ÅRSREDOVISNING 1997 - Handelsbanken...ÅRET 1997 Året 1997 Väsentliga händelser • Stadshypoteks aktieägare accepterar i februari Handelsbankens uppköpsbud om 190 kr/aktie

Å R S R E D O V I S N I N G 1 9 9 7

– ett Handelsbanksföretag

Stadshypotek

Kommande ekonomisk information: Delårsrapport för sex månader, 25 augusti 1998

Stadshypotek 1997

ÅRET 1997........................................................................................3

VD HAR ORDET.............................................................................4

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Organisa t ion och personal .. ..................................6

Ut lån ing ......................................................................................8

Upplån ing ..............................................................................12

Riskhanter ing, kapi ta l täckning

och ra t ing .............................................................................16

Finans ie l l kommentar ...............................................20

RESULTATRÄKNING.................................................................22

BALANSRÄKNING.....................................................................23

REDOVISNINGSPRINCIPER..............................................24

NOTER.................................................................................................26

FÖRSLAG T ILL V INSTDISPOSIT ION.........................42

REVIS IONSBERÄTTELSE....................................................43

STYRELSE, REVISORER OCH

LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE...............................44

NYCKELTAL .....................................................................................46

FEM ÅR I SAMMANDRAG.................................................47

FAKTA OM BOLAGET, ADRESSER.............................48

Innehåll

Å R E T 1 9 9 7

Året 1997

Väsentliga händelser

• Stadshypoteks aktieägare accepterar i februariHandelsbankens uppköpsbud om 190 kr/aktie.

• Stadshypotek och Handelsbanken Hypotek bildar en underkoncern för hypoteksverksamheten medgemensam upplåning från den svenska marknaden i Stadshypotek AB:s namn.

• Stadshypotekslånet blir tillgängligt på alla Handels-bankens kontor i Sverige och blir bankens huvud-produkt för hypoteksutlåning.

• Stadshypoteks tidigare regionala organisation inordnas i Handelsbankens kontorsrörelse. Fleracentrala funktioner sammanförs också.

• Stadshypotek Bank blir dotterbolag direkt till Handelsbanken, men fortsätter att bl a hanteraStadshypoteks privatobligationer.

• Stadshypotek Fastigheter kvar som dotterbolagunder året, men kommer 1998 att överlåtas tillHandelsbanken. Bankens styrelse har föreslagit att aktierna i fastighetsbolaget delas ut till bankens aktieägare.

1997 1996

Räntenetto, mkr 4 838 4 311

Rörelseresultat, mkr 2 964 3 016

Utlåning, mdkr 348,7 283,7

Placeringsmarginal, % 1,30 1,41

Räntabilitet på eget kapital, % 10,2 12,0

Kapitaltäckningsgrad, % 14,0 15,3

Primärkapitalrelation, % 12,8 12,8

* 1996 enligt dåvarande koncernstruktur, 1997 som om den nya koncernstrukturen varit gällande hela året.

Året i siffror*

3S T A D S H Y P O T E K

V D H A R O R D E T

4 S T A D S H Y P O T E K

hypotek AB, få sin organisatoriska hemvist i bankenssju svenska regionbanker.

Stadshypoteks huvudkontor har i stor utsträckning kunnat samordnas med Handelsbankens centralahuvudkontor. Funktioner som är viktiga för ledningoch kontroll kvarstår dock självfallet i bolaget. Produk-tutveckling och marknadsfrågor hanteras i mycket närasamverkan med kontorsrörelsen. Av tidigare ca 200medarbetare på huvudkontoret finns ett 60-talorganisatoriskt kvar inom bolaget. Därtill kommer ett50-tal medarbetare som fortfarande har sin formellaanställning i bolaget, men är verksamma inom centralakoncernenheter.

Efter ett år av spekulationer och osäkerhet kringStadshypoteks framtid lade Handelsbanken den12 december 1996 ett kontantbud på bolaget på23 miljarder kronor. Den 14 februari 1997 hadeaktieägare med ett innehav om nära 99% avsamtliga aktier accepterat budet.

E n av de största affärerna i svensk börshistoria var därmed i hamn. Den stora anslutningen från aktie-

ägarna var särskilt glädjande, eftersom så många av före-tagets kunder också ingick i denna krets. Detta som enföljd av beslutet att tilldela låntagarna aktier vid börs-introduktionen 1994. Stadshypotek var en av börsensmest spridda aktier, över 485 000 aktieägare.

Den 26 februari erlades köpeskillingen och den 7mars hölls extra bolagsstämma där den nya styrelsenvaldes. Vid dess första möte utsågs jag till verkställandedirektör.

Handelsbankens avsikt var att Stadshypotek skullefortsätta vara en stor långivare inom hypoteksområdet.Uppgiften att vårda och utveckla relationerna medframför allt den svenska obligationsmarknaden kvar-stod likaså. Det nya låg i att man kunde åtgärdaStadshypoteks tidigare två stora problem, den bristandelokala täckningen och upplåningsbasen för krediter medrörliga räntor. Våra placerare kunde för övrigt noteraen omedelbar fördel med förvärvet i form av att ett avde ledande ratinginstituten, Moody’s, höjde Stadshypo-tek med hela två enheter, från A3 till A1. Det är stegetalldeles under Handelsbankens rating, Aa3, för övrigtsamma som Konungariket Sverige.

Integrationen med Handelsbanken

Integrationen av Stadshypoteks utlåningsverksamhet ibankens kontorsrörelse påbörjades omedelbart. Kunder-na fördelades efter kontorstillhörighet, varefter konto-ren gavs ett ansvar för kund- och kreditfrågor. Brevgick ut till samtliga kunder med information om för-ändringen och de ytterligare möjligheter till lokal kontaktsom Handelsbankens omfattande kontorsnät erbjöd. Ettintensivt arbete har därefter pågått för att i olika formersöka nå kunderna i syfte att säkerställa den befintligaaffärsrelationen och lägga grunden till ytterligare affäreri Handelsbanken.

Systemfrågorna har i en situation som denna storbetydelse. Det gällde bl a att ta till vara det omfattandearbete som lagts ned inom Stadshypotek för att uppnåen rationell hantering av stora lånevolymer. Med hän-syn också till det starka varumärke Stadshypotek utgör,och den uppskattning produktutformningen mött blandkunder, befanns det därför naturligt att låta Stadshypo-tekslånet bli Handelsbankens huvudsakliga hypotekslåni framtiden.

Ett ytterligare viktigt led i integrationsprocessen varatt omgående låta alla Stadshypoteks medarbetare inomregionrörelsen, ca 600 av totalt 800 anställda i Stads-

VD har ordet

”...naturligt att låta Stadshypotekslånet

bli Handelsbankens huvudsakliga hypoteks-

lån i framtiden.”


Samordning med Handelsbanken Hypotek

Stadshypoteks storlek och starka ställning på den svens-ka obligationsmarknaden gjorde det naturligt attsamordna all upplåning för hypoteksändamål. Sedanjuni 1997 står Stadshypotek därmed även för upplå-ningen till Handelsbanken Hypotek. Medel frånutlandsmarknaden hämtar bolagen genom Handelsban-kens försorg. Betydande volymer har lånats upp på detsättet.

Som en naturlig följd av den samordnade upplåning-en för Stadshypotek och Handelsbanken Hypotekbeslutades vid samma tillfälle om en koncernbildningmed Stadshypotek AB som moderbolag. HandelsbankenHypotek är inte ett helägt dotterbolag. I samband medHandelsbankens förvärv erbjöds Stadshypoteks aktie-ägare nyemitterade preferensaktier i HandelsbankenHypotek som ett alternativ till kontant likvid. Som följdav detta finns i detta bolag minoritetsägare med enandel av kapitalet motsvarande knappt 5%. Röst-andelen är ca 0,5%.

De två hypoteksbolagen har separata styrelser ochledning. Sedan november sitter de i samma fastighet vidNorrmalmstorg. Arbete pågår för att öka andelengemensamma funktioner i bolagen.

Volymutveckling

Stadshypotek hade sedan flera år stadigt tappat volymeroch det fanns inga skäl att tro att detta skulle upphöraomedelbart. I enlighet med vad som redovisades i sam-band med Handelsbankens bud kunde snarare taktenförväntas öka. Den faktiska utvecklingen av Stadshypo-teks lånevolym under året har i allt väsentligt följt deantaganden som låg i förvärvskalkylen. Möjligen kannoteras att volymminskningen i högre grad än väntathänför sig till sektorer som präglas av stora volymer tilllåga marginaler. Dess resultateffekt är därmed mindreän vad som förutsågs.

Det avgörande i den nya situationen är dock intevolymutvecklingen för Stadshypotek isolerat. Den långtgångna integrationen har haft till följd att betydandevolymer kommit andra enheter i Handelsbankskoncer-nen än Stadshypotek till del. Det har gällt t ex nyutlå-ning och omläggning av lån, som av praktiska skäl oftalagts upp i Handelsbanken eller Handelsbanken Hypo-tek. Samtidigt har det gemensamma kund- och kredit-ansvaret på bankens kontor i fråga om ett antal före-tagskunder lett till bedömningar där hänsynen till kon-cernens totala exponering medfört ett minskat engage-mang hos Stadshypotek.

Härtill kommer betydande meraffärer med Stadshy-poteks kunder från andra banker. Dessa låter sig inte särskiljas från Handelsbankens utlåningsökning i övrigt,men totalbilden är ändå att Handelsbankskoncernenökat sina utlåningsvolymer under 1997 mycket tack vareStadshypotek trots hård konkurrens om dess kunder.

Stadshypotek Bank och Stadshypotek Fastigheter

Stadshypotek hade vid Handelsbankens förvärv tvådotterbolag, Stadshypotek Bank och StadshypotekFastigheter. I samband med bildandet av hypoteks-koncernen lades Stadshypotek Bank som ett dotterbolagdirekt under Handelsbanken, och ingår således inte iden nu mer renodlade hypotekskoncernen.

Stadshypotek Fastigheter förvaltar övertagna pant-fastigheter. Bolaget har ett fastighetsbestånd av högkvalitet och uppvisar betryggande nyckeltal. Som varitkänt sedan lång tid skall dock bolaget avyttras underlämpliga former. Handelsbankens styrelse har nu beslu-tat föreslå 1998 års bolagsstämma att aktierna i fastig-hetsbolaget delas ut till bankens aktieägare. Bolagetkommer därför att överlåtas till banken.

Framtiden

Stadshypotek är med hög fart på väg att bli en integre-rad del i Handelsbanken. Vår uppgift är att utveckla,vårda och övervaka vår kreditportfölj bestående avkunder med fastigheter av hög kvalitet. Vi löser uppgif-ten genom att ge bankkontoren bästa möjliga förutsätt-ningar att etablera och utveckla kundrelationer. Vårtfokus kommer också att omfatta den andra sidan avaffären, upplåningen. Obligationsköpare och andraplacerare, market makers m fl aktörer på penning- ochkapitalmarknaden är mycket viktiga parter för oss.Även här är vår strävan att vårda och vidareutvecklaaffärsrelationerna.

V D H A R O R D E T

”Stadshypotek är med hög fart på väg att

bli en integrerad del i Handelsbanken.”Det har varit ett spännande och säkert för många ettomtumlande år i Stadshypotek. Det har glatt mig ofant-ligt att se den ambition och nyfikenhet med vilken allahar tagit sig an utmaningen. Jag vill framföra mittvarma tack för en rad goda insatser av medarbetare isåväl Stadshypotek som Handelsbanken. Vi har åstad-kommit ett framgångsrikt första år tillsammans. Detskall följas av många fler.

MICHAEL ZELLVerkställande direktör

O R G A N I S A T I O N O C H P E R S O N A L


Organisation och personal

S tadshypotek AB är ett publikt aktiebolag med till-stånd att driva verksamhet enligt lagen om kredit-

marknadsbolag. Verksamheten är inriktad på finansie-ring främst av bostäder samt kontors- och affärshus.Bolaget hade tidigare spritt ägande men är sedan 26februari 1997 dotterbolag till Svenska HandelsbankenAB (publ). Bankens offentliga uppköpserbjudandeaccepterades av ägare till nära 99% av aktierna ochefter förhandstillträde i samband med tvångsinlösen av återstående antal äger banken nu samtliga aktier.

KONCERNSTRUKTUR

Inom Handelsbankskoncernen har en underkoncernskapats för hypoteksverksamheten med StadshypotekAB som moderbolag. Stadshypotek AB har från Handelsbanken förvärvat bankens dotterbolag sedantidigare, Handelsbanken Hypotek AB samtidigt somStadshypotek Bank AB överlåtits till Handelsbanken.Omstruktureringen genomfördes per 1 juni 1997. I samband därmed har också bolagsordningen förStadshypotek AB ändrats för att medge gemensam upplåning för de två hypoteksbolagen.

Handelsbanken Hypotek är inte fullständigt helägtav Stadshypotek AB. Vid Handelsbankens förvärverbjöds Stadshypoteks aktieägare nyemitterade prefe-rensaktier i Handelsbanken Hypotek som ett alternativtill kontant likvid. Som följd av detta finns i detta bolagminoritetsägare med en andel av kapitalet motsvarandeknappt 5%. Röstandelen är ca 0,5%.

Stadshypotek Fastigheter Holding AB, som genom ett antal dotterbolag förvaltar av Stadshypotek övertag-na pantfastigheter, har under året varit kvar som dotter-bolag till Stadshypotek AB. Det tidigare vilande dotter-bolaget Systempartner AB har i slutet av 1997 aktive-rats för att äga och förvalta kontorsfastigheter därStadshypotek förut haft regionkontor men där använd-ningen nu reducerats.

Handelsbankens styrelse har beslutat föreslå 1998års bolagsstämma att aktierna i Stadshypotek Fastighe-ter Holding AB delas ut till bankens aktieägare. Bolagetkommer därför att överlåtas till banken. Även fastighe-terna i Systempartner kommer att ingå i överlåtelsen.

I årsredovisningen används beteckningen Stadshypo-tek normalt när koncernen som helhet avses eller eljest i sammanhang när det inte är av vikt att precisera enbestämd juridisk person. Beteckningen Stadshypotek ABavser alltid den juridiska personen, d v s moderbolaget i koncernen.

NYEMISSION OCH KAPITALTILLSKOTT

Förvärvet av Handelsbanken Hypotek och försäljningenav Stadshypotek Bank skedde till priser som motsva-rade substansvärdet i respektive bolag. Netto innebardetta en betalning från Stadshypotek AB:s sida om 4,2 mdkr till moderbanken. För att återställa kapital-styrkan i hypotekskoncernen har banken i december

dels tillskjutit 1 mdkr i nytt aktiekapital (40 000 000nya A-aktier), dels lämnat ett ovillkorligt aktieägartill-skott till bolaget om 3 mdkr.

Stadshypotek AB har under året till HandelsbankenHypotek lämnat ett lån med efterställd betalningsrättför att stärka det supplementära kapitalet i dotterbola-gets kapitalbas. Det är ett drygt femårigt nollkupongs-lån om nominellt 500 mkr.

FÖRHÅLLANDET TILL STADSHYPOTEKSKASSAN

Ägarförhållandet mellan Stadshypotek AB och Stads-hypotekskassan upphörde i december 1996 när kassansaktieinnehav överfördes till staten för att sedan säljas. I övriga avseenden har relationerna inte ändrats genomHandelsbankens förvärv. Bolagets möjlighet att över-gångsvis utnyttja kassans obligationslån för viss nyupp-låning fortsatte att gälla fram till utgången av juli 1997.Avtalet enligt vilket Stadshypotek AB svarar för kassansskuldförvaltning löper oförändrat.

ORGANISATORISK SAMORDNINGMED HANDELSBANKEN

Strategin har varit att så snabbt som möjligt föra inStadshypoteks utlåningsverksamhet i Handelsbankenskontorsrörelse. Stadshypoteks anställda inom region-rörelsen inordnades därför omgående organisatoriskt ibankens sju svenska regionbanker. Successivt har ocksåpersonalen flyttat över från de tidigare Stadshypoteks-kontoren till olika bankkontor. Per 1 januari 1998 hardessa medarbetare, ca 600 av tidigare totalt drygt 800anställda i Stadshypotek AB, gått över till anställninginom banken. Efter denna övergång har bolaget intelängre någon annan personal än den vid huvud-kontoret.

Även vissa av Stadshypoteks huvudkontorsfunktio-ner har samordnats med Handelsbanken och delar avpersonalen har gått över till anställning vid bankenscentrala huvudkontor. Funktioner som är viktiga förledning och kontroll i bolaget kvarstår dock hos Stads-hypotek AB.

IT-FRÅGOR

Det stod ganska snart efter Handelsbankens förvärvklart att de rationella rutiner som fanns inbyggda iStadshypoteks utlåningssystem var en förutsättning föratt på ett bra sätt hantera den stora ärendevolymen.Dessa system var dock uppbyggda för den fastighets-orienterade och relativt centraliserade hantering somfunnits inom Stadshypotek, med länsvisa regioner ochett begränsat kontorsnät. De måste därför anpassas såatt systemen till fullo kan stödja den decentraliseradeoch kundorienterade affärsverksamheten vid de närmare500 Handelsbankskontoren. Detta har varit en priori-terad uppgift under senare delen av 1997 och arbetetkommer att fortsätta under 1998.

O R G A N I S A T I O N O C H P E R S O N A L


Under året har arbetet inletts med att inför år 2000analysera datasystemen. För stordatorsystemen användssamma verktyg som i moderbanken. Analysen kommeratt slutföras under våren 1998 och inriktningen är attde åtgärder som kan krävas för att säkra systemensfunktion skall vara genomförda före årsskiftet 1998/99.På motsvarande sätt sker en genomgång av hissar, larm-system och annan utrustning med system som kan be-röras av 2000-problemet.

PERSONAL

Så snart Handelsbanken formellt inträtt som ny ägareinleddes arbete med att informera personalen om strate-gi och mål och om hur integrationsarbetet skullegenomföras. En av utgångspunkterna var därvid denutfästelse som banken gjort i samband med sitt offentli-ga anbud att erbjuda tjänstemän med tillsvidareanställ-ning i Stadshypotek AB och Stadshypotek Bank fortsattanställning inom Handelsbankskoncernen.

