2

INNEHÅLL

1. Inledning 3 1.1 Bakgrund och syfte 3 1.2 Deltagarna 4

2. Metod 4 2.1 Arbetssättet steg för steg 4 2.2 Idéer sorterade under ursprungsrubrikerna 5

3. Resultat 6 3.1 Naturtillgångarna kopplade till upplevelseturism 6 3.2 Internettillgång till alla 7 3.3 Skolan och vettig fritid för unga 7 3.4 Närhet till vårdcentral 7 3.5 Busstrafiken 8 3.6 Boende för invånare och turister 8 3.7 Upprustning av vägar 8 3.8 Gemensam marknadsföring 8 3.9 Samverkan mellan företag och föreningar 8 3.10 Politiskt engagemang 9 3.11 Övriga idéer 9

4. Diskussion 9 5. Reflektion 10 6. Sammanfattning 11 7. Bilagor 11

Rapporten är sammanställd av Anna-Karin Widehammar, Salticus Hudiksvall 2016-04-21

3

1. INLEDNING ”Landsbygden i Hudiksvalls kommun kännetecknas av möjligheter, förutsättningar och engagemang att utgöra en del av kommunens utveckling. Landsbygden bidrar aktivt till kommunens övergripande Vision 2020 att vara Sveriges bästa kommun att leva och verka i.”

Citatet är hämtat ur Utvecklingsstrategi för Hudiksvalls landsbygd som antogs av Hudiksvalls kommunfullmäktige den 28 april 2014. Utvecklingsstrategin innehåller förutom visionen även strategi, bakgrund, inventering av viktiga utvecklingsområden samt vissa kommunfakta. 1.1 Bakgrund och syfte I Bjuråker har det sedan dess bildats en grupp som vill verka för bygdens framtid. Gruppen är sammansatt av representanter från olika föreningar och intressenter. Förutom olika intressen har gruppen strävat efter mångfald vad gäller kön, ålder och geografisk plats. I dagsläget består gruppen av ett tiotal personer. De kallar sig Bjuråker.nu och planerar en hemsida med samma namn. En Facebooksida finns redan. Några i gruppen deltog i en workshop som gällde hela Hudiksvalls kommuns landsbygdsutveckling hösten 2014. De ville göra motsvarande workshop med Bjuråkersbygden i fokus och ansökte därför om att få arrangera en sådan. Ansökan beviljades av kommunen och planering av workshopen kunde starta. De anlitade Anna-Karin Widehammar, Salticus, som processledare, som även var den som höll i workshopen för hela kommunen. Syftet med workshopen var att kartlägga vad de som bor och verkar i Bjuråkersbygden vill, om det finns intresse för att driva framtidsfrågor och vilka de i så fall är. I annonseringen inför workshopen formulerade gruppen sig så här:

”Är du Permanentboende/Fritidsboende, Företagare/Näringsidkare, Förening och intresserad av hur Bjuråkersbygden utvecklas? Välkommen till ett möte/workshop på Bjuråkers Bygdegård, Bricka, söndag den 10 april kl. 17.00-20.00. Tillsammans diskuterar vi om vi vill och kan göra något som bidrar till att Bjuråkersbygdens orter fortsätter att vara trivsamma platser att bo på och verka i även i framtiden. Vi hoppas kunna arbeta för skolan, hälso- och sjukvård, företagsutveckling, kollektivtrafik, hållbara vägar, turism, fritidsverksamhet och andra angelägna frågor vi brinner för.”

Intresset visade sig vara enormt! Drygt hundra deltagare anmälde sig och kom till workshopen. Med tanke på att Bjuråkersbygden har omkring 3000 invånare måste det anses som anmärkningsvärt.

4

1.2 Deltagarna Workshopen hölls på Bjuråkers Bygdegård i Bricka mellan klockan 17 och 20 en söndagskväll. I takt med att deltagarna anlände fick de ta fika och markera på en karta var de hörde hemma. Grupprepresentanterna Petra Gahm, Börje Karlsson och Thomas Berglund hälsade välkomna och gav en kort introduktion till kvällen. Efter detta gav kvällens processledare exempel ur Utvecklingsstrategi för Hudiksvalls landsbygd på tidigare iakttagelser för att bygga vidare i den processen. Hon redogjorde även vad en workshop är och hur den skulle genomföras. Samtliga deltagare uppmanades att sätta sig vid bord där de inte kände alla. Ganska precis 100 personer deltog i workshopen. Av dessa var ungefär hälften kvinnor och hälften män. Det var en överrepresentation bland medelålders och äldre. Gruppen unga och unga föräldrar var en minoritet.

