Så gick det till · 2016-04-26 · KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013 1 KomHem – vård, omsorg och rehab nära dig Så gick det till när hemsjukvården bytte huvudman från

________________________________________________________________________________________________________________________ KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013

1

KomHem – vård, omsorg och rehab nära dig

Så gick det till när hemsjukvården bytte huvudman från Landstinget till kommunerna i Jönköpings län Fördjupningsdokument om förarbetet från våren 2011 fram till årsskiftet 2012 – 13. Förberedelser, organisation, planering, vad beaktades, vilka ställningstaganden gjordes och på vilka grunder togs avtalet fram.

Text och sammanställning: Projektledningen för KomHem Jönköping, juni 2013


2

Innehåll

FÖRORD ................................................................................................................................................... 5

2. BAKGRUND .......................................................................................................................................... 7 Utvecklingen i Sverige ........................................................................................................................................................................................ 7 Första politiska beslutet .................................................................................................................................................................................... 7

3. PROCESSEN .......................................................................................................................................... 8 Styrgrupp och projektledning ......................................................................................................................................................................... 8 Arbetsgrupper ....................................................................................................................................................................................................... 8 Fem workshopar ................................................................................................................................................................................................... 8 Avsiktsförklaring ............................................................................................................................................................................................... 8 Namnet KomHem ................................................................................................................................................................................................. 9 Särskilda utredningar ........................................................................................................................................................................................ 9 Förberedelser i kommunerna ......................................................................................................................................................................... 9 Det slutliga avtalet ........................................................................................................................................................................................... 10 Projektledningens styrkort ........................................................................................................................................................................... 10

4. ARBETSGRUPPER OCH SÄRSKILDA UTREDNINGAR ............................................................................. 11

4. 1 Arbetsgrupp HS ............................................................................................................................... 11 Kartläggning/analys ....................................................................................................................................................................................... 12 Riskbedömning ................................................................................................................................................................................................... 12 Kommunikation/information: ..................................................................................................................................................................... 12 Ställningstagande efter riskbedömning .................................................................................................................................................. 13 Vidtagna åtgärder ............................................................................................................................................................................................ 13 Inventeringar: ..................................................................................................................................................................................................... 14 Patienter med behov av insatser på helgen ........................................................................................................................................... 15

4.2 Arbetsgrupp Rehabilitering/Habilitering .......................................................................................... 15 Kartläggning av nuläget ................................................................................................................................................................................ 16 Vårdplanering .................................................................................................................................................................................................... 16 Ordination/utprovning av arbetstekniska hjälpmedel..................................................................................................................... 16 Team ....................................................................................................................................................................................................................... 16 Rehabilitering inom slutenvården ............................................................................................................................................................. 16 Dagrehabilitering ............................................................................................................................................................................................. 16 Rehabavdelning ................................................................................................................................................................................................. 16 Habilitering.......................................................................................................................................................................................................... 17 Kommunala variationer ................................................................................................................................................................................. 17 Riskbedömning och ställningstagande .................................................................................................................................................... 17 Rehabilitering i hemsjukvård i kommunal regi ................................................................................................................................... 18 Rehabilitering på specialistnivå i Landstingets regi .......................................................................................................................... 19

4.3 Gemensamma sakområden .............................................................................................................. 19 Ansvarsfördelning, inte tröskelprincip .................................................................................................................................................... 20 Egenvård - begrepp och tillämpning ........................................................................................................................................................ 20 Hemsjukvårdsbesök.......................................................................................................................................................................................... 21 Hembesök ............................................................................................................................................................................................................. 21 Vem har tolkningsföreträde? ....................................................................................................................................................................... 22 Vårdplan ............................................................................................................................................................................................................... 22 Samordnad vårdplanering ............................................................................................................................................................................ 22 Läkarmedverkan i hemsjukvård ................................................................................................................................................................. 23 Demens .................................................................................................................................................................................................................. 23 Rutiner efter dödsfall ....................................................................................................................................................................................... 24 Ställningstagande – rutiner efter dödsfall ............................................................................................................................................. 26 Asylsökande ......................................................................................................................................................................................................... 26

4.4 Särskilda utredningar ....................................................................................................................... 27

Uppdrag 1.1: Hemsjukvård somatisk specialistsjukvård ......................................................................... 27 Nuläge: ................................................................................................................................................................................................................... 27 Ställningstagande - hemsjukvård somatisk specialistsjukvård .................................................................................................... 28 Sammanfattning ................................................................................................................................................................................................ 28

Uppdrag 1.2 Barn med speciella behov .................................................................................................. 29

Uppdrag 1.3 Habilitering (barn och vuxna) ............................................................................................. 29 Definition .............................................................................................................................................................................................................. 29


3

Specialiserad habilitering – landstingets ansvar ................................................................................................................................ 30 Basal habilitering – kommunens ansvar ................................................................................................................................................ 30 Kommentar: ......................................................................................................................................................................................................... 30

Uppdrag 2: Palliativ vård ........................................................................................................................ 31 Kartläggning, analys ....................................................................................................................................................................................... 31 SWOT analys ....................................................................................................................................................................................................... 32 Förutsättningar - palliativ vård.................................................................................................................................................................. 32 Ställningstagande - palliativ vård ............................................................................................................................................................. 33

Uppdrag 3: Förskrivning av hjälpmedel i ordinärt boende ...................................................................... 34 Kartläggning av nuläget: hjälpmedel ...................................................................................................................................................... 34 Definitioner .......................................................................................................................................................................................................... 34 Oförändrat ansvar: ........................................................................................................................................................................................... 34 Delat ansvar: ....................................................................................................................................................................................................... 34 Förändrat ansvar: ............................................................................................................................................................................................. 35 Ställningstagande - förskrivning av hjälpmedel i ordinärt boende ............................................................................................ 35

Extra utredning: Hjälpmedelscentralen .................................................................................................. 36

Uppdrag 4: Hemsjukvård - Specialiserad psykiatrisk vårdnivå ................................................................ 37 Nuläge .................................................................................................................................................................................................................... 37 Sammanfattning nuläge ................................................................................................................................................................................ 37 Vad kan övergå till kommunal hemsjukvård ........................................................................................................................................ 38 Ställningstaganden - hemsjukvård inom psykiatrisk specialistnivå ........................................................................................... 39

4.5 Arbetsgrupp HR/personal................................................................................................................. 40 Kartläggning/Analys ....................................................................................................................................................................................... 40 Verksamhetsövergång .................................................................................................................................................................................... 41

4.6.1 Arbetsgrupp Ekonomi .................................................................................................................... 46 Start/process....................................................................................................................................................................................................... 46 Kartläggning/Analys ....................................................................................................................................................................................... 46 Inkomst- och utjämningssystem ................................................................................................................................................................. 46 Ställningstagande ............................................................................................................................................................................................. 46 Inventering ........................................................................................................................................................................................................... 46 Sextiofem år och äldre .................................................................................................................................................................................... 47 2009 kontra 2011 ............................................................................................................................................................................................. 47 Särskilt vårdtunga ............................................................................................................................................................................................ 47

4.6.2 Arbetsgrupp Ekonomi - Habilitering .............................................................................................. 48 Ansvarsuppdelning i nuläget: ...................................................................................................................................................................... 48 Föreslagen ansvarsuppdelning i samband med KomHem: ............................................................................................................. 48 Beräkningar ........................................................................................................................................................................................................ 48 Ställningstagande ............................................................................................................................................................................................. 49 Bilar och lokaler ................................................................................................................................................................................................ 49 Mellankommunal utjämning........................................................................................................................................................................ 49 Förklaring av skillnader ................................................................................................................................................................................. 50 Uppföljning .......................................................................................................................................................................................................... 50 Beräkningar och resultat ............................................................................................................................................................................... 51

4.7 Arbetsgrupp IT ................................................................................................................................. 52 Resultatet av IT-gruppens genomgångar: ............................................................................................................................................. 52 Status IT-området årsskiftet 2012/13 ..................................................................................................................................................... 52

4.8 Arbetsgrupp Information ................................................................................................................. 53

4.9 Arbetsgrupp KomUpp (Kvalitetsindikatorer och uppföljning) ........................................................... 55 Uppdrag och Syfte:............................................................................................................................................................................................ 55 Registerdata om personer som har hemsjukvård: .............................................................................................................................. 55 Intervjuer .............................................................................................................................................................................................................. 55 Registerdata ........................................................................................................................................................................................................ 55 Enkäter .................................................................................................................................................................................................................. 56 Förslag till genomförande av uppföljningen ......................................................................................................................................... 56

5. Styrning, ledning, uppföljning ............................................................................................................ 57 BESLUT (från styrgruppens minnesanteckningar 15 januari 2013): ........................................................................................ 57

6. Bilagor ................................................................................................................................................ 58 Bilaga 1: Uppdragsbeskrivning Sammanhållen hemvård i Jönköpings län ............................................................................ 58 Bilaga 2: SWOT-analys – Rehabilitering ................................................................................................................................................. 61


4

Bilaga 3: Hembesök på några vårdcentraler – en ögonblicksbild ............................................................................................... 62 Bilaga 4: SWOT-analys – Somatisk specialistsjukvård ..................................................................................................................... 63 Bilaga 5: SWOT-analys Habilitering ......................................................................................................................................................... 66 Bilaga 6: SWOT-analys – Palliativ vård .................................................................................................................................................. 70 Bilaga 7: SWOT-analys Förskrivning av hjälpmedel i ordinärt boende .................................................................................... 73 Bilaga 8: Hembesök och verksamhetsstatistik 2010 - Psykiatrisk specialistsjukvård: ....................................................... 75 Bilaga 9: Extra utredning: Hjälpmedelscentralen .............................................................................................................................. 79 Bilaga 10: Avtal om samverkan kring hjälpmedelsfrågor .............................................................................................................. 84 Bilaga 11. Årsarbetare i hemsjukvården (HR-gruppen): ................................................................................................................. 91 Bilaga 12: Inrangeringsprotokoll .............................................................................................................................................................. 92 Bilaga 13: Lönestatistik 2011, medianlöner ......................................................................................................................................... 95 Bilaga 14: PM till anställda .......................................................................................................................................................................... 96 Bilaga 15: Brev till anställda........................................................................................................................................................................ 97 Bilaga 16: Tidplan/aktivitetsplan för Arbetsgrupp Personal/HR ............................................................................................... 99 Bilaga 17: Tabeller – Kostnadsberäkningar Arbetsgrupp Ekonomi ......................................................................................... 101 Bilaga 18: Översikt IT-system, arbetsgrupp IT ................................................................................................................................... 108


5

FÖRORD All ansvarsfördelning utgår från avtalet, vilket är det styrande dokumentet.

Syftet med denna skrift är att beskriva processen med arbetet att byta huvudman för

hemsjukvården från Landstinget till länets kommuner. Arbetet har genomförts i stort

samförstånd av både politiker och tjänstemän i alla berörda organisationer. Alla har levt

upp till de grundläggande värderingar som togs fram och fastställdes av styrgruppen och

KOLA-gruppen i början av arbetet. Syfte är också att denna skrift ska kunna fungera som

vägledning för beslutsfattare för att ge förståelse för och bakgrund till vägval och

ställningstagande.

Projektgruppen valdes ut som sakkunniga och har genomfört sina uppdrag som

oberoende deltagare, inte på uppdrag av sina arbetsgivare. Detta har de levt upp till på ett

utmärkt sätt. Likaså har de arbetsgrupper som etablerades för olika sakområden

genomfört ett mycket bra och gediget arbete som bidrog till att hela processen kunde

drivas framåt mot uppsatta mål.

Det transparenta arbetssättet där alla mötesanteckningar och väsentligt material lades ut

på en gemensam webbplats har varit föredömligt och kommer att bli förebild för

kommande samverkansprojekt. Det stora antal möten och träffar med berörd personal,

representanter för kommunerna och Landstinget samt politiker har bidragit till en stor

känsla av delaktighet hos alla. Personliga möten, workshopar och hearings har engagerat

många medarbetare och bidragit till att arbetet kunnat fortskrida framåt med sikte på

uppsatta mål.

Ett särskilt stort tack vill vi rikta till projektledningen, Lena Hägg-Råsberg, Margareta

Lindahl, Marianne Lillieberg, Rolf Bardon, Sickan Ljunghager, Ulf Grahnat och Ulrika

Stefansson. De har med sitt arbete lyckats åstadkomma tillräckligt stor samsyn i de

frågeställningar som styrgruppen ställdes inför och som arbetsgrupper och särskilda

utredningar hade att tackla samt medarbetarna ute i verksamheterna hade att ta ställning

till. Vi vill också tacka alla medarbetare som på olika sätt bidragit i arbetsgrupper,

särskilda utredningar, workshopar och hearingar till att åstadkomma den förändring som

eftersträvades och att den kunde genomföras på kort tid med tanke på hur stort uppdraget

var.

Vi vill till sist också rikta uppmärksamheten mot de patienter och anhöriga som denna

förändring är till för. Vi är övertygade om att den reform som nu genomförs leder till en

hemsjukvård som utgår från invånarnas behov av vård, omsorg och rehabilitering där

patienten/brukaren får stort inflytande på vården, kan ta eget ansvar och uppleva en stor

trygghet i hemmet. Fler kommer att behandlas i hemmet i framtiden. Invånarna kommer

att uppleva att vi har en sammanhållen vård, omsorg och rehabilitering genom bra

teamarbete och medarbetare med hög kompetens.

För styrgruppen 2013-03-15

Karin Westling Mats Bojestig

Chef för Kommunal utveckling Hälso– och sjukvårdsdirektör

Regionförbundet, Jönköpings län Landstinget i Jönköpings län


6

1. Inledning

Vid årsskiftet 2012-13 överfördes huvudmannaskapet för hemsjukvården från Landstinget i Jönköpings län till de 13 kommunerna i länet. Övergången föregicks av politiska diskussioner och beslut i alla fullmäktige först angående en avsiktsförklaring och senare beslut om ett avtal, ”Avtal mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län om överlåtelse av skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård i ordinärt boende”.

Arbetet med övergången har leddes av en styrgrupp och en projektledning. För detaljarbetet utsågs åtta arbetsgrupper. För några mer komplicerade frågor genomfördes särskilda utredningar. Resultatet av gruppernas arbete presenterades vid ett flertal ”hearings” och för styrgruppen, som beredde frågan för Läns-Lako, där politikerna gjorde en slutlig bedömning och tog beslut om att rekommendera fullmäktigeförsamlingarna i kommunerna och Landstinget att anta förslaget.

I denna skrift redogörs i mer detalj om hur arbetet med övergången genomfördes, vad som låg bakom ställningstaganden, avgränsningar som gjordes, hur diskussionerna gick och vilka beslut som ledde fram till det slutliga avtalet.

Mars 2013

Projektledningen


7

2. BAKGRUND Regeringen utsåg 2010 en nationell samordnare med uppdrag att stödja landsting och kommuner i överföringen av ansvaret för hemsjukvården från landsting till kommunerna (Dir. 2010:71). Därmed klargjorde regeringen att den på frivillig väg ville få till stånd ett enhetligt kommunalt huvudmannaskap för landets hemsjukvård. I juni 2011 presenterade socialdepartementet utredningen Kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011:55), som tydliggjorde förutsättningar för hur ansvaret skulle kunna föras över från landstingen till kommunerna.

Som grund för regeringens ställningstagande angavs bland annat en utvärdering som genomfördes 2008 ”Hemsjukvård i förändring”. Utvärderingen visade på fördelar för patienterna om kommunerna har ansvaret för hemsjukvården. Den visade också på samhällsekonomiska vinster. För patienterna skulle ett sammanhållet vårdansvar betyda bättre kontinuitet, färre vårdgivare, bättre tillgång till vård och omsorg. Samhällsekonomiskt skulle ett huvudmannaskifte bidra till att minska behovet av parallella organisationer och bättre användning av resurser.

Kommunalt huvudmannaskap skulle också kunna skapa grundläggande strukturer på kommunal nivå som möjliggör för kommunerna att klara framtidens utmaningar inom vård och omsorg. Demografiska förändringar som väntar de närmaste decennierna pekar på att antalet äldre i de äldsta åldersgrupperna blir väsentligt många fler. Om kommunerna tog över hemsjukvården skulle detta kunna ses som en viktig byggsten i uppbyggnaden av den vård och omsorg som kommunerna behöver för att tillhandahålla hemsjukvård till de människor som behöver vård i både ordinärt och särskilt boende.

Utvecklingen i Sverige

Ett flertal län/regioner övertog ansvaret för hemsjukvård för personer i ordinärt boende redan 1992. Därefter har andra län/regioner gjort liknande överenskommelser, t ex i Kristianstads län och Bohus län 1999, i Kalmar län 2008 och i Sörmland 2010. Det innebar att i november 2012 hade cirka 2/3 av alla kommuner tagit över ansvaret för hemsjukvården. Den senaste överföringen gjordes i Västmanland som skatteväxlade den 1 januari 2012 och där verksamhetsansvaret togs över i september 2012. De avtal som omfattade flest ansvarsområden innan 2013 fanns i Västra Götaland och i Kalmar län.

Första politiska beslutet

I Jönköpings län togs det första politiska beslutet den 8 december 2010. Det var i Läns-LAKO och i protokoll från mötet framgår det att Landstinget har för avsikt att verka för en kommunalisering av länets hemsjukvård. Vid primärkommunala nämndens (PKN) möte den 16 december 2010 beslutades att nämnden avsåg att ”utgöra den kommunala arenan för arbetet med att överföra hemsjukvården till kommunerna”. Huvudmännen blev under våren 2011 överens om direktiv och tidplan för det fortsatta arbetet, vilket framgår av uppdragsbeskrivningen ”Sammanhållen hemvård i Jönköpings län, 2011-05-11” och en projektledare tillsattes. (Bilaga 1)

”Syftet med förändringen är att skapa förutsättningar för en effektiv hemsjukvård i samverkan som

möjliggör för patienter att få vård och omvårdnad oavsett boendeform. Avsikten är även att ansvars-

fördelningen mellan kommunerna och landstinget blir så tydlig att patienterna i huvudsak får en

sammanhållen vård från en huvudman och där risken för att parallella organisationer byggs upp

minimeras.” /Ur Uppdragsbeskrivningen


8

3. PROCESSEN En styrgrupp för att leda arbetet tillsattes som var sammansatt av; för kommunerna: en socialchef/direktör från vardera länsdelen, en kommunchef och representant från Regionförbundet; för landstinget: landstingsdirektör, hälso- och sjukvårdsdirektör, utvecklingsdirektör, personaldirektör och ekonomidirektör.

Styrgrupp och projektledning

Styrgruppen arbetade på uppdrag av Landstingets Planeringsdelegation (PD) och Primärkommunala nämnden (PKN). Ett arbetsutskott för styrgruppen inrättades, som bestod av företrädare för Landstinget och länets kommuner med projektledaren som adjungerad. Styrgruppen tillsatte en projektledning som bestod av projektledare, informatör/administratör och sakkunniga som ansvarade för att operativt genomföra uppdraget inom tidplan. Projektledningen betonade sin oberoende ställning i förhållande till Landstinget och de 13 kommunerna. Projektledningen hade endast en uppdragsgivare: styrgruppen (Bilaga 1).

Arbetsgrupper

För att genomföra arbetet var det nödvändigt att inrätta ett antal arbetsgrupper. Redan i juni 2011, vid en workshop, konstituerades åtta arbetsgrupper. De sattes samman så att samtliga länsdelar var representerade, både från Landstinget och från kommunerna.

Projektledningen svarade för samordning och stöd till och mellan arbetsgrupperna, sekreterarskap, avrapportering till styrgrupp etc..

Dessutom tillsattes 13 arbetsgrupper, en i varje kommun med företrädare för sjukvårdsområdet och kommunen. Under projekttiden arrangerades ett antal workshopar, seminarier, kulturmöten med mera för att erbjuda en bred delaktighet.

Projektledningen svarade för att arbetsgivare och berörda medarbetare samt även andra organisationer och grupperingar gavs kontinuerlig möjlighet till information och erfarenhetsutbyte. Ett antal resurspersoner kom tidvis att knytas till projektledningen beroende på behov. Uppgiften för dem var att bistå med synpunkter och reflektioner på det löpande arbetet. Resurspersonerna hade inte något formellt åtagande eller ansvar inför styrgruppen.

Fem workshopar

I enlighet med uppdrag och tidplan inleddes arbetet med fem stycken workshopar. En redan i maj för nyckelpersoner inom Landstinget och länets kommuner, tre länsdelsvisa (i Nässjö, Värnamo samt Huskvarna) i september för samtliga berörda medarbetare samt en i slutet av september för invånarna i form av brukarorganisationer, patientföreningar, fackliga företrädare etc.. Sammantaget deltog drygt 1000 personer i samtal om den framtida hemsjukvården.

Avsiktsförklaring

Som en första del i processen låg att från fullmäktige i varje kommun och Landstinget få fram en tydlig avsiktsförklaring. Det huvudsakliga syftet med workshoparna var att få underlag till avsiktsförklaringen. Ett slutligt förslag till


9

avsiktsförklaring godkändes av styrgruppen och fastställdes av PD och PKN i november som en rekommendation till respektive fullmäktige att anta.

Under arbetet med avsiktsförklaringen hade projektledningen också dialog med berörda fackliga organisationer, Länspensionärsrådet, Länshandikapprådet, distriktssköterskeföreningen med flera för att stämma av och förankra processen.

Projektledningen svarade under denna tid även för kontakt med länets samtliga socialnämnder/motsvarande, landstingsstyrelsen, PKN (PKN hade under hösten 2011 och våren 2012 fyra särskilt anordnade möten i denna fråga, där även kommunstyrelsernas ordförande och kommuncheferna deltog), landstingets medicinska programgrupper, länets socialchefsgrupp samt landstingets tre hälso- och sjukvårdsutskott. Projektledningen hade även kontinuerlig kontakt med nätverket för privata vårdgivare inom primärvård samt ett stort antal övriga personer och grupper som på olika sätt bedömdes beröras av den förstående förändringen.

Namnet KomHem

Utöver frågor om skatteväxling, verksamhetsövergång etcetera inkluderades tidigt i processen frågor om den framtida hemsjukvårdens uppdrag och arbetssätt. Till stor hjälp i detta blev benämningen på uppdraget: ”KomHem – vård, omsorg och rehab nära dig”. Ganska snart blev KomHem ett vedertaget begrepp som på ett naturligt sätt gav möjlighet att samtala med personal, förtroendevalda med flera om syftet med huvudmannaskiftet.

Särskilda utredningar

Utifrån avsiktsförklaringens innehåll identifierades ett antal områden som behövde utredas särskilt:

Hemsjukvård på psykiatrisk specialistvårdnivå

Hemsjukvård på somatisk specialistvårdnivå

Förskrivning av hjälpmedel i ordinärt boende

Samverkansavtal om hjälpmedel

Palliativ vård

För varje utredningsuppdrag tillsattes i november 2011en mindre grupp av sakkunniga för att tillsammans med projektledningen presentera förslag till avtalstext. Varje förslag, utom för samverkansavtal om hjälpmedel, genomgick en konsekvensanalys som gjordes i form av en hearing. Till denna inbjöds nyckelpersoner inom respektive område att delta. Fyra hearingar genomfördes i januari/februari 2012, en för vart och ett av ovanstående område. Dessutom genomfördes en femte hearing som tog upp frågan om ansvarsgränser mellan landsting och kommunerna inom habilitering och omsorg.

Förberedelser i kommunerna

Under slutet av hösten 2011 påbörjade samtliga kommuner i länet arbetet med att förbereda sig för att ta över hemsjukvården. Det bildades 13 lokala arbetsgrupper som alla utarbetade tidsplaner.


10

Ett nätverk bildades som bestod av de 13 lokala projektledarna och en person från projektledningen. Nätverket träffades regelbundet en gång i månaden för att utbyta erfarenheter och ge varandra en nulägesrapport.

Primärkommunala Nämnden fick under arbetets gång kontinuerligt information från kommunala representanter i de olika arbetsgrupperna och även av projektledningen.

Det slutliga avtalet

Efter att förslag presenterats av de särskilda utredningsgrupperna vidtog ett intensivt arbete med det slutliga hemsjukvårdsavtalet, det som då kallades KomHem-avtalet. Ett sammanhållet avtalsförslag presenterades och godkändes, efter vissa justeringar, av styrgruppen. Det godkändes därefter även av PKN/PD, allt i enlighet med den tidsplan som tidigare fastställts.

Avtalet behandlades politiskt i respektive facknämnd under våren för att därefter definitivt fastställas av fullmäktige i de 13 kommunerna och i Landstinget.

Projektledningens styrkort

Projektledningen identifierade på ett tidigt stadium ett antal indikatorer för sitt interna arbete enligt Balanserat styrkort-modellen. Indikatorerna följdes upp kontinuerligt.

Fram till och med december 2012 har representant ur projektledningen deltagit i drygt 150 möten för att informera om KomHem-arbetet;

1220 personer har deltagit i workshopar eller hearingar

15 frågor med svar (Faq) har publicerats på KomHems webbplats

Styrgruppens skattning av projektledningens arbetsinsatser har skattats genomgående till 8,2 på skalan 1-10 (bäst)

Vid samtliga workshopar ökade antalet som var positiva till förändringen med flera procent (bland medarbetare låg siffran på 71-75 procent positiva efter workshopen)

Närvaron i arbetsgrupperna har varit hög, över 90 procent.

11 443 personer har besökt webbplatsen www.komhem.net

Tio kommuner använde webbplatsen regelbundet för egen information, t ex publicera minnesanteckningar från arbetsgrupper i kommunen

http://www.komhem.net/


11

4. ARBETSGRUPPER OCH SÄRSKILDA UTREDNINGAR Arbetsgrupper i KomHem-arbetet bildades inom områdena Hälso- och sjukvård, Rehabilitering/habilitering, Personal/Human Resources (HR), Ekonomi, IT, Medicintekniska produkter, Kvalitetsindikatorer och Information. Deltagare till de olika arbetsgrupperna utsågs med syfte att få rätt kompetens och bra representativitet för länets kommuner och Landstinget. Samtidigt skulle grupperna inte vara för stora. De hölls samman av utsedd ordförande och projektledningen ansvarade för att skriva minnesanteckningar, hålla samman hela avtalsarbetet och att hålla tidplaner.

Arbetsgruppernas uppdrag var:

att inom sitt faktaområde, kartlägga, analysera och ta fram förslag till förändringar

att bereda och föreslå innehåll till hemsjukvårdsavtal inom respektive område

att ansvara för att informera och ta in material och synpunkter från de kommuner som inte hade representant med i arbetsgruppen (gällde de som representerade sin egen och övriga kommuner i sin länsdel)

Intentionerna i avsiktsförklaringen utgjorde grunden för arbetet med att föra över hemsjukvården från Landstinget till kommunerna. Så mycket som möjligt av vården i hemmet skulle överföras, under förutsättning att den nya ansvarsfördelningen skulle gynna patienten, vara resurseffektiv och att vården skulle ges med god kompetens och säkerhet. Utgångspunkten var också att inte låta sig begränsas av nuvarande organisationsgränser utan utgå ifrån befolkningens behov av hemsjukvård. Mervärde var ett ledord. I detta fanns en utmaning att tänka nytt, hitta samverkansstrukturer och nya mötesplatser, och en medvetenhet om att det kommer att ställas nya krav på alla inblandade.

Ambitionen var att sikta högt och i Jönköpings län åstadkomma den bästa växlingen för hemsjukvården i landet!

4. 1 Arbetsgrupp HS En arbetsgrupp för hälso- och sjukvårdsfrågor (HS-gruppen) konstituerades i juni 2012. Gruppen bestod av tretton personer, varav sju företrädde länets kommuner. De övriga sex var representanter för länets primärvård och specialistsjukvård. I arbetsgruppen ingick medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), distriktssköterskor och vårdenhetschefer.

Arbetsgruppens initiala uppdrag och fokus var, att med stöd av omvärlds-bevakning, datainsamling, fastställa gemensamma definitioner för hemsjukvård, analysera och rekommendera var man lämpligast skulle lägga gränssnitt och ansvarsfördelning mellan hemsjukvård på primärvårdsnivå, respektive hemsjukvård på specialiserad nivå, utifrån patientnytta och patientsäkerhet, oavsett bostadsort eller boende, minimi- alternativt maximinivån.


12

Mycket kraft lades i förberedelsearbetet på att avgränsa den framtida hemsjukvården så att den skulle komma att fungera så bra som möjligt för den enskilde patienten. Gruppen tog del av erfarenheter från de län där hemsjukvården redan var kommunaliserad eller där processen pågick. Fortlöpande kontakter togs också med fackliga företrädare och intresseföreningar.

Arbetsgruppen konstaterade att Jönköpings län hade en väl utbyggd hemsjukvård som ställde krav på hög kompetens. Redan i nuläget bedrevs omfattande hemsjukvård på somatisk specialiserad nivå inom kommunernas särskilda boenden liksom i ordinärt boende. Däremot fann man viss variation i länet, även mellan olika vårdcentraler inom samma kommun, vad gäller vilka insatser som kunde erbjudas under olika tider på dygnet.

Kartläggning/analys

Gränsdragningen mellan sluten vård, öppen specialistsjukvård och primärvård förflyttas kontinuerligt i takt med den medicinska och medicintekniska utvecklingen, för att svara upp mot de behov som finns i verksamheten. Detta har bidragit till att gränsen mellan de olika vårdnivåernas ansvar blivit otydlig. Arbetsgruppen fann att det fanns olika tolkningar om var gränserna går idag, likaså om en insats tillhör primärvård eller specialiserad öppen vård. Exempel på det är påsdialys och ventilatorbehandling.

Primärvård ”upphöjd etta” definieras, i hälso- och sjukvård som utgör första vårdnivån och som utan avgränsning omfattar basal medicinsk utredning, behandling och omvårdnad samt förebyggande arbete, rehabilitering och hjälpmedelsförskrivning utan avgränsningar för sjukdomar, ålder eller patientgrupper, eller kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser. Primärvårdsbegreppet definieras inte i sig utan i relation till sin omgivning.

Med specialiserad vård ”upphöjd etta” avses hälso- och sjukvårdsverksamhet som kräver mer specialiserade åtgärder än vad som kan ges i primärvården och kan vara av såväl somatisk som psykiatrisk karaktär.

Riskbedömning

Riskbedömningar gjordes i arbetsgrupper för att identifiera risker som, direkt eller indirekt, kunde leda till negativa konsekvenser i samband med kommunalisering av hemsjukvården. Risker belystes såväl ur patient- som ur ett användarperspektiv.

De riskområden som identifierades och hanterades var kommunikation/ information, utbildning/kompetens, tillgänglighet/medicinsk kompetens, avgränsningar/ansvarsfördelningen, arbetsmiljö, sammanhållna processer. Några av områdena var övergripande och hanterades i flera av arbetsgrupper samtidigt.

