Å R S R E D O V I S N I N G 1 9 9 8

4

1 Året som gick

2 VD har ordet

5 Affärsidé, mål och strategier

9 Graningeaktien

12 Förvaltningsberättelse

18 Koncernens riskhantering

20 Resultaträkningar

21 Balansräkningar

24 Finansieringsanalyser

26 Noter

39 Internationella redovisningsprinciper

40 Förslag till vinstdisposition

41 Revisionsberättelse

42 Kraft & Energi

46 Skog & Trä

51 Graninge och miljön

54 Styrelse, revisorer, koncernledning & affärsområdeschefer

56 Fem år i sammandrag

57 Finansiella nyckeltal

I N N E H Å L L B O L A G S S T Ä M M A

Ordinarie bolagsstämma hålls i Stockholm

i Nordbankssalen, Smålandsgatan 24, den

6 maj 1999 kl. 15.00.

Anmälan

För att delta i stämmoförhandlingarna krävs

• att aktieägaren är införd i den av Värde-

papperscentralen VPC AB förda aktieboken

senast den 26 april 1999 samt

• att aktieägaren eller den som företräder

aktieägaren har anmält sin avsikt att delta

senast den 4 maj 1999 kl. 12.00.

Anmälan skall ske till Graningeverkens AB

(publ), Box 733, 182 17 Danderyd. Anmälan

kan också ske på tel. 08-753 50 00 eller

fax 08-753 50 99.

Registrering i aktieboken

Aktieägare, som låtit förvaltarregistrera sina

aktier, måste för att utöva rösträtt på

bolagsstämman senast den 26 april 1999

tillfälligt ha inregistrerat aktierna i eget namn

hos VPC.

Begäran om registrering måste vara gjord

i god tid före den 26 april 1999 hos den bank

eller fondkommissionär hos vilken aktierna är

förvaltarregistrerade.

Betalning och utdelning

Styrelsen föreslår den 11 maj 1999 som

avstämningsdag för den av VPC förda aktie-

boken och förteckningen över panthavare m fl.

Fastställer stämman denna dag som avstäm-

ningsdag, beräknas utdelningen bli distribuerad

den 19 maj 1999.

Form och produktion: Wildeco. Tryck: A.T.T. Grafiska, 1999. Tryckt på Lessebo Linné gultonat.

1

Resultatet efter finansnetto uppgick till 520 (660) MSEK, vilket motsvarar 5:90 (7:00) SEKper aktie efter skatt. I resultatet för 1997 ingick realisationsvinster med 128 MSEK. Om hänsyn inte tas till realisationsvinsterna försämrades resultatet med 2 procent.

•Trots en stark prispress steg rörelseresultatet för Kraft & Energi med 18 procent tack vare

ökad leveransvolym, god vattentillgång och lägre fastighetsskatt.

•Överutbud i trävarumarknaden gav starkt försämrat resultat för Skog & Trä.

•Investeringar i nya anläggningar uppgick till 324 (218) MSEK. Knappt hälften av

investeringarna avsåg sågverket i Bollstabruk.

•I slutet av året förvärvades Sollefteå Energi AB för 200 MSEK. Efter årsskiftet har

Ahlström Energia Oy samt Ålem Energi Försäljnings AB tillkommit. Genom förvärvenhar antalet elkunder ökat till över 210.000, varav intressebolaget Kainuun Sähkö Oyj i

Finland svarar för närmare 51.000.

•Styrelsen föreslår att 3:30 (3:30) SEK per aktie utdelas till aktieägarna.

Året 1998

G R A N I N G E 1 9 9 8 1 9 9 7

Nettoomsättning, MSEK 2.969 2.960Resultat före skatt, MSEK 520 660Vinst per aktie efter skatt, SEK 5:90 7:00Utdelning per aktie, SEK 3:301 3:30Avkastning på sysselsatt kapital, % 8 10Investeringar i anläggningar och aktier, MSEK 536 1.606Antal anställda 925 9431 Enligt styrelsens förslag.

E K O N O M I S K I N F O R M A T I O N

Kvartalsrapport 1 3 maj 1999Kvartalsrapport 2 20 augusti 1999Kvartalsrapport 3 1 november 1999Bokslutskommuniké 1999 17 februari 2000

S T A R K T R E S U L T A T P Å

E N E R G I O M R Å D E T –

S V A G S K O G S K O N J U N K T U R

Graninges resultat – korrigerat för jämfö-relsestörande poster – blev ungefär oför-ändrat mellan åren 1997 och 1998. Utveck-lingen skilde sig emellertid starkt mellankoncernens olika delar.

Rörelseresultatet för Kraft & Energi-delen ökade således med 18 procent till enny rekordnivå medan den mera konjunk-turkänsliga Skog & Trä rörelsen fick vid-kännas en kraftig försvagning av resultatetsom följd av ofördelaktig utveckling avprisrelationerna framför allt på granmark-naden.

K O N K U R R E N S E N Ö K A R

K R A V E N P Å A K T Ö R E R N A

Villkoren för aktörerna i energibranschenförändras mycket snabbt. Den liberalise-ring av reglerna för elhandel som inleddes iNorden för ett antal år sedan fortsätter nu i rask takt över Europa. Marknaderna öpp-nas successivt för konkurrens och elhan-deln internationaliseras.

Konkurrensen på den nordiska markna-den har lett till prispress inom alla delar avmarknaden. På den nordiska kraftbörsenNord Pool har tendensen varit nästan oav-brutet sjunkande under nära tre år för såvälkorta som längre kraftkontrakt. Konkurren-sen mellan elsäljarna är hård, varför desjunkande priserna snabbt får genomslag ipriserna mot slutkund. Priserna på el tillföretagskunder är nu så låga, att margina-lerna i säljledet är obefintliga eller till ochmed negativa. Även på hushållsmarknadenskärps konkurrensen genom de förändringari kraven på mätning som aviserats.

Valfriheten medför att kunderna ställerökande krav på elleverantörerna. De ökan-de kraven i kombination med prispressentvingar fram effektivisering och struktur-omvandling i branschen, en process som nu

pågår med full kraft i såväl Sverige somFinland och som kommer att accelerera iövriga Europa.

G R A N I N G E S O F F E N S I V A

S A T S N I N G A R H A R

L E T T T I L L F R A M G Å N G

Graninge valde tidigt att arbeta offensivt isamband med förändringarna och deltaaktivt i omstruktureringarna. Under senareår har således ett drygt tiotal energiföretagförvärvats. Vi har gått ifrån att vara enaktör på den regionala elmarknaden iMellannorrland till att idag vara ett avSveriges fem största företag inom såväleldistribution som kraftproduktion och enbetydande värmeleverantör.

Det företag som vill nå framgång i denfria marknaden måste vara väl känt blandelkunderna och uppfattas positivt. Graningehar en lång tradition av ansvarsfullt bru-kande av naturens resurser. Erfarenheternaav detta förmedlar vi till våra kunder genomen flora av olika tjänster som syftar till attfå mesta möjliga nytta ur den energi mananvänder. Att den energi vi levererar därtillär miljömärkt är en tillfredsställelse förmånga kunder och bidrar i många fall tillatt öka deras egen konkurrenskraft.

För att framgångsrikt verka under de nyavillkoren är det också viktigt att vara väletablerad på de nya marknadsplatserna förkraft. Inom Graninge Kraft har byggts uppen tradingrörelse som dels tjänar till attoptimera utnyttjandet av den egna produk-tionsapparaten, dels till att gardera framti-da risker på kraftmarknaden. Graninge till-hör de större aktörerna på Nord Pool.

1998 års resultat är för oss ett kvitto påatt vi är på rätt väg. Elförsäljningen till småoch medelstora elkunder – Graninges prio-riterade kundsegment – ökade med hela 21procent och leveranserna till slutkunderutanför de egna näten nästan tredubblades.Trots sjunkande priser och hård konkur-2

VD har ordet

rens kunde vi öka Graninges rörelseresultatinom energisektorn med 18 procent.

G R A N I N G E –

E N B E T Y D A N D E

N O R D I S K A K T Ö R

Vid årets slut och i början av 1999 harGraninges expansion fortsatt genom ettantal förvärv. Förvärvet av Sollefteå Energiförstärker basen i Ådalen. Eftersom företa-get utgjorde en ö mitt inne i Graningesdistributionsområde ger förvärvet mycketgoda möjligheter till effektiviseringar. För-värvet av Ålem Energi Försäljnings ABöppnar en marknadsföringskanal förGraninges el och tjänster i sydöstra Sverige.

Skapandet av en gemensam nordisk energimarknad har öppnat nya möjligheter.Finland uppvisar sedan åtskilliga år denmest expansiva elmarknaden i Norden, sam-tidigt som landet är starkt importberoende.Genom förvärvet av Ahlström Energia Oy ijanuari 1999 har Graninge skapat en solidbas för fortsatt expansion i Finland. Ifebruari 1999 igångsattes så byggandet avmottrycksverket i Jakobstad av AlholmensKraft AB, i vilket Graninge har en andelom 20 procent.

Tillsammans med den leveransrätt i Kemi-joki Oy som tidigare förvärvats gör dettaGraninge till en av Finlands mera betydan-de kraftproducenter, med en produktions-apparat som i allt väsentligt baseras på vatteneller icke-fossila bränslen. Vi blir därmeden attraktiv partner för finska elkunder.

Närvaron i Finland kompletteras av del-ägandet i och partnerskapet med KainuunSähkö Oyj, en av Finlands större energi-distributörer.

S V A G A R E K R A F T B A L A N S

Ö K A R V Ä R D E T P Å

P R O D U K T I O N S T I L L G Å N G A R

Elmarknaden har under de tre år som gåttsedan omregleringen uppvisat starkt sjun-kande priser. Anledningen till prisfallet kanendast delvis sökas i den hårdare konkur-rensen. En annan viktig faktor är föränd-ringar av kraftbalansen. 1996 var således ettav de torraste åren under detta sekel medett underskott motsvarande 15 TWh jäm-fört med normalt i det svenska systemet.

1997 var ett i stort sett normalt år medan1998 var det nederbördsrikaste året dettasekel och uppvisade en tillrinning 20 TWhstörre än normalt. Tendensen har varitlikartad även i Norge. Denna rikliga vat-tentillgång döljer en försvagning av kraft-balansen till följd av ökad elkonsumtion iNorden och avställningar av 2.000 MWkondenskraft i Sverige och 1.000 MW iFinland. Under kommande år riskerarbalansen att ytterligare försvagas av de av-ställningar av kärnkraft som regeringenaviserat. Balansen kan visserligen stärkasgenom import från Danmark och Central-europa. Tillgänglig kapacitet har dock tillstora delar miljöegenskaper som kommeratt ifrågasättas.

Värdet av Graninges produktionsapparati Sverige och Finland med låga kostnaderoch goda miljöegenskaper kommer därmedatt accentueras. Även värdet av en mark-nadsorganisation och ett varumärke upp-byggt kring effektiv energianvändningkommer att öka.

3

Bo Källstrand, Verkställande direktör

Ö K A D E F F E K T I V I T E T

M E N S V A G K O N J U N K T U R

F Ö R T R Ä V A R U R Ö R E L S E N

Prisutvecklingen för trävaror har under densenaste tioårsperioden varit betydligt lång-sammare än den allmänna kostnadsutveck-lingen. Detta ställer krav på ständigt förbätt-rad produktivitet och på ökad kundnytta.

Graninge Skog & Trä har väl lyckats fyl-la dessa krav. Målmedvetet arbete har bi-dragit till att skogsbrukets kostnader undermer än tio år kunnat minskas år efter år ilöpande penningvärde samtidigt som foku-seringen på kvalitet och miljöhänsyn skärpts.

Sågverkskapaciteten har under 90-talet idet närmaste fördubblats, och Graninge är nu en av de största trävaruproducenternai Norden. Härigenom har kvalitets- ochmarknadsföringskoncepten kunnat utveck-las på ett sätt som inte varit möjligt med enmer begränsad volym.

Ett viktigt steg i trävarurörelsens utveck-ling tas för närvarande genom uppförandetav en ny såglinje i Bollsta. Den nya sågenkommer att medge en närmare integrationav vidareförädlingssteg i processen och geren kraftig ökning av såväl produktivitetsom kvalitet.

Resultatet för Skog & Trä under 1998blev en besvikelse. En mycket svag utveck-ling av priserna på granvaror – vilka utgörmerparten av Graninges produktion – till-sammans med höga timmerpriser och lågapriser på flis och massaved, innebar mycketdåliga förutsättningar för Graninges såg-verksrörelse ur ett historiskt perspektiv.

En mer normal marknadssituation kommer – kombinerat med effekterna avBollstasågens ombyggnad – att ge ettväsentligt bättre resultat.

O M F A T T A N D E Å T G Ä R D E R

M O T 2 0 0 0 - P R O B L E M

En fråga av stor vikt för alla företag – ochav särskild betydelse för företag som i lik-het med Graninge har en viktig roll i energi-försörjningen – är huruvida driften kan upp-rätthållas utan störningar från problem meddatorsystemen i samband med millennie-skiftet. Graninge genomför ett omfattandearbete för att säkerställa att så blir fallet.

Ett antal system har bytts eller modifieratsför att eliminera problem och ett antal ut-byten pågår fortfarande. Våra bedömningarär nu att alla system av väsentlig betydelsekommer att klara av övergången. Graningekommer därtill att hålla en omfattandeberedskap kring millennieskiftet som enextra säkerhet mot oväntade problem.

F Ö R U T S Ä T T N I N G A R

F Ö R G O D V Ä R D E Ö K N I N G

Graninges verksamhet vilar på en stabilgrund av kraft- och skogstillgångar samt iökande utsträckning ledningsnät. På dennagrund har byggts en effektiv organisationför att driva och utveckla de reala tillgång-arnas värde samt att utvinna goda och kon-kurrenskraftiga produkter. Under senare århar konkurrensen på de marknader därGraninge verkar skärpts påtagligt. Prisernapressas och kvalitetskraven skärps. Vårakunders förväntningar och krav på oss ökarstarkt. Vår koncern har undergått stora för-ändringar för att kunna verka framgångsriktunder de nya förutsättningarna. 1998 årsgoda resultat stärker oss i förvissningen attvi är på rätt väg.

Graninge är konkurrenskraftigt på da-gens energimarknad. Vår expansion undersenare år ger oss den erfarenhet som krävsför att ytterligare flytta fram positionerna iden koncentration som nu pågår i Norden.Värdet av vår produktionsapparat, byggdpå förnybara energikällor, kommer att ökanär dagens utbudsöverskott av el reducerastill följd av hårdare miljökrav, ökande elför-brukning och europeisk integration.

Därtill kan läggas en stark finansiell ställ-ning och en välskött och lönsam skogs- ochträvarurörelse, som kommer att ge fortsattgoda bidrag till koncernens värdeskapande.

Sammantaget ser vi goda möjligheter tillen fortsatt värdeuppbyggnad för våra aktie-ägare.

Bo KällstrandVerkställande direktör

4

5

D E T T A Ä R G R A N I N G E

Graningeverkens AB (publ) – Graninge –är Sveriges femte största kraftföretag ochelleverantör. Koncernen är också en bety-dande producent och distributör av fjärr-värme samt landets sjätte största skogsägare.

Avregleringen av den nordiska elmarkna-den har gett Graninge möjlighet att expan-dera utanför Sverige. Bland annat förvärva-des i början av 1999 det finska kraftföreta-get Ahlström Energia Oy.

Med den verksamhet som koncernenredan bedriver gör förvärvet Graninge tillen betydande leverantör av el till såväl småsom medelstora kunder i Finland.

Graninges kraft genereras framförallt iegna vattenkraftverk. Installerad effektuppgår till 675 MW, varav 620 MW avserren, miljövänlig vattenkraft. Vattenkraft-verken producerar vid normala tillrinningar3 TWh/år. Värme, till allt större del base-rad på miljövänliga bränslen som träpellets,biogas och torv, alstras i hetvattencentraleroch värmepumpar.

Kraften säljs till 210.000 små ochmedelstora kunder inom i huvudsakegna och delägda elnät, medanvärmen distribueras till flerfamiljs-hus, kontor och mindre in-dustrianläggningar. Förutomatt Graninge har en stormarknad i mellersta Norrlandi anslutning till koncernenssvenska kraftverk, är Graningeidag en av de ledande leveran-törerna av ledningsbundenenergi inom det expansivaStockholmsområdet. I Finlandhar koncernen intressen i kraft-verk samt elnät, bland annat iKajanaland öster om Uleåborg.

I koncernen ingår 320.000 ha skogs-mark i mellersta Norrland. Skogarna, sommotsvarar en yta av Gotlands storlek, utgör

en procent av landets samlade skogsmark.Av arealen brukas 245.000 ha aktivt. Ut-hålligt avverkas närmare 600.000 fastkubik-meter per år.

Råvaran från de egna skogarna förädlastill högkvalitativa trävaror vid egna sågverkoch hyvlerier. Sågverkens kapacitet uppgårtill 600.000 m3 sågad vara efter det att detnya såghuset i Bollstabruk tagits i drift, vil-ket beräknas ske sommaren 1999. Av pro-duktionen exporteras över 90 procent, fram-förallt till Tyskland, Holland, Frankrike,Spanien och England.

A F F Ä R S I D É O C H M Å L

Graninges verksamhet baseras i hög gradpå naturens resurser i form av fallande vat-ten och växande skog. Genom att brukadessa resurser på ett såväl framsynt som

Affärsidé, mål och strategier

Här finns Graninge

6

SUNDSVALL

HÄRNÖSAND

ÖRNSKÖLDSVIK

ÖSTERSUNDKRAMFORS

Distributions-områden

SOLLEFTEÅ

A N L Ä G G N I N G A R O C H V E R K S A M H E T S O M R Å D E N

UMEÅ

SKELLEFTEÅ

SågverkSkogsmarksinnehav

Strömsund

Vilhelmina

Rundvik

Graningebruk

HÄRNÖSAND

ÖRNSKÖLDSVIK

Bollstabruk

Ångermanälven

Fjällsjöälven Gideälven

Lögdeälven

Umeälven

Vindelälven

Skellefteälven

Öreälven

Nätraån

SOLLEFTEÅ

HELSINGFORS

KAINUUN SÄHKÖ OYJ

Kemijoki

HögforsBjörkfors

Harjavalta

JAKOBSTAD

Kolsi

KAJANA

DistributionsområdeKraftverk > 10 MWKraftverk < 10 MW

ÅKERSBERGA

DANDERYD

BÅLSTA

KUNGSÄNGEN

KALLHÄLLJAKOBSBERG

SÖDERTÄLJE

NYNÄSHAMN

Mälaren

Östersjön

GRANINGE ROSLAGSENERGI AB

GRANINGE ENKÖPINGELNÄT AB

GRANINGEMÄLARKRAFT AB

GRANINGE JÄRFÄLLAELNÄT AB STOCKHOLM

ENKÖPING

Distributions-områden

ÖRNSKÖLDSVIK

HÄRNÖSAND

SKELLEFTEÅ

SOLLEFTEÅ

Vilhelmina

Graningebruk

Degerforsen

EdensforsenLövön

Volgsjöfors

Malgomaj

UmanBjörna

GideåGidböle

Ledinge

Anundsjö

Fors

Gideåbacka

NyforsDrömmeHögfors

SidensjöBrynge

Stennäs

Kvistforsen

Forsse

UMEÅ

Gammelby

Strömsund

Kraftverk > 10 MWKraftverk < 10 MW

BOLLSTABRUK

Skellefteälven

Fjällsälven Gideälven

Öreälven

ÅngermanälvenLögdeälven

Vindelälven

FaxälvenNätraån

Umeälven

1 Genom förvärvet av Sollefteå Energiskapas en samlad distribution i Norrlandmed förutsättningar för rationell drift.

2 Graninge är ledande eldistributör i enexpansiv region i norra Stockholm.

3 De svenska kraftverken ligger väl sam-lade, vilket ger god effektivitet.

4 Sågverken förädlar vedråvaran från ettomfattande skogsinnehav.

5 Graninge har på senare år blivit en bety-dande aktör på Finlands energimarknad.

1 2

3 4

5

7

uthålligt sätt tillgodoses kundernas behovav el, värme och skogsprodukter. Det fak-tum att verksamheten bygger på förnyelse-bara resurser, har i allt större utsträckningutnyttjats för att möta dagens behov avmiljömässigt intressanta lösningar, särskiltinom energiområdet. Affärsidén är attgenom rådgivning och hög service erbjuda,inte minst miljömedvetna slutkunder, pris-värda energilösningar.

