Regler för utrymningslarm med talat meddelande - sfpe … 502_1... · prSBF 502:1 – OBS! Endast arbetsförslag! Ej för användning eller tillämpning . 1 2016-01-18 . SBF 502:1

prSBF 502:1 – OBS! Endast arbetsförslag! Ej för användning eller tillämpning

1 2016-01-18

SBF 502:1 Regler för utrymningslarm med talat meddelande Denna utgåva innehåller texterna från Regler för utrymningslarm med talat meddelande SBF 502:1 (2017). Månad 201X Förord En anläggning för utrymningslarm med talat meddelande kan installeras för att underlätta utrymningen av en byggnad i händelse av brand så att utrymningstiden blir kortare. En sådan anläggning som är korrekt utförd och samverkar med övrigt brandskydd bidrar till att såväl rädda liv som att reducera brandskadekostnaderna. Regelverk för brandlarmanläggningar har givits ut av försäkringsbranschen i Sverige sedan 1930-talet. Sedan 2001 har regelverket givits ut av Brandskyddsföreningen (SBF). De har även givit ut rekommendationer för hur utrymningslarm kan utföras i ”SBF rekommendation – Utrymningslarm 2015”, som är den senaste utgåvan. I samband med att ”Regler för brandlarmanläggning – SBF 110:7” och ”SBF rekommendation – Utrymningslarm 2015” sammanfogades till ett gemensamt regelverk så togs detta regelverk fram specifikt för en anläggning för utrymningslarm med talat meddelande. Denna utgåva har också tagit hänsyn till standarder och tekniska specifikationer som publicerats av CEN. Brandskyddsföreningen är en ideell förening vars vision är ett brandsäkrare Sverige. Brandskyddsföreningen ger ut regelverk och normer avseende olika brandskyddsanordningar och av dessa berörda fysiska eller juridiska personer. Avsikten med regelverken och normerna är att lägga fast kvalitets- och säkerhetsnivåer som kan tillämpas generellt av berörda parter. Tillämpningen är emellertid frivillig. Denna utgåva av regelverket är framtagen av Brandskyddsföreningen i samarbete med xx. Denna utgåva gäller från 2017-xx-01. SBF rekommendation – Utrymningslarm 2015 dras in 201X-XX-XX. Ett regelverk avser inte att inkludera alla nödvändiga förbehåll eller bestämmelser som kan förekomma i en överenskommelse eller i ett kontrakt. Överensstämmelse med ett regelverk medför inte i sig att krav eller skyldigheter enligt lag, förordning eller offentlig föreskrift automatiskt uppfylls.

Stockholm 2016-XX-XX Brandskyddsföreningen

OBS! Detta dokument anger de regler som gäller från 2017-xx-01. Regelverket uppdateras regelbundet genom revideringar och/eller kompletteringar. Efter publicering utgör dessa en integrerad del av regelverket och de görs tillgängliga via Brandskyddsföreningens uppdateringsabonnemang.

Remiss

utgåv

a


2 2016-01-18

Innehåll 0 Orientering .............................................................................................................................................. 4

1 Omfattning .............................................................................................................................................. 4

2 Referenser ............................................................................................................................................... 5

3 Termer och definitioner ........................................................................................................................... 7

4 Allmänt .................................................................................................................................................... 9 4.1 Användning av regelverket ........................................................................................................................ 9 4.2 Uppbyggnaden av regelverket ................................................................................................................... 9 4.3 Principuppbyggnad av anläggning för utrymningslarm med talat meddelande ..................................... 10 4.4 Dokumentation och kompetens ............................................................................................................... 10 4.5 Kontroll av dokumentationen och kompetensen ..................................................................................... 11

5 Råd vid upprättande av utförandespecifikation ...................................................................................... 12 5.1 Syfte ......................................................................................................................................................... 12 5.2 Samråd ..................................................................................................................................................... 13 5.3 Kravställare .............................................................................................................................................. 13 5.4 Aktivering ................................................................................................................................................. 15 5.5 Larmsignaler ............................................................................................................................................ 15 5.6 Utrymningsorganisation .......................................................................................................................... 17 5.7 Larmöverföring ........................................................................................................................................ 17 5.8 Placering av manövertablå ...................................................................................................................... 18 5.9 Avsteg från regelverket ............................................................................................................................ 18

6 Planering och projektering ..................................................................................................................... 19 6.1 Komponenter ........................................................................................................................................... 19 6.2 System ...................................................................................................................................................... 20 6.3 Indelning i larmdonsområden .................................................................................................................. 21 6.4 Larmsignalering ....................................................................................................................................... 21 6.5 Centralutrustning för talat larm och manövertablå ................................................................................ 25 6.6 Strömförsörjning ...................................................................................................................................... 26 6.7 Överföring av felsignal till larmcentral .................................................................................................... 27 6.8 Ledningsnät och andra förbindelsemedia ................................................................................................ 27 6.9 Dokumentation ........................................................................................................................................ 28 6.10 Behörighet ................................................................................................................................................ 28

7 Installation ............................................................................................................................................. 29 7.1 Allmänt ..................................................................................................................................................... 29 7.2 Placering av komponenter ....................................................................................................................... 29 7.3 Kabelinstallation ...................................................................................................................................... 29 7.4 Dokumentation ........................................................................................................................................ 30 7.5 Behörighet ................................................................................................................................................ 30

8 Uppstart och konfiguration .................................................................................................................... 31 8.1 Konfigurering av centralutrustning .......................................................................................................... 31 8.2 Dokumentation ........................................................................................................................................ 31 8.3 Behörighet ................................................................................................................................................ 31

9 Färdigställandekontroll och kvalitetssäkring ........................................................................................... 32 9.1 Allmänt ..................................................................................................................................................... 32 9.2 Färdigställandekontroll ............................................................................................................................ 32

Remiss

utgåv

a


3 2016-01-18

9.3 Kvalitetssäkring ........................................................................................................................................ 32 9.4 Dokumentation ........................................................................................................................................ 33 9.5 Behörighet ................................................................................................................................................ 34

10 Besiktning .......................................................................................................................................... 35 10.1 Behörighet ................................................................................................................................................ 35 10.2 Leveransbesiktning ................................................................................................................................... 35 10.3 Revisionsbesiktning .................................................................................................................................. 35 10.4 Dokumentation ........................................................................................................................................ 35

11 Användning och skötsel ...................................................................................................................... 36 11.1 Allmänt ..................................................................................................................................................... 36 11.2 Anläggningsskötare ................................................................................................................................. 36 11.3 Kontrolljournal ......................................................................................................................................... 36 11.4 Utbildning och instruktion till personal .................................................................................................... 36 11.5 Användarens schema för provning .......................................................................................................... 37 11.6 Användarens schema för kontroll ............................................................................................................ 37 11.7 Åtgärder vid frånkoppling och fel på anläggningen ................................................................................ 38 11.8 Åtgärder vid larm- och felsignal ............................................................................................................... 38

12 Underhåll ........................................................................................................................................... 39 12.1 Allmänt ..................................................................................................................................................... 39 12.2 Behörighet ................................................................................................................................................ 39 12.3 Omfattning och intervall .......................................................................................................................... 39 12.4 Underhåll .................................................................................................................................................. 39 12.5 Reservdelar............................................................................................................................................... 39

13 Ändringar och utökningar av installerade system ............................................................................... 40 13.1 Allmänt ..................................................................................................................................................... 40 13.2 Omfattning av överensstämmelse ........................................................................................................... 40 13.3 Utförande av ändring och utökning ......................................................................................................... 40 13.4 Behörighet och dokumentation av ändring och utökning ....................................................................... 40

Remiss

utgåv

a


4 2016-01-18

0 Orientering I vissa typer av lokaler behövs en funktion som gör att människor tidigt uppmärksammas på att en utrymning måste påbörjas. Det handlar om lokaler där omständigheterna gör att människor kan ha bristande uppmärksamhet och/eller att en stor mängd människor behöver utrymma samtidigt. I dessa lokaler utgör ett utrymningslarm med talat meddelande ett effektivt system för att påbörja utrymningen i ett tidigt skede. Målsättningen är att detta regelverk tillsammans med refererade dokument ska bidra till att säkerställa att anläggningarna för talat meddelande för utrymning utförs med tillfredsställande kvalitet. Det förutsätts att anläggningarna för talat meddelande för utrymning projekteras, installeras och fungerar enligt aktuella lagar och bestämmelser. Installation av en anläggning för talat meddelande för utrymning kan i vissa fall vara ett krav från myndighet eller utgöra ett byggnadstekniskt byte för annan brandskyddsåtgärd. I dessa fall bör funktion, underhåll och besiktning av systemet vara redovisade i det systematiska brandskyddsarbetet respektive i brandskyddsdokumentationen. Krav på kompetens hos personer och företag som arbetar med projektering, installation, provning, skötsel, underhåll och besiktning anges i respektive kapitel i regelverket. Omfattning och krav på utförandet av en anläggning specificeras av kravställare i en utförandespecifikation. Överensstämmelsen med detta regelverk visas genom anläggarintyg från anläggarfirman samt genom leverans- och revisionsbesiktningsintyg.

1 Omfattning Detta regelverk anger krav för projektering, installation och underhåll av en anläggning för talat meddelande för utrymning i händelse av brand, som är fast installerad i en byggnad. En anläggning utförd enligt detta regelverk kan utgöra en egen anläggning som aktiveras manuellt av särskilt utsedda personer, anläggningen kan även aktiveras automatiskt av en anläggning för brandlarm enligt SBF 110 och utgör då en separat del av larmsignalen för utrymning. Anläggningen kan även nyttjas för att delge information i syfte att rädda liv vid andra nödsituationer än brand. Regelverket är baserat på den teknik som var allmänt tillämpad vid utarbetandet. För annan teknik kan det användas i tillämpliga delar. En anläggning för utrymningslarm med talat meddelande är endast en del av en byggnads brandskydd. Det är väsentligt att brandskyddets helhet beaktas och att även andra åtgärder vidtas gällande byggnadstekniskt brandskydd, tekniska installationer och personalens utbildning. Regelverket omfattar inte dessa åtgärder. Regelverket anger minimikrav.

Remiss

utgåv

a


5 2016-01-18

2 Referenser I detta regelverk finns referenser till följande dokument. Observera att senaste utgåva ska tillämpas (inklusive ändringar och tillägg). AFS 2009:2 Arbetsplatsens utformning AFS 2008:13 Skyltar och signaler BBR Boverkets byggregler (BFS 2011:6 med ändringar) ELSÄK-FS 2008:1 Starkströmsföreskrifterna LSO Lagen om skydd mot olyckor SFS 2003:778 prSBF 110:8 Regler för brandlarm SBF 103 Anläggarintyg brandlarm SBF 111 Besiktningsintyg brandlarm SBF 141 Anvisningar för besiktningsman SBF 1003 Norm för besiktningsfirma brandskyddsanordning SBF 1021 Anvisningar för orienterings- och serviceritningar för brandlarmanläggning IEC 60331-21 Part 21: Procedures and requirements - Cables of rated voltage up to and

including 0,6/1,0 kV IEC 60331-31 Part 31: Procedures and requirements for fire with shock - Cables of rated

voltage up to and including 0,6/1 kV SIS-TR 47 Signalkaraktärer för brand- och utrymningslarm SRVFS 2007:1 Allmänna råd och kommentarer om brandvarnare i bostäder SRVFS 2008:3 Allmänna råd och kommentarer om brandskydd i hotell, pensionat,

vandrarhem och liknande anläggningar SS 3654 Branddetekterings- och brandlarmsystem – Brandförsvarstablå och

brandkårsnyckel SS 25267 Byggakustik - Ljudklassning av utrymmen i byggnader – Bostäder SS 25268 Byggakustik - Ljudklassning av utrymmen i byggnader - Vårdlokaler,

undervisningslokaler, dag- och fritidshem, kontor och hotell SS 447 06 02 Larmsystem – Integrerade system – Allmänna fordringar

(CENELEC/TS 50398) SS 436 40 00 Elinstallationsreglerna SS 455 12 01 Dokumentation av teletekniska anläggningar SS-EN 50136-1 Larmsystem - System och utrustning för larmöverföring - Del 1: Allmänna

fordringar på larmöverföringssystem SS-EN 54-4 Branddetekterings- och brandlarmsystem – Del 4: Strömförsörjning SS-EN 54-16 Branddetekterings- och brandlarmsystem – Del 16: Centralutrustning för talat

larm SS-EN 54-21 Branddetekterings- och brandlarmsystem – Del 21: Utrustning för larm- och

felöverföring SS-EN 54-23 Branddetekterings- och brandlarmsystem – Del 23: Optiska larmdon SS-EN 54-24 Branddetekterings- och brandlarmsystem – Del 24: Högtalare för talat

meddelande SS-ENTS 54-32 Branddetekterings- och brandlarmsystem– Del 32: Talat utrymningslarm SS-EN 45011 Certifieringsorgan – Allmänna krav vid certifiering av produkter

