Årsredovisning 2012...där det även hänt många positiva saker. - Vi har infört en ny förvaltningsorganisation och har bytt namn på två förvaltningar – kultur- och utbildningsförvaltningen

Årsredovisning 2012

Balansomslutning 474,3 mnkrInvesteringar 22,4 mnkrResultat 1,8 mnkr

Antal årsarbetare 31/12 2012 799 stInvånare 31/12 2012 9 354 st

Utdebitering 21:80

Årsredovisning 2012

Årsredovisningen utgör kommunstyrelsens sammanfattning och avslut-ning av 2012 års räkenskaper.

Årsredovisningen innehåller en översikt över kommunens och de kom-munala bolagens ekonomiska ställning och verksamhet för år 2012.

Den är en väsentlig del av ekonomistyrningen. Den ger upplysningar om kommunens verksamhet och finansiella situation.

Målgrupper för årsredovisningen är i första hand kommunfullmäktige och samtliga förtroendemän.

För mer information om kommunen är du välkommen att besöka vår hemsida, www.gnosjo.se.

Gnosjö kommun335 80 Gnosjö

Telefon: 0370-33 10 00E-post: [email protected]: 212000-0506Bankgiro: 542-41 63

Innehållsförteckning

________________________________________________________________

1

Inledning 3

Kommunstyrelsens ordförande 3

Kommunchefen 4

Kommunens organisation 7

Gnosjö kommun en översikt 8

Tio år i sammandrag 9

Var kommer pengarna ifrån och vad används de till 10

Förvaltningsberättelse 11

Vision och övergripande mål 11

Årets resultat 12

Finansiell analys 14

Driftsredovisning 20

Investeringsredovisning 21

Personalekonomisk redovisning 23

Finansiella rapporter 25

Redovisningsprinciper 25

Resultaträkning 27

Finansieringsanalys 27

Balansräkning 28

Noter 29

Avdelningarna/utskotten/nämndens verksamhetsberättelser 35

Kommunstyrelsen gemensamt 35

Kansliavdelningen 36

Gislaved-Gnosjö räddningsnämnd 37

Personalavdelningen 40

Ekonomiavdelningen 42

Tekniska avdelningen 44

Samhällsbyggnadsnämnden 47

Kultur- och fritidsavdelningen 50

Barn- och utbildningsutskottet 52

Socialutskottet 56

Revisionen 60

Sammanställd redovisning 61

Koncernöversikt 61

Koncernens resultat 62

Sammanställd resultaträkning 64

Sammanställd finansieringsanalys 64

Sammanställd balansräkning 65

Noter 66

Verksamhetsberättelser 67

Begrepp 70


________________________________________________________________

2

Revisionsberättelse 72


________________________________________________________________

3

Kommunstyrelsens ordförande har

ordet

Ännu ett år har passerat och halva mandat-

perioden har gått. Det har varit ett spännande

år där mycket har hänt, både här hemma och

ute i världen. Efter några år med svaga kon-

junkturer och stigande arbetslöshet får vi nu

signaler från näringslivet att man börjar se

svaga ljuspunkter med hopp om bättre tider.

För min egen del hoppas jag att detta också

kommer att innebära att fler får jobb, för den

höga arbetslösheten, just nu 7,9 % är ett stort

bekymmer både för den som drabbas och för

samhället. Inte minst den höga ungdomsarbets-

lösheten är oroande.

Även kommunens ekonomi är fortsatt ett

bekymmer och årets resultat blev 1,8 mkr. Det

kan låta tillräckligt, men det är det inte om man

ser till kommunens stora verksamhet, då be-

hövs det en betydligt större ”buffert”.

I första hand är det stora underskott i social-

utskottet som ligger bakom kommunens svaga

ekonomiska resultat och vi arbetar just nu med

att försöka analysera och åtgärda detta. Även

kultur- och utbildningsutskottet har för 2012

ett mindre underskott. Löser vi inte detta inför

2014 och 2015 står vi då inför än större pro-

blem då ekonomin dessa år ser än mer oroande

ut.

Trots dessa problem kan vi se tillbaka på ett år

där det även hänt många positiva saker.

- Vi har infört en ny

förvaltningsorganisation och har bytt

namn på två förvaltningar – kultur-

och utbildningsförvaltningen och

teknik- och fritidsförvaltningen. Vi har

också infört en samordnad fastighets-

förvaltning där Järnbäraren nu fått

ansvaret att förvalta alla kommunens

fastigheter.

- Kommunen firade sitt 60-årsjubileum

under hösten 2012 och detta var

mycket lyckat och uppskattat.

- Hammargårdens biograf har digita-

liserats och detta innebär bättre ljud

och bild och möjligheter till mer

filmpremiärer samt visning av 3D-

filmer. Satsningen har blivit mycket

uppskattad och antalet biobesök har

också ökat.

- Ny gruppbostad och nya lägenheter på

Humleåsen har färdigställts och dessa

är nu i det närmaste fullbelagda.

- Vi har utvärderat vår nya politiska

organisation och denna visar på att vi

har en på det hela taget väl fungerande

organisation som de allra flesta är

nöjda med. Små justeringar kan dock

behöva göras.

- Under våren 2012 påbörjade vi

rekryteringen av en ny kommunchef

efter Lars-Göran Magnusson som varit

vår kommunchef i många år. Under

hösten kunde vi slutligen fatta beslut

om att anställa Anna Engström som

vår nya kommunchef. Jag är övertygad

om att Anna kommer att göra ett bra

jobb.

Jag vill avsluta med att tacka all personal för

goda arbetsinsatser under 2012 trots många

gånger svåra arbetsuppgifter och tillsammans

hoppas jag att vi kan göra ett bra arbete även

under 2013.

Arne Ottosson

Kommunstyrelsens ordförande


________________________________________________________________

4

Kommunchefen

Enligt den kommunala redovisningslagen skall

förvaltningsberättelsen redovisa en översikt

över utvecklingen av kommunens verksamhet.

Viktiga händelser skall redovisas liksom

kommunens förväntade utveckling.

Viktiga händelser under året

Kommunen införde från 2011 en ny politisk

organisation. Under 2012 har detta arbete

fortsatt med att ta fram en förvaltnings-

organisation anpassad efter den nya politiska

organisationen. Den nya förvaltningsorga-

nisationen startar vid årsskiftet.

Arbetet med en gemensam fastighetsorga-

nisation har också fortsatt och fr.o.m 2013

svarar Fastighets AB Järnbäraren för för-

valtningen av kommunens fastigheter.

Under året har byggnation av 10 LSS-

lägenheter med gemensamhetsanläggning samt

sex vanliga lägenheter slutförts. Projektet blev

klart efter under hösten och är det största

projektet i Gnosjö på flera år. Kostnaden

beräknas till drygt 27 mkr.

Under året arbetade kommunerna och lands-

tinget intensivt med den s.k. KOM HEM-

reformen. Denna innebar att kommunen

övertog ansvaret för hemsjukvården som

tidigare hade legat på landstinget. Som en följd

härav gjordes en skatteväxling där kommunen

höjde skatten med 34 öre och landstinget

gjorde motsvarande sänkning.

Kommunen är delaktig i ett flertal olika

projekt. De flesta är finansierade genom

Leader Västra Småland samt Gnosjö kommun.

Några exempel på projekt:

” En ljusare framtid” Innebär ett förebyggande

arbete i form av mötesplatser för ungdomar i

riskzonen och samordning av insatser som görs

av frivilligorganisationer och föreningar.

”Attraktivare Gnosjö och Hillerstorp som ägs

av Gnosjöandans näringsliv och syftar till att ta

fram en utvecklingsplan för Gnosjö och

Hillerstorp med omnejd.

” Yrkesåret” som syftar till att säkra industrins

behov av kompetenta medarbetare och öka

arbetslösa ungdomars möjlighet att komma in

på arbetsmarknaden. Detta projekt finansieras

till största delen av Regionförbundet samt

Gnosjö kommun i form av arbetsinsatser.

Gnosjö kommun är medlem i Entreprenörs-

regionen och där har arbetet fokuserats på att

förbättra strandskyddsreglerna som vi upplever

som rigida och orättvisa

Kulturarv Marieholm har under året genomfört

projektet ” Dammliv” som innebär en

upprustning av ett antal dammar i Skärvån. En

geologisk undersökning gjordes under

projektet. Även här har Leader Västra Småland

varit en viktig finansiär.

En EU-utbildning genomfördes under året i

samarbete med Gislaveds kommun. Utbild-

ningen riktade sig såväl till politiker som

tjänstemän.

Under året har kommunen fått förfrågan om

etablering av en vindkraftpark i Rannebo-

området. Kommunfullmäktige har haft ett

informationsmöte i frågan eftersom kommunen

har s.k. veto i denna fråga. Ärendet är inte

avgjort ännu fast projektet har bantats ner i

omfattning.

Den kommunala ekonomin är ett mycket

viktigt område. Kommunens resultat blev ett

positivt resultat på 1,8 mkr. Som framgår

nedan har kostnaderna för den sociala sektorn

kraftigt överstigit budget.

Omvärldsanalys

Konjunkturen i Europa utvecklades mycket

svagt till följd av den s.k. skuldkrisen. Detta

gäller främst södra Europa men fick spridning

även till övriga delar. Södra Europa fick en

negativ BNP-utveckling och en mycket hög

arbetslöshet.

Sverige höll emot länge men även vi drabbades

av en vikande BNP-utveckling och relativt hög

arbetslöshet. Ökningstakten av BNP låg i slutet

av året på blygsamma 0,7 %.

Arbetslösheten har legat på drygt 7 % som i

stort motsvarar genomsnittet i landet. Särskilt

problematiskt är ungdomsarbetslösheten som


________________________________________________________________

5

ligger på 14 % men en bra bit ifrån riksgenom-

snittet på 22%.

I likhet med föregående år gjorde kommunen

en särskild satsning inför sommarlovet. Detta

gjorde att de flesta ungdomarna fick någon

form av anställning även om det bara var en

treveckorsperiod.

Näringslivsutveckling

Gnosjö kommun är fortfarande den kommun i

landet som har högst andel sysselsatta i till-

verkningsindustrin ca 55 %. Industrin är hårt

konkurrensutsatt på en internationell marknad

och möter detta bl.a. med automatisering.

Dessutom har tillverkning lagts i länder med

låga lönekostnader. Följden har blivit att

antalet anställda kommer att fortsätta att

minska inom industrin.

Ett av kommunens inriktningsmål är att

inspirera till nya näringar. Då är det viktigt

med ett gott näringslivsklimat i kommunen. En

viktig mätning av företagsklimatet är den som

görs av Svenskt Näringsliv. Här hamnar

Gnosjö kommun på 15:e plats vilket är mycket

bra och lite bättre än förra året då vi hamnade

på plats 19 av 290 kommuner.

Befolkningsutveckling

Gnosjö kommun minskade sin befolkning med

46 personer under året. En lägre minsknings-

takt än föregående år men ändå ett bekymmer.

Fortfarande har vi stora gymnasiekullar som

kommer att välja att studera på högskola och

då lämnar kommunen.

Födelseöverskottet var fyra personer.

Uppföljning av inriktningsmål

Kommunfullmäktige har antagit ett strategiskt

styrdokument. I detta har åtta olika inriktnings-

mål fastställts. Kommunens förvaltningar har

sedan fastställt verksamhetsmål utifrån dessa

inriktningsmål. Hur måluppfyllelse klaras

framgår av respektive förvaltnings redogörelse.

Utöver dessa redogörelser kan följande

samlade bedömning göras.

Mål ” att vara en attraktiv arbetsgivare”.

Av den personalekonomiska redovisningen

framgår att ohälsotalet fortfarande är väldigt

lågt vilket är en indikation att målet uppfyllts.

Mål ” att arbeta för ett effektivt

resursutnyttjande”.

Kommunens anställda är mycket väl medvetna

om att de ekonomiska resurserna är begränsade

varför bedömningen är att målet har nåtts även

om detta mål är mycket svårt att mäta.

Mål ” att vara aktiv i miljö- och

klimatfrågor”

Länets kommuner har enats om 20 punkter för

att arbeta med att minska klimatförändringarna

och stimulera till bättre luft och hälsa hos kom-

muninvånarna. Gnosjö kommun har redan

genomfört 13 av punkterna.

Bedömningen är att målet har nåtts.

Mål ” att välkomna alla oavsett ålder och

ursprung till en aktiv och attraktiv

kommun”

Detta mål är mycket svårt att bedöma. Utifrån

förvaltningarna redovisning framgår att mycket

görs varför bedömningen är att målet uppnåtts.

Mål ” att värna om och utveckla det

livslånga lärandet”

Gnosjö kommun gör förhållandevis stora sats-

ningar på vuxenutbildning i olika former.

Bedömningen är att vi klarar detta mål.

Mål ” Gnosjö skall vara en attraktiv

kommun för alla barnfamiljer”

Bedömningen är att målet nåtts även om en del

ytterligare finns att göra beträffande försko-

lornas utemiljö.

Mål ” att inspirera till nya näringsgrenar”

Kommunen är mycket aktiv i olika projekt som

riktar sig mot att utveckla nya näringsgrenar i

kommunen varför bedömningen är att målet

har nåtts.

Inledning

________________________________________________________________

6

Mål ” att arbeta för en väl utbyggd

infrastruktur och kommunikationer”

Under året har landstinget tagit över ansvaret

för länstrafiken. Detta gör att kommunen har

betydligt mindre möjlighet att påverka

trafikutbudet.

Framtidsfrågor

Viktiga framtidsfrågor för Gnosjö kommun är

bostadsbyggande, arbetsmarknadsfrågor,

näringslivsutveckling och en stark kommunal

ekonomi.

Attraktiva bostäder som har rimliga kostnader

behövs för att kunna locka nya invånare och få

de som bor här att stanna kvar. Inom den

kommunala organisationen liksom i

näringslivet arbetas det på att hitta lösningar på

detta problem.

Projektet ”attraktivare Gnosjö och Hillerstorp”

syftar till att ta fram åtgärder som ökar

attraktionen i dessa samhällen.

Kommunens ekonomi måste fortsätta att

anpassas efter ett lägre befolkningstal.

Här behövs en kombination av strukturella

åtgärder, ökat samarbete mellan kommunerna

samt en minskad kommunal kostym.

Lars-Göran Magnusson

Kommunchef

Inledning

________________________________________________________________

7

Gnosjö kommuns organisation 2012

KOMMUNFULLMÄKTIGE Ordf. Sture Jonsson (M)

1:e v ordf. Lizbeth Johansson (C)

2:e v ordf. Stig Axelsson (S)

REVISORER

Ordf. Anders Olsson (S)

VALBEREDNING

Ordf. Christer Gustafsson

(KD)

KOMMUNSTYRELSEN

Ordf. Arne Ottosson (M)

1:e v ordf. Johan Malm (C)

2:e v ordf. Markus Kauppinen (S)

ALLMÄNNA UTSKOTTET

Ordf. Nicklas Huuva (KD)

1:e v ordf. Bengt-Göran Johansson (S)

2:e v ordf. Karolina Sköld (C)

BARN- OCH UTBILDNINGSUTSKOTTET

Ordf. Alexander Josefsson (M)

1:e v ordf. Diana Brandin (S)

2:e v ordf. Daniel Karlsson (KD)

SOCIALUTSKOTTET

Ordf. Stefan Lundell (KD)

1:e v ordf. Birgitta Olsson-Johansson (S)

2:e v ordf. Geert Geelmuyden (FP)

SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN

Ordf. Ingemar Svensson (C)

1:e v ordf. Kennet Josefsson (S)

2:e v ordf. Joel Stacke (M)

RÄDDNINGSNÄMDEN

(Delas med Gislaveds kommun)

3 ledamöter från Gnosjö

Vice ordf. Nicklas Huuva (KD)

Ledamöterna fördelade enligt följande:

Kommunfullmäktige: 11 (S), 8 (M), 7 (KD), 4 (C), 3 (SD), 2 (FP)

Kommunstyrelsen: 5 (S), 3 (M), 3 (KD), 2 (C), 1 (FP), 1 (SD)

Samhällsbyggnadsnämnden: 3 (S), 2 (M), 1 (C), 1 (KD)

Valnämnden: 3 (S), 1 (KD), 1 (M), 1 (C), 1 (FP), 1 (opol)

Räddningsnämnd (med Gislaveds kommun): 1 (KD), 1 (S), 1 (M)

FÖRVALTNINGSORGANISATION

Kansliavdelningen – Kommunchef Lars-Göran Magnusson

Ekonomiavdelningen – Ekonomichef Gunilla Folkesson

Personalavdelningen – Personalchef Stefan Nilsson

Tekniska avdelningen – Teknisk chef Lennart Hermansson

Räddningstjänsten – Räddningschef Anders Axelsson

Samhällsbyggnadsförvaltningen – Samhällsbyggnadschef Carl-Gustaf Axelsson

Barn- och utbildningsförvaltningen – Skolchef Gunnar Crona

Socialförvaltningen – Socialchef Bengt Andersson

Kultur- och fritidsförvaltningen – Kultur- och fritidschef Arne Annerhult

VALNÄMNDEN

Ordf. Christine Hästmark (M)

v ordf. Ing-Britt Pettersson (S)

ÖVERFÖRMYNDAREN

Anna-Carin Jonsson

Inledning

________________________________________________________________

8

Gnosjö kommun – en översikt

Antal invånare 31/12 respektive år

År

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

Inv

10 023

10 014

10 140

10 355

10 266

10 280

10 191

9 997

9 926

9 810

9 753

9 598

9 657

9 658

9 536

2010 9 546

2011 9 400

2012 9 354

Befolkningsutveckling 2012

Hela kommunen Inflyttade 197

Utflyttade 228

Justering -3

Födda 97

Döda 92

Befolkningsminskning -46

Förändring per församling 2011 2012 Förändr

Källeryd 514 509 -5

Åsenhöga 842 824 -18

Kävsjö 2 112 2102 -10

Kulltorp 1 182 1 168 -14

Gnosjö 4 750 4 751 +1

Arbetslösa

Vid årsskiftet var 211 personer (3,5 %) öppet

arbetslösa i Gnosjö kommun vilket är högre än

länet (3,4 %) men lägre än riket (3,7 %). Antal

sökande i program var 191 personer (3,2 %),

motsvarande tal för länet var 3,0 % och för

riket 2,8 %

När det gäller ungdomar 18-24 år var 35

personer öppet arbetslösa, dvs 4,1 % att

jämföras med länet (4,4 %) och riket (4,2 %).

Antal sökande i program var 66 personer (7,6

%) i Gnosjö kommun vilket är högre än både

länet (7,0 %) och riket (6,7 %

Mandatfördelning i fullmäktige

Mandat Kvinnor Män

Socialdemokraterna 11 4 7

Moderaterna 8 1 7

Kristdemokraterna 7 2 5

Centerpartiet 4 2 2

Sverigedemokraterna 3 3

Folkpartiet 2 1 1

Summa 35 10 25

Utdebitering per skattekrona

Församling

Gnosjö 34,08 kr

Kävsjö 34,47 kr

Kulltorp 34,42 kr

Källeryd 34,47 kr

Åsenhöga 34,47 kr

Den kommunala debiteringen är 21,80 kr

Den landstingskommunala debiteringen är

10,67 kr. Dessa belopp ingår i ovanstående

totala utdebitering.

Inledning

________________________________________________________________

9

Tio år i sammandrag

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Antal inv 31/12 9 926 9 810 9 753 9 598 9 657 9 658 9 536 9 546 9 400 9 354

Skatteintäkt mkr 349,8 352,3 366,4 380,5 395,1 414,8 431,8 448,3 449,5 448,0

Kommunal utdeb %* 21,11 21,28 21,28 21,28 21,28 21,28 22,13 22,13 22,13 21,80

Resultaträkning

Verksamhetens netto-

kostnad mkr

341,5 349,4 370,0 370,5 394,0 416,0 417,4 431,4 434,6 443,9

Årets resultat 4,9 0,3 -6,4 6,5 -2,0 -4,3 11,8 14,6 12,9 1,8

Balansräkning

Långfr skulder mkr 115,3 123,1 132,5 139,1 108,0 98,0 98,0 73,0 63,0 60,3

Anläggningstillg mkr 405,4 413,6 416,8 420,4 415,5 419,6 415,0 416,3 420,6 419,8

Finansiella nyckeltal

Nettokostnad i % av

skatteintäkter

97,6 99,2 101,0 97,4 99,7 100,3 96,7 96,2 96,7 99,4

Soliditet i % 60,0 57,2 56,3 55,2 55,3 56,4 54,0 57,5 61,7 63,3

Som en följd av förändrad redovisningsprincip avseende avsättning till framtida återtäckning av Gynnås

sopstation så har soliditeten sjunkit med 2,2 procentenheter 2004.

Inledning

________________________________________________________________

10

Var kommer pengarna ifrån

Vad används pengarna till

Förvaltningsberättelse

________________________________________________________________

11

Vision och övergripande mål

Vision

”Gnosjö, kommunen med Gnosjöandans

mångfald, närhet, samhörighet, delaktighet och

samverkan – livskvalitet för alla”

Med mångfald avses

Gnosjö kommun ska vara en kommun med

samma möjligheter för alla. Alla som bor i

Gnosjö kommun ska respekteras som indi-

vider och ingen grupp ska ställas åt sidan eller

diskrimineras.

Även näringslivet samt kommunens utbud av

tjänster skall präglas av en mångfald.

Med närhet avses

Gnosjö kommun skall vara en trygg och säker

kommun där invånarna känner närhet till

varandra och har nära till den offentliga

servicen. Kommunala beslut fattas så nära

medborgaren som möjligt. Kommunen skall

verka för förbättrade kommunikationer inom

och utanför kommunens gränser.

Med samhörighet avses

I Gnosjö kommun känner invånarna gemen-

skap mellan varandra, oavsett bostadsort, och

man är stolta över kommunens historia och

över Gnosjö-andan. Kommuninvånarna är våra

bästa ambassadörer.

Med delaktighet avses

Gnosjö kommun skall vara en levande

demokrati där kommuninvånarna ges möjlighet

att både direkt och indirekt delta i och påverka

beslut om gemensamma frågor, samt få veta

hur olika förslag påverkar deras vardag, deras

livsvillkor och den framtid de kan överskåda.

Med samverkan avses

I Gnosjö kommun samverkar kommunen med

näringslivet, invånarna samt andra myndig-

heter för bästa framtida utveckling. Kom-

munen samverkar också med andra kommuner

och organisationer inom och utanför länets

gränser, samt mellan de egna nämnderna för en

ökad effektivitet.

