LKABs årsredovisning 1996 är producerad av LKABi samarbete med n3prenör AB.

Foto: Ulf Owenede m fl.Tryckt hos Rekord Offset 1997

DEFINITIONER SAMT

ORD & UTTRYCK FINNS

PÅ FLIKENS INSIDA

Ett

högteknologiskt

internationellt

malmförädlings-

företag

Å R S R E D O V I S N I N G

96

Box 952, 971 28 Luleå. Telefon 0920-380 00. Telefax 0920-195 05.Internet: http://www.lkab.se

FÖRSÄLJNINGSKONTOR

Skandinavien, Östeuropa

LKAB NORDEN, Box 952, 971 28 LuleåTelefon: 0920-380 00. Telefax: 0920-874 18

Telex: 80233 LKORE SJan Vestlund, Försäljningschef

●

Benelux, Frankrike, Storbritannien, Italien,Spanien, Portugal, Turkiet, Nordafrika, Amerika

LKAB S.A., Chaussée de la Hulpe 130,B-1000 Bryssel, BelgienNy adress fr o m 970701:

Chaussée de la Hulpe 150, B-1170 Bryssel, BelgienTelefon: +32-2 672 35 15. Telefax: +32-2 675 05 91

Telex: +46-22482 LKABSA BAndo Wikström, VD

●

Tyskland, Österrike

LKAB SCHWEDENERZ GmbH, RüttenscheiderStrasse 14, D-45128 Essen, Tyskland

Telefon: +49-201 879440. Telefax: +49-201 8794444Telex: +41-857840 LKABE D

Bengt Hjärpe, VD

●

Fjärran Östern, Sydostasien, Mellanöstern,Australien

LKAB FAR EAST Pte. Ltd.,1 Shenton Way # 21-05,Robina House, Singapore 068803

Telefon: +65-224 56 88. Telefax: +65-225 27 70Telex: +87-22201 LKABSI RS

Jan-Erik Jatko, VD (fr o m 970701)

DOTTERBOLAG

G-DRILL AB,Hornsgatan 79, 1 tr, 118 49 Stockholm

Telefon: 08-84 95 50. Telefax: 08-84 02 71Ingemar Marklund, tf VD

●

KIMIT AB, 981 86 KirunaTelefon: 0980-710 00. Telefax: 0980-109 02

Torsten Nylund, VD

●

AB KIRUNA GRUS & STENFÖRÄDLING,Box 817, 981 28 Kiruna

Telefon: 0980-681 90. Telefax: 0980-832 79Guy Kangas, VD

●

LKAB FASTIGHETS AB, 981 86 KirunaTelefon: 0980-710 00. Telefax: 0980-103 04

Lennart Thelin, VD

●

MINELCO AB,Box 952, 971 28 Luleå

Telefon: 0920-381 60. Telefax: 0920-190 88Erik Bäck, VD

●

MALMTRAFIK I KIRUNA AB (MTAB),981 86 Kiruna

Telefon: 0980-710 00. Telefax: 0980-109 02Åke Boström, VD

49

A d r e s s e rInnehåll

Ekonomiskinformationfrån LKAB

MODERBOLAGET

LKAB, Box 952, 971 28 LuleåTelefon: 0920-380 00. Telefax: 0920-195 05

Carl Ameln, VD

●

LKAB KIRUNA, 981 86 KirunaTelefon: 0980-710 00. Telefax: 0980-109 02

Telex: 8755 LKABK SSven-Erik Sandström, Disponent

●

LKAB MALMBERGET, 983 81 MalmbergetTelefon: 0970-710 00. Telefax: 0970-236 00

Telex: 8665 LKABM SLeif Rönnbäck, Disponent

●

LKAB NARVIK MALMHAVN,Boks 314, N-8501 Narvik, Norge

Telefon: +47-769 238 00. Telefax: +47-769 449 25Telex: +56-64022 LKABN NBjørnar Solvang, Disponent

●

LKAB LULEÅ MALMHAMN,Box 821, 971 25 Luleå

Telefon: 0920-24 68 00. Telefax: 0920-554 74Åke Boström, Platschef

För 1997 lämnar LKAB följande ekonomiska rapporter:

Delårsrapport januari–april 4 juni 1997Delårsrapport januari–augusti 15 oktober 1997Bokslutskommuniké 10 mars 1998Årsredovisning april 1998

Dessa rapporter kan beställas från:LKAB, Koncernstab Information, Box 952, 971 28 Luleå.Telefon: 0920-380 00. Telefax: 0920-195 05.

Rapporterna finns även tillgängliga på engelska.

Företagsinformation finns även på LKABs hemsida.Internet: http://www.lkab.se

VD-kommentar 2Koncernöversikt 1996 4Affärsidé, mål och strategier 5Produkter, marknader och organisation 6Marknadsöversikt 8LKABs verksamhet 1996

– Produktion 12– Logistik 13– MTAB 14– Övriga dotterbolag 16

Framtidssatsningar 18Forskning och Utveckling 20LKABs personal 22LKAB och miljön 24Ekonomi och finans

– Industriverksamheten 26– Omvärldsfaktorer 28

Tioårsöversikt 30Förvaltningsberättelse 32Resultaträkningar med kommentarer 34Balansräkningar med kommentarer 36Finansieringsanalyser med kommentarer 38Redovisningsprinciper 40Noter 41Vinstdisposition 45Revisionsberättelse 45Styrelse och revisorer 46Koncernledning 48Adresser 49Definitioner. Ord & Uttryck Omslagets flik

DEFINITIONER

Vinstmarginal: Resultat efter finansiella intäkter och kostnader + finansiellakostnader i procent av rörelsens intäkter.

Avkastning på totalt kapital: Resultat efter finansiella intäkter och kostna-der + finansiella kostnader i procent av genomsnittlig balansomslutning.

Avkastning på sysselsatt kapital: Resultat efter finansiella intäkter och kost-nader + finansiella kostnader i procent av genomsnittlig balansomslutningmed avdrag för ej räntebärande skulder.

Avkastning på eget kapital: Resultat efter finansiella intäkter och kostnadermed avdrag för full skatt i procent av genomsnittligt eget kapital.

Soliditet: Eget kapital inklusive minoritetsintresse i procent av balansom-slutningen.

Kassaflöde efter finansiella poster: Rörelseresultat före avskrivningar ochefter förändring av rörelsekapital, investeringar och finansnetto.

Nettokassaflöde: Rörelseresultat före avskrivningar och efter förändring avrörelsekapital, investeringar, finansnetto, skatt samt lämnad utdelning.

Självfinansieringsgrad: Rörelseresultat före avskrivningar + finansiellt nettoi förhållande till investeringar i maskiner, inventarier och byggnader minusintäkter vid försäljning av anläggningstillgångar.

ORD & UTTRYCK

Anrikning: Rening av finmald malm genom separering till ett koncentrat avjärnmalmspulver med mycket hög renhet, s k slig.

Coating: Ytbeläggning.

Hematit: (= blodstensmalm). Icke-magnetisk järnmalm (Fe2O3).

Magnetit: Magnetisk järnmalm (Fe3O4).

Pelletisering, kulsintring: Process där slig blandas med bindemedel ochrullas ihop till kulor. Kulorna sintras i ett pelletsverk. Den färdiga produktenkallas kulsinter eller med ett amerikanskt ord – pellets.

Råjärn: En mellanprodukt som ligger förädlingssteget närmare järnmalmjämfört med råstål.

Sintring: Upphettning av finkornig malm (fines=mull) till begynnande smält-ning. Därvid sammankittas (sintras) malmen till stycken (sinter) som kananvändas i masugn.

Sovring: Grovsortering av krossad malm. Består hos LKAB av siktning avden krossade malmen i olika styckestorlek och därefter skiljs gråberget frånjärnmalmen med hjälp av magnetiska separatorer.

96B ä t t r e f ö r L K A B t r o t s s t o r a p å f r e s t n i n g a r

1996 blev ett mellanår för världens stålproducenter. Råstålsproduktionen sjönk med 0,6 %,

eller 5 miljoner ton (Mt), men mot slutet av året kunde en förbättring märkas – bl a inom EU.

Även världsproduktionen av järnmalm och järnmalmsexporten minskade under året och

rekordnivåerna från 1995 kunde inte upprepas. Nedgången i handeln drabbade dock enbart

fines medan pelletsexporten fortsatte öka.

LKABs leveranser blev 0,8 Mt lägre än föregående år och stannade vid 20,6 Mt, på grund av

lägre efterfrågan samt en strejk i Narviks malmhamn som drabbade företaget under hösten.

Trots de ekonomiska påfrestningar som detta innebar kunde resultatet efter finansiella intäkter

och kostnader förbättras något – från 920 till 941 Mkr.

Konjunkturutvecklingen för det kommande året är svårbedömd. I branschen råder en försiktig

optimism och det finns prognoser som till och med pekar mot en ny rekordnivå för världens

stålkonsumtion 1997.

Teknik på hög nivå

LKAB är en högteknolo-gisk processindustri sommålmedvetet satsar på nyteknik, forskning ochutveckling, kostnadsbe-sparande investeringar ochutveckling av personalen.

Europas

hemmagruva

LKAB har järnmalms-gruvor och malmföräd-lingsverk i Kiruna ochMalmberget, pelletsverki Svappavaara och ut-skeppningshamnar iLuleå och Narvik. LKABär ”Europas hemma-gruva” och 80 % avleveranserna går tilleuropeiska stålverk.Dessutom har LKABsedan länge en starkställning på marknadenför DR-pellets i Mellan-östern och Sydostasien.

Effektivare transporter

Sedan 1 juli 1996 driverLKAB malmtransporterna iegen regi via dotterbolagetMTAB. Målsättningen är attgöra LKABs transportsys-tem till ett av världens mesteffektiva – med internatio-nellt konkurrenskraftigafraktkostnader.

Investeringar för

framtiden

LKAB säkrar produktio-nen inför 2000-talet, ökarpelletskapaciteten och ef-fektiviserar verksamheten.I Kiruna är ett nytt pellets-verk i produktion sedandrygt två år och 1997 tas enny huvudnivå i drift. Hös-ten 1996 började skepp-ningarna från den nyamalmhamnen i Luleå. Denärmaste åren kommer destora satsningarna att görasi ny huvudnivå och kapaci-tetsökning i Malmbergetsamt i transportsystemetpå Malmbanan.

K o r t

o m

L K A B

Högförädlade

produkter

LKAB är en av världensledande producenter avhögförädlade järnmalms-produkter. Ökad förädlings-grad och fokus på kvalitet ärav strategisk betydelse förframtiden.

2

1996 – ett år med tuffa utmaningar

För såväl stål- som järnmalmsproducenter-na blev 1996 ett svagare år än året innan.Nedgången började redan sista kvartalet1995. Under 1996 minskade råstålsproduk-tionen både inom EU och i Japan. I Tysk-land, som är LKABs största exportmark-nad, sjönk produktionen med 5,4 %. Densvenska och finska marknaden, där LKABär ledande leverantör, hade däremot en po-sitiv utveckling. Råjärnsproduktionen öka-de med 3,6 % i Sverige och 9,6 % i Finland.Den totala världshandeln med järnmalm be-döms ha minskat under året med uppskatt-ningsvis 10–15 Mt eller 2–3 %. Det ska docknoteras att nedgången inte drabbade han-deln med pellets, vilken istället fortsatte attöka under året.

För LKABs del stannade leveransernavid 20,6 (21,4) Mt på grund av lägre efter-frågan samt en strejk i Narvik som drabbadeLKAB under hösten. Leveransminskningenlåg helt på fines. Pelletsleveranserna där-emot ökade med nära 6 % till 13,9 Mt.

LKABs totala produktion minskade med0,4 Mt till 21,3 Mt. Lagren ökade med 0,3Mt till 2,1 Mt.

LKAB drabbades av två strejker underåret. Den ena var en veckolång vild aktionsom genomfördes av SJs lokförare påMalmbanan i början av juni, vilket helt stop-pade alla järnvägstransporter. Strejken ut-löstes bl a på grund av de krav som ställdespå oförändrade pensions- och semester-villkor vid övergången till det nya järnvägs-transportbolaget MTAB.

Den andra strejken inleddes i slutet avseptember och genomfördes av LKABs ar-betare i Narvik. Strejken, som varade i 32dagar, stoppade all skeppning över Narvik.En begränsad del av leveranserna kundeomdirigeras till Luleå, där den nya malm-hamnen just tagits i drift. Aktionen genom-fördes i samband med ordinarie avtals-förhandlingar, där krav bl a ställdes pågenerellt sänkt pensionsålder vid personal-neddragningar alternativt garanti mot upp-sägningar.

För LKAB blev följdverkningarna av lok-förarstrejken tämligen obetydliga medanstrejken i Narvik fick allvarliga konsekven-ser. Sammanlagt förlorade företaget leve-ranser på nära 0,8 Mt, vilket motsvarar ettintäktsbortfall i storleksordningen 200 Mkr.Moderbolagets resultat bedöms ha försäm-rats med 165 Mkr på grund av strejken.

Bättre resultat trots allt

Förutom effekterna av Narviksstrejken ochden lägre leveransvolymen har rörelseresul-tatet belastats med en engångskostnad på250 Mkr avseende förtida lösen av entrepre-nadavtalet med SJ och NSB. Trots dettablev rörelseresultatet 423 Mkr, att jämföramed föregående års 485 Mkr. Det var fram-förallt en ökad förädlingsgrad och höjdajärnmalmspriser på i snitt 6 % som kompen-serade för de negativa resultateffekterna.Dessutom förbättrades det finansiella net-tot med 83 Mkr till 518 Mkr. Koncernensresultat efter finansiella intäkter och kost-nader ökade därmed till 941 (920) Mkr.

Fortsatt hög investeringstakt

Hösten 1996 togs den nya malmhamneni Luleå i drift – en investering på totalt500 Mkr där LKABs andel var drygt 300Mkr.

I Kiruna fortsätter arbetet med nästahuvudnivå som gradvis kommer att tas idrift från maj 1997. Den totala investerings-kostnaden bedöms till 2,6 miljarder kronoroch investeringen beräknas vara fulltgenomförd år 2000.

I december 1996 beslutades att investera394 Mkr för att bryta den så kallade ”Sjö-malmen” som delvis går in under sjönLuossajärvi i Kiruna. Brytningen beräknaskunna komma igång år 2001 och förlängerlivslängden för den nya huvudnivån medfyra år vid nuvarande brytningstakt.

I Malmberget investeras 226 Mkr förbrytning och förädling av hematitmalm.Därmed kommer produktionen att kunnaöka med 1,7 Mt till sammanlagt 8,7 Mt.Produktionsstarten beräknas till maj 1998.

V D - k o m m e n t a r

Vi har nått målet – full

kontroll över järnvägs-

transporterna. Det är en

strategiskt viktig del i

LKABs produktflöde.”

”

3

I mars 1997 beslutade dessutom LKABsstyrelse att investera 672 Mkr i en ny huvud-nivå i Malmberget. Genom den nya huvud-nivån – som tas i drift år 2001 – blir mer än110 Mt malm tillgängligt för brytning ochgruvans livslängd förlängs med tio år.

En satsning av strategisk betydelse är be-slutet att investera drygt 50 Mkr i en experi-mentell masugn – pilotmasugn – i Luleå.Pilotmasugnen, som tas i bruk vid årsskiftet1997/98, kommer att avsevärt förkorta ut-vecklingstiden för nya pelletsprodukter ochger LKAB en möjlighet att bygga upp enunik kunskap om produkternas egenskaperi masugnen.

Kontroll över järnvägstransporterna

Vid halvårsskiftet tog Malmtrafik i KirunaAB (MTAB) över ansvaret för malmtrans-porterna på Malmbanan. Därmed harLKAB slutligen uppnått målet – full kon-troll över järnvägstransporterna, vilka utgören strategiskt viktig del i företagets pro-duktflöde. MTAB ägs gemensamt avLKAB, SJ och NSB med LKAB som majo-ritetsägare. NSBs medverkan förutsatte be-slut av norska Stortinget och kopplat tilldetta beslut är en rad villkor som LKABmåste uppfylla. Det handlar bl a om att bi-dra till etableringen av en ny verkstadsin-dustri i Narvik. Denna fråga drivs och ut-reds av utvecklingsbolaget Futurum, därLKAB är delägare tillsammans med Nar-viks kommun och övrigt näringsliv i Narvik.

Positivt i dotterbolagen

Bland LKABs övriga dotterbolag finns fleraglädjeämnen. Kimit har stärkt marknadspo-sitionen som ett av Sveriges ledande spräng-medelsföretag. I Minelco fortsätter sats-ningarna på produkt- och marknadsutveck-

ling. Det framgångsrika arbetet i G-Drillhar under året övergått i en kommersialise-ringsfas då marknadslanseringen av den nyaunika borrtekniken inletts.

Utsikter för 1997

Konjunkturutvecklingen är fortsatt svårbe-dömd. I branschen finns en försiktig opti-mism om att 1997 kommer att bli ett bättrestålår än 1996. Förhoppningen är därför attLKAB ska kunna öka leveranserna jämförtmed föregående år. Då järnmalmsprisernaför 1997 har kunnat bibehållas på i stort settoförändrad nivå finns goda förutsättningarför att 1997 kommer att bli ytterligare ettframgångsrikt år för LKAB.

Carl Ameln,

Verkställande direktör

Luleå den 12 mars 1997

Carl AmelnVerkställande direktör

Resultatutveckling Omsättning

LKAB-koncernens omsättning 1996 ökademed 7 % – från 4 557 Mkr till 4 891 Mkr –trots att leveransvolymen minskade. Bakomomsättningsökningen ligger prisökningar påi snitt 6 % samt ökad förädlingsgrad i ochmed en högre andel pellets.

Resultat

Koncernens rörelseresultat efter avskriv-ningar blev 423 (485 ) Mkr. Förutom effek-terna av den lägre leveransvolymen beräk-nas strejken i Narvik ha medfört en negativresultateffekt på 165 Mkr. Härtill kommerkostnader av engångskaraktär på 250 Mkrsom avser förtida lösen av entreprenadavta-let med SJ/NSB i samband med etablering-en av MTAB. Det finansiella nettot kundeförbättras med nära 20 % till 518 (435) Mkr.Sammantaget innebar detta att koncernensresultat efter finansiella intäkter och kost-nader förbättrades till 941 (920) Mkr.

Leveranser och produktion

Under 1996 levererade LKAB 20,6 Mt för-ädlade järnmalmsprodukter, vilket är en

minskning med 0,8 Mt jämfört med före-gående år. Den lägre leveransvolymenberor på en efterfrågeminskning samt på ef-fekterna av Narviksstrejken som medfördeförlorade leveranser. Även om de totalaleveranserna sjönk så ökade dock pellets-leveranserna med nära 6 % och utgjorde67 % av årets leveransvolym.

Produktionen under året uppgick tilltotalt 21,3 (21,7) Mt färdiga produkter.LKABs totala pelletsproduktion ökademed 1 Mt genom kapacitetsökningar.

Utsikter för 1997

För LKABs del kommer järnmalmsprisernaatt vara i stort sett oförändrade under detkommande året. Även leveranserna börkunna hållas på en god nivå. Konjunktur-utvecklingen för 1997 är dock fortsattsvårbedömd. Inom järn- och stålindustrinråder en försiktig optimism och det finnstill och med prognoser som pekar på attvärldens stålkonsumtion kommer att nå enny rekordnivå under 1997.

4

K o n c e r n ö v e r s i k t 1 9 9 6

Koncernsammandrag

Förändring

Mkr där ej annat anges 1996 1995 i %

Omsättning 4 891 4 557 +7– varav export, % 75 76Rörelseresultat före avskrivningar 949 960 –1Avskrivningar enligt plan –526 –475 +11Rörelseresultat efter avskrivningar 423 485 –13Finansiella intäkter och kostnader 518 435 +19Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 941 920 +2Nettoresultat 670 657 +2

Omsättningstillgångar 5 206 4 844 +7Anläggningstillgångar 5 845 5 688 +3Eget kapital 8 175 7 928 +3

Investeringar 1 629 1 162 +40Antal anställda 31/12 3 285 3 241 +1

Produktion av järnmalm, Mt 21,3 21,7 –2Leveranser av järnmalm, Mt 20,6 21,4 –4

0

300

600

900

1 200

1 500

96959493929190898887

Mkr

0

4

8

12

16

20

96959493929190898887

%

Resultat efter finansiellaintäkter och kostnader, Mkr

Avkastning på totalt kapital, %

1996 års resultat kunde förbättrastrots kostnader av engångs-

karaktär på över 400 Mkr. (I 1994års resultat ingick en realisations-

vinst på 875 Mkr.)

Leveranser

LKABs leveranser av pellets harsuccessivt ökat sedan 1970-talet

och svarar idag för 67 % avleveranserna.

0

5

10

15

20

25

96959493929190898887

Mt

Lågfosformalm

Högfosformalm

Masugnspellets

DR-pellets

”LKAB ska på affärsmässiga grunder uthålligt

och kostnadseffektivt marknadsföra, tillverka

och leverera förädlade, kvalitetssäkrade järn-

malmsprodukter från Malmfälten till utvalda

kunder.”

LKABs affärsidé bygger på tre viktigagrundpelare som alla är av avgörande bety-delse för företagets framtid och lönsamhet.Dessa grundpelare är affärsmässighet, för-ädling och kvalitet samt långsiktiga kund-relationer.

Affärsmässighet

LKABs verksamhet ska bedrivas på affärs-mässiga grunder. Målet är att vidareutveck-la positionen som en av världens ledandejärnmalmsproducenter med en långsiktigtgod lönsamhet. En hög avkastning på järn-malmsverksamheten är en förutsättning föratt långsiktigt verka som järnmalmsprodu-cent i Malmfälten.

Förädling och kvalitet

LKABs alla produkter är förädlade ochökad förädlingsgrad är av strategisk bety-delse för framtiden. Det är vidareförädling-en som är grunden till LKABs starka mark-nadsposition. För att behålla denna positionsatsar LKAB målmedvetet på forskning ochutveckling.

LKABs vision är att minst 80 % av leve-ransvolymen i framtiden ska utgöras av pel-lets. Ett stort steg för att nå visionen togs ioch med den utökade kapaciteten i Kiruna.Under 1996 utgjorde pellets 67 % av leve-ranserna.

En hörnsten i trovärdigheten gentemotkunderna är kvalitetssäkring. Framföralltgäller det rätt och jämn kvalitet. Dessutomhandlar det om att leverera i rätt tid ochLKAB strävar därför efter full kontroll överhela transportkedjan, från gruva till kund.Den 1 juli 1996 övertog LKAB ansvaret förmalmtransporterna på både den svenska

och norska sidan av Malmbanan via dotter-bolaget MTAB. Härmed lades grunden förett nytt effektivt och konkurrenskraftigttransportsystem.

Långsiktiga kundrelationer

En annan hörnsten i förhållandet till kun-derna är långsiktigheten. LKAB eftersträ-var långsiktiga kundrelationer och arbetarmålmedvetet för att kundkretsen ska beståav företag som kan tillvarata produkternaskvalitetsfördelar och som dessutom köperen väl avvägd del av sitt malmbehov frånLKAB. Dessa långsiktiga relationer medförett positivt och ömsesidigt ansvarstagande,samtidigt som denna typ av långtidskon-trakt minskar konjunkturkänsligheten.

Ekonomiska mål

En uthållig lönsamhet är LKABs centralaekonomiska mål. Avkastningskravet på to-talt kapital knutet till järnmalmsverksam-heten har LKAB satt till 11 %, vilket mot-svarar 18 % på eget kapital före skatt.Centralt vid fastställandet av lönsamhets-målet är det kassaflöde som måste genere-ras för att klara det stora investeringspro-grammet och kommande investeringsbehov.Till grund för beräkningen ligger dessutombedömningen att förräntningen av riskkapi-talet måste överstiga en alternativ och merriskfri placering med 4–5 procentenheter.

