Embed Size (px)
Citation preview
O R G . N R 5 0 4 4 0 0 - 7 0 8 5
1
Å R S B E R Ä T T E L S E 2 0 1 0
H . L U N D É N K A P I T A L F Ö R VA LT N I N G A B
O R G . N R 5 0 4 4 0 0 - 7 0 8 5
2
O R G . N R 5 0 4 4 0 0 - 7 0 8 5
3
Å R S B E R Ä T T E L S E F Ö R V E R K S A M H E T S Å R E T
2 0 1 0 - 0 1 - 0 1 – 2 0 1 0 - 1 2 - 3 1
Styrelsen och verkställande direktören för H. Lundén Kapitalförvaltning AB får härmed avge årsbe-rättelse för fonden Eikos för perioden 2010-01-01 – 2010-12-31. Efter en kort inledning ges i denna elfte årsberättelse en redogörelse över den senast avslutade räkenskapsperioden varefter följer en his-torisk överblick över fondens utveckling under de senaste elva åren.
I N L EDN I NG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
FÖRVA LT N I NGSBER ÄT T EL SE 2010 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
H ISTOR ISK GENOMGÅ NG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
R E SU LTAT R Ä K N I NG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13
BA L A NSR Ä K N I NG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
FON DFÖR MÖGEN H ET PER 2010 -12-31 . . . . . . . . . . . . .15
R EDOV ISN I NGSPR I NCI PER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19
FÖR Ä N DR I NG AV FON DFÖR MÖGEN H ET . . . . . . . . .19
FON DENS U T V ECK LI NG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19
AV K A ST N I NG EF T ER FÖRVA LT N I NGS -KOST NA DER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
R EV ISIONSBER ÄT T EL SE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21
OR DLISTA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G
O R G . N R 5 0 4 4 0 0 - 7 0 8 5
4
I N L E D N I N G
Fonden Eikos startades den 1 januari 2000 och har varit verksam i elva år. Ingående fondförmögen-het den 1 januari 2010 uppgick till 2 033 MSEK. Eftersom fonden var stängd för nyteckning av ande-lar under 2010 var utgående fondförmögenhet 2009 densamma som ingående fondförmögenhet den 1 januari 2010. Efter en värdetillväxt under året på 164 MSEK och nettouttag på 527 MSEK var fondförmögenheten 1 670 MSEK den 31 december 2010. Antalet andelsägare per den 31 december 2010 var 206, vilket är en minskning med 46 andelsägare under den senaste tolvmånadersperioden. Fondbolagets styrelse har beslutat att fonden ska öppna för nyteckning av andelar per den 1 januari 2011.
Under 2010 ökade värdet efter avgifter på andelarna i Eikos med 9,07 %. Detta kan jämföras med svenska 90-dagars statsskuldväxlar som gav 0,35 % i avkastning och Nordenindex som steg med 17,38 %. Sedan starten den 1 januari 2000 har värdet på andelarna i Eikos efter avgifter stigit med 165,02 %.
Grafen nedan visar Eikos avkastning relaterad till den riskfria räntan, mätt som räntan på svenska 90-dagars statsskuldväxlar (SSVX 90), och ett brett nordiskt aktieindex (”Nordenindex”)från fondens start den 1 januari 2000.
* ”Nordenindex” utgjordes t.o.m. sista december 2006 av Alfred Bergs Nordenindex och utgörs därefter av VINX All Share Index.
-60%
-40%
-20%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
120%
140%
160% Nordenindex*
SSVX 90
Eikos
O R G . N R 5 0 4 4 0 0 - 7 0 8 5
5
F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E 2 0 1 0
P O R T F Ö L J F Ö R VA LT A R E N S R E F L E X I O N
Året präglades av fortsatt mycket låga räntor och nytryckning av pengar i USA som användes till att köpa långa obligationer (”Quantitative Easing 2”, QE2). En nyhet var att representanter för den ame-rikanska centralbanken Federal Reserve (FED) under hösten officiellt uttryckte att syftet med QE2 var att stärka tillgångspriser vilket naturligtvis strider mot marknadsekonomiska principer. Den arti-ficiellt låga räntan har medfört svårigheter för oss i vår förvaltning som fundamentalt driven ”stock-picker”.
I vår förvaltning antar vi implicit en relativt stabil omvärld, att marknadsekonomin fungerar och att det på ett rimligt sätt går att analysera utbud och efterfrågan. Att bedöma utbud och efterfrågan blir komplicerat och svårt när pengar med låg ränta söker nya områden som t.ex. råvaror. Guld är ett utmärkt exempel på detta, med en prisuppgång på 30 % under året. Att guldpriset stiger är en indi-kation på misstroende mot statsmakternas förmåga att hålla inflationen nere.
Avgörande för börsutvecklingen 2011 torde bli om oron för stigande inflation, i t.ex. Kina, infrias eller inte. Ett flertal utvecklingsländer höjer nu sina räntor och om räntorna höjs mer allmänt torde det lägga sordin på aktiemarknadens utveckling. Detta leder troligen också till ett skifte av vilka sek-torer marknaden bedömer vara intressanta att placera i. En viktig frågeställning i Sverige är hur den betydligt starkare svenska kronan kommer att påverka svensk ekonomi under 2011.
Historiskt låga räntor, höga företagsvinster samt brist på alternativa placeringar i kombination med en inte allför hög värdering av aktier uttryckt i P/E-tal, kan göra att aktiemarknaderna fortsätter att stiga. Den svarta svanen (ett uttryck för oväntade negativa händelser) blir dock bara fetare och mer välmående för varje dag som går, d.v.s. risken för oväntade negativa händelser har ökat.
I fonden Eikos hanterar vi denna omvärld genom att vara nettolånga med säljoptionsskydd i bolag som vi bedömer är högt värderade eller har svaga fundamenta. Denna strategi har fungerat väl under det senaste halvåret.
