Regional identitet till saluKommuners inställning till varumärkesplattformen i Värmlandsstrategin

Regional identity for sale Municipalities attitudes towards the brand platform in Värmlandsstrategin

!Camilla Christina Neudorfer

Fakulteten för Humaniora och Samhällsvetenskap

Masterprogram i Regionalt Samhällsbyggande

15 högskolepoäng

Handledare: Thomas Blom

Examinator: Lars Aronsson

2015-07-08

Löpnummer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING !SAMMANFATTNING 4

ABSTRACT 5

FÖRORD 6

1.INLEDNING 7

1.1 REGIONAL IDENTITET OCH REGIONERS BETYDELSE 7

1.2 PROBLEMFORMULERING 8

1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 9

1.4 AVGRÄNSNINGAR 9

1.6 DISPOSITION 10

2. METODOLOGISKA ÖVERVÄGANDEN 11

2.1 TEORETISKA PERSPEKTIV 11

2.2 GENOMFÖRANDE 13

2.2.1 KVALITATIV ADAPTIV TEORI 13

2.2.2 DJUPINTERVJU 14

2.2.3 KOMPLETTERANDE LITTERATURSTUDIER 16

2.2.4 URVAL 17

2.3 ANALYSPROCESSEN 18

2.4 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN 20

3. REGIONER, IDENTITET OCH PLANERING 22

3.1 REGIONER - FRAMTIDENS VIKTIGASTE NIVÅ? 22

3.1.1 VAD ÄR EN REGION? 22

3.1.2 MAKTFÖRSKJUTNING - REGIONERS POLITISKA ROLL 23

3.1.3 SAMVERKAN MELLAN REGION OCH KOMMUN 25

3.2 KÄNSLA OCH KÄRLEK TILL PLATS 27

3.2.1 PLATSIDENTITET 27

3.2.2 REGIONAL IDENTITET 29

3.3 REGIONAL IDENTITET TILL SALU 31

3.3.1 REGIONERS IDENTITET I REGIONAL UTVECKLINGSPLANERING 31

3.3.2 REGIONAL IDENTITET I MARKNADSFÖRINGSSYFTE 33

3.3.3 REGIONAL IDENTITET - EN LÖSNING PÅ ALLA TILLVÄXTPROBLEM? 34

4. VÄRMLANDS REGIONFÖRBUND 37

4.1 REGION VÄRMLAND 37

4.2 VÄRMLANDS UTVECKLINGSSTRATEGI 38

4.2.1 UTGÅNGSPUNKT OCH LÄRDOMAR 38

4.2.2 INKLUDERANDE REGIONAL IDENTITET 39

4.2.3 DIALOG 40

4.2.4 VARUMÄRKESPLATTFORMEN 43

5. TRE VÄRMLÄNDSKA KOMMUNER 47

5.1 BAKGRUND VÄRMLAND 47

5.2 ÅRJÄNGS KOMMUN 48

5.3 TORSBY KOMMUN 51

5.4 FILIPSTADS KOMMUN 54

6. ANALYS 57

6.1 RELATIONEN MELLAN KOMMUN OCH REGIONFÖRBUND 57

6.2 REGIONAL IDENTITET I VÄRMLANDSSTRATEGIN 58

6.2.1 MULTIPLA DIMENSIONER AV PLATSIDENTITET 58

6.2.2 KOMMUNERNAS MOTTAGANDE AV VARUMÄRKESPLATTFORMEN 60

6.3 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BAKGRUND 62

7. SLUTSATSER 64

7.1 SAMMANFATTNING 64

7.2 REFLEKTIONER 65

Referenser 66

Bilaga 1 - Underlag Intervjuer (Kommuner) 69

Bilaga 2 - Underlag Intervju med Kommunerna 70

(Intervjuledarversion) 70

Bilaga 3 - Underlag Intervju (Regionförbund) 71

!!

Bilaga 4 - Underlag Intervju med Regionförbundet 72

(Intervjuledarversion) 72

SAMMANFATTNING I detta arbete undersöks relationen mellan kommuner och regionförbund. Med utgångspunkt i den regionala identiteten som används i regionens utvecklingsplanering undersöks förhållningssätt, attityder och anledningar till dessa, mellan kommunerna och regionförbundet. Undersökningen tar sin början i funderingar kring huruvida den regionala identiteten eller varumärkesplattformen som den kallas i regionens utvecklingsstrategi, accepteras i kommunerna och vilka åsikter som finns kring denna. Frågeställningarna som är utgångspunkt i arbetet är: 1) Hur uppfattas och mottas den regionala identiteten som visas upp i den regionala

strategiplanen på kommunal nivå? 2) Vad beror förhållningssättet på?

• Hur uppfattar kommunerna sitt samarbete med regionen i allmänhet? • Kan kommunernas förhållningssätt till regionen och den regionala

utvecklingsplaneringen kopplas till förutsättningar i kommunen? Med dessa frågeställningar som grund ska syftet uppnås, vilket är att undersöka hur kommuner påverkas av och mottar den regionala identitet som förmedlas i regionens utvecklingsplanering samt anledningar för detta. Värmland tjänar som fallstudie i arbetet. För att besvara frågeställningarna och uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning bestående av fyra djupintervjuer, tre av dem med representanter från tre olika kommuner och en med en representant från regionförbundet. Även genomfördes en kompletterande dokumentgranskning av för undersökningen centrala dokument. Under forskningens gång blev det tydligt att kommunernas allmänna uppfattning om varumärkesarbete och om regionförbundet i sig spelar en avgörande roll. Därför blev dessa två teman speciellt viktiga i den empiriska delen av arbetet. Forskningen är uppbyggd enligt hermeneutisk tradition med fokus på tolkning på alla nivåer och i alla skeden samt den karakteristiska pendlingen mellan del och helhet som genomgående skedde under forskningens gång. I analysen framträdde ett antal olika slutsatser. Det finns tydliga skillnader mellan kommunernas attityder. Framförallt i fråga om varumärkesarbete i sig visade sig olika tilltro till regionens planer. Gemensamt för alla kommuner var dock att det regionala varumärkesarbetet inte var speciellt centralt i kommunernas vardagliga arbete. Samma gällde även för Värmlandsstrategin och regionala frågor i allmänhet. Kommunerna uppfattar sig ha dåligt med tid att sätta sig in i frågor och måste istället hantera ’verkligheten’ i sina kommuner, dvs. prioritera frågor som kräver ett mer brådskande svar, vilket de anser att det alltid finns. Varumärkesplattformen och strategin i sin helhet uppfattas för luddig och opraktisk av kommunpolitikerna, samtidigt som de har förståelse för regionens svåra arbete och i stor mån accepterar att en regional utvecklingsplan måste vara bred. Huvudproblemet som identifieras i detta arbete är att kommunerna har problem att applicera detta breda dokument på sina enskilda fall, och vägen mellan region och kommun (och därmed vägen till hjälp) är för lång och det finns för lite hjälpmedel att överbrygga denna, vilket blev tydligt i det empiriska materialet som samlades in både från kommunerna men även från regionförbundets djupintervju. !!!!!!Nyckelord: Region, Regional planering, utvecklingsplanering, Regionförbund, Kommunalförbund, Kommuner

ABSTRACT In this thesis the relation between municipalities and regional unions is examined. The starting point for the research is the regional identity that is used in regions’ development planning. The approach and attitudes towards it from the municipal level towards the regional level are examined. Musings about the regional identity or brand platform as it is called in the regions development planning, and whether or how it is accepted in the municipalities are the starting point for this thesis. The research questions are: 1. How is the regional identity that is used by the regional planning document received and perceived on municipal level? 2. What is the approach due to?

• How do the municipalities perceive their collaboration with the region in general? • Can the approach be linked to the circumstances in the municipalities?

These questions are meant to help this research to reach its aim, which is to examine how municipalities are affected by and how they receive and approach the regional identity used in the regions’ development planning. The Swedish region Värmland is used as case in this work. To answer the research questions and to reach the aim, four interviews were implemented. Three of them were with representatives från three different municipalities, while the third was with a representative from the regional union. Additionally, an examination of some documents that are central for the research was conducted to complete the research. During the research, it was made clear that the municipalities’ general approach towards branding and towards the regional union itself was crucial for the research. Hence, these themes became especially important in the empirical part of this work. The research is built on hermeneutical tradition, with focus on interpreting on every level and every stage, and also the characteristically commuting movement between parts and the whole which came to pass throughout the research. In the analysis a plurality of different conclusions was reached. There are clear differences between the municipalities’ attitudes, especially in the question about branding there was different confidence in the regions’ plans. The municipalities had in common that all of them said that the regional branding wasn’t central in their daily work. The same also applied for the regional planning document and regional questions in general. The municipalities consider themselves not having enough time to approach these questions properly, instead they have ’reality’ on their hands which means they have to prioritize questions that need more urgent solving. The regions’ branding and the regional strategy generally is seen as fuzzy and impractical by the municipality politicians, at the same time they have great understanding for the regional union’s difficult job so they generally accept that a regional development plan has to be broad. The main problem that is identified in this thesis is that the municipalities have difficulties applying this broad document on their specific cases and the distance between them and the regional union (and help in other words) is too far and without any aids to bridge it. This became apparent in the empirical material which was collected both from the municipalities but also from the interview with the representative from the regional union. !!!!!Keywords: Region, Regional planning, development planning, Regional Unions, Municipality-unions, Municipalities

FÖRORD !Önskan att avsluta med flaggan i topp är ett genomgående koncept i mitt och mångas liv; Ett sätt att lämna ett livsavsnitt, en uppgift eller arbete på ett värdigt och tillfredsställande sätt. Inte minst applicerade jag denna livsfilosofi på avslutet av ett 5 år långt projekt som kallas min utbildning. Avslutet jag talar om är detta arbete, en masteruppsats. Att skriva en uppsats innebär alltid en process, givande och krävande från början till slut. Som en fängslande tv-serie innebär uppsatsskrivande toppar och dalar, allt mellan eufori och depressionslikande symtom. Till skillnad från en tv-serie, som kan sluta i ett enormt antiklimax (som ofta gör att man vill resa till manusförfattarna och öga mot öga fråga dem hur de tänkte där), så har jag i uppsatsskrivande alltid belönats med en stolthet och nöjdhet över det jag åstadkommit. Även denna gång häpnas jag över hur något som från början bara var en liten idé, kan ha utvecklats till den helhet som läsaren snart får ta del av. Det är en enormt belönande process för mig som författare att nu hålla ett färdigt arbete i mina händer och jag hoppas att mitt engagemang och de många och långa timmarna som ligger bakom arbetet återspeglas i läsningens kvalité. Redan nu vill jag tacka för läsarens intresse och hoppas kunna bidra med det som söks. !Jag vill även enligt gängse regler tacka de människor utan de denna uppsats inte hade funnits eller hade sett avsevärt mycket annorlunda (=sämre) ut. Först ut vill jag tacka respondenterna som ställde upp med sin tid och intresse för frågorna jag lyfter i arbetet. Ert engagemang och ert hårda arbete för kommunens och regionens invånare syntes tydligt i intervjuerna och jag har gjort mitt yttersta för att det ska återspeglas i detta arbete. Tack för er tid och era vänliga ord och tack för det arbete ni lägger ner för att skapa bästa förutsättningar för era kommuner/regionen. Yttersta tacksamhet vill jag även yttra till min handledare Thomas Blom som hjälpte mig med idéer, kontakter och erfarenhet. Den dialog vi har haft kring mitt arbete har varit ytterst inspirerande och all tacksamhet även att du lyssnade på mig, stöttade min idé och hjälpte mig att ro den i hamn. Sist men inte minst vill jag tacka alla de som har korrekturläst, lyssnat på mig och diskuterat med mig och på så sätt hjälpt mig utveckla min idé eller hjälpt mig komma vidare när jag har stött på hinder. Tack alla studiekollegor, vänner och familj! !Mer plats än så vill jag inte ta upp med ett förord utan önskar istället en mycket trevlig läsning och uppmuntrar att hoppa vidare till inledningen. !!!!Med vänlig hälsning, !!!!!Camilla Christina Neudorfer

!

1.INLEDNING !1.1 REGIONAL IDENTITET OCH REGIONERS BETYDELSE !!

Place is an archive of fond memories and splendid achievements that inspire the present; place is permanent and hence reassuring to man, who sees frailty in himself and chance and flux everywhere. !(Tuan 1997) !!

I citatet ovan sammanfattar Tuan (ett av de viktigaste namnen inom forskningen kring platsen och dess innebörd) vilken enorm betydelse plats har för individer. Tuan betonar fenomenets globalitet i sin forskning och hur det är oberoende av klass, tid eller rum. Alla människor har en stark förbindelse till den platsen de kallar hem och finner ett lugn och trygghet i denna plats. Den vuxna människans relation till plats är ofta komplicerad men samtidigt stark. Platser har en djup innebörd för människor i och med den ständiga ackumulationen av känslor för bitar och helheten av platsen över tid (Tuan, 1997). Samtidigt är detta intima känslor som kan vara svåra att se på ytan. Denna starka och samtidigt svårfångade förbindelse mellan plats och människa utgör utgångspunkten för undersökningen som följer i detta arbete, och förmedlar anledningen till varför människor kan känna starka känslor när det handlar om platsen som de kallar hem. !Platser och tillgivenhet till platser existerar på ett flertal olika nivåer från stolen i hörnet i vardagsrummet till världen eller till och med galaxen och allt däremellan. En nivå av plats som har vunnit en mängd betydelse på senare år är regionen. Europas regioner lyfts i EU’s utvecklingsplaner som de viktigaste enheterna, vilket även blir tydligt i fördelningen av makt samt i betraktelsen av vilka möjligheter EU ger till den regionala nivån. I de flesta av EU’s medlemsländer kan en viss förskjutning av makten från den nationella till den regionala nivån observeras, mer i vissa mindre i andra länder (Didi, 2010). Även om olika länder interpreterar regioners ställning och betydelse på olika sätt och framförallt implementerar maktförskjutningen på olika sätt och vis, så återstår ändå det faktum att den Europeiska Unionen är ett ¨Europe of the ¨regions¨ där regioner och subnationella enheter betonas starkt och ses som EU’s framtid. Detta blir speciellt tydligt vid konferenser som Open Days - European Week of Regions and Cities som sedan 2003 årligen äger rum i Brüssel och drar tusentals politiker, tjänstemän, forskare och andra intressenter. På denna konferens ställs just regioner i centrum och många av de seminarier och diskussioner framhäver denna nivås vikt för EU’s framtida utveckling. Jag hade 2012 möjligheten att delta i detta evenemang och det blev mycket tydligt hur centrala regionerna uppfattas vara. Detta tydliga budskap jag upplevde motta under konferensens gång framgår även tydligt i konferensens sammanfattning där det i förordet redan lyfts att regioner har makt och kan göra skillnad, den regionala nivån och politik som sker på denna nivå ses som en av nyckelinstrument för att ta sig ur krisen och komma tillbaks på rätt väg mot tillväxt (Committee of the Regions, 2011). !På grund av denna framhävda betydelse inom EU, har regioner i sig och planeringen av samhället på regional nivå fått allt större betydelse över de senaste årtionden vilket även har inneburit att forskning kring regioner har tilltagit explosionsartat. Av speciellt intresse i detta sammanhang har jag funnit forskningen som kretsar kring frågor om en

�7

gemensam identitet i regioner och framförallt om eller på vilket sätt denna identitet används i planeringen för utveckling av respektive region. Regionalpolitiken har fångat upp begreppet identitet och gett det en stor betydelse för den regionala utvecklingen, framförallt för den ekonomiska tillväxten. Denna sorts användande av den regionala identiteten, traditioner och regionalt förankrade egenskaper innebär att den bild som lyfts fram, innehållandes dessa aspekter, innebär ett ekonomiskt värde och därför ofta även riktar sig efter detta värde med mål om att höja det. Det kan då leda till att en romantiserad och stereotyp bild målas upp som kan leda till problem i regionen (Grundel, 2013). De allra flesta regioner i Sverige tar i sina regionala planerings-dokument på något sätt fasta på den gemensamma identitet som finns i regionen för att skapa en känsla för regionen och sammanhållning mellan kommunerna för att uppnå de gemensamt uppsatta visionerna och målen. Det förekommer många olika prioriteringar, perspektiv och anledningar för användandet av den regionala identiteten i olika regioners utvecklingsstrategier, vilket var ett tydligt resultat av min senaste uppsats som jag återkommer till senare i detta inledande stycke. Strömboms (2003) rapport ¨Identitet och Identitetspolitik i Sveriges Regioner¨ har varit mycket inspirerande för mig och utgör en stor del av anledningarna som skapade mitt intresse för dessa frågor. I rapporten tar hon upp problematiken som ligger i att konstruera en identitet för en region och går in på vilken roll den regionala identiteten spelar i regioner och mycket mer som utgjorde en grund för vidare intresse för mig. Denna rapport var en inspirationskälla och ledde mig till att vilja fördjupa mig i problematiken som regional utvecklingsplanering och identitet för med sig. På grund av intresset för regioners identitet och planering utifrån denna samt med inspiration från Strömboms rapport tog jag i min magisteruppsats fasta på detta intresse och formulerade en forskningsfråga som gick ut på att kartlägga om eller hur den regionala identiteten förekommer i regional utvecklingsplanering, med fokus på regionernas utvecklingsstrategier eller -planer (RUS/RUP) (Neudorfer, 2013). I denna masteruppsats kommer jag att dra nytta av resultaten från min förra forskning och fördjupa mig i problematiken kring regional identitet och utvecklingsplanering. Av ovan nämnda anledningar är temat av största relevans och aktualitet för samhället och framförallt för praktiska frågor inom den regionala samhällsplaneringen. På grund av detta anser jag att kunskapen jag hoppas kunna bidra med är av stor betydelse för regionerna. Den nya positionen regionerna har innebär att en höjd kunskapsnivå om frågeställningar som uppstår i denna situation är behövd och borde uppnås snarast möjligt, vilket jag ämnar att bidra till. !!1.2 PROBLEMFORMULERING I en av de djupintervjuer jag genomförde för magisteruppsatsen blev det tydligt att det finns en spänning mellan den regionala identiteten som förmedlas i utvecklings-planeringen och några av kommunerna i regionen. Denna spänning ledde in mig på allmänna funderingar kring hur identitet i utvecklingsplanering kan påverka och hur den mottas på lägre nivåer som kommuner och tätorter samt även av individer i regionen. Regioners gemensamma identitet framhäver regionförbunden mest med anledning att förbättra kommunernas sammanhållning och möjligheter att uppnå uppsatta mål för utveckling. Denna gemensamma identitet innebär en svår konstruktion och sammanfattning av olika åsikter vilket betyder att regionförbunden står framför stora utmaningar och problematiker som behöver belysas för att öka kunskapsnivån och skapa ett forskningsunderlag för regionförbundens arbete. !

�8

I min forskning vill jag därför undersöka hur den regionala identiteten som förmedlas av regional planering kan påverka och mottas på kommunal nivå. Identiteten som framhävs i planeringsdokument ska som ovan nämnt ha en enande effekt på regionen och ge invånarna styrka och sammanhållning i sin regionala identitet. Jag vill undersöka om detta är fallet i och med att undersöka hur den regionala identiteten uppfattas på kommunal nivå. Jag vill kartlägga positiva effekter som kommunerna upplever i och med den regionala effekten samt om och varför de känner sig representerade av den regionala identiteten. Om det istället blir tydligt att det finns spänningar mellan kommun och region på grund av identiteten så är mitt mål att kartlägga vad detta beror på samt vilka problem en möjlig spänning kan innebära. Möjliga skillnader mellan kommunerna är i undersökningen också av stort intresse då jag söker efter anledningar och bakgrunden till varför kommunens förhållningssätt till den regionala identiteten ser ut just så. !!1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med forskningen är att undersöka hur kommuner påverkas av och mottar den regionala identiteten som förmedlas i regionens utvecklingsplanering samt anledningar för detta. För att undersöka detta tas fallet Värmland fasta på och den regionala identiteten som uppvisas i Värmlandsstrategin 2014-2020 samt 3 olika kommuner i regionen. !Forskningsfrågorna som är utgångspunkt för att uppnå syftet är följande: !1) Hur uppfattas och mottas den regionala identiteten som visas upp i den regionala

strategiplanen på kommunal nivå? !2) Vad beror förhållningssättet på?

• Hur uppfattar kommunerna sitt samarbete med regionen i allmänhet? • Kan kommunernas förhållningssätt till regionen och den regionala

utvecklingsplaneringen kopplas till förutsättningar i kommunen? !!1.4 AVGRÄNSNINGAR Bakgrund till temat jag valt att undersöka i denna uppsats är, som nämnts ovan ett intresse för hur planering på regional nivå mottas på kommunal nivå. Meningen med en maktförskjutning från nationell nivå till regional nivå är att besluten ska tas närmre de individer som påverkas av dem, den regionala nivån innebär dock inte att det inte fortfarande finns ett avstånd mellan medborgare och beslutsfattare. Denna problematik i sin helhet är mycket bredare än den del jag har valt i detta arbete. Jag vill framhäva vikten av att få en helhetsbild i och med att undersöka fler områden, exempelvis alla delar som omnämns i den regionala utvecklingsstrategin inte enbart den regionala identiteten. För detta arbete har jag dock valt att koncentrera mig på den regionala identiteten, då jag anser att det är ett tema som väcker starka känslor och åsikter och därmed är ett intressant objekt för undersökningen. En annan anledning för valet är att den regionala identitetens innebörd och effekt på kommunerna är något otydlig och undersökningen ger mig på detta sätt samtidigt möjligheten att få en bild av vilka effekter den regionala identiteten har på kommuner. !

�9

En annan aspekt där jag valt att begränsa mig är nivån jag undersöker. Denna undersökning ska koncentrera sig på den kommunala nivån, dock finns det naturligtvis inte enbart åsikter om regional planering på denna nivå. Ända ner till individnivå finns det många olika personer, instanser, organisationer och liknande som är del av samspelet inom regionen och mellan lägre nivåer och regional nivå, och alla dessa spelar en viktig roll i hur regional planering mottas och på grund av detta hur framgångsrik och rättvis den är. I detta arbete begränsar jag mig dock till den officiella åsikten som kommunstyrelser har och arbetar med informationen jag får därifrån. Därmed avgränsar jag mig även mot vertikala spänningar som kan finnas inom den kommunala nivån och lägger istället tonvikt på de horisontella aspekterna mellan kommunnivå och regional nivå. !Slutligen så vill jag även lyfta en avgränsning som jag gjort i detta arbete, vilken innebär att jag valt att koncentrera mig på en region och inom den till tre specifika kommuner. Varje region och varje kommun har specifika förutsättningar, vilket innebär att mycket mer finns att utforska och bättre resultat skulle åstadkommas i och med att undersöka en större mängd regioner och kommuner. Inom ramen för detta arbete har jag dock istället strategiskt valt ut den region och de kommuner jag koncentrerar mig på för att inom den möjliga ramen kunna kartlägga så många olika fall som möjligt. I kapitel 2.2.4 Urval kommer jag närmre gå in på hur detta urval gått till, som avgränsning nämnvärt är dock att jag valt att göra nedslag i tre perifera kommuner för detta arbete. Detta har jag gjort av anledningar som jag närmre går in på i kapitel 2.2.4 och som gör dessa kommuner av speciellt intresse för arbetets syfte. Därav har en avgränsning gjorts här och mer centralt belägna kommuner är inte representerade i arbetet. För vidare forskning hade detta dock varit mycket intressant. !!1.6 DISPOSITION Denna uppsats är indelad i sju stora kapitel. I första kapitlet som avslutas med denna disposition ges en överblick över undersökningens bakgrund och ursprung. Problemformulering, syfte och frågeställningar redogörs för samt avgränsningar. Kapitel två innehåller metodologiska överväganden som ligger till grund för forskningen i sig samt genomförandet av undersökningen. I tredje kapitlet görs en genomgång av relevanta teorier för undersökningen. Regionbegreppet diskuteras samt regional identitet, den regional identitetens roll i dagens utvecklingsplanering och hur detta hänger ihop med marknadsföring. Kapitel fyra och fem är de två empiriska kapitlen i denna uppsats. Här redogörs för undersökningens resultat. Till sist kommer de sista två kapitlen där kapitel sex innehåller en analys av det empiriska materialet för att avslutningsvis gå in på några reflektioner över analysen i kapitel sju. !!

�10

2. METODOLOGISKA ÖVERVÄGANDEN !2.1 TEORETISKA PERSPEKTIV I följande kapitel vill jag lyfta mina funderingar och ansatser kring hur jag närmar mig forskning och de förutsättningar som som ligger till grund för min vetenskapliga aktivitet och kunskap i allmänhet. Det ligger stor vikt i att redovisa forskarens inställning i fråga om vetenskapsfilosofi det vill säga forskningens grunder och bakgrunden om forskarens uppfattning om kunskap, för att ordna in det föreliggande arbetet i ett sammanhang och för att läsaren ska kunna förstå sig på forskarens inställning och därmed val hen gjort. Nödvändigheten i att redovisa forskarens inställning grundar sig i att det är alltför förenklat att utgå ifrån att forskning innebär en rak väg, från insamling av material över forskarens empiriska slutsatser till generaliseringar och teoribyggande. I positivistisk anda som länge har varit förhärskande i vetenskapens värld, uppfattas denna linjära väg som möjlig då denna skola utgår ifrån att det är möjligt att objektivt kunna avbilda verkligheten och sedan även i vidare bearbetning av materialet kunna inta en objektiv position som tillåter resultaten (Alvesson&Sköldberg 2008). Positivismens uppfattning av forskning ska dock i detta kapitel inte vara centralt utan enbart tjäna som utgångspunkt för att lyfta problematiken som forskaren i detta arbete anser vara uppenbar och central i reflektionen om en vetenskapsteoretisk ansats. Med diskussionen som följer i detta kapitel försöker jag inte kartlägga och förklara de vetenskapsteoretiska ansatser jag tangerar till fullo. Det vore förmätet att tro sig kunna återge skolors innehåll till fullo i ett kapitel när hela böcker har skrivits om det. Istället så är syftet med kapitlet att förklara vilka delar av inriktningar som appliceras på och har betydelse i denna forskning, för att uppnå ovan nämnda mål om att förklara utgångspunkter. !Kritiken mot positivismen väger tyngst i två bemärkelser enligt min åsikt, och båda handlar om frågan huruvida det är möjligt att vara objektiv som forskare. Den första delen av objektivitetsproblematiken ligger i frågan om det över huvud taget är möjligt att avbilda verkligheten, vilket är första steget i forskningsprocessen som beskriven ovan. För att göra sinnesintryck (som all empiri är) begripliga och meningsfulla måste subjektet, det vill säga forskaren göra något med dessa intryck. En tolkning sker per automatik och i och med forskarens subjektivitet är detta omöjligt att undvika (Alvesson&Sköldberg 2008). Den andra delen av problematiken har samma resonemang men ligger senare i processen, nämligen i bearbetningen av materialet. I detta skedet är det än mer tydligt att subjektet bearbetar det insamlade materialet, vilket innebär en tolkning från forskarens sida. Enligt min övertygelse är det inte möjligt att som subjekt förhålla sig objektivt, oberoende om det gäller en forskare eller annat subjekt. Denna övertygelse att tolkningar spelar en stor roll i forskningsarbetet är grundat i den hermeneutiska skolan som är den inriktningen som utgör den största delen av influenser som återfinns i detta arbete och forskarens inställning. Den första grundpelaren i hermeneutiska skolan är just tolkningens betydelse i vetenskapen samt förståelsens betydelse. Traditionen betonar vikten av tolkning och att människor oavbrutet tolkar i principiellt alla livets sammanhang för att kunna förstå dem, kunna ge dem mening(Sohlberg 2002, Gilje&Grimen 2007). Detta ska forskaren medvetet bära med sig i processen och utifrån förutsättningen sträva efter objektivitet. Även om vissa företrädare inom hermeneutiska skolan beskriver olika vägar och möjligheten att uppnå objektivitet så anser jag att kritiken mot detta är berättigad (Alvesson&Sköldberg 2008). Strävan efter objektivitet är nödvändig för att påverka resultatet i minsta möjliga mån samtidigt som medvetenheten att fullkomlig objektivitet inte kan uppnås är lika nödvändig för att inte ge resultaten en felaktig betydelse.