Järn- och stålindustrin är kapitalintensivoch utsatt för stora konjunktursvängningar,varför en god finansiell styrka är viktig.LKAB har idag en stark finansiell ställning.En hög avkastning på järnmalmsverksam-heten är nödvändig för att även säkerställaen fortsatt finansiell balans som ger grundför vidare investeringar och långsiktig lön-samhet. De två senaste åren har avkast-ningskravet uppnåtts. Lönsamhetsnivån skabibehållas genom ökad förädlingsgrad ochleveransvolym samt fortsatta kostnads-effektiviseringar i hela produktionskedjan.

5

A f f ä r s i d é , m å l & s t r a t e g i e r

Avkastning på totalt kapital

i järnmalmsverksamheten

LKAB har satt avkastningskravettill 11 % på det till järnmalms-

verksamheten totala knutnakapitalet. De två senaste åren harkravet uppnåtts. Ökad förädlings-

grad och leveransvolym samtfortsatta kostnadseffektiviseringar

krävs för att lönsamhetsnivånska bibehållas.

LKABs vision 2005

LKABs vision inför år 2005omfattar bl a:

Marknadsposition: LKAB skauppfattas som den teknisktoch kvalitativt ledande leve-rantören av pelletsprodukter.

Produkter och produktions-struktur: Över 80 % av produk-tionen ska utgöras av pellets.Befintliga pelletsverk ska haeffektiviserats och nyabyggts.

Kvalitet: Kvalitetsarbetet harhögsta prioritet och andelennöjda kunder ska vara 100 %.

Kompetens: LKABs medarbe-tare ska vara välutbildade ochminst 20 % ska ha utbildningpå högskolenivå.

–10

–5

0

5

10

15

20

25

30

95908580

%

Mål: 11 %

LKABs PRODUKTER

Det dominerande järnmineralet i LKABsgruvor är magnetit. Malmfyndigheterna harhögt järninnehåll och malmen är dessutommagnetisk, vilket är en stor fördel bl a undersovrings- och anrikningsprocesserna. Mag-netit har en ytterligare fördel genom attenergi frigörs under sintringsprocessen – något som LKAB utnyttjar vid pellets-tillverkningen. Hela 70 % av den värme-energi som behövs under processen kom-mer från järnmalmen.

Pellets

Pellets är LKABs mest förädlade produkteroch svarar idag för 67 % av leveransernaoch 78 % av den fakturerade försäljningen.LKAB har under den senaste tioårsperio-den utvecklats till en av världens ledandeleverantörer av pellets.

Pellets är färdigsintrade, centimeterstoramalmkulor med hög järnhalt och jämn kva-litet. LKAB producerar två pelletsvarian-ter: olivinpellets och dolomitpellets (DR-pellets).

Olivinpellets används i masugnsproces-sen och LKAB levererar denna produktframför allt till stålverk i Europa. Mark-nadsandelen* inom EU var 1996 cirka 32 %.

Dolomitpellets används i direktreduk-tionsprocesser baserade på naturgas. DR-processer har blivit allt vanligare i oljepro-ducerande länder och andra länder med till-gång till billig naturgas. Idag går leveranser-na främst till stålverk i Mellanöstern ochSydostasien. LKAB är ett av de företag ivärlden som levererat mest DR-pellets se-dan processerna utvecklades och fick störrekommersiell betydelse under 1970-talet.Den totala marknaden för DR-pellets upp-gick 1996 till drygt 22 Mt. LKAB hade enmarknadsandel* på cirka 15 %.

Fines

Fines är ett fint, järnrikt pulver, till utseendeoch konsistens ungefär som gråsvart sand.Vid stålverken sintras detta till störrestycken innan det kan användas i mas-

ugnarna. LKAB producerar fines som inne-håller mindre än 0,05 % fosfor. Denna låg-fosformalm levereras främst till kunder iEuropa. Marknadsandelen* inom EU var1996 cirka 5 %.

Produktionen av högfosformalm (finesoch styckemalm) upphörde 1995 och underdet gångna året slutlevererades kvarvaran-de lager. LKAB har anpassat produktionenoch renar numera råmalmen från fosfor såatt den istället kan användas vid pellets-tillverkning.

ORGANISATION

Den helt dominerande verksamheten iLKAB-koncernen bedrivs i moderbolaget,vars järnmalmsverksamhet svarar för92 % av koncernens omsättning. Dotter-bolagen bedriver verksamhet som på etteller annat sätt är kopplad till eller utgör ettstöd för kärnverksamheten – järnmalms-rörelsen.

Moderbolagets järnmalmsverksamhet ären integrerad process. Operativt består detsammanhållna flödet av försäljning, pro-duktion och logistik. Verksamheten bedrivspå fem orter i norra Sverige och i Norge.Koncernkontoret och marknadsenheten ärplacerade i Luleå. Försäljningskontor finnsi Luleå, Bryssel, Essen och Singapore. Gru-vor och malmförädlingsverk finns i Malm-berget och Kiruna – med pelletsverk även iSvappavaara – samt utskeppningshamnar iLuleå och Narvik.

Dotterbolag med stark anknytning tillkärnverksamheten är det majoritetsägdamalmtransportföretaget MTAB, de helägdabolagen Kimit AB (sprängmedel), MinelcoAB (specialprodukter av järnoxid) ochLKAB Fastighets AB samt AB KirunaGrus & Stenförädling som ägs till 55 %.Ett annat viktigt dotterbolag är det delägdaG-Drill AB som under 1996 marknads-introducerade en unik borrteknik.

6

P r o d u k t e r, m a r k n a d e r o c h o r g a n i s a t i o n

Försäljning per

järnmalmsprodukt

Förbrukningen av pellets ökarsåväl i masugnar som för direkt-

reduktion. Idag svarar pelletsför 78 % av LKABs järnmalms-

försäljning – att jämföra med33 % år 1975.

Försäljning per

marknadsområde 1996

totalt 4 482 Mkr

LKABs huvudprodukt är pelletssom produceras i två varianter – för

masugn och för direktreduktion.Utvecklingen går mot allt mer

förädlade produkter.

0

20

40

60

80

100

9690858075

%

Lågfosformalm

Högfosformalm

Masugnspellets

DR-pellets

Sverige24%

Finland10%

Tyskland24%

Benelux13%

Frankrike1%

Sydostasien12%

Mellanösternoch Afrika

13%

Övriga3%

LKABs två största marknader ärSverige och Tyskland. Tillsam-

mans svarar de för nästan hälftenav järnmalmsförsäljningen.

* Med marknadsandel avses andel av handeln mellanföretag.

7

VDKoncernchef

Singapore

Essen

Kimit ABLKAB

Fastighets AB

Bryssel

Luleå

Kiruna

Malmberget

Narvikmalmhamn

Koncern-

staber:

Ekonomi

och Finans

Administration

Information

Luleåmalmhamn

Järnvägs-transporter

(MTAB)

K

U

N

D

E

R

G-Drill ABMinelco AB AB KGS

Forskning och Utveckling

MTAB

O P E R AT I V O R G A N I S AT I O N

EssenBryssel

Luleå

Singapore

Benelux, Frankrike, Storbritannien, Italien, Spanien, Portugal, Turkiet,Nordafrika, Amerika

L K A B s M A R K N A D S O M R Å D E N

LKAB Norden, Luleå LKAB S.A.,

Bryssel, Belgien

LKAB Schwedenerz

GmbH, Essen, Tyskland

LKAB Far East Pte. Ltd.

Singapore

Skandinavien, Östeuropa Fjärran Östern, Sydostasien,Mellanöstern, Australien

Tyskland, Österrike

Andel av LKABsleveranser 1996

7,2 Mt, 35 %

Andel av LKABsleveranser 1996

4,5 Mt, 22 %

Andel av LKABsleveranser 1996

5,0 Mt, 24 %

Andel av LKABsleveranser 1996*

3,9 Mt, 19 %* Inklusive Nordafrika som

under 1996 ingick i dettamarknadsområde.

FÖRSÄLJNING PRODUKTION LOGISTIK

DOTTERBOLAG

Andel av LKABsförsäljning 1996

1 572 Mkr, 35 %

Andel av LKABsförsäljning 1996

733 Mkr, 17 %

Andel av LKABsförsäljning 1996

1 076 Mkr, 24 %

Andel av LKABsförsäljning 1996*

1 095 Mkr, 24 %

STÅLMARKNADEN

Ett mellanår med ljusning mot slutet

För världens stålproduktion blev 1996 ettmellanår. Enligt preliminära bedömningarfrån International Iron and Steel Instituteminskade produktionen av råstål med0,6 %, från 1995 års 756 Mt till 751 Mt.

Utvecklingen i olika länder uppvisadestora skillnader. I Japan, f d Sovjetunionenoch USA sjönk råstålsproduktionen med 2,8,2,3 respektive 0,5 %. I övriga Östeuropa blevfallet nära 10 %. I Sydamerika däremot no-terades en ökning med 2,8 %. Den stora till-växten skedde dock i Kina (+5,2 %) och iSydkorea (+5,7 %). Tillsammans medTaiwan har Kina och Sydkorea på fem år bli-vit dubbelt så stora som Japan i stålproduk-tion. Kina avancerade 1996 till första platsbland världens stålproducenter och var detenda land som producerade mer än 100 Mtråstål.

Inom EU sjönk råstålsproduktionen med5,5 % med den kraftigaste minskningen iItalien och Spanien. LKABs största export-marknad – Tyskland – noterade en produk-tionsnedgång med 5,4 %. Produktionen avråjärn i det viktiga närområdet Sverige ochFinland upprätthölls dock väl och råjärns-produktionen ökade med 3,6 % respektive9,6 %.

Produktionsminskningen inom EU varkraftigast under första halvåret och en vissförbättring kunde märkas under hösten. Ennormalisering av stållagren, ökad efterfrå-gan från vissa stålkonsumerande branscheroch gynnsammare förutsättningar för stål-exporten gav då bättre balans mellan utbudoch efterfrågan och tillät vissa prisförbätt-ringar på stål.

I början av 1997 accentuerades de finan-siella och strukturella problemen i denbelgiska stålindustrin. Då gick Forges deClabecq i konkurs samtidigt som UsinesGustave Boël stängde sin masugn inför ettplanerat samgående med Hoogovens.

JÄRNMALMSMARKNADEN

Rekordåret 1995 upprepades inte

För världsproduktionen av järnmalm var1995 ett rekordår. Då översteg produktio-nen för första gången 1 miljard ton. Däravexporterades knappt hälften eller 447 Mt,vilket även det var den högsta nivån någon-sin.

Rekordnivåerna kunde inte upprätthål-las under 1996. Istället sjönk såväl produk-tion som handel med preliminärt 10–15 Mt.För helåret blev exempelvis produktionen1 % eller 14 Mt lägre och exporten 3 % eller13 Mt lägre än under 1995. Orsaken till delägre nivåerna var främst minskad råjärns-produktion i de stora importområdenaVäst- och Östeuropa samt Japan. Kinapasserade Tyskland och gick upp på andraplats efter Japan som största järnmalms-importerande land.

Nedgången i handeln drabbade enbartsinterfines och styckemalm, medan handelnmed pellets fortsatte att öka. Härtill bidrogbl a den ökade världsproduktionen av järn-svamp (DRI/HBI) som framställs ur DR-pellets. Järnsvampsproduktionen ökadebåde i importländerna i Mellanöstern ochSydostasien och i de självförsörjande ledan-de producentländerna Venezuela, Indienoch Mexico.

8

M a r k n a d s ö v e r s i k t

Världens produktion

av råstål

Råstålsproduktionen i världen harmer än fördubblats sedan 1960-

talet. För resten av 1990-taletpekar prognoserna på en ökning i

snitt med 2 % per år.

200

400

600

800

1 000

20001990198019701960

Mt

Världens export av

järnmalm

Världsexporten av järnmalm äridag mer än 3 gånger större än på

1960-talet. Den bedöms kommaatt öka med knappt 2 % per år fram

till år 2000. Pelletsexporten för-väntas öka med 3%.

100

200

300

400

500

20001990198019701960

Mt

De största stålproducerande länderna

(miljoner ton)

1996 1990

1. Kina 100,4 (+ 5,2) 66,32. Japan 98,8 (– 2,8) 110,33. USA 94,6 (– 0,6) 89,74. Ryssland 49,2 (– 4,2) 89,65. Tyskland 39,8 (– 5,3) 38,46. Sydkorea 38,9 (+ 5,7) 23,17. Brasilien 25,2 (+ 0,6) 20,68. Italien 24,5 (– 11,7) 25,59. Ukraina 22,1 (– 1,2) 52,6

10. Indien 21,8 (+ 4,9) 15,0

27. Sverige 4,9 (–0,3) 4,5

Siffror inom parentes anger förändring i % jämfört med1995. Källa: IISI

Exportpriser på stål

300

350

400

450

500

550

600

96959493929190898887

USD/ton

Diagrammet visar EU-verkensfob-priser på kallvalsad tunnplåt

för export till tredje land.

Världshandeln med järnmalm 1996 (miljoner ton)

Exportområden

Australien 136 (– 1)Brasilien 130 (– 2)Indien 32 (– 1)Afrika 31 (– 3)f d Sovjet 30 (– 1)Kanada 28 (– 1)Skandinavien 17 (– 2)Övriga 31 (– 2)

434 (– 13)

Uppgifterna för 1996 är preliminära. Siffror inom parentes anger för-ändring i miljoner ton jämfört med 1995. Skillnaden mellan totalsum-morna beror på ofullständig statistik samt malmfartygsförlisningar.

Källa: UNCTAD

En global marknad

De största exportörerna av järnmalm ärAustralien och Brasilien med tillsammans60 % av den totala exporten. De största im-portregionerna är EU och Japan som till-sammans svarar för en nästan lika stor andelav den totala importen.

LKAB svarar för 2 % av världsproduktio-nen och 4 % av världens export.

Järnmalmsmarknaden är global. Under1995 exporterade Australien t ex 25 Mt tillVästeuropa samtidigt som Brasilien expor-terade 27 Mt till Japan.

9

Den totala världshandeln medjärnmalm sjönk under 1996.Nedgången drabbade dock

inte handeln med pellets somistället fortsatte öka.

Importområden

Västeuropa 131 (– 15)Japan 119 (– 1)Kina 44 (+ 3)Östeuropa 35 (– 2)Sydkorea 34 (– 1)USA 18 (+ 1)Taiwan 10 (+ 1)Övriga 36 (+ 2)

427 (– 13)

LKABs LEVERANSER

LKAB levererade 20,6 Mt förädlade järn-malmsprodukter under 1996, varav 4,7 Mttill Sverige och 15,9 Mt på export. Leveran-serna till andra EU-länder var 11,5 Mt mot-svarande 56 % av de totala leveranserna.Pelletsleveranserna ökade med nära 6 %och uppgick till 13,9 Mt, vilket var 67 % avden totala leveransvolymen.

Leveransvolymen 1996 påverkades avstrejken i Narvik samt en konjunkturmäs-sigt betingad lägre efterfrågan. Dessutomupphörde all handel med högfosformalmunder året.

För LKABs del inleddes 1997 med ensvag efterfrågan på pellets, vilket bl a berod-de på att två av företagets belgiska kunderdrabbades av finansiella och strukturellaproblem. Ökade leveranser till Norden ochtill kunder utanför Europa väntas dockkompensera en lägre efterfrågan i Belgien.

PRISFÖRHANDLINGARNA FÖR 1997

Till följd av den starka efterfrågan sområdde 1995 steg 1996 års järnmalmspriser– för LKABs del med drygt 6 %. Införförhandlingarna om 1997 års priser hademarknaden försvagats och efterfråganminskat. Detta ledde till krav på pris-sänkningar.

Liksom tidigare år etablerades nivån iförhandlingarna mellan de australiskamalmproducenterna och den japanska stål-industrin. I januari 1997 träffade BrokenHill Pty Co och den japanska stålindustrinen första överenskommelse som innebar1,1 % prishöjning på sinterfines och oför-ändrat pris på styckemalm. Uppgörelsenåterspeglar det långvariga beroendeförhål-landet mellan australisk gruvindustri ochjapansk stålindustri samt osäkerheten kringden japanska stålkonjunkturens utveckling.Överenskommelsen följdes snabbt av lik-nande uppgörelser för andra leverantörertill Japan. Därmed var den generella pris-nivån på världsmarknaden etablerad.

I Europa kom brasilianska CVRD och dentyska stålindustrin överens om 1,1 % pris-höjning på fines fob Tubarao. Eftersom sjö-frakterna gått ned sedan förra årets prisupp-görelse kunde mer närbelägna leverantörerinte uppnå samma procentuella prishöjningsom CVRD.

En första indikation om pelletsprisernakom i slutet av januari, då Iron Ore Com-pany of Canada och den tyska stålindustrinkom överens om en sänkning av pellets-priset med 1 %.

LKABs första prisuppgörelse kom i bör-jan av februari. Då gjordes en överenskom-melse med Hoogovens som innebar oför-ändrade priser på fines. Förhandlingarnaom pelletspriset drog ut på tiden och någraveckor senare träffade LKAB en uppgörel-se med den tyska stålindustrin om en sänk-ning av olivinpelletspriset med 1,25 %.

UTSIKTER FÖR 1997 OCH FRAMÅT

Inom branschen råder en försiktig optimismoch vissa prognoser utesluter inte att värl-dens stålkonsumtion kommer att nå en nyrekordnivå 1997. Fortsatt stark tillväxt avkonsumtionen väntas främst i Asien ochSydamerika. Även i Västeuropa väntas enuppgång – om än från en låg nivå. I Ryss-land finns förhoppningar om en ökad in-hemsk stålkonsumtion, vilket i så fall skulleminska landets export av stål. Det finnsdock även orosmoment i framtidsbilden.Japans stålindustri har fortfarande struktu-rella problem att lösa och osäkerhet råderom styrkan i den amerikanska stålkonjunk-turen.

På ett par års sikt är utsikterna relativtgynnsamma. Världskonsumtionen av stålberäknas öka med totalt 2 % per år fram tillår 2000. I stort sett hela denna ökning– drygt 60 Mt – beräknas ske i Kina, övrigaAsien, Latinamerika och Östeuropa. I Väst-europa väntas konsumtionen ligga förhål-landevis stabil kring nuvarande nivå på135 Mt.

10

LKABs leveranser 1996

Totalt 20,6 Mt

Sverige*4,7

Finland2,4

Tyskland5,0

Benelux3,4

Frankrike0,7

Fjärran Östern1,8

Mellanösternoch Afrika

2,0

Övriga0,6

Prisutveckling

järnmalmsprodukter

Efter flera år av prissänkningarvände priserna uppåt under 1995

och 1996. För 1997 blir priserna förLKABs del i stort sett oförändrade.

LKAB har dock en fraktfördel iEuropa jämfört med mer avlägsna

leverantörer.

20

30

40

50

60

9796959493929190898887

US cent/unit

CVRD Pellets (fob Tubarao)

LKAB Pellets (fob Narvik)

Kiruna B Fines (fob Narvik)

CVRD Fines (fob Tubarao)

LKABs genomsnittspris

Förutom av det faktiska priset på-verkas genomsnittspriset av pro-duktmixen och dollarkursen. Enviktig orsak till de senaste årensökning är högre förädlingsgrad.

0

50

100

150

200

250

96959493929190898887

Kr/ton

* Inklusive leveranser till dotterbolagetMinelco på 0,2 Mt.

Omkring 80 % av LKABs leveran-ser går till europeiska stålverk.

11

LKABs leveranser

Förändring

(Mt) 1996 1995 %

Leveranser totalt 20,6 21,4 –3,6– varav pellets 13,9 13,1 +5,8

Export totalt 15,9 17,1 –7,0– varav pellets 9,5 9,3 +2,1

Under 1996 levererade LKAB20,6 Mt förädlade järnmalms-produkter. Pelletsleveran-serna ökade med nära 6 %och utgjorde därmed 67 % avden totala leveransvolymen.

Den nya malmhamnen i Luleåtogs i drift i slutet av septem-ber 1996. Hela transportked-jan i hamnen, från lossning avmalmtågen till lastning avfartygen, sker med modernteknik och effektivare utrust-ning. Stor hänsyn till miljönhar tagits vid utformningenav hamnanläggningen.

PRODUKTION

LKABs produktionsenheter består av gruvorna och

malmförädlingsverken i Kiruna och Malmberget.

Kiruna-verksamheten omfattar även ett anriknings-

och pelletsverk i Svappavaara.

Kiruna

I Kiruna bröts 21,4 Mt råmalm under 1996.Detta förädlades till 14,3 Mt färdiga produkter,varav pellets utgjorde 10,7 Mt.

Produktionen i Kiruna fick kännbara effekterav den månadslånga strejken i Narvik och undernågra veckor i oktober tvingades LKAB stoppapelletsproduktionen. Tillsammans med en lägreefterfrågan innebar detta att 1996 volymmässigtinte blev ett lika bra år som 1995. Den totala pro-duktionen sjönk med 0,5 Mt jämfört med före-gående år. Trots begränsningarna ökade dockproduktionen av pellets med drygt 0,6 Mt. Pro-duktionen av högfosformalm i Kiruna upphörderedan under 1995 och det gångna året har leve-ranser skett från lager.

Anläggandet av den nya huvudnivån på 1 045meter fortsätter planenligt och i maj 1997 skaden successivt tas i drift. Fram till och med 1999kommer såväl den gamla som den nya transport-nivån att användas, varefter all malmproduktionkommer att hanteras via den nya nivån.

Förberedelserna för brytning av Sjömalmenstartar under 1997. Sjömalmen är den del avmalmkroppen som delvis ligger under sjönLuossajärvi. Anläggningsarbetena börjar underåret med förberedelser för sjötömning och ort-drivning under jord. År 2002 börjar Sjömalmenge rågods för pelletstillverkning.

Malmberget

Råmalmsproduktionen i Malmberget blev 11,5Mt och av detta framställdes drygt 7,0 Mt färdigaprodukter.

Verksamheten i Malmberget drabbades intealls av Narviksstrejken. Tvärtom blev produktio-nen här den högsta sedan rekordåret 1974. Jäm-fört med föregående år steg produktionen med0,1 Mt och pelletstillverkningen ökade meddrygt 10 % till 4,3 Mt.

För att öka råmalmstillförseln har LKABbeslutat att hematitmalmen i Malmberget ska

12

L K A B s v e r k s a m h e t 1 9 9 6

Brytning

I LKABs gruvor bryts årligen merän 30 miljoner ton råmalm med

avancerad gruvteknik.

Förädling

Råmalmen förädlas till över 20miljoner ton färdiga produkter.

Pellets är LKABs mest förädladeprodukt.

Järnvägstransporter

Järnmalmsprodukterna fraktas påMalmbanan till utskeppnings-hamnarna i Narvik och Luleå.

LKAB – EN

PROCESSINDUSTRI

LKABs verksamhet bildar ettsammanhållande flöde som sträcker

sig från brytning och förädling avjärnmalmen till transporterna av fär-

diga produkter från gruvorterna tillhamnarna.

Utskeppning

I hamnarna lastas varje år omkring500 malmfartyg för vidare

transport till kunder både i Europaoch mer avlägsna marknader som

t ex Asien.

brytas och förädlas. Härigenom kan produk-tionen av färdiga produkter öka till 8,7 Mt,vilket är en kapacitetshöjning med nära25 %. Investeringen uppgår till 226 Mkr ochproduktionen beräknas starta i maj 1998.Projektet möjliggör att Malmbergets malm-reserv till fullo kan tas till vara.

Beslut har även fattats att bygga ett auto-matiskt system för lastning av malmtågen.Investeringen på knappt 100 Mkr innebär eneffektivisering av malmtransporterna ochanläggningen beräknas vara i drift i slutet av1997.

I mars 1997 togs det viktiga beslutet omatt investera 672 Mkr i en ny huvudnivå iMalmberget på 1 000-metersnivån. Därmedkommer gruvans livslängd att förlängas medtio år och mer än 110 Mt malm blir tillgäng-ligt för brytning. Anläggningsarbetena bör-jar under 1997 och den nya huvudnivån –M 1 000 – ska stå klar år 2001.

