Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden ELSE 2003 Göteborgs ... · K S A MHETSB E RÄTT ELSE 2003 Göteborgs Universitet Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden. ... Även ämnet

VER

KSA

MH

ETSB

ERÄ

TTEL

SE 2

003

Göteborgs Universitet

Samhällsvetenskapligafakultetsnämnden

Samhällsvetenskapliga fakultetsnämndens verksamhetsberättelse 2003

___________________________________________________________________________1

Innehåll

SAMHÄLLSVETENSKAP 2003.......................................................................... 2

ORGANISATIONEN ..............................................................................................4

GRUNDUTBILDNINGEN.................................................................................... 6

UPPDRAGET.........................................................................................................6

GENOMSTRÖMNINGEN.......................................................................................7

MEDVERKAN I LÄRARUTBILDNINGEN................................................................8

STUDENTERNA....................................................................................................9

STUDENTERNA OCH FAKULTETEN - Studenternas årsredovisning ...................... 13

PEDAGOGISKT ARBETE...................................................................................... 15

FORSKARUTBILDNINGEN.............................................................................. 15

FORSKNINGEN.................................................................................................. 17

FAKULTETSEKONOMIN ................................................................................. 20

PERSONALEN.................................................................................................... 21

JÄMSTÄLLDHET............................................................................................... 23

JÄMLIKHET........................................................................................................ 24

ARBETSMILJÖN................................................................................................ 24

MILJÖLEDNINGSSYSTEM .............................................................................. 25

KVALITETSARBETET...................................................................................... 26

INTERNATIONALISERING.............................................................................. 27

SAMVERKAN MED OMVÄRLDEN ................................................................ 27

INFRASTRUKTUR............................................................................................. 29

SOCIOLOGISKA INSTITUTIONENS GEOGRAFISKA HISTORIA ............................ 30


___________________________________________________________________________2

SAMHÄLLSVETENSKAP 2003

Viktiga nyheter 2003

Rekordår med 44 doktorsexamina

Excellensmedel från Vetenskapsrådet

Torgny Segerstedts gästprofessur

Ny forskningsstrategisk plan

Två nya enheter: Museion och avd. för teknik-och vetenskapsstudier

Ökad mångfald bland studenterna

amhällsvetenskapliga fakulteten isin nuvarande form bildades 1999

sedan den utbildningsvetenskapligasektionen avknoppats och bildat egenfakultet. Från fakultetens år 0 harverksamheten utvecklats kraftigt. Denstörsta förändringen är en kraftigökning av antalet platser i grund-utbildningen både genom enexpansion av existerande utbildningaroch genom att fakulteten fr o m andrahalvåret 2002 fick ansvaret för flertaletav den tidigare Temanämndensutbildningar. De senaste tillskotten ärTeknik- och vetenskapsstudier ochMuseion, båda överförda till samhälls-vetenskap 2003. Fakultetens grundut-bildningsuppdrag har därmed ökatfrån 3.670 helårsstudieplatser år 1999till 4.778 år 2003, alltså med över 30procent. I fråga om grundutbildning ärsamhällsvetenskap numera universi-tetets klart största fakultet.

En annan viktig förändring ärsamhällsvetenskaps ökade uppdraginom lärarutbildningen. Fakulteten hartraditionellt haft ett relativt litetåtagande dominerat av samhällskun-skap, men med introduktionen av detnya lärarprogrammet har allt fler avfakultetens ämnen engagerats. Nyainriktningar har tillkommit medmedie- och kommunikationsveten-skap, globalisering och samhällspeda-

gogik. Den senare inriktningen innebärbl a att socialt arbete tagit ansvar för enhelt ny typ av utbildning som delvis ärförlagd till Hammarkullen. Samhälls-vetenskap har även fått ansvaret förden nya lärarutbildningens examens-arbete.

Fakultetens institutioner:

Freds- och utvecklingsforskning

Förvaltningshögskolan

Journalistik och masskommunikation

Omvärldsstudier av människans villkor

Psykologi

Socialantropologi

Socialt arbete

Sociologi

Statsvetenskap

Mycket av expansionen mellan 1999och 2003 har således skett inomgrundutbildningen. Detta har dockinte hindrat att det också skett enexpansion inom forskning ochforskarutbildning. Expansionen harframför allt skett i fråga om externabidrag, alltså forskningsanslag, somfakultetens forskare dragit in. Inteminst har fakulteten blivit huvudmanför flera tvärvetenskapliga projekt, därfakultetens forskningsinstitut CEFOSspelat en viktig roll. Också de externauppdragen har varit relativt omfat-tande och sammantaget låg 2003externa medel för första gången pånästan samma nivå som grundutbild-ningsanslaget.

S

Inkomst av anslag och bidrag

0

100

200

300

400

500

1999 2000 2001 2002 2003

mkr

BidragAnslag


___________________________________________________________________________3

Genom externa bidrag har fakultetenäven kunnat introducera nya ämnes-områden. Ett av de viktigaste har varitMänskliga rättigheter, där fakultetengenom att få del av en donation frånSegerstedtstiftelsen till Göteborgs uni-versitet, fått till stånd en ettåriggästprofessur. Gästprofessuren hargjort det möjligt att utveckla en ny,tvärvetenskaplig magisterutbildning.Även ämnet kriminologi har under2003 kunnat utvecklas som utbild-ningsområde inom sociologi genom enmagisterutbildning, beroende på stödfrån bl a Göteborgs kommun, krimi-nalvårdsstyrelsen och polisen.

De tvärvetenskapliga magisterutbild-ningarna har – tillsammans med andrasatsningar – bidragit till att mångfal-den bland studenterna har ökat ochvisar fortsatt uppåtgående trend. Nyagrupper, med annan bakgrund än desom traditionellt rekryteras till fakul-tetens utbildningar, finns i ökandegrad på kurserna.

Den expansion som gällt bidrag ochuppdrag har ingen motsvarighet ifråga om fakultetsanslaget, som inte ståri något proportionellt förhållande tillgrundutbildningen och de senaste åreni stort sett har varit på samma nivå.Detta har dock inte hindrat fakultetenatt göra särskilda insatser i syfte attkunna examinera doktorander inskriv-na före 1998 och där resurserna förhandledning bortfaller fr o m 2004. År2003 har därför blivit ett mycketlyckosamt år med 44 examineradedoktorer, det högsta antal ett enskilt årsedan fakulteten startade i sin nyaform.

Inom ramen för fakultetsanslaget harsamhällsvetenskap även ansvar förnågra nationella åtaganden. Under årethar ett av dem, Svensk samhällsvete-nskaplig datatjänst (SSD), utvärderats avVetenskapsrådet. Utvärderingen peka-de på en lång rad åtgärder sombehöver vidtas och föreslog dessutomatt huvudmannaskapet skulle läggas

på Vetenskapsrådet. I regeringensbeslut stannade man dock vid attverksamheten skall föras vidare inomGöteborgs universitet samtidigt somdet förväntas en utökad nationell ochinternationell samverkan. Verksam-heten namnändras samtidigt tillSvenskt samhällsvetenskapligt dataarkiv.Hösten 2003 igångsattes ett interntutvecklingsarbete i syfte att svara motde nya kraven.

Fakultetens enheter

Biblioteks- och informationsvetenskap

CEFOS (Centrum för forskning omoffentlig sektor)

CERGU (Centre for EuropeanResearch)

Museion

Nordicom (Nordiskt informationscenter förmedie- och kommunikationsforskning)

SSD (Svensk samhällsvetenskaplig datatjänst)fr o m 2004 Svenskt samhällsvetenskapligtdataarkiv

Teknik- och vetenskapsstudier (fr o m 2004)

Fr o m 2003 leds samhällsveten-skapliga fakulteten av en nyvaldfakultetsnämnd. Nämndens förstauppgift har varit att utarbeta enstrategisk plan för perioden 2003-2006.Med tanke på den expansion som skettsedan 1999 har det varit ett överordnatmål att konsolidera verksamheten ochatt arbeta med kvalitets- och inne-hållsfrågor. Den forskningsstrategiskaplan som fakulteten anmodats lämnain har varit ett steg i arbetet, ett annatatt planera för nya och större lokalersom motsvarar den expansion somskett inom utbildning och forskningoch ett tredje att effektivisera den nyaforskarutbildningen när den gamla nuavvecklats.


___________________________________________________________________________4

ORGANISATIONEN

ven under år 2003 harsamhällsvetenskapliga fakultets-

nämndsområdet utökats genom attnya enheter tagits emot. Den ena –avdelningen för teknik- och vetenskapsstu-dier – utgör den sista delen av föredetta Temanämndens område somdärmed fått en fast tillhörighet. Denandra – Museion – är en enhet somutgör Göteborgs universitets satsningpå gränsöver-skridande forskning ochutbildning inom området världskultur– världens kulturer. Enheten hadeorganisatoriskt legat direkt underrektor i avvaktan påfakultetsplacering. Huvudmän förMuseion är nu humanistiska ochsamhällsvetenskapliga fakulteterna isamråd; det administrativa ansvaretåvilar samhällsvetenskapliga fakulte-ten.

Institutionen för omvärldsstudier avmänniskans villkor:

Avdelningen för humanekologi Centrum för Afrikastudier Centrum för Asienstudier CEAS Centrum för globala genusstudier Centrum för Mellanösternstudier MIDEAST Centrum för studier av mänskliga rättigheter

Rektors beslut om överförande avansvaret för Museion till de tvåfakultetsnämnderna innebar också ettuppdrag att göra en översyn av dessorganisation. Den överenskomna om-organisationen innebär att Museionfr o m 1 januari 2004 skall ha enstyrelse med represenation förundervisande lärare, studenter,Världskulturmuseet och myndighetenStatens museer för världskultur. För attupprätthålla en bred förankring finnsdessutom ett representantskap omfat-tande samtliga fakultetsnämnder, stu-denter, Världskulturmuseet och myn-digheten Statens museer för världs-kultur.

Formerna för centrumbildningar knut-na till samhällsvetenskapliga fakulte-ten stramades upp under året. Kortsammanfattat är kriterierna:

- ett tvärvetenskapligt områdesom inte naturligt faller inom eninstitution

- kompetenser från minst tvåfakultetsområden sammanförs

- avser forskning i första hand- involverade fakulteter delar det

finansiella ansvaret- administrativ anknytning till en

institution- inrättas för en bestämd

tidsperiod varefter de omprövas

Under året har två centrumbildningarenligt dessa principer tillkommit:Centrum för studier av mänskligarättigheter samt Centrum för globalagenusstudier. Båda knöts till den nyainstitutionen för omvärldsstudier avmänniskans villkor.

Samhällsvetenskapliga fakultetenbestår f n av följande institutioner:

•Freds- och utvecklingsforskning är (fort-farande; se nedan under Infrastruktur)lokaliserad till det s k Världshuset ochbedriver grundutbildning i bl a inter-nationella relationer samt utveckling ochinternationellt samarbete och forskarut-bildning i freds- och utvecklingsforskning.•Förvaltningshögskolan svarar för förvalt-ningsprogrammet 160 poäng och forskar-utbildning i offentlig förvaltning.•Journalistik och masskommunikation håller ijournalistprogrammen och de friståendekurserna i medie- och kommunikations-vetenskap samt forskarutbildning ijournalistik och masskommunikation.•Omvärldsstudier av människans villkor ärockså (ännu) lokaliserad till Världshusetoch bedriver grundutbildningar samtforskarutbildning i ämnet humanekologi.Institutionen håller dessutom samman ettantal av fakultetens centrumbildningarenligt ovan.•Psykologi svarar för psykologpro-grammet och olika fristående kurser samtforskarutbildning i psykologi.

Ä


___________________________________________________________________________5

•Socialantropologi svarar för friståendekurser och forskarutbildning i social-antropologi.•Socialt arbete håller i socionompro-grammet, vari social omsorg numera ärintegrerat, samt forskarutbildning i socialtarbete.•Sociologi har fristående kurser i ämnetsociologi och samordningsansvar förpersonalvetarprogrammet samt forskarut-bildning i sociologi. Under 2003 harintegrationen av avdelningen för teknik-och vetenskapsstudier i institutioneninletts.•Statsvetenskap har fristående kurser istatsvetenskap och samhällskunskap, sam-ordningsansvar för Europaprogrammetsamt forskarutbildning i statsvetenskap.

School of Global Studiesstartades under året i samverkan mellan treinstitutioner, freds- och utvecklingsforskning,omvärldsstudier av människans villkor samtsocialantropologi. Samverkan gäller såvälgrundutbildning som forskning ochforskarutbildning. Ett gemensamt tema är”Kultur, konflikt och hållbar utveckling”.

Fakultetens övriga enheter:

•Biblioteks- och informationsvetenskap bildargemensam institution med biblioteks-högskolan vid Högskolan i Borås och hardärför endast forskarutbildning vid fakul-teten.•Centrum för Europaforskning vidGöteborgs universitet (CERGU) syftar tillatt stimulera forskning och utbild-ningmed Europainriktning. I den mångveten-skapliga forskningsmiljön ingår forskarefrån ett stort antal institutioner inomGöteborgs universitet. Samarbete haretablerats med liknande centrumbild-ningar i Sverige och utomlands. En under-avdelning utgör Centrum för forskningom Ryssland och östra Europa (CREES).•Museions syfte är att, i samverkan meduniversitetets institutioner och Världskul-turmuseet ge ett brett utbud av tvärveten-skapliga kurser samt utveckla ämnesöver-gripande forskning om världens kulturellamångfald. Det internationella inslagetkommer bl a till uttryck i kursen interna-tionella museistudier med studenter frånolika delar av världen.