Remiss

utgåv

a


6 2016-01-18

SS-EN 50174-2 Fastighetsnät för informationsöverföring – Installation av kabelnät – Del 2: Planering och genomförande av installation inomhus

SS-EN 50200 Kablar – Provning för motståndsförmåga mot brand för oskyddade kablar med liten diameter för användning i nödströmskretsar

SS-EN 60268-16 Del 16: Objektiv bedömning av taluppfattbarhet med hjälp av talöverföringsindex

SS-EN 61672 Akustik - Ljudnivåmätare

Remiss

utgåv

a


7 2016-01-18

3 Termer och definitioner Anläggarfirma – företag som är certifierat som anläggarfirma brandlarm enligt SBF XXXX. Anläggarintyg – ett intyg där en anläggarfirma specificerar anläggningen och intygar att anläggningen är utförd enligt utförandespecifikation och regelverkets kapitel 6–9 och i aktuella fall enligt kapitel 13–18. Akustiskt utrymme – ett eller fler ihopkopplade rum där ljud kan spridas kontinuerligt från en ljudkälla. Behörig ingenjör – person som är certifierad som behörig ingenjör brandlarm enligt SBF XXX. Besiktningsfirma – företag som är certifierat som besiktningsfirma enligt SBF 1003. Besiktningsintyg – ett intyg där en besiktningsfirma intygar att regelverket är uppfyllt. Besiktningsman – person som är utsedd av besiktningsfirma. Brandskyddsdokumentation – en dokumentation av den färdiga byggnadens brandskydd. Ofta används begreppet Brandskyddsbeskrivning för den dokumentation som används fram till att relationshandlingen upprättas. I BBR avsnitt 5:12 anges kraven på omfattning av brandskyddsdokumentationen. Brandcell – en brandcell utgörs av ett avgränsat utrymme i en byggnad som ska tåla en brand under en viss tid. CU – förkortning för Centralutrustning – de delar av installerat system som tillsammans ingår i använd central enligt standarden SS-EN 54-16. Not: En centralutrustning kan vara fördelad i flera kapslingar. Färdigställandekontroll – samtliga provningar och kontroller, omfattande installation och funktion, som erfordras för att verifiera att en anläggning uppfyller ställda krav (se avsnitt 9). Hörbarhet – egenskap hos ett ljud som gör att det kan höras bland andra ljud. Installatör – det företag som utför installationen. Kravställare – den (eller de) organisation(er) som har krävt eller begärt installationen av brandlarmanläggningen, till exempel byggherre, fastighetsägare, nyttjanderättshavare eller försäkringsbolag. Det kan också vara den som via avtal ställer krav på anläggningens utförande. Krets – media som förbinder högtalare och andra enheter till centralutrustning. Kabel – en kabel kan även benämnas ledning. Larm för intern insats – larm med syfte att initiera åtgärder från personal i larmorganisation. Larm för uppmärksamhet – larm med syfte att informera personer i en byggnad om att ett brandtillbud har skett utan att utrymning behöver påbörjas. Larmcentral – internt eller externt belägen plats med ständig bemanning för larmmottagning, med utbildad personal och erforderliga resurser och varifrån nödvändiga åtgärder kan initieras. Larmdon – apparat för akustisk, optisk eller mekanisk larmgivning eller för avgivande av textmeddelande eller talat meddelande. Exempel på larmdon är: – Högtalare - apparat för akustisk larmgivning eller för avgivande av talat meddelande enligt EN 54-24. – Optiskt larmdon – till exempel signallampor, blixtljus och liknande enligt EN 54-23. Larmdonsområde – vilken del som helst inom täckningsområdet där larm kan ges separat. Ljudtrycksnivå – definition på att mäta ljud. Manövertablå – enhet för manövrering av det talade utrymningslarmet. Mikrofon – mikrofon endast avsedd att användas av räddningstjänst eller utbildad personal för att kunna avge ett manuellt talat meddelande vid utrymning.

Remiss

utgåv

a

https://sv.wikipedia.org/wiki/Byggnad

https://sv.wikipedia.org/wiki/Brand


8 2016-01-18

Omgivningsljud – vanligt ljud i en lokal. Projektör – den person som ansvarar för projekteringen, det vill säga utformning och framtagning av ritningar, beräkningar och andra erforderliga uppgifter. Samlingslokal – lokal eller grupp av lokaler inom en brandcell som är avsedd för ett större antal personer som inte kan förväntas ha god lokalkännedom, som har förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet och som kan förväntas vara vakna (enligt BBR). Taluppfattbarhet – mått på hur stor del av innehållet i ett talat meddelande som kan förstås. Talat meddelande – ett talat (verbalt) meddelande som avges och anger att lokalen/området ska utrymmas. Täckningsområde – område inom en byggnad där larmet ska kunna uppfattas. Utförandespecifikation – underlag för projekteringen där kravställaren anger omfattning och funktioner som ska finnas i den färdiga anläggningen. Utlarmningsselektering – indelning och utformning av ett system för utrymningslarm med talat meddelande med avseende på hur stort område som larmet ska avges inom samtidigt. Utrymningslarm – larm med syfte att initiera utrymning och medverka till att personer i byggnaden tar sig till säker plats. Utrymningsorganisation – särskilt utsedd och utbildad personal som har till uppgift att vara behjälpliga och underlätta utrymning enligt fastställd utrymningsrutin.

Remiss

utgåv

a


9 2016-01-18

4 Allmänt 4.1 Användning av regelverket

Regelverket är frivilligt att använda, men avsikten är att kravställare i specifikationer och beställningar ska kunna åberopa regelverket och då få en anläggning som uppfyller regelverkets krav. Likaså kan en leverantör åberopa regelverket för att precisera ett anbud eller en leverans. När regelverket åberopas innebär detta samtliga krav, förutom det som är specificerat som undantag. Regelverket definierar kraven på en anläggning för utrymningslarm med talat meddelande i byggnader där anläggningen är en förutsättning för brandskyddets utformning.

4.2 Uppbyggnaden av regelverket Regelverket är uppbyggt för att följa processen med installation av en anläggning för talat utrymningslarm enligt figur 4.2. Oavsett om installationen av anläggningen sker samtidigt med installationen av anläggningen för brandlarm eller i ett senare skede ska samma process följas.

Figur 4.2 Flödesschema - princip

Det förutsätts att det första skedet är en genomgång av byggnadens och verksamhetens risker och vilka behov som anläggningen för utrymningslarm med talat meddelande behöver uppfylla. Detta ska dokumenteras i en utförandespecifikation, se kapitel 5.

Remiss

utgåv

a


10 2016-01-18

4.3 Principuppbyggnad av anläggning för utrymningslarm med talat meddelande Principuppbyggnaden av en anläggning för utrymningslarm med talat meddelande framgår av figur 4.3 och tabell 4.3.

Figur 4.3 Principuppbyggnad av anläggning för utrymningslarm med talat meddelande

Utbyte av information mellan funktioner

Kommentar 1: De funktioner som ingår i anläggningen för utrymningslarm med talat meddelande. Kommentar 2: För komponenterna centralutrustning brandlarm, optiska larmdon, utrustning för mottagning av felsignal och strömförsörjningsutrustning kan det även finnas krav i andra dokument (exempelvis SBF 110).

Tabell 4.3 Principuppbyggnad av anläggning för utrymningslarm med talat meddelande.

4.4 Dokumentation och kompetens Samtliga moment i regelverket ska dokumenteras på ett erforderligt sätt. Detta innebär till exempel att produkter som ska uppfylla angivna standarder ska vara provade och certifierade och att provningar som anges ska dokumenteras. Likaså förutsätts att all dokumentation görs tillgänglig för såväl anläggningsägare som den som behöver kontrollera eller arkivera dokumentationen. Generellt förutsätts att samtliga personer som utför arbete som beskrivs i detta regelverk har erforderlig kompetens. Nivån och inriktningen på kompetensen kan skilja sig åt för olika typer av arbeten. För vissa moment krävs särskild utbildning eller certifiering som då framgår i respektive avsnitt.

Remiss

utgåv

a


11 2016-01-18

4.5 Kontroll av dokumentationen och kompetensen Syftet med krav på att personer eller företag ska vara certifierade eller på annat sätt uppfylla vissa krav är att säkerställa att momenten utförs på ett korrekt och för kravställaren tillförlitligt sätt. Intyget för den färdiga installationen benämns anläggarintyg och ska ta hänsyn till det faktiska utförandet och inte till vem som utfört de tidigare momenten. För kravställare och beställare är det dock väsentligt att bevaka att samtliga moment utförs med rätt kompetens för att eventuella korrigerande åtgärder ska kunna vidtas så tidigt som möjligt. En checklista för kontroll av de olika delmomenten i processen bör därför upprättas. Om anläggningen för utrymningslarm med talat meddelande utförs samtidigt med en anläggning för brandlarm kan en gemensam checklista användas. Annars upprättas en checklista enbart för anläggningen för utrymningslarm med talat meddelande. Det bör vara kravställaren, eller dennes ombud, som tar fram checklistan. Kraven på dokumentation av olika moment, framtagande av anläggarintyg med mera gäller dock oavsett om en checklista är framtagen eller inte, se anvisningar i respektive kapitel. En översiktlig sammanställning över utförande och dokument för de olika momenten framgår i tabell 4.5.

Moment Utförare Dokument1) Kapitel2) Process

Behovs-bedömning Kravställare/ beställare

T.ex. Brandskydds-dokumentation

5

Kontrolleras lämpligen med hjälp av checklista

Underlag för projektering

Kravställare/ beställare

Utförande-specifikation

5

Projektering Anläggarfirma Ritningar, förbindelse-diagram m.m.

6

Installation Installatör Ritningar, registrerings-handlingar m.m.

7

Konfigurering och färdigställande-kontroll

Anläggarfirma Anläggarintyg 8 och 9

Leverans-besiktning Besiktningsfirma Besiktnings-intyg 10

Användning och skötsel

Anläggnings-skötare Kontroll-journal 11 Kontrolleras lämpligen genom kontroller i det systematiska brandskydds-

Underhåll

Servicefirma eller anläggarfirma

Service-rapport 12

Remiss

utgåv

a


12 2016-01-18

Moment Utförare Dokument1) Kapitel2) Process

Revisions-besiktning Besiktningsfirma Besiktnings-intyg 10 arbetet

1) Fler dokument krävs för vissa moment. Se respektive kapitel. 2) I detta kapitel anges de huvudsakliga kraven. Andra kapitel kan dock vara aktuella.

Tabell 4.5 Sammanställning över processen

5 Råd vid upprättande av utförandespecifikation 5.1 Syfte

Vid planering av anläggningen ska som första steg en utförandespecifikation upprättas där ramarna för anläggningen fastställs. Vid nybyggnad eller ändring av byggnad bör specifikationen upprättas som en del av brandskyddsbeskrivningen för byggnaden. Utförandespecifikationen bör uppdateras när behov föreligger. Anläggningen kan även utföras i samband med utförandet av en anläggning för brandlarm och projekteras då samtidigt. Anläggningen kan även utföras i ett senare skede och projekteras då för sig men där vissa uppgifter hämtas från brandskyddsdokumentationen eller utförandespecifikationen för anläggningen för brandlarm. Detta avsnitt innehåller råd för upprättande av utförandespecifikation. De val som ska utföras vid upprättande av utförandespecifikationen illustreras av tabell 5.1.

Val nr Valet avser Råd för val finns under avsnitt

Alternativ att välja/ange vid upprättande av utförandespecifikation

Aktivering 5.4 Aktivering via signal från anläggning för brandlarm SBF 110

Manuell aktiveringsmöjlighet från manövertablån i det talande utrymningslarmet endast avsedd för särskild personal

1 Larmsignalering 5.5 Typ av signal/meddelande för utrymningslarm

2 Täckningsområde 5.5.3 Täckningsområde för högtalare samt de utrymmen som

Remiss

utgåv

a


13 2016-01-18

Val nr Valet avser Råd för val finns under avsnitt

Alternativ att välja/ange vid upprättande av utförandespecifikation

kan förses med akustisk signal inom det täckningsområdet

Utlarmnings selektering

5.5.4 Utlarmningsselektering för utrymningslarm med talat meddelande

Larmöverföring 5.7 Överföring av felsignal (inklusive avbrott) och krav på tider

Överföringstjänst för felsignal.

Larmcentral för felsignal

Åtgärder vid fel

Placering av manövertablå

5.8 Val av placering av manövertablå

3 Avsteg 5.9 Godkända avsteg

Skötsel Anläggningsskötare och serviceorganisation

Tabell 5.1 Översikt utförandespecifikation

5.2 Samråd Den som är kravställare bör upprätta utförandespecifikationen i samråd med andra berörda parter, till exempel ägare, innehavare, räddningstjänst och försäkringsbolag. På så sätt kan man tydliggöra vilka krav som ställs vid installation av anläggningen samt undvika att det ställs krav i efterhand och man kan även utreda om viss utformning av anläggningen kan ge försäkringspremielättnader.