LOGISTIK

Logistikenheten består operativt av verksam-

heterna i Narvik och Luleå malmhamnar samt

av det nybildade järnvägstransportföretaget

MTAB.

Strejker stoppade transporter och

utskeppningar

Malmtransporterna stördes av flera strejkerunder året. Kring månadsskiftet maj/juni ut-bröt två vilda strejker bland SJs lokförare.Den första strejken varade något dygnmedan den andra tog en vecka att lösa.Orsaken var missnöje med pensions- och se-mestervillkoren i samband med övergångenfrån SJ till MTAB. Frågan komplicerades avatt huvuddelen av lokförarna är organiseradesom tjänstemän och övriga tillhör LO-kollektivet. Det har därför varit omtvistatoch oklart vilket förbund som ska vara fackligföreträdare. Konflikten resulterade i att lok-förarna tills vidare fortsätter att vara SJ-an-ställda och att MTAB – i avvaktan på en slut-lig lösning – istället hyr in lokförartjänsterna.

Vid malmhamnen i Narvik inleddes islutet av september en strejk som varade ifyra veckor. Det var oro inför effekterna avnödvändiga organisationsförändringar ochpersonalneddragningar som mynnade ut ikrav på sänkt pensionsålder och garanti mot

uppsägningar. LKAB tillbakavisade kraveneftersom de avvek från de villkor som gällerinom övriga delar av koncernen samt gene-rellt på den norska och svenska arbetsmark-naden. Kompromisslösningen som parternaenades om innebär att pensionsåldern underen femårsperiod sänks till 58 år, vilket är lik-artade villkor som vid tidigare personalned-dragningar tillfälligt har gällt för anställdavid de svenska enheterna.

Lokförarstrejkerna fick enbart begränsa-de effekter på verksamheten. Den månads-långa Narviksstrejken innebar däremot attutskeppningarna från hamnen stoppades. Avde planerade leveranserna över Narvik kun-de drygt 0,5 Mt transporteras till Luleå ochistället skeppas ut därifrån. LKAB förloradedock 0,8 Mt i leveranser till kunder somvalde att senarelägga sina avhämtningar ellerköpa malm från andra malmleverantörer.

Strejken i Narvik inföll samtidigt som dennya malmhamnen på Sandskär i Luleå togs idrift. Att utskeppning då kunde ske frånbåde den nya och den gamla hamnen bidrogtill att så pass stor kvantitet kunde levererasfrån Luleå under strejken. Transporterna avmalm till den gamla hamnen på Svartön upp-hörde i slutet av december. Kvarvarandemalmlager kommer att skeppas ut undervåren och sommaren 1997.

Bortsett från strejkeffekterna har malm-transporterna fungerat bra under året ochdriftsstörningarna har varit få.

Årets totala skeppningar från Narvikminskade med 1,8 Mt till 13,4 Mt. Antaletfartygsavgångar var 171(198) och varje far-tyg lastade i genomsnitt 77 000 (76 000) ton.Över Luleå levererades 7,2 Mt, vilket är 0,8Mt mer än föregående år. Av detta leverera-des 2,7 (2,4) Mt till SSAB i Luleå. Skepp-ningarna ökade med 0,6 Mt till 4,6 Mt.Antalet fartygsavgångar var 327 (325) ochgenomsnittslasten uppgick till 14 400(12 000) ton.

Ny effektiv hamnanläggning i drift

I och med idrifttagandet av Luleås nya malm-hamn i oktober har LKABs logistiksystemkompletterats med en modern, effektiv ochmiljövänlig hamnanläggning. Med den nyaanläggningen blir effektivitetsvinsterna ihamnarbetet betydande och driftskostnader-na beräknas bli halverade.

13

Produktion

LKABs totala produktion minskademed 2 % under 1996. Produkt-

mixen ändrades med högre andelpellets i både Kiruna och

Malmberget.

0

5

10

15

20

25

96959493929190898887

Mt

Kiruna

Totalt

Malmberget

Produktivitet

Produktiviteten har förbättratsmed över 50 % under de senaste

tio åren.

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

96959493929190898887

ton/anställd

MTAB TAR ÖVER

Från och med den 1 juli 1996 är det MTAB

(Malmtrafik i Kiruna AB) som driver malm-

transporterna på Malmbanan. Därmed har en

mer än hundraårig SJ-verksamhet upphört. På

sätt och vis kan cirkeln nu sägas vara sluten:

Malmbanan till Malmberget byggdes och drevs

en gång av samma intressenter som bedrev

gruvverksamheten. Nu är det återigen gruvin-

tresset som styr malmtrafiken eftersom LKAB

är majoritetsägare i MTAB.

Full kontroll

Transportkostnaderna är en stor del avLKABs kostnadsmassa och därmed av storbetydelse för företagets konkurrenskraft.Det var 1991 som LKAB bestämde sig föratt försöka bryta de statliga järnvägsmono-polen och få full kontroll över malmtrans-porterna mellan gruvorna och hamnarna.I samband med LKABs framtidssatsningari Kiruna gjordes analyser som visade attradikalt sänkta transportkostnader var enförutsättning för att de stora investeringar-na skulle bli lönsamma.

Principbeslutet om investeringarna vill-korades därför av att LKAB fick full kon-troll över järnvägstransporterna. Målet varatt ta över transporterna i egen regi på densvenska delen av Malmbanan från och med1 januari 1993 och på den norska delen ettår senare. LKAB beviljades också trafike-ringsrätt på den svenska sidan enligt detuppsatta målet, men på den norska sidandröjde det ytterligare två år. I detta läge in-ledde SJ och NSB samarbete och erbjödLKAB ett entreprenadavtal för transporter-na. Ett femårigt avtal tecknades för perio-den 1993–97 och i och med detta avtal sänk-tes fraktkostnaderna för LKAB med 230Mkr per år. Parterna startade även ”ProjektMalmtrafik” – en genomgripande utredningav verksamheten med målsättning att åstad-komma internationellt konkurrenskraftigafraktkostnader på Malmbanan.

En operatör

De fortsatta analyserna visade att enda sät-tet att driva malmtransporterna rationelltvar att de utfördes av en enda operatör.Därför träffade LKAB, SJ och NSB den26 juni 1995 en principöverenskommelseom att bilda ett gemensamägt bolag fördriften. Ett slutgiltigt avtal träffades mellanparterna i november 1995, men först i slutetav juni 1996 godkände det norska StortingetNSBs medverkan.

Stortingsbeslutet innehöll en rad villkor.Bland annat ska LKAB och NSB bidra medmotsvarande vardera 24 miljoner norskakronor i kapital och anläggningar till en nyverkstadsindustri i Narvik. Projektet be-nämns ”Narviks Verksteds Industri” och in-volverar även andra intressenter.

Sedan den 1 juli 1996 ansvarar MTAB förmalmtågstrafiken. Företaget ägs till 51 % avLKAB medan SJ och NSB har 24,5 % var.På den norska sidan bedrivs verksamhetengenom MTABs helägda dotterbolag MTAS.

MTAB drivs på affärsmässiga villkor. Ettsärskilt avtal mellan företaget och LKABreglerar järnvägsfrakterna. För LKABs delär den omedelbara effekten att de årligatransportkostnaderna sänks med ytterligare80 Mkr per år.

Mindre personalstyrka

MTAB förvärvade allt rullande materieloch verkstäder från delägarna. I det norskabolaget är all personal från NSB respektiveLKAB på plats, totalt ca 80 personer. I detsvenska MTAB har ledningen tillsatts ochsamtliga 80-talet berörda från LKAB an-ställdes från och med 1 juli 1996. Förhand-lingarna om anställningsvillkoren för detidigare SJ-anställda tog längre tid och verk-stads- och bangårdspersonalen, även detca 80 personer, anställdes av MTAB förstden 1 januari 1997.

För de svenska lokförarna har ännuingen överenskommelse träffats. De är fort-farande SJ-anställda och hyrs in av MTABtill och med utgången av 1998.

14

Totalt arbetar idag drygt 300 personeri MTAB och MTAS – inklusive de inhyrdalokförarna. Det är omkring 100 personerfärre än när verksamheten drevs av LKAB,SJ och NSB. I första hand är det koncentra-tionen av underhållet till färre verkstädersom givit betydande rationaliseringsvinster.Dessutom har tre administrativa funktionerslagits samman till en enda.

Upprustning en framtidsfråga

Den viktigaste frågan för MTABs framtidär en uppgradering av Malmbanan till30 tons axellast. Idag har den 25 tons axel-last vilket innebär att malmvagnarna kanlasta högst 80 ton vardera. Med en upp-gradering kan vagnslasten höjas till 100 ton.Det innebär att 8–9 tåg om dagen till Narvikskulle klara de transporter som idag kräver12–13 tåg. Detta skulle även öka säkerheteni leveranserna eftersom risken för stör-ningar vid banunderhåll och annan trafikminskar.

LKABs konkurrenter har i stor utsträck-ning tillgång till järnvägar med 30 tons axel-last, vilket ger dem en kostnadsfördel. Föratt säkerställa LKABs konkurrenskraft ochför att klara transportbehovet kring sekel-skiftet, som beräknas till 25 Mt per år, krävsen lösning på banfrågan.

En gemensam utredning av Svenska Ban-verket och norska Jernbaneverket om axel-lasten på Malmbanan beräknas bli klarunder 1997. Möjligheterna är stora att ettpositivt beslut kommer att tas redan undervåren och en uppgradering kan bli aktuelli början av 2000-talet.

Stora investeringar

MTAB står inför en generationsväxling avdet rullande materielet inom en tioårs-period. Det innebär byte av hela lok- ochvagnparken till en ny, underhållsvänlig ochdriftsäker generation – en investering i stor-leksordningen 1,5 miljarder kronor. Projek-tering av lok och provning av prototyp-vagnar pågår. Om en uppgradering avMalmbanan genomförs kommer utrustning-en att bytas ut tidigare eftersom en ökadlastkapacitet kräver tyngre lok och krafti-gare vagnar.

Resultatet enligt planerna

MTABs resultat för andra halvåret 1996påverkades negativt av strejken i Narvik.Dessutom drabbades verksamheten avdriftsstopp efter ras på den norska sidan avMalmbanan. Exklusive effekterna av dessahändelser följde resultatet fastställda pla-ner.

15

MTAB

Mkr 1996 1995

Omsättning 247 0Rörelseresultat efteravskrivningar 6 0Resultat efter finansiellaintäkter och kostnader –3 –4

Omsättningstillgångar 64 29Anläggningstillgångar 469 0Justerat eget kapital 245 28Avkastning på egetkapital, % neg negAntal anställda 31/12 146 0

Ett tågsätt på Malmbananbestår av 52 vagnar som

vardera kan lasta 80 ton. Ettmalmtåg kan således totalt

lasta över 4 000 ton järn-malmsprodukter.

Varje dag trafikeras Malm-banans olika delar av ett 20-tal

lastade malmtåg.

Kimit AB

Kimit är ett av Sveriges ledande företag inomsprängmedel och sprängteknik med en mark-nadsandel på nära 50 %. Företaget bildades 1975och har idag verksamhet i Kiruna, Eskilstunaoch Göteborg. En lager- och försäljningstermi-nal är dessutom under uppbyggnad i Stockholm.

Två tredjedelar av Kimits produktion går tillLKABs gruvor, som i sin tur svarar för en tredje-del av landets totala sprängämnesförbrukning.Tillsammans med LKAB vidarutvecklas pro-dukter och sprängteknik. Kimit har successivtutökat kundkretsen och levererar idag till såvälandra gruvföretag som till anläggningsindustrin.Företagets specialitet är s k bulksprängämnenoch här svarar Kimit ofta även för laddning ochaptering, vilket sker med egenutvecklad maskin-utrustning. Det flytande vattenbeständiga emul-sionssprängämnet Kimulux R är företagetsstörsta produkt och svarar för 80 % av produk-tionen.

Omsättningen 1996 steg med 10 % till 199(180) Mkr, främst som följd av en 7-procentigvolymökning. Försäljningen till andra kunderän LKAB ökade med 4 %. Resultatet efterfinansiella intäkter och kostnader blev 49 (35)Mkr.

Minelco

Minelco bildades 1989 för att utveckla nya an-vändningsområden för ren järnoxid som kanutvinnas ur LKABs malmer. Verksamheten ärtekniskt specialiserad och går ut på att utnyttjajärnoxidens unika egenskaper som industrimine-ral. Viktiga användningsområden är pulver-metallurgi, värmelagringsteknik och tungbetong.Därutöver finns flera användningsområden somhar goda utsikter att växa genom företagets sats-ningar på produkt- och marknadsutveckling.Under året har leveranser skett till bl a Stor-britannien för strålskyddsanvändning på sjukhusoch till Polen för rening av kol.

Cirka 73 % av Minelcos omsättning utgörs avexport och dotterbolag finns i Nederländernaoch Storbritannien. Under 1996 uppgick omsätt-ningen till 112 (114) Mkr och resultatet efter fi-nansiella intäkter och kostnader blev oförändrat9 Mkr.

16

Kimit AB

Sprängmedel och sprängteknik.

Minelco

Specialprodukter ur järnoxid.

LKAB Fastighets AB

Bostadsfastigheter i Malmfälten.

G-Drill AB

Utveckling av borrteknik(till 30 % ägt av Sandvik

Rock Tools).

Kiruna Grus & Sten-

förädling

Grus- och betongproduktionsamt bergförstärkning(till 45 % ägt av Siab).

ÖVRIGA DOTTERBOLAGSamtliga LKABs dotterbolag har

verksamhet som är kopplad tilleller utgör ett direkt stöd för järn-

malmsrörelsen. Förutom MTABoch försäljningsbolagen är de fem

viktigaste dotterbolagen:

LKAB Fastighets AB

LKAB har sedan 1900-talets början erbjuditde anställda attraktiva bostäder på verk-samhetsorterna. LKAB Fastighets AB(FAB) bildades 1980 och beståndet omfat-tar idag 400 fastigheter med 2 200 lägen-heter i Kiruna, Malmberget och Luleå.Cirka 45 % av lägenheterna hyrs ut tillLKAB-anställda inklusive pensionärer.

I Kiruna och Gällivare kommuner råderför närvarande ett överskott på bostäder.FABs andel outhyrda lägenheter är under3 %, vilket är väsentligt lägre än fastighets-marknaden i övrigt på orterna. Omsättning-en 1996 uppgick till 98 (96) Mkr. Resultatetefter finansiella intäkter och kostnader blev2 (3) Mkr.

G-Drill AB

G-Drill bildades 1989 för att utveckla en nyunik vattendriven borrteknik. Den byggerpå en hydraulisk sänkhammare som drivs avvatten i stället för hydraulolja. Därigenomuppnås bl a ökad borrhastighet, lägre ener-giförbrukning, hög precision och minskaddammbildning. Utvecklingsarbetet harskett i samarbete med LKAB. G-Drillshuvudprodukt – Wassara-hammaren – harsuccessivt kommit att svara för en större delav LKABs totala produktionsborrning.Leveranser har även skett till två kanaden-siska gruvföretag.

De viktigaste användningsområdena förG-Drills produkter finns inom gruv- och an-läggningverksamhet. En stor potential finnsdessutom inom olje- och gasborrningsindu-

strin. Sedan flera år driver G-Drill ett ut-vecklingsprojekt inom detta område till-sammans med bl a Statoil.

Under 1996 förvärvade Sandvik RockTools 30 % av aktierna i G-Drill samtidigtsom ett nära samarbete mellan företagenetablerades. En kommersiell lansering avden nya tekniken påbörjades under året.Omsättningen för 1996 uppgick till 16 (15)Mkr och resultatet efter finansiella intäkteroch kostnader blev –3 (–3) Mkr.

Kiruna Grus & Stenförädling

Kiruna Grus & Stenförädling (KGS), till55 % ägt av LKAB, startade som grus- ochbetongleverantör på 1960-talet men arbetarnumera också med torvproduktion ochbergförstärkning. För det senare ändamåletär speciella betongsprutningsaggregat sta-tionerade hos LKAB.

I KGS-koncernen ingår verkstadsföreta-gen KGS Contracting och KGS Mekaniska.KGS Contracting är specialiserat på materi-alhantering inom industrin. KGS Mekanis-ka – med 46 av KGS totalt 76 anställda – ar-betar med stålkonstruktioner och maskin-bearbetningar. Under året har företaget bl atillverkat brodetaljer till den nya HögaKusten-bron samt bergtappar till Kiruna-gruvans nya huvudnivå.

Omsättningen 1996 steg till 152 (110)Mkr, främst beroende på ökad försäljninginom bergförstärkning och betong. Resulta-tet efter finansiella intäkter och kostnaderblev 19 (12) Mkr.

17

LKAB Fastig-

Kimit AB Minelco hets AB G-Drill AB KGS

Mkr 1996 1995 1996 1995 1996 1995 1996 1995 1996 1995

Omsättning 199 180 112 114 98 96 16 15 152 110Rörelseresultat efter avskrivningar 38 25 6 7 5 5 –2 –1 18 10Resultat efter finansiella intäkteroch kostnader 49 35 9 9 2 3 –3 –3 19 12

Omsättningstillgångar 182 150 40 36 7 8 11 8 72 63Anläggningstillgångar 32 31 3 1 62 62 4 7 18 19Justerat eget kapital 166 138 36 31 20 19 1 1 59 48Avkastning på eget kapital, % 23 20 18 23 15 8 neg neg 26 17Antal anställda 31/12 79 77 6 6 36 37 6 6 76 75

Flera viktiga beslut av strategisk betydelse för

LKABs framtid har tagits under 1996. Hematit-

malmen i Malmberget ska börja brytas liksom

den s k ”Sjömalmen” i Kiruna. En pilotmasugn

i Luleå ger förutsättningar för en effektivare

produktutveckling. I mars 1997 beslutade

LKAB dessutom att satsa på en ny huvudnivå

i Malmberget.

Ökad råmalmsförsörjning – mer malm ur

Malmberget

Ökad produktion kräver ökad tillförsel avråmalm.

LKAB har framförallt tre möjligheter attöka råmalmsproduktionen för att därige-nom kunna öka produktionen av färdigaprodukter. Dessa tre möjligheter är: Ökadmalmbrytning i Kirunagruvan, ökad bryt-ning i Malmberget samt att återuppta bryt-ningen i Svappavaara dagbrott.

En ökad malmbrytning i Kiruna är detekonomiskt mest fördelaktiga alternativetoch ger den lägsta marginalkostnaden. Det-ta kan dock inte göras före sekelskiftet ef-tersom övergången till den nya huvudnivånkommer att ske de närmaste åren, vilket be-gränsar produktionskapaciteten.

En öppning av Svappavaaragruvan är detdyraste alternativet och blir därför inte ak-tuellt under överskådlig tid.

Ökad brytning i Malmberget är det alter-nativ som visat sig vara tekniskt och ekono-miskt genomförbart de närmaste åren. Be-slut fattades därför under hösten 1996 attbörja bryta och förädla hematitmalm iMalmberget – en investering på 226 Mkr.

I motsats till magnetitmalm är hematit-malm i det närmaste omagnetisk och hardärför varit svårare och dyrare att hanteraur malmförädlingssynpunkt. På grund avdetta har endast magnetitmalmen brutits iMalmbergsgruvan de senaste decennierna.Teknikutvecklingen har nu gjort det möjligtatt med lönsamhet exploatera även hematit-malmen och därmed kan Malmbergets helamalmreserv tas till vara. Brytningen beräk-nas komma igång 1998 och ge ett råmalms-tillskott på 2,0 Mt hematitmalm och 0,7 Mt

magnetitmalm per år, vilket motsvarar enökning av mängden färdiga produkter –huvudsakligen fines – med 1,7 Mt årligen.Kapaciteten i Malmberget ökar därmedmed nära 25 %. För LKABs totala kapacitetinnebär det en ökning med drygt 7 %.

Längre livslängd för nya huvudnivån

I december 1996 beslutade LKABs styrelseatt satsa nära 400 Mkr på att bryta den s k”Sjömalmen” i Kiruna. Sjömalmen är dennorra delen av gruvans fem kilometer långamalmkropp som går in under sjön Luossa-järvi, vilken delvis måste tömmas för att för-hindra vatteninbrott i gruvan. Alla tillståndär klara och brytningen beräknas kommaigång år 2001.

Investeringen innebär att ytterligare100 Mt råmalm, motsvarande 60 Mt färdigaprodukter, blir tillgänglig för brytning frånden nya huvudnivån på 1 045 meter. I ge-nomsnitt kommer 4–5 Mt råmalm att brytasper år i området. Avsikten med brytningenav Sjömalmen är inte att öka den årliga tota-la råmalmsproduktionen i gruvan. Däremotkommer livslängden för transportanlägg-ningarna på den nya huvudnivån att för-längas med fyra år – från år 2014 till 2018.

Att Sjömalmen nu blir tillgänglig förbrytning är också av vital betydelse förKirunagruvans möjligheter att överleva pålängre sikt. Sjömalmen kommer att utgöraca en tredjedel av den malmreserv som mås-te ligga till grund för beslut om gruvans fort-satta avsänkning under 1 045 meters nivån.

Ökad kapacitet – när marknaden behöver

När det nya pelletsverket i Kiruna togs idrift för drygt två år sedan ökade LKABstotala pelletskapacitet med över 35 %.Under 1997 bedöms kapaciteten öka medytterligare några procentenheter till drygt16 Mt genom mindre modifieringar ochtrimningsåtgärder. Någon vidare utbyggnadav pelletskapaciteten planeras för närvaran-de inte. Studier av olika möjligheter till ka-pacitetshöjningar pågår dock kontinuerligt.Det som kan bli aktuellt är ombyggnader av

18

F r a m t i d s s a t s n i n g a r

Investerings-

programmet

Det stora investeringsprogramsom LKAB beslutade åren1992–94 omfattade följande:

– Nytt anriknings- och pellets-verk i Kiruna.Driftstart: januari 1995.Kostnad: 1,7 miljarder kronor.

– Ny huvudnivå i Kiruna.Driftstart: maj 1997.Kostnad: 2,6 miljarder kronor.

– Ny malmhamn i Luleå.Driftstart: september 1996.Kostnad: 500 Mkr, varavLKABs andel 300 Mkr.

Av dessa investeringar omtotalt 4,6 miljarder kronor harhittills motsvarande 3,6 miljar-der kronor genomförts.

Under 1996 togs följande in-vesteringsbeslut:

– Brytning av hematitmalm iMalmberget.Driftstart: 1998.Kostnad: 226 Mkr.

– Brytning av ”Sjömalmen”i Kiruna.Driftstart: 2001.Kostnad: 396 Mkr.

– Pilotmasugn i Luleå.Driftstart: 1997.Kostnad: 52 Mkr.

Kommande investeringsbehov:

– Ny huvudnivå i Malmberget.(Beslutad i mars 1997.)Driftstart: 2001Beräknad kostnad: 672 Mkr.

– Byte av rullande materiel påMalmbanan inom 10 år.Beräknad kostnad: 1,5 miljar-der kronor.

de äldre pelletsverken i Kiruna och Svappa-vaara samt en ersättning av och kapacitets-ökning i stålbandverket i Malmberget. Sam-mantaget kan dessa åtgärder öka den årligakapaciteten med ett par miljoner ton per årså snart marknadsförutsättningar finns.

Ny pilotmasugn – strategiskt viktig

Planerna på en egen testanläggning för pro-dukt- och processutveckling förverkligadesi och med beslutet hösten 1996 att investeradrygt 50 Mkr i en pilotmasugn i Luleå. FörLKAB är detta en strategisk investering förframtiden. Härigenom läggs grunden för attkunna utveckla ett världsledande konceptför masugnar baserat på 100 % pellets.

Ett effektivare transportsystem

Den nya malmhamnen i Luleå innebar attLKAB fick en modern, miljövänlig och ef-fektiv hamnanläggning. Effektivitetsvins-terna är stora och driftskostnaderna beräk-nas bli halverade jämfört med den gamlahamnen.