•Nordicom är ett nordiskt samarbetsorganför forskningsområdet journalistik, medieroch kommunikation vars syfte är attstimulera och utveckla forskningen i denordiska länderna, bl a genom databaseroch tidskrifter. Nordicom har även ansvarför nordisk mediestatistik samt UNESCO:sInternational Clearinghouse on Children andViolence on the Screen.•Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst(SSD) (fr o m 2004 Svenskt Samhälls-vetenskapligt Dataarkiv) är en enhet meduppgift att arkivera databaserade forsk-ningsmaterial producerade vid svenskauniversitet och högskolor samt att doku-mentera enskilda material på ett sätt somgör det möjligt att lätt återanvända dem.

Vid sidan av dessa enheter finns ävenandra samverkansorganisationer inomfakulteten. En sådan är SOM-Institutetvid Göteborgs universitet, som grunda-des 1986 i samarbete mellan forskarevid institutionen för journalistik ochmasskommunikation och statsveten-skapliga institutionen. Sedan 1992ingår även förvaltningshögskolan isamarbetet.

Till fakultetsorganisationen hör slut-ligen fakultetskansliet, en enhet somunder 2003 bestod av 15 personer(motsvarande 12,5 heltidsekviva-lenter). Kansliet nyrekryterade under2003 för att uppfylla ett kompetens-område inom fakulteten som blivitalltmer angeläget och akut: lokalfrågoroch andra infrastrukturfrågor.


___________________________________________________________________________6

GRUNDUTBILDNINGEN

UtbildningsprogramEuropaprogrammet 160 pFörvaltningsprogrammet (pol mag examen)160 pInternationella museistudier, påbyggnads-program 80 pJournalistprogrammet 100 p resp. 40 pPersonal- och arbetslivsfrågor 160 pPsykologprogrammet 200 pPsykoterapi, tre inriktningar, påbyggnads-program 60 pSocial omsorg och socialpedagogik 140 pSocionomprogrammet 140 pSocialt arbete: fördjupningsprogram för magi-sterexamen 40 p

Fristående kurserAdministrativ teknik, upp till 40 pAsienstudier, upp till 60 pAfrikastudier, 20 pFreds- och utvecklingsstudier, magisterkurser20 resp. 40 pInternationella relationer, upp till 80 pUtveckling och internationellt samarbete, upptill 80 pHumanekologi, upp till 80 pHälso- och sjukvårdsadministration, upp till80 pOffentlig förvaltning, olika kurser 5 à 10 pOffentlig. förvaltning för yrkesverksammaadministratörer och ekonomer 40 pJournalistik: TV-journalistik med produktions-inriktning 20 pMedie- och kommunikationsvetenskap upp till80 pMellanösternkunskap, upp till 80 pMuseion, tvärvetenskapliga grundkurserPsykologi, upp till 80 p samt olika inr.Psykoterapiutbildning 60 p, tre inriktningar:individualterapi, familjeterapi, barn- o.ungdomsterapiSocialantropologi, upp till 80 pSocialt arbete, olika inriktningar 5, 10, 20 pSocial omsorg, 21-60 p +särskild kurs 10 pSociologi, upp till 80 pStatsvetenskap, upp till 80 pSamhällskunskap, upp till 40 pÖsteuropakunskap, upp till 60 p

UPPDRAGET

amhällsvetenskapliga fakultets-nämnden har sedan 1999 fått sitt

grundutbildningsuppdrag ökat medöver 30 procent. Till detta kommerefter hand större åtaganden inomlärarutbildningen. Detta gör fakulte-ten till den enskildt största vidGöteborgs universitet när det gällergrundutbildning.

Samhällsvetenskapliga fakultetsnämn-dens ordinarie uppdrag för år 2003utgjorde 4778 helårsstudenter. Därut-över hade nämnden ett särskilt upp-drag om 247 helårsstudenter inomlärarutbildningen. Drygt hälften, 52procent, av nämndens ut-bildnings-uppdrag utgörs av programstudie-platser.

Totalt fördelar sig fakultetens platsermycket jämnt mellan fristående kurseroch program. Övertagandet av dentidigare Temanämndens utbildningarhar medfört att de fristående kursernasandel ökat något.

Under året har arbetet pågått attutveckla den under 2003 integreradesocionom- och socialomsorgsutbild-ningen som skall vara färdigutbyggdår 2004.

Den ökning i nämndens uppdrag somskett mellan år 2002 och 2003 har tvådelar. Den ena utgörs huvudsakligenav konsekvensplatser till tidigare be-slut om utbyggnad av programmen,särskilt psykologprogrammet som ibudgetpropositionen pekats ut som enprioriterad utbildning; den andra avatt fakulteten efter hand har tagit överen del av den tidigare Temanämndensutbildningar. Under 2002 övertogsknappt 200 platser främst för fri-stående kurser, under 2003 tillkomytterligare 230 platser, inkluderandeteknik- och vetenskapsstudier och dentvärvetenskapliga kursverksamhetenvid Museion (fr o m 2003-07-01). Medden senare tog samhällsvetenskapliga

S


___________________________________________________________________________7

fakulteten dessutom över påbyggnads-programmet internationella museistu-dier (80 poäng).

Genom att fakulteten har en hög andelprogram är andelen platser påfördjupnings- och påbyggnadsnivåtämligen begränsad. Inom defristående kurserna ökar andelen ochutgör omkring 20 procent. Andelenpåverkas av att samtliga kurser inomMuseion ligger på grundnivå.

Distansutbildningens omfattning ihelårsstudenter har ökat något främstgenom de tre kurser som nämndenstartade 2002 inom ramen förNätuniversitetet: Fredsarbete, 20 p,Mediekunskap, 5 p och Globaliseringoch kulturell mångfald, 20 p.Mediekunskap har under 2003 givitsen andra gång och haft mångastudenter.

Sommarkursernas och kvällsundervis-ningens andel har 2003 varit på i stortsamma nivå som 2002. Tillkomsten avMuseion kommer dock på sikt attinnebära en ökning av kvällskurser påhalvfart.

Breddningskurser på magisternivå

Mänskliga rättigheter, 40 pMedieanalys, 40 pKriminologi, 40 pUtvärdering, 40 pUtvärdering och styrning inom hälso-och sjukvården, 40 p

Hösten 2002 beslutade samhällsveten-skapliga fakultetsnämnden att, i linjemed intentionerna i propositionen"Den öppna högskolan", inrätta kursermed inriktning mot breddadmagisterexamen. Tanken har varit attdels bredda utbildningen och rikta densom särskilda yrkesområden, delsstimulera samverkan mellan olikaämnen. Sålunda har kriminologi kun-nat utvecklas genom stöd frånGöteborgs kommun och Polisen iVästra Götaland, dit den erbjudits som

uppdragsutbildning. Kursen i mänsk-liga rättigheter har genomförts i visssamverkan med juridik vid Handels-högskolan och är en tillvalskurs inomjuristutbildningen.

Det kan fastslås att attraktiviteten hossamtliga utbildningar inom nämndensområde håller sig. Efter en vissförsvagning 2001/2002 ökade sök-trycket på nytt 2003 och för de flestautbildningar ökade antalet sökandeper plats. Fem till sex samhällsveten-skapliga utbildningar ligger sedanmånga år fast förankrade på univer-sitetets tio-i-topplista över mest söktakurser. Likaså står fakulteten i VHS-antagningen för några av de popu-läraste programmen vid Göteborgsuniversitet: psykologprogrammet,personal- och arbetslivsprogrammetsamt Europa- resp. socionompro-grammen är också några av de mesteftersökta i Sverige.

Det finns inom fakulteten ett intresseatt svara mot söktrycket, inte minstmed tanke på att flera av programmenriktar sig mot yrkesområden där 2010-talet förväntas innebära betydandepensionsavgångar, t ex psykologer,journalister, offentliganställda tjänste-män och socionomer. Det som gjort attfakulteten inte kunnat öka grund-kursantagningen är främst lokalfrågan.Den kraftiga ökning som skeddefrämst mellan 2000 och 2002 har heltskett utan lokalexpansion. Inomsamhällsvetenskap har sedan 2002därför saknats fysiska möjligheter attöka studentgruppernas storlek.

GENOMSTRÖMNINGEN

ör samhällsvetenskapliga fakulte-ten är det helt avgörande att noga

följa konsekvenserna av den kraftigaplatsökningen. Orsaken är dels att ettökat antal studenter i sig tenderar attinnebära lägre genomströmning, delsatt lokalsituationen innebär att fakulte-ten – i motsats till andra – inte kankompensera sig med stora överintag.

F


___________________________________________________________________________8

Därför har fakulteten följt upp genom-strömningsgraden och haft återkom-mande diskussioner med studierekto-rerna kring hur platserna skall fördelasför att utbildningarna skall fungerabäst och för att studenterna skall få utså mycket som möjligt av sina studier.

Fakultetsnämnden har därför med till-fredsställelse noterat att genom-strömningen inte förändrats på någotavgörande sätt. Visserligen skedde ennedgång från 86 procent till 83 procentmellan 2001 och 2002, bl a som en följdav ökade gruppstorlekar och minskadeöverintag, men 2003 ligger genom-strömningen kvar på 83 procent ochantyder snarast en liten förbättring.

Genomströmningen 2003Prest. grad. 83 %

Utfall hst 100 %

För en av fakultetens nya utbildningar- Museion - råder särskilda förhållan-den genom att någon avräkning påprestation inte sker. Museion nåddeinte målet i fråga om antalet helårs-studieplatser. En förklaring är attMuseion överfördes till samhälls-vetenskap först vid halvårsskiftet.Detta innebar att den omfördelning avplatser som samhällsvetenskap nor-malt gör i syfte att optimera utfalletinte kunde göras.

Även om lokalerna på kort siktförhindrar en större expansion finnsdet i ett längre perspektiv ett starktönskemål om utökning av institutio-nernas utbildningsuppdrag framöver.Med hänsyn till det som ovanframhållits om kommande pensions-avgångar är det framför allt inomsocionomutbildningen, psykologut-bildningen och psykoterapiutbild-ningen som kraven är stora. Även denya breddningskurser med inriktningmot breddad magisterexamen somvisat sig mycket lyckosamma behöverförstärkas. I det lokalplanearbete som

pågått under 2003 har ett särskilt fokusgällt undervisningslokaler och underåret genomfördes vissa extra förhyr-ningar i syfte att frigöra mer lokaler förundervisning.

MEDVERKAN I LÄRARUTBILDNINGEN

Samhällsvetenskapliga fakultetensmedverkan i lärarutbildningen ökade ioch med den nya utbildningens till-komst 2001. Antalet inriktningar ökadefrån tidigare endast en (samhällskun-skap) till tre (medie- och kommuni-kationsvetenskap och Människa ochmiljö). År 2003 tillkom en fjärde inrikt-ning. Den nya inriktningen samhälls-pedagogik äger rum inom ramen förprojektet "Fältförlagd lärarutbildningoch socionomutbildning i samarbete "och är förlagd till Hammarkullen inordöstra delen av Göteborg. Projektetstartar i januari 2004 och ingår i dennya lärarutbildningens målsättning attöka verklighetsanknytningen.

Fakultetens institutioner medverkarockså i regeringens satsning påsärskild lärarutbildning (SÄL) ochkompletterande lärarutbildning (KUT).Dessa utbildningar, för bl a förskole-lärare, avser att ge deltagarna kompe-tens för undervisning i samhälls-orienterande ämnen (SO) på grund-skolan. Även på lärarprogrammet haren specialisering med inriktning motSO genomförts i fakultetens regi.Fakultetens institutio-ner medverkarockså i inriktningar där ansvaret vilarpå institutioner inom andra fakulteter.Förhandlingar pågår om ytterligaremedverkan i sådana inriktningar. Idessa förhandlingar deltar för när-varande fem institutioner från vår egenfakultet.

Fakulteten har i ökad utsträckningengagerats i kurser inom det allmännautbildningsområdet (AUO). Ett stortarbete, i samverkan med andrafakulteter, har nedlagts för attförbereda examensarbetet på lärarpro-grammet Examensarbetet, som är


___________________________________________________________________________9

placerat under det allmänna utbild-ningsområdets tredje termin, påbörjas ijanuari 2004. På sikt kommer fakul-tetens ansvar för examensarbetet attmedföra ett ökat engagemang frånfakultetens samtliga institutioner.Diskussionen om det allmänna utbild-ningsområdet och lärarutbildningensom helhet pågår och fakulteten deltari dels i en diskussion om det allmännautbildningsområdets framtida utform-ning men också i lärarprogrammets"Rådslag om ämnesdidaktiken i lärar-utbildningen".

