Det är inte säkert att renoveringav ett golv med fukt- och emis-sionsskador avhjälper proble-met. Orsaken är att skadliga ke-miska ämnen som bildas när limkommer i kontakt med för fuk-tig betong har trängt ned i be-tongen. De deponerade ämnenakan sedan avges till inomhusluf-ten trots att matta och lim byttsut. Det visar resultaten av endoktorsavhandling av AndersSjöberg som diputerades påChalmers Tekniska Högskoladen 1 juni.

De senast åren har forskare upprepadegånger visat samband mellan SBS (SickBuilding Symptom) och fuktiga byggna-der. I senaste numret av den internationel-la tidskriften ”Indoor Air” beskriver Bor-nehag et al en granskning av 61 medicin-ska forskningspublikationer som sam-mantaget visar ett starkt samband mellanfuktiga byggnader och ohälsa i form avluftvägsbesvär såsom fölkylning, pipandeandning och astma.

Studierna gör också troligt att det finnsett samband mellan fuktiga byggnaderoch andra symptom såsom trötthet, hu-vudvärk och luftvägsinflammationer.Detta är symptom som ofta förknippasmed ohälsa i form av SBS i byggnader.

Även om forskningsresultaten som stu-derades inte kunde klarlägga orsakssam-bandet mellan fuktiga byggnader ochohälsa så påpekas det i artikeln att detfinns tillräckligt med bevis för att motive-ra preventiva åtgärder mot fukt i byggna-der, ur ett hälsoperspektiv.

Fukt ger förhöjda emissionerNästa steg i indiciekedjan är de forsk-ningsrapporter som visar sambandet mel-lan fuktiga byggnadsmaterial och förhöjdaemissioner av VOC (Volatile OrganicCompounds). Bland annat har det skrivitstvå licentiatuppsatser på Chalmers, Weng-holt Johnsson (1995) och Sjöberg (1998),

som visar hur fuktnivån i en golvkonstruk-tion påverkar emissionen av VOC. Rap-porterna beskriver hur limmet under golv-beläggningen bryts ner i kontakt med fuk-tig betong och förhöjda, sekundära, emis-sioner uppstår. Dessa emissioner kan en-ligt mätningar med FLEC (Field and La-boratory Emission Cell) på provkropparvara flera hundra gånger större än materia-lens egenemissioner.

Anledningen att golv och golvmaterialhar hamnat i fokus i emissionsdebatten ärdels att de utgör en stor yta i en byggnadsom är direkt exponerad mot inomhusluf-ten och dels att de ofta varit skadedrabba-de under åren. I ett nyhetsbrev från AK-konsult Indoor Air AB beskriver professorLars-Olof Nilsson på Chalmers ”Skadeor-saker i golv och grunder – vad har vi lärtav historien?” på ett intressant och tänk-värt sätt.

Följdskadorna av fukt kan oftast liknasmed ”okontrollerat kretslopp”, om ut-trycket tillåts. Det vill säga att materialsom under lång tid är fuktiga börjar brytasned, förlora sina egenskaper och dess av-sedda funktion. Nedbrytningen är ofta an-tingen biologiskt betingad, till exempelmögel och röta, eller ”kemiskt” betingadsom exempelvis alkalisk hydrolys avgolvlim vid för tidig mattläggning. I sam-band med nedbrytningen emitteras en stormängd olika VOC till rumsluften, sam-mansättningen av dessa ämnen varierarberoende på material och vilken typ avnedbrytning det är frågan om. Ofta be-tecknar man biologiskt producerad VOCför MVOC (Microbial produced VolatileOrganic Compounds).

Koppling mellan kemiskemission och ohälsaFör att föra resonemanget i hamn skullenu kopplingen mellan emission av VOCeller förekomsten av kemiska ämnen irumsluften och ohälsa beskrivas. Tyvärrär det sambandet inte helt klarlagt. Borne-hag hade 1994 problem med att hitta enkoppling mellan kemiska ämnen i rums-luften och upplevd ohälsa då han i sindoktorsavhandling ”Mönsteranalys av in-omhusluft – undersökning av luftkvalitet isjuka hus med flytspackelproblem” stude-rade bostadsområdet Dalen i Enskede iStockholm.

