affärer och skog från holmen-koncernen nummer 1 2011investors.holmen.com/afw/files/press/holmen/Holmen_1_2011.pdfskog och leder utbildningen. – Det fungerar generellt bra, säger

holmen magasin 1 / 2011 1

Frågor och svar om sodapannan så bekämpar du granbarkborren Tarzan i skogenstigande papperspriser Död ved ger levande skog hungern efter returpapper

1,1miljarder kronor investeras i biobränslepanna

Porträttet /”Skogen ger frihet och oberoende”

Trend /Stort lyft för industriellt byggande i trä

a f f ä r e r o c h s k o g f r å n h o l m e n - k o n c e r n e n n u m m e r 1 2 0 1 1

PLUS:

premiär!

nytt

magasin

från

holmen

Vassast i nordenI fokus / hållbarhet och effektiv högteknologi vid Bravikens sågverk

2 holmen magasin 1 / 2011

I Holmen bygger vi våra affärer på råvara från skogen samtidigt som skogen är en värdefull och integrerad del av vår verksamhet. Att

detta samband är en bas för verksamheten vill vi visa upp i vår nya tidning Holmen Magasin, den tidning du nu håller i din hand. I fyra nummer om året vill vi ge en bild av Holmens breda verksamhet med betoning på skogen – den plats där hela vår bransch är rotad.

reportaget på sidorna 14–17 om returpappersmark-naden speglar den andra änden av vår verksamhet. Den återvinningsbara råvaran returpapper har länge ingått i ett fungerande kretslopp mellan konsumenter och pap-persproducenter. Nu när returpappersmarknaden är på väg att förändras, riskerar balansen att rubbas.

Bekämpning av granbarkborren är en högaktuell fråga i skogen. I reportaget på sidorna 8–10 ger vi tips till den enskilde skogsägaren och berättar om Skogs-styrelsens strategi.

hållbarhetsfrågan är central för oss på Holmen, därför har vi valt att investera i en biobränslepanna vid bruket i engelska Workington. Bruket kommer att bli självförsörjande på energi och i princip koldioxidneutralt när biobränslepannan tas i drift.

En annan investering som vi är mycket stolta över är sågverket i Bra-viken. Produktionen av granvirke är i full gång och efterfrågan på våra produkter ökar stadigt. Ta del av bildreportaget på sidorna 18–19.

Jag önskar dig en trevlig stund tillsammans med Holmen Magasin!

Holmen är en skogsindustrikon-cern som tillverkar tryckpapper, kartong och trävaror och bedri-ver verksamhet inom skogsbruk och energi. Det stora egna skogsinnehavet och den höga andelen egenproducerad energi är strategiskt viktiga resurser för Holmens framtida utveckling.

holmen paperHolmen Paper är en av Europas ledande tillverkare av tryckpapper med bruk i Hallstavik och Braviken i Sverige samt Madrid i Spanien.

iggesund paperboardIggesund Paperboard tillverkar kartongprodukter i Iggesund i Sverige och Workington i England. Produktfamiljerna är Invercote och Incada.

holmen timberVid sågverket i Iggesund produceras snickerivirke i furu och vid Bravikens Sågverk konstruktions virke i gran.

holmen skogHolmen Skog köper virke och utför skogsvårdsuppdrag samt sköter Holmen-koncernens egna skogar bestående av 1 000 000 hektar produktiv skogsmark.

holmen energiHolmen Energi ansvarar för koncernens energitillgångar och dess energiförsörjning. Inom affärsområdet bedrivs utvecklingsprojekt kopplade till energiområdet.

www.holmen.comHär finns praktiska verktyg för bland andra aktieägare och skogsägare.

Ledare Innehåll

magnUS haLL

”i holmen magasin speglar vi både skogen och affärerna”

3 / Workington miljardsatsar 4 / Övar avverkning i holmens skog 5 / hallå där Lennart Wanberg 6 / prisutveckling på papper 7 / holmen intar granmarknaden 8 / Kampen mot granbarkborren 11 / Certifiera din skog 12 / ”rätt beslut att ta över skogen” 14 / hungern efter returpapper 18 / Bravikens sågverk vassast i norden 20 / Döda träd gör skogen levande 22 / industriellt byggande i trä ökar 23 / ”man vill vara Tarzan i skogen” 24 / full fart i skogen

holmen magasin är Holmen-koncernens tidning för aktieägare, kunder, leverantörer och andra intressenter. Utkommer fyra gånger per år. ansvarig utgivare: Ingela Carlsson redaktör: Klara Ledin Höglund formgivare: Anders Haglund produktion: Tidningskompaniet AB, www.tidningskompaniet.se omslagsfoto: Istockphoto. tryck: Intellecta.

812

1814

Magnus Hall är VD och koncernchef för Holmen AB.


nyheTer

Workington miljardsatsar1,1 miljarder kronor investeras i en biobränslepanna vid holmens kartongbruk i engel-ska Workington. anläggningen kommer att göra fabriken självförsörjande på elektricitet och ånga.

– Den nya pannan ersätter dagens gaseldade panna och producerar både all

elektricitet och all ånga som behövs, säger Björn Kvick, chef för Iggesund Paperboard, inom vars affärsområde Workington ryms.

biobränslepannan beräknas vara färdig i april 2013. Över-gången från fossil naturgas till biobränslen gör att Workingtons fossila koldioxidutsläpp praktiskt taget upphör då pannan börjar användas.

– Det är naturligtvis väl-digt positivt ur ett långsiktigt perspektiv. Bruket får en effektivare och miljövänligare energi produktion och blir mer konkurrenskraftigt. Dessutom är det värdefullt för våra kunder att ha möjlighet att välja kartong tillverkad med låga fossilutsläpp, säger Björn Kvick.

den nya anläggningen innebär att bruket i Workington blir självförsörjande på elektricitet och ånga. Miljardinvesteringen ger därmed omedelbar avkast-ning genom en rejäl sänkning av energikostnaderna.

Ola Schultz-Eklund är bruks-chef i Workington och följer

projektets utveckling på plats.– Rivningsarbete och mark-

beredning har startat och vi har upphandlat huvudmaskineri, panna, ångturbin och bränslehan-teringsutrustning. Nästa stora del är att handla upp byggsidan och vi räknar med att byggarbetena startar i augusti, säger han.

Ytterligare ett steg mot för-verkligandet av ett bruk med låg

kunna exportera överskotts-energin ut på elnätet, säger Ola Schultz-Eklund.

Bruket producerar falskartong med varumärket Incada, har drygt 400 anställda och en årlig kar-tongproduktion på cirka 200 000 ton. l

miljöpåverkan har därmed tagits i Workington.

– iggesund paperboard får en fantastisk energisits i och med satsningarna på biobränslepannan i Workington och sodapannan i Iggesund. Att ha en verksam-het som är helt koldioxidneutral är av stor betydelse. Bruket i Workington kommer även att

Läs mer om Workington på www.holmen.com.

Den nya biobränslepannan beräknas producera 325 gigawatt elenergi och 420 gigawatt värmeenergi per år. Det innebär att bruket i Workington blir själv försörjande på elektricitet och ånga.

BioBränslepannan / så fUngerar denBränslet. 50 procent av bränslet i biobränslepannan i Workington består av biprodukter från sågning av timmer från olika sågverk. Andra hälften kommer direkt från skogen och kan vara björk, tall och allt som växer men som har ett mindre kommersiellt värde. Energiskog kan användas samt timmer som annars hade gått till tippen.

Livslängd. Pannor och turbiner som underhålls på rätt sätt kan vara i drift upp till 40 år.energin. Bränslet kommer till bruket, tippas i fickor och lagras under tak. Sedan förses pannan med bränsle i kontrollerad form via transportband. Pannan skapar ånga som förs genom en turbin som i sin tur levererar upp till 50 megawatt elektricitet och därefter går ångan vidare till behov i bruket. Överskottsenergin består av elektricitet som säljs till elnätet.

Bioenergi /

Den nya biobränslepannan byggs på det område som är markerat på bilden.


nyheter /

I korTheT

Framtida medarbetare övar i holmens skogardet pågår ett samarbete mellan holmen och naturbruks-gymnasiet Vreta i Östergötland. syftet är att ge studenterna möjlighet att öva på bland annat slutavverkning under verkliga förhållanden.

