Sjuksköterskans attityd till trycksår

Nurses’ attitudes towards pressure ulcers

Yasmin Eggenhuizen & Sebastian Tigerschiöld

Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin

Omvårdnadsvetenskap

Omvårdnadsvetenskap C, Självständigt arbete 15 hp

Vårterminen 2015

Sammanfattning

Bakgrund: Prevalensen för trycksår har inte minskat sedan 2011. Trycksår är en vårdskada

som orsakar lidande för patienten och är en kostnad för samhället. Sjuksköterskan har en

viktig roll i patientens omvårdnad och har både ett etiskt och juridiskt ansvar för att förebygga

vårdskador. Att undersöka sjuksköterskans attityd kan leda till ökad förståelse för det som

påverkar omvårdnaden i detta område.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans attityd till prevention och

behandling av trycksår.

Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med systematisk design. Sökning

gjordes i databaserna CINAHL och Medline. Fem kvalitativa och fyra kvantitativa studier

inkluderades.

Resultat: Attityden till trycksårsprevention har överlag beskrivits som positiv. Mindre än

hälften av sjuksköterskorna såg det som sitt ansvar att förhindra trycksår. Erfarenhet

påverkade sjuksköterskans attityd. Annan vårdpersonal än sjuksköterskan förväntades sköta

trycksårsprevention. Sjuksköterskan upplevde tidsbrist som det enskilt största hindret i

omvårdnadsarbetet med trycksår. Trycksårsrisken kunde enligt sjuksköterskorna bedömas

genom att göra en klinisk bedömning vilket gjorde riskbedömningsinstrument onödiga. Även

patientens sjukdomstillstånd kunde uppfattas som ett hinder i arbetet med trycksår.

Slutsats: Sjuksköterskans attityd påverkar det trycksårspreventiva arbetet samt antal utförda

åtgärder. Attityden blir mer positiv med erfarenhet och efter genomgången transition.

Sjuksköterskor och övrig omvårdnadspersonal upplever en låg grad av personligt ansvar för

trycksårsprevention och undersköterskorna ses av sjuksköterskorna som ansvariga för

prevention. Upplevda hinder i arbetet var tidsbrist, brist på hjälpmedel, underbemanning och

bristande riktlinjer. Att arbeta trycksårsförebyggande har visat sig kunna medföra etiska

svårigheter.

Nyckelord/sökord: sjuksköterska, trycksår, attityd, prevention

Innehållsförteckning

1. Bakgrund ................................................................................................................................ 1

1.1 Trycksår ............................................................................................................................ 1

1.1.1 Trycksårsprevalens .................................................................................................... 1

1.1.2 Prevention och behandling av trycksår ...................................................................... 2

1.1.3 Patientsäkerhet ........................................................................................................... 2

1.1.4 Patientens perspektiv ................................................................................................. 2

1.2 Attityd ............................................................................................................................... 3

1.3 Teoretisk ramverk – etik ................................................................................................... 4

1.3.1 Etiska principer .......................................................................................................... 4

1.4 Problemformulering .......................................................................................................... 4

2. Syfte ....................................................................................................................................... 5

3. Metod ..................................................................................................................................... 5

3.1 Design ............................................................................................................................... 5

3.2 Urval ................................................................................................................................. 5

3.2.1 Inklusions- och exlusionskriterier .............................................................................. 5

3.2.2 Sökstrategi .................................................................................................................. 5

3.2.3 Urvalsförfarande ........................................................................................................ 5

3.2.4 Värdering ................................................................................................................... 6

3.3 Dataanalys ........................................................................................................................ 6

3.4 Etiska överväganden ......................................................................................................... 6

4. Resultat ................................................................................................................................... 6

4.1 Sjuksköterskans attityd relaterat till egna värderingar, engagemang och kompetens ...... 7

4.2 Sjuksköterskans attityd relaterat till andra professioners roller och ansvar ..................... 8

4.3 Sjuksköterskans attityd och omgivningsfaktorer .............................................................. 9

4.4 Sjuksköterskans attityd och patientens tillstånd ............................................................... 9

5. Diskussion ............................................................................................................................ 10

5.1 Metoddiskussion ............................................................................................................. 10

5.2 Resultatdiskussion .......................................................................................................... 12

5.2.1 Resultatsammanfattning ........................................................................................... 12

5.2.2 Ansvar ...................................................................................................................... 12

5.2.3 Tidsbrist ................................................................................................................... 13

5.2.4 Erfarenhet, kunskap och transition........................................................................... 13

5.2.5 Theory of Planned Behavior .................................................................................... 14

5.2.6 Perspektiv på preventiva åtgärder ........................................................................... 14

5.2.7 Riskbedömningsinstrument eller klinisk bedömning? ............................................. 15

5.2.8 Globalt perspektiv ................................................................................................... 16

5.2.9 Genusperspektiv ...................................................................................................... 16

5.2.10 Slutsats ................................................................................................................... 16

5.2.11 Kliniska implikationer ........................................................................................... 16

Referenser

Bilaga 1 – Sökmatris

Bilaga 2 – Artikelmatris

Bilaga 3 – Bedömning av kvalitativa studier

Bilaga 4 – Bedömning av tvärsnittsstudier

1

1. Bakgrund

Författarna har upplevt att trycksårsprevention ibland hamnar i skymundan och värderas lägre

än andra omvårdnadsåtgärder. Det uttrycks ofta att det inte finns tid att exempelvis göra

riskbedömningar eller sköta tryckavslastning regelbundet på riskpatienter. Författarna

upplever det som vanligt förekommande att trycksårsvård beskrivs som tråkig eller mindre

betydelsefull. Detta väckte en tanke kring om attityden som sjuksköterskor har gentemot

trycksår kan påverka trycksårsprevention och behandling i den kliniska verksamheten.

1.1 Trycksår

European Pressure Ulcer Advisory Panel (EPUAP, 2009) definierar trycksår som “... en

lokaliserad skada i hud och/eller underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, som ett

resultat av tryck, eller tryck i kombination med skjuv” (s. 6). Trycket uppstår då kroppens

tyngd vilar mot ett underlag. Skjuvning innebär att de olika vävnadslagren i huden förskjuts i

förhållande till varandra som resultat av att till exempel glida nedåt i en säng i sittande

ställning. När skjuvning uppstår kan de små kapillärerna i huden sträckas eller brista och då

kan försämrad blodförsörjning uppstå, som minskar både syre- och näringstillförseln till den

utsatta hudytan (Ingebretsen & Storheim, 2011).

Trycksår delas in i fyra kategorier.

Kategori I: intakt hud med rodnad på ett avgränsat område som inte bleknar vid tryck.

Området kan vara smärtsamt, fast, mjukt, varmare eller kallare än övrig hud. Kategori

I trycksår kan vara en indikation för risk för djupare trycksår.

Kategori II: delhudsskada som visar sig som ett ytligt öppet sår med rosaröd sår bädd

utan fibrinbeläggning, kan också vara en intakt eller sprucken blåsa fylld med serum

eller blod.

Kategori III: fullhudskada, subkutant fett är synligt men ben, muskler eller senor är

inte synliga eller palpabla.

Kategori IV: djup fullhudsskada, involverar ben, sena eller muskel. Fibrin eller nekros

kan synas. Blottade ben och muskler är synliga eller direkt palpabla (EPUAP, 2009).

Moore et al. (2013) undersökte vilka faktorer som ökade risken för att utveckla tryckår och

den mest framträdande faktorn var nedsatt rörlighet, följt av ålder och nutrition. Braga, Pirett,

Ribas, Filho och Filho (2013) beskrev att om trycksår inte behandlades så ökade risken för att

det kom in bakterier i blodet, vilket kunde orsaka sepsis som är ett potentiellt livshotande

tillstånd. Risken för att bakterier hamnar i blodet har påvisats hos patienter med trycksår

kategori 2-4.

1.1.1 Trycksårsprevalens

Trycksår är en av de vanligast förekommande vårdskadorna. Risken för att ådra sig trycksår

ökar med åldern, nästan var fjärde patient över 80 år hade trycksår (Socialstyrelsen, 2013a).

Sedan 2011 har punktprevalensmätningar för trycksår gjorts i Sverige där Socialstyrelsen

konstaterade att prevalensen inte minskat (Socialstyrelsen, 2014). En nationell mätning i

landstingen visade att prevalensen var 14,0 % och av dessa hade 6,8 % trycksår i kategori 2-4.

För riskpatienter var siffran betydligt högre, 20,8 % (Sveriges kommuner och landsting

[SKL], 2014). Sveriges kommuner och landsting (SKL) jämförde journalförd- och punktmätt

prevalens för trycksår i kategori 2-4 och en stor skillnad påvisades i prevalens mellan trycksår

2

som dokumenterats i patientjournalen (1,5 %) och den prevalens som funnits vid

punktmätningar (6,8 %) under samma tidsperiod. Siffrorna kan peka på en underrapportering

av trycksår i svensk sjukvård (SKL, 2013).

1.1.2 Prevention och behandling av trycksår

Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska beskriver att sjuksköterskan ska ha

förmåga att motverka komplikationer, såsom trycksår, i samband med sjukdom, vård och

behandling (Socialstyrelsen, 2005). Genom systematiskt patientsäkerhetsarbete kan

riskpatienter identifieras, utredas och preventionsåtgärder vidtas. Om trycksår uppstår som

resultat av bristande omvårdnad är det ett exempel på en vårdskada. Riskbedömning,

hudinspektion, förebyggande åtgärder och resultat i samband med trycksårsarbete ska

dokumenteras då det är en förutsättning för att kunna kvalitetssäkra åtgärderna och därmed

förbättra patientsäkerheten (Öhrn, 2009). För att förebygga trycksår ska sjuksköterskan eller

annan vårdpersonal bedöma och göra insatser för patienter över 70 år, eller de som förväntas

bli eller är sängliggande/sittande större delen av dygnet. I åtgärderna ingår att: använda

evidensbaserade riskbedömningsinstrument för trycksår, inspektera och bedöma hudens

status, kategorisera befintliga trycksår mellan kategori 1-4 samt minska tryck, skjuv och

friktion. Vidare skall huden hållas torr, smidig och mjuk, nutritions- och vätskebehovet ska

tillgodoses, patienten och eventuella anhöriga ska informeras i hur trycksår kan förebyggas

samt rapportering vidare till nästa vårdinrättning. Alla dessa åtgärder ska följas upp baserat på

patientens tillstånd och dokumenteras i patientjournalen både avseende insats och effekt

(SKL, 2011).

1.1.3 Patientsäkerhet

Sjuksköterskans arbete inkluderar enligt lag att förebygga skador som kan uppstå i samband

med vård (Svensk Författningssamling [SFS], 2010:659, kap. 3, 2 §). Trots det så fungerade

inte sjukvårdens insatser för att förebygga trycksår fullt ut i praktiken och brist på

implementation av evidensbaserade metoder förelåg troligen (Moore, Johansen & van Etten,

2013). Vid kontakt med hälso- och sjukvården ska varje patient kunna känna sig trygg och

säker. Sjuksköterskan har skyldighet att alltid tänka och agera på ett patientsäkert sätt för att

inte skada patienten (Öhrn, 2009). Patientsäkerhetslagen (SFS, 2010:659, kap. 1, 1 §) syftar

till att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården och förebygga vårdskador

(a.a.). Vårdskada beskrivs i patientsäkerhetslagen som lidande, kroppslig eller psykisk skada

eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits

vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården (SFS, 2010:659, kap. 1, 5 §). En vårdskada

är en skada som inte uppkommer till följd av individens sjukdom utan till följd av

vårdinsatserna i sig eller brist på sådana (Idvall & Olsson, 2009). Många skador är undvikbara

och beror bland annat på bristande rutiner, bristande planering och bristande information eller

kommunikation. Om trycksår uppstår till följd av bristande omvårdnadsinsatser så betecknas

det som en vårdskada (Öhrn, 2009). Vårdgivaren har en skyldighet enligt Lex Maria att

anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada (IVO,

2014).

1.1.4 Patientens perspektiv

Trycksår kan vara en komplikation till vård, sjukdom och behandling och kan skapa mycket

lidande för patienten (Lindholm, 2014). En systematisk sammanställning av forskning

redovisade att trycksår och trycksårsinterventioner påverkade individens upplevda HRQL

3

(health- related quality of life) och patienter med trycksår upplevde sig vara mer fysiskt

begränsade och påverkades av livsstils- och miljöförändringar. Trycksårsvården beskrevs ur

patientens perspektiv som en påtvingad del i det dagliga livet och sågs som obekväm och

besvärlig. Trycksår påverkade även andra delar av livet genom ett mindre aktivt liv, minskad

aptit och sömnsvårigheter. De fysiska begränsningarna ledde till social isolation och minskad

möjlighet till intimitet. Symtom orsakade av trycksåren såsom smärta och lukt gjorde att

patienten själv inte kände sig bekväm i kontakten med andra och därför valde att dra sig

tillbaka från sociala sammanhang. Patienterna undvek att tänka på såren i största möjliga mån

och beskrev att de kände sig värdelösa och längtade efter att få känna ökad kontroll och

oberoende. Symtomen påverkade alla aspekter i patientens liv men smärtan beskrevs som den

mest outhärdliga då den alltid var närvarande. Patienter med trycksår önskade att vara

delaktiga i sin vård och ville få information om möjliga behandlingsalternativ. Sjuksköterskan

förväntades ha en positiv och vänlig inställning till att assistera patienterna med deras problem

och informera om egenvård. Många patienter visste inte vad som orsakade trycksår, eller ens

vad det var för något. Det påvisades också att omvårdnadspersonalen ibland agerade

respektlöst genom att förminska problemet, eller genom att prata “över huvudet” på patienten

avseende deras trycksår (Gorecki et al., 2009). Patienten behöver känna närhet till

sjuksköterskan och relationen ska kännas trygg och stödjande. Det förväntas att

sjuksköterskan leder och samordnar vårdarbetet. Det är sjuksköterskans uppgift att se

patienten som jämbördig partner, visa tilltro och stödja patienten så att denne kan vara

delaktig i sin egen vård (Larsson, 2010).

