relationer och ett proaktivt Att mötas är att lära ... · relationer och ett proaktivt pedagogiskt ledarskap Att mötas är att lära I varje möte med en annan människa;

2014-04-29

1

Lisbeth Henricsson,

Fil Dr, Leg psykolog

[email protected]

Positiva samspel, goda

relationer och ett proaktivt

pedagogiskt ledarskap

Att mötas är att lära

I varje möte med en annan människa;

barn eller vuxen,

har jag

något att

lära mig !

3 ©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog

LÄRANDE SAMSPEL

Lisbeth Henricsson Lena Holmberg

Leg psykolog Specialpedagog

Sektionen för resurs och stöd

Linköpings kommun 4 ©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog

Forskningsbaserat program, några exempel

Teorier

Sociokulturell teori

Systemteori

Social inlärningsteori

Utvecklingspsykologi

Teorier om anknytning, mentalisering, affekter.

Skolforskning

Hattie, Ogden, Sörli, Greene, Pianta, Karlberg, Bergnehr.

©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog 7

2014-04-29

2

Vad bestämmer vår syn på barn,

deras utveckling och behov?

Ekologiska-kulturella, ekonomiska och

religiösa synpunkter bestämmer mycket

av vad vi tror är bäst för barn och inte

allmängiltiga kunskaper eller forskning.

Vad händer då när kulturer möts och

kanske krockar? Vem anpassar sig och

hur långt kan vi göra det?

© Lisbeth Henricsson, Leg psykolog 8

Metaanalys över 50.000 studier (Hattie, 2009)

Vad påverkar lärande och studieresultat Effektstorlek

Arbetsro 0,80

Goda relationer mellan lärare och elev 0,72

Återkommande prov

0,34

Hemläxor

0,29

Problembaserat lärande 0,15

Nivågruppering efter elevernas kunskaper 0,12

Åldersblandade klasser

0,04


Framgång i skolan

Hög självkänsla Social kompetens Skoltrivsel Kamratstatus Nära/positiv lärar-elev relation

Ut- och in problem Ensamhet Negativ lärar-barn relation

(Henricsson, 2006)

Vad hjälper alla elever i skolan?

Bygg den goda cirkeln! Trygg, varm lärar- barn

relation

Högre kamratstatus

Högre själv-känsla

Ökad skoltrivsel

Social

kompetens

Högre skol framgång

13

2014-04-29

3

Anknytning i skolan

Personalens stora betydelse (Howes & Spiker, 2008)

1. Anknytningen till pedagogen behöver tid att

utvecklas

2. Pedagogens känslighet är en viktig faktor

3. Bättre anknytning till pedagogen predicerar

bättre social kompetens

4. Anknytningen till pedagogen blir bättre vid

god personaltäthet

5. Anknytningen till pedagogen är avgörande

för skolans effekt på barnets utveckling!

Viktigt för trygg anknytning är vuxna som kan

mentalisera kring barnet!


Mentalisering och empati

En viktig aspekt av mentalisering är

förmågan till empati eller inlevelse

Mentalisering skulle kunna definieras

som att känna empati med både sig

själv och andra

Spegelneuroner


Trygg anknytning –

god självkänsla Den vuxne svarar

lyhört, är empatisk,

mentalt och fysiskt

tillgänglig

Då får barnet en trygg

anknytning:

Så läggs grunden för

en god självkänsla

Optimerar lärande

Ökar sociala förmåga


Framgångsfaktorer hos

effektiva skolor

(Bringlöv, Morin, Samuelsson, Sanne & Sjöstrand, 2005).

Trots samma bakgrundsfaktorer utkristalliseras

bättre resultat genom:

Samtidig satsning på kunskapsmål och social

omsorg

Att lärarna är motiverande, pådrivande och

omhändertagande

Nära och förtroendefulla relationer mellan

lärare och elever (lärarnas förhållningssätt)

(se även Lilja, 2013)


2014-04-29

4

Framgångsfaktorer, forts.

