RESE- ' . . .

Av en händelse -haf jag ' lyckats komma över ett begransat parti . resegrammofoner som utförsäljes till det . fabulöst billiga

priset av. endast kr. 55: - netto pr st. : ' I

. .' Vanligt 'pris kr. 90: -.-

Apparaten - är försedd . - med .. snäckverk och tabulator. Ljuddosa :- N i r o n a - S u p e r i o r - 0.. Koffert av trä (ej papp) med basta

konstläder i svärt, blå eller röd firg. Skivfack för 6 ii 8 Storlek 38-X 29 X 15 cm. Vikt 4,s kg.

På grund av Saxofontonforingen ar denna grammofon synnerligen Iiimplig för inlarandet av främmande språk enligt Linguaphone- .. .

metoden, erkänd . av . våra främsta språkexperter. -

Till tandsorten mot postförskott . eller . efterkrav. Rekvirera genast d& efterfrd4an är stor1

ETT ARS GARANTI mot fabrikationsfeel.

To NYBERG, Järnvägsgo 54, Sundbyberg

esult'atet av':^. F :s Haagkonfe-. . f& kodifiering av internati*

. nell . 'lag . . föreligger sedan åtskilliga veckor tillbaka. 'Tre stora grupper av

'

frågck . b e h a l a d & vid konferensen;. m h .nidast betrikf andb in ' av ' dessa, nationalitetsfr~~brna; kom man sk 'långt at t -.enigh-et om en k o n v e.n- . t j o,:n .kunde upbnås. : '.

: D.å mötet 9 Ekag ur de:intrc%sera: ' de kvinn~förenin~arnas synpunkt i

' franista' rumme. ' f ramstår som den konferens, . vilcei behandlade f rågan om 'gift kvinna$nationalit&, a r de t givetvis icke utan sparining som man fl

gAr a t t ta del ,Av ,vad konventionen kan ha at t ge eller #..icke ge på den

- punkten. '

~onventionens artiklar 11-18 be- röra den gifta kvinnans nationalitets- Problem och 'i dessa artiklar stipule- ras 4 punkter av följande innehåll:

l.' Om hemland$s la,g berövar en kvinna hennes nationalitet vid gifiterm.ål med

1.. utländsk man, skall denna regel om fcr- . lust. av medborgarskap galla endast om

hnon ' ge.nom iiktenskapet förvärvar .man: , nens nationa.litet. 2. P:% liknande satt skall en förändring av ' 'nian?ens. nationalitet under. bestående

äktenskap ko& hustrun att förlora " medborgarskap' : i s- hemland' endast om hon samtidigt blir delaktig av. man- nens nya nationalitet. . . .

3. ~Orn mannen urider'. iiktenskapet genom

. . ' naturalisation förvärvar nytt medbor:

garskap, skall detta, icke 'medföra nå- ' gon .förandring av hustruns national'. tet, ,såvida hon icke ger sitt samtycke , ,

. r därtill. .

4. Gift. kvinna som enligt sitt hemlands lag genom 'g i f te rd l förlorat sin nationa- - .litet, återförvarvar icke.denna efter ak-

' &enskapets uipplölsning .för såviht. hon .. icke ,ansökek darqm, då' återförvärvande .. 1 ,

sker, enligt hemlandets lag. Atervinner hon sin ursprungliga nationalitet, har .

hon darmefl förlorat det 'medborgarskap 'hon 'gen~m giftermålet förvaryade.- f

. . . . . Sasqin synes avse 'dessa' punkter i första hand at t skydda kvinnor; som .

gifta sig *med'. utlaqingar, f r h ' ris- kerna av medborgarskapslöshet ii ena '

'

sidan och dubbelt medborgarekap å den andra &h at t därmed råda bot på-en del av de svhigheter soin den inbördes olikheten i landernas lag- stif tniqg medför..

Av den frihet för gift kvinna at t .

val ja nationalitet, som kvinnorörel:: sen* världen över sök$r havda, åter- speglar däremot konventionstexten endast .en. glimt. Denna innehålles i . bestämmelsen at t .hustruns med& .

. . vande fordras ' för at t mannens 'na- turalisation under äktenskapet skall föranleda ändring,. av hennes natioi nalitef. ... . .

l ' -

~meller t id - har ~ a a ~ k o n f erensen vid sidan av . konyentionen aven an- .

går :Ni även $1; postsparbanken När Ni, går till posten, landets .st.rsia o. siilrastesparkassa . samma sprbanksbik gáller'6ver hela landet.' Direkta 'uttag i v intill 300 kr. RHnta 3 '1. 010

. .

. - . I

130 . - . . .-H E R T H A

. _ -

' tagit en r e s o l'u t i o n, : där den ac- dylika fall f r ågan om Sveriges sig- cepterar den senaste tidens tendens, natur har lamnats till avgörande av redan uttryckt i flera landers lagstift- regeringen, sedan denna hunnit taga

- .

ning, mot ' full likställighet mellan del av konventionen. man och kvinna i nationalitetshanse- Som bekant stodo svenska kvinna- e d e . föreningar, .daribland Fredrika-Bre- .

Den antagna resolutionen innehål- mer-För.,undet, bakom den i Haag ler en uppmaning till. resp. stater at t framförda opinionsmringen för full sondera friigan huruvida det icke könen i skulle vara möjligt .. . litetshanseen.de. .vilken ställning sko-

l) at t i deras lag 'införa principen om lik- la nu föreningar intaga till det ställighet mellanï könen i nationalitets- Vid konferensen uppn&dda resultatet ? frågor med hänsyn tagen särskilt till

- 'barnens intressen ; Att resolutionen k a v e r att vinna

2) ,samt i a t t besluta a t t i prin- gillande ar sjalvfallet. Men vilket cip hustruns nationalitet hädanefter icke öde skola vi önska konventionen? utan hennes medgivande skall påverkas av sjalva giftemålet eller av* någon förändring i mannens nati~nali~tet.

Detta uttalande innef?ttar just de punkter, som de internationella kvin- noorganisationernas. opini-onsyttring i samband med konferensen avsåg att havda, .Det a r dock i nhgon man be- klagligt at t dessa satser kommit till uttryck endast i resolutionens form, som a r mindre förpliktande an en konvention. Emellertid torde det för- hålla sig så, a t t redan de instruk- tioner ett betydande. antal regering+ delegationer hade akt föl j a omöjlig- gjorde ett inarbetande i konventions- texten av resolutionens principer.

Bland de regeringsrepresentanter, som röstade för överenskommelsen i Haag, konvention och resolution, be- funna sig aven Sveriges. Däremot blev överenskommel~sen icke under- tecknlad å vårt lands vagnar. Detta beror enligt inhmtad upplysning därpå, at t såsom det -brukat ske i

Medan vi söka klarhet i denna fr&' ga, har -det sitt intresse att lyssna till' vad ett par i ämnet initierade ame- rikanska damer, som vistades i Haag under konferenstiden och sedan be- sökt Stockholm, ha att saga om kon- ventionen. Den ena av dessa var den kvinnliga juristen -dr Emma Wold, teknisk rhdgivare å t den amerikan- ska delegationen i Haag.

Vid ett improviserat möte i Årsta klubblokaler berättade Miss Wold och hennes reskamrat Miss Rie- gel om en del som förefallit vid kon- f erensen.

Det fanns tre vagar för konferen- sen att gA fram på, sade Miss Wold: 1:-att göra till princip att den gifta kvinnan a l l t i d skulle ha mannens nationalitet; 2. at t hennes egen skulle galla och a l d r i g mannens ; 3. att lagen inte skulle namna kvinnorna alls, -då av sig självt lagen .måste gal- la lika för man och kvinnor. Det sista

*G Y'S ii. M G E [RIe~"~"g&rd pensio-mat C -.d . .

HARLIGT LAGE VID DALALVEN - FÖRSTKLASSIGT - BEGAR PROSPEKT. Elektriska, Ljus- och Varma Bad, Massage m. m.

Post- och telegramadress: ' Herrgdrden, Gysinge. Telefon: 2 och 27. 5 -

. . ' . . .

.I .

.'. , I \ I s . . . :. . , H E R T ' H A . y . . 1'3'1 ' .

l . . ! . . . a . .

hadeavarit ett ön.bkemål hos flertalet lagar -med avseende på denna fråga av kvinnorepresentanterna' i ~ i a g . hade . varit föremål f ör liommissio- .

När .bkodifierin&onf erensen h d e . nens l. undersökningar. . -Det föga hug- 'hunnit så'.i&hgt .bom. till kvinnornas nesamma slutresultatet' av dessa var- nationalitet hadeigen redan. haft.oänd-- emellertid a t t de länder, dar kvinnor '

' . liga diskVisey obh s&igheter medl och- män enligt lagen ha lika rättig- .

avseende. p& den. internationella. sam- heter med avseende på nationalitet man jämkning& iv en frbgor. . och.. därmed sammanhängande. f ör- Den . v& , inte . ''i. formM.. fGr . hållanden, inskränkte till - ' 5:

. &jrre om kiken. NU uppvak:, , sydamerikanska. republiker och SOV- '

tades emellertid konferensen av-, en ' jetryssland ! l : .

- . deputation från idernationella kvii- '

Den erda p,iotesten mot kodifie-. . .. . nokommittén. . Deputationen f ramhöll . ringskonf erensens . kompromisspunk- att det vore .en oförrätt och en orätt- ' ter i . .berättade Miss \W0ldj visa om,"när nui för forsta. gangen ' 'hadec kohrnit från .Kinas- delegat !. civiliserade' länder sa.mmanti.ätt. för . ab fann dem varken i överenstäm- öve~enskom~else~ . ! . om internationella .melie med tidens anda eller me'd ut-. lagbestä+melser, 1 ' det skulle gör& . ~ecklin~stendensen . . i sitt lands lag- skillnad' på .män :och. .kviino; i dessa stiftning. . , - . '

be&inmelser.. &ittre vcire- at t helt ' Biir Kina som kommer ' l

lämna frågan utanför, om ej likhet . . narm&t efter de fem sydamerikan- inför lagen fasts16gs.l. ska republikerna ooh Sovjetryssland !

. . Man 1yssn.e på f r am~hl ln in~en , - : . .. .. ..

. utan at t avge. nagra. löften. senare . ,

. . I .

försok av . kvi,nnokommittén at t f å . ' ,. s .

framföra kvinnornas egna synpunk- . .

ter avböjdes. . , i s

~ m e r i k a n ~ k o A a hade Utomo'rdent- Dónation till' insamlings- ligt värdefullt statistiskt materialatt - , . . ' . komma med: Man hade i tid' rustat . 'fonden. ,,

sig f& Haagkonferensen. Vid Pan- ' I ted&neiitariskt förordnande har. ' ameiik+nslfa kvinnokongressen i Ha-. fru ill ly Hellström till. F.-B.-F :s in-

- vanna. 1928 tiliszktes en Interameri- samlingsfond donerat kr. 5,000 : -. kansk .kvi.nnokommission i speciellt Sedan kr. 162 : 50 avgått i arvskatt, syfte att .studera kvinnornas natio- lhar fonden således ökats. med. kr.:

' . nalitetsfråga. i de olika länderna for 4,837: 50. l

at t framlägga, undersökningsresulta- Fondens hela bellopp. -utgör nu, kr. ,

. . tet4 Haag; ~nte,mi.ndre , . än 79 länders 67,341 : 80. : * . . . .' . .