Kommunikation/information:

De IT-system för dokumentation som används i Landstinget och kommunerna är skilda, lagstiftning och system innebär begräsningar gällande åtkomst av information mellan systemen. Inom kommunerna i länet används tre olika verksamhetssystem. Inom landstingets verksamheter hade man tillgång till ett enhetligt system, Cambio Cosmic. Brister i information och kommunikation mellan


13

aktörerna i vårdkedjan kan medföra oklarheter i ansvarsfördelningen. Det kan leda till vård på fel vårdnivå och/eller en kvalitativt sämre vård och behandling.

I Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14) påtalas vikten av att vissa uppgifter är lättillgängliga för olika yrkesgrupper.

Nationell Patient Översikt (NPÖ), som var under uppbyggnad 2011-12, skulle kunna vara en lösning och ge läsbarhet av journaltext och så småningom även ge möjlighet att kunna producera text från kommunernas journalsystem till landstingets under förutsättning att patienten samtycker.

Inom hemsjukvården är det särskilt viktigt att kunna ta del av omvårdnadsdokumentationen såsom epikris och liknande sammanfattningar om patientens tidigare vård. Omvårdnadsdokumentationen är sjuksköterskans ansvar trots att omvårdnaden i sig inkluderar flera andra vårdgivare (SOSFS:2008:14).

Det fanns farhågor bland annat från läkare i slutenvården om kompetens- och kunskapsbrist om distriktsläkare och distriktssköterskor inte arbetar i samma organisation eller i nära samarbete. Det skulle kunna innebära att patienten riskerar att hamna inom en högre vårdnivå än nödvändigt om det inte finns adekvat kunskap.

Ställningstagande efter riskbedömning

Antalet röda dagar vid årsskiftet togs upp som en risk i samband med själva

växlingen av huvudman. Genom god planering av arbetet under hösten skulle den

risken elimineras.

HS-gruppen identifierade och rangordnade de områden, som särskilt måste

beaktas inför övergången och urskilde två områden som på grund av

patientsäkerheten inte kunde kompromissas:

Fullständiga, aktuella läkemedelslistor Tillgänglighet till RoS (Remiss och Svar) för remisshantering i samband

med provtagning Gruppen ansåg att det finns risker med inaktuella läkemedelslistor och att det kan innebära hög risk för patientsäkerheten med svårighet att få tillgång till en samlad tillförlitlig läkemedelslista.

Hantering av läkemedel och provtagning/provsvar ställer särskilda krav på en tillgänglig informationsöverföring ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Exempelvis kan avsaknad av ROS leda till svårigheter i hantering av provtagningsremisser inför cytostatikabehandlingar.

Vidtagna åtgärder

De identifierade problemområdena beaktades under förberedelsearbetet och insatser gjordes för att säkra

att rutiner för informationsöverföring fanns att lokala avtal för läkarmedverkan upprättades


14

att det finns vägar att nå vårdcentralen att respektive arbetsgivare även fortsättningsvis tar sitt utbildningsansvar att Landstinget svarar för utbildning och konsultation i enskilda patientfall,

såväl inom primärvård som inom den specialiserade vården

Inventeringar:

a) Specialistsjuksköterskor

Sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvård förutsätts vara specialistutbildade sjuksköterskor med inriktning i första hand mot distriktssköterska och i andra hand mot vård av äldre. Det förekommer även behov av specialistutbildade sjuksköterskor inom psykiatrisk vård. Den främsta skillnaden i yrkesexamen är att distriktssköterskans utbildning är specialiserad och anpassad för de arbetsuppgifter som finns i hemsjukvården. Dessutom kan sjuksköterskor specialisera sig/fördjupa sina kunskaper inom demens, palliativ omvårdnadvård, diabetes osv.

För att få en uppfattning om hur stor andel av sjuksköterskor med specialist-utbildning, som idag är verksamma inom kommuner och primärvårdens hemsjukvård, gjordes en inventering i KomHem-arbetet.

Gruppen konstaterade att utöver sjuksköterskor med genomgången specialistutbildning fanns ett flertal sjuksköterskor med fördjupade kunskaper med poängutbildningar, som inte resulterat i specialistkompetens, men möjliggör specialistfunktioner. Häribland kan nämnas handledarutbildning, kurser inom geriatrik, smärtutbildning, utbildning inom nutrition, palliativ omvårdnad och förebyggande arbete.

Man konstaterade att 70 procent av de sjuksköterskor som erbjudits verksamhetsövergång till kommunen hade distriktssköterskekompetens.

b) Utbildning för förskrivningsrätt

Kartläggning av hur många sjuksköterskor som genomgått utbildning för förskrivningsrätt av läkemedel (enligt SOSFS 2001:16) gjordes. Möjligheten att förskriva läkemedel, är inte relaterad till organisatorisk tillhörighet, det är utbildning som avgör. Det fanns skillnader mellan kommunerna i vilken utsträckning man använder sig av förskrivningsrätten för sjuksköterskor. I några kommuner fanns inte någon sjuksköterska med förskrivningsrätt av läkemedel.

I utredningsarbetet kartlades och inventerades också hur många sjuksköterskor som hade förskrivningsrätt för inkontinensprodukter, stomi- och diabeteshjälpmedel. Någon säker statistisk bearbetning kunde inte göras då underlaget inte var tillräckligt stort. Samtliga kommuner hade sjuksköterskor med förskrivningsrätt inom ovanstående områden.


15

Patienter med behov av insatser på helgen

Patienter som inte är inskrivna1 i hemsjukvård men med behov av insatser på helgdagar blev ytterligare en fråga att beakta. Statistik ur Cosmic visade att det är stora variationer över tid mellan vårdcentralerna i kommunerna, enstaka patienter kan påverka antal och omfattning av insatser. Sättet att ombesörja dessa insatser har skett både genom mottagning och hembesök, ibland av medicinska skäl och ibland av praktiska skäl både för patienter och personal. Alternativen för att lösa detta var att a) flytta t ex såromläggningar till fredag och måndag där detta är lämpligt, b) att i något enstaka fall erbjuda möjligheten till mottagning under helgdagarna eller c) hänvisa till jourcentral

Ett av problemen bedömdes vara avståndet till exempelvis jourcentralen för de patienter som behöver t ex två besök per dag eller lång väg att åka samtidigt som hemsjukvård har insatser i närområdet.

BESLUT: KomHems styrgrupp beslutade på sammanträdet den 26 november 2012 följande: flytta de helginsatser som är möjliga till fredag och måndag, och i övriga fall göra det som är bäst för patienten! Att använda ett klokt handlag, att om möjligt i enstaka fall låta göra det en lördag. Att hjälpa invånarna i enlighet med de grundläggande värderingarna för KomHem-arbetet.

I ett tidigt skede i planeringen framförde arbetsgruppen Hälso- och sjukvård önskemål om att få senarelägga datumet för införande av kommunaliseringen av hemsjukvården några veckor, även om skatteväxlingen skulle genomföras redan 1 januari 2013. Skäl till förslaget var en befarad risk med att införa en förändrad verksamhet i anslutning till årets många helgdagar vid årsskiftet och därmed begränsad bemanning. Endast en av 13 kommuner ställde sig bakom detta förslag varvid ingen senareläggning kom att ske.

4.2 Arbetsgrupp Rehabilitering/Habilitering Arbetsgruppen bestod av tolv personer, sex representanter för Landstinget, primärvård och slutenvård, och sex för kommunerna. Deltagarna i arbetsgruppen var arbetsterapeuter (at), Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR), sjukgymnast (sg), områdeschef samt vård- och omsorgschef.

Frågan om utveckling och gränsdragning för framtidens habilitering och kommunernas omsorgsverksamhet var så komplicerad att den blev ett separat fördjupat utredningsuppdrag som en del i uppdraget om specialiserad somatisk hemsjukvård. Många frågeställningar som uppkom i arbetsgruppen hade starka beröringspunkter med medicintekniska produkter (MTP) som även de kom att behandlades i separat arbetsgrupp.

1 I detta dokument används ordet inskriven i hemsjukvård synonymt med registrerad för hemsjukvård,

som förekommer i protokoll, avtalet och andra dokument som rör KomHem.


16

Kartläggning av nuläget

Det bildades tre geografiska arbetsgrupper där deltagarna ansvarade för att inhämta uppgifter och sammanställa variationer i länsdelarna. Olikheterna i länet speglar sig i hur man organiserat rehabiliteringen i länsdelen.

Vårdplanering

När det gäller i hur pass stor utsträckning som rehabiliteringspersonal deltar vid vårdplaneringstillfällen så varierar det i länet. I det vårdplaneringsteam som finns på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping ingår arbetsterapeut. I övrigt deltar rehabpersonal från vårdcentralerna sporadiskt eller i olika projektsatsningar. Vad gäller kommuner så deltar kommunens arbetsterapeuter och sjukgymnaster i stor omfattning i vårdplanering på korttidsplatser och på rehabavdelning (Jönköping). Vårdplaneringar i hemmet förekommer.

Ordination/utprovning av arbetstekniska hjälpmedel Kommunerna har kostnadsansvar för arbetstekniska hjälpmedel. Ordination av arbetstekniska hjälpmedel hanteras på olika sätt i länet

1. kommunens personal utför ordination/utprovning

2. förtroendeförskrivning - landstinget förskriver och kommunen betalar

3. bägge huvudmännen deltar vid utprovning

Team

I länet sker mycket teambaserat arbete både inom Landstinget och inom kommunerna. På flera orter finns omfattande teamarbete där representanter för bägge huvudmännen deltar.

Rehabilitering inom slutenvården

Det är den samlade ämneskompetensen som finns i teamet runt patienten som kännetecknar specialistrehabiliteringen. Utöver det finns erfarenhet med spetskompetens (t ex inom områdena barn, stroke, reumatologi). Vidare identifierades viss rehabilitering som kräver specialist- eller spetskompetens: t ex för lymfödembehandling, Parkinsongrupp, reumatologisk rehabilitering och handskaderehabilitering, hjärtgrupp, gåskola, minnesmottagning. Samverkan och konsultativt stöd sker med primärvården som har rehabiliteringsansvar i hemmet för dessa patienter.

Dagrehabilitering

Fyra enheter för dagrehabilitering finns i en kommun, Jönköpings kommun. I Sävsjö finns dagrehabilitering som drivs tillsammans med vårdcentralen och kommunen. I övriga kommuner är de dagrehabiliteringsavdelningar som fanns nerlagda. Några kommuner uppger att det finns mötesplatser för social gemenskap, aktivering och avlastning för anhöriga.

Rehabavdelning

På sjukhusen sker viss rehabilitering i anslutning till vårdtillfälle, vid vårdplanering överlämnas rehabansvar till primärvård eller kommun. Rehabiliteringsmedicinska kliniken på Ryhov är en länsklinik där personer i


17

arbetsför ålder arbetsför ålder vårdas med till exempel ryggmärgsskador och hjärnskador. På Höglandssjukhuset i Nässjö, finns en länsövergripande veckoavdelning för patienter med kroniska neurologiska sjukdomar och skador. I de flesta kommuner finns korttidsavdelningar. Några kommuner har uppgivit att man arbetar med rehabiliterande synsätt på dessa korttidsavdelningar, andra inte. Den enda kommunen i länet som har renodlad rehabverksamhet är Jönköpings kommun (träning och vistelse på HSL beslut), där det finns fyra rehabavdelningar med sammanlagt 38 platser.

Habilitering

Habiliteringscentrum är en länsklinik, indelad i barn- och vuxenhabilitering med olika arbetssätt i de olika länsdelarna. Omsorgsverksamheten i kommunerna är olika utbyggda. Det finns ingen organiserad samverkan mellan dessa. I arbetsgruppen Rehab/Hab diskuterades vilken habilitering på specialistnivå som

Landstinget bör ansvara för och vad som är kommunens ansvar.

Kontakt har tagits med barn/vuxen habiliteringen i de län där kommunerna hade tagit över hemsjukvården. I dessa län har inte kommunaliseringen av hemsjukvården påverkat barn/vuxenhabiliteringens ansvar, den har också varit kvar i oförändrad organisation. Någon nationell definition om vad som är specialist respektive basal rehabilitering/habilitering har inte gått att finna.

Arbetsgruppen konstaterar att habiliteringen skiljer på vilka insatser de gör beroende på boendeform. Kommunerna ansvarar för hälso- och sjukvården (inklusive habilitering) för invånarna som bor på boenden för funktionshindrade. För de som bor i ordinärt boende är det Landstingets habiliteringsansvar. Landstingets habilitering gör en hel del kompletterande insatser i kommunernas särskilda boenden via LSS-ansökningar/råd och stöd. Gruppen är enig om att det ska vara personens behov som styr, inte funktionsnedsättning, diagnos eller boendeform. Primärvården är en vårdform som inte får glömmas bort.

Arbetsgruppen hade diskussion kring begreppen bashablilitering och basal habilitering och kom fram till att det lätt kan misstolkas och det blir känslan av ett A- och ett B- lag. Grundläggande och specialiserade habilitering, är ett förslag, som mer neutralt benämner framtida kommunala habiliteringens och landstinget habiliteringens ansvar.

Kommunala variationer

I en del kommuner finns rehabiliteringsassistenter som ansvarar för gruppgymnastik på särskilt boende, och i andra utbildar arbetsterapeuter och sjukgymnaster vårdpersonal och vikarier i förflyttningsteknik. I några kommuner arbetar rehabpersonal aktivt med andra yrkesgrupper kring fallprevention, rehabiliterande insatser, hjälpmedel och aktiviteter.

För samtliga kommuner gäller att kommunens arbetsterapeuter och sjukgymnaster ansvarar rehabiliteringen på särskilt boende.

Riskbedömning och ställningstagande

De riskområden som identifierades och hanterades av arbetsgruppen var avgränsningar/ansvarsfördelningen, sammanhållna processer,


18

utbildning/kompetens, tillgänglighet/medicinsk kompetens, arbetsmiljö, kommunikation/ information.

Ansvarsfördelningen bedömdes vara en omfattande risk när det gällde rehabiliteringsområdet. Balansgången mellan rehabiliteringsinsatser i hemmet som ger bäst resultat för patienten och om samma patient kan ta sig till vårdcentralen diskuterades mycket. Mervärdet och resultatet av att insatsen sker i hemmet bedömdes vara viktig att förmedla till övriga arbetsgrupper. Till exempel träning, riskbedömning och åtgärder hos en äldre patient med balansproblem, sker före kommunaliseringen i bostaden, i samverkan med övrig personal. Eftersom nästan alla av dessa patienter kan ta sig till vårdcentralen finns risk att de inte får samma preventiva bedömning i hemmet efter kommunaliseringen om man inte tar hänsyn till mervärdet.

Olika journalföringssystem ger inte tillgång till all information om patienten. Kompetensmässiga svårigheter kan dessutom uppstå i små kommuner, t ex kring barn, habilitering, psykiatri.

SWOT-analys Rehabilitering gjordes i december 2011 (bilaga 2).

Diskussion i arbetsgruppen om vilka arbetsuppgifter som ska finnas kvar på vårdcentralen Den polikliniska verksamhet som sker i primärvården t ex handrehabilitering, utprovning av ortopedtekniska hjälpmedel, ryggutredningar (enligt Fakta), PR-team, förskrivning/eventuell försäljning av enklare hjälpmedel som inte kräver hembesök, gruppbehandlingar ex hjärta, sömn, smärta, kroppskännedomsgrupper, MultiModal rehabilitering (MMR), viss demensutredning, aktivitetsbedömningar och bedömning i sjukskrivningsteam. Preventionsarbete, t ex artrosskolor, och den polikliniska sjukgymnastiken som före KomHem utfördes ska finnas kvar, möjlighet till enstaka hembesök som är en del i en pågående behandling/rehabilitering ska kunna utföras av primärvårdens arbetsterapeut eller sjukgymnast. Likaså ska möjlighet till viss poliklinisk träning på vårdcentral kunna finnas även för patienter med hemsjukvård, t ex bassängträning, styrketräning etc. Även om en patient är inskriven i hemsjukvård ska det finnas möjlighet för den patienten att få rehabiliteringsinsatser på vårdcentralen, t ex handskaderehabilitering, strokerehabilitering och på specialistnivå t ex Parkinsongrupp. Detta bestäms vid vårdplaneringen och innebär att patienten kan ha insatser samtidigt av bägge huvudmännen, då det är viktigt att samverka för patientens bästa.

Rehabilitering i hemsjukvård i kommunal regi

Arbetsgruppen kunde se mycket fördelar med att samma huvudman ansvarar för insatser i hemmet, framför allt för personer med behov av långvariga, regelbundna insatser. Man skulle kunna arbeta mer effektivt och med gemensam målsättning, bredd och kompetens hos personalen skulle öka. Det ekonomiska incitamentet för rehabilitering stärks när samma huvudman ansvarar för rehabilitering och hemtjänstinsats, det har man sett på andra håll i landet. Möjligheten att samordna korttids-, dagrehab- och hemrehabverksamheter skulle öka.

Det finns möjlighet för utvidgat teamarbete kring patienten när man arbetar i samma organisation som hemtjänstpersonal. Färre överrapporteringar bidrar till


19

ökad patientsäkerhet. Detta kan leda till färre akuta insatser som kan lösas mer effektivt. Ökad och kontinuerlig teamsamverkan medför tidigare rehabiliterings-insatser. Hemrehabilitering ger stöd för livskvalitet, självständighet och kvarboende. Det gör det också möjligt att följa brukare från ordinärt till särskilt boende. Ett ökat teamarbete stärker och utvecklar yrkesrollerna.

Rehabilitering på specialistnivå i Landstingets regi

Nedan stående område inom rehabilitering på specialistnivå bedömdes av

arbetsgruppen även fortsättningsvis vara ett ansvara för Landstinget:

Specialister som ger handledning till teamen i kommunerna, ex BPSD.

Rehabiliteringen på Nässjö Rehab, som har patienter i samtliga åldrar och med liknande diagnos. Här finns team med bland annat specialistläkare och är inte detsamma som kommunernas eventuella. dagrehab.

Viss strokerehabilitering enligt de nationella strokeriktlinjerna.

Specialistrehabilitering inom slutenvård, gäller bland annat förvärvade hjärnskador, ryggmärgsskador, hud, reumatologi, osteoporos, psykiatri, Parkinson och MS samt gåskolor och specialisthabilitering.

Specialistfunktioner – en konsultfunktion till ”vanlig” rehabilitering. Har specialkunskaper i ett visst ämne, diagnos, får erfarenheter av att träffa patienter kontinuerligt, frekvent.

4.3 Gemensamma sakområden I arbetet med hemsjukvården fanns en del områden som berördes i flera grupper och genomsyrade hela arbetet. Flera arbetsgrupper hanterade dessa och projektledningen tog fram det som sedan kom att bli de slutliga ställningstagandena.

Sakområden och övergripande definitioner som tas upp i detta kapitel:

Ansvarsfördelning, inte tröskelprincip Egenvård – begrepp och tillämpning

– delegering, när det inte är egenvård Hemsjukvårdsbesök Hembesök Tolkningsföreträde Vård-och omsorgsplan Vårdplanering Läkarmedverkan, lokala läkaravtal Demens Asylsökande Hantering av avlidna


20

Ansvarsfördelning, inte tröskelprincip

Benämningen ”Tröskelprincipen” har använts i övriga län där kommunerna tagit över, eller under vårt arbete var i begrepp att ta över, ansvaret för hemsjukvården. I vår avsiktsförklaring var Tröskelprincipen beskriven som en modell för att reglera gränssnittet mellan öppenvårdsbesök och hemsjukvårdsbesök/hembesök.

Samtliga arbetsgrupper arbetade med att omdefiniera begreppet och styrgruppen beslutade att i Jönköpings län istället använda ordet ansvarsfördelning.

Ansvarsfördelningen utgår från patientens omvårdnads- och rehabiliterings och tar hänsyn till mervärdet av att vissa insatser utförs i hemmet och vissa på vårdcentralen. Ansvarsfördelningen innebär att såväl planerad hälso- och sjukvård, som akuta vårdbehov i hemmet kan överföras till kommunens hemsjukvård. Här ingår omvårdnad, rehabilitering och habilitering på primärvårdsnivå och specialiserad somatisk respektive psykiatrisk vårdnivå, som kan utföras med bibehållen patientsäkerhet.

Vårdplanen är styrande för ansvarsfördelningen och båda huvudmännens närvaro vid den samordnade vårdplaneringen måste säkras.

Egenvård - begrepp och tillämpning

Egenvård är det som en person utför, själv eller med hjälp av någon annan, efter bedömning av behandlande läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom respektive kompetens- och ansvarsområde. Det är inte diagnosen som är avgörande för beslut om egenvård, utan det är patientens kognitiva förmåga att förstå åtgärdens syfte och hur den ska utföras som är avgörande. Egenvård är inte hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).

I vissa fall kan avancerade uppgifter övergå till att bli egenvård, i andra fall kan enkla uppgifter inte betraktas som egenvård. Om den enskilde på grund av funktionsnedsättning endast behöver praktisk hjälp är uppgiften att betrakta som egenvård. En uppgift kan också bedömas som egenvård när den enskilde, föräldrar eller närstående utför uppgiften.

Den praktiska tillämpningen av SOSFS 2009:6 om begreppet egenvård finns beskriven i Överenskommelse mellan kommunerna och Landstinget i Jönköpings län, fastställt i Läns-Lako den 8 december 2010. Överenskommelsen är dock inte skriven utifrån att kommunerna ansvarar för hemsjukvården. Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård varierar inom länets olika kommuner och vårdcentraler. Rutiner för bedömning av begreppet egenvård har hanterats på varierande sätt av verksamheterna, vilket innebär att bristande rutiner utgör hinder för tillämpningen.

Delegering, när det inte är egenvård

En hälso- och sjukvårdsuppgift får inte bedömas som egenvård om det i bedömningen finns risk att egenvården kan innebära att patienten skadas.

Bedöms uppgiften som hälso- och sjukvårdsuppgift kan uppgiften delegeras av kommunal hälso- och sjukvårdspersonal till exempelvis personlig assistent, hemtjänstpersonal, omsorgspersonal på boende eller skolpersonal.


21

Hemsjukvårdsbesök

Hemsjukvårdsbesök är en vårdkontakt inom hemsjukvård, för alla åldrar och diagnoser, och som innebär personligt möte mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal i patientens bostad eller motsvarande.

De kriterier som har gällt för att definieras som mottagare av hemsjukvård är att behovet av vårdinsatser bedöms varaktiga. Rehabiliteringsinsatser som pågått över tid har tidigare i liten omfattning registrerats som hemsjukvård och istället registrerats som enstaka planerade hembesök.

Efter kommunaliseringen innebär ansvarsfördelningen beträffande vårdformen hemsjukvård, att kommunerna ansvarar för den hälso- och sjukvård som ges i hemmet och till personer som på grund av sjukdom och/eller funktions-nedsättning inte på egen hand eller med stöd kan uppsöka vårdcentral eller mottagning, utan stora påfrestningar eller olägenheter.

Hemsjukvård/hembesök ska även erbjudas när det ger mervärde för patientens fortsatta vård, omsorg och rehabilitering. Mervärde kan innebära ökad patientsäkerhet, delaktighet och trygghet för den enskilde. Det kan också innebära ökad möjlighet till teamsamverkan kring patienten, ökad möjlighet att bedöma behov, göra riskbedömningar samt ge bättre effekt av vård och rehabiliterings-insatser.

Inskrivning i hemsjukvård ska ha föregåtts av vårdplanering och en vårdplan ska finnas upprättad som utgör beslutsunderlag. Ansvaret för hälso- och sjukvårds-insatserna ska vara sammanhängande över tid. Beslut om inskrivning görs av kommunen utsett legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal och/eller landstinget läkare efter samråd mellan huvudmännen.

Den 31 december 2009 fanns det 3547 inskrivna hemsjukvårdspatienter och 278 inskrivna i palliativ vård i Jönköpings län. Under år 2009 gjordes det 452 184 hemsjukvårdsbesök och palliativa besök av distriktssköterska/ sjuksköterska och undersköterska hos dessa personer.

Hembesök

Med hembesök avses såväl planerade som akuta hembesök för alla åldrar och diagnoser i patientens bostad eller motsvarande. Det är besök av tillfällig karaktär som inte ingår i en vårdplan. Kriterier för hembesök är att de personer som på grund av sjukdom och/eller funktionsnedsättning inte på egen hand eller med stöd kan uppsöka vårdcentral eller mottagning utan stora uppoffringar eller olägenheter. Även här ska mervärdet för insatsen beaktas.

Hembesök aktualiseras i samråd mellan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal från båda huvudmännen. Varierande tolkningar för att få hembesök har förekommit. Drygt 33 870 hembesök gjordes under 2009 hos patienter som inte var inskrivna i hemsjukvården, men som behövde hembesök av olika anledningar.

I kartläggningen ingick bland annat att ta fram en ögonblicksbild av antal hembesök på några vårdcentraler (bilaga 3).


22

Vem har tolkningsföreträde?

Vem har tolkningsföreträde för akuta hembesök? Vid behov av akut hembesök är det den organisation som har första kontakten med patienten som också har det initiala ansvaret för att patienten får den vård som det finns behov av. Arbetsgruppen betonade vikten av att hellre göra ett besök för mycket än ett för lite. Hur vården sedan ska fullföljas beslutas i samråd mellan kommun och Landstinget.

Vårdplan

Vård- och omsorgsplan definieras enligt Socialstyrelsens termbank som en plan som beskriver planerad och beslutad vård och omsorg för berörd individ och utformas tillsammans med berörd vårdtagare. Planen beskriver en eller flera aktiviteter, både för medicinska och psykosociala insatser och för omvårdnad och rehabilitering. Det ska finnas mål för åtgärderna/insatserna i planen. Planen ska vara dokumenterad. Planen ska omprövas, följas upp och utvärderas. Patientens delaktighet var viktig att betona.

Arbetsgrupperna var positiva till den utvecklingsmöjlighet som finns i ökat användande av gemensam plan. Utgångspunkten att det är patientens plan istället för vårdens och att den ska utgå från patientens behov och inte verksamheternas utformning. Fortsatt arbete med detta (Samordnad individuell plan, SIP) sköts på framtiden.

Samordnad vårdplanering

Vårdplanering är av stor betydelse för att klargöra fortsatt vårdbehov samt vem som har hälso- och sjukvårdsansvar både ur ett patientperspektiv, ett verksamhetsperspektiv och ur personal/arbetsmiljöperspektiv. Det är viktigt att huvudmännen har ett gemensamt synsätt på vård och rehabilitering. Patienten ska alltid erbjudas en professionell vårdplanering med stor delaktighet.

Vårdplanering på sjukhuset är viktig i det korta perspektivet för att klargöra fortsatt vårdbehov, men kräver även en långsiktig uppföljning/planering efter det att patienten är i sin hemmiljö.

Det är viktigt att även tydliggöra läkarens medverkan vid medicinska överlämnandet av patienten till primärvården.

En inventering genomfördes som visade att det finns samverkansrutiner mellan kommun/landsting i ett gemensamt antaget styrdokument. Vårdplanering sker på delvis olika sätt i länet bland annat beroende på geografiskt avstånd till sjukhus och kommunstorlek.

Cirka 95 % av all planering berör äldre personer. Inom psykiatrin sker det få vårdplaneringar i ett tidigt skede.

Arbetsgruppen konstaterade att det kan saknas HS-personal i samband med vårdplanering vid

utskrivning från sjukhuset att det är ett gemensamt ansvar för huvudmännen att se till att

övergångarna mellan olika vårdgivare ska ske på ett patientsäkert sätt


23

att det i vårdplaneringen bör delta personal som har den kompetens som behövs för att planera patientens behov av insatser efter utskrivningen

Läkarmedverkan i hemsjukvård

För hemsjukvården i ordinärt boende finns ett ettårigt ramavtal fastställt för läkarmedverkan. För särskilt boende finns sedan tidigare ett avtal som gäller till och med 31 december 2013. Avsikten är att dessa båda avtal ska länkas samman med start 1 januari 2014. Varje kommun ska skriva lokala läkaravtal utifrån en framtagen mall. Tillgång till hembesök och konsultation ska säkerställas i lokala avtal.

Inför skrivningen av avtal om läkarmedverkan betonas tillgänglighetsaspekten. Det ska vara möjligt att få kontakt med läkare vid oförutsedda situationer. Bägge huvudmännen ska bidra till att patienten inte behöver åka till akutsjukvården om inte behov föreligger.

En diskussion fördes avseende omfattning av, och om vem, som ska tillhandahålla adekvat medicinsk utrustning. Landstinget ansåg att kommunerna behövde ha tillgång till såväl pulsoximeter, doppler som bladderscanner för att kunna bedriva en evidensbaserad hemsjukvård. Vilken utrustning som krävs i framtiden är inte möjlig att definiera specifikt då den tekniska utvecklingen kommer att innebära att nya uppgifter med ny medicinsk utrustning blir möjliga att utföra. Den huvudman som ansvarar för vården ansvarar för att följa utvecklingen.

Distriktsläkaren ska i normalfallet vara första kontakten även för patienter inom specialiserad psykiatrisk hemsjukvård, förutsatt att primärvården har tagit över patientansvaret.

I vårdplaneringen för den enskilde måste det tydliggöras vart hon/han ska vända sig vid oförutsedda situationer.

Demens

Enligt Nationella riktlinjer för personer med demenssjukdomar ansvarar primärvården för basal demensutredning för personer 70 år och äldre. Även enstaka yngre personer med uppenbar diagnos såsom t.ex. alkoholrelaterad demens eller multiinfarktdemens bör kunna handläggas helt inom primärvården. Vid behov av fördjupad utredning remitteras patienten till specialistklinik.

Patienter med demenssjukdom utgör idag en stor grupp, både inom hemsjukvård och i särskilda boenden.

Demenssjuksköterskor och/eller arbetsterapeuter med demensinriktning finns i alla kommuner och på vårdcentraler. Distriktsläkare samarbetar med dessa vid demensutredningar. Kartläggningen i KomHem-arbetet visade att hembesök görs oftast gemensamt av distriktssköterska och arbetsterapeut och innefattar kognitiv testning, strukturerad anhörigintervju, värdering i hemmiljön av praktiska konsekvenser av eventuell kognitiv nedsättning och social behovsinventering och etablerar


24

närstående-/anhörigstöd. Sammanställning och bedömning skickas till remitterande läkare i primärvården för diagnostik.