Medelantalet anställda i Stadshypotekskoncernen,omräknat till heltidsbefattningar, uppgick under 1997till 1 340 personer (1 427). Av detta antal var 478 (467)anställda i Stadshypotek Fastigheter inklusive personalvid övertagna hotell och konferensanläggningar somdrivs i egen regi. Lönerna för dessa belastar driftsnettotfrån övertagna fastigheter. I enlighet med den principsom använts vid upprättandet av koncernens resultat-räkning redovisas här koncernen i sin nya omfattningunder hela 1997 (se Redovisningsprinciper, sid 24).

Som ovan beskrivits har det stora flertalet av perso-nalen inom Stadshypotek AB snabbt förts in i Handels-bankens organisation. Anställningen har dock under1997 i de flesta fall fortfarande varit hos bolaget ochförändringen i arbetsorganisationen får därmed integenomslag i redovisningen för medelantalet anställda. I januari 1998 kvarstod 115 personer med fast anställ-ning i Stadshypotek AB.

Av personalen i koncernen var 54% kvinnor (56%)och 46% män (44%).

Stadshypotek AB:s pensionsåtaganden för den per-sonal som nu har sin anställning i Handelsbanken harövertagits av banken och tryggas av Handelsbankenspensionsstiftelse. Den kvarvarande personalens pensio-ner är försäkrade i Handelsbankens pensionskassa.

VINSTANDELSSYSTEM

De senaste åren har det funnits ett vinstandelssystem förpersonalen inom Stadshypotek, som lett till avsättningartill vinstandelsstiftelsen Rhea för 1995 och 1996. I ochmed Handelsbankens förvärv upphör detta system och i stället omfattas personalen av bankens koncernöver-gripande resultatandelssystem med Stiftelsen Oktogo-nen. Medlen i stiftelsen Rhea kommer att betalas ut tillandelsägarna i den takt de blir tillgängliga för lyftning i enlighet med stiftelsens regler.

STYRELSE OCH VD

Efter Handelsbankens förvärv hölls extra bolagsstämmai Stadshypotek AB den 7 mars, varvid samtliga tidigareav stämman valda styrelseledamöter och suppleanterlämnade sina poster. Till nya styrelseledamöter valdesArne Mårtensson (ordförande), Göran Björling, SvenGrevelius, Curt Källströmer och Michael Zell. Någonny suppleant valdes inte. Michael Zell utsågs till nyverkställande direktör.

Vid extra bolagsstämma i december valdes HansChristofferson till ny styrelseledamot.

Per den 1 mars 1997 ersattes Göte Karlsson somsuppleant för arbetstagarrepresentant av Eivor Ek.

En förteckning över styrelsens ledamöter och supple-anter finns på sid 44.

Upplysningar om vissa anställningsvillkor förledande befattningshavare och om lån till styrelseleda-möter och ledande befattningshavare lämnas i not 8 (sid27).

REVISORER

Vid ordinarie bolagsstämma den 28 april 1997 beslötsatt till nya revisorer i Stadshypotek AB utse SigvardHeurlin, Öhrlings Coopers & Lybrand AB och HansKarlsson, KPMG Bohlins AB, med Håkan Zadlerrespektive Stefan Holmström som suppleanter. Underåret har vidare Finansinspektionen till ny revisor i bolaget förordnat Peter Markborn, Arthur Andersen AB.

Medeltal anställda, uttryckt i heltidsbefattningar

1997 1996

Stadshypotek AB 829 842

Handelsbanken Hypotek 33 ingår ej*

Stadshypotek Bank ingår ej** 118

Fastighetsbolag, exklusive hotell 106 112

Hotelldrift 372 355

1 340 1 427* Medeltalet anställda i bolaget år 1996 var 46 personer.** Medeltalet anställda i banken år 1997 var 129 personer.

F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E


Utlåning

STADSHYPOTEKSLÅNET I HANDELSBANKEN

Med Stadshypotek tillfördes Handelsbanken inte baraett nytt hypoteksbolag, utan också ett nytt hypotekslåne-system som ger en mer rationell hantering av framförallt det stora antalet låneärenden på privatmarknaden.Av det skälet är Stadshypotekslånet nu det hypotekslånHandelsbanken i första hand erbjuder sina kunder. Detsker genom Handelsbankens kontorsnät, där den kund-ansvariga personalen finns. Juridiskt agerar banken somombud för Stadshypotek AB, med ansvar för att kredit-prövning och pantvärdering sker enligt riktlinjer somgodkänts av bolagets styrelse (se Kreditrisker, sid 16).

Även om Stadshypotekslånet blir huvudprodukten,kommer bankkontoren fortfarande att kunna lägga uppnya lån i Handelsbanken Hypotek. Inriktningen är dockatt hypotekslångivningen successivt skall samlas tillStadshypotek AB.

MARKNADEN UNDER 1997

Liksom under 1996 har bostadsinstitutens verksamhetunder 1997 präglats av hård konkurrens och stor kund-rörlighet. Den registrerade nyutlåningen uppgick till183 mdkr för instituten sammantaget, vilket t o m ärnågot mer än under föregående år, men trots detta min-skade den samlade lånestocken med 8 mdkr jämförtmed en ökning med 26 mdkr under 1996. Främst åter-speglar detta en uppgång i amorteringar och inlösen avlån. Särskilt stark har effekten varit på företagsmarkna-den, där institutens samlade utlåning minskat med 27mdkr under året. På privatmarknaden har det i ställetvarit en ökning med 19 mdkr. Den s k stockstatistikenfrån SCB visar att nedgången på företagsmarknaden tilldominerande del avser lån till kommunala bostadsföre-tag. Då bankernas utlåning till företag samtidigt harvuxit betydligt under året förefaller det troligt att detvarit en viss överströmning dit från instituten.

Marknaden har också präglats av den extremt lågaaktiviteten i bostadsbyggandet. Endast 6% av den regi-strerade nyutlåningen gällde finansiering av realinveste-ringar, d v s nybyggnad eller om- och tillbyggnader. Denhelt dominerande delen av nyutlåningen har i ställetavsett krediter som flyttats från annan långivare.

STADSHYPOTEKS UTLÅNING

Den nya Stadshypotekskoncernen redovisar vid utgång-en av 1997 en utlåning till allmänheten om 348,7 mdkr,vilket motsvarar knappt 35% av den samlade utlåning-en från samtliga bostadsinstitut. Av detta faller 243,4mdkr på moderbolaget Stadshypotek AB. Jämfört medden samlade utlåningen för Stadshypotek AB och Handelsbanken Hypotek vid utgången av 1996 innebärdetta en minskning av utlåningen med 38 mdkr. Ned-gången faller helt på Stadshypotek AB, medan Handels-banken Hypotek ökat utlåningen med 2,5 mdkr. De två

bolagens samlade utlåning till företagsmarknaden mins-kade med 32 mdkr och till privatmarknaden med6 mdkr.

Till bilden av utvecklingen hör att delar av den låne-volym som försvunnit från Stadshypotek AB under1997 representerar krediter som i stället lagts upp iHandelsbanken Hypotek eller Handelsbanken. Stads-hypotek AB hade flera år i rad före 1997 redovisat ensjunkande utlåning. Någon anledning att räkna med attdenna nedgång snabbt skulle brytas fanns inte. Tvärtomvar det troligt att Handelsbankens förvärv skulle kunnage ett visst bortfall av kunder med annan huvudbank-förbindelse.

Sammantaget har den faktiska volymutvecklingenunder 1997 i stort sett följt det antagande som bankenredovisade i samband med sitt uppköpserbjudande.Därtill kommer meraffärer med kunder från Stadshypo-tek inom andra områden av bankkoncernen.

Stadshypotek har historiskt haft en betydande över-vikt för företagsmarknadsutlåning i sin låneportfölj ochmarknadsandelen bland bostadsinstituten har ocksålegat markant lägre på privatmarknaden än på företags-marknaden. Samgåendet med Handelsbanken Hypotekhar tillsammans med den förskjutning av utlånings-strukturen som skett 1997 medfört en ändrad viktning.Fördelningen inom portföljen är nu 55% för företags-marknaden och 45% för privatmarknaden, medanmarknadsandelen bland bostadsinstituten är 36%respektive 33%.

De kommunägda bostadsföretagens stora låneåterbe-talningar har också påverkat kundstrukturen inom före-tagsmarknaden. Dessa företag svarar nu tillsammansmed kommunerna själva för ca 24% av Stadshypotekskrediter på företagsmarknaden. Bostadsrättsföreningaroch privata bolag står för omkring en tredjedel vardera,medan privatpersoner med direktägda hyreshus ellerkontors- och affärsfastigheter representerar 11,5%.

Låneportföljen 31 december

1997 1996

Stads- Stads- HandelsbankenBelopp i mdkr hypotek hypotek AB Hypotek

Småhus 146,1 103,9 48,0

Bostadsrätter 9,3 6,2 3,2

Privatmarknad 155,4 110,1 51,2

Flerbostadshus 167,5 152,8 40,0

Kontors- och affärshus 25,8 20,8 11,7

Företagsmarknad 193,3 173,6 51,7

Totalt 348,7 283,7 102,9



Låntagare på företagsmarknaden31 december 1997

Låne- AndelBelopp i mdkr volym %

Kommuner, kommunala bostadsföretag 46 23,8

Bostadsrättsföreningar 60 31,1

Privata fastighetsbolag m fl 65 33,6

Enskilda fastighetsägare 22 11,5

193 100,0

De senaste årens utveckling mot kortare räntebind-ningstider har gjort att en stor del av låneportföljen vill-korsändras eller omsätts varje år. Ändringar i räntelägetslår därför igenom i portföljen snabbare än förr. HosStadshypotek har en sammanlagd lånevolym om ca 135mdkr fått ny ränta under året (oräknat ränteändringarpå de rent ränterörliga lånen), d v s betydligt mer än en tredjedel av alla lån med bunden ränta av något slag.En viss polarisering av kundernas val kan därvid iakt-tas, så att å ena sidan andelen som valt rörlig eller heltkortfristigt bunden ränta ökat, men å andra sidan desom valt lån med bunden ränta genomsnittligt föredra-git en längre bindningstid. Årets nettominskning avutlåningen har dock helt avsett de långfristigt bundnalånen; volymen av ränterörliga och kortfristigt bundnalån har ökat något.

OSÄKRA FORDRINGAR OCH PROBLEMKREDITER

De oreglerade krediterna, d v s krediter där det kvar-stod förfallna ränte- eller amorteringsbelopp obetaldasedan mer än 60 dagar, uppgick vid utgången av 1997till 4,5 mdkr. Av detta belopp var 1,7 mdkr lån medfullgod säkerhet där räntan fortfarande intäktsförs,medan för resterande 2,8 mdkr endast faktiskt mottag-na räntebelopp bokförs och reserveringar görs för befa-rade kreditförluster. För Stadshypotek AB och Handels-banken Hypotek sammantaget uppgick de oregleradelånen ett år tidigare till 6,0 mdkr, medan den volym därränta inte längre intäktsfördes var 3,6 mdkr.

Reserveringar för befarade kreditförluster görs ocksåi fråga om krediter där det av olika skäl föreligger osä-kerhet om låntagarens framtida betalningsförmåga ochdär säkerheten inte bedöms vara betryggande, även om

lånen för närvarande inte är oreglerade. Sammantagetuppgick bruttobeloppet av osäkra fordringar – krediterför vilka reserveringar har gjorts – till 6,8 mdkr. Efterreserveringar för befarade förluster om 1,8 mdkr vardet bokförda värdet 5,0 mdkr, vilket motsvarar enreserveringsgrad om 27%. För Stadshypotek AB ochHandelsbanken Hypotek sammantaget uppgick detbokförda värdet av osäkra fordringar ett år tidigareockså till 5,0 mdkr. Reserveringsgraden var 26% respek-tive 24%.

Med problemkrediter avses summan av osäkra ford-ringar och fordringar med ränteeftergifter. Räntened-satta lån har liten omfattning, endast 106 mkr. Problem-krediterna uppgick därför till 5,1 mdkr, samma beloppsom för de två bolagen tillsammans ett år tidigare.

För 1997 motsvarade Stadshypoteks erhållna avkast-ning på problemkrediterna en årsränta om 9,2% på detbokförda värdet, vilket kan jämföras med medelräntan8,9% på alla andra krediter. För 1996 redovisade Stads-hypotek AB en avkastning om 12,4% på problemkredi-terna och Handelsbanken Hypotek 5,2%.

KREDITFÖRLUSTER

De samlade kreditförlusterna för Stadshypotek – kon-staterade och befarade förluster på lånefordringar samtrealiserade och orealiserade värdeförändringar på över-tagen egendom – blev 1 151 mkr för 1997, jämfört med980 mkr tillsammans under 1996 för Stadshypotek ABinklusive Stadshypotek Fastigheter samt HandelsbankenHypotek. För Handelsbanken Hypotek gick förlusternaned från 405 mkr till 282 mkr, medan de för Stadshy-potek AB inklusive fastighetsbolaget steg från 575 mkrtill 869 mkr. Av 1997 års förluster avsåg 14% privat-marknaden, 78% flerbostadshus och 8% kontors- ochaffärshus. Årets kreditförlustnivå blev 0,29%, mot0,19% under 1996 för dåvarande Stadshypotek och0,39% för Handelsbanken Hypotek.

Den största kreditförlusten under året avseende en enstaka kund eller kundgrupp uppgick till 39 mkr. På 21 engagemang uppkom förluster om 10 mkr ellerdäröver och sammanlagt uppgick dessa till 388 mkr. I 11 av fallen rörde det sig om reserveringar för befa-rade förluster på krediter till bostadsrättsföreningar.

Kreditförlusternas fördelning

1997 1996

Stadshypotek Stads- Handelsbankenhypotek AB* Hypotek

Belopp i mkr Utlåning Övertagen egendom Totalt Totalt Totalt

Småhus och bostadsrätter 156 3 159 161 **

Flerbostadshus 943 – 48 895 640 **

Kontors- och affärshus 105 – 8 97 – 226 **

1 204 –53 1 151 575 405* Inklusive Stadshypotek Fastigheter.** Jämförbar uppgift saknas.



Förlusterna avseende flerbostadshus återspeglar liksomunder föregående år problemen inom det sent byggdabostadsbeståndet, främst årgångarna 1988–1993. Pro-duktionskostnaderna är där i många fall så höga att detfinns potentiella problem för nästan alla fastighetsägaresom inte har ett större bestånd av fastigheter från äldreårgångar att fördela kostnaderna över. Höga räntebi-drag har inledningsvis kunnat skyla över grundproble-men, men när bidragen sjunker kraftigt efter den förstafemårsperioden, samtidigt som fastighetsskatt skallbörja erläggas, uppstår betalningssvårigheter. En ägar-kategori som är särskilt utsatt i detta sammanhang ärbostadsrättsföreningar.

Handelsbanken gjorde vid förvärvet av Stadshypoteki sin förvärvskalkyl en reservering för potentiella kredit-förluster hos Stadshypotek utöver de reserveringar somvar gjorda i bolaget. Utfallet har inte avvikit från för-värvskalkylens antaganden.

ÖVERTAGEN EGENDOM

Stadshypoteks innehav av fastigheter och bostadsrättersom övertagits för skyddande av fordringar hade vidutgången av 1997 ett bokfört värde om 6 257 mkr (5 869 mkr). Tilläggsinvesteringar i fastigheter och åter-vinning av tidigare nedskrivningar förklarar uppgångeni det bokförda värdet. Parallellt med den värdemässigaökningen har det varit en minskning av antalet objektfrån 342 till 227. Endast ett fåtal nya objekt har tagitsöver under året, medan en rad småhus och mindreobjekt på företagsmarknaden har sålts. Sammantagethar dessa försäljningar givit upphov till en realisations-vinst om 11 mkr.

Endast 31 mkr av det bokförda värdet avser småhusoch bostadsrätter, medan 6 226 mkr avser fastigheterhänförliga till företagsmarknaden. Erhållen avkastningpå dessa objekt motsvarar en direktavkastning om6,4% (6,5%).

Alla fastigheter har genomgått särskild värdering.Tillämpade värderingsprinciper framgår av Redovis-ningsprinciper (sid 24). Mer detaljerade uppgifter omkoncernens innehav av övertagen egendom lämnas i not37 (sid 34).

STADSHYPOTEK FASTIGHETER

Den värdemässigt helt dominerande delen av fastighets-innehavet förvaltas inom underkoncernen StadshypotekFastigheter (SF). De 86 fastigheter och 2 bostadsrättersom förvaltas av moderbolaget svarar för endast 2% avdet sammanlagda bokförda värdet av övertagen egen-dom.

Vid utgången av 1997 omfattade SF:s innehav 139fastigheter med ett bokfört värde om 6,1 mdkr (5,7 mdkr).Under året har en fastighet med ett anskaffningsvärdeom 10 mkr tillkommit, medan 15 fastigheter sålts för64 mkr. Vid dessa försäljningar har en nettovinst om3 mkr realiserats.

Projektinvesteringar om 350 mkr (204 mkr) har aktiverats. Det största projektet, som avslutats underåret, avser ombyggnad av ett större kontorskomplex icentrala Stockholm. För denna fastighet har även dentidigare tomträttsmarken förvärvats under året förtotalt 116 mkr. Pågående arbeten redovisas med ettvärde om 16 mkr.

Det operativa ansvaret för SF:s verksamhet är förde-lat på tre regioner med självständiga förvaltningsfunk-tioner. SF driver dessutom i egen regi två hotell i Stock-holm samt hotell- och konferensanläggningar i Stenung-sund och Sunne.

En förteckning över SF:s fastighetsbestånd ingår idess årsredovisning.

Arbetet har under 1997 fortsatt varit inriktat på attminska vakansgraden i fastighetsbeståndet och att ökaden geografiska koncentrationen. Vakansgraden ibeståndet som helhet har kunnat minskas från 9% till6% i hyresvärde och från 14% till 9% i yta. De trestorstadsregionerna samt Helsingborg och Uppsalasvarar tillsammans för 92% (91%) av de bokfördavärdena.

Fastigheternas driftsnetto motsvarar en direktavkast-ning om 6,4% (6,5%) på bokförda värden. Direktav-kastningen var därmed något högre än den genomsnitt-liga skuldräntan efter hänsyn till erhållna räntebidrag,som var 5,9% (5,4%).