Fakulteten har under 2003 fortsatt sinutbyggnad av en organisation sommotsvarar lärarutbildningens behov.Under året har fakultetens medverkani lärarprogrammet diskuterats uppre-pade gånger inom programnämndenför lärarutbildningen. Studievägledar-funktionen har förstärkts genom enprecisering av kontaktvägledarensarbetsuppgifter och en förstärkning avvägledarresursen. Frågan om en webb-ansvarig har också funnit sin lösningunder hösten och en webbinformatörmed särskilt ansvar för informationentill lärarutbildningsstudenter är an-ställd fr o m 2004.

STUDENTERNA

tt samhällsvetenskap har enomfattande grundutbildning gör

det naturligt att studenterna står icentrum på fakulteten. Det finns ettstarkt intresse att få en bild av hurstudenterna gör sina val, hur deuppfattar sina studier och vad de anserom utbildningar och samhälle. Fakul-tetsledningen har regelbundna mötenmed företrädare för de fyra student-kårer som organiserar samhällsveten-skaps studenter: Hagakåren (förvalt-ningsprogrammet, personal- ocharbetslivsprogrammet och socionom-programmet), SKJUT (journalistpro-grammen), FFS (samtliga friståendekurser och forskarutbildningen) ochSLUG (lärarutbildningen).

Samhällsvetenskapliga fakultetensintroduktionsdag hösten 2003

Rektor Gunnar Svedberg: presentation avuniversitetetDekan Lennart Weibull: fakultetspresentationLars Hansen, personal- och arbetslivspro-grammetRobin Larsen, förvaltningsstudentBarbro Lennéer-Axelson, socialt arbeteLotta Ljungqvist, student, f d ordförande i FFS

Ett markerat studentintresse är att lyftafram samhällsvetarstudenternas iden-titet. Detta gäller framför allt destudenter som läser fristående kurser.Sedan ett par år genomförs därförvarje termin en introduktion tillfakulteten dit samtliga nybörjarstu-denter bjuds in. Antalet intresseradehar varierat, men de som deltagit iintroduktion har överlag varit positiva.Under 2003 har diskuterats att äveninföra en examenshögtid för studenterpå fristående kurser. Sådana finns påsamtliga program; år 2003 fick deförsta studenter som gått igenomEuropaprogrammet sina diplom vid ensärskild examenshögtid.

Arbetet med att skapa en gemensamidentitet för samhällsvetarstudenternahar fortsatt även på annat sätt. Såledeshar en återkommande åtgärd blivit attstödja samverkan mellan studenternagenom att ekonomiskt bidra till kårer-nas årligen återkommande arbets-marknadsdag, den s k Sam-arbets-dagen, där även institutionerna med-verkar med informationsbord.

Sam-arbetsdagen 2003-03-13Fakulteten stöder studenternas årliga

kontaktdag för studenter ochpresumtiva arbetsgivare.

Sedan några år tillbaka har fakultetenarbetat med att följa upp de nyasamhällsvetarstudenternas bakgrund,intressen och förväntningar genom enrelativt omfattande enkät som åren2000-2003 har genomförts för samtligaprogram och fristående kurser.

A


___________________________________________________________________________10

Omkring 900 studenter får i slutet avden första terminen svara på hundra-talet frågor. Undersökningen - kalladStudent-SOM - görs i samverkan medSOM-institutet vid Göteborgs universi-tet.

Undersökningen avser att belysa delsden sociala och etniska bakgrundenhos studenterna som ett led i fakul-tetens jämlikhetsarbete, dels att få enbild av vilka motiv man haft för attsöka till de olika ämnena och hur manuppfattat de första månadernas stu-dier.

Samhällsvetenskapliga fakultetens student-undersökningar 2000, 2002 och 2003

Vanligaste motiv till val av utbildning:

2000 2002 2003Intresse 91% 93% 93%Vidga minavyer 85% 89% 83%Få ett triv-samt arbete 75% 73% 70%Bli attraktivpå arbets-marknaden 66% 64% 62%Läsa iGöteborg xx%* 62% 64%Leder tillexam./yrke 54% 52% 51%* Denna fråga ställdes ej år 2000

Kommentar: Frågan omfattade 18svarsalternativ. Antalet svarande totalt var850 år 2000 , 897 år 2002 och 929 år 2003

I november 2003 genomfördes dentredje studentundersökningen somskall redovisas våren 2004. Student-undersökningen har givit relativtsamstämmiga resultat över åren, menockså visat på vissa intressanta varia-tioner. Fakulteten har därigenom fåttett bra underlag för att bedömastudentrekryteringen. Ett huvudresul-tat är att det finns tydliga skillnadermellan studenter i valet av programrespektive fristående kurser, där desenare mer motiveras av intresse ochde förra av arbetsmarknadsplaner. När

det gäller studenternas motiv att väljaen viss utbildning är det relativt storlikhet mellan de tre årens undersök-ningar. Intresse och yrkesmål spelarbåda en viktig roll.

Studenternas bedömning av studie-miljö och infrastruktur är ett annatområde som varje år undersöks.Överlag framkommer en positiv bildav fakulteten. Undervisningens kvali-tet, inklusive tentamina, värderas högt- särskilt glädjande är ökningen ipositiv bedömning över åren. Möj-ligen kan det senare resultatet sättas isamband med fakultetens ökadeuppmärksamhet för de pedagogiskafrågorna (se nedan).

Om vi särskilt ser på infrastrukturenanses bibliotek, information ochstuderandeservice fungera i huvudsakbra. Studenterna ställer sig däremotkritiska till datortillgången och tilllokalerna. Bedömningen av lokalernaär visserligen förhållandevis positivmen har fallit något varje år sedan2000, vilket understryker nämndensegna iakttagelser. Det kanske mestglädjande resultatet är att betyg-sättningen av studieatmosfären vidfakulteten överlag ligger på en högnivå.

Studentundersökningen belyser ävenmånga andra frågor. Det visade sigexempelvis att bland nybörjarstu-denterna hösten 2003 uppger 35procent att de ägnar 20 timmar iveckan eller mindre åt sina studier,medan 31 procent ägnar mer än 30timmar. Andelen som förvärvsarbetar16 timmar eller mer per vecka var 35procent, medan andelen som inte allshar något förvärvarbete underterminstid var 51 procent.


___________________________________________________________________________11

Medelvärde på en skala mellan 1 och 7, där 1 ärmycket dåligt och 7 mycket bra

Samhällsvetenskapliga fakultetens student-undersökningar 2000, 2002 och 2003

Studenternas bedömning av infrastruktur 2000 2002 2003

InfrastrukturLokaler 5,0 4,9 4,6Bibliotek 4,8 4,8 5,0Information 4,6 4,8 4,9Organisation 4,5 4,7 4,6Expedition 4,5 4,5 4,7Studentservice 4,3 4,6 4,5Datorer 3.3 3,6 3,7

Kommentar: Antalet svarande totalt var 850år 2000 , 987 år 2002 och 929 år 2003

Fr o m 2002 görs även en motsvarandeenkät till de studenter som är i slutet avsin utbildning. Där ställs frågor därman får utvärdera sin utbildning. År2003 ställdes även fördjupade frågorom synen på olika egenskaper hos dengenomgångna utbildningen. Andelensom förklarade sig nöjda var i frågaom

•Lärarnas kunnighet 86 procent•Möjligheten till diskussion 71 procent•Kontakter med kursansvariga 71 procent•Utbildning i kritiskt tänkande 66 procent•Anknytning till aktuell forskning 61 procent

Den största kritiken, helt i en klass försig med 46 procent missnöjda, gällerbristande undervisningstid.

Givetvis har fakulteten också tagit delav den universitetsgemensamma s kStug-undersökningen av samtliga uni-versitetsstudenter. Denna har givit vik-tiga jämförelser med situationen påandra fakulteter. Stug-undersök-ningen har dock värderats som mindreintressant som underlag för åtgärder,eftersom kraften där lagts på enstakamätningar, inte på regelbundna upp-följningar.

Hösten 2003 beslutades att våren 2004introducera en standardiserad utvär-dering av studenter som avslutat sinutbildning. Utgångspunkten var detarbete som psykologiska institutionengenomfört. Tyngdpunkten i denna stu-die skall vara att få en bild av hurFristående-kursstudenter i fakultetensämnen lyckas på arbetsmarknaden.

Studentundersökningen är ett sätt attfå underlag för bedömningar avstudenternas behov och intressen. Detandra sättet är det som representerasav studenternas deltagande i olikaorgan. Samhällsvetenskapliga fakulte-ten har försökt tillse att det finnsstudentrepresentation vid alla institu-tioner och i alla beredande fakultets-organ som t ex fakultetsnämndens AUoch i de arbetsgrupper som tillsätts avnämnden. På förslag från studentkå-rerna har fakulteten även anordnatutbildningsdagar för studentrepresen-tanter inom olika beslutsorgan vidfakulteten.

Studentundersökningarna ger fakul-teten också underlag för bedömningarav vilka studenter som rekryteras. Ifråga om studentgruppens samman-sättning gäller att samtliga grundut-bildningar vid fakulteten har kvinno-dominans – i genomsnitt är andelenkvinnor bland studenterna över 70procent. Kvinnodominansen är minstbland nybörjarna på Europaprogram-

5,1

4,4

4,6

4,85

4,7

4,9

3,5

4

4,5

5

5,5

6

2000 2001 2002 2003

Pedagogik

Infrastruktur

Atmosfär

Totalt betyg


___________________________________________________________________________12

met och förvaltningsprogrammet.Omvänt förhållande med stark kvinno-dominans gäller bl a personal- ocharbetslivsprogrammet, där det disku-terats en kvotering i syfte att få tillstånd en något jämnare fördelning.

Genom Student-SOM följer fakultetenäven upp den sociala rekryteringensom en del i sitt jämlikhetsarbete. Avnybörjarstudenterna hösten 2003 upp-gav sig 35 procent komma frånarbetarfamilj, 26 procent från tjänste-mannafamilj, 26 procent från akade-mikerfamilj och 11 procent från före-tagarfamilj. Det är i stort sett sammafördelning som 2002.

När det gäller etnisk bakgrund blandnybörjarna hösten 2003 var 6 procentfödda utomlands (4% 2002), alltsåförsta generationens invandrare, och20 procent hade minst en förälder somvar född utanför Sverige, alltså andragenerationens. I jämförelse med år2001 och 2002 har det successivt sketten etnisk breddning i rekryteringen avstudenter.

Studenterna rekryteras främst frånGöteborgs närområde. Närmarehälften (45%) kommer från Göteborgskommun (33%) eller Göteborgsre-gionen (12%). Ytterligare 34% är frånövriga Götaland

Undersökningarna försöker också geen bild av samhällsvetarstudenternaslivsstil och intressen. Några utmärkan-de drag för dem som började hösten2003: minst en gång i månaden hade

84% gått på café83% diskuterat politik82% druckit sprit, vin eller öl80% motionerat eller idkat friluftsliv77% ätit snabbmat63% sysslat med sport60% kört bil52% läst musik/film/modemagasin38% tränat på gym32% rökt eller snusat20% gått på teater14% spelat på tips, Lotto eller V75

Dessa siffror har visat sig varaanmärkningsvärt konstanta över åren.Dessutom uppgav sig 90 procent varamycket eller ganska nöjda med livet


___________________________________________________________________________13

STUDENTERNA OCH FAKULTETEN - Studenternas årsredovisning

Studenterna har under året representerats av tre ledamöter i fakultetsnämnden. Vår tidigareförhoppning om att utöka detta antal till fyra ledamöter infriades tyvärr inte. En störrestudentgrupp i nämnden skulle bättre svara mot det antal kårer som finns representerade vidSamhällsvetenskapliga fakulteten. Det har dock klargjorts att studentrepresentanternassuppleanter har närvaro- och yttranderätt i fakultetsnämnden, vilket även utnyttjats underåret. Detta ser vi som positivt eftersom möjligheterna till kontinuitet för studentrepres-entation i nämnden därmed har förbättrats avsevärt. Vi har också varit representerade ifakultetsnämndens arbetsutskott och deltagit på fakultetskonferensen i Varberg samt påfakultetens arbetsmiljödag. Studenternas representation gör sig även gällande på andranivåer inom fakulteten såsom i institutionsstyrelser och programnämnder. På fakultetsnivååterfinns studenter i arbetsmiljökommittén, lokalrådet, husmöten, pedagogiska utvecklings-kommittén, forskarutbildningsnämnden och lärarförslagsnämnden.

Representation i sig är dock ingen garanti för reellt inflytande. På fakultetsnivå fungerarsamarbetet bra. Vi upplever att vi är en del av fakulteten och att vi också har möjligheter tillreellt inflytande. En förklaring som vi vill lyfta fram är att studentföreträdare regelbundetträffat dekanus för informationsmöten, vilka vi sätter stort värde på. Det är dock lite merproblematiskt med det reella inflytandet på institutionsnivå, där det formellt finns möjlighetertill representation, men i realiteten är det svårare att omsätta denna representation tillstudentinflytande. På vissa institutioner kan det vara svårt som studeranderepresentant attkomma in i organisationsstrukturen och beslut fattas i många fall på informell nivå ditstudenter inte har tillträde. Studentaktiviteten har i det här sammanhanget också betydelseoch det varierar mellan olika institutioner och utbildningar. Ett ökat samarbete medinstitutionerna skulle vara önskvärt för att säkra stabilitet och kontinuitet istudentinflytandet, främst på institutioner med fristående kurser. Fakultetens planeradeutbildning för ledamöter i institutionsstyrelser är något vi studenter hoppas skall geledamöterna viktig kunskap för professionellt styrelsearbete.

