EN TIDNING FRN RBS NORDIC REGION

Release

rbs.com/gbm

Inspirerande mten Att trffa investerare ga mot ga bygger frtroende.Sidan 8

Hgtryck fr handlare Politik viktigare n p lngefr rtt beslut i rntehandeln.Sidan 12

Is i magen lnar sig Effekterna av skuldkrisenpareras med dynamisk hedging.Sidan 6

garskifte under havsytan Norsk pionjraffr banar vg frinvesterare i gasledningarSidan 10

Extrem kundservice krver attCFO Mats Norberg vljer flexibilitet. Sidan 3

Rrligt ml fr Dahl

#3 NOVEMBER 2011

Release Nr 3 November 2011 3 2 Release Nr 3 November 2011

LGET P FINANSMARKNADERNA r oskert. I det hr numret av Release ger vi drfr en rad exempel p hur en global bank som RBS kan sttta sina kunder i en volatil omvrld.

EN FRUTSTTNING FR att vra kunder ska lyckas ven i oroliga tider r att banken levererar tjnster som r relevanta fr deras strategi p lng sikt. Samarbetet mellan Saint-Gobain Distribution Nordic och RBS Nordisk Renting r en sdan lngsiktig relation. Se artikeln hr intill.

ATT ARBETA AKTIVT med optioner och terminer r ett stt att frskra sig mot bde konjunktursvngningar och stress i banksystemet. Behovet av sdana lsningar lr best. RBS chefsekonom mlar upp ett dystert scenario. Se sid 6.

INVESTERARE BEHVER HLLAS underrttade om utveck-lingen i fretag som de satsar i, inte minst i skakiga tider. Peter Niklewicz vid RBS i London r en av de specialister som hjlper till med att hlla den ndvndiga kommunika-tionen i gng. Hans rd finns p sid 8.

INTRESSANTA STRUKTURAFFRER kan skapas vid frndringar i omvrlden. RBS Corporate Finance har varit drivande i om-stpningen av garbilden fr det norska gasledningsntet. En skildring av den spnnande affrsprocessen finns p sid 9.

FR RBS EGEN del har den volatila situationen p finans-marknaden lett till att banken, tillsammans med elva andra brittiska banker, ftt sitt kreditbetyg snkt av bl.a. Moodys. Snkningen terspeglar inte i frsta hand RBS ekonomiska situation, utan mer utsattheten fr finanssektorn i stort.

FLERA LNDERS BANKER frvntas pverkas p liknande stt och den finansiella oron bestr. Fr RBS i Norden ligger fokus ofrndrat p att utveckla goda, msesidigt utveck-lande relationer med vra kunder.

Bankers roll i oroliga tider

r en tidning frn RBS Nordic Region som distribueras till kunder, partner och medarbetare.

Adress: Box 5324 (Strandvgen 1), 102 47 Stockholm

Ansvarig utgivare: Anna Trnerud

Produktion: Kung & Partners

Layout: Sflund Designers

Omslagsfoto: Hkan Lindgren

Tryck: tta.45, Solna

Tidningen kan bestllas p rbs.nordic@rbs.com tel +46 8 506 197 00

Reinhold GeijerHead of RBS Global Banking & Markets Nordic Region

STENA FASTIGHETER HAR valt att utnyttja marknadslget fr att binda rntan p sin lngsiktiga finansiering. Att skillnaden mellan 20-rig och 10-rig rnta p den svenska mark-naden nu r liten avgjorde beslutet.

Den genomfrda rntehed-gen gller fr en tiorig lptid med start tio r framt i tiden. Vid lptidens brjan binds rntan fr tio r framver, det vill sga tills 20 r har gtt rknat frn det att hedgen

genomfrdes.Upplgget r ett samar-

bete mellan Stena och RBS. De bda parterna har ett samarbete och relation sedan lng tid tillbaka. Detta r dock frsta gngen som Stena representeras av Stena Fastigheter AB. Avgrande fr att komma till ett snabbt avslut var drfr att de form- ella stegen med att skapa en kreditteknisk infrastruktur genomfrdes effektivt frn bda parter.

TELEKOMFRETAGET TELENOR har tecknat avtal om ett kreditut-rymme p totalt 2 miljarder euro. Denna nya Revolving Credit Facility, RCF, anvnds av Telenor fr att erstta ett tidigare upplgg frn maj 2005. Kreditutrymmet kom-mer att utnyttjas fr generella behov inom verksamheten. Avtalet lper p fem r.

RBS r en av bankerna som omfattas av avtalet och str fr 143 miljoner euro. Tidigare har RBS samarbetat med asiatiska dotterbolag till Telenor avseende finansiering.

