Resultatnätverket R8 Rapport 2015 - Eskilstuna · 1 nov 2015 Andel av rikets medel- skatte kraft 2015 Kommun Lands-ting Totalt 2015 Till kommunen för hemsjuk-vård Från kommunen

1

Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Norrköping Uppsala Västerås Örebro

Resultatnätverket R8

Rapport 2015

2015-12-22

Rapport 2015


2

Innehåll

Innehåll ..................................................................................................................................... 2

Inledning ................................................................................................................................... 4

Bakgrundsfakta ........................................................................................................................ 5

Folkmängd och skatter .................................................................................................................... 5

Hundralappen .................................................................................................................................. 6

Befolkningsutveckling ..................................................................................................................... 7

Åldersfördelning 2014, procent ....................................................................................................... 7

Utbildningsnivå 2014, 25-64 år, andel med högskoleutbildning eller högre, procent..................... 8

Förvärvsintensitet 2010-2014, 20-64 år, procent............................................................................. 8

Årlig relativ förändring av antalet förvärvsarbetande 16- år 2009-2014, dagbefolkning, procent . 9

Andel arbetslösa inklusive i program med aktivitetsstöd september 2015, 16-64 år, procent ...... 10

Andel arbetslösa inklusive i program med aktivitetsstöd september 2015, 18-24 år, procent ...... 10

Signalmått fördelade på verksamhetsområden ................................................................... 11

Förskola ............................................................................................................................... 11

Andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, procent .................................... 11

Grundskola ......................................................................................................................... 12

Behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram, procent .............................................................. 12

Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 ............................................................................................. 14

Gymnasieskola .................................................................................................................... 15

Andel elever som fullföljer utbildningen inom 4 år, procent ........................................................ 15

Andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad

gymnasieutbildning, procent ......................................................................................................... 17

Vuxenutbildning ................................................................................................................. 19

Godkända studieresultat svenska för invandrare sammanvägt för studieväg 1-3, procent ............ 19

Grundläggande kurser andel godkända, procent ........................................................................... 20

Gymnasiala kurser andel godkända, procent ................................................................................. 21

Yrkesutbildningar andel godkända, procent .................................................................................. 22

Kultur och fritid ................................................................................................................. 23

Fysiska besök vid kommunala bibliotek, antal besök/invånare .................................................... 24

Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/invånare 7-20 år ......................................................... 25

Individ- och familjeomsorg ............................................................................................... 26

Ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter avslutad utredning eller insats, procent ................... 27

Rapport 2015


3

Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats, procent ........ 28

Ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21+ år ett år efter avslutad utredning eller

insats, procent ................................................................................................................................ 29

Arbetsmarknadsåtgärder .................................................................................................. 30

Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som börjat arbeta eller

studera, procent ............................................................................................................................. 30

Ekonomiskt bistånd............................................................................................................ 32

Bidragshushåll med ekonomiskt bistånd, antal/1000 invånare ..................................................... 33

Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, procent ....................................... 34

Sysselsättning kopplad till ordinarie arbetsmarknad, procent ....................................................... 35

Äldreomsorg ....................................................................................................................... 37

Brukarbedömning för särskilt boende – helhetssyn, andel nöjda eller mycket nöjda, procent ..... 37

Brukarbedömning för hemtjänst – helhetssyn, andel nöjda eller mycket nöjda, procent .............. 39

Ej verkställda biståndsbeslut om särskilt boende, totalantal minus de som tackat nej till plats .... 40

Näringsliv och samhällsbyggande ..................................................................................... 41

Antal nyregistrerade företag, per 1 000 invånare .......................................................................... 42

Färdigställda lägenheter i nybyggda hus, per 1000 invånare ........................................................ 43

Bygglov som har beslutats inom föreskriven tid, procent ............................................................. 44

Bilaga1 Alla signalmått och analysmått ............................................................................. 1

Förskola ........................................................................................................................................... 1

Grundskola ...................................................................................................................................... 3

Gymnasieskola ............................................................................................................................... 11

Vuxenutbildning ............................................................................................................................ 15

Kultur och fritid ............................................................................................................................. 20

Individ- och familjeomsorg ............................................................................................................ 22

Arbetsmarknad .............................................................................................................................. 27

Ekonomiskt bistånd ....................................................................................................................... 29

Funktionsnedsättning .................................................................................................................... 32

Äldreomsorg .................................................................................................................................. 35

Näringsliv och samhällsbyggande ................................................................................................. 39

Bilaga 2 Spindeldiagram per kommun för vissa signalmått .............................................. 41

Bilaga 3 Deltagare i R8-nätverket år 2015 ........................................................................... 50

Rapport 2015


4

Bakgrund

Ekonomidirektörerna i åtta kommuner, Eskilstuna, Gävle, Jönköping, Linköping, Norrköping, Uppsala, Västerås och Örebro, beslutade år 2012 att det skulle skapas ett nätverk för kommunernas resultatjämförelser. Resultatnätverket har fått namnet R8 och består av deltagare från de åtta kommunerna. R8 har i uppdrag att ta fram ett litet antal mått som kan användas för att följa och jämföra utvecklingen i de åtta kommunerna ur ett kommunledningsperspektiv. Måtten ska avse områden som kommunerna har rådighet över och de ska könsuppdelas där så är möjligt. Resultatmåtten ska publiceras i en rapport i slutet av varje år och R8-nätverket ska presentera rapporten för ekonomidirektörerna i början av efterföljande år. R8-nätverket utser inom sig en projektledare för varje år och anlitar Servicepartner, Västerås stad, för delar av arbetet. Det här är 2015 års R8-rapport, då Örebro kommun har haft projektledarskapet. Under 2016 kommer R8 att byta namn till R9 då Södertälje kommun ansluter till nätverket.

Inledning

De resultatmått som ingår omfattar följande verksamhetsområden inom kommunerna:

Förskola

Grundskola

Gymnasium

Vuxenutbildning

Kultur och fritid

Individ- och familjeomsorg

Arbetsmarknadsinsatser

Ekonomiskt bistånd

Funktionsnedsättning

Äldreomsorg

Näringsliv och samhällsbyggande För varje verksamhetsområde finns signalmått som redovisas i stapeldiagram med mätvärden för tre år och ovägda medelvärden avseende det sista året för de åtta kommunerna och för riket, vilka visas som linjer. I diagrammen anger färgen på staplarna vilket år som avses. Till varje verksamhetsområde finns även ett antal analysmått som kan användas för den som vill fördjupa sig i ett område. Alla signalmått och analysmått finns i tabeller i bilaga 1, där de även redovisas könsuppdelade för det senaste året, där så är möjligt. Rapporten inleds med bakgrundsfakta för de åtta kommunerna. Dessutom finns i bilaga 2 spindeldiagram där ett antal signalmått finns fördelade på respektive kommun i jämförelse med medelvärden för de åtta kommunerna och för riket.

Rapport 2015


5

Bakgrundsfakta

Folkmängd och skatter

Skattesatser 2015 Skatteväxlat

Kommun

Antal invånare

1 nov 2015

Andel av rikets

medel- skatte kraft 2015

Kommun

Lands-ting

Totalt 2015

Till kommunen

för hemsjuk-

vård

Från kommunen

för kollektiv-

trafik

Skatte-sats för

2016

Eskilstuna 101 882 89 22,08 10,77 32,85 32,85 0,20 0

Gävle 99 038 97 22,26 11,51 33,77 33,77 0,22 -0,26

Jönköping 133 266 97 21,34 11,26 32,60 32,60 0,34 -0,48

Linköping 153 144 99 20,20 10,70 30,90 30,90 0,25 -0,45

Norrköping 136 863 92 21,25 10,70 31,95 32,45 0,25 -0,45

Uppsala 210 003 102 20,84 11,16 32,00 32,00 0,29 -0,49

Västerås 145 275 102 20,36 10,88 31,24 31,24 0,16 -0,04

Örebro 144 212 94 20,85 11,55 32,40 32,90 0,54 -0,34

Källa: Statistiska centralbyrån

Gävle är nätverkets minsta kommun och Uppsala den största räknat till antal invånare. Eskilstuna har lägst andel av rikets medelskattekraft av kommunerna och Uppsala och Västerås högst. Linköping har den lägsta kommunalskatten och Gävle den högsta. Eskilstuna sänkte skatten 2014 med 5 öre och 2015 med ytterligare 5 öre. Norrköping och Örebro har båda beslutat om en skattehöjning från och med 2016 med 50 öre. Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län har tagit beslut att höja utedebiteringen 2016 med 30 respektive 55 öre, sammanlagt 85 öre. Jönköpings kommun skatteväxlade med Landstinget 1999 med +19 öre, då kommunen tog över den gymnasiala vårdutbildningen och kostnadsansvaret för naturbruksgymnasiet.

Rapport 2015


6

Hundralappen

Användningen av 100 skattekronor i de olika kommunerna i R8-nätverket.

Källa: Kommunernas räkenskapssammandrag Kommunerna skiljer sig åt i fördelningen av skattekronor på de olika verksamheterna. Störst skillnad finns i äldreomsorgen mellan Linköpings (16,10 kronor) och Norrköpings kommuner (23,30 kronor). Sedan 2014 ingår hemsjukvården i Norrköpings kommuns drift och man har haft en kraftig ökning av kostnader för hemtjänsten. Linköping har låga kostnader och en annan profil än Norrköping, vilket kan förklara skillnaden i fördelning av skattekronor avseende äldreomsorgen. Örebro kommuns kostnad för Övrig verksamhet är betydligt högre än övriga R8-kommuner. En förklaring till det är att Örebro har VA och avfallshantering i egen regi, medan flera andra kommuner har den verksamheten i bolag. Örebros kostnad för VA och avfall står för ca 33 % av kostnaderna i gruppen Övrig verksamhet. Uppsala kommun använder en relativt större andel av sina resurser till gymnasieskolan och vård och omsorg om personer med funktionsnedsättning. Nettokostnaden per invånare för gymnasieskolan 2014 var 7,4 procent högre än den strukturårsjusterade standardkostnaden. Uppsala har höga lokalkostnader för gymnasieskolan. År 2014 var lokalkostnaderna 28 procent högre än det ovägda genomsnittet för R8. Uppsalas nettokostnader för insatser till personer med funktionsnedsättning 2014 ligger 2,4 procent över den strukturårsjusterade standardkostnaden för LSS. De samlade nettokostnaderna för insatser till personer med funktionsnedsättning är 11 procent högre än det ovägda genomsnittet för R8. Merparten av skillnaden förklaras av att Uppsala har relativt högre kostnader för daglig verksamhet och särskilt boende enligt SoL och HSL.

14,00 15,67 16,70 16,41

13,90 14,40

14,70 15,00

19,60 20,4 19,90

21,88

18,10 19,90 19,30

17,00

7,10 8,15 7,40

7,82

7,10 8,40 7,90

8,00

18,40 19,63 20,90

16,10

23,30 19,30 19,20

19,00

11,40 11,52 12,80 10,85

12,30 13,90 10,30

11,00 7,40

6,05 5,70 6,47 6,90 6,30

6,70 5,00

0,00

10,00

20,00

30,00

40,00

50,00

60,00

70,00

80,00

90,00

100,00


Kronor Kollektivtrafik

Försörjningsstöd

Individ- ochfamiljeomsorgFunktionshindrade

Äldreomsorg

Övrig utbildning

Gymnasieskola

Grundskola

Förskoleverksamhet ochskolbarnsomsorgKultur- ochfritidsverksamhetRäddningstjänst

Gator, vägar och parker

Arbetsmarknadsåtg

Övrig verksamhet

Politisk verksamhet

Rapport 2015


7

Befolkningsutveckling

Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 1 nov 2015

Eskilstuna 96 311 97 596 98 765 99 729 100 923 101 882

Gävle 95 055 95 428 96 170 97 236 98 314 99 038

Jönköping 127 382 128 305 129 478 130 798 132 140 133 266

Linköping 146 416 147 334 148 521 150 202 151 881 153 144

Norrköping 130 050 130 623 132 124 133 749 135 283 136 863

Uppsala 197 787 200 001 202 625 205 199 207 362 210 003

Västerås 137 207 138 709 140 499 142 131 143 702 145 275

Örebro 135 460 137 121 138 952 140 599 142 618 144 212

R8 1 065 668 1 075 177 1 087 134 1 099 643 1 112 223 1 123 683

Riket 9 415 570 9 482 855 9 555 893 9 644 864 9 747 355 9 838 418

Källa: Statistiska Centralbyrån

Åldersfördelning 2014, procent

Kommun 0-5 år 6-15 år 16-18 år 19-24 år 25-64 år 65-79 år 80 år -

Eskilstuna 7,4 11,6 3,5 8,1 49,7 14,6 5,0

Gävle 7,0 10,9 3,3 8,6 50,3 14,9 4,9

Jönköping 7,6 11,0 3,3 9,5 49,6 13,7 5,3

Linköping 7,3 10,8 3,1 11,3 50,2 12,4 4,9

Norrköping 7,5 11,2 3,3 9,0 50,2 14,0 4,9

Uppsala 7,3 10,4 3,0 11,0 51,9 12,4 4,0

Västerås 7,1 11,1 3,3 8,4 50,6 14,4 5,1

Örebro 7,8 11,1 3,4 9,6 50,3 13,1 4,7

Riket 7,2 11,1 3,2 8,1 50,8 14,5 5,1


Kommunerna skiljer sig främst åt för ålderskategorin 19-24 år, det vill säga unga vuxna. De stora studentstäderna har högst andelar i den kategorin, högst ligger Linköping med 11,3 procent. Eskilstuna har i jämförelse med R8-kommunerna lägst andel i ålderskategorin 19-24 år, men ligger i paritet med riket.

Rapport 2015


8

Utbildningsnivå 2014, 25-64 år, andel med högskoleutbildning eller högre, procent

Kommun Total Kvinnor Män

Eskilstuna 34,3 39,5 29,4

Gävle 38,9 45,2 32,7

Jönköping 42,2 47,4 37,1

Linköping 51,7 53,5 50,1

Norrköping 36,3 40,8 31,8

Uppsala 56,1 60,3 51,9

Västerås 43,0 47,3 38,8

Örebro 44,1 50,1 38,2

R8 43,3 48,0 38,8

Riket 41,0 46,2 36,0


Utbildningsnivån, räknat som andelen av befolkningen med högskoleutbildning eller högre, skiljer sig kraftigt mellan de åtta kommunerna. Högst ligger Uppsala och lägst Eskilstuna. Bland kvinnorna är det genomgående en högre andel som har som lägst högskoleutbildning än bland männen. Skillnaden mellan könen är störst i Gävle (12,5 procentenheter) och minst i Linköping (3,4 procentenheter).

Förvärvsintensitet 2010-2014, 20-64 år, procent

2010 2011 2012 2013 2014 Kvinnor Män

Eskilstuna 71,7 72,6 72,6 72,9 72,6 71,3 73,8

Gävle 74,8 75,5 75,4 75,7 75,6 74,1 77,0

Jönköping 78,6 79,7 79,7 79,3 79,8 77,9 81,6

Linköping 71,7 72,4 72,7 73,2 73,6 72,4 74,7

Norrköping 72,8 73,8 74,0 74,0 74,1 72,2 75,9

Uppsala 73,0 73,3 74,0 74,1 74,4 73,5 75,4

Västerås 74,9 75,9 76,2 76,4 76,7 74,7 78,7

Örebro 74,5 75,4 75,6 75,9 76,0 74,8 77,3

Riket 75,9 76,8 75,0 77,1 77,3 76,0 78,5


Förvärvsfrekvensen år 2014 var högst i Jönköping och lägst i Eskilstuna. Män hade genomgående en högre förvärvsfrekvens än kvinnor, störst var skillnaden i Västerås med fyra procentenheter. Den relativt låga förvärvsintensiteten för Uppsala, Linköping och Örebro beror på att dessa kommuner har en relativt större andel av sin befolkning 0-64 år deltagande i högskoleutbildning. År 2013 deltog 19,8 procent av befolkningen 0-64 år i Uppsala i högskoleutbildning på grundläggande och avancerad nivå. Motsvarande andel var 15,8 procent i Linköping och 11,2 i Örebro. Övriga kommuner hade en andel under 10 procent.

Rapport 2015


9

Årlig relativ förändring av antalet förvärvsarbetande 16- år 2009-2014,

dagbefolkning, procent

2009 2010 2011 2012 2013 2014

Eskilstuna -6,2 2,6 3,0 0,5 1,3 0,3

Gävle -2,1 2,4 0,0 0,6 1,5 0,4

Jönköping -2,4 3,7 2,6 1,0 0,2 1,2

Linköping -1,3 2,3 2,2 1,9 1,9 2,4

Norrköping -2,7 3,7 2,2 0,9 1,4 -0,1

Uppsala -1,0 3,7 2,7 3,0 1,8 1,1

Västerås -2,1 3,3 3,2 1,8 2,1 -0,1

Örebro -3,0 3,3 2,5 1,4 0,7 0,9

R8 -2,4 3,2 2,4 1,6 1,4 0,9

Riket -2,9 2,6 2,6 1,4 0,9 0,8


Den relativa förändringen av antalet förvärvsarbetande i dagbefolkningen kan ses som utvecklingen av antalet arbetstillfällen i kommunen. Den relativa förändringen mellan åren 2013 och 2014 var högst i Linköping. Två kommuner, Norrköping och Västerås, hade en negativ utveckling av antalet arbetstillfällen mellan de åren, vilket är första gången sedan 2009, då samtliga kommuner hade en negativ utveckling.

Rapport 2015


10

Andel arbetslösa inklusive i program med aktivitetsstöd september 2015, 16-64 år, procent

Arbetslösa inklusive i program med

aktivitetsstöd, 16-64 år, procent

Kommun Totalt Kvinnor Män


Gävle 9,2 8,7 9,6

Jönköping 4,8 4,4 5,2

Linköping 4,7 4,1 5,2


Uppsala 4,1 3,5 4,7

Västerås 7,1 6,5 7,7

Örebro 6,3 5,4 7,2

Riket 5,9 5,3 6,5

Källa: Arbetsförmedlingen

Andel arbetslösa inklusive i program med aktivitetsstöd september 2015, 18-24 år, procent

Arbetslösa inklusive i program med

aktivitetsstöd, 18-24 år, procent

Kommun Totalt Kvinnor Män


Gävle 12,9 10,8 15,0

Jönköping 5,8 4,6 7,0

Linköping 4,8 4,0 5,6


Uppsala 4,1 2,8 5,3

Västerås 9,3 7,2 11,4

Örebro 8,4 6,1 10,7

Riket 8,1 6,6 9,5

Källa: Arbetsförmedlingen Not: Årets siffror är tagna direkt från Arbetsförmedlingen utan egna beräkningar via befolkningsregister

Eskilstuna hade i september 2015 den högsta arbetslösheten bland de åtta kommunerna, både för hela gruppen 16-64 år och för de unga vuxna i åldern 18-24 år. Lägst var arbetslösheten i Uppsala för båda åldersgrupperna. Män hade genomgående en högre arbetslöshet än kvinnor.

Rapport 2015


11

Signalmått fördelade på verksamhetsområden

Förskola

Signalmått Definition

Andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen

Andel årsarbetare i förskolan med förskollärar-, fritidspedagog- eller lärarexamen. Källa: Skolverket

Inom förskolan finns det inga resultatmått som direkt mäter barnens utveckling. Men enligt forskning är personalens utbildningsnivå av högsta betydelse för barnens lärande i förskolan. Implicit mäter således detta signalmått förskolans kvalitet. Det nuvarande signalmåttet har ändrats från andelen årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning till andelen årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen som innefattar förskole-, fritidspedagog- eller lärarexamen.

Andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, procent

Källa: Skolverket

Jönköping har störst andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen och Eskilstuna har lägst. Jönköping har i många år, före den nya skollagen, haft tydligt uttalat från politiskt håll att i första hand anställa utbildade förskollärare, vilket kan förklara R8-nätverkets högsta andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen. Eskilstuna har som mål att över 60 procent av pedagogerna i kommunala förskolan ska ha en högskoleutbildning. Sedan år 2011, då andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning låg på den nivån, har den siffran minskat. I den kommunala förskolan för år 2014 ligger andelen på 41 procent. Siffran för de fristående förskolorna är 19 procent. Anledningar till att andelen sjunker inom den kommunala förskolan är flera. Kommunen har på kort tid utökat antalet förskoleplatser och därigenom haft ett behov av nyrekrytering samtidigt som andelen pensionsavgångar varit hög. Det har under samma tid varit få avgångsklasser från

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


Andel (%)

2014 R8 2014 Riket 2014

Rapport 2015


12

Mälardalens högskola vilket påverkat rekryteringsbasen av nyexaminerade avsevärt. Kommunen samarbetar nu med Mälardalens högskola kring den verksamhetsförlagda delen av utbildningen genom att bistå med utbildade handledare för de som studerar till förskollärare. Genom detta hoppas Eskilstuna att studenterna blir kvar och börjar arbeta i kommunen då de fått sin förskollärarexamen. I jämförelse med andra kommuner har Eskilstuna ett högt löneläge för förskollärare, något som förhoppningsvis kan locka fler att vilja arbeta i Eskilstuna. Dessutom har karriärtjänster inrättas, till exempel pedagogikutvecklare, biträdande förskolechefer och arbetslagsledare. För området förskola finns även tre analysmått, andel 2-åringar i förskolan, barn per årsarbetare samt ett kostnadsmått.

Grundskola


Behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram Andel elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram, hemkommun, procent. Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket

Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 Måttet avser alla elever som är folkbokförda i kommunen. Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket

Signalmåttet Andel behöriga till gymnasieskolan avser behörigheten till yrkesprogram, som har de lägsta behörighetskraven. Måttet kan ses som andelen som klarar tröskeln till gymnasiet. Signalmåttet Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 anger den genomsnittliga nivån på betygen från grundskolan.

Behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram, procent

Observera att y-axeln inte börjar på 0

Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket

40

50

60

70

80

90

100


Andel (%)

2013 2014 2015 R8 2015 Riket 2015

Rapport 2015


13

Jönköping och Uppsala ligger högst när det gäller behörighet till gymnasieskolan och Norrköping ligger lägst. Med undantag för 2014 har andelen behöriga i Jönköping ökat för varje år sedan de nya behörighetskraven trädde in. I jämförelse med riket är det främst Jönköpings pojkar som bidrar till att Jönköping har högre andel behöriga än i riket, kanske för att högre andel pojkar i Jönköping har godkänt i engelska än rikets genomsnitt. Uppsala har tillsammans med Jönköping högst andel elever med behörighet till gymnasieskolan, vilket bland annat kan förklaras med att Uppsala har den högsta andelen elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning. Föräldrarnas utbildning är en faktor som uppvisar ett samband med skolresultatet. Norrköping har lägst andel elever med behörighet till gymnasieskolan. Inom skolforskning pekar man på fyra faktorer som är viktiga i skolorganisationen för att elever ska prestera ett gott resultat. Det handlar om att man på alla nivåer följer upp resultaten, om lärarnas behörighet och kompetens, om att elever med särskilda behov identifieras tidigt och ges adekvat stöd samt om vilka förväntningar man har på eleverna. I Norrköping kan det vara så att det särskilt är låga förväntningar på eleven som påverkar resultaten. Förväntningarna kan bland annat kopplas till den allmänna utbildningsnivån i kommunen. I kapitlet Bakgrundsfakta framgår att utbildningsnivån i Norrköping är näst lägst av de åtta kommunerna. En jämförelse mellan kommunerna när det gäller analysmåtten för grundskoleområdet visar att Norrköping även ligger lågt när det gäller resultat i nationella prov i årskurs 6 respektive årskurs 3. Det kan ses som ett varningstecken för framtiden. Dock är lärartätheten hög i grundskolan i Norrköping. Gävles resultat visar att 83 procent av eleverna i årskurs 9 har gymnasiebehörighet till yrkesförberedande gymnasieprogram. Årets försämring av andelen behöriga till gymnasieskolan beror på försämrade resultat i alla tre kärnämnen (svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik) jämfört med föregående år. Det är framförallt avsaknaden av godkänt betyg i matematik som är orsaken till att elever inte har fått gymnasiebehörighet.

Rapport 2015


14

Genomsnittligt meritvärde årskurs 9


Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket Uppsala har högst genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, och Gävle har lägst.

Bland R8-kommunerna har Uppsala både den högsta andelen elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning och den lägsta andelen med föräldrar med enbart förgymnasial utbildning. I genomsnitt för kommunerna i R8 uppnår elever med föräldrar med enbart förgymnasial utbildning knappt 70 procent av genomsnittsmeritvärdet för elever med föräldrar med eftergymnasialutbildning. Gävles resultat påverkas av att det finns skolor med mycket låg måluppfyllelse. På Magelungen (fristående skola med inriktning elever med stora stödbehov) finns elever med särskilt stödbehov, övervägande del av eleverna kommer från andra kommuner. På Nynässkolan gick elever som läste ett tionde skolår, samtliga med kort skolbakgrund i Sverige och sent anlända. Sörbyskolan, Stenebergsskolan och Stora Sätraskolan är samtliga skolor med en hög andel elever med kort studiebakgrund i Sverige. Jönköping har högst ökning det senaste året, innan dess har det varit stabilt. Andelen elever med A eller B i Jönköpings kommunala skolor ökade i 17 av 20 ämnen läsåret 2014/15 vilket syns på meritvärdet. Pojkarna står för den största ökningen. Utmaningen i Jönköping är att få fler att nå upp till lägst E-nivå, där skedde en ökning endast i 3 av 20 ämnen. Medelvärdet för R8-kommunerna ligger på samma nivå som för riket när det gäller behörighet till gymnasiet och något högre när det gäller meritvärde. För båda signalmåtten inom grundskolan har flickor högre värden än pojkar i samtliga kommuner samt när det gäller genomsnittet för riket. Undantaget är behörighet till gymnasieskolan där flickor och pojkar i Jönköping har samma höga värde.

100

120

140

160

180

200

220

240


Meritvärde

2013 2014 2015 R8 2015 Riket 2015

Rapport 2015


15

Flera av analysmåtten för grundskolan visar elevernas resultat på olika sätt. Dessutom finns analysmått för lärartäthet och olika kostnadsmått.

Gymnasieskola


Andel elever som fullföljer utbildningen inom 4 år

Andel (%) av kommunens folkbokförda elever år 1 i gymnasieskolan som inte fanns i gymnasieskolan något av de två närmast föregående åren och som erhållit slutbetyg eller motsvarande inom loppet av fyra läsår. IV-programmet är inkluderat. Uppgifterna avser elever i gymnasieskolan folkbokförda i kommunen oavsett huvudman för skola eller elevens studieort. Källa: Skolverket

Andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning

Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg eller motsvarande från gymnasieskolan och som påbörjat studier på universitet eller högskola eller börjat arbeta efter två år, oberoende var arbetet ligger. Även andra utbildningar som berättigar till studiebidrag räknas in som studier. Exempel på detta är KY-utbildningar och Komvux. Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket

Gymnasieskolan ska rusta eleverna för fortsatta studier, arbetslivet och ett aktivt deltagande i samhällslivet. En fullständig gymnasieutbildning är en viktig förutsättning för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden.

Andel elever som fullföljer utbildningen inom 4 år, procent

Observera att y-axeln inte börjar på 0 Källa: Skolverket

40

50

60

70

80

90

100


Andel (%)

2012 2013 2014 R8 2014 Riket 2014

Rapport 2015


16

Jönköping ligger högst i andel elever som fullföljer utbildningen inom 4 år och Norrköping lägst. I Jönköping finns ett gemensamt systematiskt Elevhälsoteam-arbete för de kommunala gymnasieskolorna i syfte att öka närvaro och minska risken för avhopp. Om eleven bedöms ha förutsättningar att klara av sin utbildning genom ett extra år har inställningen varit att vara generös med att besluta om att eleven får läsa en eller två extra terminer, då med uttalad mentor som stöd. Norrköping har lägst andel gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år. En genomgång av analysmåtten för gymnasieskolan visar bland annat att betygspoängen efter avslutad gymnasieutbildning också är låg. Här ser man samma mönster som i grundskolan. Det kan dels tolkas som att de låga ingångsvärdena från årskurs 9 också påverkar hur väl eleverna lyckas på gymnasiet och dels som att Norrköpings låga generella utbildningsnivå även påverkar resultaten på gymnasienivå. Ur analysmåtten kan man även se att Norrköping har en låg standardkostnad för gymnasiet. Det kan medföra att det kan vara svårare att skapa en flexibilitet och anpassningar för elever så att fler ska lyckas bättre.

Västerås har störst förändring sedan föregående år avseende andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom 4 år. Det kan finnas två förklaringar till det. Den ena är att de stärkt rutinerna på alla enheter gällande att fånga elever som riskerar att inte nå målen, fatta beslut om utredning gällande åtgärdsplan för den enskilde eleven och sätta in stödinsatser. Det finns en process för detta som är implementerad på alla enheter. Det andra är att rektor kan fatta beslut om förlängd studietid. Även där finns en implementerad process, att skolan ska göra en ansökan till verksamhetschefen som kan bevilja ersättning för ett fjärde år. I ansökan ska det framgå skäl till förlängningen och dess omfattning. Tidigare upprättade åtgärdsprogram bifogas ansökan.

Rapport 2015


17

Andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad

gymnasieutbildning, procent

Observera att y-axeln inte börjar på 0 Observera även att det är eftersläpningar i statistiken och att diagrammet ovan visar siffror för 2011-2013 Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket

När det gäller andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning ligger Linköping högst och Eskilstuna och Gävle lägst. I Linköping finns en positiv trend gällande såväl etableringen på arbetsmarknaden/studier som andelen som fullföljer inom 4 år. Linköping har arbetat aktivt med rutiner för förlängd undervisning på gymnasieskolan samt arbete för att motverka avhopp vilket kan ha bidragit till att fler blir färdiga inom fyra år. Orsaker till att fler etablerar sig tidigt på arbetsmarknaden eller studerar kan ses som ett resultat av att fler klarat gymnasieskolan under det året dessa elever slutförde utbildningen. Det är svårt att dra långtgående slutsatser på grund av eftersläpningen i statistiken. Andelen elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning var högst i Linköping och lägst i Eskilstuna och Gävle. Här kan man se ett samband med både kommunernas utbildningsnivå och med nivån på ungdomsarbetslösheten. De kommuner som har högst andel med eftergymnasiala studier och därmed studietraditioner i hemmen har dessutom lägst ungdomsarbetslöshet. För Eskilstuna är det tvärtom. Eskilstuna har lägst utbildningsnivå av kommunerna och högst ungdomsarbetslöshet. Här spelar också den lokala arbetsmarknaden in. Eskilstuna har haft en kraftig nedgång på de traditionella mer stabila sektorerna medan ökningen skett på lokala, mer lättrörliga sektorer under åren 2007-2013. Resultatet är en kraftigt ökande arbetslöshet, framförallt bland unga. I Gävle är andelen elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieskola betydligt lägre än i riket. Det är framför allt elever från yrkesprogrammen som varken studerar eller arbetar. Orsaken är både att en lägre andel av eleverna på yrkesprogrammen når högskolebehörighet jämfört med riket och att länet har en hög arbetslöshet. Även övergången från IM till nationella program är lägre i Gävle än i

40

50

60

70

80

90

100


Andel (%)

2011 2012 2013 R8 2013 Riket 2013

Rapport 2015


18

jämförbara kommuner. Dessa elever har små förutsättningar att etablera sig på en redan tuff arbetsmarknad. Andelen elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning har minskat i Jönköping de senaste åren. Måttet är svårt att analysera då det inte enbart mäter de elever som gått i skolan i Jönköping utan alla som bor i Jönköping två år efter examen. En kommun med attraktiv högskola bör ha högt värde men alla jämförelsekommuner har högskola/universitet och ändå skiljer det sig. Detta gäller även elever som gick i den ”gamla gymnasieskolan”. Sett till vad Jönköpings gymnasieskolor kan ha haft för roll så har andelen elever som fått grundläggande behörighet varit hög och inte minskande. Minskningen i indikatorn rör främst kvinnor och andelen kvinnor med behörighet till universitet/högskola har varit konstant. Minskningen beror troligtvis på omvärldsfaktorer utanför kommunen. Vad som också kan spela in är att högskolan förlorade rätten till förskollärarutbildning 2011, en ganska stor utbildning vilket minskade antalet studieplatser i Jönköping under ett par år. Uppsala uppvisar den största minskningen av andelen elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning jämfört med året innan. Minskningen uppgår till 2,8 procentenheter. Andelen gymnasieelever som gått över till universitet eller högskola direkt efter avslutad gymnasieutbildning har minskat årligen sedan 2010 såväl för elever från studieförberedande program som för elever från yrkesförberedande program. Därtill har andelen gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola minskat. Faktum är att ungdomarna i Uppsala deltar i utbildning efter gymnasiet i lägre utsträckning än tidigare. Det finns ingenting som tyder på att de deltar i arbetsmarknaden i lägre utsträckning än tidigare. Andelen arbetslösa och i arbetsmarknadsprogram bland ungdomar i åldern 18-24 år har under tiden minskat från 5,0 procent till 4,6 procent. R8-kommunernas medelvärde av andel elever som fullföljer inom 4 år och andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning ligger på ungefär samma nivå som medelvärdet för riket. Flickor fullföljer sin utbildning inom 4 år i högre grad än pojkar i alla R8-kommunerna. Medelvärdet för R8-kommunerna och för riket är högre för flickor än för pojkar, det vill säga att en högre andel flickor fullföljer inom 4 år.

Bland analysmåtten finns ytterligare mått som belyser resultat från gymnasieskolan och genomströmning. Dessutom finns gymnasiefrekvens och kostnadsmått.

Rapport 2015


19

Vuxenutbildning


Andel som fullföljt svenska för invandrare, grundläggande kurs, gymnasial kurs och yrkesutbildning och som fått lägst E/godkänt

Andelen gäller de som fullföljt kurs och som fått lägst E/godkänt, årsbas. Visas som fyra mått: Godkända studieresultat svenska för

invandrare, sammanvägt för studieväg 1-3, procent Källa: Skolverket

Grundläggande kurser, andel godkända, procent Källa: Eget verksamhetssystem

Gymnasiala kurser, andel godkända, procent Källa: Eget verksamhetssystem

Yrkesutbildningar, andel godkända, procent Källa: Eget verksamhetssystem

Vuxenutbildningen är en frivillig skolform som ska rusta eleverna för fortsatta studier, arbetslivet och ett aktivt deltagande i samhällslivet. En fullföljd kurs eller utbildning med lägst godkänt/E blir därför en viktig förutsättning för personen för att kunna ta nästa steg. Av det skälet används signalmåtten andel som fullföljt och som har fått lägst E eller godkänt efter svenska för invandrare, grundläggande kurser, gymnasiala kurser samt yrkesutbildningskurser. Då verksamhetsområdet har flera signalmått redovisas analyserna i direkt anslutning till respektive diagram, för att göra materialet mer överskådligt.

Godkända studieresultat svenska för invandrare sammanvägt för studieväg 1-3, procent

Källa: Skolverket Eskilstuna har högst andel godkända studieresultat i svenska för invandrare sammanvägt för studieväg 1-3 och Linköping lägst.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


Andel (%)

2012 2013 2014 R8 2014 Riket 2014

Rapport 2015


20

I Eskilstuna har antalet elever som gått på svenska för invandrare varit relativt högt de senaste åren. Under flera år har skolan i Eskilstuna testat och utvecklat former för att stötta elevers progression och att de förmår fullfölja sina kurser. Modeller som erbjuds är möjligheten att kunna läsa under olika tider, dag- och kvällstid, teori kombinerat med språkpraktik, alfabetiserings- och konversationsstöd. Andel kursdeltagare som i Linköping fått godkänt per kurs varierar mellan åren och ibland är variationerna stora. Resultaten kan tyckas låga, men eftersom det är vuxna studerande, är det många som slutar av olika anledningar som flytt, sjukdom, graviditet, arbete eller andra studier.

Västerås står för den enda ökningen i R8-nätverket och det finns två huvudsakliga orsaker till det. Den ena är att de tillåter att eleven studerar så länge de har progression. Möjligheten finns att studera 30 timmar per vecka med lärare. I vissa andra kommuner är man mer restriktiv med antalet timmar men i Västerås ser man att det, i många fall, är mängdträningen som ger resultat över tid och har grundsynen att det är språket som oftast måste till för att ge chans till ett framtida arbete. Om en elev studerat många timmar utan att nå godkända resultat kräver man att den gör något annat ett tag för att sedan kunna komma tillbaka i studier. Har den sökande inte tränat språket på annat sätt under sin frånvaro så får den avslag och får komma åter när den gjort något annat såsom språkpraktik, arbete eller annat. Den andra orsaken till varför det skett en förändring är nog förmodligen på grund av att målgruppen som kommit till Västerås har förändrats över tid. Den består inte av lika många studerande helt utan studiebakgrund idag än för några år sedan. R8-kommunernas medelvärde ligger i paritet med medelvärdet för riket.

Grundläggande kurser andel godkända, procent

Källa: Eget verksamhetssystem Not: Siffrorna finns inte tillgängliga för Västerås för 2014 på grund av byte av datasystem Norrköping har högst andel godkända elever när det gäller grundläggande kurser och Eskilstuna har lägst.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


Andel (%)

2012 2013 2014 R8 2014

Rapport 2015


21

En möjlig förklaring till den höga andelen godkända på grundläggande kurser i Norrköping är att eleverna i Norrköping ofta går kvar tills de har fått godkända betyg. Trots det verkar det inte vara så att de läser ovanligt länge på grundläggande nivå. Man genomför ett gediget arbete för att eleverna ska starta sina studier på rätt nivå och det erbjuds stor variation i kursutbud och upplägg. Det finns en stödenhet som innebär att elever får extra stöd och hjälp utifrån behov och förutsättningar och mentorskap som innebär kontinuerlig uppföljning av studierna. Eskilstuna har lägst andel godkända på grundläggande kurser. Det har dock inte skett någon förändring i antalet godkända under de senaste åren. Eskilstuna kan se ett behov av att öka individanpassningen genom att i högre grad undervisa efter delkurser. Större vikt behöver även läggas på nivåtester inför antagning för att bättre kunna anpassa undervisningen efter elevernas faktiska förkunskaper. Gävle har ökat andelen godkända på grundläggande nivå från 79 procent 2013 till 87 procent 2014. Det kan finnas flera förklaringar till förändringen, till exempel att kursutbudet inom grundläggande kurser har utökats och det är fler elever som studerar grundläggande SAS. Vuxenutbildningen i Gävle har också haft betyg, bedömning och sambedömning som ett prioriterat utvecklingsområde och i Gävle har man arbetat med elevens aktivitet och närvaro. Därtill har Gävle anställt två speciallärare som arbetar med individualisering och stöd för den enskilde eleven och gruppen. Speciallärarna ingår i ett elevteam tillsammans med rektor, kurator och ytterligare en speciallärare inom dyslexi.