Inriktningsmål

att vara en attraktiv arbetsgivare

att arbeta för ett effektivt

resursutnyttjande

att välkomna alla oavsett ålder och

ursprung till en aktiv och attraktiv

kommun

att Gnosjö kommun skall vara en

attraktiv kommun för alla barnfamiljer

att värna om och utveckla det livslånga

lärandet

att inspirera till nya näringsgrenar

att vara aktiv i miljö- och klimatfrågor

att arbeta för en väl utbyggd

infrastruktur och kommunikationer

För varje avdelning/utskott/nämnd har sedan

formulerats verksamhetsmål som visar på

vilket sätt inriktningsmålen verkställs

Finansiella mål

1. Förändring av eget kapital skall vara

positivt dock lägst ett 0-resultat.

2. Soliditeten, inkl pensionsskuld skall ej

vara lägre än 50 %. (Inkluderar endast

den del av pensionsskulden som ingår i

balansräkningen)

3. Den genomsnittliga likviditeten skall

inte överstiga 40 mkr.

4. Alla investeringar skall finansieras

med egna medel.

5. Den långfristiga låneskulden skall vara

högst 40 mkr år 2020.


________________________________________________________________

12

Årets resultat

Årets resultat är en förändring av eget kapital

uppgående till +1,8 mkr. Budgeterat resultat

för 2012 är 0,2 mkr. Det finansiella målet för

förändring av eget kapital är ett 0-resultat och

det kan konstateras att utfallet överstiger målet.

Avdelningarna/utskotten/nämndens

budgetavvikelser

mkr 2011 2012 Netto-

omslutn

Kommunstyrelsen 1,4 6,7 61,2

KS gemensamt 0,2 2,1 4,6

Kansliavdelning -0,9 1,4 8,7

Personalavdelning 0,5 0,4 6,6

Ekonomiavdelning 0,8 1,2 12,4

Teknisk avdelning 0,7 1,8 19,2

Räddningsnämnd 0,1 -0,2 9,7

Kultur- och

fritidsavdelning

0,4 0,4 17,9

Barn- och

utbildningsutskott

0,4 -1,9 225,8

Socialutskott -6,4 -15,5 154,2

Samhällsbyggnads-

nämnd

0,5 0,2 4,1

Revision 0,0 -0,1 0,7

Totalt -3,7 -10,2 463,9

Avdelningarna/utskotten/nämndens budget-

avvikelse avser skillnaden mellan redovisade

och budgeterade belopp. Verksamheterna har

en omslutning på totalt 463,9 mkr vilket är en

ökning i förhållande till 2011 med 15,4 mkr

(+3,4%).

Avdelningarna/utskotten/nämnden har, med

två undantag haft en god följsamhet mot

budget.

Socialutskottets avvikelse uppgår till -15,5

mkr vilket utgör -11,2 % av budget. Den

ekonomiska utvecklingen för socialutskottet

har under flera år varit negativ med stora

underskott trots tillskott i ram. Under 2012 har

en analysgrupp arbetat med att kartlägga

problemen och åtgärder har satts in. Det

återstår dock mer att göra för att få en budget i

balans.

Socialutskottet har ett antal problemområden.

Individ- och familjeomsorgen är ett av dem.

Här är underskottet -5,8 mkr och merparten

orsakas av höga familjehems- och institutions-

placeringar av barn och vuxna.

Inom äldreomsorgen gör särskilda boenden ett

underskott på -1,7 mkr och hemtjänsten -0,3

mkr. Dessa kostnader är mer påverkbara än

inom individ- och familjeomsorgen och ett

arbete pågår för att få bort detta underskott.

Handikappomsorgen gör ett underskott på 7,7

mkr och anledningen är nya ärenden.

Barn- och utbildningsutskottet gör ett under-

skott på 1,9 mkr beroende på bristande

anpassning till ram.

Konjunkturläget är fortsatt svagt och med en

prognos om något ökande arbetslöshet. Enligt

Sveriges kommuner och landsting (SKL) tror

man på en långsam återhämtning.

Skatteintäkterna har för Gnosjö kommuns del

legat tämligen konstant under perioden 2010-

2012. Främsta anledningen till detta är ett

minskat antal invånare..

Skatteintäkterna har också blivit lägre än

budget (ca 1 mkr). Pensionskostnaderna är

högre än budget (ca 1 mkr). Utöver detta har

3,5 mkr använts till inlösen av pensioner vilket

kommer att ge lägre kostnader framgent.

Kommunen har fått en återbetalning av

försäkringspremier från AFA på 8,9 mkr vilka

inte var budgeterade. Budgeten för lönere-

visionen har under 2012 inte riktigt räckt till,

underskottet uppgår till 0,3 mkr. Kommunens

intäkter är betydligt högre än budgeterat (40,4

mkr) och även kostnaderna är högre än budget

(39,0 mkr). Förklaringarna avseende avvikelse

på intäktssidan är projektmedel, bidrag samt

återbetalning från AFA. Avvikelsen på

kostnadssidan är projektkostnader samt

underskott i verksamheten.

Mer detaljerad information finns under

avdelningarna/utskotten/nämndens verk-

samhetsberättelser.

Avstämning mot balanskravet

I kommunallagens 8 kap om ekonomisk

förvaltning anges att kommuner skall ha ”en


________________________________________________________________

13

god ekonomisk hushållning i sin verksamhet”

Detta kan definieras som balans mellan

resultaträkningens kostnader och intäkter.

Justering kan ske om synnerliga skäl föreligger

att inte reglera ett negativt resultat. Huvud-

regeln är annars att eventuella underskott skall

återföras under de närmast följande tre åren.

mkr

År 2009 2010 2011 2012

Resultat 11,8 14,6 12,9 1,8

Justering +4,8 +4,6 0,0 -0,6

Resultat inkl just 16,6 19,2 12,9 1,2

Justeringen för2009 avser omstrukturerings-

kostnader i form av pensionserbjudande till viss

personal på 4,6 mkr, 0,2 mkr avser aktieägar-

tillskott till Fastighets AB Järnbärarens bokslut för

2008. 2010 års justering består av aktieägartillskott

till Fastighets AB Järnbäraren på 2,5 mkr samt

avsättning för omstruktureringskostnader i

samband med omorganisation 2,1 mkr. Ingen

justering 2011. För 2012 avser justeringen

reavinster.


________________________________________________________________

14

Finansiell analys

Den finansiella analysens uppgift är att

klarlägga om kommunen har en god

ekonomisk hushållning sett ur det

finansiella perspektivet.

Den finansiella analysen delas upp i fyra

olika grupper:

Långsiktig kapacitet. En analys om

hur kommunen, med dagens

ekonomi som utgångspunkt, klarar

framtida påfrestningar.

Kortfristig kapacitet. En analys av

nuvarande ekonomiska ställning.

Vilka finansiella risker tar

kommunen? En god ekonomisk

hushållning innefattar att

kommunen i kort- och medellångt

perspektiv inte behöver vidta

drastiska åtgärder för att möta

finansiella problem.

Den sista delen i den finansiella

analysen är kontroll. En god

ekonomi hänger oftast samman

med en god kontroll och här

analyseras följsamhet mot budget

mm.

Långsiktig kapacitet

För att upprätthålla kapaciteten på lång sikt

måste intäkterna överstiga kostnaderna.

Detta är uttryckt i kommunallagen i form

av det s k balanskravet. Balanskravet

innebär att kommunens resultat måste

överstiga noll vilket är den lägsta godtag-

bara nivån för kommunens resultat på kort

sikt. På lång sikt räcker inte ett nollresultat

för att bevara den långsiktiga kapaciteten

dvs uppnå god ekonomisk hushållning.

Gnosjö kommunfullmäktige har beslutat

om en nivå för kommunens resultat som

säkrar framtida kostnadsökningar avseende

pensioner, äldreomsorgsutbyggnaden,

värdesäkring av det egna kapitalet samt

verksamheternas resultatdisponeringar.

Denna nivå är för 2012 ett 0-resultat. Den

önskvärda nivån är 2 % av skatteintäk-

terna. Det kan konstateras att resultatet för

2012 ligger över målet.

Avstämning beslutat lägsta resultat –

balanskravsjusterat utfall

mkr

2010 2011 2012

Beslutad res.nivå 4,5 4,5 0,2

Utfall 19,2 12,9 1,8

Under de tre senaste åren har lägstanivån

uppnåtts.

Kostnads/intäktsutveckling

Ett sätt att analysera förhållandet mellan

kostnader och intäkter är att analysera hur

stor andel olika typer av återkommande

löpande kostnader tar i anspråk av skatte-

intäkter och generella statsbidrag.

mkr 2010 2011 2012

Intäkter 102 106,4 126,3

Kostnader 508,4 518,3 548,0

Skatteinteäkter 368,2 365,4 366,8

Gen statsbidrag 80,1 84,1 81,2

Finansnetto -2,3 -2,0 -0,8

Avskrivningar 25,0 22,7 23,8

Nettokostn andel

av skatteint

96,2 96,7 99,4

Kostnader

Personalkostnaderna för 2012 uppgår till

363,1 mkr. Motsvarande kostnader för

2011 var 344,6 mkr. Kostnadsökningen

uppgår till 5,4 % vilket är högre än det som

lönerevisionen ger.

Övriga kostnader har ökat med 6,4 %.

Skatteintäkter

Mellan 2008 och 2009 ökade skatteintäkterna

med ca 17 mkr varav 14 mkr kan hänföras till

en skattehöjning på 85 öre. Skatteintäktsök-

ningen mellan 2009 och 2010 är 20,8 mkr

varav 9,3 mkr är ett tillfälligt konjunkturstöd.

Ökningen mellan 2010 och 2011 är endast 1,3


________________________________________________________________

15

mkr och då ingår ett konjunkturstöd på 2,1

mkr. Mellan 2011 och 2012 minskade skatte-

intäkterna med 1,5 mkr

Konjunkturläget är sådant att man kan anta en

fortsatt relativt måttlig utveckling av

skatteintäkterna Problemet förstärks av

vikande befolkningssiffror vilket leder till

ökade problem med att få ett resultat som

bevarar den långsiktiga kapaciteten. Vikten av

en hög budgetdisciplin kan inte nog betonas.

Finansnettot

Finansnettot var lägre än budget och beror

bland annar på det låga ränteläget. Med de

beslutade investeringskostnaderna kommer

låneskulden framgent att öka, vilket kommer

att ge ökade finansieringskostnader. Skall

kommunen nå målet med en låneskuld på

högst 40 mkr år 2020 måste man vara

observant på investeringsnivån.

Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna

Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna

uppgick för 2012 till 99,4 %. Detta är inte ett

tillfredsställande resultat. Värdet bör under år

med högkonjunktur inte överstiga 98 %.

Gnosjö kommun har under en 10 årsperiod haft

fem år där värdet varit för högt 99,2 %, 101,0

%, 99,7 %, 100,3 % och 99,4 %, två år har haft

ett värde som överstiger 100 %. Detta är

bekymmersamt.

Mellan 2011 och 2012 ökade nettodrift-

kostnaderna med 2,5 % medan skatteintäk-

terna minskade med 0,3 %. Det är långsiktigt

mycket viktigt att den procentuella ökningen

av nettodriftkostnaderna är lägre än den

procentuella ökningen av skatteintäkterna

vilket inte är fallet 2012. Åtgärder måste vidtas

för att det i fortsättningen skall vara en bra

relation mellan dessa ökningstal.

Nettoinvesteringar

2012 års nettoinvesteringar uppgick till 22,4

mkr.

För 2008 var nettoinvesteringarna högre än

avskrivningarna även om differensen inte var

stor. År 2009 var investeringsnivån lägre än

avskrivningarna vilket ger en minskad

belastning på ekonomin och 2010 och 2011 är

vi tillbaka till ett läge där investeringsnivån

överstiger avskrivningarna, för att 2012 åter

hamna under avskrivningsnivån. För att kunna

finansiera investeringarna med egna medel får

inte investeringskostnaderna överstiga avskriv-

ningar plus/minus förändring av eget kapital.

mkr

2010 2011 2012

Investeringsnivån 26,6 29,2 22,4

Avskrivningar 25,0 22,7 23,8

Invest i % av avskrivn 106,4 128,6 94,1

Soliditeten

Målet för soliditeten 2012 är ett lägsta värde på

50,0 %. Utfallet blev 63,3 % dvs 13,3 procent-

enheter högre än fastställt mål. Det finns inga

normer för hur stor soliditeten skall vara i en

kommun. Det är dock viktigt för en kommun

att bestämma vilken soliditet som är rimlig och

hur den skall utvecklas.


________________________________________________________________

16

Det kan konstateras att kommunen från 2004

och framåt inte förrän 2010 uppnått solidi-

tetsmålet. (Målet sänktes 2010 till lägst 50 %.)

År 2006 ökades nettoupplåningen med 5 mkr

och en förändring av redovisningsprinciper

genomfördes avseende vägföreningarna.

Soliditeten för 2010 var 57,5 %, för 2011 var

den 61,7 % och 2012 uppgår den till 63,3 %.

Den positiva utvecklingen de senaste åren

beror på en kombination av minskade skulder

och ökat eget kapital.

Skuldsättning %

2010 2011 2012

Total skuldsättningsgrad 43 38 37

varav avsättningar 7 7 7

varav kortfristiga skulder 13 18 17

varav långa skulder 23 13 13

Den del av tillgångarna som har finansierats

med främmande kapital brukar benämnas

skuldsättningsgrad.

Den totala skuldsättningen har minskat något

mellan 2011 och 2012. De långfristiga skul-

derna ligger kvar på ungefär samma nivå som

2011. Skulden uppgick vid årsskiftet till 60,3

mkr. Målet att låneskulden skall uppgå till

högst 40 mkr år 2020 innebär att låneskulden

inte kan tillåtas öka i alltför stor omfattning.

Syftet med upplåningen utgör grunden för

kommunens definition av långfristig och

kortfristig låneskuld. Är syftet med upplå-

ningen att finansiera kommunens anlägg-

ningstillgångar betecknar kommunen upp-

låningen som långfristig.

Årets resultat

Det kan konstateras att resultatutvecklingen för

kommunen är ojämn. Ett bra riktmärke för

förändringen av det egna kapitalet är att det bör

uppgå till 2 % av skatteintäkterna och de

generella statsbidragen. För 2012 innebär det

8,9 mkr. Årets resultat är lägre än denna nivå

och uppgår till 1,8 mkr.

För att åstadkomma en hållbar utveckling på

lång sikt räcker det inte med att enskilda år har

ett bra resultat, det krävs en betydligt stabilare

resultatutveckling.

mkr

Kortfristig kapacitet

Likviditet

Likviditeten anger betalningsförmågan på kort

sikt. Likvida medel binds i själva betalnings-

systemet och behövs för att utjämna tidsskill-

nader mellan in- och utbetalningar. Likvidi-

teten kan också ge en viss säkerhet vid

oväntade händelser.

Vid årets utgång uppgick likvida medel till 9,3

mkr, genomsnittet under året har varit 18,6

mkr. Jämfört med 2011 har likviditeten mins-

kat med 9,6 mkr. De främsta orsakerna till

minskningen är en mindre amortering samt ett

svagt resultat.

Det är inget självändamål med en hög

likviditet, särskilt om det samtidigt sker en

upplåning.

%

2010 2011 2012

Likvida medel och dess

andel av externa kostnader

31/12

8,3 3,6 1,7

Eftersom kommunen har målsättningen att

minska låneskulden till högst 40 mkr 2020 så

kommer likviditeten att hållas så låg som

möjligt.

Den finansiella beredskapen bedöms vara

tillfredsställande. Några risker på kort sikt

föreligger inte i dagsläget bl a. genom att

kommunen genom koncernkontot kan utnyttja

en checkkredit på 20 mkr (ej utnyttjad i

dagsläget).


________________________________________________________________

17

Risk – kontroll

Ränterisk %

Lån med räntebindn tid: 2010 2011 2012

rörlig 31,5 36,5 33,3

0-1 år 27,4 47,6 0,0

1-5 år 41,1 15,9 66,7

6-10 år 0,0 0,0 0,0

% Lån förfaller till betaln: 2010 2011 2012

Andel om 0-1 år 27 48 17

Andel om 1-5 år 73 52 83

Andel efter 5 år 0 0 0

Med ränterisk avses risken för förändringar i

räntenivån. Av ovanstående tabeller framgår

att kommunens lån till 33,3 % är räntekänsliga

på kort sikt. Prognosen för ränteutvecklingen

är dock att räntorna kommer att ligga kvar på

en låg nivå.

Tidsplanen för när lånen skall slutbetalas läggs

ut över tiden för att lånen inte skall förfalla

samtidigt och för att kommunen därmed inte

skall utsättas för risken att drabbas av en hög

ränta för en stor del av lånen. Denna risk

fördelas nu på fler år.

För 2012 är andelen lån med kreditförfall om

0-1 år 17,0 %. Eftersom prognosen på ränteut-

vecklingen är gynnsam bedöms risken som

liten att lånen omsätts till en hög ränta.

2012 2011 2012

Genomsnittlig ränta 2,73 3,43 2,77

Kommunen tar ingen valutarisk då kommunen

inte har några utlandslån.

Borgensåtagande

Kommunen beslutade 2009 att sänka det totala

borgensåtagandet för Fastighets AB Järnbära-

ren till 165 mkr. Under 2011 beslutades om en

höjning av borgensåtagandet med 24,7 mkr för

byggandet av nya LSS-lägenheter. Vid 2012

års bokslut var 176,8 mkr utnyttjat. I övrigt

tecknades inga nya borgensåtaganden.

mkr

2010 2011 2012

Borgensåtagande 156,6 156,3 179,0

varav förlustansvar egna

hem

0,1 0,1 0,1

varav dotterbolag 156,5 156,2 178,9

Borgensåtagandena för egna hem och småhus

utgör 40 % av den utestående skulden vid

förlusttillfället. Vid årsskiftet uppgick detta

åtagande till 0,1 mkr.

Borgensåtagandena för dotterbolagen fördelas

enligt följande:

Fastighets AB Järnbäraren 176,8 mkr

Stiftelsen Isabergstoppen 2,1 mkr

Förlustrisken, vad gäller åtagandet gentemot

Fastighets AB Järnbäraren, kan trots det stora

beloppet anses vara mycket låg.

Avseende förlustansvaret för lån till egnahem

föreligger en liten risk på grund av det låga

beloppet.

Inga borgenskostnader har förekommit under

perioden 2005 – 2012.

Läs mer om borgensåtaganden under not 23.

Budgetföljsamhet i verksamheten

Avvikelsen för verksamhetens nettokostnad

mellan redovisning och budget är ett mått på

kommunens finansiella kontroll. Budget-

avvikelsen skall ligga så nära noll som möjligt.

Ju större de negativa eller positiva avvikelserna

är, desto sämre budgetföljsamhet har

verksamheten.

%

2010 2011 2012

Budgetföljsamhet 0,5 0,5 -0,0

Följsamheten för 2012 är 0,0 %. Då ingår för

2012 ej budgeterad återbetalning av försäk-

ringspremier från AFA uppgående till 8,9 mkr.

Sammanfattning

Den ekonomiska utvecklingen för Gnosjö

kommun är inte tillfredsställande. Enstaka år


________________________________________________________________

18

med dåligt resultat innebär på sikt inget problem liksom att enstaka år med ett gott

resultat inte hjälper upp situationen på lång

sikt. När det blir flera år med svaga resultat så

är det en varningssignal. Om man ser till

resultatutvecklingen de senaste 10 åren så kan

man konstatera att resultaten för åren mellan

2003 och 2008 är svaga och tre av dessa år har

negativa resultat. Åren 2009 – 2011 har goda

resultat medan slutligen 2012 har ett svagt

resultat.

Konjunkturen har de senaste åren t o m 2008

varit gynnsam för ekonomin men trots detta

har resultaten för Gnosjö kommun inte varit

goda med undantag för 2006. Under hösten

2008 har vi sett en snabb nedgång av kon-

junkturen vilket för med sig en sämre skatte-

underlagsutveckling och därmed en lägre

skatteintäktsutveckling. Detta påverkade även

2008 då skatteintäkterna blev 4,7 mkr lägre än

budget. För åren 2009 – 2010 har resultatet

trots lågkonjunktur blivit bra då förstärkningar

av engångskaraktär erhållits. Även 2011 har

det blivit ett bra resultat främst på grund av

ökade skatteintäkter, återbetalning av avgifter

samt lägre sociala avgifter för personal under

26 år. Kommunen har även 2011 erhållit ett

konjunkturstöd på 2,1 mkr .För 2012 är

resultatet lågt trots återbetalning av försäk-

ringspremier från AFA. På grund av vikande

befolkningsutveckling tappar kommunen

skatteintäkter och det måste till en anpassning

av kostnadsvolymen för att framåt åstad-

komma tillfredsställande resultat.

För att kunna jämföra länets kommuners

ekonomiska ställning har det under åren 1996

– 2011 gjorts en gemensam ekonomisk analys

för länets samtliga kommuner. Analysens

uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos

den granskade kommunen i förhållande till

övriga kommuner i länet.

Av denna analys framgår av nedanstående

polärdiagram att Gnosjö kommuns poäng i den

finansiella profilen mellan 2009 och 2011

förbättrades för samtliga fyra perspektiv. Detta

är naturligtvis positivt, det krävs dock fortsatt

en stark styrning och återhållsamhet i verksam-

heterna för att bibehålla den positiva utveck-

lingen.

Gnosjö kommun 2009

Gnosjö kommun 2010

Gnosjö kommun 2011

Det är alltid önskvärt ur ett planerings-

perspektiv att ha en god framförhållning. Vi

kan dock konstatera att verkligheten går åt rakt

motsatt håll där stora svängningar i skatte-

intäkter kommer med kort varsel likväl som


________________________________________________________________

19

krav på förändringar i kommunens verksam-

heter. Det mest bestående tillståndet är att

kommunen befinner sig i ständig förändring

och det måste vi förhålla oss till på ett effektivt

sätt. Det allra viktigaste i en sådan situation är att ha goda marginaler så att verksamheterna

kan få arbetsro och få möjlighet att arbeta med

utveckling istället för ständiga sparbeting. För

detta krävs strategiska beslut.