2. METOD I genomgången fick deltagarna veta vad som förväntades av dem. Att det är deras engagemang och spetskompetens som är grunden för de idéer som workshopen genererar. De uppmanades tänka i termer som Framtidstro, Engagemang och Samverkan. 2.1 Arbetssättet steg för steg Metoden för processen:

Steg 1) Varje deltagare reflekterar individuellt och ocensurerat genom att skriva ner de egna idéerna på post it-lappar. Idéerna får vara hur vilda och galna som helst, man ska inte censurera sig själv. Genom att var och en tänker själv ökar antalet varianter bland idéerna. Om detta steg inte finns med, utan man går direkt till steg 2, ökar risken för att en eller några i gruppen dominerar och styr in alla i samma tänk. En idé per lapp. Så kortfattat och konkret som möjligt. Fem minuter. Steg 2) Varje person presenterar under tre minuter sina bästa idéer i den grupp man tillhör. Varje grupp sitter vid ett bord med sex eller sju platser (totalt 15 bord). De ”brainstormar” tillsammans och vaskar fram de allra bästa idéerna som bordet kommit fram till. Det kan vara delvis nya idéer, eller åtminstone omformuleringar av idéer, eftersom flera deltagare kan ha liknande tankar. Varje bord enas om sex idéer. 30 minuter. Steg 3) En eller flera personer från varje grupp redovisar under max fyra minuter dessa idéer för den stora gruppen så att alla får del av dem. De

5

placerar respektive post it-lappar under den rubrik, som är hämtade ur Utvecklingsstrategi för Hudiksvalls landsbygd, som passar bäst. 60 minuter. Rubriker: Omställning – Se helheten, allt hänger ihop Privat och offentlig lokal service – Skola, vård, omsorg, dagligvaror,

kollektivtrafik, post, bank etc. Kommunikation – Tekniskt, fysiskt och mentalt Infrastruktur – Vägar, bredband, tillgänglig skärgård Inställning – Attityd, tro på landsbygdens förmåga Besöksnäring – Visa helheten och delarna, ge förutsättningar Marknadsföring – Vi sticker ut, grannsamarbete, livsmiljö Kommunen – Sätta ned foten, beakta landsbygden i alla beslut, LIS-

områden, långsiktighet och hållbart Övrigt (för sådana idéer som inte passade under någon annan rubrik

gjordes detta tillägg) Steg 4) Processledaren skriver ner idéerna under tiden de presenteras. I efterhand sammanställs idéerna under rubrikerna. Även de idéer som inte redovisats muntligt, men som deltagarna vill lämna in, tar processledaren hand om och sammanställer (i listorna har dessa idéer markerats med +).

2.2 Idéer sorterade under ursprungsrubrikerna Mötet pågick i tre timmar varar själva workshopen tog cirka 2,5 timmar. Deltagarna var väldigt aktiva och kreativa. Stämningen i rummet var väldigt positiv. Processledaren klockade varje del för att ha kontroll på tiden. Alla deltagare respekterade tiden på ett föredömligt sätt. Deltagarna tog uppgiften på allvar. Diskussionerna i det magiska rummet var intensiva och konstruktiva. Några grupper redovisade fler än fem idéer var. Antalet idéer som redovisades muntligt blev därför 106 stycken i stället för 90 som planerat (se bilaga 1), och då var det flera av punkterna som innehöll flera idéer, så egentligen är antalet ännu större. Antalet extra idéer, som inte redovisades men som lämnades in, var väldigt många och dessa finns med i listan (markerade med +) där alla idéer är sorterade under respektive rubrik (se bilaga 2). Rubriken Övrigt användes i workshopen, men alla dessa idéer har sedan flyttats till en befintlig rubrik där de kan höra hemma, så Övrigt faller bort. Det fattades sannerligen inte idéer! Många grupper kom fram till liknande idéer, vilket innebär att några idéer återkommer med viss variation i listorna. Antal idéer under respektive rubrik är:

Omställning (14+3) Privat och offentlig lokal service (16+3)

6

Kommunikation (10+2) Infrastruktur (14+4) Inställning (7+11) Besöksnäring (28+42) Marknadsföring (12+5) Kommunen (5+15)

Bakom varje idé finns en grupp med sex eller sju personer. Idéer som återkommer flera gånger, om man ser till områden, och som därmed kan sägas ha extra tyngd är:

Naturtillgångarna kopplade till upplevelseturism Internettillgång till alla Skolan och vettig fritid för unga Närhet till vårdcentral Busstrafiken Boende för invånare och turister Upprustning av vägar Gemensam marknadsföring Samverkan mellan företag och föreningar Politiskt engagemang

3. RESULTAT

Om vi tittar närmare på vad grupperna för fram under respektive område handlar extremt mycket om de fantastiska naturtillgångarna som Bjuråkersbygden har, och som går att utveckla så att det blir trevligare att vistas där både för bofasta och för turister. Nästan alla grupper nämner problemen med fiber och bredband, som idag saknas på många platser. Många idéer handlar vidare om den lokala servicen vad gäller främst skola (kopplad till de ungas fritid), vård och kollektivtrafiken. Boendefrågan engagerar liksom rustningen av vägar och röjning av sly. Flera grupper för fram idén om att samverka bland företagare och i den lokala marknadsföringen. Några grupper vidrör att det politiska engagemanget är lågt och borde stärkas för att de styrande ska lyssna på vad Bjuråkersborna vill. 3.1 Naturtillgångarna kopplade till upplevelseturism Alla femton grupper berörde på ett eller annat sätt den utvecklingspotential Bjuråkersbygden har vad gäller turism, och framför allt det som kallas upplevelseturism. Man ser naturtillgångar som Dellensjöarna, Svågan, Avholmsberget och det odlingsbara landskapet som stora resurser.