Genom att ta över ansvaret för järnvägs-transporterna har LKAB-koncernen nuockså tagit på sig ansvaret för att vidareut-veckla och effektivisera transporterna påMalmbanan. Införandet av en ny effektivlastningsteknik för malmtågen pågår för till-fället i både Kiruna och Malmberget. Ut-formningen av lossningssystemet i den nyamalmhamnen har medfört att terminaltidenminskat med två timmar. Varje sådan trim-ning av omloppstiderna är väsentlig. Deninnebär att färre lok och vagnar behöver an-skaffas när MTAB står inför ett genera-tionsskifte av det rullande materielet –något som kostnadsberäknats till 1,5 miljar-der kronor och bedöms bli aktuellt inom entioårsperiod. Av största betydelse i dettasammanhang är också den pågående utred-ningen om en höjning av axellasten påMalmbanan från 25 till 30 ton. En högreaxellast är en av förutsättningarna för attLKAB ska nå målet att få ett av världensmest effektiva transportsystem.

19

En viktig del i LKABs framtids-investeringar är de målmedvetnasatsningarna på ny teknik. Mångaled i produktionsprocessen är helt

automatiserade eller fjärrstyrdaoch det krävs avancerade system

för snabb styrning och övervak-ning. Bilden visar fjärrstyrning av

tåg på 1 045 metersnivån frånstyrcentralen som är belägen på775 metersnivån i Kirunagruvan.

LKABs arbete inom FoU syftar till att ständigt

förbättra och utveckla befintliga produkter, till-

verkningsprocesser och dess styrsystem. Ut-

gångspunkten är kundernas behov som kontinu-

erligt förändras. Olika processer kräver malm

med olika egenskaper och stålverken har därför

specifika önskemål och krav.

Masugnsprocessen påverkas av många olikafaktorer som till exempel masugnens stor-lek, temperatur, malmråvarans beskaffen-het, koksens egenskaper och hur den blan-das i olika lager med malmen. För ett lyckatresultat måste alla ingående faktorer stäm-ma i processen. Alla masugnar är olika ochhar individuella behov. LKABs pellets mås-te därför passa i olika miljöer och även kun-na anpassas till ändrade kvalitetskrav. Un-der 1996 har ett intensivt arbete lagts ned påatt klarlägga de metallurgiska egenskapernahos LKABs pellets så att de oavsett mas-ugnsmiljö ger ett optimalt resultat. Omfat-tande fullskaleprov har genomförts för attstudera sambanden mellan pelletskulansegenskaper – främst lågtemperaturhållfast-heten under reduktion – och processbeting-elserna i masugnen. Parallellt med dessaförsök i stor skala har laboratoriestudierskett med samma syfte. Detta arbete kom-mer att fortsätta.

Nya möjligheter för produktutvecklingen

Genom det strategiskt viktiga beslutet attbygga en egen pilotmasugn har LKAB tagitett stort steg mot en effektivare, säkrare ochsnabbare produktutveckling. Masugnen skai första hand användas för att utveckla nyapelletsprodukter och relevanta testmetodersamt utveckla masugnsprocessen för att yt-terligare stärka pelletsproduktens ställningpå marknaden.

Pilotmasugnen ger möjligheter till effek-tivare produktutveckling och minskade led-tider för marknadsintroduktion av nya pro-dukter. Prov i pilotmasugnen kommer i storutsträckning att kunna ersätta de fullskale-prov som idag måste göras i kundernas mas-ugnar, där tillgängligheten är begränsad.

När den nya testanläggningen står klar attanvända i slutet av 1997 kommer LKAB attständigt ha tillgång till testtid. Utvecklings-takten kommer att kunna ökas och de olikaleden i den komplexa masugnsprocessenkommer att kunna isoleras och mätas. Detenda som inte kommer att kunna simulerasär storleken på själva masugnen, vilket in-nebär att framtida prov i kunders masugnarendast kommer att omfatta de specifikaegenskaper som hänger samman medugnens storlek.

LKAB kommer att kunna prova pelletsmed olika metallurgiska egenskaper, olikablandningar med olika kemiska egenskaperoch så vidare. Pilotmasugnen har avancera-de mätinstrument och det blir möjligt attmed hjälp av flytande kväve snabbfrysa pro-cessen. Denna kommer därför att kunnamätas och även avbrytas mitt i ett pågåendeskede för att analysera vad som händer påolika nivåer i ugnen. Det blir också möjligtatt mäta hur injektioner av både bränsle ochslaggbildare påverkar processen. Anlägg-ningen ger möjlighet att bygga upp en unikkunskap om beskickningsmaterialens egen-skaper i masugnen.

Driften av pilotmasugnen kommer attske i samarbete med MEFOS (Metallurgis-ka Forskningsstiftelsen) – en oberoendeforskningsstation med stor metallurgiskkompetens.

Bättre DR-pellets

Produktutvecklingen av DR-pellets fort-sätter. Befintliga DR-pellets har förbättratsgenom coating (ytbeläggning). När det gäl-ler den nya generationen av DR-pelletsfortsätter arbetet med att förbättra produkt-egenskaperna, bl a med vidareutvecklingav coating-förfarandet. LKAB planerar attgenomföra fullskaleprov hos kunder under1997.

Under året har fullskaleprov genomförtsmed nya varianter av masugnspellets. Fort-satt utvecklingsarbete kommer att ske ipilotmasugnen före marknadsintroduktionav en ny masugnspellets.

20

F o r s k n i n g o c h U t v e c k l i n g

Parallellt med LKABs produktutveckling ut-vecklas och förnyas råjärnsprocessen och detkommer nya varianter på gamla processer.Denna utveckling ställer nya och ständigtförändrade krav på pelletsprodukterna. Enny process är Corex som tagits i bruk i Syd-korea och till vilken LKAB levererar pellets.

Forskning ger kunskap

Under 1996 fortsatte bergmekanikforsk-ningen och studier av de effekter som kanuppstå vid successivt ökande brytningsdjup.Kunskaperna har bl a kommit till använd-ning vid planering och utformning av schakt-placeringen i Kirunagruvan och kommer

även att vara värdefulla i arbetet med dennya huvudnivån i Malmberget.

När det gäller systemutveckling pågår enkraftfull satsning på processtyrning i malm-förädlingsverken. Avancerade matematiskaprocessmodeller används för styrning avmalning, flotation och pelletisering för att sä-kerställa rätt produktkvalitet. Dessutom harsimulering och fälttester av en ny tågstyr-ningsmodell genomförts under året. Den äravsedd för användning på nya huvudnivåni Kiruna. Parallellt pågår även utvecklingoch införande av system för fjärrstyrning avlastmaskiner och borraggregat samt data-kommunikation.

21

Investeringen i en pilotmas-ugn är en satsning av strate-gisk betydelse för LKAB. Den

möjliggör kortare utvecklings-tider och unika kunskaper om

produkternas egenskaper.

Medeltal anställda i LKAB-koncernen minska-

de något under 1996. Bildandet av MTAB till-

förde visserligen personal men i andra delar av

verksamheten har fortsatta rationaliseringar

lett till personalminskningar. Samtidigt bedrivs

ett arbete som syftar till att successivt höja

kompetensnivån genom intern utbildning och

nyrekrytering.

Ett konkret exempel på rationaliseringsar-betet är att när den nya malmhalmen i Luleåtogs i drift kunde antalet anställda minskasfrån 80 till 30 personer. Genom olika åtgär-der kunde neddragningen ske i det närmas-te utan uppsägningar. Bl a fick ett 20-tal avde övertaliga nytt arbete på en mekaniskverkstad som LKAB samarbetar med.

Pensionsuppgörelsen som träffades isamband med Narviksstrejken innebär attpersonalen på orten kommer att minskamed 100 personer under de närmaste åren.Kostnaden för detta beräknas till 40 Mkr,vilket reserverats i 1996 års bokslut.

Under en övergångsperiod då brytningkommer att ske på två nivåer i Kirunagru-van kan antalet anställda på orten kommaatt öka med 40 personer.

Målstyrning i praktiken

LKAB började 1994 införa målstyrning avarbetet. Det innebär att arbetslagen arbetarmed utgångspunkt från uppsatta mål som ärnedbrutna på arbetsplatsnivå. Därmed harden traditionella arbetsledarrollen försvun-nit. Istället finns en produktionsledare somansvarar för flera arbetslag. Det nya arbets-sättet som krävt kompetensutveckling, sam-tidigt som det givit ett ökat engagemang ochmotivation, är nu infört i större delen avföretaget.

Kompetensnivån höjs efter hand

I takt med att ny teknik införs i företagetförändras kraven på de anställda. Visionenför LKAB är att år 2005 ska 20 % av de an-ställda ha utbildning på högskolenivå ochmajoriteten ska ha gymnasiekompetens.

Dessutom har LKAB en omfattande egenutbildningsverksamhet.

Många anställda har kunskaper inomflera yrkesområden, vilket är helt i linje medLKABs strävanden. Det är till exempel van-ligt att en person som nyanställs är utbildadmekaniker eller elektriker och därefter in-ternutbildas till bergarbetare. På så sätt kanvederbörande både utföra sitt ordinarie berg-arbete och vid behov även vissa reparatio-ner på fordon och anläggningar.

Samarbete med universitet och högskolor

LKAB har samarbete främst med LuleåTekniska Universitet. Det finns flera syftenmed detta samarbete. Företaget ser bl a uni-versitetet som rekryteringsbas för framtidaanställningar. Tillsammans med universite-tet och andra högskolor läggs lämpligaforskningsuppdrag och examensarbeten utpå forskare och studenter.

Få arbetsplatsskador

Jämfört med annan processindustri harLKAB numera en lägre frekvens av olyckori arbetet såväl under som ovan jord. Företa-get har dessutom en låg sjukfrånvaro jäm-fört med annan liknande industriverksam-het. Parallellt med den fysiska arbetsmiljöninriktas idag arbetsmiljöfrågorna på detpsykosociala området, till exempel relatio-ner och stress.

22

L K A B s p e r s o n a l

Medeltal anställda

Medeltalet anställda har minskatnågot under 1996 till följd av fort-

satta rationaliseringar.

Lönekostnader

Lönekostnaderna 1996 var i stortsett oförändrade jämfört med

föregående år och utgör 32 % avden totala kostnadsmassan.

Sjukfrånvaro

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

96959493929190898887

0

300

600

900

1 200

1 500

96959493929190898887

Mkr

Löner

Sociala kostnader

0

2

4

6

8

10

9695949392

%

Arbetsolyckor

(Kiruna och Malmberget)

0

20

40

60

80

100

96959493929190

Antal

Under jord

Ovan jord

Genom ett målmedvetet och syste-matiskt förebyggande arbete har dettotala antalet olycksfall minskat med

över 40 % sedan 1990.

LKAB har en sjukfrånvaro som ärlägre än genomsnittet för svensk

industri. Arbetsmiljöfrågor harhög prioritet i företaget.

23

Det traditionella gruvarbetethar förändrats – avanceradteknik och nya processer ökarkraven. LKAB arbetar mål-medvetet med att långsiktigthöja kompetensnivån.

Storskalig brytning och förädling av malm går

inte att bedriva utan att den omgivande miljön

påverkas. En viktig uppgift för LKAB är att se

till att denna miljöpåverkan begränsas.

LKAB är en processindustri. Den råvara fö-retaget utvinner förädlas steg för steg i enlång process. De största miljöpåverkandefaktorerna är den förändring av landskapet iKiruna och Malmberget som brytningen avmalm innebär, de utsläpp till luft och vattensom produktionen ger upphov till, den dam-ning som finns främst vid hamnarna i Luleåoch Narvik samt energiförbrukningen iverksamheten.

Sett i ett helhetsperspektiv har en ökadanvändning av pellets i Europas stålindustriinneburit att den totala påverkan på miljönkunnat minska, eftersom utsläppen tillluften i kedjan från gruva till stålindustrisjunkit kraftigt.

Beträffande ansvar för slutprodukten såfinns en etablerad hantering av järnskrotsom återvinns i ståltillverkningsprocessen.

Påverkan på landskapsbilden

För att öka malmbasen för den nya huvud-nivån i Kiruna måste en femtedel av sjönLuossajärvi tömmas så att vattnet inte kantränga in i gruvan. I december 1996 besluta-de LKABs styrelse att inleda arbetet meden sådan tömning. Detta beslut har före-gåtts av en omfattande tillståndsgivning somslutgiltigt avgjordes i högsta instans 1995.I LKABs åtagande ingår att minska de syn-liga negativa miljöeffekterna av sjötömning-en. Den framtida torrlagda sjöbottnen skabesås för att bl a motverka dammbildningoch på stora delar ska örter och fjällbjörkarplanteras. Efterbehandlingen av områdetberäknas kosta 12 Mkr.

Gruvverksamheten har även annan på-verkan på landskapet. Gråbergsupplagen iKiruna och Malmberget till exempel fyllstillsammans på med nära 10 miljoner tonvarje år. Tillsammans med länsstyrelsen harLKAB inlett diskussioner om hur de lång-siktiga efterbehandlingsplanerna för gruv-områdena bör utformas. För delar av verk-

samheten finns godkända planer för hur de-ponering och successiv efterbehandling skaske. I vissa fall kan det bli aktuellt att efter-behandla marken först långt in på 2000-talet. Kostnaden för efterbehandlingen avgruvorna och gråbergsupplagen kan fast-ställas först när planerna är klara och god-kända av tillsynsmyndigheten.

Ytterligare en synlig effekt av verksam-heten är sedimentations- och klarningsdam-marna. Gruv- och processvatten går genomstora dammsystem för att gråberget frånsovrings- och anrikningsprocesserna ska se-dimentera. Genom recirkulerande systemblir det möjligt att återanvända vattnet iprocesserna.

Utsläpp till luften

Vid produktion av pellets sker utsläpp tillluft av svaveldioxid, fluorider, klorider,kväveoxider samt stoft. Pelletsproduktio-nen är den helt dominerande orsaken tillgasutsläpp i LKABs verksamhet. LKAB an-vänder olivin, dolomit och bentonit som till-satsmedel vid pelletsproduktion. Svavelfinns i ungefär lika stora delar i bränslet,malmen och tillsatsmedlen. De senasteåren har gasrening i pelletsverken i Kirunavarit en av de viktigaste miljöinsatserna.

Sedan 1980 har LKABs totala utsläpp avsvaveldioxid och stoft mer än halverats ochfluorutsläppen minskat med nästan 45 %,trots att pelletsproduktionen under sammaperiod mer än fördubblats. För 1996 var ut-släppen av svaveldioxid 118 (161) g per pro-ducerat ton pellets, fluorväteutsläppen13 (19) g per ton, klorväteutsläppen 26(36) g per ton, utsläppen av kväveoxider224 (192) g per ton samt av stoft 99 (105) gper producerat ton. Utsläppen av kväve-oxider har sedan 1990 ökat med nära47 % som en direkt följd av att pellets-produktionen under perioden ökat meddrygt 50 %.

Utsläpp till vatten

LKABs verksamhet medför utsläpp tillvatten av framförallt kväve men även avvissa metaller.

24

L K A B o c h m i l j ö n

LKABs Miljöpolicy i korthet

– LKABs verksamhet och produkterska kännetecknas av hänsyn tillmänniska och miljö.

– Miljöarbetet grundas på samman-vägning av vad som är miljö-mässigt motiverat, tekniskt möjligtoch ekonomiskt rimligt.

– LKAB eftersträvar en säker ochstimulerande arbetsmiljö sompräglas av respekt för och tillit tillindividen.

– Fastställda krav är minimikrav.Därutöver eftersträvas aktivt för-bättringar inom ekonomiskt för-svarbara ramar.

– Framgångsrikt miljöarbete kräverekonomiska resurser som skapasgenom nya och effektivare formerför verksamheten. Produkternaska utvecklas så att de ger konkur-rensfördelar i kundernas stålfram-ställning och miljö.

– Verkställande direktören har över-gripande ansvar för miljöfrågorna.Huvudansvaret för det löpandemiljöarbetet har enhetscheferna.Varje enskild medarbetare ska visapersonligt ansvar för hälsa ochmiljö.

– LKAB eftersträvar internkontroll avhög kvalitet och tillämpar arbets-miljösäkring. Risker ska uppmärk-sammas så att förebyggandeåtgärder kan vidtagas.

– Inför investeringsbeslut belysesmiljöfrågorna. Ny teknik värderasmed hänsyn till arbetsmiljö ochmiljöskydd. Investeringar sominnebär mindre belastning påmänniska och miljö ska prioriterasframför i övrigt likvärdiga alterna-tiv.

– LKAB har långsiktig miljöplane-ring och följer utvecklingen avmiljöfrågorna. Vi ska ha goda kun-skaper och bidra till utvecklingeninom miljöområdet i företaget ochi branschen. Vi medverkar i myn-digheternas utredningar.

– Attityden ska kännetecknas avöppenhet och saklighet. De an-ställda ska ges rätt miljöutbildningoch allmänheten informeras ommiljöfrågor av betydelse.

Energiförbrukning

Genom det recirkulerande systemet åter-pumpas mer än 75 % av processvattnet tillanrikningsverken. Det vatten som interecirkulerar transporteras ut i olika sjöar ochälvar. Utsläppen som kan påverka vatten-kvaliteten är främst kväve som kommer frånde sprängämnen som används i gruvorna.Tillskott av kväve i naturen kan medföraökad växtproduktion med igenväxning avsjöar och vattendrag samt syrebrist somföljd.

De metaller som kan finnas i process-vattnet kommer framförallt från upplösningav svavelhaltiga mineral i gråberget. I sam-band med detta frigörs dock även storamängder kalcium-, magnesium- och karbo-natjoner, vilket har en positiv effekt. De mot-verkar nämligen försurning och ger sammaresultat som uppstår vid sjökalkning.

Olja används på många sätt i LKABsverksamhet. Risk för läckage finns bl a frånmaskiner och fordon. Oljeavskiljare har in-stallerats för att skydda mot utsläpp.

Spillvatten släpps i Kiruna, efter rening,ut i det kommunala reningsverket medanLKAB i Malmberget använder biologiskadammar.

Damningen i hamnarna

Stoftutsläpp eller damning uppstår vidmalmhanteringen – vid lastning, lossning,transport och lagring. De största miljöpro-blemen har funnits i hamnarna i Luleå ochNarvik. I Luleå ställdes för sex år sedan kravpå sluten upplagshantering i hamnen. Dehöga kostnaderna för detta gjorde det olön-samt att bygga om den gamla hamnanlägg-ningen. Tillsammans med Luleå kommunoch Banverket anlade LKAB istället en nymalmhamn på Sandskär.

Miljöaspekten var central vid projekte-ringen och byggnationen av denna anlägg-ning. Särskilt viktigt är utrustning för stoft-

utsug samt hantering och rening av spol-vatten. För att minska påverkan på miljönär malmhanteringen i den nya hamnen tillstörsta del inbyggd.

Boende vid den gamla hamnen i Luleåhar stämt LKAB till följd av damningen ochgjort anspråk på ersättning om ett belopp istorleksordningen 15–20 Mkr.

Samtal förs med Luleå kommun om hurefterbehandling av det gamla hamn- ochlagerområdet ska gå till. I Narvik förs diskus-sioner med tillsynsmyndigheten om vad sombör göras för att minska stoftutsläpp och bul-ler – och även här kan hårdare krav kommaatt ställas.

Energiförbrukning

LKABs verksamhet är energiintensiv. Före-taget är en av Sveriges största elkonsumenteroch svarar för drygt 1 % av landets elför-brukning. Under den senaste tioårsperiodenhar en omfördelning av nyttjade energikällorskett. Det är främst förbrukningen av oljasom minskat medan elförbrukningen varitrelativt oförändrad. Sedan 1987 har LKABstotala energiförbrukning ökat med drygt20 % – men inte i samma takt som produk-tionsökningen. Det innebär att energikost-naden per ton färdig produkt minskat från24 till 22 kronor i löpande penningvärde un-der perioden. Mätt i förhållande till rörelse-kostnader före avskrivningar har energikost-naden minskat från 16 % 1987 till 12 % 1996per ton färdig produkt. Några av de viktigas-te orsakerna till denna minskning är installa-tion av avgaspannor i pelletsverken ochövergång från olja till kol i pelletsproduktio-nen. Styrningen av gruvventilationen har för-bättrats och eldrivna frontlastare har tagits ibruk under jord.

De senaste årens viktigaste miljöåtgärder

Ur miljösynpunkt har de senaste tre årensviktigaste åtgärder varit byggandet av dennya hamnen i Luleå som var klar 1996, gas-reningen i det nya pelletsverket i Kiruna 1995samt gasreningen i det gamla verket 1996.

Förberedelser för miljöprövning införökad pelletsproduktion har påbörjats iMalmberget. I Kiruna miljöprövades pellets-produktionen 1992. Här kommer förnyadprövning av miljövillkor för övrig verksam-het att ske under 1997.

25

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

96959493929190898887

MWH, tusental

Olja

El Kol

Drivmedel

LKABs verksamhet innebärmed nödvändighet miljö-

påverkan och förändring avlandskapet. De gråbergstippar

som omger berget Kiruna-vaara fylls på med flera

miljoner ton varje år. De äldreterrasseringarna på bergets

norra sida är K-märkta.

LKABs utsläpp till luften

LKABs kapacitetsutbyggnad skerutifrån stränga miljökrav. Sedan1980 har LKABs utsläpp av stoft,svaveldioxid och fluor i stort setthalverats, samtidigt som pellets-

produktionen mer än fördubblats.

0

4

8

12

16

20

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

96908580

Utsläpp (ton)

Pelletsproduktion

Svaveldioxid

Stoft

Fluor

Pellets (Mt)

Under den senaste tioårsperiodenhar oljeförbrukningen minskat

medan andelen el varit i stort settkonstant.

INDUSTRIVERKSAMHETEN

Verksamheten i LKABs moderbolag består av

en industriell del – LKABs kärnverksamhet –

och en finansiell del.

För att korrekt kunna bedöma verksamhe-ten och dess utveckling är det nödvändigtatt särskilja industriverksamheten från denfinansiella delen i moderbolaget. En förut-sättning för LKABs långsiktiga överlevnadär att industriverksamheten är lönsam obe-roende av företagets finansiella netto.LKAB genomför just nu ett omfattande in-vesteringsprogram och även de kommandeåren finns stora investeringsbehov som krä-ver finansiering. Detta innebär att kassaflö-det från industrirörelsen blir allt viktigaretillsammans med en fortsatt framgångsriklagerstrategi, kapitalrationalisering och ak-tiv likviditetsförvaltning.

LKAB bedriver en kapitalintensiv verk-samhet och järnmalmsbranschen är dess-utom starkt konjunkturberoende. Företagetmåste ha finansiell styrka att klara konjunk-tursvängningar. Följande förutsättningarhar legat till grund vid fastställandet av in-dustriverksamhetens lönsamhetskrav:

• Att kunna ge en marknadsmässig utdel-ning till ägaren.

• Att behålla det reala värdet på det egnakapitalet, d v s tillväxten måste minstmotsvara inflationstakten.

• Att klara investeringar utan att försämraföretagets långsiktiga styrka.

• Att ha sådan finansiell styrka att en låg-konjunktur klaras av egen kraft och attstyrkan återställs efter en nedgång.

När tillgångarna, som i LKABs fall, till stordel består av likvida medel är det inte lämp-ligt att använda ett normalt rörelsebetingatavkastningskrav på totalt kapital – det skul-le ställa onormalt stora krav på industri-verksamheten. Industridelen och finansde-len har därför åsatts olika avkastningskrav.En stor del av likviditeten placeras på pen-ningmarknaden till ”normal” marknadsrän-ta. För kapitalet i industriverksamheten

krävs däremot – förutom en avkastningöverstigande inflationen – en förräntningsom ligger 4-5 procentenheter över en alter-nativ och mer riskfri placering.