I N V E S T E R I N G S F I L O S O F I
Målet för förvaltningen av fonden Eikos är att uppnå en god absolut avkastning under alla mark-nadsförhållanden. För att uppnå detta mål görs fondens investeringar huvudsakligen genom ett företagsanalytiskt tillvägagångssätt, d.v.s. större vikt läggs vid val av individuella aktier än vid val av länder eller branscher. Investeringar görs när den riskjusterade avkastningen bedöms attraktiv. Investeringar kan ske i finansiella instrument utgivna i 22 europeiska länder inklusive de nordiska och flertalet av de östeuropeiska länderna. Fonden utnyttjar även blanknings- och derivatstrategier. De nordiska länderna följs aktivt och utgör fondens hemmamarknad. Övriga länder följs mer opp-ortunistiskt och blankningar i dessa länder görs bara i undantagsfall.
M A R K N A D E N
Under 2010 fortsatte de flesta av världens börser att stiga. Som exempel kan nämnas att MSCI World Index steg med 10 % och att OMX Stockholm steg med 23 %. Det nordiska indexet VINX All Share Index steg med 17 %. Ett undantag var Kina, där Shanghai Composite Index föll med 14 %. Inflationen i Kina är cirka 5 % och troligtvis högre i kuststäderna. Priserna på fastigheter, framförallt i Shanghai, har gått upp kraftigt, vilket medfört att centralbanken höjt räntan och även höjt banker-nas reservkrav ett flertal gånger under 2010. Utvecklingen i de europeiska länder där Eikos har man-
O R G . N R 5 0 4 4 0 0 - 7 0 8 5
6
dat att investera var blandad. Som exempel kan nämnas att aktiemarknaderna i Turkiet, Estland och Polen hade en stark utveckling medan aktiemarknaderna i Grekland och Portugal, länder som har problem med hög skuldsättning, hade en negativ utveckling.
Aktiemarknaderna har präglats av oro för högt skuldsatta länder och åtstramningar i Kina, men ock-så av flera starka rapportsäsonger och bra makrostatistik. EU och IMF tog fram ett kraftigt gemen-samt stödpaket, denna gång omfattande alla länder inom EU som kan komma att behöva hjälp med finansieringen. Den Europeiska Centralbanken (ECB) har, likt amerikanska Federal Reserve (FED), börjat köpa obligationer med nytryckta pengar. Volatiliteten var stundtals på höga nivåer men mins-kade successivt under det andra halvåret. I slutet av augusti gav FED beskedet att fortsätta med sti-mulansåtgärder och aktiemarknaderna reagerade positivt.
Ekonomisk statistik visar att världsekonomin växte starkt under 2010. IMF prognostiserade att världsekonomin växte med 4,8 % under 2010. BNP-prognosen för EU-området var 1,7 %, för USA 2,6 % och för Kina 10,5 %. Sveriges BNP växte starkt och enligt statistik från Konjunkturinstitutet ökade BNP med hela 5,3 % under 2010. Prognosen för 2011 är att BNP växer med 3,8 %.
De långa räntorna, som sjönk under första halvåret 2010, har i många länder ökat igen under det andra halvåret. Detta beror delvis på förväntningar om högre inflation. Exempelvis steg den 10-åriga stats-obligationen i USA från som lägst 2,4 % till 3,3 %, men den är fortfarande lägre än i början av året då räntan var 3,8 %. FED har under året behållit styrräntan på den historiskt låga nivån, 0-0,25 %. Även ECB lämnade styrräntan oförändrad under året på historiskt låga 1,0 %. I Sverige var Riksbankens reporänta 0,25 % i början av 2010 för att i slutet av året uppgå till 1,25 %.
Det första halvåret 2010 innebar en svag euro och en stark dollar. Under det andra halvåret stärktes dock euron med cirka 7 % mot dollarn. Den svenska kronan återhämtades successivt under året, mot euron stärktes kronan med 13 % och mot dollarn stärktes kronan med 6 %. En dollar kostade 6,71 kronor vid årets slut och en euro kostade 8,96 kronor.
Råvarupriserna utvecklades starkt under 2010. Som exempel kan nämnas att priset på koppar och guld nådde nya högsta nivåer efter att ha stigit med 31 % respektive 30 %. Priset på råolja steg med 15 % från 79 USD/fat vid årets början till 91 USD/fat vid årets slut. Bland övriga råvaror kan nämnas att vetepriset steg med 47 %, majspriset steg med 52 % och bomullspriset steg med 92 %, bl.a. bero-ende på torka och översvämningar, men även på grund av finansiella spekulationer.
P O R T F Ö L J E N
Andelsvärdet i Eikos steg under 2010 med 9,07 % efter avdrag för fast arvode. Något performance-arvode utgick ej. Under samma period steg OMX Stockholm med 23,05 % medan VINX All Share index steg med 17,38 %. Avkastningen på 90-dagars statsskuldväxlar uppgick till 0,35 %.
Under året visade fonden positiv avkastning under 8 av årets 12 månader. Bruttoexponeringen har successivt ökat under året medan nettoexponering varierat från som lägst 36 % till som högst 61 %. Eikos har haft valutapositioner i syfte att begränsa riskerna i värdepapper som inte handlas i svenska kronor. Fonden har även ägt företagscertifikat samt stats- och företagsobligationer. Fonden har haft en begränsad exponering mot marknader utanför Norden.