Småskalighet (organisatoriskt och/eller

begränsat elevantal)

Tydligt ledarskap

Samsyn hos personalen

Kontinuitet

Krokar arm med föräldrarna

Skolan ser sitt ansvar (t.ex. läxhjälp) (Bringlöv, Morin, Samuelsson, Sanne & Sjöstrand, 2005).


VAD BEHÖVS

i direkt elevarbete?

Förhållningssätt

bemötande

Metodik Kunskaper


Inkludering handlar om

Att uppleva tillhörighet, delaktighet,

trygghet, respekt och erkännande…

…och är viktiga utgångspunkter i

Lärande samspel


Relation Inkludering

Inkludering: I vilken grad…

(Peter Farell, 2002)

1. Närvaro …är eleven närvarande i gemenskapen?

2. Acceptans och värdesättning …inbjuds eleven som fullvärdig och aktiv deltagare i

gemenskapen?

3. Delaktighet …bidrar eleven aktivt i gemenskapens aktiviteter?

4. Kunskapsmässig och personlig

utveckling …lär och utvecklar eleven en positiv självbild?


2014-04-29

5

Inkludering förändrar synsätt

Från att se problemet i det enskilda

barnet…

- som avvikelser med individuella orsaker

- leder till individuellt kompensatoriskt lärande

…till att se att ”problemet” har uppstått i

mötet mellan enskilda barn och

omgivningen

- problem i skolan finns i organisatoriska brister

- leder till organisationsförändringar och

skolutvecklingsstrategier (Susan Tetler)


Det bästa jag förmår…

Varje barn, varje

människa

Gör i varje givet

ögonblick

Så gott han/hon

förmår…

Efter sin bästa

förmåga…

Just då


Att förstå barnets/elevens

svårigheter och/eller bekymmer

Bakom varje problemskapande beteende

finns

en ännu inte utvecklad färdighet

ett olöst problem, kraven kan vara för

höga eller en situation för svår

…. eller både ock


Lärande samspel och inkludering

av barn i behov av särskilt stöd Individen är inte ”problemet”, men kan

vara i svårigheter och vuxna behöver hjälpa

Nya färdigheter kan läras och olösta problem kan hanteras. Beteenden kan läras om!

Alla är med och får utvecklas - olikheter är en tillgång

För att skapa förståelse: Hur det ser ut runt eleven - vilka samband finns i klassen, miljön, i organisationen, etc.

En skola för varje barn


2014-04-29

6

Emotionellt laddad situation

Steg för steg!

1. Lyssna noga först. Försök förstå.

Ta emot känslan – bekräfta den!

2. Spegla känslan - förmedlar

acceptans - ger en öppning.

3. Ta in verkligheten: Sök

gemensamma förklaringar,

förslag, lösningar.

©Lisbeth Henricsson,

Fil dr, Leg psykolog 42

De sju gyllene orden

När du känner dig rejält påhoppad,

orättvist anklagad, får ilskor av olika slag:

Andas djupt och säg stilla:

DET LIGGER NÅGOT

I VAD DU SÄGER!

43 © Lisbeth Henricsson, Leg psykolog

Ett barn som exploderar

KKS- Kognitiv kontrollstation (neocortex)

DKN Det känslomässiga nätverket

”vulkanutbrott”

Det negativa nätverket

DNN

DLH

Dagliga livshändelser positiva negativa Tid

Många misslyckanden, mycket kritik/klander, sorg, utsatthet, mobbning, övergrepp : Liten negativ händelse väcker alla negativa erfarenheter


Vilken hjälp hjälper?

1) Fylla på med positiva händelser DNN kan minska/rämna

2) Bekräfta ilskan; hur den känns, vem den är riktad mot- ställ frågor och visa förståelse: Underlättar kognitiv bearbetning.