Alla fastigheter värderas årligen av externa värde-rare. Det bokförda värdet bestäms därefter för varje

Stadshypotek Fastigheter, fastighetsinnehav31 december 1997

Flerbo- Kontors- Hotell Industri Totaltstadshus och affärshus och lager

Bokfört värde, mkr 1 473 3 504 434 727 6 138

Yta, 1 000 m2 283 289 87 198 857

Uthyrningsgrad, värde, %* 94 96 100 86 94

Direktavkastning, % 6,8 5,1 11,5 8,5 6,4

* Aktuell årshyra för uthyrda lokaler i förhållande till beräknad hyresintäkt vid full uthyrning.



fastighet separat som det lägsta av anskaffningsvärdeoch aktuellt marknadsvärde. Om en fastighet skrivitsned efter förvärvet men marknadsvärdet enligt aktuellvärdering åter har förbättrats, återförs nedskrivningen i motsvarande mån. Under 1997 har dessa värde-justeringar inneburit en nettoåterföring om 48 mkr(141 mkr).

Förvaltningsverksamheten gav för 1997 ett överskottom 96 mkr (97 mkr) efter finansnetto. Rörelseresultatetblev 148 mkr (259 mkr), inklusive resultat av fastig-hetsförsäljningar samt upp- och nedskrivningar. I bok-slutet redovisas ett eget kapital om 1 650 mkr, vilketger en soliditet om 26% (26%).

Stadshypotek Fastigheter, resultatöversikt

Belopp i mkr 1997 1996

Resultat fastighetsförvaltning 343 340

Räntenetto – 247 – 243

Rörelseresultat före värdeförändringar 96 97

Realiserade värdeförändringar, netto 3 21

Orealiserade värdeförändringar, netto 48 141

Rörelseresultat 148 259



Upplåning

Som dotterbolag till Handelsbanken har StadshypotekAB fått nya förutsättningar för sin upplåning. Det

har varit naturligt att inom bankkoncernen samordnade två hypoteksbolagens upplåning för att så rationelltsom möjligt hantera de stora emissionsvolymer somkrävs. Handelsbanken Hypotek har upphört som aktivemittent och därmed lämnat det s k MBB-samarbetet(Mortgage Benchmark Bond). Nyupplåningen genomobligationer och certifikat på den svenska marknadensker nu gemensamt för båda bolagen i StadshypotekAB:s namn, med vidareutlåning till HandelsbankenHypotek av de volymer som bolaget behöver. Finansie-ring från utlandsmarknaderna tas däremot upp genommoderbanken.

Den samordnade upplåningen för hypoteksbolageninleddes i juni 1997 och slår igenom i den takt som tidi-gare upplåning i Handelsbanken Hypotek omsätts. Vidutgången av 1997 uppgick Stadshypotek AB:s vidareut-låning till knappt 35 mdkr, vilket motsvarade en tredje-del av dotterbolagets totala upplåning.

UPPLÅNINGEN GENOM STADSHYPOTEKSKASSAN

All nyupplåning genom Stadshypotekskassan har nuupphört. Stadshypotek AB började ta upp lån i egetnamn från marknaden först år 1995. I fråga om allupplåning dessförinnan var det Stadshypotekskassansom gentemot marknaden stod som låntagare. Vissa

upplåningsbehov kunde bolaget också fortsatt täckagenom att utnyttja kassans befintliga obligationslånfram t o m 31 juli 1997. En förutsättning för sådanfortsatt emission var dock att en motsvarande volym av gammal upplåning löstes in i förtid; kassans låne-skuld fick inte öka.

Den kvarstående upplåningen genom Stadshypoteks-kassan har fortsatt att minska i snabb takt. Vid utgång-en av året kvarstod 88,2 mdkr (148,5 mdkr) av dennaskuld. Det låga ränteläget har bl a gjort det möjligt attutnyttja emittentens uppsägningsrätt i en rad gamlaobligationslån med lång återstående ursprunglig löptid.Genom detta har den längsta återstående löptiden förupplåningen förkortats från 2009 till 2005.

UPPLÅNINGSINSTRUMENT

Försäljningen av obligationer avsedda för den inhemskastorplacerarmarknaden sker i första hand inom ramenför ett system med s k benchmarklån. Det betyder attemissionerna samlas till ett litet antal obligationslåndaterade med mellanrum av 9–12 månader, där vartoch ett kan nå en stor volym. Stadshypoteks bench-marklån emitteras normalt med en ursprunglig löptidom ca 5 år och är sedan öppna för löpande försäljning.Omkring ett år före förfallodagen erbjuds obligations-innehavarna inbyte mot certifikat för att likviditets-mässigt sprida förfallen.

Hypoteksbolagens upplåning

1997 1996 1996Hypoteksbolagen Stadshypotek AB Handelsbanken

Belopp i mdkr gemensamt Hypotek

Repor och olikviderade återköp 2,9 0,2 0,2

Upplåning hos moderbanken 35,5 — 8,9

Certifikat 67,2 65,0 26,9

Obligationslån i Sverige 189,1 157,0 57,1

Privatobligationer* 18,8 18,7 6,8

Obligationslån i utlandet 14,2 14,9 —

Reverslån 2,4 7,0 0,4

330,1 262,8 100,3

Förlagslån i Sverige 7,6 3,9 3,2

Förlagslån i utlandet — 1,2 —

7,6 5,1 3,2Summa 337,7 267,9 103,5

Genom Stadshypotekskassan 88,2 148,5 —

* Hos Handelsbanken Hypotek är även de externa förlagslånen utformade som privatobligationer. De uppgick 1997 till 3,7 mdkr (3,2 mdkr).



Benchmarklånen kompletteras genom ett svenskt MTN-program (Medium Term Notes), inom vars ramemissioner kan genomföras för att utnyttja särskildamarknadsnischer eller för att få löptider som avvikerfrån benchmarklånens. För detta program gäller ensammanlagd ram om 25 mdkr.

Tidigare omfattade Stadshypoteks benchmarksystemvissa lån som utgivits av Stadshypotekskassan. Eftersomrätten att utnyttja dessa för fortsatta emissioner skulleupphöra i juli, emitterade Stadshypotek AB i maj tvåersättningslån med tre respektive två års löptid ocherbjöd samtidigt placerare ett utbyte av de äldre obliga-tionerna. När den samordnade upplåningen inleddeserbjöds på samma sätt innehavare av HandelsbankenHypoteks tidigare benchmarklån byte mot nya obliga-tioner från Stadshypotek AB. Båda utbyteserbjudandenastår fortfarande öppna.

Upplåningen har stöd av en OM-clearad termins-marknad avseende femåriga respektive tvååriga Stads-hypoteksobligationer. Terminerna bidrar till förbättradlikviditet och underlättar de stora emissioner som krävsvid utlåningsomsättningar.

Stadshypotek AB:s inhemska certifikatprogram kvar-står oförändrat med en ram om 90 mdkr. De tidigareEuro- och US commercial paper-programmen har avslu-tats.

Försäljningen av Stadshypotek privatobligationersker fortsatt genom Stadshypotek Banks telefonsystem.Handelsbanken Hypotek, vars privatobligationer säljsgenom Handelsbankens kontor, lägger inte längre uppnågra nya sådana lån. I stället sker emissionen nu i ban-kens namn och de upplånade medlen överförs till hypo-teksbolaget genom interna reverslån.

RÄNTEUTVECKLINGEN

Efter den mycket kraftiga räntenedgången från mittenav 1995 och till slutet av 1996 har ett betydligt stabi-lare läge inträtt på den svenska marknaden. Räntan förfemåriga statsobligationer steg långsamt under vårenoch sommaren, men vände sedan åter nedåt och var vidårets utgång obetydligt högre än vid dess början. I inled-ningen av 1998 har den nedåtgående trenden fortsatt.

Samtidigt som femårsräntan stabiliserats har ränte-kurvan blivit flackare. Räntan för 30 dagars statsskuld-växlar steg under året med ca 70 räntepunkter, medantioårsräntan sjönk ungefär lika mycket. Det är numycket liten skillnad mellan statspappersräntan för femår och tio år. Alltjämt är kurvan dock förhållandevisbrant upp till tre års löptid, vilket gör att det för mångalåntagare fortfarande ter sig lockande att välja mycketkort räntebindning, trots att de långa räntorna i och försig ligger på en historiskt sett låg nivå. Inflationsför-väntningarna är stabila och risken i en kort finansieringuppfattas därför som begränsad.

UPPLÅNINGEN UNDER 1997

Den sammanlagda externa upplåningen för Stadshypo-tek och Handelsbanken Hypotek minskade med ca 33mdkr. I första hand är det obligationer på den svenskamarknaden som minskat. Trots detta har nyemissio-nerna haft ungefär samma omfattning som för 1996. Bla har de obligationsbyten som genomförts bidragit tillatt hålla uppe emissionsvolymen.

Försäljningen av obligationer ur Stadshypotek AB:sbenchmarklån under året har uppgått till 56,1 mdkr inominellt belopp, medan 6,6 mdkr emitterats genomStadshypotekskassans lån. Därtill kommer ca 1 mdkrgenom MTN-programmet. Innan den samordnade

6,0

6,5

7,0

4,0

4,5

5,0

5,5

0 2Löptid i år’ ’

Ränta, %

4 6 8 10

1997-12-30

1996-12-30

Avkastningskurva för statspapperUpplåningens förfallostruktur,31 december 1997

Förfallo- Nominellt Andelperiod belopp, mdkr %

1998, kv. 1 51,1 15,1

1998, kv. 2 29,0 8,6

1998, kv. 3-4 44,5 13,1

1999 81,0 23,9

2000 56,7 16,8

2001 32,6 9,6

2002 20,3 6,0

2003 — 23,5 6,9

338,7 100,0



finansieringen började hade också HandelsbankenHypotek emitterat obligationer för 7,7 mdkr. Densammanlagda obligationsemissionen under året blevalltså drygt 71 mdkr. Under 1996 var den motsvarandevolymen 70 mdkr (54 mdkr respektive 16 mdkr).

Vid årets utgång fanns certifikat med ett bokförtvärde om 67 mdkr utestående, medan de två hypoteks-bolagen sammanlagt redovisade 92 mdkr ett år tidigare.Minskningen om 25 mdkr beror dock inte på att behovetav kortfristig finansiering har blivit så mycket mindre.En funktion för certifikaten är att ersätta obligationerunder sista året fram till förfall. Den delen av stockenhar minskat med 21 mdkr, från nominellt 38 mdkr till17 mdkr. Nedgången av certifikat för egentlig kortfristigfinansiering begränsar sig alltså till 4 mdkr.

Som alternativ till att emittera certifikat skaffarStadshypotek också i vissa lägen medel för kortfristigfinansiering genom moderbanken. Även MTN-pro-grammet har utnyttjats genom att de lån som tagits upphaft FRN-konstruktion.

Stadshypotek har inte under 1997 tagit upp någranya utlandslån. För ett av de befintliga lånen har denredovisade skulden i kronor ökat till följd av ändradvalutasäkring, men denna ökning har exakt uppvägts av den vinst som realiserades på det tidigare säkrings-instrumentet. Någon nettoeffekt på resultatet har inteuppkommit.

Indirekt har utlandsmarknaderna utnyttjats i betydandeomfattning, genom att moderbanken genomfört utlands-upplåning som förts vidare till Stadshypotek AB ellerHandelsbanken Hypotek. Mer än hälften av den upp-låning hos moderbanken som redovisas i översiktenovan representerar på detta sätt en utlandsfinansiering.Det är dock banken som bär valutarisken i dessa fall;de interna reverserna mellan banken och respektivebolag är denominerade i kronor.

Fyra äldre utlandslån har förfallit till inlösen underåret.

Med ett jämförelsevis lågt ränteläge och en starkutveckling av aktiemarknaden har förutsättningarna förprivatobligationsupplåningen varit mindre goda under1997. Nyförsäljningen steg något jämfört med 1996,från nominellt 3,7 mdkr till 3,9 mdkr för de två bola-gen gemensamt. De förfallande volymerna av obligatio-ner som sålts i tidigare högränteläge var dock betydligtstörre. Privatobligationernas bidrag till finansieringenminskade således från ett bokfört värde om 28,7 mdkrtill 22,5 mdkr.

Stadshypotek AB har utnyttjat inlösenoption avseen-de tre utländska förlagslån med ett sammanlagt bokförtvärde av 1,2 mdkr. Någon ny upplåning har inte före-kommit. Hos Handelsbanken Hypotek har ett inhemsktförlagslån om 0,2 mdkr förfallit under året, medannyförsäljning har skett med 0,3 mdkr.



Riskhantering, kapitaltäckning och rating

S tadshypotek skall driva sin verksamhet med en kontrollerad låg risknivå. De huvudsakliga riskerna

är kreditrisker och finansiella risker. Kreditriskernahålls nere genom kreditprövning av kunderna och kravpå betryggande säkerhet för utlåningen. De finansiellariskerna minimeras genom en god balans mellan utlå-ningen och upplåningen.

KREDITRISKER

Stadshypotek belånar fastigheter, i första hand bostads-fastigheter. Kreditportföljen är i den meningen ensidigtsammansatt. I andra avseenden är den emellertid diver-sifierad. Utlåningen är fördelad över hela landet ochinte koncentrerad till någon speciell region. Alla kate-gorier av fastighetsägare finns bland kunderna, frånenskilda hushåll till de största fastighetsbolagen. Avutlåningen avser 45% småhus och bostadsrätter, 48%flerbostadshus och 7% kontors- och affärshus.

Vissa kundengagemang uppgår till stora belopp.Dessa måste dock ställas i relation till storleken av låne-portföljen som helhet och till Stadshypoteks kapitalbas.Utlåningen till den största kundgruppen motsvarar ca1% av hela portföljen. Det finns endast 12 kunder ellerkundgrupper med över 1 000 mkr i lån, ett gränsbeloppsom motsvarar ca 4% av Stadshypoteks kapitalbas.Ytterligare 23 kunder eller kundgrupper har mellan 500 mkr och 1 000 mkr i lån från Stadshypotek.

Kreditprövning

I Handelsbanken sker en för banken och dotterbolagengemensam kreditprövning med koncernövergripandelimiter för kunder och kundgrupper. Bankkontoren ochregionbankerna har här den primära rollen. Alla kredi-ter över en viss gräns som skall läggas upp i Stadshypo-tek AB eller Handelsbanken Hypotek skall dock prövasockså av respektive bolag innan utbetalning kan ske.

Prövningen avser alla kategorier av kunder. En kom-muns finansiella ställning och omfattningen av desssamlade borgensåtaganden prövas innan Stadshypotekt ex medger att kommunal borgen kan ersätta kravet på betryggande fastighetspant. Banker och andra kredit-institut prövas också innan affärsförbindelser som kanmedföra en kreditrisk tas upp. För varje sådan motpartgäller en limit som skall täcka alla exponeringar, inklusive motpartsrisker i derivatinstrument.

Värdering

Värdering av fastigheter och bostadsrätter är ett centraltled i lånerörelsen. När det är uppenbart att en tänktbelåning avseende normala småhus och bostadsrätterligger långt under pantobjektets värde räcker en förenk-lad värdebedömning, men eljest skall alltid en aktuellvärdering utförd av kompetent personal finnas innanlån kan beviljas. Den kår av värderare som tidigarevarit anställd i Stadshypotek finns nu i Handelsbankens

regionbanker. Dessa personer har ansvar för att lämp-liga värderingsmodeller används och att senaste dataom utvecklingen på fastighetsmarknaden finns somunderlag.

För att en erbjuden pant skall anses uppfylla kravetpå betryggande säkerhet måste den enligt bolagsord-ningen ligga inom 85% av objektets bedömda mark-nadsvärde. Endast sällan godtas dock nybelåning upptill den nivån. De normala belåningsgränserna hosStadshypotek ligger vid 75%. För välbelägna objekt iorter med en god marknad kan belåningen utsträckasupp till 85%.

FINANSIELLA RISKER

Valutarisk

Stadshypotek har ingen valutaexponering. Utlåningensker helt i svenska kronor och efter Handelsbankensförvärv sker också all upplåning i kronor. När finansie-ring från utlandsmarknader är mer förmånlig tas lånenupp av Handelsbanken som också hanterar valutaris-ken; vidareutlåningen från banken till Stadshypotek ärdenominerad i kronor. Stadshypotek har kvar ett antaläldre utlandslån men för dessa är genomgående såvälkapitalbelopp som räntebetalningar kurssäkrade.

Ränterisk – utlåningsmarginalen

En typ av ränterisk avser utlåningsmarginalen. Omupplånade medel inte placeras i utlåning med sammaräntebindningstid kan den ursprungliga räntemargina-len senare komma att ändras genom förskjutningar imarknadsräntorna. Riskgarderingen är inte fullständigannat än om räntebindningstiden är exakt lika. Om t ex upplåningens räntebindning upphör något tidigareän utlåningens är marginalen i slutet av utlåningens löp-tid exponerad för ändringar i marknadsräntans nivå.

En exakt matchning av all ut- och upplåning är intepraktiskt möjlig att uppnå. Stadshypotek strävar dockefter att komma så nära som möjligt i detta hänseende.Upplåning genom MTN-programmet och genom privat-obligationer samt upplåning från utlandet genom Handelsbanken kompletterar benchmarkobligationernaoch medverkar till den eftersträvade anpassningen.Genom ränteswappar är det vidare möjligt att riskmäs-sigt omvandla en räntebunden upplåning till upplåningmed rörlig ränta och vice versa.

I en stor portfölj finns det också möjlighet att avvägapositionerna så att en riskspridning uppnås. Genom attför finansieringen använda två olika obligationslån,varav ett är något kortare än utlåningen och det andranågot längre, skapas t ex motsatta ränterisker som kanbalansera varandra över tiden. Det är även möjligt attgenom aktiva skulddispositioner senare modifiera denursprungliga balansen mellan räntebindningstiderna.



Ränterisk – eget kapital

En annan form av ränterisk är förbunden med place-ringen av det egna kapitalet. Endast en mindre del avdetta behöver användas för att finansiera dotterbolags-aktier eller materiella tillgångar, medan huvuddelen placeras i utlåning. I balansräkningen är därför de räntebärande tillgångarna betydligt större än de ränte-bärande skulderna.

När egna medel placeras i räntebärande tillgångarmed bunden ränta kommer en förändring i räntelägetatt påverka det ekonomiska värdet. Stadshypotek skalldock inte spekulera i räntelägets förändringar utanhålla en neutral fördelning av det egna kapitalet. Defastställda riktlinjerna för placering av egna medel utgårfrån en fördelning med avseende på återstående ränte-bindningstid som överensstämmer med utlåningens.Detta är normen och skillnaden mellan den faktiskaplaceringens ränterisk och normrisken får inte överstigaen viss gräns. Riskmätningar för att kontrollera dettagörs dagligen.

