Upload
phungdang
View
215
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Örebro universitet vid Handelhögskolan Självständigt arbete avancerad nivå, FÖ4001 Handledare: Pia Lindell Examinator: Owe L. Johansson VT 2011 - 2011-06-01
Teori och Praktik: – En studie beträffande svensk forskning om
internationalisering i svenska företag och dess relevans för praktiker utifrån Handelskammaren, Exportrådet och forskare
Författare: Malin Fredriksson, 880420 Angela Grimaldi, 850203
Abstract
Date: 2011-06-01
Course: Master thesis in business administration, advanced level, FÖ4001
University: Swedish Business School at Örebro University
Advisor: Ph. D. Pia Lindell
Examiner: Ph. D. Owe L. Johansson
Authors: Malin Fredriksson Angela Grimaldi
[email protected] [email protected]
Keywords: Marketing science, Marketing theory, knowledge, internationalization, internationalization
process, Uppsala model
Title: Theory and Practice: A study of Swedish Research on the Internationalization in Swedish
Business and its Relevance to Practice´s, according to The Camber of Commers, Swedish Trade
Council and researchers.
Main issue: Within marketing science, there is an general ongoing discussion about the gap between
researchers and practitioners, this leads to the thesis main issue on whether the Swedish marketing
research conducted in the internationalization of Swedish companies, is relevant to practitioners
and provides essential tools for practitioners to applicable in real business situations.
Purpose: The purpose is to answer the problems of theory and practice, what it looks like and what the
underlying factors and impact difference between internationalization theory and practice are.
Method: The thesis has a qualitative methodology mainly based on theory, as well as empirical findings
from researchers and organizations working with Swedish company's internationalization.
Results: The result shows that there is a difference between theory and practice and that there are several
factors underpinning this. Theories primary purpose is not to be practical but to explore an
unanswered need to create an understanding to the researcher’s audience, which is other
researchers, thereby are theories based on knowledge not demands from the practitioners. The
result also shows that the internationalization theories can be applied in practice´s reality on the
internationalization of companies. Research degree of generality has a sense of reality given by
the empirical studies which therefore reflects the reality of the theory which gives theory a content
of truth.
Conclusion: The gap that exists between theory and practice has both positive and negative effects. The parties
are active in different industries and uses different contexts of language, making them difficult to
reconcile, and maybe they should not be reconciled. However, there are similarities between
scientists' theories and the company's performance, as demonstrated; the company's
internationalization process is very similar to the theories of the internationalization process.
Whether the research on internationalization today is relevant is impossible to determine,
researchers work within the future, the answer can therefore be obtained in the future.
Sammanfattning
Datum: 2011-06-01
Kurs: Självständigtarbete inom företagsekonomi, avancerad nivå, FÖ4001
Lärosäte: Handelshögskolan vid Örebro Universitet
Handledare: Universitetslektor Pia Lindell
Examinator: Universitetslektor Owe L. Johansson
Författare: Malin Fredriksson Angela Grimaldi
[email protected] [email protected]
Nyckelord: Marknadsföringsforskning, Marknadsföringsteori, Kunskap, Internationalisering,
Internationaliseringsprocess, Uppsala-modellen.
Titel: Teori och Praktik: En studie beträffande svensk forskning om internationalisering i svenska
företag och dess relevans för praktiker utifrån Handelskammaren, Exportrådet och forskare.
Problemet: Inom marknadsföringsforskning argumenteras det för huruvida det finns ett gap mellan forskare
och praktiker och om detta gap kan och bör överbyggas. Vilket leder till studiens fråga i huruvida
den svenska marknadsföringsforskning som bedrivs inom internationaliseringen av svenska
företag är relevant för praktiker och om forskningens teorier om internationalisering kan
appliceras i praktikernas verklighet.
Syfte: Syfte är att besvara hur problematiken mellan teori och praktik ser ut samt vilka de
bakomliggande faktorerna är till detta och vilka effekter differensen mellan teori och praktik
resulterar i.
Metod: Studien har en kvalitativ metod som främst baseras på teoretisk kunskap, samt empirisk data från
forskare och organisationer som arbetar med svenska företags internationalisering.
Resultat: Resultatet visar att det finns en differens mellan teori och praktik samt att det är ett flertal faktorer
som ligger till grund för detta. Teoriernas primära syfte är inte att vara praktiskt användbara utan
att utforska ett obesvarat behov för att erhålla en förståelse samt att forskarnas målgrupp är andra
forskare vilket gör att teorierna bygger på en kunskap som inte främst efterfrågas av praktikerna.
Resultatet visar även att internationaliseringsteorier kan appliceras i praktikers verklighet
beträffande internationalisering av företag.
Slutsats: Den differens som faktiskt finns mellan teori och praktik har såväl negativa som positiva effekter.
Parterna verkar inom olika branscher och använder sig av olika språkbildningar, vilket gör dem
svåra att förena, de bör rent av inte förenas. Det finns dock likheter mellan forskarnas teorier och
företags verkliga utförande vilket bevisas då företags internationaliseringsprocess har stora
likheter med teorierna om internationaliseringsprocessen. Huruvida forskning idag är relevant går
inte att avgöra, då forskningen arbetar gentemot framtiden, vilket resulterar i förskjutning av
tidaspekten gentemot verkligheten, svaret kan därmed erhållas i framtiden.
Teori och Praktik: – En studie beträffande svensk forskning om
internationalisering i svenska företag och dess relevans för praktiker utifrån Handelskammaren, Exportrådet och forskare
Malin Fredriksson & Angela Grimaldi
SAMMANFATTNING Denna studie kommer presenteras som en artikel, vilken har
en dispositionen som följer: först kommer artikeln
introducera VAD som ligger till grund för denna studie,
vilket leder in på en redogörelse för VARFÖR vi utfört
studien samt dess syfte och frågeställning. Därefter följer en
metodikredogörelse för HUR denna studie genomförts samt
vilka verktyg vi använt för att besvara studiens syfte.