Avkastningskrav

Åren 1993–2000 innebär för LKAB en in-tensiv och exceptionell investeringsperiod.Enbart under åren 1994–97 genomförs in-vesteringar på drygt 5 miljarder kronor ochden höga nivån kommer att bestå över se-kelskiftet. Det bedömda investeringsbeho-vet närmast före och efter år 2000 uppgår till1 miljard per år. Målet är att investeringarnatill största delen ska självfinansieras. Demedför dock indirekta kapitalkostnader ef-tersom avkastningen på de likvida medlenminskar i takt med att investeringarna ge-nomförs och likvida medel omvandlas tillanläggningstillgångar. Därmed ökar resul-tatkraven på industriverksamheten. Den av-kastning som hittills kommit från finansiellaplaceringar med låg risk måste i framtidenersättas med avkastning från järnmalms-verksamheten.

De två senaste åren har industriverksam-heten uppnått avkastningsmålet. Lönsam-hetsförbättringen beror på prishöjningar, enökad förädlingsgrad, högre leveransvolymoch framgångsrika kostnadseffektivisering-ar. Utvecklingen på de olika områdenakommer att ha stor betydelse även dekommande åren. En fortsatt hög avkastningpå industriverksamheten är en grundläg-gande förutsättning för en framtida starkfinansiell ställning, vilken i sin tur utgörgrund för vidare investeringar och långsiktiglönsamhet.

Industriverksamhetens balansräkning

LKABs moderbolag hade vid 1996 årsutgång en balansomslutning på över 10,6miljarder kronor. Av dessa var mer änhälften hänförliga till industriverksam-heten.

Till industriverksamheten hör allt somhar med kärnverksamheten att göra, d v sgruvbrytning, förädling och hamnverksam-

26

E k o n o m i o c h f i n a n s

EKONOMISKA MÅL

Följande ekonomiska mål harLKAB satt på industriverksam-heten som förutsättning för att

säkerställa en långsiktigmarknadsmässig lönsamhet:

Mål Utfall

1996 1995

Avkastning påtotalt kapital, % 11* 12,9 11,4Soliditet, % 50 38 45

Till grund för beräkningen avmålen ligger följande antaganden:• företagsskatt 28 %• real avkastning 4–5 %• riskpremie 4–5 %

* Motsvarande en avkastning på egetkapital om 18 % före skatt och 13 %efter skatt.

Avkastning på totalt

kapital

–10

–5

0

5

10

15

20

96959493929190898887

%

Mål: 11 %

Soliditet

20

30

40

50

60

70

969594939291

%

Mål: 50 %

Avkastningen på totalt kapital iindustriverksamheten för-

bättrades till 12,9 % under 1996.De två senaste åren har målet på

11 % därmed uppnåtts.

Soliditetsmålet för industriverk-samheten är 50 %. Det pågåendeinvesteringsprogrammet medför

att soliditeten sjunker.

het. Hit hänförs bl a alla materiella anlägg-ningar, malmlager, likvida medel som utgörrörelsekapital samt rörelseskulder. Industri-delens anläggningstillgångar har under detsenaste året ökat med nästan 634 Mkr tillföljd av det pågående investeringsprogram-met.

På industriverksamhetens skuldsidafinns pensionsskulder på 674 Mkr, finansiel-la skulder på 2 095 Mkr och övriga rörelse-skulder 1 169 Mkr. De finansiella skuldernaär interna lån från finansverksamheten.

Till finansverksamheten räknas place-

ringar av övriga likvida medel, aktier i dot-terbolag samt övriga skulder.

Industriverksamhetens resultaträkning

Industriverksamheten svarar i stort sett förmoderbolagets samtliga rörelseintäkter, rö-relsekostnader och avskrivningar. Industri-delens finansiella intäkter och kostnaderomfattar – förutom räntor – periodiserings-effekter av de terminssäkringar som görs föratt skydda kärnverksamhetens dollarflöden.För 1996 var intäktsräntorna 169 Mkr ochkostnadsräntorna 126 Mkr.

27

Likvida medel3 443

Anläggnings-tillgångar

5 429

Övriga omsättnings-tillgångar

1 771

Korta skulder 1 022

Obeskattade reserver2 528

Långa skulder 961

Eget kapital6 132

Rörelsekapital och lager1 483

Anläggnings-tillgångar

5 100

Korta skulder 1 169

Långa skulder 2 769

Eget kapital2 233

Obeskattadereserver 412

Balansomslutning: 10 643 Balansomslutning: 6 583

Finansiella intäkter609

Rörelseintäkter4 705

Resultat efter finansiellaintäker och kostnader

905

Avskrivningar 485

Rörelsekostnader3 836

Finansiella intäkter169

Rörelseintäkter4 659

Avskrivningar 486

Rörelsekostnader3 573

Resultat efter finansiellaintäkter och kostnader

643

Finansiellakostnader88

Finansiellakostnader126

Resultaträkning 1996

Moderbolaget LKAB (Mkr)

Resultaträkning 1996

Industriverksamheten (Mkr)

Balansräkning 96-12-31

Moderbolaget LKAB (Mkr)

Balansräkning 96-12-31

Industriverksamheten (Mkr)

Mkr

Rörelsens kassaflöde

Nettokassaflöde

Investeringar

Utdelning

Skatt

Kassaflöde efter finansiella poster0

400

800

1 200

–2 000

–1 600

–1 200

–800

–400

96959493929190

Industriverksamhetens kassaflöde

Rörelsens kassaflöde består av rörelseresultatföre avskrivningar men efter förändring avrörelsekapital och finansnettot. Efter avdrag förinvesteringar erhålls kassaflöde efter finansiellaposter. Nettokassaflödet inkluderar även skattoch lämnad utdelning.

OMVÄRLDSFAKTORER

Liksom alla företag påverkas LKAB av faktorer

i omvärlden som innebär både möjligheter och

hot. En del av dessa är generella och andra

branschspecifika. En del kan LKAB påverka

och andra ligger mer eller mindre helt utanför

företagets kontroll.

Volym

LKABs verksamhet är känslig för volym-förändringar p g a den höga kapitalbind-ningen. Marginaleffekten av ändringar i vo-lymen är förhållandevis hög. LKABs strate-gi är att utjämna volym- och konjunktur-svängningar genom långsiktiga kundrelatio-ner. Idag sker den helt övervägande delenav leveranserna på långtidskontrakt. Frånmitten av 1980-talet och fram till 1996 harLKAB haft fullt kapacitetsutnyttjande ochavsättning för hela produktionen. Den tota-la pelletskapaciteten ökade med 35 % närdet nya pelletsverket i Kiruna togs i drift1995 och därmed kunde företaget möta denstigande efterfrågan. Under andra halvåret1996 föll dock efterfrågan tillbaka samtidigtsom LKAB drabbades av effekterna avstrejken i Narvik. Detta sammantaget inne-bar att årets leveransvolym blev 20,6 Mt attjämföra med produktionskapaciteten på22,3 Mt.

Pris

Prissättningen på järnmalm sker en gångper år i direkta förhandlingar mellan säljareoch köpare. Normalt blir en prisuppgörelsemellan något av de större gruvföretagen iAustralien eller Brasilien och den japanskaeller tyska stålindustrin globalt mönsterbil-dande. För övriga malmproducenter gällerdet sedan att förhandla med utgångspunktfrån kvalitetsskillnader och sjöfrakter.

Pellets betalas med ett tillägg jämförtmed fines (pelletspremie). För masugns-pellets har denna premie under de två se-naste åren legat på nivån 22 US cent/Fe-unit. Priset för direktreduktionspellets ärhögre än för masugnspellets.

Åren 1991–94 kännetecknades av krafti-ga prissänkningar, totalt sjönk priserna med25 % under perioden. Ett trendbrott kom1995 och för LKABs del höjdes då prisernamed i snitt drygt 12 %. Under 1996 steg pri-serna med ytterligare drygt 6 %för att där-

efter stagnera 1997 med oförändrat pris påfines och en mindre sänkning av pellets-priset. Prisförändringen 1997 innebär vidoförändrad leveransvolym och leveransmixminskade intäkter för LKAB med drygt65 Mkr.

Fraktkostnaderna har stor betydelse förden totala prisbilden. För prissättningen avjärnmalm i Europa är priset i Rotterdam(CFR) jämförelsepunkt. Detta jämförelse-pris inkluderar sjöfraktkostnaden och ärdetsamma för likvärdiga järnmalmsproduk-ter oavsett varifrån de kommer. Om sjöfrak-ten är hög får således malmproducentenmindre betalt för själva malmen och viceversa – om sjöfrakten är låg får producentenmer betalt. Vid låga sjöfraktrater ökar där-för avlägset belägna gruvors konkurrens-kraft.

LKAB som har relativt nära till Rotter-dam gynnas när sjöfrakterna är höga. Då fårföretaget betydande konkurrensfördelar påden europeiska, närbelägna marknadenjämfört med leverantörer från andra världs-delar. När det gäller leveranser till den meravlägsna DR-marknaden har inte LKABdenna fraktkostnadsfördel. Här blir iställetkvaliteten en avgörande konkurrensfaktor.

År 1996 inleddes med låga fraktnivåer.Neddragningar i stålproduktionen kombi-nerat med ett ökat antal fartygsbeställning-ar samt färre utskrotningar medförde över-kapacitet på tonnage. Marknaden är fort-farande svag även om en viss förbättring harmärkts för fartyg på över 100 000 ton. Detväntade utbudet av nya fartyg är tillräckligtstort för att verka hämmande på frakt-raterna.

Valutaeffekter

LKAB är starkt exponerad för valutakurs-förändringar eftersom järnmalmsförsälj-ningen sker i US-dollar medan merpartenav kostnaderna uppkommer i svenska kro-nor. Härmed uppstår en avsevärd flödesrisk,d v s en risk att en sjunkande dollarkurs på-verkar intäkterna negativt.

Sedan länge har LKAB skyddat intäkter-na mot framtida kursfall och, i möjligastemån, försökt undanröja de olägenheter somen fluktuerande dollarkurs utgör. Dettasker genom terminssäkringar som genom-förs i ett rullande femårsprogram. Säk-

28

LKABs leveranser och EUs

råstålsproduktion

20

40

60

80

100

9590858075

Leveranserindex

100

120

140

160

180

RåstålsproduktionMt/år

Råstålsproduktion inom EU

LKABs leveranser

Känslighetsanalys

Effekt på

Förändring resultatet

Pris +/–10 % +/–500 Mkr

Dollarkurs– utan termins-säkringar +/–10 öre +/–70 Mkr– med termins-säkringar enligtLKABs säkrings-program +/–10 öre +/–15 Mkr

Energi-kostnader –/+10 % +/–50 Mkr

Järnvägs-transporter –/+10 % +/–50 Mkr

Känslighetsanalysen visar hur enförändring av de olika faktorerna

påverkar resultatet.

LKABs energikostnader

0

100

200

300

400

500

600

96959493929190898887

Mkr

Olja

El

Kol

Drivmedel

Gas

Energiskatt

LKABs leveranser under den senastetioårsperioden har inte följt stål-

produktionens kraftiga fluktuationer.LKABs strategi är att utjämna

konjunktursvängningar genom lång-siktiga kundrelationer och därmed till-

försäkra fullt kapacitetsutnyttjandeoch jämn produktionsvolym.

Den senaste tioårsperioden harLKABs energikostnader reducerats

avsevärt. De uppgick 1996 till475 Mkr vilket var 13 % av de

totala rörelsekostnaderna.

ringspolicyn fastställdes i samband med destora långsiktiga investeringsbesluten somtogs 1992. Då genomfördes terminssäkringart o m 1997. De långsiktiga säkringarna haransetts nödvändiga för att till viss del ekono-miskt gardera investeringsprojekten. Föråren 1997–2001 har 57 % av det förväntadenettodollarflödet terminssäkrats till en ge-nomsnittlig kurs på 7,41 kronor. För varjeenskilt år fr o m 1998 säkras maximalt 80 %av det förväntade nettoflödet. Säkrings-volymen för varje år uppnås stegvis. Under1996 säkrades t ex upp till 80 % av 1998 årsflöde, upp till 60 % av 1999 års, upp till 40 %av förväntat flöde år 2000 och upp till 20%av flödet år 2001. Under 1997 säkras sedanupp till 80 % av 1999 års flöde, upp till 60 %av flödet år 2000, 40 % av flödet år 2001 och20 % av 2002 års flöde.

LKABs flödesrisk utan terminssäkringarär avsevärd. En genomsnittlig kursföränd-ring under ett år på 10 öre per US-dollar på-verkar LKABs resultat med 70 Mkr. Genomsäkringsprogrammet minskas denna risk-exponering de närmaste två åren till mindreän en fjärdedel.

Omräkningsrisken, d v s risken att valuta-kursförändringar påverkar värdet av ut-ländska tillgångar och skulder, är i LKABförsumbar.

Rörelsekostnader och avskrivningar

LKABs rörelsekostnader påverkas främst avvolym, förädlingsgrad, inflation och effekti-viseringar.

Kostnadsökningar kommer även under1997 att mötas med fortsatta effektivise-ringar.

De enskilt viktigaste kostnadsposternaförutom löner är energi- och transportkost-nader. LKAB är en av Sveriges största el-konsumenter och svarar för drygt 1 % avlandets elförbrukning. LKABs direktaenergikostnad uppgick 1996 till 475 Mkr.Dessutom finns indirekta energikostnader,som t ex MTABs elkraftskostnader för järn-vägstransporterna.

I slutet av 1994 tecknade LKAB ett fem-årsavtal med Vattenfall. Tillgång till säkeroch billig elkraft är av stor strategisk bety-delse för LKAB. Hårda energieffektivise-ringar och sänkta energiskatter har lett tillatt LKAB avsevärt kunnat reducera energi-

kostnaderna sedan mitten av 1980-talet,trots att såväl produktion som förädlings-grad ökat under perioden. En riskfaktor förföretaget idag är höjda elpriser och skatterpå energiområdet – något som kan bli ak-tuellt vid kärnkraftsavvecklingen.

Järnvägsfrakterna har den senaste treårs-perioden sjunkit med motsvarande 280 Mkr i1996 års penningvärde. Bildandet av MTABkommer att ge ytterligare effektiviserings-vinster de närmaste åren.

Investeringsnivån för 1997 beräknas över-stiga 1 miljard kronor. Detta ökar avskriv-ningarna med 117 Mkr som dock får fullt ge-nomslag först när investeringarna tas i drift.I takt med att investeringsprogrammet full-följs kommer avskrivningarna att öka ytter-ligare, från 1996 års 485 Mkr till närmare1 miljard kronor vid utgången av 1990-talet.

Investeringarna är till största delen själv-finansierade och medför därmed inga di-rekta kapitalkostnader – däremot indirektakapitalkostnader i form av lägre avkastningpå likvida medel. I och med att de fasta kost-naderna ökar kraftigt, främst i form av av-skrivningar, blir det än viktigare med enökad förädlingsgrad och hög leveransvolymäven i lågkonjunktur samt fortsatta kost-nadseffektiviseringar.

Likviditetsförvaltning

LKAB har en stor andel likvida medel ochen låg skuldsättning. Därmed är det intäkts-sidan som påverkas vid ränteförändringar.En genomsnittlig förändring av avkast-ningen med 1 % påverkar ränteintäkternamed 40 Mkr.

Likvida medel placeras i huvudsak på densvenska penningmarknaden i statspapper,obligationer och andra värdepapper medhög likviditet och låg kreditrisk. Verksam-heten bedrivs inom ramen för en av styrelsenfastlagd riskpolicy, vilken omprövas i taktmed marknadsutvecklingen. Målet är att av-kastningen på förvaltade medel långsiktigtska överträffa penningmarknadsindex.

Den genomsnittliga förräntningen under1996 var 10,7 (9,9) %, att jämföra med pen-ningmarknadsindex 7,2 (9,0) %. Beroendepå det allmänna lägre ränteläget kommerränteintäkterna att minska det kommandeåret.

29

Kursutveckling US-dollar

LKABs intäktskurs 1996 var6,78 kr/US-dollar, vilket var

högre än avistakursen.

Terminssäkringar 96-12-31

För åren 1997–2001 har totalt1 992 miljoner US-dollar termins-säkrats till en genomsnittskurs på

7,41 kronor/US-dollar.

LKABs valutaexponering

4

5

6

7

8

9

96959493929190898887

Kr/USD

Genomsnittlig avistakurs

LKABs intäktskurs

0

100

200

300

400

500

600

700

20012000999897

MUSD

0

2

4

6

8

10

12

14

20012000999897

Kr/USD

Säkrad volym, MUSD

Genomsnittlig säkringskurs,kr/USD

-400

-300

-200

-100

0

100

200

300

400

50 öre0-50 öre

Resultatpåverkan/år, Mkr

Utan kurssäkring

Med kurssäkring enligtLKABs policy

Dollarkursförändring

Genom LKABs säkringspolicyminskar valutaexponeringen viden kursförändring på 10 öre/US-

dollar från storleksordningen70 Mkr till 15 Mkr på årsbasis.

Mkr där ej annat anges 1987 1988 1989

RESULTATRÄKNING

Rörelsens intäkter 2 950 2 840 3 360Rörelsens kostnader –2 631 –2 662 –3 005Avskrivningar enligt plan –320 –323 –342

Rörelseresultat efter avskrivningar –1 –145 13

Finansiella intäkter och kostnader, netto 234 355 305

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 233 210 318

Extraordinära poster, netto – – –65Skatter1) 28 52 61Minoritetsandel i årets resultat – – –

Nettoresultat 261 262 314

BALANSRÄKNING

Likvida medel 3 217 3 673 5 543Varulager 278 248 288Övriga omsättningstillgångar 666 411 486Anläggningar 903 1 023 1 287Övriga anläggningstillgångar 964 887 746

Kortfristiga skulder 755 875 2 530Långfristiga skulder 997 930 917Latent skatt 325 262 314Minoritetsintresse 1 – –Eget kapital 3 950 4 175 4 589

Balansomslutning 6 028 6 242 8 350

INVESTERINGAR

Anläggningar 289 469 388Övrigt 10 12 10

Totalt 299 481 398

LÖNEKOSTNADER

Löner 568 585 635Sociala kostnader 178 190 211

Totalt 746 775 846

MEDELTAL ANSTÄLLDA 2) 4 081 3 921 3 789

KVANTITETER (Moderbolaget)

Produktion, Mt 17,2 18,5 19,9Leveranser, Mt 18,0 19,2 19,7Lager 31/12, Mt 1,6 1,0 1,3

NYCKELTAL

Vinstmarginal, %– Koncernen 13,5 11,7 15,1– Industriverksamheten 3,0 –4,1 2,9Kassaflöde efter finansiella poster, Mkr 375 27 427Nettokassaflöde, Mkr 331 –18 370Avkastning på totalt kapital, %– Koncernen 6,7 5,4 6,9– Industriverksamheten 3,9 –5,0 3,0Avkastning på sysselsatt kapital, % 8,3 5,5 8,6Avkastning på eget kapital, % 6,9 6,5 8,7Soliditet, % 65,5 66,9 55,0Självfinansieringsgrad, ggr 2,0 1,2 1,8

1) Latent skatt på bokslutsdispositioner beräknad med 40 % t o m 1989, med 30 % mellan 1990-92 och med 28 % fr o m 1993.2) F r o m 1990 redovisas medeltal anställda i enlighet med Bokföringsnämndens anvisning.

För att uppnå jämförbarhet mellan åren har uppgifterna räknats om enligt gällande redovisningsprinciper.För definitioner se omslagets flik.

30

Ti o å r s ö v e r s i k t

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996

3 877 3 878 3 737 3 627 3 542 4 557 4 891–3 184 –3 320 –3 352 –3 155 –3 061 –3 597 –3 942

–360 –367 –279 –302 –333 –475 –526

333 191 106 170 148 485 423

269 352 293 438 1 208 435 518

602 543 399 608 1 356 920 941

– 19 – – – – ––28 8 –113 –85 –208 –259 –265

– –3 –2 –6 –5 –4 –6

574 567 284 517 1 143 657 670

4 697 4 374 4 662 4 601 4 342 3 444 3 512345 412 434 281 411 444 570409 521 423 421 493 956 1 124

1 782 1 968 2 135 2 979 3 924 4 599 5 696778 780 779 789 848 1 089 149

1 138 607 713 804 792 943 1 000970 961 946 975 1 134 1 025 1 004343 328 428 496 502 614 725

– 13 16 20 24 22 1475 560 6 146 6 330 6 776 7 566 7 928 8 175

8 011 8 055 8 433 9 071 10 018 10 532 11 051

389 34 461 1 076 1 283 1 162 1 62941 2 3 83 – – –

430 436 464 1 159 1 283 1 162 1 629

702 753 758 768 805 891 897238 320 293 282 297 345 350

940 1 073 1 051 1 050 1 102 1 236 1 247

3 383 3 439 3 357 3 334 3 358 3 432 3 379

19,1 18,6 19,0 18,7 19,9 21,7 21,319,0 18,6 18,7 20,1 19,4 21,4 20,6

1,8 1,8 2,2 0,9 1,5 1,8 2,1

24,7 20,4 18,1 22,9 40,6 23,3 20,810,8 7,0 5,5 5,4 5,0 13,0 16,5723 213 413 77 189 29 –391625 134 301 –9 –127 –420 –970

11,7 9,8 8,2 9,5 15,1 10,3 9,413,2 7,5 5,4 4,9 3,9 11,4 12,913,0 10,2 8,7 10,5 17,4 12,1 10,811,3 9,7 4,5 7,9 15,9 8,5 8,369,4 76,5 75,2 74,9 75,8 75,5 75,32,6 2,2 1,5 0,8 1,3 1,2 0,9

31

Genomsnitt

1987–96

21,16,520822

9,36,1

10,58,8

71,01,6

32

F ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s eORG.NR: 556001-5835

Styrelsen och verkställande direktören för Luossavaara-Kiiruna-

vaara Aktiebolag (LKAB) får härmed avge årsredovisning och

koncernredovisning för verksamheten under 1996.

LKAB är helägt av svenska staten.

Järnmalmsmarknaden

År 1996 minskade världens råstålsproduktion preliminärtmed 0,6 % till 751 miljoner ton (Mt) från 756 Mt 1995. Tillnedgången bidrog främst EU (–5,5 %), Japan (–2,8 %),f.d. Sovjetunionen (–2,3 %) och övriga Östeuropa (–9,9 %),medan produktionen fortsatte att öka i övriga Asien(+6,3 %) och Sydamerika (+2,8 %). I USA var råstålspro-duktionen marginellt lägre än 1995 (–0,5 %).

Sett över ett längre perspektiv har en kraftig ökning avstålproduktionen skett i Kina, Sydkorea och Taiwan. 1991låg dessa länder tillsammans lika med Japan i stålproduk-tion, men 1996 var de dubbelt så stora. Kina gick 1996 upp påförsta plats i världen och var det enda land som producerademer än 100 Mt råstål.

Inom EU började 1996 svagt. Råstålsproduktionen underförsta halvåret var 8,6 % lägre än motsvarande period 1995,men under andra halvåret bara 2,4 % lägre, vilket delvisberodde på den starka produktionsbegränsningen inovember–december 1995. Över helåret 1996 minskaderåstålsproduktionen mest i Italien (–11,7 %) och Spanien(–11,6 %), medan den upprätthölls väl i det för LKAB vikti-ga närområdet Sverige (–0,9 %) och Finland (+4,0 %).I Tyskland, LKABs största kundland, minskade produktio-nen med 5,4 %.

Världens produktion av råjärn, som ligger förädlingsste-get närmare järnmalmen, minskade preliminärt med 1,5 %till 519 Mt från 527 Mt 1995. Minskningen motsvarar ensänkning av järnmalmskonsumtionen med 12–13 Mt.