�11

!En annan del av hermeneutikens grundidéer som har stor betydelse i denna forskning är hur forskningen har genomförts. Den hermeneutiska cirkeln har varit ett huvudtema för herme-neutiken ända sedan inriktningens början (Gilje&Grimen 2007).Cirkeln ska förtydliga att forskning är i ständig rörelse samtidigt som det inte handlar om en linjär rörelse, så som positivismen uppfattar den. Rörelsen som hermeneu-tiken identifierar handlar istället om en rörelse mellan del och helhet. Detta innebär att tolkningen av en del beror på tolkningen av helheten och vice versa, det vill säga fenomenets tolkning beror på kontextens tolkning och omvänt (Gilje&Grimen 2007). Ett fenomen är därmed omöjligt att förstå utan den tillhörande kontexten som det förekommer i. Ser man på detta förhållande så innebär det en olöslig motsägelse för forskningen då det inte är möjligt att börja i någon ände i en cirkel, fenomenet går därmed inte att penetrera. På grund av detta ser man ofta den hermeneutiska cirkeln som en spiral istället, med samma innebörd dock med möjligheten att få en ingång i problemet (se Figur 1). På detta sätt görs problemet egentligen om till en fördel, då det nu bildligt sagt är mjöligt att i och med den pendlande spiralrörelsen borra sig djupare och djupare ner i fenomenet för att uppnå förståelse för det, förståelse som går djupare än bara ytliga förklaringar (Alvesson&Sköldberg 2008). !En likartad cirkel försiggår mellan förförståelse och förståelse. Begreppet förståelse är centralt både i detta arbete såväl som i den hermeneutiska idéläran. Syftet med uppsatsen är att uppnå förståelse för olika attityder och vad de baseras på. Förståelse, såväl som tolkning som nämnts ovan, är alltid central inom hermeneutiken och anledning för forskning i stort sett (Alvesson&Sköldberg 2008, Sohlberg 2002). Förståelsen är så central då man inom denna skola tar hänsyn till att fenomen är beroende och kan skifta med olika förutsättningar och olika verkligheter. Människor har olika livsvärldar och perspektiv på saker och ting, vilket gör att kontexten spelar så stor roll i forskning. Tolkningen är på detta sätt inte enbart ett måste som forskaren tar hänsyn till, utan är samtidigt en möjlighet att kunna förmedla mellan olika förståelsehorisonter och att överbrygga skillnader i tid, rum, kultur och liknande, som alla människor har och inte kan undkomma, även forskaren själv (Sohlberg 2002). För att forskaren ska kunna uppnå förståelse för ett fenomen så måste en viss förförståelse för fenomenet finnas (kontexten exempelvis, kunskap om att fenomenet finns, osv.), samtidigt som förförståelsen kräver förståelse för att den ska kunna utvecklas. Därmed måste det även i detta sammanhang ske en kontinuerlig pendling mellan förförståelse och förståelse (se Figur 1). Båda versioner av den hermeneutiska cirkeln är av stor vikt i denna forskning och har legat till grund för arbetet, vilket jag kommer förtydliga i följande kapitel samt förklara hur denna vetenskapsteoretiska ansats har påverkat detta arbete. !!

�12

Figur 1: Den hermeneutiska spiralen (egen modell, inspiration från Alvesson&sköldberg 2008)

2.2 GENOMFÖRANDE

2.2.1 KVALITATIV ADAPTIV TEORI Inför genomförandet av en studie står forskaren framför flertalet viktiga och samtidigt svåra val angående metoden som ska användas för att göra det möjligt att uppnå det uppsatta syftet med undersökningen. Dessa val är avgörande för studiens noggrannhet och exakthet och därmed dess värde i vetenskaplig mening. Första steget i dessa val är att forskaren själv blir medveten om vilken syn på ontologi och framförallt epistemologi hen har, för att sedan kunna formulera och precisera forskningsfrågan (Mason 2002). Utifrån denna grund kan sedan en passande forskningsstrategi utvecklas. De kvalitativa metoderna har en traditionell koppling till hermeneutiken, då målet om att förstå och gå på djupet i ett fenomen stöds av dessa metoder. Kvalitativa metoder utgår från studiesubjektens perspektiv och är starkt kontextbundna (Alvesson&Sköldberg 2008). Metoderna ska hjälpa forskaren i sina tolkningar och att förstå fenomentet utifrån den innebörd som människor ger det (Alvesson&Sköldberg 2008). I föreliggande arbete är temat ett komplext sammanhang som inte går att separera från kontexten, samtidigt som människors åsikter, känslor och perspektiv är centrala för att besvara forskningsfrågan. För att kunna göra rätta för syftet krävs en metod som inkorporerar dessa aspekter, vilket är anledningen för att valet föll på kvalitativa metoder som tillåter forskaren att gå på djupet och få förståelse för föreliggande fenomen. Som nämt ovan är det valda fenomenet starkt kontextbundet, jag kommer senare i arbetet utförligt beskriva hur olika förutsättningar, omständigheter och andra kopplingar till omvärlden påverkar resultatet. Denna kontextbundenhet gör det omöjligt att separera fenomenet och isolera det i forskningssyfte. Istället krävs det att studera saken i dess naturliga omgivning för att kunna försöka förstå den, vilket kvalitativa metoder möjliggör (Alvesson&Sköldberg 2008). Fenomenet är beroende av den innebörd och den mening som människor ger det, vilket tydligt kommer framkomma i undersökningens resultat. !Efter att forskaren resonerat sig fram till att kvalitativa metoder är den inriktningen som tjänar studiens syfte bäst så krävs vidare reflektion angående hur forskaren ställer sig till användning av en hypotes i arbetet, det vill säga vilken förklaringsmodell som hen har för avsikt att använda sig utav. Klassiskt sett brukar det skiljas mellan induktion och deduktion, varvid induktion innebär en ansats utgåendes ifrån många enskilda fall för att dra slutsatser om samband och deduktion angriper problemet från motsatta hållet,då forskaren utgår ifrån en generell regel för att förklara ett enskilt fall (Alvesson&Sköldberg 2008). Båda ansatser uppvisar brister. I induktionens fall är det ett riskfyllt steg från de enskilda fallen till att generalisera utifrån dem, i deduktionens fall måste forskaren hantera ett inbygd fel i metoden, nämligen att metoden verkar acceptera det som ska förklaras som förutsättning och därmed egentligen inte kunna förklara något (Alvesson&Sköldberg 2008). Att utgå ifrån en hypotes innebär därmed en stor risk att, för det ena påverka forskaren till att påverka studien så den uppfyller hypotesen eller åtminstone inskränkas av tidigare tankesätt och mönster och på så sätt, vilket är min andra poäng, hindras forskaren att komma fram till ny kunskap. En utväg från detta dilemma formulerar Layder (2005) i och med sin beskrivning av adapted theory, vilket har varit förebild för den föreliggande studien. Layder försöker i sin metod att koppla induktion och deduktion till en konstruktiv mellanväg som drar fördel av de positiva aspekterna i båda samtidigt som de negativa aspekterna ska upphävs i och med respektive andra. Layders (2005) framgångssätt betonar därmed vikten av att forskaren riktar sig efter en hypotes för att ge forskningen riktning och även för att ge

�13

teoretiseringar som följer forskningen förankring och stabilitet. Samtidigt lyfts vikten av att gå in i forskningssituationen utan att vara påverkad av tidigare formulerade teorier som kan förhindra formulering av teorier i forskningens process. Detta sker i och med en pendling mellan teori och empiri, i samma anda som den ovan beskrivna hermeneutiska spiralen (Figur 1). Layders modell har följts i arbetet med denna studie, då jag ansåg att en viss kunskap om sammanhanget var nödvändigt för att kunna dra bästa nytta av intervjuerna och kunna arbeta sig framåt i empirin. Samtidigt så har jag i arbetet försökt låta mig ledas i så stort mån som möjligt av empirin och förutsättningslöst kunna bearbeta materialet. Praktiskt sett har detta inneburit att viss inläsning och förberedelse inför intervjuerna skedde för att kunna formulera frågor och skapa medvetenhet om vad jag söker svar på. Förberedelsen upplevdes som avgörande för att kunna ha givande intervjuer och vara insatt i respektive respondents situation och förstå utgångspunkter. Detta var en stor hjälp i min tolkning av respondenternas svar. Samtidigt lade jag stor vikt i att hitta en balans i hur mycket jag förberedde mig för att inte börja bearbetningen innan intervjuerna hade genomförts, det vill säga att jag inte skapade mig uppfattningar utifrån inläsningsmaterialet. Ett viktigt steg i detta var att formulera intervjufrågorna så likt som möjligt och samtidigt i samtalet anpassa sig till respondenten. Detta tillät ett djupare samtal och därmed bättre utgångspunkt för bearbetningen, då respondenterna inte behövde förklara ¨från grunden¨ utan genast kunde ge sig in i besvarandet av själva frågan. Layders (2005) teori tolkade jag i detta arbete därmed att ha en hypotes som innebar kunskap om respondenterna och deras situation. Hypotesen innebar även att det finns något problem mellan kommunförbund och kommuner, men mer exakt än så ville jag inte formulera någon hypotes för att kunna gå in i intervjuerna med så öppet sinne som möjligt.

2.2.2 DJUPINTERVJU Datainsamlingsmetoden som störst tonvikt ligger på i denna studie är djupintervjuer. Denna metod är mest lämpad för studiens upplägg samt forskarens ontologiska och epistemologiska ståndpunkt. Med övertygelsen om att alla fenomen är starkt kontextbundna och inget fenomen går att förklara eller förstå utan kontexten det utspelar sig i så är det av största vikt att genomföra intervjuer där kontexten kan få spela roll (Sohlberg 2002). I denna datainsamlingsmetod finns möjligheten för respondenterna att redogöra för det de anser vara relevant för att besvara den ställda frågan. På detta sätt läggs mycket vikt på respontenternas åsikter, känslor och tolkningar, vilket är just avsikten i detta arbete (Sohlberg 2002).Den ontologiska inställningen i arbetet lyfter betydelsen av människors kunskap, perspektiv, interpretationer och interaktioner och denna ontologiska grundinställning återspeglas i studiens datainsamlingsmetod (Mason 2002). Syftet som innebär att undersöka relationen mellan regional och kommunal nivå är i största grad beroende av människors åsikter och emotioner och sätter dessa i centrum, vilket gör djupintervjuer till det bästa valet i detta fall. I och med djupintervjuer ges möjligheten att fånga upp just dessa aspekter av fenomenet (Sohlberg 2002). På detta sätt ges forskaren möjligheten att nå ett djup som inte är lika tillgängligt i och med andra metoder. Nyanseringar och fenomenets komplexitet står i centrum och forskaren vill inte uppnå en bred undersökning av mönster som visar sig på ytan, utan målet är att gå på djupet och hitta underliggande anledningar för det som är synligt på ytan (Mason 2002). I min ontologiska inställning är jag övertygad av att de synliga mönstren i och för sig kan och behöver identifieras och kartläggas, men att detta arbete inte på något sätt kan förklara fenomenen. Förklaringen för dessa ligger nämligen mycket djupare och går inte att se utan utförligt analysarbete, och även då handlar förklaringarna mest om kvalificerade gissningar då

�14

sanningen inte är synlig. Men för att kunna närma sig sanningen krävs det att borra sig ner på djupet i fenomenet för att kunna hitta möjliga förklaringar (jämför Figur 1). Att genomföra en djupintervju ställer speciella krav på forskaren som hen måste förstå och försöka hantera på ett sätt som gör att studien påverkas så lite som möjligt. I en kvalitativ studie handlar datainsamlingen mer om en aktiv och reflexiv handling än om ett objektivt insamlande av information (Mason 2002). Många kvalitativa forskare har visserligen målet om att vara så objektiv som möjligt i sitt arbete, det är dock centralt att inte underskatta det egna inflytandet på datainsamlingen och reflektionsarbetet som krävs för att hantera detta (Mason 2002). Även vid utformandet av intervjuunderlaget krävs en större arbetsinsats av den kvalitativa forskaren. Utmaningen ligger i att hitta en balans mellan de sociala kraven i samtalet och de vetenskapliga kraven på intervjun (Mason 2002). Intervjusituationen ska i en kvalitativ intervju i optimala fallet likna ett ¨samtal med mening¨, vilket innebär att samtalsstrukturen ska vara avslappnad för att skapa en angenäm och fri känsla för respondenten samtidigt som det ska uppfylla sitt syfte. Detta ställer stora krav på forskaren som måste uppfylla båda dessa krav samtidigt. Så även om en kvalitativ intervju inte ska gå efter en rigorös planering och en fast följd av frågor, så krävs det ändå en genomgående planering med öppenhet för flexibilitet. För att uppnå detta krävs det att forskaren har arbetat igenom sitt material och frågeställningarna mycket väl samt förberett sig noggrant för att kunna uppfylla dessa krav samt den sociala delen i samtalet (Mason 2002). !I arbetet med datainsamlingen för denna studie har jag arbetat utifrån ovan beskrivna utgångspunkter. Det genomfördes fyra djupintervjuer med en representant från vardera kommun samt en representant från regionförbundet. Intervjuerna varade mellan 40 minuter till 75 minuter, två genomfördes personligen och två via telefon då avståndet inte tillät annat. De två telefonintervjuerna visade sig vara kortare än de ansikte mot ansikte, då alla frågor blev besvarade anser jag dock inte att detta innebar något problem men det är möjligt att telefonintervjuerna kunde ha blivit mer utförliga och mer djupgående om även de hade skett ansikte mot ansikte. Förberedelsearbetet inför intervjuerna var omfattande och materialet, det vill säga utgångspunkterna för intervjufrågorna skrevs samman, bröts ned och återuppbyggdes på annorlunda sätt flera gånger tills underlaget verkade tillfredsställande. I intervjusituationen var flexibiliteten av stor betydelse, så underlaget förändrades något för att passa in i respektive samtal men utan att ändra grunderna som hade jobbats fram. Ett förberedande, kortfattat underlag med en förklaring av de teman som skulle vara centrala i samtalet skickades till respondenterna i förväg för att ge dessa möjlighet att reflektera något över frågeställningen i förväg redan. Detta ansåg jag vara av betydelse för att säkerställa att samtalen var givande då risken fanns att respondenterna inte hade reflekterat över dessa frågor tidigare. Även här återkommer de vetenskapsteoretiska ansatser som diskuterades i tidigare kapitel. Det ansågs avgörande att även ge respondenterna en viss förförståelse om intervjusituationen för att bäst kunna besvara frågeställningarna. Det skulle i och för sig ha varit en mycket intressant aspekt för studien i sig om respondenterna aldrig hade reflekterat öven frågorna jag ställde, så var det dock inte syftet med studien i detta fall. Syftet var att låta respondenterna reflektera över frågeställningen, vilket jag anser mig ha uppnått i och med mitt framgångssätt. I intervjusituationen gjorde jag som forskare mitt bästa för att uppfylla ovan nämnda två krav. Då det krävs att ha flera bollar i luften på samma gång samtidigt som forskaren måste kunna ta spontana beslut över intervjuinnehållet så anser jag att detta blir bättre med erfarenheten, vilket var anledningen till att jag tog till flera hjälpmedel för att försäkra mig om bästa möjliga resultat. Inspelning av intervjuerna var en metod som

�15

användes för att jag inte skulle behöva tänka på att skriva med samtidigt. En annan metod var att hålla sig möjligheten öppen att kontakta respondenterna för följdfrågor där det behövdes. I sista led för att försäkra både mig och respondenterna om att det inte skett några missförstånd så fick respondenterna granska respektive delar av empirin i manuskriptform och påpeka möjliga missförstånd som jag då anpassade innan vidare bearbetning av materialet.

2.2.3 KOMPLETTERANDE LITTERATURSTUDIER För att komplettera ovan nämnda djupintervjuer och för att ge analys och slutsatser en stabilare bas att stå på så utfördes även en granskning av kompletterande dokument som intervjuerna kretsade kring eller tangerade. Med fördel används inom adaptiv teori en kombination av flera olika datainsamlingsmetoder för att maximera möjligheten att generera nya teorier (Layder 2005). Det är dock viktigt att utifrån ett helhetsperspektiv överblicka metoderna som ska användas och epistemologiska och ontologiska antaganden som görs i arbetet innan flera metoder kombineras (Layder 2005). I detta fall talar dock efter grundlig reflektion inget emot att kombinera dessa två metoder då de är ett komplement till varandra. Även om granskning av dokument för sig inte ger lika stort värde ur syftets synvinkel, så innebär den dock ett avsevärt tillskott i kombination med djupintervjuerna. De granskade dokumenten är de dokument som är underlag till intervjuns samtalsämne (Värmlandsstrategin samt dess bilagor) men även sådant som stödjer intervjuernas resultat (dokument från kommunerna, broschyrer, kommunala utvecklingsplaner/översiktsplaner eller hemsidor). Layder (2005) talar specifikt om kombinationen av metoder av olika natur (kvantitativa och kvalitativa) men nämner även kombinationen av etnografiska tekniker med statistik och andra enkätliknande tekniker för datainsamling, samt nämner han även allmän kombination av olika tekniker (Layder 2005). I och med att dokumenten innebär ett naturligt komplement till intervjuerna som genomförts så anser jag att de både är nödvändiga och passande för att ge studien en bättre bas och förbättrad reliabilitet. !Metoden som användes för detta är en innehållsanalys med kvantitativa inslag. Detta innebär att det manifests innehållet var det som var av betydelse i analysen (Krippendorf 2004). Tolkning sker alltid till viss del då forskaren bearbetar en text (se kapitel 2.1), en analys av texternas latenta innehåll har dock tonvikten inte legat på utan analysen av de nämnda dokumenten skulle främst ge ytterligare information och djup till djupintervjuerna som nämnt ovan. I processen har textens helhet tagits hänsyn till och informationen som varit relevant för frågeställningarna har tagits fram i och med färgkodning i flera omgångar. !Värmlandsstrategin och dess bilagor är framförallt dokument som naturligt faller sig att granska utifrån frågeställningen då processen om framtagandet av strategin är av största vikt för att besvara frågeställningen. I och med att processen då dokumentet både producerades men även processen då det ¨konsumeras¨ är centrala i undersökningen så är granskningen av dokumentet i sig ett naturligt val (Mason 2002). Dokumenten i detta fall ska dock inte uppfattas som en datainsamlingsmetod som jag enligt min epistemologiska och ontologiska uppfattning anser vara tillräcklig i sig (Mason 2002). Jag uppfattar dock just kombinationen av de djupgående djupintervjuerna med dokumentgranskningen ge datainsamlingen ytterligare en dimension. Djupintervjuerna är dock den insamlingsmetoden som störst tonvikt ligger på och dokumenten bör snarare ses som ett komplement. De granskade dokumenten har till största del använts som möjlighet att få fram ytterligare information om processen som handlar om

�16

framtagandet av Värmlandsstrategin samt även att ta del av officiella uttalanden som hela kommunen eller hela regionförbundet står bakom. Dessa användningsområden verkade som en bas och en motvikt till de subjektiva uttalanden intervjuerna gav.

2.2.4 URVAL Då föreliggande studie är av kvalitativ natur, är urvalet av forskningsobjekt för undersökningen av största vikt. Detta urval utgör grunden för studien och bestämmer i stor mån dess reliabilitet och validitet. Då urvalet i kvalitativa studier ofta är betydligt mycket mindre än i kvantitativa studier så kan man inte kalla det för representativt i samma mening som i större undersökningar (Sohlberg 2002). Kvalitativa studier fokuserar på att gå på djupet istället för bredden, vilket innebär ett mindre urval till förmån för noggrannhet och djup i de enstaka intervjuerna. En intervjustudie som bygger på ett mindre antal intervjuer måste dock detta betänkas i fråga om generalisering, vilket jag kommer resonera mer ingående kring i nästa kapitel. Då det inte är möjligt att inkludera hela populationen eller ens ett representativt urval i undersökningen på grund av ovan nämnda förutsättningar i en kvalitativ undersökning, så blir urvalet desto viktigare för undersökningens resultat samt hur undersökningen ska förstås och interpreteras av läsarna. Ett strategiskt urval, där urvalet ska återspegla ett relevant intervall av förekommande fenomen eller som i detta fall åsikter, är den sortens urval som applicerats i denna undersökning (Mason 2002). I och med att välja gruppen respondenter (eller deltagande kommuner) strategiskt, så skapas en välgrundad möjlighet att bygga argument på. Urvalet innehåller på så sätt flera olika exempel ur populationen som ska visa på den möjliga intervallen som finns i denna population. På så sätt är urvalet representativt, men inte i konventionell mening då det går att generalisera utifrån urvalet, utan i den mening att olika exempel ur populationen ska täckas i och med urvalet (Mason 2002). !I föreliggande undersökning var meningen på så sätt att skapa ett urval som visade upp så olika åsikter som möjligt i och med att välja kommuner i Värmland med så olika förutsättningar som möjligt.Tre olika argument låg framförallt till grund för valet, vilket var kommunernas storlek, historiska och sociala bakgrund samt dess förhållande till besöksnäringen. Inom dessa kategorier eftersträvades olika förutsättningar i kommunerna för att få en så stor bredd som möjligt på de deltagande kommunerna. Inom Värmland finns en stor skillnad mellan öst och väst i fråga om tankar om tillhörighet, men framförallt i socialt kapital och företagande (se kapitel 5.1). Grundat på dessa teorier ansåg jag att urvalet borde ta hänsyn till dessa förutsättningar, och valde därför att ta en kommun i vardera vädersträck, nordliga, östra och västra Värmland. Till detta tillkom att jag strävade efter att få olika förutsättningar i storlek och hur kommunerna ställer sig till besöksnäringen, för vilket varumärke och regional identitet är av speciell betydelse. Valet föll i slutänden på Årjäng i väst, Torsby i norra Värmland samt Filipstad i östra (för kommunbeskrivningar se kapitel 5.2, 5.3, och 5.4). De tre argumenten jag valde att utgå ifrån i mitt urval har inneburit att tre perifera kommuner har valts i detta arbete. Detta har betydelse med tanke på att frågeställningarna kommer besvaras utifrån detta perspektiv, nämligen kommuner som ligger långt ifrån maktcentrum. Med tanke på problematiken som valts att undersökas i detta arbete så anser jag att valet av de tre kommunerna är strategiskt i den mån att dessa perifera kommuner upplever problem och avstånd till maktcentrum och kommunförbundet starkare än andra möjligtvis gör, just på grund av det geografiska avståndet. Jag kommer återkomma till betydelsen av det geografiska avståndet senare i arbetet. Att koncentrera sig på dessa perifera kommuner har varit en avgränsning jag

�17

gjort för detta arbete, och läsaren bör ha detta i åtanke vid läsning. För vidare forskning vore det mycket intressant att jämföra resultat från denna undersökning med inställningen i kommunen som ligger närmre maktcentrum. !Personer i kommunerna valdes sedan på ett mycket enkelt sätt då kommunstyrelsens ordföranden var de personer jag hade utsett som mest representativa för syftet. På så sätt säkerställde jag att respondenterna hade samma position i respektive kommun samt lika maktförhållanden och ansvar. Detta ansåg jag vara av betydelse för att inte få en ojämn bild av verkligheten. Som sista deltagare i undersökningen valdes kommunalförbundet Region Värmland av given anledning som representant för den regionala nivån och författare av det regionala utvecklingsdokumentet Värmlandsstrategin som är central i undersökningen. På Region Värmland valdes en respondent som varit aktivt delaktig och involverad i arbetet med Värmlandsstrategin både i framtagandet internt såväl som i arbetet med dialogen med kommuner, medborgare och organisationer. !Urvalet innebär att åsikter och perspektiv från en individ i varje kommun samt på kommunalförbundet använts som bas för analysarbetet. Det är viktigt att vara medveten om att detta är subjektiva åsikter, även om de kommer från individer som är väl insatta i ämnet och har god överblick över processen och förhållanden så innebär detta inte att dessa åsikter representerar alla åsikter i kommunerna. Representanten från kommunalförbundet betonar att han besvarat frågorna i sin roll som tjänsteman och det inte har förekommit några subjektiva åsikter. Detta har tagits hänsyn till i redovisningen av intervjun, dock utgår denna forskning ifrån att allt som återges innebär en viss tolkning då varken forskare eller respondent kan vara objektiva. Detta har redovisats i tidigare kapitel då den teoretiska ansats som arbetet bygger på har förklarats. Därmed har denna intervju, så som de andra analyserats och bearbetats enligt dessa teoretiska grunder, redovisningen av intervjun skiljer sig som sagt dock från intervjuerna med kommunföreträdare. Trots att det handlar om subjektiva åsikter och svar så kan dessa ge en viss insyn, framförallt då de visar de vad personen med mest politisk makt i kommunen anser. Detta är av betydelse och innebär en passande utgångspunkt för analysarbetet i denna undersökning. I kapitel 1.4 Avgränsningar har jag redovisat hur jag avgränsar mig till enbart en nivå och en instans i detta arbete och hänvisar även till intresset för att undersöka fler aspekter i fråga om detta. Det är dock viktigt att läsaren är medveten om att det handlar om en intervju per kommun och därmed inte kan ses som representativt för kommunen. !!2.3 ANALYSPROCESSEN Forskning i sig handlar om att skapa meningsfulla sammanhang där det på första blicken inte tycks finnas några eller där de inte är speciellt tydliga (Sohlberg 2002). Att forska och att analysera innebär att sammanfatta, att finna mönster och strukturer och visa upp dessa. Detta sker i och med analysen av strukturer och att i detta förhålla sig till teorier (Sohlberg 2002). Detta kan göras med olika övertygelser i grunden och på olika sätt och vis. Grundinställningen till ontologi och epistemologi (se kapitel 2.2.1) spelar stor roll i detta arbete och bestämmer i stor grad hur analysen sker. I enlighet med den bakgrund jag beskrivit i kapitlen innan, så var idén i detta arbete att försöka ha ett holistiskt synsätt på sammanhanget vilket innebär att tonvikten ligger på att intressera sig för helheter (Sohlberg 2002). Delarna som analyseras ordnas in i ett större sammanhang och denna helhet är den som ska förstås, medan det inte finns någon större

