Ny resursfördelnings-modell för Malmös grundskolor från år 2014

Bakgrund till ny resursfördelningsmodell

Ny organisation från juli 2013 med en egen nämnd för Malmös grundskoleverksamhet

Befintlig modell uppfyllde inte skollagens krav på likabehandling

> Uppdrag från politiken att ta fram ny modell

Varför resursfördelning?Skolverket

Alla barn har rätt till likvärdig skola enligt skollagen.I läroplanerna stadgas att hänsyn måste tas till elevernas olikheter så att de får samma möjlighet att nå målen. Ekonomiska resurser har betydelse för skolresultaten. Avgörande är hur pengarna används.Föräldrarnas utbildningsnivå har starkast samband med studieresultat. Men det går att kompensera för elevernas olika förutsättningarna.

Resursfördelnings modell för MalmöBakgrund- pilotstudie

Malmö stads avdelning för barn och ungdom gav Sweco Eurofutures AB i uppdrag 2012 att fram ett exempel på en modell för resursfördelning.

Resursfördelnings modell för MalmöPilotstudie

Modellen är ursprungligen framtagen av Sweco Eurofutures AB i samarbete Uppsala kommun

Modellen används helt eller delvis av bla. Stockholm, Uppsala, Örebro, Halmstad

Resursfördelningsmodellens två delar

Grundersättning

-lika för alla elever beroende på årskurs

Strukturersättning

-fördelning av resurser mellan skolor med olika socioekonomiska förutsättningar

Resursfördelnings modell för Malmö

Modellen undersöker vilka kombinationer av socioekonomiska variabler har de starkaste sambandet med studieresultaten

Variablerna är framtagna genom ett stort antal regressionskörningar för att hitta signifikanta samband med skolresultatetet.

Resursfördelnings modell för Malmö - pilotstudieTvå register

Samtliga Malmö elevers slutbetyg sedan 5 år tillbaka, totalt 14 171 elever

Samtliga elever i Malmös grundskolor det senaste läsåret

Resursfördelnings modell för MalmöVariabler

Resultatvariabler:•Inte klarat godkänd i fler än ett ämne•Inte klarat behörighet till nationella gymnasieprogram (gamla behörighets kraven)

Socioekonomiska variablerKönInvandringsårVårdnadshavarnas utbildningsnivåEkonomiskt biståndAntal vårdnadshavareBostadsområdeSkola

Resursfördelnings modell för MalmöNågra resultat av pilotstudien

Kön

Invandringsår

Utbildningsnivå

Ekonomiskt bistånd

Antal vårdnadshavare

Boområde

Skola

Resursfördelnings modell för Malmö - pilotstudieNågra resultat av den logistiska regressionsanalysen

I nästa bild visas oddskvoter

Vad innebär oddskvoter?Genom oddskvoter, som är något man kan ta fram genom en logistisk regressionsanalys, kan man mellan grupperna per variabel se hur stora skillnader det finns. Exempelvis, beträffande variabeln ”kön”, klarar sig flickor aningen bättre än pojkar i skolan i Malmö och pojkarnas högre värde (1.14) kan då ställas i förhållande till flickornas referensvärde 1. Man kan i detta fall säga att sannolikheten för att pojkar ska ha Inte godkänd i fler än ett ämne är ungefär 1.14 gånger högre än för flickor.

I modellerna ingår sju oberoende variabler som visat sig ha ett samband med måluppfyllelsen i Malmös skolor. Modeller som baseras på dessa sju variabler tillsammans ger en överensstämmelse med verkligt utfall på 80,8% (percent concordant) avseende måttet ’eleven är inte gymnasiebehörig’. Det innebär att om modellen med förklarande variabler används för att skatta om eleven är gymnasiebehörig eller ej kommer skattningarna i drygt 80% av fallen att vara korrekt. Detta gäller, som vid all statistik, inte en enskild individ utan sammantaget bland samtliga elever.

OddskvotOberoende variabler: ej behörigKön:  Pojkar 1,14Flickor (referens) 1Invandring:  0-2 år före examen 17,453 år eller mer före examen 1,6Svensk bakgrund (referens) 1Högsta utbildning för fadern och modern:  Förgymnasial utbildning 4,86Gymnasial utbildning 2,82Eftergymnasial utbildning/forskarutbildning (referens) 1Ekonomiskt bistånd:  Modern och/eller fadern har ekonomiskt bistånd 2,2Varken modern eller fadern har ekonomiskt bistånd (referens) 1

Familj:  Bor med en eller inte med någon vårdnadshavare 1,25Bor med båda vårdnadshavare (referens) 1Bostadsområde:   - Område 3 4,28 - Område 2 3,13 - Område 1 (referens) 1Skola:   - Skoltyngd 4 11,04 - Skoltyngd 3 5,18 - Skoltyngd 2 2,99 - Skoltyngd 1 ( referens) 1Percent concordant 80,8

Skillnaden är upp till 70 % enheter mellan andelen elever med inte godkända resultat i samband med Boområde och Skoltyngd.

