Röhälla Öland, Patronernas tid – antavla i 3 generationer.

Röhällas historia som färjeplats börjar 1750 då Johan Wallman, överjägmästaren på Rälla fick tillstånd

att anlägga ett färjeläger vid Röhälla. Ett stort markområde utbröts ur Brostorps utmark för den

blivande gårdens behov. Som föreståndare på platsen fungerade fram till tidigt 1790-tal ”fabriqueur”

Gustaf Levin, gift med en av prosten Donner i Gräsgårds döttrar. Därefter tar Nils Isberg över och sedan

blir Rödhälla kvar i denna släkts ägo de nästa 125 åren. År 1805 består gården av 27 tunnland uppodlad

åker, 84 tunnland äng och 105 tunnland skog och betesmark. Då gården senare utökades med Lökenäs

kom Röhälla att totalt omfatta 300 tunnland. Nils Isberg inrättade efter övertagandet också Gästgiveri

på Röhälla.

1. Patron Pehr August Johansson, född 1826-01-17 (döpt 1826-01-20) i Röhälla, Glömminge, död

1907-09-08 (begravd 1907-09-15) i Röhälla, Glömminge (av Hjärtförlamning). Gästgivare och

Färjeplatsägare i Röhälla, Glömminge.

Dopvittnen: Bonden Anton Isberg (morbror) samt hustrun Fru Rebecka Isaksdotter, Isgärde; Bonden

Peter Petersson med hustrun Fru Brita Stina Larsdotter och pigan Inga Stina Olsdotter, Ryd; Sergeant

PD Westerberg, Brostorp.

Per August övertog gården efter faderns bortgång 1845, endast 19 år gammal. Efter näringsfrihetens

genomförande öppnade Per August lanthandel på gården med brodern Sven Gustaf som föreståndare.

Sedan husbehovsbränningen förbjudits startade han också försäljning av brännvin i stor skala.

Finspriten kom med båt direkt från Åhus och späddes ut med vatten från en källa öster om gården. Det

fanns två sorters Röhällabrännvin, båda kända för sin angenäma smak och styrka. Dessutom såldes

konjak och punsch m.m. Denna lönsamma brännvinsverksamhet fortsatte ända tills det s.k. Bratt-

systemets tillkomst 1914. Det har uppgetts att försäljningen rörde sig om ca 120,000 liter brännvin om

året.

Gift 1848 med Johanna Andersson från Ekerums gård.

Johanna och föräldrahemmet Ekerum.

Johannas fader kyrkovärden Anders Persson och modern Maja Stina Nilsdotter levde omkring 1820 i

Ryssby och inflyttade från därifrån till Ekerum som Arrendator 1821. Vid husförhörslängd 1831-34 är

även Anders moder bosatt på gården och anges då som änka. Hushållet var stort med ett flertal

drängar och pigor. Vid husförhörsländen 1841 står Anders som ägare av gården. 1843 vinner gården

ett flertal priser kopplat till fåravel på Öland, detta kunde man läsa om i Sveriges Stadstidning nr 239,

lördagen den 14 oktober. Johannas storebror Peter Andersson har redan gift sig 1841 med Pehr August

äldre syster Ingrid Lovisa.

Så sakteliga efter tillkomsten av Ångbåts AB år 1867, utkonkurrerades Röhälla efter flera turer som

rederi och färjeplats. I och med att Stora Rörs hamn stod klar år 1900 var Röhällas öde slutlig beseglat.

År 1868 uppfördes Glömminges nya prästgård enligt Pehr August ritningar.

Den 8/9 1907 avlider Pehr August av hjärtförlamning. Begravningen skedde i enkelhet vid

familjegraven med alla barnen närvarande. Året därpå avlider även Johanna.

Gården drevs sedan vidare av dottern Betsy och svärsonen Pehr Johansson vilken 1877 hade kommit

dit såsom handelsbokhållare. 1912 flyttar dessa in till Kalmar och 1917 vid Pehrs bortgång såldes

gården utanför släkten. En av parets söner som tog sig namnet Grotte, fick köpa loss mark från Röhälla

och byggde där en villa "Ekbacken".

