Årsredovisning 2006 Metallpartner i v ärldsklassir.boliden.com/afw/files/press/boliden/arsred_06_lowres...Det här är Boliden ”Land s ka med l ag byg gas, men det krävs zi nk

Årsredovisning 2006 Metallpartner i världsklass

VD-ord 2Metallmarknader och omvärld 5Koncernens verksamhet och affärsmodell 12Mål och måluppfyllelse 16Strategier 18Hållbar utveckling 21Affärsområde Gruvor 24Affärsområde Smältverk 32Affärsområde Marknad 40

Bolidenaktien 46

Förvaltningsberättelse 49Resultaträkningar – koncernen 54Balansräkningar – koncernen 56Förändringar i eget kapital – koncernen 58Kassafl ödesanalyser – koncernen 59Resultaträkningar – moderbolaget 60Balansräkningar – moderbolaget 60Förändringar i eget kapital – moderbolaget 61Kassafl ödesanalyser – moderbolaget 61Redovisningsprinciper 62Noter 66Revisionsberättelse 82

Malmreserver och mineraltillgångar 83Femårsöversikt 86

Bolagsstyrning 90Styrelse 94Koncernledning och revisorer 96

Ordlista 98Defi nitioner 99Adresser 100

Innehåll

Det här är Boliden

”Land ska med lag byggas, men det krävs zink och koppar också.”

Jan JohanssonVD-kommentar, sid 2

Styrelsen beslutade att investera 5,2 miljarder kronor i en fördubbling av Aitiks malmproduktion.

ÅRET I KORTHET

• Fortsatt stark global metallmarknad

• Försäljningsintäkter steg med 72 procent till 35 213 miljoner kronor

• Rörelseresultatet ökade 178 procent till 8 522 miljoner kronor

• Resultatet per aktie före utspädning förbättrades med 14,59 kronor till 21,66 kronor

• Styrelsen föreslår ordinarie utdelning om 4 (2) kronor per aktie samt inlösen av aktier om 12 kronor per aktie

• Framgångsrik prospektering ökade malmreserven i samtliga gruvområden

• Beslut om investering på 5,2 miljarder kronor i en fördubb-ling av malmproduktionen i Aitik

• Beslut om fördubbling av investeringarna i prospektering till cirka 300 miljoner kronor under 2007

• Förlängning av metallprissäkringar för koppar, bly, silver och guld till och med 2009

RÖRELSERESULTATMSEK

0605040302

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

VINST PER AKTIESEK

0605040302

5

10

15

20

25

AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITALPROCENT

0605040302

12

24

36

48

60

Läs mer på sidan 31.

KONCERNEN

13

1

4

25

6

9

3

8

7 10

11

12

GRUVOR

Det här är Boliden

SMÄLTVERK

VERKSAMHET

Boliden är en av Europas ledande leverantörer av basmetallerna zink och koppar. Andra metaller som framställs inom koncernen är bly, guld och silver. Med en integrerad verksamhet i gruvor och smältverk kontrollerar Boliden hela kedjan – från prospektering till färdig metall.

RÖRELSERESULTAT*MSEK

0605040302

1 200

2 400

3 600

4 800

6 000

RÖRELSERESULTAT*MSEK

0605040302

1 200

2 400

3 600

4 800

6 000

ZINK

Boliden är den näst största zinkleverantören i Europa. Merparten av zinkkoncentraten från gruvorna förädlas i koncernens egna smältverk. Den färdiga zinkmetallen säljs i huvudsak till den nordeuropeiskastålindustrin. Slutanvändarna av zink fi nns framför allt inom bygg- och tran-sportindustrin.

KONCENTRATPRODUKTION*TON METALLINNEHÅLL

0605040302

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

METALLPRODUKTION*TON

0605040302

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

KOPPAR

Boliden är den tredje största koppar-leverantören i Europa. Allt koppar-koncentrat från gruvorna förädlas i koncernens egna smältverk. Den färdiga koppar metallen säljs främst till europeiska tillverkare av halvfabrikat. Slutanvändarna av koppar fi nns framför allt inom bygg-, el- och elektronik industrin.

KONCENTRATPRODUKTION*TON METALLINNEHÅLL

0605040302

80 000

160 000

240 000

320 000

400 000

METALLPRODUKTION*TON

0605040302

80 000

160 000

240 000

320 000

400 000

AFFÄRSOMRÅDE GRUVOR

1. Aitik – En av Europas största koppargruvor.

2. Bolidenområdet – Omfattar zinkgruvorna Kristineberg, Renström, Petiknäs och Maurliden.

3. Garpenberg – Omfattar zinkgruvorna Garpenberg och Garpenberg Norra.

4. Tara – Europas största zinkgruva.

AFFÄRSOMRÅDE SMÄLTVERK

5. Rönnskär – Kopparsmältverk och en av världens största anläggningar för återvinning av elektronikskrot.

6. Harjavalta – Omfattar kopparsmältverket i Harjavalta och elektrolysverket i Björneborg.

7. Odda – Zinksmältverk. Producerar även aluminiumfl uorid.

8. Kokkola – Europas näst största zinksmältverk.

9. Bergsöe – Nordens enda smältverk för återvinning av blybatterier.

AFFÄRSOMRÅDE MARKNAD

10. Esbo – Finland11. Rotterdam – Holland12. Leamington Spa – England 5. Rönnskär – Sverige

13. Huvudkontor – Stockholm

* Oreviderade proformauppgifter för 2002 och 2003.

”Givetvis är Bolidens framgång under de senaste åren i hög grad driven av basmetall prisernas starka utveckling. Men det är viktigt att också belysa de interna drivkrafterna bakom fram-gången. Det sätt vi organiserar, effektiviserar och utvecklar verksamheten har också bidragit till den förbättrade lönsamheten.”

Jan Johansson, VD och koncernchef.

Europas ledande leverantör av zink och koppar

bol iden å r sr edov isning 20 062

VD-ord

På väg mot ledande position inom zink och koppar i Europa

Efterfrågan på basmetaller var stark under 2006. I tider av kraftig tillväxt, som de vi upplever just nu, ökar efter-frågan av metall i världen. Samtidigt pågår en strukturell förändring i fram-förallt Kina som kraftigt driver kon-sumtionen av metaller.

Land ska med lag byggas, brukar det sägas, men det krävs zink och koppar också. Den globala konsumtionsökningen för zink var under 2006 6,4 procent och 3,4 procent för koppar.

Även om Bolidens verksamhet och kunder fi nns i Europa, så gynnas vi av fortsatt stark efterfrågan från stora tillväxtekonomier. Gi-vetvis är Bolidens framgång under de senaste åren i hög grad driven av basmetallprisernas starka utveckling. Men det är viktigt att också belysa de interna drivkrafterna bakom fram-gången. Det sätt vi organiserar, effektiviserar och utvecklar verksamheten har också bidragit till den förbättrade lönsamheten. Tack vare ett ständigt pågående förbättringsarbete tillhör fl ertalet av våra gruvor idag de mera kostnads-effektiva i branschen. På samma sätt har smältverken uppnått en generellt hög miljö- och teknikstandard med en konkurrenskraftig kostnadsnivå. För att sammanfatta det hela: det var inte bara metallpriserna, det var hårt arbete också.

ETT STARKT ÅR

Sammantaget resulterade detta i att 2006 blev det bästa året hittills för Boliden och vi har klart och tydligt stakat ut vägen mot positionen som en ledande leverantör av zink och koppar i Europa. Vi presterade ett resultat före skatt som trefaldigades till 8 313 (2 812) miljoner kro-nor. Som ett resultat av detta stärktes vår ba-lansräkning ytterligare och Boliden var skuld-fritt vid årets utgång med en skuldsättningsgrad på –1 procent. Vår fi nansiella ställning är star-kare än vad som krävs för utveckling av bolaget varför styrelsen har föreslagit en ordinarie ut-delning med 4 kronor per aktie samt även ett inlösenförfarande av egna aktier om 12 kronor per aktie. Sammantaget föreslås 4,6 miljarder

kronor återföras till aktieägarna. Till våra framsteg under 2006 hör bland

annat de högre produktionsnivåerna och den ökade produktionsstabiliteten i fl ertalet av våra gruvor och smältverk. På gruvsidan fat-tades också det viktiga beslutet att investera 5,2 miljarder kronor i en expansion av kop-pargruvan Aitik – en satsning som vid sidan av fördubblad malmproduktion och ökad kost-nadseffektivitet även kommer att leda till för-bättrad miljöprestanda. Vidare inleddes ex-pansionsprogrammen i kopparsmältverken Harjavalta och Rönnskär.

AFFÄRSMODELL MED

MÅNGA FÖRDELAR

I slutet av 2006 förlängde vi våra kopparpris-säkringar samt säkringen av priserna för guld, silver och bly till och med 2009, huvudsakli-gen för att trygga utbetalningarna vid utbygg-naden av Aitik. Vi är fortsatt fullt exponerade mot zinkprisutvecklingen.

Konsolideringen i vår marknad har ökat under året och vi följer utvecklingen och ut-värderar kontinuerligt olika möjligheter för Boliden.

Under de senaste två åren har en stor del av intresset för basmetallbranschen riktats mot gruvorna. Men det är viktigt att påminna sig om att utan smältverk blir det ingen metall. Bolidens affärsmodell med integrerade gruv- och smältverksamheter ger oss många fördelar, på fl era olika plan. Vår intjäning spelar på ett brett register; förutom metallpriser och smält-löner även på möjligheten att hantera komplexa koncentrat samt prispremier, som vi till viss del kan påverka själva. Koppar och zink, liksom gruvdrift och smältverksamhet gynnas dess-utom i delvis olika skeden av konjunkturcy-keln. Den stabila försörjningen av gruvkoncen-trat till smältverken gör oss till en trovärdig och pålitlig metallpartner gentemot våra kunder.

LEDANDE I KVALITET

OCH PÅLITLIGHET

Bolidens övergripande marknadsmål är att vara Europas ledande leverantör av zink och koppar. I volym räknat är vi, som näst största zinkleverantör och tredje största kopparleve-rantör, nära en sådan position. Men för oss

betyder ledande mer än bara volym; det hand-lar också om ledande kvalitet och pålitlighet i produktion, logistiklösningar och kundser-vice. Under året har vi tagit fl era steg för att ytterligare fl ytta fram Bolidens position på dessa områden. Bland annat beslutades om en omorganisation i tre tydliga affärsområden: Gruvor, Smältverk och Marknad.

Syftet med att sammanföra de tidigare af-färsområdena Zinksmältverk och Koppar-smältverk och samtidigt bilda affärsområdet Marknad är att stärka Bolidens effektivitet och konkurrenskraft. Med ännu tydligare fokus på marknadsfrågor förbättrar vi också förutsättningarna att tillvarata nya affärs-möjligheter.

VÄRLDSLEDANDE INOM ÅTERVINNING

Återvinning av metaller är en starkt växande marknad där Boliden redan är världsledande när det gäller återvinning av elektronikskrot. Den positionen, som även inbegriper bra miljö prestanda, har vi för avsikt att befästa och utöka. Bolidens smältverk återvinner metaller ur metallskrot med mycket god lön-samhet och en minimal miljö belastning.

Som aktör i en elintensiv bransch ser vi det också som självklart att ständigt arbeta för en effektiviserad och minskad energiförbruk-ning, som i minsta möjliga mån vilar på kol-dioxidgenererande energislag. Ett exempel är den pågående utbyggnaden av kopparsmält-verket Harjavalta som beräknas minska an-läggningens energiförbrukning med 13 pro-cent per producerad enhet. Idag fi nns dessutom energiledningssystem på de fl esta av våra anläggningar.

”Lika lite som vi hittills låtit oss begränsas av historien, lika lite får vi nu låta oss begränsas av framgångarna.”

3boliden å r sr edov isning 20 06

VD-ord

STORT BEHOV AV BASMETALLER

Vad gäller metallmarknaden ser vi en fortsatt god utveckling. Omställningen i världseko-nomin fortskrider vilket betyder en fortsatt utbyggnad av de stora, befolkningstäta till-växtländerna. Behovet av basmetaller kommer inte att minska. Med en konsumtionstillväxt på 3 procent per år kommer idag kända malm-tillgångar långsiktigt inte att räcka till. Därför krävs fortsatta satsningar på prospektering efter nya fyndigheter. Boliden står redan för hälften av all prospektering i Sverige och un-der 2007 fördubblar vi våra prospekteringsin-vesteringar.

Vi har visat att vår strategi för prospekte-ring har varit framgångsrik, först genom en kraftig malmreservsökning i Garpenberg och sedan genom ett trefaldigande av malmreser-verna i Aitik. Vidare har vi under detta år nära fördubblat malmreserven i Bolidenområdet.

THE NEW BOLIDEN WAY

En viktig framgångsfaktor är förmågan till för-ändring. En fortsatt utveckling av verksam-heten och arbetsformerna i Boliden kommer att vara nödvändig. Vår strategiska plattform The New Boliden Way och våra kärn värderingar entusiasm, ansvarstagande och engagemang bygger på viljan till ständig förbättring.

Vi är drygt 4 500 Bolidenmedarbetare som under det gångna året målmedvetet har arbe-tat med att fl ytta fram positionerna i enlighet med strategin. Jag kan med glädje konstatera att vi är på god väg. Lika lite som vi hittills låtit oss begränsas av historien, lika lite får vi nu låta oss begränsas av framgångarna. Det är inte bara metallpriserna som ska driva vår fram-gång framöver, det är ett systematiskt arbete med kontinuerliga förbättringar som gör oss till en metallpartner i världsklass.

Stockholm i mars 2007

Jan Johansson, VD och koncernchef

”För att sammanfatta det hela: det var inte bara metallpriserna, det var hårt arbete också.”



Metallmarknader och omvärld

Fortsatt stark efterfrågan på basmetaller

Den globala efterfrågan på basmetaller var fortsatt stark under 2006 med nya rekordnivåer för priser på Bolidens huvudmetaller zink och koppar. Dessa utgör drygt 90 procent av koncernens totala produktionsvolym. Verksam-heten bedrivs uteslutande i Europa men prisutvecklingen styrs i hög grad av det globala utbudet och efterfrågan på metaller.

CYKLISK MARKNAD

Efterfrågan på basmetaller som zink och koppar är cyklisk; den styrs av till växten i världsekonomin i allmänhet och industri-produktionen i synnerhet. Ett globalt ekono-miskt uppsving sätter ofta först avtryck i koppar priserna eftersom koppar är en viktig metall vid uppbyggnad – och ombyggnad – av grundläggande infrastrukturer, såsom kraft-ledningar och vattenledningssystem. Zinkme-tall efterfrågas något senare i konjunkturcykeln när anläggningar av till exempel byggnader och vägar tar fart. I ett ännu senare konjunk-turskede kan större köpkraft öka efterfrågan på exempelvis bilar, vilket in sin tur ytterligare ökar efterfrågan på zink och koppar.

Enligt International Monetary Fund (IMF) ökade den globala industriproduktio-nen med 5,1 procent under 2006 och bedöm-ningen för 2007 är en tillväxt på cirka 4,9 procent.

EN TILLBAKABLICK

I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet präglades den globala basmetallindustrin av svag lönsamhet. Priserna pressades som en följd av gruvföretagens generella överkapacitet i ett skede där efterfrågan på basmetaller bör-jade vika. Investeringarna i såväl befi ntlig produktion som prospektering efter nya till-gångar drogs ned till låga nivåer och särskilt problemtyngda gruvor och smältverk tvinga-des stänga.

När efterfrågan på koppar började ta fart i mitten av 2003 var basmetallindustrin under investerad. Med en metallproduktion som inte kunde hålla jämna steg med efter-frågan sjönk de globala kopparlagren till rekordlåga nivåer under 2004 och priserna började stiga.

OBALANSER PÅ MARKNADEN

Bakom den kraftiga prisstegringen på koppar låg Kinas starka ekonomiska tillväxt tillsam-mans med en generell uppgång i västvärldens ekonomier. De i många fall underinvesterade smältverken kunde inte hantera den starka efterfrågan på kopparmetall. Fortsatta pris-uppgångar ökade incitamenten att investera i ytterligare produktionskapacitet och den nya kapaciteten har successivt dämpat obalan-serna på marknaden.

Efterfrågecykeln för zink har historiskt släpat efter koppar och priserna på zink bör-jade stiga först under 2005.

EFFEKTER AV KINAS TILLVÄXT

Det pågår en strukturell omvandling av den globala ekonomin. Moderniseringen av befolk-ningstäta länder som Kina och Indien saknar motstycke i modern tid, vilket gör det svårt att förutsäga den fortsatta utvecklingen av metall-priserna. Idag konsumerar Kina cirka 3,0 kilo basmetall per capita jämfört med omkring 10 kilo i västvärlden. Historiska data visar att bas-metallcyklerna vanligtvis sträcker sig över nio till tio år. De visar också på pristoppar som varar i sex till tolv månader. Innevarande konjunktur-cykels starka metallefterfrågan har till stora delar drivits av Kinas kraftfulla tillväxt och pris-uppgången på koppar har nu varat i tre år.

PRISSÄTTNING AV METALLER

Priserna på basmetaller sätts dagligen på London Metal Exchange (LME) och handeln på denna internationella metallbörs lägger grunden för prissättningen av basmetaller över hela världen. På lång sikt har prisutvecklingen en tydlig koppling till förändringar i efterfrågan medan utvecklingen på kort sikt även påverkas av hur fi nansiella aktörer agerar på marknaden.

Gruvkoncentrat och smältlöner

Aktörerna inom gruv- och smältverksindustrin förhandlar årligen om smält- och raffi nerings-lönernas nivåer.

Smält- och raffi neringslöner är den ersätt-ning smältverken får av gruvorna för att för-ädla koncentrat till metall. Gruvornas ersätt-ning för koncentrat utgörs av det aktuella

KOPPAR PRIS- OCH LAGERUTVECKLING (LME)*USD/TON TON

0605040302010099989796

200 000

400 000

600 000

800 000

1000 000

1600

3200

4800

6400

8000

ZINK OCH KOPPARSMÄLTLÖNER – BENCHMARKUSD/TON USc/lb

ZINK PRIS- OCH LAGERUTVECKLING (LME)* USD/TON TON

0605040302010099989796

200 000

400 000

600 000

800 000

1000 000

1 600

3 200

4 800

6 400

8 000

0605040302010099989796

6

12

18

24

30

40

80

120

160

200

Pris Lager Pris Lager Zink Koppar

* Årsmedelvärde Källa: Ecowin * Årsmedelvärde Källa: Ecowin Källa: Brook Hunt/CRU



LME-priset och koncentratens metallinne-håll, med avdrag för smält- och raffi nerings-löner samt eventuell justering för kvalitet. Smältverkens inköpsavtal med gruvorna inne-håller vanligtvis även klausuler som omför-delar värdet av förändrade metallpriser, vilket innebär att smältverkens ersättning även på-verkas av förändringar i LME-priserna.

I tider med god tillgång på koncentrat, det vill säga god tillgång på råvaror till smält-verken, stiger smältlönerna och vice versa.

ZINKMARKNADEN

Gruvkoncentrat

De största producenterna är Kina, Australien och Peru, som sammantaget framställer 51 procent av världens zinkkoncentrat. Europa har endast cirka 9 procent av den totala gruv-produktionen och är därmed en stor nettoim-portör av zinkkoncentrat, i huvudsak från Australien och Peru.

Metallproduktion och -konsumtion

Marknaden för zinkmetall är regional. De största zinkmetallproducerande länderna är Kina, Kanada, Korea och Japan, som tillsam-mans står för omkring 50 procent av den glo-bala produktionen. Även om Europa produ-cerar cirka 21 procent av all zinkmetall är regionen numera en nettoimportör. Den europeiska smältverkskapaciteten har under de senaste fem åren minskat med omkring 26 procent på grund av nedläggningar till följd av höga elpriser, omodern teknik och histo-

KOPPAR ANVÄNDNINGSOMRÅDENPROCENT

■ Byggindustri 38

■ Elektronikprodukter 28

■ Industrimaskiner 13

■ Transportsektorn 11

■ Konsumentprodukter 10

ZINK ANVÄNDNINGSOMRÅDEN PROCENT

■ Galvanisering 56

■ Mässingsprodukter 15

■ Tryckgjutning 12

■ Oxider & kemikalier 7

■ Valsade produkter 6

■ Övrigt 4

riskt låga smältlöner under 2000–2005.Asien står för ungefär hälften av den

globala zinkkonsumtionen och enbart Kina använder omkring 29 procent av all produ-cerad zinkmetall. Det är framför allt där som de närmaste årens expansion av smältverks-kapacitet förväntas ske. USA och Tyskland är västvärldens största zinkkonsumenter.

Utveckling 2006

Den globala konsumtionen av zinkmetall ökade under året med 6,4 procent till 11,3 mil-joner ton, med fortsatt stark efterfrågan från Kina. Zinkmetallproduktionen steg samtidigt med 6,5 procent till 10,7 miljoner ton. Nya smältverk i framför allt Kina och Indien bi-drog till ökningen. Det rådde fortsatt brist på zinkkoncentrat trots att prisuppgångarna har lett till ökad gruvproduktion. Den globala gruvproduktionen ökade med cirka 7,3 pro-cent, varav gruvor i Kina stod för en betyd ande del. Med en metallkonsumtion som översteg produktionen mätt i ton fortsatte den nedåt-gående trenden i LME:s zinklager. Vid ut-gången av året var lagren cirka 90 000 ton, motsvarande 2,9 dagars global konsumtion.

Efter fl era år av relativt återhållsamma pris-uppgångar steg det genomsnittliga LME-pri-set på zink under 2006 med 137 procent till 3 273 dollar per ton. Trots bristen på zinkkon-centrat förblev bassmältlönerna oförändrade men på grund av det höga zinkpriset blev dock den realiserade smältlönen markant högre 2006.

KOPPARMARKNADEN

Gruvkoncentrat

Marknaden för kopparkoncentrat är global. Med en marknadsandel på 36 procent är Chile världens största gruvnation inom koppar följt av USA, Peru, Kina och Australien. Europa som region svarar för 5,5 procent och är i stället en stor nettoimportör.

Metallproduktion och -konsumtion

Marknaden för kopparmetall – kopparkatoder – är regional och den sker till stor del i anslut-ning till halvfabrikat- och komponentindustrin i Europa, Asien och Nordamerika. Undantaget utgörs dock av Chile som med en marknads-andel på cirka 16 procent är världens största kop-parkatodproducent och exporterar stora mäng-der globalt.

Asien, som sammantaget konsumerar hälf-ten av den globala produktionen, är den region med störst tillväxt med avseende på såväl kon-sumtion som produktion av kopparkatoder. Kina konsumerar cirka 23 procent av den globala katodproduktionen och Europa 24 procent. Den europeiska produktionen fyller endast 60 procent av egna behovet och därför importeras stora mängder koppar katoder från framför allt Chile.

Utveckling 2006

Den globala konsumtionen av kopparkatoder ökade med 3,4 procent till 17,5 miljoner ton jämfört med året innan. Efterfrågan var star-kast i Europa. Produktionen steg samtidigt med 5,6 procent till 17,5 miljoner ton som en följd av ett generellt ökat kapacitetsutnytt-jande och tillkomst av nya smältverk. Tekniska problem och strejker vid de stora gruvorna i framför allt Chile, innebar att produktionen av kopparkoncentrat endast ökade marginellt. Kopparlagren på LME förblev på historiskt låga nivåer. Vid utgången av 2006 uppgick lagren till 191 000 ton, motsvarande 4 dagars global konsumtion.

På LME steg kopparpriset kraftigt under inledningen av året, för att i mitten av maj nå nya rekordhöga nivåer. Under andra halvåret vände priset ned i takt med att utbudet bättre balanserade efterfrågan och LME:s kopparla-ger började öka. Sett till året som helhet steg genomsnittspriset med 83 procent till 6 731 Källa: Brook Hunt Källa: Brook Hunt



ZINK

KOPPAR

Nordamerika

1 3

62

1 0

75

1 4

09

Europa

89

4

2 2

80

2 5

74

Kina

2 8

80

3 1

51

3 1

95

Asien

86

2

2 0

30

2 7

55

Latinamerika

2 0

32

78

8

64

6

Oceania

1 3

87

461

27

3

C IS

73

9

64

6

29

1

Afrika

39

3

27

0

19

3

Nordamerika

1 8

01

1 8

26

2 4

69

Europa

89

7

2 5

97

4 2

77

Kina9

18

3 0

50

3 9

67

Latinamerika

7 0

83

3 9

40

94

0

Oceania

1 0

94

45

9

14

5

C IS

1 3

51

1 4

62

76

4

Afrika

82

1

57

6

218

Käl

la: B

rook

Hun

t

■ GLOBAL GRUVPRODUKTION

Zink 10,5 miljoner tonKoppar 15,1 miljoner ton

■ GLOBAL METALLPRODUKTION


■ GLOBAL METALLKONSUMTION


KONSUMTIONEN AV ZINK OCH KOPPAR ÖVERSTIGER PRODUKTIONEN PÅ MÅNGA HÅLL I VÄRLDEN.

Asien

1 1

71

3 5

95

4 7

11



Fortsatt stark efterfrågan på Bolidens metaller.



SILVER ANVÄNDNINGSOMRÅDENPROCENT

■ Smycken 31

■ Foto 17

■ Elektonik 22

■ Legering & lagning 6

■ Mynt 4

■ Övrigt 20

GULD ANVÄNDNINGSOMRÅDENPROCENT

■ Smycken 84

■ Övrigt bl a elektronik 16

BLY ANVÄNDNINGSOMRÅDENPROCENT

■ Batterier – bytes 40

■ Batterier – original 12

■ Batterier – transport 11

■ Batterier – stationära 15

■ Övrigt – ej batterier 22

dollar per ton. Kopparsmältlönerna steg 12 procent men de totala smältlönerna blev bättre tack vare det höga kopparpriset.

MARKNADEN FÖR BOLIDENS

ÖVRIGA METALLER

Vid sidan av zink och koppar är bly, guld och silver viktiga metaller för Boliden. Återvin-ning av metaller är också en viktig och en väx-ande del av Bolidens verksamhet.

Bly

Över tre fjärde delar av allt bly som framställs i världen används inom batteriindustrin. Kina, Australien, USA och Peru är exempel på stora gruvproducenter medan raffi neringen av bly främst sker i Kina, USA och Tyskland. Under 2006 steg genomsnittspriset på bly med 32 procent till 1 287 dollar per ton som en följd av svag gruvproduktion, god efterfrågan och medföljande låga lager.

Guld

Smyckesindustrin står för närmare 90 procent av den globala guldkonsumtionen. De största guldproducenterna är Sydafrika, Australien, USA och Peru. Guldpriset styrs inte primärt av tillgång och efterfrågan på den fysiska va-ran utan av investerare som använder guld som ett säkrare placeringsalternativ i tider av infl a-tion och geopolitisk oro. Priserna fastställs dagligen av London Bullion Market Associa-tion (LBMA).

Silver

Silver har alltmer blivit en råvara, vars pris till skillnad mot guld styrs av tillgång och efter-frågan. Med el- och elektronikindustrin som viktiga användare har silverpriset till skillnad mot guldet en tydligare koppling till utveck-

lingen i världsekonomin. Silverindustrin är mer fragmenterad än guldframställningen, med Mexiko, Peru, Australien, Ryssland och Polen som största producentländer. En bety-dande del silver framställs också som bipro-dukt i zink- och koppargruvor.

Återvinningsmarknaden

Intresset för återvinning av metaller ökar i takt med den generellt ökande globala konsumtio-nen parallellt med en växande miljömedveten-het. Sekundärmaterial som metallskrot och restprodukter från stål- och metallindustrin utgör sedan länge viktiga komplement till gruvkoncentraten för smältverken. Skärpta regler och lagstiftning samt kortare produkt-livscykler har bidragit till att göra elektronik-skrot till det snabbast växande återvinnings-segmentet. Ur elektronikskrot återvinns framför allt koppar, silver, guld och platina. I augusti 2005 trädde EU:s så kallade WEEE-direktiv (Waste Electrical and Electronic Equipment) i kraft. Samtliga medlemsländer har därmed infört lagstiftning, eller som Sve-rige anpassat befi ntlig lagstiftning, som regle-rar hur uttjänta el- och elektronikprodukter ska tas omhand på ett miljömässigt godtagbart sätt. För smältverk med teknologi som kan hantera elektronikskrot skapar utvecklingen möjligheter för en materialförsörjning som inte styrs av cykliska faktorer.

Förutsättningarna för återvinning av bly-batterier är god och återvunnet bly utgör när-mare 60 procent av den globala blykonsum-tionen. I västvärlden ligger återvinningsgraden för blybatterier på över 90 procent.

Källa: Brook Hunt Källa: CRU Källa: CRU



BLY PRIS-OCH LAGERUTVECKLING (LME)*USD/TON TON

GULD PRISUTVECKLING (LBMA)*USD/oz

SILVER PRISUTVECKLING (LBMA)*USC/oz

0605040302010099989796

40000

80000

120000

160000

200000

300

600

900

1200

1500

0605040302010099989796

240

480

720

980

1200

0605040302010099989796

240

480

720

960

1200

AKTÖRER PÅ MARKNADEN

Marknaden för basmetaller rymmer många olika slags aktörer; från företag som begränsar sig till prospekterings- och gruvverksamhet till smältverk med integrerad tillverkning av halvfabrikat och komponenter. Endast ett få-tal aktörer, däribland Xstrata och KGHM har verksamheter som liksom Boliden integrerar gruv- och smältverksamhet inom zink respek-tive koppar.

Gruvor

Gruvindustrin inom både zink och koppar domineras av ett fåtal stora aktörer. Zink-marknaden är något mer fragmenterad; de sex största aktörerna svarar för knappt 30 procent av gruvproduktionen jämfört med 40 procent inom koppar. De största gruvaktörerna inom zink är Xstrata, Teck Cominco och Zinifex medan Codelco, BHP Billiton, Freeport Mc-MoRan och Rio Tinto dominerar marknaden för kopparkoncentrat.

De senaste årens höga basmetallpriser har gjort såväl stora som mindre gruvor lönsamma och jakten på förbättrad lönsamhet och pro-duktdiversifi ering driver fram strukturaffärer. På senare år har fl era stora förvärv genomförts. Konsolideringen kommer med största sanno-likhet att fortsätta.

Bolidens gruvproduktion inom zink utgör 37 procent av Europas totala produktion av zinkkoncentrat. Inom koppar är motsvarande andel 9 procent.

Smältverk

Liksom för gruvor domineras den globala smältverksindustrin av ett fåtal stora aktörer, ofta med kopplingar till de stora gruvbolagen, och därutöver fi nns en mängd relativt små smältverk.

För metallkonsumenterna – halvfabrikat- och komponenttillverkare – blir det allt vikti-gare med mindre och tätare leveranser för att slippa stora kapitalbindande lager. Det skapar regionala marknader där smältverkens kon-kurrenskraft styrs av förmågan att anpassa kvalitet och leveranslösningar till kundernas behov.

Ett fl ertal mindre europeiska zinksmält-verk har på grund av höga elpriser, bristande effektivitet och lönsamhet lagts ned under de senaste åren. I Europa återstår nu endast ett fåtal zinksmältverk av större storlek, varav Bolidens smältverk Kokkola och Odda är två. Andra exempel på europeiska zinksmältverk är Xstratas anläggningar i Spanien och Tysk-land samt anläggningar inom det planerade belgisk-australiska Umicore/Zinifex.

Till skillnad från Boliden är fl era europe-iska kopparsmältverk integrerade framåt i värdekedjan; de producerar kopparkatoder för egen halvfabrikat- och komponenttillverkning och konkurrerar därmed inte direkt med Boliden. Exempel på europeiska aktörer är Norddeutsche Affi nerie, KGHM och Cume-rio. Eftersom Europa importerar kopparka-toder konkurrerar Boliden även med produk-

ter tillverkade utanför Europa, bland annat från chilenska Codelco.

Volymmässigt är Boliden Europas näst största leverantören av zink och den tredje största av koppar.

Återvinning

Flera smältverksaktörer har, liksom Boliden, uttalade ambitioner att förstärka fokus på åter-vinning. Den kraftigt ökade tillgången på sekundärmaterial i form av elektronikskrot ger smältverksaktörer med framstående tekno-logi möjligheter att säkra infl ödet av material till smältverken och därmed öka lönsamheten. Bolidens smältverk Rönnskär och kanaden-siska Horne (Xstrata), är de två största anlägg-ningarna i världen för återvinning av bas- och ädelmetaller från elektronik- och metall-skrot.

Andra europeiska företag som satsar på återvinning är tyska Norddeutsche Affi nerie och belgiska Umicore. För att befästa och ut-öka försprånget som världsledande elektronik-återvinnare har Boliden ambitionen att växa i minst samma takt som återvinningsmark-naden i stort.

Marknaden för återvinning av bly är frag-menterad. Boliden Bergsöe är Nordens enda blysmältverk för sekundära material. Med en marknadsandel på 6 procent är Bergsöe en av Europas fyra största aktörer.

* Årsmedelvärde Källa: Ecowin

Pris Lager

* Årsmedelvärde Källa: Ecowin * Årsmedelvärde Källa: Ecowin

Metaller som får det moderna samhället att fungera.


Boliden är ett integrerat gruv- och smält-verksbolag med basmetallerna zink och koppar som främsta produkter. Andra viktiga metaller är bly, guld och silver. Verksamheten är inriktad på de första förädlingsstegen i värdekedjan: prospek-tering, gruvbrytning, anrikning, smält-ning och raffi nering med återvinning som en viktig och växande del.

AFFÄRSIDÉ

Bolidens affärsidé är att utvinna mineraler och producera högkvalitativa metaller på ett kost-nadseffektivt och miljöanpassat sätt samt till-varata de affärsmöjligheter marknaden erbju-der och därigenom skapa värde för aktieägare, kunder och anställda.

MISSION OCH VISION

Boliden producerar metaller som får det moderna samhället att fungera. De högkvali-tativa bas- och ädelmetaller som framställs

genom prospektering, gruvdrift, smältverk-samhet och återvinning ska möta metallbeho-ven i termer av offentlig, industriell och privat konsumtion.

I det moderna samhället efterstävas hållbar utveckling. Produktion och leveranser med ansvarstagande för människor och miljö är därför centrala frågor inom koncernen.

Bolidens vision är att vara en metallpartner i världsklass. Det innebär en strävan att till-höra de främsta i branschen när det gäller an-svarstagande, pålitlighet och kundtillfreds-ställelse.

VERKSAMHETEN

Boliden är en av de ledande leverantörerna av zink och koppar i Europa, med en betydande marknadsandel även globalt. Verksamheten bedrivs i Sverige, Finland, Norge, Nederlän-derna samt Storbritannien och kunderna fi nns främst i norra Europa.

Sedan 1 januari 2007 organiseras Bolidens verksamhet i affärsområdena Gruvor, Smält-verk och Marknad jämfört med tidigare Gru-

vor, Zinksmältverk och Kopparsmältverk. Syftet med förändringen är att öka konkur-renskraften genom ytterligare stärkta syner-gier mellan koncernens smältverk och ökad fokus på marknadsfrågor gällande huvud-produkterna zink och koppar. Från och med Bolidens årsredovisning för 2006 beskrivs verksamheten i enlighet med de nya affärs-områdena.

RESULTAT 2006

Den starka utvecklingen på metallmarkna-derna under 2006 drog ner LME-lagren av zink och koppar till mycket låga nivåer. Vid årskiftet motsvarade LME-lagren 2,9 dagars global zinkkonsumtion och 4 dagars global kopparkonsumtion. Detta medförde en kraf-tig prisökning på basmetallerna där zinkpriset ökade med 137 procent och kopparpriset med 83 procent jämfört med 2005. Denna utveck-ling, tillsammans med en ökad produktion för Boliden, medförde att bolagets försäljningsin-täkter uppgick till 35 123 miljoner kronor och rörelseresultatet till 8 522 miljoner kronor,

Koncernens verksamhet och affärsmodell

Koncernens verksamhet

NYCKELTAL 2006 (2005)

Försäljningintäkter 35,2 (20,4) miljarder SEK

EBIT 8,5 (3,1) miljarder SEK

Kassafl öde 8,0 (2,5) miljarder SEK

ROCE 52% (20%)

Sysselsatt kapital 17,7 (15,8) miljarder SEK

Nettoskuld –0,195 (5,5) miljarder SEK

Nettoskuld/Eget kapital –1% (54%)

Medarbetare 4 519 (4 530)

Operativa verksamheter • 4 gruvområden i Sverige och Irland • 5 smältverk i Sverige, Finland och Norge

PRODUKTION GRUVOR* SMÄLTVERK

Zink 328 000 ton/år 443 000 ton/år

Koppar 87 000 ton/år 356 000 ton/år

Bly 49 000 ton/år 70 000 ton/år

Guld 4 500 kg/år 20 000 kg/år

Silver 212 000 kg/år 414 000 kg/år

* Metallinnehåll i koncentrat

13bol iden å r sr edov isning 20 06


vilket är det bästa i bolagets historia. Avkast-ningen på sysselsatt kapital uppgick till 52 pro-cent. Reslutatutvecklingen lyfte kassafl ödet från den löpande verksamheten till 8 010 mil-joner kronor, trots att kapitalbindningen i lager och kundfordringar ökade med 1 636 miljoner kronor på grund av prisökningar. Det kraftigt positiva kassafl ödet användes i första hand till att amortera ner skulderna så att Boliden vid årets slut blev skuldfritt.