5.3 Kravställare

5.3.1 Allmänt

Detta avsnitt är avsett att ge en översiktlig bild om vilka krav som finns hos myndigheter och andra organisationer rörande anläggningar för utrymningslarm med talat meddelande. För korrekt innebörd av kraven behöver aktuell information alltid inhämtas från respektive part. Den informationen har alltid företräde före beskrivningen i detta avsnitt. Det kan finnas flera anledningar till att en anläggning för utrymningslarm med talat meddelande blir installerad och den som begärt eller krävt installationen är kravställare. Beroende på utformning av byggnad och/eller verksamhet kan det bli aktuellt med fler än en kravställare.

5.3.2 Myndighetskrav

Boverkets byggregler I Boverkets byggregler (BBR) återfinns krav på brandtekniska installationer som ska finnas vid nybyggnation eller ändring av befintlig byggnad. Sådana installationer utgörs bland annat av automatiskt brandlarm och utrymningslarm. Boverket anger också hur dessa system ska vara

Remiss

utgåv

a


14 2016-01-18

utformade för att ha tillförlitlighet och förmåga så att funktionskraven uppfylls. Detta regelverk kan användas för att verifiera dessa krav. Vad som styr när det föreligger ett krav på brandtekniska installationer är vilken typ av verksamhet som bedrivs i byggnaden. Verksamheterna delas in i olika verksamhetsklasser (Vk1–Vk6) utifrån om personerna som vistas i lokalerna har kännedom om lokalerna eller inte, om de kan utrymma på egen hand, om de kan förväntas vara vakna och om det finns en förhöjd risk för brand och där en sådan kan få ett mycket snabbt och omfattande förlopp. För vissa av dessa verksamhetsklasser och för vissa specifika utrymmen i en byggnad anger Boverket att det ska finnas ”anordning för tidig upptäckt av brand” och ”anordning för varning i händelse av brand”. För ”anordning för tidig upptäckt av brand” bör automatiskt brandlarm användas och för ”anordning för varning i händelse av brand” bör utrymningslarm aktiverat av automatiskt brandlarm användas. I vissa av dessa verksamheter bör utrymningslarmet avges som ett talat meddelande. Det finns dock fall där utrymningslarm kan aktiveras manuellt och där ”anordning för varning i händelse av brand” kan utgöras av brandvarnare. Kraven i BBR är generellt angivna i kvalitativa termer. Det finns möjlighet att genom en brandskyddsteknisk installation göra så kallat tekniskt byte. Alla sådana tekniska byten ska visas genom en analytisk dimensionering av brandskyddet och redovisas i brandskyddsdokumentationen. Anläggningen blir då en del av bygglovet och det blir ett myndighetskrav att anläggningen installeras. Arbetsmiljölagen I Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2009:2 finns krav på att arbetsplatser ska förses med detektorer och larmanordningar om brand eller liknande innebär risk för ”olycksfall eller akut ohälsa”. Till skillnad från föreskrifterna från Boverket som endast gäller vid nybyggnad och ändring av byggnad så kan Arbetsmiljöverkets krav ställas även på befintliga lokaler. Lagen om skydd mot olyckor (LSO) Lagen om skydd mot olyckor (LSO) anger att såväl ägare som nyttjanderättshavare till byggnader ska i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Kravet gäller alla byggnader men kraven på vilka åtgärder som ska vidtas är olika från fall till fall. För vissa verksamheter finns det extra krav på redogörelse och kontroll av brandskyddet, till exempel byggnader för vård och omsorg, förskolor och skolor, hotell och andra sorters tillfälligt boende, samlingslokaler samt byggnader med kulturhistoriskt värde. LSO har i sig inga krav på brandtekniska installationer, men i de fall en skriftlig redogörelse ska lämnas in till kommunen så ska installationerna framgå i denna. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kan i allmänna råd ange riktlinjer för vad som är skäligt brandskydd enligt LSO för olika verksamheter och då ta upp behovet av en anläggning för brandlarm, till exempel SRVFS 2007:1 om brandvarnare i bostäder och SRVFS 2008:3 om brandskydd i hotell, pensionat, vandrarhem och liknande.

5.3.3 Försäkringsgivare

Försäkringsgivarens krav är i första hand inriktade på att begränsa skadekostnaden som kan uppstå vid brand.

5.3.4 Egen ambition

Den grundläggande anledningen till att installera en anläggning för utrymningslarm med talat meddelande bör vara det egna säkerhetsarbetet. I det systematiska brandskyddsarbetet (som krävs enligt LSO) ska det fastställas en brandskyddspolicy eller -ambition. Efter en riskbedömning bestäms vilken skyddsnivå som önskas uppnå och därefter undersöks om det befintliga skyddet uppnår detta samt om myndighetskraven är uppfyllda. Betydelsen av att skydda den egna verksamheten regleras inte av myndighetskrav utan är nödvändig att ta ställning till utifrån den egna ambitionen att upprätthålla drift och verksamhet. Skyddet av

Remiss

utgåv

a


15 2016-01-18

personal och besökare kan även ha betydelse för den egna verksamhetens varumärke och leda till att det behövs mer skydd än miniminivå enligt myndigheternas krav.

5.4 Aktivering

5.4.1 Manuell aktivering.

Det ska alltid finnas möjlighet till manuell aktivering av utrymningslarm med talat meddelandet. Om anläggningen är en egen anläggning kan den bara aktiveras manuellt av skärskilt utsedda personer via en manövertablå. Om anläggningen är kopplad mot en brandlarmanläggning så kan den aktiveras på olika sätt. Dessa val görs enligt SBF 110.

5.4.2 Aktivering via signal från anläggning för brandlarm. När en anläggning för brandlarm är installerad ska den kunna aktivera utrymningslarmet med talat meddelandet. Val görs då enligt prSBF 110:8.

5.4.3 Vid Manuell aktiveringsmöjlighet från manövertablån i utrymningslarmet med talat meddelande endast avsedd för särskild personal. Manuell aktivering via detta val görs via en övervakad manövertablå av särskilt utvalda personer. Detta val görs endast om det är en egen anläggning som inte är förbunden med någon brandlarmanläggning.

5.4.4 Om anläggningen är utförd med flera larmdonsområden ska möjlighet till manuell aktivering utföras enligt 6.5.6.

5.5 Larmsignaler

5.5.1 Utrymningslarm med talat meddelande

Alla larmdon som placeras inom lokalen och som har till syfte att varna personer för fara och få dem att påbörja utrymning av byggnaden är utrymningslarm. I BBR anges att utrymningslarmet ska utformas utifrån behovet av information så att personer som vistas i byggnaden kan nås av information om lämpliga åtgärder vid utrymning. I BBR anges vilken typ av signal som krävs för de olika verksamhetsklasserna.

5.5.2 Signaltyp

Generellt råd vid val av signaltyp är att man för lokaler där det vistas många personer som inte känner till signal för utrymning och utrymningsförhållandena bör använda sig av talat meddelande. Om lokalen även innehåller publika miljöer med utrymmen där personer med hörselnedsättning kan vistas utan direktkontakt med andra personer (till exempel WC), ska dessa utrymmen förses med optisk signal. Talat meddelande ska vara så kort, enkelt och tydligt som möjligt. Talat meddelande får framföras direkt eller indirekt genom mänsklig eller syntetisk röst. Ett system för utrymningslarm med talat meddelande kan även nyttjas för andra ändamål. Exempel på sådana ändamål kan vara larm för intern insats, larm för uppmärksamhet vid befarad brand, bombhot, utsläpp av farligt ämne eller liknande. För det ändamålet kan flera olika utrymningsmeddelanden finnas förlagrade i anläggningen. Meddelandena kan aktiveras manuellt, där ett utrymningsmeddelande har högre prioritet.

Remiss

utgåv

a


16 2016-01-18

5.5.3 Täckningsområde

För en anläggning med utrymningslarm med talat meddelande är det dock viktigt att precisera täckningsområdet för högtalare samt att precisera vilka utrymmen inom det täckningsområdet som kan utföras med akustisk signal istället. En grundläggande princip vid projektering av utrymningslarm är att man oavsett var man befinner sig inom täckningsområdet ska kunna uppfatta signalen eller meddelandet för utrymning. Lämplig ljudtrycksnivå och taluppfattbarhet ska därför uppnås i alla utrymmen inom täckningsområdet. Observera att detta inte behöver innebära att larmdon placeras i alla utrymmen, bara att signalen eller meddelandet ska kunna uppfattas i alla utrymmen som ingår i täckningsområdet. Om ett täckningsområde innefattar både högtalare för talat meddelande och larmdon för akustisk signal är det viktigt att larmsignalerna inte stör varandra. Högtalare och akustiska larmdon får inte förekomma i samma akustiska utrymme. Som underlag för projektering av systemet måste kravställaren/beställaren ta fram information för att säkerställa att ett system för utrymningslarm med talat meddelande dimensioneras för rätt funktion och till en rimlig kostnad. Viktiga faktorer att ta hänsyn till är: • Omgivningsljudnivån LAeq(T) i täckningsområdet, där tid T inkluderar en eller flera perioder av

aktivitet. Oktavbandvärden (Leq) ska också tas fram för användning vid senare analys av taluppfattbarhet. I lokaler med flera olika utrymmen bör omgivningsljudnivån konstateras för var sin miljö med hänsyn till akustiska förhållanden och typ av verksamhet. Exempelvis kan matsalen i en konferensanläggning förväntas låta högre än ett konferensrum under normalt bruk. Det är nödvändigt att utreda om andra ljudkällor möjligtvis aktiveras under utrymningen. Rökgasevakuering är ett typiskt exempel på system som kan bidra till en högre ljudnivå som försämrar talauppfattbarheten samt utökar kravet på ljudtrycksnivån från högtalaren.

• Efterklangstid T20 för olika utrymmen påverkar direkt taluppfattbarheten, omgivningsljudnivån samt val av högtalartyp och placering.

Krav på akustik beskrivs i BBR samt SS25268 (för lokaler) och SS25267 (för boende). För nybyggnationer rekommenderas att man tar hjälp av en akustiker för att utreda omgivningsljudnivåer samt efterklangstider. Vid befintliga lokaler rekommenderas mätning av de olika värdena. Eventuella undantag från täckningsområdet ska alltid preciseras i utförandespecifikationen.

5.5.4 Utlarmningsselektering

En väsentlig del av utformningen av anläggningen är utlarmningsselekteringen. Här handlar det om att välja vilka delar inom en byggnad som samtidigt ska få utrymningslarmet. Inom hur stort område bör utrymningslarm aktiveras? För små och enkla byggnader är det av praktiska skäl inte motiverat att dela upp aktiveringen i flera larmdonsområden, eftersom ljudet från högtalare inom en del av byggnaden ändå sprider sig till andra delar av byggnaden. För större byggnader och byggnader med flera våningar är det lämpligt att som grundprincip endast aktivera utrymningslarm inom de delar som är (eller kan komma att bli) direkt berörda av faran. Observera dock att det även för denna typ av byggnader kan finnas skäl (beroende på lokalernas utformning, verksamhetens art eller förväntad brandspridning) att aktivera utrymningslarm inom hela byggnaden. För system som aktiveras av ett brandlarmsystem kan en tidig upptäckt av brand förutsättas. I dessa fall bör en aktivering av utrymningslarm normalt kunna begränsas till våningsplanet där brand indikerats samt till under- och överliggande plan.

Remiss

utgåv

a


17 2016-01-18

Det är viktigt att tänka på att om larm indikeras från en detektor som är placerad i gemensamma kommunikations- och utrymningsvägar så bör utrymningslarmet ljuda i alla övriga delar av byggnaden där man är beroende av denna väg för att ta sig ut. Detta kan till exempel innebära att vid larm från en detektor som är placerad i trapphus eller entréhall i bottenvåningen bör utrymningslarm avges på samtliga våningsplan i den aktuella byggnaden. När man väljer att dela in byggnaden i larmdonsområden måste det finnas möjlighet att manuellt aktivera utrymningslarm i de områden som inte aktiveras automatiskt. I dessa fall ska det finnas en manövertablå, se 6.5.6, samt ritning över larmdonsområde, se 9.4.3.

5.6 Utrymningsorganisation

5.6.1 Allmänt

I händelse av ett utrymningslarm har personalen i en verksamhet ett stort ansvar för att göra förberedelsefasen så kort som möjligt när utrymningslarm aktiveras; det är personalen som förväntas vara aktiva i en utrymningssituation. I praktiken innebär det att det bör finnas en utrymningsrutin som beskriver hur utrymningen ska gå till och vilka som ska göra vad. Utrymningsrutinen behöver tränas genom övningar om den ska fungera i en verklig utrymningssituation.

5.6.2 Utrymningsledare

Med beaktande av olika omständigheter kan utrymningen inledningsvis ta en del tid i anspråk och därav bör det finnas en funktion som har till uppgift att ta initiativet och se till att utrymningen kommer igång. Om man bedömer att det finns behov av en organisation med utrymningsledare bör dessa vara knutna till funktion snarare än person, en funktion som alltid finns på plats när verksamheten pågår. Andra uppgifter som kan behöva utföras av en utrymningsledare är, om det bedöms som möjligt, en snabb kontroll av lokalerna och därefter en avräkning på återsamlingsplatsen för att kontrollera om alla har tagit sig ut och för att vidarebefordra information till räddningsledare.