Sedermera följer ett avsnitt om TEORI OCH PRAKTIK
PROBLEMATIKEN inom marknadsföringsforskning som
ger ett ramverk för studiens förhållningssätt. Detta leder in
på en redogörelse av SVENSK
INTERNATIONALISERINGSFORSKNING som
beskriver internationalisering av svenska företag enligt ett
urval av äldre och nyare artiklar. Internationalisering
kommer fungera som ett bollplank för att se om teorin
överrensstämmer med praktiken. Därefter redovisas
PRAKTIKEN med empiriskt insamlat material för att
redogöra för praktikers och forskares perspektiv. Detta
övergår i en slutlig DISKUSSION som sammanför
resultaten från de tidigare avsnitten som redogör för
artikelns centrala budskap, vilket mynnar ut i ett SVAR på
studiens syfte och frågeställning
Artikelns syfte är att besvara hur problematiken mellan
teori och praktik ser ut samt vilka de bakomliggande
faktorerna är och vilka effekter differensen mellan teori och
praktik resulterar i. Syftet besvaras genom att ge svar på
hur pass verklighetsförankrad
internationaliseringsteorierna är i praktiken. Studiens
Frågeställning är huruvida den svenska
marknadsföringsforskning som bedrivs inom
internationalisering i svenska företag är relevant och om
forskningens teorier inom internationalisering kan
appliceras i praktikers verklighet. Artikeln har en kvalitativ
ansats och baseras främst på teoretisk kunskap samt
empiriska undersökningar med forskare inom området och
praktiker i organisationer som aktivt arbetar med svenska
företags internationalisering. Artikeln är avgränsad till att
behandla svenska företag samt svensk forskning inom
internationalisering. Begreppet internationalisering är
avgränsat till att inte behandla företag som inte har en
fysisk etablering av sin verksamhet, likt E-handelsföretag
samt svenska företag som endast importerar. Artikelns
avgränsning till svenska företag beror på den skiftande
synen på företag som skiljer sig mellan länder och regioner
på grund av kulturella skillnader etcetera. Resultatet visar
att det finns en differens mellan teori och praktik samt att
det är ett flertal faktorer som ligger till grund för detta.
Teoriernas primära syfte är inte att vara praktiskt
användbara utan de ska utforska ett obesvarat behov för att
erhålla en förståelse samt att forskarnas målgrupp är andra
forskare vilket gör att teorierna bygger på en kunskap som i
första hand, inte efterfrågas av praktiker. Resultatet visar
även att internationaliseringsteorier kan appliceras i
praktikers verklighet beträffande internationalisering av
företag. Slutsatsen i denna studie indikerar att den differens
som faktiskt finns mellan teori och praktik har såväl
negativa som positiva effekter. Parterna verkar inom olika
branscher och använder sig av olika språkbildningar, vilket
gör dem svåra att förena, de kanske rent av inte bör förenas.
Det finns dock likheter mellan forskares teorier och företags
verkliga utförande vilket bevisas då företags
internationaliseringsprocess har stora likheter med teorin
om internationaliseringsprocessen. Huruvida forskning idag
är relevant går inte att avgöra, då forskningen arbetar i
framtiden, vilket resulterar i en förskjutning av tidaspekten
gentemot verkligheten och svaret kan därmed erhållas i
framtiden.
Nyckelord: Marknadsföringsforskning,
Marknadsföringsteori, Kunskap, Internationalisering,
Internationaliseringsprocess, Uppsala-modellen.
Självständigt arbete, avancerad nivå, Handelshögskolan
vid Örebro universitet, FÖ4001, 2011-06-01
Författare: Malin Fredriksson och Angela Grimaldi
Handledare: Pia Lindell
Examinator: Owe L. Johansson
2:
VAD?
”The more I read in the Journal of Marketing, or tried to
read in the Journal of Marketing Research, the more I
realized that was meaningful to the marketing academician in
terms of tools or techniques to solve my marketing problems,
had little or no application in the marketplace.”
(Maiken, 1979, p. 58)
Citatet ovan handlar om relationen mellan teori och praktik,
vilket är artikelns första och främsta problemområde. Ett
flertal forskare har flitigt diskuterat huruvida den
vetenskapliga forskningen som bedrivs ger något värde till
praktiker, vilket är en högst relevant fråga för såväl
forskningen som praktiken. Under hela 1980-talet och in i det
tidiga 1990-talet har, enligt Cornelissen (2002) relationen
mellan marknadsföringsakademin och
marknadsföringspraktiker varit ett dominerande ämne för en
lång rad debatter (se bland annat Holbrook, 1985; Brinberg &
Hirchman, 1986; Armstrong, 1998). Debatten har fortsatt in
på 2000-talet och det finns en gren av forskare som diskuterar
marknadsföringsteoriers relevans i förhållande till huruvida
teori och verklighet överrensstämmer. Det finns olika
inriktningar som förklarar detta där vissa forskare koncentrar
sig på att beskriva vad som utgör differensen mellan teori och
praktik (Gummesson, 2002; November, 2004) samt hur det
påverkar teoriernas relevans och hur detta gap kan
överkommas. Andra forskare belyser skillnaderna i hur
akademiker och praktiker ser på teoriers uppbyggnad
(Conerlissen, 2002; Gummesson, 2002; Conerlissen & Lock,
2005) för att beskriva relationen mellan akademiker och
praktiker och de olika orienteringar de har. Medan andra
forskare försöker se detta ur ett kunskapsperspektiv
(Gronhaug, 2002; Gummesson, 2002; Wierenga, 2002) där
olika sätt att använda, hantera och se på kunskap beskrivs
samt hur kunskapsöverföringen mellan akademin och
verkligheten sker och bör ske. Vad vi även anser vara av vikt
i denna debatt är hur kunskap hanteras inom forskningen
vilket vi anser är en viktig aspekt då forskare har olika
forskningsideologier vilket genererar teorier med olika
syften.