O R G . N R 5 0 4 4 0 0 - 7 0 8 5
7
Mars var fondens bästa månad med en uppgång på 3,50 % medan maj var årets sämsta månad med ett värdefall på 2,49 %. Under året har volatiliteten i marknaden varierat markant men minskade successivt under andra halvåret. Eikos volatilitet i värdeutvecklingen har varit fortsatt låg. Fondens standardavvikelse, beräknad på basis av månadsdata, har under 2010 uppgått till 6,76 %. Som jämfö-relse kan nämnas att standardavvikelsen för VINX All Share index uppgick till 16,70 % under samma period. Under året har månadsavkastningen för VINX All Share index varierat mellan som högst 8,84 % i mars och som lägst -6,82 % i maj. Fondens korrelation med jämförelseindex har under året uppgått till 0,86 beräknat på månadsbasis och 0,67 beräknat på dagsdata.
Sharpekvoten är det vanligaste förekommande och enligt vår bedömning det mest heltäckande mått-tet för riskjusterad avkastning. Den beräknas genom att fondens avkastning minskas med den risk-fria räntan (SSVX 90) och sedan divideras med fondens risk, mätt som fondens standardavvikelse. En högre Sharpekvot innebär en högre avkastning i förhållande till riskexponering. Normalt anses en Sharpekvot högre än 0 tillföra värde och en Sharpekvot högre än 1 vara bra. Eikos Sharpekvot var 1,29 under 2010. Sharpekvoten för VINX All Share index var 1,02 under perioden. Sedan starten den 1 januari 2000 har Eikos uppvisat en årlig Sharpekvot om 1,08 i genomsnitt.
Under året har samtliga större marknader genererat ett positivt bidrag till Eikos avkastning. Norge var bästa marknad med 27,5 % bidrag till avkastningen, men både Finland och Sverige bidrog i stort sett med lika mycket. De aktieinnehav som bidrog mest till avkastningen under 2010 var Loomis, Stora Enso, Statoil Fuel & Retail (som avknoppades från Statoil under året) och Securitas. Som grupp var det skogsrelaterade bolag som bidrog mest. Fondens säljoptionsskydd hade som grupp en negativ påverkan på avkastningen men är som nämnts ovan en vald strategi som skydd mot oväntade nega-tiva händelser.
Marknad Sverige Danmark Norge Finland Turkiet Övriga
Bidrag till avkastningen 2010 25,0 % 7,1 % 27,5 % 26,4 % 16,6 % -2,6 %
Tabellen ovan visar Eikos avkastning, för både långa och korta positioner under 2010, fördelad per marknad. Övriga marknader inkluderar de nya marknaderna på vilka Eikos har mandat att investera.
Fondens omsättningshastighet har uppgått till cirka 1,7 gånger dess genomsnittliga kapital. Detta är högre än 2009 då fondens omsättningshastighet uppgick till cirka 1,0 gånger dess genomsnittliga kapital.
Per den 31 december 2010 uppgick fondens förmögenhet till 1 670 MSEK. Av fondens värde utgjor-de långa positioner 80,0 % och blankade positioner uppgick till 25,2 %. Bruttoexponeringen varsåledes 105,1 % och nettoexponeringen 54,8 %. Under året har bruttoexponeringen varierat mellan 73,6 % och 108,3 %. För att få en korrekt bild av den underliggande exponeringen bör man delta-justera, snarare än premiejustera, optionsexponeringen. Bruttoexponeringen med denna metod var 111,9 % vid periodens utgång. Nettoexponeringen var med samma metod 48,1 %.
O R G . N R 5 0 4 4 0 0 - 7 0 8 5
8
F O N D E N S I N N E H AV
Innehaven väljs efter sina företagsspecifika förutsättningar. Fondens fem största aktieinnehav per den 31 december 2010 utgjorde 26,0 % av fondens totala förmögenhet.
Lundbeck 8,5 % Danmark LäkemedelsindustriSaab 4,9 % Sverige FörsvarsindustriHolmen 4,4 % Sverige SkogsindustriLoomis 4,4 % Sverige TjänsteindustriSecuritas 3,8 % Sverige Tjänsteindustri
F Ö R VA LT N I N G S K O S T N A D E R
Ersättningen till fondbolaget H. Lundén Kapitalförvaltning AB består av en fast ersättning på 0,9 % av fondens värde per år samt ett performancearvode på 20 % av avkastningen överstigande räntan på 90-dagars svenska statsskuldväxlar. Förvaltningsarvodet har under året uppgått till 17,3 (19,9) MSEK. Performancearvodet har under året uppgått till 0,0 (0,0) MSEK. Performancearvode utgick ej eftersom fondandelsägarna måste kompenseras för de senaste årens underavkastning innan per-formancearvode får tas ut. Vid årsskiftet behövde fonden stiga med 4,5 % för att performancearvode skall kunna tas ut.
Ö V R I G A K O S T N A D E R
Fonden har under året haft 7,6 (7,1) MSEK i courtagekostnader och 1,0 (2,6) MSEK i direkta kost-nader för värdepapperslån.
I N L Ö S E N AV G I F T
En avgift om 0,5 % tas ut vid inlösen av fondandelar. Under året har denna avgift uppgått till sam-manlagt 2,4 (2,3) MSEK. Avgiften, som tas ut för att täcka de kostnader som inlösandet kan orsaka, återinvesteras i sin helhet i fonden.
O R G A N I S AT I O N
Personalsammansättningen hos H. Lundén Kapitalförvaltning AB, som förvaltar fonden Eikos, har utökats med en person under året. Vid årsskiftet utgjordes personalen av en portföljförvaltare, tre analytiker, en deltidsanställd trader och två personer inom administration och ekonomi.
U T D E L N I N G
Fonden kom i en skattepliktig position för år 2010. I syfte att maximera avkastningen för andelsägar-na och undvika dubbelbeskattning har styrelsen i H. Lundén Kapitalförvaltning AB beslutat att dela ut 6 700 kr/andel vilket motsvarar 61,6 MSEK eller cirka 3,7 % av förvaltat kapital.
