KALLELSE

Utbildningskontoret 2019-05-21

1/2

Barn- och utbildningsnämnden

Tid: 2019-05-28 kl. 18:00 Plats: Gyllenhjelm, Kommunhuset Strängnäs Majoriteten har förmöte i Nicander, oppositionen i Lagmannen och Sverigedemokraterna i Paulus från klockan 17:00.

Föredragningslista

Allmänhetens frågestund (i förekommande fall) Mötets öppnande Upprop Val av justerare

Ärende Beteckning

1. Föredragningslista, anmälan av övriga frågor

2. Öppet sammanträde

3. Hemmasittare, information

4. Fördjupad dragning från grundsär-, gymnasiesär- och resursskola, information

5. Fördjupad dragning från vuxenutbildningens verksamhet, information

6. Fördjupad dragning från gymnasieskolans verksamhet, information

7. Idé om collage kopplat till Culinary Craft, information

8. Kvalitetsrapport: Normer, värden och inflytande

BUN/2019:7 Bilaga

9. Delårsrapport 1:2019 för barn- och utbildningsnämnden

BUN/2019:3 Extra utskick

2/2

Ärende Beteckning

10. Funktionsprogram Bildningscentrum

BUN/2019:131 Bilaga

11. Motion - Alla ska (vilja, kunna, få) gå i skolan

BUN/2019:46 Bilaga

12. Övriga frågor

13. Information från utbildningschefen

14. Information från ordföranden

15. Ärendebalanslista Bilaga

16. Delegationsbeslut Bilaga

17. Anmälningsärenden Bilaga

Maria Ehrnfelt Jessica Sundqvist Ordförande Sekreterare

TJÄNSTEUTLÅTANDE

Utbildningskontoret Dnr BUN/2019:3-042 Administration 2019-05-10

1/2

Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

www.strangnas.se Bankgiro 621-6907

Handläggare Marie-Louise Ramevik 0152-293 37

Barn- och utbildningsnämnden

Delårsrapport 1:2019 för barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden beslutar att

1. godkänna delårsrapport 1:2019 för barn- och utbildningsnämnden.

Beskrivning av ärendet I delårsrapport 1 beskrivs aktiviteter relaterade till målen och en prognos görs för måluppfyllelse för helåret. Barn- och utbildningsnämnden gör en helhetsbedömning av respektive mål utifrån tre olika typer av indikatorer; data, enkäter och självskattning. Uppföljning av dessa sker vid olika tidpunkter under året, vilket gör att det i delårsrapporterna saknas underlag för måluppföljning av alla mål. Viss måluppföljning görs i delårsrapport 2, men den huvudsakliga uppföljningen görs i årsrapporten. Målet att alla verksamheter tillhandahåller trygga och säkra lärmiljöer bedöms vara delvis uppfyllt. Likaså målet om att alla verksamheter bidrar till tillitsfulla relationer med andra aktörer. Ett exempel är LÄS-projektet som vidareutvecklas med en kompletterande pedagogisk utbildning med spetsinriktning för lärare som redan har ämnesbehörighet. Målet att alla verksamheter tillhandahåller en stimulerande arbetsmiljö bedöms som delvis uppfyllt. Sjukfrånvaron i snitt för de senaste 12 månaderna har sjunkit och ligger på 8,9 %. Utbildningskontorets medarbetare trivs på sina jobb och med sina chefer. Samtidigt visar resultaten i medarbetarundersökningen att utbildningskontorets medarbetare har större utmaningar i sin arbetsmiljö än sina kollegor inom kommunens andra verksamheter. Barn- och utbildningsnämnden har för 2019 tilldelats en ekonomisk ram på 867,1 miljoner kronor. Den ekonomiska uppföljningen för perioden januari-april visar ett överskott på 5,9 miljoner kronor. Det prognosticerade helårsresultatet är en budget i balans på totalen men avvikelser på verksamhetsnivå. Barn- och utbildningsnämndens investeringsbudget 2019 uppgår till 10,9 miljoner kronor varav 0,9 miljoner kronor är överförda från 2018. Perioden januari-april visar ett utfall på ca 0,7 miljoner kronor och består främst av kostnader för IT-investeringar (0,6 miljoner kronor) samt möbler och utrustning (0,1 miljoner kronor). Samtliga investeringsmedel beräknas användas under 2019 varför prognosen är satt till noll.

2/2 Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

Uppföljning Beslutet följs upp inom ramen för den löpande ekonomiska uppföljningen.

Beslutsunderlag Delårsrapport 1:2019 för barn- och utbildningsnämnden

Beslutet skickas till Ekonomiavdelningen Kommunrevisionen Tony Lööw Marie-Louise Ramevik Utbildningschef Verksamhetscontroller

Delårsrapport 1:2019 Barn- och utbildningsnämnden

BUN/2019:3-042

2019-05-28

2

Innehållsförteckning Inledning ........................................................................................................................... 3

Uppföljning och analys ..................................................................................................... 4

Perspektiv Invånare ...................................................................................................... 4

Mål: Alla verksamheter uppvisar ökad måluppfyllelse och högre likvärdighet ........ 4

Mål: Alla verksamheter tillhandahåller trygga och säkra lärmiljöer ........................ 6

Perspektiv Samhälle ...................................................................................................... 9

Mål: Alla verksamheter bidrar till tillitsfulla relationer med andra aktörer ............. 9

Perspektiv Medarbetare ............................................................................................... 11

Mål: Alla verksamheter tillhandahåller en stimulerande arbetsmiljö ..................... 11

Analys av sjukfrånvaron .......................................................................................... 14

Perspektiv Ekonomi .................................................................................................... 18

Mål: Barn- och utbildningsnämnden har en resursfördelning som kompenserar för olikheter ................................................................................................................... 18

Ekonomisk analys ........................................................................................................... 19

Driftredovisning .......................................................................................................... 19

Investeringar ............................................................................................................... 22

3

Inledning Barn- och utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet. Nämndens verksamhetsplan fokuserar därför på de nationella förväntningarna på styrning och uppföljning. Grundläggande i huvudmannens ansvarstagande är att utbildningen motsvarar skollagens krav på kvalitet, är likvärdig och att utbildningen förankras i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Utbildningens syfte fastställs i skollagen och anger att barns och elevers utveckling och lärande samt livslånga lust att lära ska främjas. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna i samhället samt bidra till en allsidig personlig utveckling som individ och medborgare. Vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet men även främja den personliga utvecklingen.