Gymnasiala kurser andel godkända, procent

Källa: Eget verksamhetssystem Not: Siffrorna finns inte tillgängliga för Västerås för 2014 på grund av byte av datasystem Jönköping har högst andel godkända på gymnasiala kurser, medan Norrköping har lägst.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


Andel (%)

2012 2013 2014 R8 2014

Rapport 2015


22

Vuxenutbildningen i Jönköping har ett flexibelt förhållningssätt mot varje students specifika förutsättningar när studieplanen läggs upp, något som både verksamhet och studenter anser bidra till att studenterna kan nå sina mål. Skälet till Norrköpings låga resultat är oklart. Frågan diskuteras inom verksamheten, men det finns för närvarande inte några tydliga förklaringar. Ökningen för Linköping beror på att fler elever, som kanske inte har mer än några få kurser kvar att läsa in för att få ett komplett gymnasiebetyg, studerar och blir godkända, vilket är en statlig satsning. Linköping tillåter också elever att studera på vux, även om de tidigare har en annan gymnasieutbildning, vilket påverkar resultatet positivt. Dessa elever är vana att studera och blir oftast godkända på kurserna. Eskilstuna har, näst efter Norrköping, lägst andel godkända elever när det gäller gymnasiala kurser. På gymnasiala kurser i egen regi i Eskilstuna är betygsresultatet högre. Stöd till eleverna, förutom lärarledda lektioner och handledning, erbjuds genom handledare i studiehallar, Läs- och skrivcenter och den specialpedagogiska enheten ”Delta”. För externa anordnare är betygsresultatet betydligt lägre. En analys av resultatet visar att den övervägande delen av externa gymnasiekurser sker på distans och betygsresultatet på dessa kurser är lägre än på kurser som sker i reguljär undervisning.

Yrkesutbildningar andel godkända, procent

Källa: Eget verksamhetssystem Not: Siffrorna finns inte tillgängliga för Västerås för 2014 på grund av byte av datasystem Örebro har högst andel godkända elever på vuxenutbildningens yrkesutbildningar och Eskilstuna lägst. Örebros resultat kan bland annat förklaras av en förbättringsstrategi för urvals- och antagningsprocessen där man i hög grad säkerställer intresse, förutsättningar och förberedelse inför utbildningen. Rätt nivå, rätt förkunskaper och en löpande stödjande uppföljning i kombination med ett aktivt val hos eleven skapar motivation, som är en stark framgångsfaktor för goda studieresultat. En nära samverkan med näringslivet är också meningsskapande och bidrar till förståelse för lärprocessen. Yrkesutbildningar bedrivs i regel under kort och intensiv

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


2012 2013 2014 R8 2014

Rapport 2015


23

tid, och lärandet och bedömning för lärande är i fokus. Kombinationen teori och praktik i lärsituationen ger goda förutsättningar för läraren att arbeta formativt och på så vis stödja eleven i att "få syn" på sitt lärande vilket genererar motivation och arbetsglädje, vilket kan vara en bakomliggande förklaring till positiva studieresultat. I Eskilstuna har det skett en stor förändring av antalet godkända elever på yrkesutbildningar. Under 2012 och 2013 startade flera utbildningar inom bland annat vård och omsorg, dessa elever slutförde utbildningen under 2014. En analys av resultaten som skett tillsammans med berörda utbildningsanordnare visar att många elever som påbörjade utbildningen inte hade tillräckliga kunskaper i svenska. Under 2015 har förkunskapskraven inom berörda områden anpassats för att bättre matcha yrkesutbildningarnas nivå.

Inom vuxenutbildningsområdet finns ett antal analysmått som berör avbrott från utbildning, antal studietimmar och kostnader.

Kultur och fritid


Fysiska besök vid kommunala bibliotek, antal besök/antal invånare

Antal fysiska besök på kommunala bibliotek dividerat med antal invånare 31/12. Avser både huvudbibliotek och filialbibliotek. Källa: Kungliga biblioteket och Statistiska centralbyrån

Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv 7-20 år

Antal deltagartillfällen i åldern 7-20 år i LOK-stödsberättigade idrottsföreningar under året, dividerat med antal invånare 7-20 år den 31/12. Deltagartillfällen är summan av antalet närvarande deltagare i av RF godkända sammankomster för vilken föreningen sökt LOK-stöd (Statligt lokalt aktivitetsstöd). LOK-stödet ges till aktiviteter för pojkar och flickor 7-20 år. Stöd ges även till handikappidrottare som är äldre än 20 år, men detta är exkluderat i denna sammanräkning. En sammankomst är en ledarledd gruppaktivitet inriktad mot föreningens idrottsliga verksamhet. Källa: Riksidrottsförbundet

Kultur och fritid är områden som till den absolut största delen består av frivillig kommunal verksamhet. Biblioteksverksamheten är dock reglerad i lag. Kommunerna satsar därför olika mycket inom kultur och fritid och har olika inriktning på sina verksamheter. Ett signalmått inom kultur och ett inom fritid rör sådant som genomförs i alla kommunerna och har därför valts för jämförelser. Det ena beskriver besöksfrekvensen på kommunala bibliotek och det andra barns och ungas deltagande i idrottsföreningar. Analyserna redovisas i direkt anslutning till respektive diagram.

Rapport 2015


24

Fysiska besök vid kommunala bibliotek, antal besök/invånare

Källa: Kungliga biblioteket och Statistiska centralbyrån via Kolada Norrköping har högst antal besök vid kommunala bibliotek per invånare och Örebro har lägst.

Norrköping har ett huvudbibliotek som ligger väl lokaliserat i staden, som traditionellt är populärt i breda folklager och som därför har många besökare. Ökningen av fysiska besök under de senaste åren beror på satsningen att flytta ett filialbibliotek till ett köpcentrum. Filialen har generösa öppettider och är mycket välbesökt. Svensk biblioteksförening konstaterar att de viktigaste faktorerna för att locka besökare till biblioteken är närhet och öppettider och det är faktorer som Norrköping har satsat på.

Jämfört med de R8-kommuner som har höga besökssiffror har Örebro ett lägre anslag och det är en förklaring till Örebros lägre besöksstatistik. Det är det ekonomiska anslaget till verksamheten som avgör ambitionsnivå och förutsättningar att genomföra uppdraget. En annan förklaring är att biblioteken i Örebro inte primärt har karaktären av traditionella lånebibliotek utan snarare följer en utveckling där övrig kulturverksamhet i form av publika aktiviteter och uppsökande verksamhet utanför bibliotekslokalerna är i centrum för utvecklingen. Kulturverksamheten riktar sig i synnerhet till den prioriterade målgruppen barn och unga. I den målgruppen kan man se en tydlig effekt på besöksstatistiken. Örebro kommun har däremot ingen utlåning av filmer och musik. Örebro har därtill en filialstruktur som prioriterat utanförskapsområdena i de västra stadsdelarna med många invånare med lägre utbildningsnivå och mindre erfarenheter från folkbibliotek i sina hemländer. Gävle har en stabil nivå av besök över tid. År 2013 avviker med ett klart lägre antal besök, vilket beror på att Stadsbiblioteket var stängt för ombyggnad tre månader under våren 2014. Stadsbibliotekets ordinarie öppethållande är 365 dagar per år det vill säga varje dag, året runt. Medelvärdet för antal biblioteksbesök per invånare ligger lägre för R8-kommunerna är för riket totalt.

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9


Antal besök

2012 2013 2014 R8 2014 Riket 2014

Rapport 2015


25

Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/invånare 7-20 år

Källa: Riksidrottsförbundet När det gäller deltagartillfällen i idrottsföreningar per invånare mellan 7 och 20 år ligger Gävle högst, medan Norrköping ligger lägst. I Gävle har barn och ungdomar ett högt antal deltagartillfällen i idrottsföreningar. En anledning kan vara att Gävle kommun har ett bra utbud av anläggningar vilket skapar goda förutsättningar för föreningar att bedriva sin verksamhet. I Gävle finns en god blandning av elit- och breddidrott. Gävle har flera stora idrotter i de högsta elitserierna, exempelvis inom hockey, fotboll och under 2015 också inom innebandy. Lagens framgångar har inspirerat många barn och ungdomar att börja träna dessa idrotter. Lagidrotter är generellt träningsintensiva och bidrar därför till det höga antalet deltagartillfällen i statistiken. Barn och ungdomar har också inspirerats och ökat intresset för andra typer av idrotter så som exempelvis parkour, tricking och gymnastik. Även inom gymnastiken har Gävles flickor och pojkar haft framgångar på elitnivå. De senaste åren har Gävle kommun arbetat intensivt med ett idrottspolitiskt program för att få en bra hållbar idrott i Gävle. Syftet är att skapa goda förutsättningar för barn och ungdomar att ha en aktiv fritid. En viktig del i arbetet ligger i att försöka hitta vägar att nå och stödja dem som inte är aktiva idag. Undersökningar visar att allt fler barn och ungdomar, där flickor utgör en stor andel, söker sig till privata aktörer inom dans- och gymverksamhet men även till de lokala motionsspåren. Det är aktiviteter som inte registreras som deltagartillfällen och därmed inte heller syns i statistiken. Riksidrottförbundet har uppfattat en generell nedgång i viljan att delta både aktivt och passivt i föreningsverksamhet. Eventuellt har skillnaden ökat när det gäller folkhälsoaktiviteter mellan resursstarka och resurssvaga grupper. En jämförelsevis stor del av Norrköpings befolkning kan betraktas som resurssvag. Det kan vara en förklaring till att barns och ungdomars deltagande i

idrottsföreningar är förhållandevis lågt i Norrköping.

När det gäller deltagartillfällen i idrottsföreningar har Västerås den största minskningen, vilket uppfattas som mycket positivt. Måttet mäter antal deltagartillfällen i förhållande till populationen. Om många deltagare tränar samma idrott vid flera tillfällen per vecka, exempelvis fotboll fem gånger/vecka, ger det ett högt värde i statistiken till skillnad mot om samma deltagare utövade två eller tre idrotter på samma antal tillfällen. Minskningen kan därför ses som ett resultat av ett medvetet, strategiskt, arbete. I Västerås arbetar man aktivt,

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45


Deltagartillfällen

2012 2013 2014 R8 2014 Riket 2014

Rapport 2015


26

genom föreningarna, för att få barn under 13 år att inte träna så frekvent inom en idrott då detta i längden kan vara skadligt. I stället vill man få barn att träna mer varierat. Detta uppmuntras genom föreningsstödet, där bedömning görs av ett antal värdegrundsparametrar för att få bidraget. Nämnden har tagit fram en Riktlinje för föreningsstöd och kommunfullmäktige har beslutat om en Handlingsplan för idrott. Tittar man istället på antalet aktiva medlemmar så har denna siffra ökat med 2 000-3 000 medlemmar per år sedan 2012, vilket är mycket positivt. I jämförelse med riket ligger medelvärdet för R8-kommunerna högre. Inom området kultur och fritid finns två kostnadsmått med som analysmått.



Ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter avslutad utredning eller insats

Andel barn i åldern 0-12 år som inte återaktualiseras i socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Mätperiod är första halvåret. Källa: Eget verksamhetssystem, KKiK.

Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats

Andel ungdomar i åldern 13-20 år som inte återaktualiserats i socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insats/insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Mätperiod är första halvåret. Källa: Eget verksamhetssystem, KKiK

Ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21+ år ett år efter avslutad utredning eller insats

Andel vuxna med missbruk 21+ år som inte återaktualiserats i socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insats/insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Mätperiod är första halvåret. Källa: Eget verksamhetssystem, KKiK

Individ- och familjeomsorgens insatser kan vara avgörande för människor i behov av stöd och hjälp. Det är svårt att fånga en utrednings eller insats kvalitet. Dessa tre signalmått bygger på antagandet att en träffsäker utredning eller insats hjälper människor så att de inte behöver söka stöd och hjälp på nytt. Några kommuner medverkar i Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) och har därför levererat in data i Kolada. Övriga kommuner levererar informationen direkt från sina verksamhetssystem.

Rapport 2015


27

Ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter avslutad utredning eller insats, procent

Källa: Eget verksamhetssystem Eskilstuna har högst andel ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter avslutad utredning eller insats och Gävle har lägst andel. I Eskilstuna har antalet skattningar ökat när Resurs påbörjar ärenden vilket har bidragit till att rätt behandlingsfokus ges till familjerna. Eskilstuna samverkar mer med Landstinget (Sip) och skolan i de ärenden det finns behov. Det bidrar till att träffsäkerheten kring rätt insats kommun/landsting ökar. En annan orsak är också att kommunen erbjuder flertalet öppna serviceinsatser. Delvis gör långa placeringar en del i att ärenden inte blir återaktualiserande under ett år. I Gävle har antalet utredningar ökat kraftigt under perioden (med 37 %). Ärendena har också generellt en större komplexitet och svårare problematik. Dessa förhållanden har varit starkt bidragande faktorer till att fler ärenden återaktualiserats. Det kan också vara så att definitionerna tolkas lite olika i kommunerna vid praktiskt framtagande av uppgifterna och påverkas av praktiska rutiner (t.ex. rörande om ärenden är helt avslutade i alla fall fast insatser inte varit aktuella under lång tid). Detta kan göra att kommunjämförelserna blir osäkra. I Västerås har andelen barn 0-12 år som inte återaktualiserats efter ett år efter avslutad utredning eller insats ökat. Orsaken är ännu inte grundligt analyserad men några saker lyfts fram som bidragande till ett bättre resultat. Från 2012 har Västerås fler biståndsbedömda insatser (tidigare råd och stöd) vilket innebär att även ”enklare” ärenden handläggs och avslutas. Det är också ökat fokus på handläggningsrutiner och uppföljning av insatser i och med biståndsbeslut kan bidra till att insatserna inte avslutas för tidigt. Ytterligare en orsak är färre familjehemsplaceringar, bättre matchningar av de som ändå placeras och därmed färre omplaceringar från familjehem till institution eller annan insats.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


Andel (%)

2013 2014 2015 R8 2015

Rapport 2015


28

Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats, procent

Källa: Eget verksamhetssystem Eskilstuna har högst andel ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats och Gävle har lägst andel. Även när det gäller måttet Ej återaktualiserade ungdomar har antalet skattningar ökat i Eskilstuna när Resurs påbörjar ärenden, vilket har bidragit till att rätt behandlingsfokus ges till familjerna och den unge vuxne över 18 år. Även här samverkar Eskilstuna mer med Landstinget (Sip) och skolan i de ärenden det finns behov. Det bidrar till att träffsäkerheten kring rätt insats kommun/landsting ökar. En annan orsak är också att kommunen har möjlighet till att placera den unge vuxne över 18 år i egen regi. Delvis är långa placeringar en del i att ärenden inte blir återaktualiserande under ett år. För Gävles del är grunderna desamma som beskrivs inom åldersgruppen 0-12 år. Det kan även tilläggas att förvaltningen från och med år 2013 införde en ny arbetsgrupp för åldersgruppen 18-25 år (Unga vuxna). De har arbetat med målgruppen i ett helhetsperspektiv och med alla aktuella verksamhets- och insatsområden såsom utredning, behandling och försörjningsstöd. Detta kan ha bidragit till ett ökat antal utredningar, och vidhängande ökning av antalet återkommande ärenden, för åldersgruppen 18-20 år. Den särskilda arbetsgruppen för Unga vuxna upphör sista december 2015 i samband med införande av ny organisation för Socialtjänst Gävle från och med år 2016.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


Andel (%)

2013 2014 2015 R8 2015

Rapport 2015


29

Ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21+ år ett år efter avslutad utredning eller

insats, procent

Källa: Eget verksamhetssystem

Linköping har högst andel ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21+ år ett år efter avslutad utredning eller insats och Örebro har lägst andel. I Linköping har det under många år satsats på en utbyggnad av öppenvårdsbehandling på hemmaplan. Eftervårdsbehandling och utslussboende efter avslutad behandlingshemsvistelse har även visats sig effektivt för att minska risken för återfall i missbruk. Måtten ”ej återaktualiserade…” är komplexa och svårigheter finns att säkerställa att mätning och uttag görs på ett likartat sätt mellan kommuner. Örebros resultat i Kolada visar endast andelen ej återaktualiserade efter en missbruksrelaterad insats, då uppbyggnaden i verksamhetssystemet inte möjliggör uttag av utredningar gällande personer med missbruksproblematik. Kommunen har följt RKAs rekommendation i valet av urval. Vid urvalet samtliga utredda vuxna och missbruksrelaterade insatser visar andelen ej återaktualiserade efter ett år ett annorlunda resultat: 2013, 74 procent; 2014, 71 procent och 2015, 66 procent. Den sjunkande andelen ej återaktualiserade vuxna i Örebro beror sannolikt på att aktivt arbete för att avsluta utredning och insats när personen, efter en ansökan, inte står i kontakt med verksamheten. Om personen hör av sig igen, öppnas en ny utredning. Tidigare har utredningar och insatser hållits öppna i väntan på att personen ska återkomma. Effekten blir att fler personer registreras som återaktualiserade. För att bli mer träffsäkra i bedömningar av behov och lämplig insats, arbetar verksamheten tillsammans med Örebro universitetet för att utveckla handläggningen och dokumentationen, avseende bland annat skydds- och riskfaktorer. Inom kommunens interna öppenvård för vuxna har ett utvecklingsarbete pågått de senaste åren, som resulterat i nya verksamheter och justeringar i arbetssätt. Verksamheten arbetar också för att i ökad utsträckning använda sig av nätverksmöten för att skapa en mer hållbar eftervård och en stabilare nykterhet efter avslutad insats. För Eskilstuna gäller att antalet ASI-skattningar har ökat både när det handlar om att göra en grund och uppföljning av den. Skattningen har bidragit till att socialsekreterarens utredning blivit tydligare kring klientens behov, vilket bidragit till att matchning mot rätt insats blivit mer rätt och att den gett effekt. En sammanhållen hemmaplansvård i form av behandling, boendestöd och sysselsättning är också en bidragande del. Samtalsmottagningen kring

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


Andel (%)

2013 2014 2015 R8 2015

Rapport 2015


30

beroende arbetar även med öppna serviceinsatser, alltså inte biståndsbedömda uppdrag. Det kan också vara ett utfall i att klient väljer att inte återaktualisera sig hos socialsekreterare utan tar möjligheten utifrån motivation att inte gå via myndighet. En annan sida är också att klienten blir kvar länge i sin beviljade insats på grund av bl.a. rådande bostadsbrist och kö till socialtjänstens beviljande boendestödsinsats i olika boendeformer. Inom verksamhetsområdet individ- och familjeomsorg finns analysmått som speglar kostnader, andel placerade och antalet vårddygn.

Arbetsmarknadsåtgärder


Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som börjat arbeta eller studera

Börjat arbeta avser osubventionerade och subventionerade anställningar på den reguljära arbetsmarknaden. För att räknas som en anställning ska denna ha pågått minst en sammanhängande månad. Som arbete räknas inte kommunala arbetsmarknadsanställningar eftersom dessa anställningar kommit till för att mildra verkningar av arbetslöshet och varit förbehållna en viss grupp arbetssökande. Källa: Egen undersökning i kommunen Börjat studera, avser utbildning inom ramen för Komvux, folkhögskola, högskola eller annan utbildning. För att ha studier som avslutsorsak, måste studierna vara studiemedelsberättigad. Källa: Egen undersökning i kommunen

Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som börjat arbeta eller

studera, procent

Källa: Egen undersökning i kommunen

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


Andel (%)

2012 2013 2014 R8 2014 Riket 2014

Rapport 2015


31

Andelen som börjat arbeta eller studera efter kommunens arbetsmarknadsverksamhet är högst i Uppsala och lägst i Norrköping.