Bornehag tog till mönsteranalys av dekemiska ämnena som hittades i rumsluf-ten i Dalen för att studera sambandet medohälsa. Med mönsteranalys menas att be-akta förekomsten av olika ämnen tillsam-mans, inte bara var och en för sig. Detkan liknas lite grann med spelet ”MasterMind”, det gäller att ha alla fyra ploppar-

na med och på rätt plats för att få full ut-delning. Genom mönsteranalysen kundeett antal ämnen associeras till lägenhetermed kaseinhaltigt flytspackel. Responsenav dessa kemiska ämnen och många flerhar senare undersökts på sensibiliserade(överkänsliga) människor i klimatkam-mare. Andersson et al (1997) redovisar ensammanställning över ett stort medicin-ska studier där man drar slutsatsen att”Indoor air pollution including VOC”med största sannolikhet orsakar hälsoef-fekter och komfortproblem. Man lyckasdock inte peka ut enstaka ämnen som kanorsaka SBS. Istället myntas senare be-greppet OCIA (Organic Compounds inIndoor Air), som tänkbar orsak till SBS.Begreppet OCIA anges ofta med referenstill Andersson et al (1997). I artikeln be-skrivs också att TVOC/VOC kan använ-das för att hitta högemitterande materialoch aktiviteter utan att för den skull hanågon direkt koppling till hälsoeffekter.

Även om man inte kunnat klarläggasambanden mellan fuktiga byggnader ochSBS råder det ett samförstånd bland fors-karna och experter på området att detfinns något, låt oss kalla det ämne ”X”,som orsakar besvären hos brukarna. Detvore osannolikt att någon slags ”fjärrver-kan” från byggnaden, som inte gick attmäta eller på annat sätt observera, påver-kade vissa människor och orsakade SBS.Ibland verkar det dock vara så, som exem-pelvis då en person som mått mycket då-ligt under en längre tid i en viss byggnadfår symptom bara av att se ett fotografi avbyggnaden. Men och andra sidan finns detpersoner som ätit för mycket prinsesstårtavid något tillfälle och sedan inte kunnattitta åt en prinsesstårta på flera år utan attmå illa. Detta med ”invand ohälsa” verkarinte vara något specifikt för SBS.

Wolkoff et al (1997) beskriver i en arti-kel i tidskriften Indoor Air att de flestaVOC:s som påträffas i inomhusluften ärkemiskt inerta och förekommer dessutomi så låga koncentrationer att de rimligeninte kan orsaka SBS. I artikeln som heter”Are We Measuring the Relevant IndoorAir Pollutants?” diskuterar författarnaistället om att vissa oxiderbara VOC:stillsammans med lämpliga oxidanter, ex-empelvis ozon, kan bilda kortlivade menirriterande ämnen som möjligen kan orsa-ka SBS. Dessa kortlivade ämnen ombil-das hela tiden och är praktiskt taget omöj-liga att mäta, ens på laboratorium.

Empiriska samband mellanfuktiga byggnader och ohälsaMånga lyckade SBS-utredningar i Sverigehar använt mätningar av VOC för att hitta

30 Bygg & teknik 5/01

Renovering av golv i ”sjukahus” kan förvärra problemen

Artikelförfattare ärtekn dr AndersSjöberg,Institutionen förByggmaterial,Chalmers TekniskaHögskola samtFuktdimen-sionering AB i Göteborg.

högemitterande material eller ”aktivite-ter”. Det första steget i en utredning ärdock inte att börja mäta, utan att kartläggautbredningen av besvär i byggnaden. Det-ta har antingen gjorts genom intervjuer,om det är en liten byggnad med få bruka-re, eller med hjälp av enkätundersökning,om det är ett stort hus med många brukarebeskriver Hall och Wessén (1999) i enkonferensartikel. Yrkesmedicinska klini-ken på regionsjukhuset i Örebro har ut-format en frågeenkät som har använts vidmånga SBS-utredningar, till enkäten finnsäven ett stort referensmaterial med bruka-re i ”friska byggnader” att jämföra resulta-tet med.

Kunskapen om utbredningen av besvä-ren i byggnaden är utgångspunkt för atthitta orsaken till dem. Granskning av rit-ningar kan i nästa steg visa att utbred-ningen av SBS sammanfaller med vissakonstruktionslösningar eller materialval.Ofta har det funnits ett tydligt sambandmed vissa grundläggningsmetoder ochSBS. Även materialval såsom avjäm-ningsmassa eller en tät PVC-matta har imånga byggnaden haft samma utbredningsom SBS-besvären. När utredaren hittarsådana samband i utbredning, som stäm-mer med hans erfarenhet, behövs ofta det-ta verifieras med en mätning. Det skahelst vara en mätning som kan jämförasmed ett kritiskt värde och visa om det ärkällan till SBS eller inte. Men eftersom viinte vet vad det är som orsakar SBS vet viinte heller vad det är som vi ska mäta föratt påvisa att det faktiskt är källan till SBSsom hittats. Däremot vet vi att det finnsett säkerställt samband mellan fuktigabyggnader och SBS som man kan använ-da i utredningssyfte.