Målet är att uppnå en hög, uthållig av-kastning för bolagets aktieägare. Avkast-ningen kan komma att utgå, dels somutdelning, dels som värdetillväxt. Såvälvattenkraft som skog är knappa resurservilket – sett i ett medellångt perspektiv –borgar för en god framtida värdetillväxt.

För den dagliga verksamheten har fast-ställts ett avkastningsmål på 13 procent föreskatt räknat på sysselsatt kapital och 12 pro-cent efter skatt räknat på eget kapital1.

Eftersom Graninges tillgångar till stordel består av värdebeständiga realtillgångarhar målet beräknats utifrån ett realt avkast-ningskrav baserat på tillgångarnas aktuellamarknadsvärden. Genom att kraftverkenoch skogstillgångarna – och numera ävendistributionsnäten – i balansräkningen ärupptagna till värden som understiger aktu-ella marknadsvärden blir avkastningsmålet ilöpande tal högre än motsvarande reala tal.

H Ö G V Ä R D E T I L L V Ä X T

I E T T L Ä N G R E P E R S P E K T I V

Såväl avkastningen på sysselsatt kapital somräntabiliteten på eget kapital efter skatt harde senaste fem åren legat på 10 procent.

Ett annat och i sammanhanget väl såintressant sätt att bedöma verksamheten äratt utgå från kassaflödet. Graninge är tillföljd av det stora inslaget av realtillgångarunikt på så sätt att endast en mindre del avkassaflödet – uppskattningsvis 125 MSEKper år – behöver användas för reinveste-ringar, vars enda syfte är att upprätthållaanläggningarnas befintliga produktionsför-måga. Kassaflödet kan dessutom, räknatöver en konjunkturcykel, väntas öka snab-bare än inflationen till följd av koncernensexpansion, rationaliseringar samt – i detmedellånga perspektivet – realprisökningar.

Med tillämpning av ett vägt avkastnings-krav erhålls ett diskonterat värde i nivån150 à 160 SEK per aktie vid dagens ränte-nivå och sett över en konjunkturcykel.

Ett tredje sätt att bedöma verksamhetenär att utgå från den avkastning som kommitaktieägarna till del. Sett över en mycket långperiod – sedan början av 70-talet – hardirektavkastningen uppgått till 2 procentper år medan utdelningstillväxten varit realt7 procent per år, vilket om hänsyn tas tillinflationen sammantaget motsvarar 17 pro-cent per år i löpande penningvärde.

Ö K A D F Ö R Ä D L I N G

V I K T I G D E L I S T R A T E G I N

För att öka avkastningen på det i verksam-heten sysselsatta kapitalet samt minska kon-junkturberoendet har Graninge strävatefter att öka koncernens förädlingsvärde.Inom energiområdet har härvid en foku-sering skett mot små och medelstora kun-der. Som en viktig komponent i strateginhar Graninge förvärvat distributions- ochelhandelsföretag.

Även inom skogsrörelsen är siktet inställtpå ökad förädling. I takt med att sågverkenskapacitet byggts ut har en allt större del avproduktionen kommit att vidareförädlas iegna hyvlerier.

V A R U M Ä R K E N , K N O W - H O W

A L L T V I K T I G A R E

Vattenkraftens låga rörliga kostnader inne-bär att Graninge har tillgång till en mycketkonkurrenskraftig produktionsapparat. In-riktning mot små och medelstora kunderhar samtidigt medfört att koncernen und-vikit de mest konkurrensutsatta delarna avelmarknaden.

Förutsättningarna ändras emellertid ochäven hushållssegmentet kommer att kon-kurrensutsättas fullt ut under 1999.

Inför ett allt hårdare konkurrenstryck harGraninge successivt profilerat sig som ettkundnära energiföretag som tillhandahållerenergieffektiva lösningar intressanta ocksåur miljösynpunkt. Härtill har Graninge lagtned ett omfattande arbete på att finna effek-tiva system som begränsar hanteringskost-naderna och ger möjlighet till en hög ser-

1 Definitioner se sid 57.

8

vicenivå. I sammanhanget skall också näm-nas att Graninge byggt upp kunskap kringhandeln med finansiella instrument och ären av de större aktörerna på Nord Pool,den för de nordiska länderna gemensammakraftbörsen.

S U B S T A N S R I K T B O L A G

Eget kapital i koncernen uppgår till 66 (63)SEK per aktie enligt koncernbalansräk-ningen. Härtill kommer betydande över-värden i de vattenkraftverk, distributions-nät samt skogsfastigheter som koncernenäger.

Med utgångspunkt från de försäljningarav kraftverk och distributionsnät som gjortsde senaste åren samt skogsbrukets långsik-tiga överskott diskonterat efter 4 procent,kan substansvärdet uppskattas till 130 à 150SEK per aktie.

J U S T E R A T E G E T K A P I T A L

P E R A K T I E 1 9 9 8 - 1 2 - 3 1

Lågt HögtSEK/aktie räknat räknat

Eget kapital enligt koncernbalansräkning 66Avgår: latent skatt på uppskrivning m m1 –7Eget kapital 59

Bedömt övervärdeKrafttillgångar ochdistributionsnät 84 98Skogsmark 14 29Delsumma 98 127Latent skatt övervärde –27 –36Summa övervärde efter skatt 71 91Justerat eget kapital per aktie 130 150

1 Se not 11, sid 31.

Genom förvärvet av Ahlström Energia Oy,som bl a äger Kolsi kraftverk med en effektav 45MW, har Graninge erhållit en bas förvidare satsningar i Finland.

P R O D U K T I O N S A N L Ä G G N I N G A R

O C H S K O G S M A R K

KraftproduktionsanläggningarVattenkraftverk 620 MWKvistforsen 140 MWDegerforsen 63 MWEdensforsen 57 MWForsse 40 MWÖvriga vattenkraftverk i Sverige 210 MWVattenkraftverk i Finland 110 MWVärmekraftverk 55 MWSumma kraftproduktion 675 MW

Eldistribution/elkunderStockholmsområdet och Mälardalen 104.000 kunderMellersta Norrland 54.000 kunderÖvriga Sverige 3.000 kunderKainuun Sähkö 51.000 kunderSumma 212.000 kunder

SkogsmarkVästernorrlands län,Jämtlands län ochVästerbottens län totalt 320.000 havarav brukas aktivt 245.000 ha

SågverkBollstabrukRundvikVilhelminaGraningebruk totalkapacitet 600.000 m3

9

A K T I E Ä G A R E

I Graninge finns 66,5 miljoner aktier. Avaktierna ägs knappt 65 procent (föregåendeår 63 procent) av tre stora kraftföretagmedan resterande del i allt väsentligt ägs avfysiska personer. Inslaget av institutionelltägande är däremot lågt.

Antalet aktieägare har minskat och upp-gick per den 31 december 1998 till 4.266(4.915). Av aktieägarna äger 70 procenthögst 500 aktier. Bolaget erbjuder såvälelkunder som anställda möjlighet att köpaaktier under förenklade former. Erbjudandet,som administreras genom Aktieinvest, byg-ger på ett regelbundet sparande.

När det gäller de större ägarna har bil-den varit i stort sett oförändrad sedan april1996, då de tre kraftföretagen Electricitéde France, PreussenElektra samt Sydkraftinträdde som nya ägare. EDF äger sinaaktier via EDF International S.A. ochSkandrenkraft AB medan PreussenElektraär ägare via PreussenElektra Skandinavia AB.

I maj 1998 meddelade EDF att man träf-fat överenskommelse med ett antal aktie-ägare tillhörande framförallt familjernaNordin och Rudbeck i syfte att bibehållaGraninge som ett oberoende marknadsori-enterat företag. Aktieägarna ifråga kontrol-lerar enligt vad som uppgavs 20,9 procentav kapital och röster i bolaget.

Det utländska ägandet i form av i utlan-det registrerade personer uppgår till 23(23) procent. Häri ingår EDF InternationalS.A. med 15 (15) procent. Osäkerhet före-ligger hur det utländska ägandet är förde-lat, då utländska ägare i normalfallet ejnamnges i den aktiebok som förs av VPCAB utan endast registreras via depåbank.

B Ö R S N O T E R I N G

Graningeaktien är föremål för dagliga note-ringar på Stockholms fondbörs. En börs-post omfattar 100 aktier med ett nominelltvärde om 20 SEK per aktie. Marknads-värdet uppgick den 30 december 1998 till8.900 MSEK.

Under 1998 har omsatts totalt 1,8 (1,7)miljoner aktier, vilket motsvarar 3 (3) pro-cent av aktiekapitalet. Räknat per handels-dag uppgick omsättningen till 7.237 (6.791)aktier.

Aktien noterades från december 1992fram till 1997 på börsens A-lista. Enligt deregler som då gällde var aktien befriad frånförmögenhetsskatt.

I maj 1997 beslöt riksdagen att samtligaaktier noterade på börsens A-lista skulleförmögenhetsbeskattas oavsett noterings-tidpunkt, medan aktier noterade på O-listanskulle förbli fortsatt befriade från skatt.Med tanke på ägarstrukturen gjorde styrel-sen bedömningen att det i den uppkomnasituationen var till fördel för bolaget ochdess aktieägare att aktien noterades på O-listan. Skattereglerna har sedermera änd-rats så att Graningeaktien inte omfattas avden befrielse för förmögenhetsskatt somgenerellt gäller för aktier noterade på O-listan.

U T D E L N I N G

Styrelsen föreslår att 3:30 (3:30) SEK peraktie utdelas till aktieägarna.

Sett över en längre period har närmarehälften av vinsten efter skatt utdelats tillaktieägarna.

Graningeaktien

0,0

2,5

5,0

7,5

Vinst och utdelningper aktie*

Vinst per aktie

Utdelning

SEK/aktie

9897969594

*1998 enligt styrelsens förslag.

10

K U R S U T V E C K L I N G

Graningeaktien noterades den sista han-delsdagen 1998 till 134 SEK, vilket är sam-ma nivå som för ett år sedan. Högsta note-ringen under året uppgick till 137 SEKmedan aktien som lägst noterades till 120SEK.

Graningeaktien steg fram till och medårsskiftet 1995/96 i takt med Affärsvärldensgeneralindex. Därefter har aktien inte följtgeneralindex.

A K T I E R E L A T E R A D E N Y C K E L T A L

SEK 1998 1997 1996 1995 1994Antal aktier, 1.000 genomsnitt 66.461 66.283 66.104 66.046 66.046Vinst per aktie efter skatt 5,901 7,00 4,35 6,80 6,10Utdelning per aktie 3,302 3,30 3,00 3,00 2,50Börskurs vid årets slut 134 133 124 123 102Börsvärde den 31-12, 1.000 MSEK 8,9 8,8 8,2 8,1 6,7Eget kapital per aktie 66 63 59 58 53Nettoskuld per aktie 39 35 41 9 8Kassaflöde per aktie4 5,91 7,30 3,51 6,87 6,36Utdelning/eget kapital, % 5,03 5,2 5,1 5,2 4,7Direktavkastning, % 2,53 2,5 2,4 2,4 2,5Utdelning/vinst per aktie, % 563 47 69 44 41P/E-tal, ggr 23 19 29 18 17

1Inga konverteringslån finns efter 1997, varför ingen utspädningseffekt föreligger 1998.2Enligt styrelsens förslag.3Räknat efter styrelsens förslag till utdelning.4Efter skatt och betald utdelning.

Definitioner, se sid 57.

S T Ö R R E A K T I E Ä G A R E

Enligt den av Värdepapperscentralen VPC förda aktieboken per den 31 december 1998.Andel av kapital

Antal aktier och röster, %

Sydkraft AB 13.614.926 20,5Familjerna Nordin och Rudbeck1 12.047.887 18,1Skandrenkraft AB 10.810.750 16,3EDF International S.A. 9.758.607 14,7PreussenElektra Skandinavia AB 8.857.930 13,3Stiftelsen Hedda och N.D. Qvists minnesfond 1.080.000 1,6Försäkringsbolaget SPP Ömsesidigt 1.029.910 1,5Övriga aktieägare 9.260.706 13,9Summa 66.460.716 100,01 Inklusive Hildur Nordins Minnesfond.

0

20

40

60

80

100

988878

Utdelningens andel av resultatet efter skattProcent

*1998 enligt styrelsens förslag.

0

20

40

60

80

100Procent

*

11

A K T I E Ä G A R E P E R S T O R L E K S K L A S S

Enligt den av VPC förda aktieboken per den 31 december 1998.Storleksklass Antal aktier % Antal ägare

1–200 165.488 0,2 2.210201–10.000 2.762.509 4,2 1.88410.001–100.000 4.103.964 6,2 142100.001–1.000.000 7.635.730 11,5 201.000.001– 51.793.025 77,9 10

66.460.716 100,0 4.266

A K T I E K A P I T A L E T S U T V E C K L I N G

Antal aktier Aktiekapital, SEK

Förändring Summa Förändring Summa

1970 84.240 42.120.0001977 Inlösen av aktier –10.860 73.380 –5.430.000 36.690.0001977 Fondemission 2:1 146.760 220.140 73.380.000 110.070.0001983 Fondemission 3:1 660.420 880.560 330.210.000 440.280.0001992 Split 25:1 21.133.440 22.014.000 0 440.280.0001994 Konvertering 1.250 22.015.250 25.000 440.305.0001995 Fondemission 2:1 44.030.500 66.045.750 880.610.000 1.320.915.0001996 Konvertering 58.650 66.104.400 1.173.000 1.322.088.0001997 Konvertering 356.316 66.460.716 7.126.320 1.329.214.320

500

1.000

1.500

2.000

2.500

3.000

3.500

25

50

75

100

125

150

175

200

225

250 275

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999

Aktien Affärsvärldens Generalindex Omsatt antal aktier 1.000-tal (inkl. efteranm.)

(c) SIX Findata

42.993*

* Varav 16.700.000 handlats utanför Stockholms Fondbörs.

SEK

G R A N I N G E A K T I E N S K U R S U T V E C K L I N G

Förvaltningsberättelse

12

MSEK 1998 1997Nettoomsättning, exkl elskatt 2.969 2.960Resultat före skatt 520 660Investeringar, inkl aktier 536 1.606Anställda, medeltal 925 943Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 8 10

F Ö R Ä N D R I N G A R I

K O N C E R N E N S S A M M A N S Ä T T N I N G

Köp av elhandels- och nätbolagDen omstrukturering av elmarknaden som på all-var påbörjades i och med att marknaden avreglera-des och öppnades för konkurrens, fortsatte medfull kraft under 1998. Närmare ett 20-tal elhan-dels- och nätbolag bjöds under året ut till försälj-ning enbart i Sverige, vilket är en fördubblingjämfört med året innan. Köpare är i första hand destörre kraftbolagen, som i förvärven ser en möjlig-het att vidga kundbasen samt uppnå stordriftsför-delar i driften av elnäten.

Graninge, som tidigt insett vikten av att ha till-gång till en bred kundbas förvärvade i slutet avdecember samtliga aktier i Sollefteå Energi AB för200 MSEK. Bolaget, som vid förvärvstidpunktenhade 66 anställda, säljer och distribuerar el till8.000 kunder inom i huvudsak Sollefteå tätort.Bolaget svarar även för produktion och distribu-tion av fjärrvärme, renhållning m m inom Sollefteåkommun. Graninge äger sedan tidigare övrigaelnät i kommunen samt producerar och distribue-rar fjärrvärme inom närliggande tätorter. Denverksamhet som Sollefteå Energi bedrivit har frånårsskiftet 1998/99 införlivats med motsvarande ellerlikartad verksamhet inom Graningekoncernen.Rationaliseringspotentialen är betydande och föratt snabbt nå resultat kommer ett 20-tal personerinom nätrörelsen att erbjudas avtalspension.

Efter årsskiftet har beslut fattats om förvärv av91 procent av aktierna i Ålem Energi AB förknappt 5 MSEK. Bolaget säljer el till 3.100 slut-kunder inom ett område strax norr om Kalmarmen bedriver ingen nätverksamhet. Avsikten är attbygga ut försäljningsorganisationen i syfte attkunna bearbeta kunder i landets sydöstra delar.

Bas etablerad i FinlandGraninge, som under 1997 dels förvärvat 25,7procent av aktierna i det finska energibolagetKainuun Sähkö Oyj, dels träffat avtal med ImatranVoima Oyj (IVO) om rätt till kraft från KemijokiOyj, har sökt en bas för den fortsatta expansioneni Finland. En sådan bas har nu etablerats i och medatt Graninge efter årsskiftet 1998/99 köpt denfinska Ahlströmkoncernens energirörelse, vilkenbedrivits inom ramen för Ahlström Energia Oy.Bolaget, som direkt och indirekt äger krafttill-gångar med en kapacitet om 85 MW, varav 65MW vattenkraft, säljer närmare 700 GWh el tillfrämst mindre och medelstora industrier i södraoch västra Finland. Bolaget äger även elnät samtsäljer gas. Omsättningen uppgick 1998 till 194MFIM med ett redovisat resultat på 70 MFIM.Köpeskillingen för bolaget, som är skuldfritt, upp-gick till 792 MFIM.

Nya kraftverk kommer att behövasÄven om utbudet av kraft för närvarande är störreän efterfrågan och priserna pressade finns, i detmedellånga perspektivet, behov av nya kraftverk.Dels ökar förbrukningen dels kommer äldre vär-mekraftverk att fasas ut. Samtidigt ser det ut attbli allt svårare att få tillstånd till nya projekt, inteminst med tanke på de allt strängare miljökravsom kommit att gälla.

Mot denna bakgrund har Graninge deltagit iprojekteringen av ett i allt väsentligt biobränsle-eldat kondens- och kraftvärmeverk i västra Fin-land. Beslut har efter årsskiftet fattats att byggakraftverket till en kostnad av närmare 1.200 MFIM.För ändamålet har bildats Oy Alholmens KraftAB. Graninges andel uppgår till 19,9 procent ochger rätt till drygt 50 MW el. Övriga delägare ärPohjolan Voima Oyj, Skellefteå Kraft AB, OyKatternö AB samt Revon Sähkö Oy. Delägarnasvarar för bolagets finansiering genom att tillskjutaaktiekapital samt ställa garantier i förhållande tillägarandel.

Graninge förvärvade under 1997 9,5 procent avaktierna i det norska kraftbolaget Sognekraft A/S.Sedan styrelsen i bolaget motsatt sig Graninges

Den av styrelsen och verkställande direktören undertecknadeårsredovisningen omfattar sidorna 12–40.

13

köp och det i praktiken blivit omöjligt att samar-beta, såldes aktierna i början av året till Sogn ogFjordane Energiverk A/S för 100 MNOK, vilketbelopp i stort sett motsvarar vad Graninge erladeför aktierna.

Å R E T S O M G Å T T

Oförändrad omsättningKoncernens omsättning efter avdrag för elskattuppgick till 2.969 MSEK, vilket är obetydligt högre än 1997.

Av koncernens två verksamhetsområden ökadeKraft & Energisektorn omsättningen med en pro-cent. Leveranserna ökade 5 (27) procent samtidigtsom medelpriset sjönk till följd av att konkurren-sen hårdnat.

För Skog & Träsektorn minskade omsättningennågot. Marknaden för trävaror förblev svag underåret och priserna pressade. Ökade leveranser upp-vägde emellertid prisfallet.

Av koncernens försäljning avsåg 29 (29) procentkunder utanför Sverige. Genom att en stor del avexporten faktureras i kronor får valutakursföränd-ringar på kort sikt tämligen ringa genomslag iintäkterna. Av Skog & Träsektorns intäkter för-klaras sålunda mindre än en procentenhet av valuta-kursförändringar.

Resultatet obetydligt lägreKoncernens resultat efter finansnetto uppgick till520 (660) MSEK. I resultatet för 1997 ingick rea-lisationsvinster med 128 MSEK. Bortsett frånjämförelsestörande poster stannar försämringenvid 12 MSEK eller 2 procent. Härav är 9 MSEKen följd av att avskrivningstiden förkortats på sätt

som närmare beskrivs under not 1, sid. 27. Redo-visat resultat för koncernen motsvarar 5:90 (7:00)SEK per aktie efter skatt.

Som rörelseresultat redovisas 646 MSEK, enminskning med 6 MSEK. Av rörelseresultatet svarade Kraft & Energi för 600 (510) MSEK ochSkog & Trä för 46 (142) MSEK. I jämförelseningår inte realisationsvinsterna under 1997.