1.2 Attityd

Altmann (2008) har gjort en begreppsanalys på det engelska ordet “attitude”.

The critical attributes of an “attitude” are that it has a cognitive, affective, and

behavioral component; it is bipolar; and it is a response to a stimulus. These attributes

extend to all aspects of intellect and behavior. …. It is strongly suggested that true

measurement of an attitude is not possible. An attitude may be beyond the conscious

acknowledgment of the individual or he or she may not choose to reveal it (either in

part, fully, or honestly). If an attitude is inferred through measurement of its attributes,

and the intent of research is understanding, measurement of individual attributes might

lead to identification of where to influence an attitude (Altmann, 2008, s. 149).

Altmann (2008) drog slutsatsen att det engelska “attitude” bestod av en kognitiv, en affektiv

och en beteendekomponent. Attityd beskrevs som en respons på stimuli och kunde vara

positiv eller negativ, gynnsam eller icke-gynnsam (a.a.). Champion och Leach (1989)

undersökte vad som påverkade sjuksköterskors tillämpning av vetenskap i sitt arbete och det

visade sig att deras attityd var en signifikant faktor. Att undersöka attityd kan leda till en ökad

förståelse för individens troliga beteenden (Cullen Gill & Moore, 2013). Då sjuksköterskan

väntas använda evidensbaserade metoder i sitt arbete så kanske attityden till trycksår påverkar

huruvida gällande riktlinjer för trycksårsprevention och behandling följs i praktiken.

Ajzens (1991) teori om planerat beteende sägs ha möjlighet att förutsäga beteenden men även

vara till hjälp för att förklara eller förändra dem. Ett beteende kan förutsägas genom tre

prediktorer, nämligen attityd, subjektiv norm och upplevd beteendekontroll. Om dessa tre

prediktorer värderas som tillfredsställande eller positiva för individen bör denne ha en

intention till att utföra ett visst beteende. När det är möjligt att utföra beteendet (påverkas av

bland annat resurser och omgivningen) och intentionen finns så bör det leda till att individen

4

gör det. Dock så kan personliga, moraliska skyldigheter eller ansvaret att utföra ett visst

beteende påverka intentionen.

1.3 Teoretisk ramverk – etik

Vårdpersonal har en skyldighet att arbeta med trycksårsprevention för att säkerställa

patientens välbefinnande, då risk finns att patienten skadas när trycksår uppstår.

I det preventiva arbetet kunde etiska dilemman uppkomma, då sjuksköterskans och patientens

olika värderingar eventuellt kom i konflikt med varandra. Risken fanns att patientens

autonomi och integritet kränkts när de föreskrivna riktlinjerna för trycksårsprevention

upplevdes som inkräktande av patient eller sjuksköterska. När etiska dilemman uppstår ska

hänsyn tas till etiska principer, tidigare erfarenheter, kultur och patientens önskemål (Welsh,

2014). Etiska dilemman kan aldrig lösas på ett optimalt sätt men sjuksköterskan måste fatta ett

beslut som påverkas av bland annat känslor, vilja och begär. Ett sådant beslutsfattande har

grunden i en persons etiska värdesystem som är en del av personligheten. Därför har

sjuksköterskans karaktärsegenskaper betydelse i etiskt beslutsfattande (Berggren, 2010). All

omvårdnad har en etisk aspekt och sjuksköterskan förväntas fatta beslut kring omvårdnaden

trots olika etiska problem så som till exempel patientens ovilja eller oförmåga till följsamhet

av preventiva- och behandlande åtgärder.

1.3.1 Etiska principer

De fyra biomedicinska etiska principerna är autonomi, göra gott, inte skada och rättvisa.

Principerna formulerades för att undvika grymheter och övergrepp och ska fungera för att

skydda enskilda patienter och vårdbehövande inom hälso- och sjukvården. Att autonomi är en

av de etiska principerna tydliggör att sjuksköterskan ska värna en persons självständighet och

fria vilja, oberoende och handlingsfrihet. Ingen skada ska orsakas avsiktligt, vilket påpekar

vikten av att arbeta förebyggande för att undvika att komplikationer uppstår.

Godhetsprincipen innebär att sjuksköterskan har en moralisk skyldighet att utföra handlingar i

förmån för andra människor. Sjuksköterskan ska enligt rättviseprincipen även ge en likvärdig

behandling i likvärdiga fall (Berggren, 2010).

International Council of Nurses (ICN) antog år 1953 den första etiska koden för

sjuksköterskor i syfte att utgöra en referensram för etiskt handlande och en vägledning till att

handla i överensstämmelse med sociala värderingar och behov. Koden beskriver

sjuksköterskans fyra grundläggande ansvarsområden som att: främja hälsa, förebygga

sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande. Omvårdnad ska ske med respekt för mänskliga

rättigheter, kulturella rättigheter, rätten till liv och värdighet samt till att behandlas med

respekt. Bland riktlinjerna nämns sjuksköterskans ansvar att utarbeta standarder för

omvårdnad, främja säkerhet och vårdkvalitet. Sjuksköterskan ska även stimulera arbetsplatsen

att bedriva, sprida och använda forskning som är relaterad till omvårdnad och hälsa samt

utveckla metoder för att skydda individen, familjen eller samhället när vården hotas av

vårdpersonalens handlande (Svensk sjuksköterskeförening, 2005).

1.4 Problemformulering

Trycksår orsakar stort lidande för patienter och är en kostnad för samhället. Det är

sjuksköterskans uppgift att både förebygga, dokumentera och behandla trycksår samt arbeta

med rutiner som stödjer detta arbete. Genom att medvetandegöra sjuksköterskans attityd till

5

omvårdnadsarbete med trycksår skulle denna studie kunna bidra till att belysa de attityder som

påverkar omvårdnaden i detta område.

2. Syfte

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans attityd till prevention och behandling av

trycksår.

3. Metod

3.1 Design

Studien genomfördes som en litteraturstudie med systematisk design. Syftet formulerades

tydligt och besvarades genom att systematiskt identifiera, välja, värdera och analysera

relevant forskning (Forsberg & Wengström, 2013).

3.2 Urval

3.2.1 Inklusions- och exlusionskriterier

Syftet och problemformuleringen styrde inklusions- och exklusionskriterierna (Forsberg &

Wengström, 2013). Artiklar vars resultatdel beskrev sjuksköterskans attityd till

omvårdnadsarbete (både förebyggande och vårdande) med trycksår inkluderades. Även

studier där sjuksköterskor utgjorde en övervägande majoritet (80 %) av populationen

inkluderades. När resultat för olika yrkeskategorier, så som sjuksköterskor, undersköterskor

eller sjuksköterskestudenter redovisades separat inkluderades studien. Endast engelskspråkiga

artiklar inkluderades. Studierna som inkluderades var granskade (peer review) vetenskapliga

artiklar. Både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades i litteraturstudien. Ett

tidsintervall på tio år användes, så artiklar skrivna innan 2005 exkluderades för att få med den

senaste forskningen. Litteraturöversikter och debattartiklar exkluderades.

3.2.2 Sökstrategi

Sökningen genomfördes i CINAHL och Medline, de största databaserna inom

omvårdnadsvetenskap och medicin. Både ämnesord (ÄO) och fritext användes för att

inkludera alla studier relevanta för syftet. Sökningarna begränsades enligt inklusions- och

exklusionskriterier och med begränsningar i varje steg av sökningen. Sökorden i både

CINAHL och Medline var “Attitude” (ÄO) OR “Attitude of health personnel” (ÄO) OR

“Attitude” (fritext). Detta block av sökningar kallades “A”. Vidare kombinerades orden

“Pressure ulcer” (ÄÖ) OR “pressure sore” (fritext) OR “decubitus ulcer” (fritext). Detta block

kallades “B”. Nästa block var “Nursing care” (ÄO) OR “nurs*” (fritext) och kallades” C”.

Slutligen kombinerades “A” AND “B” AND “C” (Bilaga 1).

3.2.3 Urvalsförfarande

Litteratursökningen gav 188 träffar sammanlagt i Medline och CINAHL, dubbletter

inräknade. Artiklar valdes ut i tre steg genom att två granskare bedömde deras relevans

baserat på om forskningsfrågan besvarades och hänsyn togs till inklusions- och

exklusionskriterierna. Då granskarna var oeniga om en artikels relevans gick artikeln vidare

6

till nästa steg i granskningen. I det första urvalet lästes artiklarnas titlar och 31 artiklar

inkluderades. Vidare lästes abstrakten och 15 unika träffar återstod. Slutligen lästes

kvarvarande artiklars resultat och nio artiklar inkluderades, fem kvalitativa och fyra

kvantitativa studier som i resultatdelen besvarade litteraturstudiens syfte.

3.2.4 Värdering

Hur studier identifieras och värderas påverkar värdet av en systematisk litteraturstudie.

Kvalitetsbedömning av kvantitativa studier bör omfatta studiens syfte, frågeställningar,

design, urval, mätinstrument, analys och tolkning (Forsberg & Wengström, 2013). Vad gäller

kvalitativa studier görs en bedömning av studiens giltighet, trovärdighet, bekräftelsebarhet

och överförbarhet (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2014).

Det är viktigt att göra en helhetsbedömning av studien (Forsberg & Wengström, 2013).

Kristensson (2014) redovisade olika mallar som användes för att värdera studiers kvalitet,

dessa bifogas som bilagor (Bilaga 3 & 4). Varje “ja” stod för ett poäng. Om svaret på frågan

var “nej” gavs inga poäng. Den totala poängen och värderingen redovisades i artikelmatrisen

under kolumnen värdering (Bilaga 2). Designens genomförande kunde ha hög (11+ poäng),

medel (7-10 poäng) eller låg (0-6 poäng) kvalitet.

3.3 Dataanalys

En integrerad analys användes för att sammanställa resultatet. Artiklarna lästes för att

identifiera likheter och skillnader. Olika kategorier identifierades vilka sammanfattade de

olika resultat i artiklarna som relaterade till varandra. Sedan sammaställdes de olika resultaten

under de olika kategorierna vilka låg till grund för subkategorierna i resultatredovisningen.

Dessa subkategorier sammanfogades så att fyra övergripande kategorier skapades för att fånga

resultaten i ett större sammanhang.

3.4 Etiska överväganden

Vid systematiska litteraturstudier bör etiska överväganden göras när det gäller urval och

presentation av resultat. Viktigt var att välja studier som hade fått etiskt tillstånd eller där

noggranna etiska överväganden hade gjorts. Alla resultat presenterades oavsett om det var i

enlighet med författarnas egna åsikter (Forsberg & Wengström, 2013).

4. Resultat

Resultatet baserades på nio vetenskapliga studier som genom en systematisk sökning hittades

i databaserna CINAHL och Medline. Av dessa var fem kvalitativa och fyra kvantitativa.

Studierna genomfördes i Sverige, Belgien, England, Australien och Jordanien. Fyra kategorier

skapades och resultatet delades in i dessa kategorier. Sjuksköterskans attityd var det centrala

begreppet. Sjuksköterskans attityd relaterat till egna värderingar, engagemang och kompetens

tog endast upp det som handlar om sjuksköterskans egen person och beskrev attityder relaterat

till erfarenhet, kunskap och utbildning. Sjuksköterskans attityd relaterat till andra

professioners roller och ansvar beskrev det som hade att göra med annan vårdpersonal och tog

upp samarbetet med undersköterskorna och de olika rollerna i teamet samt det upplevda

ansvaret. Sjuksköterskans attityd och omgivningsfaktorer innehöll text som beskrev

sjuksköterskans attityd till olika omvårdnadsfaktorer, där vårdens karaktär, riktlinjer,

7

hjälpmedel och resurser togs upp. Avslutningsvis innehöll kategorin sjuksköterskans attityd

och patientens tillstånd text som var relaterat till patientens tillstånd eller anhöriga.

4.1 Sjuksköterskans attityd relaterat till egna värderingar, engagemang och

kompetens

En positiv attityd till trycksårsprevention redovisades oberoende av kön (Tubaishat, Aljezawi

& Al Qadire, 2013). Beeckman, Defloor, Schoonhoven och Vanderwee (2011) gav dock en

annan bild av attityden eftersom sjuksköterskorna redovisade ett mindre än tillfredställande

attitydvärde på Attitute toward Pressure Ulcer instrument. Samuriwo (2010a) beskrev att både

sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter värderade trycksårsprevention högt. Sjuksköterskor

och sjuksköterskestudenter som värderade trycksårsprevention högt agerade proaktivt samt

använde sig av preventiva metoder tidigare än de som inte värderade trycksårsprevention lika

högt (a.a.). Beeckman et al. (2011) beskrev något liknande, då attityden till

trycksårsprevention korrelerade med hur ofta preventiva åtgärder vidtogs och hur dessa

prioriterades.

Demarré et al. (2011) mätte med hjälp av Attitude towards Pressure Ulcer Prevention

instrument sjuksköterskors attityd genom att påståenden rangordnades efter vilken grad

deltagarna höll med om dessa. Från lägst till högst attitydvärde blev rangordningen

“trycksårens påverkan på patienten”, “effektivitet av prevention”, “kunskapens betydelse”,

“ansvar” och “prioritering i vården” (a.a.). Mätning gällande vad som prioriterades högst,

prevention eller behandling av trycksår, visade sig gå isär i två studier där de flesta i

Tubaishat et al. (2013) ansåg att behandling hade högre prioritet medan Strand och Lindgren

(2010) redovisade att prevention prioriterades högst.