En ”fuktig byggnad” är ur medicinsktperspektiv ett ospecifikt begrepp som in-nefattar en mängd olika kännetecken påbyggnaden. Eftersom varken läkaren ellerpatienten vanligtvis har ingående kun-skap om byggnadsteknik, fuktmekanik el-ler fukttillståndet i de byggnader där pati-enten vistas så tar de till enkla och tydligakännetecken på fukt. Dessa känneteckenär bland annat låglutande yttertak, immapå insidan av fönstret vintertid och före-komsten av silverfiskar.

För en byggnadsfysiker är detta ettnaivt sätt att beskriva fukttillståndet i enbyggnad, men det är inte desto mindre an-vändbart. Genom att översätta läkarnaskännetecken på en fuktig byggnad tillbyggnadsfysikerns begreppsvärld fås enfingervisning om vad man ska leta eftervid SBS-utredningar.

Låglutande tak är för en byggnadsfysi-ker en riskkonstruktion vad gäller vatten-läckage. I en sådan konstruktion är detbland annat svårt att få täta anslutningaroch en fungerande takavvattning. Mångabyggnader med låglutande tak har därförfått vattenläckage med påföljande fukt-skador i tak- och väggkonstruktionen somföljd.

Imma på insidan av fönstret vintertidkan visa på en hög fuktbelastning inom-

hus. Fukten kan då genom konvektion fö-ras ut i otätheter i väggar och tak och kon-densera i kalla delar med en fuktskadasom följd.

Förekomsten av silverfisk tyder på attdet är ihållande fuktigt, åtminstone i någotskrymsle. Är det så fuktigt att silverfisktrivs kan det exempelvis ha varit ett läcka-ge från ett vattenrör eller otätheter i bad-rummets tätskikt som orsakat en fuktskada.

Alla de här kännetecknen för en fuktigbyggnad som läkarna beskriver i svepandeordalag kan en byggnadsfysiker alltså klämed byggtermer. Det handlar nästan ute-slutande om någon typ av fuktskada somgår att beskriva med fuktmekanik ochmäta med fuktgivare. Alla fuktskador i enbyggnad fångas dock inte upp av de gäng-se kännetecknen. Därför har läkare i sam-arbete med byggnadsfysiker utvecklatdessa kännetecken till att bli mer precisa.Exempelvis sker detta genom att exem-pelvis notera om byggnaden är uppfördmed en fuktkänslig grundläggningsmetod.

Utbildade fuktskadeutredareDet finns en sammanslutning av fuktska-deutredare, byggdoktorer, som specialise-rat sig på att utreda fuktskador i byggna-der. De får sin grundläggande kunskap attutreda orsakssamband vid fuktskador avprofessor Lars-Olof Nilsson och träffasdärefter regelbundet för att byta erfaren-heter och lära av varandra. Byggdoktorer-na går systematiskt till väga och utför hu-vudsakligen utredningarna enligt följandetre punkter:1. Visa att det är en fuktskada och inte nå-gon annan skadetyp!2. Visa var fuktkällan finns!3. Visa varför denna fuktkälla kunnat geen skada, dvs orsakssamanhanget!

Många gånger kopplas byggdoktorerin på skadefall i andra byggnader än desom direkt kan sägas ha en fuktskada.Ofta är den utlösande faktorn bakom ut-redningen att brukarna klagar på SBS.Genom sitt sätt att arbeta hittar byggdok-

torerna ofta fuktrelaterade oegentligheter ibyggnaderna. När dessa fuktskador sedanrenoveras, genom att skadade materialbyts ut och källan till fukten undanröjs,minskar också SBS-besvären hos brukar-na. Detta sker utan att man egentligen kanförklara hur brukarnas hälsa kunnat på-verkas av fuktskadan. Ibland kan dock enviss andel av besvären kvarstå efter åt-gärd, det är kanske de som kan liknas vidatt må illa av prinsesstårtan efter att haätit för mycket eller så kan besvären haytterligare ett ursprung förutom den åt-gärdade fuktskadan.

Genom att utreda fuktskador i en bygg-nader och sedan åtgärda dem har bygg-doktorerna byggt upp en stor erfarenhets-bank. De vet vilka konstruktioner som haren uppenbar risk att drabbas av fuktskadoroch hur man åtgärdar dem på ett säkertsätt. De besitter också, som grupp, en storkunskap om vilka typer av fuktskadorsom kan orsaka SBS och hur man bäst åt-gärdar dessa för att få positivt förändringav brukarnas hälsa.

Alla dessa utredningar av byggdokto-rerna, som författaren av denna artikelfått inblick i genom att samarbeta meddem, ”publiceras aldrig”. Utredningarnadokumenteras som rapporter och åtgärds-förslag och stannar mellan utredare, fas-tighetsägare och beställaren. Uppföljningav åtgärderna består ofta av att förvaltareninte längre hör några klagomål från bru-karna.