Information om fördelningen av Stadshypoteks räntebärande tillgångar och skulder på olika återstå-ende räntebindningstid lämnas i not 38 (sid 36). Därframgår bl a att genomsnittlig återstående räntebind-ningstid för såväl tillgångar som skulder i koncernen är 1,8 år. I nedanstående s k gapanalys utvidgas redo-visningen till att avse de nominella kontantflödenainklusive räntebetalningar och amorteringar. På basis av sådana kontantflöden beräknas durationen, somuttrycker tillgångarnas respektive skuldernas genom-snittliga räntebindningstid när de nuvärdesberäknadekontantflödena används som vikter, i stället för de bok-förda värdena så som sker i noten. I detta fall blir dura-tionen 1,7 år för såväl tillgångar som skulder. Att vär-dena är lika betyder att de två sidorna uppvisar sammakänslighet för en allmän likformig förändring i ränte-läget och att det egna kapitalet har en ränterisk somligger nära normrisken.

Portföljsyn för hantering av ränterisker

Även om utlåning och upplåning har bunden ränta ärportföljen inte statisk. Både upplåningen och utlåningenberörs av förändringar som inträffar under löptiden. En portföljsyn måste därför tillämpas på ränteriskerna.

Ett exempel ges av skuldbyten. En möjlighet tillutlandsupplåning på fördelaktiga villkor kan t ex finnasutan att det samtidigt finns motsvarande finansierings-behov i utlåningen. Den nya upplåningen kan då i stäl-let användas till återköp av äldre obligationer. En lik-nande situation uppkommer när innehavare av äldreobligationer erbjuds utbyte mot nya, mer likvidapapper.

Vid skuldbyten medför återköpet av de äldre obliga-tionerna normalt att en kursdifferens realiseras. Stads-hypotek periodiserar sådana kursdifferenser över åter-stående räntebindningstid för att bibehålla en rättvi-sande räntemarginal i förhållande till utlåningen.

En förändring kan också komma från utlåningen, t ex genom att en kund önskar omsätta sitt lån i förtidför att låsa in ett fördelaktigt ränteläge. I fråga om kon-sumentkrediter finns också alltid en rätt till förtida åter-betalning. I båda situationer uppstår en obalans mellanut- och upplåningen och låneavtalen ger därför Stads-hypotek rätt till ränteskillnadsersättning, som skall gekompensation för kostnaden att köpa tillbaka motsva-rande upplåning. Även sådan ränteskillnadsersättningperiodiseras över den återstående ursprungliga ränte-bindningstiden.

Prisrisk vid koncentrerade affärsvolymer

I Stadshypoteks verksamhet uppkommer situationer därstora volymer av förfallande upplåning skall lösas ineller stora utlåningsvolymer refinansieras vid ett ochsamma tillfälle. Särskilda åtgärder kan då krävas för attminska risken för negativa priseffekter i marknaden.

Exempel på detta är hanteringen av benchmarklånen.Omkring ett år före löptidens utgång börjar Stadshypo-tek byta in obligationerna mot certifikat med mer sprid-da förfallotidpunkter. På så sätt kan ett jämnare likvidi-tetsflöde skapas utan att ränterisken märkbart påverkas.

Gapanalys avseende kontantflödenHypoteksbolagen gemensamt, 31 december 1997

Räntebindningstiden upphör

1998 1998 1998 1999 2000 2001 2002 >2002 SummaBelopp i mdkr Kv 1 Kv 2 Kv 3-4

Räntebärande tillgångar 78,0 30,9 60,5 106,4 80,5 57,4 33,8 5,9 453,4

Räntebärande skulder* – 75,6 – 38,3 – 53,0 – 108,3 – 75,9 – 39,6 – 21,7 – 7,5 – 419,9

Periodgap 2,4 – 7,4 7,5 – 1,9 4,6 17,7 12,1 – 1,6 33,5

Kumulativt gap 2,4 – 5,1 2,4 0,5 5,1 22,9 35,0 33,5

* Inklusive derivatinstrument



Ett annat exempel gäller stora utlåningsomsättningar,där ny ränta skall sättas vid ett bestämt tillfälle. Det ärdå inte möjligt att emittera hela obligationsvolymen justkring omsättningsdagen. För att minska ränterisken kandå terminsmarknaden utnyttjas.

Likviditetsrisk

Med de stora bruttoflöden som förekommer vissa dagarmåste även likviditetsrisken beaktas. Den dagliga likvi-ditetsplaneringen för koncernen sker i Handelsbankenoch för Stadshypotek finns en limit för det nettoflödesom får uppkomma i verksamheten.

DERIVATINSTRUMENT

Genom att utnyttja swapmarknaden kan Stadshypotekfriare anpassa upplåningen efter de skiftande villkorenpå marknaden och ändå uppnå en god balans i för-hållande till utlåningen. Inga swapaffärer görs i annatän detta syfte.

I och med att alla swapavtal är knutna till en upp-låning eller utlåning kan s k säkringsredovisning medanskaffningsvärdering genomgående tillämpas.

Eftersom Stadshypotek nu inte tar upp nya valutalåni eget namn behövs inte några nya valutaswappar. Avtalsom hör ihop med de utlandslån som kvarstår sedantidigare finns dock kvar. I övrigt utnyttjas endast ränte-swappar, antingen för att skapa ränterörlig finansieringpå basis av fastränteupplåning eller för att omvandlaränterörlig upplåning till bunden. I dessa swappar träderHandelsbanken regelmässigt in mellan Stadshypotek ochden externa motpart med vilken affären är uppgjord.

Om en swap fått ett positivt värde, så att Stadshypo-tek har en nettofordran på motparten, finns risken attdenne inte kan uppfylla sina förpliktelser. En sådanmotpartsrisk behandlas som en kreditrisk och ingår påsamma sätt som placeringar i limiter som är fastställdaför olika motparter. Stadshypoteks policy är att genom-föra transaktioner endast med motparter som har enrating om minst A från Standard & Poor’s eller A2 frånMoody’s. Som ovan beskrivits är det dock Handels-banken som normalt är motpart i alla nya swapavtal.Hos Stadshypotek krävs därmed inte någon kapital-täckning.

I verksamheten används tidvis även standardiseradeterminer för att gardera mot ränterisker. Oavsett om detdärvid rör sig om terminer avseende Stadshypoteksobli-gationer eller statspapper ger de inte upphov till någonkapitalkrävande motpartsrisk.

Information om Stadshypoteks positioner avseende derivatinstrument ges i not 39 (sid 38). Jämfört medföregående år har volymen ränteswappar ökat kraftigt,vilket återspeglar att Handelsbanken Hypotek utnyttjardessa instrument i stor omfattning.

KAPITALTÄCKNING

Stadshypotek har en stark kapitaltäckning. Primär-kapitalrelationen är i 1997 års bokslut 12,8% (12,8%)och den totala kapitaltäckningsgraden 14,0% (15,3%).Hänsyn har i dessa beräkningar tagits till föreslagenutdelning till Handelsbanken och till preferensaktie-ägarna i Handelsbanken Hypotek.

Både Stadshypotek AB och Handelsbanken Hypotekredovisar höjd kapitaltäckningsgrad och höjd primär-kapitalrelation under 1997. Att koncernen Stadshypotektrots detta visar en viss nedgång i kapitaltäckningsgra-den och oförändrad primärkapitalrelation beror på denändrade koncernstrukturen. Kapitaltäckningsgraden ärlägre i Handelsbanken Hypotek än i Stadshypotek ABoch koncernbildningen ger därför ett lägre genomsnitt.

Kapitaltäckningen har stigit särskilt kraftigt i Stads-hypotek AB eftersom de riskvägda tillgångarna minskatsamtidigt som kapitalbasen ökats genom kapitaltillskot-tet om 4 mdkr från Handelsbanken. Den motverkandeeffekten av betalningen för förvärvet av HandelsbankenHypotek slår endast igenom vid beräkningen på kon-cernnivå.

Inget av bolagen har något handelslager av finan-siella instrument eller någon öppen valutaposition. Inget kapitalkrav föreligger därför för marknadsrisker.

Det supplementära kapitalet har minskat i bådabolagen. Vissa förlagslån har lösts in i förtid och för dekvarvarande har den andel som får räknas in i kapital-basen minskat på grund av kortare återstående löptid.

Den fullständiga kapitaltäckningsanalysen redovisas i not 43 (sid 41).

RATING FÖR STADSHYPOTEKS UPPLÅNING

Omedelbart efter Handelsbankens förvärv meddeladeratinginstituten Standard & Poor’s och Moody’s att debeslutat höja kreditbetyget för Stadshypotek AB. Där-efter har inga ändringar skett.

Långfristig Kortfristig

Standard & Poor’s A+* A-1

Moody’s A1 P1

Fitch F1 —

* Med tillägget ”negativa utsikter”.



Finansiell kommentar

RÖRELSENS INTÄKTER

Koncernens räntenetto för 1997 blev 4 838 mkr. Pågrund av den stora ändringen i koncernens omfattningär en direkt jämförelse med 1996 års redovisade utfallmindre meningsfull. Ser man enbart till moderbolaget,är det en nedgång i räntenettot med nära 800 mkr, vil-ket motsvarar 18%. Även för Handelsbanken Hypotekhar räntenettot minskat, men där begränsas nedgångentill 6%.

Den lägre räntenivån under 1997 är en viktig för-klaring. Under 1997 har visserligen ränteläget varit för-hållandevis stabilt, men i takt med att de räntebundnalånen från tidigare år villkorsändras slår det kraftigaräntefallet under 1995 och 1996 igenom. Den genom-snittliga upplåningsräntesatsen har mellan 1996 och1997 gått ned från 9,5% till 8,3%, vilket ger en mot-svarande nedgång i placeringsräntan på det egna kapi-talet. Ett lägre ränteläge betyder också att räntefloaten,d v s effekten av att utlåningsräntan erläggs kvartalsvismedan räntan på obligationer betalas årsvis, blir min-dre. Till detta kommer för Stadshypotek AB effekten avden minskade utlåningsvolymen, medan den volym-ökning som uppnåtts hos Handelsbanken Hypotekbidragit till att begränsa nedgången i räntenettot.

Den hårda konkurrensen på marknaden har ocksålett till en viss nedgång i räntemarginalen för bundnalån. Däremot har marginalen för ränterörliga lån återförbättrats efter den sammanpressning som inträffadeunder perioden med starkt fallande korträntor under1996.

En faktor som haft stor inverkan på räntenettot ärförtida inlösen av privatmarknadslån med bunden räntasom fastlades under 1993 eller första halvåret 1994. Tillföljd av konsumentkreditlagens dåvarande utformningblir den ränteskillnadsersättning som nu får tas ut vidförtida inlösen av sådana lån mycket mindre än vadsom motsvarar långivarens kostnad. På grund av detlåga ränteläget har ett stort antal kunder utnyttjat möj-ligheten och för Stadshypotek AB kan effekten av dettauppskattas ha belastat räntenettot med ca 250 mkrunder 1997. Också 1998 och i viss mån 1999 års resul-tat kommer att påverkas negativt, men sedan är denstora volymen av dessa lån borta. Handelsbanken gjor-de vid förvärvet av Stadshypotek i sin förvärvsbalans enreservering för denna typ av räntebortfall.

Räntenettots utveckling visar en stor ojämnhet undertredje och fjärde kvartalen 1997, med en kraftig ned-gång tredje kvartalet och en ännu större uppgång underfjärde kvartalet. Orsaken till dessa variationer är främsten skillnad i tidpunkt mellan villkorsändring för upp-låning och utlåning av det slag som diskuterats ovanunder rubriken Ränterisk – utlåningsmarginalen (sid 16).

Övriga rörelseintäkter utgörs i första hand av drifts-överskottet från övertagna fastigheter som förvaltasinom Stadshypotek Fastigheter. Därtill kommer en

realisationsvinst om 95 mkr från försäljningen underandra kvartalet av Stadshypotek AB:s huvudkontorsfas-tighet i Stockholm. Ytterligare två rörelsefastigheter harsålts externt under året med mindre vinst. Av de återstå-ende rörelsefastigheterna har alla utom en i slutet avåret överförts till bokfört värde till det tidigare vilandedotterbolaget Systempartner AB. Avsikten är att fastig-heterna skall avyttras eftersom de inte längre behövs i rörelsen.

Försäljningen av Stadshypotek Bank AB till Handels-banken skedde till aktuellt substansvärde, 361 mkr, vilket nära motsvarade bokfört värde på aktierna i moderbolaget.

OMKOSTNADER OCH KREDITFÖRLUSTER

Koncernens omkostnader uppgick under 1997 till 1 220 mkr. På bolagsnivå är det fråga om en minskningför såväl Stadshypotek AB som för HandelsbankenHypotek. Lönekostnaderna har gått ned i båda bolagen,även om den stora personalminskningen i StadshypotekAB har inträffat först efter räkenskapsårets utgång ochdärför inte påverkar 1997 års resultat. Årets kalkyl-mässiga pensionskostnad har minskat till följd av vissaeffekter i samband med att Handelsbanken övertagitStadshypotek AB:s tidigare åtaganden.

Övriga administrationskostnader har gått nedkraftigt i båda bolagen. Hos Stadshypotek AB har bl akonsultkostnaderna minskat med nära 100 mkr. FörHandelsbanken Hypotek utgör förmedlingsprovisionertill Handelsbankens kontor den stora kostnadspostenoch dessa provisioner har minskat med drygt 190 mkrtill följd av ny beräkningsgrund.

Kreditförlusterna på lånefordringar uppgick till 1 204 mkr, medan realiserade och orealiserade värde-förändringar på övertagen egendom netto resulterade ien återvinning av 53 mkr. För Stadshypotek AB innebar

Resultatutvecklingen kvartalsvis, mkr

1996 1997Kv 4 Kv 1* Kv 2* Kv 3 Kv 4

Ränteintäkter 7 202 9 206 8 700 8 377 7 946

Räntekostnader – 6 161 – 7 923 – 7 485 – 7 306 – 6 677

Räntenetto 1 041 1 283 1 215 1 071 1 269

Övriga rörelse-intäkter 86 96 203 104 94

Personalkostnader – 128 – 133 – 111 – 101 – 49

Övriga kostnader – 228 – 285 – 204 – 107 – 230

Resultat före kreditförluster 771 961 1 103 967 1 084

Kreditförluster – 102 – 294 – 360 – 278 – 219

Rörelseresultat 669 667 743 689 865

* Inklusive förvärvat resultat

det ökade förluster jämfört med 1996, medan det förHandelsbanken Hypotek var en minskning. Närmarekommentarer om kreditförlusterna finns i avsnittetKreditförluster (sid 9).

KORRIGERINGSPOSTER OCH BOKSLUTSDISPOSITIONER

Rörelseresultatet för Stadshypotekskoncernen i dess nya sammansättning blev 2 964 mkr. Däri ingår dåHandelsbanken Hypoteks resultat under hela året ochinget resultat från Stadshypotek Bank. Korrigering fördet förvärvade respektive avyttrade resultatet underperioden januari–maj innebär en avdragspost om 270 mkr. Vidare avgår minoritetens andel i resultatetefter skatt, som uppgår till 13 mkr.

Den pensionsavsättning som tidigare redovisades i Stadshypotek AB har kunnat återföras i årets bokslutsom en konsekvens av att Handelsbanken övertagit depensionsåtaganden som avsättningen gällt. Återföringenredovisas som en bokslutsdisposition både i moderbola-get och i koncernen.

Stadshypotek AB har lämnat aktieägartillskott förförlusttäckning om tillsammans 5 mkr till dotterbolagenSystempartner AB och Gullholmens Marina AB.Maximala avsättningar till obeskattad reserv i form avperiodiseringsfond har också gjorts.

SKATT OCH ÅRETS RESULTAT

Skatt på årets resultat i koncernen beräknas till 813 mkroch årets resultat blir därmed en vinst om 2 085 mkr. Imoderbolaget beräknas skatten till 594 mkr och åretsresultat blir 1 540 mkr.

Koncernens resultat motsvarar en räntabilitet på egetkapital om 10,2%, vilket kan jämföras med upplåning-ens genomsnittliga räntesats som var 8,3%.

BALANSRÄKNINGEN

I balansräkningen återspeglas koncernens ändradesammansättning genom ökad volym för upplåning ochutlåning, bortfall av bankinlåning och förekomsten aven stor intern utlåning från moderbolag till dotterbolag.Det uppträder också en ny post i form av minoritets-andelar, som avser preferensaktierna i HandelsbankenHypotek. Minoritetsandelen består av 253 mkr i till-skjutet kapital och 13 mkr i upplupen andel i resultatet.

Moderbolaget genomförde i december 1997 en ny-emission, där Handelsbanken tecknade nya aktier tillett belopp om 1 000 mkr. Samtidigt lämnade banken ettovillkorat aktieägartillskott om 3 000 mkr, som ökarredovisat fritt eget kapital i balansräkningen. Dessa till-skott lämnades för att kompensera för den försvagningav Stadshypotekskoncernens kapitalbas som eljest för-värvet av aktierna i Handelsbanken Hypotek för 4,6mdkr skulle ha medfört.

En femårsöversikt över resultat- och balansräkningarsamt nyckeltal för koncernen finns på sid 46.



KÄNSLIGHETSANALYS

De faktorer som har den största inverkan på rörelseresultatet är utlånings-marginalen och räntenivån för placering av eget kapital. Ändrad utlånings-volym, omkostnadernas storlek och kreditförlusternas storlek är också bety-delsefulla. I tabellen nedan redovisas schematiskt hur en ändring av var ochen av dessa faktorer påverkar resultatet, under antagande om att allt annat äroförändrat. Utgångspunkten är balansräkningen vid slutet av 1997. Föreffekten av en ändrad lånevolym anges ett intervall, eftersom tillkommandeeller bortfallande lån kan ha en annan marginal än portföljen i genomsnitt.Beräkningarna avser räntemarginaler om 0,5% respektive 1,0%. Det börunderstrykas att ränteändringar slår igenom endast gradvis i en portfölj avräntebundna lån. Om nyutlåningsmarginalen ändras eller om den allmännaräntenivån ändras tar det lång tid innan detta får fullt genomslag i dengenomsnittliga marginalen respektive i den genomsnittliga placeringsräntani hela portföljen.

I tabellen redovisas även den inverkan ändringar i hyresnivån ochvakansgraden har på driftsresultatet i Stadshypotek Fastigheter. Bolagetkommer dock att överlåtas till Handelsbanken och påverkar därefter ej vidareStadshypoteks resultat. En utförligare känslighetsanalys, bl a med avseendepå olika faktorer som kan påverka fastighetsbeståndets värde, finns i fastig-hetsbolagets egen årsredovisning.