Förekomst av trycksår sågs som något sammankopplat med skam och skuld vilket

kunde leda till bristande uppmärksamhet och brist på behandling (Athlin, Idvall, Jernfält &

Johansson, 2010). Samtidigt upplevdes förbättring och läkning av trycksår som motiverande

(Samuriwo, 2010b). Om arbetet inte kändes tillfredsställande upplevdes detta som ett hinder i

omvårdnadsarbetet med trycksår (Tubaishat et al., 2013).

Sjuksköterskor och undersköterskor med mer än 10 års erfarenhet hade den mest positiva

attityden till trycksårsprevention (Tubaishat et al., 2013). Beeckman et al. (2011) visade att

attityden till trycksårsprevention inte påverkades av ytterligare utbildning i ämnet, dock så

fanns en svag korrelation mellan sjuksköterskors attityd till sin egen kompetens och prestation

på ett kunskapstest gällande trycksår. Det upptäcktes också en korrelation mellan attityd och

kunskap där höga poäng i kunskapstestet korrelerade med attityden till att prioritera

trycksårsprevention (a.a.). I motsats till detta kunde Demarré et al. (2012) inte finna någon

signifikant korrelation mellan attityd till trycksårsprevention och nivå av kunskap i ämnet.

Strand & Lindgren (2010) beskrev att sjuksköterskor och omvårdnadspersonal med utbildning

i anestesi eller akutsjukvård i högre grad höll med om påståendet “alla löper risk att utveckla

trycksår” och i mindre grad höll med om påståendet “jag är mindre intresserad av

trycksårsprevention än andra delar av omvårdnaden” än dem utan denna utbildning (a.a.). Att

inte ha tillräcklig utbildning i trycksårsprevention upplevdes av de flesta som ett hinder i

omvårdnadsarbetet (Tubaishat et al., 2013) och bristande kunskap lyftes även det som ett

hinder av cirka en femtedel av studiedeltagarna. Kunskap gällande trycksår upplevdes öka

möjligheterna för att genomföra preventiva åtgärder (Strand & Lindgren, 2010).

Samuriwo (2010b) beskrev en transition där sjuksköterskan eller sjuksköterskestudenten gick

igenom olika stadier och betydelsen av trycksårsprevention ökade från låg till hög när de

själva var ansvariga för vården av en patient med trycksår. Denna process kunde ha pågått

8

omedvetet. Transition delades in i tre olika steg. När sjuksköterskan eller

sjuksköterskestudenten såg sitt första trycksår hade denna ingen eller endast lite kunskap om

trycksår och trycksårsprevention, värderade trycksårsprevention lågt och det var inte sannolikt

att denne genomförde preventiva åtgärder i praktiken. När det värsta trycksåret sågs

upplevdes det som chockerande och då upptäcktes den negativa påverkan som trycksår hade

på patienter. En aggressiv behandlingsplan förverkligades, vårdskadan anmäldes och

sjuksköterskan eller sjuksköterskestudenten insåg hur given omvårdnad påverkade patientens

tillstånd. Andra personalkategorier inom hälso- och sjukvården inkluderades för att ta del av

deras kunskap kring trycksår. Detta ledde slutligen till att trycksårsprevention värderades

högt, arbetet med trycksårsförebyggande metoder skedde mer proaktivt, lärdom togs av

utbildning och praktiskt erfarenhet och mera kunskap inom området söktes (a.a.).

Tubaishat et al. (2013) och Strand och Lindgren (2010) redovisade att majoriteten (79-95,9%)

av sjuksköterskorna och övrig omvårdnadspersonal tyckte att de skulle bry sig om

trycksårsprevention. Sjuksköterskorna i Athlin et al. (2010) såg det som nödvändigt att vara

en “eldsjäl” för att behålla fokus på trycksårsprevention (a.a.). Trycksårsprevention upplevdes

inte ha lägre prioritet än andra omvårdnadshandlingar men när deltagarna tillfrågades om de

var mer intresserade av andra omvårdnadshandlingar än trycksårsprevention så nekade hälften

av deltagarna till detta och ungefär en tredjedel ställde sig likgiltiga i frågan (Strand &

Lindgren, 2010).

4.2 Sjuksköterskans attityd relaterat till andra professioners roller och ansvar

Sjuksköterskor beskrev sig själva som “spindeln i nätet” gällande trycksårsprevention och

hade stor tillit till undersköterskorna som de ansåg vara både ansvariga för och kapabla till att

arbeta trycksårsförebyggande i patientens omvårdnad, även om detta inte dokumenterades.

Det framkom också att trycksårsprevention uppfattades ske “per automatik” (Sving,

Gunningberg, Högman & Mamhidir, 2012). Av sjuksköterskorna och övrig

omvårdnadspersonal var det endast 47 % som såg det som sitt ansvar att förhindra trycksår.

Bristen på juridisk ansvarsskyldighet gällande patientsäkerhetsrisker upplevdes vara ett hinder

i arbetet med trycksårsprevention (Tubaishat et al., 2013).

Trycksår och trycksårsprevention tillskrevs låg status och ansvaret las på

undersköterskorna (Athlin et al., 2010). Undersköterskor och studenter förväntades vara

uppmärksamma på patientens hudkostym, informera sjuksköterskan när sår uppstod

(Samuriwo, 2010a; Sving et al., 2012) samt ta hand om trycksårsprevention när

sjuksköterskan hade annat att göra (Sving et al., 2012). Att inte delta i det patientnära arbetet

uppfattades av en mindre del av sjuksköterskorna och omvårdnadspersonalen som ett hinder i

det trycksårspreventiva omvårdnadsarbetet (Strand & Lindgren, 2010).

Sjuksköterskorna ville själva inspektera patienten med tanke på trycksår då

andrahandsinformation uppfattades kunna påverka upptäckten av trycksår i negativ

bemärkelse. Det upplevdes som svårt att inte acceptera rapporterad andrahandsinformation

och istället göra egna observationer av patienter på grund av risken att “trampa någon på

tårna”. Sjuksköterskorna ansåg att läkaren hade ett övergripande ansvar och auktoritet när det

gällde trycksårsbehandling samtidigt som läkaren inte uppfattades ha speciellt mycket

kunskap i ämnet (Athlin et al., 2010).

Samuriwo (2010b) beskrev att sjuksköterskan eller sjuksköterskestudenten genom

samarbete i ett multidisciplinärt team insåg vikten av trycksårsprevention och blev medveten

om sin viktiga roll i patientens omvårdnad. Även Sving et al. (2012) och Tubaishat et al.

(2013) beskrev det som viktigt att flera professioner, såsom arbetsterapeuter och

9

sjukgymnaster, var involverade i trycksårsomvårdnaden och arbetade som ett team (a.a.).

Vidare sågs det som en möjlighet att samarbeta med övrig, intresserad, omvårdnadspersonal

och saknades intresse upplevdes detta istället som ett hinder (Tubaishat et al., 2013).

4.3 Sjuksköterskans attityd och omgivningsfaktorer

Inom öppenvården såg sjuksköterskor trycksårsprevention och behandling som en viktig del i

omvårdnaden av patienten medan sjuksköterskor inom slutenvården var mera fokuserade på

att behandla patientens sjukdom (Athlin et al., 2010). Sjuksköterskor som arbetade på en

vårdavdelning där det vidtogs trycksårspreventiva åtgärder för mer än 30 % av patienterna

som låg i riskzonen för trycksår hade en mer positiv attityd till trycksårsprevention än andra

sjuksköterskor (Beeckman et al., 2011).

Det enskilt största hindret i omvårdnadsarbetet med trycksår var tidsbrist (Samuriwo,

2010a; Tubaishat et al., 2013; Strand & Lindgren, 2010). De flesta sjuksköterskor och övrig

omvårdnadspersonal tyckte dock inte att trycksårsprevention var tidskrävande (Strand &

Lindgren, 2010; Tubaishat et al., 2013). Andra hinder som sjuksköterskor och övrig

omvårdnadspersonal upplevde i samband med trycksårsprevention var brist på hjälpmedel,

underbemanning (Tubaishat et al., 2013; Strand & Lindgren, 2010), bristande riktlinjer,

svårigheter vid tolkning och användning av forskning (Tubaishat et al., 2013), bristande

dokumentation, bristande kontinuitet i vården och en stressig arbetssituation (Strand &

Lindgren, 2010). Faktorer som kunde påverka möjligheten till trycksårsprevention positivt

beskrevs vara mer tid, tillräckligt med personal, tillgång till tryckavlastande hjälpmedel,

fungerande rutiner, riskbedömning och hudinspektion, samt adekvat rapportering (Strand &

Lindgren, 2010).

Attityden till trycksår var en signifikant oberoende förutsägande faktor för följsamheten av

riktlinjerna kring trycksårsprevention (Demarré et al., 2012). En övervägande majoritet (89,1

%) av sjuksköterskorna och övrig omvårdnadspersonal i Strand och Lindgren (2010) ansåg att

riskbedömning för trycksår borde genomföras regelbundet under patientens sjukhusvistelse

(a.a.). Sjuksköterskorna ansåg att risken för trycksår kunde bedömas genom att göra en klinisk

bedömning, tyckte sig inte behöva riskbedömningsinstrument och beskrev dessa som onödiga

(Sving et al., 2012). I Strand och Lindgren (2010) ansåg dock endast 37,3 % av sjuksköterskor

och övrig omvårdnadspersonal att en klinisk riskbedömning var bättre än en bedömning gjord

med hjälp utav ett riskinstrument (a.a.). Vändschema bredvid patientsängen användes inte på

rutin eftersom sjuksköterskorna uppfattade att patientens anhöriga kunde bli upprörda om

vändschemat inte följdes (Sving et al., 2012). Tryckavlastande hjälpmedel beskrevs av

sjuksköterskor som deras specialkompetensområde och ansågs som värdefullt att ha tillgång

till (Athlin et al., 2010; Searle & McInerney, 2008; Strand & Lindgren, 2010).

4.4 Sjuksköterskans attityd och patientens tillstånd

Sjuksköterskor och övrig omvårdnadspersonal höll i hög grad med om att vem som helst

kunde få trycksår och att kontinuerlig observation av patienter ledde till en korrekt bedömning

av trycksårsrisk (Tubaishat et al., 2013; Strand & Lindgren, 2010). Sving et al. (2012) beskrev

att sjuksköterskor uppfattade patienter som var överviktiga, underviktiga, immobila eller hade

rodnad på huden som att vara i riskzonen för trycksår. Således ansågs dessa patienter vara i

behov av lägesändring och/eller en tryckavlastande madrass (a.a.). Patientens tillstånd eller

vilja att lägesändra påverkade trycksårspreventionen (Strand & Lindgren, 2010; Tubaishat et

al., 2013).

10

En majoritet av sjuksköterskorna och övrig omvårdnadspersonal ansåg att trycksår

kunde undvikas (Tubaishat et al., 2013; Strand & Lindgren, 2010). Trycksår beskrevs inte

som vanligt förekommande vilket hade kunnat leda till att riskpatienter inte observerades

tillräckligt (Athlin et al., 2010). Meningarna gick isär gällande om trycksår hade blivit mindre

vanligt på senare år och motsatta attityder framkom i två studier (Strand & Lindgren, 2010;

Tubaishat et al., 2013)

I öppenvården förväntades anhöriga tala om för sjuksköterskan när trycksår hade uppstått

(Athlin et al., 2010). När patienter befann sig i livets slutskede beskrev sjuksköterskorna att de

tog mer hänsyn till familjens önskemål och hur patienten reagerade på lägesändringar. Hur

ofta lägesändringar genomfördes påverkades av sjuksköterskornas vilja att bevara patientens

autonomi och värdighet. En sjuksköterska kände hjälplöshet när patientens fysiska symtom

förvärrades under lägesändring, vilket kunde göra att lägesändringen kändes meningslös. Den

emotionella påverkan på sjuksköterskan och patienten avgjorde om sjuksköterskan valde att

genomföra den lägesändringen eller inte. Detta antingen för att hen undvek sina egna känslor

eller för att i första hand värna om att patienten hade det bekvämt. Sjuksköterskans önskan att

bidra till en fridfull död genom att tillhandahålla så god omvårdnad som möjligt hade en stor

påverkan på deras trycksårspreventiva åtgärder (Searle & McInerney, 2008).

5. Diskussion

5.1 Metoddiskussion

En litteraturstudie med systematisk design genomfördes med utgångspunkt i syftet. Alla

inklusions- och exklusionskriterier redovisas och sökningen genomfördes på ett systematiskt

sätt. Granskning av kvalitet gjordes för de inkluderade studierna och framställdes tillsammans

med studiernas resultat i en artikelmatris. En sammanvägning av resultaten gjordes och

graderades efter evidens med tanke på de inkluderade studierna (Rosén, 2012).