AFFÄRSMODELL

Bolidenkoncernens affärsmodell integrerar gruv- och smältverksamhet, där en betydande del av smältverkskapaciteten täcks av metall-koncentrat från egna gruvor. Det medför en god kontroll över hela kedjan, från prospekte-ring till färdig metall, vilket i sin tur innebär en hög och jämn produktkvalitet samt leve-ranstrygghet. Affärsmodellen säkerställer också ett högt kapacitetsutnyttjande i koncer-nens anläggningar, något som är viktigt inom både gruv- och smältverksdrift.

AFFÄRSMODELLEN BYGGER PÅ:

Optimerad förädling genom god balans. En hög självförsörjningsgrad av metallråvara från egna gruvor och återvinning minskar risken för outnyttjad produktionskapacitet i smält-verken samt för att inte kunna fullfölja ut-lovade kundleveranser.

Produktionen av zinkkoncentrat i Bolidens gruvor är i stort i balans med smältverkens, medan kopparsmältverken i högre grad är

beroende av externa leveranser av koppar-koncentrat. Inom zink är en ännu högre självförsörjning tekniskt möjlig. Allt zinkkon-centrat producerat i egen regi används inte i Bolidens smältverk på grund av att Bolidens tekniskt avancerade smältverk har förmåga att hantera även koncentrat med komplext metall-innehåll, som genererar en högre intäkt för förädlingen. Genom att sälja vidare en viss mängd mindre komplexa, det vill säga renare, koncentrat till andra smältverk och samtidigt förädla komplexa zinkkoncentrat från utom-stående gruvor till högre smältlön, optimeras rörelsemarginalen i såväl gruv- som smält-verksledet.

Balansering i metallcykeln. Gruvdrift och smältverk gynnas i olika faser av metallernas konjunkturcykel, vilket bidrar till riskbalan-sering. Jämfört med enbart gruvdrift bygger koncernens intäkter vid sidan av metallpriser även på smältlöner, överutbyte, kompensation för hantering av komplexa koncentrat samt premier. Att Boliden arbetar med såväl zink som koppar ger också en mer balanserad och totalt sett lägre risk, eftersom efterfrågecykeln för koppar vanligtvis ligger tidigare än mot-svarande för zink.

Stabilisering av kassafl öden. Bolidens affärs-modell med gruvor och smältverk i en integre-rad kedja minskar den totala risken och stabi-liserar kassa fl ödena. Detta är en viktig konkurrensfördel i den kapitalintensiva me-

tallbranschen, och skapar styrka och uthål-lighet genom hela konjunkturcykeln.

Effektivitet. Flertalet av Bolidens gruvor hör till de mer effektiva i branschen. Smältverken är tekniskt avancerade vilket ger koncernen produktionsfl exibilitet och kostnadseffek-tivitet. Affärsområde Marknad hanterar ma-terialfl öden mellan Bolidens gruvor och smältverk samt externa aktörer och optimerar leveranser och kapacitetsutnyttjande vid kon-cernens anläggningar.

Återvinning. Bolidens fl exibla teknik vid Rönnskär har möjliggjort en världsledande position inom återvinning, vilket är en viktig konkurrensfördel på hemmamarknaden Eu-ropa där kraven på miljöprestanda är mycket höga. Återvinning är också en fördel när det gäller att säkerställa tillgång på metallråvara till smältverken.

FÖRDJUPADE KUNDRELATIONER

I strävan att maximera nyttan av den integre-rade affärsmodellen har Boliden valt att satsa på en fördjupning av kund- och leverantörs-relationerna. Boliden ska gå från ledande producent till ledande leverantör inom zink och koppar. Flexibilitet, kundanpassning av produkterna, leveransprecision, kvalitet och produktutveckling medför ett ökat mervärde, för såväl kunderna som Boliden.


Översikt över Bolidens integrerade affärsmodell

PROSPEKTERING GRUVDRIFT OCH ANRIKNING

För att trygga framtida gruvdrift och metallproduktion prospekterar Boliden efter nya malmfyndigheter. Prospekteringen, som bedrivs inom Affärsområde Gruvor, sker framför allt i anslutning till befi ntliga gruvor (gruvnära prospektering) men även i nya områden (fält-prospektering). Verksamheten bedrivs i tre tydliga faser; inledande regionala undersökningar, lokala undersökningar av fortsatt intres-santa områden samt provborrningar som är den mest kostnads-krä vande aktiviteten. Ambitionen är att samtliga gruvor ska ha en malmreserv som hela tiden tryggar malmbrytning under minst tio år framåt.

Malmbrytning är det första steget i metallframställning. Bolidens verksamhet är fokuserad på zink och koppar, men malmerna inne-håller även metaller som bly, guld och silver. Brytning sker i både underjordsgruvor och dagbrott och den brutna malmen förädlas till metallkoncentrat i gruvnära anrikningsverk. Vid slutet av en gruvas livslängd ansvarar Boliden för att efterbehandla området.

FYSISKA FLÖDEN FYSISKA FLÖDEN

Prospektering är en verksamhet som kännetecknas av risker och möjligheter. Det fi nns inga garantier för framgångar men ett fram-gångsrikt prospekterings arbete innebär att Bolidens malmreserv kan utökas vid befi ntliga gruvor eller med helt nya fyndigheter. Gruv-nära prospektering syftar till att utöka malmreserven vid befi ntliga gruvor, främst genom provborrning, medan fältprospektering syftar till att tillföra helt nya fyndigheter och gruvor.

Zinkmalmen från Bolidens gruvor har en metallhalt på ungefär 6–8 procent medan kopparhalterna i kopparmalmen ligger på cirka 0,3 procent. Malmen transporteras till bolagets anrikningsverk där den förädlas till metallkoncentrat. Zinkkoncentraten har metallhalter på omkring 55 procent och i kopparkoncentraten är halten cirka 28 pro-cent. Koncentraten transporteras via järnväg, fartyg eller lastbil till Bolidens olika smältverk

EKONOMISKA FLÖDEN EKONOMISKA FLÖDEN

Malmreserv är ett ekonomiskt begrepp. Den utgör de delar av en mineraltillgång som kan brytas och förädlas inom ramen för koncer-nens lönsamhetskrav, vilket bevisats i en lönsamhetsstudie. Bolidens malmreserv och mineraltillgångar beräknas och sammanställs årligen enligt rådande internationella standarder och normer, men får inte upptas som en post i koncernens balansräkning. Om malmreserven utökas vid en gruva förlängs livslängden, det vill säga den period som malmreserven räcker vid nuvarande brytningstakt.

Allt kopparkoncentrat från anrikningsverken förädlas vidare i koncernens smältverk medan en viss del av zinkkoncentraten säljs till andra smältverk. Gruvors ersättning baseras på betalbart metall-innehåll i koncentrat från den brutna malmen, multiplicerat med rådande marknadspriser, med justering för föroreningar samt ett av-drag för smältlönen. Prissättningen mellan egna gruvor och smält-verk sker på kommersiella grunder i amerikanska dollar, varför valu-takursförändringar får effekter på ersättningsnivån.





ÅTERVINNING, SMÄLTNING OCH RAFFINERING HANTERING AV INTERNA OCH EXTERNA FLÖDEN

Smältverken förädlar metallkoncentraten från gruvornas anriknings-verk till i huvudsak zink- och kopparmetaller. Som komplement till gruvkoncentraten återvinner Boliden också bland annat metall- och elektronikskrot, som därmed blir till nytt råmaterial i metallframställ-ningen. Smältverket Bergsöe återvinner bland annat blybatterier.

De färdiga metallerna säljs till kunder på Bolidens hemmamarknad Europa.

Affärsområde Marknad är en länk mellan Bolidens producerande en-heter, kunder och leverantörer. Affärsområdet ansvarar för alla kom-mersiella aspekter av Bolidens verksamhet och för alla interna och externa fl öden; såväl kassafl öden som fl öden av metallråvara och fär-diga metaller. Ansvaret omfattar även utveckling av kundportföljen och kundrelationer samt affärs- och produktutveckling.

FYSISKA FLÖDEN FYSISKA FLÖDEN

Gruvkoncentraten är smältverkens huvudsakliga råmaterial. Bolidens smältverk bearbetar zinkkoncentrat från i huvudsak egna gruvor medan en stor andel kopparkoncentrat kommer från utomstående gruvor. Återvinningsmaterial kommer dels från specialiserade metall- och elek-tronikskrotsleverantörer, dels från stål- och mässingstillverkare i form av restprodukter innehållande zink och koppar. Blybatterier kommer till största delen från de nordiska ländernas insamlingssystem.

Genom smältverksamhetens olika steg – smältning och raffi nering ökas metallhalterna successivt. Boliden framställer högkvalitativa metaller; såväl zinkmetallen som kopparkatoderna innehåller över 99,99 procent metall och uppfyller London Metal Exchanges (LME) högsta renhetsgrader.

De färdiga metallerna transporteras med tåg, båt eller lastbil till kunderna, som i huvudsak fi nns i norra Europa.

Bolidens kunder ska få sina metallbehov tillgodosedda med rätt kvali-tet vid rätt tidpunkt. Affärsområdets hantering av materialfl ödena mellan Bolidens gruvor och smältverk, samt materialfl öden till och från externa aktörer, optimerar resursutnyttjandet i koncernens samtliga anläggningar. Genom att leverera en viss del av Bolidens generellt sett rena zinkkoncentrat till externa smältverk och istället fylla den egna smältverkskapaciteten med motsvarande del mindre rena koncentrat, optimeras lönsamheten i smältverken.

EKONOMISKA FLÖDEN EKONOMISKA FLÖDEN

Smältverkens ersättning är den så kallade smältlönen som bland annat styrs av renhetsgraden i metallkoncentraten; ju komplexare koncentrat desto högre smältlön. Tillgången på råmaterial påverkar också smält lönerna. Vid brist på råmaterial konkurrerar smältverks-aktörerna med lägre smältlöner medan de i tider med god tillgång höjer smält lönerna. Så kallad fri metall och prisdelningsklausuler är också viktiga delar i smältverkens ersättning.

Bolidens kunder ska få mer än bara metaller av högsta kvalitet. Genom kunskap om kundernas produkter och processer kan Affärsområde Marknad skapa mervärde i termer av kundanpassning av produkter och leverans lösningar. Detta mervärde speglas i den premie som kunderna betalar utöver LME-priserna.

AFFÄRSOMRÅDE SMÄLTVERK AFFÄRSOMRÅDE MARKNAD

Bolidens vision är att vara en metallpartner i världsklass – att vara och uppfattas som branschledande. Uppsatta mål syftar till att nå och befästa denna position.


Mål och måluppfyllelse

FINANSIELL MÅLUPPFYLLELSE 2006

UTDELNING PER AKTIESEK

0605040302

4

8

12

16

20

NETTOSKULDSÄTTNINGSGRADPROCENT

0605040302

50

100

150

200

250

AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITALPROCENT

0605040302

12

24

36

48

60

MARKNADSMÅL • Bli Europas ledande leverantör av zink

och koppar

• Vara världsledande inom elektronik-återvinning*

* Infördes som mål den 1 januari 2007

OPERATIONELLT MÅL • Vara en av världens mest kostnadseffektiva

metallproducenter

FINANSIELLA MÅL • Avkastning på sysselsatt kapital över-

stigande 10 procent över en konjunkturcykel

• Nettoskuldsättningsgrad på cirka 40 procent

• Utdelning motsvarande omkring en tredjedel av nettoresultatet över en konjunkturcykel

MÅL

STRATEGIER FÖR ATT BLI EUROPAS LEDANDE LEVERANTÖR AV ZINK OCH KOPPAR

1 KONTINUERLIG EFFEKTIVISERING

Boliden strävar efter förbättrad produktivitet och kostnadseffektivitet genom kontinuerliga förbättringar och skalfördelar.

4 ORGANISKA TILLVÄXTPROJEKT

Boliden driver ett antal interna tillväxtprojekt inom både gruvor och smältverk.

2 EXPANDERA PROSPEKTERINGEN

Boliden prioriterar gruvnära prospektering som kom-pletteras med fältprospektering samt sökande efter samarbeten med prospekterings partners.

5 DELTA I KONSOLIDERINGEN

Bolidens strukturaffär med Outokumpu skedde tidigt i den pågående konsolideringen i branschen och det fi nns förutsättningar för fortsatt deltagande.

3 FÖRBÄTTRAD BALANS I MATERIALFLÖDEN

För att säkerställa effektivare och lönsammare verk-samhet över en konjunkturcykel strävar Boliden efter förbättrad balans mellan gruvor och smältverk.

6 UTVECKLA OCH UTVIDGA ELEKTRONIKÅTERVINNINGEN

För att befästa positionen som världsledande åter-vinnare av elektronikskrot ska Boliden utveckla och utvidga elektronikåtervinningen.

Av styrelsen föreslagen ordinarie utdelning

Av styrelsen föreslagen inlösen av aktier

Mål 10 Mål 40


Strategier

Vägen till positionen som ledande leverantör av zink och koppar i Europa

För att bli Europas ledande leverantör av zink och koppar, en självklar partner för våra kunder samt befästa positionen som världsledande återvinnare av elek-tronikskrot arbetar Boliden systema-tiskt utifrån den strategiska plattform som etablerades 2005.

År 2005 fastslog Bolidens styrelse den övergri-pande strategin för bolaget – det vägval som ska leda Boliden till sitt marknadsmål som ledande leverantör av zink och koppar i Europa.

Strategiprogrammet har varit i drift drygt två år under rubriken ”The New Boliden Way to World Class” och positionerna har fl yttats framåt på fl ertalet identifi erade områden.

1 STRATEGI:

Kontinuerlig effektivisering

av verksamheterna

Bolidens konkurrenskraft bygger i hög grad på de produktivitetsförbättringar som har upp-nåtts i verksamheten.

Fokus ligger på samspelet mellan teknik, processer och människor, där medarbetarna uppmuntras att förbättra sin egen och grup-pens prestation. Mer omfattande effektiviser-ingsåtgärder genomförs i samband med ex-pansion av befi ntliga verksamheter.

Kostnadsnivån i branschen som helhet ökade under 2006, främst som en följd av de högre kostnaderna för insatsvaror. Det konti-nuerliga arbetet med kostnadseffektivitet och produktivitetshöjande åtgärder innebar att ökningen i Bolidens rörelserelaterade kostna-der exklusive energi begränsades till 4 procent under 2006. Det var en mindre ökning än i branschen generellt.

Vad gäller produktivitet (bruten ton malm per mantimme) bedöms majoriteten av Boli-dens gruvor tillhöra de mest effektiva i bran-schen. Beslutet hösten 2006 att investera 5,2 miljarder kronor i en utbyggnad av koppar-gruvan Aitik kommer att leda till en kraftigt förbättrad produktivitet och kostnadseffekti-vitet, när det nya anrikningsverket börjar pro-ducera 2010.

Ett nytt effektiviseringsprogram initiera-des under året i Taragruvan. Syftet är att sä-

kerställa och ytterligare förbättra Taras höjda produktion.

Inom Affärsområde Smältverk utökades samarbetet och materialfl ödena mellan kop-parsmältverken Rönnskär och Harjavalta. Vid Harjavalta inleddes även en effektivisering och expansion av kopparsmältverket, en invest-ering på cirka 400 miljoner kronor. Likaså investerades 101 miljoner kronor i en kapaci-tetsökning vid Rönnskär.

Zinksmältverken genomförde en genom-gripande benchmarking och identifi erade ett fl ertal förbättringsområden.

I zinksmältverket Odda resulterade det tidigare genomförda moderniseringspro-grammet i en ökad produktionsstabilitet, med en produktionsökning på 6 procent jämfört med 2005.

2 STRATEGI:

Expandera prospekteringen

Prospektering lägger grunden för den fram-tida utvecklingen eftersom en långsiktigt uthållig gruvverksamhet förutsätter att nya fyndigheter fyller på malmreserv och miner-altillgångar. Boliden är prospekteringsinten-sivt, i synnerhet i Sverige där koncernen står för drygt hälften av alla prospekteringsaktivi-teter. Under 2006 uppgick satsningarna i pro-spektering till 162 miljoner kronor. Från denna redan höga nivå kommer insatserna att fördubblas under 2007. Bolidens strategi är att prioritera gruvnära prospektering i de om-råden där koncernen redan bedriver gruv-verksamhet. Nya fyndigheter nära en befi ntlig gruva, med befi ntlig infrastruktur, kan för-korta tiden från fynd till produktion samtidigt som kapitalbehovet begränsas.

Boliden genomför även fältprospekte-ring, i egen regi och i samarbete med andra aktörer. Fältprospektering på egen hand be-drivs för närvarande främst i Skelleftefältet och i begränsad omfattning även i Bergs-lagen, Norrbotten samt på Irland där fl era lovande malmuppslag har upptäckts i Lime-rickområdet. I Bergslagen genomförs fält-prospekteringar i ett samriskbolag med ka-nadensiska Inmet Mining Corporation. Från och med 2007 kommer Boliden också att bedriva fältprospektering utanför Sverige och Irland.

3 STRATEGI:

Förbättrad balans i materialflöden mellan

gruvor och smältverk

För att säkerställa en effektivare och lönsam-mare verksamhet eftersträvar Boliden att för-bättra balansen mellan gruvor och smältverk med fokus på koppar, där självförsörjningen av kopparkoncentrat under 2006 var cirka en fjärdedel.

Beslutet att expandera koppargruvan Aitik är ett steg i att förbättra balansen inom koppar. Utökade prospekteringssatsningar och ex-terna samarbeten är andra viktiga åtgärder.

De globalt växande mängderna elektronik-skrot medför också nya möjligheter att för-bättra balansen i materialförsörjningen till framför allt kopparsmältverket Rönnskär.

4 STRATEGI:

Organiska tillväxtprojekt

Det fi nns uppenbara skalfördelar i Bolidens olika produktionsanläggningar, varför tillväxt är en central strategi. Organisk tillväxt har lägre risknivå än förvärv, eftersom fl ertalet parametrar är kända.

Utbyggnaden av Aitik är ett av Sveriges största industriprojekt och en organisk till-växtsatsning inom Boliden. När det nya an-rikningsverket når full kapacitet kommer produktionskapaciteten att fördubblas från 18 till 36 miljoner ton malm.

Under 2006 inleddes även en expansion och effektivisering av kopparsmältverket Harjavalta. Investeringen uppgår till cirka 400 miljoner kronor och är den största expan-sionssatsningen på smältverkssidan sedan bildandet av nya Boliden 2004. Projektet, som beräknas vara genomfört vid halvårsskiftet 2007, ökar produktionen från ursprungligen 126 000 till 153 000 ton kopparkatoder per år. Det beräknas också sänka kostnaden per pro-ducerad enhet med cirka 20 procent. 101 mil-joner kronor investerades också i Rönnskär för att uppnå en kapacitetsökning motsvarande 15 000 ton färdig koppar per år.

En mindre expansion har också inletts i zinksmältverket Kokkola med en kapacitets-ökning på ytterligare cirka 12 000 ton till 302 000 ton/år.


Ytterligare en viktig satsning var den fortsatta expansionen av gruvbrytningen i Garpen-bergtill omkring 1,2 miljoner ton.

Utöver ovanstående driver Boliden ytterli-gare ett antal interna tillväxtprojekt inom både gruvor och smältverk. Flexibiliteten inom dessa projekt är stor eftersom de kan sjösättas när förutsättningarna är de rätta.

5 STRATEGI:

Delta i konsolideringen

Boliden har genom sin position på den euro-peiska zink- och kopparmarknaden goda förutsättningar att delta i den pågående kon-solideringen av den globala gruv- och smält-verksindustrin. Strukturaffären 2004 med fi nska Outokumpu lade grunden för koncer-

nens nuvarande struktur och initierade den pågående konsolideringsvågen.

Den generella konsolideringen inom gruv- och smältverksindustrin ökade ytterligare under 2006. Bedömningen är att aktiviteten fortsätter att vara hög under 2007.

En hög aktivitet innebär många möjlig-heter samtidigt som den driver upp prisnivå-erna. Bolidens kriterier för att delta i konsoli-deringen är:• Industriell logik; att det fi nns påtagliga

synergier.• Rimlig prissättning sett över en konjunktur-

cykel.

6 STRATEGI:

Utveckla och utvidga elektronikåtervinningen

Marknaden för återvinning av elektronikskrot växer snabbt i takt med ökande global elektro-nikkonsumtion, tilltagande miljömedvetenhet och hårdare krav på återvinning. Boliden är idag en av världens största återvinnare av metall ur elektronikskrot och ambitionen är att be-fästa den positionen. För detta krävs utveckling och utvidgning av återvinningsverksamheten.

Boliden återvinner sedan länge metaller ur elektronikskrot genom effektiva och fl exibla processer med minimala utsläpp till omkring-liggande miljö. Elektronikåtervinning blir en allt viktigare del av materialförsörjningen till Bolidens smältverk och har stor potential att öka råmaterialbasen framöver.

Strategier

Laboratoriet i zinksmältverket Kokkola i Finland.


Hållbar utveckling

Hållbar väg framåt

För fortsatta framgångar för Boliden handlar det om att bygga och stärka plattformen för en långsiktigt hållbar verksamhet.

Bolidens ansvarstagande sträcker sig över varje del av verksamheten och beskrivs kort fattat i följande text. För mer detaljerad information, läs gärna vidare i det separata dokumentet Bolidens Hållbarhetsredovisning 2006.

Boliden består idag av nio produktions-enheter – fyra gruvområden och fem smältverk – i fyra länder. Utöver dessa är marknadsorgani-sationen representerad i ytterligare två länder. Det innebär att medarbetarna verkar i en geo-grafi skt spridd organisation med verksamheter präglade av decentralisering och delegering. I en sådan organisation är en gemensam vär-deringsgrund och en stark företagskultur av särskild vikt. En viktig framgångsfaktor är förmågan till förändring och anpassning av verksamheten. Det är också vad Bolidens stra-tegiska plattform The New Boliden Way ytterst handlar om. Varje medarbetare ska veta var företaget är på väg och hur den vägen ser ut.

Boliden vill engagera sig i utvecklingen i de samhällen där verksamhet fi nns. Vid sidan av rollen som arbetsgivare är Boliden bland annat också köpare av lokala varor och tjänster, be-ställare av infrastruktur och sponsor till kultur- och idrottsliv. Det innebär en kontinuerlig dialog med medarbetare, kunder, leverantörer, investerare, myndig heter, organisationer samt närboende.

MEDARBETARE EN VIKTIG RESURS

Målet att bli en ledande leverantör av zink och koppar i Europa förutsätter en mångsidig kom-petens. Verksamhet i gruvor och smältverk är visserligen högautomatiserad, men styrd av människan. Det är medarbetarna som bearbetar fysiska resurser och säkerställer att metallpro-dukterna når kunderna i rätt tid och med rätt volym och kvalitet. Detta kräver många olika yrkeskategorier och kompetenser. Det är i mötet mellan de unga med ny kunskap och de äldre med mångårig erfarenhet, mellan norrmän, fi nländare, svenskar, irländare och holländare, som nya idéer och motivation uppstår.

Som de fl esta andra industriföretag måste

Boliden också säkerställa framtida försörjning av kompetens – och attrahera de bästa med-arbetarna.

Idag arbetar Boliden nära högskolor och gymnasier för att intressera unga människor för metallbranschen och Bolidens verksamhet.

2006 utvärderades även ledarskapet i orga-nisationen. Koncernens framtida arbete, kom-petensutveckling och kompetensförsörjning av ledare och andra nyckelpersoner fastlades. Nya koncerngemensamma utbildningsprogram för chefer initierades, samtidigt som varje enhet utarbetar egna mål och fastställer utvecklings-planer för sina medarbetare.

För andra året i rad genomförs också Pro-gram for Young Professionals, som är ett ut-bildningsprogram där unga Bolidenmedarbe-tare får lära sig mer om koncernens olika verksamheter och värderingar och skapa per-sonliga nätverk.

Inom koncernen pågår ett kontinuerligt arbete för att främja mångfald. Boliden vill öka andelen kvinnor i denna traditionellt mansdominerade bransch. Vid utgången av 2006 var andelen kvinnor i koncernen 13 (12) procent.

För att fånga upp medarbetarnas uppfatt-ningar om Boliden som arbetsgivare och få underlag till ett strukturerat förbättringsarbete i enheterna genomförde Boliden under 2006 medarbetarundersökningen Min Åsikt bland

smältverken och koncernfunktionerna. Under-sökningen visade att framtidstron är stark bland medarbetarna och att många ser Boli-den som en trygg arbets givare. Däremot åter-står arbete när det gäller den egna förändrings-benägenheten och viljan att vidareutvecklas inom företaget, exempelvis genom arbetsrota-tion. Möjligheten att alternera mellan olika uppgifter och enheter är ett av fl era viktiga inslag i en fortgående process som utvecklar medarbetarnas kompetens och ökar arbets-motivationen.

Facklig samverkan

Facklig samverkan fi nns inom olika nivåer i koncernen. Boliden Works Council (BWC) är bolagets övergripande fackliga organ som be-står av 17 representanter från alla enheter och som kommunicerar med företagsledningen. BWC träffas två gånger per år för att diskutera arbetsmiljörelaterade frågor och anställnings-villkor, hålla sig uppdaterad om hur företaget utvecklas och arbeta för att integrera enheter-nas olika kulturer. Därför är BWC också en spridare av företagskultur och brobyggare mel-lan enheter och länder.

HÄLSA OCH SÄKERHET ÄR

HÖGPRIORITERADE OMRÅDEN

En säker arbetsmiljö och friska medarbetare ger förutsättningar för en framgångsrik verk-


Hållbar utveckling

beslutade expansionen av Aitikgruvan kom-mer, ur många perspektiv, att leda till en miljö-prestanda i världsklass.

Boliden Bergsöe är Nordens enda renod-lade sekundärsmältverk för bly och tenn sam-tidigt som Rönnskär har utvecklats till en av världens ledande anläggningar för återvinning av bas- och ädelmetaller från elektronikskrot, metallskrot och restprodukter från mässings-industrin.

KVALITET I ALLT VI GÖR

Arbetet med att certifi era Bolidens verksam-heter enligt ledningssystemen ISO 14001, OHSAS 18001 och ISRS fortskrider och målet är att det ska vara genomfört innan utgången av 2008. Ledningssystem bidrar med struktur och systematik till ett kontinuerligt förbätt-ringsarbete, men det som i slutänden avgör är att varje medarbetares arbetsinsats präglas av ett medvetet kvalitetstänkande. Boliden har därför under 2006 etablerat ett kvalitetsnät-verk med medarbetare från olika delar av kon-cernen med uppgiften att sprida kunskap och riktlinjer i syfte att ytterligare integrera kvali-tetstänkandet i det dagliga arbetet.

Förutom ingrepp i landskapsbilden orsakar gruvbrytning buller, vibrationer, damm, ut-släpp till vatten och avfall i form av så kallad anrikningssand och gråberg. Inom verksam-heterna anrikning och smältverk sker miljö-påverkan genom utsläpp till luft och vatten samt generering av avfall. Verksamheterna, och då främst zinksmältverken, är dessutom mycket energikrävande.

Förutom att Boliden bedriver verksamhe-ten inom ramen för respektive lands miljölag-stiftning och gällande miljötillstånd, har verk-samheten även antagit egna mål och riktlinjer för att kontinuerligt effektivisera produktions-processer och utveckla reningstekniker.

EFFEKTIVA PRODUKTIONSPROCESSER

Under de senaste decennierna har Bolidens produktionsprocesser effektiviserats avsevärt och en Bolidengruva har idag så låga utsläpp att dess inverkan på miljön kan vara svår att påvisa utanför närområdet. Även Bolidens smältverk hör idag till branschens mest miljö-anpassade och renaste. Flashsmältningsmeto-den för koppar och direktlakning för zink är tekniker som påtagligt minskar energiför-brukningen och utsläppen. Idag utformas produktionsprocesserna från början med hän-syn till minsta möjliga miljöpåverkan. Den

samhet. Därför är hälsa och säkerhet två högt prioriterade områden i hela organisationen.

Boliden har antagit en nollskadefi losofi och har som intention att kontinuerligt minska olycksfallsfrekvensen genom ständigt säker-hetstänkande. Målet är branschens säkraste anläggningar och att frekvensen olycksfall inom koncernen inte ska överstiga fem per en miljon arbetade timmar innan utgången av 2011. För 2006 var den koncerngemensamma olycksfalls-frekvensen per en miljon arbetade timmar 11,2.

Varje enhet i koncernen har även hand-lingsprogram för hälsofrämjande åtgärder med syftet att minimera sjukfrånvaron. Under 2006 var sjukfrånvaron inom koncernen 5,0 procent, en minskning med 0,3 procenten heter från 2005. Målet är att sjukfrånvaron inte ska överstiga 4,8 procent vid utgången av 2008.

HÖG MILJÖPRESTANDA

ÖKAR KONKURRENSKRAFTEN

Metaller är visserligen ändliga resurser, men kan återvinnas i princip i all oändlighet. Boli-den kan inte undslippa det faktum att metall-produktion påverkar miljön. Däremot kan – och ska – verksamheten hela tiden sträva efter att ständigt förbättra miljöprestandan. Det är en förutsättning för att kunna verka och vara konkurrenskraftigt.


Hållbar utveckling

OLYCKSFALLSFREKVENSANTAL PER EN MILJON ARBETADE TIMMAR

0605040302

4

8

12

16

20

SJUKFRÅNVAROPROCENT

UTSLÄPP METALL TILL LUFTKG

0605040302

2

4

6

8

10

0605040302

16 000

32 000

48 000

64 000

80 000

MEDARBETARE

ANTAL, TOTALT 4 519

KÖNSFÖRDELNING, TOTALTPROCENT

■ Sverige 2 291

■ Finland 1 138

■ Irland 678

■ Norge 385

■ Övriga länder 27■ Män 87

■ Kvinnor 13

KÖNSFÖRDELNING, KONCERNLEDNINGPROCENT

■ Män 80

■ Kvinnor 20

Mål 4,8 Mål 5,0 CU Zn Pb

Bolidens långa erfarenhet av gruvnäring är en verklig styrka. Den sam-lade kunskapen utnyttjas fullt ut i expansionen av Aitik, som resulterar i att koncernen skapar en av världens mest effektiva koppargruvor.

GRUVOR


Affärsområde Gruvor

Expansionen gör Aitik till en koppargruva i absolut världsklass

Flera av Bolidens gruvor tillhör det glo-bala toppskiktet när det gäller teknik och produktivitet – en förutsättning för att behålla godtagbar lönsamhet även i perioder med lägre metallpriser. Investeringen i Aitik innebär en omfat-tande förbättring av produktiviteten och en stärkt konkurrenskraft.

VERKSAMHETEN

Affärsområde Gruvor omfattar Bolidens pro-spekterings-, gruv- och anrikningsverksam-heter i Sverige och Irland. Affärsområdets lönsamhet styrs i hög grad av metallprisut-vecklingen samt kortsiktigt även av variationer i den brutna malmens metallhalter. Interna faktorer som produktivitet och teknik, till-sammans med prospekteringsframgångar, är samtidigt avgörande för att behålla en till-fredsställande lönsamhet.

RESULTAT

Rörelseresultatet i Affärsområde Gruvor för-bättrades till 3 010 miljoner kronor (1 117). Förändringen i rörelseresultatet är framför allt en effekt av förbättringar i priser och villkor.

ÖKADE SATSNINGAR INOM

PROSPEKTERING

Prospektering syftar till att trygga malmför-sörjningen och är därmed en förutsättning för gruvverksamhet.

Boliden har prioriterat den gruvnära prospek-teringen. Anledningen till detta är att skapa förutsättningar för uthållig produktion i be-fi ntliga gruvor samt att utnyttja den kunskaps- och erfarenhetsbank som har byggts upp om befi ntliga gruvområden och den dyrbara in-frastruktur som redan fi nns på plats. Det leder till lägre kostnader och minskar vanligtvis ti-den från fynd till produktion jämfört med att anlägga en helt ny gruva.

Under 2006 uppgick Bolidens satsningar i prospektering till 162 miljoner kronor (149), varav cirka 100 miljoner kronor i gruvnära pro-spektering. Exempel på de gruvnära prospek-teringsaktiviteterna är borrningar i Kristine-bergsgruvan, Renströmsgruvan och Petiknäs Norra i Bolidenområdet. Vid Åkulla Östra, också i Bolidenområdet, slutfördes under 2006 en undersökning samt en malmreservberäk-ning. I Garpenbergområdet avslutades under året borrningarna mot Kvarnberget, Finnhyt-tan, Tyskgården och Kyrkmalmen, som utgör underlag vid beräkning av mineraltillgångar. Aktiviteterna inom fältprospektering omfattar geokemiska provtagningar, elektromagnetiska mätningar och diamantborrningar vid ett 20-tal projekt i Skelleftefältet, Dorotea och Norr-botten i Sverige samt i Limerick-, Wexford- och Meathområdena på Irland.

Boliden planerar under 2007 att i det när-maste fördubbla prospekteringsinsatserna till cirka 300 miljoner kronor i syfte att skapa för-utsättningar för såväl uthållig produktion som tillväxt genom expansion. Ambitionen är att

under en femårsperiod upparbeta en fyndighet med kapacitet att årligen producera 50 000 ton kopparmetall. För att sprida riskerna – det fi nns inga garantier för att prospektering leder till malmfynd – bedrivs koncernens fält-prospektering inte bara i egen regi utan även genom delägarskap i prospekteringsbolag och i samriskprojekt (joint ventures).

TEKNIK OCH KONKURRENSFÖRDELAR

Jämfört med gruvor på andra håll i världen har fl era av Bolidens gruvområden förhållandevis metallfattiga malmer, något som har visat sig vara både en svaghet och en styrka. De låga metallhalterna har drivit på koncernens arbete att utveckla gruvornas brytningsmetoder och anrikningsverkens processautomation. Mätt i cash cost hör fl era av Bolidens gruvor till de mest effektiva i världen men trots det fi nns po-tential för fortsatta förbättringar. Den beslu-tade tillväxtsatsningen för Aitikgruvan är ett exempel på hur produktivitet och kostnadsef-fektivitet kan förbättras ytterligare i samband med större expansionsprogram. Ett annat ex-empel är hur de senaste årens effektiviserings-arbeten i irländska Taragruvan har lett till en successivt förbättrad produktionsnivå.

BOLIDENOMRÅDET

Bolidenområdet består av underjordsgruvorna Kristineberg, Petiknäs och Renström samt dagbrottet Maurliden. Boliden driver även som totalentreprenör verksamheten vid Stor-lidengruvan, som ägs av North Atlantic Natu-

VIKTIGA STEG 2006

• Förprojekteringen i Aitik som under hösten ledde till styrelsens beslut att investera 5,2 miljarder kronor i en omfattande expansion av verksamheten.

• Successiv expansion av Garpenberg innebar att produktionen ökade till 1,2 miljoner ton anrikad malm.

• Rekryteringen för att förstärka prospekteringsgruppen med 20 personer till sammantaget 70–75 medarbetare påbörjades.

• Fortsatta effektiviseringar höjde Taras produktivitet med 6,1 procent jämfört med 2005.

07e06050403

60

120

180

240

300

KRAFTIGT UTÖKAD PROSPEKTER INGS-SATSNING SEDAN 2003MSEK

Mångårig erfarenhet av att leta malm

Redan idag tillhör Boliden de största aktörerna i Europa inom pro-

spektering efter basmetallerna zink och koppar. Nu intensifi eras

satsningarna ytterligare – under 2007 fördubblar Boliden prospek-

teringssatsningarna till cirka 300 miljoner kronor. Syftet är att säkra

gruvdriften på lång sikt, vilket är en förutsättning för långsiktigt

framgångsrik metallframställning.

– Det ska bli spännande att delta i ett arbete som Boliden ser som

långsiktigt och satsar stora resurser på. Prospektering är ju grunden

för den här typen av verksamhet och med Bolidens långa erfarenhet

är förutsättningarna för att vi ska fi nna nya fyndigheter goda, tror Hans

Årebäck, nyanställd geolog på Boliden med lång erfarenhet från

prospektering.

Boliden är mitt uppe i processen att rekrytera ett nytt prospekte-

ringsgäng med rätt blandning av åldrar och erfarenheter. Innan som-

maren ska mellan 20 och 25 nya geologer, geofysiker och geotekniker

ha utökat den tidigare skaran till omkring 70 prospekteringsmedar-

betare.

– Det är viktigt för oss att få en kritisk massa i prospekteringen.

Vid för små satsningar blir prospekteringen inte effektiv, säger

Bolidens prospekteringschef Pierre Heeroma.