7

På Dellen vill man ha båtturer, upprustade badplatser samt latrinstationer och vettiga sopstationer för besökare. Man tror också att fisketurismen kan utvecklas, men detta är starkt kopplat till bristen av boende (se 3.6). I Svågan tror man att bäversafari och att utveckla paddlingsverksamheten har stor potential. På Avholmsberget vill man stärka restaurang- och konferensanläggningen ihop med upplevelser av exempelvis fallskärmshoppning, glidflygning och bergsklättring. Man vill även se artister på berget. I det vida landskapet vill man se fler odlingar, och då främst av ekologisk och närproducerad mat som säljs lokalt. Man tror också på fårskötsel, en satsning på vandringslederna som behöver rustas och på fågelskådning genom att bygga bra fågeltorn för den specifika målgruppen fågelskådare. 3.2 Internettillgång till alla Många vittnar om hur dålig internetuppkopplingen är för datorer, surfplattor och mobiler i flera av byarna i Bjuråker. Det är inte bara till nackdel för företagsutvecklingen, utan också för att locka till sig nya invånare. En ort utan täckning är inte attraktiv att bosätta sig i för den stora majoriteten av befolkningen. Allt fler tjänster finns idag på olika internetsajter. Det är en rättvisefråga att ha samma förutsättningar som de som bor i städer med bredband och fiber. Några idéer om samåkning i så kallade bilpooler presenterades, vilket skulle kunna vara ett bra komplement till kollektivtrafiken, men idén kräver att mobilerna har tillgång till internet. 3.3 Skolan och vettig fritid för unga Trots att inga i gruppen barn och ungdomar fanns på plats, tog många grupper upp frågan om hur Bjuråker blir mer attraktiv för unga. Det kom fram en rad idéer om hur detta skulle kunna gå till. Här är några: allaktivitetshus med spel och mat, mötesrum med fritidsgård, kafé, att använda tomma lokaler för detta, få fler att välja skolan i Friggesund (eftersom den är så speciell), kämpa för ny idrottshall, roliga aktiviteter för barn (skate, lekplatser, barngympa och ridning). En idé tar upp att en enkät borde gå ut till målgruppen yngre för att fråga vad de vill. 3.4 Närhet till vårdcentral Majoriteten i workshopen var pensionärer och väldigt många beskrev problemet med att hälsocentralen är nedlagd. De har svårt att ta sig till hälsovård. Problemet har koppling till de dåliga bussförbindelserna med Delsbo och Hudiksvall (se 3.5). Även barnfamiljer saknar hälsocentralen. Man föreslår att åtminstone en distriktssköterska kan vara på plats i Friggesund en dag i veckan, eftersom lokal finns sedan tidigare.

8

3.5 Busstrafiken Väldigt många förslag handlade om busstrafiken, som blivit allt sämre. Idéer som fördes fram var småbussar som går mellan byarna, om bilpooler när bussförbindelserna inte fungerar (men först måste internettillgången lösas, se 3.2), om fler turer till och från Hudiksvall (som inte har slutstation i Delsbo utan fortsätter till Friggesund). 3.6 Boende för invånare och turister Det saknas boende både för bofasta och för turister. De äldre saknar vettiga äldreboenden där man kan ”ta rullatorn ut på gräsmattan utan att behöva använda trappor” som en grupp uttryckte det. Det finns tomter hävdade några deltagare. Genom att bygga nytt åt äldre frigörs hus för yngre. Över huvud taget behövs attraktiva boenden för att göra bygden intressant för nya människor. De turister som besöker Bjuråkersbygden idag och som inte har egen husvagn eller husbil, har svårt att hitta bra boende. Det behövs fler boenden även för turister, särskilt om besöksnäringen ska kunna växa. 3.7 Upprustning av vägar Majoriteten av de femton grupperna lyfte vägfrågan. Många av vägarna i området är i dåligt skick och marken omkring behöver röjas på många ställen. Att bredda vägar och göra plats för cykelvägar lyftes också. Detta skulle samtidigt vara en turistisk satsning, eftersom området har vacker natur som skulle locka cyklande turister om det fanns bra vägar för den målgruppen. Det skulle dessutom vara en satsning på hälsa för lokalbefolkningen. Idag tar många bilen bara de ska en kort sträcka. Ett par grupper berörde hastighetssänkningen på riksväg 84 som diskuteras för tillfället. Man ser förslaget som ett hot som stärker känslan av att Bjuråker ligger ännu längre bort från centralorten Hudiksvall. 3.8 Gemensam marknadsföring Många grupper berörde frågan om samverkan inom marknadsföring. Alla aktiviteter som sker framför allt sommartid i området borde synkas på ett ställe för att förhindra krockar, och man föreslår någon forma av kalender online. Även skyltning kan samköras och bli bättre, både för bofasta och turister. En hel del av idéerna som framkom är kopplade till närproducerad mat. Man vill öka kännedomen om att det finns och hur man göra för att köpa den. Man tror även att turister lockas av närproducerad mat, bara de vet om att den finns. 3.9 Samverkan mellan företag och föreningar Även när det gäller företagande efterlyser många någon slags förteckning över vilka företag som finns i Bjuråkerstrakten. Med en sådan förteckning ökar chansen att även