Faktor som ändras Utgångsläge Ändring Resultat-effekt, mkr

Genomsnittlig nominell utlåningsmarginal 0,7 procent 0,1 procentenhet 349

Genomsnittlig ränte-nivå för placering av eget kapital 8,3 procent 1 procentenhet 230

Utlåningens volym 349 mdkr 1 procent 17–35

Omkostnader 1 220 mkr 10 procent 122

Kreditförlustnivå 0,29 procent 0,01 procentenhet 35

Hyresnivå,fastighetsbolaget 743 mkr 1 procent 7

Vakansgrad,fastighetsbolaget 6 procent 1 procentenhet 8

Faktor som ändras Ändring Effekt på kapital-i mkr täckningsgrad

i procentenheter

Placeringar

fordringar på finansinstitut 1 000 0,02

lån med pant i bostadsfastigheter 1 000 0,04

lån med pant i kontor eller affärshus 1 000 0,08

Kapitalbas 1 000 0,55

Förhållandevis stora ändringar av volymen av utlåning eller andra placering-ar krävs för att mer avsevärt påverka kapitaltäckningsgraden. Med sammafördelning på riskklasser som genomsnittet i Stadshypoteks låneportföljskulle det t ex krävas en volymökning om ca 29 mdkr för att sänka kapital-täckningsgraden med en procentenhet. En lika stor sänkning skulle bli följ-den om kapitalbasen minskade med 1,8 mdkr. Tabellen nedan visar hurkapitaltäckningsgraden påverkas av ändringar i olika placeringstyper.

KONCERNEN MODERBOLAGET

1997 1996 1997 1996mkr mkr mkr mkr

Ränteintäkter Not 1 34 229 30 831 25 114 30 896

Räntekostnader Not 2 – 29 391 – 26 520 – 21 496 – 26 481

Räntenetto 4 838 4 311 3 618 4 415

Erhållna utdelningar Not 3 0 0 0 89

Provisionsintäkter Not 4 44 35 21 30

Provisionskostnader Not 5 – 23 – 22 – 16 – 17

Nettoresultat av finansiella transaktioner Not 6 — 17 — —

Övriga rörelseintäkter Not 7 476 381 134 41

Summa rörelseintäkter 5 335 4 722 3 757 4 558

Allmänna administrationskostnader

Personalkostnader Not 8 – 394 – 491 – 375 – 441

Övriga administrationskostnader Not 9 – 782 – 588 – 375 – 495

Av- och nedskrivningar av materiella ochimmateriella anläggningstillgångar Not 10 – 44 – 52 – 43 – 46

Summa kostnader före kreditförluster – 1 220 – 1 131 – 793 – 982

Resultat före kreditförluster 4 115 3 591 2 964 3 576

Kreditförluster netto Not 11 – 1 204 – 721 – 922 – 721

Värdeförändring på övertagen egendom Not 12 53 146 3 – 36

Rörelseresultat 2 964 3 016 2 045 2 819

Förvärvat resultat – 270 — — —

Minoritetsandelar – 13 — — —

Lämnade aktieägartillskott — — – 5 —

Bokslutsdispositioner Not 13 217 — 94 – 385

Resultat före skatt 2 898 3 016 2 134 2 434

Skatt på årets resultat Not 14 – 813 – 862 – 594 – 680

Årets resultat 2 085 2 154 1 540 1 754

Resultaträkning




1997 1996 1997 1996mkr mkr mkr mkr

TILLGÅNGAR

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 0 1 0 1

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Not 15 57 640 — —

Utlåning till kreditinstitut Not 16 13 551 2 186 43 698 1 447

Utlåning till allmänheten Not 17 348 686 283 658 243 435 284 306

Obligationer och andra räntebärande värdepapper Not 18 — 764 — —

Aktier och andelar Not 19 4 4 4 4

Aktier och andelar i koncernföretag Not 20 — — 5 644 1 415

Materiella til lgångar Not 21 6 734 6 454 192 717

Övriga tillgångar Not 22 3 605 808 6 831 4 012

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 23 3 250 3 724 3 758 3 498

Summa tillgångar 375 887 298 239 303 562 295 400

Koncernfordringar Not 36 13 136 — 48 895 3 937

SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL

Skulder til l kreditinstitut Not 24 121 343 143 538 101 952 145 195

Inlåning från allmänheten Not 25 23 4 189 23 —

Emitterade värdepapper m m Not 26 208 039 116 761 163 778 117 377

Övriga skulder Not 27 2 689 1 118 1 473 926

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 28 9 497 7 331 7 422 7 244

Avsättningar Not 29 1 554 1 388 — 216

Efterställda skulder Not 30 7 550 5 073 3 882 5 073

Minoritetsandelar 266 — — —

Obeskattade reserver Not 31 — — 3 864 3 741

Eget kapital Not 32

Bundet eget kapital

Aktiekapital 4 050 3 050 4 050 3 050

Bundna reserver/Andra fonder 10 908 10 823 8 106 8 106

Fritt eget kapital

Fria reserver/Balanserad vinst 7 883 2 814 7 472 2 718

Årets resultat 2 085 2 154 1 540 1 754

Summa eget kapital 24 926 18 841 21 168 15 628

Summa skulder, avsättningar och eget kapital 375 887 298 239 303 562 295 400

POSTER INOM LINJEN

För egna skulder ställda panter 196 244 5 5

Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter Not 33 3 1 243 — 8

Ansvarsförbindelser Not 34 916 472 903 472

Åtaganden Not 35

Koncernskulder Not 36 48 890 — 29 923 1 783

Balansräkning31 december





Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om årsredovis-ning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt tillämp-ningsföreskrifter utfärdade av Finansinspektionen. Som en konse-kvens av tillämpningen av nya föreskrifter har upplupna räntor påswappar i säkringsredovisningen omklassificerats. Tidigare redovi-sades dessa som upplupna kostnader, medan de nu ingår i poster-na Övriga tillgångar/Övriga skulder.

Stadshypotek AB är dotterbolag till Svenska HandelsbankenAB. Banken upprättar koncernredovisning som innefattar Stads-hypotek AB.

Upplåning genom StadshypotekskassanStadshypotek AB har upplåning både i eget namn och genomStadshypotekskassan. För upplåningen genom Stadshypoteks-kassan gäller att bolagets lånevillkor exakt motsvarar villkoren förkassans egen upplåning och bolaget har också förbundit sig attersätta kassan för alla eventuella kostnader som kan uppstå pågrund av avtal som kassan ingått med externa parter i anledningav upplåningen, t ex om valuta- eller ränteswappar. Eftersombolaget därmed bär alla de förpliktelser som är förbundna medupplåningen från marknaden, sker redovisningen av transaktionersom rör bolagets skulder efter samma principer som skulle tilläm-pas om det var bolaget självt som agerat i marknaden. Upplåning-en genom Stadshypotekskassan redovisas under balanspostenSkulder till kreditinstitut.

KoncernredovisningKoncernredovisning upprättas enligt Redovisningsrådets rekom-mendation RR 1:96, vilket bl a innebär att aktier i dotterbolag hareliminerats enligt förvärvsmetoden.

Stadshypotekskoncernens sammansättning ändrades per 1 juni1997, när Handelsbanken Hypotek AB förvärvades som nytt dot-terbolag medan det tidigare dotterbolaget Stadshypotek Bank ABsåldes till Handelsbanken. Koncernens resultaträkning för 1997har upprättats på så sätt att ett rörelseresultat har beräknats somom den nya koncernen hade funnits under hela året, varefter detföre 1 juni upparbetade resultatet i Handelsbanken Hypotek ochStadshypotek Bank eliminerats respektive återförts i en postbetecknad Förvärvat resultat. Nyckeltal avseende 1997 som byg-ger på medelbalanser eller en ingående balans för året har ocksåberäknats under antagande att den nya koncernsammansättningengällt från årets början.

De koncernräkenskaper som redovisas för 1996 och tidigareavser koncernen i dess sammansättning under respektive år.

Räntebärande värdepapperBelåningsbara statsskuldförbindelser m m samt obligationer ochandra räntebärande värdepapper som utgör omsättningstillgångarvärderas till verkligt värde. I räntenettot redovisas förändringen avdet upplupna anskaffningsvärdet tillsammans med influtna räntor.Med upplupet anskaffningsvärde menas det diskonterade nuvärdetav framtida betalningar där diskonteringsräntan utgörs av deneffektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Realiserade och orea-liserade värdeförändringar utöver det som är att betrakta somränta redovisas i nettoresultat av finansiella transaktioner. I balansräkningen förs orealiserade kursvinster till en bundenreserv i eget kapital.

Räntebärande värdepapper som utgör anläggningstillgångvärderas till upplupet anskaffningsvärde.

Utlåning till allmänhetenUtlåning utgör i sin helhet anläggningstillgång och redovisas nettoefter avdrag för befarade kreditförluster. Nedskrivning för befara-de förluster görs enligt de principer som anges under rubrikenKreditförluster nedan.

När låntagare genomför räntebyte eller i förtid löser in lån medfast ränta har Stadshypotek normalt rätt till en ränteskill-nadsersättning. Erhållen ränteskillnadsersättning periodiseras överdet inlösta lånets löptid.

Intäktsförd ränteskillnadsersättning ingår i räntenettot.

Fastigheter och bostadsrätter övertagna för skyddande av fordranFastigheter och bostadsrätter som övertagits för att skydda ford-ran utgör omsättningstillgångar och värderas till det lägsta avanskaffningsvärdet och det verkliga värdet.

Som anskaffningsvärde anses det lägsta av den vid förvärveterlagda köpeskillingen och objektets verkliga värde vid övertagan-det. Utgifter för efter förvärvet gjorda tilläggsinvesteringar aktive-ras och ökar anskaffningsvärdet. Objekten värderas årligen ochupptas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värdeenligt aktuell värdering. Gjorda nedskrivningar reducerar detredovisade tillgångsvärdet.

Extern värdering har använts för samtliga fastigheter som för-valtas av Stadshypoteks fastighetsbolag. Övriga pantfastigheterhar i huvudsak värderats av anställda i Stadshypotek AB. Dessa värderingsmän arbetar under ett yrkesmässigt ansvar ochhar kompetensen att självständigt värdera den typ av objekt, somnormalt förekommer som belåningsobjekt hos Stadshypotek. Närmare redogörelse för principerna för fastighetsvärderingenlämnas i not 37.

Fastighetsresultatet för övertagen egendom ingår i postenÖvriga rörelseintäkter.

På fastigheter som utgör omsättningstillgångar görs inteavskrivningar. Skattemässigt görs värdeminskningsavdrag medmaximalt tillåtet belopp.

Fastigheter använda i egen verksamhetUnder denna rubrik redovisas Stadshypoteks egna fastigheter, i vilka lokaler finns för verksamheten. På byggnadernas anskaff-ningsvärde görs avskrivning enligt plan, som huvudregel medsamma belopp som det skattemässigt tillåtna värdeminsknings-avdraget.

Inventarier använda i egen verksamhetPå inventariers anskaffningsvärde görs avskrivning enligt plan med normalt 20% per år.

Fordringar och skulder i utländsk valutaLån som upptagits i utländsk valuta och som skyddas mot valuta-kursförändringar genom olika typer av valutasäkring värderasmed hänsyn tagen till respektive kurssäkringsåtgärd.

Valutaskulder som inte är kurssäkrade värderas till balansda-gens kurser. Som balansdagens kurs används mittkursen av köp-och säljnoteringen för respektive valuta enligt officiell kurslista.Skillnaden mellan anskaffningsvärdet och balansdagens värdepåverkar i sin helhet rörelseresultatet.

Redovisningsprinciper



Redovisning av värdepappersemissionerRedovisning av värdepappersemissioner och återköp sker påaffärsdag.

Kursdifferenser vid emissioner och återköpÖver- eller underkurser vid emission av obligationer periodiserasgenomgående över obligationernas löptid på så sätt att en kon-stant effektiv årsränta uppnås. På innevarande år belöpande del av kursdifferensen minskar respektive ökar årets räntekostnad förupplåningen. Upplupen kursdifferens påverkar i balansräkningenden redovisade obligationsskulden (upplupet anskaffningsvärde).

Vid återköp av egna värdepapper periodiseras realiserad kurs-differens över det återköpta värdepapperets löptid.

Obligationsemissioner med återköpsavtal, s k repor, redovisassom kortfristig upplåning där avtalade kursdifferenser utgör ränte-kostnad för perioden.

StadshypoteksterminerResultatet av affärer i Stadshypoteksterminer periodiseras överden underliggande obligationens löptid enligt samma princip somovan redovisats för kursdifferenser vid emission.

Ränte- och valutaswapparStadshypotek använder ränte- och valutaswappar enbart somsäkringsinstrument i samband med upplåning och använder regler-na om säkringsredovisning med anskaffningsvärdering, vilket inne-bär att i balansräkningen endast upptas upplupna räntor.

PensionskostnaderÅrets kostnad för pensionsåtaganden beräknas som en kalkylmäs-sig kostnad enligt försäkringsteknisk beräkning. Som pensions-kostnad redovisas dessutom erlagda pensionspremier för särskildaåtaganden som inte täcks av den kalkylmässiga kostnaden.

Tidigare pensionsavsättningar i Stadshypotek AB har kunnatåterföras. Åtaganden för den personal som nu tillhör bankenskontorsrörelse har övertagits av Handelsbanken och tryggas avHandelsbankens pensionsstiftelse. Den kvarvarande personalenspensioner är försäkrade i Handelsbankens Pensionskassa.

Underkoncernen Stadshypotek Fastigheter omfattas inte avHandelsbankens pensionslösning. Åtaganden som inte är pen-sionsförsäkrade redovisas som en avsättning i balansräkningen.

KreditförlusterÅrets kreditförluster utgörs av konstaterade kreditförluster samtnedskrivning för befarade förluster på lånefordringar. Som kredit-förlust redovisas också nedskrivning av i tidigare bokslut balanse-rade räntor. Återföring av tidigare gjord nedskrivning reducerarårets kreditförluster.

En kreditförlust anses konstaterad när den beloppsmässigt ärfastställd eller är övervägande sannolik. Med befarade kreditför-luster avses skillnaden mellan fordringens anskaffningsvärde ochdet belopp som beräknas inflyta.

Nedskrivning av fordringar görs om följande villkor är uppfyllda:

• räntor/amorteringar är förfallna till betalning sedan mer än 60dagar eller andra omständigheter medför osäkerhet om kredi-tens värde,

• kredittagarens återbetalningsförmåga bedöms ej kunna förbätt-ras tillräckligt inom två år och

• panternas värde täcker inte med betryggande marginal aktuellkapitalfordran.

Värdering av en osäker lånefordran sker enligt lägsta värdets prin-cip där verkliga värdet är nettoförsäljningsvärdet av den pant somlåntagaren ställt. En individuell värdering görs av varje objekt påsamma sätt som för övertagna fastigheter. På privatmarknadengörs dessutom en gruppvis värdering av villakrediter med lik-artad kreditrisk.

Värdeförändring på övertagen egendomVärdeförändring på övertagen egendom omfattar både orealiseradvärdeförändring som framkommer vid de årliga omvärderingarsom beskrivits under rubriken Fastigheter och bostadsrätter över-tagna för skyddande av fordran och resultatet av gjorda försälj-ningar. I balansräkningen redovisas övertagen egendom netto,efter justering för orealiserad värdeförändring.

Särskilda upplysningarUtöver de noter som ger specifikation och utökade upplysningarom enskilda poster i resultat- och balansräkningen lämnas tillägg-supplysningar i nedanstående noter.

Not 37 Uppgifter om övertagna fastigheterNot 38 Återstående löptid och räntebindningstid,

tillgångar och skulderNot 39 DerivatinstrumentNot 40 Tillgångar och skulder i utländsk valutaNot 41 Upplysningar om verkligt värdeNot 42 FinansieringsanalysNot 43 Kapitaltäckningsanalys

ÖvrigtRedovisade intäkter avser i sin helhet den svenska marknaden.

Uppdelning av balansräkningens tillgångsposter i omsättnings- och anläggningstillgångar visas i not 41.

Den enda tillgång av efterställd natur som finns i något av koncernens bolag är det förlagslån som moderbolaget lämnat tillHandelsbanken Hypotek och som redovisas i posten Utlåning tillkreditinstitut.

Det finns ingen förvaltning av medel i eget namn för tredjemans räkning.

F Ö R VA LT N I N G S B E R Ä T T E L S E

26 S TA D S H Y P O T E K

NoterBelopp i mkr, där ej annat anges

RänteintäkterKONCERNEN MODERBOLAGET1997 1996 1997 1996

Utlåning – allmänheten 33 622 30 317 24 473 30 539

Utlåning – kreditinstitut 606 387 640 292

Räntebärande värdepapper 1 127 1 65

34 229 30 831 25 114 30 896

Under året har genomsnittsräntan på utlåningen ti l l al lmänheten varit 9,0% (10,4%).Räntebärande värdepapper avser 1997 i sin helhet anläggningsti l lgångar.

RäntekostnaderKONCERNEN MODERBOLAGET1997 1996 1997 1996

Skulder ti l l kredit institut

Certif ikat och övrig kortfristig upplåning 1 284 94 545 102

Obligationslån och övrig långfristig upplåning 12 597 18 847 12 597 18 847

Inlåning från allmänheten 1 146 1 —

Emitterade värdepapper

Certif ikat och övrig kortfristig upplåning 3 265 3 914 2 552 3 921

Obligationslån och övrig långfristig upplåning 10 824 3 081 5 532 3 185

Efterställda skulder 592 416 262 416

Övrigt

Övriga räntekostnader 828 22 7 10

29 391 26 520 21 496 26 481

Under året har genomsnittsräntan på upplåningen (skulder ti l l kreditinstitut, emitterade värdepapper och efterställda skulder) varit 8,3% (9,5%).På inlåning från allmänheten har genomsnittsräntan varit 4,8% (5,9%).