Bolidens framgångsrika historia och utveckling är en direkt åter-

spegling av förmågan att fi nna nya malmtillgångar. Ända sedan

Bolidenmalmen upptäcktes 1924 har prospekteringsarbete pågått i

olika omfattning. Idag är fyra gruvområden i drift och målet är förstås

att hitta nya fyndigheter för att säkra malmreserven på längre sikt.

– Vi vill ha tio års framförhållning i våra gruvor för att säkra en

långsiktig verksamhet. Det är en tuff utmaning och prospektering är

en tidskrävande process, men vi har alla resurser för att kunna nå det

målet, konstaterar Pierre Heeroma.

Prospektering är en verksamhet som går i cykler. När tiderna är

tuffa brukar de fl esta företag minska sina budgetar för forskning och

utveckling. För Boliden kan prospektering sägas motsvara en del av

forskningen och utvecklingen.

– Prospektering är en fråga om risktagande och ses ofta som en

kostnad. Men samtidigt måste man satsa för att ha en uthållig verk-

samhet, så det är alltid en balansgång. Nu när priserna har stigit under

fl era år blir det förstås enklare igen, konstaterar Pierre Heeroma.

Under 2007 satsar Boliden cirka 300 miljoner kronor i prospek-

teringsaktiviteter, vilket innebär att satsningarna har femfaldigats

under de senaste fem åren. Huvuddelen fortsätter att gå till så kallad

gruvnära prospektering, som har större förutsättningar att relativt

snabbt och kostnadseffektivt leda till lönsam gruvverksamhet. Det

innebär dock inte att fältprospekteringen, som säkerställer Bolidens

malmreserv och mineraltillgångar på lite längre sikt, läggs på is. För

närvarande undersöker Boliden ett 20-tal fältprospekteringsprojekt

och under 2007 kommer viss fältprospektering att initieras utanför

Sverige och Irland.

Erfaren personal, teknik och kunskap är hörnstenarna i en väl

fungerande och resultatinriktad prospektering. Boliden har också varit

framgångsrikt i att utveckla sina prospekteringsmetoder och är än

idag ledande inom elektrisk mätningsteknik. Med den egenutveck-

lade och unika mättekniken EM34 kan nya malmpotentialer defi nie-

ras en kilometer under markytan.

– Jämfört med andra metoder som i vanliga fall når några hundra

meter kan vår teknik få fram information på omkring 1 000 meters

djup. Det förenklar förstås vårt arbete, berättar Pierre Heeroma och

fortsätter:

– Det är viktigt att komma ihåg att prospektering är ett av våra

främsta instrument för tillväxt. Eftersom tiden mellan fältprospekte-

ring och gruvdrift ofta tar uppemot tio år krävs gott om tålamod och

kämparanda. Och det har vårt gäng.

prospektering


BOLIDENS GRUVOR 2006

PRODUKTION Boliden (zink) Garpenberg (zink) Tara (zink) Aitik (koppar)

Anrikat tonnage (tusen ton) 1 679 1 182 2 751 18 481

Metallinnehåll* 71 650 60 992 195 001 66 133

Ingående halt (%) 5,56 5,69 7,70 0,40

Antal medarbetare 422 275 678 457

FINANSIELLA NYCKELTAL

Cash cost (USc/lb) 31 37 76 85

Rörelseresultat (MSEK) 981 850 1 722 2 073

MALMRESERV OCH MINERALTILLGÅNGAR**

Bevisad och sannolik (tusen ton) 4 980 17 200 16 700 625 000

Känd/indikerad (tusen ton) 7 860 3 400 7 900 858 000

Antagen (tusen ton) 6 500 17 400 9 200 66 000

* Avser gruvans huvudmetall.** Per den 31 december 2006. För fullständig sammanställning av Bolidens malmreserv och mineraltillgångar se sidorna 83–85.


ral Resources (NAN). I samtliga gruvor bryts komplexmalmer med zink, koppar, bly, guld och silver. Området bedöms innehålla en stor geologisk potential och Boliden utvärderar för närvarande ett fl ertal intressanta fynd som ett led i den gruvnära prospekteringen. En viss fältprospektering, med inriktning på basme-taller och guld, bedrivs också.

Bolidens anrikningsverk anrikar malm från samtliga fem gruvor i Bolidenområdet. Där fi nns även ett guldlakverk. En stor del av zinkkoncentraten levereras till Bolidens zink-smältverk Kokkola i Finland och Odda i Norge. Resterande zinkkoncentrat säljs, lik-som blykoncentraten, till smältverk runt om Europa. Koppar- och guldkoncentraten sänds till kopparsmältverket Rönnskär.

Under 2006 minskade produktionen av zink- och kopparmetall i Bolidenområdet med 18 respektive 3 procent. Anledningen var att slutbrytningen av Petiknäsgruvan försenades samt lägre zinkhalter i Kristinebergsgruvan. Produktionen av guldkoncentrat minskade med 22 procent som en följd av en förändrad malmmix.

GARPENBERGOMRÅDET

I Garpenberg bryts komplexa sulfi dmalmer främst innehållande zink, bly och silver samt en mindre mängd koppar och guld. Området har en mycket hög geologisk potential och under 2006 fortsatte den gruvnära prospekte-ringen i område Lappberget, Damsjön, Finn-hyttan, Tyskgården och Kaspersbo.

Malmen från Garpenberggruvorna anrikas till koncentrat vid ett intilliggande anrik-ningsverk, vars kapacitet utökades till 1,2 mil-joner ton under 2006. Huvudprodukterna är zink- och blykoncentrat men vid sidan av dessa produceras även kopparkoncentrat inne-hållande ädelmetaller. Zinkkoncentraten le-vereras till Bolidens smältverk Kokkola och Odda. Koppar, bly och ädelmetaller sänds till smältverket i Rönnskär.

Under 2006 ökade produktionen av zink-metall med 4 procent som en följd av ökade volymer anrikat tonnage.

TARA

Tara på Irland är Europas största zink- och blygruva. Den ligger fem mil nordväst om Du-blin och har en malmkropp som har utökats successivt genom prospektering och förvärv. Under 2006 inriktades det gruvnära prospek-teringsarbetet på utvärdering av genomförda borrningar i Navanområdet.

Taras anrikningsverk har tack vare de se-naste årens genomförda effektiviseringspro-gram och investeringar ökat sin produktions-kapacitet till 2,8 miljoner ton malm per år. Under 2006 påbörjades ett nytt effektivise-ringsprogram för att säkerställa och ytterli-gare förbättra Taras produktivitet och kost-nadseffektivitet.

Producerade zinkkoncentrat levereras till Bolidens smältverk Kokkola och Odda. Tara säljer även zink- och blykoncentrat till externa kunder i Europa.

Under 2006 förblev produktionen av zink- och blymetall i koncentrat oförändrad.


Bolidens gruvor hör till de mest produktiva i världen. Det möjliggör lönsam gruvdrift även vid låga metallhalter och låga metallpriser.




AITIK

Aitik, utanför Gällivare i Sverige, är en av Eu-ropas största koppargruvor. Aitikgruvan ut-görs av ett nästan tre kilometer långt och 330 meter djupt dagbrott. För närvarande bryts och anrikas cirka 18 miljoner ton malm per år, innehållandes koppar, guld och silver.

Ur ett internationellt perspektiv är Aitik, med en genomsnittlig kopparhalt på cirka 0,3 procent, en låghaltig gruva. De låga halterna kompenseras dock av en effektiv brytning i kombination med förfi nad anrikning vilket leder till en hög produktivitet. Koncentrat från Aitik skickas dagligen 40 mil med tåg till smältverket i Rönnskär.

I oktober 2006 godkände Bolidens styrelse en investering på 5,2 miljarder kronor för att expandera verksamheten vid Aitik under 2007–2011. (Läs mer om Aitik-investeringen på sidan 31.)

Under 2006 ökade produktionen av kon-centrat från Aitik med 1 procent, en följd av bra produktion i anrikningsverket.

RÖRELSERESULTAT, GRUVOR*MSEK

0605040302

1 200

2 400

3 600

4 800

6 000

* Oreviderade proformauppgifter för 2002 och 2003

Fördubblad kapacitet i Aitik

År 2010 ska Aitiks nya anrikningsverk tas i drift. Med en fördubblad

kapacitet till 36 miljoner ton malm per år blir Aitikområdet en än

viktigare försörjare av råvara till Bolidens kopparsmältverk.

– Den här kapacitetsökningen är ett viktigt steg mot Bolidens

mål om ökad balans i materialfl öden, säger Aitiks områdeschef Peter

Richardson.

I slutet av oktober 2006 fattade Bolidens styrelse det viktiga beslutet

med stora positiva konsekvenser. Under 2007–2011 ska 5,2 miljarder

kronor investeras i en expansion av verksamheten vid koppargruvan

Aitik utanför Gällivare. Investeringen omfattar ett nytt anrikningsverk,

anläggningar för krossar och infrakt samt annan infrastruktur så som

vägar och servicebyggnader. Kort sagt ska den årliga malmproduktio-

nen fördubblas från 18 till 36 miljoner ton och produktiviteten öka

från 43 till 55 ton per mantimme. Aitik är redan en av de mest pro-

duktiva koppargruvorna i världen där snittet ligger på 15 ton per ar-

betad timme. Livslängden på Aitikgruvan förlängs från 2016 till minst

2025.

– Vi kommer att tillhöra de absolut bästa i branschen i termer av

ton malm per arbetad timme. Vi uppskattar också att vi kan sänka

våra enhetskostnader med drygt 40 procent vid gruvan, vilket ger

bättre förutsättningar för att bedriva en lönsam verksamhet även när

metallpriserna är lägre, berättar Peter Richardson.

Liksom Bolidens övriga gruvor har Aitik som mål att tillhöra bran-

schens bästa tredjedel mätt i cash cost. Den låghaltiga malmen, som

innehåller cirka 0,3 procent koppar, gör att Aitik inte kan räknas till

detta skikt idag. Men med högre produktionskapacitet och en nästan

tre gånger större malmreserv att bryta från tar Aitik ett stort steg

framåt. Genom investeringen blir närmare 60 procent av den nu kända

mineraltillgången ekonomiskt lönsam att bryta.

– Så vi förbättrar vår konkurrenskraft påtagligt, konstaterar Peter

Richardson.

För närvarande väntar Boliden på miljötillstånd för att få fördubbla

produktionen, vilket man räknar med att få under 2007.

Under tiden pågår förberedelsearbeten, såsom upphandlingar av

viktig utrustning med långa leveranstider.

– Vi gör så mycket som möjligt redan nu för att hålla tidplanen, sam-

manfattar Peter Richardson förberedelsearbetet.

Det nya anrikningsverket blir en toppmodern anläggning i absolut

världsklass. Ny och modern teknik med större maskiner höjer effek-

tiviteten och minskar miljöbelastningen i form av utsläpp till både luft

och vatten. Energiförbrukningen kommer att sänkas med omkring 20

procent.

Istället för truckar ska de 36 miljonerna ton malm till stor del

förfl yttas med bandtransportörer mellan krosstationer och anriknings-

verk. Därmed förbättras drifttillgängligheten och de rörliga kostna-

derna blir väsentligt lägre.

Vid sidan av högre kopparproduktion ska också mer guld och silver

tas tillvara. Och så ska Boliden börja utvinna den nya produkten

molybden. Molybden fi nns redan i kopparkoncentratet, men hittills

har man inte fått betalt för att utvinna produkten. Den senaste tidens

kraftiga prisuppgång gör nu detta arbete lönsamt. Molybdenmetall är

korrosionsbeständig och används därför ofta i legeringar inom metall-

industrin för att höja styrkan och värmetåligheten i stål.

Men det är ändå ökningen av kopparproduktionen som är investe-

ringens kärna. Expansionen innebär en stark förbättring av både re-

sultat och kassafl öde.

– Investeringen i Aitik ligger helt i linje med vår strategi att för-

bättra balansen när det gäller försörjning av kopparkoncentrat från

våra gruvor till smältverken. Den är också mycket säkrare än tillväxt

genom förvärv eftersom Boliden känner till förutsättningarna och

parametrarna. Vi har kontroll både kostnads- och tidsmässigt och vet

helt enkelt vad vi får, säger Peter Richardson med blicken riktad mot

2010.

Expansion

SMÄLTVERKBolidens smältverk kännetecknas av fl exibla produktionsprocesser. Dessa gör det möjligt att effektivt hantera många olika slags metall-koncentrat. Och inte minst återvinna stora mängder elektronikskrot – en marknad i kraftig tillväxt.


Förbättrade produktionsprocesser och trygga kundleveranser

Affärsområde Smältverk

Med fl exibel produktion, förståelse för kundernas behov och stabil försörjning av gruvkoncentrat kan Boliden leverera basmetaller med rätt kvalitet vid rätt tidpunkt. Och med minsta möjliga miljöpåverkan.

VERKSAMHETEN

Affärsområde Smältverk omfattar Bolidens smältning och raffi nering av i huvudsak zink- och kopparmetaller. Koncernens zinksmält-verk ligger i Karleby (Finland) och Odda (Norge) och kopparsmältverken fi nns i Skel-leftehamn (Sverige) och Harjavalta (Finland). Återvinning av elektronikskrot och andra se-kundärmaterial sker främst i Rönnskär medan Bergsöe återvinner uttjänta blybatterier.

Verksamhetens lönsamhet styrs främst av utvecklingen i metallpriser och smältlöner för zink och koppar, som i sin tur beror på den globala konsumtionen av de båda metallerna. Smältlönernas nivåer styrs av tillgången på gruvkoncentrat att förädla till metaller.

Balansen mellan Bolidens produktion av zinkkoncentrat och smältverkskapacitet gör verksamheten mindre känslig för förändring-ar i zinksmältlönerna. Eftersom Bolidens egna kopparkoncentrat däremot inte täcker smält-verkens behov krävs omfattande inköp från externa aktörer.

Zinksmältverk är elintensiva och kostna-derna påverkas därför i hög grad av energipris-

utvecklingen. Som processindustri är smält-verken också beroende av ett högt och jämnt kapacitetsutnyttjande, varför råvaruförsörj-ningen är en kritisk faktor. Interna faktorer som produktionsfl exibilitet, modern teknik samt andelen metallkoncentrat från egna gruvor är viktiga för smältverkens konkur-renskraft. Närheten till hamnar och andra transportvägar är viktig för att säkerställa leverans trygghet till och från smältverken.

RESULTAT 2006

Rörelseresultatet i Affärsområde Smältverk förbättrades till 5 652 miljoner kronor (2 210). Förändringen i rörelse resultatet förklaras främst av positiva bidrag från priser och villkor.

TEKNIK OCH KONKURRENSFÖRDELAR

Bolidens smältverk har idag en hög miljö- och teknikstandard men kontinuerliga förbätt-ringar och effektiviseringar är nödvändiga för att med fortsatt kostnadseffektivitet kunna er-bjuda högkvalitativa produkter och lösningar.

Teknikutvecklingen, som bedrivs med externa samarbets partners, har bland annat gene rerat en utveckling av den så kallade Direct Leach (DL)-metoden, som Bolidens zinksmält verk Kokkola och Odda ännu så länge är ensamma om i världen. DL-metoden innebär att ett led i zinksmältningsprocessen, nämligen rostningen, delvis kan uteslutas, vilket möjliggör bearbetning av komplexa koncentrat samt medför en betydande effek-tivitetshöjning.

Kopparsmältverket i Harjavalta har utvecklat den så kallade fl ashsmältningsmetoden för framställning av koppar och nickel, en metod som kraftigt minskar energiförbrukningen samt utsläppen till luft och vatten.

Rönnskärs teknik för återvinning av kom-plexa material med minimala utsläpp till om-kringliggande miljö gör smältverket till en världsledande återvinningsanläggning (läs mer på sidan 39).

Harjavalta och Rönnskär är två av de mest effektiva smältverken i världen vad gäller pro-duktivitet. DL-metoden bidrar till att göra Kokkola till ett av Europas två mest kostnads-effektiva zinksmältverk.

Under 2006 genomförde Bolidens zink-smält verk en omfattande benchmarkstudie, vilket fi ck till följd att effektiviseringsmöjlig-heter kunde identifi eras. Under den senare delen av året inleddes också ett benchmarkpro-jekt mellan kopparsmältverken Rönnskär och Harjavalta, med syftet att ytter ligare dra nytta av synergier.

KOKKOLA

Smältverket Kokkola ligger i Karleby på Fin-lands västkust och är det näst största zink-smältverket i Europa samt det femte största i världen.

Huvudprodukten är så kallad CGG-lege-ring (Continuous Galvanizing Grade) som är insatsvara vid galvanisering av stål. Kokkola framställer också högkvalitativ så kal lad SHG-zink (Special High Grade Zinc), vars renhet är

VIKTIGA STEG 2006

• Kartläggning och benchmarking av samtliga affärs- och produktionsprocesser inom zinksmältverken.

• Genomfört moderniseringsprojekt fi ck Oddas produktion att stabiliseras på en hög nivå.

• Påbörjat expansions- och effektiviseringsprojekt i Harjavalta.

• Förbättrade materialfl öden mellan Rönnskär och Harjavalta som en följd av synergiprojektet.

Kopparpendeln är en snabb och miljövänlig tågtransport som varje vardag levererar kopparkatoder från Rönnskär till kunder i södra Sverige.



minst 99,995 procent enligt klassifi ceringen på LME (London Metal Exchange).

Zinkkoncentraten levereras med fartyg från Bolidens egna gruvor samt från andra gruvproducenter. Kokkolas zinkmetaller leve-reras till europeiska stålföretag.

Under 2006 förblev produktionen av zink-metall oförändrad.

ODDA

Smältverket Odda ligger på Norges västkust knappt 17 mil från Bergen och är en av värl-dens mest moderna zinkproducenter. Verk-samheten gynnas av tillgången på konkur-renskraftig el tack vare delägarskapet i ett närliggande kraft bolag. Odda har en egen isfri hamn som används vid leveranser av zink-koncentrat och andra råmaterial samt för ut-leverans av slutprodukterna.

Huvudprodukten är zinkmetall, men Odda framställer även aluminiumfl uorid och svavel-syra. Zinkkoncentraten kommer främst från Bolidens egna gruvor i Tara och Bolidenom-rådet. Över 90 procent av Oddas zinkmetall levereras till kunder i de nordiska länderna samt i Tyskland och Storbritannien. Alumini-umfl uorid säljs huvudsakligen till norska alu-miniumsmältverk.

Under 2006 steg produktionen av zink-metall med 6 procent, en följd av ett genomfört moderniseringsprojekt som har förbättrat Oddas produktionsstabilitet.

RÖNNSKÄR

Rönnskär ligger i Skelleftehamn i norra Sve-rige. Huvudprodukterna är koppar, zinkklin-ker, bly och ädelmetaller. Svaveldioxid och svavelsyra är exempel på biprodukter. Mer än hälften av koppar- och blykoncentraten kom-mer från Bolidens egna gruvor. De största ut-omstående leverantörerna av kopparkoncen-trat är gruvor i Sydamerika. Cirka 20 procent av råmaterialet kommer från återvinning av olika slags elektronikskrot samt restprodukter från mässings- och stålverk.

Rönnskär har en egen hamn och tillgång till tåget Kopparpendeln, som levererar kop-parmetall till Helsingborg för att återvända med återvinningsmaterial. Det fi nns också en reguljär tågförbindelse för koncentrat leveran-ser från Aitik till Rönnskär.

Med fl era smältenheter och en process som är anpassad för att klara många olika smält-material har Rönnskär en hög fl exibilitet och storskalighet. Sammansättningen med fu-ming- och kaldoverk gör att smältverket är mycket lämpat för återvinning av metaller ur elektronikskrot, restprodukter och andra se-kundärmaterial.

Under 2006 investerades 101 miljoner kro-nor i ett nytt system för rening av processgaser vilket kommer att resultera i en kapacitets-ökning motsvarande 15 000 ton färdig koppar per år samt en årlig resultatförbättring på cirka 40 miljoner kronor.

Under 2006 ökade Rönnskär produktio-nen av kopparmetall med 3 procent till 229 000

SMÄLTLÖN FÖR ZINK BENCHMARKUSD/TON

0605040302010099989796

100

200

300

400

500

SMÄLTLÖN FÖR KOPPAR BENCHMARKUSc/lb

0605040302010099989796

10

20

30

40

50

ton. Blyproduktionen sjönk med 5 procent till 26 000 ton. Återvinningen svarade för om-kring 15 procent av kopparproduktionen, 50 procent av guldproduktionen och 80 procent av zinkproduktionen.

HARJAVALTA

Kopparsmältverket Harjavalta ligger på Fin-lands västkust och består av två enheter som ligger cirka 3 mil från varandra. Själva smält-verket framställer kopparanoder medan elek-trolysverket i Björneborg vidareförädlar ano-derna till rena kopparkatoder.

Förutom huvudprodukten koppar fram-ställer Harjavalta även guld, silver och svavel-syra. Kopparkoncentraten kommer i huvudsak från gruvor i Sydamerika och Sydostasien, samt från portugisiska gruvan Neves Corvo. Större delen av Harjavaltas anodproduktion raffi ne-ras till kopparkatoder i Björneborg, men det utökade samarbetet med Rönnskär har med-fört att en ökad andel skickas till Sverige för katodframställning. Merparten av kopparka-toderna från Harjavalta levereras till Luvata i Björneborg. Harjavalta smälter även nickel för kunders räkning. Under den senare delen av 2006 inleddes smältningen enligt det nya kontraktet med Inco Limited och OM Group Inc, som avser smältning av 240 000 ton nick-elkoncentrat per år under en treårsperiod.

Under 2006 fattades beslut om att inves-tera cirka 400 miljoner kronor i en expansion och effektivisering av Harjavalta, ett projekt som beräknas vara slutfört vid halvårsskiftet

RÖRELSERESULTAT, SMÄLTVERK*MSEK

0605040302

1 200

2 400

3 600

4 800

6 000

Källa: Brook Hunt Källa: CRU

Smältlön (TC) Realiserad smältlön (TC/PP) Smältlön- och raffi neringslön (TC/RC)

Realiserad smältlön- och raffi neringslön (TC/RC/PP)

* Oreviderade proformauppgifter för 2002 och 2003



Smältverkens tekniska och miljö mässiga standard stärker Bolidens konkurrenskraft.


BOLIDENS SMÄLTVERK 2006

Zinksmältverk Kopparsmältverk Blysmältverk

NYCKELTAL Kokkola Odda Rönnskär Harjavalta Bergsöe

Metallproduktion (ton)* 282 238 160 670 229 241 127 151 44 691

Antal medarbetare 685 385 813 449 101

Rörelseresultat (MSEK) 1 563 652 861 820 138

* Avser smältverkets huvudmetall

2007. Anodproduktionen förväntas öka med 30 procent och katodproduktionen med 20 procent. Vid sidan om ökad produktionska-pacitet omleder investeringen till en minskad energiförbrukning och lägre cash cost.

Produktionen av kopparkatoder ökade med 2 procent till 127 000 ton under 2006.

BERGSÖE

Smältverket Bergsöe, som ligger i södra Sverige, är en av Europas fyra största aktörer inom återvin-ning av blyprodukter.

Bergsöe tar varje år emot 4–5 miljoner kas-serade bilbatterier för återvinning till nya blytackor. Omkring 60 procent av produktio-nen säljs till batteriindustrin i Europa och res-terande del används för tillverkning av takplåt, båtkölar, strålningsskydd och balansvikter.

Bergsöe är marknadsledande i Norden när det gäller produktion av lödtenn till elektro-nik-, verkstads- och fordonsindustrin.

Under 2006 sjönk Bergsöes blyproduktion med 3 procent till 45 000 ton.


Boliden använder en unik och patenterad kaldoteknik i återvinningen.

Metaller kan i princip återvinnas hur många gånger som helst utan

att förlora några av sina specifi ka egenskaper. Därför är återvinnings-

material lika värdefulla som till exempel bruten zink eller koppar och

en självklar del av Bolidens verksamhet. I över 40 år har Boliden

arbe tat med återvinning, men det är först under senare tid som den

verkliga affärspotentialen har visat sig.

– Hit forslas 35 000 ton elektronikskrot varje år. Eftersom vi har

hanterat och återvunnit skrot så pass länge har vi haft tid att ut-

veckla sofi stikerade metoder för det, berättar Hans Henriksson, in-

köpsansvarig för återvinningsmaterial inom Affärsområdet Marknad

och pekar på anläggningen för återvinning, kaldougnen.

Boliden använder nämligen en unik – och patenterad – kaldoteknik

i återvinningen. Den möjliggör en effektiv och ren process där smält-

ningen efterföljs av gasrening, vilket ger god miljöprestanda med ett

minimum av emissioner. Styrkan i tekniken ligger i att plasten från

skrotet inte behöver rensas bort, utan används för att smälta metall-

erna i processen. Därför behöver inte heller någon ytterligare energi

tillsättas.

– Visst är kaldotekniken en konkurrensfördel för oss både ur kost-

nads- och miljöhänseende, men om Boliden vill befästa och utöka

försprånget som världsledande inom metallåtervinning kan vi inte nöja

oss med det, påpekar Hans Henriksson.

Den globala marknaden för elektronikskrot växer snabbt – och med

det även intresset för återvinning. Hittills har konkurrensen av tek-

niska skäl varit begränsad. För Boliden betyder återvinning idag tryg-

gad försörjning av råmaterial med god lönsamhet, samtidigt som

verksamheten är ett tydligt bidrag till miljön. Kapaciteten på 35 000

ton kan jämföras med den totala återvinningskapaciteten i Europa på

85 000–100 000 ton.

– Omkring 15 procent av kopparproduktionen, 50 procent av

guldproduktionen och 80 procent av allt zink som framställs vid Rönn-

skärsverken har sitt ursprung i återvunna material, så det är defi nitivt

en viktig insatsvara som stabiliserar råvarufl ödet till smältverken och

fungerar därför som en konjunkturutjämnare när tillgången på gruv-

koncentrat tryter.

Att återvinning nu ökar i betydelse kan förklaras av att mängden

skrot, exempelvis från tv-apparater och datorer, ökar kraftigt och har

Framtidens gruvor ligger i storstäderna

blivit ett uppmärksammat avfallsproblem i hela Europa. Samhället

ställer allt högre miljökrav och bidrag ges till dem som hanterar och

återvinner skrotet.

Den för närvarande viktigaste drivkraften är ett EU-direktiv från

2005 om så kallat WEEE-avfall. WEEE står för Waste Electrical and

Electronic Equipment och innebär att uttjänta elektronikprodukter,

som hushållsapparater och hemelektronik, nu måste omhändertas av

producenterna. Det ger också incitament att tillverka produkter som

är enklare att återvinna.

– Vi har börjat se effekter av WEEE-direktivet, och vi tror att det

ökade utbudet bara är en början, konstaterar Hans Henriksson.

Direktivet anger en insamling av elektronikåtervinning motsvarande

4 kg per capita. Sverige återvinner idag över 15 –16 kg per capita.

När marknaden nu växer vill Boliden förstås växa med den. Boliden

har också en strategisk inriktning mot ökad återvinning och avsikten

är att en fortsatt kraftfull satsning inom området ska säkerställa den

världsledande positionen.

– Vi brukar säga att framtidens gruvor ligger i storstäderna, vilket

för Bolidens smältverk handlar om tillgång på tiotusentals ton metall-

råvara till smältverken.

Utöver kasserade kretskort från IT-produkter och metallrika delar

från elektronikavfall har Boliden även hand om kopparskrot och annat

sekundärt metallmaterial. Dessutom omhändertar företaget restpro-

dukter innehållande koppar och zink från metall- och stål industrin.

Rönnskär är unikt med ett slaggfumingverk som kan hantera denna

typ av material. Totalt togs under 2006 emot omkring 125 000 ton

återvinningsmaterial på Rönnskär.

Under 2007 ska den pågående undersökningen om fortsatt ex-

pansion av återvinningskapacitet i Rönnskär slutföras. För närva-

rande utreds alternativ för expansion av återvinningskapaciteten för

elektronikskrot, som väntas mer än fördubblas.

– Återvinning är en konkurrensfördel för Boliden i alla led. Vi har

tekniken och vill gärna expandera verksamheten för att öka och få

stabilare råvarufl öden. Skrot kommer alltid att fi nnas där folk fi nns

och någon måste ta hand om det. Vi gör det gärna – det är både lön-

samt för Boliden, samhället och bra för miljön, sammanfattar Hans

Henriksson.

återvinnin

MARKNADAffärsområde Marknad ska skapa värden utanför de rent industriella processerna i Boliden genom att se och förverkliga affärsmöjligheter överallt där koncernen verkar. En mycket viktig uppgift är att driva Bolidens förändring från ”ledande producent” till ”ledande leverantör”.


Affärsområde Marknad

Ansvar för rollen som ”ledande leverantör”

Från 1 januari 2007 omorganiserades Boliden (se sidan 12), varvid det nya Affärs område Marknad övertog ansva-ret för en rad roller och funktioner, som tidigare varit integrerade inom gruvor och smältverk. Syftet med det nya af-färsområdet är att ta ett samlat grepp om koncernens alla fysiska och mone-tära fl öden och affärsrisker, samt att etablera en starkare marknads- och kundorientering i hela koncernen.

VERKSAMHETEN

Affärsområde Marknad ansvarar för alla kom-mersiella aspekter av Bolidens verksamhet och för alla interna och externa fl öden, inklusive kassafl ödena och de fysiska fl ödena av metall-råvara och färdiga produkter.

Ansvaret omfattar också utveckling av kundportfölj och kundrelationer samt affärs- och produktutveckling ur ett marknads- och kundperspektiv.

En mycket viktig uppgift är att i praktiken driva Bolidens förändring från ”ledande pro-ducent” till ”ledande leverantör.”

Verksamheten bedrivs i de två affärsenhe-terna zinkmarknad och kopparmarknad. Zinkmarknad har sammantaget 24 medar-betare på kontor i Rotterdam, Rönnskär, Stockholm och Leamington Spa samt vid stödfunktioner i Esbo, Karleby och Odda. Kopparmarknad består av 18 medarbetare på kontor i Rönnskär och Esbo samt vid stöd-funktionen i Björneborg.

VÄRDESKAPANDE UTANFÖR DE

INDUSTRIELLA PROCESSERNA

Affärsområdena Gruvor och Smältverk skapar värde genom en så effektiv produktion och rationell resursanvändning som möjligt. Gruv-koncentrat och metaller ska produceras till given kvalitet med lägsta möjliga kostnad. Affärsområde Marknad ska skapa värden utan-för de rent industriella processerna, bland annat genom att säkerställa att det fi nns ett mervärde i Bolidens leveranser och att löpande utveckla detta. Utan sådant mervärde skulle

kunderna i princip kunna köpa direkt från LME-lagren. Den prispremie som adderas till LME-priset ska spegla det mervärde som till-förs kunderna. Mervärden, som gör det möj-ligt för Boliden att få ut prispremier, innefattar bland annat:• Den höga, jämna produktkvaliteten.• De kundanpassningar av produkterna som

blivit Bolidens signum.• Den trygghet för kunden som ligger i att

Boliden kan garantera leveranser från smält-verken, bland annat genom integrerad pro-duktion.

• Den fl exibla smältverksteknologin som gör det möjligt att arbeta med orderstyrd pro-duktion.

• Bolidens process- och logistiklösningar, som möter kundernas behov av säkra leveranser just-in-time i syfte att minska kapitalbind-ningen.

• Bolidens hållbarhetsarbete, som genererar ”goda metaller”, vilket i allt högre grad efter-frågas av kundernas kunder.

OPTIMERING AV FLÖDENA

I VÄRDEKEDJAN

Affärsområde Marknad ska vidare skapa värde för Boliden genom att optimera fl ödena i förädlingskedjan, bland annat genom köp och försäljning på för koncernen mest gynn-samma villkor.

Bolidens integrerade affärsmodell bygger på en balanserad självförsörjning av metall-råvara. Även vid uppnådd intern balans köper Boliden stora volymer koncentrat externt för att försörja smältverken med metallråvara och för att vid varje tidpunkt optimera lönsam heten.

Bolidens zinksmältverk, som har avancerad och fl exibel teknik, kan effektivt förädla även metalliskt komplext råmaterial, varför det ofta kan vara lönsamt att sälja eget högvärdigt kon-centrat och samtidigt köpa in komplex och billigare råvara. Slutprodukten från Bolidens smältverk har ändå samma höga kvalitet.

På kopparsidan sker i stort ingen försälj-ning av egna koncentrat, medan inköpsvoly-men 2006 uppgick till 800 000 ton, motsva-rande tre fjärdedelar av råvaran i Bolidens smältverk. Större delen av det kopparkoncen-trat som Boliden köper in kommer från de

stora gruvorna i Sydamerika. Strategin är att 80–90 procent av råvaruförsörjningen av kop-par ska täckas in genom långsiktiga avtal, som ofta sträcker sig från 7 till 15 år. Resten av in-köpen sker genom korta kontrakt, som kan erbjuda olika kompletterande kvaliteter till ibland mycket gynnsamma villkor.

Boliden köper även in färdig zinkmetall som smälts om för att tillföras kundanpassade egenskaper.

OPTIMERING AV KASSAFLÖDENA

Alla Bolidens kassafl öden går genom Affärs-område Marknad och det innebär också att en stor del av koncernens affärsrisker ligger där.

Att komponera kund- och produktportföl-jerna på rätt sätt är avgörande för att optimera stabila kassafl öden, marginal och risknivå. Boliden eftersträvar hela tiden en försäljnings-mix som optimerar stora volymer standard-produkter. Dessa kan produceras kostnads-effektivt med mervärdesprodukter som har högre marginal men också högre produktions-kostnader. Jämna kassafl öden baserat på långa affärsrelationer och kontrakt med solida kun-der är plattformen för Bolidens intjäning.

Boliden säkrar alltid den prisrisk som är förknippad med hanteringstiden; risken för förändrade metallpriser från den tidpunkt koncentraten prissätts till dess att den färdiga metallen har prissatts hos kund.

En av affärsområdets främsta uppgifter är att säkerställa effektiva processer för styrning av kassafl ödena och hanteringen av risker.

OPTIMERING AV FYSISKA FLÖDEN

Affärsområde Marknad ansvarar också, till-sammans med koncernens inköpsorganisa-tion, för de omfattande transporterna av me-tallråvara från externa och interna leverantörer till Bolidens smältverk, liksom för uttranspor-ter till koncernens kunder.

En stor del av kostnadsmassan på Marknad avser transporter till kunder och därför är lo-gistiklösningarna viktiga för den totala lön-samheten, både när det gäller kostnadseffek-tiviteten och förmågan att bygga in mervärde i kundlösningarna. Under året har Boliden också tecknat långa fraktavtal för att säker-ställa leveranser till fördelaktiga villkor.

Från producent till leverantör –Ledarskap genom partnerskap

Ena dagen hos kunden i Tyskland. Den andra hos kunden i England.

Vid en hastig titt i Patrick Ammerlaans kalender blir det tydligt att

fl er resdagar symboliserar förändringen i hans arbetsvardag när

Boliden skiftar fokus från att vara producent till att bli leverantör.

Men det är mycket mer än så.

I slutet av 2006 beslöt Bolidens ledning att företaget ska gå från att

vara producent till att bli leverantör. På Arlanda fl ygplats – under en

mellanlandning – berättar Patrick Ammerlaan, chef för Bolidens för-

säljningsorganisation för zink med basen i Rotterdam, om vad denna

målsättning faktiskt innebär för zinkverksamheten och hur långt ar-

betet har kommit.

– Ytterst handlar det om att få kunden att vilja samarbeta med

Boliden. Det betyder att vi måste förstå varje kunds specifi ka situation

och översätta den till hur vi, utifrån våra förutsättningar, kan hjälpa

dem i deras verksamhet. På så sätt vill vi kunna erbjuda unika kund-

anpassade produkter och lösningar som kunderna inte kan få från

något annat håll, berättar han.

Vägarna för att nå dit är många. Pålitligheten är något som Patrick

fl era gånger återkommer till under vårt samtal.

– Det är så många delar som skapar en gedigen helhet. Det grund-

läggande är förstås att vi genom en integrerad verksamhet inom gruvor

och smältverk kan trygga metallförsörjningen, vilket de fl esta av våra

konkurrenter idag inte klarar av. Men pålitlighet skapas också genom

att vi arbetar tillsammans med våra kunder i team och ger dem tillgång

till våra smältverk för att de ska förstå våra arbetsmetoder. Öppenhet

i sig skapar förtroende, påpekar Patrick Ammerlaan med eftertryck.

Vidare har Boliden i sin nya roll som ledande leverantör inte satt

begränsningen av metallförsäljning till kund utifrån smältverkens

produktionskapacitet. Kunderna ska alltid få leverans. Därför kan

Boliden också köpa zinkmetall på marknaden som sedan anpassas i

enlighet med kundernas krav. Detta adderar också till helheten som

en pålitlig leverantör.

Traditionellt har Boliden fokuserat på sina produktionsprocesser,

medan utvecklingen av zinkprodukten har varit marginell. Men för några

år sedan märkte Patrick Ammerlaan förändringar i kundbeteendet.