Det r en mycket intres-

Rntehedge skrar Stena

Telenor skaffar kreditutrymme

Logistiken r central fr handelsfretaget Saint-Gobain Distribution Nordic, med varumrket Dahl. Sex strategiskt viktiga logistikfastigheter i Norden omfattas av fretagets rentingavtal med RBS Nordisk Renting. Mjligheten att anpassa fastigheterna till den snabba utvecklingen r ett avgrande skl till lsningen.Text: Anneli Kamlin Foto: Hkan Lindgren

ven Stenas fastighetsbolag samarbetar nu med RBS.

Release

FOTO

: STE

NA

LIN

E

En rrmokare r aldrig lngt bort frn det material han behver. En bestllning som lggs p eftermidda-gen resulterar i leverans morgonen drp ut till arbetsplatsen. Det gller enstaka rrkopplingar likavl som stora bergvrmepumpar p flera hundra kilo. Vi erbjuder en extrem service.

Leverans ver natt gller fr de flesta platser, sger Mats Norberg, CFO p Saint-Gobain Distribution Nordic.P den nordiska marknaden r

fretaget mer knt som Dahl och r

hr det ledande handelsfretaget inom VVS och VA. Sedan 2004 gs Dahl av den franska industrikoncer-nen Saint-Gobain, med en omsttning p ver 300 miljarder kronor.Bakom den lngtgende service

som erbjuds av Dahl ligger en sofisti-kerad logistikapparat. I Sverige r navet i denna imponerande process

centrallagret i Kallhll norr om Stockholm. Fr ett handelsfretag r logisti-

ken ett viktigt konkurrensmedel. Produkterna r likadana hos de flesta leverantrer och priserna ltta att jmfra. Men vi har 42 000 artiklar i lager i Kallhll och levererar till 2 300 orter. Frn den ena dagen till den andra kan kunderna f produkter som ursprungligen tillverkats i Kina. Den servicen kan knappast ett litet kllarfretag stlla upp med, sger logistikchefen Olle Carls.Kunderna finns uteslutande p

Snabbrrligasant samarbetspartner fr oss. Vi anvnder oss av RBS globala ntverk fr att sttta Telenor i deras utveckling, sger Sverre Sivertsen p RBS i Oslo.

Telenor r det sjunde strsta telekomfretaget i vrlden och har verksamhet i 13 lnder.

Det r viktigt fr oss att ha kontroll ver lokalerna

Mats Norberg, CFO, och Olle Carls, logistikchef.

Release Nr 3 November 2011 5 4 Release Nr 3 November 2011

proffsmarknaden och de flesta r sm. De behver inte f leveranser till

sina kontor, utan till arbetsplatserna de jobbar p fr tillfllet. Oftast handlar det om ROT-projekt, sllan nybyggna-tioner, sger Olle Carls. Och det sger sig sjlvt att om

vattnet sprutar ur en lckande rrkopp-ling, ja, d r det brttom att f fram rtt grejer.Att logistiken r strategiskt viktig

innebr att ven logistikfastigheterna r det. Det r viktigt fr oss att ha kontroll

ver lokalerna dr vi har vra stora lager. Inte minst handlar det om att kunna genomfra frndringar, eftersom vr verksamhet utvecklas snabbt. Fretaget vxer och logistiklsningarna frnyas hela tiden, sger Mats Norberg.

KRAVET P ANPASSNINGSBARHET, behovet av kontroll och nskan om att inte binda upp kapital har lett fram till valet av rentinglsningar. RBS Nordisk Renting ger sex av

vra logistikfastigheter, utver den i Sverige ven fyra i Norge och en Finland. Det senaste frvrvet gllde den norska fastigheten utanfr Oslo, berttar Mats Norberg.Saint-Gobain hyr lokalerna av RBS

Nordisk Renting och har option p att kpa tillbaka dem. Den hr relationen ger bde trygghet

och flexibilitet. Det r vldigt stor skillnad fr oss att ha RBS Nordisk Renting som motpart, jmfrt med att hyra av en traditionell fastighetsgare. Rentingavtalen ger oss de ndvndiga

mjligheterna att kontinuerligt frndra fastigheterna, sger Mats Norberg. I RBS Nordisk Renting har vi

dessutom en professionell motpart med finansiell stadga.Dahls relation med Nordisk Renting

inleddes 1999, innan Saint-Gobain respektive RBS frvrvat de bda verksamheterna. Sedan dess har en betydande utveckling skett. Dahl har ndrat strukturen i sitt fastighetsbe-stnd och koncentrerat lagerverksam-heten. Den snabba och dramatiska tekniska utvecklingen inom logistik har drivit p. Vissa mindre fastigheter som

omfattades av rentingavtal tidigare har vi kpt till frn RBS Nordisk Renting, fr att sedan slja vidare, berttar Mats Norberg.

Frn RBS Nordisk Rentings sida uppskattas det lnga, tta samarbetet mellan fretagen. Vi vill vara delaktiga i vra kunders

utveckling, och det fr vi vara hr. En frutsttning fr att kunderna ska lyckas r att vi levererar tjnster som r relevanta fr deras strategi, sger Ian Harcourt, ansvarig fr RBS Nordisk Renting.