Naturbruksgymnasiet står för de skogsmaski-ner som studenterna

behöver och Holmen ställer upp med skog. Göran B Johansson är projektledare på Distrikt Egen skog och leder utbildningen.

– Det fungerar generellt bra, säger han.

sedan tre år tillbaka är studen-terna en del av hela avverknings-kedjan. Med skördaren avverkar de träden, och med skotaren transporterar de virket till vägen. Göran B Johansson gör regel-bundna besök, kommenterar och stöttar under arbetets gång.

– Det är viktigt att näringen ställer upp, skolan har ju ingen egen skog att träna i. Det är brist på utbildat folk i branschen och här får studenterna bra grund-kunskap att bygga vidare på, säger Göran B Johansson.

Holmens samarbete med Vreta inleddes främst tack vare att

skolan låg i närheten av Holmens skogar. Skolan kan enkelt trans-portera sina maskiner dit. Holmen har lovat att ställa upp med 3000–5 000 kubikmeter närlig-gande skog varje år.

– holmen Vill ta ett bransch-ansvar. Andra skogsentreprenörer och skogsbolag ställer också upp, säger Torbjörn Edman, produk-tionschef på Holmen Skog.

Målet är att hjälpa studenterna att lämna ett område som är i klass med professionell slutav-verkning och som uppfyller skogs-branschens standardkrav. l

Ut as eostrunt. Eri recus que dolupta ditassundit ullestioria diame dolest landae perum facerum audaesto blaborerspe

holmens nya webbplats populärEn knapp månad efter lanseringen den 22 mars hade Holmens nya webb redan haft 35 000 besök.

– Ambitionen har varit att förenkla och förtydliga för att våra besökare snabbt ska nå den tjänst, information eller person de söker, säger Anna Svedberg, som varit projektledare för arbetet.

Holmens tidigare fem webbplat-ser slogs i och med nylanseringen samman till en enda på www.holmen.com.

70procent av värmeenergin som går åt till Holmens produktion kommer från biobränslen och återvunnen energi.

Ökat fokus på hållbarhetHolmens fokus på hållbar utveckling blir nu ännu tydligare för kunder och aktieägare. Från och med i år finns

hållbarhetsredovis-ningen inlagd i års-redovisningen och har lyfts fram på www.holmen.com. Arbetet finns även redovisat i en särskild skrift, ”Holmen och håll-barhetsarbetet” (se bild).

FO

TO

TID

NIN

GE

N S

TU

DE

RA

En av eleverna på Naturbruksgymnasiet Vreta går loss med röjsågen.

ny skogsmaskin drar mindre bränsleHolmen har tillsammans med företa-get El-forest utvecklat en elhybrid-skotare specialanpassad efter Holmens behov. Elhybriddriften för-väntas sänka bränsle förbrukningen med cirka 30 procent. Konstruktio-nen av maskinen pågår för närva-rande och skotaren planeras vara klar för leverans hösten 2011.

3 satsningar / holmens agenda 2011Ökad försäljning av journalpapper

1 Holmen Paper är Europas femte största tillverkare av tryckpapper. När det gäller bok- och katalogpapper, MF Journal, ligger marknadsandelen på 27 procent.

År 2010 ökade Holmen Paper leveranserna av MF Journal kraftigt och ambitionen är fortsatt tilväxt.

fortsatt produkt- förädling inom kartong

2 Iggesunds Paperboards varumärken Invercote och Incada är marknadsledande i Europa. Den höga och jämna kvaliteten gör att de har ett brett användningsområde. Senast i raden av produktförädlingar är Invercote Bio, en helt nedbrytbar förpackning för mat.

hög ambition i braviken

3 Under 2011 förväntas produktionen vid Bravikens Sågverk uppgå till cirka 300 000 kubikmeter sågad trävara.

Målet är att 2013 nå 550 000 kubikmeter. Sågverket är dimensionerat för att kunna producera 750 000 kubikmeter, men då krävs kompletterande investeringar i ökad tork- och hyvelkapacitet.


hallå där / lennart Wanberg

” med egen kompetens får vi den anläggning vi vill ha”

2,3 miljarder kronor kostar den nya sodapan-nan vid iggesunds bruk.

Vilka är fördelarna?– Projektet är i första hand en rein-vestering för att säkra fortsatt drift. De två pannor vi har i dag är från slutet av 60-talet, så det krävdes en ny panna. Det gör också att vi kan reducera utsläppen av svavel. Dessutom blir vi till nästan 90 pro-cent självförsörjande med el. Hela arbetsmiljön förbättras också.hur går arbetet med sodapannan?– Jo, det går bra. Vi håller tidspla-nen, trots den besvärliga vintern. I februari var alla grundläggnings-arbetena klara. Så nu byggs den stålbalkskonstruktion som själva pannan kommer att monteras i. mest kritiska momentet hittills?– Kanske när plattan skulle gjutas i september. Den ska ju klara av rejäla tyngder och själva plattan är två meter tjock. Gjutningen pågick oavbrutet i 27 timmar och det kom 6–7 betongbilar utifrån varje timma och vi hade tre mo-bila betongstationer på plats.framöver då?– Ihop med våra konsulter har vi analyserat vad som är de kritiska punkterna. Leveranserna av stor och tung utrustning är ett exempel, förutom pannan ska vi ta emot generator och turbiner. Men vi har tät kontakt med leverantörerna. när är själva pannan på plats?– Pannjobbet börjar i sommar. Och det handlar om en tung pjäs, på 3 700 ton.

den kör man inte dit på lastbil precis?– Nej, Andritz som gör pannan gör så stora enheter man kan transportera, sedan svetsas allt ihop på plats. Det behövs två tornkranar på 110–120 meter för att lyfta dem på plats. när ska allt vara klart?– Nya pannan ska vara i bruk i juni nästa år. När den är på plats i höst ska allt annat till som till

exempel alla anslutningar till fabriken i övrigt. är det mycket folk som är inkopplade i projektet?– Ja, som mest är 600 personer här, byggnadsarbetare, specialis-ter och folk från leverantörerna. Men det är också 20–25 av våra egna anställda på heltid i projek-tet. Med egen kompetens så vi får den anläggning vi vill ha. l

medvind för Trattbergetbygget av vindkraftsparken på trattberget och skallberget är i gång. första spadtaget togs 4 april av vindkraftsbolaget Vindin, där holmen är delägare.

Enligt VindIns VD Anders Lyberg rullar arbetet på enligt planerna.

– Det går alldeles utmärkt. Vi är i gång och grovbryter för vägar och dylikt. Vi räknar med att vara klara och kunna koppla in produktio-nen hösten 2012.

Trattberget och Skallberget ligger i Örnskölds-viks kommun i Ångermanland.

Parken kommer att bestå av 25 vindkrafts-verk som finansieras av VindIns ägare och Nordea och kommer att ha en effekt på 2,3 MW per verk.

VindIn AB ägs av ett antal energiintensiva företag i Sverige och satsningen medför för-bättrad energiförsörjning för delägarna.

– Genom parken får de ta del av förnybar el till självkostnad, säger Anders Lyberg.

Framtida medarbetare övar i holmens skogar

lennart Wanberg• ålder: 59 år• aktuell: Tog över som projektledare för byggandet av ny sodapanna den 1 april i år när den tidigare, Bo Skog-qvist, gick i pension. Lennart är född i Iggesund och började som elektriker på företaget 1973. Tidigare var han chef för centralt underhåll.

FO

TO

MÅ

NS

BE

RT

HA

SF

OT

O L

EIF

WIK

BE

RG

Lennart Wanberg, projektledare för byggandet av en ny sodapanna i Iggesund.

VindIns VD Anders Lyberg vid invigningen av vindkraftsparken.


skogsindustriernas mångfaldsrapportMångfaldsrapporten 2010 är en unik sammanställning av det svenska skogsbrukets arbete. Rap-porten visar att arbetet med bio-logisk mångfald går i rätt riktning.Läs rapporten på: www.skogsindustrierna.se

Statistik / I korTheT

Priserna på pappersmassa och ett flertal pappers kvaliteter fortsatte att stiga även under det första kvartalet 2011. På tidningspapper höjdes priserna med cirka 20 procent. Skälen var framför allt bättre marknadsbalans och stigande returpapperspriser.

prisutveckling på tidningspapper i tysklandeur/ton

gillar jUst nU

nyheter /

pappersmaskin stängd i madridHolmen har stängt en pappers maskin i Madrid i Spanien. Cirka 170 arbetare påverkas av beslutet. Skälet till ned-läggningen är att Holmen under en längre tid arbetat för att få maskinen lönsam utan att lyckas. Pappersma-skinen har producerat journal- och tidningspapper.

