21
Riktlinjer för webbkartografi inom krishantering Anna Isaksson Forsgren, MSB Erik Nilsson, Metria AB

Riktlinjer för webbkartografi inom krishantering

  • Upload
    aziza

  • View
    65

  • Download
    1

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Riktlinjer för webbkartografi inom krishantering. Anna Isaksson Forsgren, MSB Erik Nilsson, Metria AB. Projektet. Bakgrund. Kommunen. MSB. Lantmäteriet. SGU. Syfte. Ta fram riktlinjer för hur webbkartor kan byggas upp via tjänster med optimal läsbarhet inom området krisberedskap. . - PowerPoint PPT Presentation

Citation preview

Page 1: Riktlinjer för webbkartografi inom krishantering

Riktlinjer för webbkartografi inom krishantering

Anna Isaksson Forsgren, MSB

Erik Nilsson, Metria AB

Page 2: Riktlinjer för webbkartografi inom krishantering

Projektet

Page 3: Riktlinjer för webbkartografi inom krishantering

Bakgrund

Lantmäteriet

SGU

MSBKommunen

Page 4: Riktlinjer för webbkartografi inom krishantering

Syfte

Ta fram riktlinjer för hur webbkartor kan byggas upp via tjänster med optimal läsbarhet inom området krisberedskap.

Page 5: Riktlinjer för webbkartografi inom krishantering

Riskinformation – Omvärldsbevakning

Exempel från Norges skredatlas (kvicklera)

Exempel från Schweiz. Här kan transparensen på riskinformationen varieras.

Page 6: Riktlinjer för webbkartografi inom krishantering

ScenarioSkred inträffar i en tätort. Marken är vattenmättad efter en lång tids regnväder. Räddningspersonalen behöver digitala kartor för att kunna planera och genomföra ett säkert räddningsarbete. Man måste få en bra översikt över området och också kunna bedöma:

• Var marken är säker att beträda för människor och fordon

• Vilka risk- och skyddsobjekt som finns i närheten

Informationen måste vara säker och uppdaterad.

Page 7: Riktlinjer för webbkartografi inom krishantering

Kartor för krishanteringViktiga egenskaper hos kartor för krishantering är att de:• är aktuella• har tillräcklig noggrannhet• är tillräckligt detaljrika och kan användas i olika skalor• har ett adekvat innehåll• är lättlästa tydliga och intuitiva• har tänd och släckbara lager• är lättåtkomliga• finns tillgängliga för all räddningspersonal• innehåller bakgrundsinformation, riskområden och

skyddsobjekt • redovisar eventuella historiska händelser för den aktuella

risksituationen

Page 8: Riktlinjer för webbkartografi inom krishantering

BakgrundskartorBakgrundskarta, krav:• Ska fungera för orientering. • Bör vara zoombar – lämplig bakgrundskarta anpassas

automatiskt till vald zoomnivå• Vara diskret så att riskinformationen kan dominera – stora

delar i svart/vitt/blått• Viktig information som bör framhävas kan läggas i särskilt

lager över riskinformationen. Gäller exempelvis vägar och höjdkurvor

• Vara uppdaterad, fullständig och rikstäckande • Måste kunna hanteras av alla idag använda kartsystem

I projektet har vi använt oss av Lantmäteriets GSD-kartor i en version i grått och blått som finns tillgänglig som WMS-tjänst.

Page 9: Riktlinjer för webbkartografi inom krishantering

BakgrundskartorÖvre raden visar de gråtonade kartorna och nedre raden visar samma karta med förstärkt vägnät.

Fastighetskarta/Tätortskarta > 1: 10 000

Terrängkarta 1: 10 000 – 1: 30 000

Vägkarta 1: 30 000 – 1: 75 000

Page 10: Riktlinjer för webbkartografi inom krishantering

Bakgrundskartor

Lantmäteriets gråtonade bakgrundskarta kompletterat med förstärkta vägar och höjdkurvor. Höjdkurvor, fastighetsgränser, adresser mm bör vara osynligt som standard men möjligt att visa vid behov.

