Rapport byggteknisk inventering Tändstickan 21, …200427\MK 2020-04-27 4(19) 4(19) Uppdrag Undertecknad har av Christofer Lagercrantz, Länsförsäkringar i Kalmar län fått i uppdrag

$Page 1: Rapport byggteknisk inventering Tändstickan 21, …200427\MK 2020-04-27 4(19) 4(19) Uppdrag Undertecknad har av Christofer Lagercrantz, Länsförsäkringar i Kalmar län fått i uppdrag$
Byggnadsteknisk inventering

Tändstickan 21 Mönsterås

INVENTERING 2020-063\Byggnadsteknisk inventering Utskriftsdatum 200427\MK 2020-04-27 2(19)

2(19)

Objekt Tändstickan 21, Mönsterås

Datum 2020-04-27

Handläggare Magnus Köhler

Projektnummer 2020-063

Beställare Länsförsäkringar Kalmar län Norra långgatan 17 391 27 Kalmar Referens: Christofer Lagercrantz Skadenummer: 16-12449-19CLZ

Upprättad av Ingenjörsfirman M. Gustafsson AB Larmgatan 1 391 21 Kalmar Tel: 070-568 37 01 E-post: [email protected]

Sammanfattning

Den byggnadstekniska inventering som utförts på fastigheten Tändstickan 21 visar på stora byggnadstekniska brister i detaljutförande och val av material, samt förekommer brister i el och vs installationer. Enkla överslagskontroller som utförts gav indikationer på att takkonstruktionen kan vara underdimensionerad, varför det rekommenderas att dimensioneringsberäkningar utförs för att säkerställa konstruktionens bärighet. Utredas vidare bör även yttertakets plåtbeläggning som vid blåst ger ett omfattande missljud i och utanför byggnaden som kan tyda på att montaget är bristfälligt. Det förekommer omfattande fuktskador och mikrobiell påväxt med sitt ursprung i den översvämning som byggnaden har varit drabbad av. Det går även att konstatera att delar av fuktskadorna och de mikrobiella skadorna fanns redan innan översvämningen och har sitt ursprung tillbaka till byggskedet då byggnaden sannolikt har varit utsatt för nederbörd i omfattande mängd. Det går dock inte med säkerhet avgöra exakt vilka skador eller i vilken omfattning som dessa har uppkommit vid översvämningen eller under produktionsskedet. Det har även konstaterats förekomst av behandlat virke som är inbyggt i konstruktionerna. Vilken typ av behandlingar det handlar om är okänt men bör utredas vidare. Då utförd inventering är begränsad rekommenderas en mer omfattande undersökning för att säkerställa hur omfattande byggnadens brister är. Med hänsyn till det som redovisas i detta dokument bedöms byggnadens stora brister och fuktrelaterade skador kräva mycket omfattande åtgärder.


3(19)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ......................................................................................................................... 2 Innehållsförteckning ................................................................................................................... 3 Uppdrag ...................................................................................................................................... 4 Bakgrund .................................................................................................................................... 4 Metoder ...................................................................................................................................... 4 Okulärbesiktning ........................................................................................................................ 4 Konstateranden ......................................................................................................................... 16 Slutsats ..................................................................................................................................... 18


4(19)

Uppdrag

Undertecknad har av Christofer Lagercrantz, Länsförsäkringar i Kalmar län fått i uppdrag att utföra en byggnadsteknisk inventering av fastigheten Tändstickans 21, Mönsterås kommun. Inventeringen syftar till att klargöra eventuell förekomst av brister i byggnadens konstruktioner. Inventeringen har utförts vid platsbesök 2020-03-26. Inventeringen är begränsad varför en mer omfattande undersökning kan ge andra resultat.

Bakgrund

Fastigheten har drabbats av en översvämning då duschblandaren i ett badrum har gott sönder när fastighetsägaren varit bortrest. Översvämningen har orsakat omfattande fuktskador i hela fastigheten. Vid platsbesöket var samtlig inredning, ytskikt på golv och väggar samt väggskivor och isolering utrivet i sin helhet.

Metoder

• Okulär besiktning har utförts invändigt och utvändigt. • Konstruktionsingrepp har utförts i takkonstruktionen i vardagsrum.

