16
RISKANALYS FÖR 2015 Ange enhet: Utbildningsvetenskapliga fakulteten DATUM: Klicka här för att ange text. BESLUTAD AV: Dekanus Roger Säljö KONTAKTPERSON: Karin Timan

RISKANALYS FÖR 2015 Word - Riskanalys 2015 efter FS och LMK.docx Author Ulrika Nordberg Petersson Created Date 10/30/2014 10:33:09 AM

Embed Size (px)

Citation preview

RISKANALYS FÖR 2015 Ange enhet: Utbildningsvetenskapliga fakulteten

DATUM: Klicka här för att ange text.

BESLUTAD AV: Dekanus Roger Säljö

KONTAKTPERSON: Karin Timan

2 (16)

RISKANALYS Bakgrund

Bakgrund Förordningen om intern styrning och kontroll (SFS 2007:603) innebär att Göteborgs universitet, tillsammans med Sveriges övriga största myndigheter måste upprätta en riskanalys, vidta kontrollåtgärder samt systematiskt och regelbundet följa upp och dokumentera arbetet med intern styrning och kontroll. Intern styrning och kontroll utgör ett verktyg för att bidra till välavvägda prioriteringar, att verksamheten bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, att lagar, förordningar och andra regler efterlevs samt att en tillförlitlig redovisning och en rättvisande rapportering av verksamheten sker. Universitetets arbete med intern styrning och kontroll utgår från universitetsstyrelsen och granskas fortlöpande av Riksrevisonen och av universitetets internrevision. Arbetet regleras internt av Handlingsplan för Göteborg universitets arbete rörande intern styrning och kontroll (dnr A11 3742/07).

Riskanalysarbetet, som del av arbetet med intern styrning och kontroll, har till ändamål att identifiera och bedöma de risker som utgör ett reellt hot mot Göteborgs universitets vision och mål. Riskanalysen ska beakta såväl externa och interna faktorer vilka på olika sätt kan äventyra verksamhetens legitimitet och fortsatta utveckling. Göteborgs universitet har under en rad år strukturerat riskanalysarbetet genom att samtliga fakulteter, LUN och UB genomför riskanalyser av kärnverksamheterna utbildning, forskning och samverkan. Därutöver genomför den gemensamma förvaltningen riskanalys av administrativa nyckelprocesser. Utifrån inkomna riskanalyser utarbetar universitetsledningen ett förslag till universitetsgemensam riskanalys för nästkommande år. Denna fastställs av styrelsen i december. Respektive organisation bestämmer de interna formerna för hur den egna riskanalysen tas fram och beslutas.

Riskanalysarbetet 2015 För att tydliggöra riskanalysarbetets verksamhetsutvecklande roll, och för att integrera olika styrnings- och uppföljningsprocesser vid universitetet, så är arbetet kopplat till Vision 2020 med tillhörande arbete med handlings- och verksamhetsplaner. Utifrån de mål och strategier som organisationen anger i handlings- och verksamhetsplan ska de viktiga riskerna anges i bifogad mall. I mallen finns under rubriken Övrigt också möjlighet att ange andra typer av risker som organisationen särskilt vill lyfta fram. Det kan till exempel gälla risker inom administrativa processer eller andra risker som inte naturligt kan inordnas under mallens rubriksättning.

För att riskanalysarbetet ska utgöra ett verktyg för prioriteringar är det centralt att antalet risker är begränsat till ett fåtal under respektive rubrik.

När riskerna har identifierats ska sannolikhet och konsekvens bedömas på skalan 1-4 där 1 är låg sannolikhet/konsekvens och 4 är högsta sannolikhet/konsekvens. Siffrorna för sannolikhet och konsekvens multipliceras med varandra och utgör riskvärdet (maxvärde 16).

3 (16)

Under rubriken Riskhantering hänvisas till vilken typ av angreppssätt (enligt lista nedan) man avser att hantera risken på. Observera att det för stora organisationer som i hög grad är styrda av externa faktorer inte alltid är effektivt eller ändamålsenligt att helt eliminera en risk.    

