Rapport DAGVATTENHANTERING VÄSTERVIKSVÄGEN, … · Tyréns AB Slottsgatan 14 553 22 Jönköping Tel:010 452 20 00 Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 2(20) UPPDRAG 294456, Detaljprojektering

Rapport

DAGVATTENHANTERING

VÄSTERVIKSVÄGEN, GAMLEBY

SLUTVERSION

2019-10-24

Tyréns AB Slottsgatan 14

553 22 Jönköping

Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se

Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986

2(20)

UPPDRAG 294456, Detaljprojektering VA/gata Västerviksvägen

Titel på rapport: Dagvattenhantering Västerviksvägen

Status: Slutversion

Datum: 2019-10-24

MEDVERKANDE

Beställare: Västerviks kommun

Kontaktperson: Planarkitekt Fanny Hansson

Konsult: Landskapsarkitekt Jenny Rüter och Caroline Kesselman

Vattenutredare Sofie Björnberg

Uppdragsansvarig: Sofie Björnberg

Kvalitetsgranskare: Lisa Svensson

Uppdrag: 294456, Detaljprojektering VA/gata Västerviksvägen 2019-10-24

Beställare: Västervik Miljö & Energi AB Slutversion

O:\JKP\294456\L\Dagvattenutredning\Rapport\Öppen dagvattenhantering Västerviksvägen.docx

3(20)

SAMMANFATTNING

I denna rapport presenteras nuvarande och föreslagen framtida dagvattenhantering för

Västerviksvägen och dess påverkan på recipienten. Projektområdet omfattar ca 500 m gata

mellan korsningen med Åbyvägen och järnvägsunderfarten nära de äldre delarna av centrala

Gamleby. Idag hanteras allt dagvatten genom konventionell avledning till rännstensbrunnar och

tät dagvattenledning. Utifrån den pågående förprojekteringen av gata ger en avsmalnad körbana

möjlighet att anlägga regnbäddar och skåldiken som tar emot dagvatten från körbana samt

gång- och cykelväg. Med denna typ av ytledes hantering av dagvatten innan avledning sker till

förbindelsepunkten till kommunal dagvattenledning minskas föroreningsmängder som når

recipienten. Även en viss utjämning kan uppnås med föreslagen lösning för små och medelstora

regn.

Föreslagen ombyggnationen kommer att ge Västerviksvägen den mer stadsmässiga karaktär

som detaljplanen uttrycker önskemål om. Detta genom tillförandet av mer grönska i gaturummet

så som regnbäddarna och en trädrad, tillsammans med ett avsmalnat körfält samt bättre stråk

för gående och cyklister.




4(20)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 BAKGRUND OCH SYFTE ................................................................................................. 5

1.1 AVGRÄNSNINGAR .......................................................................................................................5

2 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN ..................................................................................... 5

2.1 BESKRIVNING AV OMRÅDET ................................................................................................5

2.1.1 MARKEGENSKAPER ............................................................................................. 6

2.1.2 BERÖRDA VATTENFÖREKOMSTER ..................................................................... 7

2.2 BEFINTLIG DAGVATTENHANTERING VÄSTERVIKSVÄGEN ..................................9

3 FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN ....................................................................................... 9

3.1 PÅGÅENDE DETALJPLAN ........................................................................................................9

3.2 FÖRESLAGEN UTFORMNING AV GATA ........................................................................ 11

4 FÖRESLAGEN DAGVATTENHANTERING .............................................................. 12

4.1 YTOR FÖR ÖPPEN DAGVATTENHANTERING ........................................................... 12

4.2 UTFORMNINGSPRINCIPER ................................................................................................... 14

4.2.1 PRINCIPSEKTION REGNBÄDD ........................................................................... 14

4.2.2 PRINCIPSEKTION SKÅLDIKE .............................................................................. 15

5 EFFEKTER AV FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER ............................................................ 17

5.1 FÖRORENINGSBELASTNING ............................................................................................... 17

5.2 UTJÄMNING ................................................................................................................................. 19

6 SLUTSATS .......................................................................................................................... 19

7 KÄLLOR .............................................................................................................................. 20




5(20)

1 BAKGRUND OCH SYFTE

Dagvattenutredning syftar till att sammanställa principer för hantering av gatudagvatten på

Västerviksvägen och dess samspel med gestaltning samt dess potentiella påverkan på

miljökvalitetsnormer i recipienten. Huvudinriktning för rapporten ligger i dagvattnets kvalitet

och föroreningsmängd och fördröjning av dagvatten behandlas endast översiktligt.