3) Lär eleven tolka situationer mer adekvat

4) Lär eleven andra strategier, reaktionssätt! Hur kan man göra istället? Gemensam problemlösning/Lösningsfokuserade samtal

5) Positiv fysisk beröring minskar påslaget av stresshormonor - dämpar aktiviteten


2014-04-29

7

Att vara steget före handlar om

att… förutse de situationer som gör eleven

frustrerad

visa eleven att du förstår hur svårt det är i

situationer som kräver flexibilitet och

frustrationstolerans

hjälpa eleven att lugna sig när han/hon blir

frustrerad

hjälpa eleven tänka igenom saken när

han/hon blir frustrerad

Andas djupt och dämpa mina egna känslor

av irritation, frustration, och/eller ilska

47

©Lisbeth Henricsson, Fil dr,, Leg psykolog

Hur kunna förutse?

Handlar det om när:

vi ska växla från en aktivitet till en annan,

en uppgift är för svår,

instruktionen är “för lång”,

situationen är komplex,

planer ändras,

något nytt ska prövas,

vissa personer är inblandade,

eleven är hungrig och/eller trött, etc.?


Viktiga frågor

1. Vad skulle vi kunna ändra på i skolmiljön

och vårt bemötande?

2. Hur kan vi förstå elevens beteende, kan vi

hitta ledtrådar som är hjälpsamma?

3. Hur kan vi vägleda eleven?

4. Kan andra elever vägleda?

5. Hur kan vi stötta eleven till känslor av

meningsfullhet, hanterbarhet och

begriplighet (KASAM)?

6. Hur kan vi bäst visa tilltro till eleven och

hans/hennes förmåga att utvecklas?


En samarbetsmodell för att utveckla

elevers problemlösningsförmåga och

sociala, emotionella och språkliga

utveckling och färdigheter i flexibilitet

och frustrationstolerans

Fokus på att

Förstå och Förebygga


Gemensam problemlösning

2014-04-29

8

Problemlösning: Tre steg

Empati Definiera problemet

tillsammans

Invitera till samarbete

och gemensam problemlösning



• Jag visar omtanke, lyssnar, bekräftar känsla och den andres perspektiv:

• Jag vill höra din berättelse.

• Jag behöver veta hur du känner.

• Din upplevelse är viktig. Jag lyssnar!

1. Omtanke och empatiskt lyssnande

• Jag har sett att du…

• Jag har funderat på …

• Jag har märkt att du...? Vad har hänt?

2. Definiera vad som pågår

• När det här händer så reagerar du/känner du att...

• Du skulle vilja att... jag/andra lärare...

• Och när du vill/gör/reagerar så blir jag/ de andra lärarna...

• Hur skulle vi kunna lösa detta prolem?

• Har du några förslag på lösningar?

3.Bådas behov. Förhandling om lösningar

Vad får oss att växa

som människor? …att vi möter andra som

blir glada av att se oss

tror på oss

ser våra styrkor

uppskattar oss för den vi är

uppskattar det vi gör

trivs och känner sig trygga med oss

När vi känner mening i och med livet


En proaktiv pedagogisk ledare

Uppmuntrar, uppskattar, förstärker

Bygger goda

relationer

Ger anpassat

utvecklings stöd

Skapar trygghet

och arbetsro

Regler och

konsek-

venser

Handlar före hellre än efter

Fokuserar på

möjligheter


2014-04-29

9

Proaktiva pedagoger:

Har förberedd struktur, ramar och

tydlighet

planer för att främja positivt beteende

– proaktiva strategier

planer för att hantera problem

är framtidsinriktade och motiverande

Stödjer barn att utvecklas och växa

socialt, emotionellt och kognitivt

Fostrar framåt 73 ©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog

Arbete behöver ske på flera plan


Utveckla

• Pedagogens egen förändring och utveckling

• Elevernas lärande och utveckling

• Skolans och miljöns förändring och utveckling

Förebygga

• Generellt förebyggande arbete

• Förebygga att situationer förvärras

Stödja

• Stödjande arbete i gruppen

• Stödjande arbete med enskilda fokusbarn

1. om ett beteende uppmärksammas ökar sannolikheten för att beteendet ska inträffa igen