– Det var tydligt hur kunderna började ställa högre krav på såväl

produkternas kvalitet och egenskaper som att de levererades i rätt

mängd vid rätt tidpunkt, berättar han.

Med Bolidens uttalade ambition att närma sig och förstå kunden

ökar också behovet av information om kundens egna processer. I detta

arbete har organisationen därför stärkts med tekniskt kunniga nyck-

elrekryteringar. Roger Pankert, med mångårig erfarenhet från zink-

branschen, är en sådan. Förutom inblick i kundernas verksamhet är

hans roll att ge teknisk rådgivning och att tillsammans med kunden

hitta lösningar där Bolidens produkter på bästa sätt kan användas i

deras processer.

– Det blir mycket problemlösning och involvering i kundens forsk-

ning och utveckling. Den här typen av kundsupport är nog den störs-

ta förändringen i vårt arbetssätt, kommenterar Patrick Ammerlaan

Rogers arbete.

Idag ligger fokus på legeringar. Ett exempel som Patrick Ammerlaan

framhåller är den nya zinkprodukten med nickel som Boliden lanse-

rade i slutet av förra året – och som kunderna har efterfrågat.

– Den nya zinkprodukten med nickellegering ger produkten för-

bättrade egenskaper som skapar konkurrensfördelar och minskar

kostnaden för kunderna, berättar Patrick Ammerlaan.

Men det handlar inte bara om att öka förståelsen för kunden. För

att hitta kundanpassade lösningar krävs också att Boliden har kontroll

över sina egna processer. Att säkerställa ett optimalt och jämnt pro-

duktionsfl öde av zink är verksamhetens ryggrad. Men det räcker inte.

Därför har zinkorganisation gjort tydliga ansträngningar för att göra

informations- och logistikfl ödet effektivare.

– Under året har vi fortsatt att arbeta för att skapa ett robust lo-

gistiksystem, vilket vi också har nått framgångar med. Det viktigaste

framsteget är nog de långa fraktavtalen vi har tecknat och som säker-

ställer leveranser i tid – samtidigt som vi minskar kostsamma lager,

berättar Patrick Ammerlaan.

– Det kan låta enkelt att bara säga att vi måste få kontroll över vår

produktion och leverans samt att öka fl exibiliteten, men det är vad

varje aktör i branschen dagligen brottas med. Situationen ställs också

på sin spets i rådande marknadsläge där europeiska kunder inte alltid

får den mängd zink de efterfrågar. Om vi genom effektivitet i och

kontroll över våra egna processer – och ett nära partnerskap med

kunden – kan bli en pålitlig leverantör på marknaden blir vi också

industrins självklara metallpartner. Och som bekant är det dit vi på

Boliden har ställt siktet, påminner Patrick Ammerlaan innan han

skyndar vidare mot nästa fl yg och nästa kund.

artnerskap


”Kopparpendeln” är exempel på en av Bolidens lösningar, ett tåg som går mellan smältverket i Rönnskär och Finspång och Helsingborg, med kopparkatoder söderut och återvinnings-material som returtransport norrut.

I allt högre grad handlar det om att kunna leverera rätt kvantitet av rätt kvalitet vid rätt tidpunkt. För att möta dessa krav har Boliden utvecklat logistiklösningar med lagerhållning och just-in-time-leveranser som idag är en av koncernens främsta konkurrensfördelar.

KUND-, AFFÄRS- OCH

PRODUKTUTVECKLING

För att säkra målet ”metallpartner i världsklass” krävs en omfattande satsning på kund och af-färs- och produktutveckling. Affärs område Marknad ansvarar för alla externa kundrela-

tioner och spelar därför en huvudroll i Bolidens skifte från producent till leverantör.

Zinkkunderna utgörs volymmässigt fram-för allt av stora europeiska stålverk. När det gäller koppar domineras kundbilden av så kallade tråddragare som i sin tur är underleve-rantörer till elektronikindustrin.

Genom att se och förstå vad kunderna och deras kunder vill ha, och ta fram erbjudanden som möter behoven, ska Boliden kunna knyta kunderna närmare. Det faktum att Bolidens produkter, i synnerhet koppar, är och förblir bulkvara gör kundlojaliteten extra viktig. Vi måste leverera något som skapar mervärde. Det kan exempelvis vara anpassning av generella pro dukter till specifi ka kundbehov, kund driven produkt utveckling, lösningar för logistik och materialhantering och tekniskt kundstöd.

Boliden har också kommit mycket långt när det gäller ren produktutveckling med kund-behoven som utgångspunkt. På zinksidan är vi idag världsledande när det gäller att ge me-tallen nya egenskaper, som både stärker den i konkurrensen med andra metaller och mate-rial på sina gängse användningsområden – och öppnar helt nya användningsområden.

Affärsområde Marknad

Kraftkablar med spänning och kvalitet

Kundens kund. Det är vad ABB – en av världens ledande kabeltill-

verkare – är till Boliden. Företaget har tillverkat kraftkabel sedan

slutet av 1800-talet och har idag sina produkter spridda över hela

världen. Tillgången på högkvalitativ koppar är en grundläggande

förutsättning för ABB:s kabelverksamhet.

ABB-enheten High Voltage Cables (HVC) ingår i ABB:s division Power

Systems. Enheten levererar kabel till nätoperatörer, elbolag, större

industrier, projekteringsföretag och infrastrukturutvecklare.

– Våra kablar används för tillförlitlig och miljövänlig överföring av

kraft, exempelvis mellan länder, från havsbaserade vindkraftparker

till land, från land ut till oljeplattformar eller för att transportera kraft

till byar och städer, förklarar Hans-Åke Jönsson, platschef för ABB:s

kabelfabrik HVC i Karlskrona.

ABB:s kraftkablar möjliggör elöverföring exempelvis mellan Estland

och Finland, Sverige och Polen, Sverige och Tyskland och inom kort

även Norge och Holland. Enheten står också bakom världens längsta

landkabel, den 180 kilometer långa Murraylink, mellan australiska

delstaterna Victoria och South Australia. I Karlskrona tillverkar ABB

HVC högspänningskabel för land- och sjöapplikationer.

– En kabel ska fungera utan störningar i fl era årtionden, vilket

kräver yttersta kvalitet på varje ingående komponent. Det innebär att

vi och våra kunder måste ställa höga krav på våra produkter.

Elektrolytiskt ren koppar är naturligtvis grunden för vår verksamhet,

säger Hans-Åke Jönsson.

Tillgången på högkvalitativ koppar är alltså en förutsättning.

Elektrokoppar, en av Nordens ledande tillverkare av valstråd, och en

av Bolidens största kunder, är huvudleverantör av kopparvalstråd till

ABB HVC. Parterna har under årens lopp utvecklat ett kvalitetssam-

arbete där de tillsammans tar fram produkter som motsvarar mark-

nadens krav.

– Vi har en lång gemensam historia och arbetar aktivt för att uppnå

kostnadsfördelar. Vår produktionsutveckling kan handla om allt från

att byta tejp för att fästa trådar på spolarna till att vi investerar för att

lösa en ny kabelkonstruktion. I slutänden handlar det dock om att

anpassa våra verksamheter så att båda vinner på det, konstaterar

Hans-Åke Jönsson.

Med kundorderstyrda leveranser och stora volymsvängningar be-

höver ABB HVC fl exibla leveranser i rätt tid och rätt kvalitet.

– Utan fungerande leveranser står vår ledartillverkning stilla.

Elektrokoppar förser oss med valstråd fl era gånger i veckan – både

punktligt och med våra kvalitetskrav. Men i grunden är vi helt och hål-

let beroende av tillgången på koppar. Så länge Elektrokoppar har till-

gång till kopparkatoder, kan de göra valstråd enligt våra materialspe-

cifi kationer och leverera i tid, säger Hans-Åke Jönsson och fortsätter:

– Vi vet hur viktig Boliden är för Elektrokoppars försörjning av kop-

parkatoder. Och vi har fått den uppfattningen att Boliden är en stabil

leverantör med ett bra logistiskt fl öde till Elektrokoppar.

kundens kund


100 000

200 000

300 000

400 000

ANTALSEK

20

40

60

80

100

120

140160180

02 03 04 05 06 07

Aktien

10

Omsatt antal aktier 1000-tal (inkl efteranm.)OMX Stockholm PI

Aktien

Bolidenaktien

Bolidenaktien utvecklades starkt under 2006. Aktiekursen steg med 171 procent och aktieomsättningen mer än tredubb-lades vilket resulterade i att Boliden-aktien blev den tredje mest omsatta aktien på Stockholmsbörsen.

Bolidenaktien är noterad på Stockholmsbör-sens Large Cap-lista. Handel sker också på Torontobörsen där aktien är sekundärnoterad. Aktien fi nns numera med i ett fl ertal inter-nationella index så som, OMXS-30, DJ Stoxx 600 och MSCI Sweden.

HANDEL OCH KURSUTVECKLING

Under 2006 mer än tredubblades omsättning-en av Bolidenaktier på Stockholmsbörsen till 1 993 (588) miljoner aktier till ett värde av 261 (22,2) miljarder kronor. Omsättningshastig-heten ökade till hela 685 (207) procent och i genomsnitt omsattes 7,9 (2,3) miljoner Boliden-aktier per handelsdag. En handelspost i Boli-den uppgår till 50 (200) aktier.

Sista betalkurs 2006 för Bolidenaktien var 176 kronor vilket motsvarar ett börsvärde på 50,9 (18,8) miljarder kronor vid årsskiftet. Bolidens aktiekurs steg med hela 171 (129) procent under året från 65 kronor i början av året till 176 kro-nor per aktie i slutet av året. Bolidenaktien ingår i Stockholmsbörsens bransch index SX15 Material, vilket noterade en uppgång på 43 (22) procent under 2006. Under samma period noterade Stockholmsbörsens index OMX Stockholm PI en uppgång på 24 (33) procent. Högsta betalkursen var 177,5 kronor (29/12) och lägsta noteringen var 62,75 kronor (2/1).

ÄGARFÖRHÅLLANDEN

De största aktieägarna i Boliden var den 28 februari 2007 AMF (5,74 procent), Barclays (5,14 procent), SEB fonder (3,22 procent), Swedbank Robur fonder (2,85 procent) och Handelsbanken fonder (2,38 procent). Det utländska ägandet uppgick till cirka 48 (50) procent av aktiekapitalet. Den högsta andelen av de utlandsregistrerade ägarna fi nns i Stor-britannien med 18,4 procent och USA med 11,4 procent.

UTDELNING OCH INLÖSEN AV AKTIER

Bolidens utdelningspolitik är att cirka 1/3 av nettoresultatet ska delas ut över en konjunktur-cykel. Styrelsen har föreslagit en utdelning till aktieägarna på 4 (2) kronor per aktie för 2006. Utdelningen motsvarar cirka 18 (28) procent av vinsten per aktie och direktavkastning på 2,3 (3,1) procent per aktie räknat på Bolidens aktiekurs vid utgången av året. Vidare har styrelsen även föreslagit ett obligatoriskt inlö-senförfarande om 12 kronor per aktie. Utdel-ningen inklusive inlösen motsvarar cirka 74 procent av vinsten per aktie och en direktav-kastning på 9,1 procent per aktie räknat på Bolidens aktiekurs vid utgången av året.

AKTIEÄGARINFORMATION

På Bolidens webbplats, www.boliden.com, fi nns fortlöpande information om Boliden, utvecklingen för Bolidenaktien, metallpriser och valutor, ekonomisk information samt kontaktuppgifter.

KURSUTVECKLINGFÖLJANDE FÖRETAG BEVAKAR OCH ANALYSERAR BOLIDEN:

ABG Sundal Collier

Carnegie

Credit Suisse First Boston

Deutsche Bank

Erik Penser

Evli Bank

Hagströmer & Qviberg

Handelsbanken Capital Markets

JP Morgan

Kaupthing Bank

SEB Enskilda

Swedbank Markets

UBS

Öhman Fondkommission


Aktien

NYCKELTAL PER AKTIE

SEK (om inte annat anges) 2006 2005 2004 20033) 20023)

Eget kapital1)

Före utspädning 55,58 35,55 31,51 36,25 30,18

Efter utspädning 55,59 35,50 31,46 36,16 30,05

Resultat1)

Före utspädning 21,66 7,07 4,98 0,12 1,54

Efter utspädning 21,66 7,06 4,97 0,12 1,53

Kassafl öde 5,80 2,23 -2,06 5,67 –0,16

Utdelning 4,002) 2,00 – – –

P/E tal, ggr1) 8,13 9,19 5,70 258,00 7,54

Aktiekurs1)

Årshögsta 177,50 65,00 31,10 31,12 39,75

Årslägsta 62,75 26,70 24,60 11,61 7,66

Vid årets slut 176,00 65,00 28,40 30,96 11,61

Börsvärde, MSEK 50 944 18 810 8 219 6 461 1 236

Omsättningshastighet, %1) 685,00 207,00 180,00 73,00 33

Antal aktieägare 87 1694) 80 755 70 091 72 448 72 717

1) Omarbetat efter emissionseffekt.2) Bolidens styrelse föreslår årsstämman en utdelning om 4 kronor per aktie3) 2002–2003 är ej omarbetad för IFRS4) Per 28 februari 2007


Aktien

ÄGARSTRUKTUR 28 FEBRUARI 2007

Namn Aktier Andel %

Utländska förvaltare 53 575 054 18,51

AMF 16 626 500 5,74

Barclays 14 879 780 5,14

SEB fonder (inkl Gamla Livförsäkringsbolaget) 9 324 106 3,22

Swedbank Robur fonder 8 263 455 2,85

Handelsbanken fonder 6 887 516 2,38

Afa Försäkring 6 881 613 2,38

Fjärde AP-fonden 6 744 750 2,33

Skandia 5 173 822 1,79

Nordea fonder 4 402 553 1,52

Odin gruppen 3 508 384 1,21

Första AP-fonden 3 300 150 1,14

Andra AP-fonden 3 278 514 1,13

Folksam-KPA-Förenade Liv 2 866 986 0,99

De största aktieägarna totalt 145 713 183 50,33

Övriga aktieägare 143 743 986 49,67

Totalt 289 457 169 100,00

FÖRDELNING AV AKTIER 28 FEBRUARI 2007

ANTAL AKTIEÄGARE

ANDEL AV ANTAL AKTIEÄGARE %

ÄGER ANTAL AKTIER

ANDEL AV AKTIE-KAPITALET, %

1 – 1 000 78 245 89,76 18 095 479 6,25

1 001 – 5 000 7 013 8,05 16 367 645 5,65

5 001 – 10 000 856 0,98 6 509 267 2,25

10 001 – 50 000 644 0,74 13 775 926 4,76

50 001 – 100 000 121 0,14 8 745 871 3,02

100 001 – 290 0,33 225 962 981 78,07

Totalt 87 169 100 289 457 169 100


KONCERNENS VERKSAMHET

Boliden är ett integrerat gruv- och smältverksbolag med basmetallerna zink och koppar som främsta produkter. Andra viktiga metaller är bly, guld och silver.

Verksamheten är inriktad på de första förädlingsstegen inom värde-kedjan: prospektering, gruvbrytning, anrikning, smältning och raffi -nering med återvinning som en viktig, kompletterande del. Boliden är en av de ledande leverantörerna av zink och koppar i Europa, med en betydande marknadsposition även globalt.

Affärsmodellen med integrerade gruv- och smältverksverksamheter, där en betydande del av smältverkskapaciteten täcks av metallkoncen-trat från egna gruvor, möjliggör en hög och jämn produktkvalitet och leveranstrygghet samt tryggar ett högt kapacitetsutnyttjande.

Under 2006 bedrevs verksamheten i affärsområdena Gruvor, Zink-smältverk och Kopparsmältverk, men indelas sedan 1 januari 2007 i affärsområdena Gruvor, Smältverk och Marknad. Förändringen syftar till att öka konkurrenskraften genom att ytterligare stärka synergierna mellan koncernens smältverk och öka fokus på marknadsfrågor avse-ende huvudprodukterna zink och koppar. För att bättre överensstämma med den operativa organisationen segmentredovisas Bolidens verksam-het från och med årsredovisning 2006 i Affärsområde Gruvor och Af-färsområde Smältverk, jämfört med tidigare Produktsegment Zink och Produktsegment Koppar.

I Affärsområde Gruvor ingår verksamheten vid koncernens åtta gruvor, varav en ligger i Aitik, fyra i Bolidenområdet och två i Garpenbergområdet i Sverige samt en i Tara i Irland. Gruvproduktionen utgörs i huvudsak av zink-, koppar- och blykoncentrat, med innehåll av guld och silver.

Affärsområde Smältverk omfattar verksamheten vid zinksmältver-ken Kokkola i Finland och Odda i Norge samt kopparsmältverken Harjavalta i Finland och Rönnskär i Sverige. Dessutom ingår verksam-heten vid blysmältverket Bergsöe i Sverige. Smältverksproduktionen består huvudsakligen av zink- och kopparmetall, men också bly, guld och silver samt aluminiumfl uorid.

Transaktioner mellan affärsområden, i huvudsak bestående av me-tallkoncentrat, sker på marknadsmässiga villkor.

MARKNADSUTVECKLING

Den globala ekonomiska utvecklingen var fortsatt stark under 2006. Tillväxttakten i industriproduktionen ökade till 5,1 procent (3,5), vilket medförde en fortsatt stark efterfrågan på Bolidens huvudprodukter zink och koppar.

Den globala konsumtionen av zink ökade med 6,4 procent till 11,3 miljoner ton, samtidigt som zinkproduktionen ökade 6,5 procent till 10,7 miljoner ton. Kina bidrog i hög grad till både konsumtions- och produktionsökningen. Zinklagren på London Metal Exchange (LME) sjönk under 2006 och motsvarade vid utgången av året 2,9 dagars glo-bal konsumtion. Snittpriset på zink steg med 137 procent till 3 273 per ton på LME under 2006. Spotsmältlönerna för zink steg marginellt, medan realiserade kontraktsmältlöner ökade kraftigt som en följd av det höga zinkpriset.

Den globala konsumtionen av koppar ökade med 3,4 procent till 17,5 miljoner ton, samtidigt som kopparproduktionen ökade med 5,6 pro-cent till 17,5 miljoner ton. Liksom för zink låg Kina bakom betydande delar av konsumtions- och produktionsökningarna. Kopparlagren på LME förblev på historiskt låga nivåer för att vid utgången av 2006

motsvara 4 dagars global konsumtion. Snittpriset på koppar steg med 83 procent till 6 731 dollar per ton på LME under 2006. Spotsmält-lönerna för koppar ökade med 12 procent, samtidigt som det höga koppar priset medförde en större ökning för realiserade kontraktsmält-löner.

Även prisutvecklingen för Bolidens övriga metaller var god under året.

Under 2006 noterades endast mindre förändringar mellan Bolidens huvudvalutor SEK, USD, EUR och NOK.

FINANSIELLA MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE

Bolidens långsiktiga fi nansiella mål har fastställts mot bakgrund av basmetallindustrins cyklikalitet och kapitalintensitet. Avkastningen på sysselsatt kapital ska överstiga 10 procent över en konjunkturcykel och nettoskuldsättningsgraden ska vara cirka 40 procent.

För helåret 2006 uppgick Bolidens avkastning på sysselsatt kapital till 52 (20) procent. Boliden var vid utgången av året skuldfritt, jämfört med en nettoskuldsättningsgrad på 54 procent vid motsvarande tid-punkt 2005.

VIKTIGA HÄNDELSER

Ökad malmbas i samtliga gruvområden

Av malmreservsberäkningarna per den 1 januari 2007 framgår att den gruvnära prospekteringen har lett till ökad malmbas i koncernens samt-liga gruvområden.

Ökad nickelsmältning i Harjavalta

I februari tecknade Boliden ett avtal med företagen Inco Limited och OM Group Inc. (OMG) om förädling av nickelkoncentrat vid smält-verket Harjavalta. Under avtalet, som löper över tre år med start från juli 2006, kommer årligen totalt 240 000 ton nickelkoncentrat att förädlas.

Refinansiering av banklån

I maj genomförde Boliden en refi nansiering av banklån om 600 MEUR. Det nya låneavtalet löper på fem år med option på upp till två års för-längning och har bättre villkor än tidigare bankavtal om 840 MEUR.

Beslut om investering i Aitik

Bolidens styrelse beslutade i slutet av oktober att godkänna en investe-ring på 5,2 miljarder kronor i en fördubbling av malmproduktionen från 18 till 36 miljoner ton vid koppargruvan Aitik.

Beslut om nya affärsområden

I november fattades beslut om omorganisation för att öka Bolidens konkurrenskraft. Affärsområdena Zinksmältverk och Kopparsmält-verk sammanförs till Smältverk, samtidigt som Affärsområde Marknad bildas. Organisationsförändringen trädde i kraft 1 januari 2007.

Beslut om fördubblade satsningar i prospektering

Under 2007 ökar Boliden satsningar i prospektering till 300 MSEK, från 162 MSEK under 2006. I slutet av 2006 inleddes därför ett omfat-tande rekryteringsprogram av geologer och tekniker.

Förvaltningsberättelse



FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER OCH RESULTAT

Bolidens försäljningsintäkter steg till 35 213 (20 441) MSEK under 2006. Rörelseresultatet (EBIT) ökade till 8 522 (3 069) MSEK. Intäkts ökningen och förbättringen av rörelseresultatet beror i huvudsak på förbättrade metallpriser, jämfört med året innan.

Priser och villkor förbättrade resultatet med 6 518 MSEK, samtidigt som volymutvecklingen påverkade rörelseresultatet negativt med 339 MSEK. Resultatökningen dämpades också av ökade kostnader, som exklusive energi uppgick till 4 procent, jämfört med 2005.

Lagerresultatet, som styrs av metallprisförändringar, uppgick till 536 (573) MSEK för helåret 2006.

Resultatet efter fi nansiella poster ökade till 8 313 (2 812) MSEK. Finans-nettot var –209 (–257) MSEK, med en positiv påverkan från lägre skuld-sättning och förbättrade lånevillkor. Resultatutvecklingen förbättrade avkastningen på sysselsatt kapital till 52 (20) procent.


Försäljningsintäkterna inom Gruvor steg till 7 261 (4 642) MSEK under 2006. Rörelseresultatet (EBIT) ökade till 3 010 (1 117) MSEK. Priser och villkor bidrog positivt med 2 985 MSEK.

Investeringarna uppgick till 1 065 (934) MSEK, varav 571 (372) MSEK avsåg investeringar i maskiner och andra tekniska anläggning-ar, 152 (147) MSEK gråbergsavrymning i Aitik, 272 (394) MSEK tillred-ning under jord, samt 70 (21) MSEK i övriga investeringar.

Produktionen av zink i koncentrat sjönk med 4 procent under 2006. I Bolidenområdet var produktionen av i stort sett samtliga metaller lägre, medan Garpenberg ökade produktionen av samtliga metaller. I Tara ökade volymen anrikat tonnage jämfört med föregående år, men lägre halter i den brutna malmen gav lägre metallproduktion.

Produktionen av koppar i koncentrat var i stort oförändrat, något högre i Aitk med stabil produktion men med lägre halter i den brutna malmen och något lägre produktion i Bolidenområdet.

Guldproduktionen ökade till följd av såväl bra anrikad produktion som högre halter.

MSEK 2006 2005 Förändring (%)

Försäljningsintäkter 7 261 4 642 56

EBITDA 3 553 1 621 119

Avskrivningar 543 504 8

EBIT 3 010 1 117 169

Investeringar 1 065 934 14

Sysselsatt kapital 4 392 4 120 7

METALLPRODUKTION

2006 2005 Förändring (%)

Zink (ton) 327 643 341 532 –4

Koppar (ton) 86 824 86 929 0

Bly (ton) 48 778 49 413 –1

Guld (kg) 4 510 4 471 1

Silver (kg) 211 640 226 114 –6


Försäljningsintäkterna inom Smältverk steg till 37 514 (20 862) MSEK under 2006. Rörelseresultatet (EBIT) ökade till 5 652 (2 210) MSEK. Resultatförbättringen är i huvudsak en följd av ett positivt bidrag från priser och villkor som också innefattar ett lagerresultat i processlagren om 536 (573) MSEK.

Investeringar uppgick till 782 (402) MSEK, varav 497 (271) MSEK avsåg investeringar i maskiner och andra tekniska anläggningar, 191 (60) MSEK pågående nyanläggningar, samt 94 (71) MSEK i övriga investeringar.

Produktionen av zinkmetall ökade med 2 procent under 2006. Vid Kokkola låg zinkproduktionen på oförändrad nivå jämfört med 2005. Produktionsnivåerna i Odda ökade med 6 procent, med intrimningen av den nya direktlakningen som viktig förklaring.

Även produktionen av kopparmetall ökade med 2 procent. Både Harjavalta och Rönnskär ökade kopparproduktionen. Blyproduktio-nen vid Bergsöe minskade marginellt jämfört med 2005.

MSEK 2006 2005 Förändring (%)

Försäljningsintäkter 37 514 20 862 80

EBITDA 6 417 2 965 116

Avskrivningar 765 755 1

EBIT 5 652 2 210 156

Investeringar 782 402 95

Sysselsatt kapital 14 474 13 328 9

METALLPRODUKTION

2006 2005 Förändring (%)

Zink (ton) 442 908 433 189 2

Koppar (ton) 356 392 347 707 2

Bly (ton) 25 548 26 922 –5

Blylegering (ton) 44 691 45 838 –3

Guld (kg) 19 693 20 439 –4

Silver (kg) 414 402 468 630 –12

Aluminiumfl uorid (ton) 28 762 30 484 –6

KASSAFLÖDE, FINANSIERING OCH INVESTERINGAR

Kassafl ödet från den löpande verksamheten uppgick till 8 010 (2 540) MSEK under 2006. Förbättringen förklaras i huvudsak av det ökade resultatet. Investeringarna uppgick till 1 847 (1 337) MSEK, varav under-hållsinvesteringarna utgjorde 1 379 MSEK och expansionsinvest-eringarna 468 MSEK.

Under året amorterades skulder med netto 4 016 (912) MSEK.Kapitalbindningen i lager och kundfordringar steg under 2006,

främst till följd av ökade metallpriser.

PROSPEKTERING

Under 2006 satsade Boliden 162 (149) MSEK i prospektering. Bland annat diamantborrades cirka 100 000 meter samtidigt som 950 meter ort drevs. Den gruvnära prospekteringen fortsatte att prioriteras. I Sverige har gruvnära prospektering framför allt bedrivits vid Kristine-bergsgruvan i Bolidenområdet samt Garpenbergområdet. I Irland under söktes potentialen för ytterligare fynd i närheten av nuvarande kända malmområden.



Omkring en tredjedel av investeringarna gick till fältprospektering, i huvudsak efter basmetaller och guld i Skelleftefältet samt basmetaller i Dorotea, Norrbotten, Bergslagen i Sverige. På Irland bedrevs fält-prospektering främst i Meath- och Limerickområdena.

Under 2006 ansökte Boliden om 62 nya undersökningstillstånd samtidigt som 52 nya tillstånd erhölls.

FINANSIELL STÄLLNING

Bolidens fi nansiella ställning förbättrades kraftigt och vid utgången av 2006 var bolaget skuldfritt. Vid motsvarande tidpunkt 2005 var netto-skulden 5 526 MSEK och nettoskuldsättningsgraden 54 procent. Soli-diteten uppgick till 60 (45) procent.

Marknadsvärderingen av valuta- och metallprissäkringar ökade under 2006 det egna kapitalet med 124 MSEK.

Per den 31 december 2006 uppgick den genomsnittliga löptiden i Bolidens skuldportfölj till 6,64 år. Den genomsnittliga räntenivån var vid samma tidpunkt 4,09 procent. Vid utgången av året uppgick Bolidens betalningsberedskap, i form av likvida medel och outnyttjade bindande krediter, till 8 826 MSEK.

RISKHANTERING

Risktagande och riskhantering är en naturlig del av all affärsverksam-het. Boliden har en centraliserad fi nansfunktion som ansvarar för att identifi era, bedöma och hantera fi nansiella risker. Arbetet bedrivs i enlighet med den av styrelsen fastslagna fi nanspolicyn. Läs mer om fi nansiell riskhantering på sidan 83, not 18.

I fi nansfunktionens huvuduppgifter ingår också att stödja ledning och operativa enheter. Affärsområde Marknad hanterar merparten av Bolidens interna och externa material- och kassafl öden och i ansvaret ingår att löpande informera fi nansfunktionen om det aktuella läget. Marknad informerar fi nansfunktionen om de verksamhetsrelaterade fl ödena, som sedan hanteras i enlighet med fi nanspolicyn för att mini-mera risken för effekter från förändrade metallpriser, smält- och raffi -neringslöner samt valutor.

Valutor

Boliden har huvudsakligen kostnader i svenska kronor, euro och norska kronor, samtidigt som intäkterna till största delen är i amerikanska dollar. Utvecklingen av den amerikanska dollarkursen har således en väsentlig inverkan på koncernens resultat. Bolidenkoncernens valuta-termins- och valutaoptionssäkringar per den 31 december 2006 framgår av not 20.

Metallpriser, smält- och raffineringslöner

Förändringar i metallpriser och smält- och raffi neringslöner har en väsentlig inverkan på Bolidens resultat. Basmetallpriserna sätts dagligen på London Metal Exchange (LME), medan priset på ädelmetaller fast-ställs av London Bullion Market Association (LBMA).

Priserna på Bolidens basmetaller koppar, zink och bly grundar sig på ett antal faktorer. Den viktigaste långsiktiga faktorn är föränd-ringar i utbud och efterfrågan från industrin, men även fi nansiella aktörers aktiviteter har stor inverkan på priset.

Politiska faktorer har en större inverkan på prissättningen av ädel-metallerna guld och silver.

Behandlingslöner, som för basmetaller består av smält- och raffi ne-ringslöner, är de huvudsakliga ersättningskomponenterna för smält-

verkens förädling till metaller. De förhandlas årligen av de stora aktör-erna inom gruv- och smältverksindustrin och fungerar som ”benchmark” för mindre aktörer, medan vissa transaktioner med kon-centrat sker till spotpris.

Löpande i koncernens verksamhet uppkommer metallprisrisk ge-nom att smältverksprocessen kräver råvaror i processlager. Risken består i att råvaror prissätts från gruvor vid ett tillfälle och prissätts i förädlad form till kund vid ett annat. Då metallpriserna kan förändras mellan inköps- och försäljningstillfälle kan prisdifferenser påverka resultatet. Tidsskillnaden säkras alltid av så kallad off set hedge.

Energi

Boliden är genom sin energiintensiva gruv- och smältverksdrift utsatt för risker förknippade med prisförändringar på energi. I den utsträck-ning energiprisrisken inte är säkrad med derivatkontrakt eller direkta leveranskontrakt med prisbindning kommer prisförändringar på energi-marknaden att ha en direkt påverkan på koncernens resultat.

VALUTOR, METALLPRISER OCH SMÄLTLÖNER UNDER 2006

Valutakurs (genomsnitt) 2006 2005

Förändring (%)

USD/SEK 7,38 7,48 –1

EUR/USD 1,25 1,24 1

EUR/SEK 9,25 9,28 0

USD/NOK 6,41 6,45 –1

Metallpriser (genomsnitt LME/LBMA) 2006 2005

Förändring (%)

Zink (USD/ton) 3 273 1 382 137

Koppar (USD/ton) 6 731 3 684 83

Bly (USD/ton) 1 287 976 32

Guld (USD/oz) 604 445 36

Silver (USD/oz) 11,55 7,31 58

Smält- och raffi neringslöner (europeiska benchmarkpriser) 2006 2005

Förändring (%)

Zink

Smältlön (TC) base 1 400 USD/ton +14/–12%

128

Smältlön (TC) base 1 000 USD/ton +16/–14%

126

Koppar

Smältlön (TC) USD/ton 95 85 12

Raffi neringslön (RC) USc/lb 9,5 8,5 12

Bly

Smältlön (TC) base 750 USD/ton +15%

149

Smältlön (TC) base 500 USD/ton +10/–10%

125

Källa CRU.



FÖRÄNDRING I VALUTAKURSER, METALLPRISER

SMÄLT- OCH RAFFINERINGSLÖNER

I tabellen nedan lämnas en uppskattning av helårseffekterna av föränd-ringar i metallpriser, valutakurser och smältlöner (TC/RC) på Bolidens rörelseresultat för helåret 2007. Uppskattningen baseras på genomsnitt-liga metallpriser, valutakurser och behandlingslöner för fjärde kvar talet 2006 samt planerade produktionsvolymer för 2007.

Valutakurser Metallpriser Smältlöner

Förändring av USD +10%

Resultat-effekt MSEK

Förändring av metall-priser+10%


Resultat-effekt MSEK,

inkl hedge

Förändring av smält löner +10%


USD/SEK 870 Zink 1 130 1 130 TC Zink 105

EUR/USD 700 Koppar 320 35TC/RC Koppar 90

USD/NOK 200 Bly 80 42 TC Bly -5

Guld 60 2

Silver 70 29

Nickel 0 0

HÅLLBAR UTVECKLING

Medarbetare

Vid utgången av 2006 uppgick medelantalet anställda i Boliden till 4 519 (4 530) personer, vilket är 11 personer färre jämfört med helåret 2005.

Sjukfrånvaron låg på 5,0 (5,3) procent. Bolidens mål är att sjukfrån-varon inte ska överstiga 4,8 procent vid utgången av 2008.

Olycksfallsfrekvensen låg under helåret 2006 på 11,2 (11,9). Boliden har antagit en nollskadefi losofi vad gäller olycksfall.

MILJÖ

Bolidens verksamhet inom gruvor och smältverk påverkar miljön genom användning av mark, förbrukning av råvaror, energi och kemikalier, utsläpp till luft och vatten, buller och vibrationer samt uppkomst och hantering av avfall. Koncernens verksamheter omfattas av miljölag-stiftningar och regleringar i Sverige, Finland, Norge, Irland samt i tillämpliga avseenden även EU-gemensamma regelverk rörande bland annat avfallshantering, kemikalier och utsläpp av koldioxid. På grund av begränsade mängder koldioxidutsläpp har Boliden tilldelats små kvantiteter utsläppsrätter och endast två av Bolidens anläggningar, Bergsöe och Rönnskär, omfattas av systemet med utsläppsrätter.

I december 2006 antog EU den föreslagna nya kemikalielagstift-ningen REACH, med ikraftträdande den 1 juni 2007. REACH innebär bland annat att ett tydligt ansvar läggs på industrin för att ta fram data, registrera och göra riskbedömningar avseende de kemiska ämnen som används. EU antog under 2006 det nya direktivet om avfall från utvin-ningsindustrin, som bland annat omfattar gruvavfall. Direktivet skall vara genomfört i nationell lagstiftning senast den 1 maj 2008. Direk tivet kommer att påverka gruvindustrins hantering av avfallsfrågor.

Bolidens verksamheter inom gruvor och smältverk har under 2006 bedrivits inom ramen för gällande tillstånd och respektive lands miljö-lagstiftning, med undantag för ett oljeläckage i juni vid kopparsmält-verket Harjavalta, Finland, till ett närbeläget vattendrag. Reningen av det berörda området avslutades under året.

Boliden har under året bedrivit efterbehandlinsgarbetet för avslutade verksamheter i enlighet med gällande efterbehandlingsplaner. Reserveringar görs löpande för kostnader för framtida efterbehandling.

För att säkerställa åtagandena inom miljöområdet och minska kon-cernens miljöpåverkan arbetar Boliden med både lokala och koncern-övergripande mål, riktlinjer och ledningssystem. Inom Affärsområde Smältverk är samtliga smältverk utom Rönnskär certifi erade enligt miljöstandarden ISO 14001. Certifi eringen av Rönnskär kommer att fullföljas under första halvåret 2007. Under 2006 påbörjades införandet av miljöledningssystem enligt denna standard inom Affärsområde Gruvor. Under tredje kvartalet 2006 infördes certifi erade energiled-ningssystem i Aitik, Bolidenområdet, Garpenberg och Rönnskär. Det innebar att sex av Bolidens nio enheter hade certifi erade energilednings-system vid utgången av året. Målet är att samtliga enheter ska ha energi-ledningssystem vid utgången av 2008.

I juni 2006 lämnade Boliden in en ansökan om tillstånd till ökad produktion vid Garpenbergsgruvan.

I november 2006 lämnade miljööverdomstolen tillstånd för Boliden att bygga det så kallade Hötjärnsmagasinet i anslutning till företagets gruvor i Bolidenområdet i Sverige. Ärendet låg vid utgången av året hos Miljödomstolen för fastställande av villkor om bland annat utsläpp till vatten och efterbehandling.

I december 2006 lämnades en ansökan in till Miljödomstolen om miljötillstånd för expansionsprojektet vid företagets koppargruva Aitik.