�18

mening i att fastna på de enstaka objekten i analysen (Sohlberg 2002). Som beskrivit ovan är detta en viktig del i hermeneutikens synsätt och därför vill jag betona detta även här. Hermeneutikens pendlingsrörelse från del till helhet och tillbaks (se figur 1) ligger till grund för analysarbetet, vars mål är att ordna in delarna och resultaten från delarna i det stora och hela (Sohlberg 2002). En viktig fråga som behöver ställas och reflekteras över i detta sammanhang är vad som interpreteras vara det stora hela eller helheten. Bestämmelsen av detta påpekar Sohlberg (2002) vara en mycket subjektiv tolkning av forskaren eftersom systemgränser kan vara mycket diffusa. Dessa avgränsningar (se kapitel 1.4) har gjorts med största varsamhet och även om jag är medveten om att jag inte kan lösa mig helt från mitt subjektiva perspektiv har jag försökt vara så objektiv som möjligt i dessa frågor. Samtidigt är medvetenheten om att forskaren aldrig fullkomligt kan lösa sig från sin bakgrund lika viktig för läsaren som för forskaren själv för att kunna förstå resultatet på rätt sätt. !Som första moment för analysen genomförs en bakgrundsbeskrivning av kommunerna som inleder varje kapitel (se kapitel 5.2, 5.3 och 5.4). Detta är ett viktigt moment för att kunna ordna in delarna i helheten och är ofta förekommande i kvalitativa studier. På så sätt är det möjligt att ordna in de sociala aktiviteterna som står i centrum i en fysisk miljö och arbetet ges därmed en ram (Sohlberg 2002). Redan i detta moment sker en tolkning då beskrivningar, oberoende av deras noggrannhet alltid innehåller flera tolkningsmoment som forskaren inte kan lösa sig ifrån. Även här eftersträvas så otolkade beskrivningar som möjligt utan förväntan att uppnå detta. Nästa steg i arbetet som innebär tolkningar men kan missförstås som ett objektivt steg är klassifikationen av materialet. För bearbetning av det insamlade materialet krävs en klassifikation som gör det möjligt för forskaren att tydliggöra mönster och strukturer, denna klassifikationen i sig är dock inte oberoende av befintliga strukturer och normer då de utgår ifrån forskarens livsvärld och perspektiv (Sohlberg 2002). I detta arbete har jag haft som mål att ha en stark teoretisk förankring för klassifikationen, vilket ofta eftersträvas i den kvalitativa traditionen (Sohlberg 2002). De tematiska sammanfattningar jag gjort måste dock ses för vad de är, inte en avbildning av verkligheten utan en ¨kvalitativt betingad kassifikation som är beroende av syftet med analysen¨ (Sohlberg 2002, s.111). Det handlar därmed om abstraktioner som härstammar forskarens perspektiv och tjänar för att förenkla sammanhangen och därmed göra vidare analys möjlig (Sohlberg 2002). I föreliggande arbete skedde detta med förankring i den teoretiska bakgrund jag identifierat som relevant i kombination med teman och mönster som blev tydliga i det utförliga arbetet med materialet, och i en pendelrörelse mellan dessa två. Materialet kodades i en första omgång då enbart viktiga och för frågeställningen intressanta delar av transkriberingarna markerades och förseddes med en notis (Layder 2005). Från dessa notiser utvecklades preliminära kodningar vilka i flertalet genomgångar av materialet och teorin anpassades tills koderna började uppvisa mönster och strukturer i materialet (Layder 2005). I denna beskrivning blir tydligt hur mycket tolkning som ligger bakom insamling och bearbetning av data, vilket läsaren och forskaren själv alltid bör påminna sig om och ha i tankarna i analysen av arbetet (Mason 2002). !Som beskrivet i kapitel 2.2.1 så ligger en induktiv process till grund för slutledningar som dras i detta arbete. Induktiva slutledningar, vilket innebär att slutledningar dras utifrån observationer som gjorts, är aldrig logiskt bindande då det alltid är möjligt att framtida observationer uppvisar undantag från det fram tills dess observerade (Sohlberg 2002). Generaliseringar är utifrån detta arbete därmed att förstås med försiktighet eller bör inte uppfattas som allmängiltiga sådana över huvud taget (Sohlberg 2002). Utifrån den

�19

epistemologiska ståndpunkt som detta arbete utgår ifrån anser jag inte att generaliseringar bör uttalas över huvud taget i klassisk mening med utgångspunkt i detta arbete. Istället bidrar dock arbetet till kunskapen på annat sätt, i och med att generalisering definieras annorlunda och mer begränsat (Alvesson&Sköldberg 2008). Resultaten i detta arbete bör förstås för vad de är, nämligen en analys av just det valda avgränsade området. I den mån en annan institution eller ett annat fenomen liknar förutsättningarna i denna studie så kan dock vissa antaganden göras om att resultaten kan vara möjliga att applicera även i dessa fall, med förbehåll för undantag (Alvesson&Sköldberg 2008). I denna studie strävar jag därmed att se mönster och strukturer i detta fall, som i viss mån kan vara överförbara till andra, liknande sammanhang. Framförallt är dock syftet med studien att lyfta fenomenet och visa på en möjlig bredd av attityder och perspektiv på sammanhanget. !!2.4 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN Att som forskare reflektera över etiken i ett arbete är av största betydelse för att säkerställa forskningens försvarbarhet. Även i ett arbete som detta är det av värde för studien att forskaren reflekterat över etiska grunder framförallt inför genomförandet av undersökningen. I grunden för etiska reflektioner ligger lärdomar från forskning på tidiga 1900-talet framförallt, då forskningen tog lite hänsyn till människor och då individer fick betala höga pris, ofta sitt liv, för ackumuleringen av ny kunskap (Gilje&Grimen 2007). I detta arbete handlar reflektionerna om att bevara respondenternas och alla berörda individers värdighet och rättigheter (Vetenskapsrådet 1990).Framförallt vid användandet av kvalitativa intervjuer där respondenterna ofta är identifierbara som i detta arbete, ställs höga krav på etik och ett etisk förhållningssätt från forskarens sida och lägger därmed speciell tonvikt på reflektion och etiskt förhållningssätt i alla stadier under arbetets gång (Mason 2002). !Den viktigaste motsättningen som kräver etiskt övervägande är då forskningskravet ställs mot individskyddskravet. Forskningskravet innebär kravet på att forskning ska bedrivas, med inriktning på väsentliga frågor och hög kvalitet (Vetenskapsrådet 1990). Detta krav måste dock ta hänsyn till individskyddskravet som betyder skydd för alla individer som berörs av forskningen, mot otillbörlig insyn, psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning (Vetenskapsrådet 1990). Inget av de två kraven är absoluta utan måste vägas mot varandra inför varje vetenskaplig undersökning. Forskaren måste därför grundligt reflektera över det förväntade kunskapstillskottet och möjliga risker för berörda individer. I reflektionen ska både långsiktiga såväl som kortsiktiga följder ingå (Vetenskapsrådet 1990). Då individskyddskravet kan uppfattas som flummigt och svårkonkretiserat har vetenskapsrådet (1990) kristalliserat ut fyra huvudkrav som ska konkretisera kravet och göra det lättare tillgängligt för forskaren. Detta fyra huvudkrav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. I föreliggande undersökning har hänsyn tagits till samtliga fyra huvudkrav för att säkerställa att forskningen är etiskt försvarbar. Inför varje intervju informerades respondenterna om projektet och deras deltagande i projektet, både i förväg och vid själva intervjutillfället. De upplystes om att deltagandet är frivilligt samt möjligheten att avbryta sin medverkan. Samtyckeskravet uppfylldes då respondenterna gav sitt samtycke till att informationen de delade med sig av fick användas i undersökningen. Respondenterna informerades även om vad deras medverkan och informationen skulle användas till som nämndes ovan, vilket strikt och enbart var till forskningsändamål, och de försäkrades även om att inspelningar enbart användes för forskningens ändamål och

�20

förutom detta hanteras konfidentiellt. På så sätt säkerställdes även uppfyllandet av konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. För att ytterligare försäkra mig om att forskningen uppfyller etiska krav och respondenterna inte känner sig felaktigt behandlade i någon avsikt så fick de även ta del av respektive del av empirin som beträffade dem, innan någon annan än forskaren tagit del av det och innan tryck. På så sätt säkerställdes att forskningen skedde på deras villkor och att inga missförstånd uppstått i tolkningen av materialet. !!!

�21

3. REGIONER, IDENTITET OCH PLANERING !3.1 REGIONER - FRAMTIDENS VIKTIGASTE NIVÅ?

3.1.1 VAD ÄR EN REGION? I diskussionen om regional identitet är det viktigt att ta upp diskussionen vad region egentligen innebär, framförallt då detta är ett väldigt otydligt begrepp med många olika innebörder. Paasi (2011) påvisar hur abstrakt och komplicerat begreppet är. Han påpekar att så som begreppet används idag måste det både teoretiskt och empiriskt alltid baseras på kontexten för att kunna förstås. Han förklarar detta starka kontextberoende med att regioner inte kan förklaras enkelt och raklinigt i dagens läge. Anledningen för regioners stärkta betydelse i sig påpekar han vara avsevärt komplex och påpekar flera aspekter, bland annat tendenser som visar på ojämn utveckling mellan regionerna, regionala särskildheter som dialekter exempelvis som hotas med förfall samt federala tendenser som ska försvaga centralstaten eller som tjänar till att hantera separatistiska aspirationer och därmed förhindrar konflikter för att nämna några (Paasi 2011). !Globaliseringen spelar likaså en stor roll i regioners förstärkta betydelse i dagens läge. Förskjutningen av tonvikten till en annan skalnivå (den globala i detta fall), har i grunden lett till en uppdelning av tonvikten, där den delvis har förskjutits uppåt men delvis även neråt på skalan till den regionala nivån. Detta är en sorts motrörelse som ger människor säkerhet och en orienteringspunkt i dagens globala värld. Regionaliseringen och den ökade betoningen av regionerna innebär en sorts motrörelse till globaliseringen. Människor skapar sig på detta sätt en referensram, en orienteringspunkt i den regionala skalnivån som de kan ha förlorat i globaliseringens flummiga och komplexa processer (Paasi 2011). Viktigt att förstå i denna process är dock att denna förskjutning inte innebär en regionalisering till förutbestämda enheter som EU’s regionindelning exempelvis. Mycket mer utgörs den till stor del av tendenser som leder till en regionbildning i speciellt stora enheter, enheter som går över gränser eller på annat sätt inte matchar dagens NUTS-indelning och därmed utmanar detta system (Paasi 2011). 1

Utmaningarna som ställs i och med denna regionalisering och komplexiteten som processen innebär har därför lett till att diskursen i akademiska cirklar kallar processen för nyregionalism eller ¨new regionalism¨ (Paasi 2011). Inom nyregionalismen förskjuts tonvikten i regionaliseringen från att ha legat på administrativ indelning till att ligga på exempelvis ekonomiska sammanslutningar som faller sig naturligt i globaliseringens kontext eller nya former av kulturell identifiering. Söderbaum (2003) karakteriserar den nya regionalismen med begreppen !

¨[…] multidimenionality, komplexity, fluidity and non-conformity. It involves a variety of state and non-state actors, who often come together in rather informal multi-actor koalitions¨ (Söderbaum 2003, s.1f.) !

Denna komplexitet i ett fenomen är inte helt ovanlig när det handlar om ett fenomen som har så stor betydelse i samhället. Stor betydelse har regionerna nämligen, inte bara i akademiska diskurser utan framförallt i fråga om deras sociala och politiska roll (Paasi

�22

NUTS är en existerande regional indelning inom EU som sammanfattar regioner till statistiska 1

regioner som är jämförbara med varandra. Denna indelning finns sedan 1988 och tjänar som verktyg för statistiska undersökningar (SCB 2014).

2011). I EU blir denna betydelse särskilt tydlig då Regionernas Europa är ett begrepp som används flitigt inom unionen. Allt mer makt förskjuts mot den regionala nivån (vilket närmre beskrivs i kapitel 3.1.2) och visar därmed på förskjutningen av tonvikten till andra skalnivåer samt vilka nya och viktiga betydelser som tillskrivs regionala territorier (Paasi 2009). Ek (2003) grundar dessa tendenser i tre föreställningar som råder i europeiska unionen, vilka är föreställningen om den föråldrade territorialstaten, om ökad regional konkurrens samt föreställningen om nätverkens EU som ett önskvärt scenario. Den första föreställningen om att territorialstaten är föråldrad i dagens samhälle är ingen ny tanke, flera forskare har uttalat sådana tankar sedan en längre tid tillbaks. Jane Jacobs var en av dessa som tidigt redan förespråkade stadsregionen som en enhet som faller sig mer naturligt än staten (Ek 2003). Hon anser att strävan efter geografisk utjämning av nationell tillväxt istället hindrar expansiva regioner att uppnå sin maximala tillväxt. !Argumentationen passar väl in i dagens nyliberala diskurs (Ek 2003). Samtidigt passar den väl in i de diskussionerna som finns kring regioner och den gamla förståelsen av begreppet som sedan länge har utdömts i akademiska cirklar (Paasi 2009). Nyregionalismen stöds av poängen att regioner inte är och aldrig har varit statiska och oproblematiska. Regioner och regionalism handlar om en process o socialkonstruktivistisk anda (Ek 2003). Regioner är tids- och platsspecifika och bör ses som historiskt tillfälliga formationer som visserligen ofta är institutionaliserade, men efter en tid kan upplösas, läggas ihop med andra regioner eller brytas upp i mindre enheter beroende på politik, kultur och ekonomi. Exemplen för detta argument är otaliga och visar på att de är i ständig förändring och med största sannolikhet fortsatt kommer vara det(Paasi 2011). Avgörande för hur regionbildningen går till har visat sig vara kulturellt betingad eller beroende av diskurser. Kontexten som regioner idag bildas efter är i stor grad det globala nyliberala landskapet med konkurrenskraften i centrum (Paasi 2011). Konkurrensen mellan regioner är en utlösande faktor för regionalism samtidigt som konkurrensen utlöses av regionalismen. Samtidigt tyder detta på vikten av en ny definition av begreppet region, då den gamla, statiska definitionen av begreppet inte håller för detta komplexa sammanhang utan måste teoretiseras på nytt. Ytterligare försvårande är det faktum att region i dagens debatt även kan förstås på olika nivå, både som sub- och supranationell enhet vilket också måste tas hänsyn till i teoretiseringen. I denna komplexitet manar Paasi (2011) till att både den teoretiska och empiriska förståelsen av begreppet region måste vara kontextbaserad för att undvika en abstrakt och tom generalisering av begreppet.

3.1.2 MAKTFÖRSKJUTNING - REGIONERS POLITISKA ROLL I föregående kapitel tangerades redan den politiska maktförskjutning till den regionala nivån som skett i den Europeiska Unionen de senaste decennierna. Förskjutningen ger regioner en ny position med nya utmaningar och möjligheter jämfört med det klassiska systemet där staten står i centrum. Samtidigt innebär den dock också att hela maktbalansen förändras vilket påverkar alla nivåer i den politiska arenan samt även privata aktörer som jag kommer gå in på i detta stycke. Maktförskjutningen till den regionala nivån påbörjades redan på 1980-talet då regionpolitk för första gången dök upp på agendan och inledde en flera decennier lång process som förändrade regioners betydelse. En speciellt viktig händelse för denna process var Sveriges inträde i EU där regioner redan spelade en viktig roll och tanken om regionernas Europa var och är central. Framförallt året 2007 är dock viktig för att förstå dagens skeenden kring regionerna idag, då det var året då riksdagen efter några försöksregioners framgång

�23

bestämde att alla regioner skulle få bilda regionala samverkansorgan som tog över viktiga uppgifter från både kommunal och statlig nivå (Johansson 2013). !Sveriges EU-medlemskap hade och har som nämt en stor betydelse för regioners position och maktförhållanden. Med inträdet i unionen konfronterades Sverige med tanken om självständiga och självstyrande regioner som även bär ansvaret för den politiska arenan i regionen (Johansson 2013). Även om regionpolitik inte var något helt nytt för Sverige så var det dock ett mer radikalt tänkande kring dessa frågor i EU. Detta innebar även att regionala aktörer krävde att få mer eget ansvar, får mer egen makt och kan genomföra planer på egen hand med hjälp av den position som EU ger dem (Säll 2013). Dessa funderingar innebär ett minskat ansvar för staten medan kommuner och andra regionala aktörer stärks. Grundar gör sig dessa tankar till stor del i tillväxtfrågor, då autonoma regioner innebär konkurrens mellan dem och på så sätt främjar utvecklingen (Johansson 2013). Politiskt sett så innebär stärkta regioner att politiken förs närmre medborgarna, i och med att beslutstagandet skulle ske närmre invånarna och därmed tillgängligheten och kvalitén på besluten förbättras då beslutsfattarna vore närmre sakfrågorna. I Sverige genomfördes ett försök med några testregioner, däribland Skåne och Kalmar som Johansson (2013) skriver om, vilka verkade ha bra framgång. I regionerna lades det märke till ett ökande partipolitiskt intresse och organisationer av olika slag upplevde sig kunna påverka i större mån och göra sig hörda på ett bättre sätt. Därpå skedde ovan nämnda lagstadgning om regionala samverkansorgan. När regionförsöken blev permanenta dock anser Johansson (2013), då uppdagades den ¨regionala administrativa röran¨ (Johansson 2013, s.66). Han anser att regionpolitken och processer som försiggår i regioner och framförallt i samband med regionförbunden är otransparenta, svårtillgängliga och att mycket sker i informella arenor. Den politiska organisationen upplever han som oöverskådlig och processer blir mer och mer komplexa, komplicerade och svåra att följa upp (Johansson 2013). En oroande tendens han observerar är att politik alltmer blir till något elitärt och bara en utvald grupp som innefattar politiker, organisationsföreträdare, tjänstemän och experter har tillgång till denna arena. Sättet att hantera politik och regionala frågor på regional nivå anser han har blivit till en fälla och går mot ett oroande håll. !Det Johansson påtalar är förändringen i hur politik går till som ofta sägs innebära att styrningen gått från government till governance. Innebörden är att formella former av styrning (statligt) ersätts av lösa styrningsformer som till stor del baserar på exempelvis nätverk och partnerskap med privata aktörer (Rönnblom 2013). Begreppet governance ska innefatta de komplexa processer och samarbeten där offentliga aktörer tar hjälp eller samarbetar med privata aktörer för att förbättra och effektivisera resultaten. Dessa samarbeten som ofta innebär en stark politisk inblandning av privata aktörer är mycket komplex och ofta svår att belysa eller kartlägga fullt ut då kraven på transparens och legitimitet förändras i dessa sammanhang jämfört med statliga instanser. Det komplexa sammanhanget beskrivs ofta med begreppet flernivåstyre (Rönnblom 2013). Flernivåstyre lyfter betydelsen av flera nivåer som är delaktiga i beslutstagandet och att makten inte enbart ligger på ett ställe utan är fördelad över många nivåer. Begreppet innefattar även EU-nivåns viktiga roll i dagens politik och tar hänsyn till en försvagad hierarki mellan nivåerna. Detta innebär att kontakt även kan finnas mellan två nivåer utan att den mellanliggande involveras (exempelvis direkt kontakt mellan den regionala och EU-nivån som är väldigt vanligt i framförallt strukturfondsfrågor). Forskningen om flernivåstyre och teoretiseringen av begreppet är redan omfattande trots fenomenets jämförelsevis ringa ålder, dock leder dess komplexa natur till oenighet i forskarvärlden

�24

på flertalet punkter (Pierre&Schütt 2003). Denna del av arbetet ska dock inte tjäna till en exakt redovisning av forskningsläget i fråga om flernivåstyre utan bara lyfta de förutsättningar som regioner jobbar utifrån i grova drag. Det som är av intresse i sammanhanget är den roll som regioner har idag, hur makten fördelas och vilka möjligheter och utmaningar detta innebär för både den regionala och kommunala nivån. Regioner måste i och med maktförskjutningen hantera ett stort ansvar för den egna regionens utveckling. Där tidigare centralmakten fört en fördelningspolitik för en jämn tillväxt i hela landet härskar nu ett klimat där var och en kämpar för sig (ur regionens perspektiv, inte nödvändigtvis på individbas). I denna kamp handlar det inte enbart om konkurrensen utan det handlar framförallt om att kunna erbjuda regionens invånare välfärd och sekundärt kunna bidra till landets framgång i sin helhet (Säll 2013). Som ovan nämnt har maktföskjutningen även gett privata aktörer en ny plats i sammanhanget och de tar allt större plats i organisationen av den regionala utvecklingen. Detta sker framförallt i form av de ovan påtalade privat-offentliga partnerskapen som ger aktörerna en viktig och maktfylld position (Säll 2013). De offentliga aktörerna har istället tagit ett steg tillbaks och intagit en administrerande position där huvuduppgiften är att skapa förutsättningar för tillväxt utan att sedan egentligen vara involverad i tillväxtarbetet i sig. !Även om förändringarna sedan centralmaktens glanstider verkar ha förändrats påtagligt måste även detta granskas kritiskt, så som flernivåstyret i sig bör granskas kritiskt. Pierre och Peters (2004) efterlyser en sådan kritisk granskning på flera håll då de anser att både forskning och politiken ofta enbart ser fördelarna med systemet utan att fundera över nackdelarna. Denna okritiska inställning i sig ser Pierre och Peters (2004) som ett stort hot. Didi (2010) å andra sidan anser att maktskiftet ges för mycket betydelse. Även om skillnader och en förskjutning av makt är uppenbar så anser hon att staten dock inte står maktlös lika lite som offentligt-privata partnerskap är någon nyhet, som berättelser om maktskiftet ofta undermedvetet eller medvetet förmedlar (Didi 2010, Rönnblom 2013). Staten har fortfarande betydelse och offentligt-privata partnerskap fanns även innan flernivåstyre blev ett begrepp. Även om en maktförskjutning kan observeras och fler aktörer tillåts delta i beslutstagandet så ser Didi (2010) ingen urholkning av statens makt. Den statliga nivån har enligt Didi fortfarande en central position i styrningskedjan

3.1.3 SAMVERKAN MELLAN REGION OCH KOMMUN Regionaliseringsprocessen har inneburit flertalet utmaningar till politiken och samhället som redan har lyfts i detta kapitel. Vidare vill jag gå in på aspekten hur dessa förutsättningar påverkar förutsättningarna för relationen mellan region och kommun. Det som skedde i regionaliseringsprocessen och framförallt institutionaliseringen av denna, innebar att ett helt nytt lager lades till och som skulle bli delaktig i politik och samhällsprocesser (Persson 2010). Med det nya lagret följde en inriktning och föreställningar om konkurrenskraft, tillväxt och eget ansvar för utveckling som inte hade varit del av politiken i denna grad tidigare. Detta nya tankemönster skulle och ska fortfarande integreras och kombineras med kommunernas verkligheter som innebär olika intressen och behov som behöver tillfredsställas för att verkligheterna ska fungera. Ofta innebär kommunernas världsbild ett tankesätt som ligger rätt långt ifrån det regionala lagrets tankar och målsättningar som de ska samarbeta med. Persson (2010) sammanfattar denna komplicerade relation på ett passande sätt som återger sammanhanget väl: !

�25

¨Regionförbundet har en komplex roll mellan entreprenörsinriktad myndighet och konsensusmyndighet¨ (Persson 2010, s.9) !