O R G . N R 5 0 4 4 0 0 - 7 0 8 5
9
(Alla belopp i SEK) I procent av investering per 2010-01-01
Investering per 2010-01-01 500 000
Värdeförändring före kostnader 54 833 10,97Kostnader relaterade till fonden Erlagd ersättning för utdelning vid inlåning av aktier - 1 976 -0,40 Courtage, aktielån etc. -2 890 -0,58
Värdeförändring före förvaltningskostnader 49 967 9,99
Förvaltningskostnader Förvaltningsarvode -4 617 -0,92 Performancearvode - -
Värdeförändring efter kostnader 45 350 9,07
Marknadsvärde per 2010-12-31 545 350
A N D E L S Ä G A R N A S K O S T N A D E R
Exemplet nedan åskådliggör kostnadsbelastningen i Eikos. Detta är ett exempel på en andelsägare som hade andelar till ett värde av 500 000 SEK per den 1 januari och behållit sina andelar under hela år 2010.
O R G . N R 5 0 4 4 0 0 - 7 0 8 5
10
Fonden Eikos har varit verksam i elva år. I detta avsnitt beskrivs fondens utveckling under hela tids-perioden.
E I K O S AV K A S T N I N G E F T E R F Ö R VA LT N I N G S K O S T N A D E RU N D E R E LVA Å R
Eikos Nordenindex
2010-01-01 – 2010-12-31 9,07 % 17,38 %
2009-01-01 – 2009-12-31 5,37 % 43,61 %
2008-01-01 – 2008-12-31 -8,21 % -45,38 %
2007-01-01 – 2007-12-31 -0,89 % 11,69 %
2006-01-01 – 2006-12-31 15,64 % 23,08 %
2005-01-01 – 2005-12-31 9,59 % 43,37 %
2004-01-01 – 2004-12-31 10,14 % 20,22 %
2003-01-01 – 2003-12-31 7,35 % 23,70 %
2002-01-01 – 2002-12-31 10,73 % -32,01 %
2001-01-01 – 2001-12-31 22,26 % -18,32 %
2000-01-01 – 2000-12-31 24,94 % -6,21 %
2000-01-01 – 2010-12-31 165,02 % 40,56 %
P O R T F Ö L J E N
Målsättningen för Eikos är att uppnå en god absolut avkastning under alla marknadsförhållanden. Således är relevant jämförelseindex inte aktieindex utan den svenska riskfria räntan i form av svenska 90-dagars statsskuldväxlar (SSVX 90). Av aktieindexen erbjuder dock VINX All Share Index en bra jämförelse med aktiemarknaderna i de nordiska länderna. Sedan starten för elva år sedan har den genomsnittliga årsavkastningen för Eikos uppgått till 9,26 %. Detta kan jämföras med SSVX 90 där den genomsnittliga årsavkastningen under samma period har uppgått till 2,72 % och Nordenindex som har haft en genomsnittlig årsavkastning på 3,14 %.
Eikos Nordenindex
Avkastningsanalys
Genomsnittlig årsavkastning 2000-2010 9,26 % 3,14 %
Bästa kvartalet 11,57 % 24,66 %
Sämsta kvartalet -5,47 % -21,01 %
Genomsnittlig kvartalsavkastning 2,24 % 0,78 %
Andel positiva kvartal 77,27 % 56,82 %
Största ackumulerade värdebortfall -6,19 % -35,71 %
Längsta nollavkastningsperiod (månader) 41 69
Den längsta nollavkastningsperioden, d.v.s. den längsta period under vilken en investering ackumu-lerad på månadsbasis inte har skapat positiv avkastning, uppgår för Eikos till 41 månader. Denna period påbörjades i juli 2007 och avslutades i december 2010. Nordenindex längsta nollavkastnings-period under åren 2000 till 2010 uppgår till 69 månader. Den startade i maj år 2000 och varade t.o.m. januari 2006. Störst ackumulerat värdebortfall definieras som den största negativa ackumulerade avkastningen i en följd mätt på månadsbasis. Eikos största ackumulerade värdebortfall inträffade mellan juni och oktober 2002 och uppgick till 6,2 %. Under elvaårsperioden var det största ackumu-lerade värdebortfallet för Nordenindex 35,7 %.
H I S T O R I S K G E N O M G Å N G
O R G . N R 5 0 4 4 0 0 - 7 0 8 5
11
Eikos har visat positiv avkastning i 94 av de 132 månader under vilka fonden har varit verksam. Nordenindex har under samma period stigit 73 månader och varit oförändrad en månad. Av de 58 månader då Nordenindex fallit, har Eikos stigit under 28 månader.
2000-2010 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000
Eikosstdav(år)1) 6,05% 6,76 5,07% 5,67% 3,71% 3,31% 2,69% 1,49% 7,36% 8,43% 6,84% 7,46%
Nordenindexstdav(år)1) 20,53% 16,70 18,41% 28,76% 11,42% 12,87% 12,71% 12,80% 20,06% 25,41% 29,83% 14,47%
EikosSharpekvot 1,08 1,29 0,95 neg. neg. 4,07 2,92 5,35 0,57 0,78 2,66 2,81
NordenindexSharpekvot 0,02 1,02 2,34 neg. 0,72 1,63 3,27 1,19 1,02 neg. neg. neg.
Eikosdownside risk 3,45% 3,39 2,63% 6,68% 3,54% 1,05% 0,77% 0,06% 4,68% 5,30% 1,82% 3,32%
Nordenindexdownside risk 15,09% 8,97 2,61% 33,07% 6,84% 7,25% 5,58% 5,26% 9,86% 24,05% 23,97% 11,08%
Eikos korrelationmed Nordenindex2) 0,39 0,86 0,56 0,68 0,39 0,69 0,58 0,44 0,40 0,73 -0,11 0,05
1) Stdav(år) – standardavvikelse beräknat som annualiserad månadsdata.2) Korrelation beräknat med månatliga observationer.