Demens - diskussion

Det rådde initialt i KomHem-arbetet delade meningar om placeringen av primärvårdens demenssjuksköterska. Från arbetsgrupp Rehab/hab ansåg man överföring av resurserna till kommunen som en möjlighet att göra en bättre bedömning, tidigt etablera kontakt med den demenssjuke för ökad möjlighet till insatser, samt stöd till anhöriga. Majoriteten av HS-gruppen anslöt sig detta förslag, det vill säga att kommunen tar över de delar av utredningsuppdrag för basal demensutredning som distriktssköterska och arbetsterapeut i primärvården idag har ansvar för och som leder till underlag för medicinsk bedömning. Primärvårdens representanter i HS-arbetsgruppen och distriktsläkare redogjorde för primärvårdens önskemål att även i fortsättningen ansvara för och medverka i utredningsarbetet för basal demensutredning, även om det kommer att innebära parallella organisationer. Argumentet för detta var att patienter många gånger uppmärksammas i ett tidigt skede inom primärvården och demensutredning påbörjas, men att det kan dröja många år innan patienten aktualiseras för hjälpbehov inom kommunens verksamhet.

Demens - ställningstagande

Ansvar för att medverka och ta fram underlag inför diagnossättning vid demens delas mellan huvudmännen. Kommunerna önskar att rutiner för tidig kommunikation tas fram i de fall de inte medverkat i utredningen för att inte komma för sent in i processen.

Rutiner efter dödsfall

Under arbetets gång kom frågan om rutiner efter dödsfall upp eftersom den inte reglerades i samband med Ädel-reformen 1992. En separat utredning genomfördes därför inför ställningstagande till framtida hantering av bårhusverksamheten i länet. Frågan fanns inte med i avsiktsförklaringen.

Utredningen kom fram till följande: Hälso- och sjukvårdslagen, Socialstyrelsens föreskrifter samt cirkulär från SKL klargör i korthet följande:

Sjukvårdshuvudmännen – landsting och kommuner – har ansvaret att ta hand om avlidna. Ansvaret upphör när kroppen lämnas ut för kistläggning eller begravning.

Kommunen ansvarar för bårhusverksamhet för personer som avlider inom särskilt boende.

Landstinget ansvarar för bårhusverksamhet för personer som avlider på sjukhus.

Kommunen ansvarar för bårhusverksamhet för personer som avlider i ordinärt boende där man har hemsjukvårdsansvar, under förutsättning att detta ansvar för avlidna har angetts i överenskommelse med Landstinget.


25

Rutiner efter dödsfall - nuläge

Vid tiden för utredningen tar Landstinget, i sin bårhusverksamhet, hand om ett stort antal avlidna som enligt gällande lagar och föreskrifter är ett kommunalt ansvar. Detta till följd av tidigare överenskommelse och en konsekvens av att ingen växling av skattemedel gjordes vid ÄDEL-reformen.

Enligt lagstiftning och regelverk har kommunerna ansvar för transport och förvaring av avlidna i särskilda boenden (och för avlidna i ordinärt boende om man fastslår detta via uppgörelse med Landstinget). Detta ansvar gäller oavsett tidigare överenskomna principer för drift av bårhus samt avsaknad av debiteringar huvudmännen emellan. Utredningen konstaterar att detta ansvar hittills inte tydliggjorts i ett uppdrag eller avtal med Landstinget.

Den praktiska tillämpningen av ansvarsförhållandet mellan Landstinget och kommunerna bygger på en gammal överenskommelse kopplad till praxis och baseras därmed inte på någon ekonomisk reglering.

Rutiner efter dödsfall - övervägande och slutsatser

Verksamhetsansvar och ekonomiskt ansvar bör följas åt Rörlig debitering mellan Landsting och kommuner ska inte införas Kapaciteten har succesivt blivit ett allt större problem. På grund av längre

förvaringstider utnyttjas platserna under vissa perioder på gränsen till vad som är möjligt. En skatteväxling löser inte detta problem.

Mot bakgrund av ovanstående föreslog utredningen någon av följande alternativ för hanteringen av avlidna i länet.

a) Skatteväxling utifrån att kommunerna har ansvaret för avlidna i särskilda boenden och ordinärt boende som var inskrivna i hemsjukvården.

b) Skatteväxling utifrån att kommunerna har ansvaret för avlidna endast i särskilda boenden.

c) Bårhusverksamheten tas inte med i skatteväxlingen. Utnyttjandet av platser sker liksom i dagsläget utan debitering.

Rutiner efter dödsfall - synpunkter/diskussion

I skatteväxlingsuträkningen har ekonomigruppen räknat på förslag A, vilket resulterade i 2,9 miljoner. Uträkningen har utgått ifrån ekonomiskt övertagande, men inte verksamhetsövertagande. Det finns olika uppfattningar i länet gällande hur långa förvaringstiderna är på bårhusen och huruvida det är något problem. Kommunerna ställer sig bakom utredningens förslag C. Med hänsyn till bårhus-verksamhetens karaktär och nuvarande utbyggnad föreslog länets socialchefer att ansvaret för verksamheten även fortsättningsvis ska ligga hos landstinget och därför inte tas med i skatteväxlingen för KomHem. När KomHems styrgrupp behandlade ärendet sammanfattade ordförande att kommunernas önskemål är att det får vara som det är (förslag C) och inte skatteväxla de 2,9 miljonerna. Då behöver omräkning ske i ekonomigruppen. Frågan bordlades dock, tills avtalet var belyst i sin helhet, om det fanns fler siffror att förhandla.


26

Ställningstagande – rutiner efter dödsfall

Landstinget tar även fortsättningsvis ansvar för bårhusverksamheten, vilket innefattar rätten att på egen hand bestämma driftsfrågor, geografisk placering etc.. Det gjordes ingen skatteväxling av de 2,9 miljoner kronorna. Istället bedömdes delningen av ansvaret för utredning av demens, som beskrivits ovan, och de kommunala insatserna av helgpatienter, som inte räknats med i underlaget, kompensera detta.

Asylsökande

Vården av asylsökande diskuterades. Landstinget ersätts, enligt schablon, via avtal med Migrationsverket. I primärvården utfördes hembesök och hemsjukvård till asylsökande på samma sätt som övrig vård och särredovisas inte. De beräkningar som gjorts gällande hemsjukvård/hembesök (personal, transport, förbrukningsartiklar mm) som utförts i primärvård har därför innefattat även kostnader för vård till asylsökande.

Ställningstagande

Inga debiteringar mellan huvudmännen ska göras. Kommunen ansvarar fortsättningsvis för nödvändig hemsjukvård till asylsökande. Detta är medräknat i skatteväxlingsunderlaget.


27

4.4 Särskilda utredningar Utifrån avsiktsförklaringens innehåll identifierades ett antal områden som behövde utredas särskilt och för att kunna inkludera även specialiserad hemsjukvårds gränssnitt mot den kommunala hemsjukvården initierades under hösten fyra särskilda utredningsuppdrag samt en extra utredning om samverkansavtal om hjälpmedelscentralen:

1. Hemsjukvård - Specialiserad somatisk vårdnivå inklusive barn (bilaga 4) och habilitering (bilaga 5)

2. Palliativ vård (bilaga 6)

3. Förskrivning av hjälpmedel i ordinärt boende (bilaga 7) Samverkansavtal om hjälpmedelscentralen (en extra utredning, sid 37)

4. Hemsjukvård – Specialiserad psykiatrisk vårdnivå (bilaga 8)

För varje utredningsuppdrag tillsattes en mindre grupp av sakkunniga. Dessa skulle tillsammans med projektledningen presentera förslag till avgränsning och avtalstext.

För varje förslag gjordes en konsekvensanalys, utom för samverkansavtal om hjälpmedel. Dessa SWOT-analyser gjordes vid hearingar där även nyckelpersoner inom respektive område inbjöds att delta. Förutom fyra hearingar för ovanstående områden genomfördes en hearing om ansvarsgränser mellan landsting och kommunerna inom habilitering. Konsekvens-/SWOT-analyserna med förslag till åtgärder och överväganden finns i bilagorna 4, 5, 6, 7 och 8.

I detta arbete fanns även ambitionen att tillförsäkra alla invånare i länet en likvärdig och kvalitativ god vård.

Uppdrag 1.1: Hemsjukvård somatisk specialistsjukvård

Nuläge:

Det har tidigare beskrivits att den hemsjukvård som i nuläget utförs i länets primärvård och i kommunernas särskilda boenden omfattar hemsjukvårdsinsatser som i flera andra län utförs av sjukhusansluten/lasarettsansluten hemsjukvård (SAH, LAH).

Exempel på dessa specialistinsatser är skötsel av centrala venportar, trakeostomier, total parenteral nutrition, PEG, smärtpumpar och blodtransfusion.

Ytterligare exempel är Assisterad PD (peritonealdialys) som inte är möjligt att få i hela landet idag (december 2011). Det hänger samman med hur hemsjukvården är organiserad. På vissa håll i landet är det möjligt att skapa ad hoc lösningar med jämna eller ojämna intervall. I vissa landsting har särskilda avtal upprättats mellan landsting och kommuner som reglerar ett kommunalt engagemang i assisterad PD. Det medicinska ansvaret ligger alltid kvar på specialistklinik, som måste ha telefonberedskap dygnet runt. I vårt län har ad hoc lösningar varit möjligt i de få fall som blivit föremål för assistans.


28

Barn- och ungdomsmedicinska kliniken ansvarar för barn- och ungdomar < 18 år. De har en verksamhet som kallas neonatal hemsjukvård, vilket är en dygnet runt-verksamhet. Trots namnet görs inga hembesök, utan föräldrarna till det för tidigt födda barnet träffar personal på kliniken. Telefonkontakter då problem uppstår är också vanligt förekommande.

Vad gäller hemsjukvård på somatisk specialistnivå för såväl barn som vuxna betonar arbetsgruppen följande:

att det finns stödfunktioner tillgängliga dygnet runt att man kan få hembesök av läkare att det utses en ”kontaktperson” att den ”slutna vården” har ansvar för patientrelaterad utbildning att ansvaret för specialistfunktioner kvarstår inom landstinget avseende

habiliteringsverksamhet

Ställningstagande - hemsjukvård somatisk specialistsjukvård

Den somatiska specialistsjukvården bedriver i nuläget inte någon hemsjukvårdsverksamhet.

Specialistfunktioner som syrgassjuksköterska/andningssjuksköterska, PD-sjuksköterska kommer även fortsättningsvis att var anställda av den somatiska specialistsjukvården i länet. Dessa funktioner har en reell kompetens som inte kan upprätthållas av kommunerna eftersom insatserna utförs sällan i respektive område.

I enskilda fall kan personer i särskilt boende eller som har hemtjänst vara i behov av assistans för att säkra en adekvat egenvård. Somatisk specialistsjukvård har då ett ansvar för utbildning av berörd personal och handledning.

Individuella lösningar bör prövas vid behov av blodtransfusioner i särskilt och ordinärt boende. Att utföra blodtransfusion utanför sjukhuset är en kostnadskrävande uppgift på grund av transporter av BAS-test och blodkomponenter varför det i första hand bör ske på sjukhus eller mottagning.

För att möjliggöra hemsjukvård ansvarar Landstinget för läkarinsatser och insatser av andra specialistfunktioner som behövs såsom logoped, dietist, psykolog, kurator etc.

Konsultativt stöd vid vård i hemmet ska ges från specialistsjukvården då behov finns, oavsett tid på dygnet eller geografiska avstånd till sjukhuset.

Sammanfattning

Det har konstaterats att mycket vård på specialistnivå redan utförs i primärvården i Jönköpings län och att det inte finns något ytterligare sjukhusanknutet att föra över.

Ansvarsfördelning ska användas som gränssnitt mellan huvudmännen. Enighet råder om att inte arbeta med parallella organisationer. För att undvika tolkningsfrågor förespråkas att kommunen får ansvar för all

hälso- och sjukvård i hemmet till personer i ordinärt boende och att specialistsjukvården bistår kommunerna med handledning och konsultativ spetskompetens.


29

De palliativa vårdenheterna blir kvar i landstinget och huvudmännen ska tillsammans utveckla den palliativa vården

Specialistfunktioner för demens ska finnas både i kommun och i landsting, diagnossättning utförs av Landstinget.

Specialistfunktionerna diabetes, astma/kol blir fortsatt kvar i Landstinget, men med möjlighet till nära samarbete och som rådgivningsstöd.

Sjuksköterska med förskrivningsrätt för inkontinenshjälpmedel ska finnas i både landsting och kommun.

Uppdrag 1.2 Barn med speciella behov I december 2011 har tre barn extra ordinära insatser på grund av stora vårdbehov. Insatserna utförs i nuläget av vårdcentralen särskilt anställda undersköterskor dygnet runt, alternativt personal från kommunen genom tjänsteköp och föräldrar. Kostnaden för denna vård varierar mellan 840 000 till 2 300 000 kronor per barn och år.

Uppdrag 1.3 Habilitering (barn och vuxna) Arbetsgruppens uppdrag var att identifiera och beskriva vad som i nuläget skulle kunna beskrivas som habilitering på basal respektive specialistnivå och därmed vad som skulle kunna överföras till kommunernas hemsjukvård.

En omvärldsanalys gjordes initialt för att titta närmare på hur man gjort i andra län där man redan kommunaliserat hemsjukvården. (SWOT-analys, bilaga 5)

Definition

Habilitering: insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och behåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Habiliteringsplan: vård- och omsorgsplan som beskriver habilitering för den enskilde.

Förslag till avgränsning av målgrupp som omfattas av hemsjukvård på specialiserad vårdnivå i ordinärt boende gällande habilitering (barn och vuxen):

Ansvarsfördelning är inte beroende av boendeform, utgångspunkten är personens behov, oberoende av funktionsnedsättning eller diagnos uppdelning i basal habilitering och specialiserad habilitering.

Personer som tillhör målgruppen har samma rätt, möjlighet och tillgång till hemsjukvård som alla medborgare.

Utifrån patientnytta föreslås den basala habiliteringen vara kommunens ansvar och den specialiserade habilitering landstingets ansvar. Specialiserad habilitering är inte möjlig att organisera på ett resurseffektivt, patientsäkert sätt i samtliga kommuner.


30

Specialiserad habilitering – landstingets ansvar

Specialiserad habilitering utgår från tvärvetenskapligt sammansatta team. Teamen bildar en specialistfunktion som ger förutsättningar för en helhetssyn med medicinsk, psykosocial, psykologisk, pedagogisk och teknisk kompetens. Teamen ansvarar för utredning, bedömning, diagnostisering, eventuell omdiagnostisering, påbörja behandling och handleda. Insatserna kan omfatta viss individuell behandling, när den enskildes behov gör att en specialistkompetens krävs.

En viktig del av den specialiserade habiliteringens ansvar är att bedöma kognitiva funktionsnedsättningars konsekvenser. Råd och stöd enligt, §9 LSS, är även fortsättningsvis Landstingets ansvar.

Basal habilitering – kommunens ansvar

Syftet med basal habilitering är att bevara och utveckla hälsa för ett fungerande vardagsliv i bostad, arbetsliv och relationer med andra människor. Detta görs genom förebyggande insatser, individuella bedömningar, rådgivande insatser, behandling och träning i vardagslivet, såväl i hemmet som i skola och daglig verksamhet.

I uppdraget ingår bedömning av och kunskap om funktionsnedsättningens påverkan på vardagslivet, för att kunna ge adekvat habilitering. Det kan t ex handla om anpassning av miljön, daglig rörelseträning, ADL-träning, social träning, handledning av omvårdnadspersonal och närstående.

En central del av den basala habiliteringen är att agera samordnande funktion för de aktuella insatserna som ska utföras. I uppdraget ingår också att ta ansvar för att initiera kontakt med specialisthabilitering när/om det finns behov.

Kommentar:

Gemensamt ansvar är att tillsammans (landsting och kommun) ta fram övergripande gemensamma gränsdragningsdokument.

Individuella habiliteringsplaner görs vid behov i samverkan.

Medicintekniska produkter är att ansvarsområde som berör båda huvudmännen(utprovning i samverkan).

Specialiserad habiliteringen kommer övervägande vara en utredande instans

Specialiserade habiliteringen kommer även arbeta på särskilda boenden/grupp boenden.

Kommunal habilitering kommer ansvara för ex daglig rörelseträning för personer som bor i ordinärt boende

Gäller alla åldrar

Kommunens habilitering ansvarar för ex förskrivning, utprovning av tekniska hjälpmedel till personer i ordinärt boende, med stöd ifrån specialiserad habilitering, eller från konsulent på Hjälpmedelscentral.

På hearingen framkom att bägge huvudmännen behöver ökade resurser, för att

arbeta efter nya förslaget. Det är viktigt att huvudmännen tillsammans definierar

de olika begreppen, så att det inte uppstår gränsdragningsproblem.


31

Förslaget som presenterades på hearingen, där boendeformen inte ska vara

gränsen mellan huvudmännens habilitering, stod styrgruppen bakom. Styrgruppen

beslutade om att tillsätta en utredning som inte är inkluderad i

kommunaliseringen av hemsjukvården. Av den anledningen fortsatte inte arbetet i

arbetsgruppen Rehab/hab.

Uppdrag 2: Palliativ vård En arbetsgrupp med representanter från Landstinget och kommunerna tillsattes utifrån geografisk spridning och med olika professioner. I arbetsgruppen ingick även representanter för länets Medicinska programgrupp Palliativ vård (MPG.)

Syftet med uppdraget var att analysera och vägleda framtida uppdrag och ansvarsfördelning mellan Landstingets palliativa vårdenheter i förhållande till övriga vårdformer för palliativ vård och med ställningstagande till teamens nuvarande uppdrag, utifrån patient, resurs och kompetensperspektiv.

Visionen är att tillförsäkra människor i livets slutskede en palliativ vård av god kvalitet och att vården ska kunna bedrivas i hela sjukvårdssystemet och inom den kommunala hemsjukvården.

En hearing genomfördes den 18 januari 2012, då synpunkter framfördes som beaktades i det fortsatta arbetet.

Kartläggning, analys

Gruppen fördjupade sig inom det aktuella området genom att kartlägga nuläget för den palliativa vården inom de olika länsdelarna. Detta gjordes utifrån två olika aspekter:

Skillnader i länet kartlades avseende de palliativa vårdenheterna bemanning, tillgänglighet och arbetsrutiner och var patienten kan vistas i livets slutskede.

En SWOT-analys gjordes angående förutsättningar för PVE att med nuvarande bemanning vara kvar i landstingets regi, alternativt en överföring av befintliga sjuksköterskeresurser från PVE till kommunerna i länet.

Det finns idag i Jönköpings län tre landstingsdrivna palliativa vårdenheter (PVE) med länsövergripande funktioner för den palliativa vård som utförs inom alla verksamheter. Bemanning/tillgänglighet/arbetssätt varierar, liksom hur man valt att organisera och samverka kring den palliativa vården.

Det konstaterades att det inte finns speciella vårdplatser för palliativ vård inom landstingets regi, eller självklar möjlighet för direktinläggning på vårdavdelning.

Kommunerna har inte några särskilda platser riktade mot palliativ vård inom särskilt boende samt inom korttidsboenden förutom i några enstaka kommuner, nämligen i Jönköping (Ekhagens gästhem), Vetlanda (Oasen) och Värnamo (Svalan).


32

Organisatoriskt tillhör den specialiserade palliativa vården respektive Geriatrisk klinik inom sjukvårdsområdena. Organisation, resurser och arbetssätt varierar (bilaga 6).

Vården i livets slutskede har utvecklats brett och bedrivs i ökad andel inom kommunernas särskilda boenden och i det egna hemmet En stor andel av de döende tillbringar sin sista tid inom kommunala boendeformer. Möjligheten att erhålla specialiserad palliativ vård utanför sjukhusets väggar med stöd av PVE har ökat, oavsett boendeform.

Avgörande för god palliativ vård är tillgång till läkare dygnet runt,. vilket är en resurs- och kompetensfråga. Vid akut behov av läkarkontakt ska patientansvarig distriktsläkare alternativt läkare vid PVE (för patienter inskrivna i PVE) kontaktas dagtid för akut hembesök.

Det förelåg inga skillnader i vilka omvårdnadsinsatser som specialistsjuk-sköterskan utförde inom kommunernas uppdrag och i primärvården eller inom den specialiserade somatiska vården innan kommunaliseringen. Kvalificerade insatser som läkemedelsinfusioner, skötsel av tracheostomier och total parenteral nutrition förekommer i samtliga av länets kommuner.

Gruppen konstaterar dock att det finns förutfattade meningar om vilka insatser som idag kan utföras inom den kommunala verksamheten. Det tar tid att bygga upp och skapa tillit och att bygga ett ”varumärke” för en verksamhet.

SWOT analys

I den SWOT-analys som genomfördes konstaterades att det är en styrka att de palliativa enheterna finns i hela länet och att tillhörigheten till specialistkliniken, de geriatriska klinikerna, är en framgångsfaktor. (bilaga 6).

Förutsättningar - palliativ vård

Allmän palliativ vård: är palliativ vård, som ges till patienter vars behov kan tillgodoses av personal med grundläggande kunskap och kompetens i palliativ vård

Specialiserad palliativ vård: ges till patienter med komplexa symtom eller vars livssituation medför särskilda behov.

I vårdplaneringen ska patientens önskemål vara vägledande för den fortsatta vården. Patientens behov ska vara i fokus.

Palliativ vård ställer stora krav på att läkare och annan vårdpersonal är välutbildade inom sitt speciella område och vet när olika insatser bör erbjudas, eller när man bör avstå.

Det bör ges möjlighet till direktinläggning på vårdavdelning om vårdsituationen så kräver.

I den palliativa vården är ordet brytpunkt ett viktigt begrepp. Brytpunkt är övergången till palliativ vård i livets slutskede när det huvudsakliga målet med vården ändras från att vara livsförlängande till lindrande. Under vårdtiden kan flera brytpunkter föreligga


33

– när sjukdomen inte längre är botbar – när ”bromsande” behandling inte längre har effekt – när patienten är döende – när diagnosen palliativ vård ställs av patientansvarig läkare och föregås av ett

”brytsamtal”

Kompetensen i palliativ vård ska finnas där patienten befinner sig och patientens behov ska mötas av motsvarande kompetensnivå hos personalen. För att optimera vården kan det vara aktuellt med handledning till närstående och till eventuellt övrig vårdpersonal

Ordinarie vårdgivare utgör basen för teamsamverkan och stöds i det palliativa arbetet genom rådgivning och konsultation av det palliativa teamet (PVE).

Palliativa insatser i ordinärt och särskilt boende är en del av den kommunala hemsjukvården och ansvaret fördelas enligt samma principer som övrig hemsjukvård.

Ställningstagande - palliativ vård

Sammanhållen specialiserad palliativ vård skapar mervärde ur ett patientperspektiv, är resurseffektiv och bidrar till att utveckla den palliativa vårdens möjligheter att erbjuda en patientsäker palliativ vård med god kvalitet.

Landstinget ska genom de specialiserade palliativa vårdenheterna, bemannade av läkare och sjuksköterskor med specialistfunktion/ specialistkompetens i palliativ vård, ge stöd till den kommunala palliativa vården.

Genom PVE ges förutsättningar att samtliga patienter kan erbjudas en god palliativ vård utifrån likartade arbetssätt och rutiner, oavsett tid på dygnet, bostadsort, vårdform, ålder eller diagnos


34

Uppdrag 3: Förskrivning av hjälpmedel i ordinärt boende Arbetsgruppen, som gick under namnet MTP (Medicintekniska produkter), bestod av representanter från kommuner (Nässjö och Jönköping) och Landstinget (vuxenhabilitering, barnhabilitering, hjälpmedelscentralen, medicintekniska avdelningen, primärvården och sluten vården).

Kartläggning av nuläget: hjälpmedel

Gruppen gjorde en kartläggning av nuläget, vilka hjälpmedel som kräver specialistkompetens. Förskrivning i samverkan sker sedan tidigare, då exempelvis slutenvården förskriver ett tekniskt hjälpmedel med vårdcentral/kommun som betalningsansvarig. Denna förskrivning sker idag i dialog och uppföljningsansvaret har förskrivaren hos den betalningsansvariga huvudmannen. (SWOT-analys, bilaga 7)

Olika alternativ diskuterades i arbetsgruppen, men enighet finns om att förskrivning i samverkan är att föredra. Det grundar sig på att det har största patientnyttan, patientsäkerheten, mest resurseffektivitet och säkerställer kompetensen. Förutsättningarna är att ansvaret är tydligt vid överrapportering mellan vårdgivare och att hjälpmedelscentralen är gemensam för vårdgivarna.

Definitioner

Medicintekniska produkter - ”Avser produkt som ska påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en sjukdom, skada eller funktionshinder, undersöka, ändra eller ersätta anatomi eller en fysiologisk process eller kontrollera befruktning; t ex protes, teknisk mätapparatur osv”. (SOSFS 2008:1)

Förbrukningsartikel - ”vara som fortlöpande förbrukas” Kommentar: Förbrukningsartiklar betraktas som medicintekniska produkter.

Oförändrat ansvar:

Hjälpmedelsområden som inte berörs är ortopedtekniska hjälpmedel, syn- och hörselhjälpmedel, förskrivning och kostnadsansvar ligger kvar inom Landstinget.

Stomihjälpmedel - stomiterapeuter på kirurgklinikerna i länet har förskrivnings- och kostnadsansvar för förskrivna produkter.

För hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling: andningsbehandling, dialys, stimulatorer, ljus- och cirkulationsbehandling med pump har Landstinget förskrivnings- och kostnadsansvar.

Delat ansvar:

Det finns områden där båda huvudmännen har förskrivnings- och kostnadsansvar. Detta område kommer att behöva utvecklas ytterligare i gemensamt utvecklingsarbete mellan huvudmännen. Behov av detta finns eftersom en patient som är inskriven i hemsjukvård också har möjlighet att få Hälso- och sjukvårdsinsatser på vårdcentralen. Då patienten har insatser samtidigt av bägge huvudmännen ska en gemensam vårdplanering ske.


35

Detta avser följande medicintekniska grupper:

Inkontinenshjälpmedel Förskrivning och kostnadsansvar enligt nedanstående ansvarsfördelning:

Kommunerna har förskrivnings- och kostnadsansvar till patienter som är inskrivna i hemsjukvården.

Landstinget har förskrivnings- och kostnadsansvar till de patienter som besöker vårdcentral/ specialistsjukvård och som inte är inskrivna i hemsjukvården.

Förbruknings- och förbandsmaterial

Förskrivning och kostnadsansvar enligt nedanstående ansvarsfördelning:

Kommunerna har kostnadsansvar för material till patienter som är inskrivna i hemsjukvården och till patienter som får oplanerade hembesök.

Landstinget har kostnadsansvar då patienter besöker vårdcentral eller specialistsjukvård och som inte är inskrivna i hemsjukvården.

Kognitions- och kommunikationshjälpmedel

Förskrivning och kostnadsansvar enligt nedanstående ansvarsfördelning:

Kommunerna har förskrivnings och kostnadsansvar för hjälpmedel gällande kognitivt stöd och för varseblivning.

Landstinget har förskrivnings och kostnadsansvar för hjälpmedel gällande kommunikation. Förskrivare är landstingsanställd logoped.

Förändrat ansvar:

Diabeteshjälpmedel Förskrivning och kostnadsansvar enligt nedanstående ansvarsfördelning:

Kommunala sjuksköterskor med förskrivningsrätt för diabeteshjälpmedel förskriver till patienter som är inskrivna i hemsjukvården.

Landstinget ansvarar för utredning och behandling av diabetes. På vårdcentral och inom specialistsjukvården förskrivs diabeteshjälpmedel av diabetessjuksköterskor till patienter som inte är inskrivna i hemsjukvården.

Landstinget har kostnadsansvar för diabeteshjälpmedel till alla patienter, såväl inskrivna som inte inskrivna i hemsjukvården.

Tekniska hjälpmedel (från Hjälpmedelscentralen)

Hjälpmedel för personlig vård, förflyttning samt utrustning av bostäder är ett kommunalt ansvar. Detta gäller både patienter som är inskriven i hemsjukvården och de som inte är det. Ansvaret omfattar förskrivnings- och kostnadsansvar.

Ställningstagande - förskrivning av hjälpmedel i ordinärt boende

I syfte att underlätta för patienten i övergången mellan olika vårdgivare ska utprovning ske av legitimerad personal inom Landstinget då det bedöms lämpligast och patienten vistas på sjukhus, besöker vårdcentral eller träffar


36

förskrivare från habiliteringen. Den som provar ut ett hjälpmedel kontaktar ansvarig kollega i kommunen för en dialog. Det är viktigt att patienten får tillgång till individuellt utprovade hjälpmedel så tidigt som möjligt i rehabiliterings-processen. Därefter är det den kommunalt anställda arbetsterapeuten/ sjukgymnasten som har förskrivnings- och kostnadsansvar för hjälpmedlet.

Det är av stor vikt att regelverk och upphandling i största möjliga omfattning är gemensamma Det är också viktigt med välfungerande vårdkedjor där förskrivning av hjälpmedel utförs så att det gagnar patienten/brukaren på bästa sätt.

Styrgruppen ställde sig bakom förskrivning av hjälpmedel i ordinärt boende enligt ovan den 21 februari 2012.

Extra utredning: Hjälpmedelscentralen Parallellt med det övriga KomHem-arbetet gjordes en särskild utredning beträffande fortsatt styrning av hjälpmedelsverksamheten. I detta arbete medverkade företrädare för kommunerna i form av kommunchef och socialchef. Från Landstinget medverkade ekonomidirektör och utredare. Utredningen gjordes med följande förutsättningar:

Sammanhållen verksamhet i länet.

Hjälpmedelscentralen består som gemensam specialistenhet, ligger kvar organisatoriskt inom Landstinget och finansieras via intäkter.

Samverkan regleras i avtal. Utredning (Bilaga 9) och avtal bifogas detta dokument (Bilaga 10).


37

Uppdrag 4: Hemsjukvård - Specialiserad psykiatrisk vårdnivå Arbetsgruppens uppdrag var att identifiera och beskriva vad som i nuläget skulle kunna härledas till psykiatrisk hemsjukvård och därmed kunna överföras till kommunernas hemsjukvård.

Nuläge

En omvärldsanalys gjordes initialt för att titta närmare på hur man gjort i andra län där man redan kommunaliserat hemsjukvården. Gruppen tog även del av kartläggningen avseende den psykiatriska heldygnsvården som gjorts av SKL 2010 samt tillgänglig statistik över den psykiatriska vårdens innehåll och omfattning.

Det man fann var att andra län i princip inte lagt över någon del av den landstingsdrivna psykiatriska vården till den kommunala hemsjukvården. Gruppen kunde också konstatera att det fanns uppenbara resursmässiga skillnader mellan olika delar i länet och inom geografiska områden avseende omfattning och hur den psykiatriska verksamheten bedrevs vid undersökningstillfället..

Öppenvårdsmottagningarna är i princip fördelade som sektormottagningar inom länet.