Kunskap antar olika former beroende på teori, vilket
påverkar praktikers syn på teori. Detta blir således en central
aspekt i frågan om vilken kunskap som genereras av
forskningen och om det forskningen kommer fram till är
praktiskt applicerbart eller om forskningen sker utifrån andra
indikationer än det verkligenheten efterfrågar. Detta väcker
en tanke om huruvida forskningen går i linje och bidrar med
väsentliga och givande verktyg för praktikerna att använda i
verkliga sammanhang. Vi anser att det finns ett behov av att
undersöka detta problemområde för att öka värdet av de
teoretiska bidragen till praktiker och därigenom erhålla en
förståelse som kan föra forskningen samman med praktikers
verklighet, på så sätt blir studien såväl inomvetenskapligt
som utomvetenskapligt intressant då det bidrar till
kunskapstillväxten för såväl akademiker, praktiker som
studenter.
Under vår utbildningsgång har vi ständigt diskuterat
huruvida de akademiska bidragen vi läser i form av
vetenskapliga artiklar och studieböcker har någon
verklighetsförankring. Vi har även uppmärksammat att de
gästföreläsningar vi deltagit på som hållits av företagsledare
från affärsvärlden, talar om företag och företagande i andra
termer och kontexter, de talar ett annat språk än vad
litteraturen gör. Litteraturen som ska lära oss om
verklighetens företagande kan säga raka motsatsen till vad
praktikerna säger. Vilket resulterat i att vi ofta funnit det
problematiskt att kunna förstå i vilken kontext teorier ska och
kan appliceras i, och om de är översättbara till att kunna
användas rent praktiskt. Detta gör att vi ibland undrat varför
vi som studenter diskuterar graden av akademiskt bidrag och
relevansen i en artikel eller studentlitteratur, när litteraturen
sedan kan komma att förkastas av praktikerna och har därmed
ingen betydelse i praktiken. Det går att ifrågasätta om vi haft
bättre alternativt sämre kunskap om företag och dess
agerande och funktioner om vi istället för att studerat, arbetat
fyra år på ett företag? Problematiken är alltså om de teorier
som tas fram har någon verklighetsförankring. Om det finns
en verklighetsförankring, hur kommer det sig då att teorin
och praktiken särskiljs? Om det inte finns en
verklighetsförankring, varför läser vi då teori för att bli
företagsekonomer?
Det är dock viktigt att fundera över vad som anses vara en
överensstämmelse, då teorier inom företagsekonomi och
speciellt inom marknadsföring och management i mångt och
mycket bygger på empiriska undersökningar vilket ger
teorierna en relevans, så även om en teori inte anses vara
praktisk användbar kan den fortfarande vara användbar enligt
det syfte den är ämnad för. Så, är teori och praktik två olika
världar utan koppling, eller är de mer förenade än vad vi kan
ana? Kan teorin syfta till och påstå samma sak som praktiken
fast de använder kunskap och språk på olika sätt? Att de är
två olika områden går inte att komma ifrån, men kan dessa
områden förenas och om det går, bör de ens förenas? För vad
ger det för reslutat i sådana fall, kan det kanske hämma
områdenas utvecklig då bästa resultat erhålls om de är
åtskilda och driver på varandra?
INTERNATIONALISERINGENS
BAKGRUND Med denna problembakgrund har vi valt att studera
internationalisering för att undersöka om den forskning som
bedrivs och de teorier som konstrueras överrensstämmer med
företags konkreta utförande, vilket blir artikelns andra
problemområde. Anledningen till att vi valde området
internationalisering baseras på att vi ville ha ett ämne som är
vanligt förekommande inom svensk forskning och som även
återfinns verkligheten. Vi behövde ett ämne som kan
representera teori respektive praktik för att besvara artikelns
3:
syfte och detta uppfyller internationalisering. Nedan följer en
inledande beskrivning av internationalisering och
internationaliseringsprocessen som vi först presenterar ur ett
allmänt internationellt perspektiv och sedan presenteras den
svenska internationaliseringstraditionen. Avslutningsvis
kommer vi redogöra för svenska företag samt hur dessa
sammanbinds med svensk internationaliseringsforskning.
Internationalisering som begrepp har ett stort omfång och
inkluderar ett vitt spektrum av forskningsområden. Det är
väsentligt att ha en klar bild över vad internationalisering och
internationaliseringsprocessen är för att kunna förstå
internationaliseringsteorier. Internationaliseringsteorier
bygger ofta på Penrose (1959) teori om att företag ständig
strävar efter förbättrad effektivitet och tillväxt, till exempel
genom expansion, samt Cyert & March (1963) teori om
företags natur och hur företag agerar, existerar, struktureras
och skapar relationer till marknaden. När ett företag korsar
hemmamarknadens gränser och tar sin in på en ny marknad i
utlandet är det per definition internationalisering (Schweizer,
Vahlne & Johanson, 2010). Internationalisering är ofta
tvådimensionell, vilket innebär att företag internationaliserar
sig till geografiskt eller affärsmetodiskt närliggande länder
(Vahlne, Ivarsson & Johanson, 2010). Begreppet
internationalisering mäts vanligtvis i termer av relativ
proportion av anställda, försäljning och investeringar som
sker på utländska marknader (Forsgren, Holm & Johanson,
1992). Internationaliseringsprocessen är en övergång från
nationellt till internationellt agerande, vilket karaktäriseras av
en komplexitet för företagsledningen som känner en
osäkerhet, vilket kräver en uppbyggnad av lärande och
åtaganden (Vahlne, Ivarsson & Johanson, 2010).
Internationaliseringsprocessen förklarar hur
internationalisering utvecklas över tid. Modeller som
förklarar företags internationaliseringsbeteende är exempelvis
Internationaliseringsprocess modellen, Foregin Direct
Investment (FDI), nätverk, resursbaserade och
kunskapsbaserade syner samt olika typer av företags
integrationer. (Forsgren & Hagström, 2001).