Dagvattenutredningen presenterar förslag och möjliga ytor för ytledes hantering av dagvatten.

Exakt utformning och omfattning av ytor kan komma att förändras då projektering av gatan är i

ett tidigt skede. Bland annat studeras möjligheten att separera gång- och cykelväg läng gatans

norra sida från gatan för att på så sätt frigöra större ytor för dagvattenhantering.

1.1 AVGRÄNSNINGAR

Dagvattenutredning omfattar ej beräknade flöden för Västerviksvägen, då total hårdgjord yta i

princip förblir oförändrad. Flöden som kan ledas till respektive anläggning kommer istället

beräknas vid detaljutformning av föreslagna dagvattenanläggningar. Utgångspunkten är dock att

delar av gatan kommer avvattnas på traditionellt sätt, direkt till rännstensbrunnar och delar

avvattnas ytledes till öppna dagvattenläggningar.

Dagvattenutredningen omfattar ej heller erforderliga magasineringsvolymer. Ytledes

dagvattenanläggningar utformas dock för att öka rinntiden för gatudagvatten samt möjliggöra

stående vatten för att avlasta ledningssystemet.

2 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN

2.1 BESKRIVNING AV OMRÅDET

Västerviksvägen är en av orten Gamlebys mest centrala gator. Projektområdet sträcker sig från

korsningen med Åbyvägen och ned till underfart under järnvägen. Total sträcka är ca 500 m

exklusive korsningar/tillfartsvägar med Åbyvägen, Trädgårdsgatan, Hagagatan och

järnvägsgatan. Projektsträckan visas i Figur 1.

Västerviksvägen har trafikbelastning (från år 2014) på ÅDT ca 3400 och andel tung trafik på ca 3

%. Prognosåret 2040 medför en liten ökning till ÅDT strax över 3500 och andel tung trafik på

3,1 %. Trafikbelastning är hämtad från PM trafikbullerutredning (Sweco 2017).

Höjdförhållanden längs gatan har en generell längslutning mot järnvägsbron. Vid

projektområdesgränsen vid korsningen med Åbyvägen ligger gatan på höjden + 11,75 m.ö.h och

vid järnvägsbron på ca + 3,24 m.ö.h. Det finns dock en lokal höjdpunkt vid infarten mot Karl-Erik

Månssons torg (se markering i Figur 1).




6(20)

Figur 1. Översikt av projektområdessträckan för Västerviksvägen. Höjdpunkt på + 11,95 m.ö.h (RH 2000) är

markerad med röd ring.

2.1.1 MARKEGENSKAPER

Marken kring projektområdet består enligt SGUs jordartskarta i huvudsak av glacial lera och

mindre del av sandig morän närmast järnvägsunderfarten längst i öster, se Figur 2. Jorddjup

enligt SGU varierar mellan 1 och 10 m. Förekommande jordarter har varierande förmåga att

infiltrera vatten, där glacial lera är ett relativt tätt material och sandig morän kan antas ha

medelgod förmåga till infiltration av vatten, beroende på avstånd till grundvattenytan.

Geotekniska undersökningar kommer utföras i kommande arbete med projektering av

Västerviksvägen.

Karl-Erik Månssons torg




7(20)

Figur 2. Utdrag ur jordartskarta från SGU kring projektområdet

2.1.2 BERÖRDA VATTENFÖREKOMSTER

Västerviksvägen ligger inom det naturliga avrinningsområdet för Gamlebyån, delområde

Rummen till Gamlebyviken. Närliggande vattenförekomster visas i Figur 3. Gamlebyån passerar

Västerviksvägen vid underfarten till Järnvägsbron i projektområdets östra del. Gamlebyån

mynnar i sin tur ut i Gamlebyviken ca 500 m nedströms passage av Västerviksvägen.