Nämndens delårsrapport omfattar en redogörelse för utvecklingen av verksamhet och ekonomi för perioden januari till april.

4

Uppföljning och analys

Perspektiv Invånare

Mål: Alla verksamheter uppvisar ökad måluppfyllelse och högre likvärdighet

Prognos måluppfyllelse för året

Bedömning: Inte utvärderad

Trend: Inget värde angivet

Sammanfattning av periodens viktigaste aktiviteter

Det treåriga program som genomförts i samarbete med Malmö högskola för att utveckla undervisningen i förskolan (Undif) har avslutats. Syftet med programmet var att utveckla förskollärarens roll, att öka medvetenheten om det ämnesdidaktiska innehållet i hela organisationen och att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt i de kollegiala lärprocesserna.

Pilotprojektet Lärarfortbildning genom ämnesmässig samverkan (LÄS) avslutades i april. Projektet har genomförts i samarbete mellan Strängnäs kommun, Europaskolans stiftelse och Uppsala universitet och syftade till att stärka grund- och gymnasielärares ämnesmässiga och relationsmässiga kompetens. De ämnesområden som ingick i projektet var matematik, samhällsvetenskap, naturvetenskap och språk, och 27 lärare från kommunala och fristående skolor deltog i utbildningen.

Inom ramen för Skolverkssatsningen Samverkan för bästa skola har insatser för att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten i grundskolan fortsatt. För att utveckla undervisningskvalitén och stärka ledarskapet i klassrummet genomförs exempelvis auskultationer, handledning och kollegiala reflektionssamtal.

Arbetet med att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet fortsätter. Den statliga och kommunala styrningen är nu sammanflätade i samma planerings- och uppföljningssystem, vilket innebär att de läroplansuppföljningar som genomförs också används i uppföljningen av de kommunala målen.

Syftet med ämnes- och IKT-utvecklarna (Informations- och kommunikationsteknik) är att bidra till både ökad måluppfyllelse och till högre likvärdighet. Ämnesutvecklarna i svenska och matematik har genomfört workshops om de obligatoriska bedömningsstöden och varit delaktiga i analysmöten gällande resultaten. Planen gällande bedömningsstöd för F-3 har reviderats och kommer att implementeras under maj månad. Uppföljning på grundskolorna gällande digitala lärmiljöer pågår utifrån de självskattningar lärare och skolledare gjort i LIKA (SKL:s självskattningsverktyg Ledning Infrastruktur Kompetens Användning).

Kompetensutveckling har under perioden genomförts för lärare och elevassistenter om neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF), för fritidshemspersonal om planering och dokumentation, för lärare i F-3 och särskolan om läsförståelse och för lärare i årskurs 7-9 om bedömning, betyg och prövningar.

5

Resultat

Ett viktigt underlag för att bedöma måluppfyllelse är betygsresultat. Dessa finns tillgängliga i samband med läsårsslutet, vilket innebär att bedömning, prognos, analys och slutsatser av målet kan göras först i delårsrapport 2.

6

Mål: Alla verksamheter tillhandahåller trygga och säkra lärmiljöer

Prognos måluppfyllelse för året

Bedömning: Delvis uppfyllt

Trend: Oförändrad

Sammanfattning av periodens viktigaste aktiviteter

Många av de aktiviteter som genomförs inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde syftar till att nå flera av nämndens mål samtidigt. Skolverkssatsningen Samverkan för bästa skola är ett exempel på detta. I syfte att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten genomförs även insatser för att utveckla det främjande och förebyggande elevhälsoarbetet. Utbildning och handledning av elevhälsopersonal har genomförts, men också gemensamma insatser för skolledningen och elevhälsans olika kompetenser.

Införandet av en ny lärplattform påbörjades under höstterminen. Arbetet pågår och kommer att förbättra möjligheterna att systematiskt följa upp elevers frånvaro, vilket är en del i det trygghetsskapande arbetet. Arbete med att uppdatera riktlinjer och rutiner för ökad skolnärvaro pågår också, utifrån förtydligad lagstiftning. Syftet med dokumenten är att i ett tidigt skede upptäcka och avhjälpa problematisk frånvaro.

Barn- och ungdomsstrategin är på remiss i barn- och utbildningsnämnden. Syftet med barn- och ungdomsstrategin är att lägga fast inriktningen för kommunens utvecklingsarbete gällande barn och unga. Arbetet ska fokusera på främjande och förebyggande arbete, samverkan och tidiga insatser. Målsättningen är att barn, unga och vårdnadshavare i ett tidigt skede ska få ta del av ett samordnat och välfungerande stöd.

Utbildnings- och socialkontoret ingår i samverkansstrukturen med regionen. I det arbetet har arbetsgruppen för närvårdsstruktur börjat hitta effektiva former och en permanent konsultationsgrupp för vardagsnära insatser i tidig samverkan (VITS) har inrättats.

Socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden samverkar även kring det skolteam som börjar sitt arbete i augusti. De tre socialpedagoger som ska ingå i teamet är rekryterade. Skolteamet ska, på uppdrag av rektor, arbeta med elevens skolsociala situation tillsammans med skolans elevhälsoteam och elevens vårdnadshavare.