Trots en global tillbakagång för stålet ökade världensproduktion av järnsvamp, DRI/HBI*, ett litet men viktigtmarknadssegment för LKABs pellets, med 5,9 % till 32,5 Mtfrån 30,7 Mt 1995. De ledande länderna Venezuela, Indienoch Mexico är i stort sett självförsörjande på järnmalm fördetta ändamål, men i importländerna i Mellanöstern ochSydostasien ökade produktionen av DRI/HBI med 6 %. Detökade behovet av malm för direktreduktion kunde dock intekompensera en nedgång för den totala handeln med järn-malm.

På grund av minskad råjärnsproduktion i de för järn-malmsmarknaden viktiga importområdena EU (–5,7 %),Östeuropa (–8,4 %), Japan (–0,4 %) och USA (–3,0 %)

minskade världens totala järnmalmsproduktion och -handelmed uppskattningsvis 10–15 Mt. Under första halvåret 1996var exempelvis produktionen 3 % eller 12 Mt lägre och ex-porten 5 % eller 11 Mt lägre än första halvåret 1995. Noter-värt är emellertid att nedgången endast drabbade sinterfinesoch styckemalmer, medan handeln med pellets fortsatte attöka. Kina passerade Tyskland och gick upp på andra plats ef-ter Japan som järnmalmsimporterande land.

LKABs leveranser

Under 1996 levererade LKAB 20,6 Mt förädlade järnmalms-produkter. Därav avsattes 4,7 Mt på den inhemska markna-den och 15,9 Mt på exportmarknaden. Leveranserna till and-ra EU-länder var 11,5 Mt eller 56 % av de totala leveranser-na. Att märka är att medan de totala leveranserna sjönk med3,6 %, ökade leveranserna av pellets med 5,8 % trots en kraf-tig minskning av pelletsförbrukningen i LKABs största ex-portland för pellets, Tyskland, samt vissa kvalitetsanmärk-ningar från två tyska kunder. En månadslång strejk vidLKABs hamnanläggning i Narvik påverkade de totala leve-ranserna med 0,8 Mt.

Järnmalmsproduktion

Under året producerades totalt 21,3 (21,7) Mt färdiga pro-dukter, varav Kiruna producerade 14,3 (14,8) Mt och Malm-berget 7,0 (6,9) Mt. Av den totala produktionen utgjorde pel-lets 15,1 (14,1) Mt eller 71 (65) %.

I Kiruna begränsades produktionen av masugnspellets pågrund av den drygt månadslånga strejken i Narvik, som till-sammans med en konjunkturbetingad lägre efterfrågan inne-bar att produktionen blev 0,5 Mt lägre än 1995.

Av den ökade pelletsproduktionen om 1,0 Mt jämförtmed 1995 hänförs 0,4 Mt till Malmberget och 0,6 Mt till Kiru-na. Totalt producerades 4,3 Mt masugnspellets i Malmber-get. Ökningen i Kiruna relateras till de nya anriknings- ochpelletsverken som togs i drift i början av 1995. Föregående årproducerades i nämnda anläggningar 2,8 Mt pellets och un-der 1996 blev produktionen 3,8 Mt. De nya verken byggdesför en kapacitet om 4 miljoner årston. Med de intrimningaroch justeringar som gjorts överstiger kapaciteten nu den ur-sprungligen installerade.

Produktionen av högfosformalm upphörde under 1995och slutleverans av befintligt lager har skett under 1996.

* Direct reduced iron, hot briquetted iron.

Resultat och finansiell ställning kommenteras

i anslutning till resultat- och balansräkningar

samt finansieringsanalyser på följande sidor.

33

Utvecklingsinsatser

Utvecklingsinsatserna inom olika teknikområden fortsatteunder året med det generella syftet att ytterligare förbättrakostnadseffektiviteten i hela malmflödet från gruva viamalmförädlingsverk, järnväg och hamnar fram till kund.

Teknikutvecklingen har till exempel möjliggjort exploate-ring av den nästan omagnetiska hematitmalmen. Under hös-ten 1996 har därför beslut fattats om att bryta och förädla he-matitmalm i Malmberget. Därmed kan Malmbergets helamalmreserv tas tillvara, innebärande ett årligt tillskott om ca1,7 Mt färdiga produkter.

Ett intensivt forskningsarbete har pågått och pågår såväl idriftskala som i laboratorieförsök för att identifiera de fakto-rer som påverkar pelletskulans tryckhållfasthet vid låga tem-peraturer i masugn. Arbetet med att utveckla en ny pellets-kvalitet för masugnsbruk fortsatte med hög prioritet liksomarbetet med en förbättrad teknik för att ytbelägga pellets-kulor för direktreduktion.

Bergmekanikforskningen och de studier av effekter somkan uppstå vid successivt ökande brytningsdjup fortsatte un-der 1996.

Under 1996 utgjorde kostnaden för forskning och utveck-ling ca 1 % av koncernens omsättning.

Sedan 1992 har LKAB halverat kostnaderna för malm-transporter på järnväg. Från 1 juli 1996 driver LKAB malm-transporter i egen regi via dotterbolaget MTAB (Malmtrafiki Kiruna AB). Målsättningen är att göra LKABs transport-system till ett av världens mest effektiva. För att uppnå ytter-ligare kostnadsreduktioner är ett viktigt steg att malmbanandimensioneras upp från nuvarande 25 till 30 tons axellast. Ettomfattande utredningsarbete som pågått under ca två år vi-sar att detta är möjligt inom en näraliggande framtid.

Prisförhandlingar för 1997

Förhandlingarna om 1997 års järnmalmspriser inleddes i de-cember 1996. En dryg månad senare, den 21 januari 1997,träffade Broken Hill Pty Co och den japanska stålindustrinden första prisuppgörelsen om 1,1 % prishöjning på sinter-fines och oförändrat pris på styckemalm från och med den1 april 1997. Uppgörelsen återspeglar det långvariga beroen-deförhållandet mellan australisk gruvindustri och japanskstålindustri och osäkerheten om den japanska stålkonjunktu-rens utveckling. Den följdes snabbt av liknande uppgörelserför andra leverantörer till Japan, och därmed var den gene-rella prisnivån på världsmarknaden etablerad. Med hänsyntill att köparna ursprungligen, under hänvisning till sina för-sämrade resultat och till den ökade tillgängligheten på malm,begärde kraftiga prissänkningar, var de australiska leveran-törerna relativt nöjda med förhandlingsresultatet.

I Europa kom brasilianska CVRD och den tyska stålin-dustrin den 24 januari i princip överens om 1,1 % prishöjningpå fines fob Tubarao, även om uppgörelsen inte sanktionera-des förrän senare. Den följdes av en c&f-uppgörelse mellan

australiska Hamersley Iron och British Steel som förankradekalkylfrakten Tubarao-Rotterdam på 5 USD/ton. Med hän-syn till nedgången i sjöfrakterna sedan förra förhandlingstill-fället kunde mer närbelägna leverantörer inte uppnå sammaprocentuella prishöjning på fines som CVRD.

Iron Ore Company of Canada och den tyska stålindustrinkom den 31 januari överens om oförändrat pris på CarolLake Concentrate och träffade samtidigt den första prisupp-görelsen för pellets, innebärande en sänkning av priset med1 % och av pelletspremien med 0,55 cent/Fe-enhet. Den3 februari kom LKAB och Hoogovens överens om oföränd-rade priser på fines. Förhandlingarna om pelletspriset drogut längre i tiden, men den 17 februari nådde LKAB och dentyska stålindustrin en uppgörelse om en sänkning av olivin-pelletspriset med 1,25 % och av pelletspremien med 0,70cent/Fe-enhet.

Utsikter för 1997

Det råder inom järn- och stålindustrin en försiktig optimismom framtiden och det är inte uteslutet att världens stålkon-sumtion kommer att nå en ny rekordnivå 1997. Fortsatt starkkonsumtionstillväxt väntas i Asien och Sydamerika, och enuppgång väntas också i Västeuropa. I Ryssland finns för-hoppningar om ökad inhemsk konsumtion, som kommer attminska tillgängligheten på stål för export. Japans stålindustrihar emellertid fortfarande strukturella problem att lösa, ochosäkerhet råder om styrkan i den amerikanska stålkonjunk-turen kommer att hålla i sig under hela året.

I början av oktober 1996 förutsåg International Iron andSteel Institute att världens stålkonsumtion 1997 kommer attöverträffa tidigare rekord från 1989 med 19 Mt. Detta trotsen nedgång under samma period på mer än 100 Mt per år i detidigare statshandelsländerna i östra Europa. Den största ök-ningen bedöms ske i Kina, Sydkorea, Taiwan och övriga län-der i Sydostasien samt i länderna i Mellanöstern och Syd-amerika.

Inom LKABs huvudmarknad EU började en viss förbätt-ring märkas under hösten 1996. En normalisering av stålla-gren, ökad efterfrågan från vissa stålkonsumerande bran-scher och gynnsammare förutsättningar för stålexporten gavbättre balans mellan utbud och efterfrågan och tillät vissaprisförbättringar.

I början av 1997 hämmades efterfrågan på LKABs pelletsbl a av att finansiella och strukturella problem i den belgiskastålindustrin särskilt drabbade några av LKABs kunder.Forges de Clabecq förklarades den 3 januari i konkurs, ochUsines Gustave Boël stängde sin masugn inför ett planeratsamgående med Hoogovens. Fortsatt ökade leveranser tillden inhemska marknaden och till kunder i utomeuropeiskaländer väntas emellertid kompensera den minskade efter-frågan i Belgien, varför 1997 som helhet bör bli ett gottleveransår.

34

Mkr Not Koncernen Moderbolaget

1996 1995 1996 1995

RÖRELSENS INTÄKTERFakturerad försäljning 4 751 4 443 4 482 4 164Övriga rörelseintäkter 1 140 114 223 164

4 891 4 557 4 705 4 328

RÖRELSENS KOSTNADER 2Personalkostnader –1 359 –1 261 –1 245 –1 190Material m m –870 –830 –807 –797Energi –527 –459 –475 –436Transporter –491 –468 –486 –467Övrigt –695 –579 –823 –537

–3 942 –3 597 –3 836 –3 427

Rörelseresultat före avskrivningar 949 960 869 901

Avskrivningar enligt plan 3 –526 –475 –485 –459

Rörelseresultat efter avskrivningar 423 485 384 442

FINANSIELLA INTÄKTERUtdelning på aktier i dotterbolag 12 8Utdelning på andra aktier 27 22 27 22Intäktsräntor 4 499 549 504 548Övriga finansiella intäkter 5 69 6 66 10

595 577 609 588

FINANSIELLA KOSTNADERKostnadsräntor 6 –54 –68 –67 –77Övriga finansiella kostnader 7 –23 –74 –21 –73

–77 –142 –88 –150

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 941 920 905 880

BOKSLUTSDISPOSITIONERFörändring av periodiseringsfond –160 –170Förändring av skatteutjämningsreserv K 35 41Skillnad mellan bokförd avskrivningoch avskrivning enligt plan 3 –253 –248Koncernbidrag och aktieägartillskotttill dotterbolag 8 –2 –3

–380 –380

Resultat före skatt 941 920 525 500

Skatt –265 –259 –136 –135

Resultat efter skatt 676 661 389 365

Minoritetsandel i årets resultat –6 –4

Årets nettoresultat 670 657 389 365

Koncernens resultat 1996

Rörelsens Rörelseresultat Rörelseresultat Resultat

Mkr intäkter före avskrivningar efter avskrivningar före skatt

Moderbolag 4 705 869 384 905LKAB Fastighets AB 98 8 5 2Kimit AB 199 45 38 49AB Kiruna Grus & Stenförädling 152 22 18 19Minelco AB 112 6 6 9MTAB 247 28 6 3Övriga koncernbolag 50 4 –2 0Elimineringar –672 –33 –32 –46

Koncernen 4 891 949 423 941

R e s u l t a t r ä k n i n g a r

Rörelseresultat

Koncernens omsättning ökade med ca 7 %eller 334 Mkr och blev 4 891 (4 557) Mkr.Exporten svarade för 75 % av rörelseintäk-terna, vilket är i nivå med föregående år.Marknadspriset på järnmalm för LKABshela produktsortiment ökade med 6 % jäm-fört med 1995. Effekterna av strejken i Nar-vik beräknas ha belastat resultatet med 165Mkr.

Kostnader av engångskaraktär, relatera-de till förtida lösen av transportavtalet medSJ/NSB vid etablerandet av MTAB, har be-lastat årets rörelseresultat med 250 Mkr, vil-ket i huvudsak förklarar rörelsekostnader-nas ökning med 345 Mkr eller 10 %.

Avskrivningarna ökade med ca 11 % tillföljd av senare års investeringsprogram.Sedan 1992 har avskrivningarna ökat med89 % eller 247 Mkr. I takt med att investe-ringsprogrammet fullföljs kommer avskriv-ningarna att öka ytterligare – till närmare1 miljard kronor om tre år.

Finansnetto

Koncernens finansiella intäkter och kostna-der uppgick till netto 518 (435) Mkr. Av-kastningen på medel placerade på penning-marknaden, inklusive långfristiga placering-ar, blev 307 (390) Mkr, vilket motsvarar engenomsnittlig förräntning på 9,4 (10,0) %.Kursvinster på utländsk valuta uppgick tillnetto 4 (5) Mkr. Av beloppet 4 Mkr avser8 Mkr kursvinster och 4 Mkr kursförluster.

Skatt

Av den totala skattekostnaden utgjorde 121(128) Mkr moderbolagets skatt i Sverigeoch 15 (7) Mkr skatt i Norge. Skatt för övri-ga koncernbolag uppgick till 18 (13) Mkroch latent skatt på bokslutsdispositioner in-gick med 111 (111) Mkr.

Minoritetsandelar

Minoritetsandelar finns i AB Kiruna Grus& Stenförädling (45 %), G-Drill AB (30 %)samt i Malmtrafik i Kiruna AB (49 %).

Valutasäkringar

LKAB är exponerat för valutakursföränd-ringar eftersom försäljningen sker i US-dollar. I syfte att skydda företaget mot enalltför låg dollarkurs samt i möjligaste måneliminera de olägenheter som en fluktue-rande dollarkurs utgör, terminssäkrarLKAB betydande delar av kommande årsberäknade inflöden av dollar enligt ett rul-lande femårsprogram som omfattar inflö-den t o m år 2001. (Se vidare avsnittet Redo-visningsprinciper sid 40.)

Den genomsnittliga dollarkursen förLKAB under 1996 där terminssäkringar avUS-dollar och avistakursen på samma valu-ta sammanvägts blev 6,78 (6,65) kronor/US-dollar. Den officiella genomsnittliga avista-kursen uppgick till 6,72 (7,16) kronor/US-dollar.

LKABs valutaterminskontrakt

den 31 december 1996

Säkrad volym Säkringskurs

Förfalloår MUSD kr/USD

1997 604 6,731998 569 7,821999 409 7,932000 265 7,592001 145 6,89

Totalt 1 992

Omräknat till svenska kronor enligt genom-snittlig kontraktskurs 14 770 7,41

Omräknat till svenska kronor enligt balansdagens kurs 13 685 6,87

Differens mellan omräkning till genomsnittligkontraktskurs och balansdagskurs 1 085

K o m m e n t a r e r t i l l r e s u l t a t r ä k n i n g a r n a

Omsättning

LKAB-koncernens omsättningökade med ca 7 % under 1996.

Resultat

1996 års resultat kunde förbättrastrots kostnader av engångs-

karaktär på över 400 Mkr. (I 1994års resultat ingick en realisations-

vinst på 875 Mkr.)

Kostnadsstruktur

Rörelsekostnaderna ökade mednära 10 % under 1996. I huvudsak

berodde ökningen på kostnader avengångskaraktär om 250 Mkr av-

seende förtida lösen av transport-avtalet med SJ/NSB.

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

96959493929190898887

Mkr

0

300

600

900

1 200

1 500

96959493929190898887

Mkr

0

4

8

12

16

20

96959493929190898887

%

Resultat efter finansiellaintäkter och kostnader, Mkr

Avkastning på totalt kapital, %

Material22%

Personal35%

Järnvägs-transporter

12%

Energi13%

Övrigt18%

35

Mkr Not Koncernen Moderbolaget

96-12-31 95-12-31 96-12-31 95-12-31

TILLGÅNGAR

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGARKassa och bank 615 1 439 546 1 423Kortfristiga placeringar 9 2 897 2 005 2 897 1 998Fordringar hos dotterbolag 193 11Kundfordringar 10 569 358 533 323Förutbetalda kostnader ochupplupna intäkter 11 436 268 426 260Övriga fordringar 119 330 103 323Varulager 12 570 444 516 404

Summa omsättningstillgångar 5 206 4 844 5 214 4 742

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGARAktier i dotterbolag 13 158 70Andra aktier och andelar 14 140 140 140 140Långfristiga placeringar – 945 – 945Fordringar hos dotterbolag 22 11Andra långfristiga fordringar 9 4 9 4Anläggningar, maskiner och inventarier 15 5 696 4 599 5 100 4 474

Summa anläggningstillgångar 5 845 5 688 5 429 5 644

SUMMA TILLGÅNGAR 11 051 10 532 10 643 10 386

SKULDER OCH EGET KAPITAL

KORTFRISTIGA SKULDERSkulder till dotterbolag 197 223Leverantörskulder 473 461 391 422Skatteskuld 17 107 6 97Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 360 230 302 209Övriga kortfristiga skulder 120 116 99 102Förskott från kunder 30 29 27 28

Summa kortfristiga skulder 1 000 943 1 022 1 081

LÅNGFRISTIGA SKULDERSkulder till dotterbolag 12 13Andra långfristiga skulder 16 309 356 275 328Avsatt till pensioner 17 695 669 674 648Latent skatteskuld 725 614

Summa långfristiga skulder 1 729 1 639 961 989

OBESKATTADE RESERVER 18 2 528 2 150

MINORITETSINTRESSE 147 22

EGET KAPITAL 19Bundet eget kapital

Aktiekapital (700 000 aktier à nom 1 000 kr) 700 700 700 700Bundna reserver 2 582 2 309 697 697

Summa bundet eget kapital 3 282 3 009 1 397 1 397

Fritt eget kapitalFria reserver 4 223 4 262 4 346 4 404Årets nettoresultat 670 657 389 365

Summa fritt eget kapital 4 893 4 919 4 735 4 769

Summa eget kapital 8 175 7 928 6 132 6 166

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 11 051 10 532 10 643 10 386

Ställda panter 20 55 416 11 365

Ansvarsförbindelser 20 8 7 10 10

36

B a l a n s r ä k n i n g a r

37

Tillgångar

Koncernens totala tillgångar har ökat medca 5 % till 11 051 Mkr.

Likviditet

Koncernens likviditet inklusive långfristigaplaceringar var vid årsskiftet 3 512 (4 389)Mkr eller 32 (42) % av balansomslutningen.Minskningen beror i huvudsak på de fort-satt stora investeringarna i anläggningar,ökad kapitalbindning i verksamheten, fram-för allt i kundfordringar och varulager samtökad utdelning till ägaren.

Upplupna intäkter

Ökningen består i huvudsak av periodisera-de terminspåslag med 169 Mkr.

Varulager

En viss lageruppbyggnad i moderbolagethar skett under året. Denna beror främst påeffekten av den månadslånga strejken iNarvik och en konjunkturellt betingad lägreefterfrågan. En ändrad lagerstrategi har un-der den senaste tioårsperioden varit en bi-dragande orsak till LKABs starka finansiel-la ställning. Från 1982 har lagret vid gruvoroch hamnar minskat från 9,4 Mt till dagens2,1 Mt. Nuvarande lagervolym motsvarar9 % av en normal årsproduktion.

Anläggningar, maskiner och inventarier

Koncernens investeringar i anläggningar,maskiner och inventarier uppgick till 1 629(1 162) Mkr, varav moderbolagets andel var1 207 (1 155) Mkr. Av moderbolagets andelhänför sig 908 (807) Mkr till Kiruna, 163(170) Mkr till Malmberget och 118 (136)Mkr till den nya malmhamnen på Sandskäri Luleå.

I slutet på året togs den nya malmhamneni drift. Hamnen som är både effektiv ochmiljövänlig har kostat LKAB drygt 300 Mkratt anlägga. Därtill kommer ca 200 Mkr somavser kostnader för Luleå kommuns inve-steringar avseende kaj och muddringsarbe-ten och Banverkets kostnad för förlängningav malmbanan.

I Kiruna fortsätter anläggningsarbetenför en ny huvudnivå. Den nya huvudnivånberäknas totalt kosta ca 2 600 Mkr i löpandepenningvärde och börjar tas i drift undersommaren 1997 för att vara i full drift år2000. Av investeringsbeloppet avser 200Mkr höjning av produktionskapacitetenunder jord till 26 Mt/år.

Beslutade investeringar för de komman-de fem åren uppgår till 1,9 miljarder kronori löpande penningvärde.

Skulder

De kortfristiga skulderna ökade med 57Mkr. Av ökningen hänförs ca 34 Mkr till re-servering för särskild produktionsskatt påel. Amorteringar på lån uppgick till 56 Mkr.Lån i utländsk valuta uppgick till 36 (70)Mkr och utgjordes i sin helhet av lån i US-dollar. Långfristiga skulder ökade med 90Mkr till 1 729 Mkr, vilket i huvudsak avserlatent skatteskuld.

Av de totala skulderna var 942 Mkrräntebärande och 1 787 Mkr icke ränte-bärande. Minoritetskapitalet i dotterbolagökade med 125 Mkr till 147 Mkr.

Eget kapital

Eget kapital ökade med 247 Mkr till 8 175Mkr. Förändringen har påverkats av åretsresultat och lämnad utdelning med 425 Mkr.

Soliditeten för koncernen uppgick vidårsskiftet till 75,3 (75,5) %.

K o m m e n t a r e r t i l l b a l a n s r ä k n i n g a r n a

Malmlager

En ändrad lagerstrategi har underde senaste tioårsperioden varit enbidragande orsak till LKABs starkafinansiella ställning. Från 1982 har

lagret vid gruvor och hamnar mins-kat från 9,4 Mt till dagens 2,1 Mt.

Investeringar

Koncernens investeringar i an-läggningar, maskiner och inventa-rier 1996 uppgick till 1 629 (1 162)Mkr, varav moderbolagets andel

var 1 207 (1 155) Mkr.

0

400

800

1 200

1 600

2 000

96959493929190898887

Investeringar, Mkr

0

200

400

600

800

1 000

96959493929190898887

Avskrivningar, Mkr

Avskrivningar

Investeringar

0

2

4

6

8

10

95908582

Mt

Lågfosformalm

Högfosformalm

Pellets

Likvida medel

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

96959493929190898887

Mkr

Koncernens likvida medel 1996 mot-svarar 32 % av balansomslutningen.

38

Mkr Koncernen Moderbolaget

1996 1995 1996 1995

Rörelseresultat före avskrivningar 949 960 869 901Finansnetto 518 435 521 438Skatt –154 –148 –136 –135

Kassaflöde före förändring i

rörelsekapital och investeringar 1 313 1 247 1 254 1 204

FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITALKundfordringar –211 –92 –210 –85Varulager –126 –33 –112 –28Övriga rörelsefordringar 36 –212 49 –205Rörelseskulder 46 151 –34 167Pensionsskuld 26 –18 26 –19

Kassaflöde före investeringar 1 084 1 043 973 1 034

INVESTERINGARInvesteringar i byggnader, maskiner m m –1 629 –1 162 –1 207 –1 155Placeringar i finansiella anläggningstillgångar –1 – –218 –Avyttringar 124 22 237 18

Kassaflöde efter investeringar –422 –97 –215 –103

FINANSIERINGFinansiella fordringar och skulder –34 –91 –273 –89Koncernbidrag/Aktieägartillskott –2 –3Lämnad utdelning –425 –301 –423 –294Övrigt 4 4 –10 9

Förändring av likvida medel

inklusive långfristiga placeringar –877 –485 –923 –480

F i n a n s i e r i n g s a n a l y s e r

39

Kassaflödesanalys

Ett annat sätt att beskriva LKABs kassaflöde framgår nedan:

Mkr Koncernen Moderbolaget

1996 1995 1996 1995

Rörelseresultat före avskrivningar 949 960 869 901Förändring av rörelsekapital –229 –204 –281 –170Investeringar –1 629 –1 162 –1 207 –1 155

Summa rörelsens kassaflöde före finansiella poster –909 –406 –619 –424

Finansnetto 518 435 521 438

Summa rörelsens kassaflöde efter finansiella poster –391 29 –98 14

Skatt –154 –148 –136 –135Lämnad utdelning –425 –301 –423 –294

Nettokassaflöde –970 –420 –657 –415

Finansiering övrigt 93 –65 –266 –65

Förändring av likvida medel inkl långa placeringar –877 –485 –923 –480

Koncernens kassaflöde

Kassaflöde

Koncernens kassaflöde före förändringar irörelsekapital och investeringar uppgick till1 313 Mkr. Rörelsekapitalet ökade med 229Mkr, vilket främst beror på att kapitalbind-ningen i lager ökat med 126 Mkr samt attkundfordringar blivit 211 Mkr högre.Ökningen av varulager beror främst påstrejken i Narvik samt en konjunkturelltbetingad lägre efterfrågan.

