SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET UPPSALA

INST ITUT IONEN FÖR M ARKVETENSK AP

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN Swedish University of Agricultural Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil Sciences Reports from the Division of Soil Management

Nr 103 2002 Johan Arvidsson, redaktör Jordbearbetningsavdelningens årsrapport 2001 ISSN 0348-0976 ISRN SLU-JB-R--103--SE

 

INLEDNING

Denna rapport tar upp större delen av verksamheten som bedrevs vid avdelningen förjordbearbetning under 2001, och redovisar resultat från samtliga fältförsök som drivs avavdelningen. Uppläggningen är i stort sett densamma som i tidigare årsrapporter. Verksamhetenredovisas under avdelningens olika program: (1) grundläggande bearbetning ochbearbetningssystem, (2) såbäddsberedning och ytskiktets funktion, (3) markstruktur, jordpackningoch markvård, (4) mekanisk ogräsbekämpning samt (5) växtnäringsutlakning och erosion.

Ny verksamhet för i år är t.ex. dragkraftsmätningar för olika redskap, arbetsdjup och hastighet,tryckmätningar för dubbel- jämfört med enkelmontage och reducerade bearbetningssystem förvårsådd. Texten till de olika avsnitten har i regel skrivits av den (de) kontaktperson(er) som anges för respektive avsnitt.

Jordbearbetningsavdelningen, SLU, februari 2002

Fredrik Andersson Johan Arvidsson Britt-Louise AtterdagsdotterElisabeth Bölenius Ararso Etana Sixten GunnarssonSven-Erik Karlsson Thomas Keller John LöfkvistBerth Mårtensson Åsa Myrbeck Tomas RydbergAndreas Trautner

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Grundläggande bearbetning och bearbetningssystem 4

Olika bearbetningssystem - luckringsbehov 5Olika bearbetningssystem - jordpackning 6Olika bearbetningssystem - gödselplacering 8Olika bearbetningssystem - halmbehandling 9Bortodling av myr 11Direktsådd 12Bearbetningsdjup vid plöjningsfri odling 14Jordbearbetningstidpunkt på hösten - inverkan på skörd, markstrukturoch kvävemineralisering 17Lasermätningar i försök med olika bearbetningstidpunkter 21Energiåtgång, dragkraftsbehov och bearbetningsbottens ojämnhet förolika redskap, djup och körhastigheter 25Ekoskär och kalk 29

Såbäddsberedning och ytskiktets funktion 32

Försök med såplog 33Vårsådd vid utebliven höstbearbetning med fånggröda 37Minimerad höstbearbetning till vårsådd 40Fröplacering och vertikal rörelse för en fjädrande såbill på VäderstadsRapidsåmaskin 42Inverkan av bearbetningstidpunkt och vattenhalt påsåbäddens bearbetbarhet 45

Jordpackning, markstruktur och markvård 47

Låga marktryck i odling med och utan plöjning 48Packning av tunga betupptagare i fältförsök startade 1995-97 50Marktryck under dubbelmontage jämfört med enkelmontage 52Packning vid on-landplöjning – jämförelse mellan hjultraktor ochbandtraktor 54Biologisk alvluckring 59Olika metoder för att bestämma markens förkonsolideringstryck 64Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag: effekt påväxtnäringsutnyttjande och markpackning 69

Växtnäringsutlakning och erosion 70

Bearbetningssystem och fosforerosion 71Bearbetning - fosforerosion - N-läckage 71Kväveeffektiv jordbearbetning 73Jordbearbetning - kväveutlakning på lerjord 75Grön mark och N-utlakning 77Flytgödsel- fånggrödor - utlakning 77Miljöanpassad flytgödsel och fånggrödor 79Växtföljder - fånggrödor - utlakning 80Jordbearbetning - kväveutlakning 82Litteratur fosforerosion, grön mark och kväveutlakning 85

GRUNDLÄGGANDE BEARBETNING OCH -SYSTEM

Med grundbearbetning menar vi här den jordbearbetning som sker mellan skörd av en gröda ochsåbäddsberedningen för att etablera nästa gröda (i internationell litteratur "primary tillage"). Syftetär främst att luckra jorden, bekämpa ogräs och mylla ned skörderester, och den traditionellametoden i Sverige är förstås plöjning. Eftersom denna åtgärd är den mest resurskrävande delen avjordbearbetningen har en stor del av forskningsarbetet berört möjligheterna att utesluta plöjning.Fältförsöken är i dag i första hand inriktade på följande frågor:

- att undersöka under vilka förhållanden minskad bearbetning (plöjningsfri odling)ger ett bättre odlingssystem (med avseende på skörd, ekonomi ochmarkstruktur) än odling med plöjning

- att belysa vilken plöjningsteknik som är bäst under olika förhållanden- att undersöka olika bearbetningssystem inom plöjningsfri odling- att optimera bearbetningen i förhållande till växtnäringsutnyttjande- att undersöka grundbearbetningens betydelse vid en förenklad såbäddsberedning

De försöksserier som f.n. pågår inom detta område är (startår inom parentes):

R2-4007 (1974) Odling med och utan plöjning, med olikabearbetningsdjup

R2-4008 (1974) Odling med och utan plöjning, med olikapackning

R2-4009 (1974) Odling med och utan plöjning, radmyllad ellerbredspridd gödsel

R2-4010 (1974) Odling med och utan plöjning, med olikahalmbehandling

R2-4014 (1976) Bortodling av myrR2-4017 (1982) DirektsåddR2-4027 (1991) Bearbetningsdjup vid plöjningsfri odlingR2-4111 (1999) Plöjningstidpunktens inverkan på markstruktur,

växtproduktion och kväveutlakning på lerjordR2-4124 (2000) Ekoskär och kalk

Olika bearbetningssystem-luckringsbehov

I ett plöjningsfritt odlingssystem, där höstplöjningen ersätts med enbart ytlig bearbetningtill ca 10-12 cm, blir matjordens nedre del oftast för kompakt. Genom att bearbeta medkultivator till plogdjup har skörden ökat med 2-3 % Samma förbättring har ävenerhållits i ett bearbetningssystem där den ytliga bearbetningen någon gång i växtföljdenersatts med plöjning.

Under senare år har allt fler lantbrukare börjatanvända kultivatorer som enda redskap vidhöstbearbetningen. I många fall bearbetasbetydligt djupare än vad som är möjligt medett tallriksredskap.

I försöksserie R2-4007 har sedan år 1974kultivering till plogdjup jämförts med enbartytlig stubbearbetning med tallriksredskapoch/eller kultivator till ca 10-12 cm. Iförsöksserien har också ingått ett led medplöjning vissa år och övriga år enbart ytligbearbetning, samt ett led med plöjning vissaår och övriga år kultivering till plogdjup.Plöjningen i de sistnämnda leden har igenomsnitt utförts vart femte år. Totalt harserien omfattat nio försök med tillsammans90 st skördeår. Sedan 1993 omfattar serienendast ett försök, nr 141/74 på Ultuna.Huvudleden är följande:

A = Stubbearb. + plöjn. varje årB = Stubbearb. + plöjn. vissa år, övr år en

extra stubbearb. till 10-12 cmC = Stubbearb. + plöjn. vissa år, övr år en

luckring till plogdjupD = Stubbearb. till 10-12 cm varje årE = Kultivering till plogdjup varje år

Försök nr 141/74 finansieras med medel förlångliggande försök och vi hoppas att allasom har intresse av långsiktiga förändringartar till vara möjligheten att kunna genomföraspecialstudier i detta försök.

Resultat

Hösten 2000 plöjdes enbart led A.Höstsådden genomfördes under gynnsammaförhållanden. Etableringen var god. Höstvetetövervintrade förhållandevis bra i samtliga led.Under vegetationsperioden år 2001 varnederbördsmängderna under det normala imaj och mycket under det normala i juni.Detta kan vara en förklaring till de störreskördarna i plöjningsfria led.

Resultaten från övriga försök i serien visadepå klara positiva effekter av både endjupluckring och en återkommande plöjning,i genomsnitt 2-3 %. Dessa resultat finnsutförligare redovisade i årsrapporten från1994. Positiva effekter av djupkultiveringredovisas även i serie R2-4027. Däremotframträder ej fördelarna med en djuparebearbetning i detta försök. Försöketfinansieras med medel för långliggandeförsök från SLU. Kontaktperson är TomasRydberg, tel 018/671200.

Tabell 1. Skörd, kg/ha, och relativtal (plöjning = 100) i försöksserie R2-4007 2001____________________________________________________________________________Försök nr, Län/ Gröda Förfr. Plöjn Plöjn Plöjn Aldrig Aldrig Signjordart plats vissa år, vissa år, plöjn plöjn

grund djup grund djupbearb bearb bearb bearb

____________________________________________________________________________141/74 Ul H-vete H-vete 3850 110 106 107 101 n.s.mmh SL27 försöksår 100 105 105 105 104

Olika bearbetningssystem-jordpackning

I många försök har visats att om plöjning ersätts med enbart ytlig bearbetning så blirmatjorden lätt för kompakt. Men vad händer om man istället för plöjning bearbetar meden kultivator till 20 cm ? Frågan är av speciellt stort intresse i södra delarna av vårt landdär många jordar ofta är i stort behov av luckring framför allt pga ett mildare klimatoch ett stort antal överfarter per år.

I försöksserie R2-4008, som startades 1974,studerades tidigare effekter av enkel- respdubbelmontage i plöjda och enbart ytligtbearbetade led. I genomsnitt medfördedubbelmontage en större skördeökning ioplöjt led jämfört med i plöjt, skördenivån vardock trots användning av dubbelmontageklart lägre i ledet med enbart ytligbearbetning. För att vidareutveckla denplöjningsfria odlingen bestämdes attförsöksplanen i denna serie borde förnyas. Enmycket vanligt förekommande fråga frånlantbrukarhåll är om plogens luckringsarbetekan ersättas med en djupare bearbetning medkultivator. Mot bakgrund av bl.a. detta harden nya försöksplanen från och med hösten1991 fått följande utseende.

A = Plöjning, normal bearbetningB = Plöjningsfritt, plöjning till sockerbetorC = Plöjningsfritt

01 = Normal intensitet och normalt djup02 = Intensiv och djup bearbetning

Plöjda led 01 = ingen stubbearbetningPlöjda led 02 = en stubbearbetningEj plöjda led 01 = två stubbearb. till 10-15 cmEj plöjda led 02 = tre stubbearb., den sista till20 cm.

Serien har sedan 1989 endast omfattat ettfastliggande försök på Lönnstorp. I sambandmed förnyelsen av försöksplanen hösten 1991genomfördes ingen förändring avrutfördelningen i fält. Detta innebär attmöjligheterna att studera långsiktiga effekterav enbart ytlig bearbetning fortfarandekvarstår.