MEDARBETAREANTAL, TOTALT 4 519

■ Sverige 2 291

■ Finland 1 138

■ Irland 678

■ Norge 385

■ Övriga länder 27


BOLIDENS METALLPRISSÄKRINGAR 2007–2009 FÖR KOPPAR,

BLY, GULD OCH SILVER PER DEN 31 DECEMBER 2006

Vid årsskiftet förlängde Boliden metallprissäkringarna för koppar med cirka två år fram till 2010. Det innebär att 70 procent av den planerade prisexponeringen i koppar är säkrad till ett snittpris om 6 394 USD per ton för 2008 och till 5 920 USD per ton för 2009. Vidare förlängdes säkringen av metallpriserna för guld, silver och bly fram till 2010.

2007 2008 2009

Metall PrisSäkrad andel 1) Pris

Säkrad andel 2) Pris

Säkrad andel 2)

Koppar (USD/ton) 3 966 89% 6 394 70% 5 920 70%

Bly (USD/ton) 1 191 48% 1 315 50% 1 252 50%

Guld (USD/oz) 578 96% 665 70% 702 70%

Silver (USD/oz) 9,26 58% 13,15 70% 14,59 70%

1) Prisexponering för 2007 innehåller inköpskontrakt med ej slutförhandlade priseskaleringsklau-

suler (uppskattade). Utgången av slutförhandlingar kan komma att påverka säkrad andel 2007.

2) För 2008–2009 har priseskaleringsklausuler helt undantagits från exponeringen och därmed även säkrad andel. Nivån på eskalatorer i inköpskontrakt under 2008–2009 kan komma att påverka säkrad andel för dessa år.

HÄNDELSER EFTER ÅRETS UTGÅNG

Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets utgång.

UTSIKTER METALLMARKNADEN

Den starka globala tillväxten förväntas fortsätta den närmaste tiden, vilket bedöms medföra en fortsatt god efterfrågan på metaller.

Under 2006 uppskattas underskottet av zinkmetall till drygt 400 000 ton och för 2007 förväntas en fortsatt brist på zinkmetall.

Kopparmarknaden förväntas komma i balans i början av 2007 och under året väntas ett mindre överskott på koppar.

Boliden har inlett 2007 års kontraktsförhandlingar vilka i förläng-ningen kan resultera i sämre utfall för smältverken. Eftersom Boliden i stort sett har balans mellan zinkgruvor och zinksmältverk får föränd-ringar i smältlönerna en begränsad effekt på Bolidens resultat.

Under 2007 kommer villkoren att omförhandlas för smältlönerna för cirka 50 procent av kontraktsvolymerna på koppar, som prissatts till 2005 års benchmarkpriser 85 USD per ton för smältlönen och 8,5 USc per lb för raffi neringslönen. De europeiska benchmarkpriserna för 2007 för smält- och raffi neringslöner inom koppar ligger på 60 USD per ton respektive 6,0 USc per lb.

MODERBOLAGET

Moderbolaget bedriver ingen verksamhet och har inga anställda.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Bolidens utdelningspolicy innebär att cirka 1/3 av resultatet efter skatt ska delas ut över en konjunkturcykel. Bolidens styrelse föreslår årsstäm-man att utdelning utgår med 4 kronor per aktie eller 1 158 MSEK. Styrelsen har i förslaget till vinstutdelning beaktat branschens cykliska karaktär och de risker som förknippas med verksamheten.

Moderbolagets fria egna kapital uppgår till 6 833 MSEK och kon-cernens totala egna kapital uppgår till 16 089 MSEK. Styrelsen anser att den föreslagna utdelningen till aktieägarna är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art ställer.

Fritt eget kapital i moderbolaget är:

Balanserade vinstmedel från tidigare år 302 433 565

Årets resultat 6 530 500 000

Kronor 6 832 933 565

Styrelsen föreslår:

Att till aktieägarna utdela 4 kronor per aktie 1 157 828 676

Att återstående belopp balanseras 5 675 104 889

Kronor 6 832 933 565

INLÖSEN AV AKTIER

Mot bakgrund av att Bolidens balansräkning nu är väsentligt starkare än vad som krävs för en utveckling av koncernen föreslår Bolidens styrelse även en inlösen av egna aktier motsvarande 12 kronor per aktie eller 3 473 MSEK. Inlösenförfarandet sker automatiskt och ingen åtgärd kommer att krävas från aktieägarna för att erhålla inlösenlikviden.

ÅTERKÖP AV EGNA AKTIER

Mot bakgrund av den starka marknadsbilden för 2007 föreslår styrelsen att årsstämman ska ge styrelsen mandat att fram till nästa årsstämma besluta om återköp av bolagets egna aktier, upp till maximalt 10 procent av utestående aktiestock. Avsikten med förslaget är att ge bolaget ett fl exibelt verktyg för att kontinuerligt kunna justera kapitalstrukturen, vid den tidpunkt och i den omfattning som bedöms lämpligt, mot bakgrund av rådande kassafl öden och investeringsbehov.



Resultaträkningar – koncernen

Resultaträkningar – koncernenBelopp i MSEK Not 2006 2005

Försäljningsintäkter 24 35 213 20 441Kostnad för sålda varor 3 –25 831 –16 486

Bruttoresultat 9 382 3 955

Försäljningskostnader 3 –404 –386Administrationskostnader 2, 3 –409 –411Forsknings- och utvecklingskostnader 3 –215 –199Övriga rörelseintäkter 4 169 113Övriga rörelsekostnader –18 –12Resultatandelar i intressebolag 11 17 9

Rörelseresultat 1–4, 7–9, 24 8 522 3 069 Resultat från fi nansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter 5 85 26Räntekostnader och liknande resultatposter 6 –294 –283

Resultat efter fi nansiella poster 8 313 2 812

Skatter 12 –2 045 –766

Nettoresultat 6 268 2 046

Hänförligt till: Moderbolagets aktieägare 6 268 2 046 Minoritetsägare – –

Resultat per aktie, kronor 15 21,66 7,07Resultat per aktie efter utspädning, kronor 21,66 7,06

Antal aktier Ingående antal aktier 289 387 169 289 387 169Nyemission maj 2006 70 000 –Utgående antal aktier 289 457 169 289 387 169Genomsnittligt antal aktier 289 429 169 289 387 169Maximalt antal aktier från konvertibler och optioner – 395 694Genomsnittligt antal aktier, efter utspädning 289 429 169 289 782 863


Resultaträkningar – koncernen

FörsäljningsintäkterBolidens försäljningsintäkter uppgick till 35 213 (20 441) MSEK. Försäljnings-intäkterna påverkades positivt främst av förbättrade metallpriser.

RörelseresultatRörelseresultatet (EBIT) ökade till 8 522 (3 069) MSEK. Rörelseresultatförbätt-ringen är i huvudsak hänförlig till förbättrade metallpriser. Priser och villkor bidrog med 6 518 MSEK i förbättrat rörelseresultat. Volymer påverkade rörelseresul-tatet negativt med 339 MSEK för helåret 2006. Resultatökningen motverkades också av ökade kostnader på 785 MSEK. Kostnadsökningen uppgick till 7 procent främst beroende på ökade energikostnader. Exklusive kostnadsökningen för energi var ökningen 4 procent.

Lagerresultatet uppgick sammantaget till 536 (573) MSEK.

Resultat efter fi nansiella posterResultatet efter fi nansiella poster ökade till 8 313 (2 812) MSEK. Finansnettot uppgick till –209 (–257) MSEK. Finansnettot påverkades positivt av lägre skuld-sättning och förbättrade lånevillkor. Bolidens genomsnittsränta per den sista december 2006 uppgick till 4,09 procent.

Nettoresultat och skatterKoncernens nettoresultat uppgick till 6 268 (2 046) MSEK. Årets skattekostnad uppgick till 2 045 (766) MSEK. Den redovisade skattekostnaden för helåret blev 25 (27) procent av resultatet före skatt. Skattesatsen påverkades positivt i huvudsak av att tidigare, ej värderade förlustavdrag på Irland intäktsförts.

Nyckeltal 2006 2005

Avkastning på sysselsatt kapital % 52 20Avkastning på eget kapital % 51 22Soliditet % 60 45Nettoskuld/Eget kapital % –1 54Avskrivningar, MSEK 1 309 1 234Investeringar, MSEK 1 847 1 337Sysselsatt kapital, MSEK 17 667 15 822Nettoskuld, MSEK –195 5 526


Balansräkningar – koncernen

Balansräkningar – koncernenBelopp i MSEK Not 2006-12-31 2005-12-31

TILLGÅNGAR 24 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 7 3 077 3 189Materiella anläggningstillgångar 8 Byggnader och mark 2 547 2 662Tillredningar 1 927 1 836Maskiner och andra tekniska anläggningar 7 172 7 068Inventarier, verktyg och installationer 185 213Pågående nyanläggningar 231 136

12 062 11 915Övriga anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag 11 45 49Andra aktier och andelar 18 18Uppskjutna skattefordringar 12 – 404Finansiella placeringar 3 3Långfristiga fordringar 2 6

68 480

Summa anläggningstillgångar 15 207 15 584

Omsättningstillgångar Varulager 13 5 351 3 984Kortfristiga fordringar Kundfordringar 2 107 1 108Övriga kortfristiga fordringar 14 1 068 722

3 175 1 830Kortfristiga placeringar 23 896 1 082Kassa och bank 23 2 300 438

Summa omsättningstillgångar 11 722 7 334

SUMMA TILLGÅNGAR 26 929 22 918

EGET KAPITAL OCH SKULDER 24 Eget kapital 15 Aktiekapital 579 579Övrigt tillskjutet kapital 8 078 8 076Omräkningsreserv –35 –20Säkringsreserv –658 –782Balanserat resultat 1 857 390Årets resultat 6 268 2 046Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 16 089 10 289Långfristiga skulderSkulder till kreditinstitut 19 2 301 5 045Övriga räntebärande skulder – 73Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 16 493 503Uppskjutna skatteskulder 12 1 277 241Övriga avsättningar 17 965 919

5 036 6 781Kortfristiga skulderSkulder till kreditinstitut 19 228 1 446Leverantörskulder 2 788 2 209Avsättningar 17 53 38Aktuella skatteskulder 500 172Övriga kortfristiga skulder 21 2 235 1 983

5 804 5 848

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 26 929 22 918

Ställda säkerheter 22 – 462Eventualförpliktelser 22 321 437


Balansräkningar – koncernen

Finansiell ställningBolidens fi nansiella ställning har förbättrats under 2006. Nettoskuldsättnings-graden sjönk till –1 (54) procent. Bolidens fi nansiella mål är att hålla en netto-skuldsättningsgrad på cirka 40 procent.

Per den 31 december 2006 uppgick den genomsnittliga löptiden på Bolidens skuldportfölj till 6,64 år. Bolidens betalningsberedskap, i form av likvida medel och outnyttjade bindande krediter, uppgick per 31 december 2006 till 8 826 MSEK.

Nyckeltal 2006 2005

Nettoskuld, MSEK –195 5 526Eget kapital, MSEK 16 089 10 289Nettoskuld/Eget kapital % –1 54Soliditet % 60 45

FinansieringBolidens nettoskuld uppgick per balansdagen till –195 (5 526) MSEK. Den kraf-tiga förbättringen beror till stor del på bolagets starka kassafl öde vilket möjliggjort amortering (netto) av låneskulder under året med 4 016 (912) MSEK.

Nettoskuld, MSEK 2006 2005

Skulder till kreditinstitut 2 488 6 491Övriga räntebärande skulder 41 73Pensionsskulder 493 503Andra aktier och andelar –18 –18Andra långfristiga värdepappersinnehav –3 –3Kortfristiga placeringar –896 –1 082Kassa och banktillgodohavanden –2 300 –438

–195 5 526

Tillgångar och sysselsatt kapitalKoncernens totala tillgångar har ökat från 22 918 MSEK vid ingången av året till 26 929 MSEK. Sysselsatt kapital uppgick den 31 december till 17 667 (15 822) MSEK.

Sysselsatt kapital, MSEK 2006 2005

Immateriella tillgångar 3 077 3 189Materiella tillgångar 12 062 11 915Andelar i intressebolag 45 49Varulager 5 351 3 984Kundfordringar 2 107 1 108Övriga fordringar 1 067 727Avsättningar, andra än pensioner och skatt –1 016 –957Leverantörsskulder –2 788 –2 209Övriga skulder –2 238 –1 984

17 667 15 822


Förändringar i eget kapital – koncernen

Förändringar i eget kapital – koncernenEget kapital är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare.

Övrigt Om- Totalt Not Aktie- tillskjutet räknings- Säkrings- Balanserat eget 15 kapital kapital reserv reserv resultat kapital

Enligt balansräkning 2005-01-01 579 8 076 –29 119 379 9 124Förtidsinlösta terminskontrakt – – – –157 – –157Skatteeffekt på förtidsinlösta terminskontrakt – – – 44 – 44Marknadsvärdering av fi nansiella instrument – – – –1 082 – –1 082Skatteeffekt på fi nansiella instrument – – – 305 – 305Årets kursdifferenser på säkringsinstrument – – –296 – – –296Årets förändring vid omräkning av utlandsverksamheter – – 305 – – 305Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med bolagets ägare – – 9 –890 – –881

Årets resultat – – – –11 2 057 2 046

Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare – – 9 –901 2 057 1 165

Enligt balansräkning 2005-12-31 579 8 076 –20 –782 2 436 10 289Marknadsvärdering av fi nansiella instrument – – – 173 – 173Skatteeffekt på fi nansiella instrument – – – –49 – –49Årets kursdifferenser på säkringsinstrument – – 101 – – 101Årets förändring vid omräkning av utlandsverksamheter – – –116 – – –116

Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med bolagets ägare 579 8 076 –35 –658 2 436 10 398Årets resultat – – – – 6 268 6 268

Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare 579 8 076 –35 –658 8 704 16 666Nyemission – 2 – – – 2Utdelning – – – – –579 –579

Enligt balansräkning 2006-12-31 579 8 078 –35 –658 8 125 16 089

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITALDagskursmetoden tillämpas för omräkning av resultat- och balansräkningar av utländska dotterföretag. Uppkomna kursdifferenser förs direkt till eget kapital. Boliden valutasäkrar nettoinvesteringar i utländska dotterföretag genom att ta en motsatt position i den utländska valutan. Kursdifferensen på säkringsinstru-ment, efter skatteeffekt, förs direkt till eget kapital.

Boliden tillämpar säkringsredovisning för fi nansiella derivatinstrument som är upptagna i syfte att säkra andel av prognostiserade valuta-, metall- och ränte fl öden. Förändringar i marknadsvärde för säkringsinstrument redovisas mot eget kapital fram till dess att underliggande fl öden refl ekteras i resultaträkningen.


Kassaf lödesanalyser – koncernen

Kassafl ödesanalyser – koncernen Belopp i MSEK Not 2006 2005

23 Den löpande verksamheten Resultat efter fi nansiella poster 8 313 2 812Justeringar för poster som inte ingår i kassafl ödet: Av- och nedskrivningar av tillgångar 7, 8 1 452 1 296Övrigt 209 –473

9 974 3 635Betald skatt –328 –61

Kassafl öde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 9 646 3 574 Kassafl öde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av varulager –1 412 –1 252Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar –1 323 –518Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder 1 099 736

Kassafl öde från den löpande verksamheten 8 010 2 540 Investeringsverksamheten Försäljning av dotterföretag och intressebolag – 20Förvärv av immateriella anläggningstillgångar –4 –2Förvärv av materiella anläggningstillgångar 8 –1 843 –1 335Avyttring av materiella anläggningstillgångar 108 76Avyttring fi nansiella tillgångar – 259

Kassafl öde från investeringsverksamheten –1 739 –982 Finansieringsverksamheten Utdelning –579 Nyemission 2 –Upptagna lån 3 708 3 635Amortering av låneskulder –7 724 –4 547

Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten –4 593 –912 Årets kassafl öde 1 678 646Likvida medel vid årets början 1 520 874Kursdifferens i likvida medel –2 –

Likvida medel vid årets slut 23 3 196 1 520

KASSAFLÖDEKassafl ödet från den löpande verksamheten uppgick till 8 010 (2 540) MSEK. Förbättringen är i huvudsak hänförlig till det ökade resultatet. Investeringarna uppgick till –1 847 (–1 337) MSEK. Underhållsinvesteringar uppgick till 1 379 MSEK och expansionsinvesteringar till 468 MSEK. Under perioden amorterades skulder med netto 4 016 (912) MSEK.

Kapitalbindningen i lager och kundfordringar steg under 2006, främst till följd av ökade metallpriser. Den verksamhet som Boliden bedriver kännetecknas av stora förändringar i rörelsekapitalet från kvartal till kvartal, då enskilda in- och utleve-ranser av metallkoncentrat samt utleveranser av produkter från smält verken betingar stora värden.


Resultat- och balansräkningar – moderbolaget

Resultaträkningar – moderbolagetBelopp i MSEK Not 2006 2005

Utdelningar från dotterbolag 10 6 531

Resultat efter fi nansiella poster 6 531 –

Resultat före skatt 6 531 – Skatt på årets resultat – –

Årets resultat 6 531 –

Verksamheten för Boliden AB bedrivs i kommission med Boliden Mineral AB, vilket innebär att resultat från verksamheten redovisas i Boliden Mineral AB.

Balansräkningar – moderbolaget

Belopp i MSEK Not 2006-12-31 2005-12-31

TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 10 3 911 4 097Andra långfristiga fordringar hos koncernföretag 4 219 2 613

Summa anläggningstillgångar 8 130 6 710Kortfristiga fordringar Kortfristiga fordringar hos koncernföretag 4 733 756

Summa omsättningstillgångar 4 733 756

SUMMA TILLGÅNGAR 12 863 7 466

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital 15 Bundet eget kapital Aktiekapital 579 579Reservfond 5 252 5 252

5 831 5 831Fritt eget kapital Överkursfond 2 –Balanserad vinst 300 879Årets resultat 6 531 –

6 833 879

Summa eget kapital 12 664 6 710 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 199 756

199 756

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 12 863 7 466

Ställda säkerheter Inga IngaEventualförpliktelser 318 Inga

Eventualförpliktelser avser ställda garantier för dotterbolag.


Förändringar i eget kapital, kassaf lödesanalyser – moderbolaget

Förändringar i eget kapital – moderbolaget Not Aktie- Reserv- Fria Totalt eget2005 15 kapital fond reserver kapital

Vid årets början 579 5 252 879 6 710

Vid årets slut 579 5 252 879 6 710

2006

Vid årets början 579 5 252 879 6 710Utdelning – – –579 –579Nyemission 0 – 2 2Årets resultat – – 6 531 6 531

Vid årets slut 579 5 252 6 833 12 664

Kassafl ödesanalyser – moderbolaget

Belopp i MSEK 2006-12-31 2005-12-31

Kassafl öde från den löpande verksamheten – – Finansieringsverksamheten Upptagna lån 199 756Lån till koncernbolag –201 –756Nyemission 2 –

Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten – –

Årets kassafl öde – –Likvida medel vid årets början – –

Likvida medel vid årets slut – –


Redovisningsprinciper

Allmänna redovisningsprinciperBoliden AB (publ) med organisationsnummer 556051-4142 är ett aktiebolag registrerat i Sverige. Företagets säte är Stockholm. Bolidens aktie är noterad på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. Handel sker också på Torontobörsen i Kanada där Bolidenaktien är sekundärnoterad.

Företaget är moderföretag i Bolidenkoncernen vars huvudsakliga verksamhet är gruvbrytning och att framställa metaller samt därmed förenlig verksamhet.

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de av EU godkända Inter-national Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar av International Financial Reporting Interpretations Committée (IFRIC) som trätt ikraft med til l-ämpning från den 1 januari 2006. Vidare tillämpar koncernen även Redovisnings-rådets rekommendation RR 30 Kompletterande redovisningsregler för koncerner vilken specifi cerar de tillägg till IFRS upplysningar som krävs enligt bestämmel-serna i årsredovisningslagen.

Moderföretagets funktionella valuta är svenska kronor, vilket också är rapport-eringsvalutan för koncernen och för moderföretaget. Samtliga belopp i de fi nan-siella rapporterna återges i miljontals svenska kronor (MSEK) om inget annat anges.

I årsredovisningen har värdering av poster skett till anskaffningsvärde, utom då det gäller värdering av vissa fi nansiella tillgångar som kan säljas samt fi nan-siella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via balansräkningen.

Från och med 1 januari 2006 tillämpar Boliden IFRS 6, Prospektering och värde-ring av mineraltillgångar. Tillämpningen medför inga förändringar mot tidigare år.

Moderföretagets redovisningsprinciper följer koncernens med undantag för de tvingande regler som framgår i Redovisningsrådets rekommendation RR 32:05 Redovisning för juridiska personer. Redovisningsprinciperna för moderföretaget framgår under rubriken ”Moderföretagets redovisningsprinciper”.

Nedan beskrivs mer väsentliga redovisningsprinciper som har tillämpats. Dessa principer har tillämpats konsekvent för presenterade år, såvida inte annat anges.

Uppskattningar och bedömningar För att kunna upprätta redovisningen enligt IFRS redovisningsprinciper måste bedömningar och antaganden göras som påverkar de redovisade tillgångs- och skuldbeloppen respektive intäkts- och kostnadsbeloppen samt övrig information som lämnas i bokslutet. Styrelsens och företagsledningens uppskattningar och bedömningar baseras på historiska erfarenheter och prognoser om framtida utveckling. Det faktiska utfallet kan skilja sig från dessa bedömningar.

Närmare beskrivning av de områden där uppskattningar och bedömningar är av väsentlig betydelse återfi nns i noterna: 7. Immateriella anläggningstillgångar, 12. Skatter, 16. Pensioner och 17. Övriga avsättningar.

KoncernredovisningKoncernredovisningen omfattar moderföretaget och samtliga företag över vilka moderföretaget har ett bestämmande infl ytande. Med bestämmande infl ytande avses företag i vilka Boliden har rätten att utforma fi nansiella och operativa strategier. Vanligtvis uppnås detta genom att ägar- och rösträttsandelen över-stiger 50 procent. Förekomsten och effekten av potentiella rösträtter som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera beaktas vid bedömningen om koncernen kan utöva ett bestämmande infl ytande över ett annat företag. Dotter-företag medtas i koncernredovisningen från och med den tidpunkt då bestäm-mande infl ytande uppnås och avyttrade företag ingår i koncernens redovisning till och med tidpunkten för avyttringen, det vill säga från och med den tidpunkt då det bestämmande infl ytandet upphör.

Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att moderföretagets redovisade värde på aktier i dotterföretag har eliminerats mot eget kapital inklusive kapitalandelen av obeskattade reserver i respektive koncernföretag. Vid behov justeras dotterföretagens redovisning för att denna ska följa samma principer som tillämpas av övriga koncernföretag. Samtliga interna transaktioner mellan koncernföretagen samt koncernmellanhavanden elimineras vid upprättande av koncernredovisningen. Även orealiserade förluster elimineras om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger.

IntresseföretagAktieinnehav i intresseföretag, i vilka koncernen har lägst 20 procent och högst 50 procent av rösterna eller på annat sätt har ett betydande infl ytande över den driftsmässiga och fi nansiella styrningen, redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen bokförda värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt eventuella restvärden på koncernmässiga över- och undervärden. Andel i intresseföretags resultat redovisas i koncernens resultaträkning i rörelse-resultatet och utgör koncernens andel i intresseföretagens nettoresultat. Vinst-andelar upparbetade efter förvärv av intresseföretag som ännu inte realiserats genom utdelning utgör en del av koncernens egna kapital.

Omräkning av utländska dotterföretag och andra utlandsverksamheterDagskursmetoden tillämpas för omräkning av resultat- och balansräkningar i självständiga utlandsverksamheter. Dagskursmetoden innebär att samtliga till-gångar, avsättningar och skulder omräknas till balansdagens kurs och att samt-liga poster i resultaträkningen omräknas till genomsnittskurs. Uppkomna kurs-differenser förs direkt till eget kapital. Ackumulerade omräkningsdifferenser avseende omräkning av dotterbolag redovisas från och med 2004.

Boliden valutasäkrar nettoinvesteringar i utländska dotterbolag genom att ta en motsatt position i den utländska valutan. Kursdifferenser på säkringsåtgärder, efter justering för skatteeffekt, förs direkt till eget kapital.

Vid avyttring av självständigt bedriven utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna, efter avdrag för eventuell valutasäkring, i koncernens resultaträkning.

Finansiella instrumentEn fi nansiell tillgång eller fi nansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. En fi nansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. En fi nansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller på annat sätt utsläcks.

För derivat tillämpas likviddagsredovisning. Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det fi nns objektiva indikatio-

ner på att en fi nansiell tillgång eller grupp av fi nansiella tillgångar är i behov av nedskrivning.

Finansiella instrument redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde beroende på den initiala kategoriseringen under IAS 39.

Beräkning av verkligt värde fi nansiella instrumentVid fastställande av verkligt värde för kortfristiga placeringar, derivatinstrument och låneskulder används offi ciella marknadsnoteringar på bokslutsdagen och enligt vedertagna beräkningsmodeller. Omräkning till svenska kronor görs till noterad kurs på bokslutsdagen.

Upplupet anskaffningsvärdeUpplupet anskaffningsvärde beräknas med hjälp av effektivräntemetoden, vilket innebär att eventuella över- eller underkurser samt direkt hänförliga kostnader eller intäkter periodiseras över kontraktets löptid med hjälp av den beräknade effektivräntan. Effektivräntan är den ränta som ger instrumentets anskaffnings-värde som resultat vid nuvärdesberäkning av framtida kassafl öden.

Kvittning av fi nansiella tillgångar och skulder Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen när det fi nns legal rätt att kvitta eller när avsikt fi nns att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

FordringarFordringar redovisas till det belopp som förväntas infl yta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Den förväntade löptiden för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering enligt metoden för upplupet anskaffningsvärde.



Fordringar och skulder i utländsk valutaFordringar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs. Kurs-differenser på rörelsefordringar och rörelseskulder ingår i rörelseresultatet, medan kursdifferenser på fi nansiella fordringar och skulder redovisas bland fi nansiella poster.

Räntebärande kortfristiga fordringarSom räntebärande kortfristiga fordringar redovisas innehav av värdepapper eller andra placeringar som inte är anläggningstillgångar och som inte är att hänföra till likvida medel. Räntebärande kortfristiga fordringar kategoriseras som ”Inne-hav för handel” och värderas till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.

Likvida medelSom likvida medel klassifi ceras, förutom tillgodohavanden i kassa och bank, kortfristiga placeringar med en löptid på tre månader eller mindre, som lätt kan omvandlas till kassamedel. Likvida medel är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefl uktuation och redovisas till dess nominella belopp.

SkulderFinansiella skulder utgörs huvudsakligen av skulder till kreditinstitut och leverantörs skulder. Dessa skulder kategoriseras som övriga skulder och redo visas till upplupet anskaffningsvärde. Den förväntade löptiden för leverantörsskulder är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering enligt metoden för upplupet anskaffningsvärde. Räntekostnader periodiseras och redovisas löpande över resultaträkningen.

Valuta- och metallderivatSamtliga derivat redovisas till marknadsvärde i balansräkningen. Finansiella derivat som avser säkring av prognostiserade fl öden säkringsredovisas, vilket innebär att effektiv del av orealiserade resultat (marknadsvärden) redovisas under eget kapital fram till dess att underliggande fl öden realiseras och därmed refl ekteras i resultaträkningen. Värdeförändring för utestående derivat som inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning redovisas löpande i resultat-räkningen.

Betalda premier för valutaoptioner redovisas som tillgång i balansräkningen. Optionens eventuella realvärde redovisas under eget kapital fram till dess att underliggande fl öden realiserats och därmed refl ekteras i resultaträkningen. Optionens tidsvärdeförändring från ingången av affären (kommer över optionens löptid alltid att bli noll men kan ge momentana resultateffekter) redovisas löpande i försäljningsintäkter.

RäntederivatResultat från räntederivat redovisas som kostnadsränta medan förändringen av verkligt värde säkringsredovisas enligt metoden för kassafl ödessäkring.

IntäktsredovisningFörsäljning av produkter redovisas vid leverans till kund i enlighet med försälj-ningsvillkoren, när väsentliga rättigheter och skyldigheter förenade med ägande-rätten övergår till köparen. Försäljningen redovisas netto efter moms, rabatter och växelkursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta.

Intäkter från aktiviteter utanför ordinarie verksamhet redovisas som övrig rörelseintäkt.

Prospektering, forskning och utvecklingBolidens FOU utgörs i huvudsak av sökandet efter nya icke järnmalmsfyndigheter, prospektering. Härutöver förekommer utveckling av gruv- och smältverksproces-ser i begränsad omfattning.

Utgifter för forskning och utveckling kostnadsförs i huvudsak då de uppstår. I de fall där den ekonomiska potentialen fastställts för utvinning av en gruvfyndig-het, kostnadsförs utgifterna fram till denna tidpunkt. Efter nämnda tidpunkt balanseras utgifterna som tillredning, vars princip beskrivs under materiella anläggningstillgångar.

Immateriella anläggningstillgångarTill immateriella anläggningstillgångar hör goodwill, patent, licenser samt liknande rättigheter och är upptagna till anskaffningsvärde. Goodwill redovisas i balans-räkningen till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets identifi erbara nettotillgångar samt eventualförpliktelser vid förvärvstillfället. Vid beräkning av vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderas kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade verksamheten.

Goodwill har bedömts ha en obestämbar nyttjandeperiod. Goodwill allokeras till minsta möjliga kassagenererande enhet eller grupper av kassagenererande enheter och det redovisade värdet prövas minst en gång per år för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Prövning av nedskrivningsbehov sker dock oftare om det fi nns indikationer på att en värdeminskning inträffat under året.

Övriga immateriella anläggningstillgångar skrivs av över den bedömda nytt-jandeperioden.

Materiella anläggningstillgångarMark, anläggningar och utrustning och därtill hörande balanserade utgifter för utveckling och produktionsförberedande åtgärder är upptagna till anskaffnings-värdet. Räntekostnader hänförliga till att fi nansiera utveckling och färdigstäl-lande av väsentliga materiella anläggningstillgångar inräknas i anskaffningsvärdet. Reparations- och underhållskostnader kostnadsförs, större förbättringar och återanskaffningar balanseras. Tillredningskostnader i gruva utgörs dels av grå-bergsbrytning för att komma åt malmkroppen, dels av arbeten avseende infra-strukturanläggningar, vägar, orter, schakt, snedbanor samt anläggningar för service, el- och luftdistribution. Kostnader för tillredning som uppstått för att utöka gruvdriftens kapacitet, för att utveckla nya malmkroppar och för att förbe-reda gruvområden för framtida produktion balanseras och skrivs av i takt med produktionen. Gruvkostnader på grund av gråbergsuttag i dagbrott balanseras och kostnadsförs i verksamheten baserat på genomsnittlig andel gråberg per gruva. Genomsnittlig andel gråberg är beräknad som uppskattat antal ton gråberg och malm som måste brytas genom uppskattat antal ton malm som fyndigheten bedöms innehålla. När andelen gråberg för gruvorna är relativt konstant över gruvornas livslängd redovisas kostnaderna normalt när de uppstår.

Av- och nedskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångarAvskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden (i förekom-mande fall omvärderat värde som antaget anskaffningsvärde) och beräknad nyttjandeperiod. Bolaget skriver normalt av anläggningar och utrustningar som nyttjas i gruvdriften linjärt över den lägsta av förväntad livslängd och livslängden på den gruva som de hänförs till. Smältverk och producerande anläggningar skrivs av linjärt över den förväntade livslängden. Följande avskrivningstider tillämpas för materiella anläggningstillgångar:

Byggnader 20–50 årMarkanläggningar 20 årTillredningar I takt med malmuttagMaskiner och andra tekniska anläggningar Maskiner 3–10 år Processanläggningar 10–25 årInventarier, verktyg och installationer 3–10 år

Boliden tillämpar komponentavskrivningar, innebärande att större process-anläggningar delas upp i delkomponenter med olika nyttjandeperioder och därmed olika avskrivningstider.

När händelser eller förändringar i rådande förhållanden indikerar att det bokförda värdet av anläggningstillgångar överstiger återvinningsvärdet, skrivs detta ner till ett nyttjandevärde motsvarande nuvärdet av uppskattade framtida nettokassafl öden.



NedskrivningarVid varje rapporttillfälle görs en bedömning av om det föreligger någon indikation på en värdeminskning avseende koncernens tillgångar. Om så är fallet sker en beräkning av tillgångens återvinningsvärde. Goodwill har allokerats till kassa-genererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter och är, tillsam-mans med eventuella immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, föremål för årliga nedskrivningsprövningar även om någon indikation på värde-minskning inte föreligger. Prövning av nedskrivningsbehov sker dock oftare om det fi nns indikationer på att en värdeminskning har inträffat. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av nyttjandevärdet av tillgången i verksamheten och det värde som skulle erhållas om tillgången avyttrades till en oberoende part, verkligt värde minus försäljningskostnader. Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av samt-liga in- och utbetalningar som är hänförliga till tillgången under den period den förväntas nyttjas i verksamheten med tillägg av nuvärdet av nettoförsäljnings-värdet vid nyttjandeperiodens slut. Om det beräknade återvinningsvärdet under-stiger det redovisade värdet görs en nedskrivning till tillgångens återvinnings-värde.

En nedskrivning redovisas i resultaträkningen. Gjorda nedskrivningar återförs om förändringar skett i de antaganden som ledde fram till den ursprungliga nedskrivningen som gör att nedskrivningen inte längre är motiverad. Återföring av gjord nedskrivning görs inte så att det redovisade värdet överstiger vad som skulle ha redovisats, efter avdrag för planenliga avskrivningar, om någon nedskriv-ning inte gjorts. En återföring av gjorda nedskrivningar redovisas i resultat-räkningen. Nedskrivning av goodwill återförs inte.

LeasingEtt fi nansiellt leasingavtal är ett avtal enligt vilket de ekonomiska risker och för-delar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. De leasingavtal som inte är fi nansiella klassifi ceras som operationella leasingavtal.

Tillgångar som innehas enligt fi nansiella leasingavtal redovisas som anlägg-ningstillgångar i koncernens balansräkning till det lägsta av marknadsvärdet på tillgångarna eller nuvärdet av de framtida leasebetalningarna. Den skuld som koncernen har gentemot leasegivaren redovisas i balansräkningen under rubriken Skulder till kreditinstitut och fördelas mellan en kort- och en långfristig del.

Leasebetalningarna fördelas mellan ränta och amortering av skulden. Räntan fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats på den under respektive period redovi-sade skulden. Den leasade tillgången skrivs av enligt samma principer som gäller övriga tillgångar av samma slag.

Leasingavgiften för operationella leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

VarulagerVarulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt den så kallade först-in först-ut principen, respektive verkligt värde. Inkuransrisker har därvid beaktats. I varulager av metaller från egna gruvor samt för egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader samt skäligt pålägg för indirekta tillverkningskostnader. Förrådslager värderas till det lägsta av genomsnittligt anskaffningsvärde och återanskaffningsvärde.

SkatterPeriodens skattekostnad (intäkt) består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom då den underliggande transaktionen redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt också redovisas mot eget kapital.

Aktuell skatt är den skatt som beräknas på det skattepliktiga resultatet för en period. Årets skattepliktiga resultat skiljer sig från årets redovisade resultat genom att det har justerats för ej skattepliktiga och ej avdragsgilla poster. Kon-cernens aktuella skatteskuld beräknas enligt de skattesatser som är föreskrivna eller aviserade på balansdagen.

Vid redovisning av uppskjuten skatt tillämpas balansräkningsmetoden. Enligt denna redovisas uppskjutna skatteskulder i balansräkningen för alla skatteplik-tiga temporära skillnader mellan bokförda skattemässiga värden för tillgångar och skulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas i balansräkningen avseende

underskottsavdrag och samtliga avdragsgilla temporära skillnader i den omfatt-ning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar prövas vid varje bokslutstillfälle och reduceras till den del det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att fi nnas tillgängliga för att kunna utnyttjas. Uppskjuten skatt beräknas enligt de skattesatser som förväntas gälla för den period då tillgången återvinns eller skulden regleras.

Såväl uppskjutna som aktuella skattefordringar och skatteskulder kvittas då de hänför sig till inkomstskatt som debiteras av samma skattemyndighet och då koncernen har för avsikt att reglera skatten med ett nettobelopp.

AvsättningarAvsättningar redovisas när koncernen har eller kan anses ha en förpliktelse som ett resultat av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelsen. En förutsättning är vidare att det går att göra en tillförlitlig uppskattning av det belopp som ska utbetalas.

Beräknade efterbehandlingskostnader som förväntas uppstå när verksam-heten stängs reserveras för och kostnadsförs över den totala beräknade verk-samhetsperioden. Kostnaden redovisas som del av kostnad för sålda varor. Avsättningar fördelas mellan en kort- och en långfristig del.

Ersättningar till anställdaPensionsåtagandenKoncernens bolag har olika pensionssystem i enlighet med lokala villkor och praxis, i de länder där de verkar. Dessa fi nansieras vanligtvis genom inbetal-ningar till försäkringsbolag eller genom egna avsättningar som bestäms genom periodiska aktuarieberäkningar. Koncernens avsättningar för pensionsåtaganden beräknas i enlighet med IAS 19, Ersättningar till anställda.