2. uppmärksamma de beteenden vi vill se mer av hos eleven och minska fokus på problemskapande beteenden


Social inlärningsteori/

Inlärningspsykologi

Motivationshöjare

Att få lyckas, att våga tro på sig själv

Trygg och accepterande omgivning

Pedagogens positiva förväntningar

77


Fil dr, Leg psykolog

2014-04-29

10

Positiv stimulans

Personal Barn

positiva känslor

autonoma nervsystemet

mängden dopamin, endorfiner ökar

* Immunsystemet påverkas positivt

* Inlärningen förbättras 78


Fil dr, Leg psykolog

5 till 1 regeln

5 positiva förstärkningar på 1 konstruktiv

återkoppling (Forster,2009)

Entusiasm

Omtanke

Beröm

Uppmuntran

Bekräftelse

Kritik, välja strid

79

©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog

Regler

Fokusskifte

Bekräftelse uppmuntran,

Positivt samspel

TRYGG ANKNYTNING

VARM RELATION ©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog 81

Proaktiva pedagoger

Specialpedagogen kan delta i och vara ett

värdefullt stöd i det konkreta arbetet

Hela klassen/gruppen Fokuselev –Individ

Insatser för hela klassen/

gruppen kombineras med ett

individuellt program


2014-04-29

11

Lärande samspel främjar

utveckling och lärande av Sociala färdigheter

Förmåga att hantera olikheter - konflikter

Förmåga att uttrycka tankar och känslor

Respekt för andra och varandra

Empati och omtanke

Mångfald och likabehandling – allas lika

värde

Respekt för det gemensamma

Kärlek till lärandet, nyfikenhet,

engagemang ©Lisbeth Henricsson,


Förhållningssätt - insatser

Förstärkande, uppskattande

förhållningssätt

Förändringar av situationen/miljön

Användning av effektiva uppmaningar

och positiva påminnelser

Färdighetsutveckling: Socialt och

emotionellt

Gemensam problemlösning

Konflikthanteringsstrategier ©Lisbeth Henricsson,


Moralisk-etiska diskussioner

Eleverna får lyssna på en berättelse

De formulerar etisk-moralisk frågor

Diskussion i hela klassen: För och emot olika

uppfattningar och argument för sin egen

(skiljer på sak och person)

Pedagogen uppmuntrar, bekräftar och

sammanfattar



Olika steg

1. Analysera problemskapande faktorer

och styrkefaktorer (Situations-, funktions-,

miljö- och organisationsanalyser)

2. Elevers delaktighet i analyser, planering,

processer och beslut

3. Formulera mål

4. Välja och göra insatser

5. Gemensam problemlösning

6. Tillsammans utvärdera resultat


2014-04-29

12

Sambandscirkel: 1. Problem och

påverkansfaktorer 2. Målarbete

©Lisbeth Henricsson, Leg psykolog 96

T.ex. Bristande fokusering

på skolarbete

Mycket prat

Svårt ämne/ nivå

Kommer för sent

Långa genom gångar

Stressat tempo

Otryggt klimat

Situationsanalys:

Påverkar? Hur?


Funktionsanalys

1. Aktiverare

2. Känslor, tankar

3. Beteenden 4.

Konsekvenser

5. Funktion


Färdighet/

styrka

Inte ännu

Behöver

hjälp att

utveckla

Klarar

med lite

stöd/

hjälp

Tydlig

Märks väl

Oftast

Hög

grad

Klarar

mycket

bra Kan uttrycka

olika slags

känslor

Är hjälpsam och

visar

omtänksamhet

mot andra

Är ärlig och står

för saker som

har hänt

Elevens styrkor, t.ex.