Resultat

År 1992 odlades höstvete. I genomsnitt varskörden i plöjda led högre än i deplöjningsfria och någon positiv effekt av dendjupare bearbetningen kunde ej konstateras.Däremot medförde djupkultiveringen höjdskörd år 1993 till sockerbetor. Även år 1994då grödan var havre resulterade djup-kultiveringen i högre skörd. Korngrödan 1995reagerade däremot ej positivt på en djupareoch intensivare bearbetning i plöjningsfrialed. År 1995 är också det första år somplöjningsfritt genomgående resulterat i högreskörd. En förbättrad vattenhushållning undersommarens torra perioder är den troligasteorsaken. År 1996 var grödan höstoljeväxteroch av tabell 2 framgår att djupbearbetningeni plöjningsfria led resulterat i enskördeökning på ca 10 procentenheter. Ävensommaren 1997 var periodvis mycket varmoch nederbördsfattig, vilket troligtvis ävendetta år är en förklaring till de högreskördarna med plöjningsfri odling. År 1998var grödan sockerbetor och av resultatenframgår att enbart ytlig bearbetning varit ettsämre alternativ än både plöjning ochkultivering till 20 cm. År 1999 odlades korn.Plöjning och stubbearbetning genomfördesförst under våren 1999. Någon intensivbearbetning förekom ej. Vårplöjning iförhållande till enbart ytlig bearbetning påvåren resulterade i lägre skördar. År 2000odlades höstoljeväxter, en packningskänsliggröda som gynnats av djupare och intensivarebearbetning. Plöjningsfri odling till h-veteefter oljeväxter brukar för det mesta fungerabra, vilket det även gjorde år 2001. Försöketfinansieras med medel för långliggandeförsök. Kontaktperson är Tomas Rydberg, tel.018/67 12 00.

Tabell 2. Skörd och relativtal (plöjning, normal bearb. = 100) 1992-2001 i försöksserie R2-4008, Lönnstorp 253/74. Jordart = mmh mj D LL. A=plöjning, normal bearbetning.B=plöjningsfritt, plöjning till sockerbetor. C=plöjningsfritt. 1=normal intensitet och normaltdjup. 2=intensiv och djup bearbetning________________________________________________________________År 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001Gröda h-vete, s-betor, havre, korn, h-oljev,h-vete, s-betor korn h-raps h-vete

kg/ha ton/ha kg/ha kg/ha kg/ha kg/ha ton/ha kg/ha kg/ha kg/ha________________________________________________________________

A1: 4500 62.3 4320 5640 3660 8250 45.3 5290 3520 9330A2: 104 100 106 102 98 102 108 84 84 110

B1: 93 104 99 110 88 104 108 128 106 105B2: 96 103 101 111 96 105 103 124 107 108

C1: 86 95 95 112 90 105 90 118 105 107C2: 83 100 96 109 100 105 99 119 104 104____________________________________________________________________________A: 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100B: 93 103 97 109 93 103 101 137 96 101C: 83 97 92 109 96 104 91 129 94 100____________________________________________________________________________1: 100 100 100 100 100 100 100 100 100 1002: 101 101 103 100 106 101 104 95 108 103____________________________________________________________________________Sign bearb n.s. n.s. n.s. n.s. n.s. * n.s. *** n.s. n.s.Sign int. n.s. n.s. n.s. n.s. * n.s. n.s. n.s. n.s. n.s.Sign sam. n.s. n.s. n.s. * n.s. n.s. n.s. n.s. n.s. *____________________________________________________________________________

Olika bearbetningssystem-gödselplacering

I försök med kombisådd i plöjda och icke plöjda led har i genomsnitt en skördeökning på5-6 % noterats för kombisådd i det konventionella ledet medan skördeökningen varit 2-3% -enheter större det plöjningsfria ledet.

Motivet till att denna serie (R2-4009)startades i mitten av 1970-talet var attundersöka om den förmodade försämringenav tillgängligheten av främst fosfor och i vissmån även kalium, vid enbart ytligbearbetning, kunde förbättras av en djuparegödselplacering. Försöksserien har omfattattvå st försök varav det ena på Källunda iSkåne (Ug) och det andra på Röbäcksdalen(AC). Endast försöket på Röbäcksdalen pågåridag. Följande led har ingått:

A1 = Stubbearbetning + plöjning varje år, gödsling på markytan

A2 = stubbearbetning + plöjning varje år, radmyllning av gödsel

B1 = Stubbearbetning + plöjning vissa år, gödsling på markytan

B2 = Stubbearbetning + plöjning vissa år, radmyllning av gödsel

C1 = Stubbearbetning + ingen plöjning, gödsling på markytan

C2 = Stubbearbetning + ingen plöjning, radmyllning av gödsel

Stubbearbetning har genomförts i normalomfattning, oftast med tallriksredskap och till

ett djup av 10-12 cm. Plöjning vissa år har idenna serie utförts ca vart fjärde år,senasthösten 2000. Ej plöjda rutor har bearbetats engång extra med tallriksredskap. Skörderesterhar brukats ned. Dubbelmontage har använts iså stor utsträckning som möjligt. Samtligagrödor har gödslats med N, P och K. Tillhöstvete har endast NP-gödselmedel myllats.

Resultat

Skörderesultaten för höst- och vårstråsädsammanslaget med ett skördeår med vårrapsfrån Källunda och för vårstråsädsammanslaget med två år med foderraps ochett år grönfoderblandning från Röbäcksdalenpresenteras i tabell 3. På Källunda har ävenodlats sockerbetor (1 år) och vall (2 år) ochpå Röbäcksdalen potatis (1 år) och vall (4 år).Mycket tyder på att radmyllning avhandelsgödsel medför något störreskördeökning vid plöjningsfri odling jämförtmed konventionell bearbetning. Försöketfinansieras med medel för långliggandeförsök. Kontaktperson är Tomas Rydberg, tel.018/67 12 00.

Tabell 3. Skörd, kg/ha och relativtal (plöjning, gödslat på ytan=100) i försöksserie R2-4009 1976-2001____________________________________________________________________________Försök nr 200/75 235/76 Samtliga 235/76Län/plats Ug AC 1976-2001 Gröda: Grönf.blJordart nmh l Mo nmh l Mo ts-skörd 2001Antal försöksår 9 18 27 kg/ha____________________________________________________________________________Plöjn. varje år, gödslat på ytan 100 100 100 4640Plöjn. varje år, myllad gödsel 104 107 106 119Plöjn. vissa år, gödslat på ytan 96 100 99 105Plöjn. vissa år, myllad gödsel 101 105 104 110Aldrig plöjning, gödslat på ytan 95 92 93 107Aldrig plöjning, myllad gödsel 98 104 101 110____________________________________________________________________________Plöjning varje år 100 100 100 100Plöjning vissa år 97 99 99 98Aldrig plöjning 95 94 96 99____________________________________________________________________________Gödslat på ytan 100 100 100 100Myllad gödsel 104 109 107 109Signifikans n.s.____________________________________________________________________________

Olika bearbetningssystem-halmbehandling

En av plöjningens viktigaste uppgifter är att mylla skörderester. Vid enbart ytligbearbetning blir oftast mängden skörderester i ytskiktet alltför stor för att störningsfrisåbäddsberedning och sådd skall vara möjlig. Om halmen bärgades borde därförresultatet med plöjningsfri odling förbättras. Detta har också bekräftats i försöksserieR2-4010 där det första försöket anlades redan år 1974.

Speciellt syfte med serie R2-4010 har varitatt studera effekter av olika halmbehandling isamband med reducerad bearbetning. Serienhar omfattat fyra försök, varav ett på Lanna(La), ett på Rudsberg (S), ett på Bjällösa (E)och ett på Knistad (R). Endast Lannaförsöketpågår idag. I försöken har följande led ingått:

A1 = Stubbearbetning + plöjning varje år, kort stubb, halmen bortförd.

A2 = Stubbearbetning + plöjning varje år, kort stubb, halmen hackad

B1 = Stubbearbetning + plöjning vissa år, kort stubb, halmen bortförd

B2 = Stubbearbetning + plöjning vissa år, kort stubb, halmen hackad

C1 = Stubbearbetning + ingen plöjning, kort stubb, halmen bortförd

C2 = Stubbearbetning + ingen plöjning, kort stubb, halmen hackad

Plöjning vissa år har i denna serie utförts igenomsnitt vart åttonde år. På Lanna harexempelvis plöjning vissa år (B-ledet)inneburit plöjning höstarna 1977,1990 och1992. Växtföljderna på försöksplatserna harvarit stråsädesdominerade med oljeväxtersom omväxlingsgrödor.

Resultat

Resultaten sammanfattas i tabell 4. I genom-snitt, för samtliga försöksplatser, har denplöjningsfria odlingen gynnats med ett parprocentenheter av att skörderesterna förtsbort. Ser man till de enskildaförsöksplatserna så tycks halmbärgning ejvara nödvändigt vid plöjningsfri odling påmellanlera och styv lera. Däremot har detresulterat i klara positiva effekter på de tvåplatserna med lättare jord.

En i många sammanhang återkommandefråga är om resultatet med plöjningsfriodling blir bättre och bättre ju längretekniken tillämpas. Något entydigt svarföreligger dock ej men en viss antydan omatt så mycket väl kan vara fallet utgörresultaten från försöket på Lanna somanlades 1974. Från näst intill katastrofalaresultat med enbart ytlig bearbetning underde första 4-5 åren har en stegvis förbättringägt rum (figur 1). Den positivaskördetrenden har förmodligen inte enbartorsakats av förbättrade markförhållandenutan bidragande orsaker har även varit engenom åren ökad kunskap om hurplöjningsfri odling bäst genomförs och likasåen genom åren förbättrad redskapstillgång.Försöket på Lanna finansieras med medelavsatta för långliggande försök.Kontaktperson är Tomas Rydberg, tel 018/671200.

Tabell 4. Skörd, kg/ha och relativtal (plöjning, halm bortförd = 100) i försöksserie R2-4010 1974-2001____________________________________________________________________________Försök nr 86/75 201/77 3/75 381/74 Samtliga 381/74

2001Län/plats S R E LaJordart mmh mmh mmh mmh havre

mo LL ML mo LL SL kg/haAntal försöksår 11 7 8 26 52____________________________________________________________________________Plöjt varje år, halm bortförd 100 100 100 100 100 6550Plöjt varje år, halm hackad 99 104 97 101 100 101Plöjt vissa år, halm bortförd 105 107 99 100 101 121Plöjt vissa år, halm hackad 103 107 96 100 101 118Aldrig plöjt, halm bortförd 110 109 94 97 101 119Aldrig plöjt, halm hackad 106 109 87 96 98 118____________________________________________________________________________Plöjning varje år 100 100 100 100 100 100Plöjning vissa år 105 105 99 98 101 119Aldrig plöjning 109 107 92 95 99 118____________________________________________________________________________Halmen bortförd 100 100 100 100 100 100Halmen hackad 98 101 95 100 99 99____________________________________________________________________________Signifikans bearbetning ***Signifikans halmbehandling n.s.Signifikans samspel n.s.____________________________________________________________________________

Rel. skörd (plöjning = 100)

y = 1,0865x + 81,332R2 = 0,4091

60708090

100110120130

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27Antal år

Figur 1. Relativ skörd i plöjningsfritt led (plöjning = 100) i försök 381/74 på Lanna sedan start1974.

10

Bortodling av myr

Bearbetning av en torvjord resulterade i en bortodling av ungefär 3 mm/år. Resultatenskilde inte nämnvärt mellan plöjda och enbart stubbearbetade led. I ett försöksled medpermanent vall var bortodlingen närmast försumbar.

Bearbetning av torvjordar har visat sigresultera i en minskning av torvlagretsmäktighet. En sådan bortodling beror i förstahand på en ökad förmultning till följd avsyretillförseln i samband medjordbearbetning. Bortodlingen av torvskiktetkan leda till försämrade markegenskaper påflera sätt. I syfte att kvantifierajordbearbetningens betydelse för bortodlingenpåbörjades 1976 avvägning av enkärrtorvjord i serie R2-4014. Avvägningarhar därefter utförts på hösten 1983, 1990 och1998. Försöket är beläget vidförsöksstationen Stenstugu på Gotland ochinnehåller följande behandlingar:

A = Stubbearb. varje år och plöjning varje år(”konventionell bearbetning”).B = Stubbearb. varje år och plöjning vissa år.C = Stubbearb. varje år och ingen plöjning.D = Ingen bearbetning, permanent vall.