Erhållna utdelningarKONCERNEN MODERBOLAGET1997 1996 1997 1996

Utdelningar från koncernföretag — — — 89

ProvisionsintäkterKONCERNEN MODERBOLAGET1997 1996 1997 1996

Utlåningsprovisioner 36 17 12 17

Värdepappersprovisioner 5 5 6 13

Övriga provisioner 3 13 3 —

44 35 21 30

ProvisionskostnaderKONCERNEN MODERBOLAGET1997 1996 1997 1996

Betalningsförmedlingsprovisioner 2 8 2 4

Värdepappersprovisioner 21 14 14 13

23 22 16 17

Not 1

Not 2

Not 3

Not 4

Not 5


27S TA D S H Y P O T E K

Nettoresultat av finansiella transaktionerKONCERNEN MODERBOLAGET1997 1996 1997 1996

Realisationsresultat räntebärande värdepapper — 15 — —

Orealiserade värdeförändringarräntebärande värdepapper — 2 — —

— 17 — —

Koncernens siffror för 1996 avser Stadshypotek Bank. Bolaget är sålt under 1997.

Övriga rörelseintäkterKONCERNEN MODERBOLAGET1997 1996 1997 1996

Förvaltningsresultat övertagen egendom 341 350 – 3 9

Resultat vid försäljning av rörelsefastigheter 101 — 101 —

Övriga intäkter 34 31 36 32

476 381 134 41

Specifikation av förvaltningsresultat av fastigheter övertagna för skyddande av fordran

Externa intäkter 716 765 14 49

Driftskostnader – 330 – 377 – 17 – 40

Driftsöverskott 386 388 – 3 9

Administrationskostnader – 45 – 38 — —

341 350 – 3 9

PersonalkostnaderKONCERNEN MODERBOLAGET1997 1996 1997 1996

Löner och andra ersättningar 252 286 238 254

Sociala avgifter 91 101 86 90

Kalkylmässig pensionskostnad 19 42 19 40

Erlagda pensionspremier 7 7 7 7

Avsättning ti l l vinstandelsstiftelse 11 14 11 12

Andra personalkostnader 14 41 14 38

394 491 375 441

I redovisade personalkostnader ingår inte de kostnader som avser Stadshypotek Fastigheter. Dessa belastar förvaltningsresultatet för övertagen egendom (del av Övriga rörelseintäkter) och uppgick ti l l 49 mkr (49 mkr).

Medelantalet anställda i koncernen har under året varit 1 340 (1 427) personer, varav 829 (842) inom moderbolaget, 478 (467) inom Stadshypotek Fastigheter samt 33 inom Handelsbanken Hypotek. Av de anställda var 54% (56%) kvinnor och 46% (44%) män.

Årets kostnad för pensionsåtaganden beräknas som en kalkylmässig kostnad enligt försäkringsteknisk beräkning. Åtaganden för den personal som nu ti l lhör bankenskontorsrörelse har övertagits av Handelsbanken och tryggas av Handelsbankens pensionsstiftelse. Den kvarvarande personalens pensioner är försäkrade i HandelsbankensPensionskassa.

Ledande befattningshavares villkor och ersättningar

Det finns inga avtal om avgångsvederlag. VD Michael Zell har 60 års pensionsålder. Ålderspensionen utgör i åldersintervallet 60–64 år 65% av lönen. Fr o m 65 årsålder utgår ålderspensionen med 65% av årslön upp ti l l 40 basbelopp och därutöver med 32,5%. Pensionsbeloppen inkluderar belopp som utgår i form av AFP och ATP.Vice VD Leif Mellqvist har 60 års pensionsålder. Ålderspensionen utgår i åldersintervallet 60–64 år med 75% av lönen. För tiden från 65 år upphör bolagets förpliktelseroch ersätts av en individuell pensionslösning.

I ersättningar ti l l de i koncernen ingående bolagens styrelser, verkställande direktörer och vice verkställande direktörer har utbetalats 17,9 mkr (11,9 mkr), varav imoderbolaget 14,9 mkr (9,1 mkr). Under året har ti l l verkställande direktören i Stadshypotek AB utbetalats följande ersättningar inkl förmåner. Til l Berti l Åberg har förperioden 1/1–28/2 utbetalats 5,8 mkr, varav 5,1 mkr avser avgångsvederlag. Til l Michael Zell har för resterande del av året utbetalats 1,3 mkr. Til l vice verkställandedirektören Christer Bergquist har 4,6 mkr utbetalats i avgångsvederlag. Til l övriga ledamöter av moderbolagets styrelse har för tiden fram ti l l extra bolagsstämma den 7 mars 1997 utbetalats 162 tkr i arvoden och ersättningar, varav 32 tkr ti l l styrelsens ordförande. För resterande del av året har ingen ersättning utgått t i l l styrelsen.

Vid utgången av 1997 förelåg från Stadshypoteks sida lån ti l l ledande befattningshavare i följande omfattning:Til l VD eller vice VD i moder- och dotterbolag: 0,4 mkrTil l övriga styrelseledamöter i moder- och dotterbolag: 1,5 mkr

De aktuella lånen är fördelade mellan 4 personer och är genomgående lämnade mot pantsäkerhet på vil lkor som inte avviker från vad som vid respektive låneti l l fäl leerbjudits privatmarknadskunder i al lmänhet.

Under 1997 har pension utbetalats ti l l nuvarande och tidigare styrelse, verkställande direktörer samt vice verkställande direktörer med ett belopp om 5,6 mkr.

Not 6

Not 7

Not 8



Not 10

Not 11

Not 12

Övriga administrationskostnaderKONCERNEN MODERBOLAGET1997 1996 1997 1996

Datakostnader 151 149 137 125

Lokalkostnader 55 71 51 37

Konsultarvoden 21 119 14 113

Förmedlingsprovisioner1) 368 — — —

Andra omkostnader 187 249 173 220

782 588 375 495

1) Posten avser av Handelsbanken Hypotek betalda förmedlingsprovisioner ti l l Handelsbankens kontor.

Operationella leasingavtal

KONCERNEN MODERBOLAGET1997 1997

Periodens betalda leasingavgifter 32 28

Framtida avtalade leasingavgifter

Förfallotidpunkt år 1 30 30






Summa framtida leasingavgifter 82 82

Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångarKONCERNEN MODERBOLAGET1997 1996 1997 1996

Avskrivningar inventarier 35 42 34 36

Avskrivningar fastigheter 9 10 9 10

44 52 43 46

Kreditförluster nettoKONCERNEN MODERBOLAGET1997 1996 1997 1996

A. INDIVIDUELLT VÄRDERADE FORDRINGAR

Årets nedskrivning avseende konstaterade förluster – 1 229 – 900 – 949 – 900

Återförda tidigare gjorda reserveringar för befarade kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster 728 476 557 476

Konstaterade kreditförluster netto – 501 – 424 – 392 – 424

Årets nedskrivning avseende befarade förluster – 1 205 – 654 – 930 – 654

Influtet på tidigare års konstaterade förluster 111 78 77 78

Återförda ej längre erforderl iga reserveringar för befarade förluster 440 279 372 279

Årets nettokostnad för individuellt värderade fordringar – 1 155 – 721 – 873 – 721

B. GRUPPVIS VÄRDERADE FORDRINGAR

Avsättning/upplösning av reserv för kreditförluster – 49 — – 49 —

Årets nettokostnad för gruppvis värderade fordringar – 49 — – 49 —

Summa kreditförluster – 1 204 – 721 – 922 – 721

Värdeförändring på övertagen egendomKONCERNEN MODERBOLAGET1997 1996 1997 1996

Orealiserad värdeförändring fastigheter 42 133 – 5 – 28

Realiserad värdeförändring fastigheter 11 13 8 – 8

53 146 3 – 36

Not 9



Not 13

Not 14

Not 15

Not 16

Not 17

BokslutsdispositionerKONCERNEN MODERBOLAGET1997 1996 1997 1996

Avsättning ti l l periodiseringsfond — — – 540 – 801

Återföring från skatteutjämningsreserv K — — 417 416

Upplösning av pensionsskuld 217 — 217 —

217 — 94 – 385

Skatt på årets resultatKONCERNEN MODERBOLAGET1997 1996 1997 1996

Betald skatt – 740 – 706 – 594 – 680

Latent skatt – 73 – 156 — —

– 813 – 862 – 594 – 680

Belåningsbara statsskuldförbindelser m mKONCERNEN KONCERNEN1997 1996

Upplupet Verkligt Bokfört Upplupet Verkligt Bokfört ansk.värde värde värde ansk.värde värde värde

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Svenska staten — — — 639 640 640

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Svenska staten 57 57 57 — — —

Innehavet avser instrument som skall innehas ti l l förfal lotidpunkt. Hela innehavet utgörs av noterade värdepapper.Koncernens siffror för 1996 avser Stadshypotek Bank.

Utlåning till kreditinstitutKONCERNEN MODERBOLAGET1997 1996 1997 1996


Banker 10 680 2 152 9 131 1 413


Banker 2 013 — — —

Mellanhandsinstitut 858 34 34 567 34

2 871 34 34 567 34

Utlåning till allmänhetenKONCERNEN MODERBOLAGET1997 1996 1997 1996


Utlåning brutto 350 528 285 069 244 896 285 717

Reserverat för befarade förluster – 1 842 – 1 411 – 1 461 – 1 411

Bokfört värde 348 686 283 658 243 435 284 306

Oreglerade fordringar m m

Osäkra fordringar, brutto 6 817 5 343 5 377 5 343

Reserverat för befarade förluster – 1 842 – 1 411 – 1 461 – 1 411

Osäkra fordringar, netto 4 975 3 932 3 916 3 932

Räntenedsatta fordringar utan reservering för befarade kreditförluster 106 22 1 22

Summa problemkrediter 5 081 3 954 3 917 3 954

Problemkrediter före nedskrivning för befarade kreditförluster 6 923 5 365 5 378 5 365

Löpande avkastning på problemkrediter under räkenskapsåret 416 372 329 372

Årlig procentuell ränta på problemkrediter 9,2% 12,4% 10,3% 12,4%

Årlig procentuell ränta på fordringar som inte utgör problemkrediter 8,9% 10,4% 9,1% 10,4%

Oreglerade fordringar för vi lka ränta intäktsförs 1 687 2 059 1 608 2 059



Obligationer och andra räntebärande värdepapperKONCERNEN KONCERNEN1997 1996

Upplupet Verkligt Bokfört Upplupet Verkligt Bokfört ansk.värde värde värde ansk.värde värde värde


Övriga svenska finansiella företag — — — 763 764 764

Värdepapperen har klassif icerats som omsättningsti l lgångar då de avser kortsiktiga innehav. Hela innehavet utgörs av noterade värdepapper.Koncernens siffror för 1996 avser Stadshypotek Bank.

Aktier och andelarKONCERNEN MODERBOLAGET1997 1996 1997 1996

Aktier — 0 — 0

Andelar 4 4 4 4

Antal Bokförtvärde, mkr

Andelar – Koncernen och moderbolaget

Bostadsrätter i egen verksamhet 6 2

Bostadsrätter övertagna för skyddande av fordran 2 2

4

Innehaven utgörs genomgående av onoterade andelar.

Aktier och andelar i koncernföretagKONCERNEN MODERBOLAGET1997 1996 1997 1996

Aktier i koncernföretag — — 5 644 1 415

Namn Säte Org.nr Eget Årets Tusental Nom Andel av Bokförtkapital, resultat, aktier värde, aktiekapi- värde,mkr mkr mkr talet, % mkr

Stadshypotek FastigheterHolding AB Stockholm 556237-7225 1 650 102 250 25 100 1 049Systempartner AB Stockholm 556220-9725 6 0 2 0 100 6

HandelsbankenHypotek AB Stockholm 556000-7618 4 395 545 26 020 1 301 95 4 589Gullholmens Marina AB Göteborg 556544-2786 0 0 1 0 100 0

5 644

Innehaven utgörs genomgående av onoterade aktier. Utdelning har ej utgått under 1997.

Preferensaktier t i l lhörande minoritetsintresse i Handelsbanken Hypotek är noterade på Stockholms Fondbörs O-lista.

Materiella tillgångarKONCERNEN MODERBOLAGET1997 1996 1997 1996


Inventarier använda i egen verksamhet

Planenligt restvärde 1 januari 1) 131 162 95 110

Nyanskaffningar netto under året 12 25 12 21

Årets avskrivningar enligt plan – 35 – 42 – 34 – 36

Planenligt restvärde 108 145 73 95

1) Planenligt restvärde 1 januari 1997 har i koncernen justerats med Handelsbanken Hypotek + 2 samt Stadshypotek Bank – 16.

Byggnader och mark

Bokfört värde 6 626 6 309 119 622

Därav:


Fastigheter använda i egen verksamhet

Ingående anskaffningsvärde 551 555 551 555

Anskaffningsvärde på under året sålda fastigheter – 70 – 4 – 519 – 4

Ackumulerade avskrivningar vid årets ingång – 109 – 101 – 110 – 101

Ackumulerade avskrivningar sålda fastigheter 8 2 113 2

Avskrivningar under året – 9 –10 –9 –10

Bokfört värde1) 371 442 26 442

1) Därav oavskrivet belopp av uppskrivningar 22 41 12 41

Taxeringsvärde 255 301 33 301

Not 18

Not 19

Not 20

Not 21



Not 22

Not 23

Not 25

KONCERNEN MODERBOLAGET1997 1996 1997 1996


Fastigheter övertagna för skyddande av fordran

Anskaffningsvärde 6 713 6 676 113 235

Nedskrivningar – 458 – 809 – 20 – 55

Bokfört värde 6 255 5 867 93 180

Närmare uppgifter om koncernens övertagna fastigheter lämnas i not 37.

Övriga tillgångarKONCERNEN MODERBOLAGET1997 1996 1997 1996

Förfallna räntor och avgifter 239 135 239 331

Olikviderade emissioner av egna värdepapper 2 596 207 2 529 207

Skattefordran — — — 24

Derivatinstrument 406 23 5 23

Övrigt 364 443 4 058 3 427

3 605 808 6 831 4 012

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkterKONCERNEN MODERBOLAGET1997 1996 1997 1996

Upplupna räntor 3 198 3 664 3 743 3 475

Övrigt 52 60 15 23

3 250 3 724 3 758 3 498

Skulder till kreditinstitutKONCERNEN MODERBOLAGET1997 1996 1997 1996

Upplåning från Stadshypotekskassan 84 272 143 375 84 272 143 425

Övriga 37 071 163 17 680 1 770

121 343 143 538 101 952 145 195

En del av Stadshypotek AB:s upplåning kommer från Stadshypotekskassan som givit ut värdepapper på penning- och kapitalmarknaden och lånat ut medlen påoförändrade vil lkor ti l l bolaget. Kassan kan också göra ti l l fäl l iga placeringar hos Stadshypotek AB.

Stadshypotekskassans upplåning från marknaden fördelas enligt följande:

1997 1996 1997 1996

Svenska kreditinstitut 1 488 5 215 1 488 5 215

Obligationer 1) 81 650 138 156 81 650 138 206

Ej l ikviderade affärer 1 134 — 1 134 —

84 272 143 371 84 272 143 421

Til lfäl l iga placeringar — 4 — 4

84 272 143 375 84 272 143 425

1) Inhemska obligationslån nominellt 74 938 131 631 74 938 131 681

Utländska obligationslån 7 880 8 603 7 880 8 603

Periodiserade kursdifferenser – 1 168 – 2 078 – 1 168 – 2 078

81 650 138 156 81 650 138 206

Inlåning från allmänhetenKONCERNEN MODERBOLAGET1997 1996 1997 1996

Inlåningsmedel 23 4 189 23 —

Värdet för 1996 avser i sin helhet inlåning från allmänheten i Stadshypotek Bank.Antalet konton uppgick 1996 ti l l 105 000.

Not 24



Emitterade värdepapper m mKONCERNEN MODERBOLAGET1997 1996 1997 1996

Certif ikat 1) 67 206 64 351 67 127 64 967

Obligationer 2) 140 393 52 410 96 211 52 410

Reverser 3) 440 — 440 —

208 039 116 761 163 778 117 377

1) Svenska certif ikat 67 206 64 017 67 127 64 633

Utländska certif ikat — 334 — 334

67 206 64 351 67 127 64 967

2) Obligationslån i Sverige 119 526 36 447 78 607 36 447

Privatobligationer 12 903 9 101 9 308 9 101

Utländska obligationer 6 325 6 325 6 325 6 325

Utelöpande obligationer, nominellt 138 754 51 873 94 240 51 873

Periodiserade kursdifferenser 1 639 537 1 971 537

140 393 52 410 96 211 52 410

3) Reverslån i Sverige, nominellt 508 — 508 —

Kursdifferens – 68 — – 68 —

440 — 440 —

En särskild obligationsförteckning kan erhållas från Stadshypotek. Utöver de av Stadshypotek AB och Handelsbanken Hypotek AB utgivna lånen redovisas där ocksåobligationslån och förlagslån utgivna av Stadshypotekskassan (se även not 24).

Övriga skulderKONCERNEN MODERBOLAGET1997 1996 1997 1996

Skatteskuld 178 1 92 —

Olikviderade återköp av egna emitterade värdepapper 762 256 874 256

Derivatinstrument 1 277 157 264 157

Övriga skulder 472 704 243 513

2 689 1 118 1 473 926

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkterKONCERNEN MODERBOLAGET1997 1996 1997 1996

Upplupna räntor 8 288 6 344 6 338 6 346

Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1 209 987 1 084 898

9 497 7 331 7 422 7 244

AvsättningarKONCERNEN MODERBOLAGET1997 1996 1997 1996

Avsatt t i l l pensioner 7 228 — 216

Latent skatteskuld 1 547 1 160 — —

1 554 1 388 — 216

Minskningen av posten Avsatt t i l l pensioner beror på att Stadshypotek AB:s tidigare skuldförda pensionsåtaganden avseende personal som nu ti l lhör bankens kontors-rörelse har övertagits av Handelsbanken och tryggas genom bankens pensionsstiftelse. Övertagandet omfattar inte pensionsåtaganden inom Stadshypotek Fastigheter.

Efterställda skulderModerbolagets efterställda skulder motsvarade vid utgången av 1997 tre svenska förlagslån upptagna av Stadshypotekskassan.