9

köpa tjänster lokalt. Någon form av företagarförening och/eller näringslivscenter med kurser och hjälp att utveckla företagsidéer efterlyses också. Liksom samarbete inom föreningslivet med administrativa uppgifter. 3.10 Politiskt engagemang Idéer om att Bjuråkersborna behöver engagera sig politiskt för att få gehör inne i Hudiksvall kom från flera håll. Många lyfte Svågadalsnämnden som ett gott exempel. 3.11 Övriga idéer I listan över de grupperade idéerna finns många guldkorn som inte finns med under rubrikerna ovan. De andas framtidstro, kreativitet och engagemang. Hit hör exempelvis geotermvärme i Dellen, mobil ÅVC-service, Hollywoodskylten på Avholmsberget, samägande av prylar (”Hygglo”), skapa boende av gruvhålen som nämns samt ett kulturhus/naturrum där man lär ut sådant som håller på att dö ut (hantverk, dialekter, berättelser mm.), kanske kopplat till ”Bjuråker visar” och ungdomsgård/kafé som är andra idéer.

4. DISKUSSION Hur väl uppnåddes mål och syfte med workshopen? Kan rapporten fungera som ett stöd i den fortsatta planeringen för att ta fram en handlingsplan för bjuråker.nu? Antalet deltagare i workshopen bevisar att det finns ett stort intresse och engagemang i landsbygdsfrågorna för Bjuråker. I det magiska rummet pågick febril aktivitet i alla steg i processen. Diskussionerna var intensiva kring alla bord. Allt gick förhållandevis lugnt och städat till. Förhoppningsvis kände alla deltagare att de fick komma till sin rätt och föra fram sina idéer. Workshopen var upplagd så att de viktigaste idéerna skulle sållas fram gemensamt av grupperna. Bland de omkring 100 idéer som presenterades berörde många samma ämnesområden, vilket ger en tydlig indikation på vad deltagarna anser vara viktigast. Detta har redovisats i rapporten, och kan förhoppningsvis vara en grund för den fortsatta planeringen. Dit hör också idélistorna i bilagorna, för där finns många idéer som inte har nämnts i detalj i själva rapporten. När man läser idé för idé får man en tydligare bild av vad som efterfrågas. Därmed kan mål och syfte med workshopen anses vara uppfyllda.

10

5. REFLEKTION Redovisningen av gruppernas allra bästa idéer är intressant ur många aspekter. Inte minst för att det är kring just dessa idéer man har enats, och att så många av idéerna återkommer i olika varianter från grupp till grupp. Många av idéerna är generella. Andra är konkreta men har också ofta formen av önskelista snarare än problemlösare: Vi vill ha bättre vägar, fler bostäder, bättre service! Men vem bär ansvaret för att utvecklingen ska ta fart? Vem ska bygga bostäder, dra fiber, starta båtturer, anlägga och sköta utrustade rastplatser, bekosta informationstavlor, och så vidare? Vem ska vara katalysator, finansiär och utförare? Vilka möjligheter har Bjuråkersbordna själva att samordna allt som efterfrågas? Och vem ska bestämma vad som bör prioriteras? Frågorna hopar sig och det finns ingen enkel lösning. Men det finns goda exempel runt omkring oss som vi kan titta närmare på, finslipa och testa på vår lokala marknad. Exempelvis ÅVC-service i Sundsvall och mobilsamåkning i Småland. Goda exempel på samverkan finns ännu närmare. Järvsö lyftes som ett sådant. Kanske kan man också kika på hur EU hanterar olika ansökningar. Vilka krav ställs och vilka idéer passar bäst in bland de medel som finns att söka? Innan man fattar beslut om vilka frågor som ska drivas vidare kanske det också är klokt att fråga även de grupper som inte fanns representerade i workshopen om hur de ser på landsbygdsutveckling. Dit hör exempelvis ungdomarna, unga vuxna och personer med andra specialintressen än de som fanns med på workshopen. Å andra sidan kan man inte lägga hur mycket tid som helst till insamling av idéer. Det är viktigare att komma igång, så att några av idéerna blir verklighet inom en inte alltför lång framtid. På så sätt skapas engagemang. Människor ser att det händer saker. Nya idéer föds. Landsbygden utvecklas. Och det skapas en positiv spiral som sätter igång nya krafter! En hel del av idéerna borde gå att starta utan större investeringar. Dit hör exempelvis att bygga kunskap kring hur man ansöker om EU-medel och andra finansierings-möjligheter. Låt många utbilda sig till låg eller ingen kostnad genom att erbjuda utbildningen lokalt, kanske i samarbete med lokala utbildningsföretag. Då sparar man tid och pengar. Bygg kunskap! Kunskap ger trygghet. Ett tryggt samhälle blir stabilt. Ett stabilt samhälle gör att fler vågar satsa på galna geniala idéer. Vissa kommer att misslyckas. Men andra kommer att få landsbygden att blomstra! Och det kanske inte alls är de idéer man trodde hade störst potential att lyckas, som verkligen gör det! Det finns en kraft i människor som bor och verkar på landsbygden. Det finns ofta ett stort engagemang. Landsbygden i Bjuråker har stor potential att utvecklas. Det är ett ”Eldorado” som en grupp sa, och det finns goda naturliga förutsättningar i natur och kultur. Men det är människorna som bor och verkar i hela kommunen som måste förvalta detta så att vi alla utvecklas. En viktig nyckel för att lyckas med detta är

11

samverkan och delaktighet. Att våga samarbeta och ge av sina egna kunskaper och idéer för att vinna något – tillsammans!