Resultat

Resultaten är hämtade från elev- och vårdnadshavarenkäter som är genomförda av Utbildningskontoret under läsåret 2018/2019 och Skolinspektionen 2016 och 2018.

Elever F-3 2019 Mycket

nöjd/nöjd Varken eller Missnöjd/ Mycket missnöjd

Det finns vuxna på skolan som jag känner mig trygg med (%) 87 11 2 Jag känner mig trygg på rasten (%) 82 13 5

7

Elever fritidshem 2019 Mycket

nöjd/nöjd Varken eller Missnöjd/ Mycket missnöjd

Jag trivs med de andra barnen på fritids 82 16 3 På fritids finns det vuxna jag kan gå till inne 90 8 2 På fritids finns det vuxna jag kan gå till ute 87 10 3

Elever grundskola och gymnasium 2019

Årskurs Stämmer helt

och hållet/ ganska bra

Stämmer ganska dåligt/

inte alls Vet ej

Jag känner mig trygg i skolan (%)

4 och 6 80 16 4 5 81 * * 7 och 8 68 26 6 9 79 15 6 gy 1 och 3 85 9 6 gy 2 75 15 9

* 1–9 svarande

Elever grundskola och gymnasium 2016

Årskurs Stämmer helt

och hållet/ ganska bra

Stämmer ganska dåligt/

inte alls Vet ej

Jag känner mig trygg i skolan (%) 5 88 * * 9 79 18 3 gy 2 85 * *

* 1–9 svarande

Elever grundsärskola och gymnasiesärskola 2019

Mycket nöjd/nöjd Varken eller Missnöjd/Mycket

missnöjd Jag känner mig trygg när jag är i skolan (%) 83 10 8 Jag vet att personalen hjälper mig om jag är otrygg (%) 95 5 0

Vårdnadshavare förskola 2019 Stämmer

mycket bra/ ganska bra

Stämmer ganska dåligt/mycket

dåligt Vet ej

Jag upplever att mitt barn trivs på förskolan (%) 99 1 0

Vårdnadshavare grund- och särskola 2019

Stämmer helt och hållet/ ganska bra

Stämmer ganska dåligt/

inte alls Vet ej

förskoleklass Mitt barn känner sig tryggt i skolan (%) 92 * * grundskola Mitt barn känner sig tryggt i skolan (%) 87 * * grundsärskola Område Trygghet: Index 8.8 (av 10)

* 1–9 svarande

Analys

Kvalitetsuppföljningen av området Normer, värden och inflytande under våren 2019 visar att det generellt sker ett gott trygghetsskapande arbete i barn- och utbildningsnämndens verksamheter, men att studieron och dialogen om det förebyggande och främjande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling behöver förbättras. Dessa slutsatser grundar sig i de elev- och vårdnadshavarenkäter som genomförts under läsåret och i analys av de anmälningar om diskriminering och kränkande behandling som gjorts i utbildningskontorets utredningssystem och till

8

Skolinspektionen, men också i de nulägesanalyser som gjort i Samverkan för bästa skola.

Många enkätresultat på sammantagen nivå har sjunkit sedan 2016 då Skolinspektionen genomförde sin Skolenkät i Strängnäs kommun förra gången. Resultatet för årskurs 5 är generellt lägre än medeltalet för samtliga medverkande skolenheter. Även för årskurs 9 är resultatet lägre än medeltalet, förutom upplevd trygghet, som ligger på samma nivå som samtliga medverkande skolor. För båda årskurserna gäller att det råder spridning i resultat mellan olika skolenheter.

Skolstrukturförändringen som genomfördes inför läsåret 2018/2019 innebar omställning för både elever och personal. Det är möjligt att detta påverkat upplevelsen av trygghet. I uppföljningen av insatserna i Samverkan för bästa skola framkommer att insatsen gällande främjande och förebyggande elevhälsa genomförts med elevhälsopersonal men inte samordnats med skolans övriga utvecklingsinsatser i tillräcklig omfattning. Det är möjligt att föreställningar om att barn- och elevhälsa är en självständig del av organisationen kan ha bidragit till att det förebyggande och främjande trygghetsskapande arbetet ännu inte fått full effekt för eleverna.

Den samverkansstruktur som byggts upp mellan utbildnings- och socialkontoret har resulterat i konkret arbete i form av ett skolteam. Det visar att samverkansstrukturen, med ett horisontellt perspektiv över kontorsgränserna, är framgångsrikt. Eftersom skolteamet ännu inte påbörjat arbetet på skolorna går det dock inte att bedöma vilken effekt det får för elevernas lärmiljö.

Samtliga indexvärden i Skolinspektionens vårdnadshavarenkät i förskoleklass har förbättrats sedan 2016, även om förändringen är marginell. Ett annat positivt resultat finns i vårdnadshavarenkäten i grundsärskolan där samtliga resultat (index) ligger över resultatet för motsvarande skolenheter. Det är troligt att arbetet med att förbättra övergången från förskolan till förskoleklass, och det täta samarbetet mellan skola och vårdnadshavare i grundsärskolan bidragit till dessa resultat.

Slutsatser

Det sammantagna resultatet visar att alla verksamheter inte tillhandahåller trygga och säkra lärmiljöer i tillräcklig omfattning. Förbättringsinsatser pågår och dessa behöver fortsätta och fördjupas under kommande läsår för att få avsedd effekt.

Barn- och utbildningsnämnden behöver fortsätta samarbetet med övriga nämnder i arbetet med barn och unga. Samverkan mellan ordföranden för de olika nämnderna behöver fortsätta för att skapa förutsättningar för horisontella insatser i förvaltningen.

9

Perspektiv Samhälle Mål: Alla verksamheter bidrar till tillitsfulla relationer med andra aktörer

Prognos måluppfyllelse för året

Bedömning: Delvis uppfyllt

Trend: Förbättrad

Sammanfattning av periodens viktigaste aktiviteter

Pilotprojektet Lärarfortbildning genom ämnesmässig samverkan (LÄS) har genomförts i samarbete mellan Strängnäs kommun, Europaskolans stiftelse och Uppsala universitet. Den första gruppen av lärare från kommunala och fristående grund- och gymnasieskolor examinerades i april.