Arbetslösheten i Uppsala är bland de lägsta av de större städerna i Sverige och klart lägre än många av de jämförda kommunerna i R8. Utifrån detta har Uppsala ett gynnsamt läge för ett bra resultat vid avslut från kommunens arbetsmarknadsverksamhet. En god arbetsmarknad är givetvis en viktig förklaring, men det finns många andra förklaringar som kommunens organisation, ekonomiska resurser, målgruppsprioritering, effektiva och anpassade arbetsmarknadsinsatser samt individens kontaktnät, erfarenheter och hälsa. Uppsala genomförde en större omorganisation av sin arbetsmarknadsverksamhet under 2013 och 2014 var det första helåret som den var verksam. Den nya arbetsmarknadsverksamheten lokaliserades tillsammans med den kommunala vuxenutbildningen och Arbetsförmedlingen och samverkan med dessa ökade. Både andelen som har avslutat från arbetsmarknadsverksamheten på grund av arbete och andelen som gått till studier har ökat. Antalet årsarbetare som arbetar med arbetsmarknadsfrågor ökade i Uppsala 2014 jämfört med 2013. Erfarenhet från många projekt med större personella resurser och samverkan med andra myndigheter har visat goda resultat då möjligheten till individuella lösningar är bättre. Uppsala tillsammans med Örebro är de kommuner i R8 som har flest årsarbetare som arbetar med arbetsmarknadsfrågor. Uppsala och Örebro uppvisar även högst andel deltagare som gått till arbete eller studier. En stor skillnad mellan Uppsala och övriga kommuner i R8 är att Uppsala de senaste två åren la klart mer resurser på köp av externa tjänster för att genomföra arbetsmarknadsinsatser. Uppsala beviljar bland annat olika sociala företag och ideella föreningar bidrag för att utföra arbetsträning. Andelen som går till arbete är hög inom dessa företag då de har möjlighet att anställa personerna inom den egna verksamheten efter avslutad arbetsträning. Vilken målgrupp kommunernas arbetsmarknadsverksamhet arbetar med har också betydelse för resultatet av arbetsmarknadsåtgärderna. Personer med funktionsnedsättning, social problematik eller som har återkommande ohälsa har längre inskrivningstider hos arbetsmarknadsverksamheten och färre avslutas med övergång till arbete eller studier. I samband med att fler deltagare fick arbetsmarknadsinsatser via externa utförare så gjordes även förändringar i processen för vilka som får tillgång till arbetsmarknadsinsats. Fler personer fick arbetsmarknadsinsats snabbt, även personer som varit utan arbete en kort tid. Hur många av dessa skulle kunnat få arbete utan arbetsmarknadsinsats påkostad av kommunen går inte att veta.

Ett skäl till att Norrköping ligger lägst när det gäller andel i kommunens arbetsmarknadsverksamhet som vid avslut börjat arbeta eller studera är en fortsatt svag arbetsmarknad, även om antalet anmälda platser på arbetsförmedlingen har ökat under senare tid och arbetslösheten generellt har minskat. Men ett annat viktigt skäl är hur rapporteringen av måttet sker. I Norrköpings kommun skrivs man in i systemet för arbetsmarknadsinsatser mycket tidigt i kontakterna med arbetsmarknadskontoret. Det är därför inte alls säkert att kontakten verkligen leder till en arbetsmarknadsinsats, utan en stor andel hamnar i gruppen slutförda uppdrag, som är ett av analysmåtten. En av anledningarna till att personerna inte kommer till en arbetsmarknadsinsats är att antalet platser är tämligen litet i Norrköping. Här har det skett en förändring av arbetsgången i Norrköping under 2015, som har bidragit till att gruppen slutförda uppdrag har minskat något.

Rapport 2015


32

I Västerås sjunker antalet deltagare som börjat arbeta eller studera ytterligare. Tänkbara orsaker kan vara att inflödet från socialtjänsten till AMA Arbetsmarknad är lägre än tidigare. De som kommer in står längre ifrån arbetsmarknaden än tidigare. Målgruppen från Socialkontor ekonomi, som tidigare kom till jobbcentrum för att de endast var arbetslösa, det vill säga inte hade några kända hinder, är det inget inflöde på längre. Samtidigt har arbetsmarknaden i Västerås varit god för de som vill och kan arbeta, vilket innebär att de inte passerar kommunens arbetsmarknadsinsatser. Medelvärdet för R8-kommunerna ligger något lägre än för riket. Som analysmått finns andelar av dem som genomgått kommunal arbetsmarknadsverksamhet som överförts till annan myndighet, som hör till slutförda uppdrag eller till gruppen övrigt. Summan av signalmåttet och analysmåtten blir 100 procent.

Ekonomiskt bistånd


Bidragshushåll ekonomiskt bistånd, antal/1000 invånare

Antal hushåll med ekonomiskt bistånd, dividerat med antal 1000-tal invånare totalt i kommunen vid tidpunkten 31/12. Källa: SCB via Kolada

Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd

Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd under året dividerat med antalet vuxna biståndsmottagare under året. Långvarigt bistånd avser 10-12 månader under året. Källa Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd via Kolada

Andelen hushåll av den totala befolkningen som får försörjningsstöd, även kallat ekonomiskt bistånd eller socialbidrag, anger i vilken grad som befolkningen inte är självförsörjande. Kommunens ansvar för biståndet inträder först när medborgarens egna inkomster och övriga försäkringssystem inte ger skälig levnadsnivå för medborgaren. Forskning visar att bidragstiden är en väsentlig faktor för om andra kommunala insatser ska behöva sättas in.

Rapport 2015


33

Bidragshushåll med ekonomiskt bistånd, antal/1000 invånare

Källa: Statistiska centralbyrån Eskilstuna har högst andel hushåll med ekonomiskt bistånd och Uppsala har lägst. Arbetslösheten är hög i Eskilstuna och många är i behov av ekonomiskt bistånd för att klara sin försörjning. Den höga arbetslösheten, tillsammans med en generellt sett låg utbildningsnivå, är faktorer som delvis förklarar den stora andelen hushåll med ekonomiskt bistånd i Eskilstuna kommun.

Uppsala har den lägsta andelen bidragshushåll och andelen är i samma nivå som i riket. Andelen arbetssökande och personer i arbetsmarknadsprogram i Uppsala är i genomsnitt ca två procentenheter lägre än i riket. Uppsala har förmånen att vara en del av en större arbetsmarknad. Därtill utgör de studerande en större andel av befolkningen i Uppsala. Detta förhållande delar Uppsala med ett antal R8-kommuner. Andelen personer som uppbär försörjningsstöd på grund av arbetslöshet är därför något lägre. Dessa förhållanden förklarar därmed varför bidragshushållen i Uppsala uppbär en större andel av bidrag under en längre tid, 10-12 månader. Antalet bidragshushåll i Gävle ökade kraftigt från och med november 2011. Från maj 2014 till september 2014 sänktes nivån för antalet bidragshushåll kraftigt och nivån har därefter varit relativt oförändrad (med sedvanlig fördelningskurva över årets månader). Den största förklaringsvariabeln är en förbättrad konjunktur. En annan påverkande faktor är att Gävle kommun har haft ett positivt inflyttningstal under de senaste åren. Detta har sannolikt haft en positiv effekt i form av minskat totalt behov av försörjningsstöd (de inflyttade har i större grad varit självförsörjande).

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


Antal/1000 inv

2012 2013 2014 R8 2014 Riket 2014

Rapport 2015


34

Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, procent

Källa: Statistiska centralbyrån Andelen vuxna biståndsmottagande med långvarigt ekonomiskt bistånd, det vill säga andelen av hushåll med ekonomiskt bistånd som har det under 10-12 månader under året, är högst i Linköping och lägst i Jönköping. Att begränsa det långvariga bidragsberoendet har varit ett viktigt strategiskt arbete för Jönköpings kommun. Socialtjänsten i Jönköping har jobbat målmedvetet i flera år för att motverka det långvariga biståndsberoendet dels genom arbetsförberedande insatser i samarbete med kommunens arbetsmarknadsavdelning, dels genom rehabiliterande insatser i projektform. Välfärdsjobb, som är en anställning i maximalt ett år inom främst skola och äldreomsorg, har från och med januari 2014 till och med oktober 2015 anställt 249 personer. Den uppföljning som gjorts på dem som anställts till och med augusti 2014 visar på att 73 procent inte längre är beroende av försörjningsstöd 15 månader senare. Försörjningsstöd Resurs är en verksamhet som riktar sig till personer som haft försörjningsstöd under längre tid än ett år. Genom fördjupade utredningar försöker man klargöra om inriktningen ska vara arbetsförberedande insatser eller annan ersättning. En annan satsning har varit ett rehabiliteringsprojekt som nyligen avslutats, syftet har varit att personer med långvarigt biståndsberoende genom intensifierad rehabiliteringsutredning ska få insatser som leder till egen försörjning alternativt rätt ersättning. Det goda resultatet har även möjliggjorts genom att Jönköpingsregionen har en bra och diversifierad arbetsmarknad samt genom samarbetet mellan socialtjänsten, arbetsmarknadsavdelningen och Arbetsförmedlingen. Linköpings höga andel hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd kan ha flera förklaringar. En är att Linköping i låg grad använder sig av kommunala anställningar med stöd för att bryta beroendet av ekonomiskt bistånd. Bristen på okvalificerade arbeten är också en faktor som påverkar biståndstiden. Den konkurrens som finns där många arbetssökande är välutbildade försvårar också inträdet på arbetsmarknaden för personer med svagare ställning på arbetsmarknaden. Den demografiska förändringen i kommunen med relativt många utrikesfödda med behov av kombination av grundläggande svenskastudier och arbetsmarknadsåtgärder innebär också att vissa grupper får långvariga biståndsbehov. Att tillgodose behovet av möjlighet till svenskastudier i en rimlig takt utan att fördröja inträdet på arbetsmarknaden är ett utvecklingsområde. Bostadssituationen påverkar också det långvariga

0

10

20

30

40

50

60


Andel (%)

2012 2013 2014 R8 2014 Riket 2014

Rapport 2015


35

biståndsbehovet både utifrån de hinder bristfälligt boende medför för arbetssökande och för de svårigheter hushåll med höga boendekostnader har att byta boende och därmed minska sitt biståndsbehov. Medelvärdet för R8-kommunerna ligger högre än för riket, både för andelen hushåll med ekonomiskt bistånd och för andelen av dem som har långvarigt bistånd. I samtliga R8-kommuner är det vanligare bland de kvinnliga biståndsmottagarna än manliga med långvarigt bistånd. Skillnaden mellan könen är mindre på riksnivå.

Bland analysmåtten finns även kostnadsmått och andel unga vuxna med ekonomiskt bistånd.



Sysselsättning kopplad till ordinarie arbetsmarknad

Andel av de som den 1 september 2015 finns i daglig verksamhet enligt LSS eller sysselsättning SoL som har sysselsättning på eller kopplad till ordinarie arbetsmarknaden, procent Källa: Eget verksamhetssystem

Utgångspunkten för personer med funktionsnedsättning är att de ska kunna leva ett liv som är så likt som möjligt det som personer utan funktionsnedsättning lever. Av det skälet provade R8-nätverket att skapa ett signalmått som mäter hur stor del av dem som finns i daglig verksamhet enligt LSS eller sysselsättning enligt SoL som har sysselsättning på eller kopplad till ordinarie arbetsmarknaden. Tolkningen skulle enligt anvisningarna göras tämligen vid. Sysselsättning på eller kopplad till den ordinarie arbetsmarknaden skulle definieras som att man är på en plats där man även träffar andra än de som har daglig verksamhet eller sysselsättning och personal inom den verksamheten.

Sysselsättning kopplad till ordinarie arbetsmarknad, procent

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


Andel (%)

2014 2015 R8 2015

Rapport 2015


36

Källa: Eget verksamhetssystem Skillnaden mellan Norrköping, som har högst andel, och Linköping och Örebro, som har lägst, är mycket stor. Eftersom signalmåttet togs fram 2014 är det svårt att veta om det handlar om reella skillnader eller om det är problem med definitionen. Måttet behöver förtydligas ytterligare för att det ska gå att göra en likvärdig bedömning mellan kommunen. Årets analys är därför mycket osäker och tyder på skillnader i arbetssätt. Norrköpings höga andel kan eventuellt bero på att enheter har rapporterat att personer är i verksamheter där man träffar andra utanför verksamheten enligt förklaringen ovan, även om man inte gör det dagligen utan mer sällan. En orsak till varför Linköpings siffror var låga 2014 kan vara att man enbart har räknat de personer som var på en företagsintegrerad plats inom daglig verksamhet. I definitionen ingår även de verksamheter där man träffar andra personer än de som finns i daglig verksamhet, till exempel café-verksamhet. När även dessa räknas med blir andelen högre och för 2015 uppgår den till 32 procent. Att Örebro kommun har en låg andel är helt i linje med uppsatta mål. I Örebro kommun finns ett vägledningscenter, som utför kartläggningar av arbetsförmåga och motivationsinsatser. Detta görs innan LSS-beslut, och leder i många fall till att de personer som kan få sysselsättning på den ordinarie arbetsmarknaden också får det. Dessa personer får därmed rätt stöd från början och riskerar inte att fastna i daglig verksamhet. Detta gör att av de personer som har fått LSS-beslut blir det färre som finns i sysselsättning på eller kopplat till den ordinarie arbetsmarknaden.

Som analysmått finns andel personer med funktionsnedsättningar som har insatser av olika slag.

Rapport 2015


37

Äldreomsorg

Signalmått Definition Brukarbedömning för särskilt boende – helhetssyn

Måttet avser helhetsbedömningen bland personer 65 år och äldre i särskilt boende och ger ett sammanfattande värde av den äldres bedömning av sitt äldreboende beaktat ur tre dimensioner, utifrån den äldres erfarenhet, förväntning och uppfattning av idealt stöd. Källa: Socialstyrelsen

Brukarbedömning för hemtjänst – helhetssyn

Brukarnas omdöme om hjälpen och omvårdnaden i sin helhet från hemtjänsten. Källa: Socialstyrelsen

Antal ej verkställda biståndsbeslut om särskilt boende inom 3 månader

Antal beslut om särskilt boende som ännu inte är verkställda och som är äldre än 3 månader, totalantalet minus de som har tackat nej till en plats. Andra kvartalet respektive år. Källa: Eget verksamhetssystem

Socialstyrelsen genomför enkätundersökningar som vänder sig till personer inom äldreomsorgen, både för personer i särskilt boende och med hemtjänst. De äldre svarar på frågor och ska även bedöma hur nöjda de är med den service de får i sin helhet. En stor andel äldre får hjälp av anhöriga eller personal för att kunna besvara frågorna.

Brukarbedömning för särskilt boende – helhetssyn, andel nöjda eller mycket nöjda, procent


Källa: Socialstyrelsen När det gäller helhetssynen på särskilt boende för äldre var andelen mycket eller ganska nöjda högst för Jönköping och Norrköping och lägst för Uppsala.

40

50

60

70

80

90

100


Andel (%)

2013 2014 2015 R8 2015 Riket 2015

Rapport 2015


38

I Jönköping har omdömet från dem som bor på äldreboende förbättrats de senaste åren. Personalen får höga betyg vad avser bemötande, 96 procent. Höga värden får även förtroende för personalen och möjligheten att få kontakt med personalen och sjuksköterskan samt att man är trygg på sitt boende. Brukarna är mindre nöjda med information om tillfälliga förändringar, påverkansmöjligheten vilka tider man får hjälp samt att personalen har tillräckligt med tid för arbetet. Åtgärder som troligen bidragit till att öka nöjdheten är bl.a. förändringar i organisationen som resulterat i ett ökat fokus på utveckling av det salutogena syn- och arbetssättet som även omfattar värdegrunden. Exempel på andra åtgärder man arbetat med under de senaste åren är bemötandefrågor, aktiviteter, utomhusmiljö och få visats utomhus, måltidssituationen, egentid för de boende, brukarråd, tätare uppföljning av genomförandeplaner och tydlig introduktion för nya chefer. För Norrköpings del handlar det höga värdet för särskilt boende bland annat om bemötande från personalen, att man har lätt att få kontakt med och känner förtroende för personalen samt att man känner sig trygg på sitt äldreboende. Värdet för hemtjänsten ligger på samma nivå som för särskilt boende i Norrköping, men hemtjänstvärdet är lågt i jämförelse med de andra kommunerna och med riket. Det är en bidragande orsak till att man nu har beslutat att införa LOV även i Norrköping. Uppsala har den lägsta andelen äldre med insats som uppger att de är mycket eller ganska nöjda med helheten vad kvaliteten inom hemtjänst och särskilt boende. Jämfört med föregående år är det dessutom en lägre andel som uppger att de är mycket eller ganska nöjda inom båda verksamheter. Uppsalas värden för merparten av måtten i undersökningen ligger bland de lägsta 50-procenten eller bland de lägsta 25-procenten av kommunerna i undersökningen. Uppsala uppvisar genomgående låga värde för bemötande, hänsyn till åsikter och önskemål och trygghet samt den egna bedömningen av hälsotillståndet. När Socialstyrelsen arbetar med analyser av den nationella brukarundersökningen på nationell nivå tittar de på flera strukturella faktorer i undersökningspopulationen som kan vara av betydelse för resultatet. En av de mer centrala gäller självskattad hälsa. Uppsala har då i R8-jämförelse, om än avgränsat till Öppna Jämförelser 2014, legat jämförelsevis lågt i hälsoskattningar (fysiskt och psykiskt). Det vill säga haft en hög andel ”svårt sjuka” äldre. Något som även får stöd i uppgifter kring boendetiderna. En delförklaring kring den försämring som skett avseende särskilt boende kan vara att andelen enkäter som besvarats av annan än den boende är genomgående hög. Det vill säga uppgifterna är förmedlade av andra, vanligtvis anhöriga. I 2014 års undersökning lokalt i Uppsala var så fallet i 89 procent av svaren. I 2015 års undersökning går det inte att utläsa hur många som svarat helt själv. Bristerna i den nationella brukarundersökningen, bland annat kopplade till den höga andelen förmedlade svar (men också frågekonstruktion, bortfall och andra, så att säga, tekniska kvaliteter) är väl kända på nationell nivå. Socialdepartementet gav ett uppdrag till Myndigheten för Vårdanalys att ta fram förslag till en bättre metod, vilket utforskades i ett samarbete med Linköpings universitet, dock utan att en alternativ modell lyckades i en första vända. I det aktuella läget, med tveksam datakvalitet, bör alltså de värden som erhålls tolkas med stor försiktighet. Det kräver också ett särskilt arbete för att göra en fördjupad analys och det utrymmet, eller önskemål om sådant, har inte varit aktuellt inom äldreförvaltningen i Uppsala.

Den uppfattade försämringen av Gävles resultat kommer sig av att andelen ”ganska nöjda” i Gävle minskade något från 2014 till 2015 samtidigt som andelen ”varken nöjda eller

Rapport 2015


39

missnöjda” ökade på motsvarande sätt. Förändringarna är dock relativt marginella och ligger inom den statistiska felmarginalen. Resultatet kan visserligen vara en första, om än svag, indikation på att uppfattningen om vård- och omsorgsboenden i Gävle är på väg att försämras. För att säkert kunna uttala sig om huruvida så är fallet behövs dock ytterligare mätningar.

Det är svårt att ge någon förklaring till Linköpings försämring i brukarbedömningen. En reflektion kan vara att den senaste nöjdhetsundersökningen kom ut under en debatt om bland annat bemanning på ett stort äldreboende, vilket kan ha påverkat resultatet. Det finns i övrigt inga genomförda besparingar eller andra förändringar i verksamheten som bör ha påverkat resultatet.

Brukarbedömning för hemtjänst – helhetssyn, andel nöjda eller mycket nöjda, procent

Observera att y-axeln inte börjar på 0 Källa: Socialstyrelsen För helhetssynen på hemtjänsten var andelen mycket eller ganska nöjda högst för Jönköping och lägst för Uppsala. Omdömet som brukarna ger hemtjänsten i Jönköping är gott. Brukarna upplever att de får ett mycket bra bemötande från personalen (98 procent är mycket eller ganska nöjda) och känner ett förtroende för personalen. Brukarna upplever att personalen gör ett bra arbete och tar hänsyn till brukarens åsikter och önskemål samt att man känner sig trygg med hemtjänsten. Något mindre nöjd är man med hemtjänstens information med frågor som rör tillfälliga förändringar och möjligheten till att påverka vilka tider man får hjälp. Åtgärder som troligen bidragit till att öka nöjdheten är bl.a. förändringar i organisationen som resulterat i ett ökat fokus på utveckling av det salutogena syn- och arbetssättet som även omfattar värdegrunden. Exempel på andra åtgärder man arbetat med under de senaste åren är bemötandefrågor, hänsyn till individens behov, tätare uppföljning av genomförandeplaner och tydlig introduktion för nya chefer.