Okulärbesiktning

Utvändigt

Fasad

Konstruktionen är uppbyggd med en yttre luftspalt bakom fasadpanelen. Luftspalten är dock igenbyggd i nederkant med en spikregel, vilket gör att luftningen inte har någon luftande funktion (se foto 1).

Foto 1, igenbyggd luftspalt bakom fasadpanel.

Igenbyggd luftspalt med spikregel.

Grundsockel.

Fasadpanel.


5(19)

Syllisolering som ska ligga mellan grundplattan och syllregel hänger ut från grundsockel till ytterkant av fasadpanelen (se foto 2).

Foto 2, syllisolering hänger ut från grundsockel till utsida fasadpanel. Plåt

Fönsterbleck är bristfälligt utformade och otäta i innerhörnen. Vissa bleck är utformade med putsgavel (se foto 3), vilket är anpassat för putsad fasad. Andra bleck har en gavel som ligger utanpå panelen i fönstersmygen (se foto 4).

Foto 3, fönsterbleck med putsgavel är otätt i innerhörn.

Syllisolering.

Grundsockel.

Fasadpanel.

Putsgavel på fönsterbleck.


6(19)

Foto 4, fönsterbleck med utanpåliggande gavel är otätt i innerhörn. Tak

Insektnät till takfotsluftningen är monterat uanpå fasadpanelen och takutsprånget (se foto 5).

Foto 5, insektsnät till luftning monterat utanpå fasadpanel och takutsprång. Vid blåst ute uppkommer ett oljud inne i huset och i dess närhet utomhus. Oljudet kommer från yttertakets plåtbeläggning. Plåtbeläggningen är sannolikt av modellen Plannja Trend eller likvärdig och lagd på bärläkt. Vid montering av denna typ av plåt på bärläkt ska en ljuddämpande list eller en plåt med filtklädd undersida användas för att motverka eventuella missljud vid vind och regn. Monteringen bör utredas vidare för att fastställa om den är felaktigt utförd eller vad som orsakar missljudet då det normalt inte ska låta så om en plåtbeläggning som är korrekt utförd enligt gällande monteringsanvisning.

Utanpåliggande gavel på fönsterbleck.

Fasadpanel.

Takutsprång.


7(19)

Invändigt

El

I väggar förekommer kabeldragning med ojordade ”lampsladdar” utan skyddrör till olika belysningspunkter (se foto 6).

Foto 6, kabeldragning utan skyddrör i yttervägg. Det förekommer även kabeldragning med jordad kabel (typ EKK) utan skyddrör till strömkällor i väggarna (se foto 6 och 7).

Foto 7, kabeldragning utan skyddrör i yttervägg.


8(19)

Vs

Inkommande vattenledning är ingjuten i grundplattan utan skyddsrör (se foto 8).

Foto 8, rördragningar ur golv i tvättstuga. Spillvattenledning, värmeledningsrör och tappvatten kommer upp ur golv intill innervägg i tvättstugan (se foto 8). En tappvattenledning kommer ut ur golvvinkeln. Ytterväggar

Ytterväggskonstruktionen är uppbyggd enligt följande: Fasadpanel 22 mm Luftspalt (ingen funktion då den är i igenbyggd) Papp 0,2 mm? Osb-skiva 12 mm Regel/minull 195 mm (till stora delar utrivet) Regel/minull 45 mm (till stora delar utrivet) Plastfolie 0,1-0,2 mm (till stora delar utrivet) Skivor (utrivna) Vindskyddsskivan består av en osb-skiva klädd med en papp. På insidan av osb-skivan finns över stora partier mikrobiell påväxt på skivan (se foto 9).


9(19)

Foto 9, mikrobiell påväxt på insida vindskyddsskiva av osb. Den bärande regelstommen har omfattande mikrobiella skador från golv tilll taknivå (se foto 10 och 11).

Foto 10, omfattande mikrobiella skador på bärande regelstomme mot golv.


10(19)

Foto 11, mikrobiella skador på bärande regelstomme i fönstersmyg. Vid platsbesöket var plastfolien i ytterväggar utriven med undantag från ett par ställen där rester av plasten satt kvar. På väggen är plastfolien inte ansluten tätt till plasten i taket utan ansluter mot taket utanpå den målade takskivan (se foto 12).