Informationsflödet mellan fakulteten, institutionerna och studenterna har oftast, men intealltid fungerat under året. Exempelvis har under hösten ärenden om tjänstledighet fördoktorander varit uppe i fakultetsnämnden och enskilda doktorander har kommit i kläm.Fakultetsnämnden har nu beslutat att tillämpningsregler skall formuleras. Kritik kan ävenriktas mot remissförfarandet i ärendet med den nya fördelningsmodellen i budgeten för 2004.Remissen skickades från fakulteten till institutionerna, men inte till studentkårerna. Vissainstitutioner efterfrågade inte studenternas åsikt eller gjorde det så sent att reellt inflytandeomöjliggjordes.

I begreppet student inbegrips inte bara grundutbildningsstudenter, utan också doktorander.Många av de resultat som framkommit från olika undersökningar, till exempeldoktorandspegeln, tyder på att det är nödvändigt att ytterligare uppmärksamma doktoranderssituation. I den strategiska planen för fakulteten 2003-2005 har vi medverkat till att lyfta upppunkten ”doktoranders situation uppmärksammas” från prioritet II till prioritet I. Merpartenav detta arbete ligger dock framför oss. Under hösten påbörjades arbetet med inrättandet avpostdoktorala tjänster vilket vi ser som en positiv utveckling. Det har också under åretutarbetats en högskolepedagogisk utbildning för doktorander som startar i februari 2004. Dettycker vi är bra för att inte säga nödvändigt, eftersom högskoleförordningen kräver det frånjuli 2003.

Ett positivt beslut i fakultetsnämnden för grundutbildningsstudenterna var att denspråkhandledning som bedrivits i projektform under 2001-2003 av den pedagogiska


___________________________________________________________________________14

utvecklingskommittén från 2004 skall ingå i den ordinarie verksamheten vid fakulteten.Verksamheten har sedan hösten 2003 utvidgats och riktar sig nu till alla studenter med behovav språkstöd och vi tycker att det är bra att så många som möjligt får ta del avspråkhandledningen. I den strategiska planen finns olika insatser prioriterade för att främjarekrytering av studenter från studieovana miljöer, vilket vi tycker är bra initiativ för attfrämja jämlikhet på fakulteten. Dock är det problematiskt att fakulteten ännu inte har enjämlikhetsplan, i likhet med den jämställdhetsplan som finns, eftersom en jämlikhetsplanytterligare kunde fokusera på jämlikhetsarbetet.

En sakfråga som varit föremål för vårt och fakultetens engagemang är bristen på lokaler.Under hösten har både fakulteten och studentkårerna uppmärksammat rektor om problemetoch ett glädjande budskap är att det nu är klart för det nya ”Campus Linné”. Vi vill i det härsammanhanget beklaga att inflyttningen skjutits upp ytterligare ett år till 2005 och vårförhoppning är att detta datum för inflyttning nu är slutgiltigt. Bristen på lokaler är ettarbetsmiljöproblem både för anställda och studenter.

Ytterligare en sakfråga som härrör sig till studenternas arbetsmiljö är den undermåligatillgången till datorer, vilket tydligt framgår av den senaste student-SOM undersökningen.Någon lösning på detta problem har vi under året inte lyckats frambringa och troligen är detsvårt att hitta lösningar, men vår förhoppning är att nästa år kan frambringa mer tydligalångsiktliga alternativ. Vi ställer oss för övrigt positiva till de studentundersökningar somgenomförts på fakulteten de senaste åren och ser fram emot nästa års undersökning som skafölja upp de studenter som har avslutat sina studier.

Det goda samarbetet mellan fakulteten och studenterna kan exemplifieras med anordnandetav Sam-arbetsdagen, som är en arbetsmarknadsdag för samhällsvetare. Utan fakultetens ochinstitutionernas positiva inställning till Sam-arbetsdagen hade den troligtvis inte blivit av.Genom den introduktionsdag fakulteten arrangerar i samarbete med studentkårerna har vimöjlighet att tydliggöra fakulteten och studentkårerna för våra nyblivna studenter. Vårförhoppning är att vi kan fortsätta med vårt goda samarbete för att komma till rätta med deproblem som nämnts ovan och därmed åstadkomma att en bra fakultet blir ännu bättre.

FFS Samhällsvetarsektion, Haga Studentkår och SKJUT


___________________________________________________________________________15

PEDAGOGISKT ARBETE

nder 2003 har studentfrågornafrämst handlat om att introducera

den nya kursportalen som skall under-lätta för de studerande att få snabb ochöverskådlig information om sinakurser. I detta arbete har fakultetenspedagogiska utvecklingskommitté(PUK) spelat en viktig roll genom attpeka på olika användningsområden.

En annan satsning från PUK har varitintroduktionen av en särskild språk-handledning riktad till studenter somupplever svårigheter att skriva svens-ka. Fakulteten har erhållit medel för atthyra in en lärare från svenska språketsom under 2003 varje vecka haft en fastmottagningstid för studenter som öns-kat få kommentarer kring sitt skrift-språk samt dessutom medverkat i in-ternt utbildningsarbete vid enskildainstitutioner.

Också på andra sätt har det pedago-giska arbetet fått uppmärksamhet.Den revidering som skett av fakul-tetens anställningsordning som gjordes2002 syftade särskilt till att markeraden pedagogiska meriteringens bety-delse, bl a genom att visa på vikten attvarje lärare skapar en egen pedago-gisk meritportfölj. Inom ramen för demånatliga träffarna med fakultetensstudierektorer har gemensamma ut-bildningsfrågor diskuterats.

Under året har pedagogiska utveck-lingskommittén (PUK) arrangerat tvåutbildningsdagar och fem seminarier.Utbildningsdagarna, som behandladetvå intressanta teman; ”Problembase-rad inlärning” och ”Uppsatshandled-ning i grupp – en användbar modell?”,var välbesökta och uppskattade avdeltagarna. Bland teman som behand-lats på seminarierna, där deltagar-antalet har varierat, kan nämnas ”Denöppna fakulteten – jämställdhet ochjämlikhet i undervisningssituationen”samt en redovisning av ett projekt,

som erhållit pedagogiska utvecklings-medel inför höstterminen 2002, kringintroduktionsverksamhet. Temat fördetta seminarium var ”Hur tar vi emotnya studenter?”. Vidare arrangeradesett seminarium kring grundläggandeanvändning av kursportalen i samar-bete med avdelningen för student-frågor och avdelningen för informa-tionsteknik. Här kan också nämnas attPUK representerar genom MariaOskarson, samhällsvetenskapliga fa-kulteten i det förvaltningsråd för kurs-portalen som startat under 2003, ochsom syftar till utveckling av kurs-portalen samt stöd i användandet avdenna. För ytterligare information ominnehållet i seminarier m m hänvisastill fakultetens hemsida.

Språkhandledning

Projekt Språkhandledning startade 2001 sompilotprojekt finansierat inom fakultetenspedagogiska utvecklingspengar. År 2002 och2003 har det finansierats via universitetetssärskilda medel för att utveckla den �öppnahögskolan � och organisatoriskt legat underPUK. Projektet som innebär att en lärare isvenska/svenska som andra språk är knuten tillfakulteten på 20% av hel tjänst, syftadeinledningsvis till att ge studenter med svenskasom andraspråk stöd i anslutning till ordinarieämnesstudier. Under 2003 utveckladesspråkhandledningen till att ge alla studentermed behov därav stöd främst i att skriva godsvenska. Under 2003 har cirka 20 studenter påfakulteten haft regelbunden kontakt medspråkhandledaren. Därutöver har ca 15-20studenter varit i kontakt för enstakakonsultationer.

FORSKARUTBILDNINGEN

nom fakultetsnämndsområdet finnselva forskarutbildningar

U

I


___________________________________________________________________________16

Biblioteks- och informationsvetenskapFreds- och utvecklingsforskningOffentlig förvaltning (Förvaltningshögskolan)HumanekologiJournalistik och masskommunikationPsykologiSocialantropologiSocialt arbeteSociologiStatsvetenskapTeknik- och vetenskapsstudier

Under 2003 har 32 doktoranderantagits (varav 22 kvinnor). Därmedfanns under höstterminen 2003 vidsamhällsvetenskapliga fakultetensforskarutbildningar 240 registreradedoktorander med en aktivitet omminst 10%. (2002 var denna siffra 263.)De största forskarutbildningarna i ter-mer av antalet aktiva doktorander ärpsykologi (46 personer) och sociologi(37 personer).

Den könsmässiga fördelningen vadavser forskarutbildningen ser ut enligtföljande för år 2003.

AntalDärav kvinnorAntal %

Doktorander(minst 10%aktivitetsgrad)

240 135 56

Doktorandanställ-ningar

98 58 59

Doktorsexamina 44 23 52Licentiatexamina 11 5 45

År 2003 var det sista året då s k gamladoktorander – enligt gällande bestäm-melser – fick ta resurser i anspråk föratt fullfölja sina doktorsstudier. Sam-hällsvetenskapliga fakultetsnämndenhar i ett par omgångar under de senas-te åren satsat egna medel i tillägg tillde särskilda medlen för ändamåletfrån GU respektive utbildningsdepar-tementet. Sammanlagt har 3,7 mkrspecialdestinerats för att maximeraavslutade utbildningar bland de ”gam-la” doktoranderna.

Av sammanlagt 40 satsade bidrag hadevid utgången av 2003 resultatet blivitett tjugotal fullföljda doktorsexaminaoch ytterligare en handfull disputa-tioner (där examen ännu inte tagits ut).Dessa och andra åtgärder – på såvälfakultets- som institutionsnivå – kanpå goda grunder antas ha bidragit tillårets rekordutfall vad gäller doktors-examina. Av de sammanlagt 44 per-sonerna som avlade doktorsexamenunder 2003 var det 26 som antagits1995 eller tidigare (varav 6 på 1970-1980 talen), 13 personer som antagits1996-1997 och endast 5 år 1998 ochframåt. Summa 39 ”gamla” och 5 nya.

Därmed har också prognosen föruppfyllandet av examensuppdraget –100 doktorsexamina under perioden2001-2004 – förbättrats högst väsent-ligt. Sammantaget har 92 personeravlagt doktorsexamen under perio-dens första tre år.

År 2004 förväntas ytterligare ett antal”gamla” doktorander fullfölja sinastudier, samtidigt som ett flertal av1998 och 1999 års antagna doktoranderförmodas göra detsamma, varförfakulteten med god marginal förväntasuppnå den fastställda prognosen fördenna period. Därefter kan sämre årförväntas, som en konsekvens av denminskade nyantagningen av doktoran-der som följde av finansieringskravet.Antagningstalen har sett ut på följandesätt (årlig antagning):

Före 1998 2000 2001 2002 2003

drygt 50 26 34 48 32

Den äldre doktorandgruppen omfat-tade hösten 2003 fortfarande 40 % (96personer) av hela doktorandstocken.De nya utgjorde 60% (144 personer).

Antalet nya doktorander som avläggerexamen på den stipulerade idealtidenfyra år blir sannolikt begränsat; p g aavbrott och andra skäl kan fem år ses


___________________________________________________________________________17

som en rimligare standardtid. Prog-nosen 25 doktorsexamina per år fårdärför fortsätta gälla trots det godaresultatet under 2003.

Prognosen för licentiatexamina underperioden 2001-04 är ca 40. Med 31 upp-nådda licentiatexamina hittills görsinte heller här någon avvikelse frånuppsatt mål.

Sedan år 2000 finns en gemensamsamordnande studierektor för fakulte-tens forskarutbildningar, vars ansvars-område omfattar främst årliga gemen-samma introduktionskurser för dokto-rander och gemensamma forskarhand-ledningskurser. Även under 2003genomfördes två handledarutbild-ningar, den första i samarbete medföretagsekonomiska institutionen ochmed 12 deltagare varav hälften frånsamhällsvetenskapliga fakulteten.Höstens kurs genomfördes utansamarbete med annan fakultet. Viddetta tillfälle deltog 13 personer (7kvinnor) som representerade sex avfakultetens institutioner. Vid två tillfäl-len under år 2003 genomfördes kursen”Samhällsvetenskap i ett interdisci-plinärt sammanhang – en fakultets-gemensam introduktionskurs fördoktorander”.

Seminarier i forskningsetikMedverkande:Erland Hjelmquist, professor i psykologiSven-Axel Månsson, professor i socialt arbeteDennis Töllborg, professor i rättsvetenskap vidjuridiska institutionenMaj Asplund Carlsson, prodekan vidutbildningsvetenskapliga fakultetenMargareta Hallberg, docent i vetenskapsteoriDeltagare: 18 personer varav 10 frånsamhällsvetenskapliga fakulteten.

I samarbete med Etikkommittén vidGöteborgs universitet och studierek-torerna för forskarutbildningen vid hu-manistiska och samhällsvetenskap-ligafakulteterna ordnades under VT 2003en serie seminarier i forsknings-etik.Dessa riktade sig i första hand till

doktorander som har två år ellermindre kvar till doktorsexamen.