Vuxenutbildningen representerar förvaltningen i arbetsgruppen för arbetsmarknads- och utbildningsfrågor inom 4M, där samtal nu förs kring gemensam validering och yrkeshögskoleutbildning (YH). Vidare deltar vuxenutbildningen i nätverket Vuxenutbildning i samverkan tillsammans med övriga sörmlandskommuner. Den mest aktuella frågan för nätverket är att se över möjligheten att erbjuda utbildning hos varandra för att på så sätt ge fler studerande utbildningsplats men också för att öka kvalitén på utbildningen.

Inom ramen för Delegationen för unga och nyanlända till arbete (DUAN) sker samverkan med Jobbtorg, arbetsförmedlingen och privata aktörer kring praktikplatser på vård- och omsorgsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet. På det sistnämnda programmet sker också praktik på kommunala förskolor. Förskolorna och vuxenutbildningen samverkar även kring uppdragsutbildning för att fler redan anställda ska öka sin kompetens.

Resultat

Samverkan med de fristående huvudmännen har utvecklats. Ett exempel på det är pilotprojektet LÄS som har fallit väl ut och resulterat i att en ny utbildningsomgång kommer att genomföras under kommande läsår. Samarbetet mellan kommunen, stiftelsen och universitetet har även resulterat i ett beslut om att utveckla projektet genom att genomföra en kompletterande pedagogisk utbildning med spetsinriktning och en handledarutbildning i Strängnäs under hösten 2019.

Thomasgymnasiet och vuxenutbildningen är nu certifierade inom vård- och omsorgscollege, vilket är ett resultat av god intern och extern samverkan kring utbildning och praktik.

Analys

Nämndens förväntan på att verksamheterna utvecklar samverkan med andra aktörer i närsamhället bedöms som delvis uppfyllt. Ett tecken på att så sker är att parterna vill utveckla samverkan vidare, som exempelvis sker i utvecklingen av LÄS-projektet och de samtal som pågår om nya projekt inom DUAN.

10

Branschråden på Thomasgymnasiet, där lokala företagare och vårdgivare ingår, och certifieringen inom teknik- samt vård- och omsorgscollege tyder på att tillitsfull samverkan sker.

Slutsatser

Samtal på huvudmannanivå behöver fördjupas kring barn med större utmaningar. Omkring 40 procent av de folkbokförda eleverna går i friskola, vilket inte motsvarar fördelningen av elever med större utmaningar.

Barn- och utbildningsnämnden behöver fortsatt fördjupa sig i vuxenutbildningens lokala och regionala samverkan, och på vilket sätt vuxenutbildningen kan bidra till både förvaltningens kompetensförsörjning och kommuninvånarnas kompetensutveckling.

11

Perspektiv Medarbetare Mål: Alla verksamheter tillhandahåller en stimulerande arbetsmiljö Prognos måluppfyllelse för året

Bedömning: Delvis uppfyllt

Trend: Förbättrad

Formellt sett har barn- och utbildningsnämnden inte något ansvar för arbetsmiljön i utbildningskontorets verksamheter – det är kommunstyrelsen som har det. Barn- och utbildningsnämnden har dock genom Skolutvecklingsprogram 2023 pekat ut området attraktiv arbetsgivare som en av förutsättningarna för att lyckas med programmet. Attraktiv arbetsgivare definieras som att tillhandahålla bra anställningsvillkor, en anständig lön, goda utvecklingsmöjligheter, en bra arbetsmiljö och möjlighet till delaktighet och inflytande. Nämnden kan också sägas ha ett medansvar för att det finns förutsättningar för verksamheten att leva upp till arbetsmiljölagarna.

Nedan redovisas först kompetensförsörjning och -utveckling för sig och sedan sjuktalen och arbetsmiljöarbetet för sig.

Sammanfattning av periodens viktigaste aktiviteter

Det är svårt att rekrytera personal till utbildningskontorets verksamheter. Behörigheten minskar. Inom förskolan är exempelvis endast var tredje anställd förskollärare. Inom ramen för det partsgemensamma avtalet HÖK 18 (huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor) är en lokal arbetsgrupp tillsatt med strategisk kompetensförsörjning som fokus. En av aktiviteterna har varit en workshop tillsammans med alla enheter, där chefer och fackliga representanter arbetade med frågan utifrån sina egna lokala utgångspunkter.

Inom ramen för LÄS-projektet (Lärarfortbildning genom ämnesmässig samverkan) som nämndes tidigare har högstadie- och gymnasielärare haft möjlighet att utveckla sin ämneskompetens. Den första kursen avslutades i april. Kursen ska utveckla lärarnas förmåga att innehållsmässigt strukturera och disponera sina kurser och lektioner på ett sådant sätt att det stärker lärarens professionella ”ägarskap” av det ämnesmässiga innehållet, ökar lärarens eget engagemang för området och ger eleverna ett ökat studieintresse. Kursen tar också upp frågor om hur man som lärare kan skapa en bra lärmiljö.

Förskolan fortbildar medarbetare till barnskötare genom ett samarbete med vuxenutbildningen. Förskolan har just avslutat programmet Undervisning i förskolan i samarbete med Malmö universitet, vilket syftade till att ge stöd för vetenskapligt grundad undervisning och möjliggöra en kultur som stödjer förskollärarnas professionsutveckling. I förskolan finns en aktuell kompetensutvecklingsplan där man genom kollegialt lärande erbjuder ett stort antal lärarlyft, workshops, kurser och föredrag för all personal, som kan göra val utifrån de behov som finns i verksamheten kring fortbildning.