För de pensionssystem där arbetsgivaren förpliktar sig för premiebaserade lösningar har förpliktelsen gentemot arbetstagaren upphört när avtalade pre-mier erlagts. Erlagda premier kostnadförs löpande.

För övriga pensionssystem där förmånsbestämd pension har avtalats upphör inte förpliktelserna förrän avtalade pensioner utbetalats. Boliden uppdrar åt oberoende aktuarier att beräkna pensionsförpliktelserna avseende de förmåns-bestämda pensionsplanerna i respektive land. I beräkningarna tas hänsyn till framtida löneökningar, diskonteringsränta och avkastning på förvaltningstill-gångar samt andra väsentliga aktuariella antaganden.

Årets pensionskostnad består av nuvärdet av årets pensionsintjäning och ränta på förpliktelsen vid årets början med avdrag för avkastning på respektive pensionsplans förvaltningstillgångar. Härtill kommer amortering av aktuariella vinster/förluster och för planändringar. Ackumulerade vinster och eller förluster understigande 10 procent av det högsta av pensionsförpliktelsen och verkligt värde på förvaltningstillgångarna amorteras inte. Då den ackumulerade vinsten eller förlusten överstiger denna 10-procentsgräns amorteras det överskjutande beloppet över den genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för respektive pensionsplans anställda. Tillämpningen sker för respektive pensionsplan.

Ersättningar vid uppsägning kan utgå när en anställd blivit uppsagd före ut-gången av normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar en frivillig avgång. Koncernen redovisar en skuld och en kostnad i samband med en uppsäg-ning då Boliden bevisligen är förpliktigat att antingen säga upp den anställde före den normala tidpunkten för anställningens upphörande eller på frivillig basis lämna ersättningar för att uppmuntra för tidig avgång.

AktiekapitalStamaktier klassifi ceras som aktiekapital. Transaktionskostnader i samband med en nyemission redovisas som en avdragspost, netto efter skatt, från erhållen emissionslikvid.

Information per segmentMot bakgrund av en förändrad organisation från 2007 segmentredovisas bolaget i affärsområdena Gruvor och Smältverk. Motivet till att ändra segmentredovis-ningen från tidigare huvudprodukterna Koppar och Zink är att anpassa segment-redovisningen så att den överensstämmer med den operativa organisationen. Den nya organisationen syftar till att stärka synergierna på smältverkssidan, renodla och tydliggöra organisationen samt leda till ökad konkurrenskraft.



I Affärsområde Gruvor ingår verksamheterna vid gruvorna i Aitik, Bolidenområdet, Garpenberg och Tara. Produktionen i Aitik består huvudsakligen av koppar-koncentrat med innehåll av guld och silver. Produktionen i övriga gruvor består av zink-, koppar- och blykoncentrat. Koppar- och blykoncentraten innehåller även en del guld och silver.

I Affärsområde Smältverk ingår kopparsmältverken Rönnskär och Harjavalta samt blysmältverket Bergsöe. Produktionen består huvudsakligen av koppar, guld, silver, bly och blylegeringar. Dessutom ingår zinksmältverken Kokkola och Odda. Produktionen består huvudsakligen av zink, men även av aluminiumfl uorid som produceras i Odda.

Affärsområde Marknad ansvarar för alla kommersiella aspekter av Bolidens verksamhet och för interna och externa fl öden, såväl kassafl öden som fl öden av smältmaterial och färdiga metaller. Marknad redovisas i segmentet Affärs område Smältverk.

Transaktioner mellan affärsområden, bestående i huvudsak av metallkoncen-trat, regleras på marknadsmässiga villkor. Segmentet Övrigt omfattar, förutom koncernstaber och koncerngemensamma funktioner som inte fördelas på Gruvor eller Smältverk, eliminering av den koncerninterna försäljningen. Marknadsvär-dering av fi nansiella derivatinstrument som används för att hantera valutarisk och metallprisrisker, redovisas under Övrigt fram till dess att underliggande fl öden refl ekteras i resultaträkningen.

Den kompletterande information som lämnas för geografi sk marknad i not 24 visar, för försäljningsintäkter var de externa kunderna är lokaliserade. Tillgångar och investeringar redovisas där tillgången fi nns.

Moderföretagets redovisningsprinciperÅrsredovisningen för moderföretaget har upprättats enligt årsredovisningslagen, Redovisningsrådets rekommendation 32 Redovisning för juridiska personer och uttalanden från Redovisningsrådets Akutgrupp. RR 32 innebär att moderföreta-get i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredo-visningslagen och tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovis-ning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moderföretagets redo-visningsprinciper framgår nedan.

Redovisning av koncernbidragBoliden redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalande från Redovisningsrådets akutgrupp URA 7. Aktieägartillskott förs direkt mot fritt eget kapital hos mottagaren och som en ökning av posten ”andelar i koncernföre-tag” hos givaren.

Koncernbidrag som lämnas och tas emot i syfte att minimera koncernens skattebetalningar redovisas som en minskning respektive ökning av fritt eget kapital. Även skatteeffekten på dessa redovisas direkt mot eget kapital och påverkar således inte resultatet.


Noter

Noter Samtliga belopp i MSEK om ej annat anges. Samtliga noter avser koncernen om inte annat anges.

Not 1 Anställda och personalkostnader

Moderbolaget saknar anställda. Koncernledningen är anställd i Boliden Mineral AB.

varav varav varav varavMedelantalet anställda 2006 kvinnor män 2005 kvinnor män

DotterföretagSverige 2 291 324 1 967 2 262 301 1 961Finland 1 138 164 974 1 166 160 1 006Norge 385 59 326 391 59 332Irland 678 30 648 683 33 650Övriga 27 10 17 28 10 18

Totalt i dotterföretag/koncernen 4 519 587 3 932 4 530 563 3 967

Andel kvinnor i företagsledningen 2006 2005

Styrelsen 25% 25%Koncernledningen 20%* 12,5%* Avser koncernledning från 2007-01-01

2006 2005

Löner och Sociala Löner och SocialaLöner, andra ersättningar och sociala kostnader ersättningar kostnader ersättningar kostnader

Dotterföretag 1 909 695 1 724 649(varav pensionskostnad) (336) (321)

Koncernen totalt 1 909 695 1 724 649(varav pensionskostnad) (336) (321)

2006 2005

Löner och andra ersättningar fördelade per land och Styrelse Övriga Styrelse Övrigamellan styrelseledamöter m fl och övriga anställda och VD anställda och VD anställda

Dotterföretag i Sverige 12 898 15 803Dotterföretag utomlandsFinland 4 435 2 396Norge 6 177 2 156Irland 3 359 5 327Övriga – 15 – 18

Koncernen totalt 25 1 884 24 1 700

Ersättningar till ledande befattningshavarePrinciperTill styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode.

Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med ledande befattningshavare avses de åtta personer som tillsammans med verkställande direktören utgjorde koncernledning, 2006.

Fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning ska stå i proportion till befattningshavarens ansvar och befogenhet. För verkställande direktören är den rörliga ersättningen maximerad till 50 procent av grundlönen. För andra ledande befattningshavare är den rörliga ersättningen maximerad till 30–40 procent av grundlönen.

Ersättningar och övriga förmåner under åretTill styrelseordföranden, som inte är anställd i koncernen, har under året utbe-talats arvode med totalt 800 000 kronor varav 50 000 kronor utgör arvode för arbete i revisionsutskottet. Till övriga styrelsemedlemmar, som inte är anställda i koncernen, har utgått arvode med totalt 1 950 000 kronor varav 150 000 kronor utgör arvode till revisionsutskottet.

Verkställande direktören har under året uppburit lön, rörlig ersättning och andra förmåner med sammanlagt 10 849 626 kronor. Av kompensationen utgör grundlön 4 980 000 kronor, rörlig ersättning 2 490 000 kronor, pensionsförmån 3 212 232 kronor och övriga förmåner 167 394 kronor.


Noter

Forts. not 1

Till övriga personer i koncernledningen (åtta personer) har lön, rörlig ersättning och andra förmåner utgått med sammanlagt 24 259 898 kronor. Av kompensa-tionen utgör grundlön 13 392 000 kronor, rörlig ersättning 3 376 930 kronor, pensionsförmån 6 829 884 kronor och övriga förmåner 661 084 kronor.

Rörlig ersättning avser för verksamhetsåret 2006 kostnadsförd rörlig ersättning, vilken utbetalas under 2007. Övriga förmåner avser i huvudsak bilförmån.

Rörlig ersättningFör verkställande direktören baserades rörlig ersättning för 2006 på koncernens fria kassafl öde och avkastning på eget kapital. Beloppet för 2006 motsvarade 50 procent av grundlönen.

För övriga personer i koncernledningen baserades rörlig ersättning för 2006 till 50 procent på koncernmålen och 50 procent på det egna ansvarsområdet och individuella mål. Ersättningen motsvarade 15–30 procent av grundlönen.

PensionerVerkställande direktören har enligt avtal rätt att gå i pension från 60 års ålder. Härvid utgår pension med 70 procent av grundlönen fram till 65 års ålder. Från 65 års ålder är ålderspensionen cirka 65 procent av grundlönen upp till 30 in-komstbasbelopp och 32,5 procent av lönen därutöver. Efterlevandepensionen uppgår till ca 50 procent av ålderspensionen.

För övriga personer i koncernledningen varierar pensionsåldern mellan 60 och 65 år. I förekommande fall utgår pensionen mellan 60 och 65 år med 70 procent av grundlön fram till 65 års ålder, då normal ålderspension utgår.

AvgångsvederlagVid uppsägning gäller tre månaders uppsägningstid från verkställande direktörens sida och sex månader från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår, utöver uppsägningstid, ett avgångsvederlag motsvarande 18 månadslöner. Andra inkomster avräknas mot avgångsvederlaget. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida utgår inget avgångsvederlag.

Övriga personer i koncernledningen har en egen uppsägningstid på tre måna-der. Vid uppsägning från bolagets sida är uppsägningstiden sex månader. Här-utöver utgår ett avgångsvederlag varierande mellan 12 och 18 månadslöner. Andra inkomster avräknas mot avgångsvederlaget Vid uppsägning från övriga personer i koncernledningen utgår inget avgångsvederlag.

Not 2 Arvode till revisorer

2006 2005

Deloitte ABRevisionsuppdrag 6 6Andra uppdrag 1 1

7 7

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.

Not 3 Väsentliga kostnadsslag

2006 2005

Råmaterialkostnader 17 591 9 201Personalkostnader 2 722 2 447Energikostnader 1 520 1 172Övriga externa kostnader 3 717 3 428Avskrivningar enligt plan 1 309 1 234

26 859 17 482

Specifi kationen över väsentliga kostnadsslag avser poster som ingår i resultat-räkningens kostnad för sålda varor, försäljnings-, administrations-, forsknings- och utvecklingskostnader.

Not 4 Övriga rörelseintäkter

2006 2005

Resultat försäljning av mark Irland – 24Ersättning för slamleveranser 24 23Ersättning tvist 36 –Hyresintäkter industrifastigheter Finland 29 26Övrigt 80 40

169 113

Not 5 Ränteintäkter och liknande resultatposter

2006 2005

Ränteintäkter 71 14Kursdifferenser 6 9Övrigt 8 3

85 26

Not 6 Räntekostnader och liknande resultatposter

2006 2005

Räntor lån 142 214Räntor valutaterminer 66 20Övriga räntekostnader 19 16Kursdifferenser 15 11Övrigt 52 22

294 283

Räntekostnaderna har påverkats positivt till följd av lägre skuldsättning och förbättrade lånevillkor. Bolidens genomsnittsränta per den sista december 2006 uppgick till 4,09 procent.


Noter

Not 7 Immateriella anläggningstillgångar

Summa Patent, licenser och immateriella liknande rättigheter Goodwill anläggningstillgångar

AnskaffningsvärdenVid årets början 40 3 159 3 199Investeringar 4 – 4Omklassifi ceringar 1 – 1Årets omräkningsdifferenser –2 –110 –112

Vid årets utgång 43 3 049 3 092Avskrivningar enligt planVid årets början –10 – –10Årets avskrivningar –6 – –6Årets omräkningsdifferenser 1 – 1

Vid årets utgång –15 – –15

Utgående balans 28 3 049 3 077

Avskrivningar enligt plan, ingår i rörelseresultatet2006 –6 – –62005 –5 – –5

Den goodwillpost som företaget innehar består huvudsakligen av de synergi-effekter som uppstod i samband med förvärvet av verksamheterna från Outo-kumpu i slutet av december 2003. Koncernens goodwill är i sin helhet allokerad till koncernens segment Smältverk.

Enligt IFRS 3 ska goodwill anses vara en tillgång med obestämbar livslängd och inte skrivas av. Nedskrivningstester ska istället genomföras så snart det fi nns in-dikationer att nedskrivningsbehov föreligger och dessutom minst en gång per år.

Nedskrivningstesten utgår från koncernens årliga budget- och strategiplane-ringsarbete, som baseras på bedömd livslängd på varje gruva. Smältverken med tillhörande goodwill har åsatts en obestämbar nyttjandeperiod och därmed om-fattar kassfl ödesprognoserna en evig tid.

Nuvärdet av uppskattade framtida kassafl öden baseras på av styrelsen fast-lagda budget- och planeringspriser. Planeringspriserna anges i 2007 års penning-värde och varken intäkter eller kostnader uppräknas under prognosperioden. De långsiktiga planeringspriserna är ett förväntat medelpris över kommande konjunk-turcykel, i regel 10 år. De långsiktiga planeringspriserna är för närvarande enligt vidstående tabell.

Metallpriser Smält-/raffi neringslöner Valutakurser

Koppar 122 USc/lb 80 USD/ton / 8,0 USc/lb USD/SEK 8,00Zink 68 USc/lb 175 USD bas 1 100 USD USD/NOK 7,14Bly 34 USc/lb 165 USD bas 570 USD EUR/USD 1,13Guld 425 USD/ozSilver 6,5 USD/oz

Som diskonteringsränta används aktuell vägd kapitalkostnad, 11 procent. De diskonterade kassafl ödena före skatt jämförs med bokfört värde.

Den genomförda nedskrivningstesten visar att inget nedskrivningsbehov före-ligger vid utgången av räkenskapsåret 2006 och att nedskrivningstesten tål en 20-procentig försämring av ingående prisparametrar i svenska kronor utan att något nedskrivningsbehov uppstår. Balansdagspriserna för koppar och zink i svenska kronor överstiger de långsiktiga planeringspriserna med 100 respektive 148 procent.

Not 8 Materiella anläggningstillgångar

Maskiner och Inventarier Påg. nyanl. Summa Byggnader andra tekniska verktyg och förskott materiella och mark Tillredningar anläggningar installationer anläggningstillg. anläggningstillg.

AnskaffningsvärdenVid årets början 4 893 2 755 16 990 1 269 136 26 043Investeringar 117 424 1 067 22 213 1 843Avyttringar och utrangeringar –55 –105 –244 –9 – –413Omklassifi ceringar m m 88 – 360 2 –112 338Årets omräkningsdifferenser –133 –33 –385 –84 –6 –641

Vid årets utgång 4 910 3 041 17 788 1 200 231 27 170Avskrivningar enligt planVid årets början –2 231 –919 –9 922 –1 056 – –14 128Årets avskrivningar –164 –162 –938 –39 – –1 303Avyttringar och utrangeringar 54 6 200 8 – 268Omklassifi ceringar m m –84 –42 –212 – – –338Årets omräkningsdifferenser 62 3 256 72 – 393

Vid årets utgång –2 363 –1 114 –10 616 –1 015 – –15 108

Utgående balans 2 547 1 927 7 172 185 231 12 062

Avskrivningar enligt plan, ingår i rörelseresultatet2006 –164 –162 –938 –39 – –1 3032005 –174 –129 –886 –40 – –1 229


Noter

Det sammanlagda taxeringsvärdet för koncernens svenska fastigheter uppgår till 1 427 (1 425) MSEK varav för byggnader 1 302 (1 301) MSEK.

Maskiner som innehas under fi nansiella leasingavtal ingår med 92 (92) MSEK anskaffningsvärde och 26 (20) MSEK ackumulerade avskrivningar. Under kort- respektive långfristiga skulder i koncernen har beaktats framtida betalningar avseende fi nansiell leasing.

Balanserade räntekostnader avseende Rönnskärs utbyggnad ingår i planenligt restvärde för maskiner med 61 (64) MSEK, och med en räntesats om 6,8 procent.

Balanserade räntekostnader avseende Oddas utbyggnad ingår i planenligt restvärde för maskiner med 14 (16) MSEK, och med en räntesats om 4,04 procent.

Under perioden har inga räntekostnader aktiverats.Nedskrivningstest har genomförts på materiella anläggningstillgångar i varje

enhet. Förutsättningar och antaganden har varit desamma som för immateriella anläggningstillgångar enligt beskrivning i not 7.

Den genomförda nedskrivningstesten visar att inget nedskrivningsbehov före-ligger vid utgången av räkenskapsåret 31 december 2006.

Not 9 Leasingavgifter avseende operationell leasing

2006 2005

KoncernenTillgångar som innehas via operationella leasingavtalRäkenskapsårets betalda leasingavgifter 44 60Avtalade framtida leasingavgifterMed förfallotidpunkt inom ett år 29 42Med förfallotidpunkt senare än ett år men inom fem år 31 50Med förfallotidpunkt senare än fem år 4 5

Not 10 Andelar i koncernföretag

Specifi kation av moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag

Aktier/ Andel BokförtDotterföretag/Org nr/Säte andelar i % värde

Boliden Limited, 3977366, Toronto, Kanada 85 811 638 100,0 – Boliden Power Ltd, Kanada – Ontario Inc, Canada – Boliden BV, 18048775, Drunen, Nederländerna – Boliden Apirsa S.L under likvidation, ESB-41518028, Aznalcóllar (Sevilla), Spanien –Boliden Mineral AB, 556231-6850, Skellefteå 1 650 000 100,0 3 911 Mineral Holding Finland OY, 1749578-3, Finland – Mineral Holding Sweden AB, 556610-2918, Skellefteå – Boliden Harjavalta OY, 1591739-9, Harjavalta, Finland – Nickel og Olivin A/S, 946255459, Ballangen, Norge – Boliden Kokkola OY, 455.720, Kokkola, Finland – Boliden Zinc Commercial BV, 24191971, Rotterdam, Nederländerna – Boliden Commercial AB, 556158-2205, Skellefteå – Boliden Commercial UK Ltd, 5723781, Warwickshire, England – Tara Mines Holding Ltd, 60135, Navan, Irland – Boliden Tara Mines Ltd, 33148, Navan, Irland – APC Properties Ltd, 361022, Navan, Irland – Irish Mine Development Ltd, 174811, Navan, Irland – Tara Prospecting Ltd, 34434, Navan, Irland – Tara Exploration and Development Company Ltd, E1292, Navan, Irland – Dowth Investment Holdings Ltd, 338698, Toronto, Kanada – Motet Investments Ltd, E3093, Navan, Irland – Mineral Holding Norway A/S, 986009183, Norge – Boliden Odda AS, 911177870, Odda, Norge – Hardanger Byggeselskap A/S, 930238821, Odda, Norge – Boliden Bergsöe AB, 556041-8823, Landskrona – Boliden Bergsoe AS, A/S244629, Glostrup, Danmark – Boliden Bergsöe OY, 411.259, Vantaa, Finland – Boliden International AB, 556040-1399, Skellefteå – Boliden France Sarl, B 612 050 13800082, Boutervilliers, Frankrike – Övriga dotterföretag, vilande eller av mindre betydelse –

3 911

Moderbolaget Boliden AB har under året erhållit utdelning från Boliden Mineral AB uppgående till 6 531 MSEK, varav 4 534 avser anteciperad utdelning.

I december 2006 har anläggningbolagen Boliden Rönnskär AB, Boliden Gruv-aktiebolag, Aitiks Gruvaktiebolag och Garpenbergs Gruvaktiebolag fusionerats till Boliden Mineral AB.

Forts. not 8


Noter

Not 11 Andelar i intresseföretag

2006 2005

Bokfört värde vid årets början 49 38Köpeskilling vid avyttring –5 –Resultat från avyttring 3 –Årets andel i intresseföretags resultat 14 9Utdelning –13 –Omräkningsdifferenser –3 2

Bokfört värde vid årets slut 45 49

Kapitalan- Antal delens värde Org nr Säte andelar Andelar i % i koncernen

Indirekt ägdaTyssefaldene A/S 916958900 Tyssedal, Norge 20 937 40% 45

45

Under året har andelen i bemanningsföretaget Proffspoolen i Skellefteå AB sålts.

Not 12 Skatter

Aktuell skattekostnad (–)/skatteintäkt (+) 2006 2005

Periodens skattekostnad –674 –187Justering av skatt hänförlig till tidigare år –9 6

–683 –181Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)

Uppskjuten skattekostnad avseende temporära skillnader –477 –181Uppskjuten skatteintäkt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag 106 45Uppskjuten skattekostnad till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag –991 –449

–1 362 –585

Totalt redovisad skattekostnad (–)/skatteintäkt (+) –2 045 –766

Avstämning av effektiv skatt

Redovisat resultat före skatt 8 313 2 812Skatt enligt gällande skattesats –2 230 –770Skatteeffekt av avdragsgill andelsförlust 57 –Korrigering underskottsavdrag avseende tidigare år 19 –Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader –11 –49Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 23 2Justering av skatt hänförlig till tidigare år –9 6Skatteeffekt av aktiverat underskottsavdrag, netto 106 45

Totalt redovisad skattekostnad (–)/skatteintäkt (+) –2 045 –766

Skattekostnader utgör 24,6 procent av koncernens resultat före skatt. Den förväntade skattekostnaden för 2006, 26,8 procent är beräknad enligt aktuell koncernstruktur och aktuella skattesatser i respektive land.


Noter

Forts. not 12

Uppskjuten skattefordran/skatteskuld

Den i balansräkning angivna fordran och avsättningen för uppskjuten skatt kommer från följande tillgångar och skulder.

2006 2005

Koncernen Uppskjuten Uppskjuten Uppskjuten Uppskjuten skattefordran skatteskuld Netto skattefordran skatteskuld Netto

Immateriella tillgångar – –1 –1 – –2 –2Byggnader och mark 39 –124 –85 44 –197 –153Maskiner och inventarier 19 –922 –903 27 –940 –913Tillredningar – –125 –125 – –121 –121Övriga materiella anläggningstillgångar – –11 –11 – – –Lager 2 –313 –311 – –125 –125Kortfristiga fordringar – – – – –1 –1Långfristiga skulder 159 – 159 180 – 180Kortfristiga skulder 280 –372 –92 324 –3 321Underskottsavdrag 92 – 92 977 – 977

Summa 591 –1 868 –1 277 1 552 –1 389 163

Kvittning inom bolag –591 591 – –1 148 1 148 –

Totalt uppskjuten skattefordran/skatteskuld – –1 277 –1 277 404 –241 163

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Belopp vid Redovisat Redovisat Belopp årets över resultat- över Omräknings- vid åretsKoncernen 2006 ingång räkning eget kapital differens utgång

Immateriella tillgångar –2 1 – – –1Byggnader och mark –153 70 – –2 –85Maskiner och inventarier –913 –9 – 19 –903Tillredningar –121 –9 – 5 –125Övriga materiella anläggningstillgångar – –11 – – –11Lager –125 –187 – 1 –311Kortfristiga fordringar –1 1 – – –Långfristiga skulder 180 22 –39 –4 159Kortfristiga skulder 321 –364 –49 – –92Underskottsavdrag 977 –876 – –9 92

Summa 163 –1 362 –88 10 –1 277

Belopp vid Redovisat Redovisat Belopp årets över resultat- över Omräknings- vid åretsKoncernen 2005 ingång räkning eget kapital differens utgång

Immateriella tillgångar –2 – – – –2Byggnader och mark –448 289 – 6 –153Maskiner och inventarier –711 –230 – 28 –913Tillredningar – –115 – –6 –121Förtidsinlöst hedge –44 – 44 – –Övriga materiella anläggningstillgångar –6 6 – – –Finansiella anläggningstillgångar –3 3 – – –Lager –9 –118 – 2 –125Kortfristiga fordringar –1 – – – –1Långfristiga skulder 116 –55 113 6 180Kortfristiga skulder –3 19 305 – 321Underskottsavdrag 1 381 –384 – –20 977

Summa 270 –585 462 16 163


Forts. not 12

UnderskottsavdragUppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag i Sverige har beaktats fullt ut då bolaget gjort bedömningen att Boliden kommer att kunna generera tillräcklig beskattningsbar inkomst i framtiden för att dra nytta av dessa under-skottsavdrag. Outnyttjade underskottsavdrag för vilka uppskjuten skattefordran ej redovisats uppgick den 31 december 2006 till 35 MSEK i Kanada.

SkatteprocesserSe not 22, sidan 78.

Not 13 Varulager

2006 2005

Råvaror och förnödenheter 1 839 1 787Varor under tillverkning 2 480 1 677Färdiga varor och handelsvaror 1 032 520

5 351 3 984

Not 14 Övriga kortfristiga fordringar

2006 2005

Förutbetalda optionspremier 271 98Derivatinstrument med ett positivt marknadsvärde 108 163Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 92 66Momsfordringar 578 321Övriga kortfristiga fordringar 19 74

1 068 722

Not 15 Eget kapital

2006 2005

Aktiekapital Antal Antal aktier SEK aktier SEK

Ingående balans 289 387 169 578 774 338 289 387 169 578 774 338Nyemission maj 2006, för inlösen av konvertibelt skuldbrev 70 000 140 000 – –Utgående balans 289 457 169 578 914 338 289 387 169 578 774 338

Eget kapital, MSEK 2006 2005

Aktiekapital 579 579Andra reserver 7 385 7 274Balanserat resultat, inklusive årets resultat 8 125 2 436

Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 16 089 10 289

Eget kapital per aktie, SEK 55,58 35,55

Resultat per aktie före utspädning 2006 2005

Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK 6 268 2 046

Ingående antal aktier 289 387 169 289 387 169Nyemission maj 2006, för inlösen av konvertibelt skuldbrev 70 000 –Utgående antal aktier 289 457 169 289 387 169Genomsnittligt antal aktier 289 429 169 289 387 169

Resultat per aktie före utspädning, SEK 21,66 7,07

Resultat per aktie efter utspädning 2006 2005

Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK 6 268 2 046

Genomsnittligt antal aktier 289 429 169 289 387 169Effekt av full konvertering av konvertibla skuldebrev – 395 694

Genomsnittligt antal aktier efter utspädning 289 429 169 289 782 863

Resultat per aktie efter utspädning, SEK 21,66 7,06

Noter


Bolidens styrelse kommer per 2007-05-03 föreslå årsstämman att utdelning utgår med 4 (2) kr per aktie, totalt 1 157 828 676 kronor. Bolidens utdelnings-policy innebär att cirka 1/3 av resultatet efter skatt ska utdelas över en konjunk-turcykel. I sitt årliga utdelningsförslag ska styrelsen beakta bolagets utvecklings- och investeringsbehov.

Mot bakgrund av att Bolidens balansräkning nu är väsentligt starkare än vad som krävs för en utveckling av koncernen kommer Bolidens styrelse även föreslå

årsstämman att besluta om inlösen av egna aktier. Förutsatt ett godkännande av styrelsens förslag vid årsstämman kommer varje Boliden aktie att delas upp i två aktier. En av dessa, löses därefter automatiskt in mot en kontant inlösen om 12 kronor, totalt 3 473 486 028 kronor. Inlösenförfarandet sker automatiskt och ingen åtgärd kommer att krävas från aktieägarna för att erhålla inlösenlikviden. Utbetalning av inlösenlikviden beräknas kunna ske under andra halvan av juni 2007.

Not 16 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelserBoliden har fonderade och ej fonderade förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige, Norge och Irland. I Sverige täcks pensionsförpliktelserna genom det svenska PRI/FPG-systemet och genom försäkringsbolag. Merparten av pen-sionsåtaganden för tjänstemän i Sverige administreras via Alecta. Då Alecta inte kan lämna tillräckliga uppgifter för att redovisa ITP-planen som förmånsbestämd redovisas den i enlighet med URA 42 som avgiftsbestämd.Ett överskott i Alecta kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av året uppgick Alectas kollektiva konsolideringsnivå till 143 (129) procent. Den kollek-

tiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräk-ningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Pensionsuppläggen utanför Sverige har gjorts i överenstämmelse med lokala förhållanden och är en funktion av antalet tjänsteår och slutlön. Samordning sker i allmänhet med natio-nella pensioner. Pensionsplaner som defi nierats som avgiftsbestämda fi nns i Sverige och Finland. Avsättning för pensionsåtaganden redovisas i enlighet med IAS19, Ersättningar till anställda.

Sverige Norge Irland

Väsentliga aktuariella antaganden (vägda medeltal) 2006 2005 2006 2005 2006 2005

Diskonteringsränta, procent 4,5 4,5 4,4 5,5 4,7 4,3Antagen avkastning på förvaltningstillgångar, procent – – 5,4 6,5 7,1 5,6Framtida löneökningar, procent 3,0 2,5 3,1 2,5 2,5 2,5Framtida ökningar av pensioner, procent 2,0 1,5 0,6 2,5 1,5 1,5Antagande om kvarstående år i arbete för anställda 13,4 14,5 12,0 15,0 17,0 18,0

Avsättningar 2006 2005

Förpliktelser enligt PRI/FPG 37 26Förpliktelser för underjordsarbetare i Sverige 218 207Förpliktelser i Norge 66 73Förpliktelser på Irland 165 188Övriga förpliktelser 7 9

493 503

Avstämning av värde enligt balansräkning 2006 2005

Bokfört värde vid årets början 503 475Redovisat över resultaträkningen 68 67Betalningar –71 –55Omräkningsdifferens –7 16

Bokfört värde vid årets slut 493 503

Specifi kation av avsättningar för pensioner 2006 2005

Nuvärde av fonderade förpliktelser 1 744 1 710Nuvärde av förpliktelser som inte är fonderade 353 320Marknadsvärdering av förvaltningstillgångar –1 571 –1 418Orealiserade aktuariella resultat –33 –109

493 503

Specifi kation av kostnader 2006 2005

Förmåner intjänade under perioden 59 60Ränta på förpliktelsen 92 88Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar –84 –81Aktuariella vinster/förluster 1 0

Summa kostnad för förmånsbestämda planer 68 67Kostnad för avgiftsbestämda planer 268 254

336 321

Faktisk avkastning på förvaltningstillgångar 159 161

Förvaltningstillgångarna består i huvudsak av aktier och räntebärande värdepapper 2006 2005

Aktier och andelar 1 169 938Räntebärande värdepapper m m 402 480

Forts. not 15

Noter


Noter

Not 17 Övriga avsättningar

2006 2005

Avsättning för omstruktureringsåtgärder 13 10Efterbehandlingskostnader 591 527Avsättning för böter relaterad till kopparkartellen 297 297Förpliktelse för avyttrad verksamhet 50 50Övrigt 67 73

1 018 957Varav:Långfristigt 965 919Kortfristigt 53 38

1 018 957

Europeiska kommissionen bötfällde i september 2004 Boliden och dess två tidi-gare dotterbolag, Boliden Cuivre et Zinc SA (”BCZ”) och dess moderbolag Boliden Fabrication AB, med ett belopp om 32,6 MEUR (cirka 300 MSEK) i ett förfa-rande enligt artikel 81 i EG-fördraget och artikel 53 i EES-avtalet som inleddes i augusti 2003. Samtidigt bötfälldes sju andra företag. Boliden har gjort en reser-vering för bötesbeloppet. Enligt EU-kommissionen har BCZ och de andra företagen varit inblandade i konkurrensbegränsande verksamhet på den europeiska mark-

naden för sanitära kopparrör under perioden 1988 till 2001. Boliden har i huvud-sak vidgått kommissionens beskrivning av de faktiska förhållandena, men har i överklagande av kommissionens beslut yrkat att bötesbeloppet ska sänkas. BCZ och Boliden Fabrication AB har överlåtits till Outokumpu. Boliden har åtagit sig att hålla Outokumpu skadeslöst avseende krav som kan relateras till tiden före det att bolagen överläts till Outokumpu.

Koncernen 2006 Efterbehandlingskostnader Kopparkartellen Övrigt Totalt

Bokfört värde vid årets början 527 297 133 957Tillägg till befi ntliga avsättningar 112 – 7 119Återföring av befi ntliga avsättningar – – –1 –1Omklassifi ceringar 4 – –4 –Betalningar –36 – –4 –40Omräkningsdifferens –16 – –1 –17

Bokfört värde vid årets slut 591 297 130 1 018

Förväntad tidpunkt för utfl öde av resurser:2007 49 – 4 532008 40 297 4 3412009 och 2010 80 – 8 882011 och därefter 422 – 114 536

591 297 130 1 018

Koncernen 2005 Efterbehandlingskostnader Kopparkartellen Övrigt Totalt

Bokfört värde vid årets början 363 297 189 849Nya avsättningar – – 2 2Tillägg till befi ntliga avsättningar 121 – 11 132Återföring av befi ntliga avsättningar – – –14 –14Omklassifi ceringar 50 – –50 –Betalningar –31 – –5 –36Omräkningsdifferens 24 – – 24Bokfört värde vid årets slut 527 297 133 957

Förväntad tidpunkt för utfl öde av resurser:2006 35 – 3 382007 30 297 3 3302008 och 2009 60 – 8 682010 och därefter 402 – 119 521

527 297 133 957


Noter

Avsättningar för efterbehandlingskostnader görs utifrån en bedömning av fram-tida kostnader med utgångspunkt i dagens teknik och förutsättningar i övrigt. Beräknade efterbehandlingskostnader reserveras för och kostnadsförs över den totala beräknade verksamhetsperioden. Successiv efterbehandling eftersträvas,

merparten av efterbehandlingsarbetet sker dock efter beslut om nedläggning. Historiskt har Boliden lyckats förlänga livslängden på gruvtillgångarna jämfört med ursprungliga planer. Avsättningar för efterbehandling omprövas fortlöpande.

Forts. not 17

Not 18 Finansiell riskhantering

Koncernen exponeras för ett fl ertal fi nansiella risker. Förändringar i metallpriser, smältlöner, valutakurser och räntenivåer påverkar koncernens resultat och kassa-fl öden. Prisvillkoren för Bolidens produkter bestäms i huvudsak på fria fi nansiella marknader såsom London Metal Exchange och valuta- och penningmarknaden. Boliden exponeras även av refi nansierings- och likviditetsrisk, energiprisrisk, samt kredit- och motpartsrisk.

Boliden arbetar med en centraliserad fi nansfunktion vars huvuduppgift är att hantera fi nansiella risker och stödja ledning och operativa enheter. Finansfunk-tionen är ansvarig för att identifi era och på ett effektivt sätt begränsa koncernens fi nansiella risker i linje med fastställd fi nanspolicy. Centraliseringen leder till god intern riskkontroll samt ekonomiska och administrativa stordriftsfördelar. Koncernens fi nanspolicy fastställs av styrelsen och reglerar hur de fi nansiella riskerna skall hanteras.

Valutarisk/MetallprisriskBoliden är genom sin verksamhet exponerad för både valutarisk och metallprisrisk genom att förändringar i valutakurser och metallpriser påverkar koncernens resultat och kassafl öde. Koncernens valuta- och metallexponering omfattar transaktionsexponering, strukturell exponering och omräkningsexponering.

Transaktionsexponering – kontrakteradDenna risk uppkommer när åtagande görs att medverka i en transaktion till fast värde och som inte kompenseras genom en samtidig motsatt transaktion av motsvarande storlek och karaktär. Koncernen köper metaller i form av råmate-rial som bearbetas till förädlade metaller där metallpriserna och valutakurserna (anskaffningsvärden) kan skilja sig från det slutliga försäljningsvärdet, till stor del beroende på variationer i storlek, inköpstidpunkt, bearbetning och försäljning. Vidare begär vissa kunder fasta försäljningspriser i olika valutor, som sätts lång tid före leverans. Det är koncernens policy att dessa risker alltid skall vara fullt ut säkrade. Koncernen tecknar terminskontrakt som gör att koncernen, vid för-säljning erhåller samma pris i samma valuta som råmaterialet betalats i.

Strukturell exponering – prognostiseradKoncernens strukturella exponering uppkommer genom att betydande delar av koncernens framtida intäkter, främst de som rör utvunnen metall samt smält löner och raffi neringslöner, påverkas av fl uktuationer i metallpriser och valutakurser. Koncernen kan teckna fi nansiella derivatkontrakt, såsom termins- och options-avtal, för att metallpris- och/eller valutakurssäkra prognostiserad metallförsälj-ning. Vidare har koncernen processlager i smältverken, vars storlek hålls på en konstant risknivå. Priser för metaller i processlager säkras inte och förändringar av dessa metallpriser påverkar koncernens resultat.