5.7 Larmöverföring

5.7.1 Vem ska ta emot larmet?

Larmöverföring innebär att felsignal skickas från centralutrustningen till en larmcentral (som också kan kallas för larmmottagare). Det kan vara en intern vakt eller reception som fungerar som larmcentral. Larmcentralen ska alltid fungera när larm kan komma och det innebär normalt att det krävs att larmcentralen är ständigt bemannad. Det är viktigt att larmcentralen har möjlighet att vidta nödvändiga åtgärder. Ett avtal eller liknande ska upprättas med larmcentralen som beskriver vilka larm som ska tas emot och vilka åtgärder som ska vidtas.

5.7.2 Hur ska larmet överföras?

Det finns olika tekniska lösningar för hur larmet kan överföras, men felsignaler från anläggningen ska alltid överföras via en övervakad förbindelse. Överföring kan ske via trådbundet (fast) nät eller trådlöst nät. Krav på utförande finns i standarden SS-EN 54-21. Den som levererar överföringstjänsten är ofta ett annat företag än larmcentralen. Ett särskilt avtal ska upprättas med den som står för tjänsten. Avtalet ska reglera vilka signaler som ska överföras och slå fast vilka tider som gäller för överföringen, för indikering av avbrott i förbindelsen samt vilken tillgänglighetsgrad överföringen har.

5.7.3 Vad ska larmcentralen göra?

Larmcentralen ska ta emot larmet och sedan förmedla informationen vidare till den eller dem som ska vidta åtgärd. Det kan vara att meddela jour- eller serviceorganisation om fel så att brister kan åtgärdas,

Remiss

utgåv

a


18 2016-01-18

att meddela driftansvarig om vad som skett med mera. Det är viktigt att fastställa alla åtgärder som ska vidtas och att detta görs tydligt genom ett avtal med larmcentralen.

5.8 Placering av manövertablå

5.8.1.1 Hänsyn ska tas till placering av manövertablå som betjänas av insatspersonal eller utsedd personal. Den ska vara placerad i utrymme beläget i markplan i direkt anslutning till entré eller ingång som normalt används av insatspersonalen. Om anläggningen kopplas mot en brandlarmanläggning enligt prSBF 110:8 så ska placeringen vara i Brandförsvarstablåns närhet. Viktigt att hänsyn tas vid placering av mikrofon så att inte bakgrundsljud påverkar hörbarheten.

5.9 Avsteg från regelverket

5.9.1 Hantering av avvikelser

Anläggarintyg och besiktningsintyg tar inte hänsyn till skrivningar i brandskyddsdokumentation, kontrakt eller andra dokument. I intygen redovisas alla avvikelser från prSBF 502. Regelverket är frivilligt att tillämpa vilket medför att det är den kravställare som begärt att anläggningen för utrymningslarm med talat meddelande ska uppfylla prSBF 502 som avgör om eventuella avvikelser kan accepteras eller inte. Beslut att acceptera avvikelse bör dokumenteras och innehålla notering om varför avvikelsen görs och accepteras.

Remiss

utgåv

a


19 2016-01-18

6 Planering och projektering 6.1 Komponenter

6.1.1 Generella krav

För att utrymningslarmet med talat meddelande ska fungera på ett säkert sätt, så är det av stor betydelse att ingående materiel har avsedd prestanda och bibehåller sin funktionsduglighet i aktuell användningsmiljö. Krav för komponenter finns i standardserien SS-EN 54. Anvisningar för installation, underhåll samt i förekommande fall projektering ska finnas på svenska eller engelska. Dokument för användning och skötsel samt produktblad ska finnas på svenska. För komponenter i avsnitt 6.1.3–6.1.7 finns särskilda krav som ska komplettera kraven i SS-EN 54.

6.1.2 Överensstämmelse med kraven

Överensstämmelse med kraven i respektive standard ska påvisas genom ett certifikat utfärdat av ett ackrediterat certifieringsorgan enligt SS-EN 45011. Ackrediteringen ska vara utförd av ett europeiskt ackrediteringsorgan som är medlem i EA. Certifiering kan ske genom primärcertifikat eller sekundärcertifikat. Det senare förutsätter att utfärdande certifieringsorgan har reglerade rutiner för att säkerställa korrektheten i certifikatet. Kommentar: Med sekundärcertifikat (intyg) avses ett certifikat som utfärdas på grundval av ett annat certifikat (primärcertifikatet). För komponenter i avsnitt 6.1.5 gäller att överensstämmelse med kraven i prSBF 502 uppvisas genom ett intyg. Intyget ska vara utfärdat av ett certifieringsorgan som är ackrediterat för produktcertifiering enligt SS-EN 45011 och använder sig av rutiner i enlighet med denna standard för att kontrollera att samtliga krav i prSBF 502 (inklusive kontroll av giltigt produktcertifikat enligt ovan) är uppfyllda.

6.1.3 Högtalare

Högtalare för talat meddelande ska uppfylla kraven i SS-EN 54-24.

6.1.4 Optiska larmdon Optiska larmdon ska uppfylla kraven i SS-EN 54-23. Signalkaraktärer enligt SIS-TR 47 ska normalt användas.

6.1.5 Centralutrustning (CU)

Centralutrustningar ska uppfylla kraven i SS-EN 54-16, och vara försedda med följande optioner: • Indikering av fel i larmdonsområde, EN 54-16 pkt 8.4 • Mikrofon, EN 54-16 pkt 12 Centralutrustning kan även utföras med följande optioner: • Utgång till larmdon, EN 54-16 pkt 7.8 Manöverdel, i CU eller separat manövertablå, avsedd att betjänas av insatspersonal (se 6.7.2) ska vara försedd med lås för brandkårsnyckel som uppfyller kraven i SS 3654. Manöver av brandkårsnyckel ska ge behörighet 2 enligt SS-EN 54-16 pkt A.2.2. Kommentar: Behörighet med Brandkårsnyckel kan ur underhållssynpunkt vara fördelaktigt att nyttja även för övriga delar av centralutrustningen. Signeringar på CU ska vara på svenska samt uppfylla kraven i SS-EN 54-16 pkt 13.3.4

Remiss

utgåv

a


20 2016-01-18

6.1.6 Larmöverföringsutrustning

Utrustning för felöverföring ska uppfylla kraven för klass Type 1 enligt SS-EN 54-21, dock ska system som överförs via radio ha en maximal övervakningstid om 180 sekunder (Class T4). Uppfyllandet av kraven på larmöverföringssystem ska redovisas genom ett certifikat. Kravet på tillgänglighet ska vara verifierat. Tillgängligheten beräknas och logg ska finnas tillgänglig enligt SS-EN 50136-1-1, kapitel 7 Availability. Kommentar: Denna beräkning ger den genomsnittliga tillgängligheten för hela eller delar av larmöverföringssystem som kan omfatta mycket stora mängder av larmöverföringstjänster till enskilda larmanläggningar.

6.1.7 Skyltar

Där reglerna föreskriver skylt ska denna vara utförd i beständigt material och med beständig text. Skylt ska vara fastsatt på underlaget på ett beständigt sätt med en för underlaget lämplig fastsättningsmetod. Texten och/eller symbolen ska vara vit text på röd botten alternativt röd text på vit botten. Skylt med olika språk ska ha all text på alla språken.

6.2 System

6.2.1 Kompatibilitet

Samtliga komponenter som används i anläggningen ska vara kompatibla. Genom anläggarintyget intygar anläggarfirman att anslutna komponenter är kompatibla.

6.2.2 Indelning i kretsar

Anläggningen ska delas in i kretsar i syfte att begränsa skadeverkningarna vid fel. 6.2.2.1 Avbrott eller kortslutning i en krets för en högtalare får aldrig medföra total förlust av täckning i ett

larmdonsområde. 6.2.2.2 Avbrott eller kortslutning i en krets som har mer än en högtalare får inte påverka funktionen i en annan

högtalarkrets. 6.2.2.3 Avbrott eller kortslutning i en krets för högtalare får aldrig medföra bortfall av mer än 32 högtalare. 6.2.2.4 Avbrott eller kortslutning i en krets som har mer än ett optiskt larmdon får aldrig medföra total förlust

av täckning i ett larmdonsområde. 6.2.2.5 Avbrott eller kortslutning i en krets för optiska larmdon får inte påverka funktionen i en annan krets

för optiska larmdon. 6.2.2.6 Avbrott eller kortslutning i en krets för optiska larmdon får aldrig medföra bortfall av mer än 32

optiska larmdon. 6.2.2.7 Varje krets för optiska larmdon ska vara separat avsäkrad.

6.2.3 Aktiveringstider för högtalare och optiska larmdon.

Anläggning för utrymningslarm med talat meddelande ska utformas så att alla högtalare och optiska larmdon som ska aktiveras vid larm aktiveras inom högst 3 sekunder från att centralutrustning erhåller larmsignal (SS-ENTS 54-32 6.15.2).

Remiss

utgåv

a


21 2016-01-18

6.2.4 Prioriteringsordning för meddelanden

Vid planering av systemet ska följande prioriteringsordning följas för meddelanden: 1 Manuellt talat meddelande via mikrofon 2 Manuellt aktiverat förinspelat utrymningsmeddelande 3 Automatiskt aktiverat förinspelat utrymningsmeddelande 4 Övriga meddelanden

6.2.5 Områden med explosionsrisk

Om anläggningen eller del av anläggningen behöver installeras i område med risk för explosiv atmosfär ska systemuppbyggnad och installation uppfylla kraven i ATEX-direktivet. Komponenter ska ha kapslingsklass för användning i aktuell miljö enligt Elsäkerhetsverkets gällande föreskrifter.

6.3 Indelning i larmdonsområden

6.3.1 Larmdonsområden

6.3.1.1 Ett täckningsområde kan delas upp i larmdonsområden. Ett larmdonsområd kan bestå av ett rum, flera rum, en brandcell, ett våningsplan eller byggnad.

6.3.1.2 Hur larmdonsområde ska aktiveras ska framgå av utlarmningsselekteringen som beskrivs i utförandespecifikationen.

6.3.1.3 Om anläggningen är ansluten till en brandlarmanläggning utförd enligt SBF 110 och utlarmningsselekteringen omfattar mer än ett valbart larmdonsområde gäller följande krav: a) Vid larm från detektor placerad i gemensam kommunikations- eller utrymningsväg ska

utrymningslarm aktiveras i samtliga utrymmen där man är beroende av denna väg för att kunna utrymma.

b) Möjlighet för manuell aktivering av larmdonsområden ska finnas i manöverenhet enligt 6.5.6. c) Ritning som anger larmdonsområden ska finnas i anslutning till manöverenhet.

6.3.1.4 Om anläggningen inte är ansluten till en brandlarmanläggning utförd enligt SBF 110 men har en

utlarmningsselektering som omfattar mer än ett valbart larmdonsområde gäller följande krav: a) Möjlighet för manuell aktivering av larmdonsområden ska finnas i manöverenhet enligt 6.5.6. b) Ritning som anger larmdonsområden ska finnas i anslutning till manöverenhet.

6.4 Larmsignalering

6.4.1 Allmänt

6.4.1.1 Omfattning och placering av högtalare och optiska larmdon ska anpassas till byggnadens utformning och verksamhet enligt beskrivning i utförandespecifikationen.

6.4.2 Märkning av högtalare och optiska larmdon

6.4.2.1 Högtalare/optiska larmdon ska förses med skylt (på eller bredvid) med texten ”Utrymningslarm” eller ”Brandlarm”.

6.4.2.2 Skylt ska vara läsbar från golvnivån under eller vid högtalare/optiskt larmdon. 6.4.2.3 Optiska larmdon ska förses med skylt som anger signalens betydelse och åtgärder som förväntas vid

aktivering.

6.4.3 Högtalare för talat meddelande

6.4.3.1 Högtalare ska placeras i sådan omfattning och på ett sådant sätt att lämplig ljudnivå och lämplig taluppfattbarhet uppnås inom larmets täckningsområde.

Remiss

utgåv

a


22 2016-01-18

6.4.3.2 Utöver ovanstående ska följande krav uppfyllas: a) Antalet högtalare för en byggnad ska aldrig understiga två (2) stycken, även om en (1) högtalare

är tillräckligt för att uppnå lämplig ljudnivå. b) Minst en (1) högtalare ska finnas för varje våningsplan. c) Minst en (1) högtalare ska finnas för varje brandcell. Detta gäller dock inte mindre brandceller där

personer normalt inte vistas som till exempel soprum. Kommentar: Ovanstående regler för placering av högtalare kan i många fall uppnås utan att placera högtalare i alla utrymmen som ska nås av signalen. I de fall man inte placerar högtalare i alla utrymmen så måste man noggrant studera vilken reducering av ljudnivån som erhålls på grund av väggar och stängda dörrar. De flesta dörrar reducerar ljudnivån med minst 20 dB. Solida dörrar som till exempel branddörrar reducerar ljudnivån med minst 30 dB. Normalt är det att föredra att placera ett flertal högtalare med lägre ljudnivå än ett fåtal med mycket hög ljudnivå. Kommentar: Om möjligt bör man från varje del av byggnaden alltid kunna höra minst två (2) högtalare. Lämplig ljudnivå och taluppfattbarhet behöver dock bara erhållas från en av högtalarna.