Rekordstor produktion i vattenkraftverkenProduktionen i koncernens svenska vattenkraft-verk blev något av ett rekord till följd av den regn-rika sommaren och hösten. Sammantaget produ-cerades 2.943 GWh, 495 GWh eller 20 procentmer än 1997. Från Kemijoki i Finland erhölls 213 GWh.

Leveranserna av el till kontraktskunder samtkunder med tillsvidareavtal ökade med 12 procenttill 4.348 GWh. Graninge har på den avregleradeelmarknaden tagit marknadsandelar. Marginalernahar dock sjunkit betydligt som följd av den allt hår-dare konkurrensen om slutkunderna. Det finnsidag aktörer som gör affärer på nivåer som liggerunder kraftbörsens terminspriser.

Överföringen av el på koncernens distributions-nät uppgick till 2.724 GWh, en ökning med 171GWh. Ökningen förklaras bland annat av attGraninge Enköping Elnät ingick i koncernen medendast sex månader 1997. Av den överförda voly-men avsåg 260 (132) GWh kunder som köper elfrån annan leverantör än Graninge.

I början av året föll stora mängder blötsnö längsnorrlandskusten och orsakade omfattande avbrotti elleveranserna. För Graninge drabbades 7.000kunder, några av dem med längre avbrott som följd

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

9897969594

Nettoomsättning och resultat före skatt

Omsättning (vänster skala)

Resultat före skatt

1.000 MSEK

0

100

200

300

400

500

600

700MSEK

0

375

750

1.125

1.500

9897969594

Investeringar och rörelseöverskottMSEK

0

375

750

1.125

1.500MSEK

Rörelseöverskott

Investeringar

-2.000

-1.000

0

1.000

2.000

9897969594

Investeringar och förändring av nettoskulder

Investeringar i anläggningar och aktier

Förändring i nettoskuldsättning

MSEK

-2.000

-1.000

1.000

2.000MSEK

0

5

10

15

9897969594

Avkastning påsysselsatt kapital

Rullande 5 år

Procent

0

5

10

15Procent

Årstal

innan skadorna var reparerade. Något liknande harinte inträffat sedan 1966. Kostnaderna för störning-en uppgick till drygt 6 MSEK, varav 3 MSEK av-såg ersättningar för avbruten leverans.

Leveranserna av fjärrvärme och s k färdig värme– där Graninge svarar för såväl drift som finansie-ring – uppgick till 649 GWh, vilket är en ökningmed 5 procent. Under året togs ett mindre fjärr-värmenät i Hoting i bruk.

Svag trävarumarknadTrots att året inleddes med låga lager av trävaror i Europa sjönk priserna jämfört med 1997. Särskiltgranpriserna var tidvis utsatta för stark press efterdet att efterfrågan från den japanska marknadenhalverats och stora partier trävaror omdirigeratstill Europa. Leveranserna ökade med 10 procenttill 570 tm3 sågad vara, varav 91 (92) procentexporterades. Produktionen stannade vid 560(550) tm3. Av produktionen vidareförädlades 13(15) procent i egna hyvlerier.

För att möta efterfrågan på timmer från de egnasågverken ökades avverkningarna till 770 (760)tusen fastkubikmeter, varav 610 (560) tm3 på egenskogsmark. Avverkningarna på egen skogsmarkföljer en för koncernen långsiktig plan. En underåret färdigställd inventering av Graninges skogarsom är äldre än 30 år visar att tillväxten idag ärcirka 15 procent högre än vid motsvarande inven-tering för tio år sedan. Planen har justerats medavseende härpå.

Finansnettot obetydligt sämreI resultatet ingår finansiella intäkter och kostnadermed netto –126 MSEK, en ökning med 6 MSEKjämfört med 1997.

Försämringen har sin grund i att räntenivånsteg med i medeltal 0,15 procentenheter. Sam-tidigt var den genomsnittliga upplåningen någotlägre än 1997.

10 procents avkastning på eget kapitalDet för 1998 redovisade resultatet ger en avkast-ning på sysselsatt kapital om 8 (10) procent och på eget kapital om 9 (12) procent. För den senastefemårsperioden uppgår därmed räntabiliteten till10 (11) procent räknat på sysselsatt kapital och 10 (11) procent räknat på eget kapital.

Målsättningen är att avkastningen skall uppgåtill lägst 13 procent på sysselsatt kapital och 12procent räknat på eget kapital efter skatt sett över

en konjunkturcykel. Koncernens bruttomarginalföre avskrivningar uppgick till 29 (33) procentmedan nettomarginalen var 18 (22) procent.

Nyinvesteringarna ökarKoncernens investeringar i nya anläggningar upp-gick till 324 (218) MSEK.

Investeringarna fördelar sig med 201 (169) MSEKpå Kraft & Energi och med 123 (49) MSEK påSkog & Trä.

Av investeringarna avsåg 178 (129) MSEK åt-gärder för att öka kapaciteten och/eller förbättraeffektiviteten medan kostnaderna för utbyte ochförnyelse av befintliga anläggningar uppgick till146 (89) MSEK. Dessa kostnader har temporärtökat, bland annat som följd av ombyggnad ochförstärkning av dammen vid Lövöns kraftverk isyfte att motverka läckage.

Till de större nyinvesteringarna hör förnyelsenav sågverket i Bollstabruk. Arbetet, som skall varaklart till sommaren, innebär att kapaciteten ökarmed 60 tm3 till 300 tm3 samtidigt som beman-ningen kan minskas. Investeringen har beräknatstill 250 MSEK.

Om- och utbyggnaderna av koncernens region-nät har fortsatt under året. Dels förnyas det när-mare 50 år gamla 130 kV-nätet i Ådalen, delspågår arbetet med att förstärka matningen tillDanderyd.

Förutom fjärrvärmenätet i Hoting har en vär-mepump om 6 MW installerats för att stärka uppnätet i Kungsängen. Investeringarna i värmerörel-sen uppgick till totalt 21 MSEK.

Stark finansiell ställningKoncernens nettoskuldsättning var vid utgångenav året 2.588 MSEK, en ökning med 210 MSEKjämfört med ultimo 1997.

Graninges finansiella ställning är stark med ensynlig soliditet på 48 (49) procent och en skuld-sättningsgrad om endast 59 (55) procent. Utöverredovisade bokförda värden finns härtill betydandeövervärden i såväl kraftverk som skogsfastigheter.

Oförändrad utdelningStyrelsen föreslår att 219 (219) MSEK eller 3:30(3:30) SEK/aktie utdelas till aktieägarna avseende1998 års verksamhet.

Den föreslagna utdelningen motsvarar cirkahälften av koncernens nuvarande generering avutdelningsbara medel sett över en konjunkturcykel14

15

och utgör 5,0 (5,2) procent av eget kapital i kon-cernen vid utgången av året.

Förslag till vinstdisposition, se sid 40.

Anställda erbjuds avtalspensionerAntalet anställda i koncernen har under året minskatmed i medeltal 18 personer till 925. Av personalenvar 47 (52) anställda i utlandet (se not 2, sid. 28).

För att ta tillvara de samordningsmöjlighetersom uppstått efter de senaste årens förvärv av dis-tributionsbolag erbjuds anställda inom nätrörelsenavtalspension under vissa förutsättningar. Samman-lagt ett 40-tal personer har hittills accepterat er-bjudandet.

Löner, andra ersättningar samt sociala kostnaderframgår av not 2, sid. 28.

F R A M T I D A M Ö J L I G H E T E R

Ökad förädling hörnsten i koncernens strategiDet i verksamheten sysselsatta kapitalet är i alltväsentligt koncentrerat till koncernens vattenkraft-verk och skogsfastigheter samt – numera också –distributionsnäten.

För att långsiktigt säkerställa en god avkastningoch minska beroendet av såväl enskilda större kraft-köpare som skogskonjunkturen har ett antal stra-tegiska åtgärder vidtagits.

Inom Kraft & Energisektorn har en fokuseringskett mot små och medelstora kunder. Som enviktig komponent i strategin har under senare årinte mindre än fem medelstora distributörer för-värvats.

Inom Skog & Trä har sågproduktionen ökatsför att ta tillvara timret från de egna skogarnasamt de i närområdet verksamma skogsbrukarna.Den ökade produktionen har även möjliggjort enökad produktivitet. Samtidigt har en allt större delav produktionen kommit att vidareförädlas i egnahyvlerier.

Avregleringen av elmarknaden har öppnat nya möjligheterMed en av de starkaste balansräkningarna i bran-schen kommer ytterligare distributionsnät att kun-na förvärvas, i första hand i anslutning till de redanbefintliga. En allt större egen kundbas skapar här-till förutsättningar för att effektivt bearbeta ävenkunder utanför de egna näten. För att möta denökade efterfrågan på el strävar Graninge efter attöka de egna produktionsresurserna. Efterfråganmöts även genom inköp av börskraft. Graninge äridag en av de större aktörerna på Nord Pool. Föratt ytterligare befästa ställningen har beslut tagitsom att bilda ett särskilt bolag för handeln medelterminer. Bolaget, som fått namnet EuropowerTrading AB, skall arbeta med portföljförvaltningoch rådgivning samt tillhandahålla system.

Trävarornas konkurrenskraft förbättrasMöjligheterna för Skog & Trä att väsentligt ökakapaciteten framöver får anses som begränsad.Det sagda hindrar inte att produktionen kan effek-tiviseras ytterligare för att sänka kostnaderna ochförbättra konkurrenskraften. Det är i detta syftesom förnyelsen av sågverket i Bollstabruk skall ses.Genom investeringen kommer Graninge att hatvå av de effektivaste sågverken i landet, vilketborgar för god betalningsförmåga för timmer-råvaran och sålunda god avkastning på det egnaskogskapitalet.

F O R S K N I N G O C H U T V E C K L I N G

Graninges insatser inom energisektornAvregleringen av elmarknaden har ökat behovet avutveckling inom områdena kommunikationsteknikoch energieffektivisering. Graninge har här byggtupp nätverk för samarbete med affärspartnersinom bland annat IT och energianalys för insatserinom dessa områden.

N E T T O O M S Ä T T N I N G O C H R E S U L T A T E F T E R A V S K R I V N I N G A R

Resultat efter Rörelse-Nettoomsättning avskrivningar marginal, %

Föränd- Föränd- MSEK 1998 1997 ring, % 1998 1997 ring, % 1998 1997

Kraft & Energi 1.746 1.723 1 600 624 –4 34 36Skog & Trä 1.235 1.249 –1 46 156 –71 4 12Internleveranser –12 –12 0Summa koncernen 2.969 2.960 0 646 780 –17 22 26

Inom ramen för TPS Termiska Processer AB, i vilket bolag Graninge är delägare, pågår utveck-ling av ny förbränningsteknik baserad på förgas-ning av fasta bränslen.

ElforskUtöver egna insatser deltar Graninge i bransch-gemensamma projekt som bedrivs av Elforsk AB.

Inom denna ram görs betydande insatser för attutveckla bland annat teknik för miljövänlig vatten-kraft, ny elproduktionsteknik samt metoder föreffektiv elanvändning. Därtill genomförs forsk-ning i miljöfrågor relaterade till produktion ochdistribution av el.

Skog & TräGraninge har tillsammans med SCA Forest &Timber, Iggesund Timber samt ABB erhållitpatent på en metod för att högtemperaturtorkavirke med ånga. Arbetet med att förbättra meto-den har fortsatt under året.

Andra utvecklingsprojekt som bedrivits underåret avser informationssystem för global positio-nering i terräng. Systemet är också tillämpligt förlagerhantering.

Härtill pågår arbetet med att utveckla ett nyttsystem för distribution av trävaror.

På skogs- och trävaruområdet deltar Graningeäven i det forsknings- och utvecklingsarbete sombedrivs inom ramen för Skogforsk respektiveTräforsk.

Koncernens totala kostnader för forskning ochutveckling kan uppskattas till 10 MSEK per år.

K Ä N S L I G H E T S A N A L Y S

Tillrinningar och trävarukonjunkturen påverkar resultatetKoncernens verksamhet är till sin karaktär stabiloch resultatet påverkas i första hand av tillrinning-arna till vattenmagasinen samt rådande skogskon-junktur.

Effekterna av ett extremt torrår, varmed avsesett år då tillrinningarna understiger 80 procent avnormalt, är samtidigt betydande och kan uppskat-tas till 120 à 180 MSEK. Effekterna av onormalthöga tillrinningar påverkar inte resultatet i sammautsträckning till följd av att överskottsproduktio-nen måste avsättas till förhållandevis låga priser.

Vad gäller skogskonjunkturen har cykeln hittillsvarit fem år med prisfluktuationer på 25 à 30 pro-

cent mellan konjunkturtopp respektive -botten.Effekterna härav mildras i någon mån av att kostnaderna för råvara till viss del följer trävaru-priserna. Skillnaderna i resultat mellan hög- ochlågkonjunktur är emellertid för Graninges del såstor som 125 à 150 MSEK.

Resultatets känslighet för förändringar i priserframgår av sammanställningen nedan.

KänslighetsanalysResultateffekt vid

MSEK 5% prishöjningElpris, slutkund 47– avgår: inköpt kraft –16Netto elpris 31Nättjänst 27Trävaror 39– avgår: inköpt timmerråvara –20Netto trävaror 19Massaved, sågverksflis 16Löner –18Räntor –7

S Ä R S K I L D A F R Å G O R

År 2000Många datorbaserade informationssystem samtutrustning och instrument som innehåller mikro-processorer, identifierar årtal endast med årtaletstvå sista siffror. System, som identifierar årtal pådetta sätt kommer vid årsskiftet 1999/2000 att för-växla årtalet ”2000” med årtalet ”1900”, vilket kanleda till driftstörningar.

För energibranschen är problemet av särskilddignitet. En oavbruten leverans av framförallt elmen även värme är en förutsättning för att vitalasamhällsfunktioner skall fungera. Härtill kommeratt även kortare avbrott kan orsaka omfattandeskador med hänsyn till klimatet.

ÅtgärdsprogramGraninge har bildat en projektgrupp som skallidentifiera, testa samt åtgärda samtliga datumkäns-liga system inom koncernen. I uppgiften ingår ävenatt upprätta beredskapsplaner för den händelseproblem kommer att uppstå. Gruppen har anlitatextern hjälp.

Utöver det arbete som projektgruppen leder harGraninge ett omfattande informations- och erfa-renhetsutbyte med andra företag inom energi-

16

sektorn. Graninge deltar också i det projekt sombedrivs av Elforsk AB för hantering av 2000-problematiken.

StatusTotalt har cirka 1.300 datumkänsliga system iden-tifierats. Systemen har indelats i tre klasser därklass 1 avser system där fel kan leda till personellaeller materiella skador och klass 2 system där felkan leda till ekonomisk skada. Klass 3 omfattarmindre kritiska system.

Samtliga kritiska system skall vara klarerade tillhalvårsskiftet 1999. Av 606 system inom klass 1 har till dags dato 345 förklarats klarerade, antingengenom att potentiella fel åtgärdats eller att riskenför fel bedömts som försumbar.

Parallellt pågår utbyte av system, för vilka detfunnits ett uppgraderingsbehov eller det redan påett tidigt stadium stått klart att de inte skulle klara2000-skiftet. Sålunda har koncernens ekonomi-administrativa system uppgraderats och nyasystem för kundhantering och driftsövervakninghåller på att införas.

KostnaderGraninges direkta kostnader för att driftsäkradatumkänsliga system uppgår till drygt 10 MSEK.Härtill kommer ytterligare cirka 30 MSEK förutbyte av system som skulle bytts av andra skälmen där utbytet även löser ett potentiellt 2000-problem.

SammanfattningEn fullständig uppskattning av risker relaterade till2000-problematiken kan inte göras förrän samtligakritiska system testats. Graninge har dock till dagsdato inte hittat något datumkänsligt system somkan medföra omfattande problem kommandeårsskifte och som inte kan åtgärdas eller ersättas.Arbetet följer uppgjord plan och samtliga kritiskasystem kommer att vara klarerade till halvårsskiftet1999.

Graninge kommer att hålla en omfattande be-redskap kring millenniumskiftet i det fall problemkommer att uppstå trots de åtgärder som nu vidtas.

Införandet av euronDen Ekonomiska och Monetära Unionen – EMU –införde den 1 januari 1999 en ny valuta i Europa,euron. Samtidigt låste elva medlemsstater i EU –Belgien, Finland, Frankrike, Holland, Irland,Italien, Luxemburg, Portugal, Spanien, Tysklandoch Österrike – växelkurserna mot euron.

Sverige deltar inte i EMU-samarbetet och Gra-ninge har för närvarande inga planer att övergå tillatt redovisa i euro som komplement till kronor.Graninge räknar inte heller med att införandet aveuron kommer att förändra koncernens marknads-risk avseende utländsk valuta. Trävaror, som vadgäller leveranser till marknader som Tyskland,Holland och Spanien fakturerats i kronor, kan påsikt komma att faktureras i euro. Det är dock förtidigt att bedöma hur en övergång till euro kankomma att påverka Graninges prissättning ochmarknadsstrategier.

Arbetsordning för styrelsen I aktiebolagslagen har med verkan från och med1999 bland annat införts bestämmelser om att enplan skall upprättas för styrelsens arbete.

I Graninge finns sedan 1996 en arbetsordningsom reglerar styrelsens arbetssätt, frågor som sty-relsen har att behandla samt tidsschema för dennabehandling. Arbetsordningen har kompletteratsmed en instruktion för verkställande direktörenvad avser frågor som skall underställas styrelsenför beslut. Komplettering har även skett vad avserrapporteringen till styrelsen.

Styrelsearbetet under åretStyrelsen har under året haft sex sammanträden,varav ett konstituerande och fyra ordinarie i enlig-het med arbetsordningen.

En av styrelsen bildad lönekommitté har härut-över sammanträtt vid ett tillfälle för översyn avvissa chefslöner.

Förutom uppföljning och rapportering av denlöpande verksamheten har styrelsen behandlatbolagets strategiska inriktning samt bokslut ochbudget. Styrelsen har även haft att ta ställning tillett antal möjliga förvärv, bland annat vid ett extrasammanträde i maj. I samband med behandlingenav bokslutet har styrelsen sammanträffat med bola-gets ordinarie revisorer och erhållit en avrappor-tering av deras iakttagelser.

17

F I N A N S I E L L A R I S K E R M M

Förutom traditionella rörelserisker – som iGraninges fall är låga – har koncernen att hanteraföljande typer av risker:• Den operativa verksamheten genererar finansiella

flöden, som i sig innebär olika slags finansiellarisker.

• Skador kan uppstå på egen eller annan personsegendom, avbrott kan leda till intäktsbortfall m m, så kallade försäkringsbara eller statiska risker.

Till ovanstående skall läggas att det inom ramenför den operationella verksamheten idag går attbegränsa vissa prisrisker, särskilt variationer i detframtida elpriset, en s k elprisrisk.

Styrelsen har antagit såväl en finans- som för-säkringspolicy. Även elprisrisken har behandlats pålikartat sätt.

Valutor och räntorMed finansiella risker avses valutakursrisker, rän-terisker, upplåningsrisker samt kreditrisker. Allaflöden hanteras centralt av koncernens ekonomi-stab. Ingen enskild person kan med för koncernenbindande verkan handla valuta, uppta lån eller vid-taga andra åtgärder av finansiell natur.

ValutakursriskerMed valutakursrisk avses risken att växelkursför-ändringar får en negativ inverkan på koncernensresultat och ställning.

Den kommersiella exponering som följer av köpoch försäljning i utländska valutor säkras i principvid kontraktsteckning medan nettotillgångar i ut-ländska dotter- och intressebolag säkras genomupplåning i lokal valuta.

Graninges köp och försäljning i utländsk valutahar varit av begränsad omfattning, eftersom trä-varuaffären till stor del fakturerats i svenska kro-nor och en mycket liten del av de för produktio-nen nödvändiga insatsvarorna importerats. Lägethar ändrats, bland annat som följd av att all handelmed el som inte avser kontraktskunder eller kun-der med tillsvidareavtal numera sker i norska kro-nor. Sammantaget hade Graninge köpt respektivesålt valuta på termin mot svenska kronor per

1998-12-31 till motvärdet av 416 (531) MSEK,varav merparten avsåg norska kronor för betalningav inköpt kraft under perioden 1999 till 2001.

Koncernens nettotillgångar i utländska bolaguppgick per 1998-12-31 till motvärdet av 169(257) MSEK. Av detta belopp var motvärdet av131 (204) MSEK finansierat i utländsk valuta.Minskningen jämfört med årsskiftet 1997/98 be-ror på att motvärdet av 86 MSEK lösts i sambandmed försäljningen av aktierna i Sognekraft A/S.