I Jönköping finns en Rättspsykiatrisk enhet som bedriver riktad öppenvård på länsnivå. I Jönköping finns också ett gemensamt utredningsteam för Neuropsykiatri.

Ett undantag för principen med sektormottagning är psykosöppenvården i Värnamo och i Jönköping. Dessa är subspecialiserade enheter främst för personer med psykossjukdomar inom respektive sjukvårdsområde.

I Jönköping finns även en Beroendemottagning, subspecialiserad och riktad till personer med samtidig psykisk sjukdom/störning och beroende och samtidigt länsspecialistfunktion för opiatsubstitution. För invånarna i Jönköpings kommun finns i samverkan mellan psykiatriska kliniken och socialtjänsten en gemensam verksamhet, BOP (Beroende och psykisk sjukdom) riktad mot personer med samtidig svår beroende- och psykiatrisk problematik. Enheten behandlar ca 40 patienter/klienter i taget och arbetar enligt ACT-modell (Assertive Community Treatment) och med utvecklad CM (Case Management).

Det finns även en vårdjour, ett mobilt team för Jönköpings sjukvårdsområde. Vårdjouren utgår från Psykiatriska akutenheten och har mellan 8 och 23 hembesök per dygn. Enheten har så gott som alla dagar möjlighet att åka till för dem kända personer för att ge stöd i patientens hemmiljö. Det blir en länk mellan sluten- och öppenvård.

Statistisk över hembesök, samtliga personalkategorier inom psykiatrisk specialistsjukvård (bilaga 8).

Sammanfattning nuläge

De psykiatriska klinikerna i länet använder inte begreppet hemsjukvård. Klinikerna bedriver sjukhusanknuten öppenvård på specialistnivå såväl i hemmet som polikliniskt; läkarledd, teambaserad, men inte som ersättning för slutenvård och inte under dygnets alla timmar.


38

Av alla återbesök i öppenvård genomförs runt 10 procent som hembesök vardagar 08:00-16:30. Hembesök fodras för att fullgöra specialistklinikens ansvar. Hembesök sker oavsett diagnos, det är behovet som avgör. Till patienter där funktionsnedsättningar präglar sjukdomsbilden t ex inom BOP/CM och psykosvård finns stark evidens för att hembesök och uppsökande arbete bidrar till bättre resultat i den övriga behandlingen.

Vad kan övergå till kommunal hemsjukvård

Insatser som kan beskrivas som psykiatrisk hemsjukvård på specialistnivå och övergå till den kommunala hemsjukvården är följande:

Där den psykiatriska grundsjukdomen är lugn och i stabil fas och dess i huvudsak hembaserade behandling sedan en längre tid fungerar väl, men patienten har inte kunnat föras över till primärvård av något skäl, t ex depå-injektion, Leponexbehandling eller komplexa förhållanden.

En grupp kanske redan har, eller behöver få, samtidiga hemsjukvårds-insatser för annat än psykiatriska sjukdomar/störningar och att samla detta inom hemsjukvård ger mervärde.

För ett fåtal patienter som vårdas gemensamt av specialistklinik och primärvård där specialistkliniken inte tydligt överfört ansvar och inte heller primärvården tydligt definierat sin roll även om gemensam vårdplan finns. En ”samvård” som utvecklats för att den praktiskt löser problem, är tillgänglig och säker.

Formen bygger på personkontinuitet och utvecklad samverkan och är vanligare i kommunernas utkanter.

För den enskilde patienten där specialiserad hemsjukvård innebär en bättre och säkrare vårdform och som motsvarar vårdbehoven i den miljö och under de levnadsomständigheter som patienten befinner sig i.

Inom specialiserad psykiatrisk vårdnivå utgör hemsjukvård endast en mindre del av samtliga hembesök. Den volym som skattats för underlag till beräkning motsvarar 0,12 – 0,15 % på invånarantalet och som utgör underlag för att beräkna omfattningen av specialiserad psykiatrisk hemsjukvård i särskilt och ordinärt boende. Två tredjedelar utgörs av personer i särskilt boende, vilket redan skatteväxlats i samband med psykiatrireformen, och resterande en tredjedel i ordinärt boende.

I redovisningen av utredningen betonas vikten av att gällande lagar följs avseende utskrivningsklara patienter och betalningsansvarslagen. Likaså är 30 dagars-regeln ingen självklarhet om patientens bästa är att snabbt komma tillbaka till bostaden. När det gäller kommunernas betalningsansvar så är 30-dagarsgränsen reglerad genom lagstiftning.

Ett viktigt argument för att det kan behövas 30 dagar inför utskrivning är att det kan ta tid att bygga upp en relation och ett kontaktnät och etablera boendestöd.


39

Ställningstaganden - hemsjukvård inom psykiatrisk specialistnivå

Utredningen gjorde följande antaganden utifrån det siffermaterial som framkommit:

Det som beräknats kunna överföras till kommunerna är så liten volym att det kan bli svårt att bygga upp kompetens i kommunerna, men tillsammans med det som redan bedrivs i primärvård och kommuner blir det en tillräcklig volym för kompetenssäkring och utveckling.

Patientsäkerheten och vårdtagarens behov och vad som är bäst för den enskilde är i fokus.

Avgörandet sker i vårdplaneringen och den fortsatta vården planeras i samverkan landsting-kommun/hälso- och sjukvård (oavsett huvudman)-socialtjänst.

Vikten av patientens delaktighet och aktiva ställningstagande i vårdplaneringen för att hemsjukvården ska komma till stånd i det enskilda fallet.

Den specialiserade vården ska erbjuda generella fortbildningsinsatser för personal samt patientrelaterad utbildning enligt uppgjorda samverkansdokument.

Det förutsätts att det finns tydliga rutiner för stödinsatser = back up.

Det skapas mötesplatser med övriga vårdnivåer.

Vid samsjuklighet, somatisk sjukdom och psykisk sjukdom/störning, kan den kommunala hemsjukvården även ansvara för den psykiatriska vård som bedrivs i hemmet.


40

4.5 Arbetsgrupp HR/personal Arbetsgruppen för HR (Human Resources)/personal utgjordes av företrädare från Landstingets centrala personalavdelning, primärvården och personalansvariga företrädare för de 13 kommunerna.

Kartläggning/Analys

Inom primärvården i Jönköpings län arbetade vid tillfället närmare 1450 personer, varav cirka 1150 inom de landstingsdrivna Vårdcentralerna Bra Liv och nästan 300 inom privat drivna vårdcentraler.

Inledningsvis diskuterades och klargjordes i arbetsgruppen vilka frågor som måste belysas och hanteras, vilken tidsram som gällde och vem som ansvarar för vad. Följande frågor listades:

I vilka situationer aktualiseras verksamhetsövergång? Vilka lagregler gäller vid övergång av verksamhet? Omfattas de privata vårdcentralerna? Vilka arbetsrättsliga regler gäller vid övergång av verksamhet? Vad gäller förhandlingsskyldighet med fackliga organisationer? Vad gäller kollektivavtalen vid övergång av verksamhet, liksom

anställningsvillkor i övrigt. Inrangeringsförhandlingar, svårigheter och möjligheter (Bilaga 12) Rättspraxis tjänsteköp

Antal medarbetare

En inventering av den personal som arbetar med hemsjukvård initierades av

arbetsgruppen och genomfördes under november 2011. Den hade två syften, dels att

klargöra hur stor andel av alla tjänster som används inom hemsjukvården och detta

underlag användes i ekonomigruppen för att beräkna kostnaderna för denna del.

Dessutom gjordes inventeringen för att identifiera vilka personer som är aktuella för

verksamhetsövergång. En blankett för detta togs fram och inventeringen gjordes genom

en skattning av närmast ansvarig chef. Inom de landstingsdrivna vårdcentralerna (Bra Liv)

gjorde chefen skattningen tillsammans med verksamhetens ekonom och PA-konsult. Detta

för att kvalitetssäkra ifyllandet av blanketten.

Resultatet av inventeringen redovisades under december månad gällande de

landstingsdrivna vårdcentralerna och för de privata vårdcentralerna skedde

redovisningen under januari månad. (Bilaga 11).

Avtal

Landstingets representanter redogjorde för gällande centrala och lokala kollektivavtal

Vid en övergång av verksamhet från en arbetsgivare till en annan övergår också

rättigheter och skyldigheter enligt de anställningsavtal och de

anställningsförhållanden som gäller vid tidpunkten för övergången enligt lagen om

anställningsskydd § 6 b. Eftersom samma centrala kollektivavtal gäller för

landsting och kommuner behövde överenskommelse träffas enbart för de lokala


41

kollektivavtal som landstinget tecknat och ensidiga arbetsgivarbeslut som fattats

av landstinget. Inrangeringsförhandling genomfördes av representanter för

kommunerna med aktuella fackliga organisationer på landstinget (Bilaga 12).

Löner

Under hösten 2011 redovisades nuläget för medianlöner per yrkeskategori för arbetstagare inom kommunerna och Bra livs verksamhet. Justeringar gjordes efterhand som nya löneavtal tecknades. En sammanställning av dessa visade att det förelåg skillnader (Bilaga 13).

Arbetsuppgifter delegerade över huvudmannaskapsgränser.

Mätningar av antal delegeringar utfördes under en tvåveckorsperiod för att få en bild av antal och omfattning av insatser som delegerats. Det var svårt att få fram bra svarsunderlag. Det kunde ändå konstateras att mycket tid används till att utföra delegerade arbetsuppgifter. Det framgick att det delegeras olika mycket inom länsdelarna, dels mellan olika vårdcentraler men också mellan olika sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster.

Egenvårdsbegreppet försvårade mätningen eftersom man hanterar bedömningen på olika sätt.

En delegering sker alltid i samråd mellan huvudmännen. De delegerade insatserna

utförs i samband med att personal inom hemtjänsten/personlig assistent gör

andra insatser hos den enskilde utifrån socialtjänstbeslut. Landstinget har idag

inga kostnader för detta och pengar har därför inte räknas med i det underlag som

utgör grunden för skatteväxlingen.

Utbildningsuppdrag studenter och elever

Studentgrupper från högskolor/universitet och elever från gymnasieskolorna genomför verksamhetsförlagd utbildning respektive arbetsplatsförlagt lärande inom landstingets hemsjukvård. I samband med huvudmannaskiftet kommer dessa påverkas. Praktikplatser och ansvar för handledning kommer att följa med i verksamhetsöverföringen, vilket innebär ett utökat utbildningsansvar för kommunerna i Jönköpings län. Detta kommer att hanteras i ordinarie avtal/överenskommelser, mellan kommunerna i länet och högskolor/universitet samt gymnasieskolor. Liknande förändring av avtal/överenskommelser kommer ske mellan Landstinget och berörda skolor.

Ställningstaganden

Under planeringsarbetet ställdes arbetsgruppen inför flera vägval och nedan beskrivs vilka ställningstagande som gjordes och varför.

Verksamhetsövergång

Arbetsgruppen var överens om att betrakta huvudmannaskapsförändringen som verksamhetsövergång enligt LAS § 6 b, trots att det inte var en hel, väl avgränsad verksamhet som skulle flyttas över till kommunerna. Man var initialt också överens om att en förutsättning för erbjudande om verksamhetsövergång var avhängigt av att man hade arbetsuppgifter inom hemsjukvården som omfattade mer än 50 % och att erbjudandet gällde den personal som var landstingsanställd.


42

Det rådde osäkerhet avseende erbjudande om verksamhetsövergång för personalen på de privat drivna vårdcentralerna.

Senare konstaterades att reglerna för verksamhetsövergång skulle gälla även personal som arbetade inom hemsjukvården vid de privat drivna vårdcentralerna.

Den anställningstid som fullgjorts inom Landstinget och de privata vårdcentralerna ska räknas som anställningstid fullgjord i kommunen.

Ur minnesanteckningar från möte 24 oktober 2011:

– personal som arbetar > 50 % med hemsjukvård kommer att skriftligt erbjudas anställning inom kommunen. – Tjänstledighet för att pröva tjänst inom kommunen kommer inte att beviljas. – För den personal som eventuellt tackar nej till anställning har landstinget ett fortsatt personalansvar. – Anställningstid intjänad hos Landstinget tillgodoräknas och sparade semesterdagar tas med till den nya anställningen. Flex- och kompensationstid regleras inom landstinget innan verksamhetsövergången. Skuld till anställda för innestående semesterersättning per 2013-01-01, som genom förändring av huvudman byter arbetsgivare, regleras på individnivå genom överföring av medel från Landstinget till respektive kommun senast 2013-03-31. Detta ingår inte i skatteväxlingen. Enligt gällande pensionsavtal ska varje arbetsgivare stå för sitt åtagande med brytpunkt 2012-12-31

Personalinformation

I november tog arbetsgruppen ställning till att processen med att informera den personal som berörs av verksamhetsövergång borde ske innan alla politiska beslut var tagna. Det samma gällde det brev som skulle skickas ut med förfrågan om övergång. Det fanns två skäl till detta. Det ena var att personalen skulle få information och besked i ett tidigt stadium för att inte behöva gå i ovisshet. Det andra skälet var att Landstinget och kommunerna skulle ha tid på sig att planera för den nya verksamheten samt eventuellt rekrytera personal. Detta ställningstagande innebar att man vid informationstillfällen samt vid förfrågan om övergång också informerade om att alla politiska beslut ännu inte vara fattade. Detta ställningstagande förankrades i styrgruppen och godkändes. Ett PM angående övergången sammanställdes, dessa delades ut till berörd personal på informationsmöten i mars. (Bilaga 14.) Arbetsgruppen tog även fram de brev som skulle skickas till personal som erbjöds anställning i kommunen (bilaga 15).


43

Minnesgåva

Landstinget kom efter facklig samverkan överens om att erbjuda den personal som byter arbetsgivare och som skulle få 25-års gåva under 2013, att välja att motta sin gåva från Landstinget alternativt kommunen.

Personalakt

Ett resonemang fördes i arbetsgruppen om vilka delar ur personalakten som betraktas som nödvändiga och därmed ska lämnas över till den nya arbetsgivaren. Ur minnesanteckning från möte den 9 mars 2012:

Inför byte av arbetsgivare ska nödvändiga uppgifter ur personakten lämnas över till respektive kommun. De anställningsuppgifter som överlämnas till kommuner är matriklar med uppgifter om yrke, utbildningar, yrkeslegitimation, betyg, och övrig information av vikt, exempelvis eventuella disciplinära åtgärder. Pågående utredningar i personalärenden ska överlämnas i särskild ordning.

Arbetstid

Det avtal om proportionerlig arbetstid som finns i Landstinget i dag kommer också att finnas i kommunerna. Frågor som diskuteras för övrigt var heltidsmåttet för dem som arbetar natt, samverkansavtal, minnesgåvor, friskvård och arbetskläder. Diskussionen ledde fram till att respektive kommuns regelverk kommer att gälla.

Sjukvård

Landstingsanställda har idag fria sjukvårdsbesök, en förmån som inte förekommer i kommunerna. Denna förmån kompenseras genom att berörd personal får ett engångsbelopp på 800 kronor i samband med övergången och i med detta anses förmånen inlöst.

Rekrytering

I samband med rekrytering av ny personal inom hemsjukvården, efter det att förfrågan om övergång har besvarats, ska samråd ske mellan huvudmännen.

Den personal som kommer att erbjudas anställning i kommunerna motsvarar inte exakt det antal årsarbetare som de olika kommunerna ”får” ekonomi för att anställa. Det är därför mycket troligt att det kommer uppstå över- och undertalighet på vissa ställen när det gäller vissa professioner.

Arbetsgruppen är enig om att samråd mellan aktuell vårdcentral och kommun då ska ske, dels gällande ansökan om tjänstledighet, dels om eventuell rekrytering.

Vid eventuell ansökan om tjänstledighet, som inte är lagstadgad och som kommer att pågå efter 2013-01-01, ska samråd ske mellan huvudmännen innan ledighet beviljas. Huvudmännen kommer att samverka vid eventuell över- eller undertalighet. De personer som anställs måste, när anställningsavtalet skrivs, godkänna bytet av huvudman 2013-01-01.

Arbetsgruppen diskuterade om möjliga tjänsteköp mellan huvudmännen och en enighet finns att kostnadsneutrala tjänsteköp kan bli aktuella under en tvåårsperiod. Man undersökte möjligheten till tjänsteköp mellan verksamheterna med tanke på LOU (lagen om offentlig upphandling). Ur arbetsgruppens minnesanteckning:


44

Verksamhet under HSL är att betrakta som ett obligatoriskt område och det finns en lagstadgad skyldighet att samverka mellan kommuner och landsting vilket kan falla utanför LOU. Det är alltså OK att använda sig av tjänsteköp.

Introduktion

Eftersom hemsjukvården är en verksamhet som omfattar både akuta och planerade insatser, dygnet runt, och måste fungera direkt i samband med övergången, var frågan om introduktion viktig.

Arbetsgruppen HR/Personal fick i uppdrag att hantera och fatta beslut i frågan. Gruppen tog vid möte den 18 juni följande ställningstagande till omfattning av den introduktion som måste ske innan 1 januari 2013:

Sjuksköterskor, specialistsköterskor och undersköterskor Bedömning görs att en introduktion på 16 timmar är nödvändig för de sjuksköterskor och undersköterskor som ingår i dygnet runt-verksamhet.

Bedömningen grundade sig på en checklista som tagits fram av länets MAS:ar och innehållet i den IT-utbildning som finns för nyanställda sjuksköterskor i Jönköpings kommun.

Introduktion för arbetsterapeuter och sjukgymnaster

Nödvändig introduktion för arbetsterapeuter och sjukgymnaster före den första januari 2013, bedöms ske i något mindre omfattning och med 8 timmar.

Landstinget debiterar kommunen för halva den merkostnad som eventuellt uppkommer för vikarier eller om någon personal behöver gå in utöver ordinarie arbetstid för introduktion.

Kommunen ansvarar för kostnad för personal och lokaler som krävs för att genomföra introduktionen.

Kompetensutveckling

Arbetsgruppen tog den 18 juni 2012 ett gemensamt ställningstagande att Landstinget och kommunerna i länet gemensamt skulle arbeta vidare med en långsiktig strategisk kompetensutveckling inom gemensamma hälso- och sjukvårdsfrågor. Utbildningsinsatser skulle till exempel innehålla gemensam utbildning i medicinska faktadokument och förändringar av nationella riktlinjer.

Förslaget till gemensam långsiktig kompetensutveckling presenterades för styrgruppen 2012-06-19. Länets socialchefer såg frågan som viktig, men ansåg att kompetensutveckling ska integreras i övergripande ledningssystem.

Patientrelaterad utbildning

Landstinget fortsätter att ansvara för att tillhandahålla patientrelaterad utbildning, konsultation och handledning i specifika fall.

Yrkeskompetens

För att säkerställa en god och säker vård inom hemsjukvården krävs väl utbildad personal. Till exempel är det drygt 70 % av de sjuksköterskor som idag omfattas av verksamhetsövergången som har specialistutbildning, flertalet


45

distriktssköterskeutbildning. Det är kommunernas ambition att ha en fortsatt hög andel personal med specialistkompetens.

Landstinget har idag tydliga riktlinjer för när personal vidareutbildar sig till distriktssköterska. I gruppen förs en dialog kring detta, vilket framgår av nedanstående minnesanteckningar från möte 24 februari 2012:

Studieledigheter som löper över årsskiftet 2012/2013 Utbetalning av studiebidrag för påbörjade/beviljade studieledigheter som löper över årsskiftet fullföljs av landstinget. I nuläget berörs en person.

För sjuksköterskor som genomgått specialistsjuksköterskeutbildning till distriktssköterska har landstinget gett ett lönepåslag med 2000 kronor efter avslutad utbildning.

Varje kommun kommer fortsättningsvis att hantera dessa frågor unikt.

Riskbedömning

I samband med alla förändringar i verksamheter ska riskbedömningar göras. Landstinget genomför riskbedömning under mars månad när det ekonomiska läget blir tydligt om hur mycket pengar som ska överlämnas. Ytterligare en riskbedömning görs efter sommaren angående personalsituationen och eventuell övertalighet/undertalighet. Varje kommun avgör själva när det är lämpligt att göra riskbedömning.

Genomförande

En tidsplan/aktivitetsplan fastställdes i ett tidigt skede under hösten 2011och har fortlöpande uppdaterats (Bilaga 16).


46

4.6.1 Arbetsgrupp Ekonomi

Start/process

Arbetsgruppen Ekonomi utgjordes av nio personer, tre landstingsföreträdare och övriga sex representerade kommunerna.

Kartläggning/Analys

Initialt arbetade gruppen med att beräkna kostnader för vården i länet som bedrevs i patienters hem, utifrån fyra olika sätt:

Aneby har genom avtal med Landstinget ansvarat för hemsjukvården i flera år. Beräkningar gjordes på Anebys siffror som mall. Det visade sig bli orimligt då Aneby utförde mer hemsjukvård än övriga länet.

Schabloner som Sörmland använt i samband med skatteväxling jämfördes

med Jönköping. De kostnader som denna beräkning resulterade i visade sig vara låga jämfört med hemsjukvård som idag bedrivs i Jönköpings län.

Kalmar läns beräkningar visade sig vara ojämförbara.

Inventering som gjorts på länets alla vårdcentraler. Denna mätning bedömdes bäst visa den vård som bedrevs i patienters hem och gruppens beräkningar kom att utgå från den.

Diskussion fördes också kring hur den utförda vården som bedrevs i patienters hem (enligt inventering i HR/ personalgrupp), antal utförda hemtjänsttimmar och antal särskilda boenden påverkande varandra. Inga slutsatser drogs utifrån detta bortsett från konstaterandet att det skiljer mycket mellan olika kommuner.

Inkomst- och utjämningssystem

Under höstens var Anders Folkesson från Statskontoret inbjuden för att mer ingående beskriva den ekonomiska delen av betänkandet ”Kommunaliserad hemsjukvård, SOU 2011:55”. Han var en av utredarna i betänkandet. I november månad bjöds också Niklas Johansson från SKL till ett av ekonomigruppens möten. Syftet var att alla i gruppen skulle få god kunskap om inkomst- och kostnadsutjämningssystemet samt om beräkningen av standardkostnaden.

Ställningstagande

Under processen ställdes arbetsgruppen inför en del val och nedan beskrivs vilka ställningstagande som gjordes och varför.

Inventering

Utifrån de ovan nämnda beräkningar som gjorts konstaterade arbetsgruppen att den inventering på länets samtliga vårdcentraler var den modell, som var bäst att utgå från. I denna uträkning fanns uppgift om hur stor del av varje tjänst som användes till vård i patienters hem per yrkesgrupp, uppdelat på varje vårdcentral. Denna inventering kom att ligga till grund för fortsatta beräkningar när det gäller den utförda vården i patienters hem, som utförs av vårdcentralerna.


47

Sextiofem år och äldre

Arbetsgruppen beslutade att basera uträkningarna på åldersgruppen 65 år och äldre när det gäller fördelning mellan kommunerna.

Ur minnesanteckningar från möte 20 januari 2012:

Det har gjorts en jämförelse med att basera uträkningen på 80+ alt 65+. Skillnaden är försumbar, beslutar att utgå ifrån 65+ eftersom det är mest nationellt använt.

2009 kontra 2011

Ur minnesanteckningar från möte 2 februari 2012:

Arbetsgruppen har i uppdrag att utgå från år 2009 vid framtagande av underlaget till beräkningarna för skatteväxlingen. Men gruppen är överens om att detta inte är möjligt, det måste bli från 2011. Efter att ha provat olika utgångspunkter för beräkningarna så har gruppen valt att använda inventeringsmetoden eftersom det är den som bäst visar den verksamhet som ska växlas. Budgetering sker inte idag, och har inte heller skett tidigare, utifrån hemsjukvård som en verksamhet, utan hemsjukvården är del av olika verksamheter. Controllern på Vårdvalsenheten beskriver dock att den kostnad för hemsjukvård som rapporteras till SKL-rapport varit rätt konstant sedan 2009. Det finns heller inga landstingbeslut om besparing inom primärvården under denna tid. Det finns också fördelar mer aktuella data, den är mer tillförlitlig och går att kontrollera på ett bättre sätt. Ekonomigruppen är överens om detta.

Styrgruppen godkänner 2011 som utgångspunkt vid beräkningarna.

Särskilt vårdtunga

Landstinget har haft ofördelade medel för hemsjukvårdspatienter med omfattade behov som vårdcentraler kunnat få del av. Gruppen tar ställning till hur dessa pengar ska hanteras.

Ur minnesanteckningar från möte 20 januari 2012:

Enighet finns att dessa pengar ska inräknas i skatteväxlingen. Möjlighet finns hantera orättvisan i kommunernas kostnader i den mellankommunala utjämningen. Historiskt har det varit omkring 5 patienter.

Ur minnesanteckningar från möte 2 februari 2012:

Det belopp om nu finns avsatt till de fåtal patienter i länet som har behov av mycket stora hälso- och sjukvårdsinsatser är 7 926 tkr. Beloppet är baserat på uträkningar utifrån statistik. Hela beloppet är aldrig använd men gruppen är överens om att det är det belopp som ska växlas.


48

4.6.2 Arbetsgrupp Ekonomi - Habilitering När det gäller habiliteringsverksamheten så kommer en vidare utredning att ske

med start under hösten 2012. Specialisthabilitering kontra basal habilitering ska

definieras och målsättningen är att alla som har behov av specialisthabilitering ska

få det oavsett om personen bor i ordinärt eller särskilt boende. Denna förändring

beräknas bli ett ”nollsummespel”, och inga pengar växlas gällande denna

verksamhet. En beräkning för detta är framtaget där underlaget består av en

enkätundersökning i kommunerna samt personlig kontakt med

Habiliteringscentrum:

Ansvarsuppdelning i nuläget:

Kommunen ansvarar för all habilitering i kommunens särskilda boenden eller

motsvarande, korttids/fritids vistelse och daglig sysselsättning/verksamhet.

Landstingets habiliteringscentrum ansvarar för habiliteringen i ordinärt boende.

Föreslagen ansvarsuppdelning i samband med KomHem:

Kommunen ansvarar för basal habilitering och landstingets ansvarar för

specialisthabilitering, oavsett var patienterna bor och vistas.

Beräkningar

Under 2011 hade habiliteringscentrum pågående insatser för 2600 personer, 700

barn och 1900 vuxna i länet. Målgruppen för insatserna är barn och vuxna med

medfödda eller tidigt förvärvade funktionsnedsättningar, som bor i ordinärt

boende.

När det gäller barnen, har kommunerna kontakt med 260 genom att de har

korttidsvistelse eller fritidsvistelse i kommunen. Detta innebär att idag har drygt

1/3 av barnen insatser av både habiliteringscentrum och kommunen.

Kommunerna har också kännedom om en stor del av dessa barn genom särskolan.

Den föreslagna förändringen innebär att habiliteringscentrum kommer ansvara för

specialisthabilitering till dessa barn och kommunens kommer ansvara för basal

habiliteringen till ett mindre antal av dessa barn

När det gäller de vuxna så har 990 daglig verksamhet/sysselsättning i

kommunerna. Detta innebära att hälften av de vuxna har insatser av både

habiliteringscentrum och kommunerna. Den föreslagna förändringen innebär att

kommunerna kommer att ansvara för den största delen av denna grupps

habilitering (basala) och habiliteringscentrum kommer att ansvara för en mindre

del, specialisthabilitering.

Utöver dessa 2600 personer bor det 690 personer med medfödda eller tidigt

förvärvade funktionsnedsättningar i kommunernas särskilda boende,

gruppboende, särskilt anpassad bostad eller motsvarande. Kommunernas

uppskattning är att ca 50 % av de dessa har behov av habiliteringscentrums


49

multiprofessionella team och deras specialisthabilitering. Den föreslagna

förändringen innebär att habiliteringscentrum kommer ansvara för

specialistrehabiliteringen även på dessa boenden i kommunerna.

Habiliteringscentrums och kommunernas arbetsterapeuter och sjukgymnaster

som arbetar med målgruppen är fördelade enligt tabellen nedan.

Arbetsterapeuter,

årsarbetare

Sjukgymnaster, årsarbetare

Habiliteringscentrum 12,2 13,55

Kommunerna 20,9 3,26

Ställningstagande

Med bakgrund av dessa fakta konstateras att den föreslagna ansvarsuppdelningen

innebär att; Landstingets habiliteringscentrum kommer att lämna arbetsuppgifter

till kommunerna i form av basal rehabilitering i ordinärt boende, i samma

omfattning som de kommer att få nya i form av specialistrehabilitering på särskilt

boende. Detta har diskuterats i KomHems rehabiliterings/habiliterings-

arbetsgrupp.

Bilar och lokaler

Växlingen av hemsjukvården innebär att landstinget fick en övertalighet av bilar

och lokaler. Landstingsledningen har under första halvåret 2012 tagit kontakt med

ansvariga i varje kommun med anledning av detta.

I slutet av mars skickades mejl till samtliga kommunledningar i länet från

landstingsdirektören angående lokaler. I detta erbjöds kommunerna att hyra

lokaler som primärvården använt till hemsjukvård och man ombads kontakta

fastighetsdirektören för en dialog kring detta om man var intresserad.

I slutet av maj skickades ytterligare ett mejl, denna gång gällande bilar där kommunerna erbjöds att ta över de fordon som användes i hemsjukvården. Mejlet innehöll en tidsplan kring detta och vem man skulle kontakta.

Mellankommunal utjämning

De kommunala representanterna i ekonomigruppen var överens om att en

mellankommunal utjämning var lämplig och gjorde bedömningen att tre år var

rimlig med tanke på beloppet. Då detta presenterades för styrgruppen framkom

inga andra synpunkter. Då avtalet presenterades för politikerna i den

primärkommunala nämnden fanns önskemål om att utjämningen skulle fördelas

på fem år och ekonomigruppen fick i uppdrag att räkna även på detta. Beslutet blev

sedan en femårig mellankommunal utjämning.


50

Förklaring av skillnader

I ett tidigt skede kunde konstateras att man på länets olika vårdcentraler utförde

olika mycket hemsjukvård, kostnader per invånare skilde sig mellan olika

kommuner. Detta kunde inte fullt ut förklaras utifrån demografi, geografi, antal

utförda hemtjänsttimmar, antal särskilda boenden eller någon annan känd faktor.

Gruppen enades om att flera olika faktorer kunde förklara dessa skillnader, till

exempel att landstingsstyrelsen beslutar om en budgetram för primärvård, där

hemsjukvård är en del, vilket innebär att det inte finns en beslutad ram specifikt

för hemsjukvården. Dessutom är det så att sedan juni 2010 ingår hemsjukvård som

en del av vårdval. Alla länets vårdcentraler, offentliga såväl som privata, har

samma uppdrag och samma ersättning. Ersättningen är viktad beroende på

vårdcentralens ålderssammansättning.