6. SAMMANFATTNING Söndagen den 10 april 2016 hölls en workshop om landsbygdsutveckling för Bjuråkersbygden på Bjuråkers bygdegård i Bricka. 100 personer deltog i workshopen. De fick alla uppgiften att tänka ut så många idéer de kunde för att sedan diskutera dessa i mindre grupper. Grupperna skulle sedan enas om vilka sex idéer som var de allra bästa. Det blev drygt 100 idéer som redovisades inför alla. Idéerna har sedan sorterats in under olika rubriker. De flesta idéerna handlar om service, boende, vägar, samverkan inom näringsliv och marknadsföring, internettillgång, turismsatsningar och politiskt engagemang. Förutom de idéer som redovisades inför alla på workshopen, samlades övriga idéer in från dem som ville. Det blev ytterligare 85 idéer. Alla idéer finns presenterade i bilagorna. Tanken är att idéerna ska hjälpa gruppen bjuråker.nu att komma vidare i arbetet med att utveckla Bjuråkersbygden.

7. BILAGOR Bilaga 1) Lista: Sammanställning redovisade idéer Bilaga 2) Lista: Grupperade idéer inklusive icke redovisade Bilaga 3) Presentationen som visades under workshopen

12

GRUPPERADE IDÉER INKL. ICKE REDOVISADE BJURÅKER WORKSHOP 2016-04-10

OMSTÄLLNING 1. Vandringsleder och skoterleder kostar att drifta och det är svårt att dra in pengar, men vi måste

våga ta betalt för sådant man normalt sett som gratis. Så ta betalt för våra skoterleder! 2. Geotermvärme i Dellen skulle sticka ut och locka, dessutom vara miljövänligt. 3. Integration. Se till att vi kan få bra sysselsättning för alla som kommer hit. 4. Decentralisera sjukvården. 5. Påminn de som bestämmer inne i stan att de ska besluta för oss också, det som gagnar

landsbygd/glesbygd. 6. Vi ligger längst bort i Bjuråker! Svågadalsnämnden: när skolan dör försvinner barnfamiljerna

och då försvinner resten. 7. Samla företagare. Handla lokalt och hjälps åt att stärka bygden med vårt handlande. 8. Omvärldsbevakning. Att man kan kommunens ekonomi. Studiecirkel. Bilda byaråd, det ger

tyngd! 9. Pengar är som potatis – de växer där de sätts! 10. Friskluft i Norrland – 185:164 antogs av riksdagen, hot om folkhopträngning i städerna. Har

inte avslutats. Sorgligt. Vad kan vi göra? Engagera oss politiskt! 11. En företagarförening i Bjuråker är ett måste om vi vill framåt. Det finns 300 registrerade

företag med bra saker. Vi kan samlas på bjuråker.nu som kan utvecklas med samhällsinformation, företag, kalender mm.

12. Samverkan – vi tror på att driva bygden om vi samverkar i hela bygden, hela området kring Dellen. Samverka med likande initiativ som detta.

13. Delsbo, Bjuråker och Norrbo-samverkan. Idé att utveckla den kommunala marken kring Blodmyra.

14. Få företag att samverka, utbyta erfarenheter, ta tillvara varandras styrkor. Eldsjälar kanske krävs för att det ska bli verklighet.

+ Sänk skatten för dem som bor på landsbygden. + Ansök till Svågadalen. + Sänkta arbetsgivaravgifter.

PRIVAT OCH OFFENTLIG LOKAL SERVICE 1. Fungerande vårdcentral i Friggesund, bra för alla. 2. Se på exemplet Svågadalen där det fungerar bra med utveckling av skola mm. 3. Allaktivitetshus för unga och gamla, med spel och mat – för alla! 4. Mötesrum med fritidsgård, kafé mm. 5. Lokal service. Vad kan folk? En förteckning där man ser vilka man kan vända sig till?

Kraterkraft-tänket!

13

6. Hälsocentral. Den kommunala servicen får inte avvecklas. Det finns en lokal, se till att den kommer igång. Gör det ekonomiskt möjligt för kompetens för lärare, läkare att bo här. Frivilligbrandkåren behövs!