Gift 1848-03-03 i Högsrum med

2. Johanna Andersson, född 1831-08-26 i Ekerum, Högsrum, död 1908-10-11 i Röhälla, Glömminge.

Bosatt i Röhälla, Glömminge. Inflyttade till Glömminge 1848.

Barn:

1. Sven Gustaf (Johansson) Lindarm, född 1849-08-08 i Röhälla, Glömminge, död efter 1909 i

Brostorp, Glömminge. Lärare, polis m.m. Dopvittnen: Åldermannen Peter Larsson Jordsläta

(farfars bror), Kapten Nils Johan Johansson (farbror), med Fru Fredrika Elisabeth Johansson

(född Eckerlund) från Kalmar, Herr Hummerhielm i Kärr.

Sven Johansson Lindarm och Julia Larsson.

Sven Gustav Lindarm var länsman och bodde på olika platser på Öland. Hans hushållerska Julia

Larsson, var född i Sandby, Öland. De hade tillsammans sönerna Werner Eugen och Harry

Folke. Båda pojkarna var födda på Allmänna BB i Stockholm. Werner var född 27/2 1900 och

Harry 17/2 1909. Werner kom den 23/4 1900 till Sandby, där han bodde hos en granne till

Julia. Harry kom sedan till Bredsättra, den 11/2 1910, båda sönerna som barnhusbarn. Harry

som då hade Folke som efternamn, tog sig senare efternamnet Stenskär. Harry och hans fru

Greta och deras son Henry bodde i Borgholm. Julia besökte sin son Harrys familj många gånger

och de utvecklade med tiden en nära relation. Julia berättade då också att det fanns en son till,

Werner som emigrerat till Amerika. Om det fanns någon och i så fall vilken relation Werner och

Harry emellan är oklart. Werner använde både Larsson och som den yngre brodern, Stenskär

som efternamn. Han utvandrade 27/2 1916 till Amerika. Han återvände senare, men reste

tillbaka igen. Han avled i San Mateo, Californien 18/3 1985.

Sven gifte sig aldrig med Julia och han tog heller aldrig officiellt på sig faderskapen. Julia fick

dock ärva allt efter Sven Gustav och det var väl något slags erkännande av deras förhållande.

2. Anders Fredrik Johansson, född 1850-06-30 i Röhälla, Glömminge. Sjökapten i Nya Zeeland.

Flyttade till 1870 till USA sedan 1881 till Nya Zeeland. Dopvittnen: Anders Persson (morfar) i

Ekerum, Högsrum. Anders står skriven som länsman, m.m.

3. Karl August Johansson, född 1851-10-17 i Röhälla, Glömminge, död 1961-11-25. Emigrerade till

USA 1873. Dopvittnen: Rektorn från Borgholms skola Herr Segrell med fru Hedvig Charlotta

från Glömminge; Herr Karl Ekerlund med fru Maria Beata Amalia Eckerlund född Sabelström,

Mölltorp; Postinspektör August Kempe, Stora Rör; Demoiselle Karolina, Skogsby.

4. Johan Theodor Johansson, född 1853-09-01 i Röhälla, Glömminge. Hovrättsnotarie. Flyttade

till Stockholm 1844.

5. Pehr Uno (Johansson) Lindarm, född 1855-03-29 i Röhälla, Glömminge. Tandläkare från 1890 i

Malmö.

6. Betty Maria Johansson, född 1856-05-18 i Röhälla, Glömminge. Bosatt i Röhälla, Glömminge.

Dopvittnen: Hemmansägaren Per Andersson Ekerum (Morbror), Hemmansägare Johan

Andersson Långlöt (Morbror), Affärsinnehavare Peter Gustav Sjögren Kalmar, Fru Ingrid Lovisa

Johansson Ekerum (Moster, Per Anderssons fru), Fru Anna Maria Larsson Långlöt (Johan

Anderssons fru?), Hilda Dorotea Johansson Röhälla (Faster). Gift 1879-10-12 i Glömminge med

Pehr Johansson, född 1852-01-07 i Ronneby, död 1917. Kom 1877 som handelsbokhållare till

Röhälla. Pehr förbättrade efter övertagandet 1907/08 det tidigare eftersatta jordbruket. Efter

Pehrs bortgång 1917 såldes gården vidare till lantbrukaren Valfrid Joelsson.