Förlagslån, nominellt 7 907 5 084 3 890 5 084

Periodiserade kursdifferenser – 357 – 11 – 8 – 11

7 550 5 073 3 882 5 073

SPECIFIKATION

Stadshypotek AB

Valuta/beteckning Räntevillkor Lånedatum Ränteförfallo- Återbetalning Utelöpandedagar år belopp

SEK F4101 3 mån Stibor 1990-03-29 IMM-dagar 1) 2000 2 000

SEK F4102 3 mån Stibor 1990-06-25 IMM-dagar 1) 2000 1 390

SEK 500 000 000 11% 1993-05-07 01–19 2001 500

3 890

Not 26

Not 27

Not 28

Not 30

Not 29



Handelsbanken Hypotek

Valuta/beteckning Räntevillkor Lånedatum Ränteförfallo- Återbetalning Utelöpandedagar år belopp

SEK F942 Nollkupong 1992-03-30 — 1998 504

SEK F946 Nollkupong 1993-04-21 — 1998 185

SEK F948 Nollkupong 1993-10-04 — 1999 3 328

4 017

FL3 2) Nollkupong 1997-12-29 — 2003 500

1) IMM-dagarna (International Money Market) infaller tredje onsdagen i mars, juni, september och december.2) Förlagslånet är emitterat av Handelsbanken Hypotek AB och innehavare är Stadshypotek AB. I koncernredovisningen har lånet eliminerats.

Obeskattade reserverKONCERNEN MODERBOLAGET1997 1996 1997 1996

Periodiseringsfond — — 2 615 2 075

Skatteutjämningsreserv K — — 1 249 1 666

— — 3 864 3 741

Eget kapitalKONCERNEN Aktiekapital Bundna Fria Årets Summa

reserver reserver resultat

Enligt 1996 års bokslut 3 050 10 823 2 814 2 154 18 841

Nyemission 1 000 1 000

Aktieägarti l lskott 3 000 3 000

Resultatdisposit ion 2 154 – 2 154 0

Förskjutningspost mellan bundet och fritt kapital 85 – 85 0

Årets resultat 2 085 2 085

Saldo vid årets slut 4 050 10 908 7 883 2 085 24 926

MODERBOLAGET Aktiekapital 1) Reserv- Balanserad Årets Summafond vinst resultat

Enligt 1996 års bokslut 3 050 8 106 2 718 1 754 15 628

Nyemission 1 000 1 000

Aktieägarti l lskott 3 000 3 000

Resultatdisposit ion 1 754 – 1 754 0

Årets resultat 1 540 1 540

Saldo vid årets slut 4 050 8 106 7 472 1 540 21 168

1) Aktiekapitalet på balansdagen representerades av 162 000 000 aktier om nominellt 25 kr, varav 129 500 000 av serie A och 32 500 000 av serie B.

Övriga ställda panter och jämförliga säkerheterKONCERNEN MODERBOLAGET1997 1996 1997 1996

Pantsatta medel för Sveriges Riksbank — 1 235 — —

Pantsatta medel för OM Stockholm — 8 — 8

Reverser jämte säkerhet i pantbrev 3 — — —

3 1 243 — 8

AnsvarsförbindelserKONCERNEN MODERBOLAGET1997 1996 1997 1996

Garantier

Emittentgaranti t i l l VPC 35 11 22 11

Övriga 16 10 16 10

51 21 38 21

Övriga ansvarsförbindelser

Ansvarsförbindelse för Stadshypotekskassans swapavtal 846 410 846 410

Ansvarsförbindelse för Stadshypotekskassans pantsatta medel/obligationer för OM Stockholm — 3 — 3

Ansvarsförbindelse för Stadshypotekskassans emittentgaranti t i l l VPC 17 32 17 32

Övriga ansvarsförbindelser 2 6 2 6

865 451 865 451

Not 31

Not 32

Not 33

Not 34



Åtaganden

Sammanställning av åtaganden som kräver kapitaltäckning

KONCERNEN MODERBOLAGETNominellt belopp 1997 1996 1997 1996

Garantier

Garantiförbindelser 67 54 54 54

Räntebaserade och valutakursrelaterade kontrakt

Ränteswappar 47 722 6 041 4 922 6 041

Valutaswappar — 239 — 239

Kombinerade valuta- och ränteswappar 14 920 17 188 14 920 17 188

Summa åtaganden 62 709 23 522 19 896 23 522

Ränteswappar har ingåtts i syfte att riskmässigt omvandla fastränteupplåning ti l l rörl ig och omvänt, för att erhålla en matchning av ränteflöden mellan upp- och utlåning.

Kombinerade valuta- och ränteswappar används för att omvandla upplåning i utländsk valuta ti l l att motsvara upplåning i svenska kronor.

Koncernfordringar/koncernskulderKONCERNEN MODERBOLAGET1997 1996 1997 1996

KONCERNFORDRINGAR

Utlåning ti l l kredit institut 12 150 — 43 274 —

Utlåning ti l l al lmänheten — — 270 648

Övriga ti l lgångar 446 — 4 006 3 289

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 540 — 1 345 —

Summa 13 136 — 48 895 3 937

KONCERNSKULDER

Skulder ti l l kredit institut 35 424 — 16 527 —

Emitterade värdepapper m m 12 916 — 12 916 —

Övriga skulder 6 — 150 1 783

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 544 — 330 —

Summa 48 890 — 29 923 1 783

RESULTATRÄKNING

Ränteintäkter 303 — 792 309

Räntekostnader 2 173 — 805 108

Provisionsintäkter 2 — 4 —

Provisionskostnader 2 — 2 —

Övriga rörelseintäkter 1 — 1 —

Övriga administrationskostnader 374 — 2 —

Summa 2 855 — 1 606 417

Under ovanstående rubriker i balans- och resultaträkningen förekommer koncernmellanhavanden, antingen mellan företagen inom Stadshypotekskoncernen eller mellan dessa och andra företag inom Handelsbankskoncernen.

Uppgifter om övertagna fastigheter

I nedanstående tabeller lämnas uppgifter om koncernens innehav av egendom som övertagits för skyddande av fordringar.


Fastigheter (byggnader och mark)

Bokfört värde 6255 5 867 93 180

Driftsöverskott 386 388 – 3 9

Driftsöverskott i % av bokfört värde 6,2% 6,6% neg 5,0%

Bostadsrätter

Bokfört värde 2 2 2 2

Not 35

Not 36

Not 37



Antal Uthyrnings- Verkligt Bokfört Bokfört Uthyr- Uthyr- Direkt-fastig- bar bruks- värde, värde, värde/kvm ningsgrad ningsgrad avkast-heter area, kvm mkr 1) mkr kr %, hyres- %, area ning % 3)

värde 2)

Kontors- och affärsfastigheter

Stockholm centralt 46 621 802 17 197 100 98 3,2

Stor-Stockholm/Uppsala 157 665 1 987 12 603 96 93 5,6

Göteborgs kommun 21 999 200 9 091 95 93 1,0

Malmö/Helsingborg 33 791 443 13 105 97 96 8,2

Orter >75 000 inv 7 401 27 3 654 95 95 3,3

Övriga landet 27 148 50 1 843 68 64 7,1

42 294 625 3 622 3 509 11 910 96 92 5,1

Flerbostadshus

Stockholm centralt 58 890 448 7 602 99 97 6,0

Stor-Stockholm/Uppsala 89 879 497 5 535 98 98 7,1



Orter >75 000 inv 18 152 60 3 331 86 82 4,9

Övriga landet 53 222 118 2 213 75 73 1,6

61 299 366 1 637 1 544 5 157 94 92 6,5

Industri- och lagerfastigheter

Stockholm centralt — — — — — —


Göteborgs kommun 26 030 59 2 268 75 72 neg


Orter >75 000 inv 43 780 78 1 780 87 87 9,1

Övriga landet 479 4 9 048 100 100 4,1

44 199 674 817 740 3 705 86 84 8,3

Hotell och konferensanläggningar

Stockholm centralt — — — — — —



Malmö/Helsingborg — — — — — —

Orter >75 000 inv — — — — — —

Övriga landet 55 020 190 3 456 100 100 8,9

14 89 260 597 433 4 851 100 100 11,5

Totalt

Stockholm centralt 105 511 1 250 11 847 99 98 4,2

Stor-Stockholm/Uppsala 395 073 3 250 8 226 95 92 7,1



Orter >75 000 inv 69 333 165 2 380 88 87 6,9

Övriga landet 135 869 362 2 664 85 83 6,2

161 882 925 6 673 6 226 7 052 94 91 6,4

Vil lor 64 29 29

Summa 225 6 702 6 255

Bostadsrätter 2 2 2

Totalt 227 6 704 6 257

1) Verkligt värde: Bedömt marknadsvärde med avdrag för försäljningskostnader.2) Uthyrningsgrad, % hyresvärde: Faktiska årshyror i förhållande ti l l beräknad årshyra vid full uthyrning, varvid tomma ytor åsatts bedömd, nu gällande marknadshyra.3) Direktavkastning, %: Direktavkastning är framräknad enligt Sveriges Finansanalytikers förenings rekommendationer.

Information om fastighetsvärdering

För samtliga övertagna fastigheter som förvaltas inom Stadshypoteks fastighetsbolag, har värderingar inhämtats från externt värderingsföretag.Samtliga fastigheter har värderats med värdetidpunkten årsskiftet 97/98.

Värderingarnas syfte är att ange ett bedömt marknadsvärde som det mest sannolika priset vid en försäljning på den öppna marknaden, med för de olika fastighetstypernanormal tid för försäljning. Varje fastighet har bedömts enligt två skilda metoder: ortsprismetod och avkastningsmetod. Värdena på de olika värderingsparametrar som ingåri använda modeller varierar beroende på typ av fastighet, belägenhet etc.

Värderaren anger sedan marknadsvärdet genom en totalbedömning. I normalfal let anges också ett intervall kring detta värde.

I Stadshypotek anställda värderare ansvarar för värderingen av de fastigheter och bostadsrätter som förvaltas inom moderbolaget. I fråga om detta bestånd gäller sammaprinciper för värderingsarbetet som ovan.

På basis av fastighetsvärderingarna görs bedömning av föreliggande nedskrivningsbehov respektive möjl ighet ti l l återvinning av tidigare gjorda nedskrivningar.De utgör också grunden för den ovan lämnade uppgiften om fastigheter med verkligt värde som överstiger det bokförda värdet.



Återstående löptid och räntebindningstid, tillgångar och skulder

TILLGÅNGAR KONCERNEN

Löptid

1997 Belåningsbara Utlåning till Utlåning till Totalt Andelstatsskulds- kredit- allmänheten %förbindelser institut

Betalbar på anfordran 10 683 222 10 905 3,0

£ 3 månader 1 000 35 058 36 058 9,9

3 mån £ 1 år 57 51 64 209 64 317 17,8

1 år £ 5 år 1 397 213 111 214 508 59,2

Mer än 5 år 420 18 450 18 870 5,2

Summa 57 13 551 331 050 344 658 95,1

Ränterörl igt 17 636 17 636 4,9

Totalt 57 13 551 348 686 362 294 100,0

Genomsnitt l ig löptid, år 0,5 0,5 2,1 2,0

Räntebindningstid


£ 3 månader 1 000 62 445 63 445 17,5

3 mån £ 1 år 57 46 63 235 63 338 17,5

1 år £ 5 år 1 829 219 052 220 881 61,0

Mer än 5 år 3 732 3 732 1,0

Summa 57 13 551 348 686 362 294 100,0

Genomsnitt l ig räntebindningstid, år 0,3 1,8 1,8

TILLGÅNGAR MODERBOLAGET

Löptid


£ 3 månader 10 545 26 584 37 129 12,9

3 mån £ 1 år 2 157 43 458 45 615 15,9

1 år £ 5 år 20 557 140 668 161 225 56,2

Mer än 5 år 1 309 14 867 16 176 5,6

Summa 43 698 225 799 269 497 93,9

Ränterörl igt 17 636 17 636 6,1

Totalt 43 698 243 435 287 133 100,0

Genomsnitt l ig löptid, år 1,4 2,0 1,9

Räntebindningstid


£ 3 månader 10 545 47 983 58 528 20,4

3 mån £ 1 år 2 157 46 297 48 454 16,9

1 år £ 5 år 20 557 146 699 167 256 58,2

Mer än 5 år 1 309 2 234 3 543 1,2

Summa 43 698 243 435 287 133 100,0

Genomsnitt l ig räntebindningstid, år 1,4 1,8 1,7

Not 38



SKULDER KONCERNEN

Löptid

1997 Emitterade Skulder till Inlåning från Efterställda Totalt Andelvärde- kredit- allmänheten skulder %papper institut

Betalbar på anfordran

£ 3 månader 39 642 8 475 494 48 611 14,4

3 mån £ 1 år 47 054 26 089 177 73 320 21,8

1 år £ 5 år 112 459 72 468 23 6 879 191 829 56,9

Mer än 5 år 8 884 14 311 23 195 6,9

Summa 208 039 121 343 23 7 912 336 955 100,0

Genomsnitt l ig löptid, år 1,8 2,2 2,0 1,8 2,0

Räntebindningstid


£ 3 månader 57 821 24 554 3 883 86 258 25,6

3 mån £ 1 år 49 278 23 221 177 72 676 21,6

1 år £ 5 år 98 071 72 650 23 3 490 174 234 51,7

Mer än 5 år 2 869 918 3 787 1,1

Summa 208 039 121 343 23 7 550 336 955 100,0

Genomsnitt l ig räntebindningstid, år 2,1 1,5 2,0 0,9 1,8

SKULDER MODERBOLAGET

Löptid


£ 3 månader 39 642 2 977 42 619 15,8

3 mån £ 1 år 31 290 19 902 51 192 19,0

1 år £ 5 år 89 786 64 562 23 3 882 158 253 58,7

Mer än 5 år 3 060 14 511 17 571 6,5

Summa 163 778 101 952 23 3 882 269 635 100,0

Genomsnitt l ig löptid, år 1,7 2,3 2,0 2,4 2,0

Räntebindningstid


£ 3 månader 40 085 7 940 3 390 51 415 19,1

3 mån £ 1 år 30 802 22 788 53 590 19,9

1 år £ 5 år 89 781 69 964 23 492 160 260 59,4

Mer än 5 år 3 110 1 260 4 370 1,6

Summa 16378 101 952 23 3 882 269 635 100,0

Genomsnitt l ig räntebindningstid, år 1,7 1,6 2,0 0,6 1,7



Derivatinstrument

Stadshypotek använder derivatinstrument i syfte att gardera mot ränte- och valutakursrisker och ti l lämpar säkringsredovisning med anskaffningsvärdering.Detta innebär att derivatinstrumentens bokförda värde utgörs av den upplupna räntan. För swapkontrakten redovisas upplupna räntor i balansposterna Övrigaskulder/ti l lgångar. Terminer l igger helt utanför balansräkningen. Skil lnaderna mellan instrumentens verkliga värde och bokfört värde nedan motsvaras av l ikastora, men motsatta, skil lnader mellan verkligt värde och bokfört värde för de poster i balansräkningen som skyddas genom derivatinstrumenten.

Förutom de derivatavtal som Stadshypotek AB ingått i eget namn ingår i nedanstående upplysningar också de swapavtal som Stadshypotekskassan ingått förbolagets räkning och som bolaget skall ta upp i sin kapitaltäckningsanalys. Dessa swappar ingår inte som ti l lgångar eller skulder i bolagets balansräkning utanredovisas inom linjen som ansvarsförbindelser.

KONCERNEN Ränta Valuta

Verkligt Bokfört Nominellt Verkligt Bokfört Nominelltvärde värde belopp värde värde belopp

Derivatinstrument med posit iva värden eller värde noll

Terminer med posit ivt värde 0 — 210 — — —

Swappar med posit ivt värde 932 357 15 581 1 865 310 10 297

Summa 932 357 15 791 1 865 310 10 297

varav clearat 0 — 210 — — —

Derivatinstrument med negativa värden

Terminer med negativt värde — — — — — —

Swappar med negativt värde 2 192 1 082 32 140 1 137 144 4 681

Summa 2 192 1 082 32 140 1 137 144 4 681

varav clearat — — — — — —

MODERBOLAGET Ränta Valuta

Verkligt Bokfört Nominellt Verkligt Bokfört Nominelltvärde värde belopp värde värde belopp

Derivatinstrument med posit iva värden eller värde noll

Terminer med posit ivt värde 0 — 210 — — —

Swappar med posit ivt värde 160 – 44 2 500 1 865 310 10 297

Summa 160 – 44 2 710 1 865 310 10 297

varav clearat 0 — 210 — — —

Derivatinstrument med negativa värden

Terminer med negativt värde — — — — — —

Swappar med negativt värde 224 67 2 421 1 137 144 4 681

Summa 224 67 2 421 1 137 144 4 681

varav clearat — — — — — —

Tillgångar och skulder i utländsk valuta

Några ti l lgångar i utländsk valuta finns inte.

Det samlade värdet i SEK av skulder i utländska valutor framgår av nedanstående sammanställning, koncernen och moderbolaget:

Lån upptagna i

USD Övriga Totaltvalutor

Emitterade värdepapper 5 744 581 6 325

Utöver denna direkta upplåning har Stadshypotek AB också en indirekt utlandsupplåning genom Stadshypotekskassan. Skulden ti l l kassan är denominerad i kronor, menbolaget har åtagit sig att ersätta kassan för eventuell la förluster ti l l föl jd av motpartsrisken i de swapavtal som kassan ingått för att kurssäkra sin upplåning. Bolaget tardärför upp en motsvarande ansvarsförbindelse.

Not 39

Not 40



Not 41 Upplysningar om verkligt värdeKONCERNENBokfört Justering till värde verkligt värde

TILLGÅNGAR

Kassa och ti l lgodohavanden hos centralbanker – omsättn.ti l lg. 0 0

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m – anläggn.ti l lg. 57 0

Utlåning ti l l kredit institut – omsättn.ti l lg. 10 680 —

– anläggn.ti l lg. 2 871 146

Utlåning ti l l al lmänheten – anläggn.ti l lg. 348 686 12 383

Aktier och andelar – omsättn.ti l lg. 2 0– anläggn.ti l lg. 2 0

Aktier och andelar i koncernföretag – anläggn.ti l lg. — —

Materiel la t i l lgångar – omsättn.ti l lg. 6 255 447– anläggn.ti l lg. 479 0

Övriga ti l lgångar – omsättn.ti l lg. 3 605 371

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter – omsättn.ti l lg. 3 250 0

Summa tillgångar 375 887 13 347

SKULDER OCH AVSÄTTNINGAR

Skulder ti l l kredit institut 121 343 4 083

Inlåning från allmänheten 23 1

Emitterade värdepapper m m 208 039 6 120

Övriga skulder 2 689 344

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 9 497 – 52

Avsättningar 1 554 —

Efterställda skulder 7 550 235

Minoritetsandelar 266 —

Summa skulder och avsättningar 350 961 10 731

Summa övervärde 2 616

Enligt Finansinspektionens föreskrifter skall för varje ti l lgångs- och skuldpost i balansräkningen göras en jämförelse mellan verkligt värde och bokfört värde. Uppgift omverkligt värde skall lämnas även för finansiella posit ioner som inte upptas i balansräkningen. Föreskrifterna ger utrymme för metodval och olika beräkningsantaganden.Upplysningar av detta slag om de olika posternas verkliga värde utgör inte en företagsvärdering.