6.4.3.3 Signalkaraktär enligt SIS-TR 47 ska normalt användas. 6.4.3.4 Ljudnivån ska vara anpassad till den omgivande ljudnivån i täckningsområdet. 6.4.3.5 I lokaler för sovande personer där krav på utrymningslarm enligt BBR föreligger ska den ekvivalent

kontinuerliga ljudtrycksnivån LAeqT uppgå till minst 75 dB vid en plats för sovande persons huvud. 6.4.3.6 Mätning av ljudnivåer utförs med ett instrument som uppfyller kraven för minst klass 2 i IEC 61672-1

(ikraftsatt av SS-EN 61672-1). Taluppfattbarhet verifieras enligt SS-EN 60268-16. Kommentar: Mätning behöver normalt endast utföras på ett eller flera ställen som är representativa ur akustiksynpunkt. Med stöd av mätresultat kan bedömning göras i övriga utrymmen. Kommentar: Mätning av taluppfattbarhet behöver utföras för båda elektriska och akustiska ingångar.

6.4.3.7 Taluppfattbarheten Taluppfattbarheten ska uppnå ett STI-värde på minst 0.50 inom täckningsområdet under normala förhållanden. Kommentar: Oktavbandsresultat från omgivningsljudmätningar ska användas i analys av STI med hänsyn till normala förhållanden.

6.4.3.8 Ljudtrycksnivån – Ljudtrycksnivån för testsignalen ska vara minst 10 dB LAeqT över omgivande normal bakgrundsnivå där T är minst 15 sekunder. – Ljudtrycksnivån ska inte överstiga 115 dB LAF, max vid öronhöjd.

Remiss

utgåv

a


23 2016-01-18

6.4.3.9 Antal mätpunkter för ljudmätning i ett akustiskt utrymme ska väljas enligt följande tabell om inget annat anges.

Täckningsyta i akustiskt utrymme (m2)

Antal mätpunkter

<30m2 2 30 m2 till 60 m2 4

60 m2 till 180 m2 6-8 >180 m2 Täckningsyta (𝑚𝑚2)

24 (𝑚𝑚2)

Mätpunkter ska distribueras jämt över hela täckningsytan med minst 50 procent placerade off-axis till högtalaren. Mikrofonens placering ska vara 1,2 meter ovanför golv för sittande personer respektive 1,6 meter för stående.

6.4.3.10 Talade meddelanden ska föregås och följas av akustisk signal med 4-10 sekunders varaktighet. Akustisk signal ska avges ur högtalarna. Den akustiska signalen ska i övrigt uppfylla kraven i SIS-TR 47.

6.4.3.11 Tidsintervallet mellan två på varandra följande meddelanden ska inte överstiga 30 sekunder (inklusive tid för akustisk signal). Taltakten samt tysta perioder (pauser) i ett meddelande ska anpassas till efterklangstiderna i de aktuella utrymmena men pauserna får inte överstiga 10 sekunder. Om anläggningen är ansluten till en anläggning för brandlarm utförd enligt prSBF 110:8 ska utrymningsmeddelandet upprepas kontinuerligt till dess att någon av följande åtgärder vidtas: a) Återställning av centralutrustningen för brandlarm sker. b) Återställning av centralutrustningen för utrymningslarm med talat meddelande sker.

6.4.3.12 Om anläggningen inte är ansluten till en anläggning för brandlarm utförd enligt prSBF 110:8 ska utrymningsmeddelandet upprepas kontinuerligt till dess att återställning av centralutrustningen för utrymningslarm med talat meddelande sker.

6.4.3.13 Utrymningsmeddelande ska alltid avges på svenska. För publika utrymmen ska meddelandet upprepas på engelska. Beroende på lokala förhållanden kan meddelandet även behöva avges på andra språk.

6.4.3.14 Utrymningsmeddelande ska bestå av kort, enkel och lättförståelig text som är förinspelad eller syntetiskt framställd. Talet som används ska vara tydligt och lätt att förstå.

6.4.3.15 Utrymningsmeddelande ska alltid innehålla följande tre delar: • Begäran om uppmärksamhet • Information om vad som hänt • Instruktion om vilken åtgärd som ska vidtas Rem

issutg

åva


24 2016-01-18

6.4.3.16 Utrymningslarm kan ha följande struktur och lydelse. 1. Ljudsignal för utrymningslarm med talat meddelande enligt SIS-TR 47. Ljuder i 5 sekunder. 2. Talat meddelande:

”VIKTIGT MEDDELANDE. VI HAR FÅTT ETT BRANDTILLBUD I BYGGNADEN. VI FÅR BE SAMTLIGA ATT OMEDELBART LÄMNA LOKALERNA GENOM NÄRMASTE UTGÅNG. FÖLJ PERSONALENS ANVISNINGAR. FORTSÄTT UT I DET FRIA OCH VAR VÄNLIGA ATT INTE BLOCKERA UTGÅNGARNA.”

3. Ljudsignal för utrymningslarm med talat meddelande enligt SIS-TR 47. Ljuder i 5 sekunder. 4. Talat meddelande:

”IMPORTANT MESSAGE. THERE IS A FIRE SITUATION IN THE BUILDING. PLEASE LEAVE THE BUILDING THROUGH THE NEAREST EXIT. FOLLOW THE INSTRUCTIONS GIVEN BY THE MANAGEMENT AND PROCEED TO THE OUTSIDE. DON’T BLOCK THE EXITS.”

5. Tystnad i högst 2 sekunder. 6. Utrymningslarm upprepas från punkt 1. Kommentar: Innehållet i meddelandet ska anpassas till lokala förhållanden. Det förinspelade utrymningsmeddelandet ska vara permanent lagrat i elektroniskt minne. Ett testmeddelande kan finnas inspelat och lagrat i systemet så att utrymningslarm kan provas utan speciella arrangemang. Testmeddelande kan även avges via mikrofon. Meddelande gällande ”Faran över” kan finnas lagrade i systemet så att påbörjad utrymning kan avbrytas utan att tveksamhet eller missförstånd uppstår. Meddelande ”Faran över” kan även avges via mikrofon.

6.4.3.17 I de fall larm för uppmärksamhet används ska det utformas enligt avsnitt 6.4.3.10 – 6.4.3.15 i tillämpliga delar.

6.4.3.18 Exempel på meddelande för larm för uppmärksamhet: 1. Akustisk signal i cirka 5 sekunder – paus i cirka 3 sekunder. 2. Talat meddelande:

”VIKTIGT MEDDELANDE. VIKTIGT MEDDELANDE. LARM OM BRAND I BYGGNADEN HAR INKOMMIT. LARMET UNDERSÖKS JUST NU. AVVAKTA YTTERLIGARE BESKED.”

3. Paus i cirka 3 sekunder – akustisk förvarningssignal i cirka 5 sekunder – paus i cirka 3 sekunder. 4. Talat meddelande:

”ATTENTION PLEASE. ATTENTION PLEASE. FIRE HAS BEEN REPORTED IN THE BUILDING. THIS REPORT IS BEING INVESTIGATED. PLEASE LISTEN FOR FURTHER INSTRUCTIONS.”

5. Paus i cirka 3 sekunder – akustisk förvarningssignal i cirka 5 sekunder – och så vidare. 6.4.3.19 En mikrofon ska finnas för att kunna användas i de fall man önskar avbryta eller komplettera det

förinspelade meddelandet. 6.4.3.20 Mikrofonen ska finnas i anslutning till centralutrustning och/eller i anslutning till manövertablå.

Mikrofon ska alltid placeras så att obehörig användning försvåras. 6.4.3.21 Mikrofon får inte placeras i lokal där den normala bakgrundsljudnivån är så hög att det talade

meddelandet blir svårt att uppfatta eller risken för återkoppling (så kallad rundgång) föreligger.

Remiss

utgåv

a


25 2016-01-18

6.4.4 För publika lokaler med utrymmen där personer med hörselnedsättning kan vistas utan direktkontakt med andra personer ska optiska larmdon placeras i dessa utrymmen som komplement till högtalare, i sådan omfattning och på ett sådant sätt att ljussignalen kan uppfattas från alla delar av de aktuella lokalerna.

6.4.4.1 För optiska larmdon ska pulserande rött ljus användas. Ljussignal ska pågå tills återställning sker i centralutrustning. Om anläggningen är ansluten till en anläggning för brandlarm utförd enligt prSBF 110:8 ska utrymningsmeddelandet upprepas kontinuerligt till dess att någon av följande åtgärder vidtas: c) Återställning av centralutrustningen för brandlarm sker. d) Återställning av centralutrustningen för utrymningslarm med talat meddelande sker.

6.4.4.2 Ljusstyrkan hos optiska larmdon ska anpassas efter de förhållanden som gäller för de aktuella utrymmen där larmdonen ska placeras. Där andra blinkande ljuskällor är synliga, där den allmänna ljusnivån är hög, där bakgrunden är ljus eller där signalen ska kunna uppfattas även utanför det centrala synfältet, måste särskilt ljusstarka signaler användas. Risken för bländning bör då beaktas.

6.5 Centralutrustning för talat larm och manövertablå

6.5.1 Centralutrustning och manövertablå ska placeras i ett rum som säkerställer funktionen hos centralutrustningen vid normaldrift. Hänsyn ska tas till yttre påverkan och miljöstörningar såsom vibration, rök, temperatur, luftfuktighet, damm, gaser och ånga från omgivningen.

6.5.2 Centralutrustningen ska placeras i ett utrymme dit det är sannolikt att brand och rökspridning inte sker i ett tidigt skede vid en brand som uppstår i de lokaler där anläggningen används.

6.5.3 Den del av centralutrustningen eller manövertablån som betjänas av insatspersonal eller utsedd personal ska vara placerad i utrymme beläget i markplan i direkt anslutning till entré eller ingång som normalt används av insatspersonalen.

6.5.4 Den del av centralutrustningen eller manövertablån eller kompletterande skåp som betjänas av insatspersonal eller utsedd personal ska kunna öppnas med brandkårsnyckel enligt SS 3654. Det ska finnas utrymme för dokument enligt 9.4.2 i detta regelverk.

6.5.5 Centralutrustning, förutom manövertablå, ska placeras på ur installations-, drifts- och serviceteknisk synpunkt lämplig plats.

6.5.6 Utrymningslarm ska ha möjlighet till manuell aktivering av larmdonsområde eller larmdonsområden i centralutrustningen eller på särskild manövertablå/-er.

Följande indikeringar och manövermöjligheter ska då finnas: a) Möjlighet att kunna aktivera varje larmdonsområde manuellt. b) Anordning för att genom en manuell åtgärd aktivera utrymning i hela byggnaden. c) Röd optisk indikering som anger att utrymningslarm är aktiverat (att larm avges) för respektive

område. d) Om det finns fler än ett förinspelat meddelande ska det finnas möjlighet att manuellt välja

meddelande för de olika områdena. e) Mikrofon ska finnas enligt 6.4.3.20. Möjlighet ska finnas att välja vilka områden som ska

omfattas av mikrofonens utrop.

Remiss

utgåv

a


26 2016-01-18

6.5.7 Om centralutrustning används med separat strömförsörjningsutrustning ska det finnas minst två förbindelser mellan dem, på så sätt att kortslutning eller avbrott i den ena förbindelsen inte påverkar den andra. Kommentar: Krav på förbindelserna mellan utrustningarna finns i SS-EN 54-16 punkt 13.5.4 och i SS-EN 54-4 punkt 6.4.

6.6 Strömförsörjning

6.6.1 Strömförsörjningsutrustning för CU ska uppfylla kraven i SS-EN 54-4. Nätfel och övriga indikeringar i strömförsörjningsutrustning indikeras enligt den felövervakning som ingår i centralutrustning enligt SS-EN 54-16 och strömförsörjningsutrustning enligt SS-EN 54-4.

6.6.2 Strömförsörjningsutrustningen ska vara fast ansluten till separat gruppsäkring.

Gruppsäkringen ska markeras med skylt på gruppcentralens fasta del med texten ”UTRYMNINGSLARM” eller ”BRANDLARM”.

6.6.3 Separat strömförsörjningsutrustning bör placeras i anslutning till centralutrustningen. Placeras denna på annan plats ska uppgift om placeringen finnas i eller vid centralutrustningen.

6.6.4 Placeras inte strömförsörjningsutrustningen vid centralutrustningen ska lokalen ha sådan temperatur och luftfuktighet att tillförlitlig funktion hos strömförsörjningsutrustningen säkerställs. Lokalen ska vidare vara skyddad mot miljöstörningar som vibration, rök, damm, gaser och ånga från omgivningen.

Vid strömförsörjningsutrustning som inte placeras vid centralutrustning ska skylt finnas med texten ”UTRYMNINGSLARM” eller ”BRANDLARM”.