Inom grundskolan har ett stort antal utbildningar genomförts under perioden om neuropsykiatriska funktionsvariationer, planering och dokumentation, läsförståelse, bedömning, betyg och prövningar (se sidan 4). Utbildningar för elevhälsans personal har också genomförts (se sidan 6).

12

Kompetensutveckling sker utifrån de olika verksamheternas och enheternas behov och planer och vidareförmedlas genom kollegialt lärande.

Utbildningskontorets samtliga chefer (rektorer, verksamhetschefer och kontorschef) går eller har avslutat ledarutvecklingsprogrammet Jag som ledare, som genomförs av kommunen i samarbete med ledarskapskonsulter. Kursen innehåller flera olika moment för att analysera och stötta individers, gruppers och organisationers utveckling och inte minst det egna ledarskapet.

Resultat

Strängnäs kommuns medarbetarundersökning 2019 visar att utbildningskontorets medarbetare upplever att de lär nytt och utvecklas i sitt dagliga arbete. På en skala från ett till fem är medelvärdet 4,23, vilket kan jämföras med siffran för hela kommunen som är 4,14. Nöjdheten ligger ganska stabilt de senaste tre åren.

HME Utbildningskontorets medarbetare 2017 2018 2019

Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete 4,2 4,2 4,23

En förutsättning för kompetensutveckling är ett fungerande ledarskap. Utbildningskontorets medarbetare är nöjda med sina chefer.

HME Utbildningskontorets medarbetare 2017 2018 2019

Min närmaste chef visar uppskattning för mina arbetsinsatser 3,8* 3,77 3,89

Min närmaste chef visar förtroende för mig som medarbetare 4,1 4,12 4,18

Min närmaste chef ger mig förutsättningar att ta ansvar i mitt arbete 4 3,91 4,04

*2017 års svar redovisades endast med en decimal.

Utbildningskontorets medarbetare har blivit nöjdare med sina chefer under de tre senaste åren.

Resultaten av såväl förskolans Undervisning i förskolan som LÄS-projektet är mycket goda. Undervisning i förskolan har lett till att förskollärarna utvecklat sin självbild, stolthet för yrket och sitt gemensamma professionella språk. Det har också lett till ökad kunskap och ett mer kollegialt samarbete parallellt med utvecklingen av undervisningen. I utvärderingen av LÄS svarar samtliga respondenter (25 av de 27 som deltog) att de är nöjda eller mycket nöjda med projektet i stort. Det framgår också att deltagarna tyckte att det var lärorikt och inspirerande att få utbyta erfarenheter och delta i kollegialt lärande på en högre nivå med ämneskollegor från andra skolor.

Den nya skolorganisationen har medfört ett något förbättrat läge vad gäller tillgången till legitimerade lärare. Den nya organisationen med fler elever och lärare per skola har också stärkt skolornas möjligheter att organisera för kollegialt lärande och handledning i de fall det finns lärare som inte är legitimerade. Dock är lärarbristen fortsatt kännbar.

13

HÖK-gruppen har under året identifierat arbetsorganisation som det mest brådskande området att arbeta med, det vill säga hur vi bättre kan organisera oss för att nyttja medarbetarnas kompetens på bästa sätt. Det kan handla om att låta den behöriga personalen sköta den pedagogiska planeringen och den obehöriga personalen att ta ett större ansvar för administration.

Analys

När det gäller kompetensförsörjning har utbildningskontoret liksom kollegor i hela landet utmaningar under en lång tid framöver. Här krävs fortsatt arbete med åtgärder på både kort och lång sikt, vilket kommer att bedrivas inom ramen för HÖK-gruppen. En hållbar arbetsorganisation med tydliga roller och ansvarsfördelning är ett av målen. Det kräver ett samarbete mellan chefer och fackliga representanter, och också ett nära samarbete mellan utbildningskontoret och HR.

Utbildningskontorets medarbetare är nöjda med sin kompetensutveckling. Det visar resultaten i medarbetarundersökningen och i utvärderingen av LÄS och Undervisning i förskolan. Medarbetarna uttrycker att det behöver finnas tid för det kollegiala lärandet. Arbetet med enheternas kompetensutvecklingsplaner behöver fortsätta och förnyas utifrån behov.

Slutsatser

Barn- och utbildningsnämnden behöver arbeta tillsammans med kommunstyrelsen för att säkerställa att intentionen i Skolutvecklingsprogram 2023 om attraktiv arbetsgivare kan nås.

14

Analys av sjukfrånvaron

Sammanfattning av periodens viktigaste aktiviteter

Ett arbete kring det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) med ett särskilt fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) pågår. Ett årshjul med arbetsmiljöaktiviteter, verktyg och tips månadsvis har tagits fram. Detta ska underlätta skolornas och förskolornas systematiska arbetsmiljöarbete och tydliggöra enheternas behov på huvudmannanivå.

Grundskolorna jobbar vidare med ett arbetsmiljöprojekt tillsammans med Karolinska institutet, vilket inleddes förra året. Arbetet görs utifrån enheternas behov, där enheterna väljer att jobba med en prioriterad fråga enligt en strukturerad processmetodik tillsammans med medarbetarna på enheten. Det har lett till exempelvis förväntansdokument mellan arbetsgivare och arbetstagare, vilket skapat mer tydlighet. Karolinska institutet mäter medarbetarnas upplevelse av arbetsmiljön före och efter projektet. Återkoppling kring resultaten kommer att ske inom kort.

Den systematiska uppföljningen av sjukfrånvaro och arbetsmiljöarbete har fortsatt i utbildningskontorets verksamheter och fått en tydligare form inom grundskolan. Varje enhets arbete följs upp av verksamhetschef och/eller HR-specialist i syfte att ge direkt stöd.