Eikos genomsnittliga årliga standardavvikelse har sedan fondens start uppgått till 6,05 %, vilket är betydligt lägre än för Nordenindex, för vilket den genomsnittliga årliga standardavvikelsen över sam-ma period är 20,53 %. Sedan Eikos start uppgår Sharpekvoten till 1,08. Eikos avkastning har således väl överstigit den ackumulerade riskfria räntan samtidigt som volatiliteten i värdeutvecklingen har varit låg. Sharpekvoten för Nordenindex under samma tidsperiod är 0,02.
Den låga volatiliteten i Eikos månatliga avkastning kan ses i grafen nedan. Under en enskild månad har Eikos aldrig stigit med mer än 5,71 %, men heller aldrig gått ned med mer än 4,39 %. Som jämförelse har Nordenindex under samma period som mest genererat en månatlig avkastning på 18,21 %, men en annan månad också sjunkit med 18,89 %. Sedan starten har Eikos månadsavkast-ning varierat med mindre än +/- 2 % under 73 % av de totalt 132 månaderna. Motsvarande siffra för Nordenindex är 34 %. Notera att de gröna staplarna är månader då Eikos genererat ett positivt månadsresultat och de röda staplarna är månader då Eikos genererat ett negativt månadsresultat.
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
<‐12
%‐12 < ‐11%
‐11 < ‐10%
‐10 < ‐9%
‐9 < ‐8
%‐8 < ‐7
%‐7 < ‐6
%‐6 < ‐5
%‐5 < ‐4
%‐4 < ‐3
%‐3 < ‐2
%‐2 < ‐1
%‐1 < 0%
0 < 1%
1 < 2%
2 < 3%
3 < 4%
4 < 5%
5 < 6%
6 < 7%
7 < 8%
8 < 9%
9 < 10
%10
< 11%
11 < 12%
+12
%<
Eikos
Eikos
Index
O R G . N R 5 0 4 4 0 0 - 7 0 8 5
12
I diagrammet nedan visas fondens exponering under de senaste elva åren. Nettoexponeringen har varierat mellan som högst 87,7 % och som lägst 8,4 %. Justerat för deltavärden på optioner har netto-exponeringen varierat mellan 87,7 % och 6,0 %. Den gröna linjen ”Brutto*” illustrerar bruttoexpo-neringen justerad för deltavärden på optioner.
J Ä M F Ö R E L S E M E D E U R O P E I S K A H E D G E F O N D E R
En relevant jämförelse med Eikos utveckling är utvecklingen hos andra europeiska hedgefonder med samma förvaltningsinriktning, d.v.s. ”equity long/short”. I grafen nedan jämförs Eikos ackumulerade avkastning sedan starten den 1 januari 2000 med EuroHedge European Long/Short EUR Index för samma period. Eikos har en ackumulerad avkastning på 165 % de senaste elva åren räknat i SEK. För samma period har EuroHedge European Long/Short EUR Index stigit med 115 % i EUR. Den svens-ka kronan har under samma period försvagats med cirka 4 % mot euron vilket betyder att indexet stigit med 124 % i SEK. Eikos har alltså utvecklats bättre än snittet för de europeiska fonderna.
-10%0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%100%110%120%130%140%150%160%
-40%-20%0%20%40%60%80%100%120%140%
Brutto
Långa
Korta
Brutto*
Netto
i % NAV
Eikos (SEK)
EuroHedge European Long/ShortEUR Index
O R G . N R 5 0 4 4 0 0 - 7 0 8 5
13
(Belopp i TSEK) 2010-01-01 2009-01-01 –2010-12-31 –2009-12-31
Intäkter och värdeförändring
Värdeförändring på aktierelaterade finansiella instrument (not 1) 98 569 93 457
Värdeförändring på ränterelaterade finansiella instrument (not 2) -12 911 764
Ränteintäkter 15 479 24 967
Utdelningar 44 275 25 849
Valutavinster och förluster, netto 42 343 8 380
Övriga intäkter 2 470 2 257
SUMMA INTÄKTER OCH VÄRDEFÖRÄNDRING 190 225 155 674
Kostnader
Förvaltningskostnader -17 297 -19 953
Erlagd ersättning för utdelning vid inlåning av aktier -7 681 -17 799
Avgifter för aktielån -1 028 -2 621
Räntekostnader - -1
Övriga kostnader (not 3) -114 -103
SUMMA KOSTNADER -26 120 -40 477
ÅRETS RESULTAT 164 105 115 197
NOT 1 VÄRDEFÖRÄNDRING PÅ AKTIERELATERADE FINANSIELLA INSTRUMENT
Realisationsvinster 293 238 216 013
Realisationsförluster -308 477 -551 962
Orealiserat resultat 113 808 429 406
98 569 93 457
NOT 2 VÄRDEFÖRÄNDRING PÅ RÄNTERELATERADE FINANSIELLA INSTRUMENT