B-ledet har plöjts i genomsnitt 3 år av 4. B-ledet plöjdes ej hösten 1999.

ResultatEn sammanställning från avvägningarna

redovisas i tabell 5, och skörderesultaten itabell 6. Nivåsänkningen i de bearbetadeleden är av storleken 3 mm/år, medanbortodlingen under den permanenta vallenvarit närmast försumbar. Några störreskillnader i bortodling mellan de bearbetadeförsöksleden (A, B och C) har hittills ejregistrerats. En slutsats kan därför bli atttorvjordar överhuvud taget inte bör bearbetasom bortodlingen skall upphöra i nämnvärdomfattning. Värt att notera är också det plöjdaledets (led A) förhållandevis måttliganivåsänkning till år 1983. Detta berortroligtvis på plöjningens luckrande verkan.De små skillnaderna mellan de bearbetadeleden i den här undersökningen bör intetolkas alltför vidsträckt. Erfarenheter från merintensiv odling, t.ex. potatisodlng, har visatpå en bortodling av storleken 1 cm/år. Det gårdärför inte att hävda att olika typer avjordbearbetning generellt sett resulterar iungefär lika stor bortodling. Vidare bör ocksånämnas att egenskaper hos olika torvjordarkan variera. Försöket finansieras med medelavsatta för långliggande försök.Kontaktperson för försöket är TomasRydberg, tel. 018/671200.

Tabell 5. Nivåer i förhållande till en fixpunkt som är belägen intill försöket. Minus- eller plustecken avsernivåförändringarna från starten dvs 1976. Medelvärden i cm___________________________________________________________________________Försöksled 1976 1983 1990 1998___________________________________________________________________________Plöjning 21,0 18,4(-2,6) 16,2(-4,8) 16,4(-4,6)Plöjning vissa år 20,7 17,0(-3,7) 16,0(-4,7) 14,9(-5,8)Plöjningsfri odling 17,0 13,6(-3,4) 12,8(-4,2) 11,2(-5,8)Permanent vall 22,1 20,4(-1,7) 21,6(-0,5) 23,3(+1,3)___________________________________________________________________________

Tabell 6. Skörd, kg/ha och relativatal (plöjning varje år=100) i serie R2-4014 1976-2001___________________________________________________________________________Försök nr Län/ Jordart Gröda Förf. Plöjn. Plöjn. Aldrig Sign.

plats varje år vissa år plöjn.___________________________________________________________________________188/76 2001 St Kärrtorv Havre Korn Ej skörd p.g.a. för mycket nederbörd23 försöksår 100 103 107___________________________________________________________________________ 11

Direktsådd

Kan direktsådd tillämpas till samtliga grödor i växtföljden utan avbrott medkonventionell bearbetningsteknik? Frågan är aktuellare än någonsin då det pga sänktaproduktpriser gäller att till det yttersta minska på samtliga kostnader och inte minst påbearbetningskostnaderna. I ett direktsått system är totala bearbetningskostnadernaendast ca 30 % av kostnaderna i ett konventionellt system.

För att studera effekter av kontinuerligttillämpad direktsådd anlades på hösten 1982,i serie R2-4017, fyra st försök varav ett påAlnarp, ett på Tönnersa, ett på Lanna och ettpå Ultuna. Försöket på Tönnersa (N)avslutades år 1985, det på Alnarp år 1989 ochdet på Ultuna (Ul) 1990. För närvarandepågår således endast försöket på Lanna.Redovisningen här inskränker sig enbart tillLannaförsöket. Resultat från övriga försökfinns redovisade i avdelningens årsrapport1994.

Lannaförsöket innehåller följande huvudled:A = Konventionell bearbetningB = Direktsådd, plöjning vissa årC = Direktsådd

Sedan 1992 ingår även sub-leden1 = halmen kvar2 = halmen bärgad3 = halmen bärgad + stubbearbetning4 = halmen kvar + stubbearbetning

Under pågående försöksperiod har B-ledplöjts hösten 1999. Direktsådden har fram tilloch med 1988 utförts med en” trippel-discmaskin” av märket Bettinson, därefter medVäderstads DS-maskin och från och med1997 med Väderstads Rapid.

Resultat

Resultatredovisningen i tabell 7 omfattarenbart huvudleden A, B och C.Sammanfattningsvis kan konstateras att visstgår det att år efter år tillämpa direktsådd mendet tycks som om man vissa år får räkna meden skördesänkning, i synnerhet om ogräset ejkan bemästras.

Av resultaten i figur 2 framgår attdirektsådden fungerat bra åren 1993-95 omden genomförts i stubbearbetade rutor. Dettycks även som om det varit en fördel attbärga halmen oavsett om stubbearbetninggenomförts eller ej. Åren 1996 och 1997 hardäremot direktsådda led ej hävdat sig motkonventionell teknik, bl.a. beroende på enrikligare ogräsförekomst och en sämreplantetablering i såväl B-som C-led. År 1999låg försöket i EU-träda. Efter EU-trädanplöjdes både led A och B före sådd avhöstvete. Av resultaten från år 2000 framgåratt både led B och C hävdat sig väl gentemotdet konventionella. År 2001 har både led Boch C resulterat i högre skördar än led A,dock förutsatt att stubbearbetning genomförtsföre sådd. I C-led utan stubbearbetningkonstaterades en rikligare förekomst avkvickrot, varför också skörden blev klartsämre än i både A- och B-led. Kontaktpersonär Tomas Rydberg, tel 018/67 12 00.

Tabell 7. Skörd, kg/ha och relativtal (konv. sådd=100) i försöksserie R2-4017 1982-2001____________________________________________________________________________Försök Län/ Jordart Gröda Förfr. Konv. Direktsådd Direkt- Sign.nr plats sådd plöjn. vissa år sådd____________________________________________________________________________703/82 2001 La mfSL havre h-vete 6740 102 92 *18 försöksår 100 91 90____________________________________________________________________________

12

Figur 2. Relativ skörd med direktsådd i försök 703/82 på Lanna. C1 = halm kvar ej stubbearb..C2 = halm bärgad ej stubbearb. C3 = halm bärgad stubbearb. C4 = halm kvar stubbearb.

Figur 3. Under våren 2002 kommer denna såmaskin för direktsådd, tillverkad av Horsch, attprovköras i fältförsök på Ultuna.

13

���������������������������������������������

�������������������������������������������������������������������������������������

���������������������������������������������

���������������

������������������������������

Rel. skörd (plöjn., halm kvar, ej stubbearb. = 100)

020406080100120140

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 År

EU-tr

äda C1

C2C3

�����������������C4

14

Bearbetningsdjup vid plöjningsfri odling

1991 startades två försök med olika bearbetningsdjup vid plöjningsfri odling på Ultuna,ytterligare ett startades 1996. Bearbetning med kultivator till 20 cm har i genomsnitt givitnågot högre skörd än en grundare bearbetning. Under 2001 gav plöjningsfri odling klart lägreskörd än plöjning i samtliga tre försök, troligtvis beroende på växtpatogener.

Utebliven jordbearbetning, t.ex. vid plöjningsfriodling medför att markens naturligastrukturuppbyggnad ej störs. Detta kan blandannat leda till att genomsläppligheten i dengamla plogsulan ökar. Ofta sker dock en förtät-ning av matjorden, som kan försämrarottillväxten. I serie R2-4027 studeras effekterav olika bearbetningsdjup vid plöjningsfriodling. Serien innehåller tre fastliggande försökvid Ultuna med följande försöksplan:

A=PlöjningB=Kultivator till 10 cm, 2-3 ggrC=Kultivator till 15 cm, 2-3 ggrD=Kultivator till 20 cm, 2-3 ggr

E=Tallriksredskap 2-3 ggr

I ett av försöken, 517/91, har odlats korn efterkorn sedan försökets start 1991. I de två övrigaförsöken har växtföljden varit mera varierad, år2001 odlades höstvete efter korn i dessaförsök. Under våren 2001 gjordes ocksåmätning av skrymdensitet ochgenomsläpplighet i ett av försöken, 618/95.Där gjordes också gradering av förekomst avstråknäckare och stråfusarios. I försök 517/91gjordes gradering av förekomsten avsköldfläcksjuka.

Tabell 8. Skörd, kg/ha och relativtal (plöjning=100) i försöksserie R2-4027 2001Försök nr 517/91 524/91 618/95 Medel 2000Län, plats Ultuna Ultuna UltunaJordart mmh ML mmh SLFörfrukt Korn Korn KornGröda Korn Höstvete HöstveteA=Plöjning 3260 3910 5740 100B=Kultivator till 10 cm, 2-3 ggr 70 90 70 77C=Kultivator till 15 cm, 2-3ggr 74 100 77 84D=Kultivator till 20 cm, 2-3 ggr 75 95 78 83E=Tallriksredskap 2-3 ggr 71 76 68 72Signifikans ** ** ***

Tabell 9. Skörd, relativtal (plöjning=100) i försöksserie R2-4027 1991-2001Försök nr 517/91 524/91 618/95 MedelLän, plats Ultuna Ultuna UltunaJordart mmh ML mmh SLAntal år 10 10 6 26A=Plöjning 100 100 100 100B=Kultivator till 10 cm, 2-3 ggr 86 97 104 94C=Kultivator till 15 cm, 2-3ggr 89 99 100 95D=Kultivator till 20 cm, 2-3 ggr 93 98 100 97E=Tallriksredskap 2-3 ggr 92 89 101 93

15

Resultat

Skörd 2001 och 1991-2001 visas i tabell 8 resp9. I samtliga försök var skörden lägre iplöjningsfria led, och i två av försöken betydligt lägre, storleksordningen 30 procent. Iförsök 618/95, där höstvete odlas efter korn,konstaterades en betydligt sämre övervintringav höstvete i plöjningsfria led, vilket troligenvar en viktig förklaring till lägre skörd.Täckningsgraden på våren graderades till ca 80% i plöjt led, och ca 60 % i led bearbetade medkultivator. En möjlig förklaring till sämreutvintring skulle kunna vara större förekomstav utvintringssvampar i ej plöjda rutor. Dengradering som gjordes av stråknäckare ochstråfusarios visade dock inte på några sådanaskillnader mellan led. Också i försök 517/91, där korn odlas efterkorn, var skörden betydligt lägre i ej plöjda led.Förekomst av växtpatogener kan vara en möjligförklaring till skördeskillnader också i dettaförsök. I figur 4 visas resultatet av en graderingav sköldfläcksjuka. Förekomsten var lägst iplöjt led, det fanns också en tendens att djuparebearbetning givit svagare angrepp. Det måstedock poängteras att graderingen gjorts medendast två upprepningar och att skillnaderna ej

är statistiskt signifikanta. Vid tidigareundersökningar har angreppen varit oberoendeav bearbetningsdjup. Under 2001 gjordes också en undersökning avmättad genomsläpplighet och skrymdensitet iförsök 618/95. På 12-17 cm djup fanns entendens till högre genomsläpplighet förplöjning och kultivering till 20 cm djup jämförtmed kultivering till 10 cm djup, skillnaden vardock ej signifikant (figur 5). På 25-30 cm djupvar förhållandet det motsatta, vilket visar attutebliven plöjning kan medföra en förbättringav genomsläppligheten i plogsulan.Skrymdensiteten var högst på 12-17 cm djupför den grundaste bearbetningen, medanledskillnaderna var små på 25-30 cm djup(figur 6). I genomsnitt för samtliga försök har skördenvarit 2-3 procent högre för djup jämfört medgrund kultivering. Det är dock värt attpoängtera att högre skörd för djup bearbetningendast erhållits i ett försök, 517/91, medanförhållandet varit det omvända i försök 618/95.En möjlig förklaring är att det senare ligger påstyvare jord, med en större strukturkapacitetsom medger en ytligare bearbetning.Kontaktperson är Johan Arvidsson, tel. 018/6711 72.