30nya JoBB

Ett 30-tal personer ska rekryteras till Holmen i Norrköping, där en ny stödfunktion för IT och ekonomi ska byggas upp. Norrköping har blivit en allt viktigare ort för Holmen under de senaste åren, delvis på grund av starten av Bravikens Sågverk, som skapat drygt 100 nya jobb inom koncernen.

– Vi vill samordna de här funktio-nerna och tycker Norrköping är en bra ort för rekrytering av lämpliga kompetenser samtidigt som det är nära delar av vår verksamhet, säger Magnus Hall, VD och koncernchef.

I Norrköping finns redan, förutom affärsområdet Holmen Timber, även Holmen Paper och Holmen Skog representerade.

tidningen Vision från skogforskPremiärnumret av Skogforsks nya tidning Vision släpptes i början av april. Förtsta numret tar bland annat upp ödesfrågan om hur skogsbruket

ska överleva i en tid av låg pro-duktivitet. Vision kommer ut fyra gånger per år och skickas till beslutsfattare och tjänstemän inom skogsbruket, men även till politiska nyckelpersoner.

02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

600

500

400

300

200

100

0

postens skogfrimärke FN har utsett 2011 till ”Internatio-nal Year of the Forests”. Målet för året är att öka allas vårt ansvar för skogar världen över. Utifrån detta bestämde postorganisationen Posteurop att temat för årets EUROPA-frimärken ska vara skogen.

VindprojektetI samarbete med E.ON planerar Holmen att bygga cirka 70 vind-kraftverk inom tre olika områden, i huvudsak belägna på Holmens marker. Årsproduktionen beräknas

till cirka 330 GWh och avtalet innebär ett viktigt steg mot ökad produktion av förnybar el i Sverige.

Källa: RISI

NY PRAXIS SKA GE

Mindre mark-skador

PROFILEN EINAR KARLSSON:

”Skogschefer– gör ert jobb!”

projektsom räddarlönsamheten5

MÄNNISKA&MASKINSPRÄNGER GRÄNSERNA

FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK

Nr 1 | 2011

SKOGFORSK TESTAR:

Flerträd och griptilt

AUTOMATION:

Superlyft för produktiviteten

TEMA | PROCENTJAKTEN


Iggesund Paperboard utmanar i design

holmen intar granmarknadenVid bravikens sågverk sågar holmen för första gången konstruktionsvirke av gran. för att stå sig i den hårda europeiska konkurrensen, satsar holmen på att överträffa kundernas högt ställda krav när det gäller hållfasthet och minskat spill.

Den europeiska sågverksmarknaden producerar och konsumerar cirka 90 miljoner kubikmeter trävaror. Av dessa

är 75 procent produkter i gran, som i de flesta fall används till konstruktion och emballage.

Holmen slår sig nu in på denna marknad med konstruktionsvirke av gran, sågat vid Bravikens Sågverk. Produkterna hamnar bland annat i bygg-varuhandeln, hos tillverkare av hus, limträbalkar och hos emballagefabriker. Kunderna finns i Stor-britannien, Nederländerna, Tyskland, Frankrike och Sverige.

Marknaden är starkt standardiserad när det gäller slutprodukternas dimensioner och kvaliteter, men Holmen satsar på att anpassa råvaran till sågverket för att minimera spillet både vid tillverkningen och hos kunden. Arbetet börjar i redan i skogen, där färre längder tas ut genom specialaptering av träden och sågen kan sedan öronmärka vissa stockdimensioner och längder för särskilda kunder.

Att verkligen ta bort oönskade längder ur produktionen har krävt en mycket noggrann marknadsanalys och kunddialog. Det innebär att Holmen nu kan erbjuda råvaror till byggindustrin med få defekter och högsta möjliga hållfasthet. l

iggesund paperboards designprojekt Black box kom till som en utmaning för designer att tänja på gränserna för hur man kan använda sig av kartongtypen Invercote. Det första bidraget kom från designbyrån Landor Paris, vars bidrag bestod av 20 000 hopvikta papperskuber. Kuberna kan lyftas ur lådan och sättas ihop till flera meter stora konstverk.

nästa bidrag kom från nederländska designern Frans van Heertum, som valde att stanna i den svarta lådan, men ändå lyckades utmana materialet till det yttersta. Hans skapelse är en blomma, skuren med laser ur ett enda kartongblad. Blomman är graverad och har en mängd olika ytskikt som tryckts i flera omgångar. Slutligen är ytan dekorerad med små Swarovskikristaller.

italienska andrea brunazzi från designföretaget Brunazzi & Associati skapade det tredje bidraget. Hans svarta låda rymmer ett överlevnadskit för pastaälskare. I en förpackning gjord av den biolo-giskt nedbrytbara produktnyheten Invercote Bio, hittar man pasta och tomatsås. När pastan är klar kan Invercote-förpackningen även fungera som ett durkslag för det heta pastavattnet.

Produktnytt /

Läs mer om Bravikens Sågverk på sidan 18–19.

FO

TO

RO

LF

AN

DE

RS

SO

N


kampen mot granbarkborren

D e nya råden vi ger är miljö-vänliga och kräver ingen byråkrati, men är ändå ef-fektiva. Däremot kräver de ett nära samarbete mellan de

privata skogsägarna och de stora skogs-bolagen, säger Gunnar Isacsson, ekolog vid Skogsstyrelsen.

Granbarkborren börjar flyga när utom-hustemperaturen når 18 plusgrader, vilket brukar inträffa i april eller maj. Då söker

de efter lämpliga granar att gnaga på för att lägga ägg under barken. Larverna livnär sig sedan på den närings rika innerbarken, vilket skapar ett karakteris-tiskt mönster.

Det finns flera olika sätt att bekämpa granbark-borren – alltifrån sofistikera-de utrotningsmedel med gift och fångstfällor till betydligt mer okomplicerade metoder.

i sÖdra sVerige satsade man till en början på en metod som förutsatte att markägarna gick runt i skogen och identifierade de ansatta granarna för

att sedan gallra bort dem. Men det krävde mycket jobb och fungerade i praktiken inte särskilt bra.

I bekämpningsområdena rekommenderar Skogsstyrelsen nu i stället skogsägarna att, i samarbete med virkesinköparna, lägga ut fångstvirke i vältor längs alla bilvägar. Gran-barkborren föredrar liggande träd och kom-mer därmed att skona de levande granarna.

normalt sett angriper inte granbark-borren frisk skog, utan bara vindfällda träd. Bara om omständigheterna är särskilt gynnsamma för insekten uppstår det större utbrott.

– I södra Sverige blev vi lite överraskade i fjol. Prognosen lutade åt cirka 100 000 kubikmeter angripen granskog, men mätningar visade sedan att det snarare handlade om 300 000 kubikmeter, säger Gunnar Isacsson.

Området i södra Sverige från norra Skåne till södra delen av Örebro län har sedan 2007 klassats som bekämpnings-område. Skogsstyrelsen har därmed skärpt begränsningen av hur mycket färskt gran-virke, stormfällt eller nedsågat, som mark-ägaren får lämna i skogen. Färskt virke måste vara bortforslat senast den 1 juli.

I december beslutade Skogsstyrelsen att även drabbade områden i Västernorrland

snart svärmar granbarkborren. de effektiva skade-insekterna, som lätt kan ta död på flera hundratusen kubikmeter frisk granskog om de får härja fritt, har det senaste året kraftigt förökat sig även i norra sverige. men nu har skogsstyrelsen bytt strategi och hoppas kunna begränsa utbrottet av barkborre till max tre år.

SkogSBrUk /

text / ulrika vallgårDa foto / scanpix

det påverkar

både ekonomin och planeringen för överlåtelse av skogen till nästa generation.Mikael Näslund, skogsägare i Hassela, Hälsingland.