MODERBOLAGET RBS SAMARBETAR ven med Saint-Gobain p vergripande niv i Europa, senast i september genom ett obligationsln p 1,75 miljarder euro.Logistikanlggningen i Kallhll r

totalt 135 000 kvadratmeter, varav 37 000 finns inomhus. En rundtur tar sin tid och r en ltt hisnande upple-velse, med tanke p de enorma mngder produkter som hanteras. Genomsnittsordern r liten, cirka 1 000 kronor och ungefr 20 000 ordrar hanteras varje dag. Allt i anlggningen r genomtnkt i detalj. Vi har 99,6 procents leveranssker-

het, berttar logistikplaneraren Niclas Reinerdahl, som guidar runt.

EN AV DE senaste nyheterna i anlgg-ningen r en s kallad miniload-lsning, med ett automatiserat flde som kat kapaciteten dramatiskt. Bl plastbackar fr plockning frs fram automatiskt till plockningsbandet. Per-

sonalen som plockar produkterna br hrlurar och fr sina instruktioner med rstmeddelanden, s kallad pick-by-voice. Att det r rtt vara kontrolleras bland annat med hjlp av vgning. Tar man fel sger rsten ifrn.

NYLIGEN HAR LOKALERNA disponerats om fr att utnyttja takhjden bttre. Nya lastportar har ocks skapats. Det lr inte vara sista gngen vi

bygger om. Det r en stndig utmaning fr oss att anvnda fastigheten p bsta stt. Vi behver expandera och tittar p att bygga ut. Samtidigt skulle det innebra att vi frlorar yta utomhus, s

Renting robust val

Rentingavtalen ger oss de ndvndiga mjligheterna att kontinuerligt frndra fastigheterna.

det r en avvgning, konstaterar Mats Norberg.Det geografiska lget p anlggningen

beskriver han som extremt bra och att flytta r inte aktuellt, i synnerhet som verksamheten inte tl ngra avbrott.Alla cirkulationspumpar, toastolar,

kulventiler etc som hanteras i Kallhll passerar s smningom en srskild avgngshall. Vimmerby 19.30 kan man lsa p en skylt, Linkping 23.30 p en annan. Vi har 130 bilar som kr motsva-

rande ett varv runt jorden varje dag. Kraven r hga p att det ska vara miljmssigt bra bilar, sger Olle Carls.

DE LGA rnteniverna gjorde att frutsttningarna var tuffa. Trots det fylldes orderboken. Vi r klart njda med resultatet, sger Anu Sammallahti, bitrdande direktr fr likviditet och upplning p finska Statskontoret (mot-svarande svenska Riksglden) om det nya benchmarkln som tagits upp.

Lnet frfaller 2017. Detta r finska statens enda femriga benchmarkln i euro i r.

Emissionen var p 3 miljarder euro och orderboken innehll anbud p 3,4 miljarder frn ver 100 investerare.

Mnga centralbanker och andra hgklassiga investerare deltog i emissionen, sade Anu Sammallahti.

RBS var en av huvudarrangrerna och har samarbetat med finska Statskontoret under en lngre tid.

RBS r en viktig primary dealer fr oss eftersom banken har varit huvudarrangr i mnga stora emissio-ner, r globalt verksam och har lyckats vl med att stdja marknaden fr euroobligationer, sade Anu Sammallahti.

Finlands regering anvnder benchmarkln i sin finansieringsstrategi och tonvikten ligger p benchmarkln i euro. Fr nrvarande str benchmark-lnen fr mer n 80 procent av statsskulden.

Finland har hgsta kreditbetyg, starka finanser och tillhr krnan av eurolnderna. Finland ses som ett av de skraste och mest attraktiva eurolnderna just nu, sade Gustav Landstrm p RBS Frequent Borrowers Group i London.

Finland lnar upp

FOTO

: CO

RBIS

Saint-Gobains upplgg fr sina logis-tikfastigheter r en klassisk rentingls-ning. Den innebr att ett fretag sljer sin fastighet och sedan hyr den till en rntebaserad hyra. En option gr det mjligt att kpa tillbaka fastigheten.

Renting r en robust och stabil ls-ning som har fungerat ven under tider av finansiell oro. Sljaren frigr kapital men bibehller kontrollen ver fastigheten. Om frutsttningarna ndras p vgen finns mjligheten att kpa tillbaka fastigheten och eventuellt slja den till ngon annan, till exempel fr att realisera en reavinst eller fr att fastigheten inte r strategisk lngre, sger Ian Harcourt, ansvarig fr RBS Nordisk Renting.Den som vljer ett rentingupplgg

har i allmnhet en fastighet som r strategiskt viktig. Logistikfastigheter r vanligt

frekommande. Men ven kontorshus kan vara vldigt lngsiktiga och strategiska innehav, srskilt om de utformats srskilt fr fretaget och drmed fungerar som varumrkesbyg-gande fr verksamheten.Eftersom hyran baseras p rntan r

rentinglsningar konkurrenskraftiga nu

jmfrt med traditionella hyresls-ningar, menar Ian Harcourt. Dessutom fr kunden vlja

mellan fast och rrlig rnta eller en kombination.Var en

fastighet ligger kan ocks ha betydelse fr valet av renting-upplgget.