Riktad emissionsmätning motgolvGanska ofta vid utredningar av SBS ochfuktskador i byggnader utpekas golvetsom källa till förhöjda emissioner. Imånga fall har riktade emissionsmätning-ar mot golvet utförts för att visa att det ärkällan. Denna teknik har bland annat an-vänts av Bornehag (1994), i utredningenav Dalen, samt av Hall och Wessén(1999).

31Bygg & teknik 5/01

Förkortningar.SBS Sjuka hus problem, ”Sick Building Symptome”VOC Flyktiga kolväten, ”Volatile Organic Compounds”TVOC Totala halten flyktiga kolväten, ”Total Volatile Organic

Compounds”MVOC Mikrobiellt producerade flyktiga kolväten, ” Microbial produced

Volatile Organic Compounds”OC Kolväten, ”Organic Compounds”OCIC Deponerade kolväten i betong, ”Organic Compounds

In Concrete”OCIA Organiska ämnen i inomhisluften, ” Organic Compounds in

Indoor Air”VOC-profil Inträngningsprofil av exempelvis deponerade nedbrytningsprodukterTenax-rör Adsorbentrör för VOC-mätningar, rören är packade

med ”Tenax TA”GC-FID/MS Utrustning för analys av Tenax-rör, ”Gas Chromatograph with

Flame Ionisation detection or with mass spectrometry”RF Relativ fuktighetEF Flödeshastighet av kemiska ämnen från en yta, ”Emission Faktor”

Genom att skära bort 10 • 10 cm mattablottläggs underliggande avjämnings-massa eller betong. På den blottlagdaytan placeras genast en FLEC eller ettexsickatorlock och ett luftprov pumpasgenom Tenax-rör för att sedan analyse-ras med GC-FID/MS. Eftersom mattanhar ett högt genomgångsmotstånd för dekemiska ämnena, precis som för fukt, ärkoncentrationen mycket högre undermattan än i rumsluften, om nedbrytningskett i golvkonstruktionen. Av sammaanledning, att mattan utgör ett motstånd,blir emissionshastigheten mycket störrefrån en blottlagd yta än för motsvarandeyta med matta.

Resultatet från en riktad mätning motgolvet kan sällan jämföras med mätningari rumsluften. Koncentrationen av VOC irumsluften, som kommer från golvet, be-ror dels av emissionshastigheten från gol-vet och dels av utspädningshastigheten,det vill säga rummets ventilation. Efter-som mattan har ett högt genomgångsmot-stånd blir emissionen från golvytanmycket liten, även i de fall mätningar motfrilagd spackelyta visar höga värden. I endoktorsavhandling från Chalmers visarSjöberg (2001) att från ytan på en normalPVC matta blir EF (Emission Factor) förbutanol från golvet ungefär 8 µg/(m2 • h)för en fri koncentration på 10 • 10-6 kg/m3

av butanol under mattan. Det är osäkert att upprätta gränsvärden

för kemiska ämnen eftersom vi inte vetvilka ämnen som orsakar SBS. Erfarenhe-ter från flertalet SBS-utredningar visardock att om en fri koncentration på 10 •

10-6 kg/m3 butanol mäts under en limmadmatta, enligt metoden i Sjöberg (2001),har limmet utsatts för ”kraftig alkaliskhydrolys”. Det förekommer och andra si-dan redan att gränsvärden skrivs in i åt-gärdsförslag efter konsultation med för-säljare av emissionsspärrar. Den fria kon-centration mellan spärrskikt och mattahar då högst fått vara 2 • 10-6 kg/m3 för bu-tanol och 2-etylhexanol, var för sig, viduppföljande mätning några månader efteråtgärd.

Misslyckade åtgärder av golvVid renovering av golv med ”emissions-skada” är det ibland vanligt att man barabeaktar fuktproblematiken som orsakadenedbrytningen. Vid många utredningar ärgolvet torrt, långt under de gränsvärdensom anges för mattläggning i HusAMA,men har ändå höga emissioner av ned-brytningsprodukter. Det är uppenbart attgolvet i dessa fall har varit fuktigare tidi-gare men nu torkat ut. Ett vanligt men”felaktigt” åtgärdsförslag att bara riva utmattan och limma dit en ny. I bästa fallföreskrivs någon veckas ”vädring” elleratt översta centimetern betong fräses bortinnan ny golvbeläggning limmas på igen.Ibland hjälper dessa åtgärder, men allt förofta rapporteras återkommande problem ibyggnader där man inte beaktat emissio-nen från nedbrytningsprodukter med till-räcklig omsorg vid renoveringen.