Figur 4. Procent bladyta angripen av sköldfläcksjuka på bladnivå 1 i försök 517/91 2001.Skillnaderna är ej statistiskt signifikanta.

0

2

4

6

8

10

12

14

16

Plöjning Kult 10 cm Kult 15 cm Kult 20 cm Tallrik

% a

ngrip

en b

lady

ta

16

Figur 5. Mättad genomsläpplighet för vatten i försök 618/95. Staplar som ej indikerats med sammabokstav är signifikant skilda (P

17

Jordbearbetningstidpunkt på hösten – inverkan på skörd,markstruktur och kvävemineralisering

En senareläggning av plöjningstidpunkten kan leda till minskad kväveutlakning.På lerjordar måste dock detta vägas mot risken för försämrad markstruktur ochlägre skörd som en bearbetning vid olämplig vattenhalt kan leda till.

I södra Sverige finns regler för grön mark isyfte att minska kväveläckaget. Som grönmark räknas t ex stubb efter enstråsädesgröda om plöjning sker efter ett visstdatum på hösten. Dessa regler gäller oavsettjordart. På lerjordar finns dock få studier omhur bearbetningstidpunkten påverkar kväve-utlakningen. En sen bearbetning vidogynnsamma förhållanden skulle kunna ledatill försämrad markstruktur vilket skullekunna ge lägre skörd och därmed ett sämrekväveutnyttjande. Denna försöksserie, R2-4111 som lades ut 1999 syftar till attundersöka hur tidpunkten för bearbetning påhösten inverkar på markstruktur,kvävemineralisering och växtproduktion pålerjordar.

Försöksplatserna är: Kuddby i Östergötland(mycket styv lera), Ultuna i Uppland (styvlera avsett matjorden, mycket styv lera i alv)och Rydsgård i Skåne (mellanlera).Försöksled framgår av tabell 10. År 1999ingick enbart plöjning på Kuddby ochRydsgård medan det år 2000 på samtligaplatser ingick både plöjning och kultivering.Efter bearbetningen på hösten låg marken barunder vintern.

För att undersöka bearbetningens effekt påmarkstrukturen bestämdes aggregat-storleksfördelning i det bearbetade lagretefter bearbetning på hösten, såbäddensuppbyggnad, hållfasthet på torkade aggregat,skrymdensitet samt mättad genomsläpplighet(de tre sistnämnda bestämdes på prover frånca 10-15 cm djup). Vidare studeradeskvävemineraliseringen genom bestämning avmängden mineralkväve i profilen vid fleratidpunkter från sen sommar till tidig vår. Medhjälp av dessa undersökningar vägdes sedanrisken för kväveutlakning mot risken förförsämrad markstruktur och eventuellt sänktskörd som bearbetning vid ogynnsammaförhållanden kan ge.

ResultatHösten 1999 var torrare än normalt, så för atterhålla skillnader i vattenhalt mellanbearbetningarna senarelades den senabearbetningstidpunkten på några platser.Vattenhalterna vid de aktuellabearbetningstidpunkterna hösten 1999 och2000 redovisas i tabell 11.

Mineralkvävemängderna (figur 7) och dåfrämst nitrat ökade under hösten 1999 bådepå Rydsgård och Ultuna efter att markenplöjts.

Tabell 10. Försöksled på de tre försöksplatsernaLed Bearbetning Tidpunkt för bearbetningA1 plöjning tidig 15 augusti –1septemberA2 plöjning normal 15 september – 1 oktoberA3 plöjning sen tidigast 20 oktober i Skåne och 10 oktober i

Östergötland och UpplandB1 kultivering tidig 15 augusti – 1 septemberB2 kultivering normal 15 september – 1 oktoberB3 kultivering sen tidigast 20 oktober i Skåne och 10 oktober i

Östergötland och Uppland

18

Generellt påverkades kvävemineraliseringenkraftigt av bearbetningen, och mer kvävefanns i profilen på senhösten ju tidigareplöjning skett både på Rydsgård och Ultuna.

Analysresultaten från Kuddby 1999 varmycket ojämna och är därför osäkra. PåRydsgård skedde tydliga minskningar avmängden nitratkväve under vintern i alla led.Detta tyder på ett kväveläckage somförmodligen var högre ju tidigare plöjningutförts på hösten. På Ultuna syntes dockendast en liten minskning av nitratkväveunder vintern i det tidigt plöjda ledet ochförmodligen skedde inget större läckage avkväve.

Under hösten 2000 ökademineralkvävemängderna något efter dentidiga plöjningen på samtligaförsöksplatserna. Halterna i marken var dockbetydligt lägre detta år än 1999, speciellt påUltuna. Plöjning vid normal och sen tidpunkttycks inte ha påverkat kvävemineraliseringendetta år. Inte på någon av försöksplatsernaminskade mängden mineralkväve undervintern varför läckaget av kväve troligtvisinte har varit av någon större omfattning. PåKuddby och Ultuna hade mängderna ökat vidprovtagningen i mars vilket tyder på attmineralisering har skett under vintern ellervårvintern.

I tabell 12 anges de bearbetningstidpunkterpå varje försöksplats som gav störst andelfina aggregat efter bearbetning, lägstskrymdensitet, störst andel fina aggregat isåbädden, högst genomsläpplighet och lägstaggregathållfasthet där skillnader fannsoavsett om de var signifikanta eller inte.

Vid optimal vattenhalt (främst vattenhalt) förjordbearbetning bildas maximalt antal småaggregat. Markstrukturen på våren berordock inte bara på vattenhalten vidbearbetning utan också på den tid som finnstillgänglig för strukturbildning. Detta berorpå att en god struktur på en lerjord till stordel uppkommer p g a vätning ochupptorkning samt cykler med tjälning.Resultaten av de markfysikaliskaundersökningarna som gjordes på våren varalltså påverkade såväl avbearbetningstidpunkt som vattenhalt vidbearbetning. Såbädden har i de allra flestafall blivit finare efter tidig och normalbearbetning än efter sen bearbetning.

En hög skrymdensitet skulle kunna tyda påpackning. Våren 2000 fanns inga skillnader iskrymdensitet mellan de olikabearbetningstillfällena. Våren 2001resulterade dock den tidiga plöjningen i lägstskrymdensitet på samtliga försöksplatsernaäven om skillnaderna var små.

Enligt tabell 12 var, med undantag förgenomsläppligheten på Rydsgård våren 2001,den tidiga och den normala bearbetningenbäst för samtliga strukturparametrar.

Inga stora skillnader i skörd förekom mellanbearbetningstidpunkterna på någonförsöksplats skördeåret 2000 (tabell 13). PåUltuna var dock skillnaden i skörd mellanplöjda och stubbearbetade led signifikant.Året 2001 var skördeskillnaderna mellan deolika bearbetningstidpunkterna signifikant påUltuna med högst skörd i det tidigtbearbetade leden. Även på Rydsgård blevskörden högre ju tidigare plöjningen

Tabell 11. Vattenhalt vid de aktuella bearbetningstidpunkterna för de olika leden ochförsöksplatserna hösten 1999 och hösten 2000

Plats Tidig bearbetning Normalbearbetningstidpunkt

Sen bearbetning

1999 Kuddby 20 augusti / 28.2% 1 oktober / 36.0% 1 december / 28.2%Rydsgård 7 september / 25.0% 6 oktober / 28.2% 18 november /30.8%Ultuna 24 augusti / 19.9% 6 oktober / 29.5% 14 december / 34.1%

2000 Kuddby 30 augusti / 35,5% 9 oktober / 39,3% 7 november / 42,1%Rydsgård 31 augusti / 19,7% 3 oktober / 23,7% 1 november / 24,2%Ultuna 11 september / 25,9% 10 oktober / 31,5% 16 november / 34,5%

19

Kuddby

0

10

20

30

40

50

60

1 2 3 4 5Tidpunkt

Min

-N (

kg/h

a)

1999/2000 2000/2001

Kuddby

a

b b

0

10

20

30

40

50

60

1 2 3 4 5Tidpunkt

Min

-N (k

g/ha

)

Rydsgård

a

a

a

b

b

bbc

b

0

10

20

30

40

50

60

1 2 3 4 5Tidpunkt

Min

-N (k

g/ha

)

Rydsgård

a b c

0

10

20

30

40

50

60

1 2 3 4 5Tidpunkt

Min

-N (k

g/ha

)

U ltuna

0

10

20

30

40

50

60

1 2 3 4 5Tidpunkt

Min

-N (k

g/ha

)

Tid ig plöjning Norm al plöjning Sen plöjning

Ultuna

a

aa

b

b

b

bb

0

10

20

30

40

50

60

1 2 3 4 5Tidpunkt

Min

-N (k

g/ha

)

Figur 7. Mineralkväve (kg N/ha) inom 0-90 cm markdjup i de plöjda leden för tidpunkterna 1-5: de tre plöjningstidpunkterna, januari samt slutet av mars. Staplar med olika bokstäver ärsignifikant skilda (P

20

Tabell 12. Sammanställning av de bearbetningstidpunkter för plöjning (tidig, normal och sen)på varje försöksplats som gav störst andel fina aggregat vid grundbearbetningen, störst andelfina aggregat i såbädden, högst genomsläpplighet samt lägst aggregathållfasthetPlats Störst andel fina

aggregat efterbearbetning

Lägstskrymdensitetpå våren

Störst andelfina aggregati såbädden

Högstgenom-släpplighet

Lägstaggregat-hållfasthet

2000Kuddby Tidig tidig tidigRydsgård tidig tidigUltuna tidig-normal normal-tidig2001Kuddby Tidig Tidig Normal tidig *Rydsgård Tidig Sen *Ultuna Tidig tidig Tidig-normal tidig *

* Analyser ej färdiga

Tabell 13. Skörd (kg/ha och relativtal) för de tre bearbetningstidpunkterna för plöjningrespektive stubbearbetning. Värden med olika bokstäver är signifikant skilda åt (P

21

Lasermätningar i försök med olika bearbetningstidpunkter

Från hösten 2000 till efter sådd våren 2001 gjordes mätningar med laser av markytansojämnhet i ett försök på Ultuna med olika bearbetningstidpunkter (serie R2-4111).Mätningarna visade att luckring direkt vid bearbetning blev större för plöjning än förkultivering, och större för tidig bearbetning jämfört med sen. Sen bearbetning resulteradeockså i en ojämnare såbotten.