OmräkningsexponeringVid omräkning av de utländska koncernbolagens nettotillgångar (eget kapital och koncernmässigt allokerade övervärden till dotterbolag i utlandet) till svenska kronor uppstår en omräkningsdifferens vid valutakursförändringar, vilken påver-kar koncernens egna kapital. Effekten av denna exponering skall enligt fi nans policyn elimineras med hjälp av valutaterminskontrakt och extern upplåning i motsva-rande utländska valutor.

RänteriskRänterisk innebär att förändringar i marknadsräntan påverkar koncernens resultat och kassafl öden. Hur snabbt en varaktig förändring i räntenivåerna får genomslag på koncernens fi nansnetto beror på upplåningens räntebindningstid. Koncernens låneportfölj har per 31 december 2006 en genomsnittlig räntebindningstid om 2,9 månader. En förändring i marknadsräntan med en procentenhet medför en resultatpåverkan med +/– 2 MSEK på årsbasis, beräknat på nettoskulden per 31 december 2006.

EnergiprisriskerBoliden är genom sin energiintensiva verksamhet utsatt för den långsiktiga prisutvecklingen på energi. Därför strävar Boliden efter långsiktiga säkringar och har på detta sätt knutit upp huvuddelen av sitt behov i form av leveranskontrakt med prisbindning. Därutöver kompletteras säkringarna löpande med elderivat mot en horisont på fem år.

Refi nansieringsrisk och betalningsberedskapMed refi nansieringsrisk och betalningsberedskap avses risken för att Boliden inte kan förlänga befi ntliga lån eller möta betalningsförpliktelser som en följd av otill-räcklig likviditet. Boliden begränsar refi nansieringsrisken genom att ha en god spridning av motparter och löptid på bruttolåneskulden. Boliden arbetar aktivt med att skapa en tillfredsställande betalningsberedskap genom outnyttjade kredit faciliteter i lämplig omfattning. Vid årsskiftet uppgick Bolidens betalnings-beredskap, i form av likvida medel och outnyttjade bindande krediter, till 8 826 MSEK. Boliden har etablerat en struktur av cash pools som ger möjlighet till central överblick av likvidfl öden och en effektiv hantering av koncernens samlade likviditet.

Kredit- och motpartsriskKredit- och motpartsrisk avser risken att motparten i en transaktion inte kan fullgöra sitt åtagande och därmed åsamkar koncernen en förlust. För att begränsa motpartsrisken accepteras, enligt koncernens fi nanspolicy endast motparter med hög kreditvärdighet samt genom att engagemanget per motpart i möjlig mån begränsas.

Boliden exponeras primärt för motpartrisk vid handel med derivatinstrument. För att begränsa denna exponering har nettningsavtal enligt International Swaps and Derivatives Association (ISDA) tecknats. Per den 31 december 2006 uppgick den totala motpartsexponeringen i derivatinstrument till –521 MSEK (nettoskuld till banker och metallmäklare).

Risk Management och försäkringRisk Management-funktionen i Boliden har målsättningen att minimera den totala kostnaden för koncernens skaderisker. Detta sker dels genom att kontinuerligt utveckla det skadeförebyggande och skadebegränsade arbetet i verksamheterna, dels genom att införa och utveckla koncerngemensamma försäkringslösningar.


Noter

Not 19 Skulder till kreditinstitut

Skulder till kreditinstitut Förfallostruktur

Redovisat Mer än 1 årMSEK Valuta Ränta, % värde Inom 1 år men inom 5 år Mer än 5 år

Obligationslån SEK 4,02 1 469 1 469Obligationslån EUR 4,41 815 815Företagscertifi kat SEK 3,19 199 199 Finansiell leasing, övrigt SEK 46 29 12 5

Totalt Boliden 2 529 228 12 2 289

Boliden använder fi nansiella derivatinstrument för att hantera valutarisk och metallprisrisk som uppstår i verksamheten. De fi nansiella derivat som avser säkring av prognostiserade betalningsfl öden säkringsredovisas, vilket innebär att orealiserade resultat (marknadsvärden) redovisas under eget kapital fram till dess att underliggande fl öden refl ekteras i resultaträkningen.

Utestående Nominellt Redovisatderivatinstrument, MSEK belopp värde

Valutaderivat avsedda att säkra balansexponering Valutaterminer 8 709 29Valutaoptioner – –Valutaderivat avsedda att säkra prognostiserade betalningsfl ödenValutaterminer 213 25Valutaoptioner 8 237 354Råvaruderivat avsedda att säkra balansexponeringRåvaruderivat –2 134 181Råvaruderivat avsedda att säkra prognostiserade betalningsfl ödenRåvaruderivat 8 712 –1 110

Totalt 23 737 –521

Redovisat värde motsvarar verkligt värde och har beräknats utifrån offi ciella marknadsnoteringar och enligt vedertagna beräkningsmetoder.

Valutafördelning utestående derivatinstrument, MSEK 2006

USD 15 738EUR 5 586NOK 2 421CAD –92GBP 92DKK –8

Totalt 23 737

I tabellen ovan visas nominella belopp.

Förfallostruktur derivatinstrument nominella belopp, MSEK 2007 2008 2009

Valutaderivat 11 304 2 748 3 107

Råvaruderivat 658 2 813 3 107

Totalt 11 962 5 561 6 214

Valutaderivat avseende kurssäkring av prognostiserade betalningsfl ödenValutakontrakt per 31 december 2006 avseende kurssäkring av prognostiserad valutaexponering i USD/SEK redovisas i sammanfattning i tabellen nedan. Bolidens övriga valutakursrisker avseende prognostiserad exponering är i allt väsentligt osäkrade.

KreditfaciliteterFör att begränsa refi nansieringsrisken samt som likviditetsreserv har Boliden en syndikerad kreditfacilitet om 600 MEUR. Faciliteten löper fram till 2011 med option om ytterligare upp till två års förlängning. Denna facilitet var per 31 december 2006 inte utnyttjad.

Boliden har aktivt arbetat för att förlänga skuldportföljens förfallostruktur. Under året har Boliden utfärdat ett antal riktade obligationer till svenska och nordiska institutioner, vilket medfört att koncernen per 31 december 2006 har total 2 284 MSEK i utestående obligationer med en duration på mellan 6 och 9 år.

Vidare har Boliden bilaterala bekräftade kreditlöften till ett samanlagt värde av 400 MSEK. Dessa var vid årsskiftet ej utnyttjade.

Bolidens korta upplåning utgörs av ett svenskt företagscertifi katprogram med ett rambelopp om 1 500 MSEK. Per 31 december 2006 var 199 MSEK utnytt-jade. Programmet kommer att hållas aktivt för att tillgodose koncernens behov av kortfristig upplåning.

Låneskuldens genomsnittliga avtalade löptid uppgick per 31 december 2006 till 6,6 år. Den genomsnittliga räntenivån i skuldportföljen uppgick till 4,1 %. Bolidens betalningsberedskap, i form av likvida medel och outnyttjade kreditlöften uppgick till 8 826 MSEK.

Not 20 Finansiella derivatinstrument


Noter

Forts. not 20

Prognostiserad Valutaoptioner exponering SäkradMUSD Valutaterminer Golv Budget andel

Förfalloår 2007 belopp, sålt 31 352 1 234 31 % kurs 1) 7,59 7,16

Förfalloår 2008 belopp, sålt 395 1 105 36 % kurs 1) 6,72

Förfalloår 2009 belopp, sålt 452 1 072 42 % kurs 1) 6

Totalt, orealiserade kontrakt 31 1 199 3 411 36 %Marknadsvärde på orealiserade kontrakt 2) MSEK 24 354

1) Kontraktskurs på valutaterminer samt strike för säljoptioner. Kurser för optioner har beräk-nats som viktade strikekurser i portföljen. Golven i optionsportföljen fördelar sig mellan USD/SEK 6,00 – 7,40.

2) Utestående valuta- och optionskontrakt värderade till marknadsvärde.

Råvaruderivat avseende metallprissäkring av prognostiserade betalningsfl öden I tabellen nedan anges en sammanställning av Bolidens metallprissäkringar för koppar, bly, guld och silver per 31 december 2006 avseende prognostiserad me-tallprisexponering i förhållande till prognostiserade fl öden. Bolidens övriga metall-prisrisker avseende prognostiserad exponering är i allt väsentligt osäkrade.

Koppar Bly Guld Silver

Förfalloår 2007 Säkrad andel av prisexponering 89 % 48 % 96 % 58 % pris 1) 3 966 1 191 578 9,26



Marknadsvärde på utestående kontrakt MSEK –815 – 78 – 91 – 126

1) Kontraktspris USD/ton för koppar och bly, USD/oz för guld och silver.

Not 21 Övriga kortfristiga skulder

2006 2005

Upplupna löner och sociala kostnader 460 302Upplupna räntekostnader 15 62Derivatinstrument med ett negativt marknadsvärde 1 110 1 087Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 337 295Övriga rörelseskulder 313 237

2 235 1 983

Not 22 Ställda säkerheter

2006 2005

Ställda säkerheterRörelsekapital – 462

EventualförpliktelserÖvriga borgensförbindelser och garantier 292 261Avtalade restvärden enligt leasingkontrakt 29 176

321 437

Utöver vad som specifi cerats ovan under eventualförpliktelser och vad som inklu-derats i den fi nansiella informationen, skulle koncernen eventuellt kunna ha miljö-relaterade eventualförpliktelser eller eventualförpliktelser hänförliga till rättsliga processer, som dock för närvarande ej kunnat beräknas, men som i framtiden kan komma att innebära kostnader eller investeringar.


Noter

Rättsliga processerÖversiktBoliden bedriver omfattande nationell och internationell verksamhet och blir i samband därmed inblandat i tvister och rättsliga processer, som från tid till annan uppstår i verksamheten. Dessa tvister och rättsliga processer förväntas inte, förutom i den utsträckning som redovisas nedan, vare sig enskilt eller tillsammans i väsentlig grad negativt påverka Bolidens rörelseresultat, lönsamhet eller fi nan-siella ställning.

TvisterKopparrörskartellEuropeiska kommissionen bötfällde i september 2004 Boliden AB och dess två tidigare dotterbolag, Boliden Cuivre et Zinc SA (”BCZ”) och dess moderbolag Boliden Fabrication AB, med ett belopp om 32,6 MEUR (cirka 300 MSEK). Sam-tidigt bötfälldes sju andra företag. Boliden har gjort en reservering för bötesbelop-pet. Enligt EU-kommissionen har BCZ och de andra företagen varit inblandade i konkurrensbegränsande verksamhet på den europeiska marknaden för sanitära kopparrör under perioden 1988 till 2001. Boliden har i huvudsak vidgått kommis-sionens beskrivning av de faktiska förhållandena, men har i överklagande av kommissionens beslut yrkat att bötesbeloppet ska sänkas.

2005 delgavs Boliden och de två tidigare dotterbolagen stämningar i tre så kallade grupprättegångar (class actions) som inletts i USA mot samtliga de bolag som omfattades av EU-kommissionens beslut. Kärande är personer som påstår sig vara så kallade indirekta köpare av sanitära kopparrör och som även säger sig representera alla andra sådana köpare. I samtliga mål grundar kärandena talan på de överträdelser som identifi erades i EU-kommissionens beslut och i samtliga mål yrkas tredubbla skadestånd och även annan ersättning med ännu inte speci-fi cerade belopp. Varken Boliden eller de två tidigare dotterbolagen har sålt sani-tära kopparrör i USA under den relevanta tidsperioden och Boliden har gjort gällande att de amerikanska domstolarna saknar behörighet att behandla de aktuella stämningarna mot Boliden och dotterbolagen. Förutom de tre mål där stämning delgetts har ytterligare två liknande mål anhängiggjorts. Boliden kan inte utesluta att andra liknande mål kan komma att inledas. Boliden kan för när-varande inte bedöma utgången av grupprättegångarna eller av eventuella andra åtgärder från enskilda eller myndigheter med anledning av EU-kommissionens beslut och föregivna överträdelser. Bolaget avser dock att kraftfullt bestrida varje sådan åtgärd.

BCZ och Boliden Fabrication AB har överlåtits till Outokumpu. Boliden har åtagit sig att hålla Outokumpu skadeslöst avseende krav som kan relateras till tiden före det att bolagen överläts till Outokumpu.

Tvister med anledning av dammolyckan i SpanienI april 1998 inträffade en dammolycka vid ett magasin för anrikningssand vid gruvan Los Frailes i Spanien som då ägdes av Bolidens dotterbolag Boliden Apirsa S.L (”Apirsa”).

Efter dammolyckan inleddes ett brottmålsförfarande mot Apirsa och dess ställföreträdare. I december 2000 lade brottmålsdomaren ned åtalet. Beslutet överklagades men fastställdes slutligt i november 2001. I brottmålsprocessen slogs fast att olyckan orsakades av design- och konstruktionsfel på dammen, och inte av Apirsas verksamhet vid gruvan.

Trots utfallet i brottmålsprocessen har det spanska miljödepartement ålagt Apirsa att betala cirka 45 MEUR (cirka 408 MSEK), avseende saneringskostna-der, skadestånd och böter. Spaniens högsta domstol avslog den 26 november 2004 Apirsas överklagande. Apirsa har överklagat beslutet till den spanska författningsdomstolen. Det spanska miljödepartementet har krävt Apirsa på betalning vilket fi ck till följd att Apirsa i januari 2005 initierade ett så kallat insol-vensförfarande, som syftar till att säkerställa en samlad och ordnad avveckling av bolaget. Oavsett insolvensförfarandet kan Apirsa fortsätta att driva den nedan nämnda processen mot de företag som är ansvariga för den havererade dammens design och konstruktion.

I anledning av dammolyckan stämde lokalregeringen (Junta de Andalucia) Apirsa, Boliden BV och Boliden AB i civil domstol på skadestånd om totalt cirka 89 MEUR (cirka 806 MSEK). Stämningen avvisades på formella grunder. Beslu-

tet överklagades, men fastställdes slutligt av högre instans under hösten 2003. Sedan talan i civil domstol avvisats har lokalregeringen inlett ett administrativt förfarande mot Apirsa, Boliden BV och Boliden AB avseende samma krav. I förfa-randet har lokalregeringen själv ålagt de tre Bolidenbolagen att betala det yrkade beloppet. Apirsa, Boliden BV och Boliden AB har överklagat beslutet och har i domstol begärt anstånd med beslutets verkställighet till dess frågan har avgjorts i sak. Anstånd med verkställigheten har beviljats på villkor att borgen om 108 MEUR (cirka 978 MSEK) ställs. De tre bolagen har överklagat beslutet om stäl-lande av borgen.

Bolidens samlade bedömning, grundad på utlåtanden av Bolidens spanska juridiska ombud, är att Bolaget inte kommer att lida väsentlig ekonomisk skada till följd av de beskrivna rättsliga processerna.

Mot bakgrund av att det i brottmålsprocessen slogs fast att dammolyckan orsakades av design- och konstruktionsfel inledde Apirsa 2002 en process i civil domstol mot de företag som är ansvariga för dammens design och konstruktion och deras försäkringsbolag. Domstolen höll huvudförhandling i målet under som-maren 2006 och dom meddelades i november. I domen lämnade domstolen Apirsas talan utan bifall. Apirsa har överklagat domen.

Grupprättegång i KanadaI vardera av British Columbia och Ontario har pågått en så kallad grupprättegång (class action) med skadeståndsanspråk från personer som i samband med börsintroduktionen 1997 i Toronto förvärvat aktier i Boliden Ltd. Talan i de båda målen grundas på påståenden om att det prospekt som gavs ut i samband med börsintroduktionen, gav en felaktig bild av förhållanden rörande den damm vid den spanska Los Frailes-gruvan som havererade 1998.

I båda grupprättegångarna har förlikningsöverenskommelser träffats mellan parterna. Överenskommelserna har stadsfästs av domstol. Trelleborg AB svarar under en ansvarsförbindelse för alla förlikningskostnader. Trelleborg har gjort alla relevanta betalningar.

SkatteprocesserNedskrivning av fordringarSom ett resultat av revisionen under 2002 av Boliden Treasurys skattedeklara-tioner för räkenskapsåren 1998–2002, underkände Skatteverket yrkade avdrag för nedskrivningar av fordringar på intressebolag på sammanlagt 2 043 MSEK och påförde Bolaget skattetillägg med 29 MSEK. Bolaget överklagade beslutet till länsrätten och beviljades uppskov med betalning av skattetillägget tills målet av-gjorts. Länsrätten avslog överklagandet. Bolaget har överklagat detta beslut till Kammarrätten. Det ifrågasatta underskottsavdraget har ej värderats och ingår inte i uppskjutna skattefordringar. Bolaget har inte gjort några reserveringar.

OddaDen norska skattemyndigheten har ställt frågor med anledning av ett mellan Boliden Odda AS och Boliden Zink Commercial BV ingånget omarbetningsavtal avseende zink. Skriftväxling mellan Boliden Odda och den norska skattemyndig-heten indikerar att skattemyndigheten anser sig ha skäl att anta att avtalet inte är ingånget på marknadsmässiga villkor. Bolaget bedömer utsikterna att kunna visa att avtalet är ingånget på marknadsmässiga villkor som goda. Bolaget har inte gjort några reserveringar.

Forts. not 22


Noter

Kassafl ödesanalysen upprättas enligt indirekt metod.

Betalda räntor 2006 2005

Erhållen ränta 71 33

Erlagd ränta Räntor externa lån –159 –213Räntor valutaterminer –63 –19Övriga räntekostnader –6 –5

–228 –237

Betalda räntor 2006 2005

Likvida medelFöljande delkomponenter ingår i likvida medel:Kassa och bank 2 300 438Kortfristiga placeringar 896 1 082

3 196 1 520

De kortfristiga placeringar som ingår i likvida medel är placeringar med en löptid på tre månader eller mindre och som lätt kan omvandlas till likvida medel.

Not 24 Information per verksamhetsområde och geografi sk marknad

Se redovisningsprincer för segmentsredovisning på sidan 64 för kompletterande information.

Primära segment – Affärsområden

2006 Gruvor Smältverk Övrigt, inkl elim Koncernen

Externa försäljningsintäkter 2 37 537 –1 37 538Resultateffekt av metallpris- och valutasäkringar –2 259 –42 –24 –2 325Interna försäljningsintäkter 9 518 19 –9 537 –

Försäljningsintäkter 7 261 37 514 –9 562 35 213Resultatandelar i intressebolag – 14 3 17Rörelseresultat 3 010 5 652 –140 8 522Finansnetto –209Resultat efter fi nansnetto 8 313Skatter –2 045

Årets nettoresultat 6 268

Immateriella tillgångar 89 2 988 – 3 077Materiella tillgångar 4 416 7 569 77 12 062Kapitalandelar – 45 – 45Varulager 254 5 096 1 5 351Övriga fordringar 921 2 716 –462 3 175

Tillgångar 5 680 18 414 –384 23 710Avsättningar, andra än för pensioner och skatt 278 257 483 1 018Övriga skulder 1 010 3 683 332 5 025

Skulder 1 288 3 940 815 6 043

Sysselsatt kapital 4 392 14 474 –1 199 17 667

Avskrivningar 543 765 1 1 309

Investeringar 1 065 782 – 1 847

Väsentliga kostnader som inte motsvaras av utbetalning 25 50 – 75

Not 23 Tilläggsinformation till kassafl ödesanalys


Noter

Forts. not 24

Övrigt, inkl 2005 Gruvor Smältverk eliminering Koncernen

Externa försäljningsintäkter 5 20 730 – 20 735Resultateffekt av metallpris- och valutasäkringar –315 86 –65 –294Interna försäljningsintäkter 4 952 46 –4 998 –

Försäljningsintäkter 4 642 20 862 –5 063 20 441Resultatandelar i intressebolag – 11 –2 9Rörelseresultat 1 117 2 210 –258 3 069Finansnetto –257Resultat efter fi nansnetto 2 812Skatter –766

Årets nettoresultat 2 046

Immateriella tillgångar 93 3 097 – 3 190Materiella tillgångar 4 099 7 724 91 11 914Kapitalandelar – 47 2 49Varulager 141 3 842 1 3 984Övriga fordringar 730 1 644 –539 1 835

Tillgångar 5 063 16 354 –445 20 972Avsättningar, andra än förpensioner och skatt 253 146 559 958Övriga skulder 690 2 880 622 4 192

Skulder 943 3 026 1 181 5 150

Sysselsatt kapital 4 120 13 328 –1 626 15 822

Avskrivningar 504 755 –25 1 234

Investeringar 934 402 1 1 337

Väsentliga kostnader som inte motsvaras av utbetalning – 50 41 91

Sekundära segment – geografi ska områdenSiffrorna för omsättning baserar sig på det land där kunden fi nns. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången fi nns.

Försäljningsintäkter 2006 2005

Sverige 6 733 4 058Övriga Norden 6 311 4 195Övriga Europa 21 245 12 025Nordamerika 111 153Övriga marknader 813 10

35 213 20 441

Tillgångar i sysselsatt kapital 2006 2005

Sverige 16 750 13 990Finland 3 075 3 073Norge 1 655 1 800Irland 2 157 1 964Övriga länder 73 145

23 710 20 972

Investeringar i materiella och immateriella tillgångar 2006 2005

Sverige 1 173 835Finland 306 144Norge 103 80Irland 265 278

1 847 1 337

Not 25 Transaktioner med närstående

Ingen styrelseledamot eller ledande befattningshavare i bolaget har eller har haft någon direkt eller indirekt delaktighet i några affärstransaktioner mellan sig och bolaget som är eller var ovanliga till sin karaktär med avseende på villkoren, som inträffat under nuvarande eller föregående verksamhetsår. Inte heller har kon-cernen lämnat lån, ställt garantier eller ingått borgensförbindelse för någon av styrelsens ledamöter eller ledande befattningshavare i bolaget.


Såvitt styrelsen och verkställande direktören känner till är årsredovisningen upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för aktiemarknadsbolag. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten

och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av koncernen och moderbolaget som skapats i årsredovisningen.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 15 mars 2007. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat-

och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 3 maj 2007.

Stockholm 15 mars 2007

Anders Ullberg Ordförande

Carl Bennet Marie Berglund Jan Johansson Vice ordförande VD och koncernchef

Bo Karlsson Alf Lindén Ulla Litzén

Leif Rönnbäck Matti Sundberg Anders Sundström

Lars Sundström

Vår revisionsberättelse har avgivits den 15 mars 2007.

Hans Pihl Björn Sundkvist Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor


Revisionsberättelse

Revisionsberättelse Till årsstämman i Boliden AB (publ)Organisationsnummer 556051-4142

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bok-föringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Boliden AB för räkenskapsåret 2006. Årsredovisningen och koncern-redovisningen ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sid orna 49–81. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovis-ningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncern-redovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision inne-fattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan infor-mation i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat års-

redovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den sam-lade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättnings-skyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med ak-tiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits i EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balans räkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 15 mars 2007

Hans Pihl Björn Sundkvist Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor


Malmreserver och mineraltillgångar

Malmreserverna och mineraltillgångarna har beräknats och samman-ställts i enlighet med Australasian Institute of Mining and Metallurgy’s JORC code. Dessa är jämförbara och likvärdiga med ”CIM Standards on Mineral Resources and Mineral Reserves, Defi nitions and Guidelines” antagna av CIM den 20 augusti 2000 och som utgör den del av Ontario Securities Commission (OSC) regelverk National Instrument 43–101, som reglerar hur malmreserver och mineraltillgångar skall redovisas.

Boliden följer och rapporterar i enlighet med NI 43–101 och de rekommendationer som SveMin antagit och som i tillämpliga delar är identiskt med de Kanadensiska reglerna.

Mineraltillgångarna och malmreserverna har sammanställts under ledning av Mati Sallert, som är ”Kvalifi cerad Person” enligt NI 43–101 och av SveMin registrerad som ”Kvalifi cerad Person”. Mati Sallert är medlem i AusIMM och har mer än 35 års erfarenhet från gruv- och mineralindustrin.

Beräkningarna har för de svenska enheterna skett under ledning av Gunnar Agmalm, chef för Malmreserver och Projektvärdering. Gunnar Agmalm är av SveMin registrerad som ”Kvalifi cerad Person” och har mer än 20 års erfarenhet av gruv- och mineralindustrin.

Beräkningarna för Tara har skett under ledning av John Ashton, Chief Mine Geologist, Tara Mines Ltd John Ashton är ”Qualifi ed Person” och medlem i Institute of Materials, Minerals and Mining samt i Institute of Geologists Ireland och har mer än 25 års erfarenhet av gruv- och mineralindustrin.

MINERALTILLGÅNGAR

Mineraltillgångar är en i berggrunden förekommande ansamling av mineraler ur vilka en kommersiell utvinning av värdemineraler kan komma att ske. Mineraltillgångar indelas i följande kategorier.

– antagen mineraltillgång

en, genom borrning, provtagning och geovetenskapliga tolkningar, identifi erad mineraltillgång med så gles information att geologi och haltsamband inte kan styrkas och där det tekniska underlaget utgörs av rimliga antaganden. Detta innebär att fortsatta undersökningar inte med säkerhet leder till att hela eller delar av en antagen mineraltillgång kan överföras till en högre kategori.

– indikerad mineraltillgång

en, genom borrning och provtagning identifi erad mineraltillgång med en informationstäthet som är för gles för att bekräfta samband men som tillsammans med geovetenskapliga tolkningar ändå ger en rimlig upp-fattning om geologiska och haltsamband, tillräckliga för att tekniska och ekonomiska kalkyler skall kunna utföras för att bedöma projektets lönsamhet.

– känd mineraltillgång

en, genom borrning och provtagning uppsluten mineraltillgång med så tät information att geologi och halt samband är bekräftade. Det tekniska underlaget är genomarbetat och medger brytningsplaner som grund för tekniska och ekonomiska analyser för att beräkna projektets lönsamhet.

MALMRESERVER

Malmreserver är de delar av en mineraltillgång som kan brytas och förädlas med beaktande av företagets lönsamhetskrav. Härvid tages hänsyn till gråbergsinblandning, pelaravsättningar och processutbyten med mera. Malmreserver delas in i följande kategorier

– sannolik malmreserv

en sannolik malmreserv är de delar av en känd och indikerad mineral-tillgång som genom brytningsteknisk undersökning och lönsamhets-studie visar att det tekniskt och ekonomiskt går att bryta och förädla fyndigheten.

– bevisad malmreserv

en bevisad malmreserv är de delar av en känd mineraltillgång som genom brytningsteknisk undersökning och lönsamhetsstudie visar att det tekniskt och ekonomiskt går att bryta och förädla fyndigheten.

GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR

Gränshalt: den lägsta halt som skall brytas beräknas separat för varje fyndighet beroende på dess karaktäristika och består av direkta kost-nader för brytning, malmtransport, anrikning, sligtransport och administration. Kostnaden ställs mot värdet för produkten beräknad med hänsyn tagen till relevanta betalningsvillkor för smältning.

Metallpriser: vid beräkning av malmreserver nyttjas planerings-priser, som är ett uttryck för ett förväntat medelpris över kommande konjunkturcykel. Dessa är för närvarande enligt tabellen nedan:

Koppar 122 c/lb USD/SEK 8,00Zink 68 c/lb EUR/USD 1,13Bly 34 c/lbGuld 425 USD/ozSilver 6,5 USD/oz

Minsta malmbredd: den minsta horisontella malmbredden bestäms av brytningsmetoden och utrustningen i respektive gruva. Detta inne-bär att malmzoner smalare än minsta malmbredd räknas om till medel-halt över hela bredden.

Gråbergsinblandning: vid brytning medföljer oftast en inbland-ning av gråberg som varierar beroende på brytningsmetod, malmens geometri och andra geologiska faktorer. I alla malmreservsberäk ningar ingår gråbergsinblandningen.

Malmförluster: beroende på brytningsmetod, malmens geometri och andra tekniska faktorer måste ibland partier lämnas kvar i gruvan. I malmreservsberäkningarna har hänsyn tagits till dessa faktorer base-rat på den kännedom som råder vid beräkningstillfället.

Densitet: för massiva sulfi dmalmer används en formel som baseras på de ingående halterna. I övriga fall sker densitetsmätningar för de olika malmtyperna.

Boliden har erforderliga miljötillstånd och bearbetningskonces-sioner för de i drift varande gruvorna. Mineraltillgångarna är skyddade med bearbetningskoncessioner eller undersökningstillstånd.

I Bolidens rapportering redovisas malmreserverna och mineraltillgång-arna separat. Mineraltillgångarna fi nns sålunda utöver malm reserven.




MALMRESERVER PER 31 DECEMBER 2006

Kvant Au Ag Cu Zn Pb Kton g/t g/t % % %

BolidenområdetKristineberg Bevisad 50 0,2 194 0,4 12,4 0,9sulfi dmalmer Sannolik 3 230 0,9 37 1,1 3,8 0,2Renström Bevisad Sannolik 960 3,5 176 0,8 8,8 1,7Maurliden Bevisad Sannolik 210 1,4 63 0,2 4,7 0,5

Summa Bolidenområdet Bevisad 50 0,2 194 0,4 12,4 0,9 Sulfi dmalmer Sannolik 4 400 1,5 69 1,0 4,9 0,6Kristineberg Bevisad 30 6,6 4 0,8Guldmalmer Sannolik 500 3,0 24 1,4 0,5

Aitik

Aitik Bevisad 526 000 0,2 2 0,28 Sannolik 99 000 0,1 2 0,28

Garpenberg

Garpenberg Bevisad Sannolik 80 0,1 235 2,4 1,0Garpenberg N Bevisad 1 380 0,2 109 0,2 4,8 2,2 Sannolik 1 590 0,2 288 2,8 0,9Lappberget Bevisad 8 660 0,3 79 0,1 5,4 2,1 Sannolik 3 370 0,1 176 9,6 3,3Dammsjön Bevisad 2 120 0,5 107 0,1 4,1 2,2 Sannolik

Summa Garpenberg Bevisad 12 200 0,3 87 0,1 5,1 2,1 Sannolik 5 000 0,1 212 7,3 2,5

Tara

Tara Bevisad 3 900 9,3 2,0 Sannolik 12 800 8,1 1,8Avrundningar förekommer



MINERALTILLGÅNGAR PER 31 DECEMBER 2006

Kvant Au Ag Cu Zn Pb Kton g/t g/t % % %

BolidenområdetSullfi dmineraliseringarKristineberg Känd 50 0,7 45 1,3 4,2 0,2 Indikerad 260 1,4 11 1,0 0,2 Antagen 4 130 0,5 30 0,5 6,0 0,3Petiknäs N Känd 310 8,1 73 1,8 3,1 0,3 Indikerad 2 600 3,6 71 0,7 2,4 0,4 Antagen 600 3,0 40 1,5 2,5 0,2Renström Känd Indikerad 380 3,1 192 0,4 8,7 1,8 Antagen 1 770 2,1 119 0,9 6,0 1,2Maurliden Känd Indikerad 1 650 1,1 45 0,2 3,0 0,3 Antagen

Summa Bolidenområdet Känd 360 7,1 69 1,7 3,2 0,3 Indikerad 4 900 2,6 68 0,5 3,0 0,4 Antagen 6 500 1,1 55 0,7 5,7 0,5

GuldmineraliseringarÅkulla Ö Känd Indikerad 2 600 4,3 15 Antagen

Aitik

Aitik Känd 627 000 0,2 2 0,24 Indikerad 231 000 0,2 1 0,23 Antagen 66 000 0,2 2 0,25

Garpenberg

Garpenberg Känd 1 400 0,3 83 0,1 4,0 1,6 Indikerad 460 0,1 73 7,2 2,1 AntagenGarpenberg N Känd Indikerad AntagenLappberget Känd Indikerad 1 410 0,3 59 0,1 3,9 1,6 Antagen 11 100 0,4 86 0,1 4,6 2,1Dammsjön Känd Indikerad 120 0,5 106 0,1 2,6 1,5 Antagen 6 300 0,5 117 0,1 4,2 2,4

Summa Garpenberg Känd 1 400 0,3 83 0,1 4,0 1,6 Indikerad 2 000 0,3 65 4,6 1,7 Antagen 17 400 0,4 97 0,1 4,4 2,2

Tara

Tara Känd 700 5,0 3,0 Indikerad 7 200 6,0 2,4 Antagen 9 200 8,0 1,8Avrundningar förekommer


Femårsöversikt

I nedanstående femårsöversikt visas de operativa enheter som ingår i respektive segment. Det som inte redovisas i femårsöversikten är resul-tat från poster som är gemensamma för ett segment eller koncernen totalt. Exempel på poster som inte redovisas i femårsöversikten är re-sultat från valuta- och metallsäkringar, resultat från lagervärderingar och prospekteringskostnader.

För 2004–2006 är informationen under fi nansiell utveckling redovisad enligt IFRS. Ingen omräkning har skett för åren 2002–2003. En om-räkning till IFRS bedöms inte ge några materiella effekter på redovi-sade resultat för enheterna, möjligen marginella goodwillavskrivningar.