7. Hindrik Albert Johnsson, född 1858-04-24 (döpt 1858-05-02) i Röhälla, Glömminge, död 1895-

02-13 i San Fransisco, Kalifornien, Marinsjukhuset. Sjöman. Faddrar vid dop: Hemmansägare

Johan Andersson Gärdeslösa (Morbror), Frans Kjöhlerström och affärsinnehavare Sven Gustav

Johansson Brostorp, Fru Anna Maria Larsdotter Gärdeslösa, Fru Kristina Andersson Långlöt

(Moster), Pigan Hilda Dorothea Johansson Röhälla (Faster).

8. Elise Johanna Johansson, född 1859-12-13 i Röhälla, Glömminge, död 1934. Kallades "Ölands

ros" Flyttade 1885 till Klara. Dopvittnen: Anders Rudberg Saxnäs, Rådman Olof Fredrik

Petersson Mölltorp, Organist Frans Otto August Gasslander Röhälla, Fru Karin Elisabeth

Bramstedt Saxnäs, Fru Kristina Johansson Möllstorp, Fröken Karin Engström Tveta. Gift 1885-

10-10 i Glömminge med Gustav Edvard Lundgren.

9. Amelie Theresia Johansson, född 1861-04-19 i Röhälla, Glömminge, död 1942-10-04 i Kalmar.

Fru i Kalmar. Gift 1888-09-06 i Röhälla med Oscar Joachim Thernström, född 1858-11-24 i

Kalmar, död 1934-05-28 i Kalmar. Grosshandlare i Kalmar.

Amelie med maken Oscar Joachim Thernström.

Makarnas familjer var bekanta och troligen träffas Oscar och Amelie vid en av de många jakter

som arrangeras på Röhälla av Amelies far Per August Johansson. Per August storebror Nils

Johan var sjökapten och flyttade 1840 från Röhälla till Kalmar. Han var gift med Fredrika

Elisabeth Eckerlund och därigenom svåger med Sabeslströms och flera av deras barn hade

Parrows och Sabelströms (Oscars morföräldrar) som dopvittnen.

Oscar och Amelie gifter sig 1888-09-06 på Röhälla och flyttar därefter till deras fastighet på

Norra Långgatan i Kalmar, där de bor återstoden av sina liv.

10. Jenny Josefina Johansson, född 1862-04-02 i Röhälla, Glömminge, död 1925 i Stockholm.

Kökschef i Stockholm, Adolf Fredrik & Klara. Flyttade 1885 från Röhälla till Veckholm, tillbaks

1886. Sedan 1887 till Adolf Fredrik i Stockholm.

11. Sigrid Augusta Johansson, född 1863-07-20 i Röhälla, Glömminge, död 1943-03-16. Levde 1894

i Röhälla, Glömminge. Gift 1893-11-26 i Glömminge med Ernst Albert Johansson, född 1861-03-

01 i Ryssby. Affärsinnehavare. Ernst övertog lanthandeln på Röhälla efter Sigrids farbror Sven

Gustav Johansson.

12. Lilly Lovisa Johansson, född 1865-01-04 i Röhälla, Glömminge. Lärare i Åby. Flyttade 1886 till

Åby nr 1, 1925 till Vångerslätt nr 7. Ogift.

13. Knut Martin Alrik Johansson, född 1866-06-20 i Röhälla, Glömminge. Lantbrukare i Vångerslätt

nr 7, (Rosenborg), Åby.

14. Ernst Frithiof Johansson, född 1867-07-19 i Röhälla, Glömminge. Bosatt i Stockholm, Katarina

m.m. Levde ogift 1891 i Jakobsroten.

15. Nils Hugo (Johansson) Lindarm, född 1870-07-10 i Röhälla, Glömminge. Sjöman och

järnvägsarbetare i Karlskrona, Stockholm m.m. Återvände till Glömminge 1902, efter

skilsmässa.

16. Anna Hilda Sextadecima Johansson, född 1874-02-05 i Röhälla, Glömminge. Gift med

Lundberg. Lektor Kalmar Läroverk. Inga barn.