När värmen kommer i april, maj kryper barkborrarna ut ur träden och börjar genast söka efter nya träd att lägga ägg i.


och Jämtland ska klassas som bekämp-ningsområde. Här gäller den 15 juli som senaste datum för bortforsling av färskt virke.

En storm kan bidra till att ge granbark-borren extra gynnsamma förhållanden, men räcker inte i sig för att förorsaka ett utbrott av den omfattning vi nu har.

– En välmående gran dränker granbark-borren med kåda, men en torr och stressad gran har ingen chans att stå emot. När det gäller de drabbade områden i Norrland tror vi att de varma somrarna åren 2008 och 2009 har stressat granarna, säger Gunnar Isacsson.

det fÖrra stora utbrottet i Mellan-norrland varade mellan 1974 och 1984 och förstörde hundratusentals kubikmeter skog. Nu står skogsägarna återigen inför

så bekämpar du granbarkborren

1 på liggande virke upptäcker du granbark-borren genom att du hittar brun- aktiga gnagmjölhögar, lite mindre än en enkrona i storlek, på trädstammen. Det är en tydlig signal om att virket måste tas om hand och transporteras bort så fort som möjligt. Om du inte hinner forsla bort virket i tid, kan du i stället barka träden. Barka i så fall runtom hela stammen.

på stående träd söker du gnagmjölet runt

stambasen. Färg och konsistens påminner om malet kaffe. Trädet ska i regel avverkas och avlägs-nas från skogen eller avverkas och barkas. Detta gäller under maj–juli.

Angreppen av barkborrar kan utvecklas till en rysare. Efter stormen Gudrun 2005 angrep barkborrarna även stående skog i södra Sverige, och stora mängder barkborrar övervintrade sedan i träden.

2

3

4

5

om barren har hunnit bli brunröda på granen

under senhösten, då de flesta barkborrarna har lämnat trädet och krupit ner i marken för att övervintra, har granen nästan bara konkurrenter och fiender till granbarkborren kvar. Då är det bättre att låta den stå kvar till slutet av nästa sommar för att ge föda åt granbarkborrens naturliga fiender.

i bekämpningsområ-dena rekommenderas

att skogsägarna i samarbete med virkesköparna lägger ut fångstvirke i vältor längs alla bilvägar och skogsbilvägar. Man kan också hänga dit en doftpåse av feromon, som är helt ogiftigt.

När barkborrarna slagit sig ner på vältan ska man inom fyra veckor transportera bort virket, som kan säljas och användas som vanligt. Den undre delen av vältan kan gärna ligga kvar yt-terligare fyra veckor för att fånga sent svärmande granbarkborrar.

på områden dit man inte tar sig på bilväg rekom-

menderas i stället feromonfäl-lor, en sorts plastbehållare där insekterna fångas, som man sätter upp på färska hyggen. Feromonfällor får inte stå när-mare levande gran än 20 meter.


med informationsmöten och flyginventering både i egen och i kringliggande skog har holmen skog förberett sig inför det väntade utbrottet av granbarkborre.

Den sista mars gjorde Holmen Skog tillsam-mans med Skogsstyrelsen en flyginven-tering över Holmens skogsinnehav i norra Hälsingland och södra Medelpad.

– Både i år och i fjol flög vi över området för att observera angrepp, berättar Henrik Björkman, distriktschef på Holmen Skog i Delsbo.

Genom att märka ut angripna trädgrupper på en karta och jämföra med fjolårets obser-vationer har de kunnat studera utvecklingen.

– Vi passade också på att leta efter vind-fällen och toppbrott, som är riktiga föryngrings-härdar för granbarkborre.

De punkter som har märkts ut vid flygning-en följs upp med fältinventering för att beslut

experten / henrik Björkman

”Vi tar problemet på stort allvar”

en situation som kan få stora ekonomiska konsekvenser.

Samtidigt har metoderna för att be-kämpa granbarkborren förbättrats och skadorna behöver därför inte bli lika om-fattande och utbrottet inte lika långvarigt som förra gången.

mikael näslund äger cirka 600 hektar skog i Hassela, Hälsingland. Som lärare i skogsbruk vid Naturbruksgymnasiet i Ljus-dal har han god kunskap om hur granbark-borrens angrepp tar sig uttryck. Men inte förrän i år har han behövt upptäcka stora skadeverkningar i sin egen skog.

– Det började med att man såg ett enstaka angripet träd här och där i skogen. Sedan var det plötsligt hela grandungar, säger Mikael Näslund.

För honom innebär angreppen att det blir en snedbelastning i skogsbruket. Plöts-ligt måste han avverka delar av skogen som var tänkta att sparas inför framtiden.

– Det påverkar både ekonomin och pla-neringen för överlåtelse av skogen till nästa generation.

Nu tar sig Mikael Näslund tid att vara mycket ute i skogen, för att upptäcka nya an-grepp i tid. Han ser en stor risk i att dagens skogsägare inte undersöker sin skog.

– Håller man inte koll på skogen hinner man inte hålla undan de angripna områ-dena. Då kan det sluta med att enorma områden går till spillo. l

ska kunna tas om vilka områden som ska prioriteras vid avverkningen i sommar.

– En positiv nyhet är att vi inte fann särskilt mycket vindfällen eller toppbrott vid flyginven-teringen.

Vad gäller Holmens egen skog är han inte särskilt orolig.

Han betonar att Holmen Skog har resurser att hjälpa även de privata skogsbruken med både rådgivning, inventering och eventuell avverkning av drabbade bestånd. l

Skogsbruk / plantering

Vid flyginventering kan stora angrepp av granbarkborren

upptäckas.

Behöver du hjälp med din skog?

Läs mer på www.holmen.com.

nDet är viktigt att vi hjälps åt och tar bekämpningen av granbarkborren på allvar. nGör noggranna inventeringar – med flyg om det behövs.n Var snabb med uppstädning av eventuella vindfällen och toppbrott.n Håll korta omloppstider på upplagt virke.

n Avverka alla angripna granbestånd samt granbestånd med låg vitalitet.

n Använd någon av de gängse metoderna att bekämpa granbarkborre.n Om du befarar ett angrepp av granbarkborre, vänd dig gärna till Holmen för att hjälp.

henrik Björkman tipsar: så begränsar du skadorna

FO

TO

MÅ

NS

BE

RT

HA

S


1 /förberedelsedet Viktigaste är ett personligt intresse för att bedriva ett långsiktigt och hållbart skogsbruk och en förståelse för de för-ändringar som en tänkbar certifiering kan medföra.

Som certifierad avstår du minst fem procent av din produktiva skogsmark för naturvårdande ändamål och du styrs av di-rektiv för hur skogen ska skötas. Vissa kan uppleva det som en stor uppoffring medan andra redan bedriver sitt skogsbruk helt eller delvis i linje med certifieringsreglerna.

Det du vinner är ett långsiktigt hållbart skogsbruk samt en certifierad produkt med stor attraktionskraft på marknaden.

2 /Kontakta holmennär du bestämt dig är nästa steg att prata med din Holmen-kontakt. Det finns två oli-ka certifieringssystem: PEFC och FSC. Båda med riktlinjer i avsikt att sköta skogen på ett långsiktigt och uthålligt sätt, kopplat till de tre områdena ekonomi, biologi och sociala frågor.

Ett avtal sluts mellan dig som markäga-re och Holmen. Du förbinder dig att sköta skogen efter den standard som råder och Holmen inkluderar dig i sitt gruppcertifikat samt utför kontroller av skogsfastigheten. Holmen håller dig även uppdaterad om nyheter och förändringar samt informerar om eventuella behov av korrigeringar i din skog.

3 /Utforma en skogsbruksplandu bÖr ha en någorlunda uppdaterad skogsbruksplan, vilket är ett krav i sam-band med certifiering. En skogsbruksplan spänner oftast över tio år och samman-fattar målet för just ditt skogsbruk, hur skötseln kan se ut och hur och när skogs-bruksåtgärder ska företas på fastigheten. Dessutom måste de områden som ska avsättas för naturvård märkas ut.

Certifiera din skog

Skogscertifiering. att certifiera skogsfastigheter blir alltmer populärt och har fått ett enormt uppsving på bara ett par år. men vad innebär det egentligen? hur går du tillväga för att kunna bedriva certifierad verksamhet och vad har du att vinna på det?