Citatet fångar regionförbundens interna tvist och den svåra uppgiften de står inför, att kombinera dessa två. För att förstå relationen och samverkan mellan kommun och region är det av vikt att förstå positionen regionen befinner sig i och utmaningar den nivån måste möta och lösa. !Pierre och Schütt (2003) identifierar två olika modeller för regionstyrning som innebär något annorlunda förutsättningar för varje modell. I Västra Götalandsmodellen skapas ett nytt och självstyrande organ i och med regionreformen. Organet bestämmer därmed själv över verksamheten och dess inriktning (Pierre&Schütt 2003). Den andra modellen kallar de kommunförbundsmodellen, vilket innebär att regionen styrs underifrån av kommunerna i regionen. Kommunerna har på detta sätt en instans som handskas gemensamma problem och deras lösning. På detta sätt får regionen en problemlösande roll som arbetar direkt för kommunerna. Regionens folkstyre kan dock bli otydligt och indirekt i kommunförbundsmodellen (Pierre&Schütt 2003). Även om Pierre och Schütt identifierar Västra Götalandsmodellen som de koncentrerar sig på som sämre utgångspunkt än kommunalförbundsmodellen, så ser de dock i det stora och hela en positiv samordning även i denna modell. Regionen ses som ett komplement snarare än konkurrent. En punkt som de identifierar som problematisk är dock utvecklingspolitiken, trots deltagande av kommunerna i arbetet. Forskningen visar i senare skede dock en mer positiv inställning som de interpreterar som ömsesidig anpassning mellan region och kommun, vilket tillåter ett positivt samarbete (Pierre&Schütt 2003). Att den regionala samverkan har påverkat kommunerna är uppenbart i denna forskning, och även Sjölin och Jerneck (2003) påpekar att grundandet av regionala samverkansorgan har påverkat den lokala beslutskraften. Flertalet kommuner upplever sig ha sämre möjligheter att hävda sina intressen sedan regionstyrningen vunnit betydelse. En delvis lösning på detta verkar dock vara olika sätt att involvera kommunpolitiker i regionfrågan. I jämförelsen av försöksregionerna Kalmar och Skåne upptäcker Sjölin och Jerneck (2003) att Kalmars framgång var större, där kommunpolitiker var de som drev regionfrågan, medan det i Skåne var landstingspolitiker som övertog denna uppgift. Att drivkraften ligger på lokal nivå verkar vara en fördelaktig utgångspunkt (Sjölin&Jerneck 2003). Även Johansson (2013) efterlyser starkare lokalt engagemang från lokal nivå i regionpolitiken och allmänt starkare involvering i flernivåpolitiska förhandlingsmiljön. En vitalisering av länkarna mellan region och kommun är av största värde för flernivåstyrets succé, vilket exempelvis kan åstadkommas i och med att lyfta lokala frågor och lokala aktivister på regional nivå och regionala förhandlingsarenor (Johansson 2013). !Sammanfattningsvis så innebär den regionala samordningen en utgångspunkt som kommuner måste förhålla sig till. Den innehåller många positiva möjligheter till samordning och hjälp för kommuners utveckling om både den kommunala och den regionala nivån är villiga till detta (Persson 2010). Persson (2010) identifierar två sätt av samordning. Den positiva samordningen innebär ett aktivt samarbete, stärkning och utveckling mellan kommunal och regional nivå. Negativ samordning kallar han den sortens samarbete där båda nivåerna håller sig till sitt och man försöker undvika överlappningar (Persson 2010). I realiteten handlar det ofta om en blandning av båda, där näringslivet verkar vara en punkt där kommunerna inte fullt ut litar på regionförbunden. En förbättring ser Persson (2010) dock, vilket lämnar en förhoppningsfull ton för framtiden. Negativ samordning ser han framförallt i de större

�26

kommunerna som lägger värde på att hålla isär kommunal och regional nivå i fler avseenden än mindre kommuner. Skapandet av mötesplatser, mobilisering av aktörer och framförallt tillhandahållandet av kunskap som enstaka kommuner inte skulle ha möjlighet till är några av insatserna från den regionala nivån som Persson (2010) identifierar som uppskattade av den kommunala nivån. !!3.2 KÄNSLA OCH KÄRLEK TILL PLATS

3.2.1 PLATSIDENTITET Platsbegreppet i sig är grundläggande för att förstå platsidentitet. Dessa två begrepp är så starkt sammanflätade att förklaringen av plats samtidigt förklarar platsidentitet i viss mån. Ett viktigt steg togs i kulturgeografin när forskare började förklara plats som något mer än enbart en geografisk plats, en punkt på kartan som utgörs av en rad synliga aspekter. Två av dessa forskare som var speciellt framträdande i att ge plats en djupare mening var Yi-Fu Tuan och Edward Relph, som båda på 70-talet utgav böcker där de förklarade en djupare dimension av den geografiska platsen, en dimension som inte hade tagits hänsyn till så långt. Forskarna betonade mjuka värden som finns på platser, känslor och subjektiva perspektiv, vilket öppnade en dörr till att se på platser ur ett humanistiskt perspektiv (Cresswell 2004). På detta sätt började platser lyftas som ett koncept eller en idé istället för att enbart se platser som geografiska punkter på jordens yta. Tuans förståelse av plats hade enorm betydelse och påverkan av kulturgeografin i sig och platsförstå-elsen i synnerhet. Två böcker utgavs av Tuan (1990; 1997), Topophilia och Space and Place där han redogör för sitt per-spektiv på fenomenet. Med Topophilia myntar han begreppet som han för-klarar ska uttrycka män-niskans kärlek för platser. Han lyfter det starka känslomässiga bandet som finns mellan människor och platser. För att förtydliga skiljer han även mellan platser och rum-met, där rummet defi-nieras som en öppen arena med rörelse och händelser i fokus medan plats innebär raka motsatsen, ett ställe att stanna till, vila och bli involverad (Cresswell 2004). Tuan lyfter att den rumsliga geografins hårda definition av plats inte räcker till för att fånga begreppet. Den saknar den mänskliga delen i fenomenet och redogör därmed inte i närheten för alla aspekter som begreppet innefattar. Människor reagerar snarare känslomässigt på platser än rationellt, vilket tyder på det starka band de har till platser, vilket blir till en del av platsen i sig och därför följaktligen även måste vara del av definitionen av plats (Hospers 2010). !Även Relph tar fasta på relationen mellan människa och plats i sin reflektion i boken Place and Placelessness från 1976 och även han gör skillnad mellan plats och rummet för att lyfta sin poäng. Relph å sin sida beskriver rummet som kontexten för plats, men rummet som något som saknar mening i sig. Mening får rummet dock i och med speciella platser som utmärker det (Cresswell 2004). Mening är den idé som är central i Relphs argumentation. Han förklarar platsers mening och speciella ställning då människan visar reaktioner och respons på platser i form av känslor. De tillordnar bekanta platser känslor och en innebörd och ser därmed en mening i platserna, de får en betydelse för dem. Sådana platser kan vara platsen där man jobbar, bor, leker, tränar, vilar, etc. Platsers innebörder utvecklas speciellt i vardagen, därför lyfter Relph vardagens betydelse som kontext i meningsskapandet. Människan utvecklar även en känsla av att vilja beskydda dessa meningsfulla platser mot sådant som inte hör hemma där och känner oftast nostalgi över efter att ha lämnat meningsfulla platser. Dessa känslor och tendenser tyder på det starka bandet människor skapar till platser och hur vi fyller dem med mening

�27

(Cresswell 2004). Alla dessa argument visar på hur människor känner en djup känslomässig tillgivenhet till platser, det han kallar för A sense of place (Hospers 2010). Än idag är både Relph och Tuan’s beskrivningar högst aktuella trots att de båda har en beaktligt lång livslängd, framförallt med tanke på hur teorier skapas, får betydelse i återskapandet och även förkastas igen i dagens samhällsforskning. Paasi (2003) som är ett betydande namn inom forskningen kring regioner och regional identitet och därmed av betydelse för detta arbete, anser att Relphs beskrivning av platsidentitet än idag är en av de bästa analytiska redogörelser för begreppet. !

Förståelsen av plats som ett fenomen fyllt med mjuka värden, mening och betydelse är grunden till förståelsen av vad platsidentitet innebär. Det förklarar utgångspunkten för hur människor kan känna en så djup relation till en påstådd ¨livlös¨ plats sett ur ett rumsligt geografiskt perspektiv. Det förklarar hur livlösheten är enbart ytligt och hur platser egentligen är fyllda med mening på olika sätt som är utgångspunkten för människor att bygga relationer till den. Som nämnt ovan är det tydligt att människor bygger relationer till flertalet platser (jobbplatsen, bostadsplatsen, träningsplatsen, osv.) och därmed även kan känna tillhörighet till platsidentiteter på olika platser. En modell som tydligt lyfter hur olika identiteter i människor

existerar sida vid sida visar Jones och McEwans (2000) Model of Multiple Dimensions of Identity (Se Figur 2). I detta fall har det tagits fasta på den personliga identiteten människor känner, men modellen lyfter tydligt principen om att multipla identiteter existerar sida vid sida i människor. Jones och McEwans (2000) undersökning som ligger till grund för modellen visar hur individer påverkas av olika dimensioner i sin identitet och identifierar sig med dessa (flera) samtidig. Olika dimensioner identifierar de ha olika vikt för individer samtidigt som de lyfter att identitetsutveckling är en flytande process, dynamisk till sin natur och därmed föränderlig över tid och rum. I fråga om platsidentiteter lyfts framförallt möjligheten att känna tillhörighet till olika skalnivåer utan att dessa kolliderar eller negativt påverkar varandra. Dessa skalnivåer handlar om

�28

Figur 2: Model of Multiple Dimensions of Identity (Jones&McEwan 2000)

platser i olika storlek från det lilla (exempelvis tillhörighetskänsla till kvarteret eller arbetsplatsen som ovan nämnts) till det stora (nationell tillhörighet eller även global) samt alla skalnivåer däremellan (Rose 1995). Tuan förklarar detta mycket väl i sin redogörelse av plats som nämndes ovan. Han lyfter hur plats är beroende av omständigheter och känslan för platsen är föränderlig och kan vara olika stark. !

¨¨Place can be as small as the corner of a room or as large as the earth itself: that the earth is our place in the universe is a simple fact of observation to homesick astronauts… ¨ (Tuan 1974 i Cresswell 2004, s.20) !

Dessa olika platsidentiteter existerar parallellt i individer på olika nivåer utan att vara uteslutande trots att de kan innefatta en och samma area (Rose 1995). Att de inte är uteslutande och existerar parallellt innebär dock inte att de inte kan påverka varandra eller vara grundläggande för varandra (Paasi 2003). En nivå kan vara den regionala och platsidentitet i form av regional identitet ska nästa kapitel lyfta närmre.

3.2.2 REGIONAL IDENTITET Regional identitet är ett centralt hjälpmedel för regionbygget, både i den sociala såväl som den politiska sfären (Paasi 2003). Identitetskänslan, det vill säga känslan av tillhörighet kan i vissa fall vara mycket stark och till och med utmana den nationella tillhörigheten om den inte blir accepterad på nationell nivå, vilket man exempelvis kan observera i Katalonien eller Sydtyrolens fall. De nämnda exemplen är väldigt olika i grunden, men lyften poängen att invånarna känner en starkare tillhörighet till regionen än till nationalstaten. Precis som med platsidentitet i största allmänhet (se föregående kapitel) så är även den regionala identiteten en komplex process som är svår att generalisera då det är beroende av både tid och rum. Att det handlar om en process i fråga om regional identitet blir tydligt då den inte är statisk utan skapas och återskapas konstant (Raagmaa 2002). Regionens essens och historia påverkar och är kopplad med individers biografier i regionen, i och med en sfär av institutioner som i sig reproduceras i vardagliga handlingar. Processen innebär den fortlöpande produktionen av gränser, symboler och institutioner, vilka skapas och påverkas av diskurser, praktiker och ritualer (Paasi 2003). Den regionala identiteten skapas och återskapas därmed precis som även regionen i sig skapas och återskapas som beskrivit i kapitel 3.2.1. Identitetens process påerkas även till viss del av regionens process, då identitetens skapande och återskapande påverkas av territoriet (Paasi 2003). Komplexiteten i processen innebär att det är är omöjligt att exakt förklara vad den består av och hur den påverkar exempelvis kollektiva handlingar eller politik (Paasi 2003). Byggstenar som Paasi (2003) identifierar i den regionala identiteten är exempelvis föreställningar om natur, landskapet eller bebyggelse. Även kultur eller etnicitet, dialekter, ekonomisk utveckling, marginalisering, stereotypa bilder av individer och samhället och sanna och påhittade historier är byggstenar i den komplexa processen som regional identitet är, och många fler beroende på sammanhang (Paasi 2003). För att sammanfatta alla dessa exempel på byggstenar så är den centrala frågan i förståelsen för regional identitet, hur det sociala rummets roll i ’produktionen’ av individen och samhället kan förstås och vice versa. Denna roll är beroende av två sammanflätade kontexter, nämligen påverkan ovanifrån i form av styrning från regional nivå samt påverkan underifrån i form av territoriell identifiering hos individer (Paasi 2003). !Globalisering är en viktig samtida process som påverkar regional identitet, så som den även påverkar regioner i sig. Det är inte tydligt hur globaliseringen faktiskt påverkar

�29

regional identitet, men ett tydligt fenomen som globaliseringen skapat är icke-platser. Här handlar det om platser som saknar just platsidentitet och igenkänningsvärde som exempelvis flygplatser eller hotellkedjor. Dessa platser ser mer eller mindre lika ut och tjänar globaliseringen i och med att vara platser för mobilitet. Icke-platser luckrar upp människans nära och känslofyllda relation till platser i och med globaliseringens möjlighet till kommunikation, hastighet och transportmöjligheter både av individer och gods (Schnell 2013). På så sätt kan globaliseringen uppfattas motverka regional identitet och människans koppling till plats. Samtidigt kan även en motsatt rörelse observeras, en neolokalism som innebär ett medvetet försök att upprätthålla och återskapa lokala och regionala band och identiteter i en globaliserad värld (Schnell 2013). Precis som nämndes i kapitel 3.1.1 om regioner i sig, så blir i denna rörelse tydligt hur människor söker referensramar och något att orientera sig vid i denna globaliserade värld. !Mot denna bakgrund av kontextberoende och processer som rör sig åt motsatt håll och därmed följande otydlighet i begreppet, betonar Paasi (2009) vikten av reflektion och vårdas användning av begreppet platsidentitet i sig och regional identitet i synnerhet. Många förändringar har skett på senare årtionden och sker fortfarande, som har stor påverkan på vår förståelse och teoretiseringen av platsidentitet, så som ovan nämnda globalisering exempelvis eller de nya tankesätten kring regionaliseringen i EU. Dessa processer innebär viktiga förändringar av förutsättningar och av begreppet i sig som kräver fortlöpande reflektion och teoretisering kring begreppet för att forskning ska vara värdefull och inte utgå från felaktiga premisser. En skiljelinje som Paasi (2003) drar och betonar i fråga om regional identitet, är mellan en regions identitet och regional identitet, som han även kallar för regional medvetenhet. Han anser att denna skillnad måste lyftas då det är viktigt att förstå att det finns två olika perspektiv på regional identitet/ en regions identitet. En regions identitet definierar han som ett utifrånperspektiv. Naturens särdrag i regionen, kultur och människors särdrag som används i diskurser och klassificeringar framförallt i regional marknadsföring är del av innebörden av detta utifrånperspektiv. Dessa särdrag används främst för att skilja en region från en annan och lyfta regionens betydelse (Paasi 2003). Den regionala identiteten eller regionala medvetenheten å andra sidan definieras som inifrån-perspektivet, där människors egna identifiering med ovan nämnda särdrag räknas. De personer som lever under förutsättningarna utvecklar en identifiering med dessa som kommer inifrån regionen och säger något om invånarnas relation till platsen och samhället i regionen (Paasi 2003). !Speciellt inom EU och mot bakgrunden av tankarna kring Regionernas Europa så spelar regional identitet (i båda ovan nämnda bemärkelser) en viktig roll. Regional identitet har blivit ett modeord med stor räckvidd och betydelse i EU’s modell om konkurrenskraftiga regioner i en nyliberal kontext. Identiteten ses som möjlighet att skapa sammanhållning och på så sätt stärka regionen och dess konkurrenskraft och ge den bättre möjligheter att vara framgångsrik i ljuset av denna kontext (Paasi 2009). Framförallt en regions identitet, det vill säga det Paasi (2003) definierar som utifrånperspektiv är av intresse i nyliberalismens värld och kan hjälpa regioner till framgång. Regional identitet blir på så sätt ett viktigt verktyg i regional planering och utveckling, fyllt dem social och produktiv magi (Paasi 2003). Detta ska nästa kapitel närmre gå in på. !!!

�30

3.3 REGIONAL IDENTITET TILL SALU

3.3.1 REGIONERS IDENTITET I REGIONAL UTVECKLINGSPLANERING I kapitel 3.2 visades tydligt vilken betydelse platsidentitet på olika nivåer, och därmed även regional identitet, har för människor. Att känna för en plats och utveckla starka band till denna (topophilia, se kapitel 3.2.1) är något som är förankrat i den mänskliga naturen. Denna förankring i befolkningen gör regional identitet till en viktig aspekt i regioner och därmed även av regionbygge. Identitetens byggstenar är i stor mån historiska mönster och särdrag som har utvecklats under lång tid och än idag påverkar samhället. Dessa mönster är i och med sin starka förankring i befolkningens tankesätt svåra att påverka eller förändra. När Lönnbring och Karlsson (2009) skriver om det sociala kapitalet i Värmland, vilket är en struktur som är kopplad till platsen och därmed utgör en del av den regionala identiteten, så påpekar de hur svårförändrade dessa strukturer är. De kallar dem för sega strukturer, vilket återspeglar hur historiska händelser och sätt att traditionellt handskas med problem än idag är igenkännbara i människors sätt att vara och agera. Strukturerna, exempelvis försörjningsstrukturer finns kvar i samhället och påverkar människor fortfarande idag, trots att förutsättningar kan ha förändrats och skapar samtidigt förutsättningar på platser som är kopplade till människors attityder och förhållningssätt (Lönnbring&Karlsson 2009). Politiska insatser och försök i planeringen för regioner eller kommuner att påverka eller förändra dessa sega strukturer ger bara begränsad framgång då de sega strukturerna har stort inflytande och bara förändras mycket sakta, över århundraden eller ännu längre tid. Lönnbring och Karlsson (2009) ger näringslivet och försöken att stödja och förbättra småföretagandet som exempel. Många insatser har genomförts i detta avseende i hela Europa, men i mångt och mycket är det platsens förutsättningar och sociala strukturer som har störst inflytande på småföretagandet och försök att förändra detta har enbart visat begränsad framgång. Den enda möjlighet att påverka småföretagande, menar Lönnbring och Karlsson (2009) är att ta hänsyn till dessa strukturer och utgå ifrån dem i arbetet. Regional identitet är därmed inte något som kan förändras från idag till imorgon, det är en seg struktur som planering måste ta hänsyn till, dock alltför ofta inte gör. Resonemanget om sega strukturer visar även återigen hur komplex och svårbegriplig platsidentitet är, som även lyftes i kapitel 3.2. Detta sagt om regional identitet i sig så förhåller sig komplexiteten i fråga om användning av identitet i politiskt syfte (identitetspolitik) eller planeringssyfte väldigt annorlunda. Betraktas enbart denna aspekt utan att försöka göra uttalanden om den faktiska regionala identiteten så faller en hel del svårigheter bort (Syssner 2006). Medan identitet förefaller komplex och svår då den innehåller så många olika aspekter, olika överlappande identiteter som kan verka motsägelsefulla och många andra aspekter som försvårar begripligheten av fenomenet, så är poängen i identitetspolitik just den motsatta. Användningen av identitet i politiskt syfte har poängen att ta bort komplexiteten och motsägelser i den för att skapa eller stärka en specifik identitet som är lättförmedlad (Syssner 2006). Det kan därför vara av värde att utesluta den faktiska identiteten i forskning kring identitetspolitik och inte försöka att anamma praktiska kategorier i analytiska sammanhang (Paasi 2012). Detta innebär dock inte att planeringens identitet eller identitetspolitik som begrepp bör användas utan reflektion, även här krävs en problematisering av begreppen, framförallt i planeringssammanhang där Paasi (2012) påpekar att detta inte har gjorts i tillräcklig utsträckning. Även om svårigheter faller bort i och med begränsningen till användandet av identitet så måste även här fenomenet problematiseras och reflektivt betraktas även i koppling till den faktiska identiteten (Paasi 2012). Framförallt måste det tas hänsyn till att regional identitet i planeringssammanhang är en social konstruktion. Den bilden av

�31

regional identitet som återspeglas i utvecklingsplaneringen bör därmed tas för vad den är, en konstruktion och inte förväxlas med en annan sfär av den regionala identiteten. För att förklara vilka olika sfärer Paasi (2009) menar att regional identitet kan ha så tar han till Williams modell om regional identitets olika skikt. Enligt denna modell finns regional identitet i tre former, den residuala, dominanta och emergenta. Den residuala formen innebär den faktiska identiteten i form av diskurser som återspeglar kulturella traditioner och arv (se kapitel 3.2). Den dominanta formen är den regionala identiteten som materialiseras i och med den rådande hegemoniska diskursen, exempelvis kopplingen mellan identiteten och turism eller regional planering. Den tredje formen han kallar för den emergenta formen är en konkurrent till den dominanta formen, men innebär en konstruktion som ska förbättra och stärka konkurrenskraften i den materialiserade identiteten. Detta sker idag ofta i form av platsvarumärken, som är kreationer där identiteten har modifierats för att lyfta, förstärka och förbättra en regions framtida konkurrenskraft (Paasi 2012). Den emergenta formen av regional identitet är av speciellt intresse i diskussionen om regional identitet i planering och jag kommer återkomma till denna form senare i kapitlet. !En fråga som ställer sig i diskussionen om regional identitet i politik och planering är varför den används. Syssner (2006) identifierar två huvudsakliga anledningar som för det ena är emancipation och för det andra legitimering. Med emancipation menar hon att det handlar om att regioner befriar sig från något förtryck och använder identiteten för att befria sig från detta. I nämnda fallet handlar det då om ett underifrånperspektiv, där identitetspolitiken kommer från folket och används för att påverka högre nivåer. Det andra fallet legitimering handlar om att skapa sammanhållning, stärka känslan av tillhörighet i regionen för att från ett ovanifrånperspektiv legitimera ett politiskt regionprojekt. Hur regional identitet används i politik och planering kan även det variera, ett utbrett sätt i regionalpolitik är en modell som lägger värde på spårbundenhet (Syssner 2006). Spårbundenheten innebär att kulturella rötter, landskapet och regional historia utgör grunden och dessa försöks stärkas i och med kampanjer, information och support för regional kultur. Resultatet blir i många fall en blandning av essentialistisk spårbundenhet och över-optimistisk konstruktionism som Syssner (2006) kallar det, vilket ska lyfta att sättet att angripa projektet utgår ifrån verkligheten och en existerande bas för att sedan bygga vidare på denna för att uppnå ett tilltalande resultat. Platsidentitet och i synnerhet regional identitet har genom historien använts som planeringsverktyg (Raagmaa 2002). Nationalism eller patriotism är ett exempel på platsidentitet som genom tiderna varit det mest kraftfulla faktorn för att kollektivt mobilisera människor, och detta har tills dagen inte ändrats. Att utgå ifrån en gemensam (plats-)identitet är en speciellt stark bas för både progressiv politisk mobilisering men även för reaktionär exklusiv politik, i synnerhet när platsidentiteten kopplas med ras, kön, religion eller klass (Paasi 2003). Idag används regional identitet framförallt i syftet att få medborgarna att delta i en gemensam planering (Raagmaa 2002). Med befolkningens stigande utbildningsnivå tillsammans med bättre möjligheter att få information i och med teknik och ökad transparens så limiteras den traditionella top-down planeringen och istället hamnar fokus mer och mer på kommunikation och kollektiva förhandlingar. Myndigheterna är inte längre de enda deltagarna i planeringsprocessen utan delar arenan nu med medborgarna, vilket gör offentligt deltagande så viktigt. Intresset för deltagandet i processen måste finnas både från myndigheternas håll såväl som från medborgarhåll för att kunna uppnå konsensus om planeringen. Detta är avgörande för att kunna uppnå uppsatta mål samt kunna lösa gemensamma problem i och med planering (Raagmaa 2002). På senare tid har regional

�32

identitet används framförallt i annat syfte än det nämnda, även om nämnda anledningar fortfarande kan vara del av syftet. Politiken har främst användning av identiteten (den emergenta formen) för att förbättra sin konkurrenskraft i jämförelse med andra regioner. Den regionala identiteten blir allt mer till en möjlighet att marknadsföra regionen och därmed skapa möjligheter för tillväxt i dagens nyliberala kontext.

3.3.2 REGIONAL IDENTITET I MARKNADSFÖRINGSSYFTE Den regionala identiteten är, som beskrivits ovan ett djupt rotat fenomen som är av stor betydelse för människor och ger dem en referensram. I utvecklingsplanering för regionen används den regionala identiteten dock ofta i sin emergenta form (se kapitel 3.3.1) för att skapa förutsättningar för tillväxt, vilket kan leda till att den regionala identiteten kan uppfattas som urholkad. Identiteten används som ett mjukt verktyg av myndigheter på regional nivå för att främja den sociala sammanhållningen, för att marknadsföra regionen och för ekonomisk utveckling av den (Paasi 2009). För att uppnå dessa mål konstrueras en identitet som är lättsmält och enkel att förmedla. Platsmarknadsföring och därmed även varumärkesarbete har vuxit till att bli en avgörande aspekt i tillväxtpolitiken (Grundel 2013). I och med detta arbete ska regionens rykte och image byggas, vilket oftast innebär ett arbete i spårbundenhetens anda som Syssner (2006) beskriver det (se kapitel 3.1.1). Imagen utgår från den djupt rotade residuala identiteten eller den dominanta identiteten och konstruerar utifrån den en emergent regional identitet (se Williams klassificering av identitet i kapitel 3.1.1). Denna process innebär att den regionala identiteten används till att marknadsföra platsen och särarter kommersialiseras i detta syfte. Grundel skriver att ¨det regionala rummets imaginära och föreställda gemenskap bygger på en kommersialisering av regionala särarter och attribut¨(Grundel 2013, s.178), vilket sammanfattar beskrivningen ovan väl. !I diskussionen om den regionala identiteten och dess kommersialisering är det även viktigt att lyfta att det finns två olika perspektiv på en regions identitet, ett inifrån- och ett utifrånperspektiv (Kåks 2005). Medan inifrånperspektivet handlar om hur individer eller grupper ser på sig själva och därmed kan jämföras med Williams residuala identitet som beskrivet ovan, så är det viktigt att även vara medveten om utifrånperspektivet, i synnerhet i fråga om användandet av regional identitet i marknadsföringssyfte. Utifrånperspektivet fångar hur regionen betraktas av utomstående, vilka attribut och särarter som tillskrivs regionen från människor som inte har direkt vardaglig kontakt med regionens invånare. Dessa två perspektiv måste inte stämma överens helt och hållet eller heller över huvud taget i vissa fall, och utgör därmed en extra dimension i den regionala identitetens komplexitet (Kåks 2005). Vilket perspektiv varumärket än bygger på av dessa två, så är det ändå med största sannolikhet del av den aktuella nyliberala diskursen som går att observera i samhället. Varumärket har syftet att påverka pengaflödet som med riktning in i regionen, det ska frambringa investerare och säkerställa att regionala aktörers satsningar och prioriteringar gynnar regionen (Grundel 2013). Hospers observerar att varumärkesarbetet oftast bygger på utifrånperspektivet då det är de som i de flesta fall är målgruppen för platsmarknadsföringen. Varumärket ska vara lättsmält och förståeligt för dem, det ska passa in i kategorier som de känner igen och även återspegla sådant som de känner igen om regionen eller platsen i fråga (Hospers 2010). Hospers (2010) lyfter hur onödigt och felriktad denna marknadsföring är, då han påpekar att antalet inflyttare som är del av målgruppen är mycket färre än inflyttare som kommer från samma region eller från närliggande regioner och därmed snarare har ett inifrånperspektiv än ett utifrånperspektiv om man kopplar till Kåks argumentation. Hospers (2010) påpekar därmed att det är av mycket större vikt att rikta

�33

marknadsföringen mot invånarna och anamma ett inifrånperspektiv på varumärkesarbetet. Han anser att det är en klokare prioritering att försöka hålla invånarna nöjda och stolta över sin region eller stad för att hålla dem kvar eller locka andra personer som har tidigare kunskap om regionen och därmed ett inifrånperspektiv. Marknadsföringen mot denna grupp vore väldigt annorlunda än den som utgår ifrån ett utifrånperspektiv och Hospers (2010) trycker på att den förstnämnda har mycket bättre möjligheter och varnar för att koncentrera sig för mycket på turister och andra besökare med utifrånperspektiv. Att använda den regionala identiteten i syfte att locka besökare har även risken att invånarna inte känner igen sig i varumärket längre och därmed blir alienerade från den egna regionen. I allt varumärkesarbete, oberoende av perspektiv finns dock en viss fara att fjärma vissa invånare och få dem att inte känna sig delaktiga, framförallt om identiteten förenklar mycket. Regional identitet i sig har dock också egenskapen att kunna verka uteslutande mot invånare (Meethan 2001). All inkludering innebär per automatik även en exkludering av vissa människor och det krävs finkänslighet i arbetet med ett varumärke som baserar på regional identitet. Användandet av regional identitet kräver även finkänslighet i andra avseenden, då den i marknadsföringssyfte sällan bereder en enkel väg. Människor har oftast åsikter kring den och den regionala identitetens komplexitet är en anledning till att det ofta förekommer interna motsättningar som är baserade på kulturella, ekonomiska eller politiska konflikter. I stället för att uppnå solidaritet och enhet vilket brukar vara målet med den regionala identiteten och dess användning i politiskt syfte så kan den istället leda till djupa konflikter (Paasi 2011). Så frågan blir uppenbar om användandet av den regionala identiteten i syfte att skapa tillväxt egentligen är värt det? Detta kommer nästa kapitel försöka belysa.