Anledningen till att det inte blir brafast man bytt ut den gamla ”fuktskadade”mattan beror sannolikt på att den inte varkällan till emissionen, numera. OC (Or-ganic Compounds) som bildats vid ned-brytning av limmet kan tränga in flera cmi betongen, i extrema fall har byggdokto-rer hittat OCIC (Organic Compounds InConcrete) på mer än 10 cm djup. Om maninte beaktar dessa deponerade nedbryt-ningsprodukter, OCIC, kan det hända attde tränger upp och emittera till rumsluf-ten, under lång tid efter renoveringen, ochorsakar SBS.

I de objekt där nedbrytning av golvlim-met orsakats av påskjutande markfukt ärdet vanligt att åtgärdsförslaget blir en”öppen golvbeläggning”. På så sätt kanfukten i golvkonstruktionen försvinnaupp i rumsluften och konstruktionen blirtorrare. Ett bra exempel på en sådan lös-ning är att lägga klinkersgolv i källaresom saknar ordentligt fuktskydd underbetongplattan. Den påskjutande markfuk-ten har då möjlighet att gå upp och av-dunsta genom skarvarna mellan plattorna.Klinkersgolv är en förträfflig lösning urfuktteknisk synvinkel eftersom de inte ärkänsliga för fukt och ger påskjutandemarkfukt en möjlighet att torka. Dock hardet visat sig att OCIC också kan passera iskarvarna mellan plattorna med kvarva-rande, eller i värsta fall ökade, symptomav SBS hos brukarna som följd.

I golv med höga halter av OCIC gällerdet att beakta både fuktproblematiken,som ursprungligen orsakade en nedbryt-ning, och de kemiska ämnena som kan haträngt långt in i konstruktionen. Ett mate-rial som är tätt mot vattenånga, till exem-pel en plastfilm, behöver inte vara tättmot OC och andra kemiska ämnen. Detenda som verkar vara riktigt tätt mot OCär glas, en folie av aluminium eller annanmetallfolie.

EmissionsspärrarDet finns idag ett tiotal emissionsspärrarpå marknaden som kan användas vid re-novering av golv med fuktskadade be-läggningar. Enligt försäljarna har spärr-skikten positiva egenskaper som ser tillatt golven blir ”sunda”. Ett projekt påChalmers håller för närvarande på attkartlägga egenskaperna hos dessa spärr-skikt. Resultaten från projektet beräknasvara färdiga att publicera under höstenoch ska kunna användas som beslutsun-derlag vid val av spärrskikt vid renove-ring av golv med höga halter OCIC.

Utredning av”emissionsskadade” golvFör att avgöra vilken metod som är lämp-lig vid åtgärd av ett golv med fuktskadadbeläggning behöver man till att börja medfå en klar bild av skadans omfattning.Först och främst är det viktigt att veta ut-bredningen på emissionsskadan så attskadade områden inte lämnas utan åtgärd.Det kan i så fall få till följd att besvären

kvarstår hos brukarna och utredningenmåste göras om. Det är inte heller motive-rat att åtgärda oskadade golv ”för säker-hets skull”, de pengar som en onödigtomfattande åtgärd kostar kan alltid an-vändas på bättre sätt.

Det är viktigt att klarlägga nuvarandefukttillstånd i de skadade områdena. Ombetonggolvet fortfarande är fuktigt måstebåde fukt och emissionsproblematikenbeaktas vid åtgärd. Är betonggolvet torrtnu kan det mycket väl ha varit fuktigt tidi-gare. Genom att utgå från uppmätta fukt-profiler och sedan ”beräkna fukttransportbaklänges” kan golvets fukthistoria klar-läggas. Källan till det ursprungliga fukt-problemet kan identifieras och åtgärdasom så är nödvändigt.

Om det är frågan om en gammal fukt-skada som orsakat alkalisk hydrolys avgolvlimmet är det troligt att nedbryt-ningsprodukter trängt långt in i betongenoch orsakat höga halter av OCIC. Dettakontrolleras genom att mäta en VOC-pro-fil enligt Sjöberg (2001), metoden be-skrivs summariskt nedan.

Åtgärder av”emissionsskadade” golvFör att få bästa resultat kan man tänka sigatt byta allt material som innehåller depo-nerad OC eller andra kemikalier, vid enrenovering. Detta är sällan ekonomisktmotiverat eftersom det i praktiken kan in-nebära att hela bjälklag måste bilas bort,OCIC har ofta trängt ner i mätbara mäng-der till mer än 5 cm djup. Det är dock imånga fall lämpligt att bila bort eventuellavjämningsmassa eller överbetong, därmycket av nedbrytningsprodukterna harsamlats. På så sätt minskas markant denmaximala fria koncentrationen av OC ikonstruktionen. Denna åtgärd bör dockalltid kombineras med någon av nedan-stående åtgärder.