Gnosjö den 25 mars 2013

Gunilla Folkesson

Ekonomichef


________________________________________________________________

20

Driftsredovisning

tkr

Redovisning

2010

Redovisning

2011

Redovisning

2012

Budget

2012

Avvikelse/

resultat

Kommunstyrelse

10 Kommunstyrelsen gemensamt -8 414,2 -4 457,0 -4 601,4 -6 732,9 2 131,4

11 Kansliavdelningen -12 734,0 -14 942,4 -8 697,6 -10 152,3 1 454,7

11 Räddningstjänst -8 603,9 -8 871,3 -9 728,9 -9 496,0 -232,9

12 Personalavdelningen -7 920,7 -8 719,0 -6 609,0 -6 694,1 85,1

13 Ekonomiavdelningen -15 5910,6 -13 200,8 -12 435,3 -13 683,4 1 248,1

14 Tekniska avdelningen -23 950,3 -15 124,2 -19 114,6 -20 903,4 1 710,2

15 Revision -612,0 -644,2 -712,1 -633,0 -79,1

Totalt kommunstyrelsen -77 825,7 -65 958,8 -61 899,0 -68 295,2 6 317,5

Samhällsbyggnadsnämnden

31 Samhällsbyggnadsförvaltningen -4 936,3 -4 452,5 -5 219,7 -5 101,6 -118,0

32, 34 Planarbeten -56,8 44,1 49,1 -145,6 194,7

33 Trafiknämnd -33,6 -43,9 -17,1 -20,0 2,9

35 Miljö- och hälsoskydd 1 129,2 1 188,1 1 112,3 952,3 160,0

Totalt samhällsbyggnadsnämnden -3 924,5 -3 264,2 -4 075,3 -4 314,9 239,6

Kultur- och fritidsavdelningen

40 Kultur- och fritid gem -104,6 -0,8 0,0 0,0 0,0

41 Kulturverksamhet -5 305,2 -5 574,4 -5 585,5 -5 582,5 -2,9

42 Fritidsverksamhet -10 950,7 -11 653,7 -12 327,9 -12 707,9 380,0

Totalt kultur- och fritidsavdelningen -16 360,6 -17 228,9 -17 913,3 -18 290,4 377,1

Barn- och utbildningsutskottet

60 Gemensam administration -6 409,0 -6 878,6 -7 527,5 -7 725,0 197,5

61-63 Grundskola -107 454,7 -114 891,0 -117 774,7 -116 834,2 -940,5

64 GKC -58 042,9 -57 218,7 -54 261,3 -54 321,7 60,4

65 Barnomsorg -40 104,0 -41 316,3 -44 445,3 -43 149,7 -1 295,6

66 Musikskola -1 691,2 -1 646,6 -1 797 8 -1 834,3 36,5

Totalt barn- och utbildningsutskottet -213 701,8 -221 951,2 -225 806,6 -223 864,8 -1 941,7

Socialutskottet

71 Socialförvaltningen -2 571,5 -2 770,3 -2 667,9 -2 144,4 -523,4

72 Arbetsmarknadsenhet -2 098,3 -2 670,4 571,6

73 Individ- och familjeomsorg -27 537,0 -29 775,0 -31 582,0 -25 809,5 -5 772,5

75 Särskilda boenden -47 357,6 -49 437,2 -49 512,9 -47 860,9 -1 652,0

76 Särskilda omsorgerna -20 483,3 -22 727,3 -32 639,7 -25 430,7 -7 209,0

77 Psykiatri -5 024,8 -5 520,4 -6 396,2 -5,890,2 -506,0

78 Hemtjänsten -28 533,6 -29 775,7 -29 328,4 -28 953,1 -375,2

Totalt socialutskottet -131 508,0 -140 005,9 -154 225,9 -138 759,3 -15 466,5

Finansförvaltningen 457 891,8 461 282,7 465 728,5 453 688,2 12 040,3

Årets resultat 14 571,2 12 873,6 1 808,4 163,5 1 644,9


________________________________________________________________

21

Investeringsredovisning

tkr

2010 2011 2012

Kommunstyrelsen gemensamt

Samhällsutveckling 62,2 338,5 434,5

Ärende- och dokumenthanteringssystem 569,9 322,3

Kansliavdelningen

Inventarier entreprenörscenter 123,1

Personalavdelningen

Träningsredskap 100,9

Ekonomiavdelningen

Debiteringssystem för VA o renhållning 15,0

IT-investeringar 1 299,6 3 976,5 3 691,9

Inventarier kommunhuset 10,1 9,9

Tekniska avdelningen

Töllstorp 2:4 820,4

Rivning av fastighet 69,1

Gamla Mobil 2 391,4

Projektering demensboende 85,8 88,4

Bostadsområde Vinkåsen 6 558,7

Parkeringsytor skolor 104,7

Dagvatten Västanvägen 611,4

Trafiksäkerhetshöjande åtgärder -125,9 1 001,5

Flytt av återvinningsstation 120,6

Ombyggnad dagverksamhet 2 695,5 136,3

Lekplatser 250,0

Ombyggnad räddningsstation 323,8 874,0

Utbyggnad gata R-kås 2 931,8 124,2

Inventarier och fordon 569,7 506,1 2 845,9

Div fastighetsinvesteringar 1 212,6 1 999,5 730,6

Ågatan Hillerstorp 895,0 12 ,4

Energiinvesteringar 1 918,0 852,2

Markköp 11,6

Tomt/markförsäljning -979,3 -526,5 -1 054,7

Gator, mark och markanläggningar 660,1 2 378,6 108,9

Om- och utbyggnad av gatljus 222,2 391,4

VA-investeringar 1 779,6 2 094,5 1 975,5

Kompletterande arbeten 1 330,3 481,1 819,4

GKC ventilation 3 116,0 8,5

Handikappanpassning Bäckaskolan 60,2

Om- tillbyggnad Hammargården 1 481,4

GIS-system 85,7

Datautrustning 128,2 97,6

Samhällsbyggnadsnämnden

Detaljplaner 27,3 49,2 116,1

Inventarier 115,3 22,5


________________________________________________________________

22

Investeringsredovisning forts. tkr 2010 2011 2012

Kultur- och fritidsavdelningen

Töllstorpshallen 111,6 1 766,5 226,8

Inventarier idrottshallar 211,0 21,6

Inventarier cafeteria 189,7

Konstgräsplan 98,2

Handikappanpassning badplatser 159,4

Renovering bio/teatersalong 982,5

Töllstorps industrimuseum 8,0

Book-it system 45,4 53,9

Konstinköp 35,7 17,9 7,9

IT-investeringar 49,6

Inventarier Hammargården 132,1

Övriga investeringar 78,5 136,7 9,4

Transportmedel 120,0 253,9

Barn- och utbildningsutskottet

Kunskapscentrum 633,6 560,2 220,1

Musikskolan 31,3 106,8 44,5

Inventarier och utrustning 1 594,6 1 307,5

Hillerstorp 206,4

IT-investeringar 630,8 16,7

Arbetsmiljöförbättringar 56,5 82,9 38,3

Inventarier nytt skolkontor 606,5

Övriga investeringar 1 069,2 64,4

Socialutskottet

Inventarier verksamhetschefer 499,9

Inventarier till socialkontoret 212,0 237,1

Inventarier till äldre- och handikappomsorgen 204,4 12,6

Tidsmätningssystem 555,8

Inventarier till särskilda omsorgerna 48,0 379,0 229,6

Nyckelhanteringssystem 14,4 16,8

Inventarier psykiatri 9,9

Dagverksamhet omsorgerna 45,8

Investeringar totalt 26 619,0 29 150,8 22 431,0


________________________________________________________________

23

Personalekonomisk redovisning

Personalstatistik

Gnosjö kommun har totalt 890 anställda, vilket

omfattar både tillsvidare- och visstidsanställda.

Under 2012 var antalet årsarbetare ca 799

personer.

Antalet utbetalningar i form av löner och

ersättningar till anställda och förtroendevalda

utgjorde ca 1300 st/mån under året.

Totalt antal anställda samt årsarbetare per

Utskott/Nämnd

Utskott/Nämnd

Totalt

anst

Års-

arbetare

Allmänna utskottet 126 110

Barn- & Utbildningsutsk 420 381

Samhällsbyggn.nämnden 16 14

Socialutskottet 328 293

Summa 890 799

Anställda tillsvidare- resp. visstidsanställning

per Utskott/Nämnd

Utskott/Nämnd Tillsv Visstid

Allmänna utskottet 113 13

Barn- & Utbildningsutsk 349 71

Samhällsbyggn.nämnden 14 2

Socialutskottet 278 50

Summa 754 136

Ca 15% av totalt antal anställda under året har

utgjort någon form av visstidsanställning, d v s

en tillfällig anställning.

Antal anställda kvinnor/män fördelat på

tillsvidare- och visstidsanställning

Kvinnor Män

Tillsvidare 629 125

Visstid 105 31

Summa 734 156

Vi har 734 anställda kvinnor vilket motsvarar

ca 82,5 % av totalt antal anställda. Vi har 156

anställda män vilket motsvarar 17,5 % av totalt

antal anställda.

De stora grupperna av anställda finns i två av

våra största förvaltningar, inom omsorgen och

i skolan. Det är även i dessa förvaltningar de

flesta visstidsanställda finns.

Totalt antal anställda fördelade i % per

Utskott/Nämnd

Utskott/Nämnd

Antal

anställda

%

Allmänna utskottet 126 14,2

Barn-& Utbildningsutsk 420 47,2

Samhällsbyggn.nämnden 16 1,8

Socialutskottet 328 36,8

Summa 890

De två största förvaltningarna, social-

förvaltningen och barn- och utbildnings-

förvaltningen, sysselsätter ca 84 % av alla

anställda.

Allmänna utskottet består av Tekniska

avdelningen, Personalavdelningen,

Ekonomi/IT-avdelningen, Kansliavdelningen

samt Kultur- och Fritidsförvaltningen.

Fördelning mellan hel- resp. deltidsanställda

uppdelat på kvinnor/män

Kvinnor Män Heltid 483 127

Deltid 251 29

Summa 734 156

Männen har i högre omfattning heltidstjänster

än kvinnorna. Ca 34,1 % av alla kvinnor är

deltidsanställda i Gnosjö kommun.

Motsvarande siffra för männen är ca 18,5 %.

Sysselsättningsgraden i kommunen är ca 91§

%. Kvinnorna har en medelsysselsättnings-

grad på ca 90 % medan männen har ca 94 %.

Åldersintervallet upp till 39 år har en medel-

sysselsättningsgrad på ca 92%. Åldersinter-

vallet 50-65 år har en medelsysselsättningsgrad

på ca 88 %.

Medelåldern är 45,1 år i Gnosjö kommun.

Medelålder fördelat på män/kvinnor

Kvinnor Män Total

Medelålder 44,7 47,0 45,1

Åldersintervallen visar att de dominerande

grupperna av anställda är i åldern 30-39 år och

50-59 år för både kvinnor och män.


________________________________________________________________

24

Åldersintervall fördelat på kvinnor/män

Ålder Kvinnor Män

– 29 77 18

30 – 39 196 27

40 – 49 181 33

50 – 59 198 51

60 – 82 27

Summa 734 156

När vi blickar framåt ca 10 år och ser hur

pensionsavgångarna bland de tillsvidare-

anställda beräknas bli, ser vi att det fram till år

2015 är ca 16 personer i snitt som går i pension

varje år. Från år 2016 och framåt ökar det till

ca 24 personer i snitt, vilket också håller i sig

resten av tioårsperioden.

Det innebär att ca 28% av totalt antal tills-

vidareanställda den sista december 2012, går i

pension inom en tioårsperiod.

BU-utskottet står för ca 14% och Social-

utskottet står för ca 9%, resten fördelas på

Allmänna utskottet och Samhällsbyggnads-

nämnden.

Sjukstatistik

Den totala sjukfrånvaron ligger kvar på en

fortsatt låg nivå.

Sjukfrånvaro i timmar i % av tillgänglig

arbetstid

Gnosjö kommun

Sjukfrånvaro

i %

Totalt 4,2

Kvinnor 4,6

Män 2,5

29 år eller yngre 1,8

30 – 49 år 4,0

50 år eller äldre 5,3

Sjukfrånvaro 60 dgr eller mer

i % av total sjukfrånvaro

55,7

Vi arbetar strukturerat med rehabiliterings- och

arbetsmiljöfrågor i syfte att minska skador och

sjukskrivningar i organisationen.

Vi fortsätter att utveckla samverkansavtalet.

Utbildning och informationssatsningen kring

samverkansavtalet fortsatte även under 2012.

Friskvård

Under året har det genomförts mingelkvällar i

samarbete med kommunens och Företags-

hälsans sjukgymnaster i kommunens egen

träningssal på Rosendal och hos Företags-

hälsans träningslokal i Hillerstorp. De belyste

uthållighetsträningens alla fördelar för att

kunna förebygga belastningsskador för

kommunens personal.

Vi har under året främjat till rörelse och

motion genom bland annat en stegtävling där

vi gick till OS i London. Vi försöker också

uppmuntra till rörelse genom att subventionera

stegräknare och med aktivitetskort.

Friskvårdskonsulenten har under året besökt

kommunens arbetsplatser för att föreläsa om

friskvård i allmänhet och även fortsatt utbilda i

gummibandsträning som pausgymnastik för de

anställda. Den årliga friskvårdsträffen hölls i

oktober.

Friskvården i Gnosjö kommun deltog i en

hälsomässa för ”Ett friskare Sverige” i oktober

på vårdcentralen. Där visades en sockerutställ-

ning och info om att äta mer frukt och grönt.

Under året har det bland annat anordnats en

skidkväll på Isaberg, de anställda har haft

möjlighet att träffa en sjukgymnast i tränings-

salen för råd och tips, Naturpass/Trimorient-

ering har delats ut och Viktminskningsgrupper

har anordnats.

Vi mäter antalet besök i träningssalen på

Rosendal varje år och glädjande nog så har

antalet träningsbesök ökat med 220 besök.

Fortfarande är tisdagen den mest populära

dagen att träna.

Finansiella rapporter

________________________________________________________________

25

Redovisningsprinciper

Tillämpade redovisningsprinciper

För den kommunala redovisningen gäller

lag om kommunal redovisning, som syftar

till att uppnå enhetlighet i grundläggande

ekonomiska frågor. Lagen styr tillsammans

med kommunallagens krav på god redo-

visning kommunens principer för redovis-

ning.

Rådet för kommunal redovisning utger

rekommendationer vilka är normgivande

för den kommunala redovisningen.

Rekommendationerna efterlevs av

kommunen förutom avseende exploa-

teringsfastigheter. Exploaterings-

fastigheter skall bokföras som en

omsättningstillgång men på grund av

svårigheter att bedöma vilka exploate-

ringsfastigheter som skall avyttras under

det kommande året så bokförs dessa som

anläggningstillgångar.

Lag om kommunal redovisning efterlevs

inte avseende § 7 som behandlar system-

dokumentation av redovisningssystem.

Detta är ett problem för många kommuner

i och med att systemleverantörerna inte

tillhandahåller en systemdokumentation.

Arbetet påbörjades under 2009 men på

grund av en omfattande uppgradering av

systemet hösten 2010 fick vi delvis börja

om igen och arbetet är tyvärr inte klart.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångarna har i balans-

räkningen upptagits till anskaffningsvärdet

efter avdrag för planenliga avskrivningar.

Avskrivningstiderna fastställs efter en

individuell bedömning med vägledning av

Sveriges kommuner och landstings förslag

till avskrivningstider. Aktivering av

inventarier sker löpande. Större projekt

redovisas som pågående tills anläggningen

tas i bruk. Linjär avskrivning tillämpas och

inga lånekostnader ingår i anskaffnings-

värdet.

Samma principer tillämpas för immate-

riella anläggningstillgångar

Pensionsåtaganden

Förpliktelser för pensionsåtaganden för

anställda i kommunen är beräknade enligt

RIPS07. Pensionsåtaganden för anställda i

de företag som ingår i kommunkoncernen

redovisas enligt Bokföringsnämndens

allmänna råd. Kommunens pensions-

åtaganden redovisas enligt den sk bland-

modellen vilket innebär att pensioner

intjänade före år 1998 redovisas som

ansvarsförbindelse utanför balansräk-

ningen. Den samlade pensionsskulden

återfinns under raderna avsättningar för

pensioner, kortfristiga skulder och under

raden ”pensionsförpliktelser” . Denna rad

ligger under poster ”inom linjen” utanför

balansräkningen. Visstidsförordnanden

som ger rätt till särskild avtalspension

redovisas som avsättning när det är troligt

att de kommer att leda till utbetalningar.

Avtal som inte lösts ut redovisas som

ansvarsförbindelse. Kommunen har

beslutat att fr o m 1998 årligen betala ut

hela det årliga intjänandet av pensionen för

individuell avsättning.

Semesterlöneskulden

Semesterlöneskulden avser ej uttagna

semesterdagar. Tillsammans med okom-

penserad övertid och därpå upplupen

arbetsgivaravgift redovisas semesterlöne-

skulden som en kortfristig skuld.

Skatteintäkter

Den preliminära slutavräkningen för

skatteintäkter baseras på SKL:s

decemberprognos i enlighet med

rekommendation RKR 4.2


________________________________________________________________

26

Sammanställd redovisning

Den sammanställda redovisningen upprättas

enligt den kommunala redovisningslagen kap 8 §

1-2.

I koncernbokslutet ingår Gnosjö kommun och de

bolag/stiftelser eller kommunalförbund i vilka

kommunen direkt eller indirekt innehar en

röstandel av minst 20 %.

Därmed ingår Fastighets AB Järnbäraren (100

%), Stiftelsen J E Hylténs (100 %) samt

Högskolan på hemmaplan (33 %). Kommunen

har även små ägarandelar i Jönköpings

Länstrafik AB (1%) samt Stiftelsen

Isabergstoppen (10 %), dessa ingår inte i

koncernredovisningen.

Eliminering har gjorts för interna mellan-

havanden mellan kommunen och respektive

enheter som ingår i koncernen. Interna intäkter,

kostnader, fordrings- och skuldposter har

eliminerats.

Den sammanställda redovisningen

upprättas enligt förvärvsmetoden med

proportionell konsolidering. Med

förvärvsmetoden menas att vid förvärvs-

tillfället förvärvat eget kapital i kom-

munala bolag elimineras. Därefter har

intjänat kapital räknats in i koncernens

eget kapital. Proportionell konsolidering

innebär att tillgångar och skulder, intäkter

och kostnader har upptagits till så stor del

som motsvarar kommunens ägarandel.


________________________________________________________________

27

Resultaträkning

Mkr Not

Redovisning

2010

Redovisning

2011

Redovisning

2012

Budget

2012

Verksamhetens intäkter 1 102,0 106,4 117,4 85,9

Verksamhetens kostnader 1 -503,8 -518,3 -546,4 -507,4

Avskrivningar 2 -25,0 -22,7 -23,8 22,3

Jämförelesestörande poster* 3 -4,6 8,9

Verksamhetens nettokostnader -431,4 434,6 -443,9 -443,8

Skatteintäkter 4 368,2 365,4 366,8 367,0

Generella statsbidrag 5 80,0 84,1 81,2 80,0

Finansiella intäkter 6 0,6 0,5 0,6 0,1

Finansiella kostnader 7 -2,8 -2,5 -2,9 -3,1

Reultat efter skatteintäkter och 14,6 12,9 1,8 0,2

finansnetto (res 2)

Extraordinära kostnader/intäkter

Årets resultat 14,6 12,9 1,8 0,2

Finansieringsanalys

Mkr Not

Redovisning

2010

Redovisning

2011

Redovisning

2012

Budget

2012

Den löpande verksamheten

Årets resultat 14,6 12,9 1,8 0,0

Justering för av- och nedskrivningar 25,0 22,7 23,8 24,0

Justering för övr ej likvidpåverkanade poster 0,0 0,0 0,0

Ökning/minskning av kortfristiga fordringar -8,0 -6,2 -0,7 -0,8

Ökning/minskning av förråd 0,0 0,0 0,0

Ökning/minskning av kortfristiga skulder 7,5 -24,5 -8,3 1,7

Medel från den löpande verksamheten 39,1 5,0 16,7 25,0

Investeringsverksamheten

Inköp av materiella anläggningstillgångar 8 -26,6 -29,2 -22,4 -17,9

Medel från investeringsverksamheten -26,6 -29,2 -22,4 -17,9

Finansieringsverksamhet

Förändring av avsättningar 9 7,6

-3,2

-0,6 1,0

Förändring av långa skulder 10 -35,2 2,2 -2,7

Ökning av långfristiga fordringar 11 -1,3 -0,2 -0,7

Minskning av långfristiga fordringar 11 1,7 2,2 0,3

Medel från finansieringsverksamheten -27,2 1,0 -3,9 1,0

Årets kassaflöde

Likvida medel vid årets början 56,9 42,1 18,9 23,6

Likvida medel vid årets slut 42,1 18,9 9,3 31,7

Förändring av likvida medel -14,7 -23,2 -9,6 8,1

* Avser för 2010 av aktieägartillskott till Fastighets AB Järnbäraren 2,5 mkr samt omstruktureringskostnader i

samband med omorganisation 2,1 mkr. Inga jämförelsestörande poster 2011. För 2012 utgörs beloppet av

återbetalning av försäkringspremier från AFA.


________________________________________________________________

28

Balansräkning

Mkr Not 2010 2011 2012

Tillgångar


Mark och byggnader 12 384,4 388,0 382,4

Maskiner och inventarier 13 19,3 20,9 24,4

Finansiella tillgångar 14 12,6 10,6 11,1

Immateriella tillgångar 14b 0,0 1,2 1,9

Summa anläggningstillgångar 416,3 420,7 419,8

Omsättningstillgångar

Förråd och lager 15 0,3 0,3 0,3

Fordringar 16 38,1 44,3 45,0

Kassa och bank 17 42,1 18,9 9,3

Summa omsättningstillgångar 80,5 63,5 54,6

Summa tillgångar 496,8 484,2 474,4

Eget kapital och skulder

Eget kapital

Eget kapital vid årets början 18 271,1 285,7 298,6

Årets resultat 18 14,6 12,9 1,8

Summa Eget kapital 285,7 298,6 300,4

Avsättningar

Pensionsavsättningar 19, 23 0,7 2,9 3,1

Övriga avsättningar 19 33,2 30,0 29,2

Summa avsättningar 33,9 32,9 32,3

Långfristiga skulder 20, 23 63,0 63,0 60,3

Kortfristiga skulder 21, 23 114,2 89,7 81,4

Summa skulder och eget kapital 496,8 484,2 474,3

Ansvars och borgensförbindelser 22

Ansvars och borgensförbindelser 156,7 156,3 179,0

(varav dotterbolag) (156,6) (156,2) (178,9)

Pensionsförpliktelse 23 158,7 175,7 171,8


________________________________________________________________

29

Noter

Samtliga noter är angivna i mkr om

inget annat anges.