VI KAN TNKA

oss andra lokaliseringar

n traditionella fastighetsgare, eftersom det ingr en amorteringsdel i ersttningen till oss. Fastigheter i mindre attraktiva lgen har hgre amortering.RBS Nordisk Renting finns p

de fyra nordiska marknaderna, Det innebr att vi kan hlla

strategiska diskussioner med aktrer som har fastigheter i flera lnder, sger Ian Harcourt.Han framhller att renting inte r

en lsning p alla kunders finansie-rings- eller fastighetsproblem. Men det r en bra finansiell

produkt i en diversifierad portflj.

Jobbar nordiskt: Ian Harcourt p RBS Nordisk Renting.

Finska Statskontoret r njd med obligationen i euro.

Centrallagret i Kallhll r navet i logistikapparaten. Niclas Reinerdahl guidar. Fastigheten gs av RBS Nordisk Renting.

Release Nr 3 November 2011 7 6 Release Nr 3 November 2011

Nr eurosamarbetet svajar gller det fr fretagen att ha is i magen. Att arbeta aktivt med optioner och terminer r ett stt att frskra sig mot bde konjunktursvngningar och stress i banksystemet.

Text: Helene Murdoch Illustration: Tobias Flygar Foto: Pr K Olsson, SSAB

ven om mnga fretag har god likviditet fr nrvarande s r det viktigt att de funderar ver hur de kan pverkas p lngre sikt, till exempel nr det gller finansiering, sger Martin Arnborg, som arbetar med riskhantering fr RBS kunder i Norden.En stor del av den dagliga dialogen

med fretagskunder handlar fr nrvarande om vilka tgrder som finns tillgngliga fr att parera potentiella effekter av den orovckande utveck-lingen p finansmarknaderna. Ett av de rd som Martin Arnborg ger r att fretagen ska se ver mjligheterna att brja arbeta mer dynamiskt med hedging fr att skra sina intkter.

VERKTYGEN FINNS REDAN dr, men fr nrvarande utnyttjas de inte alltid till sin fulla potential. Det behvs svl kunskap som en hel del tid fr att stta sig in i hur vissa instrument fungerar och vissa av dessa kostar pengar att anvnda sig av, sger han. Men rtt utnyttjade r de en

utmrkt frskring som betalar sig p sikt. Jag r drfr vertygad om att krisen kommer att medfra att allt fler

fretag utvecklar sttet som de arbetar med hedging p. Det kostar visserligen att kpa optioner men frdelen r att man kper sig en frskring.Enligt RBS chefsekonom

Pr Magnusson finns det skl fr oro. Han mlar upp ett dystert scenario nr han talar om lget fr Grekland och de andra krisande EMU-lnderna och i frlngningen vad detta kommer att innebra fr vrldsekonomin.

DET R FEL att kalla det fr en skuldkris. Egentligen handlar det om strukturella problem. Det finns en grundlggande felkonstruktion inom EMU som nu

ger sig till knna, som handlar om att likstlla lnder i

Sydeuropa med Tyskland och Frankrike. Och de nuvarande

sparkraven som stlls i och med nd-lnen innebr att lnder som Grekland kommer att f nnu svrare att hvda sig konkurrensmssigt i framtiden, sger han.Problemen r knappast nya. r 2009

klarade exempelvis bara tre av eurozo-

nens 17 medlems-lnder grnsen p 3 procents underskott i statsfinanserna. Flera eurolnder, bland annat Irland, Grek-land, Spanien, Italien och Portugal dras med mngdub-belt hgre budgetunder-skott.

Lika dystra r siffrorna fr eurolnder-

nas statsskul-der. 2010 hade 13 av eurozonens 17 lnder

hgre statsskuld n tilltna 60 procent av BNP.

Enligt bedmningar i det grekiska budgetfrslag som presentera-des i brjan av oktober kommer Greklands statsskuld att n 162 procent av BNP under 2011 och vxa till 173 procent av BNP nsta r.