Om emissionsskadan består av en be-gränsad nedbrytning, av golvlimmet, kangolvet renoveras genom att den gamlamattan tas bort och betongytan rengörsfrån limrester. På det rengjorda betong-golvet byggs sedan ett tillräckligt tättskikt upp för att hindra OCIC att avgå tillrumsluften i för hög takt. En låg emissionav deponerade nedbrytningsprodukterfrån golvet kan föras bort av en väl funge-rande ventilation och på lång sikt blir gol-vet utvädrat från OCIC. Denna metod,med ett tätt skikt på betongen för att hind-ra höga emissioner, är även lämpligt attanvända i kombination med att man av-lägsnar avjämningsmassan eller överbe-tongen.

Risker med denna lösning är att vi idaginte vet hur hög koncentration fri OC gol-vet får ha för att metoden ska fungera.Kanske borde man ta till annan åtgärd föratt vara på den säkra sidan om den friakoncentrationen av enstaka OC är hög.En ren spekulation, baserad på viss erfa-renhet, från författaren är att vid fri kon-centration, av enskilda nedbrytningspro-

32 Bygg & teknik 5/01

dukter i betongen, över 5 • 10-6 kg/m3 kandenna metod vara osäker att använda. Vivet inte heller hur täta spärrskikten är motOC och andra kemikalier som finns i be-tonggolvet, här kommer rapporten frånChalmers senare i höst att ge några svar.Slutligen är den största osäkerheten att viinte känner ämne ”X” som orsakar SBS,kanske blir emissionen av detta okändaämne ibland så hög att de känsligaste indi-viderna i byggnaden fortfarande harsymptom, även fast golvet är åtgärdatmed denna metod.

Om emissionsskadan består av en kraf-tig nedbrytning, av golvlimmet, eller omgolvet av någon annan orsak har hög kon-centration av fri OC är det svårt att stoppaemissionen med ett tätt skikt. En bättremetod kan då vara att låta OCIC emitterafrån betongen men ventileras bort innande når inomhusluften. Detta kan görasmed en undertrycksventilerad luftspalt,en sådan kan skapas med ventilerad Pla-tonmatta, Nivellgolv eller annan liknandelösning.

Dessa golvsystem byggs upp på befint-ligt, förorenat golv, och skapar en luft-spalt ovanpå betongen som ventileras.Det är inte nödvändigt att avlägsna av-jämningsmassa och överbetong när mananvänder denna metod eftersom OC somemitterar från betongen effektivt kommeratt ventileras bort. Till golvsystemet hören särskild fläkt som kontinuerligt sugerut den förorenade luften ur spalten.

Det är inte säkert att fläkten permanentbehöver vara i drift, för all framtid, meddenna åtgärd. Efter några år kan koncen-trationen av nedbrytningsprodukter haminskat så mycket, i betongen, att fläktenkan kopplas bort och intagen till luftspal-ten tätas. Naturligtvis ska en sådan för-ändring föregås av en mätning av emis-sionshastigheten och kvarstående OCIC.

Mätning av VOC-profilerVid mätning av OCIC är det vanligt attanvända VOC-profiler enligt Sjöberg(2001). Vid provtagning i bjälklaget tasdå betongbitar ut på samma sätt som viduttaget prov för RF-mätning, se RBK-ma-nual (2001). Betongprovet, cirka 100gper nivå, tas lämpligen från djup 0–1 cm,2–3 cm samt 4–5 cm och läggs nivåvis i250 ml stora glasburkar med tätslutandelock, se figur 1.

Burkarnas lock förses med anslutningtill Tenax-rör, sådan anslutningar kan till-verkas genom att borra två hål i flaskan ochmontera ”genomgångar” och swagelock-kopplingar som passar på Tenax-rör. Lockmed invändig teflonpackning ska användasför att minska depåeffekten i plasten.

Burkarna förvaras i stabilt rumsklimatmed cirka 20 °C i tre till sju dagar för attde kemiska ämnena i betongen ska ställasig i jämvikt med luften i flaskan. Dettasker på liknande sätt som med fukt vidfuktmätning på uttaget prov. Om provetinte direkt kan läggas i glasburkarna vidprovtagningen ska de viras in i flera lageraluminiumfolie. Det går bra att använda

aluminiumfolie för matlagning som kanköpas i matbutiker. ”Kläm åt” varje lageroch se till att de inte går sönder undertransporten till labbet.