7. Kommunala servicebussen, dit folk får komma och prata och få veta. 8. Primärvården är viktig, tillgång för pensionärer och barnfamiljer åtminstone en dag i veckan. 9. Använd lokaler som står tomma. Gör dem tillgängliga. Om det finns någon som har en idé för

kafé el.likn. – låt folk använda dem! 10. Fungerande kontanthantering, för att sätta in och ta ut pengar, behövs. 11. Hälsocentral i Friggesund, tandläkare, distriktsköterska som kan komma ut till byarna. 12. Skola, vård och omsorg som fungerarar. Vi har något speciellt med vår skola. Få fler att välja

vår skola än tvärtom. 13. Hälsocentralen vill vi ha kvar, särskilt provtagningen, man ska inte behöva åka till Delsbo för

det. 14. Skolorna kvar, hälsocentralen kvar. Bankomat i Friggesund är ett alternativ. Mobil

servicebuss. Kämpa för en ny idrottshall. 15. Återvinningscentraler där man lämnar avfall. Mobil ÅVC-service som i Sundsvall. För att

lämna plast mm. 16. Gympasalen – friskvården. Komplettera med Träningsverket i Delsbo (gymlokal). + Handikappanpassade lokaler. + Kul för de minsta tex barngympa och ridning. + Verksamhet för gamla och andra med tjänster som handling, snickrande i hemmet

KOMMUNIKATION 1. Bra kommunikationer och underhåll av vägarna. 2. Underlätta för näringsliv genom fiber, lägre arbetsgivaravgift (som Ljusdal har) o.likn. 3. Bussar – cykelparkering och pendelparkering med motorvärmare i anslutning till bussen. 4. Starta bussturerna igen. 5. Småbussar som går från by till by. 6. Bilpool eftersom kollektivtrafiken är som den är. 7. Guidade bussturer. Med app. Man har gjort det tidigare, och det var populärt för boende och

turister. För dem som saknar mobil – svårt. 8. Gratis kollektivtrafik för äldre. 9. Se över bussförbindelserna. Det är svårt att ta sig till Friggesund från stan. 10. Fler bussar till Hudik och Ljusdal från Friggesund. + Kommunikation till Avholmsberget. + Bättre bussförbindelser Hudiksvall-Friggesund. (Många lappar om detta!)

INFRASTRUKTUR 1. Röja upp på alla fina badplatser som inte är underhållna. Handikappanpassa och göra fint. 2. Röja upp vid vägar och visa allt det vackra som finns här. Det har vuxit igen och det är synd.

Kanske byalagen kan göra det. 3. Förbättra och bredda vägar och göra plats för dem som vill cykla – idag är det farligt trångt.

14

4. Mera bredband! Om fler företag ska kunna komma behövs bredband. Fasta telefoner läggs ner och mobiler ersätter. Men det fungerar inte överallt.

5. Infrastrukturen: sprid ut fler bussar. Bredband, våga gräva till alla! 6. Vägar runt Dellensjöarna ökar turismen. Rusta vägarna! 7. Gång- och cykelvägar är urdåliga nu, för hälsa och miljö, fixa dem! 8. Fiber till alla byar. Det behövs, tillgång till ALLA. Även till dem som inte är intresserade av

internet nu. Man vet aldrig vem som flyttar dit sen. 9. Röj längs vägar och Dellen så det blir vackert för turisterna. 10. Vägarna är bedrövliga: Strömbacka, mellan Dellarna, Svågadalen. 11. Bättre vägar. 12. Bygga ut fiber nu! Det höjer värdet på fastigheten om inte annat. 13. Tillgängligheten i Dellenbygden. Öppna Dellenbanan på nytt och knyt den till Hudiksvall och

Ljusdal. Bra ur pendlarsynpunkt och miljömässigt dessutom. Järvsö har vunnit enormt på den relativt nya järnvägsförbindelsen.

14. Behåll 90 km/tim på 84:an. Vi tror en sänkning gör att vi känns längre bort. + Fiber/bredband till alla. (Många lappar om detta!) + Belysning Svedjebo. + Asfaltera Svartsjövögen. + Småvägar som ägs av Holmen Skog missköts och underhålls inte alls. Hur hanterar vi

privatpersoner det?

INSTÄLLNING 1. Sysselsättning för ungdomarna. Skate, lekplats el.likn. 2. Grupp liknande den i Svågan, en opolitisk grupp som jobbar politiskt, med att påverka

kommunen i olika sammanhang. Bidragsansökningar som är svåra och konstiga. 3. Nya jobb i ny industri behövs. En företagarförening kanske krävs för att hitta gemensamma

plattformar och för att se varandra som tillgångar. Vi har mycket att vinna på samarbete. Både företag och ideella föreningar.

4. Bygg äldreboende. Det finns tomter i Friggesund där vatten och el är draget. Många bor i hus med trappor. Det kommer en period i livet där vi vill bo på marken, och komma ut på gräsmattan med rullatorn. Bygg!

5. Engagera oss mer i politiken. När Friggesund byggdes på 1950-talet fanns många lokala politiker. Vi måste rycka upp oss.

6. Atmosfär och attityd: vi vill ha en tävling om den galnaste idén som vinner! Det behöver inte vara någon härifrån utan vem som helst. Vi vill utplåna Jante. Ta tillvara ungas idéer! Marknadsföring igen!

7. Skapa attraktiva boenden. Rusta och bygg nytt! + Samverkan i hela Dellenbygden. + Integration: verka för öppenhet och välkomnande, en plats för alla. + Enkät till alla 20-40 år för att få veta hur de vill se Bjuråkers framtid. + Engagera de unga, fråga dem vad de tycker är kul och hur de känner för hembygden. + Fler aktiva i hembygdsföreningen. + Medborgarkontor. + Samarbeta mer mellan skola/förskola, näringslivet och lokala konstnärer. + Göra i ordning badstranden i Friggesund så den blir mer attraktiv. + ”Vad ont du hör om andra: Tig! Vad gott du hör: Sprid!”