Johanna Andersson med sina döttrar.

*** Generation I ***

F

3. Patron Sven Johansson, född 1791-12-03 (döpt 1791-12-04) i Jordsläta, Gärdslösa, död 1845-06-06 i

Röhälla, Glömminge. Bosatt i Röhälla, Glömminge. Faddrar; bonden Anders Olofsson, bonden Per

Jönsson (farbror), drängen Lars Persson alla i Jordsläta, hustrun Cajsa Olofsdotter i Södra Gärdslösa,

pigan Maja Olofsdotter dito, pigan Stina Andersdotter i Jordsläta.

Sven finns kvar som brukare av utgården på familjegården Jordsläta nr 1 minst fram till år 1816, då han

anges ha närvarat där på husförhör. Han är sedan överstruken och antagligen har han då flyttat till

Röhälla. Modern bor kvar på huvudgården med sin nya make Lars Persson och deras barn. När Sven

flyttar tas hans gård över av kusinen Stina och hennes make Anders Elofsson, troligen har Sven sålt

gården till dem. Den andra gården (huvudgården) tas sedan över av halvbrodern Pehr Larsson.

Sven och Anna Maria Isberg gifter sig 1818, året efter att Anna Marias far gått bort. Enligt BoU har Sven

gått in med kapital då makarna övertog gården Röhälla. Anna Marias mor, änkan Ingrid låter enligt BoU

anföra förordnanden per den 18/6 1816 och 28/3 1817 enligt vilka Anna Maria och Sven skall ha

fastigheten Rödhälla. Detta emot att de betalar till brodern/svågern Isac 500 riksdaler och

brodern/svågern Anton 1000 riksdaler. Anton var gift med en kusin till en av de större fodringsägarna

på dödsboet, Jonas Rudberg.

När bouppteckningen efter Anna Marias fader var klar, stod det klart att boet var kraftigt skuldsatt och

att den största tillgången var själva fastigheten. Totalt värderades boet till 3500 riksdaler, varav

fastigheten utgjorde 2266 och övrigt lösöre utgjorde resten. Inget kapital fanns tillgängligt, men boet

hade skulder på över 1800 riksdaler.

1821 utverkade Sven tillsammans med Färjestaden och Fröbygården förbud mot avgiftsbelagd

färjetrafik förutom från dessa platser. De tre innehavarna fick därigenom en säker monopolställning

inom sina geografiska områden. Sven och den ovan nämnde Jonas Rudberg har fortlöpande kontakt. I

socknen hade det under längre tid diskuterats om en brandförsäkringsinrättning. År 1840 bildades

också ett sådant bolag, men då för hela länet. Två år senare framlade Jonas Rudberg en lista där

Isgärdes samt en del av Ryds och Gillsättras byamän hade antecknats sig för en försäkringssumma om

77900 riksdaler banco. Till ombud vid bolagsstämman utsågs nu Jonas Rudberg samt Sven Johansson

och nämndemannen Hans Nilsson i Gillsättra. Sven avlider i förkylning år 1845 endast 53 år gammal.

Gift 1818 i Glömminge med nästa ana

Barn:

1. Nils Johan Johansson, född 1818-09-13 (döpt 1818-09-18) i Röhälla, Glömminge, död 1868-11-

20 i Odense, Danmark, (av Drunkning vid skeppsbrott). Sjökapten i Kalmar,

Domkyrkoförsamlingen. Flyttade 1840 från Röhälla till Kalmar och där gift med Fredrika

Elisabeth Eckerlund, född 1825-11-29 i Rälla, död 1878-02-11 i Kalmar, Domkyrkoförsamlingen.

Genom äktenskapet besvågrad med Sabelströms och flera av barnen hade Parrows och

Sabelströms som dopvittnen.

2. Isac Johansson, född 1820-10-20 i Röhälla Öland.

3. Maria Christina Johansson, född 1823-11-04 (döpt 1823-11-09)i Röhälla, Glömminge. Levde i

Kalmar 1846 Dopvittnen: Kapten Lilja från Kalmar; Kapten Thorslund från Kalmar; Hag.