3.3.3 REGIONAL IDENTITET - EN LÖSNING PÅ ALLA TILLVÄXTPROBLEM? Möjligheterna är många för regioner som har en stark och fungerande regional identitet enligt vissa forskare, politiker och andra aktörer. Identiteten kan påverka en region genom sin sammanhållande effekt och leda till en likriktning av insatser inte enbart inom marknadsföring av regionen som nämnts ovan, men även i fråga om att skapa socialt kapital på en plats. Att skapa en gemensam identitet för en regions befolkning (eller bygga på, förstärka en redan befintlig) innebär att stärka banden mellan invånare i regionen (Strömbom 2003). Det i sin tur skapar en stark gemenskap utåt samtidigt som det ger möjligheter för nätverk och samarbete som är en viktig resurs för en plats eller region. En annan effekt en stark identitet kan ha är att människor uppfattar en starkare bindning till platsen och därmed är mindre benägna att lämna den. Detta gäller såväl för människor och deras idéer och arbetskraft men även för företag. Det ger en stabilare utgångspunkt för en region och ger även bra förutsättningar för att invånarantal ska kunna växa. Regional identitet som resurs kan ha många positiva effekter och som Strömbom (2003) så diskuteras framförallt möjligheten att använda sig utav regional identitet för att skapa tillväxt för regioner. Tillväxtbegreppet i sig kritiseras dock också, Johansson (2013) menar exempelvis att den regionala utvecklingsplaneringen lider under en institutionaliserad tro på evig tillväxt. Bilden som målas upp i de flesta RUPar och de teman som tas upp visar ingen vilja att ens nämna kriser eller möjligheten att det inte för alltid kan finnas tillväxt. Här talar Johansson (2013) allmänt om tillväxt, men det är även värt att tänka på att tillväxtbegreppet i många fall är väldigt fokuserat på den ekonomiska tillväxten vilket behöver betraktas kritiskt. Problematiken kring tillväxtbegreppet är bred och intressant, i detta sammanhang ska dock främst bara lyftas att tillväxtbegreppet i mångt och mycket tas för givet vilket bör betraktas kritiskt. !

�34

I motsats till de många positiva möjligheter som en stark regional identitet kan skapa grunden för, står de exkluderande effekter som människor kan uppleva som inte känner sig som del av den regionala identiteten (se kapitel 3.3.2). Den stabiliteten som en stark identitet och därmed ett starkt socialt kapital ger upphov till kan samtidigt innebära en stor risk för ett traditionellt, trångsynt och oflexibelt samhälle som har svårt att anpassa sig till nya förutsättningar (Raagmaa 2002). De negativa och positiva aspekterna står i rak motsats till varandra och kräver en tolkning eller ett ställningstagande av personerna som arbetar med utvecklingen av regioner, vilket blir väldigt tydligt i regionernas RUPar. Det finns stora skillnader i hur utvecklingsarbetet använder sig av möjligheten som den regionala identiteten erbjuder, vilket ofta går att koppla till regionernas förutsättningar (Neudorfer, 2013). Raagmaa (2002) anser att det inte är någon skillnad om en region bygger på en stark regional identitet eller inte (se figur 3). Resultatet kan bli detsamma, både positivt och negativt, oberoende av vilken väg regionen valt att gå eller vilka förutsättningar angående regional identitet som finns. Istället finns det möjligheter och fallgropar i båda fallen, det viktiga är snarare att identifiera dessa i varje specifikt fall och bygga utvecklingsstrategin på förutsättningarna. Samtidigt förringar Raagmaa inte betydelsen av det sociala kapitalet som gynnas av en stark regional identitet. Raagmaa påpekar korrelationen mellan en stark regional identitet och möjligheten för byggandet av nätverk.

!

�35

Figur 3: The hypothetical effect of regional identity on population migratory behaviour (Raagmaa 2002)

Pierre och Schütt (2003) påpekar en liknande poäng som Raagmaa dock med starkare betoning på frågan om skapandet eller anpassning av en regional identitet. De lyfter att det i viss forskning har förnekats att ekonomisk tillväxt över huvud taget kan skapas eller ökas i och med institutionella reformer så som även skapandet av en regional identitet kan vara. Det finns en stark misstro i dessa strömningar till att regionala organisationer över huvud taget kan bidra till ekonomisk tillväxt utan att regioner med en stark tillväxt uppstår spontant (Pierre&Schütt 2003). !!!!

�36

4. VÄRMLANDS REGIONFÖRBUND

4.1 REGION VÄRMLAND Region Värmland är ett regionalt samverkansorgan som ägs av länets 16 kommuner samt landstinget i Värmland. Medlen som finansierar samverkansorganet kommer huvudsakligen från medlemmarna men även från staten och EU. Region Värmlands högsta beslutande organ är regionfullmäktige som består av just de som finansierar samverkansorganet huvudsakligen, nämligen kommunerna och landstinget. Hälften av ledamöterna väljs av kommunerna och hälften av landstinget. Under regionfullmäktige finns en regionstyrelse som tar beslut om samverkansorganets verksamhet, samt nämnden för kollektivtrafik som hanterar ärenden som handlar om kollektivtrafiken (Region Värmland 2014e). Region Värmland grundades redan 2001 som ett kommunalförbund, en samverkan mellan kommuner. 2007 beslutades det av regeringen att uppdraget om vissa statliga uppgifter som låg hos länsstyrelserna kunde övertas av regionala samverkansorgan. Region Värmland har därmed sedan 2007 tagit över statliga

�37

Figur 4: Värmland och dess kommuner

uppdrag eller sådana som tidigare låg hos landsting, som exempelvis infrastrukturplanering, högskolor, Värmlandsarkiv och liknande. 2008 tillkom även besöksnäringsfrågor till Region Värmlands uppgifter (verksamhetsövergången skedde 2012), 2012 blev Region Värmland kollektivtrafikmyndighet i länet och sedan 2013 har samverkansorganet även ansvaret att fördela statliga medel till regionala kulturinstitutioner. För att sammanfatta Region Värmlands uppgifter stordraget så kan man säga att samverkansorganet sysslar med frågor kring regional utveckling, tillväxtfrågor, kultur, folkbildning och kollektivtrafik (Region Värmland 2014e). Målet är att skapa förutsättningar för tillväxt i kommunerna och länet i helhet, med fokus på att denna tillväxt ska vara hållbar från ett ekonomiskt, socialt såväl som miljömässigt perspektiv. !Ett stort projekt som Region Värmland arbetar med för att uppnå ovanstående mål, är den regionala utvecklingsstrategin. Att skriva en regional utvecklingsstrategi är ett uppdrag från regeringen till alla län i Sverige som innebär att en plan ska sammanställas över hur länet ska arbeta för att utvecklas (Region Värmland 2014d). Det nu gällande dokumentet går under namnet Värmlandsstrategin och gäller från 2014 fram till 2020 i enlighet med Europeiska Unionens utvecklingsplan EU 2020. Region Värmland har framtagit Värmlandsstrategin i ett stort samarbete med medlemmarna men även organisationer och allmänheten där många idéer, förslag och åsikter togs emot. Värmlandsstrategin ska tjäna som en likriktning av insatser och samlat visa vilka mål regionen har för sin utveckling. Dokumentet tjänar dock inte bara till att samla utvecklingssatsningar utan är även ett verktyg i förhandlingen med regeringen, statliga myndigheter och EU när medel ska fördelas (Region Värmland 2014d). Värmlandsstrategin är ett dokument som innehåller rekommendationer för regionens utvecklingsarbete snarare än regler. Varje kommun för sig bestämmer sedan huruvida det ska jobbas utifrån eller i enlighet med detta dokument. !I detta arbete spelar Region Värmland, Värmlandsstrategin och samverkansorganets genomförande av arbetet med utvecklingsplanen självklart en minst lika stor roll som kommunerna. Målet att reda ut förhållandet mellan kommuner och utvecklingsplanen är inte enkelriktat, framförallt i ett fall som detta där strategin framtagits på ett mycket dynamiskt sätt, vilket kommer förklaras närmre i nästa kapitel. För att kunna kartlägga och förklara samspelet mellan utvecklingsplanen och kommunerna så spelar Region Värmland som författare av dokumentet en avgörande roll. Inledande har jag i detta kapitel redogjort för organisationen i sig, då det är viktigt att förstå relationerna mellan samverkansorgan och kommuner. I nästa kapitel kommer jag redogöra för ett perspektiv från Region Värmlands angående frågorna denna uppsats ställer, i och med information jag fått av en tjänsteman på Region Värmland som har varit mycket involverad i arbetet med Värmlandsstrategin och varit del av arbetsgruppen som haft Värmlandsstrategin som uppdrag. !!4.2 VÄRMLANDS UTVECKLINGSSTRATEGI

4.2.1 UTGÅNGSPUNKT OCH LÄRDOMAR Grundat i det uppdrag som regeringen gett till Region Värmland så har dokumentet Värmlandsstrategin framtagits. Uppdraget innebär en samordning, drivande och initiativtagande till det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet. Värmlandsstrategin ska utgöra en grund som utvecklingsarbetet i regionen står på och hjälpa aktörer i sitt

�38

utvecklingsarbete. Dokumentet är en aktualisering och vidareutveckling av det tidigare utvecklingsprogrammet Värmland Växer - och känner inga gränser som skrevs 2009 och gällde fram tills 2013, efter vilket den nya strategin trädde i kraft. Utmaningarna som identifierats i arbetet med Värmland Växer har tagits med in i det nya arbetet såväl som lärdomar därifrån. Men även nya, kompletterande åtgärder har lagts till i den nya versionen samt att vissa korrigeringar i tonvikten på inriktningar har skett(Region Värmland 2014b). En inriktning som lagts större tonvikt på i Värmlandsstrategin är att göra den mer inkluderande än den tidigare versionen var, jag kommer gå in närmre på detta i nästa avsnitt. Större fokus på barn och unga, närheten till Oslo och Norge samt profilering och ett tydligt varumärke är fler exempel för åtgärder som identifieras som tillägg sedan Värmland Växer och som har vävts in i strategin (Region Värmland 2014b). Tjänstemannen på Region Värmland som har besvarat mina frågor i detta arbete, har varit del av arbetsgruppen för Värmlandsstrategin. Han påpekar att man övergripande kan säga att Värmlandsstrategin har mindre fokus på ekonomisk tillväxt än i föregångarversionen. Även om ekonomisk tillväxt fortfarande är centralt, så har tonvikten på den förskjutits till att istället breddas så att den även läggs på social tillväxt och hållbarhet vilket är av minst lika stor vikt för Värmland. En annan punkt 2

som tjänstemannen lyfter som viktig lärdom från förra utvecklingsplan var att göra målen bättre mätbara. Han förklarar att de flesta av de målen som Värmland Växer lyfte innehöll mjuka värden eller så var de formulerade på ett sätt som gjorde det svårt att mäta framgång, eller både och. Detta har arbetsgruppen jobbat mycket med inför den nya strategin och försökt formulera de mål som ska uppnås på ett så mätbart sätt som möjligt. Fyra områden som valts att lyftas som prioriterade i slutgiltiga och nu gällande version av Värmlandsstrategin är ¨Livskvalitet för alla¨, ¨Fler och starkare företag¨, ¨Höjd kompetens på alla nivåer¨ samt ¨Bättre kommunikationer¨. Under dessa fyra prioriterade mål så har 33 mätbara mål formulerats för att uppnå ovanstående mål om att kunna följa upp resultaten, vilka exempelvis är så klara formuleringar som ¨nettoinflyttning till Värmland om 5000 personer¨ eller ¨ohälsotalet i Värmlands ska minska och nå riksgenomsnittet¨ (Region Värmland 2014a). Med formuleringar som dessa hoppas Region Värmland kunna följa upp utvecklingen bättre och på så sätt se till att utvecklingsstrategin inte bara blir till ett flummigt dokument ingen förstår sig på eller är intresserad av. Värmlandsstrategin innehåller även en varumärkesplattform för att även inkludera varumärkesarbetet i utvecklingsstrategin. På så sätt ska en sammanhållen process säkerställas i profileringen av Värmland, där harmonisering skapar förutsättning för en effektivare marknadsföring som alla aktörer i Värmland kan ta del av (Region Värmland 2014b). Även detta är något som, efter erfarenhet med tidigare versioner av en utvecklingsplan ansågs förbättra Värmlands utvecklingsmöjligheter och därför är del av denna inkluderande strategi.

4.2.2 INKLUDERANDE REGIONAL IDENTITET Ett viktigt mål i arbetet med Värmlandsstrategin var att göra detta dokument mer inkluderande än tidigare dokument har varit. Detta gäller strategin som helhet, men 3

även arbetet med varumärket. Tanken om ett inkluderande utvecklingsarbete grundar sig i Värmlands förutsättningar och främst den demografiutmaning som regionen ställs inför i och med den svaga befolkningsutvecklingen. För att handskas med denna utmaning så identifieras det ett krav i Värmlandsstrategin som innebär en öppenhet för

�39

Bo-Josef Eriksson, Analytiker Region Värmland; intervju den 14 maj 20142

Bo-Josef Eriksson, Analytiker Region Värmland; intervju den 14 maj 20143

nya värmlänningar (Region Värmland 2014b). En diskussion förekom i arbetsgruppen huruvida ordet värmlänning ska användas eller inte. Begreppet ansågs i denna diskussion vara svårdefinierbart och inte säga mycket om vem det som menas samt vem som själv betecknar sig som värmlänning. Även kan ett begrepp som detta verka exkluderande vilket ville undvikas. Även medborgare ansågs i vissa fall kunna utesluta människor i Värmland, även om begreppet i andra fall var passande. Arbetsgruppen kom till slut fram till att invånare var det begreppet som bäst återspeglade den önskade meningen och blev därför det som skulle användas huvudsakligen i strategin. Diskussionen var av stor 4

vikt utifrån förutsättningar som finns i det värmländska samhället. Inte bara invandrare kan känna sig utanför i samhället, det kan även vara svårt för människor från angränsande län att hitta sin plats i samhället. Det goa och glada och den välkomnande värmlänningen kan i många fall begränsa sig till besöksnäringen men för någon som är inflyttad kan det vara en helt annan situation och istället vara svårt att ta sig in i samhället. Därför ville man i arbetet med utvecklingsstrategin lägga en grundsten för en mer öppen och inkluderande inställning i samhället. 5

!Samtidigt kan ett så inkluderande perspektiv innebära en problematik, vilket det även visas en medvetenhet om i Värmlandsstrategin. Ett citat från dialogen kring Värmlandsstrategin lyfts fram i dokumentet som säger att ¨En vision kan aldrig bli bra. Endera inkluderar den allt och blir luddig, eller så utesluter den för viktiga saker¨ (Region Värmland 2014b, s.4). Arbetsgruppen ansåg detta vara en utmaning och målet var att formulera en vision som ¨inspirerar, utmanar och som många kan ta till sig¨ (Region Värmland 2014b, s.4), vilket även diskuterades mycket i remissförfarandet och dialoger med medborgare och kommuner. !Anledningen för att strategin är väldigt brett formulerad och undviker att exakt definiera invånare med ord som ¨värmlänning¨ eller ¨medborgare¨ visar sig vara i syfte att vara inkluderande och inte utesluta någon person i Värmland från att kunna ta del av och känna sig delaktig i det gemensamma utvecklingsarbetet. Med denna ansats möter Värmlandsstrategin min utgångsfråga i detta arbete som handlar om huruvida det är möjligt att vara inkluderande och få med alla när det handlar om 16 kommuner som ska sammanfattas i ett dokument. Denna fråga är speciellt intressant i sammanhang med varumärkesarbetet där det även är kan handla om ekonomiska vinster eller förluster kopplat till hur väl man representeras i varumärket. I kapitel 4.2.4 kommer jag närmre gå in på Värmlandsstrategins och Erikssons perspektiv på denna fråga.

4.2.3 DIALOG För att besvara funderingar kring mottagandet av utvecklingsplanen på kommunal nivå så är det även av största betydelse att se på hur involverade kommunerna var i framtagandet av dokumentet och inte minst huruvida de hade möjlighet att delta. I vidare utsträckning är det även av stort intresse om kommunerna har tagit de chanser som getts dem att bidra och delta eller inte och vilka anledningar de haft ifall de inte har det. Dessa frågor kommer närmre belysas i kapitel 5 där kommunernas perspektiv står i centrum. förklarar att en omfattande dialog och arbete med att få in åsikter och perspektiv har pågått från Region Värmlands håll. Detta har legat högt i prioriteringarna 6

�40

Bo-Josef Eriksson, Analytiker Region Värmland; intervju den 14 maj 20144

Bo-Josef Eriksson, Analytiker Region Värmland; intervju den 14 maj 20145

Bo-Josef Eriksson, Analytiker Region Värmland; intervju den 14 maj 20146

i arbetet med strategin. Värmlandsstrategin har framtagits av Region Värmland i och med ett brett arbete som pågått under en längre period där det har möjliggjorts vid flertalet tillfället för alla som har haft önskan om det, att delta i arbetet och bidra med åsikter, perspektiv och synpunkter på varje version. Förslaget för den slogan som används i Värmlandsstrategin ¨Värmland - ett skönare liv¨ och även remissutgåvan i sig diskuterades i arbetsgrupper med representanter för näringsliv, organisationer och myndigheter. Visionen bygger på inspel från kommunerna, landstinget, näringslivet, Karlstads universitet, länsstyrelsen samt andra myndigheter, föreningslivet, Handelskammaren i Värmland, företagarna och andra organisationer (Region Värmland 2014b). Framförallt under remissen så lades mycket kraft på att få in åsikter från Region Värmlands håll. Det skedde flertalet möten och remissversionen presenterades på tre 7

olika platser runt om i Värmland samt att remissförfarandet låg öppet för alla att svara på Region Värmlands hemsida, för att alla som ville skulle ha möjlighet att delta i framtagandet av utvecklingsplanen, även allmänheten som kunde delta via hemsidan. Det kom in flera remissvar från organisationer, några enstaka från allmänheten och medlemmarnas remissvar lade Region Värmland största vikt på att få, vilket innebar att dessa påmindes och väntades in för att försäkra sig om att dessa remissvar tagits del av för vidare arbete med strategin. Till slut bidrog över 1000 personer med åsikter och tankar till formuleringen av Värmlandsstrategin. Det står tydligt nedskrivet även att ¨delaktighet och förankring har varit nyckelord för att strategin ska få acceptans och legitimitet¨ (Region Värmland 2014b, s.7), vilket tyder på vikten som tillskrevs dialogen i detta arbete. !Resultatet av detta omfattande arbete kan vara svårt att sammanfatta. Svaren innefattade allt från att strategin uppfattas vara för bred och flummig till att den borde vara bredare och innefatta fler områden. Kommentaren att ¨en vision kan aldrig bli bra. Endera inkluderar den allt och blir luddig, eller så utesluter den för viktiga saker.¨ (Region Värmland 2014b, s.4), verkar arbetsgruppen ha tagit som en utmaning. Svaren som kom in försöktes användas som inspiration, för att värdera bidragen så högt som möjligt i arbetet med strategin. Det måste naturligtvis ske en viss avvägning i ett sådant utmanande arbete som Värmlandsstrategin inneburit, då inte allas önskemål (ofta med lokal karaktär) kan tas hänsyn till. Det är hela regionens intressen som väger tyngst och 8

är det som räknas som mål i arbetet med en regional utvecklingsplan och utefter detta har man försökt ta till sig all kritik så långt det gått. Kritiken om att remissförslaget var för brett och flummigt exempelvis tog arbetsgruppen till sig i och med att skapa några bilagor av text som förut legat i strategin själv. Detta var en kompromiss och ett exempel på hur dessa olika åsikter hanterades. Utan att helt ta bort bredden så spetsades ändå huvuddokumentet till i viss mån i och med att lägga långa förklaringar vid sidan om. !Många remissvar som kom tillbaks var inget svar, det vill säga att kommunerna inte hade några invändningar och därmed visade sig införstådda med förslaget. I dessa fall utgick 9

arbetsgruppen ifrån att beträffad kommun var nöjd med hur strategin såg ut. I flertalet fall har det märkts av olika starkt engagemang i olika kommuner angående Värmlandsstrategin. Kommunerna har inga föreskriften angående hur de ska hantera

�41

Bo-Josef Eriksson, Analytiker Region Värmland; intervju den 14 maj 20147

Bo-Josef Eriksson, Analytiker Region Värmland; intervju den 14 maj 20148

Bo-Josef Eriksson, Analytiker Region Värmland; intervju den 14 maj 20149

strategin, det är upp till varje kommun att avgöra hur mycket eller lite de vill använda sig av strategin. Detta kan ses som en viss brist i systemet. Även om flera kommuner 10

försöker att sammanväva strategin med sina egna utvecklingsplaner, så visar andra kommuner inget intresse alls av att delta i den gemensamma visionen och hela spektrumet mellan dessa förekommer. Ett förslag eller önskning från Region Värmlands sida är att det vore bra om kommunerna skulle skriva det i sina utvecklingsplaner på första sidan exempelvis att planen är baserad på Värmlandsstrategin. Detta skulle visa 11

en sammanhållning och stärka regionen. Det vore en bra bit på vägen till att stärka det gemensamma utvecklingsarbetet och det skulle kanske leda till att den regionala utvecklingsplanen får en större betydelse i de kommunala planerna. Dessa olika grader av engagemang i kommunerna angående en regional planering uppfattades även i remissarbetet med Värmlandsstrategin, då deltagandet i dialogen och diskussionerna kring dokumentet var i stor grad beroende av huruvida kommunerna var intresserade av det, även om Region Värmland prioriterade dialogen och lade stora krafter på att ta del av så många åsikter som möjligt. 12

!!!!!!!!!!!!

�42

Bo-Josef Eriksson, Analytiker Region Värmland; intervju den 14 maj 201410

Bo-Josef Eriksson, Analytiker Region Värmland; intervju den 14 maj 201411

Bo-Josef Eriksson, Analytiker Region Värmland; intervju den 14 maj 201412

4.2.4 VARUMÄRKESPLATTFORMEN

En varumärkesplattform ingår för första gången i den regionala utvecklingsplanen i Värmlandsstrategin. Förut har denna plattform legat separat, i och med arbetet med Värmlandsstrategin beslöts det dock att denna ska ingå i Värmlands gemensamma utvecklingsplaneringen och att även denna del bör samordnas. På så sätt ska alla turismaktörer och aktörer inom besöksnäringen, men även alla andra aktörer och invånare kunna dra åt ett och samma håll och Värmlandsstrategin ska kunna säkerställa att utveckling och profilering av Värmland går hand i hand (Region Värmland 2014b). I varumärkesarbetet utgår strategin från specifika förutsättningar, unika tillgångar och utmaningar som sammanfattas under varumärket. !Varumärket är förankrat i det värmlandska samhället i och med att det är den regionala identiteten som återfinns i varumärket. Åtminstone såvida det handlar om vad 13

Värmland är känt för och var styrkorna ligger. Att det innebär att man måste kalla sig för värmlänning ska dock inte vara nödvändigt. Men grunderna till varumärket ligger i den 14

regionala identiteten. Ett gemensamt, förankrat och starkt varumärke ska hjälpa till i

�43

Bo-Josef Eriksson, Analytiker Region Värmland; intervju den 14 maj 201413

Bo-Josef Eriksson, Analytiker Region Värmland; intervju den 14 maj 201414

Figur 5: Bilden av Värmland idag och 2020 (Region Värmland 2014a)

arbetet att nå de mål som är satta för Värmlands utveckling. För att identifiera förutsättningarna i regionen har en undersökning gjorts som lett fram till egenskaper och slagord som kopplas till Värmland (se figur 5). I undersökningen bidrog människor utanför Värmland med sin kunskap och åsikter kring regionen. Undersökningen är rätt så liten för att bygga allt vidare arbete med varumärket på denna, detta på grund av att man valde att enbart använda sig av de resultat som var statistiskt säkerställda. Efter 15

varumärkesundersökningen diskuterades resultaten i möten och diskussionsgruppen med utgång i resultaten från undersökningen. I och med detta arbete utvecklades en modell med bilder som ska arbetas bort, behållas och adderas i och med arbetet med varumärket (figur 5). !

¨Genom att bygga vidare på redan kända styrkor och öka kännedomen om de som ännu inte är så kända, kan vi på sikt åstadkomma en så kallad positionsförflyttnig, det vill säga gå från ett läge till ett annat. En förflyttning som bidrar till att nå visionen Värmland - ett skönare liv och som stärker Värmlands konkurrenskraft.¨ (Region Värmland 2014c, s.6) !

En gemensam varumärkesplattform ska hjälpa alla aktörer som kommunicerar, representerar eller marknadsför Värmland att orientera sig och på detta sätt kunna förmedla en gemensam och tydlig bild av Värmland. Då detta är ett så omfattande och viktigt arbete för utvecklingen i länet, och då inte enbart utvecklingen av besöksnäringen utan även av alla andra branscher, var beslutet tydligt om att göra plattformen en del av den regionala utvecklingsplanen. Utifrån ovan nämnda undersökning och analys av annat material identifierades åtta styrkeområden, som är styrkor som Värmland ska kunna profilera sig med och använda för sin utveckling (Region Värmland 2014c). Basen av varumärket består av alla de styrkor som finns i länet och ska även lyftas fram av olika aktörer i olika sammanhang, de åtta utvalda styrkorna är dock de som identifierats som mest kraftfulla, enande och de som är bäst lämpade för marknadsföringen av regionen (Figur 5). Utifrån de åtta valda styrkeområden har tre kärnvärden kristalliserats ut nämligen öppenhet, kreativitet och handlingskraft. Allt sammanlagt summeras det till varumärkeslöftet som står i toppen: Värmland - ett skönare liv (Region Värmland 2014a). För att arbeta fram varumärkesplattformen har lärobokens alla formler och regler använts, då många människor kunnat delta i arbetet med plattformen och bidra med sina åsikter, detta efter att ett grundförslag utifrån ovan nämnda undersökning utarbetats. 16

!¨Varumärkesplattformen har arbetats fram utifrån undersökningar, forskningsrapporter, intervjuer, referensgrupper, arbetsgrupper och öppna hus med personer som bor i Värmland men också med personer som flyttat härifrån¨ (Region Värmland 2014a, s.41) !