: 132 . H E R T H A

D e stora svårigheterna för unga människor at t i den -håvda kon-

kurrensen vinna' inträde på den bana, som- bast motsvarar deras a.dag och hag, gör det nödvändigt för dem at t . f& detaljerad ledning i fråga om oli- ka studievägar och utkomstmö j lig- heter. I det följan.de skall med han- syn härtill lämnas n%gra upplysning- a r angående folkskollararinnebarian.

För at t bli folksliollararinna skall . man genomg% ett folkskoleseminari- .

um. Kvinnliga folkskoleseminarier finnas i Stockholm, Skara, Falun, Kalmar, Landskrona ooh Umeå. Dar- jämte mottages ett mindre antal kvinnliga elever vid folks ko le se min^ riet i Luleå. Kursen'' vid folkskole- seminarierna är, med det u@antag jag senare skall nämna, fyr&@. *vid seminariereformen %r 1914 höjdes in- trädesfordringarna ganska : vasent-

. , ligt. Då emellertid erfarenheten vi- sat, att folkskolan erhållit många av sina bästa kkafter just ur de bredare . samhällsl~gren, var man angelägen om att tillträdet till. folkskollararin- nebanan icke skulle i allt för hög grad försvåras för dem, som icke. ha till- f alle att f öre inträdet vild - seminari- erna genomgå n%gon annan skola an folkskolan. Den ledande grundsat- sen blev därför, a t t man borde, då det gällde fordringar på kunskaper utöver folkskolekursen, väsentligen begränsa sig till saidant som kunde inhämtas genom självstudier. För in-

träde fordras alltså icke att ha gått ige- nom n%gon viss sorts skola utan vad det galler ä r att stå-sig i konkurren- sen vid intradesprömingen, som räc- ker en hel vecka och alltså a r ganska grundlig. P% papperet förefalla nog fordringarna f ör inträde alltjämt tämligen anspriikslösa, men konkur- rensen är s% stor, a- de i verklighe- ten bli ratt allvarliga, om ocksa inte just kvantitativt. Merendels a r de sökandes antal flera g h g e r större än antalet av dem, som kunna vinna intra.de. Lärarna lagga sig vinn om att vid prövningen komma under fund med icke blott kunskaperna utan ock- så mognaden. och begåvningen hos de sökande. - Det a r därför vanskligt för dessa att p% förhand bedöma, om'de kunna vinna inträde eller ej. Arligen tillbakavisas ett stort antal både k&- niga och beghvade sökande endast därför, a t t det ej finns utrymme f& alla, som kunde vara förtjänta av at t komma in. Allt fler av de sökande till de kvinnliga seminarierna ha nu genoqii t t åttaklassig flickskola eller avlagt realskoleexamen.

DA. det bland det stora antalet sö- kande alltid m%ste vara ganska ovisst, om man kan vinna inträde, a r det icke försthdigt att sluta sin skol- gång i förtid för at t uteslutande för- bereda sig till inträde på seminarium. Man gör klokt i at t hålla ocksh andra banor öppna för sig. Det ä r ju ty- värr så för den nuvarande genera-

tionen unga', a t t db ickk kunnahfikta: s i g tidigt blott - på es bana. - : ' .

. Det här under de sefrare årens icke ' medgivits någon at t söka inträde. an-' nat an i .' först.a ,,klassen, - varför. dc$ händer, a t t aven studenter söka in-. trade i denna. klass. Emellertid. finns det en annan vag; för dem som a ~ l a g t . studentexamen, ikmligen en ettårig. kurs. Numera: finbs dock en sådan'en- .dast' vid- et t . enda seminarium för . .

, kvinnliga elever; nämligen ' i. Stock? holm, 'under det a t t tidigare: en dylik kurs fanns vid tre kvinnliga semina- rier. Det a r darf6r naturligt, a t t kon- kurrensen under de senaste aren blivit erh hört' stor; och: den synes bli större å r för &r. D å till denna klass i vanliga fa!l blott omfattar mu- sik och slöjd, %immer intagningen till väsentlig del a t t bero på förut vunna -betyg. Det a r därför' ytterst' få, som under .de' senaste åren kom- mit in enbart på :studentexamen, fler-

' talet ha legat ett eller annat å r vid iv ers it et och tenterat i ett eller fle- r a ämnen. De unga. flickor, som äro tveksamma om huruvida de .för at t

'1 enom bli. folkskollarari~nor böra gå 'g den fyraåriga seminariekursen eller taga vägen över studentexamen, bora alltså veta, a t t d'et för närvarande a r ' 6 j'ämf örligt mycket svårare at t kom- mit in i den ettåriga kursen och at t endast den, som har utsikt a t t n& mycket,höga betyg, bör välja den va- gen.

Undervisningen vid f ~l~skolesemi- narium a r avgi<tsfri, och för mindre bemedlade f innk statsstipendier.

.Vilka utsikt& har deri utexamifie- rade fo~ltskollararinnan át t 'f&',plats?. P& grund av en del mer eller mindre svårbe.rakneliga . faktorer, :f rkmf ör' allt. den starka nedgången i barnan: talet, har det en' följd .av ar. jarit- överproduktimi ' ay folskollarare, s& ' ,

at t arbetslöshet uppkommit, för en. del yngre lärare och lärarinnor.. *Med an- ledning. härav ha emellertid de .två

. privata f~lkskolläraripneseminarier- na nedl,agts, och Strangnäs semenari- u.m .har ställts på avskrivning: ven i fråga om de övriga seminarierna* h& ,talet elever minskats. Härige-. .

nom tycks nu ha skett en atjamning, som gör, . att , f orhållandena -ljusnat. En. utredning, aom gjorts. 'inoq skol- överstyrelsen under -denna termin, vi-; C

sar att &r& 1927, 1928 och 1929 763 fol'~skollararinnor, inalles utexamine: ratp. Av .dessa äro redan 225 ord.. och. 197. e? '&*A+ de övriga inneha så:mån- . ga längre eller kortare vikariat, a t t '

m

en.dast, 14 äro arbetslösa. I flera fall torde det vara sadana, som inte ön- ska plats utom sin egen. hemort. ,Fra- gan foljes med- stor uppmärksamhet. .

En kommitté hållet p & at t undersöka '

om och i så fall.vilka inskränkningar i. '

det nuvarande antal seminarier som måste ske fö.r a t t antalet utexamine- rade icke skall överstiga behovet.

Aven lörierna för folkskollararin- nor äro för närvarande under .utred- ning av en kommitté, nämligen 1928 års lönekommitté, som förvantas inom den närmaste tiden avge sitt .

förslag. Om de nuvarande löneförmå- .. ' ner na galler f öl jande.

l

i kallt vatten OCIITRBLLTVAL

134 ' H E R T H A

Den fastställda minimilönen utgår f ör f olkskollararinnor med i,900 kr. järn& tre ålderstillägg 'h . 200 samt bostad om tv% rum och kök och brans- le. Därtill kommer dyrtiidstillagg och provisorisk löneförbättring- med be- 'lopp mellan 21'6 och 240' kr. per %r.

Det a r icke ovanligt, nar 'äldre man- niskor skola. råda unga flickor, vad de skola bli, a t t de. rekommendera f olkskollararinneba&n med hänsyna till de yttre fö.rmåner, som den kan erbjuda: Ingen kan emellertid vänta tillf redsstallelse i lärarinnegarningen, som inte har de rent personliga för- utsättningarna för detta arbete.

~ ö r r . h a d e man ofta den föreställ- ningen, att det var de, som icke or- kade annat arbete, som borde. bli lä- rarinnor, Numera har man val börjat ' inse, at t studierna kräva god hälsa, men a t t själva hargarningen- a r fy- siskt krävande, det vet kanske endast d&, som verkligen utövat .den. Men' de torde kunna vittna, f l ' e n skol- förmiddag på fem lektioner kan töm- ma ut 'arbetskraften för dagen. Dar- för 'ar det förvisso skal at t prova sina rent fysiska förutsättningar, innan man slår in på lararinnebanan.

vilken utrustning behover man för övrigt ? ' ~ n ' nödvändig f örutsättning ar gi-

vetvis intresse och begavning för stu- dier. tt intellektuellt intresse a r nöd- vändigt .för den som skall sporra en mer eller' mindre motspänstig skara till intellektuella ansträngningar ar tyd1igt:Rlen det a r icke en ensidigt te- oretisk begåvning folkskolan behöver.

Det ar inte skolljusen med huvudsak- ligen receptiv begaining, som böra' uppmanas att bli lärarinnor. Folksko- lan erbjuder s% många uppgifter för den praktiskt begåvade, -att det skulle vara en olycka, om intradesf ordringar eller 'examenskrav skulle komma a t t från folk~kollararbanan iitestänga de prakiiskt begavade. Särskilt har folk- '

skolan rika uppgifter .för den, som har sociala intressen eller som p% det hela taget har förutsättningar för att finna glädje i att göra livet ljusare för dem, som leva på livets skuggsida.

Vid prövning av sin begåvnings art bör man komma ihåg, att skolan nu- mera icke vänder sig blott till bar- nens förstånd utan at t lärarinnan m%ste försöka förstå hela barnet. Därtill e,rfordras kärlek till och in- tresse för barn, förmåga at t intui- tivt först& barn.

De karaktärsegenskaper, som en- ligt gängse uppfattning framför allt behövas för en lärarinna, a r allvar och tålamod. De kraven utga kanske från en något mörk uppfattning av .

lararinnegarningen. Visserligen be- hövs allvar i betydelsen av en starkt koncentrerad personlighet. Det a r jämte lugn och behärskni* villkoret för disciplin. Men glädje a r icke min- dre oumbärlig i en lärarinnas person- lighetsutrustning. Lärarinnan behö- ver humor och friskhet, men glädjen skall icke vara konstgjord utan kom- ma från arbetet självt. Och arbetet k a n ge gliidje. Det a r .icke det ena- . handa tröskande, som människor tro. Lärarinnan av i .dag har icke till sin

. . _ .. . , . t ' l . . .

. H . E ~ ~ . ~ ~ I 1 . n

, -. 135 .'

I r - .

I . förnämsta uppgift a t t tvinga barn& ' .en ' glila hän&v~nhet för bbetet, s6in .

.' . att under tyst&'d .&h stillhet höra på bygger p$ forståelse ,av ungdom, krä- t vild hon meddelar. Den. moderna .lä7 -ves., Dene som icke äger det kan' gär- rarinnan &.-sina larjungars arbets- p w a ihöp, han ödelägger biide - -

. kamrat pch behöyer .därför ett rörlid,. .Gg $@v Öch sina elever."'.

. intellekt, en livlig 'fantasi och f0l3llå- : ~ä~ är .lldel&'.en~e med 'denne, för2 ga att se med; barnens upptackar; , fattarei6m att det'finns en slags miss-. gladj e. Men Msserligen kommer all-.. tanksarru surhet, ä r otillåtlig' hos tid det; táldde bhektatt spela så stor r011 i unde~~isiilngkn, att lärFinnan behover f örmåsa at t .. iittrycka -sig klart 'och koncist. . , .