FORSKNINGEN

amhällsvetenskaplig forskningägnar sig åt studier av individer,

grupper och samhällsliv i vid mening.Samhällsvetenskap innebär allt ifrånstudier av individers tänkande,känsloliv och handlande till det socialalivets relationer, inkluderande poli-tiska och ekonomiska strukturer, aktö-rer, processer och skeenden samt kul-turellt meningsfulla innebörder ochidentiteter.

Excellens och gränsöverskridande

Professor Bo Rothstein tilldelades, som en avde första att få denna nya form av anslag,Vetenskapsrådets ”långsiktigt stöd för ledandeforskare”.

Professor Asbjörn Eide välkomnades sominnehavare av gästprofessuren till TorgnySegerstedts minne. Professuren gavs under detförsta året inriktningen Mänskliga rättigheteroch förlades till samhällsvetenskapligafakulteten.

Professor Lennart Weibull belönades med detWahlgrenska priset för år 2003 förbetydelsefulla insatser inom svenskmedieforskning

Vid besvarandet av den forsknings-politiska remissen år 2003 lyftes bl.a.följande fram angående forsknings-profil och forskningsstrategi:

Profilområden

Begränsade forskningsresurser innebäratt profilering och specialisering ärnödvändigt. Den samhällsvetenskap-liga fakulteten måste prioritera på ettsådant sätt att spetskompetens säker-ställs inom centrala och redan fram-gångsrika forskningsområden. Dettamedför emellertid också en risk attmöjligheterna att etablera nya, om änangelägna, forskningsområden mins-kar. Väsentligt att framhålla är att

S


___________________________________________________________________________18

forskningsinriktningar ofta är resultatetav enskilda forskares eller forskar-gruppers initiativ, inom ramar docksom i hög grad definieras av forsk-ningsråden p g a det starka beroendetav extern finansiering. En styrning avprofilområden vid det enskilda univer-sitetet är därför inte självklar.

Icke desto mindre är det alldelesnödvändigt att sträva efter en tydligareprofilering. Profilområden vid samhälls-vetenskapliga fakulteten formuleras såledeskring frågeställningar med hög grad avaktualitet och där stor kompetens finns.Kraftsamlingen tar sin utgångspunkt iprojekt vilka bedöms ha stor konkur-renskraft nationellt likväl som interna-tionellt och innebär en utveckling av kärn-områden liksom nysatsningar på områden istark utveckling. Det bör emellertid återunderstrykas att det endast är genomatt tillhandahålla en tillräckligt storbredd i forskningsverksamheten somnya, kreativa idéer kan uppstå. Det äromöjligt att förutse vilken forskningsom på längre sikt visar sig vara‘‘värdefull’’ eller ‘‘nyttig’’ varför det ärviktigt att bibehålla bredd. Fakultetenhar därför avsiktligt valt att prioriteratematiska forskningsprofiler där spetsförutsätter en bred bas. Dessa är

•Arbetsliv och familjT ex forskning med inriktning påarbetsmarknaden, arbetsförhållandenoch arbetstillfredsställelse, arbetslöshe-tens bestämningsfaktorer och effekter,den äldre arbetskraftens val om fortsattarbete, modernt arbets- och familjelivmm.

•Politik, massmedier och förvaltningT ex demokratiforskning, forskning ompolitiska institutioner, konstitutionellaförhållanden, massmedias roll i ettdemokratiskt samhälle och i globalise-ringens tidevarv mm.

•GlobaliseringT ex det övergripande temat Kultur,konflikt och hållbar utveckling men ävenglobaliseringens konsekvenser förnationalstaten, miljö och ekologiskafrågor, samhällelig återuppbyggnadoch försoning, Europaforskning mm.

•Individens anpassning i ett livslopps-perspektiv: samhällskrav och biologiskabegränsingarT ex biologiskt inriktad psykologi,handikappforskning, den hälsopsyko-logiska och geropsykologiska forsk-ningen, forskning om den ”nyafolkohälsan” med ”diagnoser” somstressrelaterad depression och utbränd-het mm.

Forskningen vid samhällsvetenskapligafakulteten har en i hög grad empiriskinriktning och kännetecknas avsamhällsrelevans inom samtliga om-råden. Angreppssättet är ofta mång-vetenskapligt. Den empiriska inrikt-ningen tar sig ofta uttryck i kvantitativastudier, såsom surveyundersökningar.

De kvalitativa studierna, som ocksåfinns representerade inom fakulteten,tar sig bl a uttryck i långvariga fält-arbeten och etnografiska djupstudier,liksom kvalitativa intervjudata, kvali-tativ textanalys och olika varianter avdiskursanalyser inom flera ämnen.

Samarbete över institutions- ochämnesgränser har en stark traditioninom samhällsvetenskap. Det sker delsi form av forskningsprojekt och forsk-ningsprogram vilka inkluderar två ellerflera institutioner, dels i form avformaliserade centrumbildningar ochsamarbete över fakultetsgränserna, t ex(förutom ovan nämnda centra inomegna institutioner) universitetsgemen-samma Centrum för handikappforskningplacerat vid psykologiska institutionen.Fakulteten bidrar till och medverkaräven i centrumbildningar vid andrafakulteter, bl a Centrum för kulturstudieroch Ibero-amerikanska institutet, bådamed placering vid humanistiska fakul-teten, och ett tvärvetenskapligt Centrumför hälsovetenskaplig forskning vidSahlgrenska akademin. Teknik ochvetenskapsstudier är som ämnetvärdisciplinärt och är sedan 2003placerat vid sociologiska institutionen.

Inom det sociala området påbörjadesunder 2002 en uppbyggnad av mång-vetenskaplig forskning inom vårdom-rådet i form av Vårdalinstitutet, där en


___________________________________________________________________________19

av institutets tre plattformar kommeratt placeras vid fakulteten fr o m 2004.

Samhällsvetenskapliga fakultetensforskning har under senare tid fortsattstärkt sin ställning inom denexternfinansierade verksamheten. Denexterna finansieringen utgjorde år 2003totalt 119 mkr. Detta motsvarar 56procent av de samlade medlen förforskning och forskarutbildning.

De största forskningsprogrammen sombeviljades medel år 2003 (tkr)

Småskalig förnybar energi(vind och.biobränsle) - acceptans ochlokalisering(CEFOS) 5 100

Trygghetens variationer. Ett forsk-ningsprogram om socialförsäkringensadminstration och implementering(Statsvetenskap) 4 865

Välfärdsstatens politiska institu-tioner, skiljelinjer och preferenser(Statsvetenskap) 4 450

Arbetsmarknaden, premiepensionenoch aktiefondval(Psykologi) 3 680

Resande i arbetet.(Sociologi) 3 400

Gender research on generations andurban living in Southern Africa(Psykologi) 2 930

Den politiska kulturen i de små västeuropeiskastaterna i ett histo-riskt och jämförande perspektiv(Statsvetenskap) 2 806

Politiska institutioner och socialanormer (Statsvetenskap) 2 727

Peace and conflict management(Freds- och utvecklingsforskning) 2 630

I moderniseringens skugga – föränd-ring och identitet i administrativtservicearbete(Sociologi) 2 600

Fakultetsbidrag till särskilda satsningar påforskarutbildning och forskning (tkr)

•Seminariet Forum 1789 , statsvetenskap 25 •Seminarier med gäst från Beirzeituniv.,socialt arbete, freds- o utvecklingsforskning, centrum f kulturstudier 24

•Forskarutbildningskurs ”Komparativ politisk ekonomi”, CEFOS 15

•Konferens ”Vad styr behandling”, socialt arbete, sociologi, psykologi 25

•Internationell samhällsvetenskapligmiljöforskningskonferens, 7th NESSorganisationskommitté 31

Samhällsvetenskaperna har under detgångna året etablerat sig i en ny formvad etikprövning beträffar, genomrepresentation i den nyinrättade regio-nala etikprövningsnämndens avdel-ning för s k övrig forskning. (De tvåövriga avdelningarna är för detmedicinska vetenskapsområdet.)

Regionala etikprövningsnämnden iGöteborg, avdelningen för övrig forskningOrdinarie ErsättareClaes Corlin* Marita Eastmond*

Barbara Gawronska Ulla-Carin Hedin*

Erland Hjelmquist* Lennart Weibull*

Dan Jonsson* Dennis Beach

Anna-Karin Kollind* Maj AsplundCarlsson

Tom Leissner* Peter Dellgran*

Ingrid PramlingSamuelsson

Bengt Persson

Ingrid Sahlin* Bengt Lindström

Lars Sandman Nora Machado desJohansson*

Karin Sonnander* Hans-ErikHermansson*

*Vetenskapligt kompetenta ledamöter frånsamhällsvetenskapliga fakulteten


___________________________________________________________________________20

FAKULTETSEKONOMIN

amhällsvetenskapliga fakultetensomsättning 2003 uppgick till

422 856 tkr. Det är en ökning med 19procent från 2002. Av omsättningenutgjorde statsanslagen 271 877 tkr(64%) och bidrag/uppdrag 132 044 tkr(31%).

Ekonomisk omslutning

0100 000

200 000300 000

400 000500 000

1999 2000 2001 2002 2003

tkr

Årets kapitalförändring (resultat) blev12 355 tkr. Det egna kapitalet ökadedärmed till 43 780 tkr, varav 15 mkrligger inom den anslagsfinansieradegrundutbildningen, 23 mkr inom denanslagsfinansierade forskning/forskar-utbildningen och 6 mkr inom extern-finansierad verksamhet. Av kapitaletåterfinns 27 mkr fakultetscentralt ochmycket av detta är bundet för utgifterde kommande åren. Det handlar omrekryteringsåtgärder, kostnader förgjorda investeringar, åtagande tillVårdalinstitutet m m. Avsikten ärockså att hålla uppe nivån på anslags-tilldelningen till institutionerna denärmaste åren både för grundutbild-ning och forskning/forskarutbildning.

Resultatet innebär en avsevärdförändring mot budgeten som var på-5 mkr. Det kan förklaras av att:• flera institutioner och enheter fick

ett mycket bättre resultat, bl aberoende på högre bidragsin-komster än budgeterat

• särskilda medel för personalrekry-tering erhölls från styrelsen mendisponeras kommande år

• inkomster av förvaltnings- ochlokalavgifter från externa medelblev mycket högre än beräknat

• semesterskulden minskadeAv fakultetens nio institutioner är dettre som har ett negativt eget kapitaloch problemen här finns inom forskar-utbildningen. Dessa institutioner harnu en planering för att komma till rättamed situationen.

Jämförs utfallet av intäkter ochkostnader mellan 2002 och 2003 är detframför allt statsanslagen och bidrags-inkomster som ökar på intäktssidanoch lönekostnader, doktorandkostna-der samt driftkostnader som ökar påkostnadssidan.

Utfallet av vissa intäkter och kostnader (tkr)

2002 2003

IntäkterStatsanslag 233 424 271 877

Bidrag fo/utb 96 747 109 153

Kostnader

Lönekostnader 227 237 260 659

varav doktorander 27427 31670Driftkostnader 31 061 35 892

Till viss del beror ökningarna på attenheten för teknik- och vetenskaps-studier och Museion knutits tillfakulteten under 2003. Anslagsök-ningen beror framför allt på ett utökatutbildningsuppdrag från styrelsen ochUFL. Avräkningen av uppdraget ärännu så länge inte helt avstämd menen bedömning är att SFN nått upp tillsitt takbelopp. Anslagstilldelningen förgrundutbildning till institutionerna harsom tidigare baserats på prislappar perstudent. Prislapparna var oförändrade(med undantag för viss kompensationför höjd LOP) från 2002 då dessahöjdes med 6,5 procent. Höjningengjordes genom en överbudgeteringfrån nämndens sida vilken dock intevar möjlig att upprepa i 2003 årsbudget.

S


___________________________________________________________________________21

Att fakultetsanslaget är alltför lågt föratt kunna motsvara de krav somfakultetens omfattande grundutbild-ning ställer har fakulteten i flerasammanhang framfört. Tilldelningentill institutionerna höjdes med 2,45procent totalt i årets budget (förutomfull kompensation för LOP-höjningen).Det innebar en överbudgetering med2,5 mkr, finansierat från nämndenskapital, vilket också gjordes i budgetenåret innan. Under året har en nyfördelningsmodell för fakultetsansla-get tagits fram och har implementeratsi 2004 års budget.

Ökningen av lönekostnaderna bestårtill 2/3 av löneökning per anställd ochtill 1/3 av flera anställda. Bidrags-inkomsterna fortsätter att öka, nu med13 procent varav 3 procent av ök-ningen utgörs av de anknutna enhe-terna.

Investeringarna uppgick till 6 558 tkrvilket höll sig inom given investe-ringsram. Största investeringen var detnya låssystemet i Haga som kostade2,5 mkr. Balansräkningens omslutningökade kraftigt med 32 317 tkr till162 274 tkr vilket är en ökning med 25procent. Det är kapitalförändringenoch oförbrukade bidrag som ärförklaringen till denna ökning.

Sammanfattningsvis är fakultetensekonomi som helhet mycket god ävenom en del institutioner har bekymmerframför allt med finansieringen avforskarutbildningen. På grundutbild-ningssidan är det mer stabilt överlagäven om det även här finns problem påvissa håll.