Skogsbruk / driva eget

Med skogscertifiering får du ett kvitto på ett hållbart skogsbruk.

Om du inte har en aktuell skogsbruks-plan kan du få hjälp av Holmen med att upprätta en.

Att vara certifierad kräver att du håller ordning på de olika stegen inom skogs-bruket, vad du sätter för typ av plantor, om du tar ut bioenergi och hur mycket virke som fastigheten omsatt.

Skogsbruksplanen är först och främst avsedd som ett stöd för den egna verksam-heten, men behövs även vid en eventuell revision och stickprovskontroll.

4/motta certifikatnär du certifieras får du ett diplom som bevis på att du uppfyller de grundläg-gande kraven. Det kan ses som ett kvitto på det aktiva ställningstagande du gjort för ett hållbart skogsbruk. När du sedan säljer din råvara uppger du certifikats-numret som bekräftelse på att allt är i sin ordning. Efterfrågan på certifierade råvaror har ökat snabbt under de senaste

två åren, liksom skogsägarnas vilja att certifiera sina skogsfastigheter.

5/fortsatt hållbarhetgenom lottning Väljer Holmen ut de certifierade skogsfastigheter som ska kon-trolleras genom stickprov. Ju större fastig-het du har, desto oftare utförs kontroller. Holmen överblickar att skötseln följer standarden, att rätt områden sparats för naturvård och att åtgärder och dokumen-tation gjorts på ett korrekt sätt. Därefter görs en sammanfattande rapport både muntligen och skriftligen. De brister som upptäckts markeras med en avvikelse och då ska du som markägare åtgärda dessa. Holmen hjälper till med att analysera vad som behöver göras för att korrigera av-vikelsen. l

text / agnes hellström fotomontage/ per hardestam

Läs mer om certifierat skogsbruk på www.holmen.com.


Idet trivsamma och stora köket i det röda tvåvåningshuset på Tällbygård sitter makarna Eva och Johan Berggren och berättar om sitt liv som skogsägare.

Tällbygård ligger i Undersvik i Hälsing-land. Till gården hör 145 hektar skogsmark och 40 hektar åkermark, som Johans föräldrar köpte av Iggesunds Bruk i början av 60-talet.

Att ta över gården var ett svårare steg att ta för Eva än för Johan. Han är ju född och uppvuxen på gården. Hon kommer från Sollefteå och kallar sig själv lite skämtsamt för småstadsunge.

efter åtta år har även Eva funnit sig väl till rätta. Även om hon ibland undrar om det var ett bra beslut för deras två barn, Olof, 8 år, och Klara, 5 år.

– De kan inte cykla till en fotbollsplan eller kompisar. De måste skjutsas vart de än ska, konstaterar Eva.

Men i en närbelägen skogsbacke, där myrorna mödosamt håller på att reparera

sin myrstack efter vinterns vedermödor, verkar alla tvivel som bortblåsta. Klara och Olof springer runt med tindrande ögon och njuter i vårsolen och hoppar över mossa och lingonris.

det Var här som johan lekte som barn. Passionen för natur och skog delas av Eva. För även om hon inte växte upp på en bondgård har hon fostrats i en anda som innebar att hela familjen tog till vara alla chanser att vistas ute i naturen.

Direkt efter nian började Johan arbeta med slutavverkning och röjning i skogen. Det där med skogen har han i blodet – både hans far och farfar ägde skog.

– Det kändes jättesmart att arbeta och tjäna pengar, konstaterar han och skrattar självironiskt.

På T3 i Sollefteå gjorde Johan lumpen som mc-ordonnans. År 1992 slumpade det sig så att han fick ett kvinnligt befäl som hette Eva. De kunde inte dejta under lumpartiden. Men när de muckade 1993 började de brevväxla.

– Sedan, 1994, kom Johan och hämtade mig och tog mig till Bollnäs, berättar Eva förtjust.

De har gården vid sidan om sina ordina-rie arbeten. Johan arbetar som brandman i Bollnäs och Eva driver en förskola i Järvsö. Parets gård ligger ett par mil från vardera ort.

Plantering, vedhuggning och röjning skö-ter familjen själv, slutavverkning och gall-ring lejer de bort. Det är mer ekonomiskt eftersom de inte äger några skogsmaskiner. Dessutom skulle de inte ha tid.

Eva säger att hon gärna skulle vilja jobba mer i skogen och kanske även utveckla jordbruket. Men Johan tycker att de i stället borde avveckla själva jordbruket för att det är svårt att kombinera med jobbet. Och det är ju skogen som är hans passion. l

”rätt beslut att ta över skogen”

Beslutsprocessen att ta över skogen och gården var lång och mödosam. fem år tänkte eva och johan Berggren ge projektet. men nu har det gått åtta år och kärleken till skog och mark har suddat ut alla tvivel.

johan berggren• ålder: 37 år, hel-tidsanställd brand-man. Har arbetat i skogen sedan han var 16 år. • född: Undersvik.

eVa berggren• ålder: 37 år, driver en förskola.född: Sollefteå.

fastighet: Tällby-gård, Undersvik, i Hälsingland.Byggd 1850 av Per Mårtensson (avflyt-tad till Amerika)inköpt: 2003.145 ha skog. uppskattat värde av skogen: 5,5 miljoner kronor. maskinpark:Traktor, skörde-tröska, en gammal skogsmaskin.

Skogsbruk /porträttet

Barnen Olof och Klara har få lekkamrater i närheten. Det var annorlunda när deras pappa Johan Berggren växte upp, då fanns det gott om barn i byn och till och med en egen byskola. I dag är de flesta av hans kamrater utflyttade.

text / urban hamiD foto / måns berThas

skogen ger oss en känsla av frihet, oberoende och

en ekonomisk trygghet på sikt.



RETURPAPPER

Tema / Returpapper

returpappersmarknaden är överhettad. råvaran skeppas över världshaven och priserna har drivits upp till nya rekordnivåer.

text / ANDERS THORéN foto / ISTOCKPHOTO

HUNGERN EFTER 14 holmen magasin 1 / 2011


e gentligen borde returpap-persmarknaden i Europa vara i hyfsad balans, kan man tycka. Den europeiska pappersindustrin har, till-sammans med sina kunder,

gjort ambitiösa och frivilliga åtaganden om att öka insamlingen. Och dessa åtaganden har överträffats. Under 2010 samlades drygt 72 procent av papperet i Europa in för återvinning.

I Europa finns också konsensus om att pappersåtervinning är viktig – inte bara för att ge industrin råvara utan för att bidra till en hållbar samhällsutveckling.

– För pappersindustrin är återvin-ningen ett kraftfullt marknadsargument. Att papper, som kommer från förnybar råvara, dessutom återförs till kretsloppet är ett budskap som få andra material kan matcha, säger Ingrid Haglind, ansvarig för returpappersfrågor i branschföreningen Skogsindustrierna.

men kartan håller på att ritas om. Efter-frågan på returpapper har blivit så stark att balansen rubbats. Den kinesiska pappersin-dustrins expansion har skapat ett sug efter returpapper som aldrig tidigare upplevts. Kinas egna skogar och andra råvarukällor räcker inte på långa vägar. Inte heller finns det tillräckligt med eget returpapper i lan-det, eftersom det mesta papperet försvin-ner som förpackningar till varor som Kina exporterar.

Den kinesiska lösningen blir att hämta råvara från ”stadsskogarna”, det vill säga ur de returpappersvolymer som samlas in i Europas och Nordamerikas städer. Så har man gjort länge, men på de senaste åren har Kinas import av europeiskt returpapper tiofaldigats, från 2,5 till 25 miljoner ton.


– Vi får under överskådlig tid räkna med fortsatt höga returpapperspriser både globalt och i Europa. Även om pappersåtervinning ökar i Kina räcker det inte till för att balansera den växande efterfrågan, speciellt för återvunnet tidningspapper, säger Peter Berg, skogs industriexpert på konsultföretaget McKinsey & Company.

