 25,00 <0,05 <0,05 <7,5 < 15 < 7,50 <0,05 <0,05 < 15 <25 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05

Perfluordekansulfonat (PFDS) ng/l <7,5 < 15 < 25,00 <0,05 <0,05 <7,5 < 15 < 7,50 <0,05 <0,05 < 15 <25 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05

Perfluorbutansyra (PFBA) ng/l <5 < 10 < 16,70 <2,4 <2,4 6,9 < 10 < 5,00 <2,4 <2,4 < 10 <17 <2,4 <2,4 <2,4 <2,4

Perfluorpentansyra (PFPeA) ng/l <5 < 10 < 16,70 <0,05 <0,05 <5 < 10 < 5,00 <0,05 <0,05 < 10 <17 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05

Perfluorheptansyra (PFHpA) ng/l <5 < 10 < 16,70 <0,05 <0,05 <5 < 10 < 5,00 <0,05 <0,05 < 10 <17 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05

Perfluornonansyra (PFNA) ng/l <5 < 10 < 16,70 <0,05 <0,05 <5 < 10 < 5,00 <0,05 <0,05 < 10 <17 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05

Perfluor-3,7-dimetyl-

oktansyra (PF-3,7-DMOA) ng/l <10 < 20 < 33,30 <10 < 20 < 10,00 < 20 <33

Perfluordekansyra (PFDA) ng/l <5 < 10 < 16,70 <0,05 0,3 <5 < 10 < 5,00 <0,05 0,3 < 10 <17 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05

Perfluoroundekansyra (PFUnA) ng/l <5 < 10 < 16,70 <0,05 0,2 <5 < 10 < 5,00 <0,05 <0,05 < 10 <17 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05

Perfluordodekansyra (PFDoA) ng/l <5 < 10 < 16,70 <0,05 <0,05 <5 < 10 < 5,00 <0,05 <0,05 < 10 <17 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05

Perfluortridekansyra (PFTrA) ng/l <5 < 10 < 16,70 <0,05 <0,05 <5 < 10 < 5,00 <0,05 <0,05 < 10 <17 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05

Perfluortetradekansyra (PFTA) ng/l <5 < 10 < 16,70 <0,05 0,5 <5 < 10 < 5,00 <0,05 3,9 < 10 <17 <0,05 <0,05 <0,05 0,8

Perfluorohexadekanoat (PFHxDA) <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05

Perfluoroktadekanoat (PFOcDA) <0,05 <0,05 <0,05 0,7 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05

7H-Dodekafluorheptansyra

(HPFHpA) ng/l <10 < 20 < 33,30 <10 < 20 < 10,00 < 20 <33

2H, 2H-Perfluordekansyra

(H2PFDA) ng/l <10 < 20 < 33,30 <10 < 20 < 10,00 < 20 <33

2H, 2H, 3H, 3H-perfluor-

dekansyra (H4PFUnA) ng/l

ej

analyserb NA < 33,30

ej

analyserb NA < 10,00 NA <33

Perfluoroktansulfonamid (PFOSA) ng/l ej NA < 16,70 <0,05 <0,05 ej NA < 5,00 <0,05 <0,05 NA <17 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05

N-metylperfluoroktan-

sulfonamid (N-MeFOSA) ng/l <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05

N-etylperfluoroktan-

sulfonamid (N-EtFOSA) ng/l <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05

N-metylperfluoroktansulfon-

amidoetanol (N-MeFOSE) ng/l <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05

N-etylperfluoroktansulfon-

amidoetanol (N-EtFOSE) ng/l <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05

Perfluoroktansulfonamid-

acetylsyra (FOSAA) ng/l <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05

N-metylperfluoroktansulfon-

amidacetylsyra (N-MeFOSAA) ng/l <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05

N-etylperfluoroktansulfon-

amidoacetylsyra (N-EtFOSAA) ng/l <0,05 <0,05 0,5 0,9 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05