Med forskares olika syner på internationalisering och
internationaliseringsprocessen har vi skapat en egen
definition som beskriver hur vi väljer att se på begreppet
internationalisering, som vi kommer att förhålla oss till i
denna studie. I vår definition kommer det således framgå vad
vi kommer att studera samt vad vi kommer att avgränsa oss
till.
Det som utgör fundamentet i vår definition av
internationalisering är antagandet om att företag anpassar sig
till och kollaborerar med andra nationer. Ur ett geografiskt
perspektiv innebär internationalisering att det, genom
affärsprocesser, sker transaktioner av varor, tillgångar och
monetära medel över nationsgränserna. Internationalisering
och globalisering betraktas ofta synonymt, dock bör en
distinktion göras då globalisering snarare avser att
nationsgränserna suddas ut. Internationalisering är således
processen där företag inleder affärsaktiviteter utanför landets
gränser. Internationaliseringsprocessen avbildar den väg som
företag väljer att följa för att ta vara på globala möjligheter.
Internationalisering utgörs av handel, export, internationella
kluster, samarbeten, allianser, dotterbolag, filialer och Joint
Venture (JV), vars utsträckning går över hemmamarknaden. Vårt förhållningssätt till vad som räknas som
internationalisering i denna studie är att företagen måste ha
en fysisk etablering eller aktiviteter på den utländska
marknaden, därmed anser vi att E-handel och import inte
inkluderas i denna studies förhållningssätt till
internationalisering. Forskarna har sedan 1960-talet undersökt utvecklingen av
internationalisering och utformat mångsidiga och omfattande
modeller rörande varför och på vilket sätt företag väljer att
internationalisera sig. Det finns omfattande studier som
resonerar kring företags internationalisering och
utlandsetableringar på den globala marknaden. Forskningen
har behandlat inriktningar om olika expansionsstrategier
såsom förvärv, nyetableringar och fusioner (Hennart & Park,
1993; Barkema & Vermeulen, 1998; Harzing, 2002; Chen &
Hu, 2002) till de faktorer som inverkar på valet av
etableringsstrategier (Kogut & Singh, 1988, Barkema &
Vermeulen, 1998; Brouthers & Brouthers, 2000; Harzing,
2002). Majoriteten av de studier som gjorts för att förklara
företags utlandsetableringar konstaterar att valet av
etableringssätt influeras av företags osäkerhet gällande de
tilltänkta etableringsländernas egenskaper (Kogut & Singh,
1988).
I åtskilliga decennier har forskare försökt att utforma
modeller i avsikt att skapa en förståelse och förklaring till de
bakomliggande faktorerna till varför företag drivs till och
väljer att etablera sig utanför de nationella gränserna
(Penrose, 1959; Armstrong & Kotler, 2005). Förekommandet
av internationalisering bland företag har gediget studerats av
ett flertal forskare som ur olika synvinklar och inriktningar
gett sin förklaring till hur företag internationaliserar sig.
Tidigare utförda studier påvisar att internationalisering för
industriföretag i ett tidigt stadium skedde på nya marknader
med liknande kultur för att gradvis utvecklas till marknader
med större kulturella skillnader. Forskningen om
internationalisering har även tillämpats för att förklara
internationaliseringsprocessen för små företag som har andra
förutsättningar än multinationella företag, i from av tillgångar
och resurser. (Singh, Pathak & Naz, 2010) Det har även
bedrivits forskning som jämfört traditionella producerande
små företag med nya virtuella små företag för att se om den
sedvanliga Internationaliseringsprocess modellen (Uppsala-
modellen) fortfarande går att applicera och i sådana fall inom
vilka områden (Boter & Holmquist, 1996). Medan andra
forskare har intagit ett mer kritiskt synsätt gentemot Uppsala-
modellen (Forsgren, 1989; Hadjikhani, 1997) där Forsgren
(1989) syftar till att exponera alternativa förklaringsmodeller
och teorier som till exempel FDI. Johansons och Vahlnes
Uppsala-modell och Cavusgils Innovationsmodell anses vara
de traditionella modellerna för den stegvisa
4:
internationaliseringsprocessen för utlandsetablering (Chetty
& Campbell-Hunt, 2004). Internationaliseringsprocess
modellen som Johanson & Vahlne (1977) konstruerade
handlar om hur företag agerar i avsikt att kunna hantera den
osäkerhet som uppstår såväl innan som under processens
gång. Resonemanget grundas delvis på studier av Cyert &
March (1963) samt Penrose (1959) som ingående beskriver
företags osäkerhet. Efter introduktionen av Uppsala-modellen
år 1977, har modellen kommit att få en betydande funktion
och har därmed erhållit såväl kritik som hyllningar av
forskare (se bland annat Engwall & Wallenstål, 1988;
Andersen, 1993; Oviatt & McDougall, 1994; Grady & Lane,
1996; Hadjikhani, 1997; Pedersen, 2000; Forsgren &
Hagström, 2001).
Grunden för svensk internationaliseringsteori utgörs av
Uppsala Internationaliseringsprocess modellen som
lanserades år 1977 i en artikel skriven av Johanson och
Vahlne i tidskriften Journal of International Business Studies
(JIBS). Modellen behandlar företags beteende, där ett
gradvist förvärv av kunskap om den utländska marknaden
med hänsyn till risker är viktigt för den framtida utvecklingen
av företags internationalisering. Modellen kan även ses som
en reaktion mot de då samtida modellerna med rötter inom
neoklassicismen som såg utländska direkt investeringar som
beslutsprocesser om huruvida företag skulle investera eller
inte och det risker de medförde. Modellen tog ingen hänsyn
till hur företags beteende förändras över tiden i takt med
investeringarna. Johanson och Vahlnes fokus med denna
modell var att förklara hur små företag (framförallt), från ett
litet land som Sverige kan komma att bli internationella
företag som har ett engagemang i spridda internationella
aktiviteter. Denna modell har sedan år 1977 varit väldigt
influensrik när det kommit till att förklara företags
internationaliseringsbeteende. (Forsgren & Johanson, 2010)
I Sverige fanns det enligt SCB:s företagsstatistik 981 349
stycken registrerade företag år 2010 (Statistiska centralbyråns
hemsida). Det svenska näringslivet domineras av småföretag
med 0-49 anställda, 75 % av alla företag är enmansföretag
och 99 % av alla svenska företag har färre än 50 stycken
anställda (Tillväxtverkets hemsida). Småföretag utgör en
viktig del av Sveriges ekonomi då de medverkar till att skapa
arbetstillfällen för storföretag, exempelvis genom att agera i
underleverantörsledet inom industrisektorn, därmed finns det
relationer mellan små och stora företag (Bjerke & Hultman,
2002). En effekt av den nya ekonomin är att företag
identifieras som nätverk av interna och externa relationer.