I Europa växer antalet kinesiska in-köpsbolag och deras betalningsförmåga är i många fall betydligt större än de lokala returpappersbolagens. Transportkostna-derna tycks inte vara något större hinder. Kinesiska exportprodukter strömmar in i Europa och det är inte särskilt kostsamt att fylla containrarna på tillbakavägen med returpapper.

samtidigt som europeisk industri haft en värdefull draghjälp av Kina, har landets ekonomiska framgångar i just det här fallet ställt till problem. Sedan finanskrisen, då priserna kollapsade och marknaden inte ville ta emot det insamlade papperet, har priset stigit med mer än hundra procent i Europa. Det har slagit hårt mot de retur-pappersbaserade pappersbruken.

Frågan är om obalansen på den euro-peiska returpappersmarknaden är bestående. Det som möjligen talar för en utjämning är att Kina med politiska medel försöker bromsa landets ekonomiska tillväxttakt. Det kan leda till att det framtida behovet av förpackningsmaterial och returfiber i landet inte ökar lika snabbt som i dag.

– På riktigt lång sikt är det tänkbart att de asiatiska kartong- och pappers-producenterna successivt försöker gå över till färskfiber om returfibern blir alltför dyr. Den kinesiska importen av träflis har ökat kraftigt de senaste åren, men behovet av importerad returfiber kommer även framöver att vara mycket stort, menar Peter Berg.

sVensk returpappersinsamling ligger i den absoluta världstoppen. För den typ av tryckpapper som Holmen Paper tillverkar är insamlingsgraden högre än 90 procent. I Sverige finns sedan 1994 ett lagstadgat producentansvar, vilket har stor bety-delse för de goda insamlingsresultaten. Producentansvaret innebär att tidnings-pappersproducenterna ansvarar för att returpapper samlas in och återvinns.

Kina och övriga Asien svarar för cirka hälften av den globala returpapperskonsumtionen. Källa: RISI.

procent är insamlingsgraden av tryckpapper i Sverige, vilket ger en placering i den absoluta världstoppen.

Tema / returpapper

Vi anser att av-

fallsbolagen misstolkar lagen och inte har rätt att agera på det här viset.Göran Nilsson, VD Pressretur AB

I Sverige finns sedan 1994 ett lagstadgat producentansvar, vilket har stor betydelse för de goda insamlingsresultaten.

90konsumtion aV returpapper

250

200

150

100

50

092 96 00 04 08 11

Kina

Resten av Asien

miljoner ton


Systemet finansieras av pappersindustrin och administreras av Pressretur AB.

Som en följd av de höga returpappers-priserna har några kommunala avfallsbolag lockats att sälja returpapperet till aktörer som står utanför detta nationella system – och därför kan betala mer. Skogsindustrin anser att dessa bolag ”plockar russinen ur kakan” då de bara samlar in papper i tätbefolkade områden.

pressretur är däremot skyldigt att samla in returpapper i hela landet, även i glesbygderna där kostnaderna är mycket högre.

– Vi anser att avfallsbolagen misstolkar lagen och inte har rätt att agera på det här viset. Därför är det angeläget att politiker och myndigheter snabbt skapar klarhet i vad som ska gälla, säger Göran Nilsson, VD för Pressretur AB.

Han anser att det finns det en risk att industrin i förlängningen inte kan uppfylla det lagstadgade producentansvaret och att ett mycket väl fungerande insamlingssystem raseras.

– Det kan knappast ha varit lagstiftarens mening och vilja, säger Göran Nilsson. l

Den kinesiska lösningen på landets brist på returpapper är att importera stora mängder returpapper från Europas och Nordamerikas städer.

– returfibrer är, precis som färskfiber, en strategiskt viktig råvara för Holmen och på lång sikt räknar vi med att behovet av båda dessa råvarutyper kommer att öka, säger Nils Ring-borg, chef för returfiberanskaffning inom Holmen Paper och VD för returpappersbolaget Påab, i vilket Holmen är delägare.

Under de senast åren har Holmens returpappersbehov dock minskat från drygt en miljon ton per år till 790 000 ton år 2010. Minskningen är en följd av att Hallsta Pappersbruk 2008 ställde om produktionen till mer förädlade produkter och lade ned sin returfiberanläggning. I mars 2011 togs också en av Holmen Paper Madrids pappersmaskiner ur drift, vilken helt försörjts med returfiber.

att ta långsiktiga beslut om returfiber kontra vedfiber måste vara en rejäl utmaning för företagsledningar och styrelser i tryckpappersbranschen om man ser på historiken. Priskurvan för returpapper har varit minst sagt svängig. Från den utgångspunkten sett har de pappers-bruk som har en viss flexibilitet en klar fördel.

– I det nya Bravikenkombinatet, där både returpapper och sågverksflis kan användas och finns lätt tillgängligt, finns en sådan flexibilitet. I dags-läget är det vedfibern som ger lägst kostnader på marginalen vid tillverk-ning av tidningspapper och liknande produkter, säger Nils Ringborg.

Oavsett om returfibern i framtiden kommer att spela en större eller mindre roll i Holmens totala massamix så är kvaliteten en nyckelfråga, framhåller Nils Ringborg. Därför är det av avgörande betydelse att branschen får behålla sitt producentansvar.

– holmen har inVesterat stora summor i returpappers-hantering och gjort sig ömsesidigt beroende av svenska tidningsläsare vilka bidrar till ett jämnt flöde av returpapper. Dagens insamlingssystem garanterar hög kvalitet, vilket vi naturligtvis är angelägna om att behålla, säger han.

experten / nils ringborg

” en strategiskt viktig råvara”

holmen har in-

vesterat stora summor i retur-pappershan- tering och gjort sig ömsesidigt beroende av svenska tidningsläsare.

FO

TO

PE

TE

R E

RIC

SS

ON

hÖjd ersättningPressretur höjer nu ersättningen för fas-tighetsnära insam-ling (FNI-systemet). Höjningen omfattar cirka 100 miljoner kronor och betalas ut till de entrepre-nörer som bedriver fastighetsnära in-samling. Syftet är att förbättra servicen för konsumenterna och att entreprenörerna ska kunna intensi-fiera sina ansträng-ningar att bygga ut den fastighetsnära insamlingen.


Bravikens sågverk vassast i nordenhögteknologiska pro-cesser och en tydlig hållbarhetsfilosofi är det som genom syrar nordens största sågverk. följ med till Braviken i norrköping.

I januari sågades den första gran-stocken på Bravikens Sågverk, granne med Bravikens Pappers-bruk, strax utanför Norrköping. Tillsammans bildar man ett bio-

kombinat där pappersbruket bland annat levererar ånga till sågverkets torkar. Från sågverket går flisbilarna i en strid ström till pappersbruket. Det enda trädslag som används är gran.

Under 2011 är målet för Bravikens Sågverk att producera 300 000 kubikmeter sågad trävara. Om två år ska produktionen vara uppe i 550 000 kubikmeter. Timret till sågverket transporteras maximalt 15 mil och kommer från Östergötland, Söderman-land, Västmanland och norra Småland.

på braVikens sågVerk kurvsågas virket vilket ger en bättre slutprodukt med mindre sprickbildning. Även tryckramar i torkarna bidrar till mindre sprickor, rakare slutprodukter och formstabilitet. Ytterligare en unik fördel är längderna. Man sågar i fem längder, från 3,7 meter ända upp till 6,1 meter. När man sågar riktigt långa stockar blir möjligheterna bättre att kapa exakt till av kunderna öns-kade längder. De grova plankor som sågas av centrumvirket går till konstruktionsträ. Utöver centrumplankorna får man 2–6 sidobrädor av varje stock.

Hälften av varje stock blir sågade träva-ror, cirka 30 procent blir flis och 15 procent spån. Fem procent av ursprunglig volym försvinner vid torkningen. l

I FokUS / Bravikens sågverk

text / seija vierula foto / håkan bergsTröm

SåGLINJENMaxfarten för sågen är 190 meter i minuten. Målet är alltid att centrumutbytet ska bli så högt som möjligt.

STRÖLÄGGNINGLiselotte Connman är en av sågverkets 110 anställda. Vid produktionsökningen efter sommaren kommer man att gå upp till kontinuerligt 2skift, det vill säga drift även på helger. Det tar 10–15 minuter att starta upp sågverket.