I fem studier som valdes ut till denna litteraturstudie utgjordes populationen av både

sjuksköterskor, undersköterskor och i vissa fall även sjuksköterskestudenter. En studie

(Demarré et al., 2012) delade upp dessa i olika grupper och redovisade data för varje enskild

grupp, dock så fanns det fyra studier där sjuksköterskor och undersköterskor (Tubaishat et al.,

2013; Strand & Lindgren, 2010) eller sjuksköterskestudenter (Samuriwo 2010a; Samuriwo

2010b) sågs som en homogen population. Detta kan ha varit en svaghet i litteraturstudiens

genomförande då syftet var att beskriva just sjuksköterskans attityd till prevention och

behandling av trycksår. Risk finns för att undersköterskornas och sjuksköterskestudenternas

attityd skiljer sig från sjuksköterskornas attityd vilket kan ha påverkat resultatets trovärdighet

negativt. Dessa studier valdes ändå att inkluderas då den övervägande (80 %) delen av

populationen utgjordes av sjuksköterskor. I Strand och Lindgren (2010) upptäcktes ingen

signifikant skillnad mellan sjuksköterskors och undersköterskors enkätsvar, därför gäller

resultatet för hela studiepopulationer. Om studier där sjuksköterskor och undersköterskor

utgjorde en homogen population hade uteslutits hade underlaget för denna litteraturstudie

varit otillräckligt. Att exkludera dessa studier skulle även leda till att sådant som svarar på

syftet utesluts ur litteraturstudien vilket också påverkar studiens vetenskapliga kvalitet.

Endast studier publicerade de senaste tio åren inkluderades i litteraturstudien. Det som talade

för att begränsa sökningen tidsmässigt var att en jämnvikt mellan antal studier och att

inkludera den senaste forskningen uppnåddes.

11

De två största databaserna för omvårdnad, CINAHL och Medline, inkluderades i

litteratursökningen vilket ökade chansen att fånga in relevant forskning till litteraturstudien.

Sökorden var de meningsbärande orden i syftet men eventuellt skulle “prevention” och

“behandling” ha inkluderats som sökord. Detta valdes bort då författarna var överens om att

trycksår som sökord innefattar både prevention och behandling samt att detta skulle kunna

leda till att relevanta studier utesluts tidigt i sökprocessen. I vissa fall användes både

ämnesord och fritextsökning synonymt (OR) för att se till att inga relevanta studier missades.

Begreppet “attityd” är öppet för tolkning och författarna var vid flera tillfällen oense om vilka

resultat som verkligen svarade på syftet. I de olika stegen av urvalsprocessen läste båda

författarna självständigt alla artiklar för att identifiera om syftet besvarades. Samstämmighet

uppnåddes sedan genom diskussion utifrån begreppsanalysen och resultatet diskuterades även

med en oberoende person.

Studierna värderades ha medel eller hög kvalitet med hjälp utav två olika granskningsmallar.

Att alla studier fick så pass höga poäng kan ha att göra med hur frågorna i mallarna är

formulerade. Genom att enbart använda “ja/nej” frågor saknas aspekter som kan leda till

djupare insikt i studiens tillvägagångssätt. Även en helhetsbedömning av varje enskild studie

gjordes där styrkor och svagheter redovisades i artikelmatrisen. Inga studier exkluderades då

ingen bedömdes hålla låg vetenskaplig kvalitet.

Granskningsmallar med mer nyanserade frågor skulle med fördel kunna ha användas för att

bedöma studiernas vetenskapliga kvalitet, exempelvis SBU:s granskningsmallar (SBU, 2015).

Detta valdes dock bort då en bedömning med hjälp av befintliga granskningsmallar av

Kristensson (2014) samt en övergripande bedömning och avvägning av studiernas styrkor och

svagheter ansågs vara tillräcklig.

Exempel på styrkor som stärker studiernas trovärdighet som upptäcktes vid

helhetsbedömningen av kvalitativa studier var när studien genomfördes som en

semistrukturerad intervju och citat som användess vid resultatsammanställning. Som

svagheter med kvalitativa studier kan bland annat ensam författare, dåligt beskriven metod,

ja-sägarurval och svårigheter att generalisera resultaten nämnas.

För de kvantitativa studierna var slumpmässigt urval, instrument testade för validitet

och reliabilitet och tydligt redovisad data exempel på styrkor som stärkte studiernas

tillförlitlighet. Exempel på svagheter som upptäcktes var icke-slumpmässigt urval, otillräcklig

metod, bortfallsbeskrivning och stort bortfall.

Studiernas styrkor och svagheter togs i betänkande i värderingsprocessen. Trots detta

bedömdes alla inkluderade studier hålla tillräcklig hög vetenskaplig kvalitet för att kunna

inkluderas i litteraturstudien.

Studiernas relevanta resultat identifierades, översattes och skrevs in i artikelmatrisen i samråd

mellan båda författarna och en diskussion fördes kontinuerligt kring det slutliga resultatet.

Resultatinsamlingen skulle eventuellt kunna gjorts självständigt av båda författarna gällande

varje enskild studie för att sedan kunna jämföras för att öka trovärdigheten och minska risken

att något missades. Resultatet bearbetades i flera steg då författarna upplevde svårigheter i att

hitta passande kategorier i resultatdelen som kopplar samman begreppet attityd till resultatet.

Efter diskussion med två oberoende personer skapades nya kategorier som stämde bättre

överens med innehållet.

12

Alla inkluderade studier redovisade ett etiskt godkännande eller betänkande. Författarna

försökte vara så objektiva som möjligt, undvek att göra tolkningar och redovisade alla resultat

som svarade på syftet.

Fem av de artiklar som inkluderades i studien använde enkäter för datainsamling angående

sjuksköterskors attityd. I Altmann (2008) beskrivs att attityd endast kan mätas indirekt genom

dess komponenter och att den kan vara dold, vilket betyder att den tillfrågade personen kanske

inte själv är medveten om sin attityd till ett visst fenomen (Altmann, 2008). Att undersöka ett

komplext begrepp som “attityd”, som kan vara svårt att mäta med enkäter kan ha ökat risken

för att viktig information inte inkluderats (Billhult & Gunnarson, 2012). För att studera ett

begrepp som “attityd” i sin helhet förefaller en etnografisk forskningsmetod mer passande

med tanke på att litteraturstudien var intresserad av en grupp eller profession, med en viss

kultur och värderingar (Carlson, 2012).

5.2 Resultatdiskussion

5.2.1 Resultatsammanfattning

Sjuksköterskornas attityd till trycksårsprevention och behandling kan inte fastställas som

positiv eller negativ överlag. De som har mest positiv attityd är de med mer än 10 års

erfarenhet och värdet som trycksårsprevention tillskrivs ökar med erfarenhet, beskrivet som

en transition. Den övervägande majoriteten tycker att de ska bry sig om trycksår i sitt arbete.

En positiv attityd och hög värdering av trycksårsprevention ökar vårdinsatserna samt

följsamheten till lokala riktlinjer för trycksårsomvårdnad. På vårdinrättningar där

trycksårsprevention utförs på mer än en tredjedel av riskpatienterna finns också en mer positiv

attityd till trycksårsprevention. En överlag positiv attityd finns till att prioritera

trycksårsprevention i arbetet. Sjuksköterskornas attityd korrelerar med hur ofta preventiva

åtgärder genomförs. Tidsbrist upplevs som det största hindret i arbetet samtidigt som

trycksårsprevention inte uppfattas vara tidskrävande. Sjuksköterskorna nämner att inte känna

tillfredställelse i arbetet, att inte ha tillräcklig utbildning och att det saknas

juridisk ansvarsskyldighet som ytterligare hinder i arbetet med trycksår. Sjuksköterskorna såg

undersköterskor som primärt ansvariga för trycksårsprevention och knappt hälften av

sjuksköterskorna såg det som sitt faktiska ansvar. Samtidigt som de såg undersköterskorna

som ansvariga så ville sjuksköterskorna själva observera patienten gällande trycksår men detta

kunde ibland inte göras då de vara rädda att trampa övrig omvårdnadspersonal “på tårna”.

Sjuksköterskorna upplever inte att de kan observera patienten om de inte deltar i det

patientnära arbetet. Det anses vara tillräckligt att bedöma trycksårsrisk genom observation och

att riskbedömningsinstrument beskrivs av sjuksköterskorna som onödiga. Det beskrivs dock

att riskbedömningsinstrument inte är sämre än omvårdnadspersonalens observation.

Sjuksköterskorna anser att alla kan få trycksår, men att det kan undvikas och att patientens

tillstånd påverkar genomförandet av trycksårsprevention. Trycksår ses som kopplat till skam

och skuld och har låg status bland sjuksköterskor. När patienten var i livets slutskede och

anhöriga reagerar negativt på lägesändringar för att förebygga trycksår så avstår

sjuksköterskan från att genomföra dessa. Detta för att främja autonomi hos patienten, samt att

denne skulle vara bekväm och få en fridfull död.

5.2.2 Ansvar

Det framgick i studien att de allra flesta sjuksköterskorna tyckte att de skulle bry sig om

trycksår i sitt arbete, samtidigt som endast 47 % av dessa såg trycksårsprevention som sitt

13

faktiska ansvar. Detta kan tolkas utifrån ansvarsaspekten i etiktriangeln, där ansvar delas in i

tre delar: juridiskt, socialt och personligt. När de allra flesta i vårdlaget säger sig bry sig om

trycksår i sitt arbete kan det tolkas som ett juridiskt ansvar, då det står i svensk lag. Det finns

risk att bli “anmäld” om man inte är uppmärksam och någon annan kan upptäcka trycksåret

och således peka ut att omvårdnadsansvariga inte skött sitt arbete. Detta kan tolkas som ett

socialt ansvar där kollegor och chefer förväntar sig att vissa saker utförs vad gäller

observation, prevention och behandling av trycksår. Denna studie kan ha berört det personliga

ansvaret, då även om sjuksköterskor kanske såg det som sitt juridiska och sociala ansvar att

utföra trycksårsförebyggande åtgärder så saknades ofta känslan av personligt ansvar (Thorsén,

2010). Enligt lag får sjuksköterskan endast överlåta arbetsuppgifter till andra yrkesgrupper om

detta är förenligt med säker vård. Det är också sjuksköterskans ansvar att den som tar på sig

arbetsuppgiften, till exempel en undersköterska, har förutsättningar för att genomföra denna

(SFS 1998:531, kap. 2, 6 §). Det är alla i vårdlagets uppgift att rapportera till vårdgivaren om

det upptäcks att risk för att allvarlig skada eller sjukdom föreligger (SFS 1998:531, kap. 2, 7

§). Alltså kan inte sjuksköterskan avsäga sig ansvar för trycksårsprevention- och behandling

och ha attityden att “det sköts automatiskt”. Det är möjligt att den tidsbrist som upplevs bland

sjuksköterskorna gällande trycksårsprevention gör att det nedprioriteras. Inte för att de saknar

en känsla av ansvar, utan för att det helt enkelt inte finns tid att ta detta ansvar.

5.2.3 Tidsbrist

Det framkom att tidsbrist upplevs av sjuksköterskorna som det största hindret för att utföra

trycksårsprevention. Upplevelsen av att inte hinna med trycksårsprevention har i en studie

visat sig påverka trycksårsprevalensen. Nästan 16 % högre prevalens fanns då

omvårdnadspersonal på vårdavdelningar med lång vårdtid skattade att de hade tidspress i sitt

arbete (Pekkarinen, Sinervo, Elovainio, Noro & Finne-Soveri, 2008). Det skulle kunna

argumenteras för att tidspress kan ha att göra med en brist på sjuksköterskor på sjukhus.

Att inte hinna med, eller att vara underbemannade, såg sjuksköterskor i Buerhaus et al. (2005)

som en stor risk för sämre patientsäkerhet och kvalitet på omvårdnaden (a.a.). Vad gäller de

etiska frågor som uppkommer kring trycksår så menar Thorsén (2010) att under tidspress så

nedprioriteras ofta reflektion och etiska frågor, till fördel för andra, mer pressande

arbetsuppgifter (a.a.). Om sjuksköterskan inte kan utföra trycksårsprevention på grund av

tidsbrist så kan detta leda till moralisk stress då det fortfarande finns ett ouppfyllt ansvar att

fylla. Det kan leda till en svår etisk arbetsmiljö. Negativ stress över lång tid kan leda till sämre

hälsa för sjuksköterskor samt fortsatt nedsatt patientsäkerhet. Förutom att påverka attityden

till trycksårsprevention och behandling behöver sjukvården och samhället minska

sjuksköterskors tidsbrist genom olika insatser.

5.2.4 Erfarenhet, kunskap och transition

En sammanställning av påverkan som erfarenhet och kunskap har på attityden visar att

erfarenhet bidrar till en mer positiv attityd men att attityden inte påverkas av utbildning i

trycksårsprevention. Även transitionen som pågår över tid skulle kunna kopplas till en ökad

erfarenhet. Om ökad kunskap påverkar attityden till trycksårsprevention eller prioritering

finns inget tydligt svar på, då olika studier motsäger varandra. Något som uppfattas vara ett

hinder är dock otillräcklig utbildning och bristande kunskap. Sjuksköterskorna upplever att

kunskap i ämnet ökar förutsättningarna för att kunna genomföra trycksårspreventiva åtgärder.

Pancorbo-Hildalgo, Garcia-Fernández, López-Medina och López-Ortega (2007) beskrev att

kunskap och preventionsåtgärder i praktiken påverkas av vidare utbildning i

trycksårsprevention och behandling, erfarenhet samt deltagande i forskningsprojekt.