När jämvikt mellan VOC i betongbi-tarna och luften i flaskan ställt in sig sugs20 ml luft från headspacen, det vill sägaluften i flaskan som är i jämvikt med be-tongen”, genom ett Tenax-rör. Användgärna en 20 ml injektionsspruta. Var nog-grann med att suga ut exakt rätt luft-mängden då denna måste anges vid efter-följande GC-FID/MS analys av röret föratt få ”rätt koncentration”.

Resultatet som fås när Tenax-röretanalyseras anger den ”fria koncentratio-nen” av VOC i luften i betongens porer,på provtagningsdjupet. Det är denna kon-centration som är den drivande potentia-len för transport av VOC, precis som ång-halten är för fukttransport.

Vid de flesta fall av emissionsskadadegolv där VOC-profiler mätts upp har kon-centrationen av enskilda ämnen minskatmed djupet. I figur 2 visas hur den fria kon-centrationen av butanol minskar med dju-pet i ett bjälklag i Stockholm. Mätvärdena

har passats mot lösningen av Ficks 2:a lag,”errorfunction”, som beskriver koncentra-tionsförändring till följd av masstransport.

VOC och fuktmekanikPrecis som en hög fuktbelastning i formav ett fuktigt klimat eller en fuktskada gör

35Bygg & teknik 5/01

Figur 2: Riktad emissionsmätning mot frilagd betongyta med hjälp av exikator-lock. Mätningen syftar till att hitta högemitterande material och konstruktioner.

Figur 1: Flaska vid konditionering respektive vid mätning av VOC-profil.Mätningar görs på betong från olika djup i bjälklaget för att fastställa

inträngning av nedbrytningsprodukter.

Mätning av tio VOC-profiler i enbyggnad med SBS-besvär. På varje

mätställe har cirka 100 g betongprovtagits ut på tre djup, ungefär 0–1 cm, 2–3

cm samt 4–5 cm.

att materialen ta åt dig fukt, kan mate-rial också adsorbera OC och andrakemiska ämnen ur omgivningen. En-ligt Sjöberg (1998) kan samma beräk-ningsmetoder och ekvationer som an-vänds för fukttransport också använ-das för transport och absorption avVOC i byggnadsmaterial.

Genom att tillämpa genomgångs-motstånd på samma sätt som för fuktkan man till exempel bestämma vil-ken koncentration som kommer attråda mellan ett spärrskikt och mattanefter åtgärd. De materialegenskaperman måste veta är mattans genom-gångsmotstånd mot det OC man skaberäkna koncentrationen för. Exem-pelvis har en homogen PVC-matta ettgenomgångsmotstånd, Rfc (Resistance,floor covering), mot butanol på 3,7 • 106

s/m enligt Sjöberg (2001).I ekvationen nedan är cmellan den sökta

fria koncentrationen av ett OC mellanspärrskikt och matta. cbtg är det högstavärdet på den fria koncentrationen i be-tongen för ämnet, alltså ett uppmätt värde.crum är koncentrationen i rumsluften avdet OC man ska beräkna koncentrationenför, vanligtvis är den försumbar i jämfö-relse med den fria koncentrationen i be-tongen och kan därför sättas till noll. Rs ärspärrskiktets genomgångsmotstånd motdet aktuella ämnet, denna materialegen-skap hos spärrskiktet kan försäljarna re-dovisa för de vanligaste nedbrytningspro-dukterna, det vill säga för butanol och 2-etylhexanol.

Rscmellan [kg/m3] = cbtg - –––––– • (cbtg - crum)Rfc + Rs

En annan användbar beräkning är atträkna ut emissionsfaktorn från golvet omman vet golvbeläggningens genomgångs-motstånd och maximal fri koncentrationav OCIC i betongen. Beräkningarna görsenligt Ficks 1:a lag som beskriver denvanligaste typen av masstransport. Densom strävar efter att jämna ut koncentra-tionsskillnader mellan olika platser. Ek-vationen nedan säger att flödet (EF) berorav koncentrationsskillnaden mellan lufteni betongens porer och i rummet, delatmed genomgångsmotståndet för mattanmellan dem. Faktorn 3,6 • 1012 är till för attfå rätt enhet på emissionsfaktorn EF, detvill säga [µg/(m2 • h)]. Notera att det an-givna siffervärdet på faktorn endast gällernär koncentrationer och motstånd anges iSI-enheter.

cbtg - crumEF [µg/(m2 • h)] = –––––––– • 3,6 • 1012

Rfc

Låt oss räkna ett övningsexempel meden vanlig PVC-matta på ett betonggolvsom är så emissionsskadat att det anseskunna vara källan till SBS. När den friakoncentrationen av butanol i ytan på be-tongen, cbtg, är i storleksordningen 11 •

10-6 kg/m3 måste OCIC beaktas enligtnågra byggdoktorers erfarenhet. Om Rfcantas vara 4 • 106 s/m och crum försummasblir emissionsfaktorn EF ungefär 10 µg/

(m2 • h). Notera att denna EF är i storleks-ordning med en låg egenemission hos enmatta.