Under år 2000 utvecklades vid avdelningenför jordbearbetning, i samarbete medinstitutionen för lantbruksteknik, en metodför att mäta ojämnheter i markens ytskikt,eller markytans relief. Mätningarna görs meden laser som är monterad i ett koordinatbord,vilket gör det möjligt att scanna av ettområde i x- och y-led (Fig. 8). Maximaltmätområde är ca 0,9 x 0,9 m, med enmaximal upplösning i x- och y-led på 1 mm.Lasern anger avståndet i höjdled (z-led) meden upplösning på 1 mm, mätnoggrannhetenär dock något lägre. Mätning av markytans relief kan ha enmängd olika tillämpningar. Ofta görs dettaför att t.ex. uppskatta risken för erosion, somnormalt är mindre för en ojämn markyta. Detkan också utgöra mått påbearbetningsresultat för olika redskap, därman ofta istället eftersträvar en jämn markytaeller såbotten. Om man mäter markytanshöjd i förhållande till bestämda fixpunkter ärdet också möjligt att bestämma luckring ochpackning vid bearbetning och förändringarmed tiden. En sådan undersökning gjordesfrån hösten 2000 till våren 2001 i ett försökpå Ultuna i försöksserie R2-4111 (se ocksåföregående avsnitt). Försöksplaneninnehåller följande led:

A1=tidig plöjningA2=normal plöjningA3=sen plöjningB1=tidig kultiveringB2=normal kultiveringB3=sen kultivering

Mätning av markytan gjordes rutvis medfixplattor nedgrävda på drygt 30 cm djup,d.v.s. strax under plogdjup. Mätning gjordesinom ett 80 x 80 cm stort område med enupplösning på 1 mm i x-led och 40 mm i y-

led, vid fyra tillfällen:

1=omedelbart före höstbearbetning2=omedelbart efter höstbearbetning3=på våren före vårbearbetning4=på våren efter sådd (markyta samtsåbotten)

Efter sådd på våren gjordes först en mätningav markytan, därefter sopades såbäddenomsorgsfullt bort, och såbottens relief mättespå samma plats. I de led som bearbetadestidigt och normalt gjordes också mätningarvid de senare bearbetningstillfällena.

Figur 8. Laser för mätning av markytans ellersåbottens ojämnhet.

������������

y

z

x

Såriktning

Bear

betn

ingsr

iktnin

g

Laser

22

Resultat

I tabell 14 visas höjdförändringar(medelvärden) mellan mättillfällena 1-4ovan. I figur 9 redovisas höjdförändringar förolika led relativt markytans höjd förebearbetning. Plöjning ledde till större luckring änkultivering, och tidig bearbetning gav störreluckring än sen. Jordens naturliga sättningoch packning vid såbäddsberedning varsedan större i plöjda än i kultiverade led . Påvåren efter sådd var därför markytan högre iförhållande till före bearbetning förkultiverade än för plöjda led, skillnaden vardock ej signifikant. Den kvarståendeluckringen efter sådd var signifikant högstför den tidigaste bearbetningstidpunkten. Idet sent plöjda ledet var markytan efter såddlägre än före bearbetning, i alla andra led varden högre.

Markytans ojämnhet, uttryckt somstandardavvikelse, redovisas i tabell 15.

Standardavvikelsen var större för plöjning änför kultivering, och större för sen än för tidigeller normal bearbetning. Sen bearbetninggav också signifikant högre ojämnhet isåbotten än tidig eller nomalbearbetningstidpunkt. Detta stämmer ocksåöverens med resultatet av en traditionellsåbäddsundersökning och planträkning, somvisade på ojämnare såbotten och sämreuppkomst för sen höstbearbetning. Entredimensionell återgivning avhöjdförändringarna från samtligamättillfällen i en tidigt plöjd ruta ges i figur10. Ansvarig för mätningarna är JohanArvidsson, tel 018-67 11 72. En stor del avarbetet utfördes som projektarbete avElisabeth Bölenius, Johan Karlsson ochTorgil Svensson, och finns publicerade iMeddelanden från jordbearbetnings-avdelningen, nr 36.

Tabell 14. Markens höjdförändring (mm) mellan bearbetningstidpunkter. Positiva värden=höjningav markytan. Värden som ej följs av samma bokstav är signifikant skilda (p

23

Figur 9. Markytans höjdförändring från omedelbart innan höstbearbetning fram till efter sådd.

Tabell 15. Markens ytojämnhet, uttryckt som standardavvikelse (mm) för samtliga höjdvärden.Värden som ej följs av samma bokstav är signifikant skilda (p

24

a) b)

c) d)e

c) d)

e) f)

Figur 10. Markytans relief i en tidigt plöjd ruta. a) Efter bearbetning 15 sep 2000. b) 17/10, c) 1/12,d) 24/4 (före sådd), e) 4/5 (efter sådd), f) såbotten.

25

Energiåtgång, dragkraftsbehov och bearbetningsbottens ojämnhetför olika redskap, bearbetningsdjup och körhastigheter

Ett projekt startades under hösten 2001 för att studera energiåtgång och dragkraftsbehovför olika redskap. Mätningarna utfördes på en lätt och en styv lera på Ultuna. Ävenbearbetningsbottens ojämnhet mättes för att karakterisera bearbetningsresultat för deolika redskapen. Resultaten visar att energiåtgången per mängd bearbetad jord varmindre vid plöjning jämfört med bearbetning med kultivator, eftersom mängdenbearbetad jord var mycket större vid plöjning. Dragkraftsbehovet ökade med ökadkörhastighet för alla redskap.

Under hösten 2001 utfördes ett försök därenergiåtgången och dragkraftsbehovet förolika redskap studerades. Försöketgenomfördes på Ultuna i Uppsala, och varutlagt som en jämförelse mellan plog,kultivator och tallriksredskap.

Försöksleden framgår av tabell 11. Varjeredskap kördes med tre olika hastigheter:

1 = 4 km h-12 = 6 km h-13 = 9 km h-1

Mätningarna utfördes under ganska blötaförhållanden. Vattenhalten i matjorden varrunt 0,23 g g-1 på lättleran och runt 0,30 g g-1på styva leran.Mätningar av energiåtgång gjordes med enmättraktor utvecklad vid JordbrukstekniskaInstitutet, se figur 11. Utifrån uppmättabränsleflöden, avgastemperaturer ochmotorvarvtal beräknas motoreffekt ochvridmoment. Genom radarmätning av verklighastighet (till skillnad från hjulhastighet) kansedan energibehovet per meter arbetsbreddberäknas. Även ett mått på slirning fås genomatt både verklig hastighet och hjulhastighetuppmättes.

Tabell 11. Försöksled på de två jordarnaLed BearbetningA Plöjning till 13 cmB Plöjning till 17 cmC Plöjning till 21 cmD Kultivator till 13 cmE Kultivator till 17 cmF Kultivator till 21 cmG Tallriksredskap

Figur 11. Mättraktor med 3-skärig plog.

Vid försöket vägdes den bearbetade jorden.En ram med en yta på 0,25 m2 slogs ner imarken och den lösa, bearbetade jorden nedtill bearbetningsbotten togs bort och vägdes.På så sätt erhölls ett mått på hur mycket jordsom blev bearbetad med de olika redskapen,och samtidigt kunde det verkligabearbetningsdjupet bestämmas. Cylindrartogs ut vid samma tillfälle för att bestämmaskrymdensiteten.Efter ha tagit bort den bearbetade jordenmättes bearbetningsbottens ojämnhet med enlaserapparatur för att karakteriserabearbetningsresultatet av de olika redskapen.

Resultat och diskussion

Mängden bearbetad jord skilde sig mycketmellan med de olika redskapen. Vid plöjningbearbetades betydligt mer jord jämfört medkultivator, trots att de inställdabearbetningsdjupen var lika. Vid plöjning till21 cm bearbetades drygt 400 kg jord perkvadratmeter, medan det var mindre än 200kg med kultivator till ”samma” djup.

26

Skillnaden mellan bearbetning till 13 cm ochbearbetning till 21 cm var också betydligtstörre vid plöjning än med kultivator. Dettabetyder att det verkliga, genomsnittligabearbetningsdjupet skilde sig från det inställda(tabell 12). Medan det verkliga och inställdabearbetningsdjupet stämde bra överens vidplöjning, så var det effektivabearbetningsdjupet med kultivatorn bara runt10 cm, oavsett det inställdabearbetningsdjupet.En förklaring till detta är troligen att jordenbearbetades djupare än det kritiska djupet. Detkritiska djupet dk är proportionellt motpinnbredden bp och omvänt proportionellt motpinnens lutningsvinkel α, markens vattenhaltw och markens densitet ρ. Bearbetas jordenunder det kritiska djupet, så blir jorden utsattför en plastisk deformation, vilket betyder attjorden bara strömmar runt pinnarna: det skeringen upplyftning av jord och pinnarna lämnardjupa klyftor i marken.Som följd av att bearbetningen medkultivatorn skedde under det kritiska djupet,åtminstone på lättleran, varbearbetningsbotten mycket ojämn efterbehandling med kultivator (figur 12).

Tabell 12. Effektiva bearbetningsdjup i cmför de olika redskapen på de två jordarna.Bearbetning lätt lera styv leraPlöjning till 13 cm 13 13Plöjning till 17 cm 18 19Plöjning till 21 cm 22 22Kultivator till 13 cm 9 10Kultivator till 17 cm 12 11Kultivator till 17 cm 13 10Tallriksredskap 8 10

Kultivatorn lämnade mest jord obearbetadmed djupa klyftor gjorda av pinnarna.Bearbetningsbottens ojämnhet var mycketmindre efter både plöjning ochtallriksredskap (figur 12).Effekten, och följdaktligen energiåtgångenper meter arbetsbredd, ökade både medhastighet och bearbetningsdjup (figur 13).

-250

-200

-150

-100

-50

00 10 20 30 40 50 60 70 80

Bredd [cm]

Dju

p [m

m]

Figur 12. Exempel på bearbetningsbottens ojämnhet efter plöjning till 17 cm (mörkgrå linje),bearbetning med kultivator till 17 cm (svart linje) och bearbetning med tallriksredskap (ljusgrålinje) på lättleran. Medelvärde av 20 mätningar.

27

0

10

20

30

13 cm 17 cm 21 cm 13 cm 17 cm 21 cm

Effe

kt p

er m

eter

arb

etsb

redd

[kW

m-1

]

Kultivator

Tallriks-redskapPlöjning

Figur 13. Effekt per meter arbetsbredd för de olika bearbetningarna på styva leran (svartastaplar) och på lättleran (vita staplar) med 4 km h-1.

Beskrivs däremot dragkraftsbehovet i relationtill den verkligen bearbetade jordmängden, såvisar sig en annan bild (figur 14 och 15).Eftersom mängden bearbetad jord var mycket

högre vid plöjning jämfört medkultivatering, så blir dragkraftsbehovetliksom energiåtgången per meter arbetsbreddoch meter bearbetningsdjup till och

0

50

100

150

200

13 cm 17 cm 21 cm 13 cm 17 cm 21 cm

Dra

gkra

ftsbe

hov

[kN

m-2

]

Plöjning

Tallriks-redskap

Kultivator

Figur 14. Dragkraftsbehov per meter arbetsbredd och meter bearbetningsdjup för de olikabearbetningarna på styva leran med 4 km h-1 (vita staplar), 6 km h-1 (gråa staplar) och 9 km h-1(svarta staplar).

28

med mindre vid plöjning jämfört medbearbetning med kultivatorDragkraften ökade med ökad hastighet (figur16), oavsett bearbetningsdjup. Två effekterförklarar detta. Redskapet accelererarjordpartiklarna, vilket kräver energi.Partiklarnas energimängd är proportionell mothastigheten i kvadrat. Dessutom är markensskjuvhållfasthet en funktion av belastnings-hastighet och ökar med ökad hastighet, vilketbetyder att det krävs mer energi att brytasönder aggregat med en högre hastighet.