Realisationsvinster 1 281 1 923
Realisationsförluster -11 107 -22 825
Orealiserat resultat -3 085 21 666
-12 911 764
NOT 3 ÖVRIGA KOSTNADER
Bankkostnader -114 -103
R E S U L T A T R Ä K N I N G
O R G . N R 5 0 4 4 0 0 - 7 0 8 5
14
(Belopp i TSEK) 2010-12-31 2009-12-31
TILLGÅNGAR
Finansiella instrument med positivt marknadsvärde 1 851 300 2 034 183
Bank och övriga likvida medel 287 842 364 333
Kortfristiga fordringar (not 4) 68 843 15 700
SUMMA TILLGÅNGAR 2 207 985 2 414 216
SKULDER
Finansiella instrument med negativt marknadsvärde (not 5) -301 213 -169 395
Övriga kortfristiga skulder (not 6) -236 475 -211 497
SUMMA SKULDER -537 688 -380 892
FONDFÖRMÖGENHET 1 670 297 2 033 324
POSTER INOM LINJEN
Ställda panter
Ställda säkerheter för inlånade värdepapper 348 555 214 577
Ställda säkerheter i % av fondförmögenheten 20,87 10,55
NOT 4 KORTFRISTIGA FORDRINGAR
Kupongskattefordran 705 -
Interimsfordringar 1 001 16
Fondlikvidfordringar 67 137 15 684
68 843 15 700
NOT 5 FINANSIELLA INSTRUMENT MED NEGATIVT MARKNADSVÄRDE
Avser skuld för aktielån -300 058 -168 303
Derivat med negativt marknadsvärde -1 155 -1 092
-301 213 -169 395
NOT 6 ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER
Skuld till fondbolag -4 044 -4 990
Skuld till andelsägare -220 516 -170 890
Fondlikvidskulder -11 808 -35 509
Övriga skulder -107 -108
-236 475 -211 497
B A L A N S R Ä K N I N G
O R G . N R 5 0 4 4 0 0 - 7 0 8 5
15
F O N D F Ö R M Ö G E N H E T P E R 2 0 1 0 - 1 2 - 3 1
NOTERADE AKTIER vid svensk eller utländsk börs
med positivt marknadsvärde
Belgien
Belgacom 93 737 21 116 1,26%
Danmark
ALK-Abello 85 456 33 042 1,98%
Lundbeck 1 120 000 142 779 8,55%
175 821 10,53%
Finland
Huhtamäki 456 116 42 326 2,53%
Nokia 100 000 6 940 0,42%
Stora Enso R 826 530 56 949 3,41%
Upm-Kymmene 506 425 60 025 3,59%
166 240 9,95%
Grekland
Opap 113 790 13 202 0,79%
Litauen
Linas Agro Group 3 350 000 18 261 1,09%
Norge
Fred Olsen Production 3 749 000 44 273 2,65%
Ganger Rolf 130 000 24 444 1,46%
Orkla 500 000 32 505 1,95%
Statoil 150 000 23 837 1,43%
Statoil Fuel Retail 724 572 44 279 2,65%
169 338 10,14%
Sverige
Handel
Hennes & Mauritz 20 000 4 480 0,27%
Swedol 549 900 31 619 1,89%
36 099 2,16%
Kemi och Läkemedel
AstraZeneca 225 000 69 593 4,17%
Verkstad
ABB 225 000 34 110 2,04%
Atlas Copco B 825 000 125 483 7,51% -1,38%
SAAB B 660 000 81 180 4,86%
Volvo A 415 363 47 767 2,86% -0,09%
288 540 17,27%
Finansiella instrument Antal Marknads- Andel i Totalt för(belopp i TSEK) värde procent emittent
O R G . N R 5 0 4 4 0 0 - 7 0 8 5
16
Tjänster
Betsson 300 000 35 100 2,10%
Cision 2 274 998 11 079 0,66%
Loomis B 725 000 73 225 4,38%
Securitas B 800 000 62 920 3,77%
182 324 10,92%
Telekom
Ericsson A 619 956 45 877 2,75% 2,16%
Fastighet och Bygg
Sagax Preferensaktie 1 964 808 51 674 3,09%
Skanska 150 000 19 995 1,20%
71 669 4,29%
Skogsindustri
Holmen B 335 000 74 169 4,44%
SCA B 50 000 5 310 0,32%
79 479 4,76%
Övrigt
SAS 800 000 18 000 1,08%
SUMMA NOTERADE AKTIER
med positivt marknadsvärde 1 355 559 81,16%
ANDRA FINANSIELLA INSTRUMENT med positivt marknadsvärde
Företagscertifikat
Fabege 11-02-24 80 miljoner 79 764 4,78%
Peab 11-03-07 80 miljoner 79 702 4,77%
SAS 11-02-07 80 miljoner 79 774 4,78%
239 240 14,32%
Indexterminer
OMXS30 Index Feb 2011 -1 400 1 085 0,06%
Konvertibler
SAS 7,5% 15-04-01 50 miljoner 45 927 2,75%
Obligationer
Bonheur NOK 13-10-29 35 miljoner 40 791 2,44%
Color Group NOK 15-11-16 18 miljoner 20 877 1,25%
Polsk statsobligation PLN 12-04-25 35 miljoner 82 014 4,91%
Seadrill USD 15-10-05 5 miljoner 33 529 2,01%
Swedbank hybrid GBP 16-03-17 1 miljoner 9 532 0,57%
186 743 11,18%
Finansiella instrument Antal Marknads- Andel i Totalt för(belopp i TSEK) värde procent emittent