Varumärkeslöftet Värmland - ett skönare liv är tänkt att vara öppet och kunna innebära många olika saker, beroende på vem som reflekterar över det. Det ska dock förmedla en positiv framtidsbild som innebär en inspiration för utvecklingsarbetet. Löftet ska leda till att Värmland särskiljer sig och att det skapas ¨en tydlig identitet för Värmland¨ (Region Värmland 2014a, s.41). På grund av detta är visionen för Värmlands utveckling och

�44

Bo-Josef Eriksson, Analytiker Region Värmland; intervju den 14 maj 201415

Bo-Josef Eriksson, Analytiker Region Värmland; intervju den 14 maj 201416

varumärkeslöftet en och samma sak, ett budskap som ska förmedla Värmlands värden inom såväl som utanför regionens gränser. I bilagan till Värmlandsstrategin som innehåller varumärkesplattformen nämns problematiken kort som uppstår när ett varumärke ska skapas för 16 så olika kommuner som det finns i Värmland. Det påpekas att regionen består av 16 kommuner med olika karaktär, men det lyfts i samma mening att det finns starka identitetsskapare som dialekten, värmlandsvisan, Färjestad och Löfbergs (Region Värmland 2014c). Det innebär en del utmaningar att samla så många olika delar under ett tak, framförallt i Värmland där kommunerna visar upp så många olika särdrag och där länets geografiska storlek innebär en utmaning i sig. Det har lagts ned mycket arbete på att alla ska känna sig 17

delaktiga i varumärket. Alla kommuner ska på något sätt kunna känna igen sig, även om vissa aspekter eller styrkor möjligtvis inte har någon speciell innebörd för vissa kommuner men mer för andra. Alla ska kunna känna igen sig på något sätt i 18

varumärket, möjligt är det dock att vissa kan känna igen sig på mer punkter än andra. En anledning för detta kan vara att vissa dragplåster behövs i en region och att dessa då kan få mer uppmärksamhet i ett arbete som varumärkesutveckling. Detta innebär dock 19

�45

Bo-Josef Eriksson, Analytiker Region Värmland; intervju den 14 maj 201417

Bo-Josef Eriksson, Analytiker Region Värmland; intervju den 14 maj 201418

Bo-Josef Eriksson, Analytiker Region Värmland; intervju den 14 maj 201419

Figur 6: Varumärket Värmland (Region Värmland 2014a)

i utsträckning fördelar även för de som kan känna sig mindre representerade, då man utgår ifrån teorier om tillväxtmotorer. Självklart gynnar det kommunerna runtomkring 20

om en region utvecklas väl, till exempel underleverantörer som är lokaliserade utanför tillväxtmotorerna. Det måste våga satsas för att vinna på ett sådant koncept. I 21

Värmlandsstrategin har sådana spetssatsningar dock undvikits och tonats ner även om en betoning av Karlstadsregionens betydelse fortfarande finns med, i nedtonad version om man jämför med tidigare regionala utvecklingsdokument (Region Värmland 2014b). Föregångarversionen fick kritik för att ha ett mycket starkt Karlstadfokus, vilket var anledningen till att i Värmlandsstrategin försöka jämna ut fokus och lyfta landsbygden mer än det gjordes tidigare. Målet var istället att vara så inkluderande som möjligt, 22

vilket var ett genomgående motto för strategin som nämnts ovan redan. !!

�46

Bo-Josef Eriksson, Analytiker Region Värmland; intervju den 14 maj 201420

Bo-Josef Eriksson, Analytiker Region Värmland; intervju den 14 maj 201421

Bo-Josef Eriksson, Analytiker Region Värmland; intervju den 14 maj 201422

5. TRE VÄRMLÄNDSKA KOMMUNER !!5.1 BAKGRUND VÄRMLAND !

Innan de utvalda tre kommunerna samt datan som samlades in i dessa presenteras, ska kort Värmlands län i allmänhet betraktas. Värmlands län som ligger i västra Sverige vid gränsen till Norge är ett län fyllt av motsatser som samtidigt präglas av en stark regional identitet. Drygt 273 000 personer bor i länet, varav nästan en fjärdedel bor i residensstaden Karlstad. Gränsen till Norge i väst är mycket viktig för länet, varifrån det enbart är 100km till Oslo (Visit Värmland 2014). Värmland ligger, som även Eriksson påpekar i samtalet, geografiskt sett 23

väldigt centralt med ett jämnt och inte alltför stort avstånd från de tre stora städerna Oslo, Stockholm och Göteborg (Region Värmland 2014b). En utmaning för Värmland ligger i att hantera demografiutvecklingen som den ser ut nu. Trenden har visat en befolkningsminskning under senaste 40-årsperioden samt en åldrande befolkning då många unga människor väljer att flytta utanför regionen för att arbeta. I Värmlandsstrategin identifieras denna befolk-ningsutveckling som en viktig utmaning och en nyckelfråga i att skapa en hållbar och kraftig region för framtiden. Demografistrukturen är en utgångspunkt för målet om att vara mer inkluderande som nämndes i ett tidigare kapitel (se Kapitel 4.2.2). !En annan förutsättning i länet, som är av speciellt intresse i undersökningar som denna har med ovan nämnda skillnader inom regionen att göra, varav en handlar om djupt förankrade, historiska

strukturer som än idag påverkar människorna på plats och aspekter som företagsklimatet exempelvis. Värmland beskrivs ofta som en miniatyr av Sverige och återspeglar skillnader som även kan observeras i större skala, som den nationella. Flera forskare skriver om skillnaden i det sociala kapitalet i Värmland, där den västra delen mot gränsen till Norge präglas av en självständighetskultur, en tradition av att ta saker och ting i egna händer och hitta lösningar. Den östra delen å andra sidan är präglad av bruksmentaliteten och det finns än idag ett företagsberoende inom traditionella näringar (Haagsmo 2012). Lönnbring och Karlsson (2009) påpekar denna skillnad då de tittat närmre på Årjäng i västra Värmland och Munkfors i östra Värmland och konstaterar skillnaden mellan den självständiga småbrukarandan i Årjäng och den kollektiva

�47

Bo-Josef Eriksson, Analytiker Region Värmland; intervju den 14 maj 201423

Figur 7: Värmlands lokalisering i Sverige

industriarbetarandan i Munkfors. Dessa olika sociala klimat är kvarlevor från historiska tider i dessa områden och påverkar än idag. I den östra delen av regionen går det att bevittna en brukskaraktär men få småföretagare medan den västra delen präglas av fler små, medelstora och större företag (Haagsmo 2012). Lönnbring påpekar även en gräns mellan norra och södra Värmland, där de södra delarna av länet i allmänhet är mer urbaniserade och de norra delarna dominerande består av glesbygd med flera stora skogsbolag som sätter sin prägel (Lönnbring 2003). Det sociala kapitalet skiljer sig därmed mellan olika delar i Värmland menar Karlsson och Lönnbring (2009) då det påverkats och fortfarande påverkas av olika försörjningstraditioner och livsformer på olika platser, vilket innebär unika förutsättningar på varje plats, inte bara från region till region utan även inom en region. En annan skillnad inom regionen är utbildningsnivån. Det finns stora skillnader inom Värmland på denna front. Kunskap är en avgörande faktor för Värmlands utveckling och kompetent och utbildad arbetskraft skrivs högt på listan i Värmlandsstrategin (Region Värmland 2014b). Regionens genomsnitt visar dock en lägre utbildningsnivå än rikets, samtidigt som Karlstad och Hammarö visar upp en högre utbildningsnivå. Detta tyder på de starka skillnaderna mellan Karlstadregionen och andra kommuner i Värmland. !!5.2 ÅRJÄNGS KOMMUN !

Årjängs kommun är belägen i sydvästra delen av Värmland och är en av Värmlands kommuner som gränsar till grannlandet Norge (Figur 8). Kommunen har runt 9800 invånare, varav ca. 18% är utrikes födda, som bor på 1653 km². 30% av invånarna har efter-gymnasial utbildning (Årjängs Kommun 2014). Från norska gränsen är det enbart tio mil till Oslo, vilket ger kommunen och dess invånare speciella förutsättningar då många ofta välbetalda jobb i Norge är tillgängliga. Nära 800 invånare får sin lön från norska arbets-givare anger kommunen enligt siffror från 2012, från 2004 fram till 2009 fördubblades den sammanlagda inkomsten som Årjängs invånare tjänar från Norge och kommunen anger att denna trend ser ut att fortsätta (Årjängs kommun 2012). Årjäng har enligt siffror från 2012 den näst lägsta arbets-lösheten i Värmland och jobbmöjligheterna i grannlandet identifieras som den ena stora anledning till detta, medan gränshandeln är den andra (Årjängs kommun 2012). Gräns-handeln i framförallt Töcksfors, där ett stort och bland norrmännen populärt inköps-centrum finns, omsätter miljarder per år och

skapar på så sätt många jobb. För att undersöka situationen i Årjängs kommun och dess relation till den regionala nivån kopplat till frågeställningen i detta arbete stöttas kapitlet på information från Daniel Schützer, kommunstyrelsens ordförande i Årjäng.

�48

Figur 8: Årjäng (sv.wikipedia.org)

Schützer gav i en intervju sitt perspektiv på frågorna arbetet handlar om, vilket 24

kommer redovisas i följande, för att ge en inblick i situationen. !Schützer uppfattar samarbetet med regionförbundet i stort sett positivt, men han 25

påpekar även en viss tvådelning i sin attityd. Årjäng får på det politiska planet ofta känna av att kommunen ligger i periferin och saknar i viss mån det tydliga stödet som skulle behövas i vissa sammanhang, i andra sker dock ett gott samarbete. Schützer visar upp förståelse för utmaningarna Region Värmland står framför och påpekar att det i viss mån är förståeligt att Årjäng får stå tillbaks i vissa frågor med tanke på att kommunen är liten. Större kommuner har större inflytelse, detta är klart anser han. Men i frågor som är viktiga för just Årjäng efterlyser Schützer ett större stöd från regionförbundet än han för närvarande uppfattar. Från kommunens perspektiv ser vissa insatser Region Värmland prioriterar ut som felsatsningar medan andra är mitt i prick, andra gånger är den övergripande satsningen bra men genomförandet gynnar inte just Årjäng. Schützer påpekar dock förståelse för att kommunalförbundet har en begränsad budget och måste prioritera väl, han anser dock att ofta små kommuner som Årjäng och Eda exempelvis hoppas över. Samtidigt tror han att att en större budget heller inte skulle lösa denna ojämnhet utan att Årjäng fortfarande skulle behålla sin perifera status. Schützer ser dock en förbättring i Karlstadcentreringen som Region Värmland tidigare fått kritik för, det är jämnare nu anser han, samtidigt som han på sätt och vis tror på att Karlstad behövs som tillväxtmotor. Dock påpekar han att han saknar tillräckligt med evidensbaserad forskning kring denna fråga för att man ska kunna vara helt säker på att Värmland lägger så mycket kraft på att utveckla Karlstad. Han tycker att en del krafter borde läggas på att skaffa fram forskning och skapa mer klarhet kring dessa frågor. !Värmlandsstrategin i sig menar han dock är generellt ett riktigt bra dokument. Återigen finns det ställen där han skulle vilja ändra och prioritera annorlunda, men i det stora och hela är han nöjd både med dokumentet och med stödet från samverkansorganet i fråga om appliceringen av strategin i kommunen och anser att han upplever en liknande inställning även i resterande kommunstyrelse, skiljelinjen tycker han istället ligger i hur stort intresset för Värmlandsstrategin och ett regionalt samarbete är över huvud taget. Schützer påpekar att det till största del har att göra med engagemanget i kommunerna huruvida Värmlandsstrategin kommer till användning eller ej, då det bestäms av varje kommun för sig hur mycket strategin ska användas, och även inom kommunerna finns det då självklart olika grad av engagemang från person till person, från ledamot till ledamot. I Årjäng, där arbetet med en ny översiktsplan pågår i skrivande stund, förklarar Schützer att i detta arbetet ingår att försöka använda sig utav Värmlandsstrategin så långt detta är möjligt. Finns viljan där så anser han att det finns många vägar och möjligheter i det regionala utvecklingsdokumentet, ibland mycket konkreta punkter och i andra fall handlar det mer att få inspiration. Det viktigaste är att viljan och engagemanget finns i kommunen. !Angående den regionala identiteten som används i i form av varumärkesplattformen som är del av Värmlandsstrategin, så är Schützer även här tvådelad. När han betraktar 26

varumärkesplattformens modell samt modellen över utgångsvärdena (se figur 5 och figur

�49

Daniel Schützer, Kommunstyrelsens ordförande Årjängs kommun; intervju den 7 maj 201424

Daniel Schützer, Kommunstyrelsens ordförande Årjängs kommun; intervju den 7 maj 201425

Daniel Schützer, Kommunstyrelsens ordförande Årjängs kommun; intervju den 7 maj 201426

6) så skrattar han igenkännande på många slagord. Schützer påpekar att det är mycket som stämmer här, men att han möjligtvis kan ha några åsikter om huruvida bilder som ska ¨behållas¨ över huvud taget är uppnådda ännu eller sådana som ska ¨adderas¨ kanske redan är uppnådda till viss grad (se figur 5). Men i det stora och hela tycker han att modellerna återspeglar Värmland och att även Årjäng är representerat, om än inte på alla punkter så finns det dock återigen saker som kan plockas, ibland passar punkterna om det vrids eller förändras lite. Med säkerhet finns det även punkter som inte passar speciellt väl in på Årjäng säger Schützer också, men även här har han förståelse då det är många kommuner att fånga under ett och samma varumärke. Punkten ¨Mångfald (jämställt, öppet, tolerant)¨ tycker Schützer är av speciell vikt och den står på exakt rätt plats i modellen (figur 5). Framförallt med tanke på att Värmland pryder sig med att vara öppet nu redan, så är det viktigt att lyfta att det fortfarande krävs en del för att uppnå sann öppenhet, där det inte enbart handlar om besöksnäringen utan även om samhället i sig. Schützer sympatiserar med varumärket och den bilden Region Värmland arbetat fram och som politiker från Årjäng även varit aktivt delaktiga i även om han själv mer perifert har varit med i processen. Att möjligheten fanns att delta och påverka det uppskattar han. Men i fråga om den praktiska användningen av varumärket uppdagas den andra delen av tvådelningen som Schützer 27

påpekade. Han förklarar att den regionala identiteten i stort sett och i synnerhet varumärket spelar en begränsad roll i kommunens vardag. I vissa knäckfrågor tycker Schützer att identitet kan komma upp i kommunstyrelsens diskussioner, men ofta handlar det då om den lokala identiteten som innehar en viktigare roll än den regionala. Han ser ingen krock mellan dessa två identiteter och tror att de för de flesta lever bredvid varandra, men en prioritering mellan de båda platsidentiteterna tycker han sig uppfatta där den regionala identiteten drar det kortare strået, åtminstone i frågor som kommer upp i kommunstyrelsens vardagliga arbete. Även i fråga om varumärket så tycker Schützer sig uppfatta att det sker en viss prioritering i vardagen där diffusa planer, som han uppfattar varumärkesarbetet vara till viss del, ofta måste ta ett steg tillbaks till förmån för handfasta problem. Schützer formulerar det som att han i sin kommun ¨mest kämpar med verkligheten¨ som exempelvis en mycket låg utbildningsgrad i kommunen, vilket han påpekar väger tyngre i jämförelsen. Med tanke på att Karlstads Universitet lyfts som en styrka ¨att behålla¨ så kan detta leda till en viss spänning. Schützer uppskattar universitetet mycket, men detta är ett fall där han gärna skulle vilja utveckla/addera istället för ¨behålla¨ och det på så sätt kan uppfattas som en felprioritering i Värmlandsstrategin, sett från Årjängs perspektiv. Schützer har dock generellt sett en positiv inställning till varumärkesarbetet och anser att det är ett mycket bra arbete som gjorts. Att lyfta styrkor och svagheter förtydligar vad som måste jobbas på samt förtydligar det var kommunerna kan ta sin utgångspunkt i sina egna varumärkesarbeten. Men som nämnt tidigare så kommer verkligheten ofta i vägen för sådana arbeten och prioriteringar måste göras. Schützer nämner exempelvis att varumärkesarbete kan vara 28

till fördel, viktigare anser han dock vara att i fråga om affärer lära sig andra kulturers egenheter, även om det också kan vara bra att vara medveten om sina egna. Viktigast i hela diskussionen om varumärke tycker Schützer är att platserna måste utgå ifrån det som finns på platsen, det går inte att marknadsföra exempelvis Töcksfors med storstadskänsla bara för det är det som är efterfrågat. Det krävs en äkthet i varumärket och de slagorden som marknadsförs för att det ska fungera, det är han säker på och han

�50

Daniel Schützer, Kommunstyrelsens ordförande Årjängs kommun; intervju den 7 maj 201427

Daniel Schützer, Kommunstyrelsens ordförande Årjängs kommun; intervju den 7 maj 201428

anser också att det har uppnåtts i Region Värmlands varumärkesarbete, framförallt med tanke på och förståelsen för hur komplicerat det måste vara att sätta ord på den Värmländska identiteten. Men ett bra resultat har uppnåtts och han tror ändå att de valda orden dyker upp i hela Värmland och återspeglar den gemensamma identiteten i regionen. !!5.3 TORSBY KOMMUN

Torsby, den nordligaste kommunen i Värmland är samtidigt länets till ytan största kommun med sina 4187km². Därmed omfattar Torsby kommun nästan 25% av Värmlands yta. Centralorten Torsby ligger i södra delen av kommunen, från denna är det 14 mil till nordligaste delen av kommunen vilket innebär speciella förutsättningar för kommunen angående krav på decentraliserad service (Tillväxtverket 2014). Till residens-staden Karlstad är det 10mil från central-orten. Ca. 12 000 personer bor i kommunen enligt aktuella siffror, varav (enligt siffror för 2013) ca.1350 hade utländsk bakgrund. Torsby, såväl som många andra glesbygds-kommuner kämpar med avfolkning. Från december 2012 till december 2013 hade Torsby en nettoutflyttning på 206 personer (Torsby Kommun 2014). Kommunen har ett diversifierat näringsliv, där tillverknings-industrin inom trä, metall och elektronik är de största branscherna och turismen är en starkt växande del av näringslivet (Tillväxt-verket 2014). !Kommunstyrelsens ordförande i Torsby heter

Ann-Katrin Järåsen och är den personen som informationen för denna undersökning kommer ifrån. Järåsen berättar att ett enkelt, tydligt och bra samarbete med Region 29

Värmland ofta förhindras fullt ut på grund av kommunens speciella geografiska förutsättningarna som nämndes ovan. Hon påpekar att det är svårt att ha jämlika maktförhållanden, det vill säga lika stort inflytande när centralorten ligger i kanten som den gör i Värmland. Rent geografiskt uppstår det problem för avlägsna kommuner som Torsby som Järåsen tycker sig känna av i många sammanhang. Närhet är hon övertygad om att det spelar en stor roll i politiken, och politiker i Torsby har i mycket mindre utsträckning möjlighet att exempelvis träffa viktiga kontakter på en lunch eller liknande. Den informella arenan är inte given på samma sätt som för kommuner som har ett geografiskt närmre läge till platsen där besluten fattas och denna arena anser Järåsen vara av mycket stor betydelse, även om man skulle kunna tro att detta går att väga upp i dagens högteknologiska samhälle. En annan anledning hon identifierar som lett till att Torsby får mindre uppmärksamhet än andra kommuner, grundar sig i att

�51

Ann-Katrin Järåsen, Kommunstyrelsens ordförande Torsby kommun; intervju den 16 maj 201429

Figur 9: Torsby (sv.wikipedia.org)

kommunen har visat sig vara framgångsrika i att söka stöd från EU. På grund av detta upplever Järåsen en viss inställning från regionförbundet om att Torsby inte behöver så mycket stöd på denna front. Hon tycker inte att tidigare framgångar ska betyda mindre stöd i framtiden, det anser hon vara en felaktig slutsats från samverkansorganet. !Avsett från denna känsla om utanförskap tycker Järåsen att Torsbys utvecklingsplaner går mycket väl hand i hand med regionens utvecklingsplaner så som de sammanställts och framställts i Värmlandsstrategin. Järåsen anser att utvecklingsområden stämmer 30

överens så långt, i alla fall på pappret, så strategin anser hon i det stora och hela vara ett bra dokument. Denna positiva inställning mot den regionala utvecklingsplanen tycker hon sig uppfatta över lag i kommunstyrelsen, vilket hon till stor del begrundar i möjligheterna som gavs att vara delaktig i processen. Det omfattande remissförfarandet har gett många tillfällen att bidra med åsikter och uppfattningar vilket i slutänden har lett till denna positiva attityd. Tjänstemannaspåret har Torsby varit aktivt delaktiga i, då biträdande kommunchefen framförallt varit med i arbetet med framtagandet av Värmlandsstrategin och sedan fortlöpande rapporterat till kommunstyrelsen. Så arbetet med framtagandet av strategin har noga följts från Torsbys perspektiv och prioriterats så att det även stått på agendan i kommunstyrelsen. I och med dialogen och det resulterande överensstämmande utvecklingsarbetet i region och kommun så tror Järåsen inte att några problem kommer uppstå när Värmlandsstrategin ska samköras med Torsbys mål och visioner för kommunen. Ändå ser hon en stor betydelse i att lägga ner arbete på kopplingen mellan kommunen och regionen i fråga om utvecklingsmål. Bildligt ser hon Värmlandsstrategin och Torsby kommuns utvecklingsplan som två parallella spår som möts i vissa punkter. På så sätt finns det i den regionala strategin självklart punkter som inte berör Torsby kommun direkt, men arbetet för kommunerna består ju just i det att hitta de områden som är av betydelse och kunna koppla ihop den regionala och kommunala utvecklingsplanen på just dessa områden. Detta arbete tycker Järåsen är 31

av största betydelse för region, kommun och samarbetet mellan dessa och står därför på agendan för politisk bearbetning så fort tjänstemännen är färdiga med sin bearbetning. !Den regionala identiteten i form av varumärkesplattformen i Värmlandsstrategin och därmed en gemensam marknadsföring för regionen anser Järåsen vara av största 32

betydelse för kommunen. Visit Värmland och samarbetet mellan Visit Värmland och 33

Region Värmland är en framgångsfaktor för Torsby kommun som Järåsen upplever det. Regionen är en viktig draghjälp och att det finns så många olika attraktioner i regionen ser hon som en stor möjlighet då man tillsammans kan erbjuda något unikt. Järåsen tror bestämt att denna unika produkt som regionen innebär är något som påverkar kommunen positivt. Hon påpekar att det dock är svårt att exakt veta för hur stor del av turismen i kommunen regionens marknadsföring står, det är omöjligt att säga. Detta är ett mätproblem som Järåsen inte ser någon enkel lösning på. Hon kan dock säga att det finns många turister som reser mellan olika resmål i Värmland, det finns det

�52

Ann-Katrin Järåsen, Kommunstyrelsens ordförande Torsby kommun; intervju den 16 maj 201430

Ann-Katrin Järåsen, Kommunstyrelsens ordförande Torsby kommun; intervju den 16 maj 201431

Ann-Katrin Järåsen, Kommunstyrelsens ordförande Torsby kommun; intervju den 16 maj 201432

Visit Värmland är en ekonomisk förening som arbetar med besöksnäringen i Värmland med mål 33

om att skapa nya möjligheter till affärer och samarbeten för besöksnäringen. Medlemmarna kan i och med plattformar och samlingspunkter som Visit Värmland tillhandahåller öka sina möjligheter till att knyta kontakter och påverka branschens riktning i regionen (Visit Värmland 2014).

undersökningar kring, och det anser hon vara en hint på att Värmland i turisters perspektiv ses som en region där det går att uppleva flera olika saker. Så Järåsen och 34

kommunstyrelsen är eniga om att det är viktigt med en stark region och arbetet för att uppnå detta. Men de upplever ofta problem med att komma fram i diskussionerna som en kommun som är så långt bort. Hon påpekar igen att det inte minst i frågor kring strategin i allmänhet och varumärkesplattformen i synnerhet finns svårigheter att komma till tals om kommunen inte medvetet och aktivt ser till att göra det, och även då kan avståndet leda till vissa nackdelar. Den informella arenan som politiker och tjänstemän från Torsby saknar är av största betydelse anser Järåsen och avsaknaden innebär problem för kommunen och dess synlighet. Varumärkesplattformens identifiering av styrkor och svagheter i Värmlandsstrategin (figur 5) tror hon återspeglar Värmland, hon tycker känna igen sig. Dock påpekar hon hur mångdimensionell den Värmländska själen är och visar upp förståelse för att svårigheten att sammanfatta denna till något som går att visa upp medialt. Även om hon anser att det är omöjligt att förpacka Värmland till ett varumärke och att det istället måste upplevas, så inser hon dock vikten av att ha ett varumärke som går att kommunicera utåt och tycker att jobbet som Region Värmland gjort på den fronten verkar bra. När Järåsen analyserar varumärkes-plattformens profilområden (figur 6) utifrån Torsby kommuns perspektiv så anser hon att kommunen är representerad i plattformen i de delar som berör den. Ett starkt Karlstad tror hon också att kommunen drar nytta av, men samtidigt skulle just Torsby kanske dra ännu större nytta av närheten till Oslo som hon påpekar. Mellan Karlstad och Torsby kommun anser hon närmast att det som går att utveckla har utvecklats redan. Karlstads Universitet är den enda punkten som hon anser där samarbetet kan och bör utvecklas i form av distansstudier framförallt, så även Torsby kommun kan se universitetet som styrka så som Värmlandsstrategin lyfter det. Men hon visar ändå upp stor förståelse för svårigheten att avväga mellan delarna och helheten, det vill säga hur mycket av kommunerna som ska framkomma i varumärket och hur mycket vikt som ska läggas på regionen. Dock anser Järåsen att man i just detta fall borde ha lagt ner mer kraft på 35

kommunerna, hon anser att kommunbeskrivningarna är väldigt flyktiga och det på så sätt känns som om de inte är i fokus i detta arbete. Balansen mellan delar och helhet är svår, men Järåsen tror att varumärkesarbetet hade vunnit på att ge större utrymme för kommunerna. Hon anser att det ändå inte är så många kommuner, varav flera kunde ha sammanfattats då de har liknande traditioner och miljöer. Hon saknar en tydligare bild av Värmland som hon anser skulle ha låtit regionen framstå som mer spännande. Nu uppfattar hon varumärket mest som något som drar turister och inte inflyttare, det betonar Järåsen att det verkligen borde jobbas på. Hon efterlyser mindre tonvikt på sådant som redan är rätt känt att Värmland är duktigt på, som klustren exempelvis och mer tonvikt på sådant som man är duktig på och som inte syns så tydligt ännu. Det är där krutet behövs anser Järåsen. !