- ~ ! n nödvändig ' lararege'nskap är den sinnets 'generositet; som har in

. glädje i att dela med sig av sina'gå- vor, och det. måkte 'vara, en mängiska

'med rika resurber; som kan behiilla den g l ~ j e n , livet igenom, även 'efter erfarenheten att oft,a ivara en bdlare,. som strö'r . i mbrka mullen. Därför måste en .lärarinna1 vara en intensivt levande människa med den förmåg&

, a v föriyelse, s&i gör deii gamla stan- digt ung p& n*. . -Professor Gerh. .Gran har . givit dem,kom f undera>& lärarbanan,, föl- jafide råd:' !'Den som vid prövning av . sig. själv upptäcker, . att h a n . a r

- melankolisk' ,eller 'gretten' eller har .magsyra eller trätgirig eller lider av spleen - den som a r -retlig eller

.ängslig eller alltför han bör i tid draga. sig från denni bana,

. som kan vari en "iYcklig och välsig- nelserik livsgärning, men som ofta . blir till .ett helvete. Et t P friskt humör;

. . d l

e& lirare- ingen har ratt a t t ,grund- ' , . lägga 'livsl&$ nervlidande h& sina t

lijrjungar genom att ?kapa , o ~ c i s och - " ' ~minde~a~dighetsk~rn~lex hos" dem.

* Mert : j ag :.tror inte, a t t '.en ung @in- niskir, ' om ' hon eljest gärna vill bli lärarinna, behöver ' rygga tillbaka, diir~ör'att. hon icke tycker sig aga den .,

:ha<ioni ,och glädje, som behövs, for- : det ä r en särskild hemlighet. med lä:' rarinneyrket,. att- det kan.. bära ogh

'

förvandla en ' männi,ska. an skall . '

.vara bra .sur, om .icke de sm& barnens omidelbaka ' fö'rtroende @ch gläd je förvand1a.r. ;en, nar man ' kommer. in- ' ,

. för dem. .och aldre lärjungar tvinga . .

fram'hos en la~arinna, som vill ge @tt . basta, ' krafter, som hon själv icke

.ide, att hon ' ägde. 9

. . 7

' Är,det kå d& hela taget en glädje , ' ..

akt vara lärarinna, så gäller di t all- '.

deles särskilt: v%r .ti.d, då skolan i s% många avseenden .håller på a t t för: vandlas och då det erbjuder sig så många problem, som det tillkommer den . nya. ' larargenerationen att lösa.

. . . e . . . . . . . . ANNA Sö.RENS'EN:

. - . - . - a ' . Jur. kand;; 'e. hoi&tsnotcrrie.

136 H E R T H A

s o m a r e n 1928. erhöll . dåvarande chef en f ör jordbruksdepartementet

bemyndigande av Kungl. Maj, :t at t tillk-la. högst 8 utredningsman för att verkställa utredning samt avgi-va förslag rörande lämpligaste sättet för ordnande av den lagre lantbruks- underyisningen.' 1 u-edningens prdf örande f örordnades landshövdin- gen, greve A. Mörner. . .

Bl-d dem som anmodades .att del- taga i .. utredningen . var- f örestanda- rinnsn för Fredrika-Bremer-Förbun- dets lanthush%llningsseminarium å Rimf o.rsa, vars . uppgift emellertid helt naturligt begränsades till de de- lar av utredningsarbetet; .som an- ginge lanthush%llsskolo~na och annan för kvinnor avsedd lagre lantbruks- undervisning. . ,

Den, 30 april d. 'A. hade utredningen fullgjort sitt uppdrag och öyerlam- nade till, statsrådet bch ' chefen f ör Kungl. jord.bruks.departementet . re- sultatet 'av sitt arbete i .ett betankan- de angående den lagre lantbFuksun- dervisningen. '

Beträffande den lagre lantbruks- undervisningen för kvinnor - göres framställning om att i' överensstam- melse . med utredningens f örslag ut- f arda kungörelse avgående. statsun- derstöd till la&hushållsskolor m. m., ävensom at t för&agsanslaget till un-

I fråga om utbildningskurser för speciella ändamål hemställer utred- ningen bl. a. a t t bestämmelserna an- gående utbildningskurser för kvinn- liga ladug%rdsskötare i Norrland och Dalarna göras tillämpliga å rikets öv- .

riga delar. En fullständig nyhet på den lagre

med statsmedel understödda lanb bruksundervisningens omrAde a r för- slaget om statsbidrag till anstallan- .det av hemkonsulenter. (extra reser- vationsanslag & 25,000 kr.).

Det. preliminärt uppställda programmet för åramötet i S8tax:kholrn ' 16-17 juni har p% nAgra punkter blivit ändrat. Meddelan- de har kommit från pensionsförsakrings- Iromrnittén a t t det ej a r möjligt a t t till Arsmötet erhiilla föiedr.ag angående utred- ningsarbetet. Detta -tgår ,. saledes u r pro- grammet. Troligen ersattes. det med en redogörelseför L a d y R . h o n d d a s f ö r - s l a g t i l l N. F:s a k t i o n f ö r l i k a r a t t f ö r m a n o c h k v i n n a .

Diskussionen angående f ö r b u n d e t s s a m a r b e t e m e d a n d r a k v i n n * f ö r e n i n g a r får som inledare från SbocHo1m fröken Ida von Plomgren, i stal-

derstöd av dessa m&te höjas från . let för fru Tisdagen den 17 kl. 8 blir .Sbckhol.mkret- 245,000 kr. till 300,000, kr., samt u t -

sMS middag å Nyloftet, Skansen. Anma- farda reglemente för med statsmedel . lan , deltagande bör !ke senast rnHnda- understödda lanthushAllsskolor. gen den 16 å f~rbundets byrå, tel. 27 62.

H E R T H A \ . 137 . .

. , ~ind&kornas- . . generalförsamling. , . '

et av. Gandhi igångsatta "saltupp- D roret" :i 1Adien har dragit värl- dens uppmärksamhet till vad som sker därborta. Och som den tredje ledaren i -ordningen av, revolt-, S e dan d and hi 'och efter honom hans 'närmaste man 'blivit häktade, har .

~ a r o j i n u Naidu, iden europeiskt kän- da indiska diktakinnan vilken också med brinnande efitusiasm gatt in för kvinnornas frigijrelsesträvanden &h deltagit i flera &v västerlandets in- ternationella hinnokongresser, t rä t t in, även hon emellertid nu häktad:

1nnah dess hade Sarojinu Naidu dock hunnit varg med om den årliga A l l - I n d i s k a k v i n n o k o n - f e r e h s 'e n. !Ty en såidan har re- dan flera Ar å iad hallits. Sarojinu

. Nai.du' ä r i n t e insam bland hindui- skorna vaken f ök kravet ref ormes av kvinnornag stallning. Det existe ra r faktiskt en modern kvinnorörel- se i Indien - sagolandet! Sådan a r iiden.. Sin egenartade,'pittoreska pra- gel få r den emellertid givetvis dar, och det kan kanskevara av intresse att.åter,ge S t r i D h a r m a s - lhinduiskornas kvinnosaksorgan, ty även en Gen tidskrift. består de: sig med - skildring av hur det tog sig ut

V på den stora järnvägsstationen i Bom- bay när i början' av detta år deltagar- n a i A l l - . I n d i s k a k v i n n o -

. k o n f e r e n st e n samlades dit. Den lyser av spelande liv. .

Varje tåg bringade delegater från olika delar av det stora Indien, be.rat-,

' tas det, "kiinnliga läkare, lärarinno'r hustmr, mödrar och m'omödrar; kvinnor som rest . över heku världen *

och kvinnor som aldrig förr tagit ett steg utanför sina' egna hem"; .Be- g u , m S a h e b s och anis-1n: .

d i e k f uritliga &h högättade kvinnör -, och ,rätt och slätt fröken och fru

. s

den och den; i drakter av skilda slag, utsökt&te. silken från Madras . och . .

.

~ ~ s o r e ; i i t t boniullstyg .och pastell: '

färgade stoff e r från Bengalen, noid; liga- "saaris" och be bo ork has", de i . ett stycke. kringsvepande dräkter' som hinduiskorna bar. . -:

~ o n f & e n s d e n , bniv&sitdtets . au- l a , visade iig lan& från tillräcklig, sal och . gallerier var packade till t r ä e s e l ; maii fick klart för s ig a t t

'

Bombays största .l;amlingslokal blev . nödvändig f ölm konferensen.

' ~ ö t k s orcf örande var .saro jiYu Naidu. - Behöver det 'här ' pAmin-

,

'nas om, a t t hon gastade Stockholm .

for en del å r sedan, .d& h- hänförde dem som hörde henne tala. offentligt . s

eller gjorde hennes bekantskap g& . nom sin glänsande' vältalighet i ch s h

.

fascineraide -personlighet ? Sent läk de& so* sett 'hénne glömma det s jäc fulla mörka ankiktet med de. sköna' .

.ögonen under saarisnibbens mjuka . dokf all. '

För fyra' ,år sedan, yttrade' Mrs ,.

~ a i d u i sin ''Presidentia1 adress" f W '

. sta ' konferensdagen, samlades 'en 'handfull 'kvinnor i . Poona, vil- ket &r uppslaget tili de sedan dess d

&B. M at.to ra & G a r d i n e'r . . ,

45 *Sveavagen' 45 . .Stockhol.m, Telefon 132 94 - Sängar, sängkläher, s or kr natt or, Mjuka Mattor, Gardiner, Linnevaror, Ottomaner

J

P-

- -

Arligen .håll- all-indiska Inrinnokon- ferenserna. Det var då en kvinna av kungligt. blod .som i sin "Pyesidential adress" framförde tankar och ideal som till dels red,an nu fundamentalt gjort sig gällande i den indiska värl- den. Aret därpli, i .en' annan stad, i kungastaden Delhi, var det .en annan kunglig kvinna, en gammal kvinna, en mormoder, representant f ör Islams högsta kultur, som ledde 'förhandling- arna. Det tredje Aret var det, i en stad förbunden med dyrkandet av Buddha, ännu en annan kvinna av 'kunglig börd som höll fram för hinduiska kvinnor lyftande ideal.. Nu, i Bom- b a y ~ kosmopollitiska huvuklstad, där olika kulturer, bekännelser och raser finne.r plats vid sidan av varandra. har den dl-indiska kqnferensen sti- git från kunglighet till demokrati, ge- nom att kora mig till- sin ordförande, en föd,d demokrat, "en som endast ä r sin nations tjänare", fortsatte Mrs Naidu, och utvecklade. darpli sin me- ning om att denna kvinnornas. sam- manslutning i sin demokratiska orga- nisation, dar alla 'kvinnor av vad klass, kast eller s a m h ä l l s s ~ n i n g det vara må äro j%mställda, vore ett det mest betydande tillskott. till. tidens internationalism, till. realiserandet av 'idealet : en mänsklighet som. står sam- mansluten ovanför rasens, bekännel- sens och det egna landets grämer.

, Man första* till vilken grad denna ildeela förkunnelse skall .entusiasmera i de olika rasernas, kasternas mh re-

ligionernas land.. Et t - land dar man kan i referat av- kongressen betona det märkvärdiga och gladj.ande i a t t en muhammedansk moder och hennes dotter rör sig frit t ute alldeles utan n%g& slag av slöja; at t en .kvinna av hög braminkast för första gången äter tillsammans med en kvinna av en annan. kast och ä r lycklig däröver; att en nybliven änka - -.vars öde' ti- digare oundvikligen skulle varit bå- let tillsammans med mannens lik - trotsat ännu rlidaede restriktiva kon- venansbegrepp och rest till konferen- sen.