O R G . N R 5 0 4 4 0 0 - 7 0 8 5
17
Finansiella instrument Antal Marknads- Andel i Totalt för(belopp i TSEK) värde procent emittent
Optioner
Alfa Laval Säljoption Jan 120 2 500 25 0,00%
Alfa Laval Säljoption Feb 125 4 000 440 0,03%
Assa Abloy Säljoption Jan 170 2 000 60 0,00%
Assa Abloy Säljoption Jan 180 2 000 240 0,01%
Assa Abloy Säljoption Feb 190 1 500 1 200 0,07%
Atlas Copco Säljoption Jan 135 2 500 25 0,00%
Atlas Copco Säljoption Jan 140 2 500 50 0,00%
Atlas Copco Säljoption Jan 150 4 000 140 0,01%
Atlas Copco Säljoption Mar 160 2 000 950 0,06%
Autoliv Säljoption Jan 470 1 000 30 0,00%
Autoliv Säljoption Feb 510 1 000 1 075 0,06%
Autoliv Säljoption Mars 540 600 1 725 0,10%
Sandvik Säljoption Jan 100 2 000 10 0,00%
Sandvik Säljoption Jan 105 2 500 25 0,00%
Sandvik Säljoption Feb 115 2 000 240 0,01%
Sandvik Säljoption Feb 120 4 000 840 0,05%
SKF Säljoption Feb 170 2 000 440 0,03%
SKF Säljoption Feb 190 1 500 1 148 0,07%
SSAB Säljoption Jan 90 6 000 60 0,00%
SSAB Säljoption Feb 95 3 000 150 0,01%
SSAB Säljoption Mars 100 3 000 450 0,03%
SSAB Säljoption Mars 110 2 000 850 0,05%
Trelleborg Säljoption Jan 60 4 000 20 0,00%
Trelleborg Säljoption Feb 62,5 7 000 385 0,02%
Trelleborg Säljoption Mar 70 4 000 1 400 0,08%
11 978 0,72%
Valutaterminer
ValutaterminDKK/SEK 50 M DKK 2 195 0,13%
Valutatermin DKK/SEK 80 M DKK 6 0,00%
Valutatermin EUR/SEK 20 M EUR 8 120 0,49%
Valutatermin GPB/SEK 0,9 M GBP 266 0,02%
Valutatermin NOK/SEK 40 M NOK 160 0,01%
Valutatermin USD/SEK 5 M USD 21 0,00%
10 768 0,64%
SUMMA NOTERADE FINANSIELLA INSTRUMENT
med positivt marknadsvärde 1 851 300 110,84%
NOTERADE AKTIER vid svensk eller utländsk börs
med negativt marknadsvärde*
Finland
Konecranes -35 000 -9 693 -0,58%
Sverige
Stål
SSAB A -125 000 -14 125 -0,85%
O R G . N R 5 0 4 4 0 0 - 7 0 8 5
18
Telekom
Ericsson B -125 000 -9 769 -0,58% 2,16%
Kemi och Läkemedel
Meda -235 405 -12 053 -0,72%
Verkstad
Alfa Laval -125 000 -17 712 -1,06%
Assa Abloy B -75 000 -14 213 -0,85%
Atlas Copco A -875 000 -148 488 -8,89% -1,38%
Autoliv SDB -15 000 -7 995 -0,48%
Hexagon B -50 000 -7 210 -0,43%
SKF B -50 000 -9 580 -0,57%
Volvo B -415 363 -49 220 -2,95% -0,09%
-254 418 -15,23%
SUMMA NOTERADE AKTIER
med negativt marknadsvärde* -300 058 -17,96%
ANDRA FINANSIELLA INSTRUMENT
med negativt marknadsvärde
Valutaterminer
Valutatermin NOK/SEK 80 M NOK -928 -0,06%
Valutatermin NOK/SEK 50 M NOK -227 -0,01%
-1 155 -0,07%
SUMMA NOTERADE FINANSIELLA INSTRUMENT
med negativt marknadsvärde -301 213 -18,03%
SUMMA FINANSIELLA INSTRUMENT 1 550 087 92,80%
ÖVRIGA TILLGÅNGAR/SKULDER NETTO (not 7) 120 210 7,20%
TOTAL FONDFÖRMÖGENHET 1 670 297 100,00%
NOT 7 ÖVRIGA TILLGÅNGAR/SKULDER NETTO
Bank och övriga likvida medel 287 842
Kortfristiga fordringar 68 843
Övriga kortfristiga skulder -236 475
120 210
* För aktiepositioner med negativt marknadsvärde ovan har fonden upptagit värdepapperslån.
Ett negativt innehav betyder att positionen utgör en kort position, blankning. Inlånade aktier motsvarar sålda aktier.
Finansiella instrument Antal Marknads- Andel i Totalt för(belopp i TSEK) värde procent emittent
O R G . N R 5 0 4 4 0 0 - 7 0 8 5
19
Årsberättelsen är upprättad enligt lagen om investeringsfonder (2004:46) och följer Finansinspektionens föreskrifter om investeringsfonder (FFFS 2008:11) samt Fondbolagens Förenings rekommendationer i de fall de är tillämpliga för en specialfond.
Enligt Fondbestämmelserna (§ 8.1) värderas finansiella instrument som ingår i fonden till mark-nadsvärde. Härmed avses senaste betalkurs och, om sådan saknas, senaste köpkurs. Om sådana kurser saknas eller är missvisande enligt fondbolagets bedömning, får fondbolaget fastställa värdet på objektiva grunder. Innehav i utländsk valuta har räknats om till balansdagens kurs.