TYSKLAND OCH FRANKRIKE visade tidigt vgen nr det gller bristande respekt fr de kriterier som lnderna har frbundit sig att flja utan pfljd. Det hr pverkade naturligtvis andra

I ARTIKELN INTILL ges rdet att tnka lngsiktigt och se ver sina ln, ef-tersom en omlggning av lnen kan medfra bde lgre rntekostnader och kad trygghet. Ett exempel p ett fretag med ett

genomtnkt och aktivt frhllnings-stt till sin riskhantering r stlbola-

get SSAB, som med hjlp av derivat-instrument lyckades lgga om ett ln med rrlig rnta till fast och samtidigt snka sin rntekostnad med 41 punkter. Vi fick omedelbart en positiv

effekt med lgre kostnader genom att lgga om lnet. Vi tog ocks bort knsligheten fr en exponering mot en eventuell stress i interbankmark-naden och stigande Stibor-rntor framver, sger Patrik Juhlin, Group Treasurer p SSAB. Det fanns dessutom utrymme

fr den hr transaktionen i mandatet som finns i vr finanspolicy betrf-fande rntebindningstid, fortstter han.

SSAB minskade stressexponeringen

lnders instllning till reglerna.Pr Magnusson anser inte att

ndlnen och de pgende tgrderna r ngon lngsiktig lsning. Det handlar om att slcka brnder

men orsaken till brnderna finns kvar. Det bsta fr ett land som Grekland skulle vara att lmna eurosamarbetet, terta drachman och devalvera sin valuta fr att drmed strka sin konkurrenskraft, sger han.

Pr Magnusson varnar fr konse-kvenserna av krisen i eurozonen fr bankerna. Under finanskrisen 2008 fick aktiegare och stater runt om i vrlden sttta banksystemet. Nr det nu terigen blir svrare fr bankerna att lna pengar samtidigt som konjunk-turen r svag kan fler banker komma att

behva std. Redan har till exempel den spanska staten tagit ver tre av landets sparbanker som drabbats hrt av fastighetskrisen i landet. Men det handlar inte bara om

inhemska banker. Franska banker, till exempel, har en exponering p omkring 650 miljarder euro mot Sydeu-ropa och hotas nu av stora kreditfrlus-ter. Till detta kommer motpartsrisken, det vill sga exponeringen bank mot bank. Under finanskrisen 2008 sg vi ju tydliga exempel p en sdan domino-effekt, sger Pr Magnusson. Oskerheten i marknaden sps p

av att ingen precis som 2008 riktigt vet vem som sitter p Svarte Petter.

DET POSITIVA SOM kan komma ut av bde den frra och den nu hotande finanskrisen r en kad riskmedveten-het bland fretagen liksom ven ett vxande intresse fr hur de kan agera fr att skydda sig mot bde konjunk-tursvngningar och finanskriser, menar Pr Magnusson. Det gller fr fretagen att tnka

lngsiktigt vad som hnder i nsta led, och i skedet efter det, sger han.

Viktigt att tnkaefter fre

Det r fel att kalla det fr en skuldkris. Egentligen handlar det om strukturella problem.

SSAB lgger om.

Release Nr 3 November 2011 9 8 Release Nr 3 November 2011

DET R SJUKDOMSTIDER. Kollektivtrafiken knns som ett mikrobiologiskt laborato-rium. Man knner en gnagande oro fr att bli utslagen av ngon bakterie.

Jag gjorde kopplingen mellan banker och bakterier p vgen frn tunnelbanan, dr medpassagerarna motsvarar mot- partsbanker med oknd riskexponering.

Smittskyddsinstitut, sjukhus och personlig hygien r viktiga fr att hlla sjukdomar i schack. P samma stt behvs finansinspektioner, centralbanker och intern riskkontroll fr att vervaka risktagandet i banker.

Oftast r kroppen sjlvlkande efter en bakteriell infektion, men om immun-frsvaret bankkapital eller likviditet - inte rcker till r det sllan bra att vgra stta in medicinsk behandling likvidi-tetsoperationer eller kapitaltillskott.

Kvacksalvare som utan kunskap om bakterier ordinerar botemedel som r vrre n komman r farliga. Likas utgr politiker med en egen agenda, men utan kunskap om banksystemet, ett hot.

Bakterier br regleras med antibiotika, men ett verdrivet anvndande kan ge farligare och mer resistenta bakterier.

veranvndning av antibiotika, ja, det motsvaras av fr stark och missriktad regleringsiver. Nya bakterier r shadow banking eller bankflykt till lnder utan reglering. De kan orsaka globala epidemier.

Det r svrt med bakterier. Men utan dem skulle vi inte fungera. Det gr inte bakterier mer populra hos en febrig allmnhet, men det r sant.

Ekonomin verlever inte utan bakterier, frlt, banker.

Banker eller bakterier

Ref lektionerPr Magnusson Chefsekonom, RBS Norden

FOTO

: HEI

NZ

AN

GER

MAY

RTurn byggerrelationerText: Helene Murdoch Foto: David Bicho

Investerarna njer sig inte lngre med att bara lsa analytikernas rapporter. Allt fler vill ha frstahandsuppgifter, sger Peter Niklewicz, Nordenansvarig p RBS Corporate Access i London.