Lady ~ a t a , Mrs Hansa Mehta och ännu andra vid våra europeiska kon- gresser ofta sedda framstaende hindu- iskor finner man vid sidan av Mrs Naidu som talare ' vid konferensen. Representerade föreningar var bland andra .Delhi kvinnoförbund, Kvinnor- nas Indiska Förening, All-indiska för- bundet för moderskaps- och barna- skydd; Vaksamhet, Lady Hardings institut för medicinska studier. Kon- ferensens program omfattade en mängd för kvinnorna viktiga frågor såsom reglementeringen, barnäkten- skapet, bestämmelser om äktenskaps- skilsmässa, fysisk kultur. I fraga om undervisning begärdes obligatorisk grundskola för flickor så väl som för gossar, upprättande av e n undervis- ningsanstalt för lärarinneutbildning. Att äktenskapsåldern m%tte höjas för flickor till 16 å r och för gossar till 21 år, att tillfyllestgörande antal yr-

Begravningar. Eldbegängelser. Genom särskild juridisk avd. boutredningar m. m. Juridiska r8d och upplysningar kostnads- fritt till kunder. - - Laga taxor. - Kontor och utställning:

Borgaregatan 6, Stockholm, (invid Hogalidsparken). Tel. Sö. 2722. . Efter kl. 6 e. m. Appelviken 674.

kesinspektriser &åtte tillshttas fök att bevak$ h k n o i s och barns arbets- förhållanden i olika grenar av indu- strin.utgör anara yrkanden. Som synes till &or del allmänna sociala önskedl. Till sist må namcas att konferensen begärde att samtliga politiska partier matte ställa upb Qvinnliga kandidater' vid alla förekomdande valtillfällefi.

Va11 kan sagas ' at t Indiens kvinnor vaknat upp. Inte heller star Sarojinu Naidu ensam med: i den politiska stri- : den just nu,. från första början har' må&a kvinnor varit ivriga &tt f d j a Gandhis paroll. $an har också sant ut ett upprop till Indiens kvinnor, där han utta1ar.kin meriing att kvin-. norna framför allt höra tiil i de; v a- p e n 1 ö s a stkid för Indiens fril het, ' som han' s j a . 1 ~ gått in f ör.. Nar s man med styrka menar moralisk kraft äro kvinnoha vida överlägsna mannen, säger ha$, och framtiden är kvinnornas, dardör att framtidens: lag a r vapenlös,'~moralisk kamp för

. . ratten. 1 .

. .

Från ' Wienkongressen. .en 26'maj sainlades i ~ i e n kvin- D nor f rån ,a!la , världens länder till

I. C. W :s stora femårsmöte. ~e förs- ta dagarna voro upptagna för Qam- mintriiden' av &yrelsen . 'och . de oli- ka permanenta kommittéerna : press, lag, fred, litteratur och konst, yrkes- lagstiftning m. fl. Allaodessa förbe redande kornmitt&ammantraden vo- ro livligt besöda och diskussionen ivrig och intresse,rarad. . .

Pa aftonen .den 28 halsades kon- '

gressledamöterna välkomna vid en synrierligeh festlig sammankomst i en av det gamla. ~ o f b l r ~ i :.stitliga salar: Detta högtidliga öppnande av 'kongressen. fick en alldeles. sarskilsd- icke blott festlig' utan också varm- hjärtad' pragel därav att ' man där. halsades välkommen av bl. a.' Öster-.

. . rilies äldsta och kinske högst skat- . ~

tade pionjär inom kvinno- och' f reds , *

rörelsen,. den 92 -å.riga fru Marianne Hainisoh. Nar hon, med en klar och ljudlig röst, på' omtraxlande tyska och engelska framfört sin välkomst7, ' '

hiilkning brast ett jubel löst, som icke tycktes vilja taga slut.' ,Man appliide- .

rade, stampade' i- golvet .och 'viftade 'med näsdukar medan den gamla ve-' teranen, .lugn och blid, tog emot. den- na spontana hyllning åt henneii lan- ga, livs garning. För övrigt syntes' på p.bdiet"vid denna. välkbmstfest I.

'

' C. W :s ordförande, lady: Aberdeen, samt övriga ledamöt& av styrelsen, bl.' a. ~ a d a m e Avril tie sainte-~roix, Mrs ord on^ .prin~sessan Cantacu- "

.zene, fru Betzy Kjelsberg, miss van Eeghen, fröken Forclhhamnier m. fl.: essu utom samtliga ordfförande från alla de anslutna nationalfö.rbundens ' .

delegationer, vilka stego fram f ör att, var-och en i sin tus och ordning, framföra en halsning från sitt res- . pektive land. .

Detta en första presentation av kongressen. : Den egentliga kongress- rapporten måste anst$ s& länge, . .

Wien 1 juni 1930.

. . RUTH STJERNSTE~T.

Den omt&ti.samma hmasmo-, de, .hae* a l l t i d Lunda.. Tvättinrättning Garanttiras ett fö<stklassigt arbete. - Kläderna föriäkrade under tvhtningen. - - - - : Telefon a Drottningholm 20 och 190. - - -

. . . .. .

140 H E R T H A

u tbil-dningen av .lärarinnor för den högre flickundervisningen följer

som bekant ni för tiden tvåvägar: I '

dels kan man genomgå ett seminari- um, dels avlägga akademisk examen.

~erpinarieutbildnin~en bestrides av Kungl. Högre Lararinneseminariet i Stockholm och Högre lararinnesemi- nariet vid Stiftelsen K j ellbergska flickskolan i Göteborg. För bhda gäl- la i huvudsak lika bestammelser för arbetet därstädes. .

' Bland bestammelser, som galla vid Hö,gre hr.-sem; i fråga i m inträdes- fordringar och arbetet darstades, må f öl jande f ramhållas.

~ntradessökande skall ha fyllt eller skall fylla 18 å r under det kalender- år, under vilket-hon blir antagen som elev vid seminariet. ~ ä r & i l d muntlig och skriftlig prövning erf or&s, och skall sökanden visa sig aga de kun- skaper, som berättiga till' ett val vits- or.dat avgångsbetyg , från 8-klassig flicksklola med s. k. normalkompetens. Denna formulering visar, a t t det ej a r nö-dvandigt at t ha genomgått så- dan skola, blott motsvarande .kunska- per kunna presteras. Åtskilliga exa- mina, t. ex. ,studentexamen, kunna medföra' befrielse, helt eller delvis, fran intradespiövningen, men mini-. mikursen ä r den ovan nämnda. Den som blivit godkänd i erforderliga skriftliga prov skall undergå förhör i dels en grupp obligatoriska amnen (svenska språket. och litteraturen, minst två sprak och matematik), dels ?n-grupp på t re ämnen efter eget val.

Prövningen omfattar alltså ej alla skolämnen, förutsatt a t t erforderliga betyg finnas.

Denna tentamen berättigar till in- träde i seminariets lägre kurs, som ä r ett-arig och omfattar 13 'laroam- ilen, av vilka fyra kunna uteslutas. Obligatoriska äro dock religionslära (utom för elev av främmande tros- bekännelse), svenska,. psykologi och logik, fysiologi samt ett främmande språk och fyra amnen. .Obligatoriska äro vidare övningsam- nena teckning, shng, gymnastik samt talteknik. Denna kurs omfattar alltså många ämnen och åsyftar att ge all- mänbildning. Efter detta första å r ges årsbetyg, som dock ej ger någon viss kompetens. - Den högre, två- åriga kursen ger specialutbildningen för lararinnekallet, och i denna ges betyg först efter hela kursens slut. Undervisning meddelas i femton läro- amnen, men specialiseringen a r stor : varje elev skall i sin studiekurs med- taga dels pedagogik, hälsolära med skolhygien 'samt metodik, dels en am- nesgrupp av .dem, som förslagsvis äro uppställda i stadgan, jämte ett fri t t valt ämne. Detta ä r de s. k. fackgm- nena, t re till antalet. Grupperna om- fatta humanistiska språkliga och na- turvetenskapliga ämnen och ge gan- ska stor möjlighet för olika begåv- ningar till specialisering. Andra am- neskombinationer än de vanliga kun- na f örekomma, om lararekollegiet medger detta, men naturligtvis måste också rent praktiska synpunkter an-

\.

Stockholms stiirsta specialafiär i p 1 H" KORSETT'R, CORSELETTER, UNDER- KLADER, STRUMPOR OCH

Nybrog. 11 - Tel. 75854 - Stockholm HANDSKAR.

I .

I H E R T H A - . . !

1.41 , l .

läggas, 'så att &i .ämnen föras till- s a ~ m a n , vilka ej Ijassa ihop eller ej förekomma kombinerade på ett skol-

, sch%ma. . t \

övningsämnena äro i den högre kursen valfria l . utom talteknik f ör dem, som valt wenska till fackämne. (I f råga .om övr!ga bestammelser han-. visas till s.emin$riets årsredogörelse.)

Till denna tebretiska kurs kommer en praktisk med åhörede av. lek tio^ nerna i Normalskolans olika klasser med egna övningslektioner (denna hospitering började redan i. den lägre årskursen, d a r :aven ett par lektioner' hållas). ärvi id a r at t observera, a t t ' $r och en skall undervisa i alla sina f ackamnen och !darjämte äger at t fritt välja. ytterligare ett ämne (ett "låg: stadieämne"). i

Till sist finns en valfri, . vanligen ettårig fortsa$tningskurk med ett, högst två ämnen samt tillfälle till yt- terligare praktisk utbildning. .

. Hela seminariekursen a p . avgifts- f r i ; vad som maste anskaffas a r böc- ker. och all annan materiel, vilket allt naturligtvis kraver ganska stora summ0.r.

. Efter genomgången: kurs kommer äntligen den dag, då den nya lararin-

* nan skall ut och arbeta p& egen hand;

' och d& kommer den stora fragan om möjligheten at t f% en %plats: Att ut- sikterna därtill nu för tiden ä& be- tydligt mörkare än för' nagra å r se- dan, a r ju allmant kant, och likaså orsake.rna därtill, flickskolans mera osäkra sy ln ing genom de omorga- nisationer, i*dragningar och, restrik-.

tionet, som redin skett eller som hota ; en del. skolor ute i landet. Visserligen ha de ,elever, som lämnade seminariet iii 1929, med några få undantag haft .

tjaiistgöring åtminstone någon del av .

läsåret, ahtingen "som lärarinna vid skola eller som guvernant, ,men -ingen k'an naturligtvis förutsäga, h u r f&- . hållandena igestalta sig i framtiden.. Så mycket kan val sagas, att man knappast kan tanka sig at t hädan-' efter möjlighet at t -få full tjanstgö- , ring genast 'kommer at t erbjuda sig, . '

utan att 'den unga lärarinnan får nöja sig med vikariat förkortare tid eller rped t janstgöring somf timl@aririna.