I projektområdets närhet återfinns även en utpekad grundvattenförekomst (se Figur 3). Denna

ingick i tidigare förvaltningscyklar i andra grundvattenförekomster, varför detaljerad information

saknas. Grundvattenförekomsten bedöms dock inte beröras av dagvattenutsläpp från

Västerviksvägen. Både då vattenflöden idag avvattnas till ledning med utsläppspunkt Gamlebyån

samt att förekommande jordarter är relativt ogenomsläppliga.

Miljökvalitetsnormer och statusklassningar för närliggande vattenförekomster presenteras i

Tabell 1. Vattenförekomster och statusklassningar som presenteras är i första hand från

nuvarande förvaltningscykel 2016 – 2021.

Glacial lera

Sandig morän

Berg i dagen

Fyllning




8(20)

Figur 3. Presentation av närliggande vattenförekomster kring porjektområdet för Västerviksvägen.

Presentationen är utdrag ur VISS, förvaltningscykel 2016 - 2021

Tabell 1. Milökvalitetsnormer och statusklassningar av närliggande vattenförekomster (ytvatten, kustvatten

och grundvatten). I första hand har klassningar från nuvarande cykel 2016-2021 presenterats. Klassade

miljöproblem saknas dock för nuvarande cykel, här presenteras tidigare beslutad information från tidigare

cykel (VISS)

Vattenförekomst Miljökvalitets-

normer

Statusklassning

(förvaltningscykel

2017 – 2021)

Klassade

miljöproblem

Identifierade

påverkanskällor

som relaterar till

dagvatten

Ytvatten:

Gamlebyån, delen

Rummen –

Gamlebyviken

(SE642239-153297)

God status

2027

Måttlig ekologisk

status

Kemisk status

uppnår ej god

- Övergödning

- Miljögifter

- Förändrade

habitat genom

fysisk påverkan

Urban

markanvändning,

där särskilt PAH:er

och metaller så som

koppar, zink, bly

och kadmium

Kustvatten:

Inre Gamlebyviken

(SE575150-162700)

God status

2027

Måttlig ekologisk

status

Kemisk status

uppnår ej god

- Övergödning

- Miljögifter

Saknas.

Dock anges

punktkällor så som

reningsverk och

skogsbruk med

motivering av att

dessa bidrar med

kväve och fosfor.

Dessa är ämnen som

tillförs även via

dagvatten

Grundvatten:

Gamleby

grundvattenförekomst

(SE641935-581950)

God kemisk

och god

kvantitativ

status

God kvantitativ

och god kemisk

status

Saknas Transport och

infrastruktur

TECKENFÖRKLARING Avrinningsområde Kustvatten Ytvattenförekomst Grundvattenförekomst




9(20)

2.2 BEFINTLIG DAGVATTENHANTERING VÄSTERVIKSVÄGEN

Västerviksvägen avvattnas idag på konventionellt sätt, där vatten avrinner direkt till

rännstensbrunnar med sandfång och därefter ansluts till en kommunal dagvattenledning. Ingen

behandling av dagvatten sker, vare sig rening eller fördröjning. Dagvattenledning avleds direkt

till recipient, Gamlebyån med utsläppspunkt där ån korsar Västerviksvägen i vid järnvägsbron.

Ett exempel på hur dagvattenhanteringen ser ut visas i Figur 4.

Figur 4. Utklipp från sektion längs Västerviksvägen. Gatan är svagt bomberad och avvattning sker till

rännstensbrunnar försedda med sandfång. Ingen fördröjning eller övrig behandling av dagvatten görs. Bild

tagen från Google maps street view, vid anslutning av Trädgårdsgatan (bild tagen mot sydväst)

3 FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN

3.1 PÅGÅENDE DETALJPLAN

Ur planbeskrivningen, s. 8:

” Planens syfte är att möjliggöra för utbyggnad av särskilt boende och hälsocentral

invid Västerviksvägen. Planen ska även möjliggöra en omgestaltning av

Västerviksvägen för att knyta samman Gamleby köpcentrum med Torget. Därtill

ska parkeringsytan framför Åby herrgård förnyas och utvecklas till en parkmiljö

och nya lokaliseringar för parkeringar ses över inom planområdet. Därutöver

syftar planen till att ersätta äldre detaljplaner med en modern planläggning

anpassad till dagens förutsättningar och behov.”