1. Riskeliminering – undvik risken genom att inte börja med eller fortsätta med de aktiviteter som ger upphov till risken

2. Riskreducering – begränsa risken genom förebyggande och begränsande åtgärder så att sannolikheten för att risken ska inträffar minskar och att konsekvenserna om risken inträffar också reduceras.

3. Riskdelning – risken överförs/delas exempelvis genom försäkring eller annat avtal

4. Riskacceptans – behåll risken utan att vidta någon ytterligare åtgärd. Riskens påverkan kan till exempel vara minimal, åtgärderna för kostsamma eller risken beroende på externa faktorer/förutsättningar. Även accepterade risker måste fortlöpande bevakas.

Slutligen ska anges med vilka åtgärder man avser att hantera risken samt vem som är ansvarig. Vad gäller åtgärder bör eftersträvas att de är uppföljningsbara, något som underlättar kommande års uppföljning.

För frågor etcetera vänligen kontakta Magnus Petersson på Universitetsledningens stab via e-post: [email protected] eller telefon: 031-786 4015.

Ifylld riskanalys ska skickas i Word-format till [email protected] senast den 31 oktober 2014.

4 (16)

FORSKNING SOM PÅVERKAR

Kortfattad beskrivning av risken

Sanno-likhet

Konse-kvens

Risk-värde

Risk- hantering

Åtgärd Ansvarig för att genomföra åtgärden

Otillräcklig finansiering av forskningsverksamheten med hänsyn tagen till fakultetens stora ökande uppdrag inom lärarutbildningen.

4 4 16 2 Öka mängden bidrags-ansökningar till vetenskapliga råd och stiftelser.

Fler medarbetare ska bidra till institutionernas vetenskapliga publiceringar.

Diskussion kring hur forskningstid som finansierats med fakultetsmedel fördelas. Denna diskussion accentueras av att antalet professorer och docenter ökar mer än fakultetsanslaget.

Kvalitetssäkra rapporteringen av

Dekaner

Prefekter

5 (16)

ansökningar.

Risk att vår forskningsprofil och våra forskningsmiljöer inte är tillräckligt kända och att forskningen inte är tillräckligt konkurrenskraftig.

2 3 6 2 Synliggöra och tydligare profilera de forsknings-miljöer som finns vid fakultetens institutioner.

Nyrekrytering som stärker institutionernas forskning.

Fortsätta utveckla tvärande forskningsteman som har potential att leda till forskning med spets.

Dekaner

Prefekter

Risk att nyrekrytering och befordran av forskningsledande kompetens inte lyckas i tillräckligt hög omfattning.

2 3 6 2 Effektiva rekryterings-processer

Utveckla former för meriteringsstöd för nydisputerade, blivande docenter och professorer.

Anta doktorander finansierade med fakultetsmedel.

Stärka möjligheterna att aktivt planera för sammanhängande forskningsperioder vilket ger ett effektivare

Prefekter

6 (16)

utnyttjande av forskningstid.

Otillräcklig och oklar finansering av nationella databaser

2 2 4 2 Aktivt arbete för fortsatt finansiering för att underhålla och utveckla databaserna.

Dekaner

Prefekter

Inte tillräckligt stöd vid bidragsansökningar.

2 2 4 2 Stärka det administrativa stödet vid bidrags-ansökningar.

Etablera forsknings-beredning med syfte att diskutera forskning och forskningsstrategier.

Dekaner

Prefekter

Tillgängliga resurser för lärare/forskare för internationellt utbyte i enlighet med Vision 2020 är inte tillräckligt stora

2 2 4 2 Avsättning av medel för internationellt utbyte i fakultetsstyrelsens budget för 2015

Fakultets-styrelsen

7 (16)

UTBILDNING SOM FÖRNYAR

Kortfattad beskrivning av risken

Sanno-likhet

Konse-kvens

Risk-värde

Risk- hantering

Åtgärd Ansvarig för att genomföra åtgärden

Forskning och utbildning planeras inte gemensamt vad gäller lärar-utbildningen, vilket riskerar att försämra kvaliteten i utbildningen.

3 3 9 2 Fortsatt dialog med LUN och Gemensamma förvaltningen.