Resultaträkning

Not 1 verksamhetens intäkter och kostnader 2010 2011 2012

Verksamhetens intäkter

Taxor och avgifter 41,1 43,7 43,9

Bidrag 49,9 22,5 59,8

Övriga intäkter 19,0 40,2 22,6

Intäkter totalt 102,0 106,4 126,3

Verksamhetens kostnader

Personalkostnader 332,2 344,6 363,1

Lokalkostnader 35,1 33,8 34,2

Övriga kostnader 140,8 139,9 149,1

Kostnader totalt 508,4 518,3 546,4

Operationell Leasing

I driftkostnaderna ingår

kostnader för operationell

leasing enligt följande:

2010

1,5

2011

1,3

2012

1,5

Kvarstående leasingkostnad

31/12

2,4

1,5

3,2


om 3 år

0,2

0,0

0,6


om 5 år

0,0

0,0

0,0

Långtidskontrakt hyra Hyresvärd Avser Kontrakt

slut

Hyra/år,

tkr

Sveaskog Badplats 13-06-30 2,5

Sveaskog Vegetations

tipp

16-06-30 8,0

Jönköping

Bygginvest

Betahuset 15-06-30 1 533,0

Hallemyr

Fastighets AB

Gruppboen

de

14-08-31 316,8

Sture Nilsson Badplats 13-12-31 2,5

NOT 2 Avskrivningar 2010 2011 2012

Immateriella tillgångar 0,0 0,0 0,1

Maskiner o inventarier 6,5 6,5 7,0

Fastigheter 18,5 16,2 16,7

Summa 25,0 22,7 23,8

Avskrivningstiden för datorer är 3 år, bilar och

maskiner 5 år och vissa övriga inventarier 10 år

Avskrivningstiden för fastigheter och anläggningar

20, 33 eller 50 år

NOT 3 Jämförelsestörande poster 2010 2011 2012

Aktieägartillskott

Fastighets AB Järnbäraren

2,5 0,0 0,0

Omstruktureringskostnad i

samb med omorganisation

2,1 0,0 0,0

Återbet av försäkr.premier

från AFA

0,0 0,0 -8,9

Summa 4,6 0,0 -8,9

NOT 4 Skatteintäkter 2010 2011 2012

Definitiv slutavräkn 2009 0,3

Preliminärt erhållet 2010 419,5

Konjunkturstöd 9,3

Preliminär slutavräkn 2010 4,4







Summa 433,5 434,5 434,6


________________________________________________________________

30

NOT 5 Fastighetsavgift 2010 2011 2012

Slutavräkn 2009 0,0



Slutavräkn 2010 -0,0



Definitiv slutavräkn 2011 -0,1



Summa 14,8 14,9 15,2

NOT 6 Finansiella Intäkter 2010 2011 2012

Ränta likvida medel 0,6 0,5 0,6

Summa 0,6 0,5 0,6

NOT 7 Finansiella kostnader 2010 2011 2012

Ränta upptagna lån 2,7 2,2 1,9

Ränta på pensionsavs. inkl

löneskatt

0,0 0,2 0,1

Övriga finansiella kostnader 0,0 0,0 0,8

Övriga räntekostnader 0,1 0,1 0,1

Summa 2,8 2,5 2,9

Finansieringsanalys

NOT 8 Nettoinvesteringar 2010 2011 2012

Årets investeringsutgifter 27,8 29,9 23,5

Årets investeringsinkomster -1,2 -0,8 -1,1

Summa 26,6 29,2 22,4

NOT 9 Förändring av avsättningar 2010 2011 2012

Vägföreningar 3,7 -2,5 -0,1

Intern försäkringsfond 0,0 0,0 0,0

Statsbidrag kalkning 0,1 0,1 0,2

Gynnås avfallsstation 1,1 0,7 1,3

Statsbidrag flyktingmottagn 0,6 -0,6 -0,9

Anslutningsavg VA 0,0 0,2 0,5

Kultursatsningar 0,0 -1,1 -1,0

Organisationsförändringar 2,1 0,0 -0,8

Pt 0,0 0,0

Summa 7,6 -3,2 -0,8

NOT 10 Förändring av långa skulder 2010 2011 2012

Långa skulder -35,1 0,0 -2,7

Pensionsskuld långfristig -0,1 2,2 0,2

Summa -35,2 2,2 -2,5

NOT 11 Förändr. av långfristiga fordringar 2010 2011 2012

Kulturarv 1,5 1,8 -0,7

Hylténs 0,0 0,4 0,0

Haga 0,1 0,0 0,0

Länstrafiken. 0,0 0,0 0,1

Södra Skogsäg 0,0 -0,2 0,1

Förlagsb Kommuninvest -1,3 0,0 0,0

Övrigt 0,1 0,0 0,0

Summa 0,4 2,0 -0,5


________________________________________________________________

31

Balansräkning

NOT 12 Mark och byggnader Mark 2010 2011 2012

Ingående balans 32,8 40,0 42,5

Inköp 8,1 3,0 1,3

Försäljning -0,9 0,5 0,8

Utg.balans mark 40,0 42,5 43,0

Fastigheter och

anläggningar


Investeringar 15,7 17,1 7,5

Pågående projekt 0,0 0,3 2,8

Försäljningar, bidrag -0,1 0,0 0,0

Avskrivningar -18,5 -16,1 -16,7

Utg. balans fastigheter o

anläggningar

344,4

345,8

339,4

Varav:

avfallsanläggningar 2,4 2,2 2,1

fritidsfastigheter 24,9 26,8 25,6

förvaltningsfastigheter 25,7 25,0 24,4

gator 47,5 48,5 47,7

industrifastigheter 35,3 35,2 35,0

kulturfastigheter 1,0 0,9 0,9

skolfastigheter 125,3 128,2 124,8

vårdfastigheter 55,7 53,0 50,4

övriga fastigheter 26,6 25,7 25,2


Utgående balans totalt 384,4 388,3 382,4

NOT 13 Maskiner och inventarier Avskrivningstiden för nyanskaffade datorer är 3 år,

bilar och maskiner 5 år och vissa övriga inventarier

är 10 år.

2010 2011 2012


Anskaffning 3,8 8,1 10,3

Avskrivning -6,5 -6,5 -6,8

Utgående balans 19,3 20,9 24,4

Komplement till not 12 och 13 Mark, fastigheter och

anläggningar

2010 2011 2012

Ingående anskaffningsvärde 665,4 688,2 707,8

Årets investeringar 23,8 20,1 9,1


Försäljning -0,1 -0,8 -0,8

Utg.balans mark, fasth/an-

läggningar

688,2

707,8

718,9

Ingående avskrivningar -285,4 -303,8 -319,9

Årets avskrivningar -18,5 -16,1 -16,7

Utgående ackumulerade

avskrivningar

-303,9 -319,9 -336,6

Ingående restvärde 380,0 384,4 387,9

Utgående restvärde 384,4 387,9 382,4

Maskiner och inventarier

samt konst

Ingående anskaffningsvärde 125,1 128,9 137,0

Årets investeringar 3,8 8,1 10,3

Försäljning 0,0 0,0 0,0

Utg.balans maskiner och

inventarier samt konst

128,9 137,0 147,3

Ingående avskrivningar -103,1 -109,6 -116,1

Årets avskrivningar -6,5 -6,5 -6,8

Utgående ackumulerade

avskrivningar

-109,6 -116,1 -122,9

Ingående restvärde 22,0 19,3 20,9

Utgående restvärde 19,3 20,9 24,4

NOT 14 Finansiella anläggningstillgångar 2010 2011 2012

Värdepapper 2,0 2,0 2,0

Aktier:

Jönköpings länstrafik AB 0,2 0,2 0,0

Aktiekap Fastigh. AB

Järnbäraren

5,4 5,4 5,4

Långfristiga fordringar: 2,7 0,5 0,9

Andelar och insatskapital 2,3 2,6 2,8

Summa 12,6 10,6 11,1

Aktier i Länstrafiken 60 st à 2 500:- i nominellt

värde.

Aktier i Fastighets AB Järnbäraren 5 362 st à

1000:- i nominellt värde.

Bland andelar ingår 279,9 tkr som Andelskapital och

1 300 tkr som Förlagslån i Kommuninvest

ekonomisk förening.


________________________________________________________________

32

NOT 14b Immateriella

anläggningstillgångar 2010 2011 2012

Immateriella anläggn tillg 0,0 1,2 1,9

Summa 0,0 1,2 1,9

NOT 15 Förråd och lager 2010 2011 2012


Årets inköp 0,4 0,5 0,6

Årets uttag -0,4 -0,5 -0,6


Förrådet/lagret är värderat efter inköpspris.

NOT 16 Fordringar 2010 2011 2012

Övr kortfristiga fordringar:

Kundfordringar 5,8 4,7 7,1

Konsumtionsavgifter 0,0 0,0 0,0

Förutbet kost uppl intäkter 25,9 35,0 33,7

Fordran AMF/Fora 1,5 0,4 0,2

Ingående mervärdeskatt 4,0 4,1 4,0

Fordran KPA 0,1 0,0 0,0

HBV Depositionsavg 0,8 0,0 0,0

Summa 38,1 44,3 45,0

NOT 17 Kassa och bank

2010 2011 2012

Kassa, bank, postgiro 42,1 18,9 9,3

Summa 56,9 18,9 9,3

NOT 18 Summa eget kapital Anläggningskapital utgör skillnaden mellan

anläggningstillgångar och anläggningslån.

Rörelsekapitalet utgörs av skillnaden mellan

omsättningstillgångar och kortfristiga skulder.

Det egna kapitalets olika beståndsdelar och dess

förändring framgår av nedanstående sammanställning:

2011 2012 Förändr

Anläggningskapital

Imateriella tillgångar 1,2 1,9

Exploateringsmark 42,5 43,0

Fastigheter och

anläggningar

345,2 336,1

Pågående arbeten 0,3 3,2

Maskiner och inventarier 20,9 24,4

Finansiella anläggnings-

tillgångar

10,6 11,1

Avgår anläggningslån -63,0 -60,0

Övr långfristiga skulder -30,0 -29,5

Långfr pensionsskuld -2,9 -3,1

Summa

anläggningskapital

324,8 327,1

Rörelsekapital

Kassa och bank 18,9 9,3

Kortfristiga fordringar 44,3 45,0

Förråd 0,3 0,3

Avgår kortfristiga

skulder

-89,7 -81,4

Summa rörelsekapital * -26,2 -26,8

Eget kapital = summan

av anläggningskapital

och rörelsekapital

298,6

300,4

* Se under ”Byte av redovisningsprincip”

NOT 19 Avsättningar 2010 2011 2012

Statsbidrag kalkning av

sjöar

0,6

0,6

0,8

Statsbidrag biologisk

återställning

0,1

0,1

0,1

Statsbidrag flyktingmottagn 2,6 2,0 1,1

Intern försäkringsfond 0,3 0,3 0,4

Pensioner o löneskatt 0,7 2,9 3,1

Omstrukturering 2,1 2,1 1,3

Återställningsfond Gynnås

19,1 19,7 21,0

Övriga avsättningar 8,3 5,0 4,5

Summa 33,8 32,9 32,3


________________________________________________________________

33

NOT 20 Långfristiga skulder 2010 2011 2012

Ingående skuld 98,0 63,0 63,0

Nya lån 0,0 0,0 0,0

Investeringsbidrag 0,0 0,0 0,3

Amortering -35,0 0,0 -3,0

Summa 63,0 63,0 60,3

NOT 21 Korta skulder 2010 2011 2012

Amorteringar 10,0 0,0 0,0

Ej bet fakturor vid årsskiftet 25,2 20,7 19,2

Förutbetalda intäkter 4,8 8,5 5,2

Upplupna kostnader 4,8 4,6 2,8

Upplupna

leverantörsfakturor

1,0

1,6

1,1

Arbetsgivaravgift 5,7 6,0 6,4

Semesterskuld 18,9 19,1 19,4

Ferieskuld, lärare 4,9 4,9 5,2

Pensionsskuld kortfr 10,9 11,0 11,5

Löneskatt kortfr

pensionsskuld

3,7

2,7

2,8

Upplupen ränta 1,1 0,7 0,2

Preliminär skatt 4,8 5,1 5,4

Periodisering kundfakt 3,8 4,5 1,7

Övriga kortfristiga skulder 0,6 0,3 0,5

Summa 114,2 89,7 81,4

NOT 22 Ansvars- och borgensförbindelser

NOT 22 Ansvars- och borgensförbindelser 2010 2011 2012

Kommunalt förlustansvar

för egnahem

0,1

0,1

0,1

Borgen för bottenlån 151,4 154,1 176,8

Borgen Stiftelsen

Isabergstoppen

2,1

2,1

2,1

Summa 156,6 156,3 179,0

(Varav dotterbolag) (156,5) (156,2) (178,9)

(Varav externa) (0,1) (0,1) (0,1)

KOMMUNAL BORGEN Kommunens totala borgensåtagande har ökat med

22,7 mkr under 2012. Förändringen avser

Fastighets AB Järnbäraren.

KOMMUNINVEST Gnosjö kommun har i september 1994 ingått en

solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kom-

muninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och

framtida förpliktelser. Samtliga 274 kommuner som

per 2012-12-31 var medlemmar i Kommuninvest

ekonomisk förening har ingått likalydande borgens-

förbindelser.

Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest

ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som

reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlems-

kommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av

ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressav-

talet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till

storleken på de medel som respektive

medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige

AB, dels i förhållande till storleken på

medlemskommunernas respektive insatskapital i

Kommuninvest ekonomisk förening.

Vid en uppskattning av den finansiella effekten av

Gnosjö kommuns ansvar enligt ovan nämnd

borgensförbindelse, kan noteras att per 2012-12-31

uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala

förpliktelser till 268 008 533 162 kronor och totala

tillgångar till 272 786 307 725 kronor. Kommunens

andel av de totala förpliktelserna uppgick till

323 853 417 kronor och andelen av de totala

tillgångarna uppgick till 329 611 057 kronor.

Vid årsskiftet 2012-12-31 uppgick den låneskuld

som kommunkoncernen har i Kommuninvest till

238,7 mkr (Gnosjö kommun 60,0 mkr Fastighets

AB Järnbäraren 178,7 mkr)


________________________________________________________________

34

NOT 23 Pensionskostnader

Förändring fr o m 1998 år bokslut

Kommunens framtida pensionsåtaganden för pensioner

intjänade fr o m 1998 uppgår per 2012-12-31 till 14,3

mkr och pensioner intjänade t o m 1997 uppgår till

171,8 mkr Med pensionsåtagande avses avtalsenliga

åtaganden, främst PA-KL, utöver folkpension och

ATP.

Pensionerna som är intjänade fr om 1998 bokförs i

balansräkningen som Pensionsavsättning och

kortfristig skuld samt i resultaträkningen som

pensionskostnad.

Pensioner intjänade t om 1997 ingår i balansräkningen

som Pensionsförpliktelser (ansvarsförbindelse). I

pensionsförpliktelserna ingår även pensions-

förpliktelser för kommunalråd. Dessa kostnader ökade

kraftigt mellan 2006 och 2007 beroende på en

förändring i kalkylräntan samt ett förändrat livslängds-

antagande.

I enlighet med beslut i KF 1999-12-16 § 94 så skall

hela den individuella delen av pensionen (avsättning

och kort skuld) utbetalas till de anställda och därmed

görs inga placeringar av dessa medel. På sikt så

kommer pensionsförpliktelsen att placeras enligt KF

2000-01-27 § 4 (placeringspolicy för pensionsmedel).

Pensionsavsättningar 2010 2011 2012

Ingående avsättning 0,8 0,7 2,9

Pensionsutbetalning -0,1 -0,2 *)

Nyintjänad pension 0,04 2,3 0,1

Ränte- o basbeloppsuppr 0,02 0,06 *)

Förändr löneskatt 0,0

Ändring försäkr.tekn

grunder

0,1 *)

Övrigt -0,1 -0,1 0,1

Utgående avsättning 0,7 2,9 3,1

Aktualiseringsgrad 95,0% 95,0%

Kortfristig pensionsskuld 2010 2011 2012


Nyintjänad pension 10,9 11,0 11,5

Löneskatt nyintjän pens 2,6 2,7 2,8

Förpl minskad gm

försäkring

-12,5 -13,5 -13,6


Överskottsmedel i förs 0,0 0,0 0,0

Aktualiseringsgrad 95,0% 95,0% *)

Ansvarsförbindelse

pensionsförpliktelser

intjänat före 1998

2010 2011 2012

Ingående ansvars-

förbindelse

168,8 158,7 175,7

varav kommunalråd 0,7 0,9 0,4

Pensionsutbetalningar -5,9 -5,6 -5,5

Ränte- o basbelopps-

uppräkning

1,9 4,6 *)

Förändring löneskatt 0,0 0,0 0,0

Ändring försäkr.

tekniska grunder

0,0 12,5 *)

Övrigt -6,1 5,5 1,7

varav kommunalråd 0,2 -0,5 -0,1

Utgående ansvars-

förbindelse

158,7 175,7 171,8

varav kommunalråd 0,9 0,4 0,3

Aktualiseringsgrad 95,0% 95,0% *)

*) Uppgift kan ej lämnas på grund av byte av

pensionsadministratör under året.

Avdelningarna/utskotten/nämndens verksamhetsberättelser

________________________________________________________________

35

KOMMUNSTYRELSEN GEMENSAMT

Ordförande: Arne Ottosson

Chef: Lars-Göran Magnusson

EKONOMISK ÖVERSIKT

Mkr

BOKSLUT

2011

BUDGET

2012

BOKSLUT

2012

Intäkter 0,0 0,0 0,8

Kostnader -4,5 -6,7 -5,4

Nettokostnader -4,5 -6,7 -4,6

Kapitalkostnad 0,0 0,0 0,0

Kommunbidrag 4,7 6,7 6,7

Årets resultat 0,2 0,0, 2,1

Nettoinvesteringar 0,0 0,0 0,0

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

AVDELNINGEN/UTSKOTTET/NÄMN

DENS UPPGIFTER Under kommunstyrelsen gemensamt samlas de

delar som ej går att hänföra till eget resultat-

område. I enheten ingår bl.a. kommunfull-

mäktige, kommunstyrelse, partistöd, anslag till

Kulturarv Marieholm, Högskolan på hemma-

plan och Överförmyndarverksamheten.

Under året har kommunalförbundet Högskolan

på hemmaplan avvecklats. Vår del av denna

verksamhet ligger på vuxenutbildningen.

ÅRETS RESULTAT Årets resultat för kommunstyrelsen gemensamt

blev ett överskott på 2,1 mkr. Främsta anled-

ningen är att anslaget för oförutsedda behov

inte har fördelats fullt ut. Den gemensamma

överförmyndarorganisationen har för Gnosjö

del gett ett överskott på 47 tkr.

Kostnader för genomförande av ny

fastighetsorganisation har kostat ca 0,7 mkr.

PERSONALSTATISTIK 2012 2011 2010

Antal anställda 126 132 104

varav Tillsvid 113 116 92

varav Visstid 13 16 12

Heltid 74 77 66

Deltid 52 55 38

Kvinnor 70 77 56

Män 56 55 48

Sysselsättn grad 87,3 85,8 87,8

medel i %


Antal årsarb 110 113,3 91,3

Sjukstatistik Sjukfrånvaro i timmar i % av tillgänglig

arbetstid

Allmänna utsk 2012 2011 2010

Totalt 5,9 4,3 4,8

Kvinnor 8,1 5,7 6,1

Män 3,5 2,8 3,6

29 år eller yngre 0,7 1,5 . *

30 – 49 år 4,9 3,4 2,9

50 år eller äldre 7,9 5,7 6,7

Sjukfrånvaro 60

dgr el mer

58,8 48,3 58,4

1 % av total

sjukfrånvaro

*/ Redovisas ej då gruppen består av mindre än

10 personer.


________________________________________________________________

36

KANSLIAVDELNINGEN


Chef: Lars-Göran Magnusson

EKONOMISK ÖVERSIKT

Mkr

BOKSLUT

2011

BUDGET

2012

BOKSLUT

2012


Kostnader -23,7 -19,6 -18,0


Kapitalkostnad 0,0 0,0 -0,4


Årets resultat -0,7 0,0 1,2




DENS UPPGIFTER Kommunkansliet uppgifter är att hjälpa

kommunstyrelsen och kommunfullmäktige

med ärendehantering i form av utredningar,

analyser, kallelser, protokoll, arkivläggning

m.m. Vidare service till allmänheten och

övriga avdelningar. Bland verksamheter som

sorterar under kommunkansliet kan nämnas

skuldsanering/budgetrådgivning, informations-

verksamhet, allmänna val och näringslivs-

frågor inklusive turistverksamhet. Kommun-

kansliet sköter också administration av

Entreprenörsregionens verksamhet.

Den gemensamma räddningsnämndens

redovisning sorterar under kansliavdelningen.

Se redovisning nedan

ÅRETS RESULTAT Årets resultat blev ett överskott mot budget

med 1,2 miljoner kronor.

Anledningen till detta är bl.a. en återbetalning

från Länstrafiken med drygt 0,4 mkr samt att

anslag för utredningar gett ett överskott på

drygt 0,3 mkr.

Under året har kommunen varit delaktig i ett

antal projekt: yrkesåret, attraktivare Gnosjö

och Hillerstorp, ljusare framtid, skogens år

m.m. Dessa projekt har till större delen finansierats av externa projektmedel.

EU-utbildning har genomförts för såväl

politiker som tjänstemän.

Science-Park projektet har gått in i en ny

projektperiod och i Gnosjö finns verksamheten

i lokaler för Gnosjöandans

entreprenörscentrum.

INVESTERINGSREDOVISNING Under året har gjorts investeringar i ett nytt

ärende- och dokumenthanteringssystem.

Vidare har s.k läsplattor köpts in till

kommunstyrelsens ledamöter.