GRUVOR

AITIK 2006 2005 2004 2003 2002

Anrikat tonnage, tusen ton 18 481 16 674 17 663 18 022 18 601Ingående halter Cu (%) 0,40 0,44 0,41 0,37 0,35Au (g/ton) 0,25 0,22 0,22 0,16 0,17Ag (g/ton) 2,72 3,61 3,77 4,25 3,63Koncentratproduktion Cu (t) 240 054 237 179 230 554 210 789 202 290Halt i koncentrat Cu (%) 27,5 27,7 28,0 27,8 28,3Metallinnehåll Cu (t) 66 133 65 619 64 498 58 687 57 293Au (kg) 2 342 1 840 1 985 1 383 1 542Ag (kg) 35 730 41 297 44 946 55 176 47 409Finansiell utveckling EBITDA (MSEK) 2 207 900 619 128 132EBIT (MSEK) 2 073 793 522 34 38Cash cost Usc/lb Cu 85 76 64 64 56Investeringar MSEK 420 325 242 175 138Bevisad och sannolik malmreserv Tusen ton 625 000 219 000 232 000 244 000 240 107Cu % 0,28 0,31 0,33 0,35 0,38Au (g/t) 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2

BOLIDENOMRÅDET 2006 2005 2004 2003 2002

Anrikat tonnage, tusen ton 1 679 1 782 1 774 1 759 1 804Ingående halter Zn (%) 5,6 6,1 5,7 5,6 4,6Cu (%) 1,6 1,5 1,3 1,7 1,0Pb (%) 0,5 0,6 0,6 0,6 0,6Au (g/ton) 1,8 2,1 2,7 2,5 2,5Ag (g/ton) 66 78 80 73 73Koncentratproduktion Zn (t) 131 393 161 613 149 999 143 396 116 975Cu (t) 72 021 75 542 63 984 91 265 57 541Pb (t) 6 755 10 516 12 347 9 790 11 713Ädelmetall (t) 354 347 358 368 467Gulddoré, kg 3 246 2 480 3 960 3 057 3 779Halt i koncentrat Zn (%) 54,5 54,0 53,7 53,6 54,1Cu (%) 27,9 27,5 27,0 26,1 22,4Pb (%) 31,1 28,9 30,1 27,1 27,5Metallinnehåll Zn (t) 71 650 87 276 80 481 76 910 63 242Cu (t) 20 098 20 746 17 287 23 801 14 162Pb (T) 2 099 3 040 3 720 2 656 3 218Au (kg) 1 900 2 428 3 026 2 677 2 630Ag (kg) 67 828 87 212 77 091 71 207 72 984Finansiell utveckling EBITDA (MSEK) 1 129 476 309 162 149EBIT (MSEK) 981 350 180 38 29Cash cost Usc/lb Zn 31 22 18 22 21Investeringar MSEK 107 98 95 128 72

Femårsöversikt


Femårsöversikt

Forts. BOLIDENOMRÅDET 2006 2005 2004 2003 2002

Bevisad och sannolik malmreserv Sulfi dmalmer, tusen ton 4 450 2 920 2 860 2 500 3 620Zn % 5,0 6,7 6,8 8,1 7,0Cu % 1,0 0,9 0,8 0,6 0,6Guldmalmer, tusen ton 530 400 180 450 698Au (g/t) 3,2 4,0 7,3 7,2 6,3Cu % 1,4 1,5 1,2 1,4 1,4

GARPENBERG 2006 2005 2004 2003 2002

Anrikat tonnage, tusen ton 1 182 1 102 1 074 1 062 1 058Ingående halter Zn (%) 5,7 5,8 5,6 4,6 4,0Cu (%) 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1Pb (%) 2,2 2,3 2,2 1,9 1,8Au (g/ton) 0,4 0,3 0,3 0,4 0,4Ag (g/ton) 123 117 124 151 153Koncentratproduktion Zn (t) 112 625 106 238 99 922 80 748 67 142Cu (t) 2 572 2 576 2 610 2 563 3 320Pb (t) 29 498 27 934 26 378 22 257 20 589Ädelmetall (t) – 10 23 38 95Halt i koncentrat Zn (%) 54,2 55,0 55,0 54,9 55,7Cu (%) 23,1 21,9 21,1 20,7 20,4Pb (%) 71,5 74,2 72,6 71,9 73,0Metallinnehåll Zn (t) 60 992 58 413 54 914 44 314 37 392Cu (t) 593 565 550 531 676Pb (t) 21 099 20 720 19 148 16 002 15 022Au (kg) 269 203 217 216 284Ag (kg) 108 082 97 605 105 533 123 278 123 978Finansiell utveckling EBITDA (MSEK) 927 257 167 32 38EBIT (MSEK) 850 194 113 –15 –7Cash cost Usc/lb Zn 37 31 25 33 30Investeringar MSEK 273 230 135 78 54Bevisad och sannolik malmreserv Tusen ton 17 200 10 600 3 640 2 205 3 591Zn % 5,7 5,7 5,5 4,0 4,0Ag (g/t) 123 121 100 141 135 TARA 2006 2005 2004 2003 2002

Anrikat tonnage, tusen ton 2 751 2 551 2 522 2 548 755Ingående halter Zn (%) 7,7 8,4 9,2 7,9 7,0Pb (%) 1,4 1,6 1,8 1,7 1,6Koncentratproduktion Zn (t) 355 671 358 563 381 280 335 314 89 003Pb (t) 43 525 44 528 52 260 47 378 13 079Halt i koncentrat Zn (%) 54,8 54,6 55,9 56,2 55,1Pb (%) 58,8 57,6 60,5 62,3 63,3Metallinnehåll Zn (t) 195 001 195 843 213 150 188 367 49 061Pb (T) 25 580 25 653 31 590 29 502 8 280Finansiell utveckling EBITDA (MSEK) 1 887 453 498 –4 –156EBIT (MSEK) 1 722 294 344 –192 –229Cash cost Usc/lb Zn 76 48 38 37 50Investeringar MSEK 265 278 186 310 696Bevisad och sannolik malmreserv Tusen ton 16 700 15 900 16 300 16 900 18 000Zn % 8,4 8,5 8,7 9,3 9,3Pb % 1,8 1,8 1,9 2,0 2,0


Femårsöversikt

SMÄLTVERK

RÖNNSKÄR 2006 2005 2004 2003 2002

Smältmaterial, ton Koppar, ton Primärt 587 168 606 410 598 054 605 976 621 183Sekundärt 159 257 137 394 146 770 128 217 132 240Totalt 746 425 743 804 744 824 734 193 753 423Bly, ton Primärt 35 530 40 200 40 556 35 998 24 059Sekundärt 3 841 3 510 4 241 2 283 2 517Totalt 39 371 43 710 44 797 38 281 26 576Produktion Koppar (t) 229 241 223 482 235 620 214 181 224 402Bly (t) 25 548 26 922 27 962 24 208 17 753Zinkklinker (t) 33 285 35 017 34 531 33 549 34 685Guld (kg) 15 726 16 994 15 045 12 275 15 562Silver (kg) 373 981 433 823 438 941 456 565 408 427Svavelsyra (t) 551 301 580 363 568 912 551 946 544 030Flytande svaveldioxid (t) 36 646 35 375 38 661 40 674 54 724Palladiumkoncentrat (kg) 2 826 2 876 2 434 1 956 2 252Finansiell utveckling EBITDA (MSEK) 1 075 564 415 164 412EBIT (MSEK) 861 364 214 –39 214Investeringar MSEK 318 153 85 53 99 HARJAVALTA 2006 2005 2004 2003 2002

Smältmaterial, ton Kopparkoncentrat 537 763 521 209 539 507 548 536 525 376Nickelkoncentrat 205 005 156 043 204 638 205 300 251 272Produktion, ton Katodkoppar 127 151 124 225 124 367 125 635 114 906Guld (kg) 3 967 3 445 4 854 5 564 4 666Silver (kg) 40 421 34 807 35 786 33 959 29 907Svavelsyra (t) 632 151 566 425 617 675 611 987 631 842Flytande svaveldioxid (t) 42 542 41 102 48 308 47 670 40 598Palladiumkoncentrat (kg) 711 924 705 Finansiell utveckling EBITDA (MSEK) 976 511 390 283 302EBIT (MSEK) 820 357 239 110 137Investeringar MSEK 211 91 67 82 55 BERGSÖE 2006 2005 2004 2003 2002

Smältmaterial, ton Sekundärt 61 934 68 412 65 662 72 739 61 700Produktion, ton Blylegeringar 44 691 45 838 45 586 49 132 45 698Tennlegeringar 841 878 804 921 1 057Finansiell utveckling EBITDA (MSEK) 149 104 119 59 67EBIT (MSEK) 138 94 110 51 59Investeringar MSEK 55 25 16 14 28


KOKKOLA 2006 2005 2004 2003 2002

Smältmaterial, ton Zinkkoncentrat 548 245 547 380 548 054 500 813 459 649Produktion, ton Zink 282 238 281 904 284 525 265 853 235 337Kadmium 4Kvicksilver 23 34 24 25 51Finansiell utveckling EBITDA (MSEK) 1 722 409 127 237 156EBIT (MSEK) 1 563 246 –33 73 –9Investeringar MSEK 95 53 75 91 82 ODDA 2006 2005 2004 2003 2002

Smältmaterial, ton Zinkkoncentrat (inklusive zinkklinker) 290 556 275 787 263 555 256 318 260 271Produktion, ton Zink 160 670 151 285 140 901 143 627 144 538 varav omarbetad zink 2 231 Kadmium 125 153 141 323 215Aluminiumfl orid 28 762 30 484 29 740 27 500 28 976Finansiell utveckling EBITDA (MSEK) 783 160 36 59 22EBIT (MSEK) 652 22 –53 –26 –72Investeringar MSEK 103 80 592 475 121

Femårsöversikt


Bolagsstyrning

Bolagsstyrning

Boliden tillämpar Svensk kod för bolags-styrning. Styrningen sker via bolags-stämman, styrelsen och verkställande direktören i enlighet med aktiebolags-lagen och bolagsordningen. Bolagets revisorer, som utses av bolagsstämman, granskar redovisningen och styrelsens och verk ställande direktörens förvalt-ning av bolaget. Valberedningen be-reder förslag till bolagsstämman inför bland annat val av styrelse och reviso-rer. Den följande rappor ten samman-fattar bolagsstyrningen under 2006 och innehåller även en rapport om den interna kontrollen. Rapporten har inte granskats av bolagets revisorer.

BOLAGSSTÄMMA

Bolagsstämman är enligt aktiebolagslagen bolagets högsta beslutande organ. Vid den ordinarie bolagsstämman (årsstämman) väljs styrelse och i förekommande fall revisorer, fastställs arvoden och fastställs resultaträk-ning och balansräkning för moderbolaget och koncernen.

Årsstämma hölls den 4 maj 2006 i Skel-lefteå. Stämman beslutade om omval av sty-relseledamöterna Carl Bennet, Marie Berg-lund, Jan Johansson, Ulla Litzén, Leif Rönnbäck, Matti Sundberg, Anders Sund-ström och Anders Ullberg. Anders Ullberg omvaldes till styrelsens ordförande.

Därtill beslutade stämman bland annat att:• Valberedningen ska bestå av representanter

för de fem största aktieägarna, en representant för de mindre aktieägarna samt styrelsens ordförande, som också är sammankallande.

• Styrelsearvode ska utgå med 750 000 kronor till ordföranden och med 300 000 kronor till ledamot som inte är anställd i bolaget. Där-utöver ska arvode utgå med 100 000 kronor till ordföranden i revisionsutskottet och med 50 000 kronor till vardera av revisionsutskot-tets två ledamöter. Inget arvode utgår till ledamöter i ersättningsutskottet. Revisors-arvode ska utgå enligt godkänd räkning.

• Ersättningen till ledamöterna i koncernled-ningen ska bestå av fast lön, eventuell rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Den rörliga ersättningen ska vara maxime-rad till 50 procent av den fasta lönen och baseras på utfall i förhållande till uppsatta mål. Den rörliga ersättningen ska inte vara pensionsgrundande.

För protokoll från årsstämma 2006, se www.boliden.com

VALBEREDNING INFÖR

ÅRSSTÄMMA 2007

Årsstämma 2007 hålls den 3 maj 2007. I en-lighet med beslut från årsstämman 2006 sam-mankallade styrelsens ordförande en valbe-redning bestående av:Mats Guldbrand, AMF, ordförandeAnders Algotsson, AFALars-Erik ForsgårdhBjörn Franzon, Fjärde AP-fondenSteven Heinz, Lansdowne Partners Ltd.Björn Lind, SEB fonderAnders Ullberg, styrelsens ordförande

Namnen på valberedningens ledamöter lades ut på bolagets hemsida den 20 oktober 2006 tillsammans med information om hur aktieä-gare kan lämna förslag till valberedningen. Valberedningen har haft sju protokollförda möten. Valberedningens förslag kommer att framgå av kallelsen till årsstämman och infor-mation på bolagets hemsida.

STYRELSEN OCH DESS ARBETE

UNDER 2006

Styrelsen består av åtta ledamöter valda av bolags-stämman. De fackliga organisationerna utser tre ledamöter och tre suppleanter till styrelsen. På styrelsemötena närvarar vanligen samtliga sex fackliga representanter. Personer ur koncern-ledningen närvarar vid behov vid mötena. Bo-lagets chefsjurist är styrelsens sekreterare.

Styrelsens nuvarande ledamöter är alla, med undantag för verkställande direktören, att betrakta som oberoende i förhållande till bo-laget, större aktieägare och bolagsledningen.

För närmare presentation av ledamöterna, se Årsredovisningen sidan 95.

Styrelsen ansvarar ytterst för bolagets organi-sation, interna kontroll och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Baserat på informa-tion från verkställande direktören bedömer styrelsen fortlöpande bolagets affärsläge och ekonomiska och fi nansiella status.

Arbetsfördelningen mellan styrelsen, sty-relsens ordförande och verkställande direktö-ren tydliggörs i den skriftliga instruktion till verkställande direktören, som styrelsen år ligen fastställer vid det konstituerande styrelsemö-tet efter årsstämman. Mellan verkställande direktören och styrelsens ordförande förs en kontinuerlig dialog om verksamheten.

Styrelsen genomförde under hösten 2006 en självutvärdering av sitt arbete baserat på ledamöternas svar på ett antal frågor angående egen kunskap, styrelsens arbetssätt med mera. Sammantaget visade resultatet att styrelsen har ett väl fungerande arbetssätt.

Styrelsen har under 2006 haft nio möten. Vid tre tillfällen hölls möten på platser där bolaget har operativa enheter och vid dessa tillfällen avsattes tid för visning och genom-gång av verksamheten.

Under året arbetade styrelsen med frågor kring bolagets strategier baserat på analys av marknadssituation och konkurrenter. Styrel-sen fattade bland annat beslut om expansion av koppargruvan i Aitik, organisationsför-ändring till de tre affärsområdena Gruvor, Smältverk och Marknad, ökad satsning på prospektering samt säkring av kopparpriser till 2010. Vidare diskuterade styrelsen bland annat chefsförsörjning. Hela styrelsen träffade bolagets revisorer på styrelsemöten i februari och i december då revisorerna redogjorde för arbetet med revisionen av bolaget. Styrelsen har även träffat revisorerna utan koncernled-ningens närvaro.

ERSÄTTNINGSUTSKOTT

Styrelsens ersättningsutskott lämnar förslag till styrelsen om ersättning med mera för verk-ställande direktören och förbereder förslag till principer för ersättning och övriga anställ-ningsvillkor till koncernledningen. Utskottet har under året haft tre möten. Ersättningsut-skottet utgörs av Anders Ullberg, ordförande, och Carl Bennet.


Bolagsstyrning

För information om ersättningsvillkor under 2006 se Årsredovisningen not 1, sidorna 66–67.

REVISIONSUTSKOTT

Revisionsutskottets arbete syftar till att kvali-tetssäkra bolagets fi nansiella rapportering. Den interna granskningsfunktionen har lö-pande avrapporterat sitt arbete till utskottet och riskkartläggning, arbetsmetoder och prioriterade områden har behandlats. Utskot-tet har under året haft sex möten. Revisionsut-skottet utgörs av Ulla Litzén, ordförande, Anders Sundström och Anders Ullberg.

AFFÄRSSTYRNING

Boliden arbetar systematiskt utifrån den stra-tegiska plattformen The New Boliden Way, som initialt slogs fast 2005 och som årligen uppdateras i affärsplanarbetet. Där utvärderas också årets måluppfyllelse.

Målstyrning gör det möjligt att ha mini-mala staber och istället driva arbetet på opera-tiv nivå i en decentraliserad organisation. Varje enhet ska kontinuerligt bli föremål för en uppföljning, vars kriterier bygger på den strategiska plattformen, verksamhetspolicyn

och de gemensamma riktlinjerna. Under 2006 granskades fyra av Bolidens nio enheter av in-ternrevisionen.

Arbetet med hälsa, miljö, säkerhet och kva-litet (EHSQ) bedrivs liksom personal- och informationsfrågorna i nätverksform.

Genom ett ledarskap baserat på dialog mel-lan koncernledningen och de operativa enhe-terna skapas engagemang kring de kort- och långsiktiga målen och aktiviteterna. I denna process är det viktigt att samtliga enheter på alla nivåer följer upp mål och aktiviteter och tidigt signalerar större avvikelser så att korri-geringsåtgärder snabbt kan vidtas.

KONCERNLEDNINGEN

I Bolidens koncernledning ingick under 2006 förutom verkställande direktören, vice verk-ställande direktören, cheferna för koncernens dåvarande tre affärsområden Gruvor, Koppar-smältverk och Zinksmältverk samt cheferna för koncernstab Ekonomi och Finans, Infor-mation, Juridik samt Personal. Sedan januari 2007 är verksamheten organiserad i affärsom-rådena Gruvor, Smältverk och Marknad. Kon-cernledningen har utökats med chefen för

koncernstab Strategi. Chefen för Controlling är adjungerad till koncernledningen. Koncern-ledningen ansvarar för framtagande och ge-nomförande av koncernens strategier och träf-fas i genomsnitt två gånger i månaden för genomgång av verksamheten. Affärsområdena ansvarar sedan för genomförande av strategier och åtgärder inom sitt respektive område. Hela bolagets produktion kan följas on-line av kon-cernledningen. Bolaget arbetar med ett internt system med årlig planering och uppföljning genom rapporter månadsvis per affärsområde. Utöver ledningens månadsmöten samlades koncernledningen vid tre tillfällen 2006 för en fördjupad genomgång av strategiska frågor.

För presentation av koncernledningen, se Årsredovisningen sidan 97.

INTERNKONTROLL

Syftet med den interna kontrollen är bland annat att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitlighet-en i den externa fi nansiella rappor teringen och säkerställa att de fi nansiella rapporterna är framtagna i överensstämmelse med god redo-visningssed, tillämpliga lagar och förordnin-gar samt övriga krav på noterade bolag.

BOLIDENS STYRELSE

Namn Invald Mötesnär-varo 2006 Utskottsarbete Närvaro Ersättning,

Styrelsen, SEKErsättning Revisions-utskottet, SEK Oberoende

Anders Ullberg (ordf) 2005 9/9 ErsättningsutskottRevisionsutskott

3/36/6

750 00050 000

Ja

Carl Bennet 2001 9/9 Ersättningsutskott 3/3 300 000 Ja

Marie Berglund 2003 9/9 300 000 Ja

Jan Johansson (vd) 2001 9/9 Nej

Ulla Litzén 2005 9/9 Revisionsutskott 6/6 300 000 100 000 Ja

Leif Rönnbäck 2005 9/9 300 000 Ja

Matti Sundberg 2005 8/9 300 000 Ja

Anders Sundström 2001 9/9 Revisionsutskott 6/6 300 000 50 000 Ja

Bo Karlsson 2001 8/9

Alf Lindén 2001 9/9

Lars Sundström 2001 9/9


Styrelsen har det övergripande ansvaret för att koncernen har en effektiv intern kontroll. VD ansvarar för att det fi nns en process och orga-nisation som säkerställer den interna kontrol-len och kvaliteten i den fi nansiella rapporte-ringen till styrelse och marknad.

SÄRSKILD GRANSKNINGSFUNKTION

Under året har en särskild granskningsfunk-tion (internrevision) införts inom koncernstab Ekonomi och Finans med ansvar för att gran-ska intern kontroll och följa upp kvalitén i den fi nansiella rapporteringen. Funktionen rap-porterar till ekonomi- och fi nansdirektören och är föredragande på revisionsutskottets möten vad det gäller frågor rörande intern kontroll.

KONTROLLMILJÖ

Kontrollmiljön inom koncernen präglas av att det är en organisation med relativt få och stora operativa enheter som bedrivit sin verksamhet under lång tid med väl inarbetade processer och kontrollaktiviteter.

För att säkerställa ett gemensamt syn- och arbetssätt inom koncernen fi nns det en struk-tur av styrdokument som vägleder och anger riktlinjer till organisationen.

Utgångspunkten är den strategiska platt-formen The New Boliden Way och därtill hörande uppförandekod och verksamhet-spolicy. Dessa kompletteras med ett antal koncernövergripande styrdokument rörande den fi nansiella rapporteringen såsom kon-cernens besluts- och attestinstruktion, fi nans-policy, investeringsmanual samt redovis-nings- och rapporteringshandbok.

På enhetsnivå fi nns det därtill lokala led-ningssystem och policys med mer detaljerade instruktioner och beskrivningar av de väsent-ligaste processerna.

Det pågår ett fortlöpande arbete både lokalt och på koncernnivå med att uppdatera ma-nualer, instruktioner och dokumentera pro-cesser och kontrollaktiviteter.

RISKANALYS

Under året genomfördes på koncernnivå en genomgång av väsentliga processer samt resul-tat- och balansposter för att analysera och bedöma risken för fel i den fi nansiella rappor-teringen. Resultatet blev en riskanalys som föredrogs för och fastställdes av koncernens revisionsutskott. Riskanalysen styrde sedan val av områden och metoder för uppföljningen av den interna kontrollen och kvalitén i den fi nansiella rapporteringen.

Riskanalysen kommer att vidareutvecklas och formaliseras. Riskanalyser kommer fram-gent att genomföras i alla operativa enheter enligt en koncerngemensam modell.

KONTROLLAKTIVITETER

Löpande utförs olika typer av kontrollaktiv-iteter på alla nivåer inom koncernen och inom alla olika delar av redovisnings- och rapport-eringsprocessen. Kontrollaktiviteterna utförs i syfte att hantera kända risker samt att up-ptäcka och korrigera eventuella fel och av-vikelser i den fi nansiella rapporteringen. Fortlöpande sker uppföljning, förbättring och utveckling av system, processer och kontroller inom koncernen.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

Intern information om policys, riktlinjer och manualer fi nns tillgängliga på intranätet. In-formation om uppdateringar och förändringar av rapporterings- och redovisningsprinciper sker via e-post samt vid de regelbundet åter-kommande fi nans- och controllerträffarna.

All extern information skall ske i enlighet med koncernens kommunikationspolicy. All infor-mation skall kommuniceras på ett omdömes-gillt, öppet och tydligt sätt.

UPPFÖLJNING

Med utgångspunkt från den riskanalys som tagits fram på koncernnivå har den nya kon-cernfunktionen för uppföljning av intern kon-troll genomfört ett fl ertal granskningsaktiv-iteter under hösten 2006. Alla operativa bolag har fått gå igenom ett självutvärderingsmate-rial kring intern kontroll i redovisnings-, bok-sluts- och rapporteringsprocesserna. Funk-tionen har därtill genomfört granskningar inom utvalda riskområden både i egen regi och med hjälp av kvalifi cerade resurser.

Resultatet av granskningsaktiviteterna har löpande avrapporterats till koncernens led-ning och revisionsutskott, som i sin tur har avrapporterat till styrelsen.

REVISORER

Vid ordinarie bolagsstämma 2005 valdes de auktoriserade revisorerna Hans Pihl och Björn Sundkvist till bolagets revisorer intill slutet av årsstämman 2009. De auktoriserade revisor-erna Jan-Hugo Nihlén och Richard Peters utsågs till revisorssuppleanter. Samtliga är anställda i Deloitte AB.

Vid sidan av Boliden har Hans Pihl revi-sionsuppdrag i Sigma, Teleca och Industrifon-den. Björn Sundkvist har revisionsuppdrag i Green Cargo, Alimak Hek och A-Train.

Ersättning till bolagets revisorer utgår en-ligt räkning efter träffad överenskommelse.

För information om ersättning under 2006 se Årsredovisningen sidan 67.

Bolagsstyrning


Bolidens styrelse

Alf Lindén

Anders UllbergAnders Sundström

Hans-Göran Ölvebo

Carl Bennet

Bo Karlsson

Leif Rönnbäck

Ulla Litzén

Marie Holmberg

Reijo Salminen

Matti Sundberg

Marie Berglund

Jan Johansson

Lars Sundström


Bolidens styrelse

Anders UllbergFödd: 1946CivilekonomStyrelseordförande sedan 2005Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Eneqvistbolagen Vice ordförande i TietoEnator. Styrelse-ledamot i Atlas Copco och SapaAntal aktier: 20 000

Carl BennetFödd: 1951CivilekonomVice styrelseordförande sedan 2003Ledamot sedan 2001Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Elanders, Getinge, Högskoleverket och Lifco. Styrelseledamot i AMS och SSAB.Antal aktier: 300 000

Marie BerglundFödd: 1958Biolog, M. Sc.Ledamot sedan 2003Miljöchef i Botniabanan ABÖvriga uppdrag: Styrelseledamot i Skogs-styrelsen, Svenska Världsnaturfonden, Vattendelegationen för Bottenhavets vatten-distrikt, Björn Carlsons Östersjöstiftelse Baltic 2020.Antal aktier: 1 000

Jan JohanssonFödd: 1954Jur. kand.Ledamot sedan 2001VD och koncernchef i Boliden ABÖvriga uppdrag: Styrelseledamot i SveMin och Svenska TennisförbundetAntal aktier: 50 000

Ulla LitzénFödd: 1956Civilekonom, MBALedamot sedan 2005Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Alfa Laval, Atlas Copco, AB SKF, Karo Bio AB och Rezidor Hotel Group ABAntal aktier: 5 400

Leif RönnbäckFödd: 1945Fil. kand. NaturvetenskapLedamot sedan 2005Antal aktier: 1 000

Matti SundbergFödd: 1942BergsrådEkonomie magister, Ekon. Dr.h.cLedamot sedan 2005Övriga uppdrag: Styrelseledamot i SSAB, Regiondirektör i Scania AB, Styrelseordfö-rande i Scania Sverige AB och Oy Scan-Auto Ab, Finland, Norsk Scania, Scania DanmarkAntal aktier: 3 000

Anders SundströmFödd: 1952Universitetsutbildning – SamhällsplaneringLedamot sedan 2001VD i FolksamÖvriga uppdrag: Ordförande i Luleå Tekniska Universitet.Styrelseledamot i Vattenfall Antal aktier: 2 000

Bo Karlsson Född: 1955Ledamot sedan 2005Suppleant 2001–2005Processoperatör BolidenområdetRepresentant för IF MetallAntal aktier: 500

Alf LindénFödd: 1944Ledamot sedan 2001Elansvarig BolidenområdetRepresentant för PTK och ordförande i lokala Sif-klubbenAntal aktier: 75

Lars Sundström Född: 1964Ledamot sedan 2001Processoperatör Rönnskär Representant för IF MetallÖvriga uppdrag: Ordförande IF Metall-klubben Rönnskär.Styrelseledamot IF Metall Avd 3Antal aktier: 90

Marie Holmberg Född: 1963Suppleant sedan 2005Avd. chef Proccessutveckling, RönnskärRepresentant för PTK, Rönnskär och i den lokala klubben Sveriges Ingenjörer Antal aktier: 50

Reijo Salminen Född: 1963Suppleant sedan 2005Säkerhetschef, Boliden Harjavalta OyRepresentant för Tjänstemannaunionen TUAntal aktier: 0

Hans-Göran Ölvebo Född: 1955Suppleant sedan 2005Ledamot 2001–2005Produktionsarbetare AitikRepresentant för IF MetallAntal aktier: 50

Styrelse

Aktieinnehav per den 15 mars 2007.


Bolidens koncernledning och revisorer

Ulf Söderström

Jan Johansson

Eva Kaijser

Staffan Bennerdt

Svante Nilsson

Sune Lundin

Marianne Lindholm

Jan Moström

Tom Niemi

Bengt Lindahl


Bolidens koncernledning och revisorer

Koncernledning och revisorer

KONCERENLEDNING

Jan JohanssonJur. kand.VD och koncernchefFödd: 1954Anställd: 2001Antal aktier: 50 000

Tom NiemiDiplomingenjörVice VDFödd: 1950Anställd: 2004Antal aktier: 10 000

Jan MoströmBergskoleingenjörDirektör – Affärsområde Gruvor Född: 1959Anställd: 2000Antal aktier: 93

Svante NilssonCivilingenjörDirektör – AffärsområdeSmältverkFödd: 1956Anställd: 2003Antal aktier: 1 000

Ulf SöderströmCivilekonom, MBADirektör – Affärsområde MarknadFödd: 1964Anställd: 2001Antal aktier: 2 500

Staffan BennerdtCivilekonomEkonomi- och fi nans direktörFödd: 1954Anställd: 2004Antal aktier: 3 000

Sune LundinCivilingenjörDirektör – Strategi och ITFödd: 1951Anställd: 2005Antal aktier: 280I ledningen från och med 2007-01-01

Marianne LindholmJur. kand.Direktör – Koncernstab Juridik, styrelsens sekreterareFödd: 1950Anställd: 2002Antal aktier: 2 500

Bengt LindahlJur. kand.Personaldirektör Född: 1949Anställd: 2001Antal aktier: 1 500

Eva KaijserCivilekonom Direktör – Information och Investor RelationsFödd: 1972Anställd: 1998Antal aktier: 350I ledningen från och med 2007-01-01

Jukka Järvinen, Chef Affärsområde Kopparsmältverk, ingick i koncernledningen till och med 2006-12-31.

BOLIDENS REVISORER:

Hans PihlAuktoriserad Revisor, Deloitte AB

Björn SundkvistAuktoriserad Revisor, Deloitte AB

REVISORSSUPPLEANTER:

Jan-Hugo NihlénAuktoriserad Revisor, Deloitte AB

Richard PetersAuktoriserad Revisor, Deloitte AB

Aktieinnehav per den 15 mars 2007.


Ordlista

Ordlista

AnodkopparOraffi nerad koppar med en renhet av 98-99 procent.

AnrikningsverkEn anläggning där man genom mekanisk och/eller kemisk behandling av malm extraherar och framställer ett koncentrat av de värdefulla mineralerna.

BasmetallerDe vanligast förekommande metallerna såsom koppar, bly och zink med mera.

Cash costDirekta kassafl ödespåverkande kostnader såsom produktions- och transport-kostnader samt smält- och raffi neringslöner med avdrag för bimetaller omräknat till amerikanska dollar (genomsnittskurs).

Cash poolsKoncernkontostruktur i vilken huvuddelen av koncernens likviditet administre-ras.

DagbrottEn brytningsmetod för ytnära fyndigheter där ofyndigt berg avlägsnas så att malmen friläggs.

GalvaniseringEn process genom vilken zink appliceras på stål för att skydda mot korrosion.

GuldlakverkHydrometallurgisk anläggning för utvinning av guld ur malmer eller koncentrat. Lakningen sker med cyanid.

ISOInternational Organisation for Standardisation. Standarder fi nns för bland annat miljöstyrning (ISO 14001) och kvalitet (ISO 9001).

ISRSInternational Safety Rating System, ett ledningssystem för arbetsmiljö.

Katodkoppar99,99 procent rena kopparplåtar.

KomplexmalmMalm som innehåller fl era metaller, till exempel koppar, zink, bly, guld och silver.

KoncentratDen produkt som är resultat av separering av ekonomiskt värdefulla mineraler i en malm från dem som saknar ekonomiskt värde genom exempelvis malning och fl otation, så att halten av de värdefulla mineralerna ökas väsentligt.

KopparpendelnSnabb och miljövänlig tågtransport mellan Rönnskär och Helsingborg. Tåget avgår fem dagar i veckan med katodkoppar och bly till kunder i södra Sverige. På åter-vägen fraktas återvinningsmaterial och andra smältmaterial.

LBMALondon Buillon Market Association svarar för prissättning av ädelmetaller.

LegeringÄmne som har metalliska egenskaper och är sammansatt av två eller fl era ke-miska grundämnen varav minst ett är en metall.

LMELondon Metal Exchange, den internationella marknad där icke järnmetaller köps och säljs. Handeln på LME används som grund för den dagliga prissättningen av metaller över hela världen. LME håller även lager med de metaller som handlas.

MalmhaltDen genomsnittliga mängden av värdefulla metaller i ett ton malm, uttryckt som gram per ton för ädelmetaller och som procentuell andel för andra metaller.

MetallaskorFinfördelade slagger från metallgjuterier och mässingstillverkare.

MetallinnehållDe mängder koppar, zink, bly, guld och silver som fi nns i exempelvis koncentrat.

MetallpremieDet på förhand avtalade priset, utöver LME-priset, som kunden betalar för en specialanpassad och levererad metall.

MineraliseringEn ansamling av mineraler i berggrunden.

OHSASOccupational Health and Safety Assessment Series, ledningssystem för arbets-miljö.

REACHRegistration, Evaluation and Authorisation of Chemicals. EU:s förslag till nytt kemikaliedirektiv som i korthet innebär krav på tester för bedömning av effekter på hälsa och miljö för många kemikalier på maknaden.

Sekundära råmaterialOlika typer av material varifrån metaller kan återvinnas, exempelvis elektronik- och annat metallskrot, metallaskor, slagger, stofter och uttjänta blybatterier.

SlaggProdukt som uppstår vid olika typer av metallurgiska reaktioner och som huvud-sakligen består av oxider.

Smält- och elektrolysverkEn anläggning där metallråvaran bearbetas för att avskilja metaller från oren-heter med hjälp av reaktioner vid höga temperaturer.

Smält- och raffi neringslönDen ersättning smältverk får för att hantera smältmaterial och utvinna metaller.

SmältmaterialRåmaterial till smältverk, främst metallkoncentrat men även skrot, askor och andra återvinningsmaterial.

UtbyteDen procentuella andel av mängden av en viss metall i en malm som utvunnits i anrikningsprocessen.

ZinkklinkerEn förädlad zinkråvara för framställning av ren zink.

ÄdelmetallerI motsats till basmetaller; guld, silver, platina, palladium med fl era.


Definitioner

Defi nitioner av nyckeltal

Avkastning på eget kapitalÅrets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

Avkastning på sysselsatt kapitalRörelseresultat dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. Det genomsnitt-liga sysselsatta kapitalet utgör för respektive år ett genomsnitt av det utgående sysselsatta kapitalet för de 13 senaste månaderna.

Sysselsatt kapitalBalansomslutning minus räntebärande placeringar och icke räntebärande rörel-seskulder samt exklusive skattefordringar, skatteskulder och pensionsskulder.

NettoskuldRäntebärande kort- och långfristiga skulder (inklusive pensionsskuld) minus fi nansiella tillgångar inklusive likvida medel.

SoliditetEget kapital i procent av balansomslutningen.

Andel riskbärande kapitalSumman av eget kapital och latenta skatteskulder (inklusive minoritet) dividerat med balansomslutningen.

NettoskuldsättningsgradNettot av räntebärande avsättningar och skulder minus fi nansiella tillgångar inklusive likvida medel dividerat med eget kapital.

RäntetäckningsgradResultat efter fi nansnetto plus fi nansiella kostnader dividerat med fi nansiella kostnader.

Genomsnittligt antal anställdaMedelantalet anställda under året omräknat till heltidstjänster.

Resultat per aktieÅrets resultat dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.

Kassafl öde per aktieÅrets kassafl öde dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier.

Eget kapital per aktieEget kapital dividerat med antal utestående aktier.

DirektavkastningUtdelning per aktie i procent av aktiekurs.

P/E-talAktiekurs dividerat med resultat per aktie.

FörkortningarLb = pound = 0,4536 kgoz = ounce = troy ounce = 31,104 gramUSD = amerikanska dollarUSc = amerikanska centCAD = kanadensiska dollarKronor = svenska kronorSEK = svenska kronorNOK = norska kronorEUR = euroAg = silverAu = guldCu = kopparPb = blyZn = zink


Här finns Boliden

KONCERNEN

Boliden ABBox 44101 20 StockholmBesöksadress:Klarabergsviadukten 90Tel 08 610 15 00Fax 08 31 55 45Fax: 08 30 95 36 (Koncernstab Juridik)

AFFÄRSOMRÅDE

GRUVOR

Boliden Mineral AB936 81 BolidenTel 0910 77 40 00Fax 0910 77 42 34

BolidenområdetBoliden Mineral AB936 81 BolidenTel 0910 77 40 00Fax 0910 77 42 25

AitikBoliden Mineral ABBox 85982 21 GällivareTel 0970 73 50 0Fax 0970 73 50 1

GarpenbergBoliden Mineral AB776 98 GarpenbergTel 0225 360 00Fax 0225 360 01

TaraBoliden Tara Mines LtdKnockumberNavanCo. MeathIrlandTel +353 46 907 9800Fax +353 46 907 9899


Kokkola Boliden Kokkola OyBox 26 FI-67101 KokkolaFinlandTel +358 6 828 6111 Fax +358 6 828 6005

OddaBoliden Odda ASEitrheimNO-5750 OddaNorgeTel +47 53 64 91 00Fax +47 53 64 33 77

HarjavaltaBoliden Harjavalta OyFI-29200 HarjavaltaFinlandTel +358 2 535 8111 Fax +358 2 535 8239

Boliden Harjavalta OyKopparelektrolysverkBox 60FI-28101 BjörneborgFinlandTel + 358 2 535 8111Fax + 358 2 535 8181

RönnskärsverkenBoliden Mineral AB932 81 SkelleftehamnTel 0910 77 30 00Fax 0910 77 32 15

BergsöeBoliden Bergsöe ABBox 132261 22 LandskronaTel 0418 572 00Fax 0418 572 05

AFFÄRSOMRÅDE MARKNAD

SkelleftehamnBoliden Commercial AB932 81 SkelleftehamnTel 0910 773 000Fax 0910 773 337 (zink)Fax 0910 773 138 (koppar)

RotterdamBoliden Zinc Commercial B.V.Blaak 22NL-3011 TA RotterdamNederländernaTel +31 10 201 2999Fax +31 10 201 2998

EsboBoliden Commercial ABBox 287FI-02601 EsboFinlandTel +358 2 535 8111Fax +358 9 547 2560 (zink)Fax +358 9 547 2532 (koppar) Leamington SpaBoliden Commercial (UK) Ltd.No. 7 Clarendon PlaceLeamington SpaWarwickshireCV32 5QLEnglandTel +44 1926 833010Fax +44 1926 450084

INFORMATION OM ÅRSTÄMMABolidens årsstämma hålls den 3 maj 2007, klockan 12.30 inom Aitik-gruvans industriområde utanför Gällivare.

Deltagande

Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska dels vara införd i den av VPC AB förda aktieboken torsdagen den 26 april 2007 (se nedan angående omregistrering av förvaltarregistrerade aktier), dels anmäla sig till bolaget per post under adressen Boliden AB, Koncernstab Juridik, Box 44, 101 20 Stockholm, per telefon 08-32 94 29 vardagar klockan 09.00-11.30 och 13.30-16.00, per fax 08-30 95 36 eller på Bolidens webbplats www.boliden.com.

Anmälan ska vara bolaget tillhanda senast den 26 april 2007 klockan 16.00.

Förvaltarregistrerade aktier

Aktieägare som har sin aktier förvaltarregistrerade måste, för att ha rätt att delta i stämman, senast den 26 april 2007 tillfälligt ha omregistrerat aktierna i eget namn hos VPC. Begäran om sådan registrering bör göras hos förvaltaren i god tid före detta datum.

Fullständig kallelse

Fullständig kallelse till årsstämma, ekonomisk och övrig information fi nns på Bolidens webbplats www.boliden.com. Tryckt ekonomisk information kan även beställas via webbplatsen eller från Boliden AB, Box 44, 101 20 Stockholm.

EKONOMISK INFORMATION 20073 maj

Delårsrapport januari – mars 2007

19 juli

Delårsrapport januari – juni 2007

30 oktober

Delårsrapport januari – september 2007

FRÅGOROm innehållet i Bolidens ekonomiska information kan ställas till:Bolidens Investor Relations, Telefon 08-610 15 00 eller [email protected]

Produktion: Boliden A

B och Intellecta C

omm

unication. Tryck: Intellecta Tryckindustri i Solna 2007.

Boliden AB, Box 44, 101 20 StockholmBesöksadress Klarabergsviadukten 90

Tel 08-610 15 00, Fax 08-31 55 45www.boliden.com

Documents

Årsredovisning 2006 Metallpartner i v ärldsklassir.boliden.com/afw/files/press/boliden/arsred_06_lowres...Det här är Boliden ”Land s ka med l ag byg gas, men det krävs zi nk