Dekaner

Prefekter

Lärarutbildningen styrs av den politiska kontexten och styrningen där förväntningar finns på att institutionerna på kort tid ska kunna skapa och erbjuda nya utbildnings-platser.

Det är större svängningar från LUN än från styrelsen, vilket leder till organisatoriska svårigheter och ryckighet. Detta försvårar

4 4 16 2 Kontinuerlig dialog mellan LUN och institutioner och fakultet samt längre framförhållning inför olika beslut som påverkar UFS verksamhet.

Uppföljning av LUNs ändrade avräkningsprinciper

Dekaner

Prefekter

8 (16)

personalplaneringen.

Det är svårt att omfördela hst inom givet uppdrag eftersom fakultetens eget uppdrag är relativt litet. En utökning av fakultetens uppdrag behövs för att utveckla fakultetens utbildningar inom olika huvudområden.

3 3 9 2 Verka för att UFS erhåller ett större utbildningsuppdrag genom en omfördelning av det utökade lärarutbildningsuppdraget till /inom det utbildningsvetenskapliga området.

Dekaner

Detaljstyrningen av lärarutbildningen är onödigt stor vilket kraftigt försvårar möjligheterna för prefekter att genomföra kurserna på ett kostnads-effektivt sätt.

3 3 9 2 Fortsatt dialog med LUN. Dekaner

Prefekter

Den högskolepedagogiska kompetensen är inte tillräckligt hög.

2 2 4 2 Kvalitetssäkra institutionernas nomineringar till excellent lärare inom den första antagningsomgången.

Fortsätta följa upp lärarnas högskolepedagogiska meritering.

Prodekan

Utbildnings-ledare

Kvaliteten på utbildningarna är för låg.

2 4 8 2 Implementera ett fakultetsgemensamt kursvärderingssystem.

Genomlysa överensstämmelsen mellan

Dekaner

Prefekter

9 (16)

utbildningarnas förväntade studieresultat och examensmål.

Risk att förlora examens-tillstånd för master i ämnesdidaktik

1 3 3 2 Återgärder kommer att utarbetas och genomföras. Återrapportering till UKÄ via kvalitetsrådet.

Dekaner

Prefekt

Fakultetens utbildningar präglas inte av en uttalad internationell profil knuten till ledande forskningsmiljöer i tillräckligt hög grad

2 2 4 2 Följa upp fakultetens engelskspråkiga utbildningar samt kursplanernas internationella perspektiv

Prodekan

Utbildnings-ledare

Risk finns att fakulteten inte erbjuder utbildningar som främjar bildning, lärande för hållbar utveckling, livslångt lärande och breddad rekrytering i tillräckligt stor omfattning

3 3 9 2 Utvärdera fakultetens arbete med den GU-gemensamma satsningen på kurser för fort- och vidareutbildning.

Granska och följa upp institutionernas hållbarhetsmärkning av kurser och utveckling av en fakultetsgemensam verktygslåda för hållbar utveckling.

Prodekan

Utbildnings-ledare

Om antalet doktorander, finansierade med fakultetsmedel, fortsätter att sjunka, påverkas verksamhetens kvalitet och långsiktiga kompetens-försörjning negativt. Det får konsekvenser för nya handledare (nydisputerade)

4 3 12 2 Strategisk avsättning av fakultetsanslaget till förmån för nyantagning av doktorander

Fakultets-styrelsen

10 (16)

som går miste om erfarenhet av att handleda. För få doktorander minskar möjligheter att kunna erbjuda ett rikt kursutbud på forskarnivå. Färre doktorander i befintliga forskningsmiljöer påverkar även personal-försörjningen långsiktigt på ett negativt sätt.

11 (16)

SAMVERKAN SOM UTVECKLAR

Kortfattad beskrivning av risken

Sanno-likhet

Konse-kvens

Risk-värde

Risk- hantering

Åtgärd Ansvarig för att genomföra åtgärden

Kunskapsutbytet med det omgivande samhället är inte tillräckligt stort pga otillräckliga personella resurser.

3 3 9 2 Anpassa andelen adjungerade lärare vid fakulteten till verksamhetens behov och förutsättningar.