R2 = 0.855

R2 = 0.2581

R2 = 0.9612

0

50

100

150

0 5 10 15Hastighet [km h-1]

Dra

gkra

fts [

kN m

-2]

Figur 16. Dragkraftsbehov per meterbearbetningsbredd och meterbearbetningsdjup på lättleran som funktionav körhastigheten för plöjning (gråatrianglar), kultivator (vita rutor) ochtallriksredskap (svarta cirklar), samt linjäraregressionslinjer för de tre redskapen.

Slutsatser

Vill man jämföra dragkraftsbehovet ellerenergiåtgången för olika redskap, så måste tashänsyn till mängden jord som blir bearbetad.Resultat från försöket visade att mängdenbearbetad jord var mycket högre vid plöjningjämfört med bearbetning med kultivator vidsamma inställda bearbetningsdjup. Det

effektiva, genomsnittliga bearbetningsdjupetmed kultivatorn var bara runt 10 cm, ävenom det bearbetades till 21 cm djup. Somföljd blev bearbetningsbotten mycket ojämnefter bearbetning med kultivator.

Kontaktpersoner är Thomas Keller, telefon018-671210 och Johan Arvidsson, telefon018-671172.

0

50

100

150

200

13 cm 17 cm 21 cm 13 cm 17 cm 21 cm

Dra

gkra

ftsbe

hov

[kN

m-2

]

Plöjning Kultivator

Tallriks-redskap

Figur 15. Dragkraftsbehov per meter arbetsbredd och meter bearbetningsdjup för de olikabearbetningarna på lättleran med 4 km h-1 (vita staplar), 6 km h-1 (gråa staplar) och 9 km h-1(svarta staplar).

29

Ekoskär och Kalk

Hösten 2000 startades två försök där möjligheterna att mekaniskt luckra plogsuleskiktetoch att stabilisera den uppkomna luckringen med hjälp av släckt kalk undersöks.Luckringen genomfördes i samband med plöjningen med hjälp av ett så kallat ekoskärfrån Kverneland. Vid undersökningar av plogsuleskiktet som gjordes mer än ett halvårefter luckringen var genomsläppligheten av vatten högst i de led där slammad, släckt kalkhade tillförts.

Hösten 2000 lades två försök i försöksserieR2-4124 ut på Ultuna med syfte att undersökamekanisk luckring av plogsuleskiktet samtmöjligheterna att stabilisera den uppkomnaluckringen med släckt kalk. Luckringengenomfördes i samband med plöjningen medhjälp av ett s.k. ekoskär från Kverneland.Ekoskäret (ser i princip ut som ett vinklatjärn) monterades på varje plogkroppsundersida. Varje sådant skär arbetade tio cmdjupt och luckringen nådde därmed tio cmunder plogdjupet. Försöken plöjdes till ca 20cm och det innebar att ekoskäret luckradeskiktet 20-30 cm. Ekoskärets arbetsbredd på22 cm innebar att drygt halva plogbreddenluckrades då tiltbredden var 40 cm.

För att undersöka om luckringen går attstabilisera kemiskt tillfördes släckt kalk isamband med plöjningen. I båda försökenfanns försöksled där uppslammad kalksprutades ut direkt i det luckrade skiktet iomedelbar anslutning till plöjningen. I ett avde två försöken spreds dessutom kalk överhela markytan före plöjningen.

Försöken ligger i omedelbar anslutning tillvarandra på Ultuna utanför Uppsala ochjordarten utgörs av en styv lera. Lerhalten är53 % i matjorden och 62 % i alven.Mullhalten är 3,5 % i matjorden och 0,4 % ialven. Samtliga led höstplöjdes i slutet avoktober år 2000. Nedan redovisasförsöksleden i de två försöken;

A1. PlöjningB1. Plöjning med ekoskär år 1C1. Plöjning med ekoskär år 1 och 2D1. Plöjning med ekoskär år 1, 2 och 3E1. Plöjn. med ekoskär år 1 + kalk i fåran år 1F1. Plöjning + kalk i fåran år 1

De båda försöken skiljer sig endast åt genomatt 4 ton/ha släckt kalk spreds på markytan iförsök nr. 1 före plöjning hösten år 2000.

I två led per försök spreds kalk direkt i fåran,vilket innebar att den släckta kalken förstslammades upp i en tank och sedan pumpadesut direkt på plogfårornas botten i sambandmed plöjningen. Förhoppningen var då attkalken, i de led som luckrats med ekoskär,skulle rinna ned i det luckrade skiktet.Kalkgivan var i dessa led cirka 4,4 ton/ha.

Försöken kombisåddes den 9/5 med korn avsorten Filippa. Gödningsgivan var 271 kg NP-S 27-5 per hektar (73 kgN).

30

Fig. 17. Spridning av slammad, släckt kalkdirekt i fåran.

Resultat och diskussion

I mitten av maj mättes penetrationsmotståndeti skiktet 0-50 cm. Mätningarna gjordes iförsöksleden A, B, E och F i båda försöken. Ifigur 18 visas resultaten från mätningarna iförsök nr. 2. I båda försöken hadeekoskärsleden (led B & E) signifikant lägremotstånd i alvens övre delar än motsvarandeled utan ekoskär (led A & F). I samband medpenetrometer-mätningarna undersöktes ävenvattenhalten i matjord och alv och avresultaten från dessa kan man konstatera att

skillnaderna i penetrometermotstånd ej kundeförklaras av vattenhaltsskillnader.

För att undersöka om användningen avekoskäret också hade förbättrat markensfunktion undersöktes den mättadevattengenomsläppligheten i plogsuleskiktet,(figur 19). Vid denna undersökning vargenomsläppligheten högst i ekoskärsleden därslammad, släckt, kalk hade tillförts direkt ifåran i samband med plöjningen (led E).Samtidigt visade sig ekoskärsledet utan kalk ifåran (led B) ha relativt låg genomsläpplighet.I försök nr. 1, där kalk spreds på ytan, vargenomsläppligheten till och med lägst i justled B1. Det skall dock betonas att dessaskillnader ej var statistiskt signifikanta menresultaten antyder att luckringen var stabilarei ekoskärsledet där slammad kalk tillfördes isamband med bearbetningen. Det dåligaresultatet i ekoskärsledet utan kalkspridning ifåran (led B) pekar på riskerna med mekaniskalvluckring. All jordbearbetning förstör en delav maskgångarna och sprickorna i detbearbetade skiktet och görs denna bearbetningfelaktigt eller under ogynnsammaförhållanden riskerar man att förlora mer änman vinner. Resultatet kan alltså bli att enbefintlig struktur ersätts med en sämre.

05

101520253035404550

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4MPa

cm

A2. PlöjningB2. Plöjning med ekoskärE2. Plöjning med ekoskär + kalk i fåranF2. Plöjning + kalk i fåran

Figur 18. Penetrationsmotstånd (MPa) i skiktet 0-50 cm i försök nr 2.

31

0 0,02 0,04 0,06 0,08 0,1 0,12 0,14 0,16

F2. Plöjning + kalk i fåran

B2. Plöjning med ekoskär

E1. Plöjning med ekoskär + kalk i fåran, kalk på ytan

A1. Plöjning, kalk på ytan

cm/h

Försök 1

Försök 2

Figur 19. Mättad genomsläpplighet av vatten (cm/h).

Skörderesultaten redovisas i tabellerna 16 och17 nedan.

Tabell 16. Skörd i försök nr. 1. Över hela försöket spredskalk på markytan Korn, Filippa kg/haA1. Plöjning 5210B1. Plöjning med ekoskär år 1 5250C1. Plöjning med ekoskär år 1 och 2 5220D1. Plöjning med ekoskär år 1, 2 och 3 5010E1. Plöjn. m. ekoskär år 1 + kalk i fåran år 1 5500F1. Plöjning + kalk i fåran år 1 5370 LSD Signifikansnivå

Tabell 17. Skörd i försök nr. 2 Korn, Filippa kg/haA2. Plöjning 4980B2. Plöjning med ekoskär år 1 4870C2. Plöjning med ekoskär år 1 och 2 4990D2. Plöjning med ekoskär år 1, 2 och 3 4900E2. Plöjn. m. ekoskär år 1 + kalk i fåran år 1 5230F2. Plöjning + kalk i fåran år 1 5220LSD 220 Signifikansnivå *

I båda försöken var skörden högst iekoskärsledet där kalk spreds direkt i fåran(led E) följt av det konventionellt plöjda ledet

där kalk spreds direkt i fåran (led F). I försöknr. 2 var den högre skörden i dessa två ledstatistiskt signifikant.

Kalkeffekterna visade sig också myckettydligt i skörderesultaten. Ser man påskördesiffrorna går det inte att peka på någontydlig skördehöjande effekt av ekoskäret.Däremot är kalkeffekten tydlig och dessutomstatistiskt signifikant i försök nr. 2. I försöknr. 1, där kalk spreds på ytan före plöjning,var skörden genomgående högre än i försöknr. 2 och allra högst var skörden i de två ledendär slammad kalk dessutom spreds direkt ifåran i samband med plöjningen (led E1 ochF1). I försök nr. 2 gav leden med slammadkalk ungefär fem procent högre skörd än deövriga leden, en skillnad som var statistisktsignifikant. Sambandet var alltså: ju mer kalkdesto högre skörd.

Kontaktperson är Urban Svantesson, tel. 070-4856269, eller Tomas Rydberg, 018-67 12 00.

32

SÅBÄDDSBEREDNING OCH YTSKIKTETS FUNKTION

Såbäddsberedningen är ett kritiskt moment inom växtodlingen, då det gäller att få en säker groningoch förhindra avdunstning från marken. Ämnet har varit föremål för omfattande studier vidavdelningen för jordbearbetning, bl.a. modellstudier av såbäddens funktion (olika aggregatstorlekar,sådjup, vattenhalter i såbädden m.m.).Fältförsöken är främst inriktade på följande problemställningar:

- att anpassa såbäddsberedningen med avseende på jordart, gröda, klimat ochodlingssystem

- att vara med och utveckla ny såteknik, speciellt sådan som är bättre lämpad förplöjningsfri odling

- att studera verkan av tidig sådd och en förenklad såteknik

De försök som f.n. pågår inom detta område är (startår inom parentes):

R2-5070 Försök med såplog (1999)R2-4123 Vårsådd vid utebliven höstbearbetning med fånggröda (2001)R2-4122 Minimerad höstbearbetning till vårsådd (2001)

33

Försök med såplog

Under 1999 startades tre försök där en så kallad såplogs användbarhet på olika jordarprövas. Ett försök är beläget på en lättlera och de två övriga på mellanleror. Försöksåret2001 fungerade såplogssystemet allra bäst på en mellanlera med 30 % ler i matjorden.Där gav såplogsledet som vältades efter sådd till och med högre skörd än det höstplöjda,konventionellt sådda ledet.

Under 1999 startades tre fastliggande försök iserie R2-5070 med Kvernelands såplog påSäby gård utanför Uppsala. För att undersökahur såplogssystemet fungerar på olika jordarhar de tre försöken lagts på fält med skildalerhalter, 16 %, 30 % och 36 % ler imatjorden. Såplogssystemet innebär attplöjning och sådd sker i samma överfart,vilket gör att vårsådden normalt kantidigareläggas 10-20 dagar. Såplogssystemetär således ett system med reduceradjordbearbetning (färre överfarter) och tidigsådd.

Våren 2000 prövades även Kvernelandsekoskär i två försöksled. Syftet med ekoskäretär att luckra skiktet omedelbart under plogen,det vill säga plogsulan.