Utöver dessa förklaringar så prioriterar vårdcentralerna olika, inom ramen för sitt

uppdrag hur mycket resurser som läggs på hemsjukvård kontra

mottagningsverksamhet av olika slag. Denna prioritering kan bero på:

Olika befolkningsstruktur

Olika intressen och kunskaper hos personalen

Olika praktisk tillämpning av gränsdragningar mellan landstings och

kommunala uppdrag

Olika förmåga att bedriva vård inom ekonomiska ramar

Stordriftsfördelar finns, särskilt gällande nattbemanning

Slutligen konstaterar gruppen att landstinget i Jönköpings län är inte unika när det

gäller olika kostnadsnivåer för likartad verksamhet. Kalmar län som växlade

hemsjukvårdsansvar 2008 har lika stor kostnadsspridning mellan sina kommuner

som Jönköpings län uppvisar. Kostnader per invånare för omsorgsverksamheten i

länets kommuner visar också stora skillnader. Skillnader finns även inom varje

kommun, till exempel mellan olika arbetslag inom hemtjänsten och mellan olika

äldreboenden.

Uppföljning

Det ingick i ekonomigruppens ansvar att ta fram variabler för att följa volym- och

kostnadsutvecklingen efter reformens genomförande. En diskussion förs i gruppen

om värdet i att följa upp volym och kostnader med tanke på att förändringen av

huvudmannaskapet förhoppningsvis leder till andra positiva effekter och

samordningsvinster som gör att det blir svårt att urskilja enstaka variabler.

Gruppen enas slutligen om att antal årsarbetare och kostnaderna för

medicintekniska produkter var avgränsade och därmed kan vara lämpliga att följa

upp. Det är dock tveksamt om det är positivt eller negativt om antal årsarbetare

och/eller kostnaderna för medicintekniska produkter minskar eller ökar. Väl

definierade utgångsvärden samt när och hur dessa ska följas upp har tagits fram

och framgår av avtalstexten.


51

Beräkningar och resultat

Vid fördelning av beräknade kostnader på kommunnivå användes verkliga kostnader när det fanns, till exempel inventerad personal, köpta tjänster, hjälpmedel. Vissa kostnader schabloniserats till exempel overhead-kostnader, bilar, lokaler och arbetsledning. För förbrukningsmaterial och inkontinenshjälpmedel beräknades schablonen per kommun utifrån antal invånare som är 65 år och äldre.

Prisuppräkning från 2011 till 2013 års nivå skedde med 4,4 % enligt SKL:s cirkulär 2012:06, prisindex för kommunal verksamhet (Bilaga 17).


52

4.7 Arbetsgrupp IT Arbetsgruppen IT inledde sitt arbete med att kartlägga IT-system och vilken informationsmängd som finns avseende vård och omsorg i länets kommuner och i hemsjukvården (bilaga 18).

Resultatet av IT-gruppens genomgångar:

Ett flertal problemområden identifierade En förstudie initierad – gäller bl.a. tillgång till systemet RoS En förstudie föreslogs – gällande utökning av systemet Meddix

Åtgärdspaket för huvudmännen inför verksamhetsövergången (är även bilaga till avtalet): Landstinget ansvarar för:

• att undersöka möjligheterna att systemet ROS görs tillgängligt för kommunerna

• att en samlad, fullständig läkemedelslista finns att tillgå via NPÖ, eller på annat sätt

• att inför verksamhetsövergången leverera nödvändiga patientuppgifter till kommunerna

• att inför verksamhetsövergången leverera nödvändiga personaluppgifter till kommunerna

Kommunerna ansvarar för:

• att utrustning såsom streckkodsläsare och etikettskrivare införskaffas för att möjliggöra användande av ROS

• att teckna avtal med leverantör av tjänsten e-recept • att avtal tecknas med Svevac avseende vaccinationsregistrering • att inför verksamhetsövergången etablera anslutning som konsument till

NPÖ samt på sikt även som producent • att utfärda SITHS-kort till all berörd personal • att föra in nödvändig patientuppgifter i de egna systemen för vård och

omsorg • att föra in nödvändiga personaluppgifter, behörigheter,

organisationstillhörighet med mera i de egna verksamhetssystemen Huvudmännen ansvarar gemensamt för:

• att tillsätta en förstudie med syfte att utreda förutsättningarna för anskaffning av Meddix öppenvårdsmodul

• utreda möjlighet/förutsättning att använda en gemensam teknik för utbyte av textmeddelande, t.ex. säker e-post

Status IT-området årsskiftet 2012/13

NPÖ bedömdes under större delen av arbetet kunna lösa åtkomsten till den information från Landstingets dokumentation som behövdes i den kommunala hemsjukvården. Vid årsskiftet visade det sig dock att NPÖ inte


53

alls fungerade som väntat i de kommuner som var anslutna till NPÖ. Fem kommuner var inte anslutna vid årsskiftet.

En fullständig läkemedelslista speglad i NPÖ kunde inte ses med nuvarande version av Cosmic.

Meddix SVP hade reviderats så att överföring av meddelande från slutenvården kunde ske till kommunernas hemsjukvård i samband med samordnad vårdplanering

RoS, Remiss och Svar var inte tillgängligt vid månadsskiftet februari/mars för de sjuksköterskor/distriktssköterskor som bytte huvudman vid årsskiftet. Etapp 2 sjuksköterskor tjänstgjort på särskilt boende före årsskiftet beräknas få tillgång till RoS efter 1:a kvartalet 2013.

Säker kommunikation mellan huvudmännen var inte klar, kommer att hanteras av IT-samverkan kommuner och landsting

Kommunerna kommer inte ha tillträde till Landstingets vaccinationsregister. Avtal tecknas med Svevac.

4.8 Arbetsgrupp Information Arbetsgruppen Information kom först igång efter sommaren 2011 med ett första möte. KomHems informatör bjöd in en informatör från var och en av de 13 kommunerna, från Landstinget en per sjukvårdsområde och Landstingets informationsavdelning samt en informatör från Regionförbundet i Jönköpings län. Vid mötet bestämdes – att gruppen var otympligt stor varför endast en informatör per geografiskt område skulle representera övriga samt att Landstinget skulle vara representerat av en informatör. – att en plan togs fram för kommande samverkan – att en kommunikationsplan skulle tas fram Den webbplats, www.komhem.net, som tagits fram under sommaren presenterades och kommenterades. Bland annat bestämdes att kommunerna och Landstinget här skulle ha egna sidor för minnesanteckningar från arbetsgrupper i kommunerna och länkar till egna webbsidor om KomHem-arbetet. Under hösten 2011 – samlades den mindre informationsgruppen vid ett par tillfällen – producerades en Powerpoint presentation om KomHem och en broschyr om innehållet i Avsiktsförklaringen. Broschyren delades sedan ut vid informationstillfällen där projektledningen medverkade. Kommunerna kunde beställa exemplar att dela ut vid sina informationstillfällen. I Avsiktsförklaringen och broschyren ingick även de grundläggande värderingar, som styrgruppen antog efter ett speciellt möte i augusti 2011, liksom den viljeriktning för arbetet, som betonade att avsikten med

http://www.komhem.net/


54

KomHem är att åstadkomma något som ska bli bra för patienter, anhöriga och invånare i Jönköpings län.

Webbplats viktig

Webbplatsen blev under året den främsta informationskällan. Tanken med den var att här ha en transparent plats där alla intresserade och inblandade kunde följa förändringsarbetet. Fram till sommaren 2012 hade webbplatsen haft cirka 10 000 unika besökare. Det bästa och mest framgångsrika sättet att informera om något är ansikte mot ansikte i en dialog i mindre eller större sammanhang. Under hela projekttiden har muntlig information stått för merparten av informationsinsatserna.

Informationsaktiviteter

Deltagarna i projektgruppen hade fram till sommaren 2012 deltagit i 139 möten med socialchefer, politiker, intressegrupper med flera. Vid fyra workshopar som genomfördes i september 2011 nådde man cirka 1 000 personer med muntlig information om KomHem. Under våren 2012 deltog projektledningen i Äldredagarna på Elmia med en mindre monter och roll up-poster för att nå personal i vården och allmänhet. Under hösten deltog projektledningen vid Seniordialogen. Under hösten 2012 tog KomHems informatör fram tre mindre broschyrer, varav en riktad till allmänheten, en riktad direkt till patienter och en om vad egenvård handlar om i detta sammanhang. De två förstnämnda använde flera kommuner som underlag till en egen mer lokalt anpassad broschyr. Det har under 2012 skrivits artiklar i Landstingets personaltidning Pulsen och i flera av kommunernas personaltidningar samt i tidningar till hushållen, t ex Landstings-Nytt. Dagstidningarna i länet har haft ett trettiotal artiklar om KomHem fram till och med årsskiftet 2012/-13.


55

4.9 Arbetsgrupp KomUpp (Kvalitetsindikatorer och uppföljning) På ett tidigt stadium bestämdes att förändringarna som följd av KomHem skulle följas med hjälp av ett antal kvalitetsindikatorer som skulle mätas över tid. För att få en utomstående projektledare för detta tillfrågades fil dr/lektor på Institutet för gerontologi, Jönköping. En arbetsgrupp bildades med representation från FoUrum och Qulturum, som under hösten startade planeringen av arbetet. Namn för denna studie bestämdes till KomUpp. I januari 2012 fick styrgruppen en presentation om hur man tänkt lägga upp arbetet.

Uppdrag och Syfte:

1. Undersöka om förändringen av hemsjukvårdens huvudmannaskap påverkar - situationen för personen som erhåller hemsjukvård med fokus på

tillgänglighet, delaktighet, kontinuitet och uppföljning - resursutnyttjande och säkerhet i arbetssätt inom hemsjukvården med fokus

på samverkan, delegering och informationsöverföring 2. Ta fram funktionella kvalitetsindikatorer som är hållbara för denna uppföljning. Det förslag som presenterades i januari 2012 var mer omfattande än tidigare förslag. Arbetsgruppen hade funnit att arbetet med kvalitetsindikatorerna skulle bli betydligt mer komplicerat än man antog från början.

Förslaget till mätningar innehåller tre steg: Baslinjemätning – fördjupad och omfattande insamling av information och data Uppföljning 1 efter ett år Uppföljning 2 efter 3-5 år

I Sverige har tidigare inte gjorts så noggrann uppföljning som denna. Socialstyrelsen har tagit fram ett antal kvalitetsindikatorer, men de är enbart inriktade på äldre människor. De mäter exempelvis inte tillgänglighet, samverkan, delegeringar.

De indikatorer som slutligen valdes ska spegla förändringen både ur individens perspektiv och ur organisationens. Befintliga register ska användas (Senior alert, Svenska palliativregistret, etc.), och enkäter med personal och invånare/patienter ska genomföras.

Registerdata om personer som har hemsjukvård:

- Senior Alert, Svenska palliativregistret, Äldreguiden, läkemedelsregister

Intervjuer

(kompletterat med intervjuer av anhöriga/närstående) - Patientupplevelser: behov och hur de tillgodoses, kontinuitet, trygghet, vad som är viktigt att tänka på som vårdgivare - Organisationen, samt personal som arbetar inom hemsjukvården

Registerdata

- Antal och typ av hembesök, hemsjukvårdsbesök: distriktssköterskor, undersköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, distriktsläkare - Antal personer som är inskrivna i hemsjukvård och visats på sjukhus under mätperioden


56

Enkäter

- Läkemedelsgenomgång, delegering, dokumentations- och informationsöverföring, team (struktur och innehåll), gränsdragningar, kompetens Uppföljningar görs efter ett och tre till fem år. Resultaten från all insamlad data analyseras i syfte gallra fram: - funktionell data (= av värde för personen som erhåller hemsjukvård, och/eller hemsjukvårdsorganisationen), samt - enkel data (= enkla att mäta/samla in) kvalitetsindikatorer som kan svara på hemsjukvårdens funktion avseende vård och rehabilitering i kommande uppföljningar

Det gäller resultat som kan följas upp genom ett fåtal parametrar ur register och ett fåtal parametrar i en brukarenkät.

Kvalitetsindikatorerna kan användas inte bara för uppföljning, utan även som styrinstrument för ledning.

De berättelser som kommer fram i intervjuerna ska återföras till verksamheterna igen, enligt styrgruppens önskemål. De kan användas i förbättringsarbetet.

Förslag till genomförande av uppföljningen

Uppföljningen med kvalitetsindikatorerna bör genomföras cirka ett år efter KomHem (dvs i början på året 2014) samt efter tre till fem år. Varje uppföljning bör göras under första kvartalet, för att vara optimalt jämförbar. Baslinjemätningen ligger som jämförelsegrund och kommunerna ansvarar för insamlandet av data i enlighet med förslag till kvalitetsindikatorerna ovan. I stort innebär uppföljningen insamling av data från olika register, men även till viss del frågor till patienter och till personal. Flertalet av indikatorerna som föreslås används redan nu för att beskriva vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Vissa av dem används som indikatorer för prestationsbaserad ersättning till kommun och landsting. Det innebär därför inte något extra för kommunerna att samla in dessa indikatorer. De indikatorer som föreslås i KomUpp: undvikbar slutenvård, olämpliga läkemedel, aktuell läkemedelsgenomgång, hänsyn till äldres åsikter och önskemål, riskbedömningar av fall, undernäring och trycksår, smärtskattning sista levnadsveckan, kompetens samt samverkan och samarbete. Vad gäller framtida mått avseende läkemedel hänvisas till nationella direktiv eftersom tillförlitliga indikatorer ännu saknas. Socialstyrelsen ger förslag om registrering och användning av kvalitetsregistret SveDem som kvalitetsindikator. Syftet med registret är att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige genom att samla in data för att kunna följa upp förändringar i patientpopulationer. Målet är likvärdig, optimerad behandling av patienter med demenssjukdomar. År 2012 var registret inte tillräckligt använt för att vara användbart i baslinjemätningen. Därför användes endast uppgifter från BPSD-registret för baslinjemätningen. Detta hindrar inte att framtida uppföljningar kompletteras med nationellt beslutade mått avseende SveDem.


57

5. Styrning, ledning, uppföljning

Uppdraget för uppföljning av KomHem-avtalet ges till Ledningsgruppen för Samverkan mellan Kommuner och Landsting, den s k Kolagruppen. Uppdraget innefattar bland annat att tillsätta grupp med mandat att hantera oklarheter (skiljaktiga uppfattningar).

KomHem-överenskommelsen omfattar avtal, tillämpningsanvisningar och fördjupningsdokument, som kan vara till vägledning vid skiljaktigheter.

I framtiden kan det bli aktuellt att justera skrivningarna i tillämpnings-anvisningarna. Dessa ska finnas på www.lj.se/samverkan, fliken KomHem där gällande version alltid publiceras.

BESLUT (från styrgruppens minnesanteckningar 15 januari 2013):

Styrningen av tillämpningsanvisningar för hemsjukvården förs över till KOLA-gruppen.

Förändringar i tillämpningsanvisningarna ska inte göras för ofta för att inte förvilla personalen. Styrgruppen beslutar att detta endast ska ske vid bestämda tillfällen, t ex en gång varje halvår till att börja med och senare endast en gång per år; efter att ändringsförslaget har beretts och fastställts i KOLA-gruppen. Tidigare versioner sparas och ska finnas kvar för att kunna jämföras med.

Tillämpningsanvisningarna ska inte strida mot KomHem-avtalet, som fastställdes våren 2012. Datum för senast fastställda version ska alltid framgå.

Namnet i avtalet ”Tvistegrupp” ändras till ”Förbättringsgrupp” och namnändringen skrivs in i fördjupningsdokumentet. Gruppen ska innehålla två ledamöter, där en utses av Landstinget och en av kommunerna bör vara personer som är insatta i frågorna. Gruppen skapas först efter att KomHems projektledning avslutat sitt arbete.

Tvistefrågor ska först behandlas i linjen, sedan lämnas till Förbättringsgruppen. Blir man inte ense där förs frågan upp till den styrgrupp som kommer att finnas.

http://www.lj.se/samverkan


58

Bilaga 1

6. Bilagor

Bilaga 1: Uppdragsbeskrivning Sammanhållen hemvård i Jönköpings län

Ulf Grahnat 2011-05-11

proj led Sammanhållen Hemvård

Bakgrund

Genom att utse en nationell samordnare (Dir.2010:71) med uppdrag att stödja landsting

och kommuner att föra över ansvaret för hemsjukvården från landsting till kommunerna

har regeringen klargjort att man på frivillig väg vill få till stånd ett enhetligt kommunalt

huvudmannaskap för landets hemsjukvård.

Som grund för regeringens ställningstagande anges bland annat den utvärdering som

Socialstyrelsen genomförde år 2008 ”Hemsjukvård i förändring”. Vid jämförelse av

hemsjukvård bedriven i landstingsregi respektive primärkommunal regi visar

utvärderingen på ett antal fördelar med kommunalt driven hemsjukvård. Det gäller såväl

ur skattebetalarperspektiv som ur vårdtagarperspektiv.

Av protokoll från Läns-LAKO 2010-12-08 framkommer att landstinget har för avsikt verka

för en kommunalisering av länets hemsjukvård.

Vid primärkommunala nämndens (PKN) möte 2010-12-16 beslutas beträffande länets

hemsjukvård bl a att nämnden avser att åta sig ”utgöra den kommunala arenan för arbetet

med att överföra hemsjukvården till kommunerna”.

Ovanstående beslut i Läns-LAKO samt PKN kan sägas utgöra grunden från den politiska

ledningen om att hemsjukvården i länet skall övergå från landstinget till länets 13

primärkommuner.

Projektstruktur

Uppdraget leds av en styrgrupp sammansatt av företrädare för länets kommuner samt

landstinget. För kommunerna: en socialchef/direktör från vardera länsdel, en

kommunchef och representant från Regionförbundet. För landstinget: landstingsdirektör,

hälso- och sjukvårdsdirektör, utvecklingsdirektör, samt informatör.

Styrgruppen arbetar på uppdrag landstingets planeringsdelegation (PD) samt

primärkommunala nämnden (PKN). Ett arbetsutskott till styrgruppen skall inrättas,

bestående av företrädare för landstinget, (tillika styrgruppens ordförande) och länets

kommuner, (socialdirektören för Jönköpings Kommun) med projektledare som

adjungerad. Styrgruppen tillsätter en projektledning bestående av projektledare,

informatör/administratör samt sakkunniga som får ansvaret att operativt genomföra

uppdraget. Projektledningen skall stå fri och oberoende i förhållande till landstinget och

de 13 kommunerna. Projektledningen har endast en uppdragsgivare: styrgruppen. De

enskilda medarbetarna i projektledningen företräder således inte sin ordinarie

arbetsgivare.

Ett antal arbetsgrupper kommer att konstitueras. Deras uppgift blir, att inom sitt

fackområde, kartlägga, analysera och lägga förslag till förändringar. Antal arbetsgrupper


59

kan komma att växla över tid men inledningsvis skall följande grupper bildas: Ekonomi,

HR, Hälso- och sjukvård, Rehabilitering/habilitering samt Övrigt (IS, samverkan

slutenvård etc.). Projektledningen svarar för samordning och stöd till/mellan

arbetsgrupper, sekreterarskap, avrapportering till styrgrupp etc.. Kommunvisa, dvs 13,

arbetsgrupper skall tillskapas med företrädare för respektive sjukvårdsområde samt

kommun. Under projekttiden kommer ett antal workshoppar, seminarier, kulturmöten

etc. att arrangeras för att erbjuda en bred delaktighet.

Projektledningen skall svara för att intressenter, vid sidan av arbetsgivare och berörda

medarbetare, ges kontinuerlig möjlighet till information och erfarenhetsutbyte. För detta

syfte kommer ett antal referensgrupper att bildas. Ett antal resurspersoner kommer från

tid till annan att knytas till projektledningen beroende på behov. Uppgiften för dem blir att

bistå med kritiska synpunkter och reflektioner på det löpande arbetet. Resurspersonerna

har inte något formellt åtagande eller ansvar inför styrgruppen.

Tidplan

Uppdraget utgår från beslut i Läns-Lako, samt PKN december 2010. Styrgrupp

konstitueras senast maj -11. Styrgruppen lämnar förslag om projektstruktur, tidplan och

uppdragsbeskrivning som fastställs av PKN samt PD senast halvårsskiftet 2011.

Avsiktsförklaring innehållande definitioner, avgränsningar och vilka gemensamma

ambitioner som huvudmännen ställer sig bakom skall vara klar senast oktober 2011.

Denna skall då också vara godkänd av PD och PKN. Som grund för avsiktsförklaringen

ligger bl a ett antal workshoppar som genomförs såväl länsövergripande som länsdelsvis.

Avsiktsförklaringen skall samverkas fackligt hos respektive huvudman.

Avsiktsförklaringen underställs landstingsfullmäktige samt respektive

kommunfullmäktige. Med utgångspunkt från avsiktsförklaringen genomför ett antal

arbetsgrupper (länsgemensamma) kartläggning, analys och utarbetar förslag till

överenskommelse/avtal. Arbetsgrupperna stämmer av sitt arbete vid länsdelsvisa

workshoppar.

Ett sammanhållet avtalsförslag skall vara klart senast april 2012. Inför beslut i respektive

kommunal facknämnd samt landstingsstyrelsen maj 2012, samverkas avtalsförslaget med

fackliga företrädare. Respektive kommunfullmäktige samt landstingsfullmäktige beslutar,

efter behandling i PD samt PKN, om att godkänna avtalet senast sept 2012 varefter

skrivelse lämnas till regeringen om godkännande om skatteväxling. Om skatteväxling

skall kunna ske inför år 2013 är det ett absolut villkor att skrivelsen inkommit till

regeringen senast 3 månader före årsskiftet.

Uppdraget för projektledningen kvarstår ett antal månader in på 2013 för att stödja

implementeringen av förändringen.

Ett antal kvalitetsindikatorer skall identifieras under hösten 2011. Baslinjemätning av

varje indikator skall genomföras under 2012. Resultatet skall ligga till grund för

kommande års uppföljning av det förändrade huvudmannaskapet.

Bilaga 1


60

Tidplan i bild:

Resurser

Projektledningen utgörs av projektledare 1,0 tjänst, informatör/administratör 0,5 tjänst,

sakkunniga 3,5 tjänst. Kostnaderna för projektledning fördelas enligt följande:

kommunerna svarar gemensamt för 1,5 sakkunniga, Jönköpings kommun för

projektledare och landstinget svarar för 2,0 sakkunniga samt informatör/administratör.

Bemanningen i projektledningen kan komma att variera över tid. Beslut om

utökning/reducering av projektledning fattas av styrgruppen. Uppdrag att ingå i

projektledningen är formellt att betrakta som ett tjänsteuppdrag från respektive

huvudman.

Lokalkostnader och IT svarar landstinget för. Övriga kostnader för uppdragets fullgörande

(adm, resor, etc.) konteras löpande via socialförvaltningen, Jönköpings kommun.

Kostnaderna fördelas lika mellan landsting och kommunerna i efterhand.

Respektive huvudman förbinder sig att frigöra erforderliga personalresurser för åtagande

i arbetsgrupper, referensgrupper etc.. Uppdragets förhållandevis begränsade tidsram

innebär att uppdrag och åtagande i styrgrupp, arbetsgrupper, referensgrupper,

workshoppar etc. skall ges hög prioritet. Någon ekonomisk kompensation,

vikarieersättning etc. utgår inte.

För styrgruppen Sammanhållen Hemvård i Jönköpings län

Mats Bojestig,

ordf

Bilaga 1


61

Bilaga 2: SWOT-analys – Rehabilitering

Arbetsgrupp Rehab/Hab 2011-12-06

Positiva faktorer

Styrkor Möjligheter

Negativa faktorer

Hinder Svagheter Hot

Att klargöra gränssnitten bas och specialist, kommun och landsting, egenvårdsbegreppet

Förbättrad teamsamverkan (ssk, dsk, at, sg, hemtj m.m)

Gemensam hjälpmedelscentral och att pat ej behöver byta hjm vid hemgång

Närmare kontaktvägar och ökad samverkan mellan kommunens HsL och SoL personal tack vare samma organisation

Mindre sjukhusinläggningar Förtroendeförskrivning mellan sluten

vård och hsv (patientsäkerhet), vc Förtjänsten av rehabiliteringen

hamnar hos samma huvudman Sker en ökad rehabilitering i hemmet

(förhoppningsvis) Dyrare hjms (ex kognition,

kommunikation, elrullstol) budget ligger kvar centralt

Får tydliga anvisningar Utveckla rehabilitering Utveckla samverkan med

specialistrehabilitering (landsting) Ökad kompetens

Dokumentation, olika journalsystem Ej sammanhållen dokumentation Olika syn på rehabinsatser beroende på

boendeform (hab) Parallella organisationer (specialist och bas) Hsv sg kommer vara få och med liten % i små

kommunerna Läkarsamverkan till hsv fungerar ej Långt till läkarna Svårt att upprätthålla kompetens i små

kommuner (sg, at ev dietist, logoped) Ej lika vård för pat i en kommun där man ej kan

rekryterar vissa kompetenser eller hjm som är kostnadskrävande (budgeten är slut)

Om ej gemensam hjälpmedelscentral, pat behöver byta hjm vid hemgång

Kommunerna tar ut HSV-avgift och det skiljer mellan olika kommunerna

Oklarheter gällande tolkningar vem som ska var hsvpat faller mellan stolarna alt bollas mellan kommun – vårdcentral

Hjälpmedel – följer förskrivning och budget, hur gör man med habiliteringen, ska det vara kommunen eller förskrivaren? MTP som ej rör hab, belastar idag hab oavsett anledning (ex inkontinens), oavsett förskrivare

Dyrare hjm läggs ut på kommunen (ex elrullstol, kommunikation, kognition)

Att förtroendeförskrivningen av hjm mellan slutenvård och hsv tas bort

För lite resurser går över (eller att kommunerna ej satsar ytterligare resurser)

Splittrad Hjm-vht och oklara rutiner och anvisningar

Otydligt avtal som ger utrymme för tolkningar

Bilaga 2


62

Bilaga 3: Hembesök på några vårdcentraler – en ögonblicksbild

Akuta aktiviteter: hembesök respektive hemsjukvårdsbesök mätta under 14 dagar, våren 2012. Vårdcentralerna Bra Liv och privata vårdcentraler

Norr Söder Öster Summa

Hem-besök

Hem-sjukvård

Hem-besök

Hem-sjukvård

Hem-besök

Hem-sjukvård

vardag

0700-1700 97 165 86 107 53 241 749

1700-2200 10 26 0 3 23 91 153

2200-0700 5 5 3 3 73 73 162

Helg-dag

0700-1700 19 69 5 23 19 59 194

1700-2200 5 17 4 3 15 23 67

2200-0700 0 0 2 2 54 54 112

Summa: 136 282 100 141 237 541 1437

Hembesök totalt: 473 Hemsjukvård totalt: 964

Bilaga 3


63

Bilaga 4: SWOT-analys – Somatisk specialistsjukvård

Från Hearing 2012-02-10

Hot (hög prio)

Patientnytta

Avsaknad av gemensam dokumentation mellan läkare och övrig hälso- och sjukvårdspersonal

Fortsatta brister i vårdplaneringen Nya gränsstrider kan uppstå kring definition av ansvarsfördelningen t ex vid

rehabilitering Få arbetsterapeuter och sjukgymnaster som går över till hemrehabilitering i

kommunerna Otydliga avtal avseende specialistsjukvårdens konsultativa insatser Risk att kontakten med patientansvarig läkare blir svår att upprätthålla Att läkemedelslistan ej går att se i NPÖ Rekrytering kortsiktigt Vid behov av akuta insatser läkarinsatser fallerar läkarmedverkan från

primärvården Behörighet till gemensam dokumentation t ex undersköterska Läkarna följer inte det upprättade läkaravtalet Avsaknad av kompetens beträffande arbetsterapeuter och sjukgymnaster Följsamhet till nationella och lokala riktlinjer samt uppföljning av desamma Resurser för gemensam generell kompetensutveckling Sjuksköterskorna kan få fler vårdtagare med behov av specialiserade vårdinsatser

vilket kan innebära att de får delegera till fler personer

Åtgärder:

Fungerande vårdplaneringar Följa nationella riktlinjer, till exempel strokerehabilitering Jobba med patientansvar Uppdelning i geografiska områden Tvillingområden Anställa fler arbetsterapeuter och sjukgymnaster Läkarmedverkan – fasta tider, riktlinjer och rutiner. Lär av enheter där det fungerar, se Aneby Att dokumentation är tillgänglig för den som är behörig, inklusive patienten Strukturerad dokumentation Uppföljning och sanktioner om läkare inte följer läkaravtalet Kartläggning av vilka kompetenser/professioner som behövs för att tillgodose patientens behov av hälso- och sjukvård Mätning av följsamhet till riktlinjer med feedback till personal, tjänstemän och politiker Samverkan, uppföljning och gemensamma utbildningsarenor Klargöra förutsättningarna vid nyanställning 2012, båda huvudmännen ska vara involverade i nyrekryteringar Utveckla läkarmedverkan enligt principerna för särskilt boende Mobila läkarteam från primärvård Tydlig beskrivning av Metodikum, samt klargöra finansiering Samverkansformer för kompetensutveckling Regionfråga, SKL arbeta med samverkan dokumentationssystem, överbrygga mellan lagar (SoL och HSL) Utveckla Meddix och aktuella rutiner för vårdplaneringar, utveckla kallelserutiner av personal. OBS rehab

Bilaga 4


64

Avtalet måste vara mycket tydligt med definierade begrepp. Innebörden för det praktiska arbetet måste klart framgå. Specialistvårdens insatser måste definieras tydligt Tydliga läkaravtal i hela länet med uppföljningar. Starta projekt med rörlig doktor som till exempel kan suturera i hemmet, alternativt fast läkarkontakt med hemsjukvårdsteamet Tydliga markeringar i patientens huvudbild vem som har patientansvar, då akuta situationer uppstår Pascal används överallt för att läkemedelslistan ska vara synlig för alla. Ett system med två spår, apodos eller ej. Tydlig definition av ansvarsfördelningen. Utbildningsinsatser, konsensus, diskussioner. Tvärprofessionella mötesplatser Nätverk för ett länsövergripande samarbete Hospitera hos varandra, ska avtalas och finnas i systemet Ta tillvara brukarnas syn

Resurseffektivitet

Kompetensbrist i kommunerna Vårdcentralerna tappar kompetens Att hjälpmedel rycks ur sitt sammanhang Tolkning av ansvarsfördelningen Barnhabiliteringens team splittras och kompetensen dräneras Hur hantera ansvar för inkontinenshjälpmedel mellan kommun och landsting risk

för konflikter Otydlighet vid växel- och korttidsvård beträffande inkontinenshjälpmedel Otydlighet – hur det blir med sonder, nutritionsmaterial, infusionsmaterial –

tillbehör?