14

Detta talar för att sjuksköterskans attityd kan påverkas, vilket i sin tur påverkar

omvårdnadsarbetet och därmed patienten. Främst erfarenhet beskrivs kunna påverka attityden

till mer positiv. En transition skulle kunna stimuleras eller uppmärksammas mer genom att

exempelvis göra sjuksköterskestudenter och nyutexaminerade sjuksköterskor mer delaktiga i

vården av en patient med trycksår så att denna inser hur given omvårdnad påverkar patientens

tillstånd. Mer erfarenhet eller en genomgången transition leder till ett mer preventivt

tänkande, en högre värdering av trycksårsprevention samt ett ökat intresse att söka kunskap

inom området. För att förebygga att hinder uppstår i samband med trycksårsprevention och

behandling bör personal som upplever sig ha bristande kunskap eller otillräcklig utbildning

erbjudas utbildning. Det vore gynnsamt att på en vårdavdelning starta eller delta i ett

forskningsprojekt eller arbeta med förbättringsarbete som höjer patientsäkerheten och

fokuserar på trycksår. Dessa ökar samtidigt medvetenheten och stimulerar till ökad

uppmärksamhet och kunskap samt skulle kunna resultera i en mer positiv attityd. Den positiva

attityden påverkar patientsäkerheten eftersom fler trycksårspreventiva åtgärder genomförs och

trycksår i högre grad uppmärksammas.

5.2.5 Theory of Planned Behavior

Det beskrivs ett samband mellan attityd och antal utförda preventiva åtgärder samt dess

prioritet. Ajzen (1991) ansåg att intentionen att vilja utföra ett visst beteende ökar när

attityden är tillfredställande eller positiv. Utifrån litteraturstudiens resultat kan inga

övergripande slutsatser dras kring om sjuksköterskans attityd till trycksår är absolut positiv

eller absolut negativ då den i olika studier beskrivs som både positiv eller mindre

tillfredsställande. Trots det skulle Ajzens teori kunna användas för att argumentera för att en

positiv attityd till trycksårsprevention behövs för att sjuksköterskan ska utföra preventiva

åtgärder. Teorin nämner även andra prediktorer, som subjektiv norm och upplevd

beteendekontroll, som påverkar intentionen till att utföra ett visst beteende. Möjlighet,

skyldighet och ansvar är ytterliga faktorer som påverkar om ett beteende utförs när

intentionen finns (Ajzen, 1991). Litteraturstudien visade att sjuksköterskorna ser tidsbrist och

brist på juridiskt ansvarsskyldighet som ett hinder och endast drygt hälften ser det som sitt

ansvar att förhindra trycksår. Som exempel på faktorer som påverkar om ett beteende utförs

när intentionen finns nämns bland annat kunskap, som upplevs kunna öka möjligheterna för

att genomföra preventiva åtgärder.

En positiv attityd ökar alltså intentionen att utföra ett visst beteende. Enligt denna teori

borde en ändring av attityd i positiv riktning därmed leda till att sjuksköterskors intention att

jobba preventivt med trycksår ökar. Erfarenhet har beskrivits kunna påverka attityden till

trycksår och trycksårsprevention positivt.

Utifrån denna teori samt litteraturstudiens resultat skulle det kunna argumenteras för

att en positiv attityd bör eftersträvas och att attityden kan förbättras genom erfarenhet. Även

andra faktorer krävs för att sjuksköterskor ska kunna jobba med trycksår. Som exempel kan

kunskap, tid och en upplevelse av personligt ansvar nämnas. Denna information är något som

exempelvis en avdelningschef på en vårdavdelning på sjukhuset skulle kunna ha nytta utav

när förbättringsarbete genomförs. Utbildning, tydliga riktlinjer kring ansvar för

trycksårsprevention och behandling samt mera avsatt tid eller ökade personalresurser skulle

gynna trycksårsprevention och därmed patientsäkerheten.

5.2.6 Perspektiv på preventiva åtgärder

I litteraturstudien framkom det att patientens tillstånd samt vilja att lägesändra påverkade

trycksårspreventionen. Hopkins, Dealey, Bale, Defloor och Worboys (2006) beskrev att

15

patienter inte upplevde att lägesändringar var till hjälp trots att de var medvetna om att det var

viktigt att röra på sig och ändra läge. Lägesändringar upplevdes även som obehagliga och

osäkra (a.a.). Detta leder till en etisk konflikt eftersom sjuksköterskan enligt etiska principer

samt lag både har en skyldighet att förhindra att patienten skadas och att värna om patientens

autonomi och integritet. Omvårdnad är ett ämne där etiska aspekter ingår. Även om ingen

optimal lösning finns så är det sjuksköterskan som förväntas fatta ett beslut kring

omvårdnaden. När sjuksköterskan värnar om autonomiprincipen genom att låta bli att

lägesändra eftersom patienten uttrycker en sådan önskan kan det leda till att trycksår uppstår.

Detta orsakar smärta samt lidande för patienten och leder till både sociala och fysiska

begränsningar som kan tolkas som ett misslyckande enligt “inte skada” principen. Enligt

Hopkins et al. (2006) upplevde patienten sig ha mest kontroll över smärtan och såg den som

minst närvarande när kroppen fick vara helt stilla (a.a.). Detta kan vara en av orsakerna till att

patienten helst inte vill vända på sig trots att hen har insikt i riskerna som det för med sig. Att

sjukvårdspersonalen inte visar någon förståelse för patientens upplevelse (Hopkins et al.,

2006) eller till och med väljer att utesluta patienten från beslutsfattandet (Gorecki et al., 2009)

kan upplevas som respektlöst och kränkande. Om sjuksköterskan ändå väljer att hjälpa

patienten att lägesändra trots att en tydlig önskan om att inte göra det uttrycks av patienten så

skulle det kunna argumenteras för att det görs för att förebygga trycksår och därmed främja

hälsa, förebygga sjukdom och göra gott. Patienten kan uppleva det som respektlöst, ovärdigt

och som en kränkning av autonomin. Fallet skulle kunna beskrivas som ett etiskt dilemma då

ingen optimal lösning finns. Viktigt är att på arbetsplatsen ha möjlighet till etisk reflektion där

olika ställningstaganden kan diskuteras.

5.2.7 Riskbedömningsinstrument eller klinisk bedömning?

Det redovisades att sjuksköterskor ansåg att risken för trycksår kunde bedömas genom att

göra en klinisk bedömning utan att använda riskbedömningsinstrument då dessa beskrevs som

onödiga. Denna attityd har inte sin grund i lag eller riktlinjer, utan framkom i resultatet samt i

andra vetenskapliga studier. Saleh, Anthony och Parboteeah (2009) påvisade att

riskbedömningsinstrument och klinisk bedömning av trycksårsrisk var lika effektiva när det

gällde att bedöma trycksårsrisken och föreslå preventiva åtgärder. Saleh et al. (2009)

argumenterande även för att det vore enklare och mindre tidskrävande för sjuksköterskorna att

göra en klinisk bedömning. Johansen, Moore, van Etten och Strapp (2014) beskrev att både

riskbedömningsinstrument och klinisk bedömning identifierade riskfaktorer och riskpatienter

men att det inte behövde betyda att åtgärder vidtogs eller att det dokumenterades. Detta

stämmer överens med upptäckten att sjuksköterskor utgick från att vårdlaget arbetade med

trycksårsprevention utan att detta dokumenterades. Siffror redovisade av SKL (2013)

påvisade en stor skillnad mellan prevalensen av dokumenterade trycksår (1,5 %) och den

prevalens som funnits vid punktmätningar (6,8 %). Dock så beskrev Öhrn (2009) att

dokumentation av riskbedömning, hudinspektion, förebyggande åtgärder och resultat i

samband med trycksårsarbete krävs för att kunna förbättra patientsäkerheten och

kvalitetssäkra åtgärderna.

Om inte sjuksköterskorna känner sig ansvariga att göra riskbedömningar samt dokumentera

dessa i patientjournalen så uppstår en situation där trycksårsprevention endast sker “under

ytan” och inte redovisas på ett adekvat sätt. Att inte använda riskbedömningsinstrument ökar

risken att inget dokumenteras angående trycksår i journalen, då undersköterskor dokumenterar

i mindre utsträckning och inte alltid rapporterar till sjuksköterskan angående trycksårsrisk.

Det är alltså viktigt att sjukvården ser över sina riktlinjer angående riskbedömningsinstrument

för trycksår, alternativt får med sig sjuksköterskorna på de åtgärder som inkluderas i dessa,

16

kanske genom att påverka deras attityd. I dagsläget finns ett glapp mellan vad riktlinjerna

säger angående riskbedömning och det som faktiskt utförs i verkligheten och sjuksköterskans

attityd till att följa dessa riktlinjer har visat sig motsäga dagens rekommendationer gällande

trycksårsförebyggande.

5.2.8 Globalt perspektiv

Av de nio studier som inkluderades var tre från Sverige, två från Belgien, två från England, en

från Australien och en från Jordanien. Möjligheten finns att riktlinjerna för

trycksårsprevention och behandling skiljer sig åt mellan länderna vilket skulle kunna ha

påverkat sjuksköterskans attityd. Även utbildning, kultur, personaltäthet och tillgång till

material kan skilja sig åt vilket skulle kunna påverka studiernas resultat. Den här

litteraturstudien är en sammanställning av studier från fem olika länder. Utifrån syftet har

ändå sjuksköterskans attityd till trycksårsprevention och behandling beskrivits, osäkert är

dock om resultatet är tillämpbart globalt. Variationen mellan de olika studierna gör det svårt

att veta om det ser likadant ut i liknande sammanhang.

Olika länders benämning för sjukvårdspersonal kan ha påverkat tolkningen av resultatet. Dels

för att författarna till denna litteraturstudie inte har kunnat hitta motsvarande yrkestitlar på

svenska och även för att det i studierna inte framgår vad individen erhållit för utbildning som

lett till en viss yrkestitel. Vissa studiers populationer utgjordes av “enrolled nurses”, “assistant

nurses” och “nursing assistants” vilket i resultatdelen har översatts till undersköterskor, dock

är det oklart om dessa yrkesgrupper motsvarande den svenska definitionen av undersköterska.

5.2.9 Genusperspektiv

Sammantaget var studiedeltagarna i de inkluderade studierna 69,8 % kvinnor, 14,3 % män

och 15,9 % av okänt kön. Tubaishat et al. (2013) hittade ingen skillnad i attityd mellan män

och kvinnor (a.a.). Ungefär 90 % av sjuksköterskorna i Sverige är kvinnor (Statistiska

centralbyrån [SCB], 2013), vilket betyder att studiedeltagarnas könsfördelning

överensstämmer ungefärligt med populationen. Socialstyrelsen (2013) fann inte någon

skillnad mellan könen vad gäller trycksårsprevalens.

5.2.10 Slutsats

Sjuksköterskans attityd och värdering påverkar det trycksårspreventiva arbetet och hur ofta

åtgärder görs för att förebygga och behandla trycksår. Attityden blir mer positiv med

erfarenhet och efter genomgången transition. Sjuksköterskor och övrig omvårdnadspersonal

upplever en låg grad av personligt ansvar för trycksårsprevention. Sjuksköterskan ser

undersköterskan som ansvarig för prevention vilket kan ha negativa konsekvenser. Upplevda

hinder i arbetet var tidsbrist, brist på hjälpmedel, underbemanning och bristande riktlinjer. Att

arbeta trycksårsförebyggande har visat sig kunna medföra etiska problem och dilemman.

5.2.11 Kliniska implikationer

Denna studie skulle kunna hjälpa sjuksköterskor att bli mer medvetna om den egna attityden

samt dess påverkan på patienten. Förbättringsarbete bör stimuleras på arbetsplatsen där

forskning och utbildning utgör en del av processen med syfte att öka patientsäkerheten samt

medvetenheten bland personal. Att undanröja de av sjuksköterskorna upplevda hinder skulle

kunna leda till en ökad möjlighet till att arbeta trycksårsförebyggande. För att möjliggöra

17

sjuksköterskans arbete med trycksårsprevention och behandling behövs bland annat tid, rätt

hjälpmedel samt tydliga rutiner och lokala riktlinjer där det framgår hur riskbedömning,

hudinspektion och dokumentation ska utföras. Vems ansvar det är att göra vad, gällande

trycksårsprevention och behandling behöver också tydliggöras. Detta skulle kunna ske med

hjälp av arbetsbeskrivningar och rutiner. Ansvarig bör även stärkas i rollen och få ta del av de

verktyg samt kunskap som krävs. Möjlighet till etisk reflektion kring dilemman som kan

uppstå i samband med trycksårsprevention och behandling skulle kunna underlätta

beslutsfattande i svåra frågor. Vidare forskning behövs för att tydliggöra hur sjuksköterskans

attityd kan påverkas samt hur den i sin tur påverkar patienten.

18

Referenser

* studier som utgör litteraturstudiens resultat

Ajzen, I. (1991). The Theory of Planned Behavior. Organizational Behavior and Human

Decision Processes, 50(2), 179-211.

Altmann, T. K. (2008). Attitude: A Concept Analysis. Nursing Forum, 43(3), 144-150.

doi:10.1111/j.1744-6198.2008.00106.x

* Athlin, E., Idvall, E., Jernfält, M., & Johansson, I. (2010). Factors of importance to the

development of pressure ulcers in the care trajectory: perceptions of hospital and community

care nurses. Journal of Clinical Nursing, 19(15-16), 2252-2258. doi:10.1111/j.1365-

2702.2009.02886.x

* Beeckman, D., Defloor, T., Schoonhoven, L., & Vanderwee, K. (2011). Knowledge and

attitudes of nurses on pressure ulcer prevention: a cross-sectional multicenter study in Belgian

hospitals. Worldviews on Evidence-Based Nursing / Sigma Theta Tau International, Honor

Society of Nursing, 8(3), 166-176. doi:10.1111/j.1741-6787.2011.00217.

Berggren, I. (2010). Vårdandets etik. I E. Dahlborg-Lyckhage (Red.), Att bli sjuksköterska: en

introduktion till yrke och ämne (s. 124-144). Lund: Studentlitteratur.