Bostadsområde och skoltyngdoch skoltyngd

Andel elever med med "inte klarat 

godkänt i fler än ett ämne” Boområde 1 Boområde 2 Boområde 3 Totalt

Skoltyngd 1 2 7 11 6Skoltyngd 2 6 20 40 21Skoltyngd 3 0* 39 53 43Skoltyngd 4 0* 69 72 71

Totalt 3 22 50 24

Vad modellen innebär Resursfördelningen sker utifrån elevernas

behov/förutsättningar Ersättningen följer eleverna oavsett vilken

skola/huvudman eleven väljer Modellen överensstämmer till cirka 80

procent med data Modellen ger förutsättningar för en likvärdig

resursfördelning till kommunala och fristående skolor ”bidrag på lika villkor”

Modellen ger en fördelningsnyckel av strukturersättning per skola

Ersättningar till grundskolor i Malmö, budget 2014

Verksamhet Förskoleklass Grundskola 1-3 Grundskola 4-6 Grundskola 7-9

varav struktur-

ersättningSkola med lägst ersättning 32 149 45 175 47 392 53 206 871Skola med högst ersättning 81 207 94 233 96 450 102 263 49 928Grundersättning 31 278 44 305 46 521 52 335

(Belopp i  kronor per år per elev)

Exklusive hyresersättning

• Den genomsnittliga strukturersättningen cirka 11 000 kronor per elev för kommunala skolor. Något lägre för friskolor.

• Strukturersättningen utgör cirka 10 % av förvaltningen budget

ResursfördelningsmodellMalmöPå följande sidor visas andra delar av Malmös resursfördelningsmodell utöver strukturersättningen enligt socioekonomisk fördelning

Skolor får ersättning för nyanlända elever under deras första 18 månaderna i Sverige. Ersättningens storlek baseras på vilket land eleven kommer ifrån och det landets Human development indexHyreskostnader – skolornas hyror betalas gemensamt vilket innebär att lokalkostnaderna inte ska ha betydelse för vilka lärarresurser kan användas i respektive skolaKapitalkostnadsersättning – en ny, ombyggd eller nyrenoverad skola har höga avskrivnings - och räntekostnader för inventarier. Dessa kostnader skulle kunna ta resurser från undervisning. I Malmös modell resursfördelningsmodell får skolorna kompensation för del av dessa kostnader

ResursfördelningsmodellNyanlända

Ersättning för nyanlända elever 2014

Årskurs vid invandring Månad 1-18

Från land med lågt eller medel HDI

Åk F-3 30 600

Åk 4-6 40 800

Åk 7-9 51 000

Från land med högt eller mycket högt HDI

Åk F-3 10 200

Åk 4-6 15 300

Åk 7-9 20 400

Human Development IndexLågt Medel Högt Mycket högt

Somalia Irak Iran USA

Afghanistan Kina Ryssland Tyskland

Etiopien Thailand Colombia Norge

Eritrea Palestina Turkiet Storbritannien

Sudan Syrien Armenien Nordirland

Burundi Indien Georgien Polen

Bangladesh Vietnam Bulgarien Sydkorea

Uganda Sydafrika Brasilien Israel

Kenya Filippinerna Mexiko Finland

Nigeria Jordanien Island

Pakistan Egypten Lettland

Kongo Danmark

Spanien

Frankrike

Grekland

Nederländerna

Estland

Litauen

Japan

Kanada

Chile

Ungern

Irland

Österrike

Förenade Arabemiraten

Human development index, HDI, för länder som minst fem grundskoleelever kommer ifrån

Resursfördelningsmodell –Hyreskompensation

Ersättning utgår för faktisk hyra i avvaktan på modeller som tar hänsyn till de

varierande hyreskostnaderna

Resursfördelningsmodell-Kompensation för vissa kapitalkostnader

Kompensation till 75 % vid nybyggnation eller vid större ombyggnationer resterande 25 % kompenseras inom grundbeloppet.