Kassaflödet före investeringar var 1 084(1 043) Mkr.

Koncernens investeringar i byggnaderoch maskiner m m uppgick till 1 629 Mkr, enökning med 467 Mkr. Ökningen avserfrämst MTABs investeringar i lok och

vagnar, 388 Mkr. Placeringar i finansiella an-läggningstillgångar för moderbolaget avsernyemission i dotterbolaget MTAB. Av inne-havet i MTAB har 49 % sålts för 122 Mkr tillSJ och NSB.

Kassaflödet efter investeringar blev –422Mkr, en försämring med –325 Mkr.

De finansiella skulderna minskade med47 Mkr. Under året betalades utdelning omtotalt 425 Mkr. Utdelning till LKABs aktie-ägare uppgick till 423 Mkr och till minori-tetsägare i dotterbolaget KGS, 2 Mkr.

Sammantaget minskade koncernens lik-vida medel inklusive långfristiga placeringarmed 877 Mkr.

K o m m e n t a r e r t i l l f i n a n s i e r i n g s a n a l y s e r n a

Självfinansieringsgrad

LKAB har under ett antal år haft ettstarkt positivt kassaflöde. Därförkan företaget nu självfinansiera

större delen av det pågåendeinvesteringsprogrammet.

Mkr

Rörelsens kassaflöde inkl finansnetto

Nettokassaflöde

Investeringar

Utdelning

Skatt

Kassaflöde efter finansiella poster

500

1 000

1 500

–2 500

–2 000

–1 500

–1 000

–500

0

96959493929190

0

1

2

3

4

5

96959493929190898887

ggr

Rörelsens kassaflöde består av rörelseresultatföre avskrivningar men efter förändring avrörelsekapital och finansnettot. Efter avdrag förinvesteringar erhålls kassaflöde efter finansiellaposter. Nettokassaflödet inkluderar även skattoch lämnad utdelning.

➤

➤

40

R e d o v i s n i n g s p r i n c i p e r

Redovisningen är upprättad med tillämpning av Redovisnings-rådets rekommendationer.

Några förändringar av redovisningsprinciper har inte skettunder 1996.

Koncernredovisning

LKAB-koncernens bokslut omfattar boksluten för moder-bolaget och samtliga dotterbolag, varmed avses de bolag i vil-ka LKAB innehar mer än 50 % av aktiernas röstvärde.

Bokslutet har upprättats i enlighet med Redovisnings-rådets rekommendation om koncernredovisning.

Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmeto-den vilket innebär att det egna kapitalet, som vid förvärvs-tillfället fanns i dotterbolagen, elimineras i sin helhet. För-farandet innebär att endast resultat uppkomna efter förvärvs-tidpunkten ingår i koncernens eget kapital.

Omräkning av utländska dotterbolags resultat- ochbalansräkningar

Då de utländska dotterbolagens verksamheter är nära integre-rade med LKABs sker omräkning av utländska dotterbolagsresultat- och balansräkningar enligt den monetära – icke-monetära metoden. Den innebär att monetära balansposteromräknas till dagskurs på bokslutsdagen, medan icke monetä-ra poster omräknas till kursen vid anskaffningstillfället.

Resultaträkningen omräknas till genomsnittlig kurs underräkenskapsåret, förutom avskrivningar som omräknas tillsamma kurs som motsvarande anläggningar.

Kursvinster/-förluster framkomna vid omräkning av deutländska bolagens resultat- och balansräkningar ingår i åretsresultat.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Vid värdering av fordringar och skulder i utländsk valutatillämpas Bokföringsnämndens rekommendation nr 7.

Fordringar och skulder i utländsk valuta omräknas efterbalansdagens valutakurser. I de fall dessa terminssäkras an-vänds terminskursen. Orealiserade kursvinster eller kurs-förluster på kortfristiga fordringar och skulder redovisas i rö-relseresultatet alternativt finansnettot beroende på ändamål.

Orealiserade kursvinster på långfristiga fordringar ochskulder avräknas mot orealiserade kursförluster varefter över-skjutande kursvinst eller kursförlust redovisas i resultaträk-ningen under rubriken kursdifferenser. Om orealiserad kurs-vinst kvarstår efter avräkning sker dessutom en avsättning tillen valutakursreserv bland obeskattade reserver.

Terminskontrakt

För att skydda det beräknade inflödet av US-dollar genomförLKAB ett rullande femårigt terminssäkringsprogram.

Den terminssäkrade volymen i US-dollar per år avstämsmot värdet av respektive års malmkontrakt och bedömda för-längningar av dessa. Om terminssäkrad volym överstigervärdet av malmkontrakten och en orealiserad kursförlust upp-kommer redovisas den som finansiell kostnad. I de fall enorealiserad kursvinst föreligger redovisas inte denna.

Om terminssäkrad volym understiger värdet av malm-kontrakten redovisas kurseffekten i rörelseresultatet det år dåterminskontrakten förfaller.

För terminssäkringar avseende räkenskapsåret 1997 görsinte någon periodisering av terminspåslaget.

För de terminssäkringar som löper från och med 1998 ochframåt sker en stegvis ökning av säkringarna upp till maximalt80 % av beräknat US-dollarflöde. För detta säkringsprogramsker periodisering av terminspåslaget enligt Bokförings-nämndens rekommendation nr 7.

Som ansvarsförbindelse redovisas skillnaden mellan genom-snittskursen och balansdagens kurs på ingångna valuta-terminskontrakt om balansdagens kurs är högre än genom-snittskursen.

Kursvinster och kursförluster

Realiserade kursdifferenser inklusive effekt av terminssäk-ringar som härrör från försäljningsintäkter eller rörelsekostna-der redovisas i rörelsen. Periodisering av terminspåslag redo-visas dock som finansiell intäkt. Kursvinster och kursförlustersom uppstår på grund av finansiella dispositioner redovisassom finansiell intäkt eller kostnad.

Kortfristiga placeringar

Instrument ingående i kortfristiga placeringar värderas till detlägsta av anskaffnings- och marknadsvärdet.

Orealiserade förluster avräknas mot orealiserade vinster.Överskjutande nettoförlust förs över resultaträkningen,medan motsvarande vinst inte ingår i redovisat resultat.

All avkastning i form av ränta samt vinster och förlusteravseende köpta och sålda penningmarknadsinstrument, obli-gationer m m redovisas som intäktsräntor.

Premier som erhållits för utfärdade aktie- och index-optioner skuldförs. Under rubrik Ställda panter redovisas iförekommande fall säkerheten för de underliggande instru-menten.

Varulager

Värdering av varulager följer Redovisningsrådets rekommen-dation nr 2.

Varulagret har värderats enligt lägsta värdets princip, dvstill det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Detverkliga värdet definieras för malmlagret som bedömt försälj-ningsvärde efter avdrag för beräknad försäljningskostnad ochför förrådslagret som återanskaffningsvärde. Erforderlig re-servering har skett för inkuransrisker.

Avskrivningar

Avskrivningar enligt plan har baserats på anläggningstillgång-arnas anskaffningsvärden och beräknade ekonomiska livs-längd. Principen har även innefattat underjordsanläggningar.

Maskiner och inventarier skrivs av under 5–20 år (genom-snitt 8). Byggnader skrivs i allmänhet av på 20–50 år ochunderjordsanläggningar på 12 år.

Skillnaden mellan avskrivningar enligt plan och skatte-mässigt gjorda avskrivningar redovisas i moderbolaget ochenskilda dotterbolag som ackumulerade avskrivningar utöverplan, vilka ingår i obeskattade reserver. Förändringar av acku-mulerade avskrivningar utöver plan mellan åren redovisassom bokslutsdisposition.

Pensionsförpliktelser

Samtliga pensionsförpliktelser, såväl antastbara som oantast-bara, redovisas som skuld.

Erhållna näringsbidrag

Statliga stöd för sysselsättningsstödjande åtgärder redovisasi samma avsnitt av resultaträkningen som de kostnader bi-dragen är avsedda att täcka. Specifikation av erhållna närings-bidrag (se not 2).

Koncernbidrag/aktieägartillskott

Samtliga koncernbidrag/aktieägartillskott redovisas som bok-slutsdispositioner.

I övrigt framgår redovisningsprinciper av följande noter.

N o t e rBelopp i Mkr där ej annat anges.

Not 1 Övriga rörelseintäkter

1996 1995

Försäljning till dotterbolag 148 100

Not 2 Rörelsens kostnader

I rörelsens kostnader ingår kostnadsförda FoU-utgifter med 43(54) Mkr.

1996 1995

Inköp från dotterbolag 476 209

Lagervärderingen enligt lägsta värdets princip har hos LKABmedfört att flertalet malmkvaliteter värderats till anskaffnings-kostnad. Nedskrivning till avsaluvärde utgjorde 18 (23) Mkr.

Rörelsens kostnader har minskats med följande näringsbidrag:

Koncernen Moderbolaget

1996 1995 1996 1995

Bidrag till syssel-sättningsfrämjandeåtgärder 3 5 1 4

Övriga bidrag 7 0 3 –

Totalt 10 5 4 4

Not 3 Avskrivningar

Fördelning av avskrivningar enligt plan:

Koncernen Moderbolaget

1996 1995 1996 1995

Maskiner ochinventarier 403 366 369 354

Byggnader 41 39 36 35Underjords-anläggningar 63 53 63 53

Markanläggningar 0 0 0 0Gruvrättigheter 17 17 17 17Balanserade kostnaderför utvecklingsarbete 2 0 – –

Hyresrätter 0 0 – –

Totalt 526 475 485 459

Förändring av avskrivningar utöver plan:Moderbolaget

1996 1995

Pågående nyanläggningar 240 –230Maskiner och inventarier 54 508Byggnader –6 2Underjordsanläggningar –30 –32Markanläggningar 0 1Gruvrättigheter –5 –1

Totalt 253 248

Not 4 Intäktsräntor

Koncernen Moderbolaget

1996 1995 1996 1995

Ränteintäkter,dotterbolag 7 1

Ränteintäkter, övriga 499 549 497 547

Totalt 499 549 504 548

Not 5 Övriga finansiella intäkter

Koncernen Moderbolaget

1996 1995 1996 1995

Kursvinster,utländsk valuta 8 14 7 19

Kursförluster,utländsk valuta –4 –9 –4 –9

Avkastning, aktieportfölj 63 – 63 –Finansiella intäkter,

övrigt 2 1 – –

Totalt 69 6 66 10

Avkastning på aktieportföljen består av nettot av realiseradevinster och förluster vid aktieförsäljningar om 24 Mkr samt nettotav orealiserade kursvinster/kursförluster om 39 Mkr. Motsvaran-de netto redovisades 1995 under rubriken Övriga finansiella kost-nader.

Not 6 Kostnadsräntor

Koncernen Moderbolaget

1996 1995 1996 1995

Räntekostnader,dotterbolag 17 14

Räntekostnader, övriga 54 68 50 63

Totalt 54 68 67 77

Av pensionskostnaden har följande belopp redovisats som ränte-kostnad:

1996 1995

Moderbolaget 40 41Koncernen 41 42

Den finansiella delen av kostnaden för pensionsåtaganden i egenregi har beräknats efter en räntesats om 6,0 (6,2) %.

Not 7 Övriga finansiella kostnader

Koncernen Moderbolaget

1996 1995 1996 1995

Bank och förvaltnings-kostnader 19 5 19 6

Nedskrivning m m avaktier – 67 – 67

Finansiella kostnader,övrigt 4 2 2 –

Totalt 23 74 21 73

Not 8 Koncernbidrag och aktieägartillskott

Till G-Drill AB har LKAB lämnat ett aktieägartillskott om 2 Mkr,vilket redovisas bland bokslutsdispositioner.

Några koncernbidrag har inte utväxlats under året.

41

42

Not 9 Kortfristiga placeringar

I kortfristiga placeringar ingår placeringar på både penning- ochaktiemarknaden samt diverse övriga aktier. Innehav av dagslånredovisas under rubriken Kassa och bank.

Bokfört Marknads-

värde värde

Penningmarknadsinstrument 2 995 3 054Börsnoterade aktier/aktiefonder 346 346Ej börsnoterade aktier* 26 26Avgår: Dagslån –470 –470

Totalt 2 897 2 956

* Ej börsnoterade aktier avser aktier i Merchant Holding AB. Innehavet påbalansdagen uppgick till 176 103 aktier (nominellt värde 17,6 Mkr) motsva-rande 20 % av antalet aktier.

Nominellt Bokfört

Företag Antal värde värde

Astra A 20 000 0,1 6Fabege B 38 990 901 39,0 58Hexagon 44 285 0,4 8Investor B 27 000 0,7 8Nordström & Thulin B 5 112 932 25,6 88PEAB 1 522 040 15,0 33Volvo B 40 000 0,2 6Zetterberg B 37 800 0,4 8Nokia A 30 000 FIM 0,2 12Aragon Aktiefond Sverige 356 703 12Aragon Nordic EQU 159 995 21Aragon Global EQU 82 228 15Övriga (fullständig förteckningkan erhållas från bolaget) 71

Summa 346

Not 10 Kundfordringar

Beräknade inbetalningsströmmar i US-dollar för 1997 är termins-säkrade, varför terminskursen används vid värderingen i enlighetmed rekommendation från Bokföringsnämnden. De fordringarsom översteg tecknade terminskontrakt för januari har värderatstill balansdagens kurs.

Not 11 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

I balansposten ingår periodiserat belopp avseende terminspåslagmed sammanlagt 332 (163) Mkr.

Not 12 Varulager

Koncernen Moderbolaget

1996 1995 1996 1995

Materialförrådoch bränslen 204 189 186 186

Färdiga produkter 366 255 330 218

Summa 570 444 516 404

Not 13 Aktier i dotterbolag

Moderbolagets innehav: Bokfört

Innehav Nominellt värde 31 dec

Företag Org.nr. Säte Antal % värde 1996 1995

Svenska dotterbolagLKAB Fastighets AB 556009-8849 Kiruna 100 100 5 0 0G-Drill AB 556331-8566 Stockholm 14 000 70 7 6 7Kimit AB 556190-6115 Kiruna 250 000 100 25 11 11AB Kiruna Grus &Stenförädling 556074-8237 Kiruna 13 200 55 1 6 6

LKAB Nät AB 556059-9796 Kiruna 10 100 0 0 0Minelco AB 556223-1786 Luleå 40 000 100 4 5 5Malmtrafik i Kiruna AB 556031-4808 Luleå 106 080 51 106 127 33AB Statsgruvor i likvidation – – – – 0Tuolluvaara Gruv AB i likvidation – – – – 4LKAB Gruvutrustningar AB i likvidation – – – – 1

Utländska dotterbolagA.S Bukserbåter 99 100 NOK 0 0 0A.S Taraldsvik 200 100 NOK 0 0 0LKAB Far East Pte Ltd 200 000 100 SGD 0 1 1LKAB Iron Ore Ltd 1 000 100 GBP 0 0 0LKAB S.A. 100 100 BEF 5 0 0LKAB Schwedenerz GmbH – 100 DEM 0 2 2

Summa bokfört värde* 158 70

* LKABs andel av dotterbolagens eget kapital (inklusive kapitalandel i obeskattade reserver) utgjorde 392 (288) Mkr.

Ägarandelen överensstämmer medandel av rösterna för totalt antal aktier.

Under år 1996 har LKAB Gruv-utrustningar AB, AB Statsgruvor ochTuolluvaara Gruv AB likviderats.

Malmexport AB har under åretändrat firma till LKAB Nät AB.

I juni 1996 genomfördes en ny-emission i Malmtrafik i Kiruna AB.Bolaget ägs därefter till 51 % av LKABsamt till 24,5 % vardera av StatensJärnvägar (SJ) via AB SwedCarrier ochNorges Statsbaner (NSB).

Under 1996 har 30 % av aktiernai G-Drill AB sålts till Sandvik RockTools AB.

43

Not 14 Andra aktier och andelar

Antal Andel Nominellt Bokfört

Företag etc aktier i % värde värde

SSAB 5 500 000 4 138 138* Diverse aktier ochandelar 2

Moderbolaget 140

Aktier och andelarhos dotterbolag 2 0

Koncernen 140

* Börsvärdet per 1996-12-31 var 624 Mkr.

Not 15 Anläggningar, maskiner och inventarier

Koncernen Moderbolaget

1996 1995 1996 1995

Pågående nyanläggningar

Anskaffningsvärde 2 007 1 180 1 958 1 181– varav förskott till

leverantörer 22 26 22 26

Maskiner och inventarier

Anskaffningsvärde 6 434 6 086 5 866 5 932Ackumulerade avskriv-ningar enligt plan –3 886 –3 777 –3 740 –3 661

Planenligt restvärde 2 548 2 309 2 126 2 271

Byggnader och

anläggningar ovan jord

Anskaffningsvärde 2 160 2 192 1 964 2 034Ackumulerade avskriv-ningar enligt plan –1 529 –1 559 –1 442 –1 477

Planenligt restvärde 631 633 522 557

Underjordsanläggningar

Anskaffningsvärde 1 629 1 567 1 629 1 567Ackumulerade avskriv-ningar enligt plan –1 183 –1 158 –1 183 –1 158

Planenligt restvärde 446 409 446 409

Mark och markanläggningar

Anskaffningsvärde 43 34 29 20Ackumulerade avskriv-

ningar enligt plan –12 –12 –6 –5

Planenligt restvärde 31 22 23 15

Gruvrättigheter

Anskaffningsvärde 161 161 161 161Ackumulerade avskriv-

ningar enligt plan –136 –120 –136 –120

Planenligt restvärde 25 41 25 41

Balanserade kostnader för

utvecklingsarbete

Anskaffningsvärde 4 5 – –Ackumulerade avskriv-

ningar enligt plan –3 0 – –

Planenligt restvärde 1 5 – –

Hyresrätter

Anskaffningsvärde 8 0 – –Ackumulerade avskriv-

ningar enligt plan –1 0 – –

Planenligt restvärde 7 0 – –

Totalt 5 696 4 599 5 100 4 474

Fördelning av ackumulerade avskrivningar utöver plan förmoderbolaget:

1996 1995

Pågående nyanläggningar 448 208Maskiner och inventarier 1 246 1 192Byggnader 18 24Underjordsanläggningar 130 160Markanläggningar 1 1Gruvrättigheter 0 5

Totalt 1 843 1 590

Taxeringsvärden (i Sverige): Koncernen Moderbolaget

1996 1995 1996 1995

Mark 104 118 78 77Byggnader 868 875 718 718

Totalt 972 993 796 795

Betydande tillgångar, såsom anläggningar under jord, är liksomgruvor icke föremål för taxering.

Not 16 Andra långfristiga skulder

1996 1995

Moderbolaget

Lån i utländsk valuta 36 70Övriga skulder 295 313Avgår amortering inom 1 år –56 –55

275 328Dotterbolag

Lån 21 29Övriga skulder 14 –Avgår amortering inom 1 år –1 –1

34 28

Summa koncernen 309 356

Amorteringar under 1997 redovisas bland kortfristiga skulder. I balansposten ingår sådana pensionsskulder som är beroende

av de anställdas fortsatta tjänst i företaget med 285 (260) Mkr.

Not 17 Avsatt till pensioner

Koncernen Moderbolaget

1996 1995 1996 1995

FPG/PRI–pensioner 385 362 375 353Övriga 310 307 299 295

Totalt 695 669 674 648

Skuldfört belopp utgör kapitalvärdet av de pensionsåtagandensom inte tryggats genom pensionsförsäkring eller avsättning tillfristående pensionsstiftelse eller pensionskassa. Den årliga för-ändringen av pensionsåtagandena påverkar årets resultat.

Not 18 Obeskattade reserver

Värde Boksluts- Värde enligt

Sammansättning enligt balans- disposi- balans-

och förändring av räkning tioner räkning

obeskattade reserver 1995 1996 1996

Skatteutjämningsreserv K 170 –35 135

Periodiseringsfond 390 160 550

Ackumulerade avskriv-ningar utöver plan 1 590 253 1 843

Summa 2 150 378 2 528

44

Not 19 Eget kapital

Aktie- Bundna Fria Årets

Koncernen kapital reserver reserver resultat Summa

Ingående eget kapitalenligt fastställdbalansräkning 700 2 309 4 919 7 928

Vinstdisposition enligt bolagsstämman– utdelning –423 –423

Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital 273 –273

Årets resultat 670 670

Utgående egetkapital 700 2 582 4 223 670 8 175

Balan-

serade

Aktie- Reserv- vinst- Årets

Moderbolaget kapital fond medel resultat Summa

Ingående eget kapitalenligt fastställdbalansräkning 700 697 4 769 6 166

Vinstdisposition enligt bolagsstämman– utdelning –423 –423

Årets resultat 389 389

Utgående egetkapital 700 697 4 346 389 6 132

Utdelning

LKAB har en utdelningspolicy innebärande att 30 % av koncer-nens resultat efter finansiella poster och schablonskatt utdelas.Därutöver föreslås, på ägarens initiativ, en extra utdelning på 225Mkr för verksamhetsåret 1996.

Aktiekapitalets utveckling

Förändring Aktiekapital, Antal

aktiekapital, Mkr Mkr aktier

1892 3 3 0001900 3 6 6 0001905 18 24 24 0001908 56 80 80 0001932 30 110 110 0001958 390 500 500 0001979 50 550 550 0001980 100 650 650 0001981 50 700 700 000

Not 20 Ställda panter och ansvarsförbindelser

Koncernen Moderbolaget

Ställda panter 1996 1995 1996 1995

Fastighetsinteckningar 41 70 – 23Företagsinteckningar 3 329 – 325Kortfristiga placeringar 11 17 11 17

Totalt 55 416 11 365

Ansvarsförbindelser

Borgen och övrigaansvarsförbindelser– för dotterbolag 2 3– för övriga 8 7 8 7

Totalt 8 7 10 10

Not 21 Personal

Antalet anställda i koncernen ökade med 44 personer och uppgickvid årets slut till 3 285 personer. I moderbolaget minskade antaletanställda under året med 127 personer och var vid årets utgång2 901 personer.

Under året nyanställdes i koncernen 259 personer och pensio-nerades 63 personer samt slutade i övrigt 152 personer.

Medeltal anställda framgår av nedanstående tabell. Beräk-ningen baseras på en normal årsarbetstid där hänsyn tagits tillbland annat skiftform.