ETT SLAGS DEJTINGTJNST. Det r s Peter Niklewicz p RBS beskriver tjnsterna som Corporate Access-tea-met erbjuder. Vi blir den frmedlande lnken

mellan fretag och investerare, men ocks mellan analys och frsljning. Vr specialitet r non-deal ro-adshows, evenemang som snarare gr ut p att presentera ett fretag n att skaffa en viss kapitalbas, sger han. En roadshow r ett bra stt att

marknadsfra en aktie, strka garlistan och skra upp med framtida aktiegare.Roadshower har lnge varit ett viktigt

inslag i arbetet med att bygga investerar-relationer. De blir ett forum dr freta-gen kan mta nya och gamla investerare nr de behver skaffa kapital. De framgngsrikaste fretagen har ocks insett hur viktigt det r att regelbundet vrda kontakten med befintliga gare och trffa potentiella nya. Kvalificerade analyser r lika viktiga

som alltid och sjlva grunden fr vr verksamhet. Men i takt med att mng-den skriftliga analyser kat har investe-rarna brjat frga efter ngot mer de vill trffa ledningen eller beska verksamheten fr att sjlva kunna gra sig en bild, sger Peter Niklewicz. Fr fretagen har det ocks blivit

allt viktigare att n ut med positiva nyheter och ha en tydlig strategi kring de negativa. Runt 500 fretag vrlden ver samarbetade med RBS 2010, varav ett femtiotal i Norden. Peter Niklewicz anser att nordiska fretag ver lag ligger lngt framme och visar stor ppenhet mot sina investerare. Utmaningen hr ligger i att driva

utvecklingen framt och inspirera vra fretagskunder att g nya vgar, till exempel genom att ka till New York fr att trffa investerare dr. Bde USA och Kanada fortstter ju att ka sina kp av europeiska aktier.

FRETAGEN KAN HA mycket kapital att hmta p andra hll n de vanligtvis vntar sig. Vi frsker f dem att bryta sina invanda tankemnster. Ett bredare globalt perspektiv

r just en av de frdelar som RBS kan erbjuda sina fretagskunder, enligt Peter Niklewicz. En annan frdel r vrt

kontaktnt. Tack vare det kunde vi till exempel ordna en roadshow i Skottland t ett nordiskt fretag nyligen. Det var frsta gngen p trefyra r som fretagets ledning trffade brittiska investerare i Storbritannien. Detta trots att Storbritannien och frmst d London och Edinburgh frvaltar mest kapital i Europa.Frberedelserna infr en

LNSFRSKRINGAR SATSAR p sm-fretagarmarknaden genom en egen fretagsaffr. Lnsfrskringar AB kper samtliga aktier i Lnsfrsk-ringar Fondliv frn Lnsfrskringar Liv. Affren innebr att Lnsfrskringar frbttrar fondsortimentet samt produkt- och affrsutvecklingen.

RBS anlitades i samband med frvrvet fr att genomfra en s kallad fairness opinion, en utvrde-ring av kpeskillingen frn kparens synvinkel.

Kpeskillingen erlggs i etapper och uppgr totalt i nuvrde till cirka 5 mdr. Kpet frutstter att berrda myndigheter inte har ngra invnd-ningar.

RBS HAR STLLT ut en skerstlld obliga-tion fr finska Sampo Bank, som ingr i Danske Bank-koncernen. Den nya obliga-tionen r p 1 miljard euro och refinan-sierar ett frfallande obligationsln.

Som en frberedelse fr affren arrangerades i september en road show till investerare i Storbritannien, Holland, Frankrike, Schweiz och Tyskland. Efter att ha avvaktat ett bttre marknadslge stlldes sedan obligationen ut i brjan av oktober. Den togs d vl emot av marknaden och r en god fingervisning om motstndskraften i skerstllda obligationer och nordiska emittenters mjlighet att komma ut i marknaden ven i volatila tider. Obligationen r p 1 miljard euro och lper p 5 r.

Lnsfrskringar i affr

Ny miljard fr Sampo

roadshow brjar normalt med att man diskuterar mlen och frsker hitta potentiella investerare. Tillsammans bestmmer vi syftet

med roadshowen: vill man i frsta hand trffa nuvarande gare eller marknadsfra aktien mot nya investerare, till exempel sdana som ger aktier i konkurrerande bolag?Drefter bestms tidplanen. Utifrn den tar vi fram ett paket

med turnplan. Under roadshowen har fretagsledningen std av erfarna marknadsanalytiker frn RBS och efter evenemanget samlar vi in feedback bde ris och ros. Det kan vara en knepig uppgift eftersom investerarna blir allt smre p att lmna feedback, sger Peter Niklewicz. Vrt ml r att fortstta frbttra

den hr aktieprodukten och f vra kunder bde fretag och investe-rare att inse hur vl den kan fylla sitt syfte.