40

50

60

70

80

90

100


Andel (%)

2013 2014 2015 R8 2015 Riket 2015

Rapport 2015


40

Uppsala har den lägsta andelen äldre med insats som uppger att de är mycket eller ganska nöjda med helheten vad gäller kvaliteten inom hemtjänst. Uppsala uppvisar genomgående låga värden för bemötande, hänsyn till åsikter och önskemål och trygghet. Delvis kan detta förklaras av att de äldre uppvisar högre förväntningar på kvaliteten på äldreomsorgen.

Medelvärdet för de åtta kommunerna är detsamma som för riket för särskilt boende och något lägre för hemtjänst.

Ej verkställda biståndsbeslut om särskilt boende, totalantal minus de som tackat nej till plats

Källa: Eget verksamhetssystem Eskilstuna hade högst antal ej verkställda biståndsbeslut medan antalet för Jönköping 2014 var noll och därmed lägst.

Den främsta orsaken till att Eskilstuna har högst antal ej verkställda beslut beror främst på att tillflödet av ansökningar ökat i högre takt än det antal platser som tillkommit under året. Antalet platser kommer att utökas med 54 stycken till år 2016.

Jönköpings kommun har en politisk målsättning att ha en hög ambition när det gäller tillgången på platser inom särskilda boendeformer. Jönköping har en hög servicenivå när det gäller särskilt boende om man ser till invånare 65 år och äldre. Under 2014 fanns i genomsnitt 40 lediga lägenheter per månad på äldreboende. Eftersom det finns tomma lägenheter får sökande som beviljas boende snabbt en anvisad plats. Antalet icke verkställda beslut har skjutit i höjden för Norrköpings del. Det beror dels på att antalet äldre ökar, dels beror det på tidigare politiska beslut om att stänga särskilt boende med bostäder som inte var fullt funktionella. Samtidigt har ett planerat tillskott av bostäder skjutits fram i tiden av olika skäl. Norrköping har haft många korttidsplatser tidigare. Här har man tagit beslut om riktlinjer för att komma till en korttidsplats som innebär en uppstramning, samtidigt som antalet korttidsplatser har minskat. Det har i sin tur fått en påverkan på efterfrågan av särskilt boende.

0

10

20

30

40

50

60

70


Antal

2013 2014 2015 R8 2014

Rapport 2015


41

I Örebro har ett boende med 52 platser, Tullhuset, haft stängt en längre tid för renovering och ombyggnad. Tullhuset öppnades igen i november 2014, vilket förklarar det höga värdet för det året. Bland analysmåtten finns även mått som visar andel av de äldre invånarna som bor i särskilt boende respektive har hemtjänst, andel i ålder 65+ av befolkningen samt ett kostnadsmått.

Näringsliv och samhällsbyggande


Antal nyregistrerade företag, antal/1 000 invånare

Antal nyregistrerade företag per 1 000 invånare i kommunen. Avser helåret 2014. Källa: Nyföretagarcentrums företagsbarometer

Färdigställda lägenheter i nybyggda hus, antal/1000 invånare

Antal färdigställda lägenheter i nybyggda hus, flerbostadshus och småhus, per 1 000 invånare i kommunen. Källa: Statistiska centralbyrån

Bygglov som har beslutats inom föreskriven tid

Tiden från det att ansökan om bygglov inkommit för registrering till det att expediering av beslut sker. Perioder då ärendet registreras som vilande ingår inte i mätningen. Måttet redovisas som medelvärde. Källa: Eget verksamhetssystem

Antal nyregistrerade företag per tusen invånare är ett signalmått som visar nyföretagandet i kommunerna och fångar skillnader i benägenhet att registrera nya företag. Näringslivsstruktur, befolkningsunderlag och befolkningens sammansättning är faktorer som kan förklara skillnader mellan kommunerna.

Rapport 2015


42

Antal nyregistrerade företag, per 1 000 invånare

Källa: Nyföretagarcentrums företagsbarometer Nyföretagandet är högst i Uppsala och lägst i Eskilstuna. Uppsala hade det högsta antalet nyregistrerade företag per 1000 invånare. Kommunen har arbetat aktivt för att förbättra företagsklimatet. Uppsala har en mycket positiv befolkningsutveckling som genererar en större efterfrågan på olika typ av hushållsnära tjänster, bland annat enkla hälsoinriktade tjänster som har tillkommit främst till följd av en omreglering av den kommunala hälsosektorn. Därtill hör Uppsala till en större lokal arbetsmarknad tillsammans med Stockholm och är också plats för två stora universitet och en internationellt framgångsrik Life Science-sektor. Nyföretagandet ligger sedan många år på en förhållandevis låg nivå i Eskilstuna. Trots befolkningsökningen under senare år, har inte nyföretagandet ökat i samma takt. Det främsta skälet torde vara avsaknaden av starka tillväxtområden inom tjänstesektorn, som svarar för tillväxten generellt i landet. Inom privat industri dominerar tillverkning och denna sektor har krympt och har inte lett till nämnvärd större efterfrågan på köp av tjänster. Nyetablering sker inom hälsosektorn och köp av personliga tjänster, men köpkraften för privat konsumtion är relativt låg och har därför inte bidragit till sådan ökning som skett på annat håll. Inom handel så har Eskilstuna ett mindre omland än städer i motsvarande storlek och därmed ett lägre handelsindex, vilket påverkar förutsättningar för handel och besöksnäring. Den offentliga efterfrågan på tjänster tillhandahålls i stor utsträckning i egen regi. Högskolans lokala inriktning med inriktning bland annat på vårdutbildning och didaktik genererar få företagsetableringar. Bygg- och entreprenadsektorn växer och tillväxttakten kan förväntas öka bland annat genom att fler aktörer kommer in på marknaden. Gävle har bra stödfunktion för de som vill starta företag (där personer har arbete idag). För de arbetslösa invånarna finns den dessvärre inte lika tydlig. Inför nästa år är ambitionen att det blir ett tydligare och mer strukturerat arbete för fler ska ha möjlighet att starta företag. Det förs en diskussion med nyföretagaraktörer som arbetar med rådgivning och start. Gävle kommun medfinansierar Nyföretagarcentrum, Coompanion och Drivhuset för att skapa förutsättningar till nystart. En av orsakerna till ett minskat nyföretagande per 1 000 invånare är

0

1

2

3

4

5

6

7

8


Antal/1000 inv

2012 2013 2014 R8 2014 Riket 2014

Rapport 2015


43

att Gävle växer med hög fart. Nyföretagande ökar inte i samma utsträckning som inflyttningen, därav den minskade andel per 1 000 invånare. Se man på antalet som startar företag ökar den sakta. Antalet nyregistrerade företag per 1 000 invånare är lägre för R8-kommunerna än för riket.

Färdigställda lägenheter i nybyggda hus, per 1000 invånare

Källa: Statistiska centralbyrån Not: Glidande medelvärde Antalet färdigställda lägenheter i nybyggda hus visar bostadsbyggandet i kommunerna, det vill säga nytillskottet av bostäder i respektive kommun. Bostadsbyggandet kan variera mycket mellan åren, varför man inte bör fokusera på enskilda år vid en analys. Det finns ett starkt samband mellan bostadsbyggande och kommunens befolkningsstorlek och befolkningstillväxt. Örebro hade högst bostadsbyggande och Norrköping lägst. De senaste fem åren har befolkningen ökat med i genomsnitt 1 722 personer per år i Örebro. Under samma tidsperiod har kommunen beviljat slutbesked för i genomsnitt ca 600 lägenheter per år. Det har dock varit ca 200 lägenheter färre än behovet utifrån befolkningsökningen. Utbyggnadstakten har kunnat hålla den ändå jämförelsevis höga nivå, genom att kommunen har en hög planberedskap med en stor planreserv, snabb handläggningstid för bygglov och ett aktivt bostadsbolag med stor marknadsandel. Även 2015 kommer antal färdigställda bostäder att ligga på samma nivå. Det finns flera indikationer på att efterfrågan är stor i förhållande till utbudet av bostäder i Örebro. Det finns exempelvis inga tomma hyreslägenheter i kommunala bostadsbolaget Örebrobostäders bestånd, varken i centrala eller mer perifera lägen. En annan indikator kommer från Mäklarstatistik som visar att prisökningen på bostadsrätter i Örebro län ökade med 33 procent under 2014 och var därmed det län i Sverige med störst prisökning i landet. Specifika grupper, så som nyanlända, ungdomar, studenter och personer med behov av särskilt boende, har under ett antal år upplevt bostadsbrist. Detta av flera anledningar, till exempel att

0

1

2

3

4

5

6

7

8


Antal/1000 inv

2010-2012 2011-2013 2012-2014 R8 2012-2014 Riket 2012-2014

Rapport 2015


44

det saknas bostäder med rimlig hyresnivå eller att det finns för få tillräckligt stora lägenheter. Bostadsbrist upplevs främst i centralorten, men i viss mån kan bristen skönjas även i de mindre orterna i kommunen.

Norrköping hade under lång tid ett överskott av bostäder, särskilt hyresrätter. Det har funnits färdigplanerat mark att bygga på, men intresset har varit mycket lågt. Det har nu vänt till ett läge med bostadsbrist och ökande bostadspriser, särskilt på bostadsrätter. Nu byggs småhus, bostads- och hyresrätter vilket kommer att visa sig i statistiken för färdigställda lägenheter under kommande år.

Bygglov som har beslutats inom föreskriven tid, procent

Källa: Eget verksamhetssystem Eskilstuna har högst andel bygglov som har beslutats inom föreskriven tid och Uppsala har lägst. I Eskilstuna får 97 procent bygglov inom föreskriven tid. De fall som inte beslutats inom föreskriven tid har ett så kallat 10 veckors beslut fattats. I Uppsala har stora förbättringar gjorts mellan 2013 och 2014 men ännu har inte målen nåtts. Det tar tid att förändra en organisation som varit underbemannad och inte haft bra arbetssätt. Bland annat har en ny taxa och ny delegationsordning införts från 2015, vilket är förutsättningar för effektiv handläggning och rätt bemanning. Tidigare fattades många beslut av nämnden. Mycket tid har också lagts på processutveckling, rutinförbättringar och organisationsförändringar.

0

20

40

60

80

100


Andel (%)

2013 2014 R8 2014

Rapport 2015


1

Bilaga1 Alla signalmått och analysmått

S = signalmått, A = analysmått Nummer efter måttets namn, till exempel. (N11102) avser nummer på måttet i Kolada

Förskola

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 S Anställda, årsarbetare i förskolan med pedagogisk

högskoleexamen, andel (%) Definition: Andel årsarbetare med pedagogisk förskollärarexamen från förskollärarutbildning, fritidspedagogutbildning eller lärarutbildning. Källa: Skolverket. Genom förändring av definitionen (från högskoleutbildning till -examen) av detta nyckeltal sker en mer rättvis jämförelse mellan kommunerna.

Eskilstuna - - - - 38

Gävle - - - - 56

Jönköping - - - - 64

Linköping - - - - 43

Norrköping - - - - 49

Uppsala - - - - 40

Västerås - - - - 47

Örebro - - - - 53

R8 - - - - 48

Riket - - - - 45

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 S Andel 2-åringar i förskolan (%)

Definition: Antal 2-åringar som den 31 december respektive år nyttjade förskoleplats dividerat med antalet 2-åringar som bodde i kommunen den 31 december respektive år. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi, men däremot inte familjedaghem. Källa: Respektive kommun samt Statistiska centralbyrån.

Eskilstuna 91 92 92 93 92

Gävle 89 91 91 90 89

Jönköping 86 85 86 84 83

Linköping 92 94 94 87 83

Norrköping 95 96 95 94 94

Uppsala 77 79 85 68 83

Västerås - - - 91 91

Örebro 90 91 91 92 90

R8 86 88

Riket 87 88 89 89 87

Rapport 2015


2

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 A Barn per årsarbetare i förskola (N11102)

Definition: Antal barn, i åldern 1-5 år, i förskola totalt, dividerat med totalt antal årsarbetare. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: Skolverket via Kolada

Eskilstuna 5,4 5,5 5,7 5,7 5,5

Gävle 5,3 5,4 5,3 5,4 5,7

Jönköping 4,6 4,5 4,4 4,8 4,9

Linköping 5,5 5,4 5,5 5,7 5,6

Norrköping 5,7 5,7 6,0 5,5 5,3

Uppsala 5,5 5,4 5,0 5,4 5,7

Västerås 5,1 5,2 5,3 5,2 5,1

Örebro 5,4 5,2 5,1 5,3 5,4

R8 5,3 5,3 5,3 5,4 5,4

Riket 5,5 5,4 5,4 5,4 5,4

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 A Kostnad förskola kr per barn (N11008)

Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för förskola, dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn i förskola vid mätning 15/10 föregående och innevarande år. Avser samtlig regi. Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket via Kolada

Eskilstuna 118 574 122 745 129 152 127 286 134 133

Gävle 117 947 124 184 129 521 128 293 129 779

Jönköping 127 834 135 384 138 516 134 239 133 503

Linköping 115 832 119 979 122 988 125 727 132 085

Norrköping 106 925 111 145 114 326 117 101 120 808

Uppsala 121 171 127 961 131 456 133 497 134 461

Västerås 119 292 124 191 126 446 130 441 133 453

Örebro 114 794 120 175 122 194 120 487 123 856

R8 117 796 123 221 126 823 127 134 130 260

Riket 114 546 119 578 123 085 125 593 130 784

Rapport 2015


3

Grundskola

Mått Kommun 2011 2012 2013 2014 2015 K M S Behörighet till gymnasieskola (elever i åk 9 som är

behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun, andel (%) (N15428) Definition: Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Källa: SCB och Skolverket via Kolada

Eskilstuna 83,1 86,1 85,6 82,8 83,9 85,5 82,0

Gävle 88,3 88,8 86,1 87,9 83,4 86,5 80,6

Jönköping 87,6 88,3 89,1 86,1 88,8 88,9 88,7

Linköping 88,3 88,7 88,7 88,1 86,6 86,8 86,4

Norrköping 86,2 87,9 85,5 82,4 81,5 82,8 80,1

Uppsala 90,7 90,6 90,5 91,5 89,2 90,3 88,1

Västerås 88,4 85,2 85,2 87,3 84,8 86,2 83,5

Örebro 82,6 86,0 84,9 84,4 83,6 84,5 82,7

R8 86,9 87,7 86,9 86,3 85,2 86,4 84,0

Riket 87,8 87,7 87,5 86,4 85,2 87,3 83,3

Mått Kommun 2011 2012 2013 2014 2015 K M S Genomsnittligt meritvärde åk 9 (N15405)

Definition: Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever folkbokförda i kommunen, oavsett var de går i skola. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Källa: SCB och Skolverket.

Eskilstuna 199 207 211 213 214 228 198

Gävle 205 206 202 208 204 221 188

Jönköping 209 210 213 212 220 230 210

Linköping 212 212 215 218 218 228 208

Norrköping 204 205 208 203 207 221 194

Uppsala 217 222 223 227 229 239 219

Västerås 213 212 211 215 215 224 207

Örebro 206 212 208 211 212 221 204

R8 208 211 211 213 215 227 204

Riket 207 207 209 210 212 226 200

Rapport 2015


4

Mått Kommun 2011 2012 2013 2014 2015 K M A Genomsnittligt meritvärde åk 9, avser alla som

går i skolor i kommunen oavsett regi och folkbokföringsort (N15501)

Definition: Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i skolor belägna i kommunen, oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng.

Källa: SCB och Skolverket via Kolada

Eskilstuna 201 208 213 214 215 230 199

Gävle 205 208 203 208 203 222 186

Jönköping 209 210 212 212 218 229 209

Linköping 213 213 215 218 217 228 208

Norrköping 205 205 207 203 208 221 196

Uppsala 217 221 221 227 228 237 218

Västerås 213 211 211 213 214 223 206

Örebro 207 212 209 212 212 220 204

R8 209 211 212 213 215 226 203

Riket 206 206 208 209 215 230 199

Mått Kommun 2011 2012 2013 2014 2015 K M A Elever i åk. 9 som uppnått kravnivån, totalt,

andel (%) (N15418) Definition: Andel (%) av avgångseleverna som uppnått målen, d v s betyget Godkänd eller högre, i samtliga ämnen under läsåret. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Källa: Skolverket via Kolada

Eskilstuna 73,7 76,7 73,9 75,1 75,5 78,3 72,3

Gävle 73,7 73,1 70,6 74,0 69,5 76,7 63,1

Jönköping 78,6 78,7 79,2 75,5 78,4 81,0 76,0

Linköping 78,1 78,4 78,3 79,1 76,9 79,7 74,3

Norrköping 77,5 76,5 74,5 73,6 72,2 74,1 70,4

Uppsala 79,8 81,4 78,7 83,3 80,5 83,3 77,7

Västerås 75,4 75,5 76,6 76,8 75,7 77,1 74,4

Örebro 74,5 79,0 74,3 77,1 73,3 74,4 72,4

R8 76,4 77,4 75,8 76,8 75,3 78,1 72,6

Riket 76,9 76,9 76,7 76,2 75,3 78,4 71,2

Rapport 2015


5

Mått Kommun 2011 2012 2013 2014 2015 K M A Elever i åk 6 med lägst betyget E för ämnesproven

i SV, Sv2, EN och MA, lägeskommun, genomsnittlig andel (%) (N15466) (ersätter N15445) Definition: Elever i åk 6 som deltagit i alla delprov som fått lägst betyget E för ämnesprovet i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik lägeskommun, genomsnittlig andel (%). Med lägeskommun avses elever i både kommunala och fristående skolor belägna i kommunen oavsett var de är folkbokförda. Källa: Skolverket och SCB via Kolada


Gävle 92 90 93 93 92

Jönköping 95 94 95 96 95

Linköping 94 93 94 95 93


Uppsala 96 95 95 96 95

Västerås 91 89 87 88 86

Örebro 92 93 92 94 90

R8 93 91 92 93 91

Riket 93 92 93 94 91

Mått Kommun 2011 2012 2013 2014 2015 K M A Elever som klarat alla delprov för ämnesproven i

svenska, svenska som andraspråk och matematik i åk 3, genomsnittlig andel (%) (N15474)

Genomsnittlig procentsats för de elever som klarat samtliga ämnesprov i svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3. Beräknas som antal godkända elever i matematik + antal godkända elever i svenska och svenska som andraspråk/alla elever i åk 3 per hemkommun. Avser elever folkbokförda i kommunen oavsett var de går i skolan.

Källa: Skolverket via Kolada

Eskilstuna 64 62 61 63 68 72 65

Gävle 73 77 78 72 75 77 73

Jönköping 73 70 76 73 74 77 71

Linköping 68 68 66 67 67 72 63

Norrköping 62 62 59 64 66 69 63

Uppsala 75 73 73 74 78 80 76

Västerås 63 66 63 65 68 70 66

Örebro 67 71 66 64 69 74 65

R8 68 69 68 68 71 74 68

Riket 69 67 68 68 70 73 66

Rapport 2015


6

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 A Elever/lärare (årsarbetare) i grundskola totalt,

antal (N15033) Definition: Antal elever per lärare i årskurs 1-9 omräknat till heltidstjänster, i kommunala och fristående skolor i kommunen. Övrig pedagogisk personal (förskollärare, fritidspedagoger och fritidsledare) ingår inte. Avser läsår, mätt den 15 oktober. Källa: Skolverket (Siris) via Kolada

Eskilstuna 13,8 13,2 13,1 12,6 13,2

Gävle 12,6 12,5 12,2 13,0 12,7

Jönköping 10,8 11,6 11,3 12,2 11,6

Linköping 12,0 12,7 12,0 12,2 12,5

Norrköping 13,4 13,1 13,2 12,8 11,6

Uppsala 12,3 13,2 12,7 13,0 12,6

Västerås 12,3 12,1 12,9 12,9 12,8

Örebro 12,1 11,6 12,1 11,7 12,0

R8 12,4 12,5 12,4 12,6 12,4

Riket 11,8 11,7 11,6 11,5 11,7

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 A Kostnad grundskola hemkommun, kr/elev

(N15006) Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för grundskola hemkommun, kr/elev dividerat med antal elever i grundskola som är folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser kalenderår, mätt 31 december. Avser samtlig regi Källa: SCB och Skolverket via Kolada

Eskilstuna 79 039 81 459 84 411 89 871 93 925

Gävle 85 508 87 707 87 935 90 969 94 236

Jönköping 85 075 90 029 91 062 90 003 91 071

Linköping 86 794 89 887 91 791 94 042 99 059

Norrköping 83 935 84 373 86 410 86 345 88 990

Uppsala 86 942 87 118 88 640 91 600 93 877

Västerås 80 785 80 306 82 372 85 275 86 585

Örebro 83 633 83 441 85 096 88 414 90 577

R8 83 964 85 540 87 215 89 565 92 290

Riket 91 181 93 878 96 698 98 466 100 463

Rapport 2015


7

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 A Kostnad för kommunal grundskola (enl.