Billhult, A., & Gunnarsson, R. (2012). Enkäter. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 139-149). Lund: Studentlitteratur

Buerhaus, P. I., Donelan, K., Ulrich, B. T., Norman, L., Williams, M., & Dittus, R. (2005).

Hospital RNs' and CNOs' perceptions of the impact of the nursing shortage on the quality of

care. Nursing Economic$, 23(5), 214.

Braga, I. A., Pirett, C. S., Ribas, R. M., Filho, P. G., & Filho, A. D. (2013). Bacterial

colonization of pressure ulcers: assessment of risk for bloodstream infection and impact on

patient outcomes. Journal Of Hospital Infection, 83(4), 314-320.

doi:10.1016/j.jhin.2012.11.008

Carlson, E. (2012). Etnografi och deltagande observation. I M. Henricson (Red.),

Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 218-234). Lund:

Studentlitteratur

Champion, V., & Leach, A. (1989). Variables related to research utilization in nursing: an

empirical investigation. Journal of Advanced Nursing, 14(9), 705-710. doi:10.1111/j.1365-

2648.1989.tb01634.x

Cullen Gill, E., & Moore, Z. (2013). An exploration of fourth-year undergraduate nurses'

knowledge of and attitude towards pressure ulcer prevention. Journal of Wound Care, 22(11),

618.

* Demarré, L., Vanderwee, K., Defloor, T., Verhaeghe, S., Schoonhoven, L., & Beeckman, D.

(2012). Pressure ulcers: knowledge and attitude of nurses and nursing assistants in Belgian

19

nursing homes. Journal Of Clinical Nursing, 21(9/10), 1425-1434. doi:10.1111/j.1365-

2702.2011.03878.x

European pressure ulcer advisory panel [EPUAP]. (2009). Trycksårsprevention: Kortversion

av riktlinjer [Broschyr]. Från

http://www.epuap.org/guidelines/QRG_Prevention_in_Swedish.pdf

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,

analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.

Gorecki, C., Brown, J. M., Nelson, E. A., Briggs, M., Schoonhoven, L., Dealey, C., & Nixon,

J. (2009). Impact of pressure ulcers on quality of life in older patients: a systematic review.

Journal of the American Geriatrics Society, 57(7), 1175-1183. doi:10.1111/j.1532-

5415.2009.02307.x

Hopkins, A., Dealey, C., Bale, S., Defloor, T., & Worboys, F. (2006). Patient stories of living

with a pressure ulcer. Journal of Advanced Nursing, 56(4), 345-353. doi:10.1111/j.1365-

2648.2006.04007.x

Idvall, E., & Olsson, J. (2009). Kvalitetsutveckling inom omvårdnad. I A. Ehrenberg & L.

Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling (s. 335-368). Lund:

Studentlitteratur.

Ingebretsen, H. & Storheim, E. (2011). Omvårdnad vid hudsjukdomar och hudskador. I H.

Almås, D-G. Stubberud & R. Grønseth (Red.), Klinisk omvårdnad del 2 (2. uppl., s. 343-380).

Liber: Stockholm.

Inspektionen för vård och omsorg. (2014). Anmäl vårdskada - lex Maria. Hämtad den 5

februari, 2015, från Inspektionen för vård och omsorg, http://www.ivo.se/anmala-och-

rapportera/anmal-vardskada-lex-maria/Sidor/default.aspx

Johansen, E., Moore, Z., van Etten, M., & Strapp, H. (2014). Pressure ulcer risk assessment

and prevention: What difference does a risk scale make? A comparison between Norway and

Ireland. Journal of Wound Care, 23(7), 369-378. doi:10.12968/jowc.2014.23.7.369

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom

hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.

Larsson, I. (2010). Att leda patientnära omvårdnadsarbete. I E. Dahlborg-Lyckhage (Red.),

Att bli sjuksköterska: en introduktion till yrke och ämne (s. 202-219). Lund: Studentlitteratur.

Lindholm, C. (2014). Omvårdnad vid sår. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens

grunder: Hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur.

Moore, Z., Johansen, E., & van Etten, M. (2013). A review of PU risk assessment and

prevention in Scandinavia, Iceland and Ireland (Part II). Journal Of Wound Care, 22(8), 423-

429.

20

Nordic Health Economics. (2012). Trycksår i Sverige: kunskapsöversikt och beräkning av

kostnader för slutenvården. Hämtad 30 januari, 2015, från http://www.careofsweden.se/wp-

content/uploads/2013/10/Care_Of_Sweden_Rapport_trycksar_121220_NHE.pdf

Pancorbo-Hidalgo, P., García-Fernández, F., López-Medina, I., & López-Ortega, J. (2007).

Pressure ulcer care in Spain: nurses' knowledge and clinical practice. Journal of Advanced

Nursing, 58(4), 327-338. doi:10.1111/j.1365-2648.2007.04236.x

Pekkarinen, L., Sinervo, T., Elovainio, M., Noro, A., & Finne-Soveri, H. (2008). Drug use

and pressure ulcers in long-term care units: do nurse time pressure and unfair management

increase the prevalence? Journal Of Clinical Nursing, 17(22), 3067-3073. doi:10.1111/j.1365-

2702.2008.02445.x

Rosén, M. (2012). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori

och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 430-444). Lund: Studentlitteratur

Saleh, M., Anthony, D., & Parboteeah, S. (2009). The impact of pressure ulcer risk

assessment on patient outcomes among hospitalised patients. Journal of Clinical Nursing,

18(13), 1923-1929. doi:10.1111/j.1365-2702.2008.02717.x

* Samuriwo, R. (2010a). The impact of nurses' values on the prevention of pressure ulcers.

British Journal of Nursing, 19(15), 4-14.

* Samuriwo, R. (2010b). Effects of education and experience on nurses' value of ulcer

prevention. British Journal Of Nursing (Mark Allen Publishing), 19(20), 8-18.

SBU. (2014). Värdering och syntes av studier utförda med kvalitativ analysmetodik.

[Broschyr]. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Från

http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel08.pdf

SBU. (2015). Granskningsmallar. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.

Från http://www.sbu.se/sv/var_metod/Granskningsmallar/

* Searle, C., & McInerney, F. (2008). Nurses' decision-making in pressure area management

in the last 48 hours of life. International Journal Of Palliative Nursing, 14(9), 432-438.

Siegel, J. T., Navarro, M. A., Tan, C. N., & Hyde, M. K. (2014). Attitude-Behavior

Consistency, the Principle of Compatibility, and Organ Donation: A Classic Innovation.

Health Psychology, 33(9), 1084-1091. doi:10.1037/hea0000062

SOFS 2005:105. Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 17 mars,

2015, från Socialstyrelsen,

http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf

Socialstyrelsen. (2013). Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2013. Stockholm:

Socialstyrelsen. Från

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19028/2013-4-3.pdf

Socialstyrelsen. (2014). Stora utmaningar för landstingen att förbättra patientsäkerheten.

Hämtad 1 februari, 2015, från Socialstyrelsen,

21

http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2014april/storautmaningarforlandstingenattforbattrapati

entsakerheten

Statistiska centralbyrån. (2013). 30 största yrkena. Hämtad 6 mars, 2015, från Statistiska

centralbyrån, http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-

amne/Arbetsmarknad/Sysselsattning-forvarvsarbete-och-arbetstider/Yrkesregistret-med-

yrkesstatistik/59064/59071/133973/

* Strand, T., & Lindgren, M. (2010). Knowledge, attitudes and barriers towards prevention of

pressure ulcers in intensive care units: a descriptive cross-sectional study. Intensive & Critical

Care Nursing: The Official Journal of the British Association of Critical Care Nurses, 26(6),

335-342. doi:10.1016/j.iccn.2010.08.006

Svensk författningssamling [SFS] 1998:531. Lag om yrkesverksamhet på hälso- och

sjukvårdens område. Hämtad 4 mars, 2015, från Riksdagen,

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1998531-

om-yrkesverksam_sfs-1998-531/?bet=1998:531

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Hämtad 22 januari, 2015, från Riksdagen,

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659/

Svensk sjuksköterskeförening. (2005). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm:

Svensk sjuksköterskeförening.

SKL. (2011). Trycksår: åtgärder för att förebygga. Stockholm: Sveriges kommuner och

landsting. Från http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc39907_1.pdf

SKL. (2013). Patientsäkerhet lönar sig: kostnader för skador och vårdskador i slutenvården

år 2013. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Från

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-131-0.pdf?issuusl=ignore

SKL. (2014). Punktprevalensmätning av trycksår: landstingens resultat 2014 v10. Stockholm:

Sveriges kommuner och landsting. Från

http://skl.se/download/18.492990951464200d71495220/1403168403886/skl-

punktprevalensmatning-av-trycksar-i-landstingen-2014-v10.pdf

* Sving, E., Gunningberg, L., Högman, M., & Mamhidir, A. (2012). Registered nurses'

attention to and perceptions of pressure ulcer prevention in hospital settings. Journal of

Clinical Nursing, 21(9/10), 1293-130. doi:10.1111/j.1365-2702.2011.04000.x

Thorsén, H. (2010). Människosyn och etik. Stockholm: Remus.

* Tubaishat, A., Aljezawi, M., & Al Qadire, M. (2013). Nurses' attitudes and perceived

barriers to pressure ulcer prevention in Jordan. Journal of Wound Care, 22(9), 490-497.

Welsh, L. (2014). Ethical issues and accountability in pressure ulcer prevention. Nursing

Standard, 29(8), 56-63. doi:10.7748/ns.29.8.56.e9262

Öhrn, A. (2009). Patientsäkerhet. I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens

grunder: Ansvar och utveckling (s. 371-401). Lund: Studentlitteratur.

22

Bilaga 1 - Sökmatris Databas Sökord

Resultat –

antal träffar

Urval 1 –

lästa

titlar

Urval 2 –

lästa

abstract

Urval 3 –

antal artiklar

till studien

CINAHL

20150203

Begränsningar

- english

language

- peer reviewed

- 20050101

1. MH ”Attitude” 5 490

2. MH ”Attitude

of Health

Personnel”

13 280

3. attitude* 101 510

4. 1 OR 2 OR 3 101 510

5. MH ”Pressure

Ulcer”

4 461

6. pressure sore 528

7. decubitus ulcer 100

8. 5 OR 6 OR 7 4 572

9. MH ”Nursing

Care”

4 253

10. nurs* 222 369

11. 9 OR 10 222 369

12. 4 AND 8

AND 11

99 16 11 (8) 7 (6)

Medline

20150203

Begränsningar

- english

language

- 20050101

1. MH ”Attitude” 9 637

2. MH ”Attitude

of Health

Personnel”

39 019

3. attitude* 138 252

4. 1 OR 2 OR 3 138 252

5. MH ”Pressure

Ulcer”

2 848

6. pressure sore 423

7. decubitus ulcer 244

8. 5 OR 6 OR 7 3 251

9. MH ”Nursing

Care”

2 700

10. nurs* 195 403

11. 9 OR 10 195 403

12. 4 AND 8

AND 11

89 15 12 (8) 8 (6)

TOTALT unika träffar

188 31

15

9

(*) dubbletter

Bilaga 2 – Artikelmatris

Författare,

titel, tidskrift

och land

Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat

Athlin, E.,

Idvall, E.,

Jernfält, M., &

Johansson, I.

(2010).

Factors of

importance to

the

development

of pressure

ulcers in the

care

trajectory:

perceptions of

hospital and

community

care nurses.

Journal Of

Clinical

Nursing,

19(15-16), s.

2252-2258.

doi:10.1111/j.

1365-

2702.2009.028

86.x

Databas:

CINAHL och

Medline

Land: Sverige

Syftet är att

studera

sjuksköterskor

s uppfattning

om faktorer

som kan bidra

till trycksårs

utveckling

eller

tillbakagång i

vårdkedjan på

sjukhus och i

öppenvården.

Design: kvalitativ

Inklusionskriterier: - fem års erfarenhet av att jobba som

legitimerad sjuksköterska

- haft ansvar för vården för en patient med

trycksår de senaste sex månaderna

Exklusionskriterier: -

Urval: snöbollsurval, avdelningschefer

rekommenderade potentiella studiedeltagare

och författarna kontaktade dessa per telefon

Population: 29 kvinnor och en man, 34-55

år, 14 jobbade i öppenvården, 16 jobbade på

sjukhus varav 4 jobbade på en medicinsk

avdelning, 11 jobbade på kirurgisk avdelning

och 1 jobbade på en intensivvårdsavdelning.

Bortfall: -

Datainsamling: Semistrukturerad intervju.

En intervjuguide togs fram baserad på en

litteraturstudie samt författarnas erfarenhet

som sjuksköterskor. Deltagarna ombads att

beskriva sitt möte med en specifik patient

med trycksår. Följdfrågor kunde ställas enligt

intervjuguiden. Intervjuerna spelades in

avseende ljud, och transkriberades verbatim.

Analysmetod: kvalitativ innehållsanalys

Styrkor: Semistrukt-

urerad intervju,

tydligt framställt

resultat

Svagheter:

snöbollsurval, inga

citat redovisas i

resultatet

Värdering: medel (10/13)

På sjukhus såg sjuksköterskorna behandling av

sjukdom som deras huvudfokus och inom

öppenvården var huvudfokus basal omvårdnad,

vilket infattade trycksår.

Legitimerade sjuksköterskor ansåg att trycksår och

preventiva insatser för trycksår hade låg status och

la ansvaret för detta på undersköterskan.

Förekomst av trycksår sågs som något

sammankopplat med skam och skuld vilket kunde

leda till bristande uppmärksamhet och brist på

behandling. Deltagarna uppfattade inte trycksår

som vanligt förekommande och erkände att detta

kunde leda till att de missade att observera

patienterna i detta avseende.