Västerviksvägen ska omgestaltas för att stärka kopplingen mellan Gamlebys två

centrumbildningar; Torget och Gamleby köpcentrum. Planen syftar till att skapa en större och

enhetligare centrumkärna i Gamleby, där Västerviksvägen har en nyckelroll med sitt strategiska

läge mellan knutpunkterna.




10(20)

Ur planbeskrivningen, s. 11

Den omgestaltning som föreslås för Västerviksvägen innebär att gatan smalnas av för att ge

plats för en gång- och cykelväg, mer grönska, ny belysning, nya förbättrade hållplatslägen m.m.

Västerviksvägen omgestaltas till stadsgata, vilket innebär smalare körfält,

tillägget av en gång- och cykelväg längs norra sidan samt ytterligare grönska och

ny infrastruktur. Utformningen av Västerviksvägen med avsmalnade körfält,

förbättrade korsningar och styrning av infarternas lokaliseringar till Katedern 11

har setts över för att öka trafiksäkerheten i området.

Planförslaget innebär att en ny och väl tilltagen gång- och cykelväg kan

anordnas. Gång- och cykelvägen planeras längs Västerviksvägens norra sida och

ska byggas ut från korsningen Västerviksvägen – Åbyvägen till Torget. Längs

Västerviksvägens södra sida ska gångvägen rustas upp.

Även placering och utformning av busshållsplatser ska utredas.

Figur 5. Utsnitt från detaljplanens plankarta.




11(20)

3.2 FÖRESLAGEN UTFORMNING AV GATA

Förprojekteringen pågår och denna dagvattenutredning tas fram parallellt med detta.

Förprojekteringen av Västerviksvägen tar utgångspunkt i detaljplanen och önskan att skapa en

mer stadsmässig gata, med avsmalnat körfält, bättre stråk för gående och cyklister samt mer

grönska.

Körbanan smalnas av och det skapas en grönremsa samt trädrad längs en stor del av sträckan.

En GC-väg anläggs på norra sidan om gatan och gångbanan på södra sidan uppgraderas till en

mer trafiksäker gångbana. En busshållplats tillskapas och hållplatslägena i den västra delen

justeras något. Grönlisten används för ytlig dagvattenhantering. Norra sidan av gatan ges en mer

stadsmässig karaktär med mycket grönska och här föreslås nedsänkta regnbäddar som kan ta

emot dagvatten och samtidigt ger mycket grönska till gaturummet. På den södra sidan föreslås

en gräslist med skåldike och trädrad.

Då förprojekteringen är pågående ska planen nedan ses som ett utkast och arbetsmaterial.

Figur 6. Illustrationsmaterial från pågående förprojektering. Planen visar arbetsområdet med avsmalnad

körbana, tillkommande GC-väg, grönlister och föreslagna trädplaceringar. Befintligt syns i bakgrunden i

grått.




12(20)

4 FÖRESLAGEN DAGVATTENHANTERING

4.1 YTOR FÖR ÖPPEN DAGVATTENHANTERING

Denna dagvattenutredning syftar till att hitta ytor i gaturummet där dagvatten från körbanan

samt cykel- och gångbanor kan tas om hand ytligt. Vilka ytor som bedömts som lämpliga har

styrts framförallt av var det finns tillräckligt utrymme och vart det är möjligt att leda vatten

ytligt, men också hur ytorna samspelar med gestaltningen av gatan i stort.

Figur 7 och Figur 8 visar förslag på var öppen dagvattenhantering i form av regnbäddar och

skåldiken kan placeras inom arbetsområdet. Regnbäddar jämfört med skåldiken ger en mer

stadsmässig karaktär, men har också en högre investerings- och driftkostnad. Regnbäddarna

placeras därför framförallt på norra sidan, i anslutning till de livligare gång- och cykelflöden

samt kommersiella ytor och servicefunktioner. På den södra sidan hanteras dagvatten generellt i

form av gräsklädda skåldiken, se principsektioner i avsnitt 4.2.