6.6.5 Batterikapaciteten ska normalt medge 24 timmars drift av anläggningen i normalläge och därefter 30 minuters drift i larmläge efter nätbortfall.

6.6.6 Om den totala tiden för utrymning i något läge kan beräknas överstiga 20 minuter ska detta medföra utökade krav på batterikapaciteten.

6.6.7 Kortare reservdrifttid i normalläge kan godtas med följande villkor:

a) 5 timmar Om det i objektet finns ett fast installerat reservelverk, till exempel dieseldrivet. Villkor: Reservelverket ska ha automatisk start och tankvolym för minst 24 timmars drift, övervakningssystem som automatiskt för över signal för utebliven start, låg batterispänning och bränslenivå till ständigt bemannad plats eller jourpersonal. Batterikapaciteten ska medge drift i larmläge 30 minuter efter reservdrifttidens slut eller tid enligt 6.6.6.

b) 2 timmar Om det i objektet finns ett fast installerat reservelverk, till exempel dieseldrivet. Villkor: Samma som anges i a) ovan och därtill servicepersonal i jour samt reservdelar inom objektet (till exempel nätaggregat och uppladdade reservbatterier). Batterikapaciteten ska medge drift i larmläge 30 minuter efter reservdrifttidens slut eller tid enligt 6.6.6.

Remiss

utgåv

a


27 2016-01-18

6.6.8 Vid beräkning (eller mätning) av strömförbrukning i aktiverat läge ska samtliga högtalare och centralutrustningen inräknas.

Beräkning av strömförbrukning i viloläge och i larmläge (se ovan) samt reservdrifttid ska utföras av anläggarfirman i samband med att anläggarintyg utfärdas, alternativt kan en dokumenterad mätning utföras av anläggarfirman. Beräknade eller uppmätta värden ska anges i anläggarintyget.

6.6.9 Till anläggningens strömförsörjning får inte andra apparater eller anläggningar anslutas.

6.7 Överföring av felsignal till larmcentral

6.7.1 Felsignal ska automatiskt överföras till en ständigt bemannad larmcentral varifrån nödvändiga åtgärder kan initieras. Om anläggning är kopplad mot en brandlarmanläggning ska felöverföringen överföras till den för vidare överföring till larmcentral. Överföringen ska uppfylla kraven enligt 6.1.6.

6.8 Ledningsnät och andra förbindelsemedia

6.8.1 Ledningsnät

6.8.1.1 Anläggningens ledningsnät ska inte vara gemensamt med annan anläggningssort. 6.8.1.2 Ledningstyper ska väljas med hänsyn till de komponenter som ska användas och de

förläggningsförhållanden som gäller. Detta gäller även kopplingsmateriel. 6.8.1.3 Ledningsnät för optiska larmdon och högtalare som har till uppgift att ge signal vid utrymning ska

utföras enligt ett eller flera av följande alternativ: a) Ledningsnätet utförs i en slinga med kortslutningsisolatorer så att 6.2.2.3 eller 6.2.2.6 uppfylls. b) Ledningsnätet utförs med brandresistent kabel enligt IEC 60331–21, IEC 60331–31 eller SS-EN 50200. Nätmaterial som ingår i ledningsnätet ska ha motsvarande funktionstillförlitlighet som de anslutna ledningarna. Kommentar: Vid installation av brandresistenta kablar är det viktigt att ta del av tillverkarens anvisningar om förläggning. c) Ledningsnätet förläggas avskilt i klass EI 30. Kommentar: Kraven är ställda med hänsyn till att eventuell brandpåverkan på kablarna snabbt kan medföra att stora delar av signalen för utrymning slås ut. Kortslutning kan uppstå i en kabel (som inte är brandresistent) redan efter någon minuts brandpåverkan. Avsteg från kraven kan göras om utredning kan påvisa att funktionen på signalen för utrymning inte äventyras av att kablarna utsätts för brandpåverkan och att funktionen kan upprätthållas under hela den tid som behövs för utrymning (se BBR beträffande dimensionerande förutsättningar för beräkning av utrymningstid).

6.8.1.4 Betryggande avstånd till åskledare ska finnas. 6.8.1.5 Luftledningar överstigande 200 meter ska normalt förses med lämpliga skydd i den omfattning

systemleverantören bedömer lämpligt. Även längre markförlagda ledningar behöver i regel förses med skydd i åskintensiva områden eller områden med låg markresistivitet.

6.8.1.6 Skarvning av kabel utförs med kopplingsdosa eller med metod som är anpassad till kabeltyp och omgivningsförhållanden. För skärmad kabel ska skärmegenskaperna ha bibehållen funktion genom skarven.

Remiss

utgåv

a


28 2016-01-18

6.9 Dokumentation

6.9.1 Projektören ska ta fram dokument i sådan omfattning och detalj att installationen kan utföras enligt detta underlag. Detta ska minst omfatta:

a) Ritningar som utvisar typ och placering av samtliga komponenter. b) Översiktschema/nätschema. Ändringar som sker i ett senare skede ska dokumenteras och intygas på motsvarande sätt.

6.10 Behörighet

6.10.1 Anläggningen ska normalt projekteras av en anläggarfirma enligt SBF XXXX eller av behörig ingenjör enligt SBF XXX. Om projektering utförs av annan projektör ska projekteringen granskas av en anläggarfirma eller av behörig ingenjör. Granskningen ska dokumenteras.

Remiss

utgåv

a


29 2016-01-18

7 Installation 7.1 Allmänt

7.1.1 Installationen ska utföras utgående från projekteringen enligt 6.9. Om utförande enligt projekteringen visar sig olämpligt under installationen ska ändringar fastställas av projektören eller av person med motsvarande kompetens och ändringarna ska dokumenteras enligt 7.4.

7.1.2 Installationen ska utföras på ett fackmässigt sätt och i enlighet med Elsäkerhetsverkets föreskrifter.

7.2 Placering av komponenter

7.2.1 Alla komponenter (till exempel högtalare och optiska larmdon) ska vara säkert fastsatta i underlaget så att de inte kan lossna av vibrationer.

Övermålning av högtalare eller optiska larmdon får inte ske.

7.2.2 Högtalare, optiska larmdon och centralutrustning ska placeras så att de inte riskerar att utsättas för fysisk skada. Speciell hänsyn ska tas till åtkomlighet för service.

7.2.3 Samtliga detaljer som tillhör anläggningen, som till exempel spridningsplintar, ställ (KK), strömförsörjningsutrustningar, antennenheter och andra komponenter i signalvägen, ska märkas med texten ”UTRYMNINGSLARM” eller ”BRANDLARM”. Säkring i gruppcentral ska märkas enligt 6.6.2.

7.3 Kabelinstallation

7.3.1 Kabel ska installeras så att kraven i 6.9.1 och 7.3 uppfylls.

7.3.2 Kabel ska ha röd mantel, om andra behov föreligger kan annan färg väljas.

7.3.3 Kabelgenomföringar genom brandcellsgränser ska utföras så att brandklassningen upprätthålls.

7.3.4 Alla kablar ska vara permanent fastsatta och skyddade mot mekanisk åverkan, till exempel från skarpa kanter på kabelränna, byggnadsdel eller annan utrustning. Limning av kablar är inte tillåten.

7.3.5 Separationsavstånd till andra kablar för skydd mot elektromagnetisk störning ska utföras enligt SS-EN 50174-2 samt elinstallationsreglerna SS 436 40 00.

Kommentar: Kablar bör förläggas på kabelstege, kabelrännor eller liknande. De ska vara åtskilda från andra kablar. Fästmateriel samt avstånd mellan fästpunkter ska vara anpassat för kabeln och underlag. I vissa fall (till exempel på kabelstege) kan det vara nödvändigt att stödja kabeln med bottenplåt eller att förlägga den i skyddsrör.

7.3.6 Kopplingsmateriel ska uppfylla kraven för användning i aktuell miljö och vara avsett för anslutning av den aktuella kabeltypen enligt leverantörens anvisningar.

Remiss

utgåv

a


30 2016-01-18

7.4 Dokumentation

7.4.1 Installationsritningarna ska uppdateras så att de överensstämmer med den verkliga installationen.

7.4.2 Ledningsnät och radiolänkade förbindelser ska dokumenteras enligt SS 455 12 01 om inget annat anges.

7.5 Behörighet

7.5.1 Installation av anläggningen ska utföras av en installatör med erforderlig teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet, för viss typ av installation krävs det elinstallationsbehörighet.

Installationen ska utföras av en anläggarfirma eller under överinseende av den anläggarfirma som ska utfärda anläggarintyget. Om installationen utförs av annan än anläggarfirma ska ett avtal upprättas med den anläggarfirma som ska utfärda anläggarintyget. Avtalet ska reglera hur kontrollen av att utfärdandet uppfyller regelverket ska ske. Kommentar: Överinseendet innebär att anläggarfirman kan kontrollera projekteringen och installationen i sådan omfattning att eventuella brister gentemot reglerna kan påtalas i ett tidigt skede. Anläggarfirman bör också föreslå lämpliga åtgärder och förändringar som kan leda till en bättre anläggning. Under installationsfasen avgör omfattningen och svårighetsgraden av systemet hur ofta och omfattande kontrollerna och platsbesöken bör ske.

Remiss

utgåv

a


31 2016-01-18

8 Uppstart och konfiguration 8.1 Konfigurering av centralutrustning

8.1.1 Konfigurering av anläggningen ska utföras enligt kraven i projekteringen, relevanta standarder och föreskrifter.

Beskrivning i utförandespecifikation och brandskyddsdokumentationen ska följas.

8.2 Dokumentation

8.2.1 Ändamålsenlig dokumentation ska upprättas som beskriver konfigureringen av anläggningen. Dokumentationen ska vara varaktig, enkelt identifierbar och ange den eller de personer som utfört konfigurationen och datum.

8.3 Behörighet Utförs enligt SBF 502.

8.3.1 Behörighet

Konfiguration av anläggningen ska utföras av anläggarfirma enligt SBF XXX.

Remiss

utgåv

a


32 2016-01-18

9 Färdigställandekontroll och kvalitetssäkring 9.1 Allmänt

Syftet med färdigställandekontroll och kvalitetssäkring är att fastställa att det installerade systemet uppfyller kraven enligt utförandespecifikation, projektering samt relevanta standarder och föreskrifter.

9.2 Färdigställandekontroll Färdigställandekontroll innebär en noggrann okulär kontroll av hela anläggningen för att försäkra sig om att installationen är utförd på ett tillfredsställande sätt, att använda metoder, material och komponenter uppfyller kraven i detta regelverk samt att ritningar, provningsprotokoll och skötselanvisningar överensstämmer med anläggningen. Färdigställandekontrollen omfattar provning och kontroll av att anläggningen fungerar på avsett sätt, inklusive att de tidskrav som anges i regelverket uppfylls. Kontrollera bland annat att a) samtliga högtalare och optiska larmdon är korrekt placerade och märkta enligt 6.4.2, är av korrekt typ och fungerar korrekt b) informationen som visas på centralutrustningen är korrekt c) överföring av felsignal enligt 6.1.6 är i drift eller förberedd och att signalerna kommer att presenteras korrekt d) samtliga högtalare och optiska larmdon fungerar korrekt och att de uppfyller kraven på ljudtrycksnivå och taluppfattbarhet enligt 6.4.3 e) strömförsörjningsutrustningen är dimensionerad enligt 6.6 och för erforderlig reservdrifttid samt att 6.7 uppfylls g) alla tillhörande funktioner (in- och utgång) fungerar korrekt h) alla styrningar fungerar med avsedd funktion i) ritningar, provningsprotokoll, skötselinstruktioner och andra dokument är korrekta och klara för överlämning j) ritning över larmdonsområden, tablåer med mera, som används för att identifiera och styra det område där utrymningslarm ska avges, är korrekt utförda och rätt placerade. Kommentar: Om konfigurering enligt 8.1 utförts av den sakkunnige, delegerad person eller driftsättare från anläggarfirma kan sådan provning samordnas med provning för färdigställandekontroll.

9.3 Kvalitetssäkring Innan slutlig kvalitetssäkring görs bör systemet ha varit i full drift under en provperiod om 14 dagar för att fastställa om systemet fungerar stabilt i sin normala miljö. Kvalitetssäkringen ska utföras av anläggarfirma. Kvalitetssäkringen består av a) kontroll av att samtliga dokument som krävs är framtagna och korrekta b) kontroll av att färdigställandekontroll är utförd med tillfredsställande resultat c) kontroll av att anläggningen uppfyller kraven med endast de avvikelser som finns angivna på anläggarintyget.