Idag konkurerar inte företag med företag, nätverk konkurerar
med nätverk och IT-utvecklingen möjliggör för enskilda
individer som för företag att verkar på den globala
marknaden. (Gummesson, 2002)
Vi är av uppfattningen att svenska företag har
benägenheten till att vilja göra inträden på utländska
marknader. Vi anser att detta främst beror på att företag i
Sverige ligger i framkant inom många sektorer, då vi har en
hög teknologiutveckling såväl som att företagen är
kunskapsintensiva, medan vi har en liten hemmamarknad. På
så sätt efterfrågas svenska varor och tjänster utomlands
samtidigt som företagen ser möjligheter att expandera genom
att utbjuda sina produkter internationellt då
hemmamarknaden snabbt tenderar att bli mättad. Detta
marknadsförhållande, i kombination med att Sverige varit
skickliga på att etablera stora innovations- och
produktionsföretag som snabbt växt sig stora globalt,
(exempelvis ASEA, Tetra Pak, IKEA och H&M) anser vi
vara en av de bakomliggande faktorerna till varför svenska
forskare inom företagsekonomi redan på 1970-talet började
forska om internationalisering. Uppsalaskolan är den som
främst omnämns inom svensk internationaliseringsforskning
och internationellt sätt är Uppsala-modellen den mest
refererade modellen av andra forskare inom området. Den
svenska internationaliseringsforskningen har sedan dess
fortsatt att utvecklats och svenska forskare ger än idag
väsentliga bidrag inom forskningsområdet.
VARFÖR?
Det har sedan mitten på 1970-talet i Sverige och världen
bedrivits forskning om hur företag bör göra och gör för att
internationalisera sig på den internationella marknaden på ett
strategiskt och handelskraftigt sätt.
Frågan vi ställer oss är om den svenska forskningen som
i dagsläget bedrivs inom internationalisering är relevant för
praktikerna och om ens applicerbar och i linje med hur det
går till i verkligheten?
Syftet med denna studie är att undersöka teori och praktik
problematiken genom att granska om forskningen som
bedrivs gällande internationalisering av svenska företag
överrensstämmer med svenska företags
internationaliseringsprocess. Detta besvaras delvis genom att
åskådliggöra för hur internationaliseringsteorierna
konstruerats och vad de syftar till att ge för kunskap, vilket är
beroende av forskningsansatsen. Detta är viktigt då forskares
empiriska data ofta utgörs av undersökningar av företag,
vilket forskare spenderar mycket tid och stora resurser på.
Detta gör att teorier inte kan förkastas då det finns relevans
och verklighetsförankring i teorierna. Men alla teorier kanske
inte är till för att ge nytta till praktiker eller har företag nytta
av teorierna men väljer att avstå från att ta till sig den
kunskapen?
HUR?
Syfte med artikeln är att beskriva teori och praktik genom att
redogöra för vad teori är och hur teori forskas fram inom
området företagsekonomi och speciellt marknadsföring.
5:
Utifrån detta kommer vi att undersöka och granska
förhållandet mellan teori och praktik gällande svensk
internationaliseringsforskning. Anledningen till valet av
internationalisering grundar sig på att vi under tidigare kurser
inom internationellt företagande studerat internationalisering.
Vi hade därför vetskap om att internationalisering är ett
vanligt förekommande fenomen bland svenska företag samt
att svenska forskare är i framkant inom
internationaliseringsområdet, internationellt sätt.
Internationalisering är därmed ett ämne som grundligt kan
förklaras både ur teoretikernas perspektiv samt ur
praktikernas perspektiv. Internationalisering utgör således
fokuset i vår empiri som består av svensk
internationaliserings forskning, forskarnas perspektiv samt
praktikernas perspektiv. Vårt studieobjekt blir därmed hur
forskningen bedrivs och ser ut inom internationaliseringen i
förhållande till hur verkligheten ser ut, hos praktiker.
Dispositionen i artikeln är uppdelad i tre delar, först ett
teoriavsnitt där relationen mellan teori och praktik behandlas
utifrån ett kunskaps- och uppfattningsperspektiv. Därefter
följer ett avsnitt om svensk internationaliseringsforskning där
vi kommer att presentera ett urval av artiklar. Slutligen
kommer ett avsnitt om praktiken där vi beskriver forsknings-
och praktikperspektivet utifrån de intervjuer som genomförts.
Varje avsnitt kommer att avslutas med en
avsnittssammanfattning med analys inslag som sedan
kommer att lyftas in i ett avslutande diskussionsavsnitt.
DEN KVALITATIVA
FORSKNINGSINRIKTNINGEN Patel & Davidson (2003) menar att skillnaden mellan
kvalitativ och kvantitativ inriktad forskning ligger i syftet för
hur den insamlade informationen bearbetas, genereras och
analyseras. Kvalitativt inriktad forskning fokuserar på ”mjuk”
data som exempelvis kvalitativa intervjuer och tolkande
analyser. Forskningen baseras således ofta på verbala
analysmetoder av textmaterial. Kvantitativt inriktad forskning
är forskning som medför mätningar av datainsamling och
statistiska analys- och bearbetningsmetoder. Formuleringen
av undersökningsproblemet är det som avgör vilken av
forskningsinriktningarna som kommer bedrivas. Om
problemet handlar om att förstå och tolka människor och
deras upplevelser eller om frågor som ”Vilka är de
underliggande mönstren? Vad är detta?” ska besvaras bör
verbala analysmetoder användas. Statistiska analys- och
bearbetningsmetoder bör användas när vi är angelägna att
besvara frågor som ”Hur? Var? Vilka är relationerna? Vilka
är skillnaderna?” I Allwood anser Hansson (2004) att
verkligheten är komplicerad och därmed är det svårt att se
distinktionen mellan kvalitativ och kvantitativ metod.