Åtgärder:

Tydligt och reglerat avtal gällande läkarmedverkan. Datastöd och tillgång till olika system såsom NPÖ och Lab-Ros måste fungera. Information till läkarna om KomHem Fungerande vårdplaneringar Följa nationella riktlinjer, till exempel strokerehabilitering Bra koncept om rutiner för delegeringar Utbildningar Läkarmedverkan – fasta tider, riktlinjer och rutiner. Lär av enheter där det fungerar, se Aneby Att dokumentation är tillgänglig för den som är behörig, inklusive patienten Strukturerad dokumentation Uppföljning och sanktioner om läkare inte följer läkaravtalet Kartläggning av vilka kompetenser/professioner som behövs för att tillgodose patientens behov av hälso- och sjukvård Mätning av följsamhet till riktlinjer med feedback till personal, tjänstemän och politiker Samverkan, uppföljning och gemensamma utbildningsarenor Klargöra förutsättningarna vid nyanställning 2012, båda huvudmännen ska vara involverade i nyrekryteringar Tydlig beskrivning av Metodikum, samt klargöra finansiering Samverkansformer för kompetensutveckling Förberedande hospitering för att undvika revir och chefers stöd för rotation

Bilaga 4

Bilaga 4


65

Regionfråga, SKL arbeta med samverkan dokumentationssystem, överbrygga mellan lagar (SoL och HSL) Utveckla meddix och aktuella rutiner för vårdplaneringar, utveckla kallelserutiner av personal. OBS rehab Avtalet måste vara mycket tydligt med definierade begrepp. Innebörden för det praktiska arbetet måste klart framgå. Specialistvårdens insatser måste definieras tydligt Tydliga läkaravtal i hela länet med uppföljningar. Starta projekt med rörlig doktor som till exempel kan suturera i hemmet, alternativt fast läkarkontakt med hemsjukvårdsteamet Tydliga markeringar i patientens huvudbild vem som har patientansvar, då akuta situationer uppstår Pascal används överallt för att läkemedelslistan ska vara synlig för alla. Ett system med två spår, apodos eller ej. Tydlig definition av ansvarsfördelningen. Utbildningsinsatser, konsensus, diskussioner. Tvärprofessionella mötesplatser Hospitera hos varandra, ska avtalas och finnas i systemet Ta tillvara brukarnas syn

Säkerhet/kompetens

Gränsdragning bas - specialisthabilitering vid förskrivning av hjälpmedel Uppföljning vid förtroendeförskrivning Kompetensen att förskriva vissa hjälpmedel saknas i kommunen Prestige ”vill inte be om hjälp” Avsaknad av utredning vid förstagångsförskrivning av inkontinenshjälpmedel Hjälpmedelscentralens uppdrag/ägande av landstinget

Åtgärder:

Bra koncept om rutiner för delegeringar Utbildningar Jobba med patientansvar Uppdelning i geografiska områden Tvillingområden Anställa fler arbetsterapeuter och sjukgymnaster Läkarmedverkan – fasta tider, riktlinjer och rutiner. Lär av enheter där det fungerar, se Aneby Att dokumentation är tillgänglig för den som är behörig, inklusive patienten Strukturerad dokumentation Uppföljning och sanktioner om läkare inte följer läkaravtalet Kartläggning av vilka kompetenser/professioner som behövs för att tillgodose patientens behov av hälso- och sjukvård Mätning av följsamhet till riktlinjer med feedback till personal, tjänstemän och politiker Samverkan, uppföljning och gemensamma utbildningsarenor Klargöra förutsättningarna vid nyanställning 2012, båda huvudmännen ska vara involverade i nyrekryteringar Utveckla läkarmedverkan enligt principerna för särskilt boende Mobila läkarteam från primärvård Tydlig beskrivning av Metodikum, samt klargöra finansiering Samverkansformer för kompetensutveckling Läsmöjlighet i NPÖ Regionfråga, SKL arbeta med samverkan dokumentationssystem, överbrygga mellan lagar (SoL och HSL) Utveckla Meddix och aktuella rutiner för vårdplaneringar, utveckla kallelserutiner av personal. OBS rehab Avtalet måste vara mycket tydligt med definierade begrepp. Innebörden för det praktiska

Bilaga 5

Bilaga 4


66

arbetet måste klart framgå. Specialistvårdens insatser måste definieras tydligt Tydliga läkaravtal i hela länet med uppföljningar. Starta projekt med rörlig doktor som till exempel kan suturera i hemmet, alternativt fast läkarkontakt med hemsjukvårdsteamet Tydliga markeringar i patientens huvudbild vem som har patientansvar, då akuta situationer uppstår Pascal används överallt för att läkemedelslistan ska vara synlig för alla. Ett system med två spår, apodos eller ej.

Bilaga 5

Bilaga 4

Bilaga 4


67

Bilaga 5: SWOT-analys Habilitering

Från Hearing 2012-01-26: Arbetsgruppens analys gjord vid hearingen utifrån ett

förberett förslag och med tillägg av förslag till åtgärder, som togs fram vid

hearingen.

Hot (hög prio)

Patientnytta Otydligt vem som avgör gränsen mellan kommunal/specialiserad habilitering

Otydligt patientansvar Kompetenssänkning om kommunerna inte har alla funktioner som hab har idag Att specialisten inte får göra hembesök Specialiserade hab team splittras Bristande kompetens i kommunerna Hab:s bristande resurser för säbo alt sämre resurser i ordinärt boende För lite resurser på både kommunal och specialiserad habiliteringen Primärvården vet inte sitt uppdrag Kommunen ser inte behovet av specialistkompetens Ökad prestige och revir mellan kommun och landsting Brukarens roll och delaktighet förändras till det sämre Små kommuner har svårt att behålla kompetens Godtyckligt när specialister ska kopplas in

Åtgärder:

Arbeta för god kommunikation, skapa mötesplatser/forum, relevant information till brukargrupper och berörd personal, arbeta fram tydliga avgränsningar ”vem gör vad i/vad är kommunal och specialiserad habilitering”, specialist habiliteringsteamen presenterar sig med kompetens och professioner i kommunerna, klargöra huvudmännens ansvar gällande habilitering, specialistinsatserna är oberoende av lokal (gör hembesök), behåll den specialiserade habiliteringen i team med alla professioner, samverkan mellan kommunerna, kompetenshöjning i kommunerna, bemanning grundat på nyckeltalsberäkning, tillskapa resurser för alla på lika villkor, samverka i avtalstexterna, att säkra minibemanning i kommunernas hab team, tydliggör begrepp, samordningsansvar hos hab team i kommunerna, tydliggör primärvårdens uppdrag i regelboken för vårdval, behåll tvärteam som konsult, utgå ifrån normaliseringsprincipen alla har rätt att söka sin vårdcentral, tydlig avtalsskrivning, precisera vem som har tolkningsföreträde, ansvaret anges i habplan/vårdplan, kravspecifikation på vad kommunerna är skyldiga att tillhandahålla, riktlinjer för tjänsteköp mellan kommun/landsting.

Resurseffektivitet

Att specialisten inte får göra hembesök Specialiserade hab team splittras Bristande kompetens i kommunerna Hab:s bristande resurser för säbo alt sämre resurser i ordinärt boende För lite resurser på både kommunal och specialiserad habiliteringen Primärvården vet inte sitt uppdrag Otydligt vem som avgör gränsen mellan kommunal/specialiserad habilitering Uppstår nya gränsdragningsproblem Kommunen ser inte behovet av specialistkompetens Gränsdragningen upplevs mer otydlig

Bilaga 5


68

Små kommuner har svårt att behålla kompetens Godtyckligt när specialister ska kopplas in

Åtgärder:

Arbeta fram tydliga avgränsningar ”vem gör vad i/vad är kommunal och specialiserad habilitering”, formalisera mötesplatser mellan huvudmännens yrkesgrupper, specialist habiliteringsteamen presenterar sig med kompetens och professioner i kommunerna, klargöra huvudmännens ansvar gällande habilitering, specialistinsatserna är oberoende av lokal (gör hembesök), behåll den specialiserade habiliteringen i team med alla professioner, samverkan mellan kommunerna, kompetenshöjning i kommunerna, bemanning grundat på nyckeltalsberäkning, tillskapa resurser för alla på lika villkor, samverka i avtalstexterna, säkra minibemanning i kommunernas hab team, tydliggör begrepp, samordningsansvar hos hab team i kommunerna, tydliggör primärvårdens uppdrag i regelboken för vårdval.

Säkerhet/kompetens

Otydligt vem som avgör gränsen mellan kommunal/specialiserad habilitering Kompetenssänkning om kommunerna ej har alla funktioner som hab har idag Att specialisten inte får göra hembesök Specialiserade hab team splittras Bristande kompetens i kommunerna Godtyckligt när specialister ska kopplas in Hab:s bristande resurser för säbo alternativt sämre resurser i ordinärt boende För lite resurser på både kommunal och specialiserad habiliteringen Primärvården vet inte sitt uppdrag Svårt för små kommuner, ojämlik vård för länets brukare Gränsdragningen upplevs mer otydlig Ökad prestige och revir mellan kommun och landsting Brukarens roll och delaktighet förändras till det sämre

Åtgärder:

Arbeta för god kommunikation, skapa mötesplatser/forum, relevant information till brukargrupper och berörd personal, arbeta fram tydliga avgränsningar ”vem gör vad i/vad är kommunal och specialiserad habilitering”, formalisera mötesplatser mellan huvudmännens yrkesgrupper, klargöra huvudmännens ansvar gällande habilitering, specialistinsatserna är oberoende av lokal (gör hembesök), behåll den specialiserade habiliteringen i team med alla professioner, samverkan mellan kommunerna, kompetenshöjning i kommunerna, bemanning grundat på nyckeltalsberäkning, tillskapa resurser för alla på lika villkor, samverka i avtalstexterna, säkra minibemanning i kommunernas hab team, tydliggör begrepp, samordningsansvar hos hab team i kommunerna, tydliggör primärvårdens uppdrag i regelboken för vårdval, tydlig avtalsskrivning, precisera vem som har tolkningsföreträde, kravspecifikation på vad kommunerna är skyldiga att tillhandahålla, riktlinjer för tjänsteköp mellan kommun/landsting.

Möjligheter (hög prio)

Patientnytta

Gränsdragningen mellan boendeformen tas bort Upparbeta hab team i kommunen Brukaren får ökad möjlighet till vardags och specialiserad habilitering Samarbetsrutiner mellan kommun och landsting

Bilaga 5


69

Tydliggör skillnad, gränsdragning och ansvar gällande vardags- och specialiserad habilitering (kommun/landsting)

Tillgång till specialistkompetens i de kommuner som ej har resurser/kompetens Ssk:s basuppgifter (ex nutrition) kan utföras i hemmet Mer jämlikt när insatserna ej styrs av boendeformen Färre personer med rätt kompetens kring brukaren (närhet och kontinuitet) Bättre utnyttjande av kommunens resurser Fler vuxna får möjlighet att komma till specialiserad habilitering Kompetenshöjande på alla nivåer Tydliggöra rutiner kring egenvården Samarbete mellan kommunerna gällande kompetens och personal

Resurseffektivitet

Upparbeta hab team i kommunerna Utarbeta samarbetsrutiner mellan kommun och landsting Tydliggör vardags/specialiserad habilitering Ssk:s basuppgifter (ex nutrition) kan utföras i hemmet Tydliggöra ansvarsgränser Mer jämlikt när insatserna inte styrs av boendeform Färre personal och med rätt kompetens kring den enskilde Bättre utnyttjande av kommunens resurser För vuxna fler får möjligheter att komma till vuxenhabiliteringen Närhet och kontinuitet Kompetenshöjande på alla nivåer Tydliggör rutiner kring egenvården Samarbete mellan kommunerna gällande kompetens och personal

Säkerhet/kompetens

Fler personer får högre kompetens Personal kontinuitet kring brukaren oavsett boendeform Upparbeta hab team i kommunen Tydliggör vardags/specialiserad habilitering Tillgång till specialistkompetens i de kommuner som inte har resurser/kompetens Tydliggöra ansvarsgränser Mer jämlikt när insatserna inte styrs av boendeform Färre personal och med rätt kompetens kring den enskilde Bättre utnyttjande av kommunens resurser För vuxna fler får möjligheter att komma till vuxenhabiliteringen Närhet och kontinuitet Kompetenshöjande på alla nivåer Tydliggör rutiner kring egenvården Samarbete mellan kommunerna gällande kompetens och personal

Bilaga 5


70

Bilaga 6: SWOT-analys – Palliativ vård

Kartläggning

Jönköpings sjukvårdsområde

PVE palliativ vårdenhet, verksamhet för specialiserad palliativ vård.

Tillgänglighet dagtid veckans alla dagar.

Resursteamet har både en konsultativ och operativ roll.

Begränsad möjlighet till hembesök av läkare under jourtid.

Tar över läkaransvaret för ett begränsat antal patienter

Administrativt stöd från kliniken.

Möjlighet till extravak finns

Personalbemanning; 90 % läkarinsats och 400% sjuksköterskeinsats.

På Ekhagens gästhem tillhörande Jönköpings kommun finns två sjuksköterskor som utgör ”Ekhagens palliativa team”, med operativt ansvar för patienter med komplexa behov på särskilt boende inom Jönköpings kommun.

Höglandets sjukvårdsområde

Ett centralt Resursteam med verksamhet vardagar dagtid.

Tillgång till sjuksköterska dygnet runt.

Resursteamet har enbart en konsultativ roll.

Går även in med vårdinsatser på särskilt boende.

Möjlighet tillhembesök av läkare under jourtid är begränsad.

Möjlighet till extravak av undersköterskor inom hela området.

Egen administrativ resurs.

Personalbemanning; 150 % läkarinsats och 360 % sjuksköterskeinsats.

Värnamo sjukvårdsområde

Palliativ vårdenhet(PVE) med verksamhet enbart vardagar dagtid.

Tillgång till sjuksköterska dygnet runt via primärvård och kommuner.

Resursteamet har både en konsultativ och operativ roll.

Tar över PAL-ansvar för ett begränsat antal patienter.

Går in med vårdinsatser på särskilt boende.

Möjlighet till hembesök av läkare under jourtid begränsad.

Möjlighet till extravak genom avtal, variation inom kommunerna.

Administrativt stöd via geriatriska kliniken.

Personalbemanning; 85 % läkarinsats och 135 % sjuksköterskeinsats.

Bilaga 6


71

Nuläge Positiva faktorer Negativa faktorer

Styrkor

Tillgång till i hela länet

Tillhör specialistkliniker,

Geriatrisk klinik = rekryteringsvinster för läkarbemanning.

Faktadokument

Gemensamma rutiner

Ska finnas där patienten är:

Verkar ut i hela vårdkedjan:

mot sluten vård, öppen vård och

mot kommunens SÄBO.

PVE(resursteamen)ses som en tillgång och vårdlots

Hinder/Svagheter

Teamen har olika benämningar

Teamen arbetar olika

Olika bemanning i % och i samband med jourtid

I Söder och på Höglandet finns ingen helgbemanning

Stödet skiljer sig mot Jönköping och mot övriga kommuner.

Möjligheter

Mer likriktning med enhetliga rutiner mellan områden och länsdelar

Utbildningsinsatser.

Regionövergripande uppdrag, ”vilka stärker mer än de slukar arbete”,

Större nätverk att bolla mot

Resurstillskott via landstingsbudget 7,5 miljoner

Specialistsjukvården diskuterar eventuell möjlighet att samla de patienter med palliativa vårdbehov och som vårdas på sjukhusen inom speciella avgränsade enheter

Hot

Kompetens

Teamen försvinner?

Rädsla (främst från sjuksköterskor i söder) att inte teamen räcker till,

Sårbarheten ökar ju mindre teamen är

Bilaga 6


72

Framtid ALT 2 Positiva faktorer Negativa faktorer

Läkare kvar i resursteamen, Sjuksköteresurs överförs till kommuner

Styrkor

Oasen, Ekhagen, Svalan skulle kunna utvecklas med specialistsjuksköterskor

Ökad profilering av kommunens sjuksköterskor att arbeta med allmän palliativ vård

Hinder/Svagheter

”Motorn i utbildnings och utvecklingsarbetet försvinner vid en fragmentisering”

Den stödjande, utbildande rollen försvinner

Ingen självklarhet att kunna bilda nätverk

Små kommuner som inte har alla resurser - ojämlik vård

Engagemang i att ta del av nationella riktlinjer

Att inte leva upp till nationella krav

Möjligheter

Informationsflödet är transparent.

Ha kvar resursteamen som de är, med generell utveckling av den allmänna palliativa vården

Lokala team utvecklas

Skapa tillgängliga platser i kommunerna för patienter med behov av palliativ vård utanför egna hemmet när så behövs.

Hot

Stödet för den allmänna palliativa vården försvinner, dvs stöd i enskilda fall, konsultationer och stöd med handhavande av avancerad medicinsk teknik.

Läkare får jobba mot många sjuksköterskor och kan inte som idag delegera vissa specifika arbetsuppgifter med ex läkemedelstitreringar beroende på otillräcklig kännedom om sjuksköterskor och deras kunskapsnivåer.

Tidsaspekt/tidsförlust - att inte kunna avlasta läkaren arbetsuppgifter som ”läkarens förlängda arm”

Teamen slås sönder och marginaliseras ute i verksamheten

En centraliserad palliativ vård – begränsar patientens val att vara på hemmaplan

Att nya gränser skapas istället för som idag de överbryggas genom teamens existens.

Bilaga 6


73

Bilaga 7: SWOT-analys Förskrivning av hjälpmedel i ordinärt boende

Vid hearingen 31 januari 2012 gjordes denna konsekvensanalys utifrån arbetsgruppens

resultat:

Hot Möjligheter

Patient

Nytta

Otydlighet vem som ansvarar för förskrivningsprocessen

Att kommunen säger att pengarna är slut

Oklarhet beträffande ansvar för förskrivning av hjälpmedel mellan habilitering och kommun

Ansvarsfördelningen måste förtydligas

Avsaknad av utredning vid förstagångsförskrivning av inkontinenshjälpmedel

Konflikter vid förtroendeförskrivning

”Svarte Petter” vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel vid in och utskrivning i hemsjukvården

Kan uppstå höga kostnader för MTP i en mindre kommun om man får en patient med omfattande behov

Vårdcentralen tappar kompetens

Att hjälpmedel rycks ur sitt sammanhang

Kompetensen att förskriva vissa hjälpmedel saknas i kommunen

Prestige ”vill inte be om hjälp”

Splittrade team kompetensförlust inom barnhabiliteringen

Gränsdragning mellan kommunikation och kognitionshjälpmedel?

Tydliga avtal som möjliggör förtroendeförskrivning utan diskussioner

Förtroendeförskrivning, budget finns hos en huvudman

Hjälpmedel följer brukaren i vårdkedjan

Att inte hamna mellan stolarna när en huvudman har ansvar för allt

Kompetens kommer över från primärvården

Minskar dubbelarbete

Mindre antal personal runt patienten

Ansvarsfördelningen

Kommunen blir uppmärksam på att det också förskrivs/finns hjälpmedel kring den enskilde i skol- och barnomsorgen

Samma betalningsansvar oberoende av boendeform

Förtroendeförskrivning av ortos

Resurs

effektivitet

Kompetensbrist i kommunerna

Vårdcentralerna tappar kompetens

Att hjälpmedel rycks ur sitt sammanhang

Tolkning av ansvarsfördelningen

Barnhabiliteringens team splittras och kompetensen dräneras

Hur hantera ansvar för inkontinenshjälpmedel mellan kommun och landsting risk för konflikter

Otydlighet vid växel- och korttidsvård beträffande inkontinenshjälpmedel

Otydlighet – hur det blir med sonder, nutritionsmaterial, infusionsmaterial – tillbehör?

Att gränsdragningen försvinner mellan arbetstekniska och personliga hjälpmedel

Förtroendeförskrivning

Samma betalningsansvar oberoende av boendeform

Minskar dubbelarbete


Hjälpmedel följer brukaren i vårdkedjan


Säkerhet/

kompetens

Gränsdragning bas - specialisthabilitering vid förskrivning av hjälpmedel

Uppföljning vid förtroendeförskrivning

Kompetensen att förskriva vissa hjälpmedel saknas i kommunen

Prestige ”vill inte be om hjälp”

Avsaknad av utredning vid förstagångs-förskrivning av inkontinenshjälpmedel

Att gränsdragningen försvinner mellan arbetstekniska och personliga hjälpmedel

Rollen som konsulent på hjälpmedelscentralen förstärks och är till för alla i länet

Förtroendeförskrivning, budget finns hos en huvudman

Bilaga 7


74

Hjälpmedelscentralens uppdrag/ägande av landstinget


Att inte hamna mellan stolarna när en huvudman har ansvar för allt


Åtgärder för att motverka hoten:

Tydliga avtal, förtydligande beträffande ansvarsfördelning, förtroendeförskrivning, tröskelprincip, tolkningsföreträde vid inskrivning i hemsjukvården (inskrivning i kommunal hälso- och sjukvård).

Samarbete över kommungränser, samarbete/samverkan mellan kommuner, primärvård och specialistsjukvård.

Samverkansformer ”på golvet” brukarnas behov i fokus, ICF Förtydliga om personliga och arbetstekniska hjälpmedel i skolan ingår i KomHem Patientfall för att testa ny ansvarsfördelning Avgiftssystemet måste beslutas och vara lika och synkroniseras mellan huvudmännen Kommunerna ägare av hjälpmedelscentralen. Relevanta nyckeltal vid fördelning av budget och kostnadsuppföljning. En budget för förtroendeförskrivning. Ev ”RIK-kostnad” på landstinget Arbeta med den gemensamma regelboken och handboken. Hela processen måste hänga ihop, hjälpmedel är en del i processen Betalningsansvar för individuellt förskrivna hjälpmedel, samma regler oavsett

kommun Kartlägga kompetens- och utbildningsbehov, kompetensutveckling Utbildning för ordinatörer och kostnadsansvariga Faktadokument och utredningsstrategi ska finnas Avsatt tid till läkare

Bilaga 7


75

Bilaga 8: Hembesök och verksamhetsstatistik 2010 - Psykiatrisk specialistsjukvård:

Hembesöksstatistik samtliga personalkategorier: (obs differens på ca 6 % om siffror tagits från PVS respektive Diver)

Jönköpings sjukvårdsområde redovisar

7681 hembesök 2010 på (126331 + 10674 + 7027=) 144032 invånare (kvot mot antal hembesök 18,75 (lägre siffra = fler hembesök).

ca 58 000 öppenvårdsbesök med 5345 unika individer 2010.

Ca 13 % av alla besök är hembesök,

16,7 % av öppenvårdspatienterna har fått hembesök.

Enhet Antal hembesök gjorda av alla personalkategorier

Antal unika patienter som fått hembesök

Snittkvot hembesök/unik patient

= Antal hembesök per år och patient i genomsnitt

Anmärkning

Länsresurser totalt 809 34

RPÖ (Avd C öppenvård) 768 20 38,4 10 % av klinikens hembesök

LRV

NPT (Neuropsykiatriska teamet)

41 14 2,93 0,5 %

Enbart utredning

Sjukvårdsområdet exklusive länsresurser

6872 857 8,02 Jönköping, Habo och Mullsjö kommuner

Vårdjour gemensam för kliniken

1277 380 3,36 17 % av klinikens hembesök

Sektorsmottagningar Totalt

559 166 3,37 7 %

Psyk Centrala Väster 155 65 2,38

Psyk Råslätt 124 23 6,20

Bilaga 8


76

Psyk Huskvarna 140 35 4,00

Psyk Mullsjö/Habo 140 46 3,04

Beroendevård 1065

Beroendemottagning 41 25 1,64 0,5 %

Företrädesvis Jönköping

BOP-team 1024 40 25,6 13% Gemensam verksamhet med Jönköpings kommun

Psykosvård 3971 386 10,29 52%

TIPS 494 35 14,11 Utredning behandling misstänkt psykossjukdom

Handledning/Konsult 2 2 1,00

Psykosvårdens öppenvård 3325 257 12,94 Företrädesvis Jönköping men allt fler Habo/Mullsjö

Kommunpsykiatri 150 92 1,63 Jönköping Särskilda boenden

Höglandets sjukvårdsområde redovisar

2468 hembesök för 2010. Antal innevånare är E16353+A6446+N29489+ S10871+T18043+V26350=107552 (kvot mot antal hembesök 43,58)

Eksjö hade 26305 öppenvårdsbesök med 2973 unika individer 2010. Ca 9 % av alla besök räknas som hembesök

Remiss- och bedömningsenhet Eksjö gör inga hembesök

Psykiatrisk mottagning Eksjö, svarar även för Aneby

Psykiatrisk mottagning Nässjö. Har Case Manager (CM)

Psykiatrisk mottagning Tranås

Psykiatrisk mottagning Vetlanda, svarar även för Sävsjö. Har Case Manager.

Bilaga 8


77

Antal hembesök på Höglandet per kommun

2010 Kvot innevånare/ hembesök

Aneby 197 32,72

Eksjö 420 38,94

Nässjö 923 31,95

Tranås 187 96,49

Vetlanda 457 57,66

Sävsjö 101 107,63

Total 2285 47,07

Värnamo sjukvårdsområde redovisar

1756 hembesök för 2010, för 264 unika patienter vilket ger snittkvoten för hembesök 6,65.

Antal innevånare är V32753+Va12959+G9536+Gi29212=84280. (kvot mot antal hembesök (84280/2081 = 40,50, 84280/1756 = 48,00)

Värnamo hade 20580 öppenvårdsbesök med 2725 unika individer 2010. Ca 10 % av alla besök räknas som hembesök

Psykiatriska klinikens mottagning 1 Värnamo, svarar för Gislaved och Vaggeryd

Psykiatrisk klinikens mottagning 2 Värnamo, svarar för Värnamo och Gnosjö

Mottagning 1 och 2 inkluderar jourmottagning och ett mindre neuropsykiatriskt team och ett mindre beroendeteam där även en sjuksköterska från psykosvården ingår

Psykiatriska klinikens psykosmottagning Värnamo, 1694 hembesök under 2010 för hela sjukvårdsområdet

Psykiatriska kliniken Mossle Rehab Värnamo gör inte hembesök.

Beräkning av antal personer i behov av specialiserad psykiatrisk hemsjukvård (på kommunal nivå)

Av befolkningen beräknas 0,12 % till 0,15 % vara berörda av specialiserad psykiatrisk hemsjukvård (särskilt boende och ordinärt boende) (invånare per 2011-12-31).

Två tredjedelar av berörda personer enligt ovan beräknas bo i särskilda boenden och därmed ingick de i tidigare skatteväxling, medan en tredjedel beräknas bo i ordinärt boende och är därmed underlag för skatteväxling

Hemsjukvård beräknas ske för en 1/3 av gruppen med 2 besök per månad, 1/3 med 1 besök per månad och 1/3 med besök en gång i halvåret. Varje hembesök beräknas till 1 404 kr vilket motsvarar kostnad för hembesök i primärvård.

När det gäller den specialiserade psykiatrin så har schablonen beräknats per kommun utifrån kommunens hela befolkning, jämfört med i övriga fall där vi utgår från antal invånare som är 65 år och äldre

Bilaga 4

Bilaga 8


78

0,12%-0,15% Aktuella Varav

Kommun Invånare Kvot personer Särbo Ordbo Kr/person Kostnad

Aneby 6 415 0,135% 9 6 3 17 800 53 400

Gnosjö 9 400 0,135% 13 9 4 17 800 71 200

Mullsjö 7 034 0,135% 9 6 3 17 800 53 400

Habo 10 828 0,135% 15 10 5 17 800 89 000

Gislaved 28 868 0,135% 39 26 13 17 800 231 400

Vaggeryd 13 160 0,135% 18 12 6 17 800 106 800

Jönköping 128 305 0,135% 173 115 58 17 800 1 032 400

Nässjö 29 367 0,135% 40 27 13 17 800 231 400

Värnamo 32 934 0,135% 44 29 15 17 800 267 000

Sävsjö 10 871 0,135% 15 10 5 17 800 89 000

Vetlanda 26 302 0,135% 36 24 12 17 800 213 600

Eksjö 16 304 0,135% 22 15 7 17 800 124 600

Tranås 18 108 0,135% 24 16 8 17 800 142 400

Summa 337 896 457 305 152 231 400 2 705 600

0,12% 136 17800 2 420 800

0,15% 168 17800 2 990 400

0,135% 152 17800 2 705 600

Uträkning av kostnad per aktuell person i ordinärt boende

Besök Besök/mån Besök/år Andel Snitt besök

1/3 av pop besöks 2 ggr/mån 2 24 33,33% 8,00


1/3 av pop besöks 2 ggr/år 0,167 2 33,33% 0,67

12,67

Kronor/besök 1 404

Kronor/person i genomsnitt 17 782

Avrundat 17 800

Invånare per 2011-12-31

Bilaga 8


79

Bilaga 9: Extra utredning: Hjälpmedelscentralen

Parallellt med KomHem-arbetet gjordes en särskild utredning beträffande

hjälpmedelsverksamheten. I detta arbete medverkade företrädare för kommunerna i

form av kommunchef och socialchef. Från Landstinget medverkade ekonomidirektör

och utredare.

Länets kommuner har sedan en lång tid tillbaka haft samverkansavtal med Landstingets

hjälpmedelscentral avseende hjälpmedelsverksamheten. Befintligt avtal fanns som

gällde till och med utgången av 2012.

Utredningen beskrev hur nuvarande hjälpmedelsförsörjning i länet har fungerat samt

omfattning och innehåll i verksamheten. Viktiga faktorer att beakta lyftes fram och ett

antal organisationsformer presenterades med sina för- och nackdelar. Utredningen

utmynnade i förordande av ett förslag till principer för kommande

hjälpmedelsverksamhet.

Faktorer som bör beaktas Följande faktorer ansågs som framgångsrika och värda att beakta i utformningen av den hjälpmedelsverksamhet som skall råda i fortsättningen: - Ett gemensamt regelverk och gemensam användning av hjälpmedel oavsett

huvudmannagräns gör att hjälpmedlen kan nyttjas effektivt. Dels behöver hjälpmedlen

inte bytas ut när brukaren passerar över huvudmannagränsen; dels finns det ett stort

utbud av begagnade hjälpmedel som kan användas på nya ställen när behovet upphör

hos enskild brukare. Förutom effektivitetsvinster gynnar upplägget således även

brukaren.

- Gemensamma inköp ger större volymer och goda förutsättningar för bra

upphandlingar. Erfarenhet, affärsmässighet och rutiner avseende upphandlingar har

byggts upp under åren.

- Prissättning i form av hyra gör att hjälpmedel återlämnas så fort behovet upphör. Inga

onödiga förråd med oanvända hjälpmedel byggs upp. Väl utformade rutiner för logistik

och rekonditionering gör att återanvändningsgraden blir hög och nyinköpen kan hållas

på en relativt låg nivå.