Wallander, Glöminge; Herr studerande P. Thorslund Saxnäs; Pastorskan Lundwall Räpplinge;

Fru Thorslund Saxnäs; Fru Hallström Saxnäs; Demoiselle Lena Lotta Ljungkrantz och Nils Daniels

dotter Anna Kajsa från Ryd. Gift 1846-06-28 i Glömminge med Nils Andersson, född i Kalmar.

Sjökapten i Kalmar.

4. Ingrid Lovisa Johansson, född 1823-11-04 i Röhälla Öland, död 1864-05-05 i Ekerum nr:3,

Högsrum. Bosatt i Ekerum nr:3, Högsrum. Dopvittnen: Kapten Lilja från Kalmar; Kapten

Thorslund från Kalmar; Hag. Wallander, Glöminge; Herr studerande P. Thorslund Saxnäs;

Pastorskan Lundwall Räpplinge; Fru Thorslund Saxnäs; Fru Hallström Saxnäs; Demoisell Lena

Lotta Ljungkrantz och Nils Danels dotter Anna Kajsa från Ryd.

Gift 1841-12-28 i Glömminge med Per (Peter) Andersson, född 1822-04-05 i Högsrum. Son till

Anders Persson och Maja-Stina Nilsdotter som var ägare av Ekerums gård. Peter arrenderade

granngården Rälla som paret bebodde fram till 1847 då paret flyttade vidare till en gård i

Glömminge där Peter anges som hemmansägare. De flyttar sedan till i Tokebo, Åby församling

(omkring 1845-54). 1856 tar Peter över driften av Ekerum och anges då som före detta

nämndemannen. Ingrid avlider i maj 1864 och Peter säljer och flyttar från gården Ekerum 1867

till okänd ort. Flera barn tog namnet Ekeman.

Ingrids yngre bror Pehr August (nr 5 nedan) gifter sig 1848 med Peters yngre syster Johanna

Andersson, se ana 2.

5. Pehr August Johansson, född 1826-01-17, se ana 1.

6. Sven Gustav Johansson, född 1829-10-14 i Röhälla, Glömminge, död 1876 i Röhälla.

Lanthandlare i Röhälla. Blev föreståndare för lanthandeln på Röhälla efter närings- frihetens

genomförande. Socknens första lanthandel.

7. Anna Josephina Johansson, född 1832-12-22i Röhälla Glömminge Öland.

8. Augusta Charlotta Johansson, född 1835-05-16 i Röhälla Glömminge Öland.

9. Hilda Dorothea Johansson, född 1840-03-14 i Röhälla Glömminge Öland.

m

4. Anna Maria Isberg, född 1796-12-11 i Röhälla, Glömminge, död 1867-05-23 i Röhälla, Glömminge.

Bosatt i Röhälla, Glömminge. Ärvde enligt förordnande Röhälla 1817 efter fadern.

Gift 1818 i Glömminge med föregående ana

*** Generation II ***

ff

5. Jon Jönsson, född 1742-01-21 i Jordsläta, Gärdslösa, död 1792-12-09 i Jordsläta, Gärdslösa.

Nämndeman i Jordsläta, Gärdslösa.

Vid dopet av Jon var alla närvarande vittnen från hembyn Jordsläta. I den första hfl 1770-90 från

Gärdslösa, återfinnes Jon som brukare av utgården på Jordsläta nr1. Fadern är fortfarande i livet och

brukar själva huvudgården, där även Jons yngre bror Per som benämns som sjuklig, bor med sin familj.

Jon benämns redan som nämndeman och förutom hustrun Kirstin Svensdotter och första dottern Anna

Brita, bor också farmodern Agda inneboende på undantag. Exakt hur gården är uppdelad går inte att se

i den första husförhörslängden, men i båda hushållen finns ett stort antal drängar och pigor.

Enligt vigselhandlingarna i Bredsättra så är Kirstin piga i Gärdslösa vid giftermålet och i hfl ser det ut

som att man har lagt till "hustru". Troligen är det så att Kirstin har varit piga hos Jon och familjerna var

säkerligen bekanta sedan tidigare. I vilket fall så gifter man sig endast fyra månader innan dottern Anna

Britas födelse. När dottern föds är Kirstin redan 30 år och Jon 48. Kirstins båda föräldrar är avlidna,

föräldragården är skiftad och de äldre systrarna har varsin del med sina respektive familjer.