En kvalitativ metod är lämplig i denna studie då denna
metod utgörs av att kunskap främst uppnås genom att
djupgående söka efter sammanhang som ger kännedom om
hur de olika företeelserna sammanlänkas och ger effekter.
Studien har därför en kvalitativ inriktning och är främst
baserad på teoretisk kunskap, i form av akademisklitteratur,
mestadels vetenskapliga artiklar. Studien baseras även på
faktuell kunskap i form av intervjuer.
STUDIENS GENOMFÖRANDE Vi inledde studien med att läsa marknadsföringsteoretiska
artiklar som diskuterar relationen mellan teori och praktik
inom marknadsföringsforskning. Detta var västentligt då det
ramar in det förhållningssätt vi kommer använda i studien.
Artikelns teoretiska grund beskriver problematiken mellan
teori och praktik och baseras på artiklar där olika forskare
inom marknadsföring beskriver deras syn på uppbyggnaden
av marknadsföringsteorier och hur de står i relation till
praktiken. Vi valde artiklar skrivna av
marknadsföringsforskare då de är insatta i hur teorier inom
marknadsföring uppkommer och formas samt hur de forskas
fram och hur vi kan se på den kunskap de genererar.
Artiklarna behandlar alltså marknadsföringsteori och
anledningen till detta är att marknadsföringsteorier lämpar sig
bäst i detta fall då vi valt att undersöka svensk
internationalisering, där de främsta forskarna kommer från
Uppsalaskolan, som inriktar sig på
marknadsföringsforskning. Detta argumenterar för vårt val att
kategorisera internationalisering under marknadsföring.
Internationell marknadsföring definierar Ghauri & Cateora
(2006) som utförandet av affärsaktiviteter som styr flödet av
ett företags varor och tjänster till konsumenter och användare
i mer än en nation för att erhålla en vinst, vilket alltså påvisar
sambandet mellan marknadsföring och internationalisering.
Vidare utförde vi en kunskapsinventering av forskningen
inom internationalisering där vi med hjälp av artikeldatabasen
ELIN@Örebro systematiskt sökte fram artiklar, sökningen
skedde på engelska ord som internationalization,
internationalizationprocess, SME, Uppsala Model samt olika
forskare, främst svenska, och forskningstidsskrifters namn
såsom, International Business Review, Journal of
International Business Studies, Journal of Business
Venturing, Journal of International Business för att nämna
några. Då vi studerat internationalisering under tidigare
kurser hade vi vetskap om internationalisering och SME1 i
sammanhang till Uppsala-modellen, därför valde vi att
systematiskt söka på dessa ord i förhållande till varandra i
olika tidskrifter. Vi uppmärksammade att många svenska
forskare var publicerade i ovan nämnda tidskrifter och därför
valde vi att fortsätta söka i dessa tidskrifter. Vi har även
använt oss av artiklar som vi tillhandahållits under tidigare
kurser inom internationellt företagande och marknadsföring.
De teorier vi valde att behandla är de som var lämpligast i
förhållande till vår problemformulering och som därmed
ansågs kunna ge relevanta svar på frågeställningen.
Artikelurvalet för tabellerna2 gällande internationalisering
baserade sig på två olika metoder. Först valde vi ut de artiklar
1 Small and medium sized enterprise 2 se sida 23 och 24
6:
som utgör grunden för svensk internationaliseringsforskning,
detta resulterade i tre olika artiklar, se tabell 1, då dessa
artiklar betraktas som traditionell forskning valde vi att de
skulle representera den äldre svenska
internationaliseringsforskningen. Vilket behövs då det är
dessa artiklar som format utvecklingen av den svenska
forskningen inom ämnesområdet. För att få in hur
forskningen inom internationalisering behandlas idag, gjorde
vi ett urval av artiklar som publicerats mellan år 2003-2010,
se tabell 2, med undantag från en artikel som publicerats år
1996 men som undersöker internationalisering av svenska
små företag utifrån två olika branscher och därför ger den ett
väsentligt bidrag till studien. Urvalet av artiklarna mellan år
2003 och 2010 baseras även dessa på den
kunskapsinvestering och artikelundersökning vi utförde. Vi
valde ut fyra artiklar som behandlar olika aspekter av
internationalisering som därmed ger en omfångsrik bild av
vad det forskas om idag och vilka begrepp som förekommer i
nutida internationaliseringsforskning. Artiklarna vi valde
presenteras och illustreras i två tabeller och utifrån dessa
diskutera vi svensk internationaliserings forskning. Ett viktigt
analysverktyg kommer att vara huruvida artiklarna är
normativa eller deskriptiva. Detta för att kunna avgöra vad
forskarens syfte är med teorin och vad den är ämnad att
tillföra för kunskap. Huruvida en teori ska vara förklarande
av hur något är eller om den beskriver hur något är kan
användas som analysverktyg för att beskriva om teorin kan
vara lämplig för praktikerna. Anledningen till detta är att
artiklarna har som syfte att jämföra teori med praktik, men då
dessa vetenskapliga artiklar bygger på väl utförda empiriska
undersökningar kan vi inte förkasta teorierna. Däremot kan
verklighetskopplingen förklaras med hjälp av att avgöra om
teoriernas ansatser är deskriptiva eller normativa. Även
variabler som grad av generalisering, urval av företag och
tidsaspekter är variabler som kan användas i analysen för att
besvara studiens undersökningsfråga.