- Webbaserat IT-stöd gör att det går att knyta ihop förskrivare från hela länet med

Hjälpmedelscentralen på ett funktionellt sätt. Beställnings- och lagerfunktioner blir

effektiva.

- Etablerade samverkansforum finns där representanter från olika funktioner och

förskrivare kan påverka sortiment, rutiner etc.

- Samlad specialistkompetens på ett ställe (Hjälpmedelscentralen) gör att olika enheter i

länet inte behöver bygga upp detta i egen regi.

- Mandatet för insynsrådet gör det möjligt att hålla ihop regelverket och hantera frågor

som rör höjd ambitionsnivå och nya krav så att inte kostnadsutvecklingen accelererar

okontrollerat.

Bilaga 9


80

Beaktande av gjorda investeringar, rutiner och kompetens

Vid beslut om det nya upplägget av hjälpmedelshanteringen har även ett

samhällsekonomiskt perspektiv funnits att beakta när det gäller de investeringar av olika

slag som gjorts under åren.

- Landstingets nybyggnation av en hjälpmedelscentral uppgick till drygt 67 mkr. Utöver

detta har 5 mkr investerats i utrustning. Eftersom investeringen gjorts utifrån

Hjälpmedelscentralens speciella verksamhet med lager, in- och utleveransmöjligheter,

verkstad, rekonditioneringsanläggning m m blir det en naturlig utgångspunkt att

hjälpmedelsverksamheten ska bedrivas i de nybyggda lokalerna oavsett hur

huvudmannaskapet utformas för Hjälpmedelscentralen som organisatorisk enhet.

- IT-systemet Sesam är en central del av hjälpmedelshanteringen. I systemet hanteras

beställningar, inköp, lager, service/underhåll och fakturering. Kopplingar finns till

Landstingets ekonomisystem inklusive system för hantering av leverantörsfakturor.

Systemet utvecklats och förfinats för att kunna svara upp mot aktuella krav och för att

kunna uppnå effektivitet i lager, beställningar, flöden och ekonomiska regleringar.

- Hjälpmedelsförsörjning bygger till stor del på en utvecklad logistik där olika moment

hänger ihop i en kedja. Det finns ett värde i de rutiner som Landstinget och

kommunerna utvecklat under åren. Detta bör tas tillvara i det nya upplägget av

hjälpmedelsverksamheten.

- Hjälpmedelscentralen som enhet besitter en stor kompetens via de olika

specialistfunktioner som finns hos den anställda personalen. Detta kunskaps- och

specialistcentrum utgör en värdefull sammanhållen enhet oavsett organisationsform och

huvudmannaskap.

Organisationsform för Hjälpmedelscentralen

Den bedömning som gjorts är att störst betydelse för effektiviteten och den totala

kostnadsbilden är att hela hjälpmedelsverksamheten hålls ihop som ett gemensamt

koncept. När det gäller organisationsform och huvudmannaskap för

Hjälpmedelscentralen har följande alternativ värderats:

a) Hjälpmedelscentralen ligger kvar hos Landstinget

Samverkan baseras i detta alternativ i grunden på avtal på liknande sätt som i det

befintliga upplägget. Sannolikt innebär detta alternativ minst behov av omställning

eftersom rutiner och upplägg i stort inte behöver ändras. Den befintliga integrationen

med upphandlings- och administrativ kompetens för hjälpmedelsområdet kan bevaras.

En annan fördel kan vara att Landstinget är en naturlig organisationsform för frågor som

rör hela länet.

En nackdel kan vara att Landstinget kommer att organisera verksamhet som till

övervägande del finansieras av kommunerna.

Detta alternativ kräver att man bli tydligare än tidigare på hur det ekonomiska resultatet

för Hjälpmedelscentralen hanteras över åren (”balanserat resultat”) samt hur

fördelningen av över- och underskott sker mellan Landstinget och kommunerna.

Det är förmodligen lämpligt att markera och stärka insynsrådets (eller motsvarande

tjänstemannaorgan) ställning som ”internstyrelse” och att rådet agerar något mer

Bilaga 9


81

formellt än tidigare. Det är viktigt att rådet har ett förtroende från både Landsting och

kommuner och uppfattas som oberoende.

b) Hjälpmedelscentralen organiseras under Jönköpings kommun

För att klara finansieringsfrågan i detta alternativ måste ett intäktsförhållande skapas

mot de andra kommunerna samt mot Landstinget.

Samverkan baseras på avtal. En omställning av organisationen i form av övertagande av

anställda, ägande av IT-system, reglering av lokaler och lagervärden etc krävs. Även i

detta alternativ hamnar verksamheten i en organisation där den största delen av

finansieringen kommer från parter som ligger utanför den organisation där den

organiseras. Samma frågeställningar kring ekonomisk reglering och utformning av

insynsråd finns som under alternativ a).

c) Gemensam nämnd

Om man väljer något av alternativen a) och b) kan man välja att ha en gemensam nämnd

för övergripande styrning av verksamheten.

Idag finns ett insynsråd bestående av tjänstemän från parterna. Frågor som skall

behandlas politiskt (t ex regelverk- och avgiftsfrågor) hamnar i nuvarande upplägg i den

politiska beslutsprocessen efter beredning av insynsrådet eller via den ordinarie

tjänstemannaorganisationen.

I praktiken hanterar insynsrådet ungefär de övergripande frågor som en nämnd skulle

hantera. Man kan fundera över vad som tillförs i styrning och ledning genom att ha en

politisk behandling av dessa frågor.

En gemensam nämnd är tyngre att administrera än ett insynsråd. Vissa merkostnader för

nämnden får man vara beredd att acceptera om man väljer detta alternativ.

d) Hjälpmedelscentralen organiseras i form av ett eget kommunalförbund

Detta alternativ skapar en mer självständig enhet som leds via egen styrelse som är

politiskt sammansatt. I och med att ett kommunalförbund är en egen juridisk enhet krävs

en egen, avskild ekonomisk redovisning, årsredovisning, revision och de andra

administrativa delarna som hör en egen juridisk person. En förbundsordning måste

fastställas som reglerar formaliafrågor kring förbundets verksamhet. Finansieringen av

kommunalförbundet och det löpande ekonomiska förhållandet mot Landstinget

respektive kommunerna måste klaras ut.

Även i detta alternativ känns det naturligt med ett ekonomiskt upplägg som bygger på

att förskrivande enheter till stor del finansierar verksamheten via köp av tjänster. En

finansiering av kommunalförbundet via fasta medlemsavgifter är svår att förena med en

styrning som till stora delar bygger på det hyreskoncept som är grunden till en rationell

verksamhet.

Verksamheten blir med detta alternativ mera fristående och Hjälpmedels-centralens

personal skulle i detta alternativ bli anställda av det nya kommunalförbundet.

Merkostnader uppstår för att hantera styrelse och administrationen av

kommunalförbundet.

Bilaga 9


82

En hantering av de frågor som rör ägande av IT-system, reglering av lokaler och

lagervärden etc krävs.

e) Hjälpmedelscentralen organiseras under Regionförbundet

Regionförbundet är ett kommunalförbund som redan finns etablerat med en styrelse och

en primärkommunal nämnd. Där hanteras i dagsläget i huvudsak gemensamma

utvecklingsfrågor, men inte ren drift av gemensam verksamhet.

De allmänna förutsättningarna för Regionförbundets innehåll och organisationsform

framöver är dock beroende på hur frågan om regionkommuner kommer att hanteras de

kommande åren. Detta bör man väga in när man värderar detta alternativ.

Hjälpmedelsverksamheten måste särskiljas ekonomiskt gentemot de andra delarna som

ingår i Regionförbundets verksamhet.

Eventuella fördelar, nackdelar och konsekvenser som finns i detta alternativ måste

belysas närmare om detta upplägg skulle kännas aktuellt.

f) Hjälpmedelscentralen organiseras som ett bolag som ägs av kommuner och

landsting

I stort sett samma frågeställningar som belyses under punkt d) kommunalförbund, blir

aktuella i detta alternativ.

Ägandeformen via aktier och andra regler när det gäller formalia för ett aktiebolag samt

för den ekonomiska redovisningen skiljer sig dock från upplägget med

kommunalförbund. Steget från nuvarande förvaltningsform till bolagsform bedöms

större än steget till kommunalförbund.

Merkostnader uppstår för att hantera styrelse och administration med den fristående

ekonomiska redovisning som måste finnas i ett aktiebolag.

Förslag

Mot bakgrund av ovanstående uppgifter och överväganden förordades nedanstående

principer för kommande hjälpmedelsförsörjning i länet.

1. Hjälpmedelsverksamheten skall även fortsättningsvis fungera som en sammanhållen

verksamhet i länet. Nuvarande grundprinciper och rutiner för inköp, logistik och

regelverk bibehålls.

2. Hjälpmedelscentralen kvarstår som en gemensam specialistenhet för Landstinget,

länets kommuner och privata vårdgivare och finansieras via intäkter.

Hjälpmedelscentralen ligger kvar som organisatorisk enhet inom Landstinget.

3. Samverkansformerna mellan Landstinget och länets kommuner regleras via avtal. En

omarbetning av nuvarande samverkansavtal görs för att tydliggöra ett starkt kommunalt

ansvar. Avtalen sluts för perioden 2013-2015 med möjlighet till löpande förlängning

med ett år i taget. Regelverk och avgiftsprinciper mot brukarna skall vara lika för

Landstinget och kommunerna och fastställs via politiska beslut.

4. Verksamheten skall hållas samman via en så liten överbyggnad som möjligt. En

partsgemensam styrgrupp på tjänstemannanivå ansvarar för uppföljning och styrning av

Bilaga 9


83

verksamheten. Styrgruppen skall ta fram förslag till årsbudget samt löpande utvärdera

effektiviteten och pröva verksamhetens konkurrenskraft.

Styrgruppens sammansättning skall återspegla användarnas nyttjandegrad av

hjälpmedelscentralens tjänster.

5. Hjälpmedelscentralens ekonomiska redovisning skall på ett tydligt sätt definieras och

avgränsas från annan verksamhet så att parterna kan ta ett gemensamt ansvar för det

ekonomiska resultat som uppkommer. Eventuella över- eller underskott som finns i

hjälpmedelscentralens årsbokslut skall balanseras mellan åren. I såväl den årliga

budgeten som den löpande rapporteringen skall alla poster inklusive overhead-kostnader

redovisas på ett tydligt sätt.

I det övergripande KomHem-avtalet sammanfattades principerna enligt följande

formulering:

Nuvarande avtal ska omarbetas och omförhandlas med utgångspunkt från en, för

Landstinget och länets tretton kommuner, sammanhållen verksamhet. Det nya avtalet

ska gälla från 2013. I detta ska kommunernas ställning stärkas och ansvaret

förtydligas. En styrgrupp ska tillsättas och ha en sammansättning som är

proportionerlig mellan kommunerna och Landstinget utifrån nyttjandegrad.

Avtal om samverkan kring hjälpmedelsfrågor En arbetsgrupp bestående av tre av länets socialchefer samt utredare från Landstinget fick i nästa skede ett uppdrag att ta fram ett förslag till samverkansavtal mellan Landstinget och länets kommuner. Under arbetets gång gjordes avstämningar med insynsrådet, ledningen för hjälpmedelscentralen, kommunernas socialchefer och inköpschefer samt med primärkommunala nämnden. Nämnden beslutade den 14 december 2012 att rekommendera länets kommuner att träffa avtal om samverkan enligt framtaget förslag. Landstingsstyrelsen tog motsvarande beslut på sitt sammanträde den 18 december 2012. Avtal om samverkan kring hjälpmedelsfrågor bifogas. Samtliga kommer och Landstinget undertecknade avtalet. Den partsgemensamma styrgruppen för hjälpmedelsverksamheten med sammansättning såsom den beskrivs i avtalet tillsattes och verksamheten började den 1 januari 2013 även i övrigt att bedrivas i enlighet med det nya avtalet.

Bilaga 9


84

Bilaga 10: Avtal om samverkan kring hjälpmedelsfrågor

§ 1 Avtalsparter

Mellan Landstinget i Jönköpings län, nedan kallat Landstinget och

XXX kommun, nedan kallat kommunen, har följande avtal träffats.

§ 2 Bakgrund

Landstinget och XXX kommun har sedan 1992 haft samverkan

kring hjälpmedelsfrågor. Denna samverkan har byggt på

rekommendation från Läns-LAKO.

I det avtal mellan Landstinget och länets kommuner som tecknats

2012 om den framtida utformningen av hemsjukvården –

”KomHem – vård, omsorg och rehab nära dig” – anges i punkt

4.2.8 att befintligt samverkansavtal för hjälpmedelsfrågor skall

omarbetas med utgångspunkt från en sammanhållen verksamhet i

länet.

Föreliggande avtal är således en fortsättning av

samverkansformerna inom hjälpmedelsområdet i enlighet med

intentionerna i det övergripande avtalet om hemsjukvård mellan

Landstinget och länets kommuner.

§ 3 Värdegrund och övergripande målsättning

Den värdegrund som anges i det nya avtalet om hemsjukvård skall

även vara ledande i avtalet om hjälpmedelsverksamheten:

- Vi utgår från patientens/brukarens behov.

- Vi samarbetar aktivt över organisations- och

huvudmannagränser.

- Vi bemöter varandra med respekt och visar tillit.

- Vi lär av varandra och tar tillvara varandras kompetens.

En central tanke i samverkansavtalet kring hjälpmedelsfrågor är att

boende i länet på lika villkor skall få tillgång till bra hjälpmedel

och god service oavsett bostadsort och oavsett om det är

Landstinget eller kommunen som är huvudman i det enskilda fallet.

Dessutom skall samverkan kring hjälpmedelsfrågorna bidra till en

rationell verksamhet sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

§ 4 Former för samverkan

A. Gemensamt regelverk mot brukarna

Det regelverk som reglerar förhållandet mot brukarna skall vara

gemensamt oavsett huvudman och oavsett vilken kommun i länet

som brukaren bor i.

Förändringar av regelverket skall beredas via styrgruppen för

hjälpmedelsfrågor (se nedan). Styrgruppen avgör när

Bilaga 10


85

förändringarna är av det slaget att frågan skall förmedlas vidare till

respektive parts politiska organ. Smärre justeringar av regelverket

beslutas av styrgruppen.

B. Gemensamt utnyttjande av hjälpmedelscentralen

Hjälpmedelscentralen är en specialistfunktion med eget

resultatansvar som ingår i Landstingets organisation och som

nyttjas av såväl Lands-tingets som kommunernas förskrivare.

Hjälpmedelscentralen svarar på uppdrag av huvudmännen för:

- upphandling, inköp, lagerhållning och distribution.

- administration och rutiner gällande beställningar/uthyrning,

återlämning samt fakturering.

- funktionsdugligheten hos de artiklar som levererats från

hjälpmedelscentralen.

- bevakning av följsamhet mot gällande lagstiftning och

säkerhetsföreskrifter inom området.

- konsultationer, råd, information, utbildning och stöd till

förskrivare, tekniker och annan personal inom

hjälpmedelsområdet.

- tillhandahållande, drift och utveckling av IT-stöd för förskrivning

och beställning (f n Web-SESAM).

- bedömning av åtgärder i samband med reparation, service m m

samt ev utrangering.

C. Upphandling av produkter

Utöver den upphandling som görs av produkter för den

gemensamma verksamheten som bedrivs via hjälpmedelscentralen

ger XXX kommun via detta samverkansavtal fullmakt till

Landstinget att för kommunens räkning ombesörja upphandling

och inköp av hjälpmedel som kommer att ägas av kommunen.

Kommunen kan därmed välja att utnyttja denna möjlighet i de fall

man ser detta som en fördelaktig hantering.

När det gäller individuellt förskrivna hjälpmedel skall inköp alltid

ske via hjälpmedelscentralen.

All upphandling skall i möjligaste mån förberedas i

sortimentsgrupperna (se nedan) och följa Lagen om offentlig

upphandling. Hjälpmedels-centralen svarar för att nödvändig

upphandlingskompetens anlitas och att upphandlingarna genomförs

på ett professionellt sätt så att pris, pres-tanda, funktionsduglighet

etc vägs samman och beaktas i upphandlingsarbetet.

Bilaga 10


86

D. Gemensamt nyttjande av produkter

Avtalsparterna är överens om att solidariskt nyttja nya och

begagnade hjälpmedel på ett effektivt sätt under förutsättning att de

uppfyller adekvata funktions- och säkerhetskrav.

E. Gemensamma grupper/organ för ledning och styrning

Styrgrupp

Styrgruppen är ett tjänstemannaorgan och svarar för den

övergripande styrningen av den gemensamma

hjälpmedelsverksamheten samt samordning mellan huvudmännen.

Styrgruppen är beredande organ för de beslutsärenden inom

hjälpmedelsområdet som skall föreläggas respektive huvudmans

politiska beslutsorgan.

Styrgruppen består av fem representanter från länets kommuner

och två representanter från Landstinget. Ordförande i styrgruppen

utses av kommunerna. Varje huvudman utser sina representanter.

Hjälpmedelschefen deltar som adjungerad i styrgruppens möten.

Sakkunniga adjungeras vid behov.

Protokoll skall föras vid styrgruppens möten. Dessa protokoll skall

på lämpligt sätt göras tillgängliga för länets samtliga kommuner

och för Landstinget.

Inför varje nytt verksamhetsår skall verksamhetsplan och budget

beslutas i styrgruppen. Om styrgruppen bedömer att kommande års

verksamhetsplan och budget för hjälpmedelscentralen innebär en

markant förändring av verksamhetens innehåll och kostnad jämfört

med tidigare år, skall styrgruppen tillse att dessa förändringar

förankras hos respektive avtalspart.

Under löpande verksamhetsår och i samband med årsbokslut skall

styrgruppen följa upp såväl verksamhet som ekonomiskt läge.

Uppföljningen av verksamheten skall bl a ske via fastställda

kvalitetsparametrar. Kvalitetsparametrarnas utformning och

målvärden fastställs av styrgruppen och kan vid behov ändras och

kompletteras via nya ställningstaganden i styrgruppen.

Styrgruppen kan inom ramen för de principer som anges i § 5

nedan bes-luta om nödvändiga justeringar i prissättningen av

hjälpmedelscentralens produkter och tjänster.

Styrgruppen svarar för uppföljning och utvärdering av

samverkansavtalet och initierar det arbete som behöver göras inför

eventuell förlängning eller förändring av avtalet. Styrgruppen

beslutar om smärre justeringar av regelverket mot brukarna.

Styrgruppen ansvarar för att arbetsuppgifter, utformning och

mandat i nedanstående grupper blir så ändamålsenliga som möjligt.

Styrgruppen kan således besluta om löpande förändringar i de

Bilaga 10


87

ursprungliga utformningarna som anges nedan. Styrgruppen

beslutar även om sammansättningen av deltagare i grupperna.

Denna sammansättning skall i största möjliga utsträckning spegla

proportionerna i den verksamhet man behandlar i respektive grupp.

Sortimentsgrupper

Består av representanter från kommunernas och Landstingets

förskrivare samt från hjälpmedelscentralen. Representanterna skall

i möjligaste mån komma från de olika geografiska delarna av länet.

Målsättningen med sortimentsgruppernas arbete är att tillse att

sortimentet på bästa möjliga sätt tillgodoser brukarnas behov inom

ramen för lagstiftning och ekonomi. Gruppernas arbete utformas så

att det ger inflytande på de upphandlingar av produkter som görs.

Arbetet i sortimentsgrupperna leds av hjälpmedelscentralen.

Brukarråd

Består av representanter från de olika handikapporganisationerna.

Verksamhetschefen för hjälpmedelscentralen är ordförande och

sammankallande. Brukarrådet är ett rådgivande organ och dess

arbete syftar till att ge bra beslutsunderlag avseende

- verksamhetsplan och budgetfrågor

- ändringar i regelverket

- uppföljningen av effekter på genomförda beslut.

Kundråd

Består av representanter med relevant kompetens och hämtas från

verksamheter som använder hjälpmedelscentralens tjänster.

Kundrådet har till uppgift att

- behandla löpande, praktiska frågor avseende servicenivå,

utbildningsbehov m m

- framföra synpunkter och förslag som kan förbättra

hjälpmedelscentralens tjänster

- utveckla samverkan mellan förskrivare och hjälpmedelscentral

§ 5 Finansiering av hjälpmedelscentralen

Finansiering av hjälpmedelscentralen sker genom

försäljning/uthyrning av tjänster och produkter till kommunerna i

länet och till Landstingets verksamheter. Grundprincipen för all

försäljning/uthyrning av produkter och tjänster är att

självkostnadspris skall gälla.

Det årliga resultat som uppstår hos hjälpmedelscentralen skall efter

beslut i styrgruppen fördelas mellan Landstinget och respektive

kommun i proportion till nyttjandet av hjälpmedelscentralen. I detta

avseende räknas totalt fakturerat belopp som bas för beräkning av

respektive parts andel.

Bilaga 10


88

Den del av det årliga resultatet, positivt eller negativt upp till 500

000 kronor, skall dock inte fördelas mellan parterna utan kvarstår

som framtida regleringspost hos hjälpmedelscentralen/ Landstinget.

Positivt resultat skall i första hand användas för att täcka eventuella

negativa resultat som uppstått tidigare år. Positivt resultat kan i

andra hand användas för speciella satsningar som styrgruppen

beslutar om i särskild ordning.

Om återbetalning/efterdebitering sker skall orsaken till detta

analyseras och i möjligaste mån leda till justeringar i

nästkommande års prissättning. Eftersom grunden för

prissättningen utgörs av självkostnad skall prissättningen varje år

utformas utifrån att intäkter och kostnader balanseras.

A. Fast årsabonnemang

Kommunen betalar ett fast abonnemang varje år under

avtalsperioden. I årsabonnemanget ingår följande insatser (viss

debitering av externa kostnader såsom litteratur, mat vid utbildning

m m kan dock ske):

- Rådgivning

- Utprovning

- Specialanpassning

- Information

- Utbildning för förskrivare

- Produktkunskap

- IT-hantering inkl drift, underhåll och utveckling av Web-SESAM.

- Transporter av hjälpmedel enligt ordinarie turer, dock ej

transporter direkt till brukaren

- Del av lokalkostnader (hjälpmedelscentralens gemensamma ytor).

Kostnaderna för ovanstående fördelas mellan länets kommuner

(80%) och Landstinget (20%). Kostnaderna fördelas i nästa steg

mellan länets kommuner enligt nedanstående princip;

- halva beloppet fördelas i relation till antalet invånare i kommunen

- halva beloppet fördelas i relation till antalet invånare över 75 år i

kommunen.

Inför varje nytt år uppräknas abonnemangskostnaden.

Uppräkningen görs utifrån förändringen av SCB:s index för

genomsnittlig månadslön inom landstingskommunal sektor.

Förändringen av index under 12-månaders-perioden oktober t o m

september närmast före det nya året skall användas som

uppräkningsfaktor.

Abonnemangskostnaden för varje nytt år förändras också utifrån

förändringen av kommunens antal invånare (totalt sett samt över 75

år). Som avstämningstidpunkt gäller den 1 oktober året före det år

som är aktuellt för uppräkning.

Bilaga 10


89

B. Köp/hyra av hjälpmedel

Hjälpmedelscentralen hyr ut eller säljer hjälpmedel till kommunen.

Prissättning sker enligt självkostnadsprincipen.

Hjälpmedel som säljs är artiklar med lägre pris och av enklare

teknisk komplexitet. Dessa är inte motiverade att återanvända av

hygieniska, säkerhetsmässiga eller ekonomiska skäl. I

försäljningspriset ingår inköpskostnaden för hjälpmedlet och alla

kostnader för inköp, frakt, emballage, logistik, transporter mm.

Hjälpmedel som hyrs ut är artiklar med högre pris och av större

teknisk komplexitet. Dessa hjälpmedel är motiverade att

återanvända flera gånger. Uthyrning sker också av tillbehör till

huvudhjälpmedel där tillbehöret i sig kan ha ett lågt pris. I hyran

ingår inköpskostnaden för hjälpmedlet, alla kostnader för inköp,

frakt, emballage, logistik, reparationer, reservdelar, eventuellt

besiktning mm. Inköpskostnaden fördelas på 12 – 60 månader

beroende på typ av hjälpmedel. Nya hjälpmedel har ett högre pris

än begagnade hjälpmedel.

C. Tilläggstjänster

Genom särskild överenskommelse kan kommunen teckna

tilläggsavtal kring tjänster som inte ingår i det fasta

årsabonnemanget eller i köp/hyra av hjälpmedel. Dessa tjänster kan

t ex avse service och underhåll på hjälpmedel som ägs av

kommunen och som inte ingår den gemensamma hanteringen av

hjälpmedel.

§ 6 Externa utförare samt verksamhetsförändringar

Om kommunen tecknar avtal med extern utförare om att på

kommunens uppdrag utföra verksamhet där hjälpmedelsförsörjning

ingår i uppdraget, skall kommunen verka för att entreprenören

samverkar om hjälpmedelsverksamhet på samma sätt som för

kommunala enheter.

Abonnemangskostnaden påverkas inte av förekomsten av externa

utförare utan faktureras alltid berörd kommun utifrån principerna i

§5 A.

Om ansvaret för hjälpmedel i ett eventuellt entreprenörsavtal

kvarstår hos kommunen har entreprenören samma rätt att utnyttja

hjälpmedelförsörjningen som motsvarande kommunal enhet.

Vid verksamhetsförändringar inom kommunen eller Landstinget

eller vid andra förändringar som påverkar hjälpmedelshanteringen

under avtalstiden bör uppföljning och beskrivning av

Bilaga 10


90

konsekvenserna ske. Sådana förändringar anmäls till styrgruppen

som utarbetar konsekvensbeskrivningar.

§ 7 Fakturering

Landstinget fakturerar kommunen månadsvis.

Betalningsvillkor: 30 dagar från fakturans ankomstdag.

Dröjsmålsränta debiteras enligt räntelagen.

Landstinget svarar för arkivering och för informationens

beständighet under en 10-årsperiod avseende fakturor och

fakturaunderlag. Kommunen har rätt att ta del av denna

information.

Kommunen skall via en förteckning till Landstinget anmäla de

enheter och leveransställen som genom detta avtal har rätt att

utnyttja hjälpmedelscentralens tjänster.

§ 8 Avtalstid

Detta avtal gäller för tiden 2013-01-01--2015-12-31.

Uppsägning skall ske senast 2014-12-31; i annat fall förlängs

avtalet med ett år i sänder.

§ 9 Tvist

Tvist vid tolkning och tillämpning av detta avtal skall i första hand

avgöras i den partsgemensamma styrgruppen.

I andra hand skall tvist avgöras av svensk domstol med tillämpning

av svensk rätt.

Detta avtal har upprättats i två exemplar varav parterna tagit var

sitt.

2012- - 2012- -

LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS XXX KOMMUN

LÄN

-------------------------------------- ------------------------------

Bilaga 10


91

Bilaga 11. Årsarbetare i hemsjukvården (HR-gruppen):

Resultatet av den inventering som gjordes på länets vårdcentraler december 2011 - januari 2012

och som fungerade som underlag för verksamhetsövergång:

Antal årsarbetare och personer med arbetsuppgifter inom hemsjukvård i

december 2011 - januari 2012

Antal årsarbetare

som arbetar i

primärvården med

hemsjukvård

Antal personer

som är aktuella

för verksamhets-

övergång

Varav

personer

Bra Liv

Varav

personer

privat

VC Invånarantal

Aneby* 10,9* 1 1 6500

Gnosjö 7,3 8 8 9500

Mullsjö 6,8 6 6 7000

Habo 8,8 8 8 11000

Gislaved 19,6 28 28 29000

Vaggeryd 13,9 17 17 13000

Jönköping 110,9 132 129 3 128000

Nässjö 25,4 30 23 7 29500

Värnamo 18,0 15 15 33000

Sävsjö 10,3 13 10 3 11000

Vetlanda 18,2 25 20 5 26500

Eksjö 20,2 23 23 16500

Tranås 23,9 31 31 18000

Totalt 294,2 337 318 19 338500

*12 undersköterskor/sjuksköterskor/distriktssköterskor är idag anställda i Aneby kommun

inom hemsjukvården

Antal anställda som berörs fördelade efter profession

Distriktssköterskor 143

Sjuksköterskor 56

Undersköterskor 88

Arbetsterapeuter 46

Sjukgymnaster 4

Totalt 337

Bilaga 11


92

Bilaga 12: Inrangeringsprotokoll

Jönköpings läns kommuner 2012-05-04

Förhandling med anledning av överföring av verksamhet från landstinget i Jönköpings län till länets samtliga kommuner Plats och tid: Jönköping 2012-05-02 och 2012-05-04 Parter: Länets 13 kommuner samt

Vårdförbundet Kommunal SACO Vision

Närvarande: För länets kommuner (enligt fullmakter) Åsa Öhrn, Vaggeryds kommun, 2012-05-02 Maria Idéhn, Jönköpings kommun Anders Odin, Eksjö kommun För arbetstagarparten Sven Lindblom, Vårdförbundet Ingemar Wänebring, Vårdförbundet, 2012-05-04 Anne Österman, Kommunal Birgitta Svensson, Kommunal Irene Tengberg-Herrstedt, SACO Carina Einarsson-Jonsson, Vision Justering: Maria Idéhn, Sven Lindblom, Anne Österman, Irene Tengberg-Herrstedt och Carina

Einarsson-Jonsson § 1

Landstinget i Jönköpings län och länets 13 kommuner har i en gemensam projektorganisation utarbetat ett förslag till avtal som innebär att ansvaret för hemsjukvården i Jönköping län fr o m 2013-01-01 förs från landstinget till kommunerna. Avtalsförslaget kommer, för att bli giltigt, att behandlas och godkännas i landstingets och kommunernas respektive fullmäktigeförsamlingar.

§ 2

Parterna finner att den planerade förändringen innebär övergång av verksamhet enlig LAS § 6b, både vad gäller berörda anställda på landstinget och hos de privata vårdgivare som idag bedriver hemsjukvårdsverksamhet enligt avtal med landstinget. Anställda på landstinget har samma centrala kollektivavtal som kommunerna varför överenskommelse enbart måste träffas för de lokala kollektivavtal som landstinget tecknat och som idag är tillämpligt inom hemsjukvården. Olika personalförmåner som ensidigt beslutats av landstinget bör dock också gås igenom och i vissa fall regleras. Privata vårdgivare tillämpar andra kollektivavtal och förhandling om villkoren vid övergången förs mellan respektive kommun och berörda personalorganisationer.