PERSONALEN

nder den senaste femårsperiodenhar samhällsvetenskapliga fakul-

teten genomgått en remarkabel expan-sion. Denna volymökning - som går attavläsa utefter ett flertal variabler - harinneburit att antalet anställda idag (541

heltidsekvivalenter)) är närmare 30%fler än i slutet av 1998. Grunden fördetta är framför allt det kraftigt ökadeutbildningsuppdraget i grundutbild-ningen, men kan även härledas till attfakultetens forskare varit framgångs-rika i konkurrensen om externaforskningsanslag. Här bör nämnas attfakulteten också tillförts nyaverksamheter som tidigare låg underTemanämnden och under perioden hardessutom de nya finansieringsreglernainom forskarutbildningen implemente-rats.

De personalpolitiska strävanden somfunnits inom ramen för dennaexpansion har varit dels att möta denproblematik som hänger samman medkommande stora pensionsavgångar,dels att komma till rätta med dekönsmässiga obalanser som finns inomlärarkåren. Förändringar i personal-strukturen är mycket långsiktigaprocesser och mot den bakgrundenåterstår - trots målmedvetna åtgärder -en hel del att göra inom båda dessaområden.

Vad gäller jämställdheten inomlärarkåren kan man notera attförändringarna mellan åren är småmen att utvecklingen trots allt går i rättriktning. Andelen lärare som idag ärkvinnor är närmare 40% (se bilaga)men om man ser till antalet kvinnligaprofessorer är obalansen mellan könenfortfarande stor. I en optimistiskframtidsprognos kan man dockkonstatera att potentialen för enutjämning är tämligen uppenbar omman ser till att närmare hälften avlärarkåren skall ersättas inom tio åroch då antalet kvinnliga doktorer ochdocenter ökat markant de sista åren.

Det faktum att vi inom några få årskall ersätta stora delar av nuvarandelärarkompetens är en fråga som varit ifokus för fakulteten under lång tid.Fakulteten har sedan 2002 (t o m 2005)årligen avsatt medel för ett särskiltgenerationsväxlingsprogram i syfte att

U


___________________________________________________________________________22

stimulera institutionerna att arbetamed nyrekrytering. Detta program ärdock otillräckligt och att resursersaknats för särskilda rekry-teringstjänster har påtalats ett otalgånger. Fakultetsnämndens argumen-tation för bidrag från de befintligapersonalstrategiska medlen har fram-för allt utgått ifrån det stora behov avrekryteringstjänster som funnits underen lång tid. I den minst sagt para-doxala situationen med en verk-samhetsökning inom grundut-bildningen de senaste fem åren medöver 30% och ett i reella resurserstadigt minskande fakultetsanslag, harfunnits en stor förhoppning frånfakulteten att det skulle ske enuppräkning av fakultetsanslaget iproportion till grundutbildningen iavsikt att för framtiden kunna tryggarekryteringen av formellt kompetentalärare.

Dessutom har fakulteten fört fram atten balans mellan grundutbildnings-och fakultetsanslag är en ytterstangelägen åtgärd för att på sikt kunnagarantera forskningsanknytningen hosnågra av universitetets mest efterfrå-gade grundutbildningar. Det handlarsåledes inte bara om att klaranyrekrytering utan om att svara moten ökad efterfrågan. I denna närmastakuta situation och inom ramen förmycket begränsade medel harfakulteten dock planerat en särskildengångssatsning på korta post-dok-anställningar delvis med stöd av demedel för personalrekrytering sombeslutades av rektor i december 2003.Syftet med denna är att under ett årfinansiera nydisputerade för att gedem möjlighet att söka externa medelsamtidigt som de kan meritera sig. Påsikt är dock en sådan satsning otill-räcklig och under hösten 2003 har detförts en diskussion att fr o m 2006 fåtill stånd en modell som löpandestimulerar nyrekrytering.

I ett kompetensförsörjningsperspektivbör påpekas att universiteten inte bara

kommer att behöva attrahera ochrekrytera kompetens utan att vi ävenmåste utveckla möjligheterna attbehålla den personal vi redan har. Denarbetsmiljöundersökning som gjordesunder 2002-2003 bör i flera avseendenkunna tjäna som underlag förförbättringar av arbetsmiljön. Församhällsvetenskapliga fakultetens delframkommer i undersökningen blandannat att relativt många av våraanställda - och framför allt blandlärarna - upplever en pressadarbetssituation. Fakulteten har enrelativt låg andel personal som äranställda för ”verksamhetsstödjande”uppgifter.

Personal (heltidsekv) inom fakultetsnämn-dens område

2003 2002 1998

Totalt antalanställda

541 519 421

Lärare o. forsk. 315 307 251

TA-personal 120 104 99

Övrig personal 12 9 7

Doktorandtjänst 94 99 64

Personer ≥55 år(heltidsekv.)

29% 26% 21%

Andel dispu-terade(lärare+forsk.)

73% 70% 58%

Anmärkning: I kategorin lärare/forskare harinräknats gruppen biträdande forskare/amanuenser. Kategorin övrig personal bestårav sådana anställda (psykolog, lab ass.programchef m fl) som inte entydigt kanhänföras till de andra kategorierna. Dessa hartidigare ej särredovisats varför viss skillnadmot tidigare verksamhetsberättelser föreligger.

Kombinationen av ett ökat antaltvingande administrativa uppgifteroch brister i medelstilldelningen ärsannolikt en av de viktigaste orsakernatill denna stressade situation. Iambitionen att uppnå kostnadseffek-


___________________________________________________________________________23

tivitet har åtskilligt av administrativtarbete ”spillt över” på lärare ochforskare vilket fått till följd att såväldenna grupp som den minskandeadministrativa personalen fått en merpressad och oklar arbetssituation.Resultatet från undersökningen pekarsåledes på att stödfunktionernamöjligen måste förstärkas - vilketockså kan avläsas i en ökande andelTA-personal under 2003 - och framförallt på att organisationen av dessafunktioner måste utvecklas. Fakul-teten kvarstår här vid sin tidigareuppfattning att det finns ett stortbehov att göra en översyn avuniversitetets samlade organisationnär det gäller stödjande uppgifter.Enligt fakultetens mening finns det bla anledning att pröva i vad mån detkan ske en ökad samordning. Ensådan samordning skulle enligtfakultetens mening både höjakvaliteten i det stödjande arbetet ochinnebära ett effektivare utnyttjande avbefintliga resurser.

JÄMSTÄLLDHET

akultetsnämnden antog i juni 2003en ny jämställdhetsplan att gälla för

perioden 2003 – 2005. Planen är dels enkonkretisering av Göteborgs univer-sitets jämställdhetsplan 2003 – 2006(den centrala planen) för det samhälls-vetenskapliga fakultetsom-rådet, delsett uttryck för de särskilda behov somfinns inom nämndområdet vad avserjämställdhetsfrågor. Planen anger måloch åtgärder inom tre områden:1) jämställdhet för personalen,2) jämställdhet för studenterna och3) jämställd arbets- och studiemiljö.

Förutom en fortsatt strävan att ökaandelen kvinnor som inneharanställning som professor respektiveuniversitetslektor är det två mål avsärskild vikt som anges i planen vadgäller jämställdhet för personalen. Detena är att andelen kvinnor i lednings-funktioner måste öka betydligt. Det

andra är att all personal som planeraroch genomför undervisning skall hakunskap om genus- och jämställd-hetsfrågor. Inom båda områdena haråtgärder påbörjats under 2003. Idecember startade fakulteten en semi-narieserie om ledarskap i akademin.Inbjudan riktades till alla lärare,forskare, doktorander och andraintresserade vid institutionerna ochenheterna inom nämndens områdemen med särskilt betoning på att vi villnå kvinnor som kan tänka sig att åtasig ledarskapsuppdrag. Seminariese-rien fortsätter under 2004.

I augusti 2003 utlyste fakultetsnämn-den medel för jämställdhetsarbete. Ettav de två områden som medlen dennagång riktades mot var utbildning avundervisande personal i genus- ochjämställdhetsfrågor. Ett flertal intres-santa projektansökningar från institu-tioner och enheter inkom. Medlenfördelades i oktober 2003.

Vad gäller jämställdhet för studenterna såanger jämställdhetsplanen som särskiltmål att öka andelen män bland nyastuderande. Genom den årliga student-undersökningen Student-SOM har vikunnat se att andelen kvinnor och mäninom grundläggande utbildning inteförändrats nämnvärt under de tvåsenaste åren. Det är oförändrat flestkvinnor inom nämndens program-utbildningar (se ovan) och högst andelbland nyantagna har socionomut-bildningen med ca 88 % kvinnor. Ävenövriga programutbildningar har enhög andel kvinnor.

Det andra område som medlen förjämställdhetsarbete 2003 riktade sigmot var därför till särskilda projektsom syftar till att stimulera fler män attsöka våra kvinnodominerade utbild-ningar. Tre projekt beviljades medelför detta. Bl a beviljades 50.000 kr tillen fördjupad undersökning blandmanliga studerande inom socionom-programmet. Avsikten är att dennaundersökning skall ge ett bättre

F


___________________________________________________________________________24

underlag än vi hittills haft för att finnaeffektiva åtgärder för att åstadkommajämnare könsfördelning inom nämn-dens utbildningar.

Även när det gäller området jämställdarbets- och studiemiljö påbörjades ettarbete under det gångna året. Idecember hade institutionernas/enheternas jämställdhetsombud ochden lokala arbetsmiljökommittén ettgemensamt möte, då frågan omutarbetande av handlingsplaner förhur sexuella trakasserier och andradiskriminerande handlingar skallhanteras diskuterades. Det konkretaarbetet med detta kommer att äga rumunder 2004.

JÄMLIKHET

ål och åtgärder för jämlikhets-arbetet anges i fakultetsnämn-

dens strategiska plan för åren 2003 –2005. Frågor som rör jämlikhet tange-rar ofta frågor som rör jämställdhetoch vice versa. Att förebygga ochförhindra trakasserier och diskrimi-nering och utarbeta handlingsplanerför detta är ett exempel. De åtgärdersom hittills vidtagits och sombeskrivits ovan hänför sig alltså ocksåtill jämlikhetsarbetet.

Ett annat område är rekryteringen avnya grupper av studerande. Inte barafler män är önskvärda inom vårakvinnodominerade utbildningar, utanfakulteten strävar även efter att nåungdomar och vuxna från studieovanamiljöer. Ett exempel på hur detta kangå till är den fältförläggning avstudierna inom socionomprogrammettill stadsdelen Hammarkullen, somäger rum inom det s k Multiversitetet.Syftet med denna verksamhet är attutveckla en mångfaldsinriktad utbild-ning. Ett motsvarande pedagogisktgrepp utvecklas för närvarande avlärare vid samhällsvetenskaplig fakul-tet för en del av lärarutbildningen.

I jämlikhetsarbetet måste också ingå attutveckla sådana stödformer som kanbehövas för nya grupper av stude-rande. Sedan ett antal terminer tillbakages därför av sociologiska institutionenoch statsvetenskapliga institutionen ensärskild introduktionskurs för stude-rande som inte tidigare läst vidGöteborgs universitet. Fakulteten er-bjuder också sedan ett par terminertillbaka språkhandledning för attstödja studenter med annat modersmålän svenska i samband med examens-arbete (se ovan s 15).

Inom de samhällsvetenskapliga utbild-ningarna finns en naturlig strävan attge utrymme för kulturell och etniskmångfald vilket också tydligt bekräftasi de årliga studentundersökningarna.Under de senaste fyra åren har andelennybörjarstudenter med utländsk bak-grund (antingen själva födda utom-lands eller med minst en förälder föddutomlands) ökat från 16% till 19%.

Fakultetsnämndens egen pedagogiskautvecklingskommitté (PUK) har ocksåunder det gångna året i seminarier ochvid utlysning av pedagogiska utveck-lingsmedel uppmärksammat pedago-giska arbetsformer som tar sinutgångspunkt i nya studerandegrup-per.

ARBETSMILJÖN

ör 2003 har återrapporteringen avdet systematiska arbetsmiljöarbetet

ökat ytterligare kvalitetsmässigt jäm-fört med tidigare år. Fler enheter harmer att redovisa jämfört med tidigareår. Studenternas arbetsmiljö har upp-märksammats i arbetsmiljöronder ochriskbedömningarna som lämnats in ärmer genomarbetade. De riskbedöm-ningar som institutionerna gjort gerexempel som hög arbetsbelastningmed risk för stress och utbrändhet, ochlokaler som inte är dimensionerade fördet ökade antalet studenter och sommedför risker för dålig luft och hårt

M

F


___________________________________________________________________________25

tryck på gemensam-ma studentytor.Även resesäkerhet i samband medtjänste- och studieresor tillkrigsdrabbade områden och risker förhot och våld belyses. Här finns godaexempel som är användbara för flerainstitutioner i deras systematiskaarbetsmiljöarbete. Bland de aktivitetersom institutionerna redogör för finnsdeltagande i fakultetens arbetsmiljö-dag, som 2003 behandlade konflikteroch arbetsgruppers psykologi, ochprefekternas muntliga redovisningarav institutionernas systematiska ar-betsmiljöarbete i anslutning till lokalaarbetsmiljökommitténs sammanträ-den.