________________________________________________________________

37

GISLAVED-GNOSJÖS RÄDDNINGSNÄMND

Ordförande: Bertil Valfridsson

Chef: Anders Axelsson

EKONOMISK ÖVERSIKT

Mkr

BOKSLUT

2011

BUDGET

2012

BOKSLUT

2012

Intäkter 15,5 14,7 14,3

Kostnader -43,1 -43,3 -43,0


Kapitalkostnad -1,0 -1,8 -0,8


Årets resultat 1,6 0,0 0,9

Gnosjös andel 0,2 0,3




DENS UPPGIFTER Nämndens ansvar omfattar trygghets- och

säkerhetsområdet med den kommunala

räddningstjänstens uppgifter i centrum. Utöver

räddningstjänst ingår även samordning inom

krisberedskapsområdet och inom kommunens

interna skydd.

Tryggheten ska ökas genom att med

olycksförebyggande och skadeavhjälpande

åtgärder medverka till att antalet bränder och

andra olyckor samt skador därav fortlöpande

minskar. Detta ska särskilt gälla skador på

människor, miljö, oersättlig egendom och

annan egendom av högt värde. Samhällets

förmåga att förebygga och hantera

extraordinära händelser ska stärkas

ÅRETS RESULTAT Nämndens överskott på 0,9 mkr beror främst

på att budgeterade kapitalkostnader för hävare

och FIP-bilar (Första Insats Person) i princip

uteblivit då leveranserna i båda fallen för-

senats. Hävaren kunde levereras först i slutet

av november och kom därför endast att belasta

utfallet med kapitalkostnader för drygt en

månad. När det gäller FIP-bilarna blev

upphandlingen fördröjd så pass mycket att

leverans inte kunde ske överhuvudtaget under

2012.

Bland de verksamheter som gett överskott

under 2012 kan nämnas automatlarmen som

blivit fler än väntat samt tillsyns- och till-

ståndsverksamheten som gett större intäkter än

beräknat. Övriga överskott beror främst på att

kostnader för planerad verksamhet och

anskaffning blivit lägre än planerat.

På kostnadssidan är det främst personal-

utgifterna som blivit större än beräknat, bland

annat beroende på den speciella situation som

råder vid räddningstjänsten då medarbetare blir

gravida och inte kan fullgöra utryckningstjänst

men ändå är kvar i arbete. Av förståeliga skäl,

främst etiska, kan sådana utgifter inte bud-

geteras för.

Vidare kom en utebliven försäkringser-

sättning för ett åsknedslag under 2011 att

oväntat belasta ekonomin för 2012.

Sammantaget anser nämnden att kravet på god

ekonomisk hushållning uppfyllts.

VERKSAMHETSMÅL Verksamheten under 2012 har till stor del

präglats av den organisationsförändring som

inleddes i maj och avslutades vid årsskiftet då

den nya organisationen trädde i kraft. Syftet

har varit att skapa bättre förutsättningar för ett

bredare arbete med skydd mot olyckor sam-

tidigt som tillgängligheten till hjälp vid nöd-

lägen ska förbättras. Förändringsprocesser tar

visserligen kraft från ordinarie verksamhet

men den samlade bedömningen är ändå att

mål-sättningarna för 2012 i stort uppfyllts.

Under året har arbetet med kommunernas risk-

och sårbarhetsanalyser färdigställts och


________________________________________________________________

38

antagits. Dessa ger ett bra underlag för

framtida prioriteringar och skapar förut-

sättningar för ett analytiskt sårbarhets- och

olycksreducerande arbete.

I detta sammanhang kan också nämnas att det

olycksförebyggande handlingsprogrammet

enligt lagen om skydd mot olyckor antagits i

båda kommunfullmäktige under året. Hand-

lingsprogrammet innebär en välkommen

ambitionshöjning av det olycksförhindrande

arbetet på bredden i kommunen.

En återkommande observation i boksluts-

sammanhang är att trots beslut om brand-

skyddsutbildning av samtliga anställda inom

kommunerna vart fjärde år så är det fortsatt

svårt att fylla de kurstillfällen som erbjuds.

Förutom att kommunernas beslut inte efterlevs

så innebär det också att nämndens resurser

används på ett ineffektivt sätt. Här kommer

nämnden att ta initiativ till en genomlysning av

hur deltagarantalet kan ökas och därmed

minska antalet inställda utbildnings-tillfällen.

Inom det operativa området har året inte

inneburit några stora förändringar jämfört med

tidigare år. Den ökning av antalet insatser som

observerades under 2011 har visat sig bestå

även under 2012. Förklaringen är att hela

organisationen nu åker på akuta sjukvårdslarm

vid framförallt bevittnade hjärtstopp.

Utbildningssatsningar har även gjorts inom

området räddningsinsatser vid hot om suicid

och personalen har larmats vid ett flertal

tillfällen enligt den reviderade larmplanen för

dessa händelser. Arbetet är ett resultat av

samarbetet mellan räddningstjänsterna i länet,

polisen och den prehospitala akutsjukvården

samt psykiatrin. Mycket arbete återstår dock,

framförallt inom det suicidpreventiva området.

FRAMÅTBLICK Bränder och olyckor har i många studier visat

sig ha tydliga kopplingar till socioekonomisk

struktur. Det är främst de resurssvaga grup-

perna i samhället som drabbas. Grovt generali-

serat kan sägas att de som omkommer i

bränder antingen är ensamstående medelålders

män med missbruksproblematik eller äldre

personer med nedsatt förmåga att både röra sig

och ta eget ansvar för sin säkerhet. En stor

utmaning framöver ligger i att identifiera dessa

individer och i förväg vidta riskreducerande

och skadebegränsande åtgärder. Här kommer

arbetet av ren nödvändighet behöva involvera

fler delar av den kommunala verksamheten än

enbart räddningsnämnden.

Inom krishanteringsområdet behöver arbetet

med att koppla samman det traditionella

krisförberedande arbetet med kontinuitets-

planering och mer övergripande riskhänsyn i

samhällsplaneringen intensifieras. På kort sikt

råder det dessutom en viss oklarhet kring hur

staten tänker styra kommunernas arbete med

krisberedskap. Ett förslag ligger som innebär

överföringar av medel från rena bidrag till

subventionering av Rakelabonnemang. Detta

kommer att påverka hur arbetet kan bedrivas i

framtiden.

På investeringssidan finns ett uppdämt behov

av att omsätta den föråldrade fordonsparken.

Flera fordon är så gamla att de passerat sin

tekniska livslängd och egentligen skulle ha

bytts ut för flera år sedan. Utmaningen här är

att mot bakgrund av de investeringssatsningar

som prioriteras i kommunerna i övrigt finna

lösningar som är såväl effektiva som ekono-

miska. Detta innebär att gamla invanda

tankesätt behöver ifrågasättas och möjliga

samarbeten sökas. Målet är en fordonspark

som är utformad för ett brett säkerhetsarbete

och en effektiv skadebegränsande verksamhet.

Den investering som gjorts i ett modernt och

ändamålsenligt övningsfält behöver mer-

utnyttjas. Idag ligger nyttjandegraden mycket

lågt och måste höjas för att möjliggöra

framtida investeringar och reinvesteringar. Ett

väl utnyttjat övningsfält skulle förutom för-

delar för räddningsnämnden och kommunen

även kunna innebära intressanta etableringar

av näringsverksamhet i en region som är

beroende av nyföretagande. Samarbete är även

här ett nyckelord, både privat-offentligt samar-

bete såväl som rent myndighetssamarbete.

Jämställdhet och mångfald är på många sätt en

ödesfråga för svensk räddningstjänst. Ur ett

trovärdighetsperspektiv måste räddnings-

tjänsten spegla samhället den verkar i och all

tillgänglig forskning visar dessutom att

organisationer som präglas av mångfald i

motsats till homogenitet är effektivare och

presterar generellt sett bättre resultat. Viktigast

av allt är kanske ändå frågan om rättvisa, att

alla ska ha samma möjlighet och makt att


________________________________________________________________

39

forma sina liv oberoende av kön, etnicitet eller

sexuell läggning. Alla former av diskrimi-

nering och kränkande särbehandling är helt

enkelt oacceptabla och det proaktiva arbetet är

nyckeln.


________________________________________________________________

40

PERSONALAVDELNINGEN


Chef: Stefan Nilsson

EKONOMISK ÖVERSIKT

Mkr

BOKSLUT

2011

BUDGET

2012

BOKSLUT

2012


Kostnader -10,6 -7,0 -6,9






VERKSAMHETSBERÄTTELSE Under år 2012 har en upphandling gjorts

gällande ny pensionsförvaltare. Gnosjö

kommun har i och med detta lämnat KPA och

har idag Skandia.

Vår satsning på friskvård har fortsatt under

2012. Gnosjö kommuns ohälsotal har ökat

något i förhållande till 2011. Vi ligger fort-

farande bra till i riket och fortsätter att vara en

av Sveriges friskaste kommuner. Se personal-

ekonomisk redovisning.

Ett nytt personalpolitiskt program har tagits

fram under året. Genom det nya programmet

vill arbetsgivaren ge dig som medarbetare,

chef eller politisk beslutsfattare stöd och

vägledning vad det gäller den samlade

personalpolitiken.


DENS UPPGIFTER En stor del av personalavdelningens arbete är

att ge service åt förvaltningar och anställda i

personalärenden, lag- och avtalsfrågor inom

arbetsrättens område samt att betala ut lön till

våra anställda.

ÅRETS RESULTAT Årets resultat pekar på ett överskott på 0,4

mkr. Kostnaderna för löneöversyn är

exkluderade. Konto lönereglering visar ett

underskott. Se särskild redovisning.

FRAMÅTBLICK Att utveckla och stärka ledarskapet är en av

flera frågor som är viktiga de närmaste åren.

Vi ser att personalarbetet har fått och kommer

att få en förändrad inriktning vilket kommer att

ställa nya krav på administrativa stödsystem.

Ökade krav både från den egna organisationen

och omvärlden leder till att vi måste söka nya

vägar för ett effektivare och rationellare

arbetssätt.

2012 ÅRSVERKSAMHETSMÅL Personalavdelningen har under 2012 arbetat

utifrån ett antal mål, dessa är dock inte mätbara

varför en traditionell redovisning inte är

möjlig.

Följande mål har man arbetat med:

Fortsätta implementeringen av självservice

inom äldre- och handikappomsorgen.

Utveckla rörligheten över

förvaltningsgränserna inom

rehabiliteringsområdet

Fortsätta implementeringen av FAS 05

(Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan) i hela

den kommunala organisationen.

Ta fram lösningar för de medarbetare som ej

kan återgå till ordinarie arbete eller annat

arbete i organisationen

Uppföljning av mål

Vad gäller implementeringen av självservice

inom äldre- och handikappomsorgen tittar

man för närvarande på ett nytt


________________________________________________________________

41

schemaläggningsprogram som bättre svarar

mot kravet på flexibilitet bland personalen.

Rörligheten över förvaltningsgränserna vid

rehabilitering är en ständigt pågående fråga.

Implementeringen av FAS 05 fortgår

Att ta fram lösningar för de som inte kan

återgå till ordinarie arbete pågår ständigt.

Löneregleringen (ingår inte i ovanstående

ekonomiska sammanställning) visar på ett

underskott på 0,3 mkr.


________________________________________________________________

42

EKONOMIAVDELNINGEN


Chef: Gunilla Folkesson

EKONOMISK ÖVERSIKT

Mkr

BOKSLUT

2011

BUDGET

2012

BOKSLUT

2012


Kostnader -17,3 -17,5 -16,6







AVDELNINGEN/UTSKOTTET/

NÄMNDENS UPPGIFTER Verksamhetsidén för ekonomiavdelningen är

att vara ett av service- och samordnings-

organen åt kommunfullmäktige, kommun-

styrelsen och dess utskott. Avdelningen skall

även vara rådgivare åt övriga avdelningar

/förvaltningar/nämnd i ekonomiska frågor. IT-

funktionen, televäxeln samt inköpsfunktionen

ingår också i ekonomiavdelningens

ansvarsområden.

ÅRETS RESULTAT Ekonomiavdelningen visar ett positivt resultat

på 1,2 mkr. Överskottet beror till största delen

på en långtidssjukskrivning, låga försäkrings-

kostnader samt ett överskott för upphandlings-

verksamheten.

Även finansförvaltningen administreras av

ekonomiavdelningen (ingår ej i ovanstående

sammanställning för ekonomiavdelningen).

Resultatet är ett överskott uppgående till 12,0

mkr.

Finansförvaltningens överskott beror på en ej

budgeterad intäkt avseende återbetalning av

försäkringspremier från AFA på 8,9 mkr.

Övriga delar är kostnaden för sociala avgifter

vilken blev 3,8 mkr lägre än budget. Stor del

av detta beror på att vi i stor utsträckning haft personal i de åldersgrupper där dessa avgifter

är sänkta. Vidare blev finansnettot 1,0 mkr

bättre än budget. Dock blev pensionskostna-

derna 4,9 mkr högre än budget men i denna

summa ingår en extra premie på 3,5 mkr för

bortförsäkrande av del av kommande pen-

sionärer. Denna åtgärd kommer att ge lägre

pensionskostnader i framtiden.

2012 ÅRS VERKSAMHETSMÅL Ekonomiavdelningen har, under inriktnings-

målet att arbeta för ett effektivt resursut-

nyttjande, tagit fram fyra verksamhetsmål.

1. Ekonomiavdelningens personal skall

ha en sådan kompetens att

verksamhetens kvalite säkerställs vid

extraordinära händelser. För att

säkerställa detta kommer avdelningen

att tillse att väsentliga arbetsuppgifter

skall kunna utföras av två personer.

Målet för 2012 är 95 %.

2. Ekonomiavdelningen skall

kontinuerligt informera berörda

verksamheter om analys av utfall

kontra budget. För att tillse detta görs

uppföljningar varje månad med början

per den 31 mars.

3. Svarstiderna i växeln definieras. Målet

är att växeln skall besvara 97 % av alla

samtal inom fyra signaler.

4. IT-enheten ska skapa, underhålla och

utveckla IT-miljön för kommunens

verksamheter så att IT-miljön fungerar

på ett driftsäkert sätt. Kontroll sker

genom mätning av antal driftstopp.

Målet är 98 % tillgänglighet av våra


________________________________________________________________

43

IT-system under kontorstid. (Gäller ej

planerade driftstopp):

1. Resultatet har förbättrats något

jämfört med 2011 och uppgår till 88

%. Målet är inte uppnått och

anledningen är främst tidsbrist då

arbetsbelastningen är hög på

avdelningen.

2. Målet är uppnått

3. Resultatet är 98,4 % exkl Järnbäraren

och målet är uppnått.

4. Resultatet är 99,0 % och målet är

uppnått.

FRAMÅTBLICK Utvecklingsarbetet pågår kontinuerligt och det

finns en del kvarvarande arbete att göra

gällande budgetsystem och anläggningsre-

gister. Det nya budgetprogrammet som köptes

in hösten 2012 skall under 2013 kompletteras

med en webapplikation vilket kommer att ge

ett mer rationellt sätt att arbeta. Vi behöver

också undersöka vidare om det finns ett

anläggningsregister som bättre passar de krav

som vi bedömer rimliga att ställa på ett sådant

system. IT-cheferna i Gnosjö, Gislaved och

Värnamo samarbetar i en telefoniupphandling

som kommer att bli klar under 2013. Detta

kommer att ge en betydligt högre funktionalitet

och förhoppningsvis också lägre kostnader än

vi har idag. Slutligen kan kommenteras att

kommunen från 2012 kan erbjuda alla kunder

som är privatpersoner e-faktura. Under året har

323 kunder anmält sig. Vi ser en

vidareutveckling av elektroniska tjänster

framgent.

INVESTERINGSREDOVISNING Ekonomiavdelningens investeringsbudget

uppgick till 3,7 mkr och denna summa har det

också investerats för. Investeringarna består av

IT-utrustning

FAKTARUTA

2012 2011 2010 Antal utsända

räkningar

31 444 34 837 *32 048

Antal leverantörs-

fakturor

21 697 21 275 20 872


________________________________________________________________

44

TEKNISKA AVDELNINGEN


Chef: Lennart Hermansson

EKONOMISK ÖVERSIKT

Mkr

BOKSLUT

2011

BUDGET

2012

BOKSLUT

2012

Intäkter 92,2 92,0 94,8

Kostnader -75,8 -79,4 79,2

Nettokostnader 16,4 12,6 15,6







DENS UPPGIFTER Tekniska avdelningens uppgift är att, så snabbt

och smidigt som möjligt, försörja enskilda och

näringsliv med mark, vatten- och avloppsan-

läggningar, avfallshantering samt att tillhand-

ahålla bra och ändamålsenliga lokaler för

interna och externa hyresgäster.

ÅRETS RESULTAT Överskott har uppstått i den skattefinansierade

verksamheten med 1,8 mkr medan ett under-

skott har uppstått i den taxefinansierade verk-

samheten med 0,2 mkr. Överskottet i skatte-

verksamheten förklaras bl a av att en större

återbetalning (1,2 mkr) av fastighetsskatt har

skett från skatteverket.

FRAMÅTBLICK En större förändring av förvaltningsorgani-

sationen genomförs 2013 då fastighetsförval-

tningen överförs från tekniska avdelningen till

kommunens fastighetsbolag. Samtidigt sam-

manförs tekniska avdelningens och fritids-

förvaltningens verksamhet till en gemensam

förvaltning.

INVESTERINGSREDOVISNING En ny angöring har byggts för skolbussar samt

ny parkering för skolpersonal vid Hillerstorps

skola. Arbetet med energieffektiviseringar har

fortsatt under året. I Åvikenskolan har direkt-

verkande el ersatts med värmepump. En rast-

plats har byggts vid Hären utmed länsväg 604.

Ombyggnad av vatten- och avloppsledningar

har bl a utförts i Gnosjö centrum.

Faktaruta 2012 2011 2010

Deb mängd

vatten, m3

468 926 509 116 524 549

Insamlad mängd

hushållsavfall, ton

1 788 1 842 1 940


________________________________________________________________

45

GNOSJÖ KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING

BOKSLUT 2012

RESULTATRÄKNING (tkr)

Not År 2012 År 2011

Verksamhetens intäkter 13 322,0 13 741,6

Verksamhetens externa intäkter

Brukningsavgifter 12 036,9 12 569,8

Anläggningsavgifter 1 736,7 446,0

Periodisering anläggningsavgifter -575,6 -408,9

Övriga intäkter 7,4 14,3

Interna intäkter (inom koncernen) 1 116,6 1 120,4

Verksamhetens kostnader -13 735,3 - 13 844,1

Verksamhetens kostnader 2 -9 885,4 -9 193,8

Interna kostnader (inom koncernen) 3 -1 951,7 -2 080,3

Avskrivningar 4 - 1 898,2 -1 867,7

Verksamhetens nettokostnad -413,3 -142,6

Finansiella intäkter (dröjsmålsräntor)

PERIODENS RESULTAT -413,3 -142,6

BALANSRÄKNING (tkr)

Not År 2012 År 2011

Tillgångar


Materiella anläggningstillgångar 5 31 248,7 31 110,1

Summa anläggningstillgångar 31 248,7 31 110,1


Kundfordringar 6 1 201,7 804,4

Reparationsmaterial 7 35,1 259,6

Summa omsättningstillgångar 1 236,8 1 064,0

SUMMA TILLGÅNGAR 32 485,5 32 174,1

Eget kapital

Ingående balans 721,5 864,1

Årets resultat -413,3 -142,6

Summa eget kapital 8 308,2 721,5

Skulder

Lån av kommunen 9 29 317,5 29 661,0

Förutbetalda intäkter från anläggningsavgifter 10 2 189,8 1 714,2

Kortfristiga skulder

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Semesterlöneskuld 276,0 18,8

Pensionsskuld 394,0 58,6

Summa skulder 32 177,3 31 452,6

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 32 485,5 32 174,1

Not 1

Anläggningsavgifter

Hushåll 159,2

Annan fastighet 577,5


________________________________________________________________

46

Not 2

Kostnaderna fördelas enligt följande:

Energi 2 342,6

Löner 2 806,2

Övriga kostnader 4 736,6

Not 3

Interna kostnader

Kostnad Nyckel

Tekniska avdelningens kontor 9 % av kontorets kostnader

Förråd 48 % av kommunförrådets kostnader

Not 4

Årets avskrivningar fördelas på

Ledningar 978,6

Byggnader, verk 916,1

Fordon, inventarier 3,5

Not 5

Tillgångar i vatten- och avloppsverk, pumpstationer och ledningsnät

Not 6

17 % av utestående totala kundfordringar i kommunen.

Not 7

Reparationsmaterial (konto 4109) i kommunförrådet.

Not 8

Skuld till avgiftskollektivet.

Not 9

Ränta har erlagts motsvarande kommunens genomsnittliga låneränta 2,77 %.

Not 10

Förutbetalda anläggningsavgifter

Ingående värde 1 714,2

Årets anläggningsavgifter 736,7

Årets direktintäkt -261,1

Utgående värde 2 189,8


Leveranserna av renvatten via vattenmätare uppgick till 468 926 m3 Detta är en minskning med 8 % i förhållande till

föregående år. 76 % av leveranserna har skett till hushåll och 24 % till annan verksamhet.

Intäkterna av brukningsavgifter understiger budget med 439 tkr. Internräntan var budgeterad till 4,3 % och utfallet blev 2,77

% .

ÅRETS RESULTAT

Årets förlust 397,3 tkr har överförts till resultatutjämningsfond.


________________________________________________________________

47

SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN

Ordförande: Ingemar Svensson

Chef: Carl-Gustaf Axelsson

EKONOMISK ÖVERSIKT

Mkr

BOKSLUT

2011

BUDGET

2012

BOKSLUT

2012


Kostnader -6,9 -7,8 -8,4








DENS UPPGIFTER Samhällsbyggnadsnämnden är lokal tillsyns-

och tillståndsmyndighet med stöd av miljö-

balken, plan- och bygglagen, hälsoskydds-

lagen, livsmedelslagen, tobak och läkemedel,

alkohol m fl lagar och förordningar.

Vidare skall nämnden handlägga bygglovs-

och planläggningsfrågor (områdesbestämmel-

ser, dispositionsplaner, detaljplaner samt andra

mindre utredningar).Nämnden ansvarar även

för den kommunala energirådgivningen.

Samhällsbyggnadsnämnden är också

kommunal trafiknämnd.

Ovan nämnda lagar, undantaget plan- och

bygglagen, utgör skyddslagar som skall

förhindra negativ effekt på människor, djur och

miljö.

Utöver dessa obligatoriska tillsynsuppgifter har

nämnden satsat resurser på följande områden:

olika utredningar, energirådgivning, under-

sökningar, provtagningar och kalkningsinsatser

i försurade sjöar och vattendrag och rådgivning

till allmänheten.