Gatans höjdsättning och körbanans lutning styr vart det är möjligt att ytligt leda vatten. Den

pågående förprojekteringen föreslår att körbanan från kurvan nära Karl-Eriks Månssons Torg och

österut utförs med ensidigt fall norrut, och stora delar av det vatten som faller på körbanan kan

därför ledas mot regnbäddar på norra sidan. Grönlist och regnbäddar på södra sidan tar i denna

östra del enbart emot vatten från gångbana samt i något fall från anslutande gator söderifrån.

I den västra delen av gatan utförs gatan istället bomberad och halva körbanan och den södra

gångbanan kan då avledas mot skåldiken söder om gatan.

I förprojekteringen undersöks om det är möjligt att skjuta gångbanan på norra sidan längre

norrut, dikt an mot fastighetsgräns/användningsgräns. Grönlisten och ytan med öppen

dagvattenhantering kan i sådana fall ökas i yta i jämförelse med planen och de antal

kvadratmeter som presenteras här.

Vissa ytor har bedömts för små för att motivera ytlig dagvattenhantering. Dessa ytor föreslås

utformas som vanliga gräs- eller planteringsytor, eller som hårdgjorda där det passar bättre

gestaltnings- och driftmässigt.

Grönytorna kan ej hantera allt dagvatten utan behöver kompletteras med traditionell

dagvattenhantering i brunnar.

Totalt redovisar planen följande ytor med ytlig dagvattenhantering:

Skåldike – ca 500 m²

Regnbäddar – ca 550 m²




13(20)

Figur 7. Förslag på olika typer av grönytor och öppen dagvattenhantering i pågående förprojektering

(områdets sydvästra del). Vatten leds ytligt till regnbäddar respektive skåldiken.




14(20)

Figur 8. Förslag på olika typer av grönytor och öppen dagvattenhantering i pågående förprojektering

(områdets nordöstra del). Vatten leds ytligt till regnbäddar respektive skåldiken.

4.2 UTFORMNINGSPRINCIPER

4.2.1 PRINCIPSEKTION REGNBÄDD

Sektionen nedan visar föreslagen princip för regnbäddar. Bredden varierar mellan ca 1,5 och 4

m. Dagvatten på körbanan och GC-väg leds ytligt, genom försänkta kantstenar, till de nedsänkta

och skålade regnbäddarna med en väldränerad växtbädd. Vid större regn kommer vatten ställa

sig i ytan, upp till bräddavloppet (kupolbrunn). Då terrassen är tät kan man inte vänta sig någon

större infiltration. Dränering placeras nära botten av växtbädden för att leda bort

överskottsvatten.




15(20)

Figur 9. Principsektion regnbädd, för sektionshänvisning se Figur 7. Möjlighet till kompletterande fördröjning

beskrivs i kap 5.2

Figur 10. Referensbilder regnbäddar. Regnbäddar kan planteras med både träd, buskar, perenner och

prydnadsgräs.

4.2.2 PRINCIPSEKTION SKÅLDIKE

Sektionen nedan visar föreslagen princip för skåldiken. Bredden varierar mellan ca 1,6 och 5,5

m. Dagvatten från körbanan och GC-väg leds ytligt, genom försänkta kantstenar, till de skålade




16(20)

ytorna som vanligen är en gräsyta men som också kan planteras med buskar eller äng. Där det

ligger en gångväg mellan körbana och skåldike kan vatten ledas in genom ett speciellt inlopp,

exempelvis en bred linjeavvattning. Vid större regn kommer vatten ställa sig på ytan, upp till ett

bräddavlopp (kupolbrunn). I trädlister med träd behöver växtbädden vara ca 1 m djup men kan i

övriga ytor vara grundare.

Då terrassen är tät kan man inte vänta sig någon större infiltration. Dränering placeras nära

botten av växtbädden för att leda bort överskottsvatten.