Foto 12, plastfolie i vägg ansluter otät mot tak utanpå målad takskiva. På två andra väggytor sitter en plastfolie kvar och är av en annan typ än den på foto 12. Plastfolien är på en av ytorna tejpad med en brun packtejp som inte är åldersbeständig och på andra ytan är skarven helt öppen och ligger inte omlottlagd (se foto 13 och 14).

Del av väggplast.

Målad takskiva.

Plastfolie ansluter otät mot målad takskiva.


11(19)

Foto 13, plastfolie i vägg tejpad med brun packtejp.

Foto 14, plastfolie i vägg med öppen skarv utan omlottläggning.

Öppen skarv.

Skarv tejpad med packtejp.


12(19)

Innerväggar

Av innerväggarna återstår endast regelstommen av trä vid platsbesöket. Samtliga innerväggar saknar fuktskydd mellan syllregel och betonggolvet. I samtliga innerväggar förekommer mikrobiella skador i olika omfattning från golv till taknivå (se foto 15 och 16).

Foto 15, omfattande mikrobiella skador på regel i innervägg.

Foto 16, omfattande mikrobiella skador på regel i innervägg. I våtrum förekommer regelavstånd i innerväggar upp till c 730 mm. Reglar i innerväggar har generellt någon form av behandling/impregnering som förekommer i flera olika nyanser/färger (se foto 17 och 18). Det förekommer även reglar som bedöms vara behandlade med någon form av impregnering/träskyddsmedel (se foto 19).


13(19)

Foto 17, regel i innervägg med en brunaktig ytbehandling.

Foto 18, regel i innervägg med en gulaktig ytbehandling och mikrobiella skador.

Foto 19, regel i innervägg som bedöms vara behandlad med impregnering/träskyddsmedel.


14(19)

Innertak

I innertak förekommer reglar/glesbrädor som bedöms vara behandlade med någon form av impregnering/träskyddsmedel (se foto 20).

Foto 20, regel i innertak som bedöms vara bahandlad med impregnering/träskyddsmedel. Yttertak

I yttertakets luftspalt över vardagsrum förekommer reglar som bedöms vara behandlade med någon form av impregnering/träskyddsmedel (se foto 21).

Foto 21, regel i yttertak som bedöms vara bahandlad med impregnering/träskyddsmedel. I takfotsluftningens öppning saknas vindavledare och lufttillförseln sker in i takisoleringen. Vindavledaren av masonite börjar en bit upp i konstruktionen varför luft fördelas ut i konstruktionen istället för koncentrerat in i luftspalten, vilket syftet är med en luftspalt (se foto 21).

Regel som bedöms vara behandlad med impregnering/träskyddsmedel.

Vindavledare av masonite börjar en bit upp i konstruktionen.


15(19)

I vardagsrummet där taket är öppet till nock består konstruktionen av bärande limträbalkar med tvärsgående reglar (åsar) som bär konstruktionen mellan limträbalkarna. Dimensionerna på de bärande delarna och de aktuella spännvidderna i taket är uppmätta. En enkel överslagskontroll påvisar att det bör utföras en mer omfattande dimensioneringsberäkning av konstruktionen för att säkerställa så denna inte är underdimensionerad, vilket överslagskontrollen ger indikationer på att den kan vara. På vinden noterades att delar (överramar) av takstolarna är byggda med reglar som bedöms vara behandlade med någon form av impregnering/träskyddsmedel (se foto 22).

Foto 22, överramar på takstolar bedöms vara bahandlad med impregnering/träskyddsmedel. Underlagstaket består av osb-skivor. Osb-skivor bedöms inte vara lämpade som underlagstak och att gå på. Förstärkningar har gjorts mellan takstolar som är monterade med avstånd c 1 200 mm för att skivorna inte ska svikta eller brista vid belastning av taket (se foto 23).

Foto 22, underlagstak av osb-skivor med förstärkningar mellan takstolar.


16(19)

Isolering på vindsbjälklaget uppmättes till 250 mm, vilket bedöms vara lite med hänsyn till att det normalt i en villa brukar vara c:a 400-500 mm isolering för att klara de rådande energikraven. Det är dock okänt huruvida detta är beräknat eller om det uppfyller gällande krav.