Att vara en “eldsjäl” sågs som nödvändigt för att

behålla fokus på trycksårsprevention.

Läkaren ansågs ha övergripande ansvar och

auktoritet vad gäller behandling av trycksår,

samtidigt som de inte uppfattades ha speciellt

mycket kunskap i ämnet.

Sjuksköterskorna ville själva inspektera patienten

med tanke på trycksår då andrahandsinformation

från andra i vårdlaget uppfattades kunna påverka

trycksår i negativ bemärkelse. Det upplevdes som

svårt att göra egna observationer av patienter på

grund av att det fanns en risk att “trampa någon på

tårna” genom att inte acceptera

andrahandsinformation.

Enligt deltagarna var tekniska hjälpmedel viktiga

för att kunna förebygga trycksår.

I öppenvården förväntades anhöriga rapportera

trycksår till sjuksköterskan.

Författare, titel,

tidskrift och land

Syfte

Metod och ev. design

Värdering

Resultat

Beeckman, D.,

Defloor, T.,

Schoonhoven, L.,

& Vanderwee, K.

(2011). Knowledge

and attitudes of

nurses on pressure

ulcer prevention: a

cross-sectional

multicenter study

in Belgian

hospitals.

Worldviews On

Evidence-Based

Nursing / Sigma

Theta Tau

International,

Honor Society Of

Nursing, 8(3), 166-

176.

doi:10.1111/j.1741

-

6787.2011.00217.x

Databas:

CINAHL och

Medline

Land: Belgien

Syftet är att

studera

sjuksköterskor

s kunskap och

attityd till

trycksårspreve

ntion på

sjukhus i

Belgien samt

att undersöka

sambandet

mellan

kunskap,

attityd, och

tillämpning av

prevention.

Design: tvärsnittsstudie (multicenter)

Inklusionskriterier: -

Exklusionskriterier: patienter yngre än 18 år och

patienter som vårdades på dagvården, förlossningen

och psyk exkluderades

Urval: stratifierat randomiserat urval

Population: 2 105 patienter och 553 sjuksköterskor

från 14 sjukhus som jobbade på 94 olika

vårdavdelningar, minst fem sjuksköterskor från varje

avdelning besvarade enkäterna

Bortfall: -

Datainsamling: klinisk observation enligt European

Pressure Ulcer Advisory Panel, enkät Pressure Ulcer

Knowledge Assessment Tool och Attitude Toward

Pressure Ulcer Tool

Fem olika kategorier av data inkluderades: generell

data, patientdata, riskbedömning, hudobservation och

prevention

Analysmetod: logistisk regressionsanalys

Styrkor:

slumpmässigt

urval, instrument

testat för

reliabilitet och

validitet

Svagheter:

begränsade

svarsmöjligheter

på grund av enkät

Värdering:

medel (8/14)

Genomsnittsvärdet för attityden i

denna studie var 71.3 % och ≥ 75 %

ansågs vara tillfredsställande.

Sjuksköterskor som hade genomgått

extra utbildning i trycksårsprevention

redovisade inte högre poäng i

attitydmätningen än sjuksköterskor

som inte hade genomgått

utbildningen. Sjuksköterskors

attitydpoäng var högre om hen

jobbade på en avdelning där mer än 30

% av patienterna i riskzonen erhöll

trycksårsprevention. En svag

korrelation finns mellan

sjuksköterskans attityd till den egna

kompetensen och antal poäng på

kunskapsskalan. En positiv korrelation

finns mellan sjuksköterskans attityd

angående prioritering av

trycksårsprevention, antal poäng på

kunskapsskalan och tillämpningen av

tillräckliga preventionsåtgärder. Det

finns en positiv korrelation mellan

antal poäng från Pressure Ulcer

Knowledge Assesment Tool och

Attitude Toward Pressure Ulcer Tool.

Det påvisades en signifikant

korrelation mellan sjuksköterskans

attityd och användandet av

förebyggande åtgärder.

Författare, titel,

tidskrift och land

Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat

Demarré, L.,

Vanderwee, K.,

Defloor, T.,

Verhaeghe, S.,

Schoonhoven, L.,

& Beeckman, D.

(2012). Pressure

ulcers: knowledge

and attitude of

nurses and nursing

assistants in

Belgian nursing

homes. Journal Of

Clinical Nursing,

21(9/10), 1425-

1434.

doi:10.1111/j.1365-

2702.2011.03878.x

Databas: CINAHL

och Medline

Land: Belgien

Syftet är att

undersöka

sjuksköterskors

och

underskötersko

rs kunskap och

attityd till

trycksårspreve

ntion på

vårdboenden

samt att

undersöka

korrelationen

mellan

kunskap,

attityd och

användandet av

trycksårspreve

ntion enligt

riktlinjerna för

riskpatienter.

Design: tvärsnittsstudie (multicenter)

Inklusionskriterier: -

Exklusionskriterier: -

Urval: bekvämlighetsurval

Population: 145 sjuksköterskor och undersköterskor och 615

patienter från 9 vårdboenden utspridda över 18 avdelningar

Bortfall: -

Datainsamling:

- datainsamling enligt European Pressure Ulcer Advisory Panels

riktlinjer - Bradenskalan används för riskbedömning

- trycksår kategoriseras utifrån National Pressure Ulcer Advisory

Panel klassifikationssystem

- prevention bedöms utifrån riktlinjerna.

- Pressure Ulcer Knowledge Assessment Tool och Attitude

Towards Pressure Ulcers används som enkäter för att mäta

kunskap och attityd.

Fem olika kategorier av data inkluderades: generell data,

patientdata, riskbedömning, hudobservation och prevention

Analysmetod: statistisk analys

Styrkor:

Mätinstrument

testade för

reliabilitet och

validitet, olika

kategorier av

data inkluderas

Svagheter: inga

inklusions- och

exklusionskriter

ier,

bekvämlighetsur

val, bortfall

eller antal

tillfrågade inte

angivna.

Värdering:

medel (10/14)

Lägst attitydvärde (72,1 %)

mättes då sjuksköterskorna

och undersköterskorna

tillfrågades om trycksårens

“påverkan på patienten”

medan högst attitydvärde

(84,1 %) mättes i kategorin

“prioritet i vården”. Mellan

dessa två fanns “ansvar”

(82,7 %), “kunskapens

betydelse” (78 %) samt

“effektivitet av prevention”

(72,7 %).

Det fanns ingen signifikant

korrelation mellan kunskap

och attityd. Attityden visas

vara en signifikant

oberoende förutsägande

faktor för följsamheten av

riktlinjerna för

riskpatienter.

Författare, titel,

tidskrift och

land

Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat

Samuriwo, R.

(2010a). The

impact of nurses'

values on the

prevention of

pressure ulcers.

British Journal

Of Nursing,

19(15), 4-14.

Databas:

CINAHL och

Medline

Land: England

Vilket värde

tillägnar

sjuksköterskor

trycksårsprevent

ion?

Design: intervjustudie

Inklusionskriterier: - sjuksköterskor som jobbar på icke-akuta medicinska avdelningar

på valda sjukhus

- sjuksköterskestudenter som genomgår sitt andra eller tredje år och

har erfarenhet av att jobba på icke-akuta medicinska avdelningar på

valda sjukhus

Exklusionskriterier: -

Urval: snöbollsurval, den totala populationen av potentiella

studiedeltagare bestod av 300 sjuksköterskor och 50

sjuksköterskestudenter som jobbade på icke-akuta medicinska

avdelningar på 14 olika sjukhus

Population: 13 sjuksköterskor och 3 sjuksköterskestudenter som

jobbar eller har erfarenhet av att jobba på icke-akuta medicinska

avdelningar fördelade över 14 olika sjukhus.

Bortfall: data samlades in till datamättnad uppstod

Datainsamling: semistrukturerade intervjuer

Analysmetod: Straussian grounded theory

Styrkor: redovisar

resultat med citat.

Svagheter: inga

exklusionskriterier,

studenter

inkluderades trots

att de inte jobbar

på avdelningen,

väldigt lite resultat

redovisat och mest

citat, ensam

författare

Värdering: medel (10/13)

Alla deltagande

värderade

trycksårsprevention

högt. Någon som

värderar

trycksårsprevention

högt agerar proaktivt

och använder sig av

preventiva metoder

tidigare än någon som

inte värderar det lika

högt. Sjuksköterskor

upplevde att tidsbrist

ledde till att de inte

hade möjligheten att

utöva patientnära

omvårdnad. Istället

utgår sjuksköterskorna

från att undersköterskor

och studenter är

uppmärksamma på

patientens hudkostym

och informerar

sjuksköterskorna när

sår uppstår.

Författare,

titel,

tidskrift

och land

Syfte Metod och ev.

design

Värdering Resultat

Samuriwo,

R. (2010b).

Effects of

education

and

experience

on nurses'

value of

ulcer

prevention.

British

Journal Of

Nursing

(Mark Allen

Publishing),

19(20), 8-

18.

Databas:

Medline

Land:

England

Vilket värde

tillägnar

sjuksköterskor

trycksårspreve

ntion?

Design: kvalitativ

Inklusionskriterie

r: -

Exklusionskriteri

er: -

Urval: -

Population: 16

deltagare, 3 andra-

och tredjeårs

sjuksköterskestude

nter och 13

sjuksköterskor från

14 olika sjukhus

Bortfall: -

Datainsamling:

semistrukturerade

intervjuer

Analysmetod:

Straussian

grounded theory

Styrkor:

tydligt

redovisat

resultat,

semistrukturer

ade intervjuer

Svagheter:

inklusions-

och

exklusionskrit

erier, otydlig

urvalsprocess,

studenter

inkluderades,

ensam

författare

Värdering:

medel (9/13)

Studiedeltagarna beskriver en transition där betydelsen av trycksårsprevention ökar

från låg till hög. Processen som genomgicks och ledde till en högre värdering av

trycksårsprevention kan ha pågått omedvetet. Deltagare som värderade

trycksårsprevention lågt förklarade att de endast gjorde som de blev tillsagda när

hudvård utfördes utan att förstå varför det var så viktigt. När sjuksköterskan

samarbetade med ett multidisciplinärt team insåg hen vikten av trycksårsprevention

och blev medveten om sjuksköterskans viktiga roll i patientens omvårdnad.

Sjuksköterskorna beskriver hur värderingen ökar när de själva är ansvariga för vården

av en patient med trycksår. Förbättring och läkning av såren upplevs tillfredsställande

och motiverande. Individen går genom olika stadier under transitionen.

ser det första trycksåret:

- har lite eller ingen kunskap om trycksår och trycksårsprevention

- värderar trycksårsprevention lågt och det är inte speciellt sannolikt att individen

genomför preventiva åtgärder i praktiken

ser det värsta trycksåret:

- chockeras och inser den negativa påverkan som trycksår har på patienten

- en aggressiv behandlingsplan förverkligas

-sjuksköterskan tar del av kunskapen från andra personalkategorier inom hälso- och

sjukvården kring trycksår

- inser hur given omvårdnad påverkar patienten

- anmälning av vårdskada

just nu:

- tar lärdom av utbildning och praktisk erfarenhet

- värderar trycksårsprevention högt

- arbetar mer proaktiv med trycksårsförebyggande metoder

- söker mera kunskap angående trycksårsprevention

Författare, titel,

tidskrift och land

Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat

Searle, C., &

McInerney, F. (2008).

Nurses' decision-

making in pressure area

management in the last

48 hours of life.

International Journal

Of Palliative Nursing,

14(9), 432-438.

Databas: Medline

Land: Australien

Syftet med studien var

att få ökad förståelse

för de faktorer som

påverkar den specifika

omvårdnaden vid

trycksår för en döende

patient under livets

sista 48 timmar.

Design: kvalitativ metod

Inklusionskriterier: kunskap

kring och erfarenhet av att vårda

patienter i livets slutskede

Exklusionskriterier: -

Urval: strategiskt urval

(theoretical sampling)

Population: 12 sjuksköterskor

som jobbade på en palliativ-,

hematologi- eller

onkologiavdelning och därmed

hade erfarenhet av att vårda

patienter i livets slutskede.

Bortfall: rekrytering skedde tills

datamättnad uppstod

Datainsamling: semistrukturerade

intervjuer

Analysmetod: konstant

jämförande analys

Styrkor:

semistruktur-

erad intervju,

citat i resultat,

tydligt

beskriven

population

Svagheter:

Sjuksköterskor

från flera olika

avdelningar kan

ha stora

skillnader i

attityd tack vare

just

arbetsplatsen

och dess kultur,

tre av deltagarna

har mindre än

ett års

erfarenhet av att

jobba på

respektive

avdelning

Värdering: medel (10/13)

Sjuksköterskans önskan att bidra till en

fridfull död genom att tillhandahålla så god

omvårdnad som möjligt hade en stark

påverkan på åtgärderna i

trycksårsomvårdnaden. Sjuksköterskor

upplevde att de utifrån observationer skulle

fatta beslut angående tryckavlastande

åtgärder. När patienten befann sig i livets

slutskede beskrev sjuksköterskorna att de tog

mer hänsyn till familjens önskemål och hur

patienten reagerade på lägesändringar. En

sjuksköterska beskrev att hon kände

hjälplöshet när patientens fysiska symtom

förvärrades under lägesändringar vilket kunde

göra att lägesändringen upplevdes som

meningslös. Sjuksköterskorna ansåg det vara

värdefullt att ha tillgång till tryckavlastande

hjälpmedel och såg det som deras

specialkompetens. Den emotionella påverkan

på sjuksköterskan och patienten avgjorde om

sjuksköterskan valde att genomföra

lägesändringar. Detta antingen för att undvika

sina egna negativa känslor som händelsen

förde med sig eller för att värna om att

patienten var bekväm. Sjuksköterskans

önskan att upprätthålla patientens värdighet

och autonomi har också påverkan på antal

lägesändringar.