Följande metoder har använts för att bestämma verkligt värde.

– För betalningsmedel, kortfristiga fordringar och skulder samt fordringar och skulder ti l l rörl ig ränta har det verkliga värdet ansetts vara l ika med bokfört värde.

– Finansiella instrument som är föremål för handel på l ikvida marknader har värderats enligt gällande noteringar på balansdagen.

– Finansiella instrument som inte är föremål för handel på l ikvida marknader har värderats med utgångspunkt i den aktuella marknadsräntan för l ikvida papper medmotsvarande löptid, med justering för kredit- och l ikviditetsrisk. För värdering av fast ränteutlåning har därvid kredit- och l ikviditetsriskpremien antagits motsvaralånestockens genomsnitt l iga nyutlåningsmarginal på balansdagen.

– Verkligt värde för övertagen egendom är det bokförda värdet ökat med övervärden enligt aktuella värderingar (not 37).



Not 42 FinansieringsanalysKONCERNEN MODERBOLAGET1997 1996 1997 1996

TILLFÖRDA MEDEL

Räntenetto 4 838 4 311 3 618 4 415

Övriga rörelseintäkter 497 411 139 143

Övriga rörelsekostnader – 2 327 – 1 654 – 1 669 – 1 693

Minoritetsintressen – 13 — — —

Förvärvat resultat – 270 — — —

Bokslutsdisposit ioner 217 — 217 —

Skatt – 813 – 862 – 594 – 680

Summa internt tillförda medel 2 129 2 206 1 711 2 185

Nyemission 1 000 — 1 000 —

Erhållna aktieägarti l lskott 3 000 — 3 000 —

Minskning av utlåning 1) — 12 898 40 867 12 142

Minskning av övriga ti l lgångar — 395 — 2 317

Ökning av upplåning 67 394 — 1 990 —

Nettoinvesteringar i fastigheter, inventarier och aktier, minskning 64 — — —

Ökning av övriga skulder 4 169 — 509 —

Summa externt tillförda medel 75 627 13 293 47 366 14 459

Summa tillförda medel 77 756 15 499 49 077 16 644

ANVÄNDA MEDEL

Ökning av utlåning 1) 65 852 — — —

Ökning av övriga ti l lgångar 1 364 — 2 992 —

Minskning av upplåning — 14 786 — 16 007

Minskning av övriga skulder — 595 — 800

Nettoinvesteringar i fastigheter, inventarier och aktier, ökning — 23 3 834 13

Lämnade aktieägarti l lskott — — 5 —

Utdelning ti l l aktieägare — 981 — 981

Summa använda medel 67 216 16 385 6 831 17 801

Förändring av kassa och ti l lgodohavanden hos kreditinstitut 10 540 – 886 42 246 – 1 157

1) Utlåning exkl t i l lgodohavanden hos kreditinstitut.



KapitaltäckningsanalysI moderbolagets kapitalbas ingår anteciperad utdelning på 300 mkr från Handelsbanken Hypotek AB.

KAPITALKRÄVANDE ENGAGEMANG I BALANSRÄKNINGEN

KONCERNEN MODERBOLAGETVägningstal, % Poster i Riskvägda Poster i Riskvägda

balansräkningen belopp 1997 balansräkningen belopp 1997

0 49 713 0 78 001 0

20 1 933 387 706 141

50 284 155 142 078 198 495 99 248

100 40 082 40 082 26 355 26 355

182 547 125 744

KAPITALKRÄVANDE ENGAGEMANG UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN


Vägningstal, % Nominella Omräknade Riskvägda Nominella Omräknade Riskvägdabelopp belopp belopp 1997 belopp belopp belopp 1997

0 44 514 1 051 0 1 713 110 0

20 18 128 2 016 403 18 128 2 016 403

50 16 16 8 16 16 8

100 52 52 52 38 38 38

463 449

SUMMA RISKVÄGDA BELOPP, KREDITRISKER

KONCERNEN MODERBOLAGETVägningstal, % 1997 1996 1997 1996

0 0 0 0 0

20 790 909 544 608

50 142 085 114 615 99 256 113 868

100 40 134 31 626 26 393 28 466

183 009 147 150 126 193 142 942

RänteriskerSpecifik risk — 33 — —

Generell r isk — 26 — —

Totalt riskvägt belopp 183 009 147 209 126 193 142 942

KapitalbasPrimärkapital

Beskattat kapital 23 436 18 841 19 968 15 628

Obeskattade reserver — — 2 782 2 693

23 436 18 841 22 750 18 321

Supplementärkapital

Förlagslån 2 250 3 620 1 651 3 620

Total kapitalbas 25 686 22 461 24 401 21 941

KapitaltäckningKapitaltäckningsgrad, % 14,0 15,3 19,3 15,4

Primärkapitalrelation, % 12,8 12,8 18,0 12,8

Not 43

F Ö R S L A G T I L L V I N S T D I S P O S I T I O N


Förslag till vinstdisposition

Stockholm den 17 februari 1998

ARNE MÅRTENSSONOrdförande

GÖRAN BJÖRLING HANS CHRISTOFFERSON EIVOR EK

ANN-MARIE FRANZÉN SVEN GREVELIUS CURT KÄLLSTRÖMER

MICHAEL ZELLVerkställande direktör

Koncernens fria egna kapital enligt koncernbalansräkningen uppgår till9 968 mkr. Någon avsättning till bundna reserver erfordras ej.

Till bolagsstämmans förfogande står följande belopp i moderbolaget:

Balanserade vinstmedel från föregående år 4 472 mkr

Aktieägartillskott 3 000 mkr

Årets resultat 1 540 mkr

9 012 mkr

Styrelsen föreslår att ovanstående belopp disponeras enligt följande:

Till aktieägaren utdelas 1 500 mkr

I ny räkning balanseras 7 512 mkr

9 012 mkr

R E V I S I O N S B E R Ä T T E L S E


Till bolagsstämman i Stadshypotek AB (publ)Organisationsnummer 556459-6715

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och räkenskapernasamt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Stadshypotek ABför år 1997. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaretför räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala ossom årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed. Det innebär att viplanerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om attårsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga fel.Handelsbankens interna revisionsavdelning har under året löpande granskatden interna kontrollen och räkenskaperna. Rapporter häröver har avgivits tilloss. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp ochannan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också attpröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörenstillämpning av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredo-visningen och koncernredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärderoch förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamoteller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget eller på annatsätt har handlat i strid mot aktiebolagslagen, lagen om årsredovisning ikreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen. Vi anser att vårrevision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet medlagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, varför vitillstyrker

att resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och förkoncernen fastställs och

att vinsten i moderbolaget disponeras enligt förslaget i förvaltningsberättelsen.

Styrelseledamöterna och verkställande direktören har inte vidtagit någon åtgärdeller gjort sig skyldiga till någon försummelse som enligt vår bedömning kanföranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, varför vi tillstyrker

att styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljasansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 3 mars 1998

Revisionsberättelse

SIGVARD HEURLINAuktoriserad revisor

PETER MARKBORNAuktoriserad revisor

Av Finansinspektionenförordnad revisor

HANS KARLSSONAuktoriserad revisor


S T Y R E L S E , R E V I S O R E R , L E D A N D E B E F A T T N I N G S H A V A R E

Ordinarie ledamöter

ARNE MÅRTENSSONVerkställande direktör och koncernchef i Handelsbanken, Ordförande.Styrelsens ordförande sedan 1997.

GÖRAN BJÖRLINGVice verkställande direktör i Handelsbanken.Ingår i styrelsen sedan 1997.

HANS CHRISTOFFERSONDirektör i Handelsbanken.Ingår i styrelsen sedan 1997.

SVEN GREVELIUS Vice verkställande direktör i Handelsbanken.Ingår i styrelsen sedan 1997.

CURT KÄLLSTRÖMERVice verkställande direktör i Handelsbanken.Ingår i styrelsen sedan 1997.

MICHAEL ZELLVerkställande direktör.Ingår i styrelsen sedan 1997.

ANN-MARIE FRANZÉNArbetstagarrepresentant.Ingår i styrelsen sedan 1995.

LENA LINDÉNArbetstagarrepresentant.Ingår i styrelsen sedan 1995.

Suppleanter

EIVOR EKArbetstagarrepresentant.Styrelsesuppleant sedan 1997.

ELLA PERSSONArbetstagarrepresentant.Styrelsesuppleant sedan 1993.

Ordinarie revisorer

SIGVARD HEURLINAuktoriserad revisor, Öhrlings Coopers & Lybrand AB.Revisor i bolaget sedan 1997.

HANS KARLSSONAuktoriserad revisor, KPMG Bohlins AB.Revisor i bolaget sedan 1997.

PETER MARKBORNAuktoriserad revisor Arthur Andersen AB.Revisor i bolaget sedan 1997, förordnad av Finansinspektionen.

Revisorssuppleanter

HÅKAN ZADLERAuktoriserad revisor, Öhrlings Coopers & Lybrand AB.Revisor i bolaget sedan 1996.

STEFAN HOLMSTRÖMAuktoriserad revisor, KPMG Bohlins AB.Revisor i bolaget sedan 1997.

STYRELSEN I STADSHYPOTEK AB

Moderbolaget

MICHAEL ZELLVerkställande direktör.Anställd sedan 1997.

LEIF MELLQVISTVice verkställande direktör.Anställd sedan 1993, VD:s ställföreträdare.

BENGT EDHOLMFinans.Anställd sedan 1997.

OVE GRANSTRÖMFöretagsmarknad.Anställd sedan 1990.

MAGNUS JACOBSONEkonomi.Anställd sedan 1987.

LOTTA JUUL MARTIN-LÖFAdministration.Anställd sedan 1997.

JAN ERIK PERSSONPrivatmarknad.Anställd sedan 1992.

Ledning dotterbolag

OLLE LINDSTRANDVD i Handelsbanken Hypotek AB.Anställd sedan 1997.

INGVAR HERTZMANVD i Stadshypotek Fastigheter Holding AB.Anställd sedan 1993.

REVISORER I STADSHYPOTEK AB

LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Styrelse, revisorer och ledande befattningshavare

N Y C K E L T A L


D E F I N I T I O N E R

ANDEL OSÄKRA FORDRINGAR. Osäkrafordringar netto i förhållande tillutlåning till allmänheten och kredi-tinstitut (exkl banker).

EGET KAPITAL. Eget kapital enligt koncernbalansräkningen.

I/K-TAL FÖRE KREDITFÖRLUSTER. Rörelse-intäkter i förhållande till rörelsekost-nader exkl kreditförluster och värde-förändringar på övertagen egendom.

I/K-TAL EFTER KREDITFÖRLUSTER.Rörelseintäkter i förhållande tillrörelsekostnader inklusive kredit-förluster och värdeförändringar påövertagen egendom.

KAPITALBAS. Summan av primär-kapital och supplementärkapital. Primärkapitalet motsvarar i huvudsakeget kapital med avdrag för över-värden i förvärvade tillgångar och för

föreslagen utdelning samt i moder-bolaget 72% av obeskattade reserver.Supplementärkapitalet utgörs avutelöpande förlagslån, med vissaavdrag när lånen har kort återståendelöptid.

KAPITALTÄCKNINGSGRAD. Kapitalbasi förhållande till summan av risk-vägda placeringar i och utanförbalansräkningen och belopp förmarknadsrisker.

KREDITFÖRLUSTNIVÅ. Kreditförlusteroch värdeförändringar på övertagenegendom i förhållande till ingåendebalans för utlåning till allmänhetenoch kreditinstitut (exkl banker) samtövertagen egendom.

PLACERINGSMARGINAL. Räntenetto iförhållande till genomsnittlig balans-omslutning.

PRIMÄRKAPITALRELATION. Primär-kapitalet i förhållande till summanav riskvägda placeringar i och utan-för balansräkningen och belopp förmarknadsrisker.

RESERVERINGSGRAD FÖR OSÄKRA FORDRINGAR. Reserv för befarade kreditförluster på fordringar i för-hållande till osäkra fordringar brutto.

RÄNTABILITET PÅ EGET KAPITAL.Periodens resultat efter boksluts-dispositioner och skatt i relation tillgenomsnittligt eget kapital justeratför nyemission och utdelning samtinklusive minoritetsandelar.

1993 1994 1995 1996 1997

Eget kapital, mkr 11 276 15 652 17 667 18 841 24 926

Kapitalbas, mkr 15 544 20 841 21 443 22 460 25 686

Balansomslutning, årsmedeltal, mkr 335 816 330 101 318 817 305 331 370 820

Placeringsmarginal, % 1,00 1,29 1,51 1,41 1,30

Kreditförlustnivå, % 1,10 0,56 0,34 0,19 0,29

Räntabilitet på eget kapital, % – 5,4 10,1 13,3 12,0 10,2

I/K-tal före kreditförluster 4,10 4,74 5,01 4,18 4,37

I/K-tal efter kreditförluster 0,81 1,62 2,46 2,77 2,25

Reserveringsgrad för osäkra fordringar, % 28 30 29 26 27

Andel osäkra fordringar, % 2,1 1,8 1,2 1,4 1,4

Kapitaltäckningsgrad, % 9,2 12,9 14,1 15,3 14,0

Primärkapitalrelation, % 6,3 9,6 10,9 12,8 12,8

Antal anställda i koncernen, årsmedeltal 910 1 112 1 252 1 427 1 340

Därav moderbolaget 799 915 944 960 829

Nyckeltal


Resultaträkning, mkr

1993 1994 1995 1996 1997

Ränteintäkter 38 916 37 329 34 939 30 831 34 229

Räntekostnader – 35 546 – 33 086 – 30 140 – 26 520 – 29 391

Räntenetto 3 370 4 243 4 799 4 311 4 838

Övriga rörelseintäkter 224 264 372 411 497

Övriga rörelsekostnader – 876 – 950 – 1 032 – 1 131 – 1 220

Kreditförluster – 3 584 – 1 835 – 1 072 – 575 – 1 151

Rörelseresultat – 866 1 722 3 067 3 016 2 964

Förvärvat resultat — — — — – 270

Minoritetsandelar — — — — – 13

Bokslutsdisposit ioner — — — — 217

Skatt 772 – 760 – 873 – 862 – 813

Årets resultat – 94 962 2 194 2 154 2 085

F E M Å R I S A M M A N D R A G

Balansräkning, mkr

1993 1994 1995 1996 1997

TILLGÅNGAR

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 1 2 2 1 0

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m — — 279 640 57

Utlåning till kreditinstitut 1 922 2 280 3 168 2 186 13 551

Utlåning till allmänheten 321 286 311 022 296 459 283 658 348 686

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 4 4 48 764 —

Aktier och andelar 16 9 8 4 4

Materiella til lgångar 5 308 6 238 6 567 6 454 6 734

Övriga tillgångar 1 006 554 1 408 808 3 605

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 5 473 5 078 4 507 3 724 3 250

Summa tillgångar 335 016 325 187 312 446 298 239 375 887

SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL

Skulder til l kreditinstitut 303 638 293 880 230 731 143 538 121 343

In- och upplåning från allmänheten 127 86 576 4 189 23

Emitterade värdepapper m m — — 47 616 116 761 208 039

Övriga skulder 1 222 1 202 600 1 118 2 689

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 13 023 7 950 8 624 7 331 9 497

Avsättningar 897 996 1 208 1 388 1 554

Efterställda skulder 4 833 5 421 5 424 5 073 7 550

Minoritetsandelar — — — — 266

Eget kapital 11 276 15 652 17 667 18 841 24 926

Summa skulder, avsättningar och eget kapital 335 016 325 187 312 446 298 239 375 887

Fem år i sammandrag

F A K T A O M B O L A G E T , A D R E S S E R

48

FIRMA: Stadshypotek AB (publ).

ORGANISATIONSNUMMER: 556459-6715.

REGISTRERINGSDATUM: 1992-12-23.

STYRELSENS SÄTE: Stockholm.

AKTIEKAPITAL: 4 050 000 000 kronor, registrerat 1997-12-22. Lägsta och högsta tillåtna aktiekapitalenligt bolagsordningen är 2 000 000 000 respektive 8 000 000 000 kronor.

ANTAL AKTIER: 162 000 000 aktier med ett nominelltvärde om 25 kronor per aktie, varav 129 500 000 av serie A och 32 500 000 av serie B.

AKTIERS RÖSTVÄRDE: Varje aktie medför en röst.

KONVERTIBLA SKULDEBREV M M: Bolaget har inte ställt utnågra skuldebrev som kan konverteras till eller bytas utmot aktier eller som är förenade med optionsrätt tillnyteckning av aktier.

ÄGARFÖRHÅLLANDEN: Dotterbolag till Svenska Handels-banken AB (publ), organisationsnummer 502007-7862.Banken avger koncernredovisning som omfattar Stads-hypotek AB.

Fakta om bolaget Adresser

Stadshypotek Telefonservice

PRIVATOBLIGATIONER

Telefon: 020-77 88 99Fax: 019-10 70 80

S T A D S H Y P O T E K

Stadshypotek AB

Besöksadress: Smålandsgatan 12, NorrmalmstorgPostadress: 103 70 StockholmTel.: 08-701 54 00Fax: 08-701 55 40

DOTTERBOLAG

Handelsbanken Hypotek AB

Besöksadress: Smålandsgatan 12, NorrmalmstorgPostadress: Box 70286, 107 22 StockholmTel.: 08-701 54 00Fax: 08-701 56 85

Stadshypotek Fastigheter Holding AB

Besöksdress: Arenavägen 23, 8 trPostadress: Box 25, 121 21 JohanneshovTel.: 08-600 74 00Fax: 08-600 40 25

LÅNESERVICE

Telefon: 020-75 00 70Fax: 08-688 14 80

Produktion: Ulla Jansson Information AB

Foton: Great Shots, Naturbild, Pressens Bild,Tiofoto, Victor Brott,

Repro: Typografen Text&Bild

Tryck: Tryckcentra

– ett Handelsbanksföretag

Stadshypotek

Documents

ÅRSREDOVISNING 1997 - Handelsbanken...ÅRET 1997 Året 1997 Väsentliga händelser • Stadshypoteks aktieägare accepterar i februari Handelsbankens uppköpsbud om 190 kr/aktie