Fortsatt samverkan mellan fakultets-nämnden och lokala arbetsmiljö-kommittén har, tillsammans medprefekternas muntliga redovisningar,lett till samlade kunskaper omarbetsmiljöfrågor inom fakultetsnämn-den/arbetsmiljöblocket. Även univer-sitetets rapport Arbetsmiljöbarometernhar haft stor betydelse för ökadekunskaper om arbetsmiljöfrågor inomfakulteten. Lokala arbetsmiljökom-mittén har under året initierat igång-sättning av ett antal åtgärder för attförbättra arbetsmiljön. Förutom attbegära mätning av strålning från 3G-master monterade på taken i Haga ochöversyn av åtgärder för att förhindraspam (oönskad e-post) och virusan-grepp på de anställdas datorer, hararbetsmiljökommittén tagit till sigresultaten av Arbetsmiljöbarometern.

Beslut om en egen, mindre omfattandearbetsmiljöundersökning riktad tillbredare kategorier anställda har fattatsav arbetsmiljökommittén. Flera arbets-miljöproblem återstår. Exempelvis harbeskedet att flyttningen till CampusLinné försenats – vilket är helt utanförfakultetens kontroll – varit en missräk-ning.

MILJÖLEDNINGSSYSTEM

amhällsvetenskapliga fakultets-nämnden har inom ramen för uni-

versitetets miljöledningssystem åter-rapporterat institutionernas aktiviteterkring de miljömål som finns uppsatta iuniversitetets handlingsplan förmiljöarbetet 2003. 14 av beräknat 15institutioner och enheter inom fakul-teten har återrapporterat sitt arbetemed miljömålen i handlingsplanen. Iåterrapporteringarna framkommerbland annat att merparten av institu-tionerna har stämt av gällande miljö-lagstiftning enligt de krav som finns iuniversitetets miljöledningssystem ochskapat förutsättningar för att ökaandelen sorterat avfall. Omkring hälf-ten av institutionerna har vidtagit åt-gärder för att minska energiförbruk-ningen och för att miljöanpassa trans-porter och tjänsteresor. Miljörepresen-tanter finns på 13 av institutionerna.

Miljökurser eller moment av miljö/hållbar utveckling i andra kurser förstudenterna ges vid åtta institutioner/enheter inom fakulteten. Överföringenav Museion till fakulteten har inne-burit att antalet kurser inom områdetmiljö/hållbar utveckling har ökat.Därutöver medverkar tre institutioner idet samhällsvetenskapliga miljövetar-programmet. Flera forskningsprojektinom fakulteten har också anknytningtill miljöområdet. Det största forsk-ningsprogrammet som beviljadesmedel år 2003 bland fakultetensinstitutioner och enheter, ”Småskaligförnybar energi (vind och biobränsle) –acceptans och lokalisering”, är ett så-dant exempel.

Fakultetsnämnden har under 2003fattat vissa strategiska beslut för detfortsatta miljöarbetet och för att få tillstånd ett fungerande miljöledningssys-tem. I mars utsågs formellt, i enlighetmed handlingsplanen, en lokal miljö-samordnare. Denna har deltagit ikonferensen Hållbar högre utbildning

S


___________________________________________________________________________26

som hölls i Stockholm i maj, deltagit iintern miljörevision som påbörjats vidHandelshögskolan samt medverkatsom observatör i universitetets certi-fieringsprocess av gemensamma för-valtningen. Till prefektmötet i maj varuniversitetets miljösamordnare inbju-den för att presentera handlingsplanenoch diskutera hur den kan tillämpasinom en s k torr enhet, d v s icke-laborativ verksamhet.

Fakultetsnämn-den har under hösten2003 beslutat att stödja organisations-kommittén för den internationellasamhällsvetenskapliga miljökonferen-sen 7th NESS med ett planeringsbidragpå 31 000 kronor. Vidare harfakultetsnämnden beslutat att uppdraåt institutionen för omvärldsstudier,att med hjälp av studenter påsamhällsvetenskapliga miljövetarpro-grammet, genomföra en miljöutred-ning för samhällsvetenskapliga fakul-teten. Undersökningen påbörjades idecem-ber och skall rapporteras ifebruari 2004. Den kommer att utgöraunderlag för fakultetens fortsattamiljöarbete

KVALITETSARBETET

n hörnsten i samhällsvetenskapligafakultetens kvalitetsarbete är

utformandet av den strate-giskaplanen och uppföljningsarbetet knutettill detta. Under året har en strategiskplan för perioden 2003 – 2005fastställts, att gälla fr o m 1 juli.Stående punkter utgör mål ochåtgärder inom de olika verksamhets-områdena – grundutbildningen, for-skarutbildningen och forskningen –samt inom de olika resursområdenaoch perspektiven på verksamheten:samverkan med omvärlden, personal-politik och kompetensförsörjning,internationalisering, jämställdhet, jäm-likhet, kvalitetssäkring, arbetsmiljö ochstudiemiljö, infrastruktur, miljö ochorganisationsfrågor.

Vid uppföljningen av föregående plan,inför författandet av den nya, kundekonstateras att arbetssättet variteffektivt som kvalitetssäkringsinstru-ment. Med regelbundet återkomman-de uppföljningar utgör detta ettvärdefullt styrinstrument för fakul-tetsnämnden.

Nämnden kunde bl a konstatera attstrategiska satsningar av medel buritfrukt inte minst i form av igångsattaprocesser som utgör en del i detfortsatta kvalitetsarbetet. Som exempelkan nämnas det samordnande arbetetpå forskarutbildningen, den pe-dagogiska utvecklingskommittén ochdess arbete, de årliga studentunder-sökningarna, introduktionerna förnybörjarstudenterna, studenternasarbetsmarknadsdagar och medverkan ietablerade tvärvetenskapliga samar-beten.

Studentinflytandet – som ju utgör ensärskild aspekt av kvalitetsarbetet –består vid samhällsvetenskapligafakulteten av representation i fakul-tetsnämnden och institutionsstyrel-serna – som finns vid alla institutioner.(Se studenternas egen beskrivningovan.) Ett samlat grepp på frågan omstudenternas behov tas genom stu-dentundersökningen. Fr o m år 2002utvidgades undersökningen till attgälla även studenter i slutet av sinutbildning.

Externa utvärderingar har under åretgjorts vid tre av fakultetens institutio-ner i Högskoleverkets regi. De treinstitutionerna är: psykologiska insti-tutionen, institutionen för socialtarbete och sociologiska institutionen.En slutli rapport finns för närvarandebara ifråga om socialt arbete.

E


___________________________________________________________________________27

Sammanfattning ur Högskoleverketsrapport om socialt arbete:

Kort om institutionen för socialt arbete vidGöteborgs universitet:Beröm ges för integreringen av socialt arbeteoch social omsorg inom grundutbildningen,likaså för det ambitiösa utbudet och lärarnaspedagogiska förmåga. Ett dilemma som lyftsfram är balansakten mellan kravnivå ochstudenter med mycket olika sociala ochpraktiska förutsättningar för studier.Integrationen mellan grundutbildning ochforskning anses ha goda förutsättningar meninte vara genomförd.

Om forskarutbildningen konstateras att detfinns en olycklig bias mot kvalitativ metod idoktorandernas val av angreppssätt. I övrigtanses forskarutbildningen vara både”välordnad och genomtänkt”.Beträffande forskningen konstateras att den är”god både i nationellt och internationelltsammanhang”, att den har stor relevans förutövandet av socialt arbete, men också attskevheten som består i en mycket storgrundutbildning och många anställda som inteforskar kan ses som ett problem.

INTERNATIONALISERING

akultetens institutioner har sedanlång tid tillbaka en omfattande

verksamhet med internationell inrikt-ning. Alla institutionerna är enga-gerade i studentutbyten inom grund-utbildningen och de flesta även iinternationella samarbetsprojekt inomforskningen.

I det förra fallet har i hög gradreciprociteten betonats från programansvarigas sida. Fakulteten har ettbegränsat utbud av engelskspråkigakurser att erbjuda olika samarbetspart-ners. För närvarande kan Erasmus/Sokrates-studenter erbjudas samman-lagt elva kurser på engelska. Under2003 har därför arbetet för att skapa ettstörre samordnat, institutionsöver-gripande utbud intensifierats.

Fakultetens stöd för internationali-seringsarbetet vid nämndens insti-tutioner och enheter fortsatte för tredjeåret i rad. I budgeten för 2003 avsattes600 000 kronor avsedda för tre olikaslags stöd:

• medel för kostnadstäckning 100 000 kr

• stimulansbidrag 1 400 000 kr

• stimulansbidrag 2 100 000 kr

Ett hinder är nämligen de ekonomiskaincitamenten i det system som råder.Nästan undantagslöst krävs en störrearbetsinsats än det ges intäkter till;verksamheten bygger m a o i myckethög grad på enskilda lärares entu-siasm.

Det internationella utbytet inomgrundutbildningen sker inom ramenför flera olika program: Sokrates,Nordplus, Tempus och Leonardo.Sokrates har flest avtal. Det totalaantalet utresande och inkommandestudenter/lärare har ökat sakta ochuppgick under året till ca 100. Mer-parten av de utresande studenternastuderar vid utomeuropeiska universi-tet.

SAMVERKAN MEDOMVÄRLDEN

amhällsvetenskapliga fakultetenssamverkan med omvärlden

avrapporterades på följande sätt isvaret på remissen om forsknings-strategier mm.

En utåtriktad samhällsvetenskap

Samhällsvetenskapliga fakulteten är enaktiv aktör vad gäller samverkan medandra fakulteter, med andra lärosäten,men också med myndigheter, förvalt-ningsorgan, näringslivet och enskildaorganisationer inom landet. Samver-kan med omvärlden är på mångasätt en given företeelse, eftersomsamhällslivet är föremål för denforskning som bedrivs inom

F

S


___________________________________________________________________________28

fakulteten. Det finns inom en radsektorer av samhällslivet en storefterfrågan på resultat frånsamhällsvetenskaplig forskning.Internationellt samverkar institu-tioner inom samhällsvetenskapligfakultet med länder inom Norden,övriga Europa, med USA och medländer i Asien, Afrika ochLatinamerika. Sådan samverkansker dels genom enskilda forskaresnätverk och kontakter, dels genommedlemskap och deltagande i insti-tutionaliserade forskarnätverk. In-ternationaliseringsarbetet harresulterat i utbytesprogram avseen-de såväl studentutbyte som gäst-forskarprogram.

Inom Göteborgs universitet sam-verkar fakulteten med Handels-högskolan, utbildningsvetenskap-liga fakulteten, humanistiska fakul-teten, Sahlgrenska akademin ochVärldskulturmuséet. Med Chal-mers Tekniska Högskola finnsbåde forsknings- och utbildnings-samarbete. En mångvetenskapligforskningsmiljö som CEFOSrymmer även inom sig forskarefrån andra fakulteter.

VASTRA-programmet, med sam-hällsvetenskapliga fakulteten ochstatsvetenskapliga institutionensom programvärd, utgör exempelpå ett nationellt multidisciplinärtsamarbete med problemlösandeoch politikimplementerande inrikt-ning. Det utgör också ett exempelpå långtgående samarbete mednaturvetenskaper.

Forskningsresultat sprids på en mängdsätt. Utöver avhandlingar, mono-grafier, antologier och artiklar ivetenskapliga tidskrifter är fors-kare vid fakulteten även aktivamed att sprida forskningsresultatutanför vetenskapssamhället. Dettainnebär en hög grad av medverkani olika typer av offentliga föreläs-ningar, seminarier och debatteranordnade av aktörer utanföruniversitetet likväl som medverkani media och författande av debatt-artiklar. Under Universitetetsvecka hålls även Samhällsveten-skapens dag. Institutionaliserade

samverkansorganisationer ärytterligare fora för spridande avforskningsresultat. Som exempelkan nämnas Forum för Forskningkring Trygg och Säker Stad (TSS),ett organ som samverkar bl.a. medkommunens ”Rådet för ett Mänsk-ligare Göteborg”.

Resultat av forskning från sam-hällsvetenskaperna omsätts i be-gränsad omfattning i rent kommer-siell verksamhet. Samhällsvetenskapskiljer sig från teknologisk, medicinskoch naturvetenskaplig forskning i såmåtto att det endast sällan sker attsamhällsvetenskaplig forskning gerupphov till materialiserbara produkteratt kommersialisera. Till viss del skerkommersialisering genom attaktörer i näringslivet, statliga myn-digheter och institutioner, kommu-ner och landsting anlitar forskareför olika typer av expertkommen-tarer, utvärderingar och konsultupp-drag. Inom t ex freds- ochutvecklingsforskning anlitas oftaforskare som konsulter och exper-ter åt Sida eller Utrikesdeparte-mentet. Riktade utbildningspaketkan erbjudas specifika målgruppermen även på bredare basis, t exområdesgrupperna vid psykolo-giska institutionen som mot avgiftger konferenser och seminarier.