RänteriskerMed ränterisker avses risken att förändringar iräntenivån påverkar koncernens framtida resultat.

Genom att koncernens expansion i allt väsent-ligt självfinansierats och den upplåning som skett istort sett inte överstigit ett års kassaflöde, har detvarit naturligt att inte binda lånen på längre tid.Upplåningen har de senaste två åren ökat, blandannat för att finansiera förvärv av aktier och an-läggningar inom energisektorn. Koncernen haremellertid valt att fortsätta att hålla en kort ränte-bindningstid. Beslutet grundas bland annat på attdet operativa kassaflödet kan förväntas samvarieramed räntenivån till följd av koncernens omfattan-de realtillgångar, dvs i tider med hög räntenivå –och hög inflation – är det operativa kassaflödethögre och omvänt vid låga räntenivåer.

Koncernens genomsnittliga räntebindningstiduppgick per 1998-12-31 till 7 (11) månader.

UpplåningsriskerMed likviditets- eller upplåningsrisker avses attlån som förfaller inte kan refinansieras eller attrefinansiering kan ske endast på försämrade villkor.

Koncernen tog 1995 upp ett fyrårigt lån om500 MSEK. All upplåning härutöver har skettkortfristigt under fasta arrangemang. För den kort-fristiga upplåningen finns ett s k certifikatprogrammed en upplåningsram om 2.000 MSEK. Av ramenhade 454 MSEK utnyttjats per 1998-12-31.

Graninge har av det internationella kreditvärde-ringsinstitutet Standard & Poor’s tilldelats betygetA–/Stable/A–2. För det svenska certifikatprogram-met gäller betyget K1.18

Koncernens riskhantering

KreditriskerMed kreditrisker eller motpartsrisker avses i dethär sammanhanget att placerade likvida medelförloras till följd av bristande betalningsförmågahos motparten.

Genom att upplåningen till mycket stor del ärav kortfristig natur håller Graninge en mycketliten egen kassa. I det fall likvida medel måste placeras sker detta likaledes på kort termin i bank,statspapper eller andra instrument emitterade avinstitut eller företag, som av Standard & Poor’serhållit lägst betyget K1.

Kreditrisker hänförliga till kundkrediter är avbegränsad storlek och hanteras inom ramen förden operativa verksamheten medan kreditriskervid handel med elterminer regleras som en del ielprisrisken.

FörsäkringarGraningekoncernen täcker, genom försäkringartagna i större försäkringsbolag med betryggandesoliditet, skador som kan uppkomma på koncer-nens egendom samt intäktsbortfall till följd av av-brott som kan uppstå vid brand- eller maskinskada.

Koncernen är också betryggande försäkrad motkrav vid skadeståndsskyldighet. Bland annat ärGraninge delägare i Norsk Energiverk ForsikringA/S. Bolaget ägs av norska och svenska kraftpro-ducenter och har tillkommit för att på den inter-nationella marknaden försäkra delägarna mot ska-destånd som kan uppstå till följd av dammbrott.Sedan riksdagen beslutat att kraftbolagen skall ståobegränsat ansvar för skador som kan uppkommatill följd av dammbrott har ersättningsbeloppethöjts från 2.000 MNOK till 5.000 MNOK.

Bolagets skogsmark är inte försäkrad. Motivethärför är att skogsfastigheterna är geografiskt sprid-da och att maximal skada bedöms kunna begränsastill en mycket liten del av den totala arealen.

ElprisriskEftersom Graninges kraftproduktion är baserad påvattenkraft kan resultatet komma att variera betyd-ligt beroende på tillrinningarna till magasinen. Tra-ditionellt har bortfallande vattenkraft – torrårsrisken– ersatts genom igångkörning av reservkraftverk.Kostnaderna härför har delats mellan producen-terna genom samkörning av landets kraftverk.

Efter avregleringen har samkörningen upphört.Samtidigt har det vuxit fram en marknad för han-del med el för framtida leverans. Avsikten är attbegränsa framtida prisförändringar på el. Termins-handeln, som är helt finansiell till sin karaktär,sker dels bilateralt mellan elmarknadens olikaaktörer, främst producenter samt återdistributörer,dels på Nord Pool.

Teoretiskt sett skulle terminshandeln kunnaanvändas för att begränsa torrårsrisken. De beräk-ningar som gjorts visar dock att kostnaderna här-för är högre än de förväntade intäkterna. Termins-handeln har därför som främsta syfte att säkerställapriset på den kraft som måste inköpas utöver denegna produktionen. Handel sker även i rent tra-dingsyfte.

Graninge, som är nettoköpare av kraft, använ-der sig i stor utsträckning av såväl den bilateralamarknaden som Nord Pool.

Ansvaret för handeln med terminskontrakt åvilarkraftrörelsen och sker inom ett av styrelsen fast-ställt riskmandat. Mandatet innebär bland annatatt resultatet inte får försämras med mer än ettvisst begränsat belopp i det fall det föreligger öpp-na positioner som påverkas av ändrade priser i ter-minsmarknaden. Omfattningen av elterminer m mframgår av not 17, sid 37.

Valutakursrisker som följer av att all handel medterminskontrakt sker i norska kronor hanterasinom ramen för finansiella risker. Några motparts-risker finns i princip inte då Graninge har somkrav att kontrakten avräknas genom Nord Pooleller motsvarande och som innebär att aktörernaställer säkerhet för sina åtaganden. Undantag frånkrav på så kallad clearing gäller avtal som tecknasmed ett fåtal mycket stora aktörer.

19

Resultaträkningar

20

Koncernen ModerbolagetMSEK Not 1998 1997 1998 1997

Nettoomsättning 3.319 3.242 2.128 2.123Varav elskatt –350 –282 – –Nettoomsättning efter avdrag för elskatt 3 2.969 2.960 2.128 2.123Kostnad för sålda varor –2.048 –2.069 –1.574 –1.526Bruttoresultat 921 891 554 597

Försäljningskostnader –200 –164 –128 –156Administrationskostnader –88 –74 –40 –42Övriga rörelseintäkter 0 128 0 140Andel i intresseföretags resultat före skatt 4 13 –1 – –Rörelseresultat 5, 6 646 780 386 539

Resultat från finansiella investeringarResultat från övriga värdepapper ochfordringar som är anläggningstillgångar 7 – 34 216 310Övriga ränteintäkter ochliknande resultatposter 8 14 8 14 8Räntekostnader och liknande resultatposter 9 –140 –162 –144 –213Resultat efter finansiella poster 520 660 472 644Bokslutsdispositioner 10 – – –35 –66Minoritetens andel 0 0Skatt på årets resultat 11 –131 –196 –111 –153Årets resultat 389 464 326 425

K O M M E N T A R E R T I L L K O N C E R N E N S R E S U L T A T R Ä K N I N G

Koncernens nettoomsättning för 1998 uppgick till 3.319MSEK, en ökning med 2 procent eller 77 MSEK jäm-fört med föregående år. I nettoomsättningen ingår till el-kunderna fakturerad elskatt med 350 (282) MSEK, vilketbelopp direkt inbetalas till staten. Som nettoomsättningefter avdrag för elskatt redovisas 2.969 (2.960) MSEK.

Kostnad för sålda varor uppgick till 2.048 (2.069)MSEK, en minskning med 1 procent. I beloppet ingåravskrivningar enligt plan med 206 (186) MSEK, vilketbelopp ökat med 9 MSEK till följd av att avskrivnings-tiden förkortats på sätt som närmare beskrivs under not 1,sid 27. Resterande ökning när det gäller avskrivningarnaär en följd av förvärv av krafträttigheter, företagsförvärvsamt investeringar.

Koncernens försäljningskostnader utgjorde 200 MSEK,vilket är en ökning med 36 MSEK jämfört med 1997. Iförsäljningskostnaderna ingår bland annat frakter och

provisioner avseende koncernens svenska enheter med108 (96) MSEK. Ökningen i övrigt är en följd av för-stärkt marknadsbearbetning inom såväl energisektornsom trävarurörelsen.

Som administrationskostnader redovisas 88 MSEK,en ökning med 14 MSEK främst till följd av utökadbemanning samt fortsatta satsningar på IT.

Om Graninge valt att redovisa kostnaderna på kost-nadsslag skulle som kostnader för råmaterial redovisats984 (1.112) MSEK, vartill kommer lagerförändringarmed 14 (–41) MSEK.

Skattekostnaden uppgår till 131 (196) MSEK, vilketmotsvarar 25 (30) procent av resultatet före skatt. Skatte-kostnaden har påverkats av att reservationer som följd avgenomförd taxeringsrevision inte behövt tas i anspråkfullt ut.

Balansräkningar

21

Koncernen Moderbolaget1998 1997 1998 1997

MSEK Not 12-31 12-31 12-31 12-31

TI L L G Å N G A R

AnläggningstillgångarImmateriella anläggningstillgångar 12Leveransrättigheter 662 669 656 660

Materiella anläggningstillgångar 12Byggnader och mark samt markanläggningar 3.030 3.020 1.723 1.733Maskiner och andra tekniska anläggningar 3.843 3.379 538 552Inventarier och verktyg 59 84 31 28Pågående nyanläggningar och förskott avseende –materiella anläggningstillgångar 134 36 119 14

7.066 6.519 2.411 2.327Finansiella anläggningstillgångarAndelar i koncernföretag 13 – – 2.284 2.084Fordringar hos koncernföretag – – 1.265 1.100Andelar i intressebolag 14 154 130 139 128Andelar i andra bolag 15 75 184 75 184Långfristiga fordringar 25 48 23 43

254 362 3.786 3.539Summa anläggningstillgångar 7.982 7.550 6.853 6.526

OmsättningstillgångarVarulager m mVarulager 16 244 251 202 209Förskott rotposter 11 22 11 22

255 273 213 231Kortfristiga fordringarKundfordringar 555 524 169 168Övriga fordringar 28 65 41 68Skattefordran 26 – – –Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 17 109 47 93 30

718 636 303 266Kortfristiga placeringar 64 10 64 10Kassa och bank 155 137 76 94Summa omsättningstillgångar 1.192 1.056 656 601SU M M A T I L L G Å N G A R 9.174 8.606 7.509 7.127

Koncernen Moderbolaget1998 1997 1998 1997

MSEK Not 12-31 12-31 12-31 12-31

EG E T K A P I TA L,AV S Ä T T N I N G A R O C H S K U L D E R

Eget kapital 18Bundet eget kapitalAktiekapital 66.460.716 (66.460.716) aktier à nom 20:– kronor 1.329 1.329 1.329 1.329Bundna reserver/reservfond 1.881 1.838 260 217

3.210 3.167 1.589 1.546

Fritt eget kapitalBalanserad vinst 775 570 1.024 861Årets vinst 389 464 326 425

1.164 1.034 1.350 1.286Summa eget kapital 4.374 4.201 2.939 2.832

Obeskattade reserver 10 – – 1.351 1.316AvsättningarAvsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 35 16 11 10Latenta skatteskulder 11 1.253 1.179 – –Övriga avsättningar 19 34 30 – –Summa avsättningar 1.322 1.225 11 10Långfristiga skulderInteckningslån och reverslån 20 808 698 625 618Skulder till koncernföretag – – 126 93Summa långfristiga skulder 808 698 751 711

Kortfristiga skulderSkulder till kreditinstitut 1.568 1.809 1.556 1.804Kortfristiga räntebärande skulder 474 – 454 –Leverantörsskulder 257 198 163 125Skatteskuld – 86 12 87Övriga kortfristiga skulder 136 158 51 91Upplupna kostnader ochförutbetalda intäkter 21 235 231 221 151Summa kortfristiga skulder 2.670 2.482 2.457 2.258SU M M A E G E T K A P I TA L O C H S K U L D E R 9.174 8.606 7.509 7.127

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelserStällda panter för skuld till kreditinstitutFastighetsinteckningar 20 20 8 8Företagsinteckningar 10 10 – –Bankmedel 1 – – –Ansvarsförbindelser 6 6 65 16

22

Koncernens tillgångar uppgick till 9.174 MSEK,vilket är en ökning med 568 MSEK.

Immateriella anläggningstillgångar avser rätt atterhålla framtida leveranser av vattenkraft samt rätttill leveranskoncession. Tillgångarna förvärvadesunder 1997 för sammanlagt 672 MSEK och avskrivsenligt plan.

Materiella anläggningstillgångar har ökat till följdav företagsförvärv med 430 MSEK samt investeringar.

Omsättningstillgångarna uppgick till 1.192 MSEK,en ökning med 136 MSEK. Av ökningen avser 72MSEK ökning av likvida medel.

Tillgångarna har till 48 (49) procent finansieratsmed eget kapital, som ökat med netto 173 MSEK. I utdelning avseende 1997 års verksamhet har betalts219 MSEK. Årets resultat uppgick till 389 MSEK.

Ökningen i såväl latent skatt som långfristiga skul-der är en följd av företagsförvärv.

23

S Y S S E L S A T T K A P I T A L

O C H D E S S F I N A N S I E R I N G

Föränd-MSEK 1998 1997 ring, %Sysselsatt kapital

Anläggningskapital 7.728 7.188 8Aktier 229 314 –27

Övrigt rörelse-kapital netto 276 182 52Summa sysselsatt kapital 8.233 7.684 7Finansiering

Eget kapital 4.374 4.201 4Latent skatt 1.253 1.179 6

Netto ränte-bärande lån 2.606 2.304 13Summa finansiering 8.233 7.684 7S Y S S E L S A T T K A P I T A L P E R S Y S -

S Y S S E L S A T T K A P I T A L

P E R V E R K S A M H E T S G R E N

Föränd-MSEK 1998 1997 ring, %

Kraft & EnergiAnläggningskapital 6.041 5.153 17Övrigt kapital 103 166 –38Summa 6.144 5.319 16

Skog & TräSkogskapital 1.083 1.083 0Anläggningskapital 402 291 38Övrigt kapital 189 221 –14Summa 1.674 1.595 5

Justeringspost 415 770Summa koncernen 8.233 7.684 7

Justeringsposten 1998 avser Sollefteå Energi AB förvärvat 1998-12-30.Justeringspost 1997 avsåg leveransrättigheter förvärvade i slutet av1997, aktier i Sognekraft A/S samt Gullspång Kraft AB.

O P E R A T I V T R E S U L T A T

P E R V E R K S A M H E T S G R E N

Föränd-MSEK 1998 1997 ring, %

Kraft & Energi 600 510 18Skog & Trä 46 156 –71Justeringspost – 114Summa koncernen 646 780 –17Justeringspost avser realisationsvinst vid avyttring av aktier i Gullspång Kraft.

R Ä N T A B I L I T E T P Å

S Y S S E L S A T T K A P I T A L

% 1998 1997

Kraft & Energi 10 10Skog & Trä 3 10Summa koncernen 8 10

Vid beräkning av räntabilitet ingår ej justeringsposterna ovan.

K O M M E N T A R E R T I L L K O N C E R N E N S B A L A N S R Ä K N I N G

Finansieringsanalyser

24

Koncernen ModerbolagetMSEK 1998 1997 1998 1997

Den löpande verksamhetenRörelseresultat 646 780 386 539Poster som ej påverkar kassaflödet

Resultat intressebolag –1 1 – –Avskrivningar 210 189 73 67

855 970 459 606Erhållen ränta 14 8 14 8Erlagd ränta –140 –162 –144 –213Koncernbidrag – – 216 279Betald inkomstskatt –117 –167 –111 –153Kassaflöde från den löpande verksamhetenföre förändringar av rörelsekapital 612 649 434 527Förändringar av rörelsekapitalFörändring av varulager 10 –39 7 –29Förändring av fordringar –31 61 –26 182Förändring av rörelseskulder –76 –23 –6 53Kassaflöde från förändringar av rörelsekapital –97 –1 –25 206Kassaflöde från den löpande verksamheten 515 648 409 733InvesteringsverksamhetenFörvärv av dotterföretag –200 –237 – –Likvida medel i förvärvade dotterföretag 12 26 – –Förvärv av materiella anläggningstillgångar –324 –218 –156 –88Förvärv av immateriella anläggningstillgångar – –660 – –660Sålt/utrangerat materiella anläggningstillgångar 4 12 3 8Sålt aktier 110 1.440 110 1.416Förvärv av aktier –12 –491 –212 –747Kassaflöde från investeringsverksamheten –410 –128 –255 –71FinansieringsverksamhetenNettoförändring av räntebärande lån 190 –358 246 –468Förändring av räntebärande fordringar 23 –31 –145 –88Konvertering av förlagslån – 30 – 30Förändring av latent skatt –27 16 – –Erhållen utdelning 0 34 0 36Betald utdelning –219 –198 –219 –198Kassaflöde från finansieringsverksamheten –33 –507 –118 –688Ökning av likvida medel 72 13 36 –26Likvida medel vid årets början 147 134 104 130Likvida medel vid årets slut 219 147 140 104

25

K O M M E N T A R E R T I L L K O N C E R N E N S F I N A N S I E R I N G S A N A L Y S

Koncernens likvida medel ökade under året med 72(13) MSEK.

Den löpande verksamheten gav ett kassaöverskottpå 515 (648) MSEK. Försämringen beror bland annatpå att ytterligare netto 97 MSEK bundits i rörelse-kapital.

Av kassaöverskottet användes 410 (128) MSEK förinvesteringsverksamheten. Av beloppet avser 200MSEK köp av dotterföretaget Sollefteå Energi ABsamt 324 MSEK bruttoinvesteringar i nya anlägg-ningar. Aktier för 110 MSEK i Sognekraft A/S harsålts.

Resterande del av kassaöverskottet har i första handanvänts till utdelning till aktieägarna (219 MSEK).

NettolåneskuldKoncernens nettolåneskuld, dvs räntebärande skulderminskat med räntebärande fordringar och likvidamedel, ökade under året med 284 (-399) MSEK.

Analys av värdeutvecklingKoncernens operativa kassaflöde, varmed avses kassa-överskottet från den löpande verksamheten minskatmed under året gjorda reinvesteringar, uppgick till599 (952) MSEK. Med avdrag för skatt som hänförstill det operativa kassaflödet redovisas som fritt kassa-flöde 433 (722) MSEK motsvarande 6:51 (10:92)SEK per aktie.

Av det fria kassaflödet har netto efter skatt 276 (39)MSEK använts för investeringar för att öka kapacite-ten och/eller förbättra effektiviteten varefter tillgäng-ligt kassaflöde före utdelning uppgår till 66 (597)MSEK motsvarande 0:99 (8:98) SEK per aktie.

Analys av värdeutvecklingMSEK 1998 1997

Intäkter 2.969 2.960Rörelseöverskott 856 970i % av intäkter 29 33Reinvesteringar –146 –89i % av intäkter 5 3Förändring av rörelsekapital –97 –1Övrig operativ kassaflödesförändring –14 72Operativt kassaflöde 599 952Skatt –166 –230Fritt kassaflöde 433 722Dito per aktie 6,51 10,92Finansnetto efter skatt –91 –86Rörelsens kassaflöde 342 636Kapacitets- och rationaliserings-

investeringar inkl aktier –276 –39Kassaflöde före utdelning 66 597Dito per aktie 0,99 8,98Utdelning –219 –198Egen förändring av lån (netto) –153 399Lån i förvärvade dotterbolag (netto) –131 –Förändring av skuldsättning –284 399

Noter

26

N O T 1

R E D O V I S N I N G S P R I N C I P E R

Redovisningen har upprättats i enlighet med bestäm-melserna i årsredovisningslagen och redovisningsrå-dets rekommendationer. Skillnader gentemot derekommendationer som utfärdats av InternationalAccounting Standards Committee (IASC) när detgäller årets resultat och ställning framgår av sam-manställning på sid 39.

K O N C E R N R E D O V I S N I N G

Omfattning, redovisningsmetodKoncernens bokslut omfattar bolag, i vilka Graninge-verkens AB (publ) – moderbolaget – direkt och indi-rekt äger aktier motsvarande mer än 50 procent avrösterna.

Koncernredovisningen har upprättats enligt för-värvsmetoden. Detta innebär att förvärvade dotter-bolags tillgångar och skulder upptagits till det mark-nadsmässiga värdet som legat till grund för faststäl-lande av köpeskillingen på aktierna. Koncernens egetkapital omfattar moderbolagets eget kapital och dendel av dotterbolagens egna kapital som tillkommitefter förvärvet.

Bolag som förvärvats under året ingår i koncernensresultaträkning från och med förvärvsdatum. På lik-nande sätt ingår bolag som avyttrats under året tilloch med dagen för avyttringen.