Figur 11. Principsektion skåldike, för sektionshänvisning se Figur 7.




17(20)

Figur 12. Referensbilder skåldiken.

5 EFFEKTER AV FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER

5.1 FÖRORENINGSBELASTNING

Föroreningar i dagvatten som uppkommer på Västerviksvägen härstammar framförallt från

förbränning av kolväten. Dagens trafikbelastning är ca 3400 fordon per dygn och denna bedöms

till 2040 öka till strax över 3500 fordon per dygn. Detta är en allt för liten ökning för att man

skall kunna modellera fram en statistisk säkerställd ökning i föroreningsmängd. För jämförelse

presenteras föroreningsmängder för 1 hektar vägyta med olika tabulerade trafikmängder visas i

Tabell 2. Redovisning av föroreningsmängder omfattar endast vanliga diffusa föroreningar, ej

utsläpp från ev. olyckor.

Typiska reduktionsvärden som följd av föreslagna dagvattenåtgärder presenteras i Tabell 3.

Redovisade reduktioner skall ses som ungefärliga och bygger på ett stort antal anläggningar,

med vissa variationer i utformning. Effektivitet beror till hög grad av tjocklek av filtermaterial,

total uppehållstid för dagvatten etc. Objektspecifik modellering och reduktionseffektivitet kan

dock modelleras först när projekteringen av gata samt utformning av respektive anläggning

genomförts.




18(20)

Tabell 2. Föroreningsmängder för 1 hektar vägyta med trafikbelastning på 2000 fordon per dygn respektive

5000 fordon per dygn. Föroreningsmängder hämtade från StormTac databas (september 2018). Observera

att total vägyta för projektområdet för Västerviksvägen omfattar ca 0,5 ha vägyta

Förorening VÄG

ÅDT 2000

(kg per år

och ha)

VÄG

ÅDT 5000

(kg per år och

ha)

Kommentar

Fosfor, P 0,82 0,86

Kväve, N 11 12 Kommer framförallt från våtdeposition av

ökad halt NOx som finns i avgaser från

förbränningsmotorer

Bly, Pb 0,025 0,037 Kommer från förbränning av blyhaltiga

bränslen samt från bromsbelägg etc.

blyhaltiga bränslen förekommer ute i

Europa, men kan förväntas förekomma i

lägre grad på svenska vägar

Koppar, Cu 0,13 0,14

Zink, Zn 0,16 0,29 Kommer främst från däckrester

Kadmium, Cd 0,0016 0,0017

Krom, Cr 0,043 0,047

Nickel, Ni 0,034 0,037

Kvicksilver, Hg 0,00046 0,00048

Partiklar, SS 430 460

Olja 4,5 4,8

Polyaromatiska

kolväten, PAH16

0,0012 0,0024 Kommer från förbränning av kolväten

Tabell 3. Generell reduktionsgrad i olika dagvattenanläggningar som är relevanta för hantering av

dagvatten längs Västerviksvägen

Förorening Svackdike

(%)

Vägdike

(%)

Regnbädd/biobädd

(%)

Gräsbeklädd

översilningsyta

(%)

Fosfor, P 35 30 65 40

Kväve, N 35 20 40 30

Bly, Pb 65 40 80 55

Koppar, Cu 50 20 65 55

Zink, Zn 65 55 85 50

Kadmium, Cd 65 35 85 55

Krom, Cr 50 35 55 45

Nickel, Ni 50 50 75 45

Kvicksilver, Hg 15 10 80 20

Partiklar, SS 70 65 80 70

Olja 85 85 70 80

Polyaromatiska

kolväten,

PAH16

60 15 85 70




19(20)

5.2 UTJÄMNING

Föreslagen ytledes avledning av dagvatten är exempel på trög avledning, vilket innebär en

långsammare avrinning. Som exempel anges i Svenskt vattens publikation P110 en

avrinningshastighet i ledning på ca 1,5 m/s och avrinningshastighet i dike är ca 0,5 m/s.