Skolverket), kr/elev (N15008) Definition: Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev för valt år. I statistiken ingår kostnader för: lokaler och inventarier, skolmåltider, elevvård, undervisning, läromedel, utrustning och skolbibliotek, övriga kostnader, till exempel SYV-verksamhet. Källa: SCB via Kolada

Eskilstuna 76 109 79 781 83 993 88 844 93 561

Gävle 84 215 87 417 87 353 89 639 92 919

Jönköping 83 571 88 088 89 236 87 510 88 477

Linköping 85 560 88 833 89 979 93 214 98 252

Norrköping 84 448 83 278 85 053 84 445 86 125

Uppsala 84 332 85 784 87 353 88 713 90 825

Västerås 79 942 79 700 82 112 86 391 86 347

Örebro 82 394 82 294 82 863 86 622 89 480

R8 82 571 84 397 85 993 88 172 90 748

Riket 86 865 89 587 92 092 93 868 95 566

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 A Avvikelse redovisad kostnad och

strukturårsjusterad standardkostnad grundskola, andel (%) (N15001) Nettokostnad för grundskola åk 0-9 inkl förskoleklass, dividerat med strukturårsjusterad standardkostnad grundskola. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Den strukturårsjusterade standard-kostnaden beräknas som standardkostnaden för utjämningsåret T+2 år i innevarande års (år T) prisnivå. Den bygger därmed på befolkningssiffror och nettokostnader för det aktuella året. I den strukturårsjusterade standardkostnaden till skillnad från standardkostnad justeras även för ett antal strukturella faktorer som inte ingår i de verksamhetsknutna standardkostnaderna, Se Vad kostar verksamheten i Din kommun? tabell 11, för mer information. Avser samtlig regi.

Källa: SCB och SKL via Kolada

Eskilstuna -11,3 -11,4 -11,2 -5,9 -5,7

Gävle -4,5 -3,8 -4,5 -3,1 -3,4

Jönköping 0,4 0,4 -0,2 -1,5 -2,4

Linköping -0,3 0,2 -0,3 -0,0 3,0

Norrköping -2,0 -4,0 -5,5 -7,2 -7,6

Uppsala -0,8 -1,3 -1,7 -2,6 -3,6

Västerås -7,6 -10,2 -9,8 -8,9 -8,9

Örebro -3,9 -4,7 -5,4 -4,3 -3,9

R8 -3,7 -4,3 -4,8 -4,2 -4,1

Riket 2,5 3,2 3,8 2,9 2,7

Rapport 2015


8

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 A Elever inskrivna i grundsärskola, andel (%)

(N18890)

Antal inskrivna elever i grundsärskola*) (förskoleklass och år 1-10; tidigare "obligatorisk särskola") dividerat med antal elever i grundskola (f-9), särskola (f-10) och specialskola (f-9) grupperat på hemkommun. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10.


*) avser enbart kommunal regi

Eskilstuna 1,2 1,1 1,0 0,8

Gävle 1,3 1,4 1,2 1,4

Jönköping 0,8 0,9 ..

Linköping .. 0,9

Norrköping 1,2 1,0 ..

Uppsala 0,9 0,6 0,9 0,9

Västerås 1,6 1,5 1,4 1,3

Örebro 1,3 0,9 0,8 0,8

R8 1,0 0,9 1,1 1,0

Riket 1,2 1,1 1,0 1,0

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 A Kostnad grundsärskola, kr/elev (18021)

Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för grundsärskola (tidigare obligatorisk särskola), dividerat med antal elever folkbokförda i kommunen (hemkommun). Uppgiften avser kalenderår. Avser grundsärskola för barn med utvecklingsstörning i åldrarna 1-10 år samt träningsskola. Kostnader och intäkter för elever som är inskrivna i grundsärskolan men integrerade i grundskolan redovisas under grundskolan. Avser samtlig regi.

Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag och Skolverket via Kolada

Eskilstuna 464 235 547 318 525 429 625 167

Gävle 295 311 277 504 281 290

Jönköping 483 461 461 383 449 929 479 720

Linköping 304 309 387 689 398 610 368 480

Norrköping 334 353 346 923 356 696

Uppsala 529 529 679 951 517 075 432 262

Västerås 498 987 494 957 476 500

Örebro 429 704 560 880 488 549

R8 417 486 519 085 446 413 438 583

Riket 495 885 585 326 523 235 555 161

Rapport 2015


9

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 A Årsarbetare i fritidshem med pedagogisk

högskoleexamen, andel (%) (N13015) Definition: Antal årsarbetare totalt med pedagogisk högskoleexamen (förskollärar-, fritidspedagog- respektive lärarutbildning) totalt som arbetar med barn i fritidshem dividerat med totalt antal årsarbetare i fritidshem. Antal anställda som arbetar med barn har omräknats till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: SCB och Skolverket via Kolada

Eskilstuna 60,6 60,6 63,2 59,1

Gävle 84,5 83,7 85,2 82,4

Jönköping 91,4 87,9 88,0 89,8

Linköping 56,4 58,1 58,0 54,9

Norrköping 69,5 68,1 67,2 61,5

Uppsala 37,4 36,4 33,5 32,5

Västerås 60,5 56,6 55,6 55,9

Örebro 69,0 65,8 63,8 62,1

R8 66,2 64,7 64,3 62,3

Riket 60,8 59,7 59,2 55,9

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 A Inskrivna barn/årsarbetare i fritidshem, antal

(N13014) Definition: Antal inskrivna barn i fritidshem totalt dividerat med totalt antal årsarbetare som arbetar med barn i fritidshem. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: SCB och Skolverket via Kolada

Eskilstuna 24 22 24 26

Gävle 22 21 22 21

Jönköping 15 16 15 16

Linköping 20 17 21 21

Norrköping 21 21 20 20

Uppsala 36 34 38 38

Västerås 21 20 23 23

Örebro 23 24 28 27

R8 23 22 24 24

Riket 21 21 22 22

Rapport 2015


10

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 A Kostnad fritidshem, kr/inv 6-12 år (N13007)

Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för fritidshem, dividerat med antal invånare 6-12 år 31/12. Avser samtlig regi. Källa: SCB via Kolada

Eskilstuna 14 604 13 229 12 933 12 069

Gävle 19 066 17 686 17 815 17 980

Jönköping 22 008 21 162 20 705 21 033

Linköping 21 322 20 580 20 208 21 827

Norrköping 17 257 16 531 16 620 17 182

Uppsala 15 182 11 932 11 440 10 512

Västerås 18 551 14 286 14 040 16 032

Örebro 13 972 14 478 14 784 15 518

R8 17 745 16 235 16 068 16 519

Riket 17 438 16 540 16 839 17 273

Rapport 2015


11

Gymnasieskola

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 K M S Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom

4 år, totalt, andel (%) (N17404)

Definition: Andel (%) av kommunens folkbokförda elever år 1 i gymnasieskolan som inte fanns i gymnasieskolan något av de två närmast föregående åren och som erhållit slutbetyg eller motsvarande inom loppet av fyra läsår. IV-programmet är inkluderat. Uppgifterna avser elever i gymnasieskolan folkbokförda i kommunen oavsett huvudman för skola eller elevens studieort.

Källa: Skolverket via Kolada

Eskilstuna 77,3 85,2 82,2 81,6 78,5 80,2 76,8

Gävle 75,4 75,6 77,2 76,1 78,4 83,4 73,4

Jönköping 82,2 81,8 79,9 82,5 82,1 84,6 79,5

Linköping 77,5 78,6 77,0 77,7 78,6 81,4 75,8

Norrköping 74,4 72,9 74,7 74,7 75,7 78,6 72,6

Uppsala 75,2 71,7 74,4 76,0 77,1 79,2 75,0

Västerås 73,2 74,5 74,5 74,0 77,5 80,5 74,6

Örebro 78,1 78,7 79,3 77,0 79,9 82,1 77,8

R8 76,7 77,4 77,4 77,5 78,5 81,3 75,7

Riket 76,6 77,2 77,6 77,2 78,3 81,4 75,6

Mått Kommun 2009 2010 2011 2012 2013 K M

S Etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) (N17434)

Definition: Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg eller motsvarande år T-2 som påbörjat studier på universitet/högskola eller börjat arbeta år T, oberoende av var arbetet ligger. Även andra utbildningar som berättigar till studiebidrag räknas in som studier. Exempel på detta är KY-utbildningar och Komvux.


Eskilstuna 59,8 55,3 67,4 59,1 59,5 62,5 56,4

Gävle 62,6 62,6 62,1 62,2 59,6 61,1 58,0

Jönköping 71,9 74,9 76,2 72,3 70,3 71,0 69,5

Linköping 69,2 67,9 70,4 70,1 72,2 73,9 70,5

Norrköping 69,7 66,7 69,4 66,6 64,2 66,3 62,2

Uppsala 71,8 70,8 73,1 73,4 70,6 71,8 69,5

Västerås 66,3 67,2 68,9 69,2 71,1 72,9 69,2

Örebro 66,1 65,8 66,5 63,3 63,8 64,3 63,3

R8 67,2 66,4 69,3 67,0 66,4 68,0 64,8

Riket 65,9 64,8 66,9 66,7 65,8 66,9 64,9

Rapport 2015


12

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 K M A Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning,

genomsnitt (N17500) Definition: Elevernas sammanlagda betygspoäng. (Kursens poäng multiplicerat med vikt för betyg (IG=0, G=10, VG=15, MVG=20). Endast betygsatta kurser är medräknade.), dividerat med poängsumman för respektive nationellt program. Avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Endast betygsatta kurser är medräknade. Källa: SCB och Skolverket via Kolada

Eskilstuna 13,3 13,1 13,0 13,1 13,7 14,2 13,1

Gävle 14,0 13,9 13,8 13,8 13,8 14,2 13,4

Jönköping 13,8 13,9 13,8 13,8 13,8 14,4 13,3

Linköping 14,0 14,3 14,2 14,4 14,0 14,5 13,4

Norrköping 13,6 13,6 13,6 13,7 13,6 14,0 13,1

Uppsala 14,4 14,2 14,3 14,4 14,0 14,7 13,3

Västerås 13,8 13,9 13,9 13,9 13,8 14,4 13,2

Örebro 13,8 13,8 13,8 14,0 14,1 14,6 13,5

R8 13,8 13,8 13,8 13,9 13,8 14,4 13,3

Riket 13,8 13,9 13,8 13,8 13,9 14,4 13,3

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 K M A Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom

3 år, totalt, andel (%) (N17400) Definition: Mäts som andelen (%) av kommunens folkbokförda elever år 1 i gymnasieskolan som inte fanns i gymnasieskolan något av de två närmast föregående åren och som erhållit slutbetyg eller motsvarande inom loppet av tre läsår. Källa: SCB via Kolada

Eskilstuna 84,7 81,8 83,7 84,3 80,7 80 81,5

Gävle 79,8 84,2 77,9 80,4 79,7 81,1 78,3

Jönköping 83,2 80,8 82,4 83,8 81,3 83,2 79,4

Linköping 76,7 77,2 77,5 80,6 81,3 85,3 77,3

Norrköping 76,1 75,9 77,7 78,0 77,2 79,3 75,1

Uppsala 68,1 66,6 72,6 74,1 76,2 78,9 73,6

Västerås 76,1 74,6 76,8 80,1 81,1 82 80,1

Örebro 79,7 79,2 81,9 84,0 82,6 84 81,2

R8 78,1 77,5 78,8 80,7 80,0 81,7 78,3

Riket 77,3 77,6 77,5 80,4 80,0 81,1 78,9

Rapport 2015


13

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 K M A Gymnasiefrekvens, (%) (N17899)

Definition: Antal barn 16-18 inskrivna i gymnasieskolan den 15/10 i kommunen dividerat med antal barn 16-18 år i kommunen den 15/10. Källa: SCB och Skolverket via Kolada

Eskilstuna 93,1 93,2 92,0 91,1 91,4 92,2 90,7

Gävle 92,0 92,8 92,6 91,3 90,7 92,4 89,2

Jönköping 94,9 95,7 95,9 94,3 94,7 94,5 94,9

Linköping 93,7 93,4 92,6 92,2 92,2 92,5 91,9

Norrköping 92,7 90,5 92,6 91,5 91,5 92,2 90,8

Uppsala 91,3 92,4 93,3 93,0 93,3 93,1 93,4

Västerås 92,0 91,9 92,3 91,6 91,7 92,9 90,6

Örebro 93,5 92,6 92,9 92,6 92,4 93,0 91,9

R8 92,9 92,8 93,0 92,2 92,3 92,9 91,7

Riket 93,2 93,1 93,4 92,7 92,7 93,3 92,1

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 A Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev

(N17005) Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för gymnasieskola hemkommun, dividerat med antal elever folkbokförda i kommunen inskrivna i gymnasieskola, under kalenderåret. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket via Kolada

Eskilstuna 82 359 86 586 90 626 99 063 102 485

Gävle 86 246 94 630 102 535 104 667 106 320

Jönköping 89 944 93 418 97 536 97 492 99 165

Linköping 97 280 94 868 95 303 97 744 102 673

Norrköping 85 294 88 958 88 475 92 197 98 050

Uppsala 101 841 105 166 113 329 117 301 115 252

Västerås 86 712 90 630 92 732 101 828 106 309

Örebro 84 549 90 521 88 988 84 827 103 863

R8 89 278 93 097 96 191 99 390 104 265

Riket 102 919 107 229 110 394 115 691 119 953

Rapport 2015


14

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 A Kostnad för kommunal gymnasieskola (enl.

Skolverket), kr/elev (N17007) Definition: Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev i den kommunala gymnasieskolan för valt år. I statistiken ingår kostnader för: lokaler och inventarier, skolmåltider, elevvård, undervisning, läromedel, övriga kostnader. Källa: SCB via Kolada

Eskilstuna 77 686 83 052 88 881 98 958 100 145

Gävle 80 396 89 400 97 138 98 091 98 415

Jönköping 83 558 87 677 90 780 90 092 92 743

Linköping 92 955 95 841 94 543 97 421 102 259

Norrköping 82 643 86 854 87 054 88 333 98 101

Uppsala 90 407 97 660 107 063 110 856 109 719

Västerås 89 255 95 338 94 381 103 207 109 221

Örebro 81 946 92 471 90 432 111 145 95 919

R8 84 856 91 037 93 784 97 340 100 815

Riket 109 090 116 085 125 122 131 240 136 557

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 A Avvikelse redovisad kostnad och

strukturårsjusterad standardkostnad gymnasieskola, andel (%) (N17001)

Definition: Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt för gymnasieskola åk 1-3, kr/inv dividerat med strukturårsjusterad standardkostnad gymnasieskola, kr/inv. Den strukturårsjusterade standardkostnaden beräknas som standardkostnaden för utjämningsåret T+2 år i innevarande års (år T) prisnivå. Den bygger därmed på befolkningssiffror och nettokostnader för det aktuella året. I den strukturårsjusterade standardkostnaden till skillnad från standardkostnad justeras även för ett antal strukturella faktorer som inte ingår i de verksamhetsknutna standardkostnaderna. Avser samtlig regi.

Källa: SKL och SCB via Kolada

Eskilstuna -14,9 -14,5 -12,2 -9,6 -10,5

Gävle -9,0 -2,5 0,2 -1,6 -3,9

Jönköping -5,7 -7,6 -5,1 -6,4 -7,6

Linköping -0,6 -1,1 -5,7 -5,2 -2,9

Norrköping -12,1 -12,5 -13,7 -14,0 -10,6

Uppsala 5,2 7,7 13,7 14,9 8,2

Västerås -8,3 -7,2 -6,7 0,9 1,4

Örebro -10,1 -8,3 -12,8 -12,1 -7,4

R8 -6,9 -5,8 -5,3 -4,1 -4,2

Riket 3,8 3,0 3,2 2,4 2,7

Rapport 2015


15

Vuxenutbildning

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 S Godkända studieresultat SFI sammanvägt för

studieväg 1-3 (%) Definition: Sammanvägt värde för kurs 1A, 1B, 2B, 2C, 3C, 3D. Kursdeltagare som fullföljer kursen och uppnått målen för godkänt eller väl godkänt, kalenderår. Källa: Skolverket


Gävle 37 39 39 39 33

Jönköping 35 39 36 38 34

Linköping 31 35 37 38 31


Uppsala 25 33 35 40 35

Västerås 47 46 41 40 46

Örebro 29 34 37 35 33

R8 40 40 39 41 38

Riket 37 38 38 38 37

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 S Grundläggande kurser andel godkända (%)

Definition: Andelen gäller de som fullföljt kurs och som fått lägst E/godkänt, årsbas. Källa: Eget verksamhetssystem.