Page 11: Riktlinjer för webbkartografi inom krishantering

Riskinformation• Riskinformationen är temat i en ”kriskarta”• Olika information beroende på händelse (tex skred,

översvämning, brand, utsläpp, snökaos etc)• Riskinformationen bör presenteras efter graden av risk

snarare än orsaken till risken• Experter måste göra bedömningarna om vad som utgör risk

innan de presenteras• Riskinformationen ska vara intuitiv och möjlig att förstå av en

lekman• Olika typer av risk visas på samma sätt (samma manér) men

inte på samma karta• Om flera faktorer spelar in bör hellre en sammanvägd risk

presenteras än olika risker var för sig

I vårt scenario är det skred som är händelsen och vi utgår därmed framför allt från information från särskilda skredutredningar.

Page 12: Riktlinjer för webbkartografi inom krishantering

Standard för färgsättning av risker

• Internationellt pågår ISO-arbete för att försöka sätta standarder för hur risker och faror ska redovisas färgmässigt (ISO/CD 22324).

• Generell inriktning, dvs inte specifikt kartor

• Risker/faror i olika klasser är i förslaget indelade i tre huvudgrupper - en för tre färger, en för fem färger och en för sju färger.

• Rött-gult-grönt spektrum där röda och gula nyanser anger risk/fara och de gröna att risk/fara inte föreligger.

Page 13: Riktlinjer för webbkartografi inom krishantering

Standard för färgsättning av riskerPå vårt exempel som endast redovisar risk/fara blir bara de röda och gula nyanserna aktuella. Då vi gjort en klassificering i tre klasser är det de inramade nyanserna som bör utnyttjas.

Page 14: Riktlinjer för webbkartografi inom krishantering

Eftersom man i riskkartorna måste kunna se kartbilden under riskområdet måste färgerna göras transparenta. Applicerat på vårt exempel skulle det kunna se ut på följande sätt:

Standard för färgsättning av risker

Page 15: Riktlinjer för webbkartografi inom krishantering

Skyddsobjekt• I samband med en krissituation finns vissa

viktiga objekt som måste skyddas - skyddsobjekt

• Viktigt med en överblick av var skyddsobjekten finns

• Olika typer av skyddsobjekt beroende på situation

• I vårt scenario har vi valt offentliga byggnader, kraftledningar och transformatorstationer

• För att tydligt särskilja vad som är risk- och vad som är skyddsobjekt bör olika färgskalor användas.

• Riskobjekt presenteras naturligt i gula och röda färgtoner

• Skyddsobjekt kan visas med gröna färger för att klart skilja dessa från riskobjekt/-områden.

Page 16: Riktlinjer för webbkartografi inom krishantering

Skyddsobjekt

Här har risk-/skydds-objekt hämtats från fastighetskartan. I detta fall är offentliga byggnader, kraftledningar och transformator-stationer inlagda.

Page 17: Riktlinjer för webbkartografi inom krishantering

Skyddsobjekt

Som tidigare med tillägg av 100-årsflödeslinjer.

Page 18: Riktlinjer för webbkartografi inom krishantering

FörankringUnder hösten 2013 tillfrågades ett antal myndigheter och räddningstjänster om deras synpunkter på de framtagna riktlinjerna• De flesta kunde se ett behov av riktlinjer• Bra med en ensning• Då kartor allt oftare levereras via tjänster är

dock många beroende av tjänsteleverantörernas vilja att använda riktlinjerna

• Riktlinjerna är möjliga att tillämpa• Hur hantera färgblinda?

Page 19: Riktlinjer för webbkartografi inom krishantering

Sammanfattning riktlinjer• Diskret bakgrundskarta• Förstärk kommunikationsinformation som tex

vägar• Krisinformation klassad efter risk• Krisinformation presenteras i gul-rött• Skyddsobjekt kan visas med gröna färger för

att klart skilja dessa från riskobjekt/-områden

Page 20: Riktlinjer för webbkartografi inom krishantering

Vad händer nu?

Page 21: Riktlinjer för webbkartografi inom krishantering

Frågor?

Erik Nilsson Anna Isaksson ForsgrenMetria AB MSB010-121 81 48 010-240 53 [email protected] [email protected]