2014-04-29

13

a. Mål för mig som pedagog

b. Mål för gruppen/klassen

c. Mål för fokuseleven


Vi formulerar mål Smarta mål - specifika, mätbara,

accepterade, realistiska och attraktiva


Peda-

gogen

• Uppmärksamma och bekräfta elever som arbetar, hjälper eller följer regler

• Dämpa rösten - använda tecken för att dämpa prat

• Använda positiva påminnelser

Klassen/

gruppen

• Komma i tid till lektioner

• Hjälpa kamrater som behöver/önskar hjälp

• Träna gemensam problemlösning

Fokuselev

• Fokusera på mina arbetsuppgifter

• Träna sociala färdigheter

• Använda ”lugna ner mig”- strategier

Förändra situationen Några exempel:

Äggklocka, timer, timstock

Fler pauser - Byta aktiviteter ofta

Koncentrationsstöttande tysta material

Stödmarkeringar i elevens böcker, material

Bildstöd

Förbereda övergångar

Ljudreducering (t.ex. öronkåpor)

Bestämd plats i klassrummet/matsalen/fritids

Gå i förväg till matsal, gymnastik, etc.

© Lisbeth Henricsson, Leg psykolog 111 126

”Det du tror om mig,

som du är mot mig,

så som du ser på mig,

vad du gör mot mig,

så´n blir jag”

M. Jennes

©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog

2014-04-29

14

Litteraturlista

Arnesen, A. Ogden, T. & Sörlie, M-A. (2006). Positiv atferd og

stöttende läringsmiljö i skolen. Oslo: Universitetsforlaget

Hattie, J. (2009). Visible Learning. London: Routledge.

Henricsson, L. (2006). Warriors and worriers. Development,

protective and exacerbating factors in children with behavior

problems. A study across the first six years at school.

Hundeide, H. (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling.

Studentlitteratur.

Karlberg, M. (2011). Skol-Komet: Tre utvärderingar av ett program

för beteendeorienterat ledarskap i klassrummet. diss. Uppsala

universitet.

Sundel, M. & Sundel. S. (2004). Behavior change in the human

services: behavioral and cognitive principles and applications.

Thousand Oaks: California.

Sørlie, M-A. & Ogden, T. (2007). Immediate impacts of PALS: A

school-wide multi-level programme targeting behaviour problems in

elementary school. Scandinavian Journal of Educational Research,

51, 5, 471-492. ©Lisbeth Henricsson, Fil dr, Leg psykolog 127

Litteraturlista, forts. Anknytning - mentalisering

Broberg, A., Risholm-Mothander, P. et al. (2006).

Anknytningsteori. Natur & Kultur.

Broberg, A., Risholm-Mothander, P. et al. (2008). Anknytning i

praktiken. Natur & Kultur.

Broberg, M, Hagström, A. & Broberg, A. (2012) . Anknytning i

förskolan. Natur & Kultur.

Gerhardt, S. (2011). Kärlekens roll. Karneval förlag.

Handbook of attachment. Utkommer med jämna mellanrum.

Hart, S.(2009). Anknytning och samhörighet. Gleerups.

Rydén, G. & Wallroth, P. (2008). Mentalisering. Natur & Kultur.

Wennerberg, T. (2010). Vi är våra relationer. Natur & Kultur.

Wennerberg, T. (2013). Själv och tillsammans: Om anknytning

och identitet i relationer. Natur & Kultur.


Kontaktuppgifter

Lisbeth Henricsson Fil dr, Leg psykolog

Specialist i Neuropsykologi

Specialist i Pedagogisk psykologi

Sektionen för resurs och stödverksamhet

Linköpings kommun

Besöksadress: Westmansgatan 43

582 16 Linköping. Tel 013 205799

Epost arbete: [email protected]

Privat epost: [email protected]

Välkommen att höra av dig!

129

mailto:[email protected]

mailto:[email protected]

Documents

relationer och ett proaktivt Att mötas är att lära ... · relationer och ett proaktivt pedagogiskt ledarskap Att mötas är att lära I varje möte med en annan människa;