Release Nr 3 November 2011 11 10 Release Nr 3 November 2011

garskifte fr gasEn rad stora fretagsaffrer genomfrs nu i Norge, dr pipelinesystemet fr naturgas byter gare. Oljebolagen sljer, samtidigt som renodlade investerare trder in. RBS spelar en nyckelroll som mjliggrare av frsljningarna och r rdgivare t flera av kparna.

Under vattenytan i Nordsjn och Norska havet dljer sig 800 mil ledningar fr natur-gas. Hrigenom transporte-ras de norska gasfynden till kunderna i vriga Europa.Gasntet brjade vxa fram p

1970-talet. gare av ledningarna var lnge oljebolagen sjlva, som str fr utvinningen av gasen. Ju mer gasled-ning man gde, desto skrare var tillgngen till transportkapacitet. Den bilden har dock ndrats.r 2003 bildades p den norska

statens initiativ ett konsortium som tog ver gandet av gasledningarna. I konsortiet, Gassled, representerades staten direkt av bolaget Petoro, med oljebolagen som vriga delgare. Syftet med att skapa Gassled var

att alla, ven de sm bolagen, skulle ha

tillgng till hela gasledningsntet och betala fr den kapacitet de utnyttjade. Det gjorde allts att frdelarna fr oljebolagen att ga ledningarna frsvann, sger Ludvik Sandnes i RBS Corporate Finance team i Oslo.

FR OLJEBOLAGEN R gasledningsntet heller inte srskilt intressant som investering. De verkar i en bransch med hg

risk och hga avkastningskrav. Att ga infrastruktur innebr motsatsen, lg risk och en lg avkastning som r faststlld av myndigheterna till hgst 7 procents realrnta fre skatt. Dess-utom binds kapitalet p lng sikt, sger Ludvik Sandnes.Sammantaget skapade detta ett

intresse hos oljefretagen fr att slja sina andelar i Gassled. Bland investe-

rare med en mer lngsiktig placerings-horisont fanns ett intresse fr att kpa. Pensionsfonder behver investe-

ringsalternativ till fastigheter och statsobligationer, i synnerhet med tanke p den oro som rder i mnga staters ekonomi. Vi bedmer intresset fr investeringar i reglerad infrastruk-tur som i det nrmaste ondligt, sger Andreas Pay, ven han inom Corporate Finance p RBS i Oslo.

TROTS ATT DRIVKRAFTERNA var tydliga hos bde sljare och kpare tog det tid innan frsljningarna av Gassled kom i gng. Utmaningen lg i att f norska myndigheter att acceptera finansiella investerare som gare. Alla berrda visste att den frsta

frsljningen som genomfrdes skulle bli vgledande fr de kommande, sger Ludvik Sandnes.Frst ut med att frska genomfra

en affr var Gassleds delgare Exxon Mobil. I pionjrarbetet med att sy ihop affren medverkade RBS, som hittade kpare i schweiziska UBS International Infrastructure Fund och den franska infrastrukturfonden CDC. Vi formade ett team bestende av

vra medarbetare i Oslo samt experter p olje- och gasindustrin frn RBS i London. P s stt hade vi tillgng till lokalt ntverk, kompetens om lokala myndigheter och marknadsfrhllan-den samt internationell legal och branschexpertis, sger Andreas Pay. UBS och CDC bildade det norskre-

gistrerade bolaget Njord Gas In-frastructure AS.

En avgrande faktor fr att affren skulle godknnas av myndigheterna var rekryteringen av en vlmeriterad styrelseordfrande till Njord, sger Ludvik Sandnes.

EFTER ATT AFFREN blev officiellt sank-tionerad var nsta steg att lgga upp finansieringen. Kparna ville lna upp motsva-

rande 4 miljarder norska kronor p obligationsmarknaden, vilket vi bistod dem med. Obligationerna stlldes delvis ut i US-dollar och brittiska pund fr att n en bredare marknad. Senare genomfrde vi swappar till norska kronor, berttar Andreas Pay.Nr denna frsta Gassled-affr gick

igenom hos myndigheterna var bollen i rullning. Flera av oljebolagen har nu

Text: Anneli Kamlin Foto: Dan Coleman, yvind Stre/ Gassco

Sydde ihop gasaffr: Andreas Pay och Ludvik Sandnes p RBS

PIONJREN NR DET gller utkpen av Gassled r fretaget Njord Gas Infrastructure, bildat 2010 av UBS International Infrastructure Fund och CDC Infrastructure. Nr Njord kpte en del av