Konstateranden

Utvändigt

Fasad

Då luftspalten i fasaden inte har någon funktion eftersom den är igenbyggd kan det öka risken för fuktrelaterade skador då luftningens funktion är bl.a. att ventilera bort fukt från konstruktionen. Syllisoleringen som hänger ut utanför grundsockeln riskerar att saknas under syllregeln där den ska ligga om inte syllisoleringen är betydligt bredare än normalt så den täcker både syllregeln och överhäng utanför grundsockel. Om inte luftspalten redan varit igenbyggd hade denna hindrat luftflödet in i fasadens luftspalt. Plåt

Utformning av gavlar på fönsterbleck inkluderat de bristfälligt utförda innerhörnen med genomgående hål i plåten uppfyller inte kraven i AMA Hus 14, JT-.521. Tak

Insektsnät i takfotsluftning är inte fackmässigt monterat då det normalt monteras dolt bakom fasadpanel. Plåtbeläggningen på yttertaket bör utredas vidare för att fastställa hur plåten är monterad och huruvida detta är ett utförande fel eller en brist i tillverkarens monteringssystem. En åtgärd av missljuden bedöms kräva att hela plåtbeläggningen behöver demonteras. Invändigt

El

Dold kabeldragningar med ojordade ”lampsladdar” är inte tillåtet enligt Svensk Standard SS 4364000 som innefattar svenska elinstallationsregler. Kabeldragning med jordad kabel (typ EKK) utan skyddrör är tillåtet men ska då utföras med spikskydd vid genomföringar i reglar mm. Detta saknas i installationen varför även denna kabeldragning är bristfällig och inte uppfyller krav i Svensk Standard SS 4364000. Med hänsyn till de brister som påvisats gällande kabeldragning i väggar bör samtliga elinstallationer kontrolleras för att säkerställa att dessa uppfyller gällande krav och har en fullgod funktion.


17(19)

Vs

Flertalet ledningar som spillvatten, inkommande vattenservis, tappvatten och värmeledningar är installerade på ett felaktigt sätt då de kommer upp i golv med tätskiktskrav i tvättstugan, samt är placerade fel avståndmässigt i förhållande till väggar. Vattenservisledning ska installeras i skyddsrör. Dessa installationer uppfyller inte gällande krav i branschreglerna Säker vatteninstallation 2011:1. Ytterväggar

Vindskivan som består av en osb-skiva bedöms vara olämplig att montera som vindskyddsskiva då den inte är anpassad för detta ändamål med den höga luftfuktighet som förekommer under delar av året i en luftspalt för utomhusluft. Skivan är i sig inte så genomsläpplig för fukt som andra material som är anpassade för denna funktion. Att den dessutom är pappklädd innebär att konstruktionens fuktgenomsläpplighet blir ännu sämre, vilket påverkar konstruktionen negativt med risk för högre fukttillstånd i denna del av konstruktionen. Montering av osb-skiva som vindskyddsskiva bedöms inte uppfyll kraven i AMA Hus 14, KEL. Osb-skivorna och bärande ytterväggsreglar har på stora delar mikrobiella skador, vilket bedöms till stora delar behöva bytas ut. Montering av plastfolie har på de få ställen den finns kvar efter utrivning av materialet visat sig vara felaktigt utförd, varför resterande delar där den inte är utriven bör ses över och eventuellt göras om för att säkerställa lufttätheten och att gällande krav uppfylls vilket det inte gör om utförandet i tak är lika det som noterats i väggar. Utifrån det som varit möjligt att kontrollera av plastfolien så uppfylls montaget inte gällande krav i AMA Hus 14, JSF.54. Innerväggar

Innerväggar saknar fuktskydd mellan syllregel och betonggolv varför de inte uppfyller kraven i AMA Hus 14, HSD.111. Regelstommar har omfattande mikrobiella skador och har flera olika behandlingar vars typ och innehåll är okänt. Eventuell förekomst av kemikalier i dessa medel bör utredas vidare för att säkerställa så att avvikande ämnen inte förekommer i dessa och riskerar att spridas till inomhusmiljön. Regelavstånd i våtrumsväggar avviker från gällande branschregler för våtrum från Byggkeramikrådet, BBV 14:1 och Golvbranschens våtrumskontroll GVK, Säkra våtrum utgåva 1 2011 där max c-avstånd är 600 mm. Innertak

Det förekommer reglar/glesbrädor i innertak med behandlingar vars typ och innehåll är okänt. Eventuell förekomst av kemikalier i dessa medel bör utredas vidare för att säkerställa så att avvikande ämnen inte förekommer i dessa och riskerar att spridas till inomhusmiljön.