Latenta skatterDen svenska skattelagstiftningen medger avsättningtill obeskattade reserver. Reserverna ifråga har i kon-cernens bokslut redovisats dels som eget kapital delssom avsättning motsvarande på reserverna belöpandelatent skatt.

I redovisad latent skatteskuld ingår ej sådan latentskatteskuld som är hänförlig till skillnaden mellanredovisade värden och skattemässiga värden på an-läggningstillgångar, vilka ej är föremål för avskriv-ning. Beräknad latent skatt på denna skillnad framgårav not 11, sid 31.

Minoritetens andelMinoritetens andel av resultatet efter skatt redovisassom minoritetsandel. I minoritetsandelen ingår mino-ritetens andel av obeskattade reserver till den deldessa utgörs av eget kapital. Undantag gällerGidekraft AB där eliminering av minoritetens andelendast skett mot av minoriteten tillskjutet kapital.Skälet till detta är att avtal träffats med minoritets-aktieägaren som stadgar att Graninge skall svara förfinansieringen och att Graninge inom ramen för av-talet överfört obeskattade vinstmedel.

Omräkning av utländska dotterbolagUtländska dotterbolags resultaträkningar har omräk-nats till medelkurs för räkenskapsåret medan bola-gens balansräkningar omräknats till balansdagenskurs, dock med undantag av det egna kapitalet somomräknats till gällande kurs vid tidpunkten för för-värvet. Eventuell omräkningsdifferens redovisas ejöver resultaträkningen utan förs direkt till eget kapi-tal i koncernen.

Valutakursdifferenser på lån i utländsk valuta, somupptagits för att kurssäkra nettotillgångar i utländskadotter- och intressebolag, redovisas som omräknings-differenser på det egna kapitalet i dessa bolag.

Redovisning av intressebolagRedovisning av intressebolag sker enligt kapitalan-delsmetoden. Med intressebolag avses bolag, i vilkaGraninge äger aktier minst motsvarande 20 procentav röstetalet. Intressebolagens koncernresultat ingår ikoncernens resultat med Graninges kapitalandel. Ikoncernens resultaträkning redovisas resultatandelarnaenligt följande:

• i koncernens rörelseresultat ingår andel av respek-tive intressebolags resultat efter finansiella poster,

• i koncernens skattekostnad ingår andel av respek-tive intressebolags skattekostnad.

I balansräkningen redovisas värdet av intressebolagensom separat post. Värdet förändras med Graningesandel av respektive bolags resultat efter skatt minskatmed erhållna utdelningar samt övriga justeringar. Ejutdelat resultat i intressebolag redovisas bland bundnareserver i koncernens eget kapital.

27

V Ä R D E R I N G S P R I N C I P E R

Aktivering av kostnader för nätverksamhetenKostnaderna för nätverksamheten avser dels under-håll av befintliga överföringsnät dels förnyelse ochutbyggnad av desamma. Kostnaderna för förnyelseoch expansion aktiveras. Kostnader som aktiverasprövas för varje genomfört projekt.

Forskning och utvecklingSamtliga kostnader för forskning och utvecklingkostnadsförs.

Fordringar och skulder i utländsk valutaFordringar och skulder i utländsk valuta är kortfristi-ga och har värderats till balansdagens kurs. I de fallterminssäkring förekommit har terminskursen an-vänts. Kursvinster och kursförluster redovisas i resul-taträkningen under finansiella intäkter och kostnaderunder särskild rubrik.

Kundfordringar och lagerOsäkra kundfordringar tas efter individuell prövningupp till det belopp som beräknas inflyta.

Lager värderas enligt lägsta värdets princip, dvsdet lägsta av anskaffningsvärdet efter avdrag för in-kurans och verkligt värde. Värdet i den energi somfinns lagrad i form av vatten i regleringsmagasinenredovisas inte som tillgång.

Innehavet av avverkningsrätter värderas till detlägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet.

Finansiella kontrakt avseende köp och försäljningav kraft på, eller med referens till, Nord Pool, vilkaingåtts i tradingsyfte, värderas till på balansdagengällande kurs och redovisas i rörelseresultatet. Övrigafinansiella kontrakt inom ramen för kraftbalansen,vilka ingåtts i syfte att prissäkra framtida inköp avkraft, avräknas i samband med att leverans sker.

AnläggningstillgångarAnläggningstillgångar skrivs med nedan angivnaundantag av systematiskt över den bedömda ekono-miska livslängden. Följande avskrivningstider tilläm-pas härvid:

Vattenkraftverk 67 årÖverföringsnät och fördelningsstationer 33–40 årHetvattencentraler, värmepumpar 30–40 årSågverksindustrins byggnader 20 årSågverksindustrins maskiner 10 årInventarier och mobila enheter 4–7 årImmateriella tillgångar i Enligt nyttjande-form av leveransrättigheter rättsavtal eller om

sådant inte finns 5 år

Undantagen avser fallrättigheter, skogsfastighetersamt industrimark, vilka anläggningstillgångar inte ärföremål för avskrivning.

I anskaffningsvärdet för större kraftverksanlägg-ningar ingår ränta under byggnadstiden.

Övervärden som uppkommit i samband med före-tagsförvärv och som hänförts till det förvärvade före-tagets anläggningar avskrivs enligt samma principersom gäller för anläggningarna ifråga. Undantag gäl-ler övervärden som hänförs till anläggningar för dis-tribution av el och värme. Ifrågavarande övervärdenhar till och med 1997 avskrivits över samma periodsom gäller för motsvarande nya anläggningar, dvs 40år. I innevarande års bokslut har avskrivningstidenavkortats till 33 år räknat från förvärvstidpunkten.Den förkortade avskrivningstiden har föranletts av enanalys av verksamhetens karaktär, anläggningarnasgenomsnittsålder samt framtida förnyelsebehov. Ibedömningen har ingått att verksamheten bedrivs påmycket lång sikt och att anläggningarna är föremålför kontinuerlig förnyelse. För distribution av el hardessutom beaktats det faktum att verksamheten skerunder av myndighet meddelad koncession. Effekter-na av den förkortade avskrivningstiden framgår avnot 6, sid 30.

M O D E R B O L A G E T

Ändrad princip för redovisning av koncernbidragKoncernbidrag redovisas från och med 1998 efter sinekonomiska innebörd. Lämnade och erhållna koncern-bidrag i skatteminimeringssyfte redovisas som minsk-ningar respektive ökningar av det fria egna kapitaletmed beaktande av skatteeffekten. Koncernbidrag somutgör utdelning redovisas som finansiell intäkt.

N O T 2 M E D E L A N T A L E T A N S T Ä L L D A S A M T L Ö N E R O C H E R S Ä T T N I N G A R

Koncernen Moderbolaget1998 1997 1998 1997

I SVERIGE

Kramfors 234 233 218 217Sollefteå 164 164 117 115Nordmaling 161 168 161 168Järfälla 72 32 15 12Vilhelmina 61 65 61 65Danderyd 60 59 57 53Strömsund 42 46 21 24Österåker 36 52 4 5Enköping 19 20 – –Örnsköldsvik 19 14 9 4Håbo 2 29 2 3Övriga kommuner 8 9 8 9

UTOMLANDS

Storbritannien 46 50 – –varav kvinnor 6 6 – –

Nederländerna 1 1 1 1varav kvinnor – – – –

Tyskland/Japan – 1 – 1varav kvinnor – – – –

Summa 925 943 674 677varav kvinnor 133 123 105 98

Löner, andra ersättningar och sociala kostnaderKoncernen Moderbolaget

MSEK 1998 1997 1998 1997Löner och andra ersättningar, Sverige 233,8 229,0 177,3 169,7Sociala kostnader 107,8 99,3 79,6 75,0

varav pensionskostnader 17,4 14,5 13,2 11,5Styrelse(r) och verkställande direktörer 5,1 4,9 4,5 4,3

varav tantiem 0,1 0,2 0,1 0,2Övriga anställda, utomlands 12,7 13,2 0,4 1,5Summa 359,4 346,4 261,8 250,5

28

S Ä R S K I L D A U P P G I F T E R O M E R S Ä T T N I N G , U P P S Ä G N I N G S T I D , A V G Å N G S V E D E R L A G

O C H P E N S I O N E R F Ö R L E D A N D E T J Ä N S T E M Ä N I M O D E R B O L A G E T

ErsättningarFör år 1998 har till styrelsens ordförande utgått ett styrelsearvode om 250.000 kronor och till verkställandedirektören sammanlagt 2.159.503 kronor, varav tantiem 97.000 kronor.

Uppsägningstid, avgångsvederlag och pensionsavtalFör VD, vVD och två ytterligare befattningshavare har tecknats särskilda pensionsavtal, s k 60-årsavtal. Dessaavtal ger möjlighet till förtida ålderspension med 70 procent av lönenivån för tid från fyllda 60 år intill fyllda65 år. Rätten till den förtida ålderspensionen inarbetas successivt under 20 år. Avsättning sker löpande iGraningebolagens pensionsstiftelse. Pension från fyllda 65 år följer i princip ITP-planen och utgår med 65procent av lönen upp till 20 basbelopp och 32,5 procent därutöver. För dessa befattningshavare gäller en upp-sägningstid om två år från företagets sida, dock med arbetsplikt under uppsägningstiden. Inga avgångsvederlagutgår, oavsett från vilken sida uppsägning sker.

N O T 3 N E T T O O M S Ä T T N I N G E N S F Ö R D E L N I N G

Per rörelsegren, koncernen Nettoomsättning RörelseresultatMSEK 1998 1997 1998 1997Kraft & Energi 1.746 1.723 600 624Skog & Trä 1.235 1.249 46 156Interna leveranser koncern –12 –12Summa 2.969 2.960 646 780

Per geografisk marknad, koncernen NettoomsättningMSEK 1998 1997Sverige 2.100 2.067Holland 198 193England 188 171Tyskland 108 118Spanien 91 89Frankrike 77 78Övriga EU-länder 91 87Övriga länder 116 157Summa 2.969 2.960

N O T 4 A N D E L A V I N T R E S S E B O L A G S R E S U LT A T

I koncernens resultat ingår andelar i intressebolagens resultat före skatt med 13 (–1) MSEK.Av beloppet avser 11 MSEK resultatandel i Kainuun Sähkö Oyj.

N O T 5 R Ö R E L S E N S K O S T N A D E R

Koncernen har hyresavtal av begränsad omfattning. De avser i allt väsentligt hyra av kontorslokaler samt leasing av personbilar och kontorsinventarier.

29

N O T 6 AV S K R I V N I N G A R A V A N L Ä G G N I N G S T I L L G Å N G A R

Koncernen ModerbolagetMSEK 1998 1997 1998 1997TillgångsslagLeveransrättigheter 7 3 4 –Maskiner och andra tekniska anläggningar 155 131 44 44Inventarier och verktyg 22 30 10 8Industrianläggningar 14 13 9 9Kraftanläggningar 11 11 5 5Regleringsföretag 1 1 1 1Summa avskrivningar 210 189 73 67

Per funktionKostnad för sålda varor 206 186 71 64Försäljningskostnader 1 1 0 1Administrationskostnader 3 2 2 2Summa avskrivningar 210 189 73 67

Per rörelsegrenKraft & Energi 157 138 30 25Skog & Trä 53 51 43 42Summa avskrivningar 210 189 73 67

Avskrivningstiden för övervärden hänförliga till förvärv av anläggningar för distribution av el och värme harförkortats från 40 till 33 år. Resultateffekten uppgår till 9 MSEK. Förändringen innebär att värdet kommer attvara helt avskrivet 33 år efter förvärvstidpunkten.

N O T 7 R E S U LT A T F R Å N Ö V R I G A V Ä R D E P A P P E R O C H

F O R D R I N G A R S O M Ä R A N L Ä G G N I N G S T I L L G Å N G A R

Koncernen ModerbolagetMSEK 1998 1997 1998 1997Utdelningar – 34 8 36Erhållna koncernbidrag – – 235 283Nedskrivningar, lämnade koncernbidrag – – –27 –4Nedskrivningar – – – –5Summa – 34 216 310

I enlighet med uttalande från Redovisningsrådets akutgrupp redovisas 1998 i moderbolaget koncernbidragfrån respektive till dotterbolag under rubriken resultat från övriga värdepapper. Jämförelseåret 1997 har änd-rats på motsvarande sätt.

N O T 8 Ö V R I G A R Ä N T E I N T Ä K T E R O C H L I K N A N D E R E S U LT A T P O S T E R

Koncernen ModerbolagetMSEK 1998 1997 1998 1997Räntor 14 8 14 8Summa ränteintäkter 14 8 14 8

30

31

N O T 9 Ö V R I G A R Ä N T E K O S T N A D E R O C H L I K N A N D E R E S U LT A T P O S T E R

Koncernen ModerbolagetMSEK 1998 1997 1998 1997Räntor, koncerninterna – – –2 –55Räntor –137 –155 –136 –154Valutakursdifferenser –3 –4 –3 –4Nedskrivningar – –3 –3 –Summa räntekostnader –140 –162 –144 –213

Terminskontrakt avseende köp (+) och försäljning (–) av utländsk valuta per 1998-12-31

ModerbolagetMSEK 1998 1997BokslutsdispositionerAvskrivningar över plan 21 20Förändring av skatteutjämningsreserv 49 49Avsättning till periodiseringsfond –106 –135Summa bokslutsdispositioner –36 –66

ModerbolagetMSEK 1998 1997Obeskattade reserverSkatteutjämningsreserv 99 148Periodiseringsfond 677 571Ackumulerade överavskrivningar 575 597Summa obeskattade reserver 1.351 1.316

Av beloppen avser 102 MSEK terminer med längre löptid än ett år. Skillnaden mellan avistakursen vid terminsteck-nandet och den per 31 december 1998 utgör orealiserad vinst om 16 MSEK.

N O T 1 1 S K A T T P Å Å R E T S R E S U LT A T

KoncernenMSEK 1998 1997Redovisad skatt i koncernenBetald skatt –117 –167Andel av skattekostnaden i intressebolag –4 –1Latent skatt –10 –28Redovisad skatt i koncernen –131 –196

Latenta skatteskulder i koncernenLatent skatt på obeskattade reserver m m 818 798Latent skatt på övervärden 448 391Övrigt –13 –10Summa latenta skatteskulder 1.253 1.179

Årets förändring av obeskattade reserver i koncern-bolagen fördelas mellan latent skatt och årets vinstutifrån en skattesats på 28 (28) procent.

I redovisad latent skatt i koncernen ingår ej beräk-nad skatt på skillnaden mellan bokförda och skatte-mässiga värden på anläggningstillgångar som ej ärföremål för avskrivning. Denna beräknade latentaskatt uppgår till 178 (180) MSEK.

Uppskrivning har gjorts dels 1995 och dels tidigareav värdet på skogsmark och fallrätter varigenom detskattemässiga anskaffningsvärdet på dessa tillgångaravviker från det bokförda med 1.071 (1.071) MSEK.Latent skatt härpå uppgår till 300 (300) MSEK.

N O T 1 0 B O K S L U T S D I S P O S I T I O N E R O C H O B E S K AT T A D E R E S E R V E R I M O D E R B O L A G E T

KoncernenValuta (motvärde MSEK) 1998 1997

NOK 343 405GBP –31 –43FRF –18 –38DKK –3 –4DEM 27 –1

KoncernenValuta 1998 1997ATS 28 –FIM 18 –JPY –1 –

Immateriella och materiella anläggningstillgångar Summa byggnader,

Maskiner och andra Inventarier och Industri- Kraftverks- mark samt mark- Pågående Leverans-tekniska anläggningar verktyg anläggningar anläggningar Fallrättigheter Skogsmark Regleringsföretag anläggningar anläggningar rättigheter

MSEK 1998 1997 1998 1997 1998 1997 1998 1997 1998 1997 1998 1997 1998 1997 1998 1997 1998 1997 1998 1997

KoncernenIngående anskaffningsvärde 4.712 4.224 276 223 380 367 1.042 1.036 520 519 393 392 64 64 2.399 2.378 36 64 672 –Inköp 184 131 16 33 6 11 12 6 0 1 1 1 1 – 20 19 104 35 0 660Försäljningar och utrangeringar – –13 –10 –4 – –14 – – – – – – – – 0 –14 –3 – – –Omklassificeringar 26 43 –23 18 1 3 –3 – – – – – – – –2 3 –3 –64 – –Förvärvat 416 327 – 6 38 13 – – – – – – – – 38 13 0 1 0 12Utgående ack. anskaffningsvärden 5.338 4.712 259 276 425 380 1.051 1.042 520 520 394 393 65 64 2.455 2.399 134 36 672 672Ingående avskrivningar –1.333 –1.188 –192 –159 –142 –132 –278 –267 – – – – –30 –30 –450 –429 – – –3 –Försäljningar och utrangeringar – 13 10 3 – 3 – – – – – – – – 0 3 – – – –Omklassificeringar –7 –1 4 –1 –1 1 3 – – – – – 0 1 2 2 – – – –Årets avskrivningar –155 –132 –22 –30 –14 –12 –11 –11 – – – – –1 –1 –26 –24 – – –7 –3Förvärvat 0 –25 0 –5 –22 –2 – – – – – – – – –22 –2 – – – –Utgående ack. avskrivningar –1.495 –1.333 –200 –192 –179 –142 –286 –278 0 0 0 0 –31 –30 –496 –450 0 0 –10 –3Ingående uppskrivningar – – – – – – – – 381 381 690 690 – – 1.071 1.071 – – – –Utgående ack. uppskrivningar netto – – – – – – – – 381 381 690 690 – – 1.071 1.071 – – – –Utgående planenligt restvärde 3.843 3.379 59 84 246 238 765 764 901 901 1.084 1.083 34 34 3.030 3.020 134 36 662 669

ModerbolagetIngående anskaffningsvärde 920 862 113 108 207 202 528 522 11 11 157 157 65 64 968 956 14 21 660 –Inköp 33 49 11 8 3 9 0 6 – – 1 – 1 1 5 16 107 15 – 660Försäljningar och utrangeringar – –12 –6 –3 – –4 – – – – – – – – 0 –4 – – – –Omklassificeringar –3 21 8 – 2 – –1 – – – – – –1 – – 0 –2 –22 – –

Utgående ack. anskaffningsvärden 950 920 126 113 212 207 527 528 11 11 158 157 65 65 973 968 119 14 660 660Ingående avskrivningar –368 –334 –85 –78 –100 –91 –176 –171 – – – – –30 –30 –306 –292 – – 0 –Försäljningar och utrangeringar – 10 6 – – – – – – – – – – – – – – – – –Omklassificeringar – – –6 1 1 – –1 – – – – – – 1 0 1 – – – –Årets avskrivningar –44 –44 –10 –8 –9 –9 –5 –5 – – – – –1 –1 –15 –15 – – –4 –

Utgående ack. avskrivningar –412 –368 –95 –85 –108 –100 –182 –176 0 0 0 0 –31 –30 –321 –306 0 0 –4 0Ingående uppskrivningar – – – – – – – – 381 381 690 690 – – 1.071 1.071 – – – –Utgående ack. uppskrivningar netto – – – – – – – – 381 381 690 690 – – 1.071 1.071 – – – –Utgående planenligt restvärde 538 552 31 28 104 107 345 352 392 392 848 847 34 35 1.723 1.733 119 14 656 660 3332

N O T 1 2 A N L Ä G G N I N G S T I L L G Å N G A R

TaxeringsvärdenKoncernen Moderbolaget

MSEK 1998 1997 1998 1997Elproduktionsenheter 3.460 3.858 2.603 3.007Lantbruksenheter (skogsmark) 1.182 1.639 806 1.088Industrienheter m m 215 208 160 160Summa 4.857 5.705 3.569 4.255

Taxering har skett av koncernens lantbruksenhetervilket medfört att värdet minskat med 457 MSEK ikoncernen och 282 MSEK i moderbolaget.

Härutöver har taxeringsvärdet för flertalet elpro-duktionsenheter omprövats varvid värdet kommit attsänkas med 414 MSEK i koncernen och 404 MSEK imoderbolaget.

Av leveransrättigheter om 662 MSEK avser 656MSEK värdet av ett i december 1997 tecknat leve-ransavtal med IVO om att i 60 år erhålla kraft mot-

svarande 44,4 MW av det finska vattenkraftbolagetKemijoki Oyj:s kapacitet. Anskaffningsvärdet på 660MSEK beräknades som nuvärdet av marknadsvärdetav den kraft som enligt avtalet årligen erhålls. Under1998 har avskrivits 4 MSEK.