Ekoskäret har formen av ett vinklat järn sommonteras på plogkroppens undersida, och detarbetar tio cm djupt med en arbetsbredd på 22cm. Vid bearbetningen av leden där ekoskäretingick monterades ett ekoskär på varjeplogkropp. Färsöken plöjdes till cirka 20 cmdjup och det innebar att ekoskäret luckradeskiktet kring 20-30 cm. Ekoskäretsarbetsbredd på 22 cm innebar att drygt halvaplogbredden luckrades då tiltbredden var 40-43 cm.

Såplogsförsöken är randomiseradeblockförsök bestående av sex led i fyraupprepningar. I tabell 18 redovisasförsöksleden.

Tabell 18. Försöksled A. HöstplöjningB. VårplöjningC. SåplogD. Såplog + vältningE. Såplog + ekoskär år 2000F. Vårplöjning + ekoskär år 2000

De två försöken som är belägna påmellanleror med 30 respektive 36 % ler imatjorden såddes med havre av sorten Stork.Försöket som är beläget på en lättlera med 16% ler i matjorden såddes med korn av sortenFilippa. De konventionellt sådda ledenharvades två till fem gånger före sådden somutfördes med en konventionell såmaskin avmärket Nordsten. Plogsådd utfördes vid förplogsådd optimal tidpunkt, dvs 10-20 dagarföre konventionell sådd. Samtliga försöksledkombigödslades med 284 kg NP.S 27-5.3 perhektar (77 kgN/ha)

På grund av riklig nederbörd omedelbart efterplogsådden i försöket som är beläget på enmellanlera med 36 % ler utvecklades där enrelativt kraftig skorpa. Skorpan bröts medhjälp av en såbäddsharv men resultatet blevinte bra.

I försöket som är beläget på en lättlera (16 %ler) utvecklade såplogsleden en drygtcentimetertjock skorpa. Trots att skorpan vartunn och skör blev effekten kraftig i form avkornskott som inte förmådde tränga upp tillytan utan återfanns döda under skorpan. Ingenskorpbrytning gjordes på lättleran.

34

Resultat och diskussion

I försöken med lättast respektive styvast jordundersöktes penetrationsmotståndet i skiktet0-50 cm. Mätningarna gjordes i mitten avmaj. I figur 20 redovisas resultaten frånpenetrometermätningarna i försöket som ärbeläget på en lättlera (16 % ler). Såplogsledenhade i de flesta fall lägrepenetrometermotstånd i matjorden än dekonventionellt sådda leden. Det vältadesåplogsledet hade betydligt högre motstånd änövriga såplogsled i hela matjorden. Deförsöksled som plöjdes med ekoskär monteratpå plogkropparna våren 2000 hade betydligtlägre penetrometermotstånd i alvens överstadel. Dessa resultat frånpenetrometermätningarna gäller för bådaförsöken och skillnaderna var på många djupstatistiskt signifikanta. I samband medpenetrometermätningarna undersöktes även

vattenhalten i matjord och alv och avresultaten från dessa kan man konstatera attskillnaderna i penetrometermotstånd ej kundeförklaras av vattenhaltsskillnader.

Strax efter sådd mättes infiltrationen av vatteni fält i de två försöken med högst respektivelägst lerhalt (36 % resp. 16 %). Infiltrationenmättes i skiktet från ca 25 cm och nedåt.Mätningarna utfördes i det höstplöjda ledet(led A), i ledet med såplog + ekoskär våren2000 (led E) och i ledet med vårplöjning +ekoskär våren 2000 (led F). I figur 21 visasinfiltrationen efter 5, 15, 30, 45 respektive 60minuter i försöket som är beläget påmellanleran (36 % ler). På lättleran varinfiltrationen efter 60 minuter högst i dethöstplöjda ledet utan ekoskär. Inga skillnaderi infiltrationshastighet var statistisktsignifikanta.

0

10

20

30

40

50

0 0 ,5 1 1 ,5 2 2 ,5 3 3 ,5 4M P a

cm

A . H östp lö jn ingB . V å rp lö jningC . S åp logD . S åp log + vä ltningE . S åp log + ekoskä r 2000F . V å rp lö jning + ekoskä r 2000

Figur 20. Penetrationsmotstånd (MPa) i skiktet 0-50 cm i såplogsförsöket beläget på en lättlera (16 % ler).

00,10,20,30,40,50,60,70,80,9

0 10 20 30 40 50 60 70

tid (m in)

k-vä

rde

(cm

/min

)

A . HöstplöjningE. Såplog + ekoskär 2000F. Vårplöjning + ekoskär 2000

Figur 21. Infiltration av vatten i skiktet från 25 cm och nedåt som en funktion av tid i försöket beläget på en mellanleramed 36 % ler.

35

I slutet av augusti och början av septemberskördades försöken. Skörderesultatenredovisas i tabell 19.

Tabell 19. Skörd år 2001. I tabellhuvudet anges lerhaltenpå försöksplatsen ifråga. LSD värdet anger den minstaskillnad som krävs mellan två skördevärden för att dessaskall vara statistiskt signifikant skilda Lerhalt 36% 30% 16%

Havre Havre Korn kg/ha kg/ha kg/haA. Höstplöjning 4080 5570 3690B. Vårplöjning 1910 5200 3640C. Såplog 1940 4190 1790D. Såplog + vältning 3060 5580 3110E. Såplog + ekoskär år 2000 1720 3830 2160F. Vårpl.. + ekoskär år 2000 2660 5520 3980 LSD 730 650 390 Signifikansnivå *** *** ***

I figur 22 visas skördeutvecklingen åren1999-2001 för de försöksled som funnits medfrån försökets start.

Ett välkänt problem vid tidig sådd är denökade risken för kraftiga regn och att enhämmande skorpa utbildas innan grödanhinner komma upp. Detta drabbadesåplogsleden i försöket på den styvastemellanleran (36 % ler). Den konventionellasådden gjordes mer än två veckor senare änplogsådden och klarade sig frånskorpbildning. Trots att en skorpbrytninggjordes i såplogsleden blev skadornaomfattande.

Skorpbildning ställde även till problem iförsöket som är beläget på en lättlera med 16% ler i matjorden. Detta försök såddes efterdet kraftiga regnet som åstadkom skorpan idet ovan nämnda försöket. Trots detutbildades en skorpa i såplogsleden. Skorpanvar tunn och relativt skör men fick allvarligakonsekvenser i form av ett stort antal dödaskott som inte hade klarat att ta sig upp.

Ovanstående resonemang kring skorpbildningpekar på vikten av att inte så om störrenederbördsmängder väntas de närmastedagarna. En faktor som kan ha förstärktskorpbildningens negativa effekter i försökenvar det relativt stora sådjupet. Såplogen ger

ingen väldefinerad såbotten där utsädet kanplaceras. Det gör att kärnorna inte ligger påett enhetligt djup utan är placerade i ettrelativt brett ytskikt. Rädslan för att utsädetskulle placeras för grunt gjorde i våras att detplacerades på ett djup som förmodligen varför stort. Många skott hade troligen alltför liteenergi och näring kvar när de nådde ytan.

Försöket som är beläget på en mellanlera med30 % ler i matjorden, såddes samtidigt somlättjordsförsöket men drabbades ej av någonskorpbildning. Det berodde förmodligen påden högre lerhalten och den därav högrestrukturstabiliteten. På en jord med så höglerhalt som 30 % undviker man normalt attutföra den primära bearbetningen på våren.Därför är det intressant att konstatera attsåplogsledet med vältning var det försöksledsom gav allra högst skörd i år. Skillnaden vardock bara 10 kg/ha jämfört med dethöstplöjda, konventionellt sådda, försöksledetoch 70 kg/ha jämfört med ett av de vårplöjda,konventionellt sådda, leden.

Såplogsleden som vältades har gett bättreskörd än övriga såplogsled på alla treförsöksplatser alla tre försöksår. En del avförklaringen till det kan vara den indirektaminskning av sådjupet som en vältninginnebär. I och med att ytlagret trycks ihop ochkompakteras så får ju utsädeskärnan kortareväg till markytan. Den viktigaste förklaringentill högre skörd är antagligen att återpackningökade markens ledningsförmåga för vattenoch näringsämnen.

Våren 2000 prövades även KvernelandsEkoskär i såplogsförsöken. Ekoskäretluckrade skiktet omedelbart under plogdjupet,dvs plogsulan. Frågan är dock hur stabil sådanluckring är. Tidigare erfarenheter har visat atteffekterna av mekanisk alvluckring oftast ärosäkra och kortlivade. Därför var resultatenfrån penetrometer-mätningarna, som gjordes imitten av maj, mycket intressanta. Dessamätningar av markens mekaniska motståndgjordes mer än ett år efter luckringen.Mätningarna visade attpenetrometermotståndet var betydligt lägre i

36

de led där Ekoskäret användes våren 2000.Skillnaden mellan leden med och utanEkoskär var ungefär lika stora som vidmätningarna som gjordes våren 2000.

Penetrometermätningarna visade också attsåplogsleden i de flesta fall var betydligtluckrare i matjordskiktet än de konventionelltsådda leden. Det resutatet är naturligteftersom ingen annan sekundär bearbetninggörs än den som åstadkoms av tiltpackarenoch såbillarna. Det luckrare tillståndet bör haförsämrat den kapillära upptransporten avvatten genom matjorden. Detta gäller isynnerhet de två försöken belägna påmellanleror. På lättleran kan man förvänta sigatt den grövre kornstorleksfördelningen ikombination med dess lägre aggregatstabilitetgjorde att jorden snabbt återfick förmågan tillkapillär transport genom det luckrade skiktet.Det är heller ingen tvekan om attsåplogssystemet gav en grövre såbädd påmellanlerorna än vad konventionellsåbäddsberedning gjorde. En grövre såbäddger ett sämre avdunstningsskydd, vilket kanleda till snabba och stora förluster av vattentill atmosfären. Den högre potentiellaavdunstningen i kombination med försämradkapillär upptransport av vatten gör att riskenär stor för att vattenbrist skall försämrabeståndets etablering och tillväxt isåplogssystemet, när det används på jordarmed hög lerhalt. Den grövre såbädden i

kombination med att såplogen inte gav någonegentlig såbotten ökar risken för dåliguppkomst. Under den relativt torraväxtsäsongen år 2001 samverkadeovanstående faktorer vilket bidrog till detdåliga resultatet i såplogsleden på denstyvaste leran.

För att undersöka om användningen avEkoskär även förbättrat markens funktionundersöktes plogsuleskiktet också medavseende på mättad genomsläpplighet avvatten, torr skrymdensitet, rotdensitet ochinfiltration i fält. Alla undersökningar utomden sistnämnda gjordes i laboratoriet påjordprover tagna i respektive försök. Dessaundersökningar pekade dock inte på någonentydig förbättring i leden som bearbetatsmed Ekoskär våren 2000. Till exempel visadesig genomsläppligheten för vatten iplogsuleskiktet vara lägre i såplogsledet, medekoskär monterat våren 2000, än försåplogsledet utan ekoskär. Det väckerfarhågor om att ekoskäret kan ha förstört enbefintlig, god, struktur. Det skall dockbetonas att undersökningen avgenomsläppligheten endast gjordes pålättleran.

Kontaktperson är Urban Svantesson, tel. 070-4856269, eller Tomas Rydberg, 018-67 12 00.