Gävle 79 87

Jönköping 91 92 92 93 93

Linköping 74 86 85


Uppsala 80 84

Västerås 84 -

Örebro 74 94 93

R8 87 89

Riket

Not: Västerås kan inte få fram siffrorna för 2014

Rapport 2015


16

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 S Gymnasiala kurser andel godkända (%)

Definition: Andelen gäller de som fullföljt kurs och som fått lägst E/godkänt, årsbas. Källa: Eget verksamhetssystem


Gävle 84 84

Jönköping 92 92 92 89 91

Linköping 74 77 86


Uppsala 78 77

Västerås 81 -

Örebro 74 83 83

R8 80 81

Riket


Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 S Yrkesutbildningar andel godkända (%)

Definition: Andelen gäller de som fullföljt kurs och som fått lägst E/godkänt, årsbas. Källa: eget verksamhetssystem


Gävle 92 83

Jönköping 97 98 96 93 94

Linköping 90 93 90

Norrköping 89 90 91

Uppsala 92 88

Västerås 94 -

Örebro 96 93 95

R8 93 90

Riket


Rapport 2015


17

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 A Gymnasiala kurser, andel som avbrutit kurs (%)

Definition: Andel av kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning som enligt deltagarförteckningen har avbrutit kurs vid årets slut. Källa: Skolverket


Gävle 14 16 21 19 21

Jönköping 12 15 23 13 19

Linköping 16 16 16 17 18


Uppsala 15 17 16 13 10

Västerås 15 16 16 18 19

Örebro 21 18 20 23 21

R8 16 16 18 17 18

Riket 18 17 18 17 18

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 A Grundläggande kurser andel som avbrutit kurs (%)

Definition: Genomsnittligt antal elevtimmar för kursdeltagare på studieväg 1-3 som slutfört kursen med godkänt betyg. Källa: Skolverket


Gävle 26 17 27 36 24

Jönköping 11 25 21 29 44

Linköping 23 27 22 23 20


Uppsala 28 37 25 18 13

Västerås 22 25 21 21 24

Örebro 24 17 18 23 22

R8 23 23 23 25 25

Riket

Rapport 2015


18

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 A Studietimmar SFI i genomsnitt för godkänd elev

Definition: Genomsnittligt antal elevtimmar för kursdeltagare på studieväg 1-3 som slutfört kursen med godkänt betyg. Källa: Skolverket

Eskilstuna 156 156 146 170 178

Gävle 220 228 201 189 200

Jönköping 342 296 213 225 279

Linköping 163 264 175 225 202

Norrköping 300 283 283 243 241

Uppsala 366 240 315 259 278

Västerås 296 295 296 295 365

Örebro 429 372 169 205 171

R8 264 260 227 226 239

Riket 208 235

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 A Genomsnittlig timkostnad SFI för godkänd elev,

kronor. Källa: Skolverket SCB

Eskilstuna 131 155 219 142 154

Gävle 139 167 201 165 302

Jönköping 121 128 217 149 136

Linköping 344 190 242 193 338

Norrköping 30 55 75 85 137

Uppsala 234 223 131 176 176

Västerås 68 74 43 44 54

Örebro 332 126 442 437 409

R8 150 136 167 158 169

Riket

Rapport 2015


19

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 A Kostnad Komvux kr per heltidsstuderande

Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för Komvux, dividerat med antal heltidsstuderande. Avser samtlig regi. Källa: Skolverket, SCB

Eskilstuna 45 536 47 855 44 393 33 161 27 949

Gävle 42 065 42 229 49 315 34 348 33 993

Jönköping 41 831 46 012 63 278 55 895 49 025

Linköping 41 907 41 404 42 310 40 095 42 301

Norrköping 42 406 44 238 47 596 47 101 54 551

Uppsala 46 094 45 327 42 776 35 752 42 418

Västerås 37 466 40 172 35 646 35 303 29 615

Örebro 36 782 39 789 39 243 34 703 50 269

R8 41 761 43 378 45 570 39 545 41 265

Riket 46 022 49 834 52 214 51 570 48 849

Rapport 2015


20

Kultur och fritid

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 K M S Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv 7-

20 år, andel (%) (U09800) Definition: Deltagartillfällen är summan av antalet närvarande deltagare i av RF godkända sammankomster för vilken föreningen sökt LOK-stöd (Statligt lokalt aktivitetsstöd). LOK-stödet ges till aktiviteter för pojkar och flickor 7-20 år. Stöd ges även till handikappidrottare som är äldre än 20 år, men detta är exkluderat i denna sammanräkning. Källa: Riksidrottsförbundet, via Kolada

Eskilstuna 34 33 32 32 32 26 38

Gävle 36 38 40 39 39 26 51

Jönköping 36 36 38 39 38 29 48

Linköping 30 31 31 31 32 26 37

Norrköping 28 30 29 28 28 23 34

Uppsala 31 31 31 31 31 25 37

Västerås 41 39 38 38 35 27 43

Örebro 31 31 32 33 34 23 43

R8 33 34 34 34 34 26 41

Riket

31 30 30 31 30 25 35

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 S Fysiska besök vid kommunala bibliotek, antal/inv

(N09807) Definition: Antal fysiska besök på kommunala bibliotek dividerat med antal invånare 31/12. Avser både huvudbibliotek och filialbibliotek. Källa: Kungliga biblioteket och SCB, via Kolada

Eskilstuna 4,8 4,8 5,4 6,0 6,0

Gävle 7,8 7,7 7,3 6,4 7,2

Jönköping 6,5 6,4 6,5 6,2 6,5

Linköping 6,5 6,1 5,8 6,2 6,8

Norrköping 6,9 6,9 6,8 7,7 7,6

Uppsala 7,9 7,7 7,0 6,7 6,8

Västerås 5,4 5,6 5,3 5,4 5,9

Örebro 5,4 5,6 5,6 5,1 4,9

R8 7,4 7,3 7,2 7,1 6,5

Riket 6,4 6,3 6,2 6,2 7,3

Rapport 2015


21

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 A Nettokostnad fritidsverksamhet, kr/inv (N09018)

Definition: Nettokostnad för fritidsverksamhet, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser allmän fritidsverksamhet, idrotts- och fritidsanläggningar samt fritidsgårdar. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag, via Kolada

Eskilstuna 1 354 1 402 1 365 1 401 1 425

Gävle 1 116 1 193 1 198 1 268 1 278

Jönköping 1 053 1 065 1 163 1 231 1 229

Linköping 898 941 988 1 106 1 098

Norrköping 1 132 1 143 1 142 1 124 1 123

Uppsala 888 898 1 159 1 186 1 185

Västerås 1 565 1 534 1 546 1 411 1 637

Örebro 1 276 1 278 1 428 1 531 1 521

R8 1 160 1 182 1 249 1 282 1 312

Riket 1 188 1 233 1 284 1 296 1332

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 A Nettokostnad kulturverksamhet, kr/inv (N09022)

Definition: Nettokostnad för kulturverksamhet, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser stöd till studieorganisationer, allmän kulturverksamhet, bibliotek samt musik- och kulturskola. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag, via Kolada

Eskilstuna 1 109 1 128 1 092 1 176 1 179

Gävle 1 360 1 410 1 473 1 479 1 501

Jönköping 1 018 941 889 919 934

Linköping 1 101 1 091 1 133 1 173 1 198

Norrköping 1 169 1 180 1 176 1 288 1 323

Uppsala 945 957 966 965 881

Västerås 1 113 1 127 1 166 1 170 1 239

Örebro 1 040 1 074 1 118 1 165 1 147

R8 1 107 1 114 1 127 1 167 1 175

Riket 934 952 994 1 005 1 029

Rapport 2015


22


Mått Kommun 2011 2012 2013 2014 2015 K M S Ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter

avslutad utredning eller insats, andel (%) Definition: Andel (%) barn i åldern 0-12 år som inte återkommit till socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Avser insatser/utredningar som avslutades första halvåret år T-1. Källa: Egen undersökning i kommunen

Eskilstuna 95 73 71 91 94 89

Gävle 81 76 59

Jönköping 70 71 73 75 71



Uppsala 74 61 73

Västerås 77 63 53 74 79 70

Örebro 82 83 76 75 77 73

R8 73 74

Riket

Mått Kommun 2011 2012 2013 2014 2015 K M S Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år

efter avslutad utredning eller insats, andel (%) Definition: Andel (%) ungdomar i åldern 13-20 år som inte återkommit till socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Ensamkommande flyktingbarn ingår inte. Avser insatser/utredningar som avslutades första halvåret år T-1. Källa: Egen undersökning i kommunen

Eskilstuna 94 87 88 76 88 86 90

Gävle 79 70 63 62

Jönköping 72 75 72 73 81



Uppsala 78 68 77

Västerås 74 59 69 74 73 75

Örebro 78 81 75 82 81 82 80

R8 75 78

Riket

Rapport 2015


23

Mått Kommun 2011 2012 2013 2014 2015 K M S Ej återaktualiserade vuxna med missbruks-

problem 21+ år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) Definition: Andel (%) vuxna med missbruk 21+ år som inte återkommit till socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser. Återaktualisering avser endast formell utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. Avser insatser/utredningar som avslutades första halvåret år T-1. Källa: Egen undersökning i kommunen

Eskilstuna 61 54 58 76 79 74

Gävle 74 63 66 68

Jönköping 73 65 69 73 77


Norrköping 81 80 81

Uppsala 67 80 81 80

Västerås 51 59 71 74 80 69

Örebro 61 64 47 46 47

R8 69 73

Riket

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 A Nettokostnad barn och ungdomsvård, kr/inv

(N33016) Definition: Nettokostnad för barn och ungdomsvård, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser vård och stöd som socialtjänsten ger till barn och ungdomar 0-20 år i form av vård på hem för vård eller boende (HVB), familjehem, individuellt behovsprövad öppenvård och övriga öppna insatser. Kostnader för den utredningsverksamhet som ligger till grund för insatserna tas med inom respektive delverksamhet. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag via Kolada

Eskilstuna 1 690 1 786 2 225 2 205 2 493

Gävle 1 771 1 916 2 011 1 990 1 835

Jönköping 1 531 1 613 1 648 1 860 1 928

Linköping 1 631 1 748 1 867 1 929 2 035

Norrköping 1 970 2 007 2 164 2 173 2 419

Uppsala 1 962 2 059 2 092 2 152 2 128

Västerås 1 536 1 620 1 691 1 869 2 004

Örebro 2 014 2 154 2 185 2 165 2 179

R8 1 763 1 863 1 985 2 043 2 128

Riket 1 263 1 312 1 386 1 437 1 529

Rapport 2015


24

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 A Invånare 0-20 år placerade i institution eller

familjehem, antal/1000 (N33808) Definition: Antal barn och unga 0-20 år placerade på institution den 1/11 plus Antal barn och unga 0-20 år placerade i familjehem den 1/11, dividerat med antal invånare 0-20 år den 31/12. Multipliceras med tusen för redovisning i antal per 1000 invånare 0-20 år. Källa: Socialstyrelsen och SCB via Kolada

Eskilstuna 10,3 9,3 9,6 10,9 11,4

Gävle 10,4 13,3 11,8 13,1 13,6

Jönköping 6,1 6,3 5,9 5,4 5,4

Linköping 6,3 6,6 7,6 8,1 7,6

Norrköping 8,5 8,6 11,2 12,0 11,4

Uppsala 8,1 8,6 8,8 8,8 9,5

Västerås 7,3 7,9 7,2 7,5 8,5

Örebro 8,1 9,1 9,5 8,8 9,4

R8 8,1 8,7 9,0 9,3 9,6

Riket 7,5 8,5 10,2 11,8 13,5

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 A Vårddygn i familjehem, antal/inv 0-20 år (N33801)

Definition: Antal vårddygn barn och unga 0-20 år i familjehem dividerat med antal invånare 0-20 år 31/12. Avser samtlig regi. Källa: Socialstyrelsen och SCB via Kolada

Eskilstuna 2,5 2,5 2,9 3,1 3,2

Gävle 3,1 3,1 3,1 3,0 3,2

Jönköping 1,7 1,6 1,3 1,3 1,4

Linköping 1,9 1,8 1,7 1,7 1,6

Norrköping 2,3 2,4 2,7 2,7 2,6

Uppsala 1,5 1,6 1,6 1,6 1,7

Västerås 2,6 2,5 2,1 2,1 2,1

Örebro 2,1 2,3 2,4 2,6 2,4

R8 2,2 2,2 2,2 2,3 2,3

Riket 1,8 1,9 2,0 2,1 2,4

Rapport 2015


25

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 A Vårddygn i institutionsvård, antal/invånare 0-20

år (N33800) Definition: Antal vårddygn barn och unga 0-20 år i institutionsvård dividerat med antal invånare 0-20 år 31/12. Avser samtlig regi. Källa: Socialstyrelsen och SCB.

Eskilstuna 0,9 0,8 0,7 0,7 0,9

Gävle 1,3 0,9 0,8 0,9 1,3

Jönköping 0,5 0,5 0,6 0,6 0,6

Linköping 0,5 0,7 0,9 0,9 1,1

Norrköping 1,2 1,3 1,3 1,3 1,5

Uppsala 1,4 1,7 1,4 1,5 1,6

Västerås 0,3 0,4 0,5 0,5 0,8

Örebro 1,1 1,2 0,7 0,7 1,0

R8 0,9 0,9 0,9 0,9 1,1

Riket 0,8 1,0 1,3 1,6 1,7

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 A Nettokostnad missbrukarvård totalt för vuxna,

kr/inv (N35019) Definition: Nettokostnad för missbruksvård totalt för vuxna, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser vård och omsorg i form av institutionsvård, vård i familjehem, bistånd avseende boende och olika öppna insatser som socialtjänsten ger till vuxna personer som har missbruksproblem. Som vuxen person avses här person som är 21 år eller äldre. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag via Kolada

Eskilstuna 871 1 007 1038 1 048 950

Gävle 787 933 935 620 577

Jönköping 690 707 723 585 625

Linköping 887 863 867 773 816

Norrköping 707 723 829 746 794

Uppsala 544 550 506 478 518

Västerås 907 947 1000 971 1 121

Örebro 701 578 572 568 607

R8 762 789 809 724 751

Riket 456 473 476 451 487

Rapport 2015


26

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 A Vårddygn i institutionsvård vuxna missbrukare,

antal/invånare 21-64 år (N35804) Definition: Antal vårddygn i institutionsvård för vuxna personer med missbruksproblem, totalt (SoL + 27 § LVM) under året, dividerat med antal invånare 21-64 år den 31/12.\n. Källa: SCB och Socialstyrelsen via Kolada

Eskilstuna 0,2 0,2 0,2 0,2 0,1

Gävle 0,2 0,3 0,3 0,3 0,2

Jönköping 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2

Linköping 0,2 0,2 0,2 0,2 0,3

Norrköping 0,3 0,3 0,3 0,2 0,2

Uppsala 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2

Västerås 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1

Örebro 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1

R8 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2

Riket 0,2 0,2 0,2 0,2 0,1

Rapport 2015


27

Arbetsmarknad

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 K M S Resultat vid avslut i kommunens

arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som A, B - Börjat arbeta eller studera, andel (%) (U40406, U40409) Källa: Eget verksamhetssystem via Kolada

Eskilstuna 42 41

Gävle 25 31 30 31




Uppsala 38 47 48 47

Västerås 32 31 26 23 23 24

Örebro 31 35 36 35

R8 32 31 34 29 29 29

Riket 33 32 37 35 31 33

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 K M A Resultat vid avslut i kommunens

arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som C - Överförts till annan myndighet, andel (%) (U40412) Källa: Eget verksamhetssystem via Kolada

Eskilstuna 0

Gävle 23 19 22 16


Linköping 6 8 10 7

Norrköping 0 0 0 0

Uppsala 18 13 13 13

Västerås 12 11 19 19 20 17

Örebro 0 9 9 9

R8 12 11 10 11 11 11

Riket 15 18 16 15 16 14

Rapport 2015


28


arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som D - Slutförda uppdrag, andel (%) (U40415) Källa: Eget verksamhetssystem via Kolada

Eskilstuna 0

Gävle 48 46 44 48




Uppsala 4 0 0 0

Västerås 36 39 40 44 44 44

Örebro 33 34 32 35

R8 36 39 32 36 36 35

Riket 34 30 30 31 28 27


arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som E - Övrigt, andel (%) (U40418) Källa: Eget verksamhetssystem via Kolada

Eskilstuna 3

Gävle 4 4 4 4




Uppsala 40 39 38 40

Västerås 20 19 15 14 13 16

Örebro 36 22 24 20

R8 20 19 24 24 25 24

Riket 19 21 20 19 18 19

Rapport 2015


29

Ekonomiskt bistånd

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 S Bidragshushåll med ekonomiskt bistånd,

antal/1000 inv (N31800) Definition: Antal hushåll med ekonomiskt bistånd, dividerat med antal invånare totalt 31/12 dividerat med 1000. Avser samtlig regi. Källa: SCB via Kolada


Gävle 31 32 33 35 31

Jönköping 27 25 26 27 27

Linköping 27 28 28 28 27


Uppsala 24 24 24 23 24

Västerås 34 31 29 30 29

Örebro 33 32 32 31 30

R8 34 33 33 34 32

Riket 23 22 23 23 23

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 K M S Vuxna biståndsmottagare med långvarigt

ekonomiskt bistånd, andel (%) (N31804) Definition: Antal hushåll med ekonomiskt bistånd eller introduktionsersättning i 10-12 månader under kalenderåret, dividerat med antal hushåll med ekonomiskt bistånd eller introduktionsersättning under kalenderåret, multiplicerat med 100. Källa: SCB via Kolada

Eskilstuna 38 38 27 36 35 37 34

Gävle 30 33 40 37 38 40 36

Jönköping 29 32 32 32 30 31 29

Linköping 38 40 51 52 51 54 49

Norrköping 31 33 43 42 44 45 44

Uppsala 35 39 42 42 40 42 37

Västerås 39 41 47 47 47 48 46

Örebro 31 39 40 40 39 41 37

R8 34 37 40 41 40 42 39

Riket 24 25 28 28 28 28 27

Rapport 2015


30

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 A Kostnad utbetalt ekonomiskt bistånd (enl Sos),

kr/inv (N31001) Definition: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för ekonomiskt bistånd (inkl. utredningskostnader), dividerad med antal invånare totalt den 31/12. Försörjningsstöd till flyktinghushåll ingår inte. Källa: SCB via Kolada

Eskilstuna 2 480 2 607 2 355 2 739 2 591

Gävle 1 327 1 581 1 777 1 620 1 348

Jönköping 1 378 1 405 1 487 1 555 1 415

Linköping 1 623 1 663 1 745 1 828 1 839

Norrköping 2 181 2 388 2 444 2 474 2 461

Uppsala 1 496 1 534 1 572 1 541 1 502

Västerås 1 620 1 663 1 627 1 667 1 785

Örebro 1 668 1 819 1 797 1 820 1 746

R8 1 722 1 832 1 850 1 905 1 836

Riket 1 012 1 045 1 090 1 119 1 120 (-)

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 A Andel unga vuxna 18-24 år med ekonomiskt

bistånd (U31804) Definition: Antal unga vuxna som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd dividerat med antal unga vuxna i kommunen. Unga vuxna avser personer 18-24 år. Källa: Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd samt Registret över totalbefolkningen (RTB) via Kolada

Eskilstuna 21,3 19,8 17,8 16,3

Gävle 9,2 9,5 10,2 11,0 11,2

Jönköping 7,6 6,6 6,9 7,9 7,6

Linköping 7,6 7,1 7,1 7,1 6,7

Norrköping 13,3 12,6 11,6 11,5 11,0

Uppsala 5,9 5,7 5,7 5,5 5,6

Västerås 11,5 9,5 8,4 8,2 8,1

Örebro 9,6 9,1 8,7 8,0 7,9

R8 10,8 10,0 8,4 9,6 9,3

Riket 9,6 8,9 8,9 9,2 8,8

Rapport 2015


31

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 A Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll (exkl

flyktinghushåll), kr/hushåll (N31006) Definition: Utbetalt ekonomiskt bistånd till hushåll, dividerat med antal hushåll med ekonomiskt bistånd. Flyktinghushåll och ekonomiskt bistånd till flyktinghushåll ingår inte. Källa: SCB via Kolada

Eskilstuna 42 742 44 841 37 506 43 479 43 088

Gävle 31 765 34 744 36 754 36 121 37 968

Jönköping 42 274 45 489 46 517 46 536 46 277

Linköping 32 593 54 190 58 285 58 734 57 707

Norrköping 44 090 45 199 51 388 50 507 52 435

Uppsala 49 022 50 259 53 208 53 274 54 325

Västerås 47 468 47 829 53 032 53 295 56 422

Örebro 43 627 44 930 44 657 44 461 45 448

R8 41 697 45 935 47 668 48 301 49 209

Riket 33 925 35 514 37 015 37 664 38307(-)

Rapport 2015


32


Mått Kommun 2011 2012 2013 2014 2015 S Sysselsättning kopplad till ordinarie

arbetsmarknad Definition: Andel (%) av de som den 1 september 2015 finns i daglig verksamhet enligt LSS eller sysselsättning SoL som har sysselsättning på eller kopplad till ordinarie arbetsmarknaden Källa: Eget verksamhetssystem

Eskilstuna 62 48

Gävle 58 55

Jönköping 67 45

Linköping 12 16

Norrköping 52 60

Uppsala 37 51

Västerås 39

Örebro 13 16

R8 43 41

Riket

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 A Invånare 0-64 år med insatser enl. LSS, andel (%)

(N28890) Definition: Antal personer 0-64 år i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst eller boende permanent i särskilt boende den 1/10 dividerat med antal invånare den 31/12, multiplicerat med 100 Källa: SCB och Socialstyrelsens mängdstatistik via Kolada

Eskilstuna 0,76 0,76 0,79 0,82 0,84

Gävle 0,82 0,83 0,82 0,86 0,86

Jönköping 0,68 0,69 0,70 0,78 0,78

Linköping 0,70 0,71 0,72 0,74 0,76

Norrköping 0,95 0,96 0,97 0,94 0,93

Uppsala 0,75 0,76 0,72 0,74 0,72

Västerås 0,78 0,80 0,80 0,78 0,83

Örebro 0,97 0,99 0,103 0,103 1,04

R8 0,80 0,81 0,82 0,83 0,84

Riket 0,80 0,81 0,82 0,83 0,84

Rapport 2015


33

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 A Invånare 0-64 år med hemtjänst eller särskilt

boende (%) (N25892) Definition: Antal personer med verkställda beslut enligt LSS i åldern 0-64 år (exklusive personer med råd och stöd enligt 9 § 1 LSS som enda LSS-insats) den 1/10 dividerat med antal invånare i åldern 0-64 år den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: SCB och Socialstyrelsens mängdstatistik via Kolada