Resterande del om 6 MSEK, avser den rätt attleverera el till kunder i Kramfors kommun som till-kommer dotterbolaget Graninge Kramfors Energienligt meddelad leveranskoncession. Avskrivning pådenna leveransrätt har gjorts med 3 MSEK under 1998.

N O T 1 3 A N D E L A R I K O N C E R N F Ö R E T A G

Röst-/kapital- Bokfört värdeAntal andel, % MSEK

Moderbolaget innehar aktier i följande dotterbolag:Gidekraft AB 9.010 90,1 1Graninge AB 100 100,0 0Graninge Energinät AB 129.999 100,0 469– Hammerdals Elektriska Kraft AB 1.014 29,0Graninge Energimarknad AB 500 100,0 0Graninge Järfälla Energiservice AB 100 100,0 428– Graninge Järfälla Elnät AB 10.500 100,0– Graninge Järfälla Energi AB 10.000 100,0– Graninge Järfälla Värme AB 1.000 100,0Graninge MälarKraft AB 161.846 100,0 185– Graninge MälarKraft Värme AB 500 100,0Graninge Nät AB 100 100,0 0Graninge Roslags Energi AB 757.371 100,0 356– Graninge Roslags Energi Värme AB 100.000 100,0Graninge Roslags Energiservice AB 1.000 100,0 0Graninge Kramfors Energi AB 100 100,0 12Graninge Enköping Elnät AB 6.000 100,0 225– Graninge Enköping Energi AB 4.000 100,0Graninge Regionnät AB 300 100,0 5Graninge Skog & Trä AB 1.000 100,0 6Graninge Timber Group Ltd 1 100,0 19Graninge Timber Holzvertrieb GmbH 1 100,0 0Graninge Timber Sales B.V. 100 100,0 0Gruvkraft AB 435.180 100,0 224– Medle Kraft AB 400 100,0Hammerdals Elektriska Kraft AB 1.576 45,0 0Hornö Invest AB 1.000 100,0 0Lögdekraft AB 4.000 100,0 1Nordmalings Energiverk AB 4 100,0 0Roslagens Miljötekniska Centrum AB 2.000 100,0 0Rundviksverken AB 1.764.000 100,0 125Sidmel AB 36 100,0 0Sollefteå Energi AB 5.000 100,0 200– Graninge Sollefteå Energi Nät AB 5.000 100,0Strömsunds Värmebolag AB 1.000 100,0 1Vilhelmina-Sågen AB 55.000 100,0 26Vålön AB 10.000 100,0 1Åbordsön AB 960 100,0 0Summa dotterbolag 2.284

Under året förvärvades samtliga aktier i Sollefteå Energi AB samt Hornö Invest AB.

34

Uppgifter om dotterföretagens organisationsnummer och säte

Org. nummer Säte

Gidekraft AB 556016-0953 Örnsköldsviks kommunGraninge AB 556537-0912 Kramfors kommunGraninge Energinät AB 556017-6306 Sollefteå kommun– Hammerdals Elektriska Kraft AB 556018-8988 Strömsunds kommunGraninge Energimarknad AB 556143-2732 Kramfors kommunGraninge Järfälla Energiservice AB 556528-3461 Järfälla kommun– Graninge Järfälla Elnät AB 556055-4452 Järfälla kommun– Graninge Järfälla Energi AB 556528-3438 Järfälla kommun– Graninge Järfälla Värme AB 556528-3420 Järfälla kommunGraninge MälarKraft AB 556416-1130 Upplands-Bro kommun– Graninge MälarKraft Värme AB 556395-1127 Håbo kommunGraninge Nät AB 556536-0608 Kramfors kommunGraninge Roslags Energi AB 556202-3001 Kramfors kommun– Graninge Roslags Energi Värme AB 556366-0546 Kramfors kommunGraninge Roslags Energiservice AB 556209-8599 Österåkers kommunGraninge Kramfors Energi AB 556506-7960 Kramfors kommunGraninge Enköping Elnät AB 556402-5517 Enköpings kommun– Graninge Enköping Energi AB 556527-2142 Enköpings kommunGraninge Regionnät AB 556155-9302 Kramfors kommunGraninge Skog & Trä AB 556188-9246 Kramfors kommunGraninge Timber Group Ltd StorbritannienGraninge Timber Holzvertrieb GmbH TysklandGraninge Timber Sales B.V. NederländernaGruvkraft AB 556224-1520 Skellefteå kommun– Medle Kraft AB 556223-4079 Skellefteå kommunHammerdals Elektriska Kraft AB 556018-8988 Strömsunds kommunLögdekraft AB 556251-2193 Umeå kommunHornö Invest AB 556528-4360 Kramfors kommunNordmalings Energiverk AB 556238-3215 Nordmalings kommunRoslagens Miljötekniska Centrum AB 556366-0538 Österåkers kommunRundviksverken AB 556020-3118 Nordmalings kommunSidmel AB 556446-2488 Stockholms kommunSollefteå Energi AB 556527-0096 Sollefteå kommun– Graninge Sollefteå Energi Nät AB 556014-9139 Sollefteå kommunStrömsunds Värmebolag AB 556215-5100 Strömsunds kommunVilhelmina-Sågen AB 556091-4979 Vilhelmina kommunVålön AB 556002-0884 Kramfors kommunÅbordsön AB 556002-0504 Kramfors kommun

Förändringar av aktier i dotterbolagModerbolaget

MSEK 1998 1997Ingående värde 2.084 1.828Förvärv 200 237Nyemission – 19Summa 2.284 2.084 35

FORTSÄTTNING NOT 13

N O T 1 4 A N D E L A R I I N T R E S S E B O L A G

Röst- Bokfört värde Bokfört värdeMSEK Antal andel Koncern ModerbolagKainuun Sähkö Oyj 204.400 25,7 116 107Les Bois de la Baltique S.A. 50.000 33,0 34 29Sågra Träbränsle AB 5.000 50,0 2 2Värma Europa AB 947 24,0 1 1Ådalens Stuveri AB 865 38,4 1 –Summa andelar i intressebolag 154 139

En nyemission har under året gjorts i Les Bois de la Baltique S.A. på 9 MSEK. Ägarandelen i bolaget har ökatfrån 25 procent till 33 procent. Till Sågra Träbränsle AB har aktieägartillskott lämnats på 1 MSEK. Underåret förvärvades aktier i Värma Europa AB.

Uppgifter om intressebolagens organisationsnummer och säteOrg. nr. Säte

Kainuun Sähkö Oyj 18957666 FinlandLes Bois de la Baltique S.A. FrankrikeSågra Träbränsle AB 556441-4182 Härnösands kommunVärma Europa AB 556529-5945 Härnösands kommunÅdalens Stuveri AB 556143-9125 Kramfors kommun

Förändringar av andelar i intressebolagKoncernen Moderbolaget

MSEK 1998 1997 1998 1997Ingående värde 130 1.240 128 1.214Förvärv 1 107 1 107Omklassificeringar i koncern – –1.213 – –1.188Andel av resultat 13 –1 – –Andel av skatt –4 –1 – –Utdelningar –8 –2 – –Omräkningsdifferens 12 – – –Nyemission 9 – 9 –Aktieägartillskott 1 – 1 –Nedskrivningar – – – –5Summa 154 130 139 128

N O T 1 5 A K T I E R I A N D R A B O L A G

Röst- Bokfört värdeMSEK Antal andel Koncern/moderbolagBio Energi i Norrland AB 1.500 15,0 0Bråvalla Kraft AB 149 14,9 65Ekerö Energi AB 530 0,7 3Höga Kusten Energi HB 50,0 0AB Kramfors Energiverk 913 9,0 7Naturgasinvest AB 834 8,8 0Norsk Energiverk Forsikring A/S 1 0,0 0OM Gruppen 188 0,0 0Succél AB 125 15,0 0TPS Termiska Processer AB 2.333 8,4 0Oy Alholmens Kraft AB 2.020 20,2 0Summa aktier i andra bolag 75

Under året har aktier förvärvats i Ekerö Energi AB.Aktierna i Sognekraft A/S samt samtliga aktier i Gullspång Intressenter AB har sålts.

36

Förändr ngar av akt er och andelarKoncernen Moderbolaget

MSEK 1998 1997 1998 1997Ingående värde 184 28 184 28Omklassificeringar – 1.213 – 1.188Förvärv 1 383 1 383Avyttringar –110 –1.440 –110 –1.415Summa 75 184 75 184

N O T 1 6 V A R U L A G E R M M

Koncernen ModerbolagetMSEK 1998 1997 1998 1997Råvaror och förnödenheter 77 69 66 60Varor under tillverkning 28 33 28 34Färdiga varor och handelsvaror 139 149 108 115Summa 244 251 202 209

N O T 1 7 F Ö R U T B E T A L D A K O S T N A D E R O C H U P P L U P N A I N T Ä K T E R

Koncernen ModerbolagetMSEK 1998 1997 1998 1997Förutbetald kostnad krafthandel 15 5 15 5Upplupna ränteintäkter – 1 61 1Förutbetalda försäkringspremier 4 – 4 –Upplupna nätintäkter 7 2 – –Upplupna kraftintäkter 58 17 3 17Övriga poster 25 22 10 7Summa 109 47 93 30

Finansiella kontrakt avseende köp (+) och försäljning (–) av kraft inom ramen för tradingverksamheten per 1998-12-31, koncernen.Förfall år Motvärde i SEK

1999 –92000 222001 5

N O T 1 8 F Ö R Ä N D R I N G A V E G E T K A P I T A L

Koncernen ModerbolagetMSEK 1998 1997 1998 1997Bundet eget kapitalEnligt balansräkning föregående år 3.167 3.133 1.546 1.495Förändringar under åretAvsättning till reservfond 43 21 43 21Konvertering av aktier – 30 – 30Omräkningsdifferens utländska bolag 3 – – –Ökning av utdelningsbar andel av eget kapital –3 –17 – –Utgående balans enligt balansräkning 3.210 3.167 1.589 1.546

37

Koncernen ModerbolagetMSEK 1998 1997 1998 1997Fritt eget kapitalEnligt balansräkning föregående år 1.034 771 1.286 1.080Förändringar under åretUtdelning till aktieägarna –219 –198 –219 –198Avsättning till reservfond –43 –21 –43 –21Omräkningsdifferens – 1 – –Ökning av utdelningsbar andel av eget kapital 3 17 – –Årets vinst 389 464 326 425Utgående balans enligt balansräkning 1.164 1.034 1.350 1.286

N O T 1 9 Ö V R I G A A V S Ä T T N I N G A R

Koncernen ModerbolagetMSEK 1998 1997 1998 1997Omstruktureringsreserver 18 4 – –Övriga avsättningar 16 26 – –Summa avsättningar 34 30 – –

I förvärvsbalansen för Graninge Enköping Elnät AB reserverades under 1997 10 MSEK avseende kostnaderför övertalig personal m m som beräknades uppstå då verksamheten införlivades i koncernen. Av beloppetkvarstod vi årsskiftet 1997/98 4 MSEK som 1998 helt utnyttjats för avtalspensioneringar. Motsvarande reser-vering har gjorts under 1998 vid förvärvet av Sollefteå Energi AB med 18 MSEK.

N O T 2 0 L Å N G F R I S T I G A S K U L D E R

Av långfristiga lån förfaller 117 (103) MSEK senare än fem år efter balansdagen.

N O T 2 1 U P P L U P N A K O S T N A D E R O C H F Ö R U T B E T A L D A I N T Ä K T E R

Koncernen ModerbolagetMSEK 1998 1997 1998 1997Upplupna räntor 67 52 136 52Upplupna semesterlöner 50 41 36 33Upplupna sociala avgifter 12 12 9 8Reservering för framtida skogsvård 24 26 24 26Övriga poster 82 100 16 32Summa 235 231 221 151

N O T 2 2 I N K Ö P O C H F Ö R S Ä L J N I N G M E L L A N K O N C E R N F Ö R E T A G

Moderbolaget% 1998 1997Försäljning 39 31Inköp – –

38

FORTSÄTTNING NOT 18

39

Internationella redovisningsprinciper

Graningekoncernens bokslut har upprättats i enlig-het med god redovisningssed i Sverige. Denna avvi-ker på ett antal punkter jämfört med InternationalAccounting Standards (IAS).

En beräkning av årets resultat och ställning enligtIAS har gjorts. De krav på upplysningar (disclosures)som IAS ställer har däremot inte beaktats i dennasammanställning.

L A T E N T S K A T T

Latent skatt redovisas ej på alla skillnader i skatte-mässiga värden och redovisade värden. Dessa skillna-der är i huvudsak hänförliga till skogsmark och fall-rättigheter. Enligt IAS skall latent skatt redovisas på s k timing differences, dvs skillnader mellan skatte-mässiga och redovisade intäkter. Upplysning skalllämnas om vilken metod som tillämpats vid redovis-ningen av latent skatt.

U P P S K R I V N I N G A V

A N L Ä G G N I N G S T I L L G Å N G A R

Uppskrivning har gjorts av värdet på skogsmark ochfallrättigheter. Enligt god redovisningssed i Sverigekan, under vissa förutsättningar, uppskrivning ske avanläggningstillgångar. Sådan uppskrivning har skettav skogsmark och fallrättigheter. Någon latent skattpå uppskrivningen har ej redovisats. Enligt IAS tillåtsej någon uppskrivning av tillgångar såvida inte upp-skrivningen görs till verkligt värde och företas regel-bundet.

En tillämpning av IAS skulle innebära nedanangivna korrigeringar av Graningekoncernensredovisade nettovinst och eget kapital.

MSEK 1998 1997

Årets nettovinst enligt koncernens resultaträkning 389 464Korrigering för:Latent skatt 2 –Beräknad nettovinst enligt IAS 391 464

1998 1997MSEK 12-31 12-31

Eget kapital enligt koncernens balansräkning 4.374 4.201Korrigering för:Latent skatt –178 –180Uppskrivningar –1.071 –1.071Beräknat eget kapital enligt IAS 3.125 2.950

Förslag till vinstdisposition

40

Bollstabruk den 18 februari 1999

Bo Rydin

Jack Cizain Pierre Daurès Anders Nordin

Christina Strandman Ullrich Carl Johan Åberg

Rodney Gibson Bengt Åberg Bo KällstrandVerkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 5 mars 1999

Göran Tidström Jörgen Lindqvist Torbjörn HansonAuktoriserad revisor Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Av länsstyrelsen i Västernorrlandslän förordnad revisor enl.

ABL 10 kap 1§

Enligt koncernbalansräkningen uppgick koncernensdisponibla vinstmedel per den 31 december 1998 till1.164 (1.034) MSEK, varav 389 (464) MSEK utgjor-de årets vinst.

Moderbolagets disponibla vinstmedel uppgick till1.350 (1.286) MSEK varav 326 (425) MSEK utgjor-de årets vinst. Styrelsen och verkställande direktörenföreslår, att till bolagsstämmans förfogande ståendemedel, utgörande

MSEK

från föregående år kvarstående medel 1.024samt årets vinst i moderbolaget 326sammanlagt 1.350

disponeras såatt till reservfonden avsätts 6att till aktieägarna utdelas 3:30 SEK per aktie 219samt att i ny räkning överföres 1.125vilka dispositioner summeras till 1.350

Revisionsberättelse

41

Till bolagsstämman i Graningeverkens AB (publ), org nr 556000-8251

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkstäl-lande direktörens förvaltning i Graningeverkens AB (publ) för år 1998. Det är styrelsen och verkställan-de direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttalaoss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed. Det innebär att vi planerat och genomförtrevisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte inne-håller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan infor-mation i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrel-sens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma den samlade informationen i års-redovisningen och koncernredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden ibolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättnings-skyldig mot bolaget eller på annat sätt har handlat i strid mot aktiebolagslagen, årsredovisningslageneller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och geren rättvisande bild av koncernens resultat och ställning, varför vi tillstyrker

att resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen fastställs och

att vinsten i moderbolaget disponeras enligt förslaget i förvaltningsberättelsen.

Styrelseledamöterna och verkställande direktören har inte vidtagit någon åtgärd eller gjort sig skyldigatill någon försummelse som enligt vår bedömning kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget var-för vi tillstyrker

att styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 5 mars 1999

Torbjörn HansonAuktoriserad revisor

Av länsstyrelsen i Västernorrlandslän förordnad revisor enl.

ABL 10 kap 1§

Göran TidströmAuktoriserad revisor

Jörgen LindqvistAuktoriserad revisor

42

N E T T O O M S Ä T T N I N G

O C H R Ö R E L S E R E S U L T A T

Omsättningen för Kraft & Energisektornefter avdrag för elskatt uppgick till 1.746MSEK, en ökning med en procent.

Som rörelseresultat redovisas 600 MSEK,en ökning med 90 MSEK eller 18 procentexklusive jämförelsestörande poster. Resul-tatförbättringen är en följd av högre pro-duktion i vattenkraftverken, större försälj-ningsvolymer samt lägre kostnader. Avrörelseresultatet svarade det under 1997förvärvade intressebolaget Kainuun SähköOyj för 11 (3) MSEK.

Redovisat rörelseresultat innebär att det iverksamheten sysselsatta kapitalet förränta-des med 10 (10) procent.

M A R K N A D O C H

K O N K U R R E N T E R

Den nordiska elmarknaden omsätter årli-gen närmare 150 miljarder SEK. Samman-taget förbrukas cirka 370 TWh, varavSverige svarar för 140 TWh och Finlandför 75 TWh. Medan den svenska förbruk-ningen ökat endast måttligt är efterfråge-tillväxten mycket stark i Finland med enökning på 4 procent under 1998. Progno-serna för de närmaste åren tyder på enfortsatt stark efterfrågetillväxt i Finland.

I Sverige täcks under ett normalår lan-dets hela behov av kraft genom egen pro-duktion, varvid tiotalet företag svarar för97 procent av den installerade effekten.Finland – och i någon mån Norge – måsteunder ett normalår importera kraft. FörFinlands del är det bland annat fråga omimport från Ryssland av såväl el som gasför elproduktion. Danmark, vars koleldadekraftverk har en kapacitet som vida över-stiger det egna behovet, har under senareår exporterat betydande volymer till deövriga nordiska länderna.

Kraftproducenterna, som länge i allt väsentligt sålt kraften till större industrieroch återdistributörer, har på senare tid ökat

Kraft & Energi• Graninge är bland de tio à tolv största kraftproducenterna i Norden och en betydande leverantör av el till slutkunder

i Finland och Sverige. I Kraft & Energisektorn ingår även en omfattande värmerörelse. Sektorn svarar idag för 65 pro-cent av koncernens intäkter och 85 procent av koncernens rörelseresultat sett över en konjunkturcykel.

• Installerad effekt uppgår till 675 MW, varav merparten eller 620 MW avser ren, miljövänlig vattenkraft. Vattenkraft-verkens kapacitet motsvarar en produktion av 3 TWh/år vid normala tillrinningar till vattenmagasinen.

• Vattenkraftverken är belägna i Ångermanälven med biflöden, Skellefteälven, Gideälven samt Nätraälven. Såväl Ångermanälven som Skellefteälven tillhör de stora vattenkraftälvarna i landet med goda möjligheter till reglering.Koncernen har även tillgång till vattenkraft i Finland, inte minst efter förvärvet av Ahlström Energia Oy i början av1999.

• Elenergi överförs och distribueras till 210.000 kunder i Stockholmsområdet, mellersta Norrland samt – genom intressebolaget Kainuun Sähkö Oyj – Kajanaland i östra Finland. Det svenska elnätet består av 16.700 km led-ningar från spänningsnivån 130 kV ned till 400 V med tillhörande transformatorer och fördelningsstationer.

• Värmerörelsen omfattar produktion och distribution av fjärrvärme till alla kategorier av fastigheter och lokaler i elva av landets kommuner. Installerad effekt uppgår till över 400 MW inklusive reservanläggningar.

MSEK 1998 1997

Nettoomsättning, exkl elskatt 1.746 1.723

Rörelseresultat 600 624

Investeringar i anläggningar,exkl företagsförvärv 201 169

Anställda, medeltal 375 378

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 10 10

43

antalet kunder inom egna nät genom för-värv av distributörer. Koncentrationen ibranschen har härtill ökat, senast genomIVOs köp av Gullspång Kraft och bildan-det av Birka Energi, där även StockholmEnergi ingår.