I nästa hfl 1791-1812 bor Jon kvar med sin familj, men har även drängen Lars Persson boende hos sig.

Under denna tid står Jons broder som inhyses på huvudgården och den synes brukas av dennes

svärsöner.

Då Jon själv avlider redan 1792, blir Kirstin kvar som änka. 1795 i oktober, efter att ha blivit gravid

gifter sig Kirstin med den tidigare drängen Lars Persson som nu tar över driften av gården. Första sonen

Pehr föds redan i november och denne kommer sedan i sin tur att ta över driften av familjegården.

Gift 1789-11-29 i Bredsättra med nästa ana

Barn:

1. Anna Brita Johansson, född 1790-03-19 i Jordsläta, Gärdslösa.

2. Sven Johansson, född 1791-12-03, se ana 3.

fm

6. Kirstin Svensdotter, född 1760-03-20 i Skedstad nr 4, Bredsättra, död 1832 i Jordsläta, Gärdeslösa.

Gift 1789-11-29 i Bredsättra med föregående ana

Gift efter 1795-10-16 i Gärdslösa med Lars Persson, född 1760.

Barn i andra giftet:

Pehr Larsson, född 1795-11-14 i Jordsläta, Gärdslösa. Innan 1830 har fadern Lars avlidit och Pehr

övertagit driften av gården. Kvar på undantag finns farmodern Kirstina. Den andra delen av den gamla

familjegården brukas nu av moderns dotter Stina och hennes make Anders Elofsson.

mf

7. Patron Nils Johan Svensson Isberg, född uppskattningsvis 1749, död 1817-06-01 i Röhälla,

Glömminge. Smed och sedan Gästgivare i Isgärde & Röhälla, Glömminge.

Nils är en av de två första smeder som finns angivna i Glömminge och började som smed i Isgärde

1776-1786 och blir mäster 31/12 1792. Han arbetade sedan som saltpetersjudare och en kort tid som

traktör vid krogen i Stora Rör. Han inköpte i början av 1795 färjeplatsen Röhälla. Föreståndare på

platsen var då Fabrikör Gustav Levin.

Röhällas historia som färjeplats börjar 1750 då Johan Wallman, överjägmästaren på Rälla fick tillstånd

att anlägga ett färjeläger vid Röhälla. Ett stort markområde utbröts ur Brostorps utmark för den

blivande gårdens behov. År 1805 består gården av 27 tunnland uppodlad åker, 84 tunnland äng och

105 tunnland skog och betesmark. Då det senare utökades med Lökenäs kom Röhälla att totalt omfatta

300 tunnland. Nils inrättade efter övertagandet också Gästgiveri på Röhälla.

Nils har angivits som en mycket driftig men också härsklysten herre, han ställde krav att

brostorpsbönderna skulle ställa roddare till förfogande, vilket han dock inte fick igenom, trots mycket

processande.

När Nils går bort är boet ordentligt skuldsatt. År 1813 tar Nils ett större lån på 666 riksdaler från

hemmansbrukaren Nils Danielsson i Ryd med 5 % ränta. 1815 tar han ytterligare lån om 111 riksdaler,

nu till 6 % ränta och sedan ytterligare lite till så den totala skulden blir 935 riksdaler. Nils är säkert

gammal bekant med Nils Danielsson om inte annat så genom hustrun Ingrid Giers som är uppvuxen i

byn Ryd. Nils Danielsson var storägaren av mark i Ryds by, med 1 1/2 mtl kronohemman, ingen annan

ägde mer än 1/2 mtl.

Ytterligare två större poster lån om 250 riksdaler vardera till handelsmännen Johan Ljungstedt i Östra

Greda och Jonas Rudberg i Isgärde. Jonas Rudberg brukade den ena av två hemmansdelar på Isgärde nr

2. Här finns täta band mellan de två familjerna.

Gården Isberg 2 hade funnits i samma släkt minst sedan sent 1600-tal och brukades tidigt 1700-tal av

Per Isacsson (1716-1772) och sedan en halv hemmansdel av dennes son Isac Persson (1766-1819). Isac

överlät gården till sin dotter Rebecka och hennes make Anton Isberg, alltså Nils Isbergs yngste son.