Avrinning över en plan markyta eller översilningsyta går ännu långsammare och uppskattas till

ca 0,1 m/s. Beroende på utformning skapas även en viss utjämningsvolym i anläggningen där

utlopp kan strypas innan avledning till dagvattenledning alternativt fördröjning pga.

infiltrationstid i anläggningen. Utjämningsvolymerna i dessa anläggningar är dock relativt små,

varför fördröjande effekt vid skyfall är begränsad.

För att minska mängder dagvatten ytterligare finns möjlighet att anlägga magasin (rörmagasin,

dagvattenkassetter, makadammagasin etc.) under gång- och cykelväg. Vatten skulle då kunna

ledas direkt till dessa genom rännstensbrunnar eller linjeavvattning och därefter kopplas

samman med ex. regnbädd innan avledning till kommunal dagvattenledning. Exempelsektion för

detta visas i Figur 9. Om denna typ av magasin skall anläggas i närheten av träd är

makadammagasin att föredra då detta möjliggör vattenupptag i trädens rötter samt ger luftig

jord för trädes rötter att erablera sig inom.

6 SLUTSATS

I samband med ombyggnation av Västerviksvägen finns möjlighet att anlägga regnbäddar och

skåldiken som tar emot dagvatten från körbana samt gång- och cykelväg. Med sådana lösningar

finns goda möjligheter att minska föroreningsmängder av vanliga diffusa föreningar. Detaljerade

beräkningar av reningseffektivitet i respektive anläggning kan göras när projekteringen av gata

samt utformning av respektive anläggning genomförts.

Ombyggnation av Västerviksvägen med ytledes dagvattenhantering förbättrar oavsett omfattning

och utformning kvaliteten på dagvatten som avleds till recipienten Gamlebyån jämför med idag.

Detta får i sin tur ses som positivt med hänsyn till utpekade miljökvalitetsnormer för både

Gamlebyån och Inre Gamlebyviken. Ytledes dagvattenavledning anses även ge positiva effekter

för gatans gestaltning.

Även en viss utjämning kan uppnås med föreslagen lösning men effekten vid stora regn är liten.

Slutligen kommer också ombyggnationen att ge Västerviksvägen den mer stadsmässiga karaktär

som detaljplanen uttrycker önskemål om. Detta genom tillförandet av mer grönska i gaturummet

så som regnbäddarna och en trädrad, tillsammans med ett avsmalnat körfält samt bättre stråk

för gående och cyklister.




20(20)

7 KÄLLOR

Google maps, street view,

https://www.google.se/maps/@57.89723,16.4015865,3a,75y,190.09h,79.44t/data=!3m6!1e1!3

m4!1s7ZXrlYGIOlDdNMj39PN7kQ!2e0!7i13312!8i6656, hämtad 20191011

SGU jordartskarta och jorddjupskarta, https://apps.sgu.se/geokartan/. Hämtad 20191005.

Stormtac – databas version september 2018 samt modellering i Stormtac webbapp,

http://app.stormtac.com/flowchart.php?m_area=1&upn=vstervisvgen.

Svenskt Vatten P110, ”Avledning av dag-, drän- och spillvatten”, januari 2016

Sweco 2017, PM trafikbullerutredning för Katedern 11, daterad 2017-10-20.

VISS, Vatten Information Sverige, vattenkartan, https://ext-

geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=1589fd5a099a4e309035beb900d12399. Hämtad

20191005. Information från nuvarande vattenförvaltningscykel 2016-2021 har hämtats

Plan- och genomförandebeskrivning, Detaljplan för Katedern 11 m.fl. Centrumkoppling och

särskilt boende. Gamleby, Västerviks kommun, Kalmar län. Daterad 2019-06-27.

Plankarta, Detaljplan för Katedern 11 m.fl. Centrumkoppling och särskilt boende. Gamleby,

Västerviks kommun, Kalmar län. Daterad 2019-06-27.

7.1 FOTON

Alla foton i rapporten är Tyréns, om inget annat anges.

Documents

Rapport DAGVATTENHANTERING VÄSTERVIKSVÄGEN, … · Tyréns AB Slottsgatan 14 553 22 Jönköping Tel:010 452 20 00 Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 2(20) UPPDRAG 294456, Detaljprojektering