Intervjurespondenterna Efter att vi genomfört en litteraturstudie över den teoretiska
kunskap som genererats om internationalisering valde vi att
kontakta svenska universitets forskningssektorer på Uppsala
universitet och Handelshögskolan i Stockholm. Valet av
universitet baserades på att de fokuserar på forskning om
internationalisering. Detta gjordes i syfte att få en fördjupad
bild av vad det forskas om i rådande stund och hur de ser på
teoriutvecklingen inom området för internationalisering samt
deras syn på forskning. Forskarperspektivet representeras av
material och information vi införskaffade under en heldag
med professor Mats Forsgren, en väl refererad svensk
forskare inom internationaliseringsteori. Vi besökte
Forsgrens gästföreläsning om internationalisering på
Mälardalens Högskola i Västerås, efter det åt vi lunch
tillsammans med Forsgren där vi fick en bild av Forsgren
som person för att sedan genomföra en ostrukturerad intervju.
En mejlintervju har även utförts med Dharam Deo Sharma,
professor på Handelshögskolan i Stockholm och som forskar
inom internationalisering.
Den praktiska verkligheten i denna undersökning baseras
intervjuer med Handelskammaren och Exportrådet för att få
en djupare förståelse för hur de arbetar för att hjälpa företag
med deras internationaliseringsprocess. Fördelen med att
intervjua dessa organisationer är att de kan ge en mer
tillförlitlig och bredare bild av hur företag gör än om vi skulle
intervjuat på företagsnivå, vilket hade gett oss en subjektiv
bild. Detta då de teorier vi valde att behandla har empiriska
undersökningar från olika sorters företag, branscher och
industrier vilket för vår del skulle inneburit att vi hade behövt
göra en omfattad empirisk undersökning på ett större antal
företag spridda inom olika kategorier, vilket skulle bli en
tidskrävande process för att kunna erhålla en god
trovärdighet. I och med att tid är något vi har haft brist på (på
grund av diverse komplikationer) i denna studie vart därför
Handelskammaren och Exportrådet en bra lösning då de
kunde selektera företagen åt oss, vilket begränsade
tidsåtgången för oss och som samtidigt gav en trovärdighet
till vår studie. Att intervjua båda organisationerna blev även
en stor tillgång då vi kunde jämföra och analysera båda sidors
syn och erfarenhet, eftersom de arbetar med samma område. Kvalitativ forskning inom samhällsvetenskapen utgörs
vanligen av två metoder, intervjuer och observationer.
Beroende på hur intervjuaren lägger upp intervjun kan den
struktureras på olika sätt (Eliasson, 2010). Med undantag för
en mejlintervju har resterande tre intervjuer genomförts under
cirka två timmar per intervju enligt ”Face to Face” metoden,
fördelen med denna metod är att risk för missförstånd
elimineras då intervjuaren kan omformulera eller repetera
frågorna så att respondenten väl förstår frågan och
intervjuaren kan be respondenten förtydliga eller utvidga sitt
svar (Saunders, Lewis & Thornhill, 2009). Vi har därför valt
att utföra ostrukturerade intervjuer och läst in oss på ämnet
för att med hjälp av goda förkunskaper kunna föra en aktiv
och värdefull dialog med respondenterna. Vi tillämpande
öppna frågor och utformade intervjuguiden med en låg grad
av standardisering vilket ger intervjuobjektet möjlighet att
kunna svara fritt med egna ord, detta möjliggör för
respondenten att förmedla ut sin erfarenhet och kunskap inom
området vilket skapar förutsättningar för intervjuaren att
identifiera egenskaper hos det specifika fenomenet som
respondenten ger sin bild av (Patel & Davidson, 2003).
Då vårt syfte var att få ut så mycket information som
möjligt från respondenterna använde vi två olika metoder
under intervjuernas gång. Vi valde att ha ostrukturerade
intervjuer gällande de frågor som var av större vikt och
relevans då vi upplevde det viktigt att respondenten fick de
rätta förutsättningarna att kunna förklara situationer och
företeelser mer ingående, medan de grundläggande frågorna
var semistrukturerande, detta kunde vara frågor rörande
verksamheten eller forskningen i stort, se bilaga 1 och 2.
Vid en intervju är det viktigt att vara källkritisk genom
att respondenten granskas, för att kunna urskilja om det finns
7:
ett personligt intresse hos denna som då kan ge en
missvisande bild (Thurén, 2005). Detta var något vi var
tvungna att tänka på när vi utförde intervjuerna med
Handelskammaren och Exportrådet då vi uppfattade det som
att det hade ett eget intresse i oss som studenter och som
potentiella kunder eller framtida kollegor. Samt att båda
parterna var medvetna om att vi skulle intervjua den andre
parten vilket skulle kunnat resultera i att det ville framhäva
sig själva som mer professionella och skickligare än den
andre parten, då dessa två konkurrerar om de svenska företag
som vill internationalisera sig. Detta innebar att vi var
tvungna att ha ett kritiskt öga men samtidigt vara objektiva
gentemot de källor vi har för att kunna bedöma källors äkthet
(Thurén, 2005). Därför har vi under intervjuerna försökt att
inta ett neutralt förhållningssätt gentemot respondenterna,
detta för att varken påverka dem eller själva bli påverkade av
respondentens eventuella egenintresse. I strävan att få en
trovärdighet i studien har vi noggrant förberett våra intervjuer
med planeringar och diskussioner sinsemellan och efter att en
intervju genomförts har vi komparerat våra anteckningar för
att undvika att vi skrivit och uppfattat svaren på olika sätt.