ÅRETS RESULTAT Utfallet för 2012 blev 0,2 mkr

PERSONALEKONOMISK

REDOVISNING 2012 2011 2010


varav Tillsvidare 14 10 11

varav Visstid 2 2 2

Heltid 11 7 7

Deltid 5 5 5

Kvinnor 6 6 6

Män 10 6 6

Sysselsättningsgrad

medel i %

88,3 84,6 86,8


Antal årsarbetare 14 10,2 10

Sjukfrånvaro totalt i

%

1,8 1,1 1,3

INVESTERINGSREDOVISNING Under året har 0,1 mkr förbrukats i

investeringsmedel. Investeringen har

huvudsakligen används till planer.

2012 ÅRS INRIKTNINSMÅL Andelen överklagade beslut där överprövande

myndighet undanröjer

Samhällsbyggnadsnämndens beslut skall ej

överskrida 1,4 % av handlagda ärenden.


________________________________________________________________

48

Handlagda ärenden 1012

Överklagade ärenden 1

Undanröjda SBN:s beslut 1

% 0,1

Resultat:Andelen överklagade beslut där

överprövande myndighet undanröjer

Samhällsbyggnadsnämndens beslut har ej

överskridit 1,4 % av handlagda ärenden.

Brukarundersökning och utvärdering sker i

samband med budgetuppföljningarna och

årsredovisningen.

Bemötande vid telefonkontakt

93% av de svarande ska anse bemötandet som

mycket bra eller bra.

Bemötande vid besök

93% av de svarande ska anse bemötandet som

mycket bra eller bra.

Sökandens uppfattning om handläggningstid

75% av de svarande ska uppfatta

handläggningstiden som mycket snabb eller

snabb.

Resultat:

Bemötande vid telefonkontakt : 100%

Bemötande vid besök: 100%

Handläggningstid: 87%

100 % täckningsgrad på detaljplaner som

upprättas till enskilda fastighetsägare och

exploatörer.

Resultat:Målet är uppfyllt

För kalkningsverksamheten:

Graden av försurning undersöks 2-6 ggr per år.

Vattenkemiskt är kvalitetskravet att pH-värdet

uppgår till minst 6,0 samt

buffertkapaciteten/alkaliteten minst 0,05

mekv/1.

Resultat:

Antal målpunkter: 28

Antal tagna prover i målpunkter: 110

4 prover har lägre ph värden än 6,0 och 5

prover lägre alk. < 0,05.

Måluppfyllelse 95%

Medborgarna skall kunna få sina krav och

önskemål beträffande service uppfyllda.

I Samhällsbyggnadsnämndens roll som

myndighet och rådgivare åt allmänheten ser

nämnden det mycket svårt att konstruera

resultaten som väger in kvalitet, prestation och

ekonomi på ett tillfredsställande sätt.

Nämndens verksamhet påverkas ständigt av

omvärlden och resultatkrav bör ses över en

längre tidsperiod. Samhällsbyggnadsnämnden

har diskuterat olika sätt att mäta resultatkraven

på, men inom miljö- och byggområdet är

kvalitetsdelen svår att mäta, bedömningen blir

väldigt subjektiv.

FRAMÅTBLICK En viktig faktor för att öka kommunens attrak-

tivitet är att skapa ett brett och varierat utbud

av attraktiva boendemiljöer. För att uppnå

rubricerad målsättning är hanteringen av

planfrågorna av avgörande betydelse. Debatten

om klimatfrågorna och oron för konsekven-

serna inför framtiden berör även vår kommun.

Det är därför angeläget att väga in dessa

frågeställningar i planeringsarbetet. För

närvarande pågår arbetet med en fördjupning

av översiktsplanen. Kommunens översiktsplan

skall omarbetas och revideras. En tematisk

fördjupning för att möjliggöra attraktivt

strandnära boende pågår.

En kraftig höjning av Storån, som passerar

genom Hillerstorps samhälle skulle på ett

påtagligt sätt påverka nuvarande och planerad

markanvändning.

Infrastrukturfrågorna är av strategisk betydelse

för kommunens utveckling.

Nybyggnation av bostäder är på en låg nivå.

Den byggnation som trots allt sker i huvudsak

icke planlagd mark.

För en positiv befolkningsutveckling är det

angeläget att underlätta byggnation i områden

som uppfattas som attraktiva men där VA

frågan är ej löst. En strategisk viktig faktur är

att verka för en lösning (ny teknik) av VA

frågorna på dessa attraktiva men ej planlagda

områden i kommunen.

Turistfrågor och då inte minst kulturturismen

är viktiga frågor för en positiv utveckling av

vår kommun. En strategi hur dessa verksam-

heter kan främjas bör belysas i det arbetet med

en revidering av översiktsplanen.


________________________________________________________________

49

FAKTARUTA

2012 2011 2010

Nya ärenden 1191 1325 1255

Miljö 614 819 627

Bygg 584 403 535

Trafik 64 64 52

Övergripande 40 38 41

Diarieförda handlingar

9185 6626 7449

Miljö

3172 2923 2758 (Livsmedel, miljöskydd, natur, djurskydd, hälsoskydd mm )

Bygg

5474 3361 4363 (Bygglov, bygganmälan, OVK, planer mm)

Trafik 368 267 206

Övergripande 171 113 146

Uttagna prover:

Hälsoskydd 35 29 78

Livsmedel 32 27 38

Kalkning/miljö 267 293 188

EXEMPEL på ANTAL

BYGGLOV/YTOR

(Antal bygglov/ Yta (BTA)

Bostäder (ny) 2 (131) 10

(3876) 3 (390)

Bostäder (tillbyggnad) 33 (1133) 24

(1245) 19 (697)

Industri (ny) 1 (212) 1 (3370) 0

Industri (tillbyggnad) 16

(11830)

15

(12052) 6 (5060)

Fritidshus (ny) 0 3 (200) 1 (187)

Fritidshus (tillbyggnad) 3 (64) 7 (282) 2 (63)

TOTALT (Antal bygglov/Yta (BTA)

55

(13370)

60

(21025) 65 (7977)


________________________________________________________________

50

KULTUR- OCH FRITIDSAVDELNINGEN


Chef: Arne Annerhult

EKONOMISK ÖVERSIKT

Mkr

BOKSLUT

2011

BUDGET

2012

BOKSLUT

2012

Intäkter 11,9 10,8 12,8

Kostnader -26,7 -26,9 -28,1








DENS UPPGIFTER Kultur- och fritidsförvaltningen har till uppgift

att främja kultur- och fritidsverksamheten i

kommunen, med särskild tyngdpunkt på barn

och ungdomsverksamhet, samt prevention

inom folkhälsoområdet.

ÅRETS RESULTAT Kultur- och fritidsförvaltningens resultat för

2012 blev +0,4 mkr, vilket utgör mindre än 1,5

% av förvaltningens bruttokostnader. Över-

skottet härrör i huvudsak från fritid gemensamt

och Hammargården.

Resultatets fördelning blev följande:

- Biblioteksverksamhet -16,6 tkr

- Allmänkultur +13,6 tkr

- Fritid gemensamt +223,7 tkr

- Resultatområde Töllstorp -44,3 tkr

- Resultatområde frilufts-

och motionsanläggn -126,5 tkr

- Resultatområde Töllstorps

industrimuseum -46,9 tkr

- Resultatområde

fritidsgårdsverksamhet +374,0tkr

Överskottet för fritid gemensamt beror på

överskott på föreningsbidragen samt på

fritidskontoret med anledning av en lång-

tidssjukskrivning. Överskottet för Hammar-

gården har uppkommit på grund av att

personalen sålt tjänster inom BU:s verksam-

hetsområde.

Tyvärr har vi inte lyckats att uppnå verksam-

hetsmålen för biblioteksverksamheten där vi

inte bibehållit antalet besökare till biblioteken.

Övriga verksamhetsmål inom kulturverk-

samheten är uppnådda.

Inom fritidsverksamheten har inte verksamhet-

smålen för simhall och vandrarhem uppnåtts

vad gäller besök och antal gästnätter. Antal bad

blev 51 874 och antal gästnätter för vandra-

rhemmet blev 2 692. Däremot har verksam-

hetsmålen beträffande självfinansiering för

cafeterian och vandrarhemmet uppnåtts.

Kulturavdelningens arrangemang har varit

både högklassiga och välbesökta. Kultur- och

fritidsförvaltningen har stått som arrangör för

ca 60 kulturarrangemang under 2012, varav 14

riktade mot barn- och ungdomar.

Antalet bibliotekslån har varit 63 285 utlån,

vilket är en minskning med ca 5 000 utlån

jämfört med 2011. Denna tendens gäller i stort sett för hela riket. Biblioteksplanen har

under året reviderats och den har fungerat som

en verksamhetsplan för biblioteksverksam-

heten.

Resultatenhet FRITID, har förvaltat anlägg-

ningar och friluftsområden, såsom Töllstorps-

hallen, Töllstorps fritidsområde, elljusspår,

vandringsleder, badplatser m m, vilka har

utnyttjats flitigt av kommun-invånarna.


________________________________________________________________

51

Antalet bad uppgick till 51 874, vilket är en

minskning med ca 1 100 bad jämfört med

2011. Simkunnigheten är hög och inte mindre

än 93 % av eleverna i årskurs 3 och 5 rap-

porteras simkunniga.

Vandrarhemmet har haft en något lägre

beläggning jämfört med 2011, vilket kan

förklaras genom den snöfattiga vintern.

Verksamheten i friskoteket och den nya

gruppträningslokalen har varit intensiv. Inte

mindre än 19 grupper var aktiva under hösten

2012. Antalet sålda kort har ökat från 400 till

566, jämfört med 2011.

Digitaliseringen av biografen på Hammar-

gården har blivit en succé och antalet biobesök

har ökat från 2 583 till 3 161, jämfört med

2011.

2012 ÅRS INRIKTNINGSMÅL Kommunfullmäktiges inriktningsmål:

Att värna om och utveckla det livslånga

lärandet.

Uppföljning av KUF:s verksamhetsmål:

Mål: Antalet besökare på biblioteken och

kulturarrangemang ska bibehållas eller öka.

Resultat: Verksamhetsmålet är ej uppnått.

Antalet besök på biblioteken har minskat

med 5000 besök.

Mål: Erbjuda alla 7-åringar lånekort och besök

på biblioteket.

Resultat: Detta har skett genom skriftliga

erbjudanden till samtliga förskolor.

Verksamhetsmålet är uppnått.

Kommunfullmäktiges inriktningsmål:

Att arbeta för ett effektivt resursnyttjande.

Uppföljning av KUF:s verksamhetsmål: Mål: Antalet bad ska öka till 55 000/år.

Resultat: Antalet bad uppgick till 51 874,

vilket innebär att verksamhetsmålet ej

uppnåtts.

Mål: Antalet gästnätter ska öka till 3 000/år.

Resultat: Antalet gästnätter blev 2 692, vilket

innebär att verksamhetsmålet ej uppnåtts.

Mål: Cafeterian och vandrarhemmet ska vara

självfinansierade.

Resultat: Både vandrarhemmet och cafeterian

visar överskott. Verksamhetsmålet är uppnått.

FRAMÅTBLICK Kultur- och fritidsverksamheten i Gnosjö har

en mycket stor betydelse för invånarnas trivsel,

inte minst för våra invandrare, som besöker

våra anläggningar och institutioner i stor

omfattning.

Betydelsen av en välutvecklad kultur- och

fritidsverksamhet, avspeglas bl a i mycket

höga besökssiffror på våra anläggningar och

arrangemang av olika slag. Vi får dock inte slå

oss till ro, utan ständigt vara lyhörda för invå-

narnas synpunkter och önskemål, vilket i sin

tur ger mer engagerade medarbetare och nöjda

kunder.

Det är viktigt att kommunen har en positiv

befolkningsutveckling, men för det krävs en

kultur- och fritidspolitik som framförallt

gynnar barn, ungdomar och familjer.

Satsningen på utbyggnaden av Töllstorp-

hallens friskotek och nybyggnad av aerobic-

lokal, samt digitalisering av bion på Hammar-

gården visar med all tydlighet att då man gör

något positivt för invånarna, då får man också

ett positivt gensvar.

INVESTERINGSREDOVISNING Transportmedel (253,9tkr)

Solskydd simhall (226,7tkr)

Digitalisering av bio (982,5tkr)

Faktaruta 2012 2011 2010

Antal föreningar som

söker

Aktivitetsstöd 26 25 23

Friskvårdscentral –

antal besök

104 132 173

Simhall – antal bad 51 874 53 013 50 734

Cafeteria -

försäljning (tkr)

1 588 1 428,5 1 176,6

Medialån/invånare 6,8 7,2 7,5

Medialån – antal

exemplar

63 285 68 163 72 130

Besök

huvudbiblioteket

40 915 46 111 47 776

Hammargården –

biopublik

3 161 2 583 1 502

(snitt34) (snitt31) (snitt 17)

Antal gästnätter

vandrarhem

2 692 3 169 2 773


________________________________________________________________

52

BARN- OCH UTBILDNINGSUTSKOTTET

Ordförande: Alexander Josefsson

Chef: Gunnar Crona

EKONOMISK ÖVERSIKT

Mkr

BOKSLUT

2011

BUDGET

2012

BOKSLUT

2012

Intäkter 28,5 22,7 29,1

Kostnader -248,2 -245,4 -252,7




Årets resultat 0,4 0,0 -1,9




DENS UPPGIFTER Barn och utbildningsutskottet är huvudman för

verksamheterna barnomsorg, förskoleklass,

fritidshem, grundskola, gymnasieskola (GKC),

kommunal vuxenutbildning, svenska för

invandrare (SFI), uppdragsutbildningen,

musikskola samt kommunens måltids-

produktion. Grundskolans, barnomsorgens,

gymnasieskolans och den kommunala

vuxenutbildningens verksamheter regleras

primärt av lagar och förordningar och läro-

planer medan uppdragsutbildningen och

musikskolan helt styrs genom kommunala

beslut.

ÅRETS RESULTAT Årets resultat visar ett minusresultat på 1,9

mkr. Resultatet beror på att vår totala ram

frånsett löneökningar sänktes med 3 mkr från

2011 till 2012 och att vi inte har lyckats

anpassa verksamheten till befintlig ram. De

verksamheter som visar störst underskott mot

budget är SFI, barnomsorg, politikerarvoden,

institutionsplaceringar samt måltidsverk-

samheten.

PERSONALEKONOMISK

REDOVISNING 2012 2011 2010




Heltid 286 288 287

Deltid 134 147 143

Kvinnor 356 374 369

Män 64 61 61


medel i %

90,9 89,6 89,4


Antal årsarbetare 381 389,9 384,6

Sjukstatistik


arbetstid Barn- &

Utbildningsförvaltningen

2012

2011

2010

Totalt 4,2 3,7 3,3

Kvinnor 4,5 4,1 3,6

Män 2,3 1,8 1,1

29 år eller yngre 3,2 1,6 2,9

30 – 49 år 3,6 4,3 3,4


Sjukfrånvaro 60 dgr el

mer

i % av total sjukfrånvaro

57,3 48,6 45,4

Lärartäthet Grundskola Antal lärare: 105

Lärartäthet inkl. särskola: 9,66

Lärartäthet exkl. särskola: 9,89


________________________________________________________________

53

2012 ÅRS INRIKTNINGSMÅL Inriktningsmål: Att vara en attraktiv

arbetsgivare

Verksamhetsmål: Personalen ska uppleva

arbetsglädje

Måluppfyllelse: Personalenkäter har inte genomförts i hela

verksamheten så det har inte gått att avgöra

om målkriteriet är uppfyllt. De flesta lärare

anger vid medarbetarsamtalen att de känner

arbetsglädje och trivs, fler och fler påpekar

dock att arbetsbelastningen ökar. Några

förskolor har drabbats av långtidssjukskriv-

ningar, vilket även påverkat övrig personal.

Inriktningsmål: Att arbeta för effektivt

resursutnyttjande

Verksamhetsmål: Budget och kostnader i

balans

Måluppfyllelse:

Skolområdena har lyckats hålla kostaderna i

balans mot budget. Förvaltningen visar

underskott mot budget när det gäller SFI,

skolavgift för de elever som är placerade på

institution och familjehem, ökad barnomsorg

samt politikerarvode.

Verksamhetsmål: Det finns en strategi för

att alla skolor ska ha legitimerade lärare i

samtliga ämnen

Måluppfyllelse: Vi arbetar för att uppfylla legitimationskravet

och tar hänsyn till det vid rekrytering. Dock

kommer det förmodligen att innebära att fler

lärare får ambulera för att tillgodose kravet på

legitimation särskilt vid de mindre skolorna.

Förskollärare är fortfarande ett bristyrke, men

rekryteringen av utbildade pågår kontinuerligt.

Lönenivåerna för högskoleutbildade varierar

mellan kommunerna, vilket kan vara en av

orsakerna till svårigheten att rekrytera

utbildad personal.

Inriktningsmål: Att välkomna alla oavsett

ålder och ursprung till en aktiv och

attraktiv kommun

Verksamhetsmål: Musikskolan ska erbjuda

alla plats som söker

Måluppfyllelse: Alla som har sökt har erbjudits plats.

Verksamhetsmål: Andelen elever som väljer

GKC ska öka

Måluppfyllelse: Andelen elever som sökte GKC inför läsåret

2012/2013 var ca 60 %, vilket är den högsta

andelen av en årskull hittills.

Verksamhetsmål: Yrkesvux ska organiseras

så att de studerande blir bättre förberedda

för högre studier och för arbetslivet.

Måluppfyllelse: Fortsatt betoning på yrkesutbildning inom

Industriteknik, IT-Handel och Omvårdnad

samt yrkesförberedande eller kurser för

invandrare

Inriktningsmål: att Gnosjö kommun skall

vara en attraktiv kommun för alla

barnfamiljer

Verksamhetsmål: Alla elever ska känna sig

trygga, målkriterium: 90 %

Måluppfyllelse: Enkäter som är genomförda bland eleverna

visar på att eleverna till största delen känner

sig trygga.

Verksamhetsmål: Förskolorna ska ha en

god och stimulerande utemiljö

Måluppfyllelse: Många förskolor har en god och stimulerande

utemiljö men samtidigt har vi ett par förskolor

som har torftig utemiljö.

Inriktningsmål: Att värna om och utveckla

det livslånga lärandet

Verksamhetsmål: Eleverna ska ges en

kontinuerlig och god språk- och

matematikutveckling så att målen uppnås i

samtliga årskurser

Måluppfyllelse: Förskolan lägger grunden och förskolornas

systematiska arbete enligt språkutvecklings-

planen visar på goda resultat. Barnen lär i

leken. I de olika vardagssituationerna ser vi

hur barnen utvecklar sitt matematiska

tänkande. Kommunens matematikutvecklings-

plan bidrar till att pedagogerna mera medvetet

arbetar för att ge barnen större kunskap om

matematik. Personalen i förskola och förskole-

klass har fått en inspirerande föreläsning av

Andreas Ebbelind, forskare från Linnéuniver-

sitetet, och samarbetet kommer att fortsätta

under våren. Genom det arbetet som intensi-

fierades i och med språkutvecklingsplanens

införande har vi under året fortsatt att arbeta

med språkutveckling där vi framförallt vill öka läsförståelsen. Ämnesutvecklarna i matematik

och engelska har varit värdefulla för att ge

eleverna en god matematik- och språkutveck-

ling.

På gymnasiet har det inletts ett arbete inom

svenska och svenska som andraspråk för att


________________________________________________________________

54

stärka språk- och kunskapsutvecklingen i

samtliga ämnen.

Verksamhetsmål: Samtliga elever ska

uppnå behörighet till gymnasieskolan

Måluppfyllelse: Målet är ej uppfyllt eftersom 17 % ej var

behöriga till gymnasiet.

En av åtgärderna för att förbättra resultaten

är ämnesutvecklarnas insatser för att lyfta

undervisningen i matematik och engelska.

Verksamhetsmål: Vuxenutbildningen och

SFI-utbildning ska bibehålla och utveckla

en hög kvalitet för att möjliggöra för de

studerande att ta aktiv del i samhället och

bli anställningsbara

Måluppfyllelse:

Vuxenutbildningen: Vi har i lärarfortbild-

ningen bl a satsat på språk- och matematik-

utveckling tillsammans med gymnasieskolans

lärare vid GKC. SFI: Fortbildningen av SFI-

lärarna har till stor del ägnats åt betyg och

bedömning samt lära av varandra för att

uppnå ännu högre kvalitet i utbildningen.

Inriktningsmål: Att inspirera till nya

näringsgrenar

Verksamhetsmål: Entreprenöriellt lärande

ska implementeras i alla kommunens

förskolor och skolor

Måluppfyllelse: För att förstärka de entreprenöriella lärandet

har ett antal lärare påbörjat en Processledar-

utbildning med stöd från skolverket för att

implementera entreprenöriellt lärande i våra

skolor. Gnosjö kommun (GKC) varit länets

bästa kommun vad gället Ungt företagande.

Inriktningsmål: Att vara aktiv i miljö- och

klimatfrågor

Verksamhetsmål: Närproducerade och

kravodlade råvaror till skolmåltiderna ska

öka

Måluppfyllelse: Vi har ej nått målet eftersom vi inte fick ökade

anslag för att inhandla dessa råvaror.

Verksamhetsmål: En optimal effektivitet ur

miljöhänsyn ska tillsammans med skol-

skjutsentreprenören uppnås för skol-

skjutsar och resor inom skolans verksamhet

Måluppfyllelse: Tillsammans med skoskjutsentreprenören

läggs turerna så optimalt som möjligt.

Verksamhetsmål: En ökad kunskap om

miljö- och klimatfrågorna ska leda till att

eleverna praktiserar konkreta handlingar

för att bevara en god miljö

Måluppfyllelse: Förskolorna har deltagit i Håll Sverige rents

skräpplockarkampanj. Klockaregårdens Grön

Flagg rapport har godkänts. Ekorrens förskola

har beslutat att arbeta med Grön Flagg 2013.

Skolan har, förutom praktiska inslag som sop-

sortering och studier av nedbrytning, undervis-

ning i flera ämnen där eleverna får kunskaper,

som vi genom samtal och diskussioner försöker

få eleverna att använda för att agera miljö-

vänligt i vardagen och förstå vikten av en

hållbar utveckling. Alla elever på GKC läser

biologi eller naturkunskap där miljö och

klimatfrågor behandlas grundligt. Även

samhällskunskapen tar upp miljö-och klimat-

frågor. För elever som väljer geografi och

miljökunskap ges ytterligare möjlighet till

kunskapsfördjupning i dessa frågor.