,

' För den, som valjer den akademi- ska &udi&vägen, erbjuder' sig möj- .'

ligheten .att genom avläggande av den s. k. ämbetsexamen (fil. magisterexa- nien) och darefter geno'mgående. av . . ,

prp&&. vid allmant läroverk ellar .

folkskoleseminarium vinna utbild-' ning som liirarinna. -- Ambetsexa- men tar i vanliga fall en tid av 4$4 . . år, men det kan också vara möjligt n

at t ' hinna p& kortare tid, beroende på vilken ämneskombination man val- jpr. ' Så. t. ex. kan dat vara ,fördel-

.

aktigt a t t välja de tre moderna språ- .

ken, emedan vissa delar av kurserna -

äro gememamma. - För godkänd' examen, fordras minst sju betygsen- d

heter, vilket -gör, a t t man ' kan nöja sig med tre ämnen, om man tar hög- ' -

sta betyget i ett av dem. Annars blir det nödvändigt at t ha fyra ärni nen. ~ 8 r t i l l kommer en obligatorisk, kurs i pedagogik. - Föreläsningar och seminarieövningar äro avgifts-

SCH~ELEGATU 13. Tel. Kungsh. 9499 Speci+lit&: T ~ a t i och tork+n& Exp. endast 2 b 3i dagai

,..-H . ~arariteras: . Inga frätande tvättmedel. Extra fin . . mangling.

r Motto: b . .

I: ~ l [ t t i [ l k u n d n u b ä s t a . , Sn~bbt.utförind8. s Baliga priser.

142 . . H E R T H A -

fria, men dessutom förekomma kur- ser i olika ämnen, vilka ärg belagda med avgift. - Om ämnesvalet i äm- betsexamen kan det vara lämpligt at t påpeka ett par saker. - Ämnena äro fördelade i fasta grupper, tillhörande dels den humaniatiska, dels den ma- 'tematisk-naturvetenskapliga sektici- nen. . Grupperna, bestå av tvii eller tre ,.ämnen. Om en ' två-ämnesgrupp väljes, får det tredje ämnet tagas ur en. annan grupp inom s a m m a . sek- tion, blott matematik kan förenas med vilken som helst'av de. övriga 'ämnesgrupperna. Somliga. amnen dra

. med sig ännu ett amne, om man som tredje amne 'väl jer nordiska språk eller lieeraturhistoria med .poetik ur en annan grupp, skall det andra am: net o c k k å tagas med i examen; man' kan alltså f å en ämnesgrupp av föl jande utseende, latin, historia och de två ovan nämnda? Grupperna. äro sammansatta med tanke på ärhes- kombinationerna i skolan; och det gäl- ler naturligtvis att försöka välja så- praktiskt, s 6 p det är möjligt, pssam- ma gång som man ju måste tänka på vad sam passar för ens begåvning. - .

För h t nå kompetens för lektorat erfordras filosofie licentiatexamen samt disputation.

Efter avlagd examen återstlir den pedagogiska utbildningen, vilken ges i .provårskursen, som i vanliga fall räcker ett å r men kan förkortas till en termin, ifall den sökande haft till- räckligt lång 'föregAende tjänstgö- ring. Provårskurs anordnas vid 15- roverk i Stockholm, Göteborg, U p p

sala och Lund samt vid folkskollese- minarierna i Stockholm och Göteborg, och .om så behövs kan provårskandi- dat på begäran f% deltaga i kursen vid läroverk första terminen OCK så den andra terminen övergå till kursen vid seminarium och tvärtom. - Prov- Arskursen omfattar ett antal hospi- teringslektioner, under vilka hospi- tanten har att 'f öl j a undervisningen i sina amnen p% skolans olika stadier samt göra iakttagelser över eleverna och arbetet. Därefter följa olika se- rier av lektioner, vanligtvis 3 serier för varje ämne med i. medeltal 10 lektioner i serien. I .regel omfattar provårskursen tre ämnen men kan ocks% omfatta två 'eller - fyra. Utom lektionerna förekomma diskussioner ooh föreläsningar. På det& sätt ter sig i huvudsak en provArskurs, om 'än en del olikheter kunna- förekomma vid de särskilda'' läroverken.

I fråga om befogenhet till lärarin- netjänster r%der likställdhet mellan .

seminarieutbildade lärarinnor och dem, som tagit akademisk examen och genomgått provår, utom att de senare även äga rätt att'inneha ad- junktur eller vid ' högre kompetens även lektorat (enligt behörighetsla- gen av den 22 juni 1923). - Fram- tidsutsikterna äro för de akademiskt utbildade lärarinnorna allt utom lju- sa - av samma skäl, som förut nämnts. Omor,ganisationen gör för- hållandena osäkra, och konkurrensen ä r stor inom a1l.a skolformer.

F

Till sist nAgra uppgifter Qm löner- na. - Vid statsunderstödda privat-

~ i & a Gerda Janson & 6x1 I Innehavare: Ebba Olson & Gerda Janson

(Etabl. 1904) Drottninggatan 43, Stockholm

riksdagsbeslut bvlonas ' sbm aqjunkt. L i d: fröken Hanna _ . . ili is on,. .. . f ru . El- . '

FÖ; ord: ährkslärarin$ vid kommu- . len ~ é r g . ., ,

- .

nal mellansk~i~ tillfällig ' .N j ö l b y: fru Elsw6g Bergvall, . f ru . , . . Marta- ;Nilsson. '

löneförbättring! p& 500 kr., vid ?ta- . S,kbe l e f ,t e H i fröken E&.,ell, tens real-'och $amskolor ä r &KUXlan ' ,fru Ingrid Hael l , f y Beda Johansson, f- # . . . '

avpassad efter !dyrort (470-700 kr. ) . - Celina ~ i . t r ö ~ : För ord. kvinn!iff'djunkt ä r be&- :'T o.in'e l i l l a:. fru N'athalia ~nd&sso&

3,600 kr: medtre aldkrstill- fru.:Anna ;Elhnbom, fröken ' Margit *Hein- -

dorff, fru Ester h in der, i fru Anna Reiman,', . lagg B 300 kr.! jämte tillfällig lön* Hiha .Ström, fni Magda

b

fö.rbattring, varieranda' mellan 550 . u,, 8 : , fru Vi=bria Erlands$., fru . ,

och 800' kr., I bei&n& pas dyrorts- ' Jenny ELiiggbom. . .

. . gruppen. - P& samtliga löner berak-. Ö l* e b 6'0: . fröken . Kamlina Wickströn~. -

. . . . . . . . . . nas dyrtidstilliigg enligt särskilda be: t

C *.'

, Fredsarbete i; sommardagar. . . i - ,

stammelger. I . . , - i ' . . . .

' .I syfte. a t t .ur$er några ,degar i personligt , ' ESTER 'DALSTROM. umgänge @, överlägga bm teoretiska o& .

il . t prak$iska frågpr rörande 'det gemensama . ; 1 .. ai;detet har svenska sektionen av..Int: Kvin-

. 5

u . z!=-' . n'of. föf Fred och Frihet ordnat några da- . gars samvaro för de av förbundets medlem-.. ,

. . ' j/ - . . mar, som kunna begagna sig å c a r. 1- i . .

. 1 i'

. b e . r g a, Södertalje. D e t a r fröken Anna' S ; l * . . Sund& internatskola for flickor, som upp-'

låtits för andam.ålet. Blir'vadret vackert, . '

, Nya förbunds,medlemmar o, &ver&mingar att' hål- ,

i F a l k ö p i n g i fru Karin ' A l s t r h , fru

Elsa Hill, fru 0 l g 4 Holm, fru Elsa Johans- son, fru en ny ~un&narker, fru Ester Lars- son, fröken Waj-*tt Qvansel, fru ' Stina .Ståhl, fru Alma lQohultz. I

~ a l r n s t i d : : fFu A. ~ . 'S tenqv is t . H a l s i n g b o ~ r g : fröken' Narta ~ n - '

dersion, fru ~ i e k r Arosenius, f r u sigme' I

las [ d e fria. D a g e n s i n t e r n - a t i o - n e l l a f . r e d s p r , o b l e m , F ö ' r e . n i n g 4 - t e k n i k samt S t u d i e a r b e t e t s be- d r i v a n d e äro fragor som sta' på p+- grammet.

n Priset på kursen, inkhrsive bostad och vivre, 'al kr. 4:'50 pr dag. Tiden 19-21 juni. Anmalningar Fred och Frihets byra, David Bagaresgata 9-11, Stockholm.

1 44 H E R T H A .

II.

n liten klarblå anteckningsbok E med "Notes" i gulbbok&äver Öcb snirklade gul.dornament p% pärmen ligger bhdvid mig på s&rivbordet. Den ä r fylld ii11 sista bladet med tät- skrivna anteckningar, de flesta emel- lertid överkorsade med lätta streck, dock fullt läsbara:

Det. ä r Margaret Howitts - "notes" fran vistelsen i Sverige 1863-64,.tyd- ligen fr%n första början förda med twke på den bok hon ämnade skriva - ooh verkligen skrev - om sitt å r i .Sve.rige' hos Fredrika Bremer. Mel- lan den fina, niigot. bleknade gamla bläckskriften kommer då och d% nå- gon rad med friskt svart bläck och i Margaret ' Howitts drivna stil från aren för vår korrespondenk. Det ä r de . fö&larande anmärkningar hon fogade till, när hon ikjckade oss des- sa sina origindanteckningar för b- ken om Fredrika Bremer och Sverige. överkorsninga.rna har synbarligen gjsorts efter hand som hon-använt det

doterade för sin. bok; man kan ock,så . i den bitvis återfinna anteckningarna

ord för ord eller delvis omarbetade. I den lilla notisboken råkar j& på landskapsbilder e f rån järnvägsresan ~ ö t e b o r ~ ~ t o c k h o l m ; enstaka namn, plötsligt nedkastade : Beskow, "Ma- gister" l ~ a r a i d Wieselgren ; ordet G a m e s och diirunder "Göm f ingen, göm ringen, men vis .den å t ingen".; en not om att "in Sweden women of

age a t 25, if they assert their right in court have the same giftorättsdel as husband" etc. ;. en anteckning om vSimplicity in households . of upper dass'.': dottern i huset. öppnar dör- ren, ingen matta på golvet, frun i huset i en mycket enkel :dräkt, mid- dag kl. 3, allt synnerligen ovanliga saker för den unga engelska flickan. Det ena som det andra tecknar hon sig till minnes.

på min vägg hänger en .liten sepia- miilning i en gammalmodig brons- ram, en liten bedjande angel med knäppta händer. P% baksidan står i fin blyertsskrift: "Bed och hoppas! Post tenebris spera lucern !" Och där- under : "Målat af Fredrika Bsemer - skänkt till C. - D. Nygren Nytiret 1848 d. 21 an."

Den kom en dag helt oförmodat, som s%- många andra dyrbara minnen som hon skickade oss. Den har sin särskilda historia. Fredrika hade skickat den till Margaret tillsam- mans med e t t . par andra små saker, som hon glömt at t ge henne vid hennes avresa från Stock- holm. I det beledsagande brevet skri- ver Fredrika at t ,den lilla bedjande ängeln framför allt annat önskar at t bli Margarets egen angel. Den hade ocks%, skriver Miss Howitt, följt henne öve.rallt . p% alla hennes resor, och i hennes hem i Innsbruck hade den sin plats över hennes sang.

IIBarnskr&dderil cmEn ~8~aanallaa~ss6mnnad Te nérsgatan 1 % Stockholm. Tel.9581

(If3llplats för spikvagnslinje i o. 6 samt busslinje 55.) Emottager beställningsarbete a all sömnad, som hör till l: sta klass damskrädderi och klänningsateljé. Välgjort arbete och humana priser. Vördsamt Ruth Gusfafson.