Koncernen Moderbolaget

1996 1995 1996 1995

SverigeGällivare 1 003 1 045 982 1 032Kiruna 1 977 1 957 1 755 1 770Luleå 88 116 85 113Stockholm 5 4 – –

Totalt Sverige 3 073 3 122 2 822 2 915varav kvinnor 225 227 202 206

Övriga länderBelgien 8 8 – –Norge 289 292 259 292Tyskland 4 5 – –Singapore 3 3 – –Nederländerna 1 1 – –Storbritannien 1 1 – –

TOTALT 3 379 3 432 3 081 3 207varav kvinnor 252 257 223 228

Löner och ersättningar

Styrelse Övriga

VD och vVD anställda

1996 1995 1996 1995

Moderbolaget

Sverige 5 5 740 743Norge – – 68 82

5 5 808 825Dotterbolag

Sverige 5 4 59 47Norge – – 10 –Belgien 1 2 4 3Tyskland 1 1 1 1Singapore 1 1 1 1Nederländerna – – 1 1Storbritannien – – 0 0

Koncernen totalt 13 13 884 878

I ovan nämnda belopp för VD och vVD ingår bonus med 1 Mkrför moderbolaget och 0,3 Mkr för dotterbolag i Sverige.

Styrelsens ordförande, Sven Borelius, har erhållit 0,2 Mkr istyrelsearvode för 1996. Beloppet utgör del av det totala styrelse-arvode som fastställts av bolagsstämman.

Till Carl Ameln, VD och koncernchef, har i ersättningar ochandra förmåner utgått sammanlagt 3,1 Mkr. Av beloppet utgör0,8 Mkr bonus samt 0,04 Mkr ersättning från utlandsbolag.Ameln har möjlighet att gå i pension vid 60 års ålder med bibehål-lande av 75 % av pensionsgrundande lön vid pensioneringstid-punkten för tiden fram till 65 års ålder. Ameln har en uppsäg-ningstid om två år vid uppsägning från företagets sida. LKABtillämpar inte avgångsvederlag.

För övriga i koncernledningeningående medarbetare tillämpaslikartade anställnings- och pensions-villkor som för Ameln.

45

F ö r s l a g t i l l v i n s t d i s p o s i t i o n

Fritt eget kapital i koncernen uppgick till 4 893 Mkr. Någon avsättning till bundna fonder erfordras ej.Moderbolagets vinstmedel uppgick 1996-12-31 till 4 735 Mkr efter årets resultat om 389 Mkr.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att av moderbolagets vinstmedel om 4 735 Mkr utdelas 204 Mkr(291 kronor per aktie) i enlighet med gällande utdelningspolicy samt, på ägarens initiativ, 225 Mkr

(321 kronor per aktie) i form av extra utdelning. 4 306 Mkr balanseras i ny räkning.

Luleå den 11 mars 1997

Sven BoreliusOrdförande

Mona Blom Per-Ola Eriksson Kaspar K. Kielland

Peter Nygårds Hans Christer Olson Carl Wilhelm Ros

Lars Östholm Håkan Bäckström Hans ErikssonArbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant

Carl AmelnVerkställande direktör

R e v i s i o n s b e r ä t t e l s e f ö r L K A B( L u o s s a v a a r a - K i i r u n a v a a r a A B )

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen, räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för år 1996. Granskningen har utförts enligt god revisionssed.

Moderbolaget

Årsredovisningen har upprättats enligt aktiebolagslagen.Vi tillstyrker

att resultaträkningen och balansräkningen fastställs,att vinsten disponeras enligt förslaget i förvaltningsberättelsen samt

att styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för år 1996.

Koncernen

Koncernredovisningen har upprättats enligt aktiebolagslagen.Vi tillstyrker att koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen fastställs.

Luleå den 14 mars 1997

Hans Karlsson Roland NilssonAuktoriserad revisor Auktoriserad revisor

STYRELSE

Ordinarie ledamöter

Sven Borelius, ordförande. Direktör, civil-ingenjör, född 1928. Tidigare VD och koncernchefi Euroc AB. Ledamot i styrelsen sedan 1991.Övriga styrelseuppdrag:Ledamot i bl a Scancem AB, Getinge Industrier AB,Cardo AB, Trelleborg AB, Svedala Industri AB,Sanitec Ltd. Oy Finland, Fabege AB och ScribonaAB.

Carl Ameln. Verkställande direktör i LKAB, född1947. Ledamot i styrelsen sedan 1991.Övriga styrelseuppdrag:Ordförande i Minelco AB. Ledamot i VBBgruppenAB samt i LKAB S.A., LKAB Schwedenerz GmbHoch LKAB Far East Pte Ltd.

Mona Blom. VD Norrbottens HandelskammareService AB, född 1941. Ledamot i styrelsen sedan1994.Övriga styrelseuppdrag:Ledamot i Luleå tekniska universitet, SparbankenSverige AB Luleå, Aurorum Teknikbyn AB ochMiljö- och Rymdforskningsinstitutet i Kiruna.

Per-Ola Eriksson. Riksdagsledamot, född 1946.Ledamot i styrelsen sedan 1991.Övriga uppdrag:Vice ordförande i Finansutskottet, gruppordförandei Centerns riksdagsgrupp, ledamot i Centerns parti-styrelse och arbetsutskott, ordförande i Norrbottenscenterdistrikt. Ordförande i Sveriges AllmännaHypoteksbank. Ordförande i Landshypotek AB.Vice ordförande i Centertidningar AB.

Kaspar K. Kielland. Direktör, civilekonom, född1929. Ledamot i styrelsen sedan 1987.Övriga styrelseuppdrag:Ordförande i Kvaerner A/S, Ericsson A/S, EricssonRadar A/S, Taskon och Kenor A/S. Ledamot iSpennbetong A/S, Minelco AB, Anders Wilhelmsen& Co, R.C.C.L. och Export Finans. Ordförande iNorsk Svenska Handelskammaren. Knight 1st Classof the Royal Norwegian Order of St Olav (1985).Kommendör av Nordstjernan (1992).

Peter Nygårds. Statssekreterare Näringsdeparte-mentet, född 1950. Ledamot i styrelsen sedan 1996.Övriga styrelseuppdrag:Ledamot i Vattenfall AB.

Hans Christer Olson. Departementsråd Närings-departementet, född 1944. Ledamot i styrelsensedan 1993.Övriga styrelseuppdrag:Ledamot i Celsius Industrier AB (suppl), SverigesProvnings- och Forskningsinstitut AB och VattenfallAB (suppl).

Carl Wilhelm Ros. Förste vice VD i Telefonaktie-bolaget L M Ericsson, född 1941. Ledamot i styrel-sen sedan 1993.Övriga styrelseuppdrag:Ledamot i Telefonaktiebolaget L M Ericsson(suppl), Trygg-Hansa AB, Trygg-Hansa Liv, NCCAB och Fjärde AP-fonden.

Lars Östholm. Direktör, född 1933.Vice VD i Sand-vik. Ledamot i styrelsen sedan 1991.Övriga styrelseuppdrag:Ordförande och ledamot i ett flertal bolag i Sandvik-koncernen, ledamot i Erik Andersson VVS, ord-förande Regionsstyrelsen Handelsbanken SödraNorrland.

Håkan Bäckström. Gruvarbetare, född 1959.Arbetstagarrepresentant GRUV.Ledamot i styrelsen sedan 1996.

Hans Eriksson. Ingenjör, född 1944.Arbetstagarrepresentant PTK, ordförande i SIF-klubben LKAB Kiruna.Ledamot i styrelsen sedan 1987.

Suppleanter

Hans Larsson. Gruvarbetare, född 1944.Arbetstagarrepresentant GRUV, ordförande iSvenska Metallindustriarbetareförbundet Gruvsavd 4.Suppleant i styrelsen sedan 1980.

Karl Wikström. Tekniker, född 1951.Arbetstagarrepresentant PTK.Suppleant i styrelsen sedan 1993.

Styrelsens sekreterare

Göran Ekdahl. Advokat vid Gedda & EkdahlAdvokatbyrå, född 1940.Styrelsens sekreterare sedan 1984.

REVISORER

Ordinarie

Hans Karlsson

Auktoriserad revisor, född 1940.

Roland Nilsson

Auktoriserad revisor, född 1943.

Suppleanter

Annicka Brännström

Auktoriserad revisor, född 1958.

Anders Åström

Auktoriserad revisor, född 1946.

46

S t y r e l s e o c h r e v i s o r e r

47

Sven Borelius

Carl Ameln Mona Blom

Per-Ola Eriksson Peter Nygårds

Kaspar K. Kielland

Hans Christer Olson Carl Wilhelm Ros

Håkan Bäckström

Lars Östholm Hans Eriksson

Hans Larsson Karl Wikström

48

K o n c e r n l e d n i n g

Carl Ameln

Verkställande direktör.Född 1947.

Anställd i LKAB sedan 1975.

Håkan Sundin

Ekonomidirektör och vice VD.Född 1945.

Anställd i LKAB sedan 1982.

Raymond Hedman

Informationsdirektör.Född 1941.

Anställd i LKAB sedan 1979.

Birger Norberg

Logistikdirektör.Född 1939.

Anställd i LKAB sedan 1960.

Lars Isacsson

Administrativ direktör.Född 1948.

Anställd i LKAB sedan 1976.

Kjell Rönnbäck

Marknadsdirektör.Född 1940.

Anställd i LKAB sedan 1966.

Leif Rönnbäck

Disponent Malmberget.Född 1945.

Anställd i LKAB sedan 1975.

Sven-Erik Sandström

Disponent Kiruna.Född 1940.

Anställd i LKAB sedan 1967.

Ulrik Améen

FoU direktör fr o m 970701.Född 1956.

Anställd i LKAB sedan 1988.

FÖRSÄLJNINGSKONTOR

Skandinavien, Östeuropa

LKAB NORDEN, Box 952, 971 28 LuleåTelefon: 0920-380 00. Telefax: 0920-874 18

Telex: 80233 LKORE SJan Vestlund, Försäljningschef

●

Benelux, Frankrike, Storbritannien, Italien,Spanien, Portugal, Turkiet, Nordafrika, Amerika

LKAB S.A., Chaussée de la Hulpe 130,B-1000 Bryssel, BelgienNy adress fr o m 970701:

Chaussée de la Hulpe 150, B-1170 Bryssel, BelgienTelefon: +32-2 672 35 15. Telefax: +32-2 675 05 91

Telex: +46-22482 LKABSA BAndo Wikström, VD

●

Tyskland, Österrike

LKAB SCHWEDENERZ GmbH, RüttenscheiderStrasse 14, D-45128 Essen, Tyskland

Telefon: +49-201 879440. Telefax: +49-201 8794444Telex: +41-857840 LKABE D

Bengt Hjärpe, VD

●

Fjärran Östern, Sydostasien, Mellanöstern,Australien

LKAB FAR EAST Pte. Ltd.,1 Shenton Way # 21-05,Robina House, Singapore 068803

Telefon: +65-224 56 88. Telefax: +65-225 27 70Telex: +87-22201 LKABSI RS

Jan-Erik Jatko, VD (fr o m 970701)

DOTTERBOLAG

G-DRILL AB,Hornsgatan 79, 1 tr, 118 49 Stockholm

Telefon: 08-84 95 50. Telefax: 08-84 02 71Ingemar Marklund, tf VD

●

KIMIT AB, 981 86 KirunaTelefon: 0980-710 00. Telefax: 0980-109 02

Torsten Nylund, VD

●

AB KIRUNA GRUS & STENFÖRÄDLING,Box 817, 981 28 Kiruna

Telefon: 0980-681 90. Telefax: 0980-832 79Guy Kangas, VD

●

LKAB FASTIGHETS AB, 981 86 KirunaTelefon: 0980-710 00. Telefax: 0980-103 04

Lennart Thelin, VD

●

MINELCO AB,Box 952, 971 28 Luleå

Telefon: 0920-381 60. Telefax: 0920-190 88Erik Bäck, VD

●

MALMTRAFIK I KIRUNA AB (MTAB),981 86 Kiruna

Telefon: 0980-710 00. Telefax: 0980-109 02Åke Boström, VD

49

A d r e s s e rInnehåll

Ekonomiskinformationfrån LKAB

MODERBOLAGET

LKAB, Box 952, 971 28 LuleåTelefon: 0920-380 00. Telefax: 0920-195 05

Carl Ameln, VD

●

LKAB KIRUNA, 981 86 KirunaTelefon: 0980-710 00. Telefax: 0980-109 02

Telex: 8755 LKABK SSven-Erik Sandström, Disponent

●

LKAB MALMBERGET, 983 81 MalmbergetTelefon: 0970-710 00. Telefax: 0970-236 00

Telex: 8665 LKABM SLeif Rönnbäck, Disponent

●

LKAB NARVIK MALMHAVN,Boks 314, N-8501 Narvik, Norge

Telefon: +47-769 238 00. Telefax: +47-769 449 25Telex: +56-64022 LKABN NBjørnar Solvang, Disponent

●

LKAB LULEÅ MALMHAMN,Box 821, 971 25 Luleå

Telefon: 0920-24 68 00. Telefax: 0920-554 74Åke Boström, Platschef

För 1997 lämnar LKAB följande ekonomiska rapporter:

Delårsrapport januari–april 4 juni 1997Delårsrapport januari–augusti 15 oktober 1997Bokslutskommuniké 10 mars 1998Årsredovisning april 1998

Dessa rapporter kan beställas från:LKAB, Koncernstab Information, Box 952, 971 28 Luleå.Telefon: 0920-380 00. Telefax: 0920-195 05.

Rapporterna finns även tillgängliga på engelska.

Företagsinformation finns även på LKABs hemsida.Internet: http://www.lkab.se

VD-kommentar 2Koncernöversikt 1996 4Affärsidé, mål och strategier 5Produkter, marknader och organisation 6Marknadsöversikt 8LKABs verksamhet 1996

– Produktion 12– Logistik 13– MTAB 14– Övriga dotterbolag 16

Framtidssatsningar 18Forskning och Utveckling 20LKABs personal 22LKAB och miljön 24Ekonomi och finans

– Industriverksamheten 26– Omvärldsfaktorer 28

Tioårsöversikt 30Förvaltningsberättelse 32Resultaträkningar med kommentarer 34Balansräkningar med kommentarer 36Finansieringsanalyser med kommentarer 38Redovisningsprinciper 40Noter 41Vinstdisposition 45Revisionsberättelse 45Styrelse och revisorer 46Koncernledning 48Adresser 49Definitioner. Ord & Uttryck Omslagets flik

DEFINITIONER

Vinstmarginal: Resultat efter finansiella intäkter och kostnader + finansiellakostnader i procent av rörelsens intäkter.

Avkastning på totalt kapital: Resultat efter finansiella intäkter och kostna-der + finansiella kostnader i procent av genomsnittlig balansomslutning.

Avkastning på sysselsatt kapital: Resultat efter finansiella intäkter och kost-nader + finansiella kostnader i procent av genomsnittlig balansomslutningmed avdrag för ej räntebärande skulder.

Avkastning på eget kapital: Resultat efter finansiella intäkter och kostnadermed avdrag för full skatt i procent av genomsnittligt eget kapital.

Soliditet: Eget kapital inklusive minoritetsintresse i procent av balansom-slutningen.

Kassaflöde efter finansiella poster: Rörelseresultat före avskrivningar ochefter förändring av rörelsekapital, investeringar och finansnetto.

Nettokassaflöde: Rörelseresultat före avskrivningar och efter förändring avrörelsekapital, investeringar, finansnetto, skatt samt lämnad utdelning.

Självfinansieringsgrad: Rörelseresultat före avskrivningar + finansiellt nettoi förhållande till investeringar i maskiner, inventarier och byggnader minusintäkter vid försäljning av anläggningstillgångar.

ORD & UTTRYCK

Anrikning: Rening av finmald malm genom separering till ett koncentrat avjärnmalmspulver med mycket hög renhet, s k slig.

Coating: Ytbeläggning.

Hematit: (= blodstensmalm). Icke-magnetisk järnmalm (Fe2O3).

Magnetit: Magnetisk järnmalm (Fe3O4).

Pelletisering, kulsintring: Process där slig blandas med bindemedel ochrullas ihop till kulor. Kulorna sintras i ett pelletsverk. Den färdiga produktenkallas kulsinter eller med ett amerikanskt ord – pellets.

Råjärn: En mellanprodukt som ligger förädlingssteget närmare järnmalmjämfört med råstål.

Sintring: Upphettning av finkornig malm (fines=mull) till begynnande smält-ning. Därvid sammankittas (sintras) malmen till stycken (sinter) som kananvändas i masugn.

Sovring: Grovsortering av krossad malm. Består hos LKAB av siktning avden krossade malmen i olika styckestorlek och därefter skiljs gråberget frånjärnmalmen med hjälp av magnetiska separatorer.

FÖRSÄLJNINGSKONTOR

Skandinavien, Östeuropa

LKAB NORDEN, Box 952, 971 28 LuleåTelefon: 0920-380 00. Telefax: 0920-874 18

Telex: 80233 LKORE SJan Vestlund, Försäljningschef

●

Benelux, Frankrike, Storbritannien, Italien,Spanien, Portugal, Turkiet, Nordafrika, Amerika

LKAB S.A., Chaussée de la Hulpe 130,B-1000 Bryssel, BelgienNy adress fr o m 970701:

Chaussée de la Hulpe 150, B-1170 Bryssel, BelgienTelefon: +32-2 672 35 15. Telefax: +32-2 675 05 91

Telex: +46-22482 LKABSA BAndo Wikström, VD

●

Tyskland, Österrike

LKAB SCHWEDENERZ GmbH, RüttenscheiderStrasse 14, D-45128 Essen, Tyskland

Telefon: +49-201 879440. Telefax: +49-201 8794444Telex: +41-857840 LKABE D

Bengt Hjärpe, VD

●

Fjärran Östern, Sydostasien, Mellanöstern,Australien

LKAB FAR EAST Pte. Ltd.,1 Shenton Way # 21-05,Robina House, Singapore 068803

Telefon: +65-224 56 88. Telefax: +65-225 27 70Telex: +87-22201 LKABSI RS

Jan-Erik Jatko, VD (fr o m 970701)

DOTTERBOLAG

G-DRILL AB,Hornsgatan 79, 1 tr, 118 49 Stockholm

Telefon: 08-84 95 50. Telefax: 08-84 02 71Ingemar Marklund, tf VD

●

KIMIT AB, 981 86 KirunaTelefon: 0980-710 00. Telefax: 0980-109 02

Torsten Nylund, VD

●

AB KIRUNA GRUS & STENFÖRÄDLING,Box 817, 981 28 Kiruna

Telefon: 0980-681 90. Telefax: 0980-832 79Guy Kangas, VD

●

LKAB FASTIGHETS AB, 981 86 KirunaTelefon: 0980-710 00. Telefax: 0980-103 04

Lennart Thelin, VD

●

MINELCO AB,Box 952, 971 28 Luleå

Telefon: 0920-381 60. Telefax: 0920-190 88Erik Bäck, VD

●

MALMTRAFIK I KIRUNA AB (MTAB),981 86 Kiruna

Telefon: 0980-710 00. Telefax: 0980-109 02Åke Boström, VD

49

A d r e s s e rInnehåll

Ekonomiskinformationfrån LKAB

MODERBOLAGET

LKAB, Box 952, 971 28 LuleåTelefon: 0920-380 00. Telefax: 0920-195 05

Carl Ameln, VD

●

LKAB KIRUNA, 981 86 KirunaTelefon: 0980-710 00. Telefax: 0980-109 02

Telex: 8755 LKABK SSven-Erik Sandström, Disponent

●

LKAB MALMBERGET, 983 81 MalmbergetTelefon: 0970-710 00. Telefax: 0970-236 00

Telex: 8665 LKABM SLeif Rönnbäck, Disponent

●

LKAB NARVIK MALMHAVN,Boks 314, N-8501 Narvik, Norge

Telefon: +47-769 238 00. Telefax: +47-769 449 25Telex: +56-64022 LKABN NBjørnar Solvang, Disponent

●

LKAB LULEÅ MALMHAMN,Box 821, 971 25 Luleå

Telefon: 0920-24 68 00. Telefax: 0920-554 74Åke Boström, Platschef

För 1997 lämnar LKAB följande ekonomiska rapporter:

Delårsrapport januari–april 4 juni 1997Delårsrapport januari–augusti 15 oktober 1997Bokslutskommuniké 10 mars 1998Årsredovisning april 1998

Dessa rapporter kan beställas från:LKAB, Koncernstab Information, Box 952, 971 28 Luleå.Telefon: 0920-380 00. Telefax: 0920-195 05.

Rapporterna finns även tillgängliga på engelska.

Företagsinformation finns även på LKABs hemsida.Internet: http://www.lkab.se

VD-kommentar 2Koncernöversikt 1996 4Affärsidé, mål och strategier 5Produkter, marknader och organisation 6Marknadsöversikt 8LKABs verksamhet 1996

– Produktion 12– Logistik 13– MTAB 14– Övriga dotterbolag 16

Framtidssatsningar 18Forskning och Utveckling 20LKABs personal 22LKAB och miljön 24Ekonomi och finans

– Industriverksamheten 26– Omvärldsfaktorer 28

Tioårsöversikt 30Förvaltningsberättelse 32Resultaträkningar med kommentarer 34Balansräkningar med kommentarer 36Finansieringsanalyser med kommentarer 38Redovisningsprinciper 40Noter 41Vinstdisposition 45Revisionsberättelse 45Styrelse och revisorer 46Koncernledning 48Adresser 49Definitioner. Ord & Uttryck Omslagets flik

DEFINITIONER

Vinstmarginal: Resultat efter finansiella intäkter och kostnader + finansiellakostnader i procent av rörelsens intäkter.

Avkastning på totalt kapital: Resultat efter finansiella intäkter och kostna-der + finansiella kostnader i procent av genomsnittlig balansomslutning.

Avkastning på sysselsatt kapital: Resultat efter finansiella intäkter och kost-nader + finansiella kostnader i procent av genomsnittlig balansomslutningmed avdrag för ej räntebärande skulder.

Avkastning på eget kapital: Resultat efter finansiella intäkter och kostnadermed avdrag för full skatt i procent av genomsnittligt eget kapital.

Soliditet: Eget kapital inklusive minoritetsintresse i procent av balansom-slutningen.

Kassaflöde efter finansiella poster: Rörelseresultat före avskrivningar ochefter förändring av rörelsekapital, investeringar och finansnetto.

Nettokassaflöde: Rörelseresultat före avskrivningar och efter förändring avrörelsekapital, investeringar, finansnetto, skatt samt lämnad utdelning.

Självfinansieringsgrad: Rörelseresultat före avskrivningar + finansiellt nettoi förhållande till investeringar i maskiner, inventarier och byggnader minusintäkter vid försäljning av anläggningstillgångar.

ORD & UTTRYCK

Anrikning: Rening av finmald malm genom separering till ett koncentrat avjärnmalmspulver med mycket hög renhet, s k slig.

Coating: Ytbeläggning.

Hematit: (= blodstensmalm). Icke-magnetisk järnmalm (Fe2O3).

Magnetit: Magnetisk järnmalm (Fe3O4).

Pelletisering, kulsintring: Process där slig blandas med bindemedel ochrullas ihop till kulor. Kulorna sintras i ett pelletsverk. Den färdiga produktenkallas kulsinter eller med ett amerikanskt ord – pellets.

Råjärn: En mellanprodukt som ligger förädlingssteget närmare järnmalmjämfört med råstål.

Sintring: Upphettning av finkornig malm (fines=mull) till begynnande smält-ning. Därvid sammankittas (sintras) malmen till stycken (sinter) som kananvändas i masugn.

Sovring: Grovsortering av krossad malm. Består hos LKAB av siktning avden krossade malmen i olika styckestorlek och därefter skiljs gråberget frånjärnmalmen med hjälp av magnetiska separatorer.

LKABs årsredovisning 1996 är producerad av LKABi samarbete med n3prenör AB.

Foto: Ulf Owenede m fl.Tryckt hos Rekord Offset 1997

DEFINITIONER SAMT

ORD & UTTRYCK FINNS

PÅ FLIKENS INSIDA

Ett

högteknologiskt

internationellt

malmförädlings-

företag

Å R S R E D O V I S N I N G

96

Box 952, 971 28 Luleå. Telefon 0920-380 00.Telefax 0920-195 05. Internet: http://www.lkab.se