0

1 0 0 0

2 0 0 0

3 0 0 0

4 0 0 0

5 0 0 0

6 0 0 0

3 6 % 3 0 % 1 6 % 3 6 % 3 0 % 1 6 % 3 6 % 3 0 % 1 6 %

k g /h a

S k ö rd 1 9 9 9 S k ö rd 2 0 0 0 S k ö rd 2 0 0 1

H ö s tp lö j n in g S å p lo g S å p lo g + v ä ltn in g

Figur 22. Skördeutveckling 1999-2001, i leden höstplöjt, såplog och såplog + vältning. Procentsatsen under respektivestapel anger lerhalten på försöksplatsen ifråga.

37

Vårsådd vid utebliven höstbearbetning med fånggröda

För att undersöka möjligheten att vårbearbeta lerjordar bevuxna med fånggröda inleddesvåren 2001 en försöksserie som jämför grund bearbetning på våren med andrabearbetningsmetoder. Resultaten visar att trots en mindre fördelaktig såbädd så gav grundbearbetning till endast 5-6 cm god uppkomst och lika bra skörd som referensledethöstplöjning.

För att minska det i vissa områdenomfattande läckaget av kväve från åkerjord,har ett stort intresse för en ändradbearbetningsstategi vuxit fram. Senarelagdprimärbearbetning kombinerat med envälväxt fånggröda har i försök på lättjordminskat kväveläckaget med 15-17 kg/ha ochår. Att senarelägga primärbearbetningen,eller gå över till vårbearbetning, är vanligtoch att rekommendera på lättare jordar. Pålerjordar behövs vinterns strukturbildandeeffekt efter primärbearbetningen, varförvårbearbetning är mycket ovanlig.

I ett försök att vårbearbeta lerjordar medfånggröda och samtidigt undvika problemenmed vårplöjning, startades våren 2001 enförsökserie på Ultuna, R2-4123, där grundbearbetning till 5-6 cm infördes somprimärbearbetning. Den grundabearbetningen utfördes med ett redskap frånVäderstad-Verken AB, kallat Rexius Carrier.

Rexius Carrier är en tung vält kombineratmed ett förredskap, kallat System Disc.Förredskapet är uppbyggt av två rader, tättmonterade, skålade tallrikar. En tät delning,och en kraftigt vinklad infästning samt enkörhastighet i 10-14 km/h gör att hela ytanblir bearbetad ned till inställt arbetsdjup påen överfart.Försöksseriens tre försök lades ut påSäby, strax söder om Uppsala, på jordar med

20, 30 och 40 % ler, och med följandeförsöksplan:

A=Höstplöjning + 2 harvningarB=Vårplöjning + 3 harvningarC=Rexius Carrier 1 g.D=Rexius Carrier 2 ggr.E=Vårplöjning + Rexius TwinF=Tallriksredskap 2 ggr. + 1 harvning

Före de plöjningsfria bearbetningarnabekämpades fånggrödan med etttotalverkande preparat. Vårbruket inledesmed vårplöjning den 19 april. Huvuddelen avbearbetningarna gjordes sedan den 9 maj,varpå havresådd följde den 10 maj. Såddengjordes med en skivbillsmaskin typ Rapid.

Efter sådden gjordes en såbädds-undersökning, där såbäddens djup, yt- ochbottenjämnhet, aggregatstorleksfördelningoch vattenhalt analyserades. Två respektivefyra veckor efter sådd räknades plantantalet.Fyra veckor efter sådd bestämdes mängdenörtogräs i försöken. Den 31 augustiavslutades säsongens arbete med skörd avhavren.

Resultat

Resultaten från undersökningen avsåbäddens jämnhet och bearbetningsdjuppåverkades av metodiska problem med halmoch fånggröderester, vilket gjorde att det ärsvårt att dra säkra slutsatser.

Resultaten från såbäddens aggregat-storleksfördelning visar att det, i led A, somlegat plöjt under vintern och utsatts för frosttillsammans med bevätnings- ochupptorkningsprocesser, skapats en finstruktur. På den lätta och den styva leran harled E den minsta andelen jord

38

beroende på att vinterns klimatpåverkanuteblivit och att redskapet inte har förmåttsönderdela aggregaten. Det senare kan beropå att jorden var för torr vid körning medRexius Twin. En annan faktor som kan hastor betydelse för andelen jord

39

Tabell 20. Resultat från ogräsräkningen. Medelvärden med samma bokstav är inte signifikantskilda, p

40

Minimerad höstbearbetning till vårsådd

Hösten 2000 startades ett försök med grund bearbetning till 5-6 cm med Väderstads RexiusCarrier. Havreskörden blev relativt god, 5200 kg/ha i medeltal. En klar tendens för ökatskörd vid ökat bearbetningsdjup kunde konstateras, dock blev inga skillnader signifikanta.

Grund bearbetning till 5-6 cm har på ett par årblivit ett alternativ till den sedvanligaplöjningsfria bearbetningen, främst i Frankrike,Tyskland och Storbritanien. Tanken är attundvika alltför stor luckring, att bevara dennaturliga struktur marken har samt att med ettminskat bearbetningsdjup minskadragkraftsbehovet. Väderstad-Verken ABtillverkar sedan ett par år tillbaka ett redskapsom är ämnat för grund bearbetning, kallatRexius Carrier med System Disc.

Redskapet består av en tung vält och ettförredskap, kallat System Disc. Förredskapet äruppbyggt av två rader, tätt monterade, skåladetallrikar. Tallrikarnas täta delning, kombineratmed en kraftigt vinklad infästning och enkörhastighet i 10-14 km/h gör att hela ytan blirbearbetad ned till inställt arbetsdjup på enöverfart.

Hösten 2000 startades ett försök med RexiusCarrier i syfte att inleda försök med grundbearbetning i mellansverige. Försöket, R2-4122, placerades på Ultuna på en styv lera.

Försöksleden framgår av tabell 22. Vid det sistabearbetningstillfället, den 5 oktober, varmarken mycket blöt, varvid resultatet blevrejält kokigt och ojämnt.Vårbruket bestod i att hela försöket vårsåddesmed havre den 2 maj, utan föregåendebearbetning förutom led G som harvades tvågånger. Sådden skedde med enskivbillssåmaskin typ Rapid.

Resultat

I försöket gjordes räkningar av bådeplantuppkomst och örtogräsförekomst, dockutan att några ledskillnader kunde påvisas.

Skörden av havren skedde den 23 augusti.Skörden var relativt god, i medeltal 5200 kg/ha,speciellt med tanke på att försommaren varmycket torr. Ledskillnaderna var ej statistisktsignifikanta. Man kan dock se en klar tendensatt ett ökande bearbetningsdjup gav en ökadskörd. Högst skörd var det i det plöjda ledetoch lägst i ledet endast bearbetat till 5-6 cm, setabell 23. Förutom den minimerade luckringenvar troligtvis de dåliga bearbetnings-förhållandena under senhösten 2000 orsaken tillskördeminskningen i de grundare bearbetadeleden. Försöket avslutades i och med säsongen2001, och övergick i försök med grundbearbetning till höstsäd. Kontaktpersoner ärTomas Rydberg, 018/671200 och FredrikAndersson,070/5142605.

41

Tabell 22. Försöksplan för försök R2-4122Bearbetningsdjup

A=Tallriksredskap 2 ggr. + vältning 1 g. efter första bearbetningen 10-12 cmB=Tallriksredskap 2 ggr. 10-12 cmC=Kultivator 2 ggr. + vältning 1 g. efter första bearbetningen 10-15 cmD=Kultivator 2 ggr. 10-15 cmE=Rexius Carrier 1 g. + Kultivator 1 g. 5-6 resp.10-15 cmF=Rexius Carrier 2 ggr. 5-6 cmG=Konventionell plöjning + 2 harvningar 20-22 resp. 4-5 cm

Tabell 23. Skörd, kg/ha och relativtal (plöjning=100) i försöksserie R2-4122 2001Försök nr 679/2000Län, plats UltunaJordart SLFörfrukt HöstveteGröda HavreA=Tallrikredskap 2 ggr. + vältning 1 g. (10-12 cm) 5070 93B=Tallriksredskap 2 ggr. (10-12 cm) 5280 96C=Kultivator 2 ggr. + vältning 1 g. (10-15 cm) 5310 97D=Kultivator 2 ggr. (10-15 cm) 5370 98E=Carrier 1 g. + Kultivator 1 g. (5-6 och 10-15 cm) 5040 92F=Carrier 2 ggr. (5-6 cm) 5000 91G=Konventionell plöjning (20-22 cm) 5480 100

42

Fröplacering och vertikal rörelse för en fjädrande såbill påVäderstads rapidsåmaskin

Vid vårsådd under torra förhållanden är det viktigt att utsädet placeras där det finnstillräckligt med fukt. För att Väderstad-Verkens rapidsåmaskin ska bli bättre på dettahar en fjädrande såbill tagits fram och testats. Fastän den fjädrande såbillen inte varföljsam gentemot bearbetningsbotten, gav den bättre fröplacering och uppkomst än denvanliga rapidbillen.

En såmaskins främsta uppgift är att placerautsädet i rätt mängd och på rätt djup. För attfå ner utsädet i marken används någon typ avsåbill. Oavsett vilken typ av såbill somanvänds, måste utsädet placeras där det finnstillräckligt med syre, värme och fukt för attgro. Väderstad-Verkens rapidsåmaskinplacerar utsädet på ett visst djup i förhållandetill markytan, utan att följa jordmotståndet, sefigur 25. Detta kan leda till att utsädet hamnarlite för grunt. Vid vårsådd på lerjordar undertorra förhållanden kan en för grund såddmedföra att utsädet får svårt att gro vilketleder till sämre uppkomst. För att förbättrarapidsåmaskinens förmåga att alltid placerautsädet i fuktig jord har Väderstad-VerkenAB tagit fram en ny typ av såbill. Dennasåbillen är liksom den vanliga rapidbillenplacerad bredvid en tallrik som går på ettvisst djup i förhållande till markytan. För attsåbillen ska kunna röra sig är den ledat infästoch fjäderbelastad. Detta möjliggör attsåbillen kan röra sig ca. 15 mm och gådjupare än den nuvarande billen som sitterfast monterad i förhållande till tallriken.Tanken är att detta ska göra såbillen meraföljsam och mindre känslig för sten. Syftet

med examensarbetet var att jämföra den nyafjädrande såbillen med den vanliga fastarapidbillen. För att undersöka fröplacering och uppkomstefter sådd lades ett försök ut på Ultuna.Försöket såddes med tre olika typer avsåbillar: Den vanliga typen av rapidbill, dennya typen av rapidbill med hård fjäder ochden nya typen av rapidbill med lös fjäder.Dessutom kördes försöket med tre olikasådjup. För att se hur de fjädrande såbillarnarörde sig under sådd, gjordes ett annatfältförsök. I detta försök användes ennykonstruerad mätutrustning bestående avlägesgivare som registrerade billrörelserna, sefigur 26. En givare satt på en såbill med hårdfjäder och en givare satt på en såbill med lösfjäder. Försöket kördes med fyra olika sådjupoch med tre olika körhastigheter.

Resultat

Andel kärnor som var placerade på ellerunder bearbetningsbotten för olika såbillar,sådjup och antal harvningar framgår av tabell24. I jämförelse med den vanliga rapidbillenvar andelen rätt placerade kärnor signifikanthögre, oavsett fjädertyp, för den fjädrandesåbillen. Det fanns däremot inga signifikantaskillnader mellan såbillar med hård fjäder ochde med lös fjäder. Sådjupet hade också storbetydelse för fröplaceringen. Det varsignifikant större andel rätt placerade kärnorvid 5 cm sådjup än vid 3 cm sådjup. Ävenantalet harvningar hade betydelse förfröplaceringen. Tre harvningar gavsignifikant fler kärnor placerade på