När det gäller sjukfrånvaron har Försäkringskassan utbildat chefer i att tolka arbetsförmågan i sjukintyg. Arbetet med förstadagsintyg där det krävs och samtal mellan medarbetare och chef första frånvarodagen vid upprepad korttidsfrånvaro pågår.

I HÖK18-gruppens arbete, som beskrivs ovan under kompetensförsörjning, är arbetsmiljö ett av de högst prioriterade områdena tillsammans med arbetsorganisation (tillit till lärarprofessionen och ändamålsenlig lön är de andra).

Resultat

15

Utbildningskontorets genomsnittliga sjukfrånvaro för de senaste tolv månaderna sjunker i marsmätningen till under 9 procent för första gången på två år. Samtliga verksamheter utom Centrum för språk och stöd (CSS) har sänkt sina sjuktal första kvartalet 2019 jämfört med motsvarande period förra året. CSS sjuktal har ökat med 0,6 procentenheter, men CSS är en liten verksamhet med få anställda. Dock var förra årets första kvartal en period med höga sjukskrivningstal i hela landet (se t ex SCB Konjunkturstatistik över sjuklöner 2018). De två enheter som hade högst sjukfrånvaro 2018 har under 2019 års första månader sänkt sin sjukfrånvaro med 15 respektive 25 procent. Variationen är fortfarande störst mellan förskolans enheter där sjukfrånvaron är mellan 4 och 27 procent.

Avonova har haft i uppdrag att undersöka orsakerna till upprepad korttidsfrånvaro inom nämndens verksamheter. De har arbetat med en förskoleenhet och en skolenhet med hög korttidsfrånvaro. Återkopplingen från Avonova var att förskolan hanterar sjukfrånvaron på ett lämpligt, bra och systematiskt sätt, vilket är glädjande eftersom det är den verksamhet som har högst sjukfrånvaro.

I medarbetarenkäten för 2019 (HME) finns två viktiga resultat. Det ena är att utbildningskontorets medarbetare är motiverade och trivs på sina arbetsplatser. Det andra är att de jämfört med andra kollegor inom kommunen har en tuffare arbetsmiljö. Tabellen nedan visar medelvärdet på en skala från ett till fem på två påståenden om motivation.

HME 2019 Utbildningskontorets medarbetare Strängnäs kommun, alla medarbetare

Mitt arbete känns meningsfullt 4,58 4,5

Jag ser fram emot att gå till arbetet 4,11 4,04

Resultaten för motivationen är alltså något högre för utbildningskontorets medarbetare än kommunen i stort. När det gäller den tuffare arbetsmiljön för utbildningskontorets medarbetare handlar det om diskriminering, kränkningar samt hot och våld.

Har du, under de senaste tolv månaderna, blivit trakasserad enligt diskrimineringsgrunderna i ditt arbete? (procent) Utbildningskontorets

medarbetare Strängnäs kommun,

alla medarbetare Trakasserad av kollega/chef 3,3 3,6

Trakasserad av brukare/kund/klient/elev 10,4 7,5

Jag har själv inte blivit utsatt, men jag har

sett/upplevt andra bli trakasserade 20,5 14,7 Definition av trakasserad enligt diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

16

Har du blivit kränkt/särbehandlad i ditt arbete någon gång under de senaste tolv månaderna? (procent)

Utbildningskontorets

medarbetare Strängnäs kommun,

alla medarbetare Kränkt/särbehandlad av kollega/chef 11,8 11,5

Kränkt/särbehandlad av brukare/kund/klient/elev 12,8 8 Jag har själv inte blivit utsatt, men jag har sett/upplevt andra bli kränkta/särbehandlade 23,4 18,1

Definition av kränkning/särbehandling: En eller flera handlingar som har lett till ohälsa eller att du ställts utanför arbetsplatsens gemenskap.

Har du någon gång under de senaste tolv månaderna blivit utsatt för: (procent) Utbildningskontorets

medarbetare Strängnäs kommun, alla

medarbetare Våld och/eller hot av kollega/chef 0,6 0,9

Våld och/eller hot av brukare/kund/klient/elev 18,2 15,9 Jag har själv inte blivit utsatt, men jag har sett/upplevt andra bli utsatta för våld och/eller hot 25,5 17,8

Utbildningskontorets medarbetare blir inte trakasserade, kränkta eller hotade av kollegor och chefer i högre utsträckning än kommunens medarbetare i stort. Däremot blir de utsatta av saker från elever och ser sina kollegor bli utsatta för saker i mycket högre utsträckning än andra medarbetare i kommunen.

Samtidigt tycker utbildningskontorets medarbetare att man i lägre utsträckning än kommunens medarbetare i snitt arbetar aktivt med arbetsmiljöfrågor. 45,4% har svarat ”stämmer ganska bra” eller ”stämmer mycket bra” jämfört med 51,4% i kommunen som helhet.

Cheferna i utbildningskontorets verksamheter har en hög arbetsbelastning och har inte sällan ansvar för ett stort antal medarbetare. Somliga uttrycker att det är svårt att hinna med det pedagogiska ledarskapet bland alla andra uppgifter som ska utföras.

Analys

Huruvida resultatet på arbetsmiljöfrågorna i medarbetarundersökningen är ett uttryck för att man lägger mindre tid på arbetsmiljöarbete inom utbildningskontorets verksamheter än andra kommunala verksamheter, eller om behovet av arbetsmiljöarbete är större i utbildningskontorets verksamheter, är svårt att avgöra. Oavsett vad så visar resultaten kring hot och våld att vikten av arbetet med organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) inte nog kan understrykas.

Barn- och utbildningsnämndens grundskolor har nyligen genomgått en stor organisationsförändring. Det tar tid innan nya organisationer sätter sig. Tid är också en viktig faktor när det gäller utbildningskontorets systematiska arbete med såväl sjukfrånvaro som arbetsmiljö. Det är också en långsam process där det kan ta tid innan det går att se resultat. En försiktig nedgång i sjuktalen kan ses och förhoppningen är att den fortsätter under 2019.