FRAMÅTBLICK Inom förskoleverksamheten ser vi fram emot

att flytta in i en ny och ändamålsenlig förskola

i Kulltorp klar i aug 2013. Vi kan genom detta

lämna lägenheter som inte är byggda för

förskoleverksamhet. Det är också glädjande att

det finns beslut om en ny förskola i Gnosjö

tätort och att detaljplan är framtagen. Vi räknar

med att den skall stå klar 2014 och möta det

ökade behovet av barnomsorg som vi har

noterat. Den anhöriginvandring som är förvar-

nad kommer innebära att nya barn och ungdo-

mar utan svenska språkkunskaper börjar i

förskolan och skolan. För att lyckas med

inskolningen och integrationen i det svenska

samhället av dessa barn och vuxna måste vi

utöka förberedelsegruppen och SFI-

undervisningen.

Inom skolans område har de nya styrdokument

och skollag som infördes från halvårsskiftet

2011 implementerats i vår verksamhet. Vi ser

att det framöver ställs än högre krav på vår personal och därför är kompetensutveckling

viktigt.

För att möta näringslivets behov av kompetent

arbetskraft i vår region krävs ett närmare sam-

arbete mellan skola och näringsliv. Det är

viktigt att det tydliggörs vilket behov närings-

livet har och att det kan vara lockande yrken i

industrin för våra ungdomar som söker till

yrkesförberedande kurser på gymnasiet.


________________________________________________________________

55

I kommunen är det beslutat hur den efter-

gymnasiala utbildningen skall organiseras och

detta kommer framöver att vara en god hjälp

till kompetenshöjande utbildningar förlagda till

hemmaplan på GKC.

Den digitala förändringen i vårt samhälle har

en stor påverkan på vår verksamhet och det

står klart att både på förskolan och i skolan om

något år är helt nödvändigt att digitala hjälp-

medel som läsplattor och datorer finns som en

förutsättning för inlärning.

Beslutet att kulturverksamheten i kommunen

kommer i samma förvaltning som barn och

utbildning ser vi som en stor fördel eftersom

våra skolbiliotek behöver utvecklas och detta

gynnas av sammarbete med

kommunbiblioteket.

INVESTERINGSREDOVISNING Under året har följande inköp gjorts:

Gem Admin 947,1

Grundskola 392,2

GKC 220,2

Barnomsorg 67,8

Totalt: 1 627,3


________________________________________________________________

56

SOCIALUTSKOTTET

Ordförande: Stefan Lundell

Chef: Bengt Andersson

EKONOMISK ÖVERSIKT

Mkr

BOKSLUT

2011

BUDGET

2012

BOKSLUT

2012

Intäkter 62,5 57,5 68,1

Kostnader -201,7 -195,9 -221,9




Årets resultat -6,4 0,0 -15,5




DENS UPPGIFTER Socialutskottet ansvarar för vård och omsorg

av äldre och handikappade personer i kom-

munen. I socialutskottets ansvar ingår också

individ- och familjeomsorg som berör bland

försörjningsstöd, barn- och ungdomsvård,

missbrukarvård, familjefrid. Andra uppgifter

som ligger inom utskottets ansvar är att vara

huvudman för flyktingverksamhet, arbets-

marknadsenhet, färdtjänst samt bostads-

anpassning.

ÅRETS RESULTAT Socialutskottet redovisar för 2012 totalt ett

minus på 15,5 mkr. Varav: Socialförvaltningen

gemensamt - 0,5 mkr, Arbetsmarknadsenheten

+ 0,6 mkr Individ- och familjeomsorgen – 5,8

mkr, Handikappsomsorgen -7,7 Mkr, samt

Äldreomsorgen -2,0 mkr.

Arbetsmarknadsenheten har vid årets slut ett

plusresultat på 0,6 mkr. Detta beror på att

socialstyrelsen beviljade 1,7 mkr i statsbidrag

för att bedriva försöksverksamhet med

sysselsättning och dagverksamhet riktade till

personer med psykiska funktionsnedsättningar.

Individ och familjeomsorgens underskott beror

framför allt på höga placeringskostnader för

barn och ungdomar med 3,4 mkr och för vuxna

missbrukare med 0,8 mkr. Gnosjö kommun har

25 barn och ungdomar placerade i familjehem

vilket är en mycket hög siffra i relation till

andra jämförbara kommuner.

1B o U är placeringar av barn och unga

2 F o B är placeringar av förälder och barn.

Försörjningsstödet uppgick till 8,2 mkr en

minskning med 0,2 mkr jämfört med 2011.

Trots detta uppkom ett underskott på 1,2 mkr,

då budgeten för 2012 sänktes till 7,0 mkr.

Arbetslösheten och svårigheterna på arbets-

marknaden har lett till ökade problem med

utslagning, bostadslöshet och ibland social

misär. Lågkonjunkturens konsekvenser visar

sig tydligt i socialtjänsten bokslut och kost-

nadsutveckling under senare år.

Inom Handikappomsorgen har tre nya assi-

stentgrupper kommit till enligt socialförsäk-

ringsbalken (SFB), medan ett gammalt ärende

har gått över till en annan LSS verksamhet.

PLACERINGAR (enhet: tkr)

BARN OCH UNGA 2012 2011 2010

FAMILJEHEM B o U1 5 408,0 3 428,4 2 670,7

INSTITUTION B o U1 2 783,5 2 573,7 2 594,7

INSTITUTION F o B2 287,1 1 431,6 437,5

ÖVRIGA PLACERINGAR 533,7 672,4 365,8

KOSTNADER B o U 9 012,3 8 106,1 6 068,7

VUXNA 2012 2011 2010

INSTITUTION VUXNA 2 403,4 1 670,3 2 373,1

FAMILJEHEM VUXNA 655,2 1 484,6 528,7

KOSTNADER VUXNA 3 058,6 3 154,9 2 901,8

TOTALA

KOSTNADER 12 070,9 11 261,0 8 970,5


________________________________________________________________

57

Detta orsakade ett underskott på 0,8 mkr. Det

verkliga vårdbehovet i flera assistentgrupper är

väsentligt högre än vad försäkringskassan

beviljat, med ett underskott på 0,8 mkr som

resultat. Det totala underskottet för assistans-

grupperna som får ersättning från försäkrings-

kassan är 1,7 mkr.

Elevhemsboende i andra kommuner ökade

under året, likaså tjänsteköp av externa

vårdgivare för boende enligt SFB i andra

kommuner. De aktuella personerna har

komplexa vårdbehov och kräver mycket

personalresurser. Dessa ärenden har skett i

samverkan med landstingets psykiatri och

rättspsykiatrin. Det totala underskottet för

dessa ärenden uppgick till 6,0 mkr. Flera av

dessa ärenden kostar var för sig miljonbelopp

och har uppkommit i början och under 2012.

Äldreomsorgens underskott på 2,0 mkr beror

främst på särskilt boendenas lönekostnader

utöver budget (1,0 mkr), extra sjuksköterske-

insatser och minskade intäkter från landstinget

inför hemsjukvården (0,5 mkr) samt färd-

tjänstens ökade kostnader (0,5 mkr).

Lönekostnaderna utöver budget inom särskilda

boendena beror på extra vårdinsatser för

utagerande dementa personer och vård i livets

slutskede.

Personalstatistik

2012 2011 2010




Heltid 240 213 101

Deltid 88 77 185

Kvinnor 302 273 270

Män 26 17 16


medel i %

91,4 92,5 85,7


Antal årsarbetare 293,0 268,2 245,2

Sjukstatistik


arbetstid

Socialutskottet 2012 2011 2010

Totalt 3,8 3,7 3,7

Kvinnor 4,0 3,9 3,9

Män 1,3 1,0 1,3

29 år eller yngre 1,1 1,3 1,6

30 – 49 år 4,2 3,6 3,5


Sjukfrånvaro 60 dgr el

mer

i % av total

sjukfrånvaro

53,1 52,2 50,3

2012 ÅRS INRIKTNINGSMÅL Under 2012 har SU haft 11

ordinariesammanträden samt 8 st

extrasammanträden.

2012

Antal fällande domar

hos förvaltningsdomstolar 0 Antal påpekande av

tillsynsmyndigheterna 1

Antal Lex Maria 2

Antal Lex Sara 2 Antal ärenden till

patientnämnden

0

Förbättrad livskvalitet för dem som kommer i

kontakt med oss inom IFO

Andel nöjda brukare avseende bemötande

Försörjningsstödsärenden: Vad gäller

bemötandet är 96 % nöjda. Öppenvårdsinsatser

för barn och unga: Av föräldrarna var 80 %

nöjda med bemötandet och av ungdomarna var

100 % nöjda.

Att de som genomgått behandling för missbruk

ska ha en minskad alkohol-/drogkonsumtion

samt att 60 % av dem ska uppleva att de har en

förbättrad psykisk hälsa.

100 % upplevde även att de hade en förbättrad

psykisk hälsa.

Andel anmälningar avseende barn och unga

som leder till utredning. Mål 70 %.

60 % ledde till utredning.

Minskad avvikelse av ordinär arbetstid inom

Individ och familjeomsorgen:

2012 2011 2010

Antal flextim 11-12-31 -5 134 47

Antal mertim och övertid 781 1032 758


________________________________________________________________

58

En bra livskvalitet för de flyktingar som

tas emot i kommunen

Individen i centrum inom äldre- och

handikappsomsorgen:

Ska finnas en genomförandeplan för varje

brukare.

Alla brukare har en genomförandeplan.

Ska finnas en kontaktperson inom äldre- och

handikappomsorgen

Alla brukare har en kontaktperson.

Önskad sysselsättningsgrad för personal med

årsarbetstid.

Samtlig personal som har årsarbetstid får

välja önskad sysselsättningsgrad inom

handikappomsorgen.

Andel personal med tillgodosedd

sysselsättningsgrad är idag 100 %.

Hög kompetensnivå hos personalen inom

äldreomsorgen:

Andelen undersköterskor vid 12-12-31 inom

Särskilda boendena:

2012 2011 2010

Rosendal 69% 74% 74%

Bäckgården 89% 89% 77%

Hamngården 88% 88% 86%

Totalt SäBo 79% 81% 79%

Andel med respektive utbildningsnivå hos

hemtjänstpersonal:

2012 2011 2010

Omvårdnadsutb.

77% 77% 75%

Vårdutb. 19% 19% 17%

Outbildade i vården 4% 4% 8%

God hälso- och sjukvård inom särskilda

boendena

1) 25 % löper risk att utveckla trycksår

2) Antal avvikelser under året har varit 152 st

utav 89 790 överlämningar av läkemedel.

3) Antal fall under 2012 har minskat med 32

%.

FRAMÅTBLICK Individ- och familjeomsorgen (IFO) och

Arbetsmarknadsenheten (AME) kommer under

2013 att driva projektet ”kvalitetshöjande

resursjobb”, med målsättning att erbjuda arbete

istället för bidrag.

För att skapa en mer ändamålsenlig organi-

sation har IFO-enheten från och med 2013- 01-

01 indelats i två sektioner, en vuxensektion och

en barn-och ungdomssektion med var sin

sektionschef i ledningen.

Satsningen på öppenvårdsinsatser inom

missbruksvården fortsätter även 2013.

Inom äldreomsorgen kommer socialutskottet

att utveckla nya arbetsmetoder inom särskilda

boenden med bl. a. ett nytt resursfördel-

ningssystem. Hemsjukvårdens kommuna-

lisering 2013 innebär nya möjligheter till

samordning och utveckling av sjukvård och

sociala insatser i det egna boendet.

Handikappomsorgen största utmaning 2013 är

att erbjuda hemmaplanslösningar för att

undvika kostnadskrävande externa placeringar

utanför kommunen.

Försäkringskassans besparingsåtgärder inom

personlig assistans har resulterat i en kostnads-

övervältning till kommunens verksamhet 2012.

Under 2013 avser kommunen att noga bevaka

kommunens intressen vad det gäller kostnads-

och ansvarsfördelning i förhållande till försäk-

ringskassan.

INVESTERINGSREDOVISNING 2012s investeringar:

Inköp av tidmätningssystem inom hemtjänsten,

0,6 mkr; Servicebostads investeringar 0,2 mkr; Byte av möbler inom SäBo 0,2 mkr; Investeringssatsningar för administrationen på

Rosendal 0,3 mkr.Investeringar inom

dagverksamheten omsorgerna samt inredning

av jourrummet på Jvgn 75, 0,1 mkr.

FAKTARUTA

2012 2011 2010

2012 2011 2010

Andel flyktingar i egen försörjning ska efter 2 år uppgå till 40 %. 19% 40% 14% Andel flyktingar i egen försörjning ska efter 3 år uppgå till 70 %. 50% 50% 40%


________________________________________________________________

59

Arbetsmarknads-

enhet

Antal deltagare 86 - -

Antal pers i

arbete/studier 15 - - varav anställd i kvalitetshöjande resursjobb 4 - -

2012 2011 2010 Individ- och

familjeomsorg

Ekonomiskt

bistånd/familj och

mån (kr)

- flyktingar 7 308 7 622 7 771

- övriga 5 969 5 670 5 377

Placeringar

Familjehem barn 25 17 14

Institution barn och

unga

7 5 5

Institution vuxna

Antal vårddygn

11

978

7

838

7

1145

Familjehem vuxna 4 5 3

Handikappomsorg 2012 2011 2010 Personlig assistans

- antal grupper med

assitansersättning

16

14

15

- antal grupper utan

assistansersättning

8

9

7

- antal tim utan

assistansersättning

6 686

5 900

3 751

Övriga LSS

insatser

Ledsagarservice 14 15 14 Kontaktperson 12 7 8 Avlösarservice 1 0 0 Korttidsvistelse 6 19 16 Korttidstillsyn barn

över 12 år 2 3 4 Barn i bostad med

särskild service 5 3 2 Barn i familjehem 1 1 2 Vuxna i bostad

med särskild

service 28 16 15 Daglig verksamhet

perskrets 1 o 3 21 23 22 Äldreomsorgen 2012 2011 2010 SäBo

Rosendal

- platser 40 40 40

- beläggning % 96 95 99

- kostn/plats (tkr) 598,0 588,7 553,4

-kostn/plats exkl

lokalkostn (tkr) 504,1 497,2 477,9

Bäckgården

- platser 26 26 26


- kostn/plats (tkr) 662,9 676,0 583,0

-kostn/plats exkl

lokalkostn (tkr) 555,9 558,9 489,6

Hamngården

- platser 16 16 16


- kostn/plats (tkr) 588,0 582,7 550,3

-kostn/plats exkl

lokalkostn (tkr) 478,8 472,8 465,9

Hemtjänsten

Beviljade timmar i

hemtjänsten

42 628 50 552 -

Antal brukare/mån

i hemtjänsten

153 155 141

Beviljade timmar i

anhörigvård 14 652 8 797 11 486

Antal brukare/mån

i anhörigvård

13 10 12


________________________________________________________________

60

Nämnd: REVISIONEN

Ordförande: Anders Olsson

Sakkunnigt biträde: Elisabeth Björk

EKONOMISK ÖVERSIKT

Mkr

BOKSLUT

2011

BUDGET

2012

BOKSLUT

2012

Intäkter

Kostnader -0,6 -0,6 -0,7


Kapitalkostnad






DENS UPPGIFTER Kommunens revisorer har

Kommunfullmäktiges uppdrag att pröva om

den kommunala verksamheten bedrivs på ett

sådant sätt att den tillgodoser

kommunmedlemmarnas intressen av

effektivitet och säkerhet.

Genom oberoende och självständiga

utvärderingar granskar kommunens revisorer

all verksamhet årligen med syfte att identifiera

problem, ge impulser till förbättringar samt

omprövningar av pågående verksamhet.

Kommunens revisorer prövar vidare om den

kontroll som utövas av styrelse och nämnd är

tillräcklig samt om räkenskaperna är

rättvisande.

ÅRETS RESULTAT Årets revisionsarbete har följt den plan som

antagits för år 2012. Arbetet har utförts med

utgångspunkt från bestämmelserna i Kom-

munallagen, Gnosjö kommuns revisions-

reglemente samt dokumentet ”God revisions-

sed i kommunal verksamhet”. Revisionens

verksamhetsår pågår fram till dess att

revisionsberättelsen är avlämnad och följer

därmed inte kalenderåret. Kostnader för att

avsluta verksamhetsåret finns uppbokade i

samband med bokslutet.

Det uppstådda underskottet är av

redovisningsteknisk karaktär och inget

revisionen kunnat påverka.

FRAMÅTBLICK Kommunens revisorer har fastställt en

revisionsplan för 2012. Enligt denna plan

beräknas ett antal granskningsprojekt att

genomföras samt överläggningar med

kommunens styrelse, utskott samt nämnder.

Vidare är ett antal studiebesök inplanerade.

INVESTERINGSREDOVISNING Revisionen har inte gjort några investeringar.


________________________________________________________________

61

Koncernöversikt

Resultaträkning (mkr)

Koncern

2011 Kommunen

2011 Koncern

2012 Kommunen

2012

Nettokostnad -430,1 -434,6 -441,1 -443,9

Skatteintäkter 449,5 449,5 448,0 448,0

Räntenetto -7,0 -2,0 -7,1 -2,3

Årets resultat 12,5 12,9 -0,2 1,8

Balansräkning (mkr)

Koncern

2011

Kommunen

2011

Koncern

2012

Kommunen

2012

Anläggningstillgångar 578,7 420,7 597,1 419,8

Omsättningstillgångar 71,7 63,5 69,4 54,6

Totala tillgångar 650,4 484,2 666,5 474,4

Eget kapital 301,2 298,6 301,0 300,4

Långa skulder 250,8 95,9 270,3 92,6

Korta skulder 98,4 89,7 95,2 81,4

Skulder och Eget kapital 650,4 484,2 666,5 474,3

GNOSJÖ KOMMUN Kf:s ordf. Sture Jonsson (m)

Ks ordf. Arne Ottosson (m)


100 % Ordf: Bengt-Göran Johansson (s)

VD: Gunnar Lindow

Stiftelsen J E Hylténs

100 % Ordf: Samuel Davidsson (kd)

Sekr: Arne Annerhult

Stiftelsen

Isabergstoppen

10 % Ordf: Mikael Eriksson (m)

VD: Louise Söderlund

Högskolan på hemmaplan

33 % Ordf: Niklas Palmgren (m)

Regional samordnare: Linda Johansson


________________________________________________________________

62

Koncernens resultat

Finansiell analys

En väsentlig del av Gnosjö kommuns balans-

räkning avser andra former än kommunala

avdelningar/utskott och nämnd. För att erhålla

en helhetsbild av kommunens verksamhet och

engagemang är det angeläget att tillämpa ett

koncerntänkande och redovisa koncernens

ekonomiska resultat.

Redovisat resultat

Koncernen Gnosjö kommun omsätter ca 565

mkr och 96,7 % av de totala verksam-

hetskostnaderna återfinns i Gnosjö kommun.

Koncernens resultat har under åren 2009 -

2011 visat positiva resultat. Resultatet för

2012 är dock ett underskott på 0,2 mkr och det

är till övervägande del Fastighets AB

Järnbäraren som bidragit till detta. Det största

problemet i koncernen är Fastighets AB

Järnbäraren som för 2011 visade ett negativt

resultat på -0,6 mkr. Trenden har fortsatt även

2012 med ett underskott på -1,9 mkr. Åtgärder

i enlighet med det avtal mellan Gnosjö

kommun och Fastighets AB Järnbäraren som

skrevs efter Statens Bostadsnämnds

granskning samt en avyttring av ca 200

lägenheter har vidtagits. Avtalet innebar att

bolaget skulle sänka de löpande

driftskostnaderna och kommunen gick in med

ekonomisk hjälp för att säkerställa bolagets

framtid med olika åtgärder. Det kan

konstateras att åtgärderna haft effekt, dock inte

tillräckligt. Från 2013 ska fastighetsbolaget

förvalta kommunens fastigheter och får

därmed en större volym på verksamheten.

Denna åtgärd bör ge en positiv effekt på

bolagets verksamhet och resultat.

Investeringar

Koncernens nettoinvesteringsvolym har under

2012 varit 46,2 mkr. Gnosjö kommun står för

22,4 mkr av koncernens investeringar och resterande del står Fastighets AB Järnbäraren för. Anledningen till det låga värdet 2008 är

Fastighets AB Järnbärarens stora försäljning

av anläggningstillgångar dvs en minskning av

fastighetsbeståndet.

Utveckling av koncernens styrka

En viktig parameter för att mäta styrkan är att

se på utvecklingen av soliditeten. Soliditeten

visar koncernens långsiktiga betalnings-

förmåga d v s hur stor del av balansomslut-

ningen som finansieras med eget kapital.

Soliditeten påverkas av en förändrad balans-

omslutning och hur resultatet utvecklats.

Soliditeten har under senare år haft en något

ojämn utveckling. Det är det dåliga resultatet

som orsakade sänkningen 2009. Härefter har

soliditeten ökat igen .För 2012 bryts trenden

dvs soliditeten sjunker.

Det finns ingen generell nivå för hur hög

soliditeten bör vara för en kommun-koncern.

En hög soliditet innebär att handlingsfriheten

ökar, likaså förmågan att hantera svängningar i

resultatutvecklingen. Det är dock viktigt att de

olika bolagen i koncernen har en god soliditet

annars riskerar kommunen att, såsom borgens-

man, lösa in skulder från bolag vid eventuella

finansiella svårigheter.


________________________________________________________________

63

Skuldsättningsgraden

Koncernens skulder uppgår för 2012 till 365,5

mkr vilket är en ökning med 4,2 % jämfört

med 2011. Av koncernens samlade låneskuld

återfinns 52,7 % i Fastighets AB Järnbäraren

och 47,2 % i Gnosjö kommun. Övriga

verksamheter 0,1 % Fastighets AB Järn-

bärarens andel har ökat med 5,7 procent-

enheter jämfört med 2011. Att andelen ökat

för fastighetsbolaget beror på en ökad

skuldsättningsgrad.

Riskutveckling

Koncernens risknivå har ökat något mellan

2011 och 2012 vilket bl annat kan utläsas av

att nettolåneskulden ökat, men mindre

svängningar har ingen större betydelse i ett

långsiktigt perspektiv. Denna skuld är ett mått

som tar hänsyn till både likviditeten och

låneskulden. Nettolåneskulden har ökat mellan

2011 och 2012 Förändringen orsakas av att

likvida medel har minskat något mer än de

kortfristiga skulderna. De långfristiga

skulderna har ökat med 9 %.