�53

Ann-Katrin Järåsen, Kommunstyrelsens ordförande Torsby kommun; intervju den 16 maj 201434

Ann-Katrin Järåsen, Kommunstyrelsens ordförande Torsby kommun; intervju den 16 maj 201435

5.4 FILIPSTADS KOMMUN Filipstad kommuns ca. 10 500 invånare bor på lite mer än en tredjedel av Torsby kommuns areal, på 1543 km² (Filipstads Kommun 2014). Därmed är Filipstads kommun den mest befolkningstäta kommunen i denna undersökning, även om det inte är med speciellt stort avstånd till Årjängs kommun. Redan i Oktober 2012 fastställde Filipstads kommun sin utvecklingsplan som ska visa riktningen för utvecklingsarbetet fram till 2020 i form av Vision 2020 där en gemensam social, miljömässig och hållbar ekonomisk utveckling eftersträvas (Filipstad Kommun 2012). Med visionen som bas vill kommunen uppnå ökad inflyttning av invånare och företag och även se till att möjligheterna finns för detta att ske. Slagord som är centrala i Filipstads Kommuns vision är god hälsa, turism, utbildning, modern digital infrastruktur, miljövänlig energianvändning, mångfald och öppenhet mot nyanlända samt trygghet i vardagen från barnsben till ålderdomen. Kommunstyrelsens ordförande i Filipstads kommun, Per Gruvberger infor-36

merar i samtalet med honom om kommunens problem att hålla kvar unga invånare. Många

unga flyttar efter avslutad grundskola eller kort därefter och påverkar på så sätt demografin avsevärt. Denna verklighet samt dålig rankning angående utbildningsnivå i kommunen utgör utgångspunkter som politiken måste jobba med. Gruvberger påpekar att det är viktigt i arbetet med en kommun som Filipstad att inte känna uppgivenhet med tanke på denna verklighet, utan att acceptera läget och jobba med det som finns istället. Gruvberger beskriver kommunens utgångspunkter och utmaningar som en verklighet som befinner sig en bra bit ifrån den verklighet som han uppfattar i Värmlandsstrategin och har grundat i detta även en något kritisk syn på dokumentet vilket, vilket förklaras tydligare senare i detta kapitel. !Samarbetet med regionförbundet i stort uppfattar han som fungerande, även om det i många fall kan vara mycket ensidigt. Gruvberger påpekar att han är medveten om att det läggs ner mycket jobb från Region Värmlands sida att involvera kommuner, men upplever att det ofta saknas engagemang i kommunerna att matcha detta jobb från egen sida utan istället lägger tid och resurser på att arbeta med den verklighet som beskrivits ovan. Det finns begränsat med tid och resurser i kommunerna och det som prioriteras är då eldar som måste släckas eller möjligheter som kommit upp som behöver stödjas för kommunens utveckling, tid och resurser för att behandla frågor som lyfts från Region Värmlands håll är då begränsade. I fråga om insatser som regionförbundet prioriterar så anser han att det mest handlar om tillfälligheter om dessa insatser från regional nivå stämmer överens med det som sker i kommuner. Verkligheten går inte till så att

�54

Per Gruvberger, Kommunstyrelsens ordförande Filipstads Kommun; intervju den 14 maj 201436

Figur 10: Filipstad (sv.wikipedia.org)

politikerna i kommunerna kan välja och vraka mellan olika rullande bollar som ska stöttas, utan det handlar mer om att hitta de bollarna som finns och utgå ifrån det för att göra det bästa av det. Så att prioritera några områden som just fastläggs att de ska lyftas för den regionala utvecklingen, det uppfattar Gruvberger som verklighets-främmande. Det som finns eller kommer upp i utvecklingsväg, det ska stödjas tycker Gruvberger, men om något faktiskt är en utvecklingsstrategis förtjänst det ställer han sig tveksam till. Så genomslaget Region Värmlands arbete praktiskt har i kommunen ser han mest som marginellt. Gruvberger möter ofta en inställning i Filipstads kommun som tyder på en känsla av övergivenhet och att kommunen inte är lika prioriterad som västra Värmland, Karlstad och Fryksdalen. Detta tycker han dock är en kvarleva från tidigare, då han betonar att det förbättrats mycket på senare tid enligt hans uppfattning. Inställningen har dock blivit kvar, framförallt för människor i kommunen som inte aktivt jobbar med politik eller samhällsutveckling och därför inte är så väl insatta i hur det har förändrats på senare tid. I vissa sammanhang påpekar han dock att han uppfattar att karlstadcentreringen fortfarande förekommer och han ser ingen bättring, vilket han uttrycker med en viss uppgivenhet. !Värmlandsstrategin har Gruvberger respekt för i den mån att det är ett dokument som 37

sammanfattar många olika delar och på så sätt är inkluderande för den diversifierade region som Värmland är. Även påpekar han att det hjälper kommunerna att tänka till och på så sätt kunna utveckla idéer som finns men kanske inte alltid lyfts i vardagen. I och med de prioriteringar som lyfts i strategin ges vissa av dessa möjlighet att utvecklas samt ger det utrymme att fundera över kommunens framtid, och det anser Gruvberger aldrig vara fel. Han kritiserar dock att dokumentet kan vara svårt att interpretera konkret, samtidigt som han visar förståelse för att det med nödvändighet blir så när ett så sammanfattande dokument ska skrivas. I Filipstads kommuns konkreta fall så anser Gruvberger att det på flera plan inte riktigt kopplar med strategin, näringar som är av största betydelse för kommunen exempelvis förekommer knappt i Värmlandsstrategin, som livsmedel som inte innebär närproducerad mat. Chips och knäckebröd som är två av de viktigaste delarna av Filipstads näringsliv får man leta efter i strategin. Gruvberger tar detta dock med jämnmod och anser att det bara är att acceptera att kommunen inte riktigt passar in i schemat där och att vissa kommuner nödvändigtvis kommer komma fram mer och andra mindre i en regional utvecklingsplan. Istället anser han att kommunerna borde koncentrera sig på de delarna i strategin som de kan delta i, och den inställningen tycker han att Filipstads kommun även följer. I översiktsplanen som skrivs nu försöker kommunen att koppla till Värmlandsstrategin så långt det går, men på många plan kan den kännas långt bort även om kommunen inte nödvändigtvis har en avvikande syn. Samtidigt lyfter han även att han är medveten om att frågan om hur mycket den regionala utvecklingsstrategin kopplar med den kommunala är en fråga om hur mycket jobb kommunen lägger ner på att skapa en koppling. Han medger att det kan hända att Filipstads kommun inte utnyttjar den riktigt, men problemet han återkommer till är att om inte ett ledamot i kommunstyrelsen är engagerad i detta arbete och ser till att frågor kopplade till Värmlandsstrategin kommer upp, så gör de inte det. Som det ser ut nu så finns det inget intresse för det, av ovan nämnda anledningar att tid och resurser är knappa, på så sätt innebär det att strategin får väldigt lite utrymme på kommunens agenda om det inte handlar om remisser eller andra, väldigt enstaka tillfällen, annars fyller den ingen funktion i kommunen. Gruvberger påpekar att det kanske vore annorlunda om frågorna skulle komma upp tjänstemannavägen och på så sätt lyfter

�55

Per Gruvberger, Kommunstyrelsens ordförande Filipstads Kommun; intervju den 14 maj 201437

ansvaret för att frågorna ska komma upp från ledamoten, men så ser det inte ut för tillfället. På denna väg skulle han dock kunna tänka sig att Region Värmlands frågor skulle få större utrymme i kommunerna, oberoende av om det finns engagerade personer i varje kommun eller inte. !Varumärkesstrategin ser Gruvberger i ett rätt kritiskt ljus, även om han inte har något 38

att kritisera i själva sammanställningen och uppbyggnaden av varumärket. Han tycker personligen att varumärket nog kan stämma och har inga större invändningar, han tycker det är skickligt gjort. Om marknadsföringen fungerar på detta sätt och människor uppfattar Värmland på det sätt som varumärket framställer regionen så tycker han att det är bra. Gruvberger själv är dock skeptisk och tror i allmänhet inte på effektiviteten av marknadsföringsarbete. Han anser att varumärkesarbetet har mycket litet genomslag i kommunerna och inte de mest insatta i Värmlandsstrategin anser han, har ens vilja och drivkraft att använda varumärket i kommunen. Enligt hans perspektiv är det väldigt få i kommunen som faktiskt har reflekterat över varumärket, det finns mycket lite intresse för det. Gruvbergers kritiserar därmed att så mycket resurser aldrig borde ha lagts på arbetet med varumärket. Varumärket är sällan anledningen för för att flytta nånstans, det är istället handfasta saker som jobb, utbildning, kärlek och liknande. Marknadsföringen spelar då en mycket perifer roll, vilket är anledningen till att han inte har mycket intresse för dessa frågor. Turismen å andra sidan där arbete med marknadsföring i större mån kan behövas enligt Gruvbergers åsik, förklarar han går sakta framåt i Filipstads kommun. Han påpekar att det inte finns någon näring som kommunen satsar så mycket energi och resurser på för så lite i utbyte. Han har heller såhär långt inte sett några större effekter på näringslivet som skulle ha minskat hans skepticism. Men förhoppningen är att det ska ge effekt på längre sikt påpekar han, fastän han gärna skulle se dessa även på kortare sikt. Gruvberger förklarar att det diskuteras en del försök att förskjuta den negativa bild som finns av Filipstads kommun som nämndes tidigare i kapitlet, även om han inte egentligen skulle kalla det för varumärkesarbete. Här ser han även poängen i det hela, att Filipstads kommun befinner sig i ett helt annat stadium och har mycket mer grundläggande problem att lösa än att försöka bygga upp en bild, ett varumärke för att locka till sig någon utifrån. Deras arbete handlar istället om att försöka tvätta bort negativa bilder som invånarna oftast till och med själva har om kommunen. Det är på denna front kommunen försöker jobba och dessa frågor diskuteras till och med rätt ofta, framförallt när det handlar om författandet av den egna översiktsplanen och andra egna dokument. Men att koppla detta arbete med varumärkesarbetet som Region Värmland har förberett, det tycker han inte är möjligt. I Filipstads kommun handlar det om en helt annan utgångspunkt och en helt annan nivå man befinner sig på, det är ett lokalt arbete som kommunen har framför sig, och det tycker Gruvberger att det i detta fall även behöver vara. Det är grundläggande och avgörande problem som behöver lösningar för att kommunen ska fungera, och inte något så abstrakt och flummigt som det varumärket som läggs fram i Värmlandsstrategin, även om Gruvberger inte anser att det ena behöver utesluta det andra så är det lokala arbetet dock mer prioriterat än det regionala. !!

�56

Per Gruvberger, Kommunstyrelsens ordförande Filipstads Kommun; intervju den 14 maj 201438

6. ANALYS !6.1 RELATIONEN MELLAN KOMMUN OCH REGIONFÖRBUND Det första steget för att förstå förhållandet mellan kommuner och regionalförbund i fråga om den regionala identiteten som är målet med detta arbete, är att förstå relationen mellan parterna i största allmänhet. Denna relation och sättet att se på varann är utgångspunkten och grundläggande för relationen mellan dem i mer specifika sammanhang. Regionförbundens komplexa roll mellan entreprenörsinriktad myndighet och konsensusmyndighet innebär att förhållandet mellan de två nivåerna kan se mycket olika ut (Persson 2010). I Värmlands fall identifierar jag kommunförbundsmodellen enligt Pierre och Schütt (2003). Regionen styrs underifrån av kommunerna i regionen vilket blir tydligt i Region Värmlands uppbyggnad och finansiering då Värmlands 16 kommuner är ägare till regionförbundet. Som Pierre och Schütt påpekar innebär denna modell en lösning som ger kommunerna makt samtidigt som de ges en plattform att lösa problem på den regionala nivån. Kommunförbundsmodellen ger den regionala nivån och förhållandet mellan den regionala och kommunala nivån bra förutsättningar som Pierre och Schütt (2003) menar, då det inte sker några top-down processer som kan göra att kommunerna känner sig tvingade och maktlösa, vilket i sin tur påverkar relationen till den regionala nivån. Den förstående och lugna inställningen från kommunerna som blev tydlig i detta arbete kopplar jag till till den strukturella förutsättningen. Kommunerna är medvetna om att Region Värmland ägs av dem och är en instans som ska lösa gemensamma problem och inte är där för att göra livet svårt för dem. Att regionförbundet arbetar för kommunerna och hela regionen och för att utveckla dessa verkar vara ett självklart och uppenbart sakförhållande för kommunerna. Den positiva och jämlika förutsättningen i Värmland som grundar sig i kommunförbundsmodellen paras med en stark vilja och mycket kraftinvestering i dialogen med kommunerna från regionens håll. Mycket värde läggs i regionförbundet på att upprätthålla ett gott och intensivt samarbete med kommunerna, vilket även erkänns och uppskattas av kommunerna. Alla respondenter från kommunerna var mycket tydliga i att de har förståelse för Region Värmlands situation och att de var övertygade om att de gjorde ett bra jobb och tog det ansvar de har fått från kommunerna på ett bra sätt. Trots att mycket makt ligger på den regionala nivån idag som Johansson (2013) påpekar så verkar det inte finnas någon oro över detta i kommunerna och heller inte någon misstro över att kommunalförbundet inte kan hantera detta ansvar. Istället är man säker på att förbundet gör allt de kan och litar på kompetensen som finns på nivån. !Trots dessa positiva utgångspunkter och det uppenbara förtroendet kommunerna har för regionförbundet så räcker det arbete som görs från båda hållen ändå inte hela vägen. I undersökningen blev det uppenbart att samarbetet mellan de båda nivåerna präglas av ett visst missnöje från båda sidor. Perssons (2010) observation om att negativ samordning sker framförallt i samband med näringslivsfrågor bekräftas även i denna undersökning. Framförallt i Filipstad blir det tydligt att det inte litas på att regionen kan hjälpa till med det arbete som sker på denna front. I Filipstad anser respondenten till och med att de två största branscherna som finns i kommunen inte ens nämns i den regionala strategin och därmed inte får branscher som är av största vikt för kommunen inte ens utrymme i den regionala strategin. Men även i de andra kommunerna blir det tydligt att näringslivet är något som är väldigt lokalt och som hellre tas omhand på kommunal nivå. Att bli överhoppad och inte sedd är även ett tema som återkommer i alla intervjuer med kommunerna i olika sammanhang som är lokala och av största vikt för kommunerna. De geografiska förutsättningarna i sig i länet, som ofta innebär stora avstånd för

�57

kommunerna från Karlstad där regionalförbundet har sin sits innebär en problematik som framförallt respondenten från Torsby lyfter. I dagens regionpolitik sker mycket på ett transparent sätt i informella arenor, där geografisk närhet är avgörande för att att bli hörd (Johansson 2013). Respondenten bekräftar detta och upplever att det geografiska avståndet sätter käppar i hjulen för Torsby och innebär att det blir mycket svårare att få fram sina åsikter och vara med i diskussioner och debatter som sker under ytan. Den informella arenan och den personliga kontakten lyfter hon som högst viktig i hur politik och planering fungerar idag och ser sig och sin kommun ha nackdelar i och med den ocentrerade placeringen Värmlands residensstad har i förhållande till regionen. Anledningen till att den informella arenan har sådan betydelse förklarar Rönnblom (2013) med att lösa styrningsformer mer och mer har ersatt de traditionella formella formerna av styrning, däribland har nätverk och personlig kontakt inom dessa en stor betydelse som Respondenten påpekar. Att den informella arenan blir så viktig innebär även ett problem för demokratin då politik blir något exklusivt som enbart politiker, vissa experter och tjänstemän har tillgång till, och uppenbarligen inte alla av dem ens (Johansson 2013). Pierre och Schütt (2003) påpekar att just kommunförbundsmodellen som i Värmlands fall kan medföra en otransparens, samt att regionens folkstyre kan bli otydligt och indirekt. Detta är en fara för demokratin och är en oroande tendens som Johansson (2013) påpekar. Politiken blir till något elitärt och allmänheten deltar inte eller anser sig inte kunna delta då allt mer av politiken sker i informella arenor. Samtidigt som alla respondenter påpekar att de har förståelse för att planering på regional nivå kräver ett visst sållande av aspekter och att vissa fokusområden måste väljas, så blir ändå en önskan tydlig om att just den egna kommunen skulle få mer plats i den regionala planeringen. I och med att kommunernas viktigaste frågor ofta är så specifika att de inte är del av den regionala planeringen, så uppfattas denna som långt ifrån verkligheten som alla respondenter påpekar. Den regionala utvecklingsplaneringen fokuserar i stort sett på mål som ligger längre fram i tiden och är mycket övergripande och föga specifika. På grund av detta uppfattas det svårt att prioritera tid för den. En respondent påpekar att det inte går att prioritera sådant arbete när det finns eldar att släcka, vilket tydligt lyfter problematiken som kommunpolitiker konfronteras med. Även om dialogen som eftersträvas från regionalt håll uppskattas av respondenterna så anser de sig sakna tiden att verkligen kunna sätta sig in i den gemensamma planeringen på regional nivå och på så sätt inte kunna anamma möjligheterna fullt ut. Detta i sin tur leder till ett visst missnöje från den regionala nivån som blev tydligt i denna undersökning. Respondenten från Region Värmland påpekar att kommunerna i många fall inte använder sig i något större mån av den regionala utvecklingsplaneringen i arbetet sin egna planering, är ett problem som regionalförbundet är medvetna om och kämpar med. Att förstärka dialogen med kommunerna är en insats för att motarbeta detta men respondenten på kommunalförbundet är även medveten om att detta möjligtvis inte räcker hela vägen och resonerar över om det vore möjligt att införa en regel att Värmlandsstrategin ska användas i utformandet av kommunala utvecklingsplaner. Att det krävs ett ytterligare steg för att få till ett positivt samordning som Persson (2010) beskriver verkar tydligt från båda nivåer. !!6.2 REGIONAL IDENTITET I VÄRMLANDSSTRATEGIN

6.2.1 MULTIPLA DIMENSIONER AV PLATSIDENTITET Platsidentiteten är av största vikt för människan som Tuan och Relph (i Cresswell 2004) redan sedan 70-talet trycker på. Samtidigt är platsidentiteten på regional nivå en viktig

�58

aspekt för utvecklingsstrategin av en region. Paasi (2003) förklarar att denna identitet är en stark bas för politiken som idag framförallt används för att involvera medborgare att delta i regionens planering (Ragmaa 2002) men inte minst för att skapa förutsättningar för tillväxt (Paasi 2009). I en allt mer global värld sker en förskjutning av tonvikten mot lägre skalnivåer än den traditionella nationella nivån som Paasi (2011) påpekar. I en värld där den globala nivån får allt större betydelse söker sig människor samtidigt till lägre nivåer som orienteringspunkt för sin identitet. De söker säkerhet och stabilitet i den globala världen vi lever i. En fråga som från början var central för detta arbete är huruvida identiteter på dessa olika nivåer kan krocka eller ej eller hur de påverkar varann. För att förklara hur en människa kan ha olika identiteter använde jag mig i kapitel 3.2.1 av Jones och McEwans (2000) modell om multipla dimensioner av identitet.

�59

Figur 11: Modell av Multipla Dimensioner av Platsidentitet (inspiration tagen från Jones&McEwen 2000,s.409)

Figur 11 visar min modell av hur man kan förstå multipla dimensioner av platsidentitet. Modellen återspeglar hur olika identiteter i teorin förhåller sig till varandra enligt Jones och McEwans (2000) kombinerat med hur detta just förhåller sig för platsidentitet enligt det insamlade materialet. Det blev tydligt att Jones och McEwans (2000) teorier även passade i denna kontext då respondenterna var överens om att den regionala identiteten inte egentligen krockar med den lokala identiteten. Det blev tydligt att respondenterna från kommunerna ansåg att man bär båda identiteterna parallellt inom sig utan att verka uteslutande som även Rose (1995) påpekar. Paasi (2003) lyfter dock att platsidentiteter på olika nivåer dock mycket väl kan påverka varandra eller vara grundläggande för varandra, vilket modellen visar i och med att cirklarna korset varandra i vissa punkter. Jones och McEwans (2000) förklarar i samband med sin modell att individer kan lägga mer eller mindre värde på en viss identitet, vilket även det bekräftades i undersökningen. Framförallt respondenten från Årjäng betonade att lokal och regional identitet inte utesluter varandra, men att de kan ha olika betydelse i praktiken och att den lokala identiteten ofta är mer avgörande i just kommunstyrelsens vardag och frågor som behandlas där. Om platsidentitet kommer upp i kommunstyrelsens diskussioner så är det med största sannolikhet den lokala identiteten som spelar roll. Denna kan i vissa fall även ligga till grund för beslut och påverka beslut medan respondenten menar att den regionala identiteten enligt hans erfarenhet inte har dykt upp i sådana sammanhang. Detta tyder på hur olika tonvikt kan läggas på olika nivåer av platsidentitet och hur den regionala identiteten i många fall spelar andra fiol till fördel för den lokala identiteten. Detta blir även tydligt i huruvida den regionala utvecklingsstrategin anammas i kommunala utvecklingsplaner som nämnts i kapitlet ovan. Att de regionala planerna inte spelar lika stor roll för kommunerna kan kopplas till prioriteringen av den lokala identiteten som uppenbart ligger närmre för kommunpolitikerna och har större betydelse i belutstagandets vardag i kommunerna.

6.2.2 KOMMUNERNAS MOTTAGANDE AV VARUMÄRKESPLATTFORMEN Det nyliberala landskapet som ligger till grund för dagens diskurser och processer i regioner som exempelvis Johansson (2013) och Paasi (2011) lyfter är en anledning att kritiskt granska utvecklingsdokument och framförallt användandet av regional identitet i dessa. Poängen i att använda identitet som ett men för att bedriva politik är att förenkla den, ta bort komplexiteten och motsägelser som egentligen utgör den för att skapa en lättförmedlad identitet (Syssner 2006). Även i Värmlands varumärkesplattform blir en förenkling och paketering av djupt rotade värden tydlig. Det handlar om att skapa ett varumärke, och ordet i sig tyder på att det inte är meningen att försöka förmedla den värmländska identiteten i all dess djup och komplexitet utan att just rikta sig utåt för att sälja regionen och öka dess konkurrenskraft. För att uttrycka det enligt Williams modell (i Paasi 2009) så är det den emergenta formen av identitet som regionförbundet använder sig utav, det vill säga en kreation där identiteten har modifierats för att lyfta, förstärka och förbättra regionens konkurrenskraft. Trots att identiteten är modifierad säger alla respondenter att de känner igen sig i den förmedlade bilden av Värmland och skrattar igenkännande vid flera av de slagord som varumärkesplattformen använder sig utav. Detta tyder på att varumärket bygger på spårbundenhet som Syssner (2006) kallar det, där kulturella rötter, landskapet och regional historia utgör grunden för identiteten som förmedlas. Istället för att konstruera något helt nytt så stärks befintliga värden som plockats från den mängd av aspekter som en regional identitet innebär och som identifierats som säljande. I den regionala identiteten som varumärkesplattformen bygger på ingår dock inte enbart positiva aspekter, utan även negativa aspekter av identiteten lyfts med målet att regionen ska bli medveten om dem och arbeta bort dem

�60

(Region Värmland 2014c). En av respondenterna uppskattade speciellt detta inslag av varumärket då han ansåg att det är bra att bli medveten om detta och att på så sätt medvetet kunna lägga kraft på att arbeta på det. I stort sett tycker både respondenterna från Torsby och Årjäng att varumärkesplattformen och Värmlandsstrategin är bra och användbara dokument. Problemet alla respondenter ser är dock att dokumenten känns ¨flummiga¨, det vill säga att de uppfattar dem inte ha tillräckligt starkt fokus och inte vara handfasta nog. I diskussionen med respondenten från Region Värmland visar det sig att det finns en medvetenhet om denna problematik men att olika avvägningar har gjorts som resulterat i att dokumentet ser ut på detta sätt. Det handlar om att finna balansen mellan helheten och delarna menar respondenten, för att göra dokumentet användbart samtidigt som det ska vara giltigt för alla kommuner i regionen. En avvägning som har gjorts är att lägga ner mycket kraft på att göra visionen så inkluderande som möjligt. Denna avvägning är av största vikt om man utgår ifrån Meethans (2001) poäng om att regional identitet har den starka egenskapen att verka lika uteslutande mot människor som den verkar inkluderande och stärkande. Det krävs en avvägning mellan dessa två sidor för att skapa en regional identitet som inkluderar samtidigt som den inte exkluderar. I Värmlandsstrategins fall har mycket fokus lagts på att finna denna balans, vilket i visst mån har påverkat att dokumentet kan uppfattas som otydligt och luddigt. På andra sidan så innebär även förutsättningen att dokumentet ska inkludera så många kommuner i sig att det inte är möjligt att vara för specifikt. Respondenten från Region Värmland påpekar också att Värmlandsstrategin ska vara en vision och en gemensam riktning snarare än handfasta planer. Från kommunernas håll är det uppenbart att det finns förståelse för regionens svåra uppgift, men en önskan om något mer praktiskt användbart blir ändå tydlig i intervjuerna. !I fråga om Varumärkets mottagande i kommunerna visar sig mycket skilda bilder hos de tre kommunrepresentanterna. Rösten från Filipstad visar sig mest kritisk mot varumärket och anser att arbetet med varumärken i sig inte har någon betydelse, även om respondenten inte tycker att det är något fel med varumärket som det ser ut. Turism är bara inget som har någon större betydelse i Filipstad, även om den är växande, och respondenten är säker på att människor inte flyttar till en ort på grund av ett varumärke utan att det då istället finns en anledning som exempelvis jobb, kärlek eller studier som gör att man flyttar. Varumärkesarbete tror han har marginell betydelse och att alltför mycket resurser läggs på arbete om man ser på utbytet man får för det. Som beskrivet i kapitel 3.3.3 så finns det även inom forskningen mycket olika resultat och åsikter kring hur effektivt eller givande alls en stark identitet är som varumärkesarbetet i detta fall handlar om. Respondenten är därmed på liknande spår som exempelvis Raagmaa (2002) och Pierre och Schütt (2003), som påpekar vissa tvivel om hur stark påverkan regional identitet har på ekonomisk tillväxt och inflyttning. I Torsby å andra sidan uppskattas den gemensamma marknadsföringen som respondenten menar. Torsby har mer turism och respondenten tro på att bredda målgruppen i och med en gemensam marknadsföring. Hon tror att den gemensamma marknadsföring har en påverkan på turismen för Torsby, även om det är omöjligt att säga i hur stor utsträckning. Det visar sig tydligt här hur varumärket har olika betydelse för olika kommuner i länet, vilket till största delen hänger ihop med prioriteringar som gjorts och det aktuella läget i kommunen. Medan vissa kommuner med säkerhet profiterar av en emergenta identiteten som används i varumärket skulle andra kommuner istället behöva en annan form av identitet, en som fångar komplexiteten och vänder sig till invånarna istället för turisterna. I Filipstads fall skulle Hospers (2010) idé om marknadsföring som riktar sig till invånarna istället för till