17

Vikten av återhämtning och balans är ett av fokusområdena i kontorsplanen. Kontorsplanen ska också bidra till att hjälpa chefer att prioritera bland alla uppdrag. Chefernas arbetsmiljö är också något som måste uppmärksammas.

Det är sedan tidigare känt att kvinnor i kontaktyrken har höga sjukskrivningstal. Det går också att se samband mellan minskade ekonomiska resurser och ökade sjuktal om man tittar några år tillbaka i tiden. Strängnäs kommun har dessutom höga sjukskrivningstal nationellt sett. Orsakerna till detta måste sökas i ett vidare sammanhang än utbildningskontorets.

Slutsatser

Det sammantagna resultatet visar att sjukfrånvaron i några verksamheter är höga. De insatser som pågår behöver uthålligt fortsätta. Att byta fokus till frisknärvaro, friskfaktorer och det som faktiskt fungerar bra kan också vara en framgångsrik väg. Barn- och utbildningsnämnden behöver gemensamt med andra nämnder arbeta för att fördjupa förståelsen för Strängnäs höga sjuktal.

Resultatet visar också att utbildningskontorets medarbetare trivs på sina arbetsplatser trots en utmanande arbetsmiljö. Det pågående arbetet med organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) behöver fortsätta.

18

Perspektiv Ekonomi Mål: Barn- och utbildningsnämnden har en resursfördelning som kompenserar för olikheter

Prognos måluppfyllelse för året

Bedömning: Inte uppfyllt

Trend: Oförändrad

Sammanfattning av periodens viktigaste aktiviteter

Arbetet med att utveckla resursfördelningsmodellen är påbörjad.

Resultat

I barn- och utbildningsnämndens kvalitetsrapport avseende Bakgrund och förutsättningar 2018 analyserades den låga måluppfyllelsen i Strängnäs skolor. En av slutsatserna var att det faktiska utfallet av resursfördelningsmodellen talar för att grundbeloppet behöver stärkas och att resursfördelningsmodellen skulle behöva vara mer dynamisk när det kommer till fördelningen inom den egna verksamheten. 2019 års resursfördelning utgår från samma modell, vilket troligen leder till samma slutsats som 2018.

Analys

Eftersom en förändrad resursfördelningsmodell kan tillämpas först budgetåret 2020 kommer den inte att påverka måluppfyllelsen 2019. Bedömningen är därför att målet blir icke uppfyllt.

Slutsatser

Barn- och utbildningsnämnden behöver i resursfördelningen öka den socioekonomiska viktningen för att bättre kompensera skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Barn- och utbildningsnämnden behöver i finansieringen av den kommunala verksamheten ha ett ökat inslag av dynamisk omfördelning.

Barn- och utbildningsnämnden behöver sätta ett särskilt fokus i att följa upp att elever får det lagstadgade stöd de behöver genom ”läsa-, skriva-, räknagarantin” som träder i kraft 1 juli 2019.

19

Ekonomisk analys

Driftredovisning

Driftsredovisningen omfattar ett ekonomiskt utfall för januari till april per verksamhetsområde. Barn- och utbildningsnämnden redovisar per 30 april en positiv avvikelse med 5,9 miljoner kronor. Helårsprognosen är en budget i balans på totalen men avvikelser på verksamhetsnivå. De prognostiserade avvikelserna beror främst på:

• Kommunala grundskolorna (helårsprognos -3,6 miljoner kronor) • Skolskjutsar på Särskolan (helårsprognos -1,5 miljoner kronor) • Färre elever Thomasgymnasiet (helårsprognos -0,2 miljoner kronor) • Minskade hyreskostnader på grund av kortare uppsägningstid (helårsprognos

1,7 miljoner kronor) • Resursskolan (helårsprognos 1,5 miljoner kronor) • Utvecklingsmedel som inte tas i anspråk samt lägre personalkostnad elevhälsan

(helårsprognos 0,9 miljoner kronor) • Att hantera under året (helårsprognos 1,2 miljoner kronor)

Det finns dock ett underliggande underskott i grundskolans organisation. Det är fortfarande en eftersläpning i omställningskostnader för den nya skolorganisationen, där vissa beslutande åtgärder ännu inte kunnat verkställas under innevarande verksamhetsår. Kostnaden för att fortsätta driva Fogdö skola under läsåret belastar resultat negativt. Samtidigt är verksamheten svårplanerad vad gäller elevtal och antal elever med stora behov av stöd.

Ramprotokoll

Nämnd och förvaltning

Resultatet per 30 april är en negativ avvikelse med 0,3 mkr och helårsprognosen är ett överskott motsvarande 1,2 miljoner kronor att hantera under året.

Periodens negativa avvikelse härleds främst till att det är fler barn/elever i våra verksamheter än budgeterat för perioden, vilket bör vara i balans på helår. Demografisk volymjustering sker två gånger per år mot centralt budgeterat belopp i

20

samband med kommunens delårsrapport per 31 augusti samt slutavstämning i samband med årsbokslut. Belopp under 1,0 miljon kronor justeras inte.

Förskola inkl. pedagogisk omsorg och öppen förskola

Resultatet per 30 april är en positiv avvikelse med 4,2 miljoner kronor och helårsprognosen är ett överskott motsvarande 0,2 miljoner kronor. Helårsprognosen är ett resultat av lägre hyreskostnader för avveckling av Fogdö förskola under juli månad.

Varav kommunal verksamhet: 4 miljoner kronor Det positiva resultatet beror på en ökad efterfrågan av förskoleplatser vilket genererar en överinskrivning på förskolorna, vilka även har svårt att anställa behörig personal. De kommunala förskolorna har även nyttjat möjligheten att föra över medel från statsbidraget, som söks läsårsvis, till vårterminen för att täcka de högre kostnaderna som förväntas uppstå under sommaren. Grundskola inkl. fritidshem, förskoleklass

Resultatet per 30 april avviker positivt mot budget med 1,9 miljoner kronor och helårsprognosen pekar på ett underskott motsvarande 0,4 miljoner kronor.