I såväl Finland, Norge som Sverige ärelmarknaden idag avreglerad. I Finland ochNorge har avregleringen drivits längre än iSverige i så motto att hushållskunder frittkan välja leverantör. I Sverige krävs attkunder som vill byta leverantör har tillgångtill mätare som registrerar förbrukningenper timma. Kostnaden härför, som genomriksdagsbeslut satts till 2.500 SEK inklusivemervärdeskatt, har av många ansetts somett hinder för hushållen att dra nytta avavregleringen. Förslag föreligger därför attslopa kravet på timmätning från och mednovember 1999.

Graninge, som är det kraftbolag somkanske kommit längst när det gäller atttränga in i slutkundsmarknaden, och somidag har större förbrukning inom segmen-tet än vad som produceras i egna kraftverk,konkurrerar i första hand med andra pro-ducenter som Vattenfall, Birka och Sydkraft.I takt med att avregleringen fått allt störregenomslag har emellertid även andra aktö-rer etablerat sig som elsäljare. Några avdem – ofta kommunalt ägda elhandelsbolag– har uppträtt mycket aggressivt och tagitkunder. Uthålligheten kan dock ifrågasät-tas, särskilt sedan mätartvånget avskaffatsoch konkurrenstrycket hårdnat.

Marknaden för fjärrvärme är att betraktasom lokala monopol. Vid prissättning måstedock hänsyn tas till att kunderna kan väljaegna lösningar. I och med att oljepriset fal-lit kraftigt har detta blivit en realitet framför-allt i de fall näten är förhållandevis nya ochkunderna behållit sina egna anläggningar.

El förbättrar livskvalitén.Graninge producerar el medlåg miljöbelastning ochhjälper kunderna att fåbästa nytta av energin.

0

5

10

15

9897969594

Avkastning påsysselsatt kapital

Årstal

Rullande 5 år

Procent

0

5

10

15Procent

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

9897969594

Nettoomsättning och rörelseresultat

Omsättning (vänster skala)

Rörelseresultat

1.000 MSEK

0

150

300

450

600MSEK

0

200

400

600

800

9897969594

Investeringar och rörelseöverskottMSEK

0

200

400

600

800MSEK

Rörelseöverskott

Investeringar i anläggningar

44

Hög leveranssäkerhetkräver kompetens,resurser och erfarenhet.

F Ö R S Ä L J N I N G O C H

P R O D U K T I O N A V E L

Kraftomsättningen fortsatte att öka under1998 och uppgick till 4,7 TWh, vilket är5 procent mer än året dessförinnan.

Av omsättningen svarade kontraktskun-der samt kunder med tillsvidareavtal för 4,3 TWh, en ökning med 12 procent. Leve-ranserna till små och medelstora slutförbru-kare, Graninges primära målgrupp, ökademed 21 procent. Ökningen är en följd avfortsatta framgångar på den avreglerade el-marknaden, där Graninge tagit marknads-andelar.

Leveranserna av el till kunder i egna nätökade svagt jämfört med 1997. För ökning-en svarar Graninge Enköping Energi, somförvärvades i mitten av 1997 och som förstunder 1998 ingick med 12 månader. För-värvet kompenserade minskade leveransertill följd av att kunder valt andra leverantö-rer. Graninges marknadsandel av leveran-serna till kunder i egna nät sjönk underåret med 4 procentenheter till 91 procent.

Under året påbörjades leveranser av eltill kunder i Finland. Sammantaget levere-rades 65 (–) GWh.

I kraftomsättningen ingår inte intressebola-get Kainuun Sähkö, vars leveranser ökademed 18 procent till 950 GWh. Efter avreg-leringen har konkurrenstrycket i Finlandökat påtagligt och inte mindre än 26 elhan-delsföretag sålde under året el till kunderinom Kainuun Sähkös nätområde. Bolagetsandel av leveranserna inom det egna nätetminskade trots detta endast med 2 procent-enheter till 94 procent. Kainuun Sähkö,som bland annat säljer el under varumärket”EKO-SÄHKÖ” eller ”EKO-EL”, harsamtidigt tagit kunder inom inte mindre än67 nätområden.

Terminspriserna på elkraft – som kommitatt bli vägledande för i stort sett all försälj-ning – sjönk under året jämfört med 1997,bland annat som följd av de höga till-rinningarna till vattenmagasinen i Sverige.På terminsmarknaden noterades s k grund-kontrakt – där leverans sker jämnt fördeladöver årets 8.760 timmar – till 150 NOK/MWh i slutet av december, ned från 180NOK/MWh jämfört med samma tidpunktett år tidigare. Terminspriset vid årsskiftetmotsvarar för en mindre industrikund 180till 200 SEK/MWh, en sänkning med 15till 20 procent jämfört med prisnivån föreavregleringen.

1/197

0

50

100

150

200

250

0

50

100

150

200

250

Spot- och terminspriserPrisutveckling under 97/98NOK/MWh

SpotTermin 1999Termin 2000

30/1298

1/198

NOK/MWh

45

Som nettoomsättning efter avdrag förelskatt redovisas 910 (930) MSEK. I om-sättningen ingår fakturerad börskraft menej fakturerade nättjänster.

I de svenska vattenkraftverken produce-rades under året 2.943 GWh, 450 GWhmer än ett normalår.

En förhållandevis kraftig vårflod följdesav en regnrik sommar och höst. Nivån ivattenmagasinen var vid slutet av året hög-re än normalt.

Skatten på vattenkraft producerad i äldrevattenkraftverk omvandlades 1996 till enfastighetsskatt beräknad på det taxerademarkvärdet. Genom att skatten samtidigthöjdes ökade skattekostnaden för Graningefrån storleksordningen 30 MSEK 1995 tilldrygt 80 MSEK 1997. Skatten har däreftersänkts, vilket inneburit att skattekostnadenför 1998 stannade vid 30 MSEK. För 1999utgår endast normal fastighetsskatt med 0,5 procent på kraftverkens taxeringsvärde,vilket för Graninge innebär en total skatte-kostnad på knappt 20 MSEK.

N Ä T V E R K S A M H E T E N

Överföringen av el på koncernens svenskadistributionsnät uppgick till 2.724 (2.553)GWh, varav 145 (132) GWh avsåg elpanne-kraft. Kunder som köper el från annanleverantör än Graninge svarade för 260(132) GWh av den överförda volymen.

Nätverksamheten omsatte totalt 596(554) MSEK. Av intäkterna avsåg 13 (10)MSEK anslutningsavgifter. Inom Stock-holmsområdet har anslutningen av nyakunder ökat markant.

Ett 20-tal kunder – varav tio i en gemen-sam inlaga – vände sig under 1996 till denmyndighet som övervakar nätverksamhetenmed synpunkter på tariffsättningen. Någotavgörande har ännu inte kommit ochmycket talar idag för att samtliga ärendenkommer att skrivas av i brist på enhetligatillämpningsbestämmelser.

V Ä R M E

Graninges värmerörelse har de senasteåren mer än fördubblats, främst till följd avförvärvet av Järfälla Energi med en årligförsäljning av omkring 450 GWh, menäven genom etablering av mindre lokalanät samt nyanslutningar till befintliga nät.

Sammantaget uppgick leveranserna avfjärrvärme och s k färdig värme – därGraninge svarar för såväl drift som finansie-ring av anläggningen – till 649 GWh, enökning med 5 procent. Ökningen åstadkomsfrämst genom etablering av nya lokala nätsamt nyanslutningar till befintliga nät. Såtill exempel togs under året ett mindre fjärr-värmenät baserat på lokala trädbränslen idrift i Hoting.

Sollefteå Energi, som tillkom i slutet av1998, har en fjärrvärmerörelse som omsät-ter 75 GWh.

Verksamheten omsatte totalt 240 (239)MSEK, varav 2 (2) MSEK avsåg anslut-ningsavgifter.

Beslut fattades under 1997 att ersätta enstörre oljeeldad central i Åkersberga meden helt ny pelletseldad anläggning. Genomatt planfrågan överklagats till regeringenhar anläggningen ytterligare försenats.

v 52v 1 v 260

50

100

150

200

250

Graninges tillrinningar tillvattenmagasinen 1998GWh/vecka

1998

Normalår

0

50

100

150

200

250GWh/vecka

v 52v 1 v 260

25

50

75

100

Graningesmagasinsfyllnad 1998Procent

1998

Normalår

0

25

50

75

100Procent

KraftbalansFöränd-

GWh 1998 1997 ring, %AnskaffningVattenkraft 3.161 2.453 29Värmekraft 0 0 0Inköp enligt fasta kontrakt 271 716 –62Inköp börskraft 1.257 1.283 –2Summa anskaffning 4.689 4.452 5

AvsättningFörsäljning fasta kontrakt

samt tillsvidareavtal 4.348 3.884 12Försäljning börskraft 341 568 –40Summa avsättning 4.689 4.452 5

46

O M S Ä T T N I N G O C H

R Ö R E L S E R E S U L T A T

Skog & Träsektorn omsatte under året1.235 (1.249) MSEK.

Som rörelseresultat redovisas 46 (156)MSEK, en minskning med 96 MSEK exklu-sive jämförelsestörande poster. Resultat-tappet är helt hänförligt till sågverksrörelsen.

Redovisat rörelseresultat innebär att det iverksamheten sysselsatta kapitalet förränta-des med 3 (10) procent.

M A R K N A D O C H

K O N K U R R E N T E R

Marknaden för sågade barrträvaror i Europauppgår till cirka 70 miljoner m3 per år. Tillde större förbrukarna hör Tyskland, Hol-land, Frankrike, England och Spanien.

Tyskland och Frankrike har en egen om-fattande sågverksindustri, medan Hollandoch England importerar större delen av be-hovet. Även Tyskland och Frankrike im-

porterar betydande volymer, främst trä-varor av högre kvalitet till möbler ochsnickerier. Sammantaget har importen desenaste åren legat kring 25 miljoner m3,varav något mer än hälften kan sägas varaav snickerikvalitet.

Trävaror tillverkade av tätvuxet norr-ländskt virke, i Graninges fall sker slutav-verkning först efter 120 à 140 år, lämparsig särskilt väl för möbler och snickerier.Graninge konkurrerar därmed inte direktmed sydsvenska sågverk, vilka i likhet medden kontinentala sågverksindustrin främsttillverkar konstruktionsvirke för byggnads-industrin. Graninges främsta konkurrenterär i stället sågverk i norra Sverige, Finlandoch Kanada.

B R A N S C H S T R U K T U R E N

I F O K U S

Sågade trävaror har gradvis förlorat mark-nad till andra material. Efterfrågan i Europahar som följd härav stigit endast svagt, sam-tidigt som utbudet ökat kraftigt genom attindustrin byggts ut såväl på kontinentensom i Norden. Gapet har kunnat överbryg-gas genom att utomeuropeiska marknadertillkommit. Detta gäller inte minst denjapanska marknaden, som kommit att fåstor betydelse för de nordiska gransågverken.

Den japanska marknaden har dock påkort tid halverats som följd av landets väx-

Skog & Trä• Graninge är Sveriges sjätte största skogsägare och en av Europas ledande tillverkare av högkvalitativa trävaror.

• Skogstillgångarna är belägna i mellersta Norrland och omfattar totalt 320.000 ha, varav aktivt skogsbruk bedrivs på245.000 ha. Skogarna är välarronderade och efter norrländska förhållanden rikt bestockade med ett virkesförråd påcirka 25 miljoner skogskubikmeter. Uthålligt kan närmare 0,7 miljoner m3 avverkas per år. Av den avverkade volymenär 60 procent timmer. All avverkning sker maskinellt.

• I verksamheten ingår sågverk belägna i Bollstabruk, Graningebruk, Rundvik och Vilhelmina. Sågverken kan samman-lagt producera 600.000 m3 sågad vara, efter det att nu pågående investeringar slutförts. En allt större del av pro-duktionen hyvlas eller förädlas på annat sätt.

• Skog & Träsektorn svarar idag för 35 procent av koncernens intäkter och 15 procent av koncernens rörelseresultatsett över en konjunkturcykel.

MSEK 1998 1997

Nettoomsättning 1.235 1.249

Rörelseresultat 46 156

Investeringar i anläggningar, exkl företagsförvärv 123 49

Anställda, medeltal 528 551

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 3 10

Europas största trävaruproducenter

0,0 5,01,0 2,0 3,0 4,0miljoner m3

Graninge

Södra Timber

Mellanskog

SCA Timber

Fagerlid

Klenk Holzwerke

AssiDomän

UPM-Kymmene

StoraEnso/Schweighofer

Metsäliito

Moelven m fl

Foresta

Vapo

47

ande ekonomiska bekymmer, vil-ket medfört att branschens struk-turproblem med låg efterfråge-tillväxt och överkapacitet kommiti fokus. Sågverk kommer somföljd härav att slås ut och enbartunder 1998 avvecklades i Sverigesågverk med en sammanlagd års-produktion på 0,4 miljoner m3.

Strukturomvandlingen kom-mer med stor sannolikhet attfortsätta, särskilt som flera stör-re producenter vidtagit kraftfulla åtgärderför att sänka kostnaderna och öka konkur-rensförmågan. Till detta kommer att någraav de större producenterna gått samman.Ett exempel härpå är StoraEnso ochSchweighofer. Det nybildade bolaget kom-mer att omsätta mer än 4 miljoner m3,dubbelt så mycket som de närmaste kon-kurrenterna.

U T B U D O C H E F T E R F R Å G A N

Marknaden för trävaror av gran var fortsattsvag under hela året. Försvagningen inled-des under hösten 1997 efter det att storakvantiteter avsedda för den japanska mark-naden omdirigerats till Europa och sattgranpriserna under press.

Byggandet på kontinenten fortsatte visserli-gen att öka, men importörerna utnyttjadedet förbättrade efterfrågeläget till att i förs-ta hand minska lagren, vilket höll tillbakaimportbehovet.

Den kraftiga prispressen på granvarorunder hösten 1997 fortsatte under förstahalvåret 1998. Granpriserna återhämtadesig något under tredje kvartalet, dock frånen extremt låg nivå. Utbudet av granvarorminskade samtidigt då tillgången till tim-mer sjönk på grund av intensiva sommar-och höstregn med åtföljande avverknings-problem, främst på grandominerade mar-ker. Regnandet påverkade även byggverk-samheten på några av Graninges viktigaste

0,00

0,25

0,50

0,75

1,00

1,25

9897969594

Nettoomsättning och rörelseresultat

Omsättning (vänster skala)

Rörelseresultat

1.000 MSEK

0

50

100

150

200

250MSEK

0

3

6

9

12

15

18

9897969594

Avkastning påsysselsatt kapital

Årstal

Rullande 5 år

Procent

0

3

6

9

12

15

18Procent

0

100

200

300

9897969594

Investeringar och rörelseöverskottMSEK

0

100

200

300MSEK

Rörelseöverskott

Investeringar i anläggningar

Trä är ett vackert mate-rial med överlägsna miljö-egenskaper. Tack vare för-bättrad kvalitetsstyrningoch ökad ändamålsanpass-ning förbättras konkur-renskraften mot andramaterial.

exportmarknader, vilket medförde att efter-frågan sjönk i förhållande till handelsledetsprognoser. Den svaga prisuppgången undertredje kvartalet planade därmed ut.

Furupriserna var under större delen avåret stabila. Till följd av bristen på gran-timmer gick emellertid flera sågverk övertill att såga furu mot slutet av året. Den öka-de produktionen resulterade i ett utbuds-överskott med sänkta priser som följd.

Även för hyvlade träprodukter fortsatteden prisnedgång som inleddes under hös-ten 1997. Priserna stabiliserades dock underandra halvåret 1998, men på en mycket lågnivå.

Under året uppnådda medelpriser komatt ligga 12 procent under motsvarandepriser för 1997.

Sveriges produktion av trävaror under1998 minskade för första gången på flera

år. Totalt producerades 15,2 miljoner m3,0,2 miljoner m3 mindre än 1997. Den finskaproduktionen fortsatte emellertid att ökaoch uppgick till 11,2 miljoner m3, 0,6 mil-joner m3 mer än 1997. Baltstaternas exporttill Europa, som stigit kraftigt de senasteåren, planade ut medan utbudet frånRyssland låg kvar på en förhållandevis lågnivå.

Virkesmarknaden, som under 1997 visa-de tecken på förbättring, försvagades återunder året till följd av skogsindustrins pro-duktionsbegränsningar. Priserna på massa-ved och flis sänktes under hösten med 10procent. Sedan 1995 har därmed prisnivånsjunkit i etapper med sammanlagt drygt 20procent.

Tillgången till sågtimmer var underhösten knapp och priserna steg temporärtfrån en mycket hög nivå. Utbudet av tim-mer ökade dock mot årets slut, varvid såg-verkens lager återgick till normala nivåer.

A V V E R K N I N G , P R O D U K T I O N

O C H L E V E R A N S E R

Sammantaget avverkades under året 770(760) tm3, varav 610 (560) tm3 på egenskogsmark. Hög efterfrågan på timmer frånde egna sågverken bidrog till en över åretjämn avverkningstakt. Produktiviteten i av-verkningsarbetet förbättrades ytterligareoch kostnaden per avverkad enhet sjönkmed 7 procent jämfört med 1997.

Den inventering av Graninges skogaräldre än 30 år som färdigställts under åretvisar att tillväxten idag är 15 procent högreän vid den förra inventeringen, som genom-fördes 1988. Avverkningsprogrammet påegen skogsmark har uppjusterats i motsva-rande mån.

Produktionen vid de fyra sågverken upp-gick till 560 (550) tm3, varav 13 (15) pro-cent vidareförädlades i egna hyvlerier.

Produktionen av granvaror begränsades ibörjan av året till följd av den svaga efter-frågan från främst den japanska och tyskamarknaden. Sammantaget halverades leve-ranserna till Japan. Produktionen vid hyv-leriet i Rundvik måste som följd härav be-gränsas eftersom leveranserna till Japan isin helhet avser vidareförädlade produkter.

48

Graninges trävaruleveranser 1998

0 50 100 150 2001.000 m3

Holland

Tyskland

Spanien

England

Frankrike

Övrigt

Det nya såghuset i Bollsta invigs under 1999. Modernteknik ger möjligheter att tidigt i produktionskedjansortera efter lämpligaste användningsområde ochvidareförädlingsalternativ.

Illus

trat

ion:

Bol

lsta

bruk

. Ark

itekt

: Sva

nte

Ros

enlin

d.

49

V I R K E S F L Ö D E 1 9 9 8

Inköpt virke

Sågtimmer 485.000 m 3

Bränslepellets

Värmeverk

Skivindustri

Sågspån BarkTorrflis

300.000 m 3Sågverksrörelsen

Timmerförbrukning 1.255.000 m 3

Skogsindustriföretag

Massaved285.000 m 3

Egen avverkning 770.000 m (Egen skog och avverkningsrätter)

3

Sverige 50.000 m3

Export 510.000 m3

3Cellulosaflis 415.000 m

Furuträvaror 155.000 m

Granträvaror 405.000 m3

3

Sågtimmer 435.000 m 3

Sågtimmer 335.000 m 3

Under andra halvåret förbättrades mark-nadsläget för granvaror något och lagrenvid sågverken minskade. Förbättringen vardock inte tillräcklig för att nå lönsamhet isågverksrörelsen.

Produktionen av furuvaror ökade jämförtmed 1997 och uppgick till 160 (140) tm3.

Från sågverken levererades 570 (520) tm3.Av produktionen exporterades 91 (92) pro-cent. Granvaror levereras framförallt tillHolland, Tyskland och Frankrike medanSpanien och England är de viktigaste furu-marknaderna. Leveranserna till den engelskamarknaden har fördubblats sedan förvärvetav Graninge Timber Ltd 1996 och uppgicktill 56 tm3.

Uppnått medelpris för granvaror låg förGraninges del 17 procent under motsva-rande pris för 1997. För furuvaror var skill-naden 6 procent.

C E R T I F I E R I N G

Graninges sågverk är sedan tidigarecertifierade enligt kvalitetsledningssystemetISO 9000. Under 1998 har en certifierings-revision genomförts omfattande miljöled-ningssystemet ISO 14001 för såväl skogs-bruket som sågverksrörelsen samt densvenska FSC-standarden för skötseln av deegna skogarna. Certifikaten beräknas före-ligga i början av 1999.