SPåRFRÄSNINGInnan det är dags för sågning görs stocken fyrkantig. Man vrider stocken tre gånger och fräser bort hörnen ett och ett. Cirka 30 procent av stocken blir flis till termomekanisk massa på Bravikens Pappersbruk.

PåFyLLNINGHälften av varje stock blir sågade trävaror, cirka 30 procent blir flis och 15 procent spån.


Läs mer om Bravikens Sågverk

på www.holmen.com.

braVikens sågVerk är fortfarande i sin uppstartsfas och mycket tid läggs på finjus-tering och kalibrering av utrustningen.

– Hela sågverket är helautomatiserat och den stora utmaningen är att få den digitala världen att stämma överens med verkligheten, säger David Wixe, som är kvalitetsingenjör.

Det grundläggande kvalitetsarbetet är att sortera bort kvist, röta, bark och färgfel samt hålla rätt längder och dimensioner. Men kvalitetsarbetet omfattar även kontak-ter med myndigheter och att allt arbete sker med noggrannhet.

För närvarande jobbar man extra mycket med virkessortering efter såglinjen. Det mesta sorteras enligt nordisk standard och allt ska ske med hjälp av kamera-system och digital mätutrustning.

– Den enda manuella sortering som finns är att operatörerna vid enstaka tillfällen kan markera med fluorescerande krita om en planka ska behandlas på ett speciellt sätt.

daVid Wixes jobb är att övervaka och följa upp kvaliteten på hela sågverket, från stock till färdig produkt. Det vill säga att Holmen Timber levererar utlovad produkt till alla kunder.

David Wixe har alltid jobbat på sågverk. Redan under gymnasietiden jobbade han nästan halvtid på Edane sågverk i Värmland och fortsatte också på loven under hög-skoletiden. Jobbet på Bravikens Sågverk är Davids första jobb efter examen.

– Jag är civilingenjör med inriktning på träteknik och har verkligen fått ett jobb som passar min bakgrund och utbildning perfekt. l

FÄRDIGT FÖR LEVERANSSågverket tillverkar i huvudsak konstruktionsvirke av svensk gran. Kunderna finns för närvarande i Storbritannien, Nederländerna, Tyskland, Frankrike och Sverige.

JÄMNT OCH SNyGGTVirkespaketen ska vara jämna och snygga under hela processen. Sågverket är nytt och personalen jobbar hårt med att bli duktiga på sina arbetsuppgifter. Övning ger färdighet.

kvalitetsingenjören

”Vi ska leverera vad vi lovar”


Döda träd gör skogen levandeen tredjedel av alla skogslevande arter är i behov av döda träd för att överleva. men död ved är en bristvara i våra brukade skogar. i ett forskningsprojekt undersöks nu vad som hän-der i holmen skogs avsatta skogsarealer när man hjälper naturen på traven.

Det är en strålande vinter-morgon och snön är så gnistrande vit att det gör ont i ögonen. Vårdagjäm-ningen har passerat för en

vecka sedan och vi har hunnit ställa om till sommartid, men termometern visar på minus 15.

Vi tar oss så långt norrut det går att komma i Örnsköldsviks kommun, på länsgränsen mellan Västernorrland och Västerbotten. Sista biten pulsar vi fram i de djupa spåren efter en skogsmaskin.

Här på Rönnberget, i brant och oländig terräng, hjälper maskinföraren Tobias Öhlund naturen att skapa död ved – för att förbättra kvaliteten på na-turvärdena. Det är en del av ett forskningsprojekt inom Mistra-programmet Future Forests där bland annat Holmen deltar.

Med säker hand hanterar Tobias Öhlund den tunga skördaren, men inte enbart för att fälla träd på det vanliga sättet.

här handlar det om luckhuggning. Han skapar högstubbar, ringbarkar stammar

och knuffar omkull träd för att få till natur-liga rotvältor. Allt för att försöka efterlikna naturliga störningar i skogen och återskapa skogens gradvisa förfall, som på sikt gyn-nar den biologiska mångfalden.

– I enlighet med vår certifiering avsätter vi fem procent av vår produktiva skogs-areal för naturvårdsinriktade åtgärder. Men kanske är det inte så effektivt att bara läm-na de avsatta områdena vind för våg. Vi vill undersöka om det är bättre att gå in och

sköta dessa avsättningar för att effektivisera dem, berättar Kjell Johansson, produktions-ledare för skötsel på Holmen Skog, distrikt Björna.

30 utValda bestånd, som alla är likartade, i Holmen Skogs region Örnsköldsvik har valts ut för projektet. En tredjedel av dem luckhuggs, en tredjedel

bränns och en tredjedel lämnas orörda, som kontrollområden.

I dessa bestånd har SLU i förväg inven-terat omfattningen av växt- och djurliv som är viktigt för skogens fortlevnad. Efter Holmen Skogs åtgärder, som blir klara till sommaren när bränningarna sker, kom-

mer SLU att under många år fortsätta inventera bestånden för att undersöka hur kvaliteten på natur-värdena påverkas.

det man Vill utreda är hur aktiva restaure-ringsåtgärder påverkar artsammansättningen, artrikedomen och före-komsten av vedsvam-

par, lavar, mossor, kärlväxter, insekter och smågnagare jämfört med om avsättningarna lämnats för fri utveckling. Man vill också se hur effektiva olika metoder att skapa död ved är för att förbättra förhållandet för missgynnade arter och artgrupper. Samtidigt gäller det att titta på hur kostnadseffektiva olika typer av åtgärder är.

Olov Norgren, skötselchef på Holmen Skog, region Örnsköldsvik, säger att man genom dessa skötselåtgärder kan förädla och gynna den biologiska mångfalden. l

naTUrvårD /skötsel för biologisk mångfald

i enlighet med

vår certifiering avsätter vi fem procent av vår produktiva skogsareal förnaturvårdsinrik-tade åtgärder

text / nils ågren foto / håkan norDsTröm

Kjell Johansson, produktionsledare för skötsel på Holmen Skog, distrikt Björna, diskuterar arbetet med maskinförare Tobias Öhlund.

Läs om hur du kan certifiera ditt skogsbruk på sidan 11.


Döda träd gör skogen levande naTUrvårD /skötsel för biologisk mångfald

under många år har projektet att restaurera skogar med låga naturvärden diskuterats, innan Holmen Skog och Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå kom till skott under 2010. Projektet är en del av forskningsprogrammet Future Forests.

En liten forskargrupp på institutionen för vilt, fisk och miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå (SLU) arbetar nu för att se vilka arter som gynnas eller missgynnas av åtgärderna. Tanken är att undersöka hur man kan förbättra kvaliteten på naturvärdena, i första hand genom frivilliga avsättningar.

– Vi försöker efterlikna skogens naturliga dynamik genom att skapa luckor i skogen och bränna vissa bestånd. Vi undersöker värdet av åtgärderna för insekter, små däggdjur, svampar och växter på både kort och lång sikt, säger Joakim Hjältén, professor på institutionen för vilt, fisk och miljö på SLU.

forskargruppen bedömer även om res-taureringsåtgärderna är kostnadseffektiva eller kostnadsneutrala. Skogsägaren kan oftast ta ut gagnvirke i samband med åtgärderna, samtidigt som man på ett påtagligt sätt förbättrar natur-värdena.

Den första riktiga uppföljningen av projektet sker 2012, därefter görs inventeringar med jämna intervall cirka vart tredje år.

– Visar det sig att det här är en bra metod som bevarar artmångfalden så hoppas jag att skogsägarna ska kunna använda den direkt.

Professorn / Joakim hjältén

”Vi hoppas få bättre kunskap om hur åtgärderna påverkar olika arter”

Att knuffa omkull träd för att få naturliga rotvältor är ett sätt att skapa död ved.

Fakta / Skötselåtgärder i avsatt skogn 30 frivilligt avsatta bestånd i Holmen Skogs region Örn-sköldsvik, jämnt fördelade på distrikten Björna Bredbyn, Umeå, Norsjö och Lycksele, har valts ut till forsknings-projektet.n En tredjedel bränns, en tredjedel luckhuggs och en tredjedel lämnas orörda som kontrollbestånd. Luckhugg-ningen har utförts under hösten och vintern, bränningen sker till sommaren.n Projektet drivs av Holmen Skog, Sveriges lantbruks-universitet (SLU) samt det svenska skogsbrukets forsk-ningsinstitut Skogforsk och ingår i Mistra-programmet Future Forests, som är huvudfinansiär. (Mistra – Stiftelsen för miljöstrategisk forskning.) Källa: Sveriges lantbruksuniversitet


Fram till 1994 fanns regler som förbjöd att hus på mer än två våningar byggdes med trästom-

mar. Regler som infördes efter stadsbrän-derna på 1800-talet.