15

+ Skapa attraktivt boende. + Bilda Dellarnas församling.

BESÖKSNÄRING 1. Utveckla musiklivet ytterligare. 2. Möteskafé för daglediga i kombination med ungdomsgård. 3. Turism: Fallskärmshoppning/skärmflygning från Avholmsberget. Badbuss. Kurser i

växtfärgning. Bo i bakstuga. Väva och bo på landet. Uthyrning av ekor och kanoter i Dellen. Poesivandringar till Dyrmyrsberget. Vandringsleder bör byggas ut.

4. Samla lokala företag och utbyta erfarenheter, för att gynna tillväxten och hjälpa varandra. 5. Boende för besökare fattas. Det finns inga hotell så om man inte har husvagn el.likn har man

ingenstans att bo. Mera vandrarhem och boende. 6. Upplevelseturism: uppleva det där alldeles extra som inte finns någon annan stans! 7. Ekobutik. Handla lokalt. Gör det möjligt att hitta det lokalt. 8. Vanadinbrytningen i åsen intill Bricka. 9. Turism – fler färdiga paket, få dem att stanna längre i vårt Eldorado, mera samverkan mellan

oss som bor här. Övernattningar tillsammans. 10. Fortuna – båten i Moviken bara ligger, få den att köra igen. 11. Upprustning av Blodmyra, minigolfen på Dellenbaden och stranden i Fönebo. Räkflotte,

musikkaféer m.fl aktiviteter. 12. Båt på Dellen. Otrolig turistattraktion med Dellen. Var kan man ha boenden? 13. Utveckla Avholmsberget mer med t.ex. minigolf, och till fler målgrupper. 14. Naturrum, en byggnad/museum, där man visar resurser och möjligheter för turister och visar

utveckling för vårt område. 15. Kulturhus eller -skola där man tar tillvara på kunskap i sång, musik, dans, berättelser, hantverk

– sådant som håller på att glömmas bort. Historiska museet i Ungern är en bra förebild. Visa olika rum med bilder plus kurser – som kultur/allaktivitetshus. Då skulle även kulturarbetarna få jobb! Berättelser från bygden som skulle kunna illustreras med ljusspel. Visa på ett annat sätt än nu. Visa vår kulturskatt. Det räcker inte med en fiol. Visa att Bjuråker är speciellt!

16. Kursverksamhet i Friggesund – språkkurser t.ex. 17. Båtturer på Dellen. 18. Kultur. Satsa på alla nivåer, skriv dikter, spela teater eller vad som helst, ta tillvara på det och

bevara Bjuråkersmålet, kanske en studiecirkel. Från nybörjare och uppåt. Som Hälsinge Låtverkstad. Kultur bygger samhället. Titta på Bjuråkerstämman!

19. Företagande. Vandringsleder, handla lokalt, gärna ekologiskt, som i Härjedalen (”Härjedalen visar”) med en mässa som heter ”Bjuråker visar”. Näringslivskontor med starta eget-kurser, få hjälp att utveckla företagsidéer, vilka stöd kan vi få? Bjuråker är ypperligt för fårskötsel – vi har mycket sly!

20. Dellen. Upprusta vägar och sly (med hjälp av fåren), turistbåt. Stämman – Dellenbåtsroddarna samarbetar med stämman, aktiviteter veckan innan, turister får prova att ro båtarna.

21. Turism – mer fiske, cykelleder, Dellen, vandringsleder, naturrum på Avholmsberget, fågeltorn för fågelskådare. Gulås har fin utsikt, fint utflyktsmål.

22. Lokal mat, närproducerad mat. Ta tillvara all mark som ligger i träda och gör något vettigt av den. Skapa engagemang kring mat. Bageri. Skogen ger mycket, varför inte ett öl?

16

23. Utveckla och bibehåll skolan. Marknadsför den som Sveriges bästa skola med miljö, skidspår, fotbollsplaner, stora ytor – allt har vi. Det är attraktivt för inflyttning, och för företag, Positiv anda!

24. Ungdomsgård. Något att göra kvällstid för dem som går F-6. Inte bara sport utan annat också. 25. Dellensjöarna får latrinstationer. Direkt! 26. Toaletter för resande. 27. Stugor och båtar att hyra. Rusta det vi har. Gruvhål. 28. Bjuråkersrevy – vi har en fantastisk lokal för det! + 4H-gård. + Konferens och bra restaurang på Avholmsberget. + Rädda ödehus, ödegårdar och ängslador! + Båttävling på Dellen. + Fisketävling på Dellen. + Fixa skjutbanan i Västansjö för ungdomar. + Städdag tillsammans, gör blomodling. + Sätta fart på Blodmyra genom samverkan med Fönebo och ordna musikkvällar. Ha en båt som

förbinder platserna. + Aktiviteter i Fönebo. + Locka med flera aktiviteter för alla målgrupper. + Turistföretag bör samverka bättre med varandra tex i turistbroschyrer ”Runt Dellarna”.