Eskilstuna 0,45 0,44 0,41 0,39 0,39

Gävle 0,27 0,25 0,39 0,63 0,66

Jönköping 0,32 0,66 0,38 0,35 0,37

Linköping 0,31 0,25 0,37 0,21 0,20

Norrköping 0,28 0,28 0,27 0,29 0,28

Uppsala 1,67 0,38 0,30 0,31 0,30

Västerås 0,36 0,39 0,30 0,33 0,41

Örebro 0,30 0,31 0,31 0,31 0,33

R8 0,50 0,37 0,34 0,35 0,37

Riket 0,35 0,34 0,32 0,32 0,33

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 A Invånare 0-64 år med särskilt boende

funktionsnedsättning, andel (%) (N25890) Definition: Antal personer 0-64 år som bodde permanent i särskilda boendeformer enligt SoL den 1/10 dividerat med antalet invånare 0-64 år den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: SCB och Socialstyrelsens mängdstatistik via Kolada

Eskilstuna 0,13 0,12 0,12 0,12 0,12

Gävle 0,03 0,03 0,05 0,05 0,05

Jönköping 0,07 0,09 0,08 0,03 0,04

Linköping 0,10 0,06 0,06 0,05 0,04

Norrköping 0,05 0,05 0,05 0,06 0,05

Uppsala 0,13 0,13 0,12 0,12 0,11

Västerås 0,08 0,12 0,03 0,05 0,10

Örebro 0,02 0,03 0,04 0,03 0,03

R8 0,08 0,08 0,07 0,06 0,07

Riket 0,06 0,06 0,06 0,05 0,05

Rapport 2015


34

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 A Personer med boende enligt LSS, andel (%) av

totalt antal personer med insatser enligt LSS (N28802) Definition: Antal barn och ungdomar i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdom enligt 9 § 8 LSS samt antal personer i bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enlig 9 § 9 LSS dividerat med totalt antal personer med verkställda beslut enligt LSS exkl personer med råd och stöd enlig 9 § 1 som enda LSS insats multiplicerat med 100, mätt den 1/10 Källa: Socialstyrelsen via Kolada


Gävle 32 32 34 34 34

Jönköping 44 42 41 46 47

Linköping 52 53 53 52 50


Uppsala 46 45 44 44 45

Västerås 32 33 33 33 30

Örebro 40 41 37 37 38

R8 41 41 41 41 41

Riket 39 39 39 39 39

Rapport 2015


35

Äldreomsorg

Mått Kommun 2011 2012 2013 2014 2015 K M S Brukarbedömning särskilt boende - Helhetssyn

(U23471) Definition: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m. 2012. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen, via Kolada

Eskilstuna 82 79 82 82 84 78

Gävle 83 83 83 80 81 79

Jönköping 81 85 86 87 87 89

Linköping 84 86 80 79 80 76

Norrköping 81 87 86 87 86 88

Uppsala 75 81 80 78 79

Västerås 78 85 83 82 83

Örebro 77 82 82 83 82

R8 80 84 82 82 83 82 (-)

Riket 81 84 84 82 83 82 (-)

Mått Kommun 2011 2012 2013 2014 2015 K M S Brukarbedömning hemtjänst – Helhetssyn

(U21468) Definition: Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Vet ej/Ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m. 2012. Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen, via Kolada

Eskilstuna 88 88 89 89 88 92

Gävle 86 90 89 89 89 91

Jönköping 89 92 93 95 94 96

Linköping 90 91 90 91 91 91

Norrköping 86 87 87 88 88 87

Uppsala 84 86 87 86 86 87

Västerås 93 90 90 89 88 90

Örebro 89 90 91 90 91 89

R8 88 89 90 90 89 90

Riket 90 91 91 91 91 91

Rapport 2015


36

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 A Antal ej verkställda biståndsbeslut om särskilt

boende inom 3 månader Definition: Antal beslut om särskilt boende som ännu inte är verkställda och som är äldre än 3 månader, totalantalet minus de som har tackat nej till en plats. Andra kvartalet respektive år. Källa: Eget verksamhetssystem

Eskilstuna 29 51 61

Gävle 13 14

Jönköping 1 0 0

Linköping 21 4 15

Norrköping 1 2 28

Uppsala 9 0 26

Västerås 2 0 12

Örebro 11 32 13

R8 13 21

Riket

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 K M A Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%)

(N23890) Definition: Antal personer 65+ som bodde permanent i särskilda boendeformer enl SoL den 1/10 dividerat med antal invånare 65+ den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: SCB och Socialstyrelsens mängdstatistik via Kolada

Eskilstuna 5,1 4,6 4,5 4,3 4,2 5,3 2,8

Gävle 5,0 4,9 4,8 4,6 4,6 5,8 3,1

Jönköping 6,4 6,8 6,1 5,9 5,7 6,9 4,1

Linköping 7,6 7,1 7,0 7,1 7 8,7 4,9

Norrköping 4,7 4,8 4,7 4,4 4,4 5,5 3,1

Uppsala 5,2 4,8 4,6 4,4 4,3 5,3 3

Västerås 5,7 5,6 5,9 4,8 5,4 6,8 3,7

Örebro 4,3 4,3 4,0 2,9 2,1 2,7 1,4

R8 5,5 5,4 5,2 4,8 4,7 5,9 3,3

Riket 5,4 5,1 4,9 4,3 4,2 5,4 2,9

Rapport 2015


37

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 K M A Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i

ordinärt boende, andel (%) (N21890) Definition: Antal personer 65+ i ordinärt boende som var beviljade hemtjänst den 1/10 dividerat med antal invånare 65+ den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: SCB och Socialstyrelsens mängdstatistik via Kolada

Eskilstuna 8,1 8,7 8,4 7,6 7,6 9,0 5,9

Gävle 8,0 7,9 7,2 7,0 6,9 8,6 4,9

Jönköping 7,2 7,7 7,8 6,9 7,1 9,0 4,7

Linköping 10,8 11,1 11,6 6,8 6,5 8,1 4,6

Norrköping 9,2 9,0 8,8 7,8 7,7 9,4 5,7

Uppsala 7,9 7,9 7,6 6,8 6,8 8,4 4,8

Västerås 9,6 9,7 9,4 8,8 8,4 13,4 7,6

Örebro 8,9 8,7 8,5 8,1 8,7 10,8 6,1

R8 8,7 8,8 8,7 7,5 7,5 9,6 5,5

Riket 8,6 8,5 8,5 7,2 7,1 8,7 5,2

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 K M A Invånare 65+, andel (%) av befolkning (N01960)

Definition: Antal invånare i kommunen som är 65 år eller äldre dividerat med totalt antal invånare i kommunen den 31/12. Källa: SCB

Eskilstuna 18,8 19,0 19,3 19,5 19,6 21,5 17,8

Gävle 18,7 19,1 19,4 19,7 19,8 21,5 18,1

Jönköping 18,1 18,3 18,6 18,8 19,0 21,1 17,0

Linköping 16,5 16,8 17,0 17,2 17,3 19,3 15,3

Norrköping 18,0 18,4 18,6 18,8 18,9 20,8 17,1

Uppsala 14,7 15,2 15,6 16,0 16,3 17,7 14,9

Västerås 18,2 18,6 19,0 19,3 19,5 21,4 17,6

Örebro 16,9 17,2 17,5 17,7 17,8 19,5 16,1

R8 17,2 17,6 17,9 18,4 18,6 20,4 16,7

Riket 21,3 21,8 22,3 22,7 23,0 24,6 21,5

Rapport 2015


38

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 A Avvikelse av redovisad kostnad från

strukturårsjusterad standardkostnad äldreomsorg (%)(N20900) Definition: Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt för äldreomsorg, kr/inv dividerat med strukturårsjusterad standardkostnad äldreomsorg, kr/inv. Den strukturårs-justerade standardkostnaden beräknas som standard-kostnaden för utjämningsåret T+2 år i innevarande års (år T) prisnivå. Den bygger därmed på befolkningssiffror och nettokostnader för det aktuella året. I den strukturårs-justerade standardkostnaden till skillnad från standard-kostnad justeras även för ett antal strukturella faktorer som inte ingår i de verksamhetsknutna standardkostnaderna, Se Vad kostar verksamheten i Din kommun? tabell 11, för mer information. Källa: SCB och SKL via Kolada

Eskilstuna -5,8 -3,6 -3,8 -4,6 -3,7

Gävle 21,5 -1,3 -2,1 1,9 -5

Jönköping -1,3 0,3 -0,6 6,5 7,7

Linköping -20,0 -27,3 -27,8 -23,9 -19,7

Norrköping -12,8 -5,4 -1,8 -5,9 -1,6

Uppsala 8,1 9,9 12,7 10,6 10,6

Västerås -13,3 -14,7 -10,4 -5,7 -2,8

Örebro 6,8 9,4 6,2 6,5 8,2

R8 -2,1 -4,1 -3,4 -1,8 -0,8

Riket 2,4 1,2 1,0 1,2 1,3

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 K M A Beviljade/beräknade hemtjänsttimmar per månad

och person 65+ med hemtjänst i ordinärt boende, antal (N21803) Definition: Antal beviljade/beräknade hemtjänsttimmar under oktober månad till personer 65+ dividerat med antal personer 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende den 1/10. Källa: Socialstyrelsens mängdstatistik via Kolada

Eskilstuna 28,5 32,5 23,9 25,8 27,1 29,1 23,3

Gävle 37,3 32,7 44,5 59,8 41,3 41,9 40,0

Jönköping 25,2 23,6 24,1 26,3 28,1 28,8 26,6

Linköping 29,0 8,0 22,3 31,4 31,8 31,5 32,4

Norrköping 39,1 36,1 34,5 41,5 43,3 44,1 41,6

Uppsala 33,8 36,2 39,7 41,5 45,9 45,6 46,4

Västerås 30,0 32,4 35,5 38,2 30,8 23,9 24,0

Örebro 26,1 29,5 30,4 29,2 32,9 32,8 33,1

R8 31,1 28,9 31,9 36,7 35,1 34,7 33,4

Riket 28,9 29,2 29,5 31,7 32,0 31,8 30,5

Rapport 2015


39

Näringsliv och samhällsbyggande

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 S Antal nyregistrerade företag

Definition: Antal nyregistrerade företag per 1 000 invånare i kommunen. Avser mätningen baserat på första halvåret. Källa: Nyföretagarcentrums företagsbarometer

Eskilstuna 4,8 5,3 5,1 4,8 4,5

Gävle 5,5 6,1 5,5 5,1 4,8

Jönköping 6,1 6,8 5,7 5,2 5,8

Linköping 5,8 6,3 5,4 5,0 5,2

Norrköping 5,2 5,2 5 4,5 5,1

Uppsala 7,0 7,2 6,4 6,1 6,5

Västerås 5,9 6,4 5,6 5,7 5,8

Örebro 5,7 6,2 6,3 5,9 6,1

R8 5,8 6,2 5,6 5,3 5,5

Riket 7,0 7,3 6,5 6,3 6,5

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 S Färdigställda lägenheter i nybyggda hus

(flerbostadshus och småhus), antal/1000 invånare Definition: Antal färdigställda lägenheter i nybyggda hus, flerbostadshus och småhus per 1 000 invånare i kommunen. Källa: SCB

Eskilstuna 3,44 1,37 0,97 1,45 1,52

Gävle 1,50 1,38 0,94 2,17 1,18

Jönköping 1,19 1,89 1,88 8,82 1,63

Linköping 3,11 2,63 2,87 3,93 3,67

Norrköping 1,27 0,53 1,07 1,05 1,10

Uppsala 3,43 5,32 2,90 7,45 3,74

Västerås 1,50 0,97 6,88 4,26 3,50

Örebro 1,18 3,09 8,10 2,07 7,15

R8 2,15 2,41 3,38 4,24 3,14

Riket 2,07 2,12 2,72 3,03 2,99

Rapport 2015


40

Mått Kommun 2010 2011 2012 2013 2014 S Andel bygglov som har beslutats inom föreskriven

tid. Definition: Antal bygglov som är beslutade inom föreskriven tid, dvs. inom 10 veckor, i förhållande till samtliga bygglov under mätperioden. Måttet mäts på årsbasis. Mätningen av handläggningstid för bygglov ska ske först från det att ärendet är komplett. Mätperiod denna omgång är kalenderår 2014 Källa: Kommunernas egna verksamhetssystem

Eskilstuna 94 100

Gävle 97 98

Jönköping 86 89

Linköping 92 93

Norrköping 96 96

Uppsala 61 82

Västerås Bortfall 95

Örebro 99 96

R8 94

Riket

Rapport 2015


41

Bilaga 2 Spindeldiagram per kommun för vissa signalmått

I spindeldiagrammen visas signalmått per kommun för sådana mått där det finns medelvärden för samtliga R8-kommuner och för riket. Signalmåtten är omvandlade till index där riket=100. Ett värde för kommun A på 123 innebär således att kommunen ligger 23 procent över rikets medelvärde. För vissa signalmått är det positivt att ha ett högt värde och för andra är det negativt.

0

50

100

150

200

250

Andel årsarbetare i förskolan medpedagogisk examen

Andel behöriga till yrkesprogramgymnasieskola

Andel elever som fullföljergymnasieutbildning inom 4 år

Andel godkända studieresultat SFI

Resultat vid avslut i kommunensarbetsmarknadsverksamhet,

deltagare som A, B. Börjat arbetaeller studera, andel

Hushåll med ekonomisktbistånd/1000 inv

Andel vuxna biståndsmottagaremed långvarigt ekonomiskt bistånd,

10-12 månader

Brukarbedömning hemtjänst -Helhetssyn

Brukarbedömning särskilt boende -Helhetssyn

Nyregistrerade företag/1000 inv

Färdigställda lägenheter i nybyggdahus, medelvärde 2012-2014

Riket R8

Rapport 2015


42

0

50

100

150

200

250

Andel årsarbetare iförskolan med

pedagogisk examen

Andel behöriga tillyrkesprogramgymnasieskola

Andel elever somfullföljer

gymnasieutbildninginom 4 år

Andel godkändastudieresultat SFI

Resultat vid avslut ikommunens

arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som

A, B. Börjat arbetaeller studera, andel

Hushåll medekonomiskt

bistånd/1000 inv

Andel vuxnabiståndsmottagare

med långvarigtekonomiskt bistånd,

10-12 månader

Brukarbedömninghemtjänst -Helhetssyn

Brukarbedömningsärskilt boende -

Helhetssyn

Nyregistreradeföretag/1000 inv

Färdigställdalägenheter i nybyggda

hus, medelvärde2012-2014

Riket R8 Eskilstuna FÖRKLARING AV FIGUREN: Den röda linjen visar vald kommuns värde på signalmåtten i relation till motsvarande värden för riket totalt. Detta i form av index där riket totalt = 100. Där den röda linjen går utanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen högre i värde än riket och där den röda linjen går innanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen lägre än riket. Den svarta linjen visar det genomsnittliga värdet för R8 i förhållande till riket totalt.

Rapport 2015


43

0

50

100

150

200

250


pedagogisk examen









bistånd/1000 inv



10-12 månader



Helhetssyn




Riket R8 GävleFÖRKLARING AV FIGUREN: Den röda linjen visar vald kommuns värde på signalmåtten i relation till motsvarande värden för riket totalt. Detta i form av index där riket totalt = 100. Där den röda linjen går utanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen högre i värde än riket och där den röda linjen går innanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen lägre än riket. Den svarta linjen visar det genomsnittliga värdet för R8 i förhållande till riket totalt.

Rapport 2015


44

0

50

100

150

200

250


pedagogisk examen









bistånd/1000 inv



10-12 månader

Brukarbedömninghemtjänst - Helhetssyn


Helhetssyn


Färdigställdalägenheter i nybyggdahus, medelvärde 2012-

2014

Riket R8 Jönköping FÖRKLARING AV FIGUREN: Den röda linjen visar vald kommuns värde på signalmåtten i relation till motsvarande värden för riket totalt. Detta i form av index där riket totalt = 100. Där den röda linjen går utanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen högre i värde än riket och där den röda linjen går innanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen lägre än riket. Den svarta linjen visar det genomsnittliga värdet för R8 i förhållande till riket totalt.

Rapport 2015


45

0

50

100

150

200

250


pedagogisk examen









bistånd/1000 inv



10-12 månader



Helhetssyn




Riket R8 LinköpingFÖRKLARING AV FIGUREN: Den röda linjen visar vald kommuns värde på signalmåtten i relation till motsvarande värden för riket totalt. Detta i form av index där riket totalt = 100. Där den röda linjen går utanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen högre i värde än riket och där den röda linjen går innanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen lägre än riket. Den svarta linjen visar det genomsnittliga värdet för R8 i förhållande till riket totalt.

Rapport 2015


46

0

50

100

150

200

250


pedagogisk examen









bistånd/1000 inv



10-12 månader



Helhetssyn




Riket R8 NorrköpingFÖRKLARING AV FIGUREN: Den röda linjen visar vald kommuns värde på signalmåtten i relation till motsvarande värden för riket totalt. Detta i form av index där riket totalt = 100. Där den röda linjen går utanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen högre i värde än riket och där den röda linjen går innanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen lägre än riket. Den svarta linjen visar det genomsnittliga värdet för R8 i förhållande till riket totalt.

Rapport 2015


47

0

50

100

150

200

250


pedagogisk examen









bistånd/1000 inv



10-12 månader



Helhetssyn




Riket R8 Uppsala FÖRKLARING AV FIGUREN: Den röda linjen visar vald kommuns värde på signalmåtten i relation till motsvarande värden för riket totalt. Detta i form av index där riket totalt = 100. Där den röda linjen går utanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen högre i värde än riket och där den röda linjen går innanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen lägre än riket. Den svarta linjen visar det genomsnittliga värdet för R8 i förhållande till riket totalt.

Rapport 2015


48

0

50

100

150

200

250


pedagogisk examen









bistånd/1000 inv



10-12 månader



Helhetssyn




Riket R8 Västerås FÖRKLARING AV FIGUREN: Den röda linjen visar vald kommuns värde på signalmåtten i relation till motsvarande värden för riket totalt. Detta i form av index där riket totalt = 100. Där den röda linjen går utanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen högre i värde än riket och där den röda linjen går innanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen lägre än riket. Den svarta linjen visar det genomsnittliga värdet för R8 i förhållande till riket totalt.

Rapport 2015


49

0

50

100

150

200

250


pedagogisk examen









bistånd/1000 inv



10-12 månader



Helhetssyn




Riket R8 Örebro FÖRKLARING AV FIGUREN: Den röda linjen visar vald kommuns värde på signalmåtten i relation till motsvarande värden för riket totalt. Detta i form av index där riket totalt = 100. Där den röda linjen går utanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen högre i värde än riket och där den röda linjen går innanför den ljusblåa cirkeln ligger den valda kommunen lägre än riket. Den svarta linjen visar det genomsnittliga värdet för R8 i förhållande till riket totalt.

Rapport 2015

50

Bilaga 3 Deltagare i R8-nätverket år 2015

Kommun Deltagare

Eskilstuna Anne Levirinne

Gävle Kjell Gunnarsson

Jönköping Marie Drougge

Linköping Birgitta Hammar

Norrköping Monica Rosander

Uppsala Aziza Hussein-Abdalla

Västerås Anna Mirkovic Hanna Chapman (Servicepartner)

Örebro Susanne Högling Ann-Kristin Sundelius

Documents

Resultatnätverket R8 Rapport 2015 - Eskilstuna · 1 nov 2015 Andel av rikets medel- skatte kraft 2015 Kommun Lands-ting Totalt 2015 Till kommunen för hemsjuk-vård Från kommunen