Fast det har dröjt innan trästommarna slagit igenom. För tio år sedan var andelen några procent av nybyggnationen av flervå-ningshus. I dag är den cirka 15 procent och allt tyder på fortsatt ökning.

– Det industriella byggandet där bygg-element prefabriceras på fabrik kortar byggprocessen och har potential att ge lägre byggkostnader. Ännu mer avgörande är miljöfrågan. Trä är ett förnyelsebart material, vi har det nära tillgängligt och trä lagrar koldioxid, säger Charlotte Bengtsson, sektionschef för SP Trätek på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

fÖr småhus har trä alltid varit det domi-nerande materialet. När i princip samma teknik som i småhusbyggande används i större skala har det betytt ett genombrott också för flervåningshus.

– Det är i första hand inte materialet utan byggtekniken och metoden du väljer. Du kan färdigställa ett flervåningshus på 8–9 veckor. Kvaliteten när du bygger i en industri är bättre och byggfelen minimeras, säger Niclas Svensson, kanslichef på Träbyggnadskans-liet, som drivs av Skogindustrierna, Trä- och möbelindustrin och Träfacken i GS.

träbyggnadskansliet är ÖVertygat om att trästommar kommer att dominera framöver när det handlar om bostadshus på 4–6 våningar. Bland dem som levererar industriella bygglösningar i trä finns bland annat BoKlok, ett samarbete mellan Ikea och Skanska, Martinsons Byggelement, Moelven och Lindbäcks Bygg.

– Det byggs mycket i trä i Stockholm i dag. När miljonprogramsområdena omvandlas är det här en möjlighet. Med trä kan du lättare bygga mellan de gamla husen och bygga ovanpå befintliga hus, säger Niclas Svensson.

Byggandet med trästommar behöver

Industriellt byggande i trä ökar stortallt fler hus byggs med stommar av trä. trä är på väg att få en renässans i bostä-der och byggnader. och det finns bara fördelar: det är billigare än betong och det är klimatsmart.

Trend / industriellt träbyggande

när japan drabbades av jordbävning och tsunami fann man att trähusen generellt klarade sig bättre.

– De är så att säga sega i sitt beteende och klarar sig bättre i en jordbävning. I Japan byggs mycket i trä, att landet ligger i en jordbävningszon har bidragit, säger Charlotte Bengtsson.

Fast Sverige lär knappast bli en världsexportör av trähus.– Däremot till Europa. Kan man köra monteringsfärdiga hus

från Piteå till Stockholm kan man åka en bit till, säger Niclas Svensson.

Träbyggnader tåligare vid naturkatastrofer

text / janne sundling foto / istockphoto

inte begränsas till 4–6 våningar. I Växjö stod fyra bostadshus på åtta våningar klara 2009. Ett tolvvåningshus planeras i Skellefteå och i norska Kirkenes planeras ett 20-våningshus. Tekniken används också för sporthallar, skolor och industribyggnader.

Att det ändå dröjt för trästommar att slå

igenom kan bero på en viss konservatism.– Jo, den finns, det tar tid att införa

en ny teknik. Fast jag kan inte se några uppenbara nackdelar. Ett hus byggt med trästomme kan stå hur länge som helst. Hållbarheten i trästommen är en icke-fråga, säger Charlotte Bengtsson. l

I dag är andelen hus med trästommar cirka 15 procent och allt tyder på en tilltagande trend.

FO

TO

GE

TT

Y I

MA

GE

S


”man vill vara tarzan i skogen”

Patrik häggqvist. han är doktorand vid Umeå universitet och arbetar med en avhandling som bland annat behandlar bilden av den gängse skogsägaren – både i medier och bland skogsägarna själva.

1 hur ser den gängse bilden av en privat skogsägare ut?– Den stereotypa bilden av en skogsägare är en medelålders man som bor på sin fastighet och sköter om den själv. I både dagspress och i skogliga tidskrifter är man mån om att lyfta fram kvinnor, men det är fortfarande mannen som är norm. Det är ungefär som med fotboll och damfot-boll. Det finns skogsägare och så finns det kvinnliga skogsägare. Vid skogsmässor som jag har varit på i forskningssyfte har det visat sig att det mest är män som går fram och pratar med utställarna.

2 Vad har du kommit fram till i din forskning?– Att den skogliga kulturen är väldigt man-ligt präglad. Det finns dessutom en tendens att man vill vara lite Tarzan i skogen, över-skattar sin egen förmåga och tar onödiga risker. Själv tycker jag att vi borde försöka komma bort ifrån det.

3 Varför är det viktigt att förändra bilden av skogsägaren?– Att fastna i könsroller och stereotyper kan i förlängningen få konsekvenser av mindre önskvärt slag, som att kvin-nor låter sin skog stå orörd eftersom de inte har kunskaper om hur de ska sköta den. Och att männen råkar ut för onö-diga olyckor. Det finns en attityd bland manliga skogsägare att de inte behöver någon utbildning därför att de har lärt sig allting av sin pappa. Medan professionella skogsarbetare och skogsentreprenörer lyder under stränga säkerhetsföreskrifter och regelverk, vilkas efterlevande noggrant kontrolleras av myndigheter, kan privata skogsägare göra i stort sett vad de vill i skogen. De flesta är bara verksamma i sin skog ett par veckor per år och i förhållande till den korta tid det gäller sker det väldigt många olyckor. Det handlar om en eller ett par dödsolyckor per år och ett otal mindre tillbud som orsakar både sjukskrivningar och materiella skador.

4 hur ska man få de självverksamma skogsägarna att utbilda sig och att inte ta onödiga risker?– Jag tycker att de som jobbar med utbild-ning ska satsa ännu mer på att nå de kvinn-liga skogsägarna och de så kallade utborna. Men också på att höja säkerhetsmedvet-andet bland de manliga skogsägarna. Vi behöver kanske skräddarsy utbildningar som passar olika ägargrupper. Det sker redan idag, men det går att utveckla.

5 frågor till …

Fakta / Privata självverksamma skogsägare

5 Vad skulle det leda till om skogs-ägarna blev kunnigare?– Skogen är ju en av våra största näringar och hälften av den svenska skogen ägs av privata skogsägare. En kunnigare och mer informerad skogsägarkår är bra för hela näringen. Skogen är en resurs och den kan utnyttjas på ett bättre sätt med rätt utbild-ning. Det gynnar både samhällsekonomin, skogsbolagen och de privata ägarna, efter-som en välskött skog blir mer produktiv.

• Hälften av den svenska skogen ägs av privata skogsägare.

• Allt fler – mellan 30 och 35 procent – av skogs-ägarna är kvinnor.

• Fler och fler skogsägare

bor inte på sin fastighet, utan någon helt annan-stans.

• De som bor i storstä-derna och äger skog i en annan del av landet kallas för utbor.

• Det vanligaste sättet för en privat skogsägare att tillägna sig kunskap är från sin pappa, vid skogsdagar och på mässor.

text ulrika vallgårda foto anders Westergren

Fritid / Full fart i skogen• namn: Stefan Jansson• ålder: 26 år• yrke: Datatekniker• bor: I lägenhet i Nacka, Stockholm• familj: Sambo• gör jag i skogen: ”När jag började cykla för ett år sedan, förstod jag på riktigt hur skönt det är att vara utomhus. Ibland när jag cyklar med en grupp kompisar kan vi vara ute i skogen i fem timmar. Det känns skönt och avkopplande, lite som att komma bort från resten av världen.”

hellas sKog

2011.05.08 Kl 14:59

FO

TO

RIC

HA

RD

FR

AN

TZ

éN

Documents

affärer och skog från holmen-koncernen nummer 1 2011investors.holmen.com/afw/files/press/holmen/Holmen_1_2011.pdfskog och leder utbildningen. – Det fungerar generellt bra, säger