Av koncernens totala verksamhetskostnader

utgör kommunens del 95,9 %. Av koncernens

totala räntenetto återfinns 36,6 % i Gnosjö

kommun (för 2011 var andelen 28,6 %) och

resten till övervägande del i Fastighets AB

Järnbäraren. Detta förhållande visar att den

eventuella risk som finns i koncernen är

Fastighets AB Järnbärarens verksamhet vilket

beror på att en stor räntekostnad skall betalas

av en verksamhet vars andel av räntenettot är

betydligt högre än andelen verksamhets-

kostnader.

För att styra riskutvecklingen är det viktigt att

upprättad budget efterlevs och att budgeten

utarbetas efter en tydlig strategi för den

finansiella utvecklingen. En sådan strategi

finns utarbetad för Gnosjö kommun, dock inte

för koncernen då ingen gemensam budget-

styrning finns utan varje bolag i koncernen

upprätthåller sin egen finansiella kontroll

gentemot budget. Den samordning som finns

är att kommunen löpande har diskussioner med

bolagen i samband med att budgetarbetet

påbörjas och då boksluten redovisas.

Som en följd av Fastighets AB Järnbärarens

ekonomiska problem har kommunen och

bolaget kontinuerliga sammanträden för att

komma tillrätta med bolagets ekonomiska

situation. Antalet tomma lägenheter ligger nu

på en rimlig nivå.


________________________________________________________________

64

Sammanställd resultaträkning

Mkr

Not

Redovisning

2010

Redovisning

2011

Redovisning

2012

Verksamhetens intäkter S1 130,3 133,8 152,0

Verksamhetens kostnader S1 -529,4 -536,4 -564,8

Avskrivningar S3 -25,0 -27,4 -28,3

Verksamhetens nettokostnader -424,1 -430,1 -441,1

Skatteintäkter 368,2 365,4 366,8

Generella statsbidrag 80,0 84,1 81,2

Finansiella intäkter S2 0,8 0,6 0,7

Finansiella kostnader S2 -7,5 -7,6 -7,8

Resultat efter skatteintäkter och 17,4 12,4 -0,2

finansnetto (res 2)

Extraordinära kostnader/intäkter 0,0 0,0 0,0

Uppskjuten skatt S4 0,0 0,1 0,0


Finansieringsanalys

Mkr

Not

Redovisning

2010

Redovisning

2011

Redovisning

2012

Den löpande verksamheten


Justering för av- och nedskrivningar 29,7 27,4 28,3

Justering för övr ej likvidpåverkanade poster 0,0 -1,2 0,0

Ökning/minskning av kortfristiga fordringar -9,3 -4,6 -1,3

Ökning/minskning av förråd 0,0 -0,1 -0,1

Ökning/minskning av kortfristiga skulder 5,8 -20,8 -3,2

Medel från den löpande verksamheten 43,6 13,1 23,5

Investeringsverksamheten

Inköp av immateriella anläggn tillgångar 0,0 -1,2 -1,1

Inköp av mtrl anläggningstillg (inköp – fsg) -27,5 -38,7 -45,1

Investering i finansiella anläggningar 0,0 -0,1 0,0

Medel från investeringsverksamheten -27,5 -40,0 -46,2

Finansieringsverksamhet

Nyupptagna lån 7,6 1,1 20,1

Amortering av skuld -36,5 0,0 -0,6

Ökning av långfristiga fordringar -1,3 0,0 -,05

Minskning av långfristiga fordringar 1,7 1,8 0,0

Medel från finansieringsverksamheten -28,5 2,9 19,0

Årets kassaflöde

Likvida medel vid årets början 62,3 49,8 25,8

Likvida medel vid årets slut 49,8 25,8 22,1

Förändring av likvida medel -12,5 -24,0 -3,7


________________________________________________________________

65

Sammanställd balansräkning

Mkr

Not

Redovisning

2010

Redovisning

2011

Redovisning

2012

Tillgångar


Immateriella tillgångar 0,0 1,2 1,9

Mark och byggnader 541,5 551,4 565,0

Maskiner och inventarier 19,5 20,9 24,5

Finansiella tillgångar 6,8 5,2 5,7

Summa anläggningstillgångar 567,8 578,7 597,1


Förråd och lager 0,5 0,4 0,5

Fordringar 40,9 45,5 46,8

Kassa och bank 49,8 25,8 22,1

Summa omsättningstillgångar 91,2 71,7 69,4

Summa tillgångar S5 659,0 650,4 666,5

Eget kapital och skulder

Eget kapital

Ingående eget kapital 271,3 288,7 301,2


Summa Eget kapital 288,7 301,2 301,0

Avsättningar

Pensionsavsättningar 0,7 2,9 3,1

Övriga avsättningar 34,2 30,8 30,0

Summa avsättningar S6 34,9 33,7 33,1

Långfristiga skulder S6 216,1 217,1 237,2

Kortfristiga skulder S6 119,3 98,4 95,2

Summa skulder och eget kapital 659,0 650,4 666,5

Ansvars och borgensförbindelser 0,1 0,1

Pensionsförpliktelse 158,7 175,7 171,8


________________________________________________________________

66

Noter

Samtliga noter är angivna i mkr om inget

annat anges

NOT S1 Verksamhetens nettokostnad Koncerninterna mellanhavanden i form av intäkter,

kostnader, fordringar och skulder har eliminerats.

Koncernens eliminerade kostnader

2010 2011 2012

Gnosjö kommun 502,5 514,3 541,5

HPH 0,9 0,7 0,6

J E Hylténs 0,5 1,0 0,9

Fastighets AB

Järnbäraren

20,7 20,4 21,8

Summa 524,6 536,4 564,8

Koncernens eliminerade intäkter

2010 2011 2012

Gnosjö kommun 99,4 104,0 123,2

HPH 0,1 0,4 0,3

J E Hylténs 1,0 0,9 0,4

Fastighets AB

Järnbäraren

29,4 28,5 28,1

Summa 130,0 133,8 152,0

NOT S2 Finansiella kostnader/intäkter

Koncerninterna räntekostnader och ränteintäkter har

eliminerats.

Koncernens eliminerade finansiella kostnader

2010 2011 2012


HPH 0,0 0,0

J E Hylténs 0,0 0,0

Fastighets AB

Järnbäraren

4,7 5,1 4,9

Summa 7,5 7,6 7,8

Koncernens eliminerade finansiella intäkter

2010 2011 2012


HPH 0,0 0,0


Fastighets AB

Järnbäraren

0,2 0,1 0,1

Summa 0,8 0,6 0,7

NOT S3 Avskrivningar

Inga koncerninterna justeringar

2010 2011 2012


HPH 0,0 0,0


Fastighets AB

Järnbäraren

4,7 4,7 4,5

Summa 29,7 27,4 28,3

NOT S4 Skatt avseende Fastighets AB

Järnbäraren (tkr)

2010 2011 2012

Latent skatt 4,4 101,0 0,0

Summa 4,4 101,0 0,0

NOT S5 Summa tillgångar

Eliminering är gjord avseende aktier/andelar i

Fastighets AB Järnbäraren ( 5 362 tkr)

Eliminerade tillgångar

2010 2011 2012

Gnosjö kommun 493,8 478,7 468,8

HPH 0,2 0,6 0,6

J E Hylténs 0,5 0,1 0,8

Fastighets AB

Järnbäraren

164,5 171,0 196,4

-varav bostadslånepost 0,6 0,5 0,5

Summa 659,0 650,4

NOT S6 Totala skulder

Avsättningar, Långa skulder och Korta skulder

2010 2011 2012

Gnosjö kommun 210,6 184,9 172,6

HPH 0,8 0,4 0,3

J E Hylténs 0,0 0,1 0,2

Fastighets AB

Järnbäraren

159,0 163,8 192,4

Summa 370,4 349,2 365,5


________________________________________________________________

67

Dotterbolagens verksamhetsberättelser

Stiftelsen J E Hylténs Metallvarufabrik

Ekonomisk översikt (tkr) 2011 2012

Verksamhetens nettokostn 515,0 25,7

Res f bokslutsdisp o skatt 516,3 25,9

Balansomslutning 695,1 833,0

Investeringar 0,0 0,0

Antal anställda 1 1

BOLAGETS UPPGIFTER Stiftelsen J E Hylténs Metallvarufabrik har

som huvudsakliga uppgifter att äga och

förvalta Hylténs Industrimuseum, Gåröströms

Industrimuseum, Häryds Masugnsområde samt

Målskogs Tråddrageri. Stiftelsen skall sam-

ordna och vårda överlämnade företagsarkiv.

Stiftelsen har haft en anställd vaktmästare/

guide, med huvuduppgift att vårda kultur-

byggnaderna, tillverka produkter till för-

säljning, samt guida besökare på museet.

Stiftelsen J E Hylténs Metallvarufabrik

bildades 1977 av Gnosjö kommun och

Länsmuseet för förvaltning och drift av f d

Hylténs metallfabrik. Den hade varit i drift i

jämt 100 år från 1874 till 1974. Vid dess

nedläggning inköptes den av kommunen, för

att åt framtiden bevara en helt unik

industrimiljö.

Efter hand har stiftelsen fått utökade uppgifter

som t ex att svara för den övergripande

industridokumentationen. Som ett led i detta

har Gåröströms industrimuseum uppförts och

skall komplettera de redan befintliga industri-

museerna i kommunen och framförallt

dokumentera den modernare lokala industri-

historian. Arbetet utförs av en stab ideellt

arbetande medarbetare som träffas regelbundet

på museet.

ÅRETS RESULTAT Årets resultat blev positivt med ett överskott på

25,9 tkr. En av anledningarna till överskottet är

att stiftelsen lyckats att få in 126 tkr i sponsor-

medel från näringslivet. Den ekonomiska

situationen ser för närvarande ljus ut och bör

kunna vara stabil i ett antal år framledes.

ÅRETS VERKSAMHET Under 2012 besöktes museet av 3677 personer,

vilket är 137 färre besök jämfört med 2011.

Antalet grupper för visning har varit 386. Ca

14 % av antalet besökare har varit utländska

turister – företrädesvis från Tyskland, Holland

och Danmark. Huvuddelen av besöken har

skett i perioden maj-september, samt under

november där arrangemanget ”Gjutarnatta

lockade drygt 750 besökare.

Stiftelsen har haft ett gott samarbete dels med

Gnosjö kommun, dels med Töllstorps industri-

museum, med vilka även gemensam marknads-

föring har skett. Gemensam marknadsföring

har även skett inom ramen för Turistväg 151.

Under året har en särskild arbetsgrupp arbetat

för att stärka stiftelsens ekonomi. Genom att

välja olika och varierande menyer, har före-

tagen erbjudits exklusiva upplevelser på

Hylténsmuseet. Bland annat har ett speciellt

teaterstycke framtagits där fabriken utgör

spelplats.

FRAMÅTBLICK Hylténs och Gåröströms Industrimuseum har,

med sin unika profil en mycket hög utveck-

lingspotential, såvida stiftelsen lyckas lösa, den

för verksamheten helt nödvändiga, rekry-

teringen av guider och frivilliga medarbetare.

Upplevelse-och kulturturismen är numera

starkt efterfrågad och kan stiftelsen, till-

sammans med andra aktörer, ”paketera” varan

på ett attraktivt sätt, är det inte orealistiskt att

vi i framtiden får ett ökat antal besök till

museerna och därmed även en förbättrad

ekonomisk situation.


________________________________________________________________

68

Högskolan på hemmaplan HPH

Ekonomisk översikt (tkr) 2011 2012

Verksamhetens nettokost 1 981 1 415

Res f bokslutsdisp o skatt -221 -101

Balansomslutning 2 211 1 616

Investeringar 0 0

Antal anställda -

BOLAGETS UPPGIFTER Kommunalförbundets strävansmål är att

fungera som en självklar motor, mäklare och

mötesplats för kompetensutvecklingen av

GGV-kommunernas medarbetare, medborgare

och näringsliv.

Verksamheten har fungerat på det sätt som

avsetts under 2012.

ÅRETS RESULTAT Årets resultat är negativt och därmed uppfylls

ej kommunallagens krav om ekonomi i balans,

det s k balanskravet (KL 8 kap 5§). Det för-

sämrade resultatet jämfört med budget syns

främst genom lägre intäkter och högre

kostnader än budgeterat.

ÅRETS VERKSAMHET Till viss del har YH-samordnaren medverkat i

projektet Yrkeslyftet som ägs av Gislaveds

Näringslivsliv AB. Detta har minskat inköps-

kostnaden med 1/6-del, ca 100 tkr. Budgeterat

belopp var 160 tkr. Detta har påverkat resul-

tatet negativt. Stor del av tjänsten har i övrigt

använts för att genomföra 6 st ansökningar till

Myndigheten för yrkeshögskolan.

6 st ansökningar genomfördes till Myndigheten

för Yrkeshögskolan under 2012, dessa ansök-

ningar fördelades per kommun. Ingen utbild-

ning inom Yrkeshögskolan genomfördes under

2012, vilket påverkade det ekonomiska

resultatet negativt.

FRAMÅTBLICK HPH:s direktion beslutade vid direktionsmöte

den 27 mars 2012 § 555 dnr 2012-017 att hem-

ställa till kommunalfullmäktige i ägarkom-

munerna Gislaved, Gnosjö och Vaggeryd att

besluta om avveckling av kommunalförbundet

Högskolan på hemmaplan. Beslut togs av

Gislaved 2012-05-24 (§72 dnr KS.2012.75),

Gnosjö 2012-06-06 (§63 dnr 2012-00130) och

Vaggeryd 2012-05-28 (§057 dnr 2012/115).


________________________________________________________________

69


Ekonomisk översikt (tkr)

2011 2012

Verksamhetens nettokost 4 060,8 2 890,5

Res f bokslutsdisp o

skatt

-956,1 -1 950,0

Balansomslutning 171 039,5 197 677,8

Investeringar 10 612,1 23 775,0

Antal anställda 7 8

BOLAGETS UPPGIFTER

Bolagets syfte är att inom Gnosjö kommun

förvalta och bygga bostadshus med till-

hörande affärslägenheter och kollektiva

anordningar. Bolaget skall dessutom utföra

förvaltningsuppdrag för Gnosjö kommuns

ägda förvaltningsfastigheter.

ÅRETS RESULTAT Årets negativa resultat beror på att ett antal

fleråriga projekt avslutats varvid kostnader

belastat resultatet. Resultatet har också

påverkats negativt av förlorad rättstvist om

skattefordran.

ÅRETS VERKSAMHET 2012 har varit ett förändringens år. Tjänster har

förändrats, nya personer har kommit in och

andra har lämnat. Skifte på VD-tjänsten

skedde vid halvårsskiftet, ny fastighets-

förvaltare anställdes från 1:a juli och ny tjänst

som ekonom tillsattes 1:a december.

Vi har som tidigare år arbetat med att förbättra

våra fastigheter. Under året har bland annat

ny värmepump installerats i Nissafors,

Köpmansgatan 10-14, arbeten färdigställts

avseende tak och balkonger på Köpmansgatan-

Hoffmansgatan i Hillerstorp och invändigt

underhåll av lägenheter utförts. Vi har också

avslutat installationen av värmeanläggning på

Furuhalls förskola. Vårt nya område,

Trollbacken, stod klart för inflyttning 1:a

oktober. Vid årsskiftet fanns två lediga

lägenheter kvar för uthyrning, vilket vi ser som

en bra start för området. Mycket arbete har

lagts på förberedelse för förvaltnings-

övertagandet av kommunala fastigheter.

Förvaltningsavtal har tecknats med Gnosjö

kommun, förändringar av avtalsområde har

genomförts för samtliga kollektivanställda,

ny ekonomisk redovisning har sjösatts m.m.

Uthyrningsgraden har under året varit ca 96%.

Vi har genomsnittligt haft 23 lägenheter tomma

varav de allra flesta i våra ytterområden.

Låneskulden har ökat under året pga.

nybyggnationen på Trollbacken med totalt

22 735tkr.

FRAMÅTBLICK Under de närmsta åren skall vi bl.a. investera i

nya värmeanläggningar på Kvarngatans

bostäder. I arbetet ingår också upprustning av

badrum o kök i lägenheterna. Målet är att vi på

sikt skall förbättra underhållet på samtliga

förvaltade fastigheter, samtidigt som vi, genom

bra energiinvesteringar, förbättrar vår ekonomi

för att uppnå ägardirektivets mål.

Begrepp

________________________________________________________________

70

Begreppsförklaring

Anläggningskapital

Anläggningskapital utgör skillnaden

mellan anläggningstillgångar och

långfristiga skulder.


Anläggningstillgångar har i

balansräkningen upptagits till

anskaffningsvärdet efter avdrag för verk-

ställda avskrivningar. Avskrivningarna

påbörjas den månad anläggningstillgången

tas i bruk med undantag för fastigheter där

avskrivningen påbörjas när anläggningen

är klar.

Eventuella investeringsbidrag brutto-

redovisas.

Balanslikviditet

Avser omsättningstillgångar i förhållande

till kortfristiga skulder. Anger

betalningsförmågan på kort sikt.

Balansräkning

Balansräkning visar den ekonomiska

ställningen vid årets slut. Av den framgår

hur kommunen har använt sitt kapital (i

anläggnings- och omsättningstillgångar)

respektive hur kapitalet har införskaffats

(lång- och kortfristiga skulder samt eget

kapital).

Tillgångarna består av likvida medel,

pengar som kommunen lånat ut och olika

anläggningstillgångar som gator och

fastigheter. Dessa har finansierats på i

princip två sätt, antingen genom att låna

pengar utifrån (skulder) eller genom att

verksamheten har lämnat överskott (eget

kapital). Eget kapital kan också ses som

kommunens behållna förmögenhet eller

som en skuld till kommuninvånarna.

Storleken på det egna kapitalet jämfört

med skulderna visar kommunens

finansiella styrka. Ju större eget kapital

jämfört med skulderna desto bättre

finansiell ställning eller soliditet.

Tillgångarna motsvaras alltid av summa

skulder och eget kapital. Därav namnet

balansräkning.

Extraordinära poster

Sådana händelser eller transaktioner som

saknar ett tydligt samband med

kommunens ordinarie verksamhet och som

inte inträffar ofta eller regelbundet och

som utgör ett väsentligt belopp.

Finansnetto

Utgör skillnaden mellan ränteintäkter och

räntekostnader.

Kapitalkostnader

Planenliga avskrivningar har beräknats på

objektens anskaffningsvärden. Eventuella

investeringsbidrag löses upp i samma takt

som avskrivningarna. Avskrivningstiden

följer i huvudsak Svenska kommun-

förbundets rekommendationer.

Finansieringsanalys

Visar hur kommunens investeringar och

löpande verksamhet har finansierats och

hur det har inverkat på kommunens likvida

ställning.

Kassalikviditet

Ett mått på hur god kommunens

betalningsberedskap är. 100% anses som

ett minimivärde. Då täcks de kortfristiga

skulderna av likvida medel och kortfristiga

fordringar.

Kommunbidrag

Tillskott av kommuncentrala medel

(skatteintäkter och generella statsbidrag)

för finansiering av kommunens

verksamheter.

Begrepp

________________________________________________________________

71

Latent skatt

Företagens obeskattade reserver måste i

framtiden upplösas och återföras till

beskattning. I den sammanställda

redovisningen tar man hänsyn till latent

skatteskuld f.n. 26,3 %.

Resterande del av obeskattade reserver

(73,7 %) förs till eget kapital.

Likviditet

Tillgängliga medel ur

omsättningstillgångarna som kan användas

för betalning på kort sikt, exempelvis

kassa, bank och postgiro (likvida medel).

Medelskattekraft

Medelskattekraft är rikets skatteunderlag

dividerat med antalet invånare i riket vid

inkomstårets utgång d.v.s. den

beskattningsbara inkomsten per invånare.

Resultaträkning

Resultaträkningen redovisar intäkter och

kostnader (finansiella resultatet) samt hur

förändringen av kommunens eget kapital

uppkommit. Denna förändring kan också

erhållas genom att jämföra eget kapital i de

två senaste årens balansräkningar.

I ett företag kallar man detta för vinst. Men

en ”vinst” eller ökning av det egna

kapitalet kan aldrig vara något

självändamål för en kommun däremot kan

framtida kostnader för pensioner m m

kräva en viss positiv nivå på resultatet.

I resultaträkningen beskrivs i tre steg hur

årets resultat - förändringen av eget kapital

- uppkommer. Det första steget (Resultat 1)

visar nettokostnaden av årets verksamhet

(inkl avskrivningar), som måste täckas

med framförallt kommunalskatt.

I nästa steg ingår skatteintäkter/kostnader

och intäkts/kostnadsräntor och skapar

Resultat 2. Detta resultat utgör

ingångsvärdet till finansieringsanalysen (+

avskrivning från resultat 1) samt hur

mycket pengar den löpande verksamheten

tillfört kommunens kassa.

Slutligen efter eventuella extraordinära

kostnader och intäkter framkommer så

förändringen av eget kapital (Resultat 3).

Rörelsekapital

Rörelsekapital utgör skillnaden mellan

omsättningstillgångar och kortfristiga

skulder.

Självfinansieringsgraden

Avser kommunens förmåga att med egna

medel finansiera sina investeringar.

Skattekraft

Skattekraft är skatteunderlaget dividerat

med antalet invånare vid inkomstårets

utgång, dvs. den kommunalt

beskattningsbara inkomsten per invånare.

Skuldsättningsgraden

Avser hur mycket av kommunens

tillgångar som är lånefinansierade.

Soliditet

Eget kapital i förhållande till totala

tillgångar i (%). Beskriver hur kommunens

långsiktiga betalningsstyrka utvecklas. Ju

högre soliditet desto större ekonomiskt

handlingsutrymme.

Verksamhetens nettokostnad

Utgör skillnaden mellan de intäkter och

kostnader som kommunens olika

verksamheter skapar.

Gnosjö kommun335 80 Gnosjö

Besöksadress: Storgatan 15Telefon: 0370-33 10 00E-post: [email protected]

www.gnosjo.se

Documents

Årsredovisning 2012...där det även hänt många positiva saker. - Vi har infört en ny förvaltningsorganisation och har bytt namn på två förvaltningar – kultur- och utbildningsförvaltningen