O Edra rumsväxter, giy dem "Plantagén", ett ps vetenskaplig grund sam- - - -

mansatt . koncentrerat växtnäringssalt. Säljes endast å originalburkar. Erhålles hos Kemikalie-, Frö- & Blomsterhandlare.

. . , i . 1 'H'E R T H A . .

j I . . 8 enn när hon reste $ort för sommaren

(son1 hon. tänkte;). ii1914, tog hon den inte med ! I lnns&uck b l y 'den så-

a ledes krigsinterneld.' När hon, efter kriget, . åter k o q i t i . förbindel- se med baronessan@on ~ranckenstein bad hon denna skicka den lilla angeln till oss. i Stockholm, hon tyckte 'att det var har den till; sist skulle hamna.' "Den har varit ~ i ~ d d a s " , hade Fred-. rika sagt henne j '&skedsögonblicket.

Fredrika hade; en gång målat den fgi. att ge ?klen till sin mest älskade syster. &len den hade också

'l , varit i C. D. 'Ny&ens a,gs, som an-

teckningen .på bakbindan av'.målhingen. .- .

*'anger. Flera & iiefter Heddas död . gav hon. såledeg ~~skyddsängeln9' till

den förSynte unge ritaren vid .Motala . mekaniska, verkstad, som beundrade

författarinnan hredrika Bremer så högt och som under ett oförgätligt besök p% Arsta fick kanna människan Fredrika Bremers stora god.het. Ef- ter 'hans dad, niigra å r senare, ber . . Fredrika i ett brev till hans bro& att

'

återfti den ' lilla målningen. Det hak , hon tydligen ocksa fått,och med Mar-

garet Howitt \;andrar den ut i vida världen - genom henne a r den nu har tillbaka.

" ~ b n Svensk,a Psalm-Boken. Af Konungen Gillad och stadfästad, Å r 1819", i. pressat grönt skinnband med en f ramstallning -av nattvarden på parmen, har jag i min hand. På for,- sta bladet har Fredrika skrivit : "Till

: Margaret HoMtt från Fregrika Bre- - mer. Stockh. d. 8de Okt. 1863": Det var dagen efter sedan ~ a r ~ a r e t kom-

. t

mit ' till. Stockholm, Fredrikas v.äk komstgåva 'till henne.

G u l d k.o r n, den lilla lilla boken, i fickformat, med !'Språk ur den He- .

liga Skrift for hvar dag af året", som ,

Fredrika sammanställt och givit ut, fia. också med:inskriften på för- sättsbladet : "To Margaret ~owi.t ' t -

witki: th'e love of. Fr.' Bremer. Stock- holm; 1864". Kanske var den nyhrsy '

. . gåva. '. . . ' . , .

.' E t t fyrkantigt albuni - med. mas- . .

singsbeslag, .det typiska gammaldags .

albumet, h a r likaledes funnit 'vägen : hit.. %argaret 'Howitt. från en till- 'gifven vän, Maria ~ i b b i n ~ . , Årsta d. 10de Sept, . . 18W9, s t å r det..pa'insidan av pärmen. Men under detta står- med Margarets klara. och vårdade ,

stil : "Till. .Klara - Johanson ; detta ungdomsminne, :med innerlig" tillgif;: venhet, från Margaret Howitt. Laurisn .'

ceston. d. 15de Juni 1922." '. I . .

Det är en av de enstaka gånger d& '.,

~ a r ~ a r e t har skrivit något på. sven- . .

ska ; .att. hon göra detta visade hon: i . . AJbumet .var siiledes. en gåva' till henne f r h en av de kära ungdoms- . - '

vannerpa' i Sverige, och ett m'inne av den .glada s o m a r e n på Årsta '1864, d% familjen Ribbing hyrde :en av .flyglarna diir. .Det innehåller porr- tratter av flertalet av .de unga. vänner . -

.Margaret. fick har i Sverige; ungdo- marna Rikbin,g samt och synnerligen, bland dem den senare professorn Se- ..

ved Ribbing., ,Fru Jane ~engb i rg , '

seminariets förest~ndalmna, a r en av . . de äldre som kommit -d i unidoms- ' '

' Sveaviigen 102, .2 tr. (Hiis): ..'STOCKHOLM ' a

.Mottägn$ni efter: övere&kornm&e pr 'tdefon ,81980. t ' -

i I

H E R T H A 146 "

'

albumet' liksom fru Limnell, och pro- ' fessor A. Uppströms ' fotografi - re-

presenterar det glada minnkt av Mar- g a r e t ~ uppsalabesök i - juni 64, ' då hon till sin häpnad' i stallet för "en, ståtlig, gammal:. stad" - e n-g e l- -s k a n kunde. ha. jämförelser at t g6ra

-.. . i fråga . om universitetsstad s L fin-

f '

. . . ner. "en stor byP9-lika "oansenlig - . -

- som trots någon ny& uppvaxt stad i Norra Amerikas västra stater". Men dar, hon inte desto mindre har utom-

. . a~dentligt roligt, promenerar, troli- gen svärmar .en smula, med unga

- studenter, uppvaktas med serenad och har bekymmer 'fö.r - att inte ha tant och sla'ckt ljuset i ratta -ögonblicken.

, - Hon tar reda.på vad Uppsala har av historiska minnen och får i Vastman- l$nds-Dala nationssal den av' Fred-

,r "- rika Bremer skänkta Idunastatyn.

P% professor Uppstroms' porträtt i albumet har hon antecknat: "En a.f yåra Uppsalavardar". Emmy Rappe, som Margaret senare 'återser under hennes 'vistelse i England för hen- nes studier av s j uksliöterskeyrket vid St. Thomas' Hospital, Maria De Vyl- der, Ebba Gregorsson, Jenny Rossan- .der, seminariekamraterna, ståtar alla .med kring livet rikt rynkade kjolar - över krinolinen -, sedesamt långa, rynkiga armar och' en liten vit ner- . f ällskrage kring halslinningen.

Som tillägg till Fredrika-Brimer- relikerna kommer. en dag från Laun- ceston en packe norska och danska böcker ur Margarets mors efterlam- nade boksamling. Mary Howitts

, 00 re. Finnes p& apoteken Ei ~ B P ~ T Kr. 2: 40 och 0:BI. 1

namn finns i dem alla och därtill'. i ett par av dem författarens dedika- tion till översättarinnan, som gjort hans arbeten lianda i ~ n ~ l a n d . I en -

tysk uppla,ga av sina E v e n t y r har H. C. ~ n d e r s e n skrivit: "Den for- 'treffelige Forfatterinde Mary Howitt (Lower t Clapton n2.r London) sendes som Foraarshilsen dette-.. nyeste Hef- te af mine Eventyr, oversat paa Tydsk. Med inderlig Hgjagtelse og 'Venskab. H. C. Andersen. ,K@ben- ' havn 12 Martz 1847", och' i A b a- s v e r u s stårmedtyskitil: " M a r y H o w i t t. .'Improvisatorens' og 'Mit Livs Eventyrs' engelske Overs~tte- ' 'rinde, som saa hjertelig 'og venlig modtog mig . i det kjaere Engeland, . sender jeg denne lille Bog, som Hil- sen og Haandkys. H. C, Andersen. Kj@b. 24 Jan. 1848". Goldschmidt har skickat ett haf te av .N o .r .d o g S y d, Rejse i England, till ''Mistress HOL witt respectfully from the author". Björnstjerne .Björnsons S y n n ö Y e S o l b a k k e n o c h S i g u r d S l e m - b e, Christian Winthers D i g t e, en antologi, V a n d r i n g m e d D a n - m a r k s D i g t e r e , och Andersens O. T., originalupplaga av 1836, utan dedikation, kompletterar proven på Mrs Howitts int.resse för den. nor- diska litteraturen och på vad Mar-

.garet Howitt redan i sin tidigaste

.ungdom hade tillgång till i. den va- gen. Att Fredrika Bremers arbeten aven måste ha funnits i det Howitt- ska hemmet ä r en självklar sak; möj- . ligen finns !de. kvar bland de agadelar

" Margaret ~ o w i t t lämnade' kvar i Innsbruck och v$ka homaldrig kom i

. tillfälle at t sjal* inventera. .

a De fyra volymerna F 'r e d r i k a. B r e m'e r a s b r :e v . som vi askickade. henne var henn4 en .outsinlig glad je- källa; Hon, engelskan, som vid några och tjugo års ålder vistats ett å r ! i Sverige, läste dessa afyra t j ocka sven- ska böcker och laste dem s%, at t hon, nar det v a r något hon .ville belysa, kunde ogenerat citera brev numro det och det, dar Fredrika skriver så och så. Själv skriver hon härom : ?'I read, mark, dearn .and ,inwaadly digest them. so I could ahos! pass an examination

, on the contents i . .". Margarets via Fredrika Bremer

. genom .oss återknutna förbindelse med Sverige. leder till nya anknyt- ningar. Bekantskapen med . Emilia F*ogelklou i hennes egenskap av Bir- gittabiograf födmedlas, er, dag hem- ställer - ~ a r ~ a r e t ,om vi vill bringa, vidare. till E. l?. "Lady Abbess's" i Syon Abbey beliymmek angående 'det ej u'ppklarade ursprunget till birgitti- nernas rosenkrans.. Den svenska Bir- gittaforskaren ta r med intresse .upp frågan. Det borjar med korrespon- dens mellan Mqrgaret och henne och utvecklar sig till en varm vanskaps- fö&indelse. Urider .en vistelse i Eng- land har aven Emilia Fogelklou gläd- jen at t personligen f% råka henne och i hennes ' sällskap göra. ett besök. ' i Syon Abbey, dar man med stort in- tresse . mottar, Birgittas tolkare.. Hon vann Gllas h j a r e , skri- ver strax därefter3Miss Howitt, och '?the aug ht ers of Sion'' hoppas liv- -

abi id Södermans Klädeshandel fjrottninggatan 22 , Stockholm

ligt pH ett nytt besök. j Den åldrige - .

katolske .biskopen av Plymbuth hade n ivrigt önskat. att f å g6ra hennes be. kantskap, berattir Margaret vidare,.. och. var fast bekluten at t arrangera ett ~ a m ~ a n t r ~ f f a n d e om - hon kom

'

igen.' Själv har Emilia Fogelklou-un- , .

der t i t e 1 n : M e . d - F r e d r i k a . B , r e - m e r s . y a n , i e t t B i r g i t t a s .k l o .s t .e r 'i Herthas ma,rshafte. ,1923 givit &en målande ski1,dring av s%val ' .

Margaret Howitts . person.; som' av '

Syon. Abbey och. mottagandet dar. - '

Miss ' ~ o w i t t s korrespondens med Emilia Fogelklou kom senare at t ut- sträckas aven till hennes man, hos .

ante forskaren och Danteöirersätta- ' ' ren Arnold, .Norlind mötte: Margaret

.

S ännu. ett av sina egna levande in- tressen.. Hennes . mångåriga. ~ i a ~ i a - . . .

vistelse - 1870 lämnade familjen: .