Stödja institutionernas etablering av alumnverksamhet för fakultetens programutbildningar bla genom att etablera ett fakultetsgemensamt elektroniskt nyhetsbrev.

Dekaner

Prefekter

Samverkansarbete upplevs inte som tillräckligt meriterande för lärare och forskare.

3 3 9 2 I fakultetens beredande och beslutande instanser ta fram en fakultetsanspassad tolkning och konkretisering av samverkanskriteriet för antagning till excellent lärare.

Kartläggning av arbetet med att, på olika sätt, ge samverkansuppdrag ett meritvärde vid fakultetens institutioner.

Prodekan

Alumnverksamheten är inte

2 2 4 2 Fortlöpande bjuda in alumner från programutbildningarna till passande

Prefekter

12 (16)

tillräckligt utvecklad

arrangemang vid Pedagogen. Etablera fakultetens eget elektroniska alumnnyhetsbrev.

Fakultetens forskning är inte tillräckligt synlig, lättillgänglig och spridd såväl vad gäller i vetenskaplig som i populärveten-skaplig form

2 3 6 2 Fortlöpande dialog med institutionerna vad prioritering av webbnyheter och pressmeddelanden samt vid framtagning av fakultetens populärvetenskapliga program m m.

Dekaner

Prefekter

Informatör?

13 (16)

ARBETSMILJÖ SOM INSPIRERAR

Kortfattad beskrivning av risken

Sanno-likhet

Konse-kvens

Risk-värde

Risk- hantering

Åtgärd Ansvarig för att genomföra åtgärden

Brist på framtida chefer och ledare.

3 4 12 2 Fakultetsgemensamt mentorsprogram Dekaner

Prefekter

Risk kan finnas att medarbetare har en för hög arbetsintensitet och arbets-belastning under hela eller delar av året.

3 3 9 2 Fortsatt diskussion med bla LUN kring kursupplägg och periodisering av kurser.

Ökad uppmärksamhet vad gäller stress och vid behov åtgärder för stresshantering.

Verka för mer långsiktig planering

Dekaner

Prefekter

Risk att likabe-handlingsdimen-sioner såsom breddad rekryte-ring, ökad mång-fald och jäm-ställdhet mellan könen inte uppnås inom alla

3 2 6 2 Fakultetens chefer genomgår chefs- och ledarutbildningar med särskilda inslag av likabehandlingsfrågor.

Intensifiera likabehandlingsarbetet

Dekaner

Prefekter

14 (16)

medarbetarkate-gorier

Risk att ända-målsenliga lokaler för personal och studenter i ljuset av fakultetens kraftigt utökade lärarutbildnings-uppdrag inte finns i tillräckligt stor omfattning

3 4 12 2 Fortsätta inventera lokalbehovet ur ett långsiktigt perspektiv i samarbete med fastighetsenheten.

Dekaner

Prefekter

15 (16)

ÖVRIGT

Kortfattad beskrivning av risken

Sanno-likhet

Konse-kvens

Risk-värde

Risk- hantering

Åtgärd Ansvarig för att genomföra åtgärden

Fakultetskansliet och administrationen på institutionsnivå är slimmad vilket ger en organisation som är personberoende och sårbar vid sjukdom, pensionsavgångar etc.

3 3 9 2 Utöka den skriftliga dokumentationen för att underlätta för andra anställda eller nyanställda att göra arbetsuppgifter som är nya för dem.

Etablerade nätverk för kunskapsutbyte

Prefekter

Kanslichef

Institutionerna och till viss del även fakultetskansliet får överta mer arbets-uppgifter från andra övriga delar av universitetet utan ekonomisk ersättning.

2 3 6 2 Se över dimensioneringen Prefekter

Kanslichef

Planeringsinstrument såsom budget och prognoser har inte tillräckligt hög träffsäkerhet, vilket skapar osäkerhet kring ekonomiska förutsättningar.

3 3 9 2 Verka för mer långsiktigt stabila planeringsförutsättningar

Fokusera en större del av resurserna på budget- och prognosarbete.

Dekaner

Prefekter

Ekonomer

16 (16)