Anton Isberg fick dock gå från gården, blev Möllare och omkom sedan under en roddtur på sundet

1836.

Den andra hemmansdelen brukades av ovan nämnde Jonas Rudberg som var son till Per Isacssons

dotter Kirstin Persson, (alltså syster till ovan nämnde Isac), och styvson till handelsmanen Anders

Rudberg. Denne var inflyttad från Borås och kom till gården genom giftermål med änkan Kirstin och

sonen Jonas adopterades då av Anders. Kirstins första make och Jonas biologiska fader hette Nils

Jonsson och kom från granngården Ryd nr 1. Jonas som även tituleras dykeriuppsyningsman övertog

gården från föräldrarna och utökade den sedan genom köpet av Anton Isbergs hemmansdel.

Därutöver finns ett par till långivare med något lägre summor.

Gift 1775-06-05 i Högsrum med Ingrid Larsdotter, född 1750-03-19 i Wipetorp, Högsrum, död 1778-04-

16 i Isberga, Glömminge, (i samband med förlossning).

Gift 1778-11-27 med nästa ana

Barn i första giftet:

1. Anders Isberg, född 1776-02-23 i Glömminge, död 1793-02-05 i Röhälla, Glömminge (av

olyckshändelse).

2. Lisken Isberg, född 1778-04-13 i Isgärde, Glömminge, död 1778-07-25 i Isgärde, Glömminge (av

mässling).

Barn i andra giftet:

1. Sven Isberg, född 1779-11-14 i Isgärde, Glömminge, död 1779-12-25 i Isgärde,

Glömminge. Dog ung.

2. Peter Isberg, född 1780-..--1 i Isgärde, Glömminge. Bosatt i Gillsätra, Glömminge.

Överlevde tre hustrur och gifte sig fjärde gången vid 71 års ålder. Peter var även under en

tid fästningsfånge. Petter verkar gå arvlös från boet efter fadern. Gift 1802 med Signill

Persson, född 1774-02-01.

3. Johannes Isberg, född 1783-07-06 i Isgärde, Glömminge, död 1812-02-26 i Röhälla,

Glömminge, av drunkning. (Gick igenom isen). Färjekarl i Röhälla, Glömminge. Gift med

Brita Svensdotter, född 1782. Bosatt i Röhälla, Glömminge.

4. Ingrid Maria Isberg, född 1786-06-04 i Isgärde, Glömminge, död 1787-03-26 i Isgärde,

Glömminge (av barnsjuka).

5. Isak Isberg, född 1792-12-31 i Röhälla, Glömminge, död 1843-09-04 i Ventlinge,

Mörbylånga (av Slag). Präst i Parboäng, Mörbylånga. Gift 1827-09-04 i Räpplinge,

Borgholm med Dorothea Elisabeth Lindwall, född 1797 i Mörbylånga, Glömminge.

6. Anders Isberg, född 1795-03-22 i Röhälla, Glömminge, död 1795-11-15 i Röhälla,

Glömminge (av mässling).

7. Anna Maria Isberg, född 1796-12-11, se ana 4.

8. Anton Isberg, född 1799-06-04 i Röhälla Öland, död 1836-04-30i Gård nr 2, Isgärde,

Glömminge. Möllare i Isgärde, Glömminge. Antons svärfader Isac Persson överlät sin gård

till dotter Rebecka och Anton. Anton ärvde ju också 1000 riksdaler efter faderns bortgång

år 1817. Familjen Isberg fick dock gå från gården, Anton blev sedan blev möllare i Isgärde

under några år på 1830-talet och omkom sedan under en roddtur på sundet 1836.

mm

7. Ingrid (Isacsdotter) Giers, född 1758-02-07 i Ryd, Glömminge, död 1831-03-11 i Röhälla, Glömminge.

Bosatt i Ryd, Glömminge.