Författare, titel,

tidskrift och land

Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat

Strand, T., &

Lindgren, M. (2010).

Knowledge, attitudes

and barriers towards

prevention of

pressure ulcers in

intensive care units:

a descriptive cross-

sectional study.

Intensive & Critical

Care Nursing: The

Official Journal Of

The British

Association Of

Critical Care

Nurses, 26(6), 335-

342.

doi:10.1016/j.iccn.20

10.08.006

Databas: CINAHL

och Medline

Land: Sverige

Syftet med studien

är att undersöka

legitimerade

sjuksköterskors

och

undersköterskors

attityd, kunskap

och upplevda

hinder och

möjligheter kring

trycksårsprevention

på IVA.

Design: deskriptiv,

cross-sectional

Inklusionskriterier: all

omvårdnadspersonal

som jobbade del- eller

heltid på någon av de

fyra olika

intensivvårdsavdelningar

na

Exklusionskriterier: -

Urval: all personal på

fyra olika

intensivvårdsavdelningar

på ett sjukhus i Sverige

inkluderades i studien

Population: 139

sjuksköterskor och 176

undersköterskor, efter

bortfall återstod 52,1 %

sjuksköterskor och 47,9

% undersköterskor

Bortfall: 54 %

Datainsamling: enkät

Analysmetod: statistisk

analys

Styrkor: Redovisar

data i tabeller

Svagheter: stort

bortfall, icke-

slumpmässigt

urval, ej

psykometriskt

testade instrument

Värdering: medel

(10/14)

Ingen signifikant skillnad i enkätsvar mellan sjuksköterskor och undersköterskor framkom.

Sjuksköterskor

… höll med om att alla patienter riskerar att få trycksår (92,5 %)

… höll med om att trycksårsprevention är tidskrävande (37,7 %)

… höll med om att patienter inte fick lika många trycksår nu för tiden (56,5 %)

… höll med om att löpande omvårdnadsbedömning av patienten ger en riktig bedömning av

trycksårsrisken (81,5 %)

… höll med om att de flesta trycksår kunde undvikas (91,8 %)

… höll med om att riskbedömning för trycksår borde genomföras regelbundet under

patientens tid på sjukhuset (89,1 %)

… höll inte med om att de inte behövde bry sig om trycksårsprevention i omvårdnaden (95,9

%)

… höll inte med om att trycksårsbehandling hade högre prioritet än trycksårsprevention (73,8

%)

... höll inte med om påståendet ”jag är mindre intresserad av trycksårsprevention än andra

omvårdnadshandlingar” (50 %)

… höll inte med om att trycksårsprevention prioriterades lägre än andra

omvårdnadshandlingar (64,2%)

… höll varken med eller inte med om påståendet ”min kliniska bedömning är bättre än något

riskbedömningsinstrument för trycksår” (51 %)

Av sjuksköterskor upplevda hinder vid trycksårsprevention: tidsbrist (57,8 %), prioritet (28,9

%), underbemanning (27,3 %), otillräcklig kunskap (18 %), brist på tryckavlastande

hjälpmedel (18 %), inte delaktig i patientnära omvårdnad (5,5 %), ointresserade medarbetare

(4,7 %), samarbetsvillig patient (3,9 %), stressig arbetssituation (7,0 %), inga hinder (5,5 %),

ingen dokumentation (2,3 %), bristande kontinuitet (1,6 %) och vet ej (1,6 %).

Av sjuksköterskor upplevda möjligheter vid trycksårsprevention: tid (24,8 %), patientens

status (4,1 %), tillräcklig bemanning (23,9 %), kunskap (38 %), tillgång till tryckavlastande

hjälpmedel (35,5 %), intresserade medarbetare (4,1 %), samarbetsvillig patient (2,5 %),

hudinspektion (14 %), rutiner (5,8 %), adekvat rapportering (5,8 %), riskbedömning (4,1 %)

och vet ej (2,5 %).

Det fanns en signifikant skillnad mellan de med en vidareutbildning inom akutsjukvård eller

anestesi och de sjuksköterskor som inte hade någon vidareutbildning.

Författare, titel,

tidskrift och

land

Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat

Sving, E.,

Gunningberg, L.,

Högman, M., &

Mamhidir, A.

(2012).

Registered

nurses' attention

to and

perceptions of

pressure ulcer

prevention in

hospital settings.

Journal Of

Clinical Nursing,

21(9/10), 1293-

130,

doi:10.1111/j.136

5-

2702.2011.04000

.x

Databas:

CINAHL

Land: Sverige

Syftet var att

beskriva hur

sjuksköterskor

genomför,

dokumenterar

och reflekterar

kring

trycksårspreve

ntion i

patientnära

omvårdnadssit

uationer och

även generellt

på avdelningar

på sjukhus.

Design: kvalitativ beskrivande.

Inklusionskriterier: sjuksköterska

Exklusionskriterier: -

Urval: Ja-sägarurval, via

avdelningschefer

Population: Nio kvinnor, ålder 26-54,

total yrkeserfarenhet 2-18 år,

yrkeserfarenhet på avdelning de

jobbade under studien var mellan 2,5

mån och 9 år.

Bortfall: -

Datainsamling: Semistrukturerade

intervjuer, observationer och

patientjournaler

Analysmetod: Kvantitativ data från

patientjournaler analyserades med ett

datorprogram och redovisades som

deskriptiv statistik.

Intervjuerna och observationerna

analyserades med innehållsanalys.

Styrkor: både

observationer,

intervjuer och

journalgenomg

ång, variation i

urval, citat i

resultatet

Svagheter:

lågt antal

deltagare för

att presentera

sjukhuset

generellt.

Värdering:

hög (12/13)

Sjuksköterskorna förväntade sig att undersköterskorna skulle utföra

tryckavlastning och hålla patienternas hud torr.

Sjuksköterskorna litade på att undersköterskorna skötte tryckavlastning på

riskpatienter även om detta inte journalfördes.

Sjuksköterskorna ansåg att undersköterskorna var ansvariga och kapabla att

förebygga trycksår hos patienterna.

När sjuksköterskan hade mycket att göra förväntades undersköterskan sköta

trycksårsprevention.

Sjuksköterskorna förväntade sig att undersköterskorna skulle rapportera

patienternas status vad gäller trycksår.

Sjuksköterskorna såg sig själva som “spindeln i nätet” gällande

trycksårsprevention.

Sjuksköterskorna ansåg att det var viktigt att jobba som ett team, och att flera

professioner var viktiga i omvårdnaden kring trycksår, till exempel

arbetsterapeuter och sjukgymnaster.

Sjuksköterskorna ansåg att riskbedömningsinstrument för trycksår aldrig

kunde ersätta deras kliniska bedömning och att de kunde bedöma risken för

trycksår utan riskinstrument.

Sjuksköterskorna ansåg riskbedömningsinstrument som onödiga i

trycksårsprevention.

Sjuksköterskorna använde inte lägesändringsschema placerad bredvid

patientens säng på rutin då dem uppfattade att patientens anhöriga kunde bli

upprörda om det inte följdes men om anhöriga ville så kunde dem föra ett

lägesändringsschema bredvid patientsängen.

Sjuksköterskorna rapporterade att trycksårsavlastning skedde per automatik.

Sjuksköterskorna ansåg att patienter som var överviktiga, underviktiga,

immobila eller hade rodnad på huden befann sig i riskzonen för trycksår och

var i behov av lägesändringar och/eller luftmadrass.

Författare,

titel, tidskrift

och land

Syfte Metod och ev. design Värdering Resultat

Tubaishat, A.,

Aljezawi, M., &

Al Qadire, M.

(2013). Nurses'

attitudes and

perceived

barriers to

pressure ulcer

prevention in

Jordan. Journal

Of Wound

Care, 22(9),

490-497.

Databas:

CINAHL och

Medline

Land:

Jordanien

Syftet var att

utforska

sjuksköterskors

attityd till

trycksårspreventi

on och

sjuksköterskors

upplevda hinder i

trycksårspreventi

v omvårdnad.

Design: Kvantitativ enkätstudie.

Inklusionskriterier: Legitimerad

sjuksköterska, assisterande sköterska

Exklusionskriterier: jobbar inte patientnära

(ex administration)

Urval: Bekvämlighetsurval från 4 olika sjukhus

Population: 241 sjuksköterskor/assisterande

sköterskor, 58 % var kvinnor, 61 % var 20-29

år, 83 % var sjuksköterskor, 59 % hade mer än

5 års arbetslivserfarenhet, 55 % jobbade på

universitetssjukhus, de flesta (30 %) jobbade på

intensivvårdsavdelningar, 49 % hade inte fått

specifik undervisning på trycksårsprevention,

ungefär hälften hade inte läst några

forskningsartiklar om trycksårsprevention, 1,7

% deltog i konferenser om forskning på

området, ungefär hälften vidareutbildade sig om

trycksårsprevention genom utbildning eller

genom att läsa forskningsartiklar i ämnet.

Bortfall: 187, kvarstående population utgörs av

241 sjuksköterskor och assisterande sköterskor.

Datainsamling: Enkät

Analysmetod: Statistisk analys. Resultat för

p<0.05 ansågs vara signifikanta.

Styrkor: Resultat

redovisas i tabeller,

redovisar demografisk

data för deltagarna

Svagheter: stort bortfall,

icke-slumpmässigt urval,

översatt mätinstrument

kan ha påverkat

reliabiliteten

Värdering:

medel (9/14)

Sjuksköterskorna och övrig omvårdnadspersonal:

… hade överlag en positiv attityd till trycksårsprevention.

… som hade mer än 10 års arbetserfarenhet hade den mest positiva

attityden till trycksårsprevention.

… ansåg att kontinuerlig bedömning av patienten korrekt kunde

bedöma trycksårsrisk (82 %).

… ansåg att de flesta trycksår kunde undvikas (82 %).

… höll inte med om att patienter oftast inte får trycksår nu för tiden (74

%).

… höll inte med om att de inte skulle bry sig om trycksårsprevention i

sitt arbete (79 %).

47 % tyckte att det var deras ansvar att förhindra att trycksår

utvecklades och 41 % tyckte inte att det var deras ansvar.

Nytt:

… tyckte att trycksårsprevention är tidskrävande (14,1 %).

… ansåg att behandling av trycksår har högre prioritet än prevention

(56 %).

… tyckte att alla patienter kan utveckla trycksår (81 %).

..skattade i vilken grad de höll med om att olika fenomen påverkade

arbetet med trycksårsprevention:

Brist på personal (87 %), tidsbrist (84 %), brist på utrustning (68 %),

brist på träning och utbildning angående trycksårsprevention (68 %),

brist på policys och riktlinjer gällande trycksårsprevention (51 %), brist

på samarbete med andra arbetskategorier i sjukvården (51 %),

forskningsresultat är inte användarvänliga (51 %), patienten är inte

samarbetsvillig eller ostabil (67 %), brist på juridiskt ansvar gällande

vissa patientsäkerhetsrisker (till exempel incidens av trycksår) (50 %),

brist på tillfredställelse i arbetet (57 %).

Det finns ingen signifikant skillnad mellan könen avseende attityd till

trycksårsprevention.

Bilaga 3

Bedömning av kvalitativa studier (Kristensson, 2014, s. 171)

Syfte Finns det ett tydligt formulerat syfte eller undersökningsfråga?

Metod Är studiens design beskriven?

Finns det en tydlig beskrivning av ett teoretiskt perspektiv?

Finns det en tydlig beskrivning av hur deltagarna rekryterades?

Rekryterades tillräckligt måna för att nå mättnad?

Finns det en tydlig transparent beskrivning av hur data samlades in?

Var datainsamlingsmetoden relevant?

Beskrivs forskarnas roll i relation till deltagarna?

Finns det en beskrivning av forskarnas förförståelse?

Finns det en tydlig beskrivning av hur data analyserades och är analysprocessen i

termer av kodning, kategorisering eller tematisering relevant och transparent

beskriven?

Resultat Är resultatet logiskt beskrivet och lätt att följa?

Speglar resultatet de data som samlades in?

Diskussion Finns det belägg för de fyra komponenterna i trovärdighetsbegreppet?

Bilaga 4

Bedömning av tvärsnittsstudier (Kristensson, 2014, s. 169)

Syfte Finns det en tydligt formulerad undersökningsfråga eller hypotes?

Metod Beskrivs det var och när studien ägde rum?

Är populationen tydligt beskriven med tillhörande inklusions- och exklusionskriterier?

Är det tydligt beskrivet hur urvalet rekryterades?

Beskrivs det hur urvalets storlek bestämdes (powerberäkning)?

Finns det en tydlig beskrivning av utfallsmått, eventuella prediktorer och confounders?

Finns det en tydlig beskrivning av hur data samlades in?

Finns det en tydlig beskrivning av hur eventuell risk för bias hanterades?

Finns det en tydlig beskrivning av vilka statistiska metoder som användes och om

metoderna var relevanta?

Resultat Finns det en tydlig beskrivning av antalet deltagare och bortfall?

Finns det en tydlig beskrivning av relevanta bakgrundsvariabler och eventuellt bortfall

för varje variabel?

Finns det en tydlig beskrivning av huvudfynden och eventuellt bortfall för varje

variabel?

Diskussion Finns det en tydlig redovisning av relevanta risker för bias?

Finns det en tydlig relevant bedömning av resultatens generaliserbarhet?