Remiss

utgåv

a


33 2016-01-18

9.4 Dokumentation

9.4.1 Följande dokumentation ska överlämnas till anläggningsägaren:

a) Serviceritning enligt SBF 1021 b) Dokumentation som redovisar strömförbrukningsberäkning, alternativt strömförbrukningsmätning c) Dokumentation som redovisar omfattning och resultat av färdigställandekontroll d) Utskriven dokumentation över anläggningens konfigurering, alternativt beskrivning av åtkomsten

av denna dokumentation e) Datablad över ingående komponenter f) Anvisningar för förfarandet vid felsignal och återställning g) Skötselanvisning för anläggningen h) Registrering av ledningsnätet i) Anläggarintyg med omfattning enligt Bilaga B j) Ritning över larmdonsområde enligt 9.4.3

9.4.2 Följande dokumentation ska finnas i direkt anslutning till centralutrustningen:

a) Ritning över larmdonsområden enligt 9.4.3 (#) b) Serviceritning enligt SBF 1021 c) Handhavandeanvisning enligt 9.4.4 (#) d) Skötselinstruktion för anläggningen e) Skylt med uppgift om anläggningsskötare med mera enligt bilaga E (#) f) Kontrolljournal med särtryck av avsnitt 11 och 12 i dessa regler (#) g) Kopia av aktuellt anläggarintyg med omfattning enligt Bilaga B (#) h) Registreringshandlingar enligt SS 455 12 01 (får förvaras på annan särskilt angiven plats) Då separat manövertablå används förvaras ovanstående dokument markerade (#) vid denna. Övriga handlingar ska finnas i anslutning till centralutrustningen.

9.4.3 Om anläggningen är uppdelad i mer än ett (1) larmdonsområde ska en ritning som tydligt visar hur uppdelningen är utförd finnas. Ritningen ska märkas tydligt med text ”Områdesindelning av utrymningslarm”.

Ritningen ska vara tydlig och lättöverskådlig. De olika områdena ska vara markerade med olika färger. Ritningen ska utformas enligt ett av nedanstående alternativ. a) Inplastad och uppsatt på vägg i direkt anslutning till manövertablå eller centralutrustning. b) Inplastad och insatt i separat pärm märkt ”Utrymningslarm” som förvaras synligt i direkt

anslutning till centralutrustning eller manövertablå. c) Integrerad i pärm ”Orienteringsritningar för brandlarmanläggning” enligt SBF 1021. Ritning över

områdesindelning av utrymningslarm ska då utgöra separat blad som läggs sist i pärmen. Tydlig hänvisning ska införas i registerbladet i pärmen.

9.4.4 I anslutning till centralutrustning eller manövertablå ska det finnas en enkel handhavandeinstruktion som är anpassad för användaren och endast innehåller anvisningar för

a) kvittering och återställning efter larm/aktivering b) kvittering och återställning efter felsignal c) manövrering av centralutrustning i samband med utrymning om anläggningen är utförd med

manövermöjlighet enligt avsnitt 6.5.6. Denna anvisning ska vara avsedd för att permanent fästas på centralutrustningen/manövertablån eller innanför dess lucka.

Remiss

utgåv

a


34 2016-01-18

9.4.5 I anslutning till mikrofon ska det finnas en enkel handhavandeinstruktion som är anpassad för användaren och endast innehåller anvisningar för

a) manövrering av anläggningen i samband med utrymning b) information om lämpligt avstånd mellan mikrofon och mun. Denna anvisning ska vara avsedd för att permanent fästas på manövertablån eller innanför dess lucka.

Bild 9.1.2 a) Exempel på piktogram för avstånd (mm) för en standardmikrofon.

Bild 9.1.2 b) Exempel på piktogram för avstånd (mm) för en close-to-mouth mikrofon.

9.4.6 När all dokumentation är överlämnad och anläggningen kvalitetssäkrad kan anläggningen anses överlämnad. Överlämnandet bör dokumenteras.

9.5 Behörighet Färdigställandekontroll ska utföras av den sakkunnige, delegerad person eller en driftsättare från anläggarfirma enligt SBF XXX. Kvalitetssäkring ska utföras av den sakkunnige eller delegerad person från anläggarfirma enligt SBF XXX.

Rem

issutg

åva


35 2016-01-18

10 Besiktning Leverans- och revisionsbesiktning av en anläggning för utrymningslarm med talat meddelande innebär en kompetent opartisk tredjepartskontroll av anläggningens riktighet.

10.1 Behörighet Leverans- och revisionsbesiktning av en anläggning innebär en kompetent opartisk tredjepartskontroll av anläggningens riktighet. En besiktningsman ska vara utsedd av besiktningsfirma enligt SBF 1003.

10.2 Leveransbesiktning

10.2.1 Varje anläggning ska leveransbesiktigas snarast efter utförd färdigställandekontroll och kvalitetssäkring.

10.2.2 Leveransbesiktningen ska minst omfatta anvisningarna enligt SBF 141.

10.2.3 Om påträffade avvikelser är av sådan omfattning att anläggningens funktionsduglighet inte uppnås eller inte kan bedömas, ska leveransbesiktningen avbrytas och slutföras när avvikelserna är korrigerade.

10.2.4 Efter leveransbesiktningen ska besiktningsmannen snarast utfärda ett besiktningsintyg med omfattning enligt Bilaga C. Noterade avvikelser ska åtgärdas snarast, dock senast inom intervaller som anges i besiktningsintyget.

10.3 Revisionsbesiktning

10.3.1 En anläggning ska regelbundet revisionsbesiktigas, minst en gång per kalenderår med högst 15 månaders mellanrum.

10.3.2 Revisionsbesiktningen ska minst omfatta anvisningarna enligt SBF 141.

10.3.3 Efter revisionsbesiktningen ska besiktningsmannen snarast utfärda ett besiktningsintyg med omfattning enligt Bilaga C. Noterade avvikelser ska åtgärdas snarast, dock senast inom intervaller som anges i besiktningsintyget.

10.4 Dokumentation

10.4.1 Förutom besiktningsintyg enligt 10.2.4 respektive 10.3.2 ska besiktningen noteras i anläggningens kontrolljournal.

Remiss

utgåv

a


36 2016-01-18

11 Användning och skötsel 11.1 Allmänt

11.1.1 Effektiviteten av anläggningen för utrymningslarm med talat meddelande ska alltid upprätthållas. För att säkerställa avsedd funktion är det nödvändigt med regelbunden skötsel.

Detta kapitel anger de minimikrav på skötsel som ska följas, dock ska anläggningen alltid skötas i enlighet med senaste utgåvan av SBF 502.

11.2 Anläggningsskötare

11.2.1 För skötsel av anläggningen ska det finnas minst två av anläggningsägaren utsedda personer för skötsel och underhåll (anläggningsskötare). Dessa ska ha erforderlig utbildning och ha möjlighet att avsätta nödvändig tid för sitt uppdrag.

11.2.2 Anläggningsskötare ska ha en kompetens som minst motsvarar grundkraven som anges i Bilaga D.

11.2.3 Anläggningsskötaren ska vid besiktning, skötsel och underhåll av systemet ha tillträde till samtliga övervakade lokaler och utrymmen.

11.3 Kontrolljournal

11.3.1 Alla skötselåtgärder ska dokumenteras i en särskild kontrolljournal som ska förvaras vid centralutrustningen (se även 6.5.1). Noteringar kan göras av anläggningsskötare, anläggarfirma, servicefirma eller besiktningsfirma. I kontrolljournalen ska följande noteras:

a) Datum, tid och vem som utfört noteringen b) Utförda kontroller och provningar (inklusive besiktningar) c) Utlösta felsignaler med uppgift om feltyp, orsak och åtgärd d) Driftstörning med uppgift om orsaken e) Frånkoppling och tillkoppling av hela eller delar av anläggningen f) Justeringar eller ändringar av anläggningen

11.3.2 Vid centralutrustningen ska det förvaras en kopia av leveransbesiktningsintyget och det senaste revisionsbesiktningsintyget.

11.4 Utbildning och instruktion till personal

11.4.1 Anläggningsskötare och annan personal som har ansvar för anläggningen ska ha instruktioner om de åtgärder som de ska vidta i händelse av felsignal.

11.4.2 All personal som ingår i utrymningsorganisationen ska ha genomgått utbildning för sin uppgift.

Kommentar: Personal bör även genomgå utbildning om brandrisker, brandskydd och företagets brandskyddsorganisation.

Remiss

utgåv

a


37 2016-01-18

11.5 Användarens schema för provning

11.5.1 Anläggningsskötaren svarar för regelbunden kontroll och provning av alla för funktionen väsentliga delar.

Den regelbundna kontrollen ska omfatta alla delar i anläggningen som är av väsentlig betydelse för anläggningens effektivitet. Skötselåtgärderna ska minst omfatta systemets skötselinstruktioner. Följande minimikrav gäller beträffande omfattning och tidsintervall för kontroll och provning av anläggningen.

11.5.2 Månadskontroll

Minst en gång per månad ska följande kontroller och provningar utföras: a) Kontroll av att åtkomsten till centralutrustning och manövertablå inte begränsas av några hinder. b) Kontroll av att inte någon funktion i centralutrustningen är frånkopplad. Månadskontroll ska noteras i kontrolljournal. Avvikelser från normalläget undersöks och åtgärdas snarast.

11.5.3 Kvartalsprov

Minst en gång per kvartal ska följande kontroller och provningar utföras i samband med det ordinarie månadsprovet: a) Funktionsprov av inkopplade högtalare och optiska larmdon. Varje kvartal ska ett fullständigt

funktionsprov göras med avgivande av test- alternativt provsignal. b) Funktionsprov av felsignalöverföring till larmcentralen (i förekommande fall). Kvartalsprov ska noteras i kontrolljournal. Avvikelser från normalläget undersöks och åtgärdas snarast.

11.6 Användarens schema för kontroll Anläggningsinnehavaren ska vidare svara för följande.

11.6.1 Tillfälliga skydd till exempel under målnings- och reparationsarbeten ska avlägsnas omedelbart efter arbetets slut.

11.6.2 Högtalare, ledningar eller andra komponenter tillhörande anläggningen får inte belastas genom till exempel upphängning av främmande föremål.

11.6.3 Framför centralutrustning, manövertablå, strömförsörjningsutrustning, högtalare eller optiska larmdon får föremål som hindrar tillgängligheten inte placeras. Anvisningar och meddelanden utöver vad som anges i reglerna får inte anslås på centralutrustningens framsida.

11.6.4 Anläggningsskötaren ska svara för att dokument enligt avsnitt 9.4.2 alltid finns vid centralutrustningen alternativt vid manövertablån. Ändringar av anläggningen ska utan dröjsmål införas på ritningar enligt avsnitt 9.4.1.

11.6.5 Vid förändring av lokaler, exempelvis förändring av rumsytor, installation av undertak eller förändring av verksamhet, ska anläggningen anpassas respektive utökas enligt gällande regler.

Nytt anläggarintyg och ny leveransbesiktning kan erfordras, se 13.4.

Remiss

utgåv

a


38 2016-01-18

11.6.6 Om högtalare eller optiskt larmdon för provning eller av annan anledning måste tas ner ska annan fullgod högtalare eller optiskt larmdon utan dröjsmål sättas upp i stället.

11.6.7 Om hela eller delar av anläggningen kopplas från ska åtgärden godkännas av ansvarig person hos anläggningsinnehavaren. Den frånkopplade delen ska till omfattningen begränsas så mycket som möjligt och frånkopplingstiden ska hållas så kort som möjligt.

Kommentar: Eventuell kravställare kan kräva särskild rapportering av frånkoppling eller fel.

11.7 Åtgärder vid frånkoppling och fel på anläggningen

11.7.1 Vid frånkoppling eller fel på anläggningen – även under kortare tid – ska skärpt brand- och utrymningsberedskap hållas. Detta innebär bland annat

a) att särskilda åtgärder vidtas för att säkerställa utrymningssäkerheten b) att personal som ansvarar för brandskyddet, utrymningssäkerheten och bevakningen inom de lokaler som berörs av frånkopplingen underrättas om detta och att området kontinuerligt ronderas c) att kontroll ska verkställas – om möjligt före frånkopplingen – att övriga föreskrivna brandsläckningsanordningar finns och är i driftdugligt skick d) att alla Heta Arbeten utförs i enlighet med tillståndssystem e) att manuell släckutrustning finns tillgänglig tillsammans med utbildad personal f) att rökning förbjuds där det annars är tillåtet.

11.8 Åtgärder vid larm- och felsignal

11.8.1 Åtgärder vid fel:

a) Anläggarfirmans instruktioner vid centralutrustningen enligt 9.4.2 ska följas. c) Anläggningen ska snarast möjligt återställas i driftdugligt skick. d) Anledning till felsignal ska klarläggas och orsakerna undanröjas innan anläggningen anses vara återställd i driftdugligt skick.

Remiss

utgåv

a


39 2016-01-18

12 Underhåll 12.1 Allmänt

12.1.1 Effektiviteten av anläggningen för utrymningslarm med talat meddelande ska alltid upprätthållas. För att säkerställa avsedd funktion är det nödvändigt med regelbundet underhåll. Detta kapitel anger de minimikrav på underhåll som ska följas, dock ska anläggningen alltid underhållas i enlighet med senaste utgåvan av SBF 502.

12.2 Behörighet

12.2.1 Underhåll ska utföras av anläggarfirma enligt SBF XXX eller av annan kompetent servicefirma som godtagits av anläggarfirma eller kravställaren.