18(19)

Yttertak

Då luftspalten i taket har en nedsatt funktion då vindavledaren inte ansluter till takfoten utan börjar en bit upp i taket kan det öka risken för fuktrelaterade skador då luftningens funktion är bl.a. att ventilera bort fukt från konstruktionen, inte tillföra fukt via utomhusluften. Underlagstaket av osb-skivor uppfyller inte kraven på underlagstak enligt AMA Hus 14, HSD 133 och KEL.21 gällande minsta tillåtna materialtjocklek och understöd för fogar på skivorna. Bärande takkonstruktion över vardagsrummet bör utredas vidare för att säkerställa att konstruktionen är rätt dimensionerad. Det förekommer reglar (överramar) på takstolar med behandlingar vars typ och innehåll är okänt. Eventuell förekomst av kemikalier i dessa behandlingar bör utredas vidare för att säkerställa så att avvikande ämnen inte förekommer i dessa och riskerar att spridas till inomhusmiljön. Dimensionering och utförande av takkonstruktion på den delen av huset som har vind bör ses över för att säkerställa om dimensionering och utförande är korrekt. Utförandet bedöms inte vara fackmässigt. Det bör säkerställas att mängden isolering på vindsbjälklaget är tillräcklig för att uppfylla energikraven.

Slutsats

Utförd inventering visar att byggnaden har stora byggnadstekniska brister och avsteg från för tidpunkten av byggnationen gällande byggregler och branschregler. Då inventeringen är begränsad och det endast är en okulär kontroll som är utförd med ett fåtal mindre konstruktionsingrepp är det sannolikt att tro att det vid en mer omfattande undersökning kommer att kunna påvisas fler brister. Sammantaget är byggnaden inte uppförd på ett fackmannamässigt sätt och detaljarbeten och materialval vittnar om en total byggteknisk okunskap hos utövaren. Delvis ges intrycket av att delar av konstruktionerna är byggda med spillvirke och det som funnits till hands. Arbetet är utfört på ett mycket amatörmässigt sätt. Den översvämning som byggnaden har drabbats av har orsakat omfattande fuktskador och mikrobiella skador som kräver stora åtgärder. Det kan även med säkerhet konstateras att byggnaden har varit utsatt för fuktskador och mikrobiella skador redan under produktionsskedet. Sannolikt har byggnaden stått otät under produktionen utan väderskydd, samt kan prefabricerade väggar som använts ha stått ute utan väderskydd innan montaget av dessa har utförts. Det går dock inte med säkerhet avgöra exakt vilka skador eller i vilken omfattning som dessa har uppkommit vid översvämningen eller under produktionsskedet. För att säkerställa den exakta omfattningen av bristerna rekommenderas en utökad utredning för att utföra förstörande ingrepp för utökad kontroll och dimensioneringsberäkningar av bärande konstruktioner och eventuella analyser av behandlat virke för att fastställa vilken typ av behandling som förekommer på det noterade virket, samt i vilken omfattning det förekommer behandlat virke i byggnaden och om detta är lämpligt att ha inbyggt i anslutning till inomhusmiljön.


19(19)

Sammantaget bedöms byggnaden ha omfattande brister med hänsyn till de fuktrelaterade skadorna och de byggtekniska bristerna, varför det bör övervägas noggrant i vilken omfattning en kommande åtgärd ska utföras. Rekommendationen är att byta ut skadat och eventuellt feldimensionerat material och bygga om bristfälliga konstruktioner, vilket sannolikt innebär att stora delar av konstruktionerna behöver demonteras/rivas. Vid ett beslut om att utföra en total ombyggnad av byggtekniska brister och åtgärder av fuktrelaterade skador rekommenderas att utföra en kalkyl som underlag för bedömning om det kan vara mer kostnadseffektivt att återuppbygga huset från grunden. Ingenjörsfirman M. Gustafsson AB

Magnus Köhler Dipl. fuktsakkunnig Byggtekniker SBR

Documents

Rapport byggteknisk inventering Tändstickan 21, …200427\MK 2020-04-27 4(19) 4(19) Uppdrag Undertecknad har av Christofer Lagercrantz, Länsförsäkringar i Kalmar län fått i uppdrag