�61

besökare hjälpa kommunen mer än varumärket gör som det ser ut idag. Torsby och Filipstad befinner sig i två olika världar angående marknadsföring och Filipstad som skulle behöva hålla kvar befintliga invånare eller locka invånare från närområdet enligt Hospers teori (2010) har ingen större användning av ett Varumärke som anammar ett utifrånperspektiv som Kåks (2005) kallar det och vänder sig till besökare snarare än till personer som faktiskt kan berika kommunen i och med inflyttning eller att stanna kvar. Region Värmland har i detta fall dock valt att lägga fokus på besökare istället för befintliga invånare. !6.3 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BAKGRUND Avslutningsvis i denna analys vill jag gå in på några förutsättningar i kommunerna och aspekter av kommunernas bakgrund som har visat sig vara av vikt för hur samarbetet med regionen fungerar förutom det som tangerats tidigare. Den första punkten jag vill gå in på är kommunernas sociala kapital, sega strukturer som påverkar människors attityder, tankesätt och sätt att hantera problem. Lönnbring och Karlssons (2009) forskning tyder på skillnader mellan östra och västra Värmland i fråga om just det sociala kapitalet. Medan västra Värmland präglas av en företagsamhet och självständighet visar östra Värmland upp ett socialt kapital som mer likar bruksandan, där man litar på att högre instanser tar hand om och löser möjliga problem. Även om jag i denna studie kunde se en skillnad mellan öst och väst som går i linje med Lönnbring och Karlssons (2009) teorier så är denna undersökning för liten för att med säkerhet kunna säga att sega strukturer påverkar kommunernas tankesätt och därmed förhållandet till den regionala nivån och samarbetet med dem. Förutom detta identifierar jag flertalet andra förutsättningar som påverkar förhållningssättet, vilket gör det svårt att säga huruvida eller i hur stor mån de sega strukturerna faktiskt spelar roll i sammanhanget. Då det dock finns viss bekräftelse av teorin i mitt material vore det av intresse att följa upp denna möjlighet med vidare forskning. En annan förutsättning som påverkar samverkan mellan kommun och region blev väldigt tydligt i samtalet med representanten från Torsby kommun. Trots dagens framsteg i teknologi och möjligheter till snabb transport för att underlätta kommunikation mellan personer som befinner sig på olika platser så är geografisk närhet viktigare än någonsin som respondenter lyfter. Förändringarna från government till governance och den därmed följande tonvikten på informella arenor som nätverk och annan personlig kontakt har inneburit att den geografiska närheten har blivit avgörande i den politiska processen och för möjligheten att vara del av denna och få sina åsikter hörda (Johansson 2013, Rönnblom 2013). Att inte ha möjligheten för politiker att spontant kunna träffa andra personer ur nätverken innebär ett försvårande av kommunikationen mellan olika aktörer och i detta fall innebär det en försvårad relation mellan kommun och region. Den förutsättningen som vägde tyngst och som lyftes av alla respondenter i olika utsträckning är att kommunpolitikerna är avgörande för relationen mellan kommun och region och huruvida det finns intresse för regionalpolitik på kommunal nivå eller ej. Mycket av ansvaret ligger på kommunpolitikerna vilket även blev tydligt i exempelvis Sjölin och Jernecks (2003) forskning. De påpekar att det i försöksregionerna visade sig tydligt att framgången var avsevärt större i fråga om relationen mellan kommuner och region då kommunpolitiker var drivande i regionfrågan. Även Johansson (2013) lyfter vikten av engagemang på lokal nivå i regionpolitiken. Detta blev tydligt i intervjuerna. Alla respondenterna påpekade att det är dem eller kollegorna i kommunstyrelsen som styr över huruvida regionfrågor står på dagordningen eller ej. Så länge ingen av kommunstyrelsens medlemmar är passionerad i frågan och driver den så finns den inget

�62

annat tvång som i större utsträckning säkerställer kommunernas engagemang i den regionala nivån. Samtidigt påpekas det även av två respondenter i synnerhet att det inte finns direkt intresse för den regionala nivån i kommunstyrelsen, i största mån då medlemmarna har annat att göra, har ¨eldar att släcka¨. Verkligheten i kommunerna innebär många uppgifter för kommunstyrelsens ledamot, vilket innebär mycket begränsad tid till att handskas med frågor på regional nivå som sällan är så brådskande att de måste prioriteras på dagordningen. Denna förklaring tyder på hur viktigt det är med eldsjälar i kommunstyrelserna som brinner för den regionala nivån för att förbättra samverkan mellan kommuner och region. Värmland har i grunden goda förutsättningar i och med kommunförbundsmodellen (Pierre&Schütt 2003) som ligger till grund för Region Värmland. I och med denna är kommunerna involverade i viss grad i regionala frågor från början, likt som i Kalmar som nämndes ovan. Att få kommunpolitiker att vara engagerade i regionen och tro på regionalisering och dess fördelar är nästa steg som krävs för att skapa intresse för frågorna i kommunerna. !!!!!!!

�63

7. SLUTSATSER Den kvalitativa naturen i denna undersökning innebär att olika perspektiv, många aspekter och inslag är centrala och till och med mål med denna undersökning. Samtidigt kan det dock innebära att det kan vara svårt att klart och tydligt se poängerna i empirin och analysen. I detta avslutande kapitel vill jag därför försöka att kortfattat kristallisera ut de slutledningar jag uppfattar vara mest centrala i undersökningen och samtidigt använda mig av möjligheten att dela med mig av mina reflektioner angående dessa. Till en början vill jag kort sammanfatta svaren på frågeställningarna jag började detta arbete med.

7.1 SAMMANFATTNING 1. Hur uppfattas och mottas den regionala identiteten som visas upp i den regionala

strategiplanen på kommunal nivå? Det visade sig finnas stora skillnader i hur den regionala identiteten eller varumärket mottogs i kommunerna och vilken inställning som fanns gentemot dessa, vilket blev tydlig i intervjuerna. De tre djupintervjuerna som genomfördes med kommunerna visade upp olika grad av tilltro till varumärket och den regionala identiteten i denna. Gemensamt för alla var dock att det regionala varumärkesarbetet inte var av någon central betydelse för kommunerna eller ens har något mer regelbundet framträdande på kommunstyrelsens dagordning. Respondenterna lyfter att varumärkesarbetet inte angriper de ¨verkliga¨ problemen som de handskas med dagligen och därför inte har någon större betydelse i den kommunala vardagen. Även om det inte finns några direkta invändningar mot identiteten som uppvisas i sig och alla instämmer om att regionen gjort ett bra jobb med framtagandet av denna, så finns det snarare invändningar mot projektet ¨varumärke¨ i sig och huruvida det har betydelse för kommunen eller inte. !2. Vad beror förhållningssättet på? Respondenterna från kommunerna instämde i olika grad om att varumärkesstrategin och hela Värmlandsstrategin uppfattas som luddig och svår att anamma i praktiken för kommunerna. Frågorna som är centrala på regional nivå beskrivs som långt bort och på en nivå som inte känns aktuell eller prioriterad på kommunnivå. Detta uppfattas så trots kommunernas deltagande i den dialogen som Regionförbundet lagt så mycket kraft på. Kommunerna verkar tänka mer praktiskt och lokalt och lägger sin kraft och tid på dessa frågor istället för på sådant som inte är direkt kopplat till kommunen. Det krävs prioritering i kommunerna då resurser och tid är begränsade och regionala frågor får då oftast flytta på sig för mer brådskande frågor som ofta ligger på kommunal och lokal nivå. Effekter som varumärkesplattformen och strategin har på kommunerna är inte speciellt tydliga anser alla respondenter. Svaren sträcker sig från tron på att det inte finns några effekter till en viss tveksamhet att just det regionala varumärket är anledningen för observerade effekter. En övertygelse om positiva effekter kunde inte påvisas. !Stora skillnader i kommunernas inställning och förhållningssätt uppdagades i och med den empiriska undersökningen. Dessa skillnader kunde kopplas till flertalet anledningar. Mest framträdande är kopplingen till huruvida det finns eldsjälar som brinner för regionala frågor och det kommunala samarbetet med den regionala nivån. Det visades tydligt att kommunernas förhållningssätt till varumärkesplattformen men även till den regionala nivån i stort (som går hand i hand) är kopplade och att dessa är starkt

�64

beroende av om det finns engagemang för regionala frågor bland styrande kommunpolitiker.

7.2 REFLEKTIONER Det blir tydligt att de olika delarna i Värmlandsstrategin är olika användbara för kommunerna, som även resonerats om i föregående kapitel och utmaningen ligger i att få alla kommuner att anamma det regionala tankesättet och i synnerhet den medföljande identiteten och varumärket i sina kommunala utvecklingsplaner för att bilda en gemensam front och dragkraft. Sättet som Region Värmland valt att lägga mest kraft på för att uppnå detta är dialogen med kommunerna. Remissförfarandet för Värmlandsstrategin i allmänhet och varumärkesplattformen i synnerhet har varit omfattande med syfte att involvera kommuner och andra aktörer. Redan i detta skede blev det dock tydligt att flera kommuner inte prioriterade frågan som jag tolkar det, då remissvaren inte innehöll några direkta synpunkter utan bara ett godkännande som Region Värmlands representant informerar om. Kommunerna informerar i intervjuerna om att det enbart i fåtal fall var kommunpolitiker (oftast sådana som inte är med i kommunstyrelsen) som deltog i dialogen med regionen och i inget fall var kommunstyrelsens ordförande med mer än marginellt i processen. Regionen tog dessa tomma svar från kommunerna för just vad det stod, ett godkännande. Frågan är dock om svaret inte istället borde ha interpreterats som saknande intresse med tanke på förklaringarna från kommunerna som denna undersökning uppvisar. På så sätt kunde de tomma svaren ha använts för riktade insatser med information och samtal till just dessa kommuner för att bygga en mer kvalitativ dialog och på så sätt försöka skapa ett engagemang där det troligtvis inte fanns något. !Varumärket i sig verkar inte vara utsatt för större kritik bland kommunpolitikerna så vitt denna empiriska undersökning kan uttala sig om det. Intervjuerna visade att respondenterna accepterar varumärket och anser det vara återspeglande, i motsats till vad litteraturen kan säga om urholkningen av den regionala identiteten vid omvandlingen av det till ett varumärke eller platsmarknadsföring. Istället verkar problemen ligga i kommunikationen i sig som sker mellan kommun och region som nämnts. Vägen mellan dessa uppfattar jag som mycket lång och som om det saknas någon instans eller person däremellan som underlättar samarbetet. Kommunerna har inte resurser och tid att sätta in sig i regionala frågor och efterfrågar en reglering av hur dessa frågor ska bli del av kommunens vardag via tjänstemän som en av respondenterna föreslog. Det verkar saknas information, hjälp och stöd på plats. En person som aktivt jobbar med att få kommunerna att tänka regionalt och ser till att frågorna dyker upp utan att kommunpolitikerna är dom som måste driva frågorna. Som det ser ut nu är ett bra samarbete mellan kommun och region allt för beroende av rätt personkonstellation i kommunstyrelserna. En reglering av detta och säkerställandet av att regionala frågor drivs i kommunerna utan speciellt initiativ från kommunstyrelsens medlemmar skulle kunna påverka situationen och förbättra och säkra samarbetet och samtidigt lyfta ansvaret för detta från kommunpolitikerna. !!!!!!)

�65

Referenser !Alvesson, M & Sköldberg, K (2008) Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: studentlitteratur.!!Committee of the regions. (2011) Open Days 2011: proceedings. Brussels: Committee of the regions.!!Cresswell, T. (2004) Place: a short introduction. Cornwall: Blackwell!!Didi, M. (2010) Partnerskapsprincipens tillämpning i en svensk kontext. I von Bergmann-Winberg, M.L. (red.) Flernivåstyrning - framgångsfaktor för kommuner, regioner och staten. Hässleholm: Region Skåne. s.30-42!!Ek, R. (2003) Öresundsregion - bli till! De geografiska visionernas diskursiva rytm. Diss. Lund: Geografiska institutionen. Lunds Universitet.!!Gilje, N. & Grimen, H. (2007) Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg: Daidalos.!!Grundel, I. (2012) Den Värmländska själen. I Nilsson, L., Aronsson, L. & Norell, P.O. (red) Värmländska landskap. Karlstad: Karlstad University Press. s.323-340!!Grundel, I.(2013) Kommersialisering av regioner: Om platsmarknadsföring och regionbyggande. I Mitander, T. Säll, L & Öjehag-Pettersson, A. (red.) Det regionala samhällsbyggandets praktiker: tiden, makten, rummet. Göteborg: Daidalos. s. 163-177.!!Haagsmo, L. (2012) Tillit och gemenskap en del av Värmland. I Nilsson, L., Aronsson, L. & Norell, P.O. (red) Värmländska landskap. Karlstad: Karlstad University Press. s.341-360!!Hospers, G.-J. (2010) Making sense of place: from cold to warm city marketing. Journal of Place Management and Development, Vol.3 No.3, s.182-193 !!Johansson, J. (2013) Regionalpolitikens utveckling: Mellan politisk kamp och ekonomisk nytta. I Mitander, T. Säll, L & Öjehag-Pettersson, A. (red.) Det regionala samhällsbyggandets praktiker: tiden, makten, rummet. Göteborg: Daidalos. s. 51-66.!!Jones, S. & McEwen, M.K. (2000) A Conceptual Model of Multiple Dimensions of Identity. Journal of College Student Developmend, vol.41, 405-414!!Krippendorf, K. (2004) Content analysis: an introduction to its methodology. Thousand Oaks: Sage.!!Kåks, H. (2005) Samtal om östgötsk kultur och identitet. I Aronsson, P. & Kåks, H. Östgötar - finns dom? Linköping: Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet!!Layder, D (2005) Sociological Practice: linking theory and social research. London: Sage publications.!!Lönnbring, G & Karlsson, S,E. (2009) Platsers sociala kapital och viljan att driva företag. I Starrin, B & Rönning, R. (red,) Socialt kapital: i ett välfärdsperspektiv. Malmö: Liber. s. 239-248!!Lönnbring, G (2003); Självständighetens livsformer. Kvinnoföretagande på värmländsk landsbygd, Karlstad: Karlstad University Press !!Mason, J. (2002) Qualitative Researching. London: Sage!!Meethan, K. (2001) Tourism in glabal society: place, culture, consumption. Basingstoke: Palgrave.!!Neudorfer, C.C. (2013) Regionernas Europa: den regionala identiteten som resurs och hämmande faktor. Magisteruppsats. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Karlstads universitet.!!

�66

Paasi, A. (2003) Region and place: regional identity in question. Progress in Human Geography, Vol.27 No.4, s.475-485!!Paasi, A. (2009) The resurgence of the ’Region’ and ’Regional Identity’: theoretical perspectives and empirical observations on regional dynamics in Europe. Review of International Studies, Vol.35 Supplement S1, s.121-146!!Paasi, A. (2011) The region, identity, and power. Procedia Social and Behavioral Sciences, Vol.14, s.9-16!!Paasi, A. (2012) Regional Planning and the Mobilization of ’Regional Identity’: From Bounded Spaces to Relational Complexity. Regional Studies, Vol.47 No.8, s.1206-1219!!Persson, B. (2010) Lokal och regional näringslivspolitik - konkurrens, samarbete, utveckling. Linköping: Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings Universitet.!!Pierre J. & Peters, G. (2004) Multi-level Governance and Democracy: A Faustian Bargain? I Bache, I. & Flinders, M. (red.) Multi-level Governance. Oxford: Oxford University Press.!!Pierre, J.& Schütt, S. (2003) Kommunerna i de nya regionerna: Utvecklingspolitiken i Västra Götalandsregionen. I Brynielsson, H. (red.) På jakt efter en ny regional samhällsordning!. Stockholm: Svenska kommunförbundets FoU-råd. s.73-90!!Raagmaa, G. (2002) Regional Identity in Regional Development and Planning. European Planning Studies, Vol.10 No.1, s.55-76!!Region Värmland (2014a) Värmlandsstrategin 2014-2020. Karlstad: Region Värmland!!Region Värmland (2014b) Bilaga 1 Underlagsmaterial; Värmlandsstrategin 2014-2020. Karlstad: Region Värmland.!!Region Värmland (2014c) Bilaga 3 Varumärkesplattform; Värmlandsstrategin 2014-2020. Karlstad: Region Värmland.!!Rose, G. (1995) Place and identity: a sense of place. I Massey, D. Jess, P. (red.) A place in the world?. Oxford: The shape of the world. !!Rönnblom, M. (2013) Studier av makt och politik: regionalt samhällsbyggande som empirisk utgångspunkt. I Mitander, T. Säll, L & Öjehag-Pettersson, A. (red.) Det regionala samhällsbyggandets praktiker: tiden, makten, rummet. Göteborg: Daidalos. s. 75-97.!!Schnell, S.M. (2013) Deliberate identities: becoming local in America in a global age. Journal of Cultural Geography, Vol.30 No.1, s.55-89!!Sjölin,M. & Jerneck, M. (2003) Kommunerna i flernivådemokratin. I Brynielsson, H. (red.) På jakt efter en ny regional samhällsordning!. Stockholm: Svenska kommunförbundets FoU-råd. s.25-40!!Sohlberg, P & B. (2002) Kunskapens former: vetenskapsteori och forskningsmetod. Stockholm: Liber!!Strömbom, L. (2003). Identitet och Identitetspolitik i Sveriges Regioner. Lund: Statsvetenskapliga institutionen!!Syssner, J. (2006). What kind of regionalism?. Frankfurt am main: Peter Lang!!Säll, L. & Öjehag-Pettersson, A. (2013).En neoregional regimpraktik: Globalisering och kluster i regional tillväxtpolitik. I Mitander, T. Säll, L & Öjehag-Pettersson, A. (red.) Det regionala samhällsbyggandets praktiker: tiden, makten, rummet. Göteborg: Daidalos. s. 101-119.!!Söderbaum, F. (2003). Introduction: theories of new regionalism. I F. Söderbaum & T. Shaw (red.) Theories of New Regionalism. London: Palgrave-Macmillan. s. 1-21!

�67

!Tuan, Y,F. (1990) Topophilia: A study of environmental perception, attitudes, and values. New York: Columbia university press.!!Tuan, Y,F. (1997) Space and Place: The perspective of experience. Minneapolis: University of Minnesota press.!!Vetenskapsrådet (1990) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.!!!!!INTERNETSIDOR: !!Filipstads Kommun (2012) Vision 2020 [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.filipstad.se/kommunpolitik/omkommunen/vision2020.4.7fe61680125b0932aa880002469.html [2014-08-05]!!Filipstads Kommun (2014) Om kommunen [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.filipstad.se/kommunpolitik/omkommunen.4.7e2432c314398e9f17b618.html [2014-08-05]!!Region Värmland (2014d) En ny strategi för Värmland [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.regionvarmland.se/varmlandsstrategin [2014-07-17]!!Region Värmland (2014e) Vad är Region Värmland? [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.regionvarmland.se/om-region-varmland/vad-ar-region-varmland/vad-ar-region-varmland [2014-07-17]!!Tillväxtverket (2014) Torsby kommun [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/insatserfortillvaxt/regionalutveckling/kommersiellochoffentligservice/pilotkommunerforserviceutveckling/informationomdeltagandekommuner/torsby.4.5a5c099513972cd7fea3237d.html [2014-08-04]!!Torsby Kommun (2014) Statistiska uppgifter om Torsby kommun [Elektronisk] Tillgänglig: http://torsby.se/omoss/kommunochpolitik/kommunfakta/statistik.3804.html#.U9_aiVb7JQA [2014-08-04]!!SCB (2014) EU:s regioner - NUTS [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Internationell-statistik/EU-statistik/EUs-regioner---NUTS/ [2014-08-11]!!Visit Värmland (2014) Om Värmland [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.varmland.se/sv/om-varmland [2014-07-30]!!Visit Värmland (2014) Om Visit Värmland [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.visitvarmland.se/sv/om-visit-varmland [2014-08-04]!!Årjängs Kommun (2012) Arbetsmarknad [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.arjang.se/sv/Invanare/Naringsliv--arbete/En-arbetsmarknad-i-tva-lander/ [2014-07-31]!!Årjängs Kommun (2014) Kommunfakta [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.arjang.se/sv/Invanare/Kommun--politik/Kommun-fakta/ [2014-07-31]!!!BILDER:!!http://sv.wikipedia.org/wiki/Region_Värmland#mediaviewer/Fil:Varmlandkomkarta.gif (2014-07-07)!!http://sverige.buscainmobiliarias.com/se/maklare_varmland.asp (2014-07-31)

�68

Bilaga 1 - Underlag Intervjuer (Kommuner) !!!!!Övergripande teman - Samtal med xxx, xxx Kommun (Datum) !!!!Tema 1: Regionförbundet och utvecklingsstrategin !Funderingar kring uppfattningar om Värmlandsstrategin, strategins betydelse för kommunen och samarbetet med Region Värmland !!!!Tema 2: Speciellt angående den regionala identiteten !Uppfattningar och åsikter angående den regionala identiteten. Återspeglas kommunen i Värmlandsstrategins regionala identitet? Diskussion om möjliga effekter som den regionala identiteten bär med sig för kommunen. !!!!Tema 3: övergripande reflektion !Förutsättningar i kommunen som kan påverka uppfattningar och åsikter kring det diskuterade !!!!!!Bifogat material från Värmlandsstrategin är till för att förtydliga och förenkla diskussionen. Det kan med fördel has till hands vid intervjutillfället. !

�69

Bilaga 2 - Underlag Intervju med Kommunerna (Intervjuledarversion) !!Allmänt om regionförbundet och utvecklingsstrategin:!!- Övergripande uppfattning om Värmlandsstrategin i kommunstyrelsen? !!- Är Värmlandsstrategin av betydelse för kommunen? (Pratas det mycket om den?)!!- Uppfattar kommunen sig ha ett bra samarbete med regionförbundet? Uppfattar ni er få stöd i ert utvecklingsarbete av Region Värmland?!!- Brukar kommunen i allmänhet vara överens/införstådda med insatser från regionförbundet?!något speciellt område där det kan/brukar bli problem?!!!!Speciellt angående den regionala identiteten:!!- Regionala identiteten som visas upp, (hur mycket) är den på agendan i kommunen? !(dvs. berör den regionala identiteten kommunen eller uppfattas det bara som ett dokument ¨där ute någonstans¨, en papperstiger?)!!- allmänna åsikter angående den regionala identiteten? !!- Tycker kommunen att den regionala identiteten återspeglar er kommun, dvs. känner man igen sig i den regionala identiteten? På vilket sätt (inte)?!(Gå igenom alla punkter!)!!- Om ni fritt hade kunnat förändra den regionala identiteten i strategin, hur hade den sett ut då?!!- Upplever ni några positiva effekter kopplade till den regionala identiteten som Region Värmland har sammanställt?!!Negativa effekter?!!Tycker ni att den regionala identiteten behövs?!!- Finns det olika åsikter om den regionala identiteten i Värmlandsstrategin inom Kommunen eller till och med inom kommunstyrelsen?!Olika åsikter angående Region Värmland över huvud taget?!!!!Avslutande, övergripande reflektion:!!- Vad tror du att kommunens inställning till Värmlandsstrategin beror på? Speciella förutsättningar i kommunen eller bara reaktion på aktion?

�70

Bilaga 3 - Underlag Intervju (Regionförbund) !!!Övergripande teman - Samtal med Bo-Josef Eriksson (14/5-14) !!!Tema 1: Framtagandet av Värmlandsstrategin !Hur gick processen till? Vilka kommentarer fick ni på remissutgåvan och hur har de omsatts i den slutgiltiga versionen? Lärdomar från förra RUP:en? !!!Tema 2: Kommunernas involvering och återspegling i varumärkesplattformen !Reflektioner och diskussion kring kommunernas involvering i arbetet samt rättvis fördelning av återspeglingen av de olika kommunerna !!!Tema 3: Varumärkesplattformens syfte !Diskussion om varumärkesplattformens syfte och framtid samt möjligheten att uppnå detta.

�71

Bilaga 4 - Underlag Intervju med Regionförbundet (Intervjuledarversion) !!Värmlandsstrategin - processen!!- Berätta om processen då den regionala identiteten framtogs. Hur genomfördes undersökningarna? Med vem (befrågades även kommunerna för detta)? ! Kritiska röster när remissutgåvan kom ut? Vad hände mellan remissutgåva och färdig värmlandsstrategi? ! Varför valde ni att lägga största delen av varumärkesplattformen i en bilaga?!!- Förra utvecklingsstrategin ¨Värmland Växer!¨ fick ju en del kritik angående den identiteten som målades upp i den. Tog ni med er några lärdomar från det in i arbetet med den nya strategin?!!!Kommunernas involvering/återspegling i VARUMÄRKESPLATTFORMEN!!-Hur mycket av kommunernas önskemål omsattes och återfinns i varumärkesplattformen?!!- Tycker Region Värmland att alla kommuner återspeglas i den regionala identiteten?!!- Det är ju rätt så omöjligt att få in alla, framförallt i Värmland med dess förutsättningar. !Hur resonerar ni om att vissa kommuner kanske känner igen sig mindre i er regionala identitet? !Hade ni funderingar kring detta när ni skrev strategin eller under arbetet med den?!!- Bilderna ni vill addera (s.6) Vad bygger dom på? Var kommer de ifrån?!!-Har ni uppfattat några problem eller hört kritiska röster angående den regionala identiteten från några kommuner? Vad tror ni detta beror på? Uppfattar ni att ert arbete kanske missförstås på vissa plan?!!!Syfte med VARUMÄRKESPLATTFORMEN!!- Syftet med den regionala identiteten/ varumärkesplattformen är ju att vara konkurrenskraftig, höja attraktionskraften. Ska hjälpa med att uppnå uppsatta mål. Ska leda till att aktörer i Värmland förmedlar en och samma bild. Kan du förklara närmre, på vilket sätt ska varumärkesplattformen gynna detta? något mer du vill tillägga till syftet?!!- Vad var centralt i sammanställningen av varumärkesplattformen, vilket syfte/mål vägde tyngst?

(om det går att rangordna?) !!- Vilket verktyg vägde tyngst (intervjustudien, lärdomar, samtal med kommuner?)?!!- Uppfattar ni den regionala identiteten som enande? Uppfattar ni att syftet nås eller kommer nås med varumärkesplattformen som den ser ut?!!- Värmlandsstrategin är ännu väldigt ny, men angående den regionala identiteten har ni kommit på något redan som ni i nuläget hade velat göra annorlunda för att uppnå syftet bättre?!

�72