Kommentar: Med kompetent servicefirma avses företag som har kunskaper i SBF 502 samt installerat materiel.

12.3 Omfattning och intervall

12.3.1 Omfattningen av underhållsarbeten samt tidsintervall för dessa arbeten beror på typ av anläggning och driftförhållanden.

I regel ska underhållsarbete göras minst en gång per år.

12.4 Underhåll

12.4.1 Plan för periodiskt underhåll av anläggningen ska finnas. Denna bör omfatta 30 år (BBR 2:51).

12.4.2 Underhållsåtgärderna ska minst motsvara det som anges i samtliga datablad för de komponenter som ingår i anläggningen samt skötselinstruktionen för anläggningen.

12.4.3 Den som utför underhåll ska ha tillgång till senaste besiktningsintyget för att kunna åtgärda eventuella avvikelser.

12.4.4 Frånkoppling av hela eller delar av anläggningen får endast utföras efter överenskommelse med anläggningsskötare. Erforderliga åtgärder för att upprätthålla säkerheten ska vidtas, se 11.6.7 och 11.7.

12.4.5 Efter slutfört arbete ska återställning ske av de funktioner som frånkopplats eller ställts i provläge och anläggningen ska lämnas i driftläge.

12.4.6 Underhållsarbetet och resultatet av det ska dokumenteras i en rapport som överlämnas till anläggningsskötaren, ägaren eller överenskommen part.

12.5 Reservdelar

12.5.1 Reservdelar ska finnas vid anläggningen i enlighet med skötselinstruktionen.

Remiss

utgåv

a


40 2016-01-18

13 Ändringar och utökningar av installerade system 13.1 Allmänt

13.1.1 I händelse av ändringar i byggnaden eller verksamheten ska anläggningsägaren vidta nödvändiga åtgärder för att anpassa anläggningen till de nya förutsättningarna.

13.1.2 Ändringar och utökningar av anläggning kan också bli nödvändiga på grund av nya riskbedömningar, teknisk utveckling, nya bedömningar från kravställare med mera.

13.1.3 Nytt anläggarintyg ska utfärdas om anläggningen utökas med ny högtalare, optiskt larmdon, nytt larmdonsområde eller ny utlarmningsselektering. Nytt anläggarintyg ska även utfärdas vid andra väsentliga ändringar av anläggningen.

Kommentar: Med väsentlig ändring avses till exempel utbyte av centralutrustning.

13.2 Omfattning av överensstämmelse

13.2.1 Alla ändringar och utökningar av en anläggning som är utförd enligt denna utgåva av regelverket ska utföras så att det ändrade eller utökade systemet fortfarande uppfyller regelverket.

13.2.2 Ändringar och utökningar av anläggning, bör utföras så att det ändrade eller utökade systemet helt uppfyller nuvarande utgåva av regelverket.

13.3 Utförande av ändring och utökning

13.3.1 Särskild uppmärksamhet ska riktas mot

a) att strömförsörjningen är anpassad till det ändrade eller utökade systemet b) att centralutrustning och högtalare är anpassad till det ändrade eller utökade systemet c) Att övriga delar som används vid ändringen eller utökningen är kompatibla med den befintliga

utrustningen.

13.3.2 All dokumentation ska revideras så att den överensstämmer med det ändrade eller utökade systemet samt förses med datum för revideringen.

13.4 Behörighet och dokumentation av ändring och utökning

13.4.1 Ändringar och utökningar ska projekteras, installeras, konfigureras, driftsättas och besiktigas på samma sätt som en nyinstallation.

13.4.2 Anläggarfirman intygar genom anläggarintyget att ändringen eller utökningen uppfyller kraven i SBF 502 samt att ändringen eller utökningen inte har någon störande inverkan på den befintliga anläggningen.

Kommentar: Om komponenter av olika fabrikat blandas i en anläggning är det viktigt att kompatibiliteten är säkerställd. Detta bör vara dokumenterat.

13.4.3 Anläggarintyget ska omfatta hela anläggningen, inklusive ändringen eller utökningen.

Färdigställandekontroll enligt 9.2 ska utföras. För befintliga delar (de delar som har installerats före ändringen eller utökningen) gäller detta i den omfattning som ändringen eller utökningen kan ha

Remiss

utgåv

a


41 2016-01-18

påverkat respektive kontrollpunkt. Om någon del av anläggningen inte är provad ska detta anges på anläggarintyget med en tydlig beskrivning av detta.

13.4.4 Ett nytt anläggarintyg innebär att en ny leveransbesiktning ska utföras. Detta kan utföras i samband med nästkommande revisionsbesiktning.

Remiss

utgåv

a


42 2016-01-18

Bilaga A Utförandespecifikation (normativ)

A1 Syfte

Utförandespecifikationens uppgift är att ange de kompletterande krav på omfattning och funktioner som kravställaren och/eller byggherren ställer på anläggningen för utrymningslarm med talat meddelande. Denna sammanställning är en viktig förutsättning att utgå från för den som ska projektera, installera och besiktiga anläggningen. Utförandespecifikationen ska utföras enligt SBF 502 avsnitt 5 med följande kompletterande uppgifter.

A2 Omfattning

Utförandespecifikationen ska innehålla uppgift om följande: a) Benämning och adress för det övervakade objektet b) Namn, kontaktperson och adress på byggherre, alternativt fastighetsägare och om möjligt även för

användaren c) Beskrivning av aktiveringssätt d) Uppgift om placering av manövertablå e) Uppgift om larmsignalering för utrymningslarm f) Beskrivning av täckningsområdet g) Beskrivning av utlarmningsselektering för utrymningslarm h) Uppgift om larmöverföring av felsignal, vilka tidskrav som finns för överföring och upptäckt av

avbrott, vart signal ska överföras, vilken överföringstjänst som ska användas och vilka åtgärder som ska vidtas

i) Beskrivning av godkända avsteg j) Uppgift om hur skötsel ska arrangeras k) Datum för upprättandet av utförandespecifikationen l) Namn på det företag och den person som upprättat utförandespecifikationen samt underskrift m) Uppgift om det finns myndighetskrav för anläggningen n) Uppgift om vilket regelverk och utgåva som ska följas Dessutom övriga uppgifter som kan ha betydelse för anläggningens utformning.

A3 Layout Utförandespecifikationen kan utgöras av en speciell blankett eller vara en tydlig och samlad del ingående i brandskyddsbeskrivningen. Blanketten ska vara utformad som SBF 178:1 eller med endast mindre avvikelser från detta utförande Rem

issutg

åva


43 2016-01-18

Bilaga B Anläggarintyg (normativ)

B1 Syfte

Anläggarintygets uppgift är att ge information om anläggningen och dess omfattning samt att tillsammans med övrig dokumentation utgöra underlag för besiktningar och bedömningar. Anläggarintyget ska utfärdas av anläggarfirma och vara fullständigt ifyllt. Samtliga eventuella avvikelser från regelverket ska anges. Anläggarintyget ska ta hänsyn till det faktiska utförandet. Eventuella avvikelser gällande vem som utfört tidigare moment i processen behöver inte noteras som avvikelse i anläggarintyget men kan noteras under övrigt.

B2 Omfattning Anläggarintyget ska innehålla uppgift om följande: a) Ägarens namn, adress och belägenhet, i förekommande fall även för användaren b) Benämning på och belägenheten av objektet c) Uppgift om aktiveringsätt d) Uppgift om utförandespecifikation e) Beskrivning av täckningsområdet för utrymningslarm f) Beskrivning av utlarmningsselektering för utrymningslarm g) Larmöverföring – larmöverföringsutrustning, överföringssystem och larmcentral h) Materielspecifikation med uppgift om typ och antal av centralutrustning,

strömförsörjningsutrustning och larmdon i) Larmdonsområden med uppgift om antal och typ av larmdon som finns inom respektive område j) Hänvisning till tidigare anläggarintyg som ersätts eller kompletteras k) Namn på projektör (om annan än anläggarfirman) l) Namn på installatör (om annan än anläggarfirman) m) Namn på anläggarfirma samt på den som utfört färdigställandekontroll n) Datum för intygets utfärdande o) Underskrift av anläggarfirmans sakkunnige person eller delegerad p) Uppgift om det finns myndighetskrav för anläggningen

B3 Layout Anläggarintyget ska vara utformat som SBF 179:1 eller med endast mindre avvikelser från detta utförande.

Remiss

utgåv

a


44 2016-01-18

Bilaga C Besiktningsintyg (normativ)

Syfte

Besiktningsintygets uppgift är att verifiera anläggarintyget samt att informera om de avvikelser från regelverket som påträffats vid besiktningen. Besiktningsintyget ska även innehålla övrig information som besiktningsmannen bedömer vara av betydelse för bedömningen av anläggningens tillförlitlighet eller funktion. Besiktningsintyget utgör tillsammans med övrig dokumentation underlag för försäkringsbolagens och andra kravställares bedömningar. Besiktningsintyget ska utfärdas av certifierad besiktningsfirma enligt SBF 1003 och vara fullständigt ifyllt.

C2 Omfattning Besiktningsintyget ska innehålla uppgift om följande: a) Ägarens namn, adress och belägenhet, i förekommande fall även för användaren b) Benämning på och belägenheten av objektet c) Beskrivning av täckningsområdet d) Beskrivning av utlarmningsselektering för utrymningslarm e) Larmöverföringssystem och larmcentral f) Referens till ursprungligt anläggarintyg samt de senaste fem årens ändringar och utökningar g) Antal och typ av larmdon och centralutrustning h) Skriftligen medgivna avvikelser av kravställare i) Anläggningsskötare – namn och telefonnummer j) Namn på besiktningsfirma k) Datum för besiktningen l) Datum för utfärdandet av besiktningsintyget m) Underskrift av besiktningsmannen Dessutom övriga uppgifter som underlättar förståelsen och bedömningen av det installerade systemet.

C3 Layout Besiktningsintyget ska vara utformat som SBF 180:1 eller med endast mindre avvikelser från detta utförande.

Remiss

utgåv

a


45 2016-01-18

Bilaga D Anläggningsskötare (normativ)

D1 Krav på kunskap och kännedom

Anläggningsskötare ska ha kännedom om a) allmän brandkunskap och förebyggande brandskyddsarbete b) krav och regelverk för anläggningen c) riskbedömningar som gör att förändringar måste göras i anläggningen. Anläggningsskötaren ska ha teoretisk och praktisk kunskap om a) anläggningens funktion b) funktion och skötsel av ingående komponenter c) omfattning av erforderliga skötsel- och underhållsåtgärder d) anläggningens omfattning e) verksamheten i lokalerna som omfattas av anläggningen f) säkerhetsföreskrifter och övrigt brandskydd för lokalerna som omfattas av anläggningen.

D2 Utbildning

Utbildning för kraven enligt D1 ska minst omfatta 7 lektionstimmar om 45 minuter. Uppdaterande utbildningar ska genomföras i sådan omfattning att anläggningsskötarens kunskapsnivå upprätthålls.

D3 Utbildare Utbildning för kraven enligt D1 ska ske av anläggarfirma eller av etablerad kursarrangör. Utbildningsplan som anger kursens syfte, kursprogram och lärarens kompetens ska finnas.

D4 Utbildning på ”egen” utrustning och anläggning Anläggningsskötaren ska även ha fått utbildning på samtliga fabrikat och modeller som ingår i anläggningsskötarens ansvar. Denna utbildning bör ske på anläggningen och utförs lämpligen av anläggarfirma eller kompetent servicefirma. Tidsåtgången ska anpassas efter omfattningen och anläggningsskötarens förkunskaper. Anläggningsskötaren ska även ha fått utbildning och information om brandlarmsystemets omfattning, verksamhet i lokalerna, brandrisker, säkerhetsföreskrifter och övrigt brandskydd i de brandlarmskyddade lokalerna. Denna utbildning bör ske på anläggningen och utförs lämpligen av anläggningsägaren eller fastighetsägaren. Tidsåtgången ska anpassas efter omfattningen och anläggningsskötarens förkunskaper.

Remiss

utgåv

a


46 2016-01-18

Bilaga E Skylt för anläggningsskötare (normativ)

E1 Allmänt

Skylten ska vara av varaktigt utförande och placerad väl synligt i direkt anslutning till centralutrustningen eller i förekommande fall vid separat manövertablå. Texten eller motsvarande text kan även läggas in i eller kombineras med anvisningsskylt enligt 9.4.4. Anläggarfirmans namn eller firmalogotyp (eller annan relevant information) får vara med på skylten men får inte dominera eller störa textinnehållet.

Anläggningsskötare 1: Telefon arb: Mobiltelefon:

Anläggningsskötare 2: Telefon arb: Mobiltelefon:

Jourtelefon anläggningsskötare:

Anläggarfirma: Servicefirma:

Telefon: Telefon:

Figur H1 Skylt för anläggningsskötare

Remiss

utgåv

a

Documents

Regler för utrymningslarm med talat meddelande - sfpe … 502_1... · prSBF 502:1 – OBS! Endast arbetsförslag! Ej för användning eller tillämpning . 1 2016-01-18 . SBF 502:1