F Ö R Ä N D R I N G A V F O N D F Ö R M Ö G E N H E T
2010-12-31 2009-12-31
Ingående fondförmögenhet 2 033 324 2 296 389
Andelsutgivning - -
Andelsinlösen -527 132 - 335 794
Återinvesterad utdelning - 96 762
Lämnad utdelning - - 139 230
Årets resultat enligt resultaträkning 164 105 115 197
FONDFÖRMÖGENHET 1 670 297 2 033 324
F O N D E N S U T V E C K L I N G Fond- Antal Lämnad förmögenhet utelöpande utdelning (TSEK) andelar Andelsvärde per andel
2010-12-31 1 670 297 8156,19 204 788,81 -
2009-12-31 2 033 324 10 829,39 187 759,81 11 500,00
2008-12-31 2 296 389 12 106,97 189 674,96 -
2007-12-31 4 276 774 20 696,90 206 638,41 -
2006-12-31 3 757 510 17 982,25 208 956,57 -
2005-12-31 3 615 310 18 979,19 190 488,12 -
2004-12-31 2 972 727 16 663,11 178 401,68 6 899,01
2003-12-31 2 464 821 14 278,64 172 622,95 1 896,29
2002-12-31 2 573 397 15 442,11 166 648,08 -
2001-12-31 1 339 583 8 769,43 152 756,10 -
2000-12-31 272 168 2 178,38 124 940,82 -
R E D O V I S N I N G S P R I N C I P E R
O R G . N R 5 0 4 4 0 0 - 7 0 8 5
20
A V K A S T N I N G E F T E R F Ö R V A L T N I N G S K O S T N A D E R
Stockholm den 9 februari 2011H. Lundén Kapitalförvaltning AB
Lars StenbergStyrelsens Ordförande
Simon Fraser
Harald LundénVerkställande Direktör
Björn Björnsson
2010-01-01 – 2010-12-31 9,07 % 2009-01-01 – 2009-12-31 5,37 % 2008-01-01 – 2008-12-31 -8,21 % 2007-01-01 – 2007-12-31 -0,89 % 2006-01-01 – 2006-12-31 15,64 % 2005-01-01 – 2005-12-31 9,59 % 2004-01-01 – 2004-12-31 10,14 % 2003-01-01 – 2003-12-31 7,35 % 2002-01-01 – 2002-12-31 10,73 % 2001-01-01 – 2001-12-31 22,26 % 2000-01-01 – 2000-12-31 24,94 %
2000-01-01 – 2010-12-31 165,02 %
O R G . N R 5 0 4 4 0 0 - 7 0 8 5
21
R E V I S I O N S B E R Ä T T E L S E
O R G . N R 5 0 4 4 0 0 - 7 0 8 5
22
Blanka – Ett annat uttryck för att korta, som innebär att man säljer lånade aktier i avsikt att vid ett senare skede kunna köpa tillbaka dem till ett lägre pris eller som en del av en hedgestrategi.
Bruttoexponering – Summan av marknads-värdet av Eikos långa och korta positioner samt exponering via derivat. Måttet uttrycks i procent av den totala fondförmögenheten.
CRB Metal Index – Ett index innehållande utvecklingen för bly, koppar, stål, tenn och zink. Indexet ges ut av Commodity Research Bureau.
Derivat – Ett finansiellt instrument vars värde-utveckling kan härledas till en viss underliggan-de tillgång och som innebär en rättighet eller skyldighet att köpa eller sälja tillgången.
Downside risk – Spridningsmått för en tillgångs negativa avkastning. Ju lägre downside risk, desto lägre risk för påtagligt negativ avkastning under enskilda tidsperioder. Beräknas på sam-ma sätt som standardavvikelsen med skillnaden att endast de negativa avvikelserna beaktas och att den genomsnittliga avkastningen i formeln för standardavvikelsen är utbytt mot den risk-fria räntan.
Downside risk =
Korrelation – Ett statistiskt mått som beskri-ver linjärt samband mellan två dataserier. Korrelationen kan variera mellan 1 och -1, där 1 innebär perfekt positiv korrelation och -1 inne-bär perfekt negativ korrelation.
Längsta nollavkastningsperiod – Den längs-ta period, mätt i månader, som en tillgång inte genererat positiv ackumulerad avkastning.
MSCI World Index – Morgan Stanley Capital International World Index är ett vägt aktieindex innehållande bolag noterade i USA, Europa och Asien. Totalt ingår 22 länder. MSCI World Index finns tillgänglig i alla 22 länders valutor.
Nettoexponering – Differensen mellan mark-nadsvärdet av Eikos långa och korta positioner samt exponering via derivat. Måttet uttrycks i procent av den totala fondförmögenheten.
Sharpekvot – Beräknas som Eikos överavkast-ning gentemot den riskfria räntan, dividerat med Eikos risk mätt som standardavvikelse.
Sharpekvot =
Specialfond – Eikos är en specialfond enligt Lagen (2004:46) om investeringsfonder. Specialfonder har större frihet i valet av pla-ceringar än traditionella värdepappersfonder. Fondbestämmelserna för en specialfond ger bland annat möjlighet till en mer koncentrerad portfölj, möjlighet att inneha sålda (blankade) positioner och även möjlighet till utvidgade pla-ceringar i derivatinstrument.
Standardavvikelse – Statistiskt mått som anger spridningen runt medelvärdet i en datamängd.
Standardavvikelse =
Störst ackumulerat värdebortfall – Den största negativa ackumulerade avkastningen i en följd mätt på månadsdata.
VINX All Share Index – Ett aktieindex inne-hållande bolag noterade på OMX-börserna i Stockholm, Helsingfors, Köpenhamn och Oslo. VINX All Share Index justeras för kontantutdel-ningar.
Volatilitet – Ett mått på hur avkastningen varie-rar över tiden. Vanligen beräknas en tillgångs volatilitet som standardavvikelsen i tillgångens avkastning. Ofta används volatilitet som ett mått på risken i en portfölj.
O R D L I S T A
Tier
ps T
ryck
eri A
B |
2011
| C
ertifi
erat
milj
öled
ning
ssys
tem
enl
igt I
SO
1400
1
O R G . N R 5 0 4 4 0 0 - 7 0 8 5
23
Tier
ps T
ryck
eri A
B |
2011
| C
ertifi
erat
milj
öled
ning
ssys
tem
enl
igt I
SO
1400
1
O R G . N R 5 0 4 4 0 0 - 7 0 8 5
24
H . L u n d é n
K a p i t a L f ö r v a L t n i n g a Bn y B r o g a t a n 6 S E – 1 1 4 3 4 S t o c K H o L m , S w E d E n
t E L + 4 6 ( 0 ) 8 4 4 2 5 5 3 0 f a x + 4 6 ( 0 ) 8 4 4 2 5 5 4 9 w w w . H L u n d E n . S E