Gassled frn Exxon Mobil var det en vattendelare nr det gller naturgas-ntet. Vi var det frsta infrastruktur-fretag som blev delgare i Gassled, konstaterar Njords styrelseordf-rande Tore Sandvold, som har en bakgrund p det norska oljeministe-riet och r styrelseledamot ven i

bland annat oljeservicejtten Schlumberger. Gassled var en mycket intressant

investering fr Njords aktiegare. Fretaget spelar en avgrande roll p gasmarknaden i Europa och levererade frra ret 20 procent av all naturgas dit. Dessutom finns ett reglerat tariffsystem fr utnyttjandet av ntet. Sammantaget medfr det att intkterna r relativt frutsg-bara och stabila. Investeringen ger en balanserad och riskanpassad avkastning fr vra gare.

slt sina andelar i Gassled. RBS har efter att uppdraget med Njord avslutats ven varit rdgivare t den kanaden-siska pensionsfonden PSP Investments, som frvrvade Shells andel. Affren ligger fr godknnande hos det norska oljeministeriet.

MYCKET TALAR FR att det stora gasled-ningsntet kommer att vxa ytterligare. Norges utvinning av naturgas har hit-tills frmst varit inriktad p omrdet nrmast Storbritannien. Men det finns intressanta gasfyn-

digheter ven utanfr Lofoten och uppe i Barents hav vid grnsen mot Ryssland. Hittills har staten valt att avst frn att ppna fr letning av olja och gas i Lofoten. Med tanke p det politiska lget i Norge nu finns det anledning att frvnta sig att den kommersiella potentialen fr omrdet vid Lofoten ocks kan komma att utredas de nrmaste ren, sger Ludvik Sandnes.ven i Barents hav kommer utvin-

ningslicenserna att utkas inom kort menar han.

Njord blev pionjr

En strukturfrndring sker nr Gassled sljs vidare.

N r han kommer till jobbet vid halv tta har han redan lst om utvecklingen p penningmarknaderna i USA och Asien i Financial Times och p ntet. En halvtimme senare r det dags fr dagens frsta briefing frn London. Dr informeras om tendenserna fr

dollar-, pund- och eurorntor och vad vi ska vara uppmrksamma p under dagen, berttar Henrik Franzn, en av medarbetarna inom Scandinavian Rates Sales vid RBS kontor i Stockholm.

HALV NIO FLJER ETT telefonmte med RBS nordiska team. Och efter att de nordiska marknaderna ppnat vid nio, rullar kontakten med kunderna i gng. Oftast sker det p telefon, men numera ven ofta p chatt. Mnga av mina kunder ligger uppe

p chatten hela dagen.

Den politiska agendans betydelse fr ekonomin har inte varit s betydelsefull sedan andra vrldskriget, sger Henrik Franzn vid RBS rntehandel.

Kunderna hr till tv huvudtyper stora fretag och finansiella institutioner.

DE HAR OLIKA ml. Hedgefonderna ska tjna pengar p bde upp- och nedgng, de vanliga fonderna r oftast indexdrivna, livbolagen och pensions-stiftelserna ska se till att kapitalet sitter

skert, treasury- och corporate-kunder letar billig likviditet. Snarare n att ge sina kunder rd,

agerar han bollplank:

DE R MER eller mindre lika insatta som jag sjlv. Jag hjlper dem att ta positio-ner som gr att de tjnar pengar eller frdelar sina tillgngar p ett vettigt stt. Vid behov frmedlar jag kontakt med vra specialister i London.I grunden handlar rntehandel om

att frst sambandet mellan lptider och rntor. Men fr att kunna gra ett bra jobb

mste vi vara insatta i makrovrlden, veta vad centralbankerna hller p med och frst vad som hnder p markna-derna. Om stora allokeringar sker i aktier, valutor eller rntor ngonstans i vrlden, fr det konsekvenser verallt.Nr vi trffas r det extremt volatilt

p marknaden.

VEN OM DET r ett allvarligt lge, har det nog sllan varit s intressant att vara rntehandlare. Den politiska agendans betydelse fr ekonomin har inte varit s betydelsefull sedan andra vrldskriget, sger Henrik Franzn.Sjlv tror han att det blir vrre n

vad mnga frsttt. andra sidan brukar vi rntemn-

niskor ha ett pessimistiskt synstt. Med aktiehandlare r det tvrtom, de r optimister

Allvarligt lge grrntehandel intressant

Medarbetarportrtt: Henrik Franzn

The Royal Bank of ScotlandBox 5324 102 47 Stockholm

P visitkortet: Scandinavian Rates Sales.

Familj: Fru Terese, tv barn.

Bor: Villa i Stket.

Uppvxt: Vrmd.

Utbildning: Handels och KTH.

Musicerar: Gick i Adolf Fredriks och Kungsholmens musikklasser, spelar piano och blockfljt.

Lyssnar till: Har en fbless fr rockband som Pink Floyd och Rolling Stones.

Trning: P vintern spinning och skidor, p sommaren lpning och tennis.

I KORTHET

Henrik Franzn

Text: Tove Gyllenstierna Foto: Dan Coleman