§ 3 Parterna träffar följande överenskommelse som gäller under förutsättning att den planerade övergången genomförs:

Nya anställningsavtal enligt LAS § 6 upprättas,

Bilaga 12


93

Intjänade anställningsvillkor enligt § 3 LAS och kvalifikationstid enligt § 3 studieledighetslagen, överföres till anställningen i kommunen,

Inarbetad och sparad semester överföres till kommunen,

Inarbetad och ej kompenserad övertid slutregleras hos landstinget

Anställda behåller tidigare tjänstgöringsgrad och lön om inte annat överenskommes.

Lokala kollektivavtal i landstinget

Proportionerlig arbetstid gäller för anställda med 40 timmars veckoarbetstid och som arbetar på vissa lätthelgdagar (avtal 2003-12-09). Avtalet tillämpas fortsättningsvis i respektive kommun och gäller tillsvidare med tre månaders ömsesidig uppsägningstid. För kommuner som idag tillämpar schemalagd arbetstid (helger) gäller den även för anställda som övergår från anställning i landstinget.

Veckoarbetstid för anställda med nattarbete (34 tim i landstinget). I kommuner med lägre arbetstidsmått avgör kommunen om den anställde behåller en veckoarbetstid på 34 timmar/vecka eller tillämpar den lägre veckoarbetstid som redan gäller i kommunen. I kommuner med högre arbetstidsmått avgör kommunen om den anställde behåller en veckoarbetstid på 34 timmar/vecka eller får en veckoarbetstid på 36,33 timmar/vecka. Den anställdes lön räknas då upp med 6,5 %.

Samverkansavtal. Respektive kommuns samverkansavtal/MBL-rutiner tillämpas.

Flextidsavtal. Respektive kommuns flextids- /arbetstidsavtal tillämpas

Personalförmåner efter ensidiga arbetsgivarbeslut i landstinget

Fri sjukvård. Gäller inte i kommunerna utan ersätts med ett engångsbelopp på 800 kr/person (oavsett tjänstgöringsgrad).

Arbetskläder. Kommunerna tillhandahåller skydds- och arbetskläder i den utsträckning som behövs för att uppfylla de hygien- och arbetsmiljökrav som ställs. Frågan regleras i respektive kommun utifrån kommunens gällande regler. De fackliga organisationerna anser att det är av stor vikt att medarbetarna erbjuds fria arbetskläder. Detta för att minska risken för smittspridning och för den enskildes arbetsmiljö.

Friskvård. Respektive kommuns regler tillämpas.

Gåvor. Respektive kommuns regler tillämpas. Noteras att anställda som skulle fått 25-årsgåva under 2013 kan välja att få den av landstinget.

Några andra kollektivavtal eller personalförmåner i landstinget överförs inte till kommunerna.

§ 4 Förhandlingen förklaras avslutad.

Bilaga 12


94

Vid protokollet Anders Odin Justeras: Maria Idéhn Sven Lindblom Länets kommuner Vårdförbundet Anne Österman Irene Tengberg-Herrstedt Kommunal SACO Carina Einarsson-Jonsson Vision

Bilaga 12


95

Bilaga 13: Lönestatistik 2011, medianlöner

Befattning Landsting Aneby Habo Värnamo Jönköping Vaggeryd Gislaved

Ssk 28 255 27 000 26 467 27 600 26 570 25 690 25 545

Usk 22 592 21 760 21 823 23 040 21 297 21 796 21 405

SG 26 650 25 600 28 256 28 450 23 975 29 520 Finns ingen

AT 26 182 25 600 25 643 25 300 24 250 26 890 26 587

Befattning Gnosjö Tranås Sävsjö Mullsjö Nässjö Eksjö Vetlanda

Ssk 26 990 25 575 26 800 26 258 28 100 28 600

Usk 22 308 22 610 21 770 21 491 22 050 21 800

SG 30 830 24 900 Finns

ingen Finns

ingen 27 400 24 413

AT 26 525 24 900 25 850 27 000 26 500 26 750

Uppgifter från Vetlanda saknas.

Bilaga 13


96

Bilaga 14: PM till anställda

Mars 2012

Hemsjukvård - PM angående övergången för dig som

ska byta arbetsgivare

Du som arbetar till mer än hälften av din tjänstgöring inom hemsjukvården

kommer att i maj månad få en personlig förfrågan om övergång från kommunen

med likvärdiga anställningsvillkor jämfört med idag.

Ett accepterande av erbjudandet innebär att din anställning övergår till kommunen

som arbetsgivare den 1 januari 2013.

Du har rätt att ta med dig innestående semesterdagar. Intjänad kompensationstid

och/eller flextidsaldo får inte tas med utan ska planeras ut under året. Den tid som

eventuellt kvarstår slutregleras ekonomiskt av Landstinget enligt gällande avtal.

Den anställningstid som fullgjorts räknas som anställningstid fullgjord hos den

nya arbetsgivaren. Detta gäller även vid tillämpning av arbetsrättslig lagstiftning,

exempelvis lagen om anställningsskydd, föräldraledighetslagen samt lag om

arbetstagares rätt till ledighet för utbildning.

I övrigt kommer dina anställningsförmåner att regleras av den kommun som du

blir anställd hos. Förhandlingar mellan kommunen och den fackliga

organisationen kommer att ske i maj månad.

Eventuella önskemål om tjänstledigheter och/eller vikariat kommer att behandlas

i samråd mellan Landstinget och kommunen.

Dina nuvarande arbetsuppgifter i Landstinget kommer att försvinna. Om du inte

accepterar erbjudandet kan du bli aktuell för olika omställningsåtgärder. Det kan

bland annat innebära byte av arbetsplats och/eller ort oavsett anställningstid i

Landstinget.

I en situation av omfattande övertalighet kan uppsägningar bli nödvändiga.

För Landstinget i Jönköpings län

Anders Liif

Personaldirektör

Bilaga 14


97

Bilaga 15: Brev till anställda

x-kommun datum

Namn Namn

Personnr

Förfrågan om övergång

Den verksamhet där du är anställd kommer, under förutsättning av vederbörliga

beslut, att överföras till ny huvudman – från Landstinget i Jönköpings län till x-

kommun. Din anställning övergår därmed till en anställning i x kommun från och

med den 1 januari 2013 med samma befattning, tjänstgöringsgrad och lön som du

har i din nuvarande anställning. Detta innebär i praktiken att du har kvar din

anställning, men med x-kommun som arbetsgivare.

Vid övergången till x-kommun får du ta med dig avtalsenliga semesterförmåner.

Mer information finns i bifogat PM från landstinget, daterat mars 2012.

För vidare upplysningar kan du vända dig till din närmaste chef eller till din

fackliga organisation.

Du accepterar övergången av din anställning genom att fylla i och senast den

2012-06-12 skicka nedanstående svarsblankett till x kommun, i bifogat kuvert.

Namn Namn Anders Liif

Titel x-kommun Personaldirektör Landstinget

Bilaga 15


98

X-kommun

Att. Personalchef

Adress

Övergång av anställning

Ja, jag accepterar övergången av min anställning till

x-kommun från och med 1 januari 2013.

Nej, jag accepterar inte övergången av min anställning till

x-kommun från och med 1 januari 2013.

………………………………………den ………………………….

Ort datum

………………………………………………………………

Underskrift

……………………………………………………………….

Namnförtydligande och personnummer

Bilaga 15


99

Bilaga 16: Tidplan/aktivitetsplan för Arbetsgrupp Personal/HR

En tidsplan/aktivitetsplan fastställd hösten 2011 och med fortlöpande uppdateringar:

Hösten 2011

Konstituering av arbetsgruppen HR Landsting och kommuner överens om att övergången är att betrakta som övergång av

verksamhet enligt lagen om anställningsskydd (LAS) §6 b och att även de privata vårdcentralerna omfattas.

Inventering görs av gällande kollektivavtal och lokala avtal. Kontakt tas med högskola avseende utbildningsuppdrag för studenter och elever. Kartläggning görs av personalresurser med arbetsuppgifter inom hemsjukvård. Inventering görs av lönestatistik/medianlöner. Kartläggning av delegerade arbetsuppgifter. Beslut om information om verksamhetsövergång och brev om förfråganskickas.

Våren 2012

Februari Bra Liv har förhandlingar med respektive facklig organisation för den personal som

omfattas av verksamhetsövergång. Berörd personal på Bra Liv informeras av närmaste chef att hon/han omfattas av

verksamhetsövergång och kommer att få en förfrågan om övergång till kommunen.

Mars Ett antal informationsmöten genomförs av Bra Liv i samtliga kommuner, där all

personal på Landstingets vårdcentraler får information om verksamhetsövergången. Det ges utrymme för personalen att ställa frågor vid dessa tillfällen. Representanter från aktuell kommun deltar också vid mötena för att svara på eventuella frågor.

Landstinget skriver ett PM med riktad information till den personal som berördes av verksamhetsövergången. Detta delades ut i samband med de informationsträffar som Bra Liv hade för all berörd personal i mars.

Riktlinjer och beslut tas fram avseende innehåll av och hur information om nödvändiga uppgifter ur personakten överlämnas till respektive kommun

Förslag till introduktionsutbildning tas fram. April Landstinget presenterar en namnlista till varje kommun över vilka personer som är

aktuella för verksamhetsövergång, med deras tjänstgöringsgrad och även hemadresser. Maj Personalansvarig inom respektive kommun kontaktar de privata vårdcentraler som

uppgett att de har personal som arbetar mer än 50% med hemsjukvård för ,att föra en diskussion kring varje enskild person. Man kommer vid detta tillfälle fram till vilka som ska erbjudas tjänst i kommunen i form av verksamhetsövergång.

Fackliga förhandlingar i form av inrangering genomförs. Med fullmakt från länets övriga kommuner ges uppdrag till tre kommunföreträdare att bjuda in berörda fackliga företrädare för de landstingsanställda för inrangering. De fackförbund som berörs är Vårdförbundet, Kommunal, Saco samt Vision. Förhandlingen underlättas av att alla har samma kollektivavtal.

Bra Liv presenterar en slutlig sammanställning över den personal som berörs av övergången. Det är till personerna på denna lista som det skickas ut brev med förfrågan

Bilaga 16


100

om övergång. Till brevet med förfrågan om att flytta sin anställning till någon av kommunerna., bifogades också PM med information om vad övergången innebär.

De förändringar som kan komma att aktualiseras fram till årsskiftet ska hanteras direkt mellan ansvarig på de olika kommunerna och berörd vårdcentral.

Brevet med förfrågan om övergång skickas ut till alla berörda den 28/5. Sista svarsdatum på brevet är den 12/6

Beslut om introduktionsutbildning tas.

Bilaga 16


101

Bilaga 17: Tabeller – Kostnadsberäkningar Arbetsgrupp Ekonomi

Primärvård, hemsjukvård omvårdnad

Kommun Invånare

över

65

2011-1

1-0

1

Års

arb

eta

re anta

l

sju

ksköte

rskor

Års

arb

eta

re a

nta

l

unders

köte

rskor

Pers

onalk

ostn

ad tkr

ssk

Pers

onalk

ostn

ad tkr

usk

Års

arb

eta

re a

nta

l direkt

arb

ets

lednin

g

Pers

onalk

ostn

ad d

irekt

arb

ets

lednin

g tkr

Kostn

ad k

öpta

tjä

nste

r tk

r

Utb

ildnin

g tkr

Lokale

r tk

r

Inkontin

ens a

rtik

lar

tkr

Antid

ecbitus h

jälp

me

del

tkr

Bila

r tk

r

Te

le/D

ata

tkr

Fö

rbru

knin

gs-m

ate

ria

l och ö

vrig

t tk

r

Overh

ead tkr

Su

mm

a t

kr

pri

märv

ård

o

mvård

nad

Aneby 1 319 6,1 3,6 3 280 1 611 0,4 257 0 29 223 122 11 106 49 102 216 6 007

Gnosjö 1 683 2,8 2,7 1 514 1 186 0,2 145 0 16 126 155 74 345 28 130 122 3 840

Mullsjö 1 432 2,1 3,1 1 135 1 405 0,2 139 0 16 121 132 2 251 26 111 117 3 454

Habo 1 733 3,5 3,7 1 878 1 661 0,3 190 0 22 165 159 16 257 36 134 160 4 678

Gislaved 5 510 8,0 8,1 4 303 3 627 0,6 426 96 48 370 506 37 1 062 81 425 358 11 340

Vaggeryd 2 509 6,2 5,1 3 313 2 265 0,5 297 0 34 258 231 47 419 57 194 250 7 362

Jönköping 23 716 65,3 22,9 34 946 10 227 3,5 2 324 0 264 2 020 2 186 244 3 051 444 1 836 1 957 59 501

Nässjö 6 309 19,3 1,6 10 302 694 0,8 548 300 62 477 581 48 790 105 488 462 14 856

Värnamo 6 645 10,6 4,9 5 651 2 180 0,6 407 696 46 354 612 24 876 78 514 343 11 780

Sävsjö 2 417 6,4 2,4 3 417 1 052 0,3 230 30 26 200 223 44 415 44 187 194 6 062

Vetlanda 5 844 11,7 2,7 6 239 1 222 0,6 379 2 303 43 330 538 81 891 72 452 319 12 871

Eksjö 3 834 12,8 5,6 6 829 2 515 0,7 485 1 656 55 421 354 19 830 92 297 408 13 962

Tranås 4 263 17,3 2,6 9 236 1 164 0,8 524 1 680 60 455 393 81 738 100 330 441 15 200

Jkpg län 67 214 172,0 68,8 92 043 30 809 9,6 6 350 6 761 722 5 520 6 191 728 10 031 1 212 5 200 5 346 170 912

Primärvård, hemsjukvård rehabilitering

Kommun Invånare

över

65

2011-1

1-0

1

Års

arb

eta

re anta

l

arb

tera

peute

r

Års

arb

eta

re a

nta

l

sju

kgym

naste

r

Pers

onalk

ostn

ad

arb

ets

tera

peut tk

r

Pers

onalk

ostn

ad

sju

kgym

nast tk

r

Års

arb

eta

re anta

l direkt

arb

ets

lednin

g

Pers

onalk

ostn

ad

direkt

arb

ets

led tkr

Kostn

ad k

öpta

tjä

nste

r tk

r

Utb

ildnin

g tkr

Lokale

r tk

r

Hjä

lpm

edel tk

r

Te

le/D

ata

tkr

Overh

ead tkr

Su

mm

a

tkr

pri

märv

ård

reh

ab

ilit

eri

ng

Aneby 1 319 0,6 0,2 253 75 0,0 19 0 2 16 391 4 16 776

Gnosjö 1 683 1,5 0,1 699 37 0,1 42 0 5 37 678 8 36 1 541

Mullsjö 1 432 0,6 0,8 276 345 0,1 36 0 4 31 462 7 30 1 190

Habo 1 733 0,9 0,4 405 161 0,0 32 0 4 28 660 6 27 1 324

Gislaved 5 510 2,5 0,4 1 163 202 0,1 78 0 9 68 2 019 15 66 3 621

Vaggeryd 2 509 1,2 0,9 552 391 0,1 54 0 6 47 1 282 10 46 2 388

Jönköping 23 716 15,9 3,3 7 314 1 508 0,8 506 0 58 440 8 176 97 426 18 525

Nässjö 6 309 2,8 0,9 1 292 428 0,1 99 0 11 86 2 351 19 83 4 367

Värnamo 6 645 1,4 0,5 625 207 0,1 48 0 5 41 2 162 9 40 3 138

Sävsjö 2 417 0,9 0,3 405 115 0,0 30 0 3 26 813 6 25 1 422

Vetlanda 5 844 1,0 0,9 437 391 0,1 47 959 5 41 1 812 9 40 3 742

Eksjö 3 834 1,1 0,0 510 0 0,0 29 0 3 25 1 429 6 25 2 028

Tranås 4 263 2,7 0,5 1 253 239 0,1 86 0 10 74 1 421 16 72 3 171

Jkpg län 67 214 33,0 8,9 15 183 4 098 1,7 1 106 959 126 961 23 658 211 931 47 232

Bilaga 17


102

Primärvård hemsjukvård totalt

Kommun Invånare

över

65

2011-1

1-0

1

Extr

a v

ård

krä

vade

patie

nte

r

Dem

ens-u

trednin

g

Su

mm

a

he

msju

kvård

pri

märv

ård

to

tal

Aneby 1 319 156 -47 6 891

Gnosjö 1 683 198 -60 5 520

Mullsjö 1 432 169 -51 4 761

Habo 1 733 204 -62 6 145

Gislaved 5 510 650 -196 15 414

Vaggeryd 2 509 296 -89 9 956

Jönköping 23 716 2 797 -845 79 977

Nässjö 6 309 744 -225 19 743

Värnamo 6 645 784 -237 15 465

Sävsjö 2 417 285 -86 7 683

Vetlanda 5 844 689 -208 17 094

Eksjö 3 834 452 -137 16 305

Tranås 4 263 503 -152 18 722

Jkpg län 67 214 7 926 2 394 223 677

Övrig hemsjukvård (specialistnivå)

Kommun Invånare

över

65

2011-1

1-0

1

Psykia

tri

Me

dic

inte

knis

ka

pro

dukte

r

(ansla

gsfin

.)

Me

dic

inte

knis

ka

pro

dukte

r

(habili

terin

g)

Bårh

us

Su

mm

a

hem

sju

kvård

sp

ecia

listn

ivå t

ota

l

Aneby 1 319 53 167 132 353

Gnosjö 1 683 71 242 176 489

Mullsjö 1 432 53 84 132 269

Habo 1 733 89 233 220 542

Gislaved 5 510 231 846 573 1 651

Vaggeryd 2 509 107 251 264 622

Jönköping 23 716 1 032 3 422 2 557 7 011

Nässjö 6 309 231 846 573 1 651

Värnamo 6 645 267 911 661 1 840

Sävsjö 2 417 89 353 220 663

Vetlanda 5 844 214 558 529 1 301

Eksjö 3 834 125 614 309 1 047

Tranås 4 263 142 772 353 1 267

Jkpg län 67 214 2 706 9 300 6 700 0 18 706

Bilaga 17


103

Total summa hemsjukvård uppräknad till 2013 års nivå

Kommun Invånare

över

65

2011-1

1-0

1

To

tal

su

mm

a

he

msju

kvård

,

2011 å

rs p

risn

ivå

Prisupprä

knin

g t

ill

2013 (

PK

V)

To

ata

l su

mm

a

he

msju

kvård

,

2013 å

rs p

risn

ivå

Aneby 1 319 7 244 322 7 567

Gnosjö 1 683 6 009 267 6 277

Mullsjö 1 432 5 031 224 5 254

Habo 1 733 6 687 297 6 984

Gislaved 5 510 17 065 759 17 824

Vaggeryd 2 509 10 579 471 11 049

Jönköping 23 716 86 989 3 870 90 858

Nässjö 6 309 21 394 952 22 346

Värnamo 6 645 17 304 770 18 074

Sävsjö 2 417 8 346 371 8 717

Vetlanda 5 844 18 394 818 19 213

Eksjö 3 834 17 352 772 18 124

Tranås 4 263 19 989 889 20 878

Jkpg län 67 214 242 383 10 782 253 165

Ovanstående beräkningar är gjorda enligt följande:

Personalkostnader

Beräknat utifrån inventeringar gjorda inom Bra Liv och privat drivna vårdcentraler samt utifrån tjänsteköp. Månadslöner, inklusive OB, gällande i Bra Liv under hösten 2011

o Sjuksköterska 30 095 kr o Undersköterska 24 571 kr o Arbetsterapeut 26 500 kr o Sjukgymnast 26 500 kr o Arbetsledare 38 000 kr

- Årskostnad har beräknats enligt följande formel: (Antal årsarbetare + vikarie) x månadslön (inklusive OB) x 12,2 (för att täcka semester) x 1,422 (sociala avgifter)

För sjuksköterska har det lagts till ett belopp beräknat på att var tredje har vikarie en månad

För undersköterska har det lagts till ett belopp beräknat på att två av tre har vikarie en månad

Inga vikarier har identifierats för sjukgymnast och arbetsterapeut.

- Beloppet för köpta tjänster som ingår är baserat på inventering

Overheadkostnader

Alla overhead-kostnader är beräknade från Bra Livs verkliga kostnader som sedan räknats om till att gälla även för den privata verksamheten.

- En direkt arbetsledartjänst har beräknats per 25 årsarbetare

Bilaga 17


104

- Utbildning, personalvård och rekryteringskostnader är beräknade till 3000 kr för varje årsarbetare.

- Varje årsarbetare beräknas använda 15 kvm lokal

o Hyra är beräknad till 1 200 kr per kvm

o Städning är beräknad till 328 kr per kvm

- Kostnad för bilar är baserad på Bra Livs inventerade kostnader för bilar per årsarbetare. För privata vårdcentraler har en schablonkostnad beräknats baserad på Bra Livs kostnader för bilar per årsarbetare. Denna har multiplicerats med inventerade årsarbetare för privata vårdcentraler

- IT och telefonikostnader är beräknad till 4 839 kr för varje årsarbetare. Detta baseras på verkliga kostnader i Bra Liv som räknats om till en schablon per årsarbetare. Årsarbetarna som arbetar med vård i patienters hem, har viktats till 1/3 då tre personal beräknas dela på en arbetsplats.

- Overheadkostnader i form av central administration såsom ekonomi, personal, webb/information och förvaltningsledning är beräknad till 22 198 kr per årsarbetare. Beloppet utgår från Bra Livs centrala administration under 2011, delat per årsarbetare.

Medicintekniska produkter med ISO-koder

Hjälpmedelskostnaderna är baserade på inventerad kostnad per vårdcentral från hjälpmedelscentralen, inventerad kostnad för hjälpmedel inom habilitering fördelat per kommun, samt inventerade kostnader för hjälpmedel från Hjälpmedelscentralen.

Lista på hjälpmedel som inte växlas. Kostnadsansvar (exklusive förbrukningsartiklar) och förskrivning av dessa ligger kvar på landstinget. Klassificering baserad på ISO 9999:2008

ISO-kod Benämning

04 HJÄLPMEDEL VID PERSONLIG MEDICINSK BEHANDLING

0403 Hjälpmedel för andningsbehandling

0406 Hjälpmedel vid cirkulationsbehandling

0409 Hjälpmedel för ljusbehandling

0415 Hjälpmedel vid dialysbehandling

0419 Hjälpmedel för att handha medicin

0424 Materiel och utrustning för fysiska, fysiologiska och biokemiska tester

0427 Stimulatorer

0430 Hjälpmedel för värme- och/eller kylbehandling

05 HJÄLPMEDEL FÖR TRÄNING AV FÄRDIGHETER OCH FÖRMÅGOR

0509 Hjälpmedel vid kontinensträning

06 ORTOSER OCH PROTESER

0603 Spinala ortoser

0604 Ortoser för buken

0606 Övre extremitetsortoser, kroppsburna

0609 Övre extremitetsortoser, ej kroppsburna

0612 Nedre extremitetsortoser, system

0615 Skelettmuskelstimulatorer

0618 Övre extremitetsproteser, system

0621 Kosmetiska övre extremitetsproteser

0624 Nedre extremitetsproteser, system

0627 Kosmetiska nedre extremitetsproteser

0630 Proteser, utom extremitetsproteser

0633 Ortopediska skor

Bilaga 17


105

09 HJÄLPMEDEL FÖR PERSONLIG VÅRD

0915 Hjälpmedel vid trakeotomi

0918 Stomihjälpmedel

092112 Förbandsmateriel Delat ansvar

0954 Hjälpmedel för sexuallivet

12 HJÄLPMEDEL VID FÖRFLYTTNING

1212 Bilanpassningar

22 HJÄLPMEDEL FÖR KOMMUNIKATION OCH INFORMATION

2209 Rösthjälpmedel

2212 Hjälpmedel för teckning och handskrift

2218 Hjälpmedel för att hantera ljud-, bild- och video

2221 Samtalshjälpmedel vid närkommunikation

2224 Telefoneringshjälpmedel och hjälpmedel för andra för andra former av telekommunikation

2233 Datorer och terminaler

2236 Inmatningsenheter till datorer

2239 Presentationsenheter för datorer

2418 Greppanpassningar och hjälpmedel som ersätter arm-, hand- och/eller fingergrepp

Beräkning gällande förbrukningen av inkontinensartiklar utgår från inventering på fyra av länets vårdcentraler. Inventeringen visade att 31 % av kostnaden hänfördes till patienter som erhåller vård i hemmet. Med detta som grund har 31 % av alla vårdcentralers kostnader för inkontinensartiklar 2011 dividerats på länets invånare över 65 år. Detta ger en schablonkostnad på 93kr per invånare över 65 år.

Beräkning av kostnaden för antidecubitus-hjälpmedel utgår från inventerad kostnad från Hjälpmedelscentralen, per vårdcentral.

Förbands/sjukvårds- och förbrukningsmaterial har beräknats utifrån en schablonkostnad på 78 kr per invånare över 65 år. Schablonen är baserad på en uppskattning av att 50 % av Bra Livs kostnad som är bokförd på distriktssköterskemottagningen under 2011, hör till hemsjukvården eller får hembesök.

Specialiserad psykiatrisk hemsjukvård

Av befolkningen beräknas 0,12 % till 0,15 % vara berörda av specialiserad psykiatrisk

hemsjukvård (särskilt boende och ordinärt boende) (invånare per 2011-12-31).

Två tredjedelar av berörda personer enligt ovan beräknas bo i särskilda boenden och

därmed ingick de i tidigare skatteväxling, medan en tredjedel beräknas bo i ordinärt

boende och är därmed underlag för skatteväxling

Hemsjukvård beräknas ske för en 1/3 av gruppen med 2 besök per månad, 1/3 med 1

besök per månad och 1/3 med besök en gång i halvåret. Varje hembesök beräknas till 1

404 kr vilket motsvarar kostnad för hembesök i primärvård.

När det gäller den specialiserade psykiatrin så har schablonen beräknats per kommun

utifrån kommunens hela befolkning, jämfört med i övriga fall där vi utgår från antal

invånare som är 65 år och äldre:

Bilaga 17


106

0,12%-0,15% Aktuella Varav

Kommun Invånare Kvot personer Särbo Ordbo Kr/person Kostnad

Aneby 6 415 0,135% 9 6 3 17 800 53 400

Gnosjö 9 400 0,135% 13 9 4 17 800 71 200

Mullsjö 7 034 0,135% 9 6 3 17 800 53 400

Habo 10 828 0,135% 15 10 5 17 800 89 000

Gislaved 28 868 0,135% 39 26 13 17 800 231 400

Vaggeryd 13 160 0,135% 18 12 6 17 800 106 800

Jönköping 128 305 0,135% 173 115 58 17 800 1 032 400

Nässjö 29 367 0,135% 40 27 13 17 800 231 400

Värnamo 32 934 0,135% 44 29 15 17 800 267 000

Sävsjö 10 871 0,135% 15 10 5 17 800 89 000

Vetlanda 26 302 0,135% 36 24 12 17 800 213 600

Eksjö 16 304 0,135% 22 15 7 17 800 124 600

Tranås 18 108 0,135% 24 16 8 17 800 142 400

Summa 337 896 457 305 152 231 400 2 705 600

0,12% 136 17800 2 420 800

0,15% 168 17800 2 990 400

0,135% 152 17800 2 705 600

Uträkning av kostnad per aktuell person i ordinärt boende

Besök Besök/mån Besök/år Andel Snitt besök



1/3 av pop besöks 2 ggr/år 0,167 2 33,33% 0,67

12,67

Kronor/besök 1 404

Kronor/person i genomsnitt 17 782

Avrundat 17 800

Invånare per 2011-12-31

Demensutredningar

I den inventering som är underlag för beräkningarna av kostnaderna för den hemsjukvård

som utförs av primärvården så ingår även de hembesök där sjuksköterska och

arbetsterapeut gjort bedömningar av kognitiva funktioner och uppföljande besök hos

personer med demens.

Under våren diskuterades detta vidare i arbetsgrupperna och man kom där fram till att

ansvaret för dessa och de övriga kontakter som de medför skulle fördelas mellan

Landstinget och kommunerna. Landstinget kommer även efter växlingen av

hemsjukvården att ha kvar ansvaret för dessa när det gäller personer som inte är

registrerade som mottagare av hemsjukvård. Kommunen kommer att ha ansvar för dessa

hembesök gällande de personer som är registrerade som mottagare av hemsjukvård.

Bilaga 17


107

Efter kontakt med ett antal vårdcentraler så konstateras att det på en vårdcentral med

12 000 invånare åtgår cirka 0,2 årsarbetare, legitimerad personal, till bedömningar och

uppföljande besök hos personer med demens. Det konstateras också att 75 % av dessa är

personer som inte är registrerade som mottagare av hemsjukvård.

Resonemanget ovan leder till att det åtgår 5,6 årsarbetare till dessa arbetsuppgifter för

länets totala invånarantal, 337 500. Då 75 % av dessa patienter även fortsättningsvis ska

vara landstingets ansvar innebär det att 4,2 årsarbetare ska räknas bort från den

inventering som gjordes.

Då dessa årsarbetare inte gick att härleda till specifika vårdcentraler eller var fördelat på

yrkeskategorier så beslutade ekonomiarbetsgruppen att använda ett schablonbelopp på

2,5 mnkr som räknades bort från den summa som inventeringen resulterat i. I tabellen

ovan är beloppet fördelat per kommun utifrån invånare 65 år och äldre.

Bilaga 17


108

Bilaga 18: Översikt IT-system, arbetsgrupp IT

System i Landstinget och/eller i kommunerna

1177.se – Sjukvårdsinformation

1177 RGS - Rådgivning/Beslutsstöd

Cosmic – Patientinformation, Vårdkontakter, Diagnoser, Läkemedel, Remisser och svar, Journal, Vårdplaner

E-dos/Pascal - Förskrivning av och information om dosdispenserade läkemedel

E-recept - Förskrivning av läkemedel

FAKTA - Kliniska kunskapsstöd

FASS

Förrådet Online - Beställning av förbrukningsmaterial

Internmeddelande - Säkert informationsutbyte mellan t.ex. läkare och dsk

Kvalitetsregister: Senior Alert, Palliativa registret

Meddix SVP - Sammanhållen vårdplanering: - särskilt boende, - eget boende

Medinko - Förskrivning av inkontinenshjälpmedel

MOA - Kvalitetsuppföljning och statistik

Mobilus Pro

NPÖ - Nationell patientöversikt

Outlook - E-postsystem

ROS - Provtagningsremisser och svar

Synergi - Avvikelsehantering

Vaccinationsregistret - Landstingets egna system för registrering av vaccinationer.

Web-Sesam - Beställning, administration m.m. av hjälpmedel

Bilaga 18

Documents

Så gick det till · 2016-04-26 · KomHem - Fördjupningsdokument juni 2013 1 KomHem – vård, omsorg och rehab nära dig Så gick det till när hemsjukvården bytte huvudman från