Resultatet i helårsprognosen kan delas upp i följande poster:

Kommunala skolenheterna: -3,6 miljoner kronor

Tre skolor har en negativ prognos: Paulinska skolan, Tosteröenheten (Karinslundsskolan och Fogdö skola) och Stallarholmsskolan.

Skolorna har liknande beskrivningar och förklaringar av sina respektive underskott. Det handlar om elever med stödbehov som kräver ökade personella resurser och att tilläggsbeloppet för dessa elever inte täcker hela kostnaden. Paulinska skolan och Tosteröenheten beskriver svårigheter med att få ekonomi i delningstalen – Paulinska skolan på grund av ett ökat antal elever och därmed fler lärartimmar i t ex bild, musik och hemkunskap, men inte tillräckligt för att fylla heltider. Tosteröenheten beskriver svårigheterna vad gäller delningstalen då framför allt Fogdö har ett alldeles för litet elevunderlag att få ekonomi i.

Stallarholmsskolan beskriver också, utöver ovan nämnda om elever med stödbehov, att sjukdom bland personalen har lett till höga kostnader för vikarier.

Lägre hyra än budget: +1,5 miljoner kronor

Kommunen avslutar kontrakten i Härad och Länna tidigare än planerat och kostnaderna blir 1,5 miljoner kronor lägre än budgeterat.

Resursskolan: +1,5 miljoner kronor

Har inte gått igång till fullo.

Elevhälsa: +0,2 miljoner kronor

Lägre personalkostnader än budgeterat på grund av sjukskrivning. Särskolan inkl. särvux

Resultatet per 30 april är en negativ avvikelse på 0,1 miljoner kronor och helårsprognosen för särskolan är ett underskott på 1,5 miljoner kronor.

21

Underskottet beror på att kostnaden för skolskjutsar blivit dyrare än budget, vilket bland annat beror på fler elever och större upptagningsområde, samt att särskolan har elever som inte kan åka tillsammans med andra elever. Enheten grundsärskolan visar på helår en budget i balans.

Gymnasieverksamhet

Resultatet per 30 april är en negativ avvikelse med 0,1 miljoner kronor och helårsprognosen är ett överskott på 0,5 miljoner kronor. Överskottet kan förklaras med intäkter i form av ett statsbidrag som är till för att stärka utbildningen på introduktionsprogrammen.

Thomasgymnasiet

Thomasgymnasiet signalerar dock att det kan bli ett litet minusresultat på helår på de teoretiska programmen då de första söksiffrorna visar ett visst tapp av elever jämfört med budget. Förmågan att behålla elever kommer att påverka utfallet.

Vuxenutbildning

Resultatet per 30 april är en positiv avvikelse med 0,3 miljoner kronor. Förväntad helårsprognos är en budget i balans.

Faktorer som påverkar helheten avseende ekonomiskt resultat är förhållandet mellan riktade intäkter från staten och budgeterad ram.

För att kunna utöka DUAN (delegationen för unga och nyanlända till arbete) med det så kallade ”lågutbildade-spåret” krävs ett utökat personalbehov under hösten 2019 som inte ryms i vuxenutbildningens ram.

22

Investeringar

Barn- och utbildningsnämndens investeringsbudget 2019 uppgår till 10,9 miljoner kronor varav 0,9 miljoner kronor är överförda från 2018. Perioden januari-april visar ett utfall på ca 0,7 miljoner kronor och består främst av kostnader för IT-investeringar (0,6 miljoner kronor) samt möbler och utrustning (0,1 miljoner kronor).

• Inventarier nya lokaler avser förskolor i Stallarholmen där lokaler som tidigare har använts till skolverksamhet nu anpassas till förskoleverksamhet samt en äldre förskola som har renoverats och beräknas stå klar till hösten 2019. Inköpen till dessa förskolor kommer att ske främst under sommaren 2019. Projekten är budgeterade till 1,1 miljoner kronor.

• Investeringar i möbler och utrustning avser reinvesteringar av möbler och utrustning men också vissa verksamhetsanpassningar. Investeringarna är budgeterade till 2,1 miljoner kronor. Utfallet är lågt beroende på att arbetet med fördelningen av 2019 års investeringsmedel inte har slutförts vilket påverkar utfallet för perioden. Inköpen kommer främst att ske inför skolstarten hösten 2019.

• Investeringar i verksamhetsanpassningar är budgeterade till 0,9 miljoner kronor och avser mindre anpassningar och kompletteringar inom flera verksamheter. Fördelningen av 2019 års investeringsmedel har inte slutförts vilket påverkar utfallet för perioden. Inköpen kommer främst att ske inför skolstarten hösten 2019.

• Investeringar i digitala verktyg avser elevdatorer, Office 365, klassutrustning, olika system samt infrastruktur och är totalt budgeterade till 6,8 miljoner kronor. Till största delen kommer investeringarna att genomföras under kvartal 2 och 3.

Samtliga investeringsmedel beräknas förbrukas under 2019.

Investeringar (tkr) Total Periodens utfall 2019-04-30 Helårsprognos 2019

Projektbenämning

nettobudget

2019+

Inkomst -

Utgift Netto Återstår+

Inkomst -

Utgift NettoAvvikelse

prognos

Inventarier nya lokaler -1 051 0 -4 -4 1 047 -1 051 -1 051 0

Verksamhetsanpassningar -3 000 0 -120 -120 2 880 -3 000 -3 000 0

IT och digitalisering -6 840 0 -545 -545 6 295 -6 840 -6 840 0

Summa investeringar -10 891 0 -668 -668 10 223 0 -10 891 -10 891 0