Gift 1778-11-27 med föregående ana

*** Generation III ***

fff

9. Jöns Jacobson, född 1719, död 1790-10-14 i Jordsläta, Gärdeslösa. Bonde och ägare av fastigheten

Jordsläta nr 1, vilken verkar vara delad i två gårdar. En huvudgård och en där den äldsta sonen bor

emedan fadern fortfarande är aktiv på huvudgården, samt far och eventuellt morföräldrar på

undantag.

Gift med nästa ana

Barn:

1. Jon Jönsson, född 1742-01-21, se ana 5.

2. Per Jönsson, född 1746-06-12 i Jordsläta, Gärdslösa. Bonde i Jordsläta, Gärdslösa. Per bor kvar

med hustru och barn på fädernegården under tiden 1770-90. Då Per själv anges som sjuklig i

hfl, verkar först Per döttrar med familjer bo kvar och bruka gården under perioden 1791-1810.

Gift 1775 med Annika, född 1743.

ffm

10. Anna Gabrielsdotter, född 1721, död 1797-12-17 i Jordsläta, Gärdeslösa.

Gift med föregående ana

fmf

11. Sven Jonsson, född enligt åldersuppgift 1712 i Bredsättra, död 1770-04-23 i Skedstad nr 4,

Bredsättra. Sven är bonde och familjen bor i byn Skedstad i Bredsättra socken som gränsar i söder till

Gärdslösa, och i öster till Östersjön. Bredsättra består i skiftet mellan 1600 och 1700-talet av 9 byar,

Bredsättra, Gåtebo, Kläppinge, Långöre, Melösa, Ormöga, Nedra och Övra Sandby och Skedstad,

Gift 1753-11-25 i Gärdslösa med nästa ana

Barn:

1. Karin Svensdotter, född 1755-01-27 i Bredsättra. Dopvittnen: Olof Knutsson i Södra Gärdslösa,

Samuel Olsson i Gåtebo, Matts Knutsson i Kleppinge (Kläppinge), hustru Brita Persdotter i

Ske(d)stad, pigorna Anna Olsdotter ibid, Anna Andersdotter ibid.

2. Brita Svensdotter, född 1757-04-10 i Skedstad, Bredsättra.

3. Kirstin Svensdotter, född 1760-03-20, se ana 6.

fmm

12. Brita Knutsdotter, född enligt åldersuppgift 1728.

I hfl för Bredsättra 1770-90 står Brita kvar som änka med de tre döttrarna. I påföljande hfl finns inte

Brita kvar och gården Skedstad 4 har nu delats upp i två delar och de båda äldre döttrarna bor nu i

varsin gård med sina familjer.

Gift 1753-11-25 i Gärdslösa med föregående ana

mmf

15. Isac Jonsson Giers, född 1728, död 1789-06-29 i Ryd, Glömminge. Fördubblingsbåtsman i Ryd,

Glömminge.

Återfinnes första gången i Glöminge i Ryd by i Glömminge som fördubblingsbåtsman.

Gift 1749-12-29 i Glömminge med nästa ana

Gift 1759-07-02 i Glömminge med Anna Olofsdotter Norin.

Gift 1778-11-27 i Glömminge med Ingeborg Jakobsdotter, född 1746-04-23. Återfinnes som inhyses

och änka år 1791 i Ryds by.

Barn i första giftet:

1. Anna Isacsdotter, född 1750-10-13 i Ryd, Glömminge, död 1752-04-10 i Ryd, Glömminge.

Bosatt i Ryd, Glömminge.

2. Per Isacsson, född 1753-06-06 i Ryd, Glömminge, död 1754-02-08 i Ryd, Glömminge. Bosatt i

Ryd, Glömminge.

3. Ingrid (Isacsdotter) Giers, född 1758-02-07, se ana 7.

Barn i andra giftet:

1. Maja Giers, född 1767-01-10 i Ryd, Glömminge, död 1767-08-04. Alla dopvittnen från Ryd.

mmm

16. Maria Johansdotter, född 1718, död 1758-11-30 i Ryd, Glömminge. Troligen född i Glömminge

Gift 1749-12-29 i Glömminge med föregående ana

Röhälla från sjösidan.

Vägen ner mot Röhälla.

Familjegraven på Glömminge kyrkogård.