Rundturer för bussturister, både dags- och flerdagsturer. + Berätta om bygdens historia. + Bidrag genom stödköp av evenemang och aktiviteter. + Mässor. + Lokal mat att köpa i lunchlåda. + Cykelväg längs Dellen. + Hollywoodskylt på Avholmsberget. + Stugby vid båthamnen i Friggesund. + Mikrobryggeri som brygger Bjuråkersölen. + Fiskeguider. + Välkomna turister så att bygden får livskraft. + Upprustning av Dellenbadens minigolf. + Räkflotte i Dellen. + Utvecklingsgrupp för lokal mat. + Skyltar till intressanta/vackra platser. + Ansikten utåt – kultur. + Grannsamverkan: vedklyv/kap, traktor, grävare. + Egen turistinfo/byrå. + PR Delsbo-Hudik-Ljusdal-Järvsö. + Egen hemsida eller Facebookgrupp med annonser, behov, tjänster, kalender. + Arbeta i gemensamt forum för att marknadsföra lokalproducerat. + Samarbeta inom föreningslivet med administrativa uppgifter. + Studiecirkel om kommunens ekonomi. + Event på Dellensjön: Dragrodd, Lysnatta, Valborg, Angeltävling. + Mopeduthyrning. + Göra lekplatser med attraktiva för äldre barn. + ”Hygglo”, centralt inköpta maskiner som kan hyras av alla. + Tankesmedjor.

17

+ Lokala kurser i timring, föredrag, smide. + Bevara Bjuråkersmålet. + Språkkurser i Friggesund. + Utbildning till bygden.

MARKNADSFÖRING 1. Utveckla ett företagscenter med gemensam marknadsföring, gemensamma

bidragsansökningar, lokalproducerat – ett centrum där vi gemensamt jobbar med det. 2. Det finns en uppsjö av evenemang, och väldigt många sommartid. Det borde finnas en

broschyr där man sammanställer allt, så man slipper krockarna. I Svågadalen görs ett blad, har funderingar på att göra en tillsammans kanske.

3. Gemensam marknadsföring inom besöksnäringen. 4. Behov av informationsblad för både boende och turister, med var man kan köpa olika saker.

Tillgängligt på macken och andra ställen dit turister kommer. 5. Snygga till anslagstavlan i Friggesund. Diken – klipp! Planera och gör fint. 6. Marknadsföring! Samverkan, vi tror på byaråd, samverkansgrupper. Lokal mat, ekologisk.

Marknadsföringen är jätteviktig! 7. Sociala medier – marknadsföra Bjuråker och Svågan. 8. Vart vänder jag mig när jag vill paddla kanot? Mer info om det. Svågan. På vissa stället är det

helt ”igenslyat”. Vart slänger man sopor? Visa med skyltar – vart är jag? (längs paddlingsleden), ha livbojar längs vattnet. Bäversafari och fiske är outvecklat. Mer!

9. Marknadsför att Bjuråker är nära. Det är inte långt till och från stan. Vi borde lyfta det för oss själva också. För att locka hit folk så behöver vi marknadsföra detta.

10. Marknadsför vår fina bygd. Skapa en vacker utemiljö även för oss som bor här, inte bara för turisterna. Så mycket sly! Hur röjer vi upp och snyggar till? Även på allmänna platser.

11. Lista våra utflyktsmål, vad finns det att göra i Bjuråker? 12. Planeringskalender online. Så vi slipper krockar. + Bättre info till nyinflyttade. + Bygga ut Dalacampingen med fokus på paddlande turister. + Reklam i Gävledala om Bjuråker. + Turistbroschyr som läggs ut hos exempelvis Tönnebro Värdshus. + Webbaserad Bjuråkers-portal

KOMMUNEN 1. En fungerande skola – privat om inte kommunen kan driva en. 2. Finns underlag för ett kommunalt badland vid Blodmyra? 3. Slå ihop Bjuråker, Delsbo och Norrbo till Dellenbygdens kommun. 4. Skapa trygghetsboende för pensionärer, som gör det möjligt att bo kvar i samhället. 5. Mer personal till äldrevården. Pengar finns bara de fördelas rätt. + Viktigt att de styrande i kommunen för en dialog med boende i Bjuråker om beslut som berör

landsbygden. + Att även vi får blommor från kommunen.

18

+ Infomöte om startbidrag etc. + Vargfri kommun. + Hudiksvall måste bli beroende av Bjuråker också – inte bara tvärtom. + Flytta ut politisk makt till Bjuråker – jämför med Svågadalen. Opolitisk! + Kommunalt finansierad person som driver utvecklingen kontinuerligt. + I stället för att flytta våra elever, flytta en del av Delsboeleverna hit. + Holmen Skog: oro för igenplantering av jordbruksmark. Storbolag – naturvärden minskar. + Kommunala investeringar bör procentfördelas. + Kulturpengar ska fördelas rättvist, inte bara till Hudik, utan till hela kommunen. + Kommunala offentliga arrangemang till oss. + Arbetsgrupp för att påverka kommunens bidragsgrunder. + Nej till gruvdrift. + Stöd till föreningar (ungdomar, pensionärer).