* Howitt. England för en. tids resa' i Schweiz och Italien ; de kom att stan- .na i Rom, med so~rnaruppehåll i Ty- rolen, i närmare tjugo 'år, och' Mr och Mrs Howitt 'ligger begravna dar på protestantiska kyrkogården, i Ces- tiuspyramidens skygd - hade gjort henne fullt förtrogen med italienskan,. och Dantestudiet hade för denna fint

.bildade engelska blivit mera an di= lettantism.. t

Ännu en viktig fråga för "Lady '

A'bbess". i Syon Abbey dyker upp, och Margaret vänder sig till oss: vilken. a r den ursprungliga. verkliga färgen på svenskt vadmal? Sancta Birgitta hade ju bestämt at t nunnornas dräkt . skulle~varaaidetta'tyg, y'LadyAbbess'' '* '

hade. gripits.. av loro för. ,att .det inte vore det riktiga gamla sxenska vad: ... .

?r: Med.. . J . M O , L L E . R , . : S Homöbp'atisb praktik,' Stockhdin4.

Mott.' 10-1, 3-5, Sönd. 1-3.. T. V. ,363.' s , , Bickagatan 10, III (hiss). Stockholm. . -Förfragn. ifran landsorten besvaras, aven:. :

1 48 H E R T H A

malet som användes. Litterära auk- toriteter hade riidfrågats. I Broder Jöns Buddes bok om - sancta ,-Karin avhandlas nunnornas dräkt, "grått valmall* nämnes, men man har ingen eqgelsk standard at t gå efter. I en gammal krönika talas om "dräkt i fårets färg och gjord av fårull".

r Men nu vill "Ladi Abbes$' veta hurudan medeltidsfårets ull var, kun- de vi veta det i Sverige? En mycket

. lärd benediktinermunk, specialist p% Birgittalitteratur, hade inte kunnat

. .

klara upp det. . .

Efter rådfragning av de svinska ex- perterna ~ ~ n e s Branting och Andre- as Lindblom och med dessas älskvärda intresse och hjälp g%r prover -på gam- malt svenskt vadmal fram och till- baka mellan oss och Syon Abbey, med Margaret som förmedl.are och med många direkta hälsningar fr%a '%a- dy Abbess". Det hela utvecklak. sig ocksa till. att abbedissan på numera professorn Andreas Lindbloms begä- ran låter t a en fotografi av en Bir- gittastaty, som finns i Syon Abbey men som felas i de avbildningar av ~irgittabilder~som man äger här. Den skickas till professor Lindblom och för "Lady Abbess" ä r det en. åter- tjänst som hon ä r glad at t kunna göra.

Alla dessa Birgittaaffärer ledde till a t t ännu en kännare av dessa ting, den nu avlidne bibliotekarien greve Stenbock, kom at t namnas för Miss Howitt. Hennes intresse för honom hade även p& grund av rent privata anknytningspunkter blivit väckt, o* .detta gjorde att ännu en länk i Mar-

g a r e t ~ ifya förbindelsekedja till Sve- %-

rige fogades till de övriga. Ellen Key, som med livligaste intresse tagit del av vad vi haft att berätta för henne om Fredrika Bremers unga engelska vän, som vi på hennes ålderdom kom- mit i beröring med, sander henne en tidningsartikel som hon skrivit om greve Stenbock vid hans död och med påtecknad direkt hälsning fr%n henne själv. Till svar skriver Margaret ett s v e n s k t brev till Ellen Key, full- komligt felfritt med undantag av en enda obetydlig inadvertens.

Margaret Howitt, liksom hennes mor, hade under sin Romvistelse övergått till katolicismen. Här skall inte göras n%got försök at t klarlagga den psykologiska utvecklingsgången från gammal sträng kväkaretradition till den katolska hskådningen. Miss Howitt gick heller aldrig närmare in p% detta i sina brev, endast en gång sager hon att den katolska kyrkan ensam har hjälpt henne fram till det g1,ada accepterandet av. döden. Attio- fem å r gammal får 'hon uppleva at t ännu en gång komma till Rom. Det ä r jubelåret 1925, Anno Santo, d% pil- grimerna strömmar till Rom från alla världens länder. Margaret hade redan anmält sig' till att hålla en lampa brinnande under hela Aret i St. Ag- nes' katakomb. Tusentals präster kommer jubelåret till Rom och vill 1ä- sa mässor vid martyrernas altare. För p%ven skulle det vara en oerhörd utgift, förklarar Miss Howitt i sitt brev, att upplysa katakomberna un- der ett helt års tid, det hade därför ordnats så at t troende katoliker för

rotåkom-

. . mor b o t a S.

. .

ifhbm Whmder $X. sjskgymnast.

Fotviirdskliniken, Hant-

.verBareg. 36 l. Obs.! Kost-

nadsfri rfidfrhgn. Kh.30766

en 'avgift av,. fyitio lire kunde vara med. om detta genom. at t h a en lampa brinnande, -framför det altare de sjalva valde. ~ a & ~ a r e t hade donerat till en lamRi för at t åtminstone, på detta satt 'kanna, sig vara .med i Rom. Då kommer helt oväntat'för henne ett propk fran hennes rika "ohoklad- kusin" att hon skall resa med ett av "pilgrimst&genM : till Rom - "f örsta klass,, med kokta arter i ens ' skof', skriver hon .helt humorjstiskt med tanke p%rorna pilgribnersvederm~dor. Under .,,skämtet ; ,är hon överlycklig. "Ännu' en gång,:kan jag knaböja un- d e r domen som kröner apostelns grav och beträda Vatikanens majestätiska salar, ' mottaga välsignelsen av . vår

l' stora- och goda : pilve, ännu en gång se Rom, de'sju kullarna och den vida

. .

hennes bostad. på Monte ' ~ a r ~ e o . Hon hade också väpnat sig med alla nödi-. ga uppgifter 01m:Fredrikas "retraite"

- i .klostret Sac1-6 Coeur vid Trinita, di ,

Monte för. m dar efterhöra om det *f anqs några :anteckningar om 'henne.

'

Qet hade' jag grundligt hisslyckats -

med vid mitt besok i Rom. "Syster .

portvakterskan" hade underrättat , ,

sig om mitt ' ärende till klostret och . -

.varit :,ganska alskvard. nar hon fick höra .a t i jag, ville försöka ta reda på ' .

e i e n t u ~ l ~ a uppgifter om en svenska, .

som för något mer an 'femtio å r se-' '

dan bott en vecka.i klostret. Nar hon emellertid fick ett. nekande svar på ': frågai .m' den svenska damen. hade ' . ; övergått till katolicismen stelnade .,-p

b h& till, och jag upplystes ,helt kort -

.om at t efter så l&ng"tid' kunde man högtidliga sktten". q ' inget veta om. en tillfallig besökare.

Från Rom ta: hon sig tid att skri- va. ett lyckligt brev. Allt, vad hennes hjärta och &hennes . själ begärt har

1 givit ' henne, och hon har Atersett alla för henne kara stal- len i den stad '@r hon så. länge hade sit t hem. in har vallfärdat till sina föraldrars .grav p& den sköna Rom- kyrkogården och har i tacksamt min- ne den lilla' kvist från graven, som jag några å r tidigare vid ett besök i Rom: skickat henne. Nu plockar hon själv en. mirinesblomma dar.

Men vad hon inte ,glömde under allt detta, var Fredrika Bremer. Hon hade tecknat sig till minnes numret på det hus vid coSsod där ~ r e d ~ i k a . bodde för at t gå ooh se på det, liksom

M.iss iHa%itt. hade nu lovat mig .att f ortsätta efterforskningarna på ort

.

och ställe. . Hon f ick också råka , .

"Mother Lamb" själv, som &tog sig ' at t låta uiidersöka saken. l'

När Miss Howitt någon tid.efteråt fick ett meddelande till LauncestoS angaende forskningarna i klostrets : annaler visade det sig emellertid at t 7 "Syster portvakterskan" hade &,aft ratt.. Det fanns inget nämnt om Fred- rika Bremer dar.

Med det livligaste intresse följde Mar,gareE Howitt resandet av Fred- . ,

rika. Bremers staty i Stockholm. "Att .

tanka sig at t j ag har gatt med Tant Fredrika i a Humlegården", skriver hon'en gång, "och dar skall nu hen-' -

I . . . ~ d m i n istrativa hrenden, &skilt h?s~or+ bruksdepartementet, Domändepartementet, Domänstyrelsen, Lant-

b r ~ k s ~ t ~ r e l s e n , ~ Lantmäteristyrelsen, Egnahemsstyrelsen ' . . .och Kammarkollegium. .

- Kungsg. l 3 Biblioteksg. 11 - Sthlm ' . Telefoner : 1872, 2889, 15932, 15934. -. (Organisationsbyrå. för den jord- .

, Förmedling av lan till kommunalamyndigheter. brakande -befolkningen.) . I

1 50 . . -

. . H E R T H A

nes staty sta". Nar bon fatt fotogia- fi av statyn, skriver hon'att den före- faller henne' . vara "the incarnated spirit af her writings and of her ainiis in life", och en annan gitng kallar hon den for "the ideal likeness of Tante Fredrika". Det ä r nar jag un- der hennes sista sjukdom hade. skri- vit .några yader till henne på ett brev- kort med reproduktion av statyn, och det a r i -det näst sjsta, dikterade; bre- vet friin' sjukhuset.. . . .

Några veckor därefter var hon borta.

ELLEN KLEMAN.

C. So A. idyyer. pris- tävlan.

C e n t r a 1 f ö . r b u n d e t . f ö r s o c i a l t a r b e t e , sim under se- nare tid på olika satt. sökt verka f ör ungdomens moraliska fostran, . har från .fllera håll uppmanats att :låta utgiva en kortfattad, saklig u p p: l y s n i n g s s k r i f t a v s e x u a l - e t i s k t o c h s e x u a l - h y g i e - n i s k t i n n e h å l l a v s e d d f0 . r u n g d o m i 1 4 - 1 5 - å r s i t l d e r n . För. att tillmötesgå detta ÖnskemAl har forbundet beslutat utlysa en pris- tävlan om den basta skriften i ämnet och för sin del 'utsett' sju personer att utgöra prisnämnd. Darjamte' har

Kungl. Medicinalstyrelsen och Kungl. Skolöverstyrelsen benäget utsett var- dera en ledamot i nämnden.

Nämnden. fiir härmed inbjuda pe- -

dagoger, lakare, präster och andra för ungdomen intresserade män och kvinnor att deltaga i denna pristäv- lan. Personer med olika kvalif ikatio- ner, t. ex. en pedagog och en lakare, kunna deltaga med gemensam täv- lingsskrif t. För att möjliggöra nya uppslag lämnas respektive förf attare full frihet i fråga; om skriftens upp- ställning. Även betraf f ande innehål- let medges alternativ. Salunda kan den omfatta allenast sexuell etik och sexuell hygien eller dessutom behand- la allman hygien. Huruvida skriften bör avse såväl gossar som flickor el- ler göras olika för de respektive kö- nen får bero på ämnets . behandling och författarnas egen uppfattning.

Skriften bör e j omfatta mer an 32 sidor (format lika med erd dan dis småskrifter). Tre pris om respektive -

1,200, 600 och 300 kr. finnas anslag- na at t utdelas efter nämndens för- slag, varjämte medel finnas anvisade för eventuellt inköp' av andra tav- lingsskrifter an de prisbelönade. För- bundet f örbehiiller sig ensamrätten till de prisbelönade skrifterna.