KonklusionVi vet idag att fuktiga byggnader ger upp-hov till SBS. Vi vet också att fuktiga ma-terial ger upphov till höga emissioner avVOC från material. Dessutom har vi star-ka indicier på att VOC eller andra OCIAorsakar SBS. Även om inte de exakta or-sakssammanhanget kan vi med stor san-nolikhet säga att fuktskadade material gerupphov till SBS. Speciellt gäller det förmaterial och konstruktioner där man visatatt fuktskadan gett upphov till storamängder nedbrytningsprodukter.

Nedbrytningsprodukterna kan trängain i materialen och bli kvar där under långtid. Det är inte ens säkert att de försvinnervid en renovering av den fuktskadadekonstruktionen. Ibland kan till och medhälsosymptomen bli värre efter åtgärd dåen öppnare golvbeläggning valts.

Slutligen ska framhållas att det finnsutredningsrutiner och mätmetoder förOCIC. Om de deponerade nedbrytnings-produkterna beaktas vid utredning och re-novering, vid fram för allt fuktskadadebetonggolv, finns goda förutsättningar attkomma tillrätta med SBS-problemen. ■

ReferenserAndersson K, Bakke JV, Bjørseth O, Bor-nehag C-G, Clausen G, Hongslo JK,Kjellman M, Kjærgaard S, Levy F, Møl-have L, Skerfving S, Sundell J. 1997.TVOC and Health in Non-industrial Envi-ronments. Report from a Nordic ScientificConsensus Meeting at Långholmen inStockholm, 1996. Publicerad i Indoor AirVolume 7, No 2, June 1997. MunksgaardInternationel Publishers Ltd. Danmark.

Bornehag C-G. 1994. Mönsteranalys avinomhusluft – Undersökning av luftkvalite-ten i sjuka hus med flytspackelproblem.Byggforksningsrådet. R23:1994. Stock-holm.

Bornehag C-G, Blomquist G, Gyntel-berg F, Järvholm B, Malmberg P, Nord-vall L, Nielsen A, Pershagen G, Sundell J.2001. Dampness in Building and Health.Nordic Interdisciplinary Review of the

Scientific Evidence on Associationsbetwen Exposure to ”Dampness” inBuildings and Health Effects (Nord-damp) Publicerad i Indoor Air Volu-me 11, No 2, June 2001. MunksgaardInternationel Publishers Ltd. Dan-mark.

Nilsson L-O. Fuktskadeorsaker igolv och grunder – Vad har vi lärt avhistorien? AK-tuellt, Nyhetsbrevetfrån AK-konsult Indoor Air AB iApril 2001. www.indoorair.se/ny-hetsbrev.

RBK, Rådet för byggkompetens.2001. Manual – fuktmätning i betong.Sveriges Byggindustrier. www.rbk.nu.

Sjöberg A. 1998. Transportproces-ser och reaktioner i belagda betonggolv –olika faktorers inverkan på emission frångolvkonstruktioner. Institutionen förByggnadsmaterial, Chalmers. P-98:13.193 sidor.

Sjöberg A. 2001. Secondary emissionsfrom concrete floor with bonded flooringmaterials – effect of alkaline hydrolysisand stored decomposition products. Insti-tutionen för Byggnadsmaterial, Chal-mers. P-10:2. 188 sidor.

Wengholt Johnsson H. 1995. Kemiskemission från golvsystem – effekt av olikabetongkvalitet och fuktbelastning. Institu-tionen för Byggnadsmaterial, Chalmers.P-95:4. 58 sidor.

Wolkoff P, Clausen PA, Jensen B, Ni-elsen GD, Wilkins CK. 1997. Are We Me-asuring the Relevant Indoor Pollutants?Publicerad i Indoor Air Volume 7, No 2,June 1997. Munksgaard Internationel Pu-blishers Ltd. Danmark.

Wessén B, Hall T. 1999. Directed non-destructive VOC-sampling – a method forsource location of indoor pollutants.Konferensbidrag vid Indoor Air 99, 8–13augusti 199 Edinburgh, Scotland. Volym4, sida 420–425.

36 Bygg & teknik 5/01

Mätning av tio VOC-profiler i en byggnad medSBS-besvär. På varje mätställe har cirka 100 g

betongprov tagits ur på tre djup, ungefär 0–1 cm,2–3 cm samt 4–5 cm.