N Y T T S Å G H U S I B O L L S T A B R U K

Under året investerades totalt 123 MSEK,varav 102 MSEK avsåg den under 1997 beslutade förnyelsen av sågverket i Bollsta-bruk. Projektet, som innebär ett helt nyttsåghus med en ny sönderdelnings- ochråsorteringslinje, har kostnadsberäknats till250 MSEK. Det nuvarande såghuset upp-fördes 1890 och har i mer än 100 år här-

50

0,00

0,25

0,50

0,75

1,00

1,25

98979695949392919089

Virkesanskaffning

Avverkning egen skogsmark

Virkesinköp och rotposter

Sågverkens nettobehov

Miljoner m sk3

0,00

0,25

0,50

0,75

1,00

1,25Miljoner m sk3

0

100

200

300

400

500

600

9897969594

Leveransutnyttjande

Produktionskapacitet

Leveranser, trävaror

1.000m3

0

100

200

300

400

500

6001.000m3

0

20

40

60

80

100

98979695949392919089

Skogsbruketskostnadsutvecklinglöpande priser

Avskrivningar

Förvaltning/skogsvård

Index 1989 = 100

Drivning

0

20

40

60

80

100

80

100

120

140

98979695949392919089

Medelpriser

Timmerråvara

Trävaror

Index 1989 =100

80

120

140

100

bärgerat ett antal generationer maskinut-rustningar, den senaste installerad för någotmer än 15 år sedan.

Den nya såglinjen, som ersätter två be-fintliga linjer, blir högt automatiserad medmöjlighet att tidigt i produktionskedjansortera trävaror för olika användningsom-råden och vidareförädlingsalternativ. Pro-duktionskapaciteten ökar från nuvarande240 tm3 till närmare 300 tm3 med en be-

tydligt förbättrad produktkvalitet och en i stort sett fördubblad produktivitet mättsom m3 sågad vara per mantimme. Närinvesteringen tagits i drift, vilket beräknasske efter sommaren 1999, kommer såg-verket i Bollstabruk att vara ett av de störs-ta i landet.

Av övriga investeringar avsåg 10 MSEKreinvesteringar i skogs- och sågverks-maskiner.

51

M I L J Ö A R B E T E T I F O K U S

Energiförsörjning och skogsbruk är tvåområden som kommit att tilldra sig ett alltstörre intresse ur miljösynpunkt. Från attha handlat om emissioner till luft- och vat-ten har debatten alltmer fokuserats på livs-möjligheterna för alla de djur- och växt-arter som är naturligt förekommande.Frågorna är inte nya för Graninge, varsverksamhet under flera sekler byggt på ettansvarsfullt nyttjande av de marker och vat-tendrag som utgjort – och fortfarande tillstor del utgör – en förutsättning för bola-gets fortbestånd.

Det allt större intresset för miljön harför Graninges del inneburit att miljöarbetetsåväl breddats som fördjupats. Sålunda haromfattande utbildningsinsatser genomförtsför att öka kunskaperna hos anställd perso-nal. Graninge har även varit med och initi-erat ett flertal studier i syfte att öka insik-ten i miljöfrågor av betydelse för koncer-nens verksamhet.

Med tiden har behovet av ett samlat syn-sätt på miljöfrågorna ökat. För att mötadetta behov antogs för fyra år sedan en för

koncernen gemensam miljöpolicy. Medpolicyn som grund har därefter ett antalmiljömål preciserats, såväl av övergripandesom mer detaljerad natur.

För att miljöarbetet skall bedrivas på ettlikartat sätt inom hela koncernen harnumera införts ett miljöledningssystemenligt ISO 14001-standarden. En särskildmiljöstab har inrättats och bemanningenhar förstärkts.

Utöver miljöledningssystemet har koncer-nens skogsbruk anpassats till den svenskaFSC-standard1, som flertalet skogsbolag,delar av miljörörelsen, de fackliga orga-nisationerna samt samerna enats om. Stan-darden innebär i praktiken att minst 5 pro-cent av skogsmarksarealen avsätts tillnaturvård och att ytterligare 4–8 procentsparas vid avverkning invid bäckar, sjöar m m i form av skogsdungar samt gamla ochgrova träd. Vidare skall andelen lövträdhöjas samt en del mark beredas för föryng-ring genom bränning.

1 FSC står för Forest Stewardship Council, en internatio-nellt verksam organisation som arbetar för att förenaekonomiska, ekologiska och sociala förhållanden.

Graninge och miljön

Intressebolaget KainuunSähkö i Finland säljerbland annat el undervarumärket “EKO-SÄHKÖ”eller “EKO-EL”.

FjärrvärmeBränslemix 1998

Biobränsle 9%

Sjövatten-värme 37% Olja 18%

El 36%

52

U N D E R Å R E T

V I D T A G N A Å T G Ä R D E R

Graninges löpande kostnader med direktkoppling till miljöarbetet har för 1998 be-räknats till 7 MSEK exklusive miljöavgifter,vilka uppgick till 0,6 MSEK.

Den största enskilda posten avsåg laxod-lingen vid Kvistforsens kraftverk, vilkenuppgick till 3 MSEK.

Under året vidtagna investeringar i för-bättrad miljö har på samma sätt beräknatstill drygt 15 MSEK. Den största enskildaposten avsåg en ny damm vid Lövöns kraft-verk (13 MSEK). I det nämnda beloppetingår inte produktionsanläggningar, somgenom användning av miljövänligarebränslen har stor betydelse för miljön. Härkan nämnas att en värmepump på 4 MW

som utnyttjar spillvärme från en störreindustri invigts under året. I sammanhang-et kan också nämnas att en biobränsleeldadvärmecentral på 18 MW kommer att byg-gas, men arbetet har i avvaktan på att vissaplanfrågor löses ännu inte kunnat påbörjas.När även denna central tagits i drift haroljebehovet vid koncernens värmeanlägg-ningar reducerats till att i stort sett gällaenbart anläggningar som hålls i reserv föratt utnyttjas vid driftavbrott eller extremkyla.

Inom skogsbruket har arbetet med attinventera förekomsten av nyckelbiotoperoch andra skyddsvärda biotoper fortsatt.Uppgifterna kommer att ligga till grundför bestånds- och landskapsplaner. Desenare avser sammanhängande landskaps-avsnitt om 5.000–25.000 ha som Graningeinnehar. Landskapsplanerna, som innebärett omfattande arbete, skall samtliga varaklara senast under år 2002.

Graninge känner stort ansvar för en väx-ande miljömedvetenhet, de krav som skogs-vårds- och miljölagstiftningen ställer liksomskogens långsiktiga produktionsförmåga.Utgångspunkten är att det går att finna enbalans mellan biodiversitet och virkes-produktion. På 13 procent av den aktivtbrukade arealen tillämpar Graninge redanidag särskilt miljöanpassade avverknings-och skogsvårdsmetoder.

I N G A ” M I L J Ö S K U L D E R ”

Graninges verksamhet är vad gäller miljö-påverkan reglerad genom lagar och förord-ningar samt meddelade vattendomar ochövriga tillstånd.

Inga incidenter av betydelse har underåret inträffat. Vad gäller frågan om åtgär-der som kan bli aktuella att vidta för att ökadammsäkerheten kvarstår bedömningen attkostnaderna för Graninges del inte tordeöverstiga 10 à 20 MSEK, särskilt sedandammen vid Lövöns kraftverk under åretförnyats.

Inom skogsbruket återbeskogas all marksom avverkas. En under året färdigställdinventering har härtill bekräftat att tillväx-ten idag är högre än vid den närmast före-gående inventeringen i slutet av 80-talet.

Motorvärmaren minskar bränsleförbrukning,motorslitage och avgasutsläpp vid kallgrader.Dessutom förbättrar den komforten.

53

G R A N I N G E S M I L J Ö P O L I C Y

Graninge ska medverka till ett uthålligt samhälle genom att:

• Arbeta med resurssnåla metoder samt integrera miljöfrågor som en naturlig del av vårt arbete.

• Betrakta lagar och förordningar som minimikrav och bedriva ständigt förbättringsarbete utifrånuppställda miljömål.

• Hushålla med naturresurser, undvika spill samt begränsa avfall och föroreningar.

• Öppet redovisa vår miljöpåverkan och kommunicera miljöfrågor med kunder, anställda och övriga intressenter.

• Påverka våra leverantörer till ansvarsfullt miljöarbete och beakta miljöhänsyn vid upphandling.

M I L J Ö P O L I C Y N S V Ä R D E R I N G S G R U N D

Policyn är framtagen med stöd av dokumenten från FNs konferens i Rio de Janeiro 1992 samtInternationella handelskammarens 16 punkter för en hållbar utveckling.

Ö V E R S I K T Ö V E R V Ä S E N T L I G A

P Å V E R K A N S F A K T O R E R , E F F E K T E R O C H Å T G Ä R D E R

Verksamhet Orsak Effekter Åtgärder

Elproduktion Vattenmagasin Landskapsbild, erosion ErosionsskyddDammar Hinder för vandringsfisk FiskhissarÖverdämningar Urlakning av kvicksilver, flyttorv Forskningsprogram, om-Låga vattenflöden Försämrade betingelser för fisk händertagande av flyttorv

Biotopförbättrande åtgärder

Eldistribution Högspänningsledningar Elektriska och magnetiska fält Jordkabel

Värmeproduktion Rökgaser Emissioner till luft FörbränningsteknikAskor Rökgasrening

AskåtervinningBränslesubstitution

Skogsbruk Avverkning Ändrad biotopsammansättning Skogliga detalj- och Näringsuttag Ändrad näringsbalans landskapsplaner

Följa ståndorterAvsätta naturskogKällsortering i skogen

Sågverk Löpande drift Buller BullervallarStoft Bullerplank

Förbättrad styrning

Transporter Skogsmaskiner Miljöfarliga utsläpp Minskad dieselförbrukningTimmerbilar Tär på energiresurser Experiment med bioetanolTruckar Maskintekniska krav

Miljöanpassade oljor

Graninge publicerar en särskild Miljöredovisning som distribueras till aktieägarna meddenna årsredovisning. Miljöredovisningen kan även beställas från Graninge.

54

StyrelseledamöterValda av bolagsstämmanBo RydinFödd: 1932.DHS, ekon dr hc, tekn dr hc.Styrelsens ordförande.Ledamot sedan 1996.Övriga styrelseuppdrag: Styrelse-ordförande i AB Industrivärden, SCAoch Skanska. Ordförande i SASrepresentantskap. Vice styrelseord-förande i Svenska Handelsbanken.Innehav: 1.000 aktier.

Jack Ciza inFödd: 1949.Verkställande direktör i EDF Inter-national S.A. Ledamot sedan 1996.Övriga styrelseuppdrag: EDF Interna-tional S.A., EDELFI, Motor Colombus,Saur International, la SociétéFinancière de Services Internationaux.Innehav: 0 aktier.

Pierre DaurèsFödd: 1940.Generaldirektör i Electricité de Francetill juli 1998. Ledamot sedan 1996.Innehav: 0 aktier.

Bo Käl ls t randFödd: 1949.Verkställande direktör.Ledamot sedan 1990.Övriga styrelseuppdrag: AB Ång-panneföreningen (publ), Handels-banken Norra Regionen (ordförande).Innehav: 1.200 aktier.

Anders NordinFödd: 1945.Ledamot sedan 1985, suppleant1983-85. Innehav: 2.270.000 aktier.

Chr ist ina Strandman Ul l r ichFödd: 1948.Ledamot sedan 1993.Innehav: 300 aktier.

Car l Johan ÅbergFödd 1930.Ledamot sedan 1996.Övriga styrelseuppdrag: Aktiefräm-jandet (ordförande), Handelshög-skolan i Stockholm (ordförande),Aktiemarknadsnämnden (vice ord-förande), Preem Petroleum (vice ordförande), S-E-Banken, Capona,Sardus, Swebus. Innehav: 400 aktier.

Valda av de anställdaRodney GibsonFödd: 1944.Ledamot sedan 1998.Innehav: 15 aktier.

Bengt ÅbergFödd: 1941.Ledamot sedan 1998.suppleant 1989-97Innehav: 609 aktier.

StyrelsesuppleanterValda av bolagsstämmanRobert Diethr ichFödd: 1942.Direktör i EDF International S.A.Suppleant sedan 1998.Övriga styrelseuppdrag: Light, Metro-politana, Saur International, SociétéInternationale de Services Publics,Skandrenkraft AB, Finel, Estag,Steweag.Innehav: 0 aktier.

Lars EnslöfFödd: 1944.Vice verkställande direktör.Övriga styrelseuppdrag: NordbankenNorra regionen (vice ordförande).Suppleant sedan 1985.Innehav: 0 aktier.

Valda av de anställdaPer SundqvistFödd: 19 63.Suppleant sedan 1998.Innehav: 1.425 aktier.

Koncernledning & affärsområdeschefer

Bo Käl ls t randFödd: 1949.Verkställande direktör.Anställd 1990.Innehav: 1.200 aktier.

Lars EnslöfFödd: 1944.Vice verkställande direktör.Anställd 1977.Innehav: 0 aktier.

Krister FahlgrenFödd: 1941.Chef Affärsområde Skog & Trä.Anställd 1968. Innehav: 852 aktier.

Gunnar LarssonFödd: 1948.Chef Affärsområde Kraft & Värme.Anställd 1991.Innehav: 79 aktier.

Kenneth L indheFödd: 1945.Chef Affärsområde Energimarknad.Anställd 1993.Innehav: 0 aktier.

Hans NorbergFödd: 1956.Chef Affärsområde Nät. Anställd 1998.Innehav: 0 aktier.

RevisorerOrdinarieGöran TidströmFödd: 1946.Auktoriserad revisor, ÖhrlingsPricewaterhouseCoopers AB.Vald sedan 1988.

Jörgen L indqvistFödd: 1945.Auktoriserad revisor, ÖhrlingsPricewaterhouseCoopers AB.Vald sedan 1994, suppleant 1990-94.

Torbjörn HansonFödd: 1943.Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB.Av länsstyrelsen år 1998 förordnadminoritetsrevisor.

SuppleanterHelene BergquistFödd: 1958.Auktoriserad revisor, ÖhrlingsPricewaterhouseCoopers AB.Vald sedan 1994.

Lars- Göran Ni lssonFödd: 1933.Auktoriserad revisor, ÖhrlingsPricewaterhouseCoopers AB.Vald sedan 1987.

Styrelse, revisorer, koncernledning & affärsområdeschefer

55

Styrelse

Från vänster: Bo Rydin,Jack Cizain och Bo Källstrand

Från vänster:Anders Nordin, Lars Enslöf och Christina Strandman Ullrich

Från vänster: Carl Johan Åberg,Pierre Daurès och Bengt Åberg

Från vänster: RobertDiethrich, Rodney Gibsonoch Per Sundqvist

Koncernledning och affärsområdeschefer

Från vänster:Bo Källstrand, Lars Enslöf, KristerFahlgren, Gunnar Larsson, KennethLindhe och Hans Norberg

56

Fem år i sammandrag1998 1997 1996 1995 1994

RE S U LTAT R Ä K N I N G A R

Nettoomsättning efter elskatt 2.969 2.960 2.561 2.441 2.339Kostnader m m exkl avskrivningar –2.113 –1.991 –1.947 –1.654 -1.570Avskrivningar enligt plan –210 –189 –152 –119 -116Rörelseresultat 646 780 462 668 653Finansnetto –126 –120 –91 –38 -30Resultat före skatt 520 660 371 630 623Skatt –131 –196 –84 –178 -219Årets vinst 389 464 287 452 404

FÖ R D E L N I N G AV R Ö R E L S E R E S U LTAT E T

Kraft & Energi 600 624 389 476 423Skog & Trä 46 156 73 192 230Koncernens rörelseresultat 646 780 462 668 653

BA L A N S R Ä K N I N G A R

Anläggningar 7.957 7.502 7.452 5.039 3.886Långfristiga fordringar 25 48 17 39 42Övriga omsättningstillgångar 973 909 915 751 624Likvida medel 219 147 134 55 55Summa tillgångar 9.174 8.606 8.518 5.884 4.607

Eget kapital 4.374 4.201 3.904 3.808 2.640Minoritetsintressen 0 0 0 0 67Latent skatt 1.253 1.179 1.063 821 763Långfristiga skulder 808 698 703 93 291Övriga skulder och avsättningar 697 719 683 545 518Räntebärande kortfristiga skulder 2.042 1.809 2.165 617 328Summa skulder och eget kapital 9.174 8.606 8.518 5.884 4.607

FINANSIERINGSANALYSER

Av rörelsen genererad finansieringefter skatt och utdelning 393 485 232 454 420Förändring av rörelsekapital –97 –1 –23 –100 25Investeringar i anläggningar och aktierdirekt eller via företagsförvärv –410 –128 –1.878 –391 –246Finansiering via latent skatt och lån i dotterbolag m m –170 43 –432 –57 4Förändring av nettoskuldsättning –284 399 –2.101 –94 203

1998 1997 1996 1995 1994

Bruttomarginal, % 29 33 24 32 33Nettomarginal, % 18 22 14 26 27Räntetäckningsgrad, ggr 5 5 4 11 14Avkastning på sysselsatt kapital* % 8 10 8 13 13Avkastning på synligt eget kapital efter skatt, % 9 12 7 12 12Sysselsatt kapital, genomsnitt, MSEK 8.178 7.677 6.581 5.155 4.926Synligt eget kapital, MSEK 4.374 4.201 3.904 3.808 3.521Soliditet, % 48 49 46 65 64Kassalikviditet, % 36 32 30 48 61Kapitalets omsättningshastighet, ggr 0,3 0,3 0,3 0,4 0,5Investeringar i anläggningar, skogsmark m m, MSEK 324 878 286 259 250Investeringar via företagsförvärv och aktier, MSEK 430 327 1.082 137 –Medeltal anställda 925 943 948 815 779

Finansiella nyckeltal

D E F I N I T I O N E R

BruttomarginalRörelseresultat före avskrivningar i procent av rörelsensnettoomsättning.

NettomarginalResultat efter finansnetto i procent av rörelsens nettoom-sättning.

RäntetäckningsgradResultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i för-hållande till finansiella kostnader.

Avkastning på sysselsatt kapitalRörelseresultat i relation till genomsnittligt sysselsatt kapital.Med sysselsatt kapital avses balansomslutningen exklusiveicke räntebärande skulder men inklusive latent skatt.

Avkastning på synligt eget kapital efter skattResultat efter skatt i procent av genomsnittligt synligt egetkapital.

Synligt eget kapitalEget kapital exklusive övervärden i de kraftverksanlägg-ningar och skogsfastigheter som koncernen äger.

Synligt eget kapital per aktieSynligt eget kapital enligt definition ovan i relation tillgenomsnittligt antal aktier.

Soliditet Synligt eget kapital plus minoritetsintresse i förhållande tillbalansomslutningen.

KassalikviditetOmsättningstillgångar minus varulager i förhållande till kortfristiga skulder.

Kapitalets omsättningshastighetNettoomsättning i förhållande till genomsnittlig balans-omslutning.

SkuldsättningsgradRäntebärande skulder minus räntebärande tillgångar iförhållande till eget kapital.

Vinst per aktie efter skattResultat efter skatt i relation till genomsnittligt antal aktier.

DirektavkastningUtdelning i relation till noterad köpkurs för aktien vid åretsslut.

P/E-tal efter skattKöpkurs per aktie per den 31/12 i förhållande till vinst peraktie efter skatt.

Nettoskuld per aktieRäntebärande skulder minus räntebärande tillgångar per aktie.

Kassaflöde per aktieAv rörelsen genererat kassaflöde efter räntor, skatt ochutdelning per aktie.

Utdelning/eget kapitalUtdelning i förhållande till eget kapital per den 31/12.

Utdelning/vinst per aktieUtdelning per aktie i förhållande till vinst per aktie.

* I beräkning av avkastning på sysselsatt kapital 1996 ingår ej värdet av andel i Gullspång Intressenter AB samt andel av dettaintressebolags resultat. I beräkningen för 1997 ingår ej värden på leveransrättigheter med 660 MSEK.I beräkningen för 1998 ingår ej Sollefteå Energi AB.

Koncernledning

873 80 BollstabrukTel 0612-880 00Fax 0612-880 99www.graninge.se

Box 733182 17 DanderydTel 08-753 50 00Fax 08-753 50 99

Affärsområden

GraningeEnergimarknad

Box 733182 17 DanderydTel 08-753 50 00Fax 08-753 50 97

Graninge Kraft & VärmeForsse Bruk

882 80 LångseleTel 0620-833 00Fax 0620-833 33

Graninge NätBox 733

182 17 DanderydTel 08-753 50 00Fax 08-753 50 97

Graninge Skog & Trä873 80 BollstabrukTel 0612-880 00Fax 0612-881 00

Dotterbolag

Graninge Energia OyKalevagatan 3A

00100 HelsingforsTel +358-9 5039 763