Tav1ingsskrifte.r (i 2. exemplar), försedda med förseglade namnsedlar och med paskrift "T.i l l p r i s-

Specialisf i F r ,u E U a 6.6 r 1 e m a n, velenskapljg skÖn,efsvård Paraffininjekfioner. Modern ansikfsbegandling, Plasfiska operafioner ufforas av kirurgen D:F Kupp,

Sfelnacfi-Kapps injekfioner, diafermi o. massage för klena personep. Droffnmggafan .t32 A; Sfock~olm, 11-5. Tel. Norr 34 41

. ' I

i n ä f i n d e n " , / skola: .f ö r e d e n 3 d e c e m b e r k 9 3 0 vara inkom- na till Centralforbundets för socialt arbete byrå, ~orr t i l lsga~an S'B, ~ t o c k h 6 1 ~ , d&.! äiren önskade u p p . lysningar - . inhirhas. I

s I W . Björck: Mtirta Bjö&b~rn: undervisningsråd: , , Advokat. . ,

I

Alice HeUströn&, . M . Herrlin. '

l ' Leg. läka-. ; 1, ' Medicinalråd! . ., . '

G. H. v o i z ' ~ o c h f B . Löfving; - Kansliråd. : ' Barnavå*sdSr&ktör. '

I . . .

ina sirense& G e ~ t q d ' he hell. :. . . 'Rektor. . Fru. ,

\ I .

- . - . ' Axianne l *-Thmtenson. .

mån för de arbetaid! kviiqorna,:men även på nlånga andra omrHden, dar' samhällets

.hjlalp.u>ch forbättringsåtgarder i Synnerhet . ''

voro av 'nöden. I

k '

Efter fröken . , Sidvalls anförande, som åhördes med spänd ~ppmarksamhet och av-

'

tackades mkd ,livliga applåder, sjöng orga- Nsten och ! kyrkosångaren il. ~i l s sbn , ack@angerad ;av fru Löfgren, ett flertal .

vackra sånger,' vilket allt mottogs med 1% : ligt .bifall;. Harefter vidtog .en trevlig te-. '

sup6 med samkväm,' .varpå kretsens, -med- .' '.

l e m ~ a i ~ . å . t s k ~ d e s fo; sommaren. . . . I '

. '. t

I ' ' I ~ a l m s . t a d s k r e . t s e n samlades djn . . . 9 maj på' Norreo Katt, varvid en ,komedi i en akk.j9Faun och nymf? pH ett syhner- .. '

ligen förtjänstfullt" .s%tt. ..utfördes av ,med- ' : . , . . lemniart av kretsen. Vid den efterföljande supén livades svamningen av ett . . . .. .

~ ~ r å f ö ~ ~ s t h d ~ r i n n a . i . '

? ' - 1 . ,

,. $ar ,glada bordsyisor. ~Saxnkvämet var myc-. .

' ? ' . . . . . ! _. ' k& tal&t besökt. , ' ; m . .

' I . . ' . . . . .. . ; l . . . . . . K ' a r l s t q d ' s k r e t s e n . hade den 11

- . . . . . . . .april årsmöte f$' 'Stadshotellet under ord-

den Il ,kaj . 34 'styrelseledamöter deltogo.., Man diskuterade, ','F.-B.-F.:s samarbete med övriga kvinnoföreningaf' samt "$örslag. be- ; träffande till$+igag.&ngssättet md , kretssty- relsernas hörande' angående f örbundets lag- stiftningsfrågor" w. fl. !för kretsarna vik-. tiga angelägenheter. Zfter en Promenad genom ,Ystad och om-givningar intogs ge-, mensam middag. . . .

. .

~ G . a v l e . k r . e t s . e n hade,den 3Q'nlaj un- del: fl;u Anna' Bj,örkg ordförandeskap ett vHrmöte på pensionat Engeltofta,a besöF av ett' 30-tal medlemmar.

Föredrag hölls; 1 av fr&ek Elng sidvall om Gerda ~eye<&,,'hennes 'h' och bety: delsefulla. aocialai insatser; särskilt -till för- -

~cråia: , Med ;ad skall jag.'göda mina .

krukväxter?' : . . ' . . . .

sitw: ' ~ ä h ~ l i g a s t med L&H, idealnä- .

ringen för växterna! Rebirera gratis- . prov från . tillverkarne ' Kemisk-Tekn;. f abr; 'Klippan, Klippan, som sänder ,. dy; .'. . likt portofritt. ' - ' . (Annons.) .-'

- 1 ,

- - förandeskap. ay ,fru .Gerda Hellberg. .

. . . .- F.-B.-F! , .. -kretsarna. . . . ~2tftdr .föredragen års- och revisionsbe-

X r e t F ,q t y r e i s e n ö t,e .med repre- rattelse ;och sedan ansvarsfRhet 'beviljats sentanter för styr&erna i &ets,arn.a B&tad, : för årets. förvaltning; omvaldes med ,ackla- Karlskrona, Maliil& Landskrona, Lund; , ' mation styrelse 'och revisorer. S t p s e n be- ' . . sval&, 'J'om&ila ystad hölls i Ystad *står .alltså fortfarande av: fru Gerda .Hell-

berg, f &Xaney Enwall-Gardell, fru Elsa ', Lov&, fröken Edit Ahrenlöf, lektor Karin Ringenson (ordinarie) ; fru Inez Lundholrn, . .

f ru Lisa Olde-Holmberg (suppleGtei.). Till revisorer omvaldes. fru Gerda -Olsson och fru Elisabeth Ahlb'erg med fru .Ruth Lilius och fröken Shyra, Freding som ' supple- anter. ,

Till . ombud vid fönbundets årsmöte i .

s to ck ho lm valdes lektor Ringenson, f ru Hellberg. och' fröken ~hren lö f

Efter förhandlingarna höll fröken Odén ett mycket väl u t~orGat föredrag om Lionard6 da Vinci. E n nlängd ljusbilder' ,I

illustrerade föredraget. Talarinnan hylla- . - des med ticksamma sipglåder och röda . roso!. ' .

. . . . Wgjorda, billiga ' L ' ,, . I . ' . . . ..

O'. En badd 45: -, två' baddar 85: -.

. . . 'DANI&SSON,. METAREGAT; 6. . . ~ e c . SÖ. 766, ~thlrh. Begär katalog:. '

- - - -

H E R T H A - Till slut 'intog en stor del av de vid års-

mötet 'talrikt församlade medlemmarna g e gensam supé.

,

~ r i s t i a n s t a d s k r e - t $ e n hade den 10 maj en soaré i 'FMmurareho.tellets fest- sal, talrikt besökt av såväl medlemmar som utomstående. Programmet inleddes med ett msiknummer, förtjänstfullt utfört av stu- deranden Holmqvist, varefter följde afto- nens "clou", pantomimen A-s k,u n g e n ' till Mozarts musik, inövad och ledd av' fröken Fosca ~ e i f e r t . Ljudliga applåder intygade att det blivit en glänsande succes. HHärpB följde recitation av fröken Inga Stina Me- chelsgn, valda dikter av. Fröding och Bo Bergman. Fru I. Walton ' bidrog med sling till ackompanjemang av fröken Clara Munck af Itosenschöld: Före den &mensa&ma su- pén var även tillfälle a t t bese en hem- slöjdsutstallning i mindre 'skala, anordnad av Kristianstads Lans ,Hemslöjd.

S k e l l e f t e å k r b t s e n hade den 7. maj anordnat en aftonunderhållning å Tea- tern, som gick för fullsatt hus. Program- met upptog ett par musikn.ummer av Skel-

s .

lefteå musiksällskap under ledning av fan- " junkare Hed samt två enaktare av Alice Svensk: "Två gånger tv% ar fernm.och "Faun ,och nymf". Pausen utfylldes - ined kaffeser- vering.

Aftonen blev en dorartad succ&s och en 'repris av de båda enaktarna måste ges e n föl jande kväll.

U m e å k r e t s e n hade den 20 maj sam- kväm hos rekborskan ~3;man. Sedan kaffe intagits, .hade man nöjet hora vacker sång av fröken Margit Nordblad, ackamiian jerad av f röken Vera Alfving. Därefter föredrog fröken H~rnel l e% utförligt referat av fru Ellen Hagens bok Prinsessan Eugénie.

Innan medlemmarna skildes, --framförde sekreteraren till. kretsens ordförande, fru Fanny Bergström, ett tack för vad hon ut- rättat för kretsen och likaledes n%gra ord m den saknad som kretsen kommer a t t känna efter sin värderade ordförande, da hon i höst lämnar Umeå. H~ärpå tackade fru Bergström och sade, a t t hon alltid med intresse skulle följa Ume%kretsens framtida arbete och utveckling.

. .

OBS.1 CR6N ETIKETT .

I den Europeiska marknaden existerar. icke'ett finare Ceylon-tht án detta.

. .. Ed# dh$ f6s jTiuasmdokme

~idskhft'för den svenska kvinnkörelsen, utgiven av FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET .Redaktör: E l l e n K l e m a n . : ' : '

samtliga förbundsmedlemkar erhilli' tidskriften: /cke-f@hindsmedl~mpa, prenu- merera å .närmaste postanstalt eller i Bokhandel. Pris. för- postupplaga: l / 1 år kr..6:50; l(P år kr. 3 :50; 114 år kr. : :90. Lösnummer s65 öre. Redaktron och expeditcon : 48 Kla- rabergsgatan, Stockholm. Redaktionstid : t i sdabr och.. jredagtu kl. 1-3. Tel. No.rr 48 50, 27 62. Expeditionen : kl. 11-4 vave söckendag. Tel: Nofi.48 '60 27 62.. ' . '. .

i Reumatism - I Is*chias - - .

. ' Nervvärk ' - . Rveeskot t. l . . . ' . . Astma o. Luftrörskatarr. i :

: . . . på:. ett .*effektivt satt

' med

1 . - det ledande märk& bland högfr~ksepsippa- . rater. .

< ,

~epesentant ', . för. Göteborg med omnejd: A.. Woin,, Stampgatan 54 B. Tel. 51098. '.

. .

Zak jnrviiv- , '

I . . . ..: < . . . .

*. .

-Attioiirig erfarenhet garani . m terar varan.

' I .

o , ~ ' - . s f i ~ ' f r : isolen . . . . . ? . .

: f&svinner. ?dra' flackas p a s t y g oco möbler ...:. .om.. M,.använder -:,:re n.ig ö r in g s m e d l et '

. .,. . z . . . . . : . .h

. . .

Finns 00s ' varje f ärg;' . . i o c~ . . . . . . . kemikalieaffär. . ;

- 1 . - . = I n n e h a l l . .. -

Kring ~aa~konferenien. . . - . .

~olkskollära&nneb'inan. , Av ~ n n a Sörensen. - . . -- - . .

Den lägre lantbruks.~dervisningen.

Hinduiskornas ge&eralförsämling. . - .

F r h Wienkonpessen. : AV R ~ f h Sfiernsfedf.

Lärarinneutbildningen &d de högre skolorna. AV Erfer Dalsfröm.

Margaret Howitts Fredrika-Bremerminnen II. AV. EiIeCIEleman.

- . - . - - . - möbler och prydnader uppköpas

högs& priser. i -

. Vi härnia omedelbad efter med= delande å telefon V a s a :g6717

Vasatryckeriet, Stockholm -1930.