Uppdragsforskning är en annan källatill kommersialisering. AMS,Energimyndigheten, Sida, Gransk-ningsnämnden för radio och TV,Integrationsverket m fl utgörbeställare av uppdragsforskning.Vid sociologiska institutionen finnsett omfattande forskningsprojektetom arbetstillfredsställelse ocharbetsvillkor inom Västra Göta-lands primärvård på uppdrag avregionen. Vidare finns här denkriminologiskt inriktade forskningsom bedrivs inom ramen församverkan med Rådet för Tryggareoch Mänskligare Göteborg. Dennasamverkan omfattar förutomforskning (seniora forskare såvälsom doktorander) även uppdrags-utbildning, tvärvetenskaplig semi-narieverksamhet samt granskningoch rådgivning i samband med


___________________________________________________________________________29

myndighetsproducerade utred-ningar. SOM-institutet erbjuderäven externa intressenter att med-verka med projekt inom ramen förde årliga nationella och regionalafrågeundersökningarna. Exempelpå större beställare av sådanaprojekt under de senaste åren ärVästra Götalandsregionen,Göteborgs-Posten, Sveriges Tele-vision, Svenskt Näringsliv ochVetenskap & allmänhet samt stat-liga utredningar som bokpris-kom-missionen och Senior 2005.Nordicom utför uppdrag beställdaav t ex Kulturdepartementet röran-de dokumentation av medieut-vecklingen. Också UNESCO hör tillNordicoms uppdragsgivare.

En möjlig bas för ökad kommersiali-sering är utbildningssidan. Såvälgrund- som forskarutbildningen äri många ämnen attraktiva förstudenter utomlands, vilket ärpåvisat genom stor efterfrågan.Här innebär den gällande förord-ningen en restriktion då uppdrags-utbildning endast medges pågrundutbildningsnivå och då det ejär tillåtet att sälja grundutbildningtill internationella studenter. Upp-dragsutbildning genomförs idagvid t ex institutionen för socialtarbete och vid psykologiska insti-tutionen där kurser beställs av t exkommuner och landsting för atterbjuda yrkesverksamma sociono-mer och psykologer möjligheter tillvidareutbildning. Vid institutionenför socialt arbete finns vidare enmagisterutbildning som vänder sigtill internationell publik och somtilldrar sig stort intresse. Kunskapkring svensk välfärd och organi-sering av omsorg och socialtjänst äreftertraktad och här torde finnas enstor utvecklingspotential att skräd-darsy uppdragsutbildningar förolika målgrupper.

Under 2003 har en källa till osäkerhetför institutionerna i de internationellautbytesrelationerna gjort sig gällande.Den modell för finansiering avgästforskarbostäder inom Göteborgsuniversitet som infördes har inneburit

ett avbräck och en störning iupprätthållandet av internationellsamverkan.

INFRASTRUKTUR

en kraftiga ökningen av bådeantalet studenter och forsknings-

volym har gjort att lokalfrågorna varit ifokus även under 2003. Planerna förCampus Linné i närheten av Linné-platsen har nu utvecklats ytterligareoch styrelsen har beslutat om attuppföra en ny byggnad för fakultetenpå baksidan av Annedalsseminariet påÖvre Husargatan. I denna byggnadkan en institution och forskningsenhetfrån Haga inrymmas jämte en störrehörsal. Seminariet kommer att använ-das för undervisningslokaler. Om allaplaner går i lås kommer den nyabyggnaden stå färdig sommaren 2005,samtidigt med flyttningen av institu-tionerna på Brogatan till Högskolan förfotografi och films lokaler på Konst-epidemins väg (f d KK II). Därigenombör det stora behovet av utökadelokalytor vara tillgodosett för över-skådlig framtid.

Under året har ett modernt lås- ochpassagesystem installerats i Haga.Efter en del inkörningsproblem funge-rar det nu till full belåtenhet. Förhopp-ningen är att säkerheten nu kan för-bättras och de återkommande stölder-na upphöra eller åtminstone reduceras.I samma avsikt har även låssystemetinom psykologiska institutionen settsöver och kommer att bytas ut under2004.

Vi ser nu framöver hur fakulteten sam-las i två områden: Campus Haga ochCampus Linné i Annedal. En historisktillbakablick på hur institutionernavarit lokaliserade visar tydligt hur denfysiska arbetsmiljön fått allt störrebetydelse. Många institutioner kanvisa upp en historia med flyttningarfrån olika typer av ”överblivna”lokaler – kontor, fabriker, sjukhus – till

D


___________________________________________________________________________30

planerade och genomtänkta byggnaderavsedda för undervisning och forsk-

ning. Ett exempel utgör sociologernashistoria.

SOCIOLOGISKA INSTITUTIONENS GEOGRAFISKA HISTORIA

Sociologiska institutionen inrättades 1959 då Edmund Dahlström tillträdde den nyaprofessuren i Göteborg. Institutionen lokaliserades då på Mölndalsvägen 36, granne mednationalekonomi, psykologi, pedagogik, statsvetenskap och även arkitektutbildning.

Från denna ”kuvös” flyttade sociologerna redan 1961 till Vasagatan 7, där man såsmåningom kunde lägga under sig två våningsplan med sammanhängande lokaler.Sociologerna expanderade under sin tid på Vasagatan och fick skapa filialer både för kontoroch undervisningslokaler. Undervisning bedrevs på Nedre Fogelbergsgatan, Bellmansgatanoch i Betlehemskyrkan. Runt hörnet, på Götabergsgatan, fanns två våningar i f d lägenheterför både undervisning och tjänsterum. Det splittrade tillståndet varade till hösten 1969, då enstadigt expanderande institution flyttade till Holtermanska sjukhuset (ett f d venerisktsjukhus) mittemot Chalmers huvudentré och nära Vasa sjukhus. (Det hände attsjukhusbesökare till Vasa förirrade sig hit och fick hjälpas tillrätta av personalen). Även härmåste hjälp med lokaler begäras från grannarna; föreläsningar för de allt större gruppernahölls i hörsalar på Chalmers.

Institutionen genomlevde på Holtermanska en studenttillströmning utan like. Hösten 1969började 1000 studenter på ettbetygsnivån, på två betyg 600 och på tre betyg några hundra.Det här gjorde att behovet av större lokaler blev akut. Redan hösten 1970 kunde institutionenflytta in i nya lokaler på Karl Johansgatan 27. Denna gång var det lokaler som från början varavsedda för småindustri, men byggdes om för institutionens behov, t o m. med hjälp avarkitekter. För första gången flyttade man alltså in i oanvända lokaler med i huvudsak nyamöbler. Gardiner fick dock bara finnas i undervisningslokaler – inte i tjänsterummen – alltenligt byggnadsstyrelsens normer.

Sociologiska institutionen blev kvar på Karl Johansgatan i 17 år. Under den tiden”avvärjdes” ett försök från universitetsledningen att flytta institutionen till det nybyggdaPedagogen i Mölndal. Efter ”all time high” 1970 stabiliserade sig studenttillströmningen påen lägre nivå. Huset på Karl Johansgatan kom därför så småningom att bli för stort. I slutetav perioden fick sociologerna därför grannar, ekonomisk historia och socialantropologi.

En mera central lokalisering var efterlängtad och hösten 1987 kunde institutionen flytta intill Pustervik, Brogatan 4, det som senare skulle bli Världshuset. Ekonomisk historia följdemed och universitetet avvecklade huset på Karl Johansgatan.

Nu hade idéer om det s.k. cityuniversitetet lanserats. Ett tillfälle att samla flerasamhällsvetenskapliga institutioner från spridda förhyrningar i staden gavs när delar avHaga skulle saneras. Längs Sprängkullsgatan hade Bostadsbolaget tänkt sig att byggabostäder men fått avslag. Det ansågs för bullrigt – men kontor och undervisningslokalermötte inga hinder! Lockelsen för institutionerna var i hög grad, förutom nybyggda, fräschalokaler, samlokaliseringen med andra samhällsvetenskaper.

Sociologiska institutionen flyttade alltså återigen – efter ca tre år – till nya lokaler och finnsnu på 13:e året i samhällsvetenskapligt centrum i Haga.


___________________________________________________________________________31

Samhällsvetenskapliga fakultetens webbplats:www.samfak.gu.se

Sam

hälls

vete

nska

plig

a fa

kulte

tsnä

mnd

ens

verk

sam

hets

berä

ttels

e 20

03

GÖ

TEB

OR

GS

UN

IVER

SITE

TSa

mhä

llsve

tens

kapl

iga

faku

ltets

kans

liet

Pers

onal

inom

SFN

-om

råde

t 20

03 (h

eltid

sekv

ival

ente

r ink

l kor

ttids

vika

rier)

Tota

ltA

ntal

%To

talt

anta

lA

ndel

Tota

lt an

tal

And

elTj

änst

eben

ämni

ngan

tal

kvin

nor

kvin

nor

≥ 55

år

≥ 55

år

≥ 60

år

≥ 60

år

Pro

fess

or32

,04,

012

,5%

1856

,3%

825

,0%

Uni

v le

ktor

12

1,0

46,0

38,0

%58

,248

,1%

27,5

22,7

%U

niv

adju

nkt

60,1

31,2

51,9

%30

,450

,6%

10,8

18,0

%Fo

rska

r ass

5,5

3,0

54,5

%0

0,0%

00,

0%

Tota

lt lä

rare

218,

684

,238

,5%

106,

648

,8%

46,3

21,2

%

Fors

kare

46,2

19,8

42,9

%6,

313

,6%

3,3

7,1%

Bitr

fors

k50

,632

,764

,6%

1,5

3,0%

00,

0%D

okto

rand

93,8

56,0

59,7

%2

2,1%

11,

1%

Tota

lt fo

rsk/

dokt

190,

610

8,5

56,9

%9,

85,

1%4,

32,

3%

Tota

lt T

A +

övr

iga

131,

784

,364

,0%

42,7

32,4

%14

,210

,8%

SFN

tot

alt

540,

927

7,0

51,2

%15

9,1

29,4

%64

,812

,0%

Ant

al p

erso

ner

611

Män

Kvi

nnor

Tota

ltA

ntal

doc

ente

r *)

3323

56V

arav

TA

TA %

Ans

t. 98

1242

199

24%

Ant

al d

okto

rer *

*)91

5114

2A

nst.

9912

440

9622

%A

nst.

0012

439

9321

%A

ntal

lic

**)

1410

24A

nst.

0112

472

9620

%A

nst.

0212

519

104

20%

Ans

t. 03

1254

112

022

%*)

Ant

al p

erso

ner s

amt e

xkl.

prof

esso

rer

**)A

ntal

per

sone

r sam

t ink

l. pr

ofes

sore

r

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

Bila

ga

ADRESSLISTA

Institution/enhet Prefekt Besöksadress Webbplats

Biblioteks- och informa- prof. Lars Höglund Pilgatan 19 www.hb.se/bhs/ tionsvetenskap forsknin.htm

Freds- och utvecklings- universitetslektor Brogatan 4 www.padrigu.gu.se forskning Helena Lindholm Schulz

Förvaltningshögskolan prof. Björn Brorström Sprängkullsgatan 17 www.spa.gu.se

Journalistik och universitetslektor. Sprängkullsgatan 21 www.jmg.gu.se Masskommunikation Marina Ghersetti

Omvärldsstudier av prof. Hans Egneus Brogatan 4 www.he.gu.se människans villkor

Psykologi prof. Philip Hwang Haraldsgatan 1 www.psy.gu.se

Socialt arbete universitetslektor Sprängkulls- www.socwork.gu.se Urban Herlitz gatan 23

Socialantropologi docent Brogatan 4 www.sant.gu.se Marita Eastmond

Sociologi docent Sprängkullsgatan 23/ www.sociology.gu.se Sven-Åke Lindgren Skanstorget 18

Statsvetenskap universitetslektor Sprängkullsgatan 19 www.pol.gu.se Gunnar Falkemark

Forskningsenhet Föreståndare Besöksadress Webbplats

Centrum förEuropa- prof. Rutger Lindahl Pilgatan 19 www.cergu.gu.se forskning(CERGU)

Centrum för forskning om docent Pilgatan 19A www.cefos.gu.se offentlig sektor (CEFOS) Lennart Nilsson

Museion utbildningsledare Viktoriagatan 30A www.museion.gu.se Elisabeth Abiri

Nordiskt informationscenter docent Ulla Carlsson Sprängkullsgatan 21 www.nordicom gu.se. för medie- och kommunikationsforskning (NORDICOM)

Svensk Samhällsveten- docent Lennart Pilgatan 19 www.ssd.gu.se skaplig Datatjänst (SSD) Brantgärde

•Freds- och utvecklingsforskning

•Förvaltningshögskolan

•Journalistik och masskommunikation

•Omvärldsstudier av människans villkor

•Psykologi

•Socialantropologi

•Socialt arbete

•Sociologi(med teknik- och vetenskapsstudier)

•Statsvetenskap

•Biblioteks- och informationsvetenskap

•CERGU: Centrum för Europaforskning

•CEFOS: Centrum för forskning om offentlig sektor

•MUSEION

•NORDICOM: Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning

•SSD: Svensk samhällsvetenskaplig datatjänst

Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

Documents

Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden ELSE 2003 Göteborgs ... · K S A MHETSB E RÄTT ELSE 2003 Göteborgs Universitet Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden. ... Även ämnet