Trovärdighet Källkritik är viktigt för få ut trovärdigheten av en källa, det är
även viktigt att ha hänsyn till tidsaspekter och återberättandet
och hur detta framställs av källan för att kunna fastställa
källans trovärdighet. Liksom att försöka se om källan i fråga
ger en rättfärdigad bild av verkligheten. (Thurén, 2005)
Källkritik är något vi tänkt på när vi läst och behandlat
den akademiska litteraturen för att kunna erhålla en hög
trovärdighet för studiens utfall. Källkritik har i hög grad varit
väsentligt för oss då vi hanterat en problematik mellan två
parter. Det har därför varit väsentligt för oss att läsa
litteraturen med kritiska ögon och se till artikelns ansats då
detta innebär att en artikel bör tolkas på ett specifikt sätt samt
att artiklarna kan gälla specifika branscher eller tidsepoker
som kan göra dem något missvisande för dagens
marknadsförhållanden till exempel, men att kunskapen
fortfarande är väsentligt idag men att den måste ses med
andra, mer kritiska ögon.
Då studien är en kvalitativ studie har vi enligt vad Patel &
Davidson (2003) föreskrivit varit noggranna med att bearbeta
intervjuer, texter, artiklar och annan litteratur. Vi valde därför
att ständigt föra anteckningar samt skriva upp analysförslag,
därmed blev det en form av löpande analysering och för att
inte glömma bort tankar och funderingar som uppstått i
samband med intervjubearbetning och artikelgranskning.
Detta möjliggjorde att vi kunde bibehålla relevans och
validitet. Validitet, giltighet, är strävan efter tillämplighet i
processens alla delar om huruvida vi använder den förståelse
och kunskap vi erhållit till att studera området för att skapa
flera uppfattningar om problematik som kan uppstå och olika
infallsvinklar inom området. Reliabilitet, pålitlighet, ökar om
undersökningen förbereds väl då det reducerar osäkerhet.
Hög reliabilitet leder till hög validitet, som inte kan bli högre
än reliabiliteten. (Patel och Davidson, 2003)
För att skapa en trovärdig studie har vi försökt skapa
pålitlighet redan i ett tidigt stadium av studiens uppbyggnad
och etablerat rutiner vilket var något som Eliasson (2010)
ansåg kunde vara till god hjälp. Vårt mål med att skapa en
god pålitlighet gav oss även möjligheten att skapa en studie
med en hög grad av giltighet för den kunskap och data som
forskare inom området för internationalisering skapar, går i
linje med den kunskap som praktikerna inom området
behöver och använder. Vi har funnit teorier och begrepp som
ska hjälpa oss att införliva detta. Då denna artikel är en
kvalitativ studie anser vi, precis som Eliasson (2010) att
validiteten för studien är viktigt då studien ska vara
applicerbar på flera olika miljöer. För att få en hög pålitlighet
har vi försökt att på ett entydigt och enkelt sätt
operationalisera definitioner av viktiga begrepp.
TEORI OCH PRAKTIK
PROBLEMATIKEN.
För att förstå förhållandet mellan teori och praktik och då
främst vad som utgör differensen mellan dessa krävs det först
en förståelse för teori, kunskap och metod samt hur olika
ideologier behandlar dessa begrepp. Den kunskapsteoretiska
uppfattningen en forskare har avspeglar dennes syn på teori
och synen på teori avgörs av vilken metodologisk skola
forskaren är anhängare till. Som exempel var Milton
Friedman instrumentalist och använde sig av
hypotesprövningar med ”orealistiska” antaganden där det
viktigaste kravet på en teori, enligt Friedman (1953) är dess
förmåga att på ett precist och trovärdigt sätt prediktera och
förutsäga empiriska företeelser. Om teoriernas antaganden är
korrekta eller felaktiga är relativt ointressant då antaganden i
ekonomiska teorier ska beskådas som om de vore korrekta i
stället för att vara avsedda att ge en framställning av
verkligheten. Motsatsen till instrumentalismen är kritisk
realism som istället anser att en teori ska vara nära
verkligheten och ge trovärdiga avspeglingar av det verkliga
fenomenet. Den kritiska realismens uppfattning om teori är
att den ska besitta ”truthfulness” hellre än prediktionens
”usefullness”. Metoden utgörs därför av att på grundläggande
nivå identifiera mekanismer, strukturer och tendenser. (Fox,
1997) Den samhällsvetenskapliga forskningens utgångspunkt
är i grunden normativ, speciellt inom företagsekonomi. Den
traditionella företagsekonomiska forskningen som är
problemlösande utgörs i hög grad av utveckling av språket
för att lösa problem, även om den vanligen inte framställs så.
I praktiken har de normativa modellernas metod för att
beskriva problem haft större genomslag än
problemlösningarna. (Brunsson, 1982)
8:
VETENSKAP OCH KUNSKAP Vad är då vetenskap och kunskap? Boulding (1956) språkar
för att vetenskap går ut på att besvara frågor som saknar
förklaring, teori ämnar förklara. Hur vetenskapen förhåller
sig till kunskap samt hur denna relation kan utvecklas
beskriver Boulding (1956) genom att redogöra och
argumentera för general system theory, som används för att
beskriva den teoretiska grunden. Beroende på en teoris metod
kommer den vara mer eller mindre verklighetsförankrad, då
till exempel en matematiskt baserad teori inte har en
verklighet runt sig och är därmed inte empiriskt testbar.
General system theory presenterar även sociologiska
situationer i vetenskapen vilket kopplas till kunskap.
Kunskap existerar och växer i det abstrakta och är en
funktion av en mänsklig organism och av social organisering.
Kunskap är alltid vad någon vet. (Boulding, 1956) Kunskap
är även ett filosofiskt begrepp och relateras till olika
filosofiska ideologier. Vedisk filosofi behandlar kunskap som
en blandning av tre interaktiva element, dessa är processen av
”vetande” (metodologi), ”vetaren” (undersökaren) och
”vetandet” (resultatet), alla dessa behövs för att kunskap ska
kunna genereras (Gummesson, 2002).
Studier har visat att huvudparten av de teorier som
publiceras i akademiska tidsskrifter ignoreras av praktiker
inom marknadsföring och management av den anledning att
teorier är för specifikt formulerade med en hög nivå av
generalitet, vilket leder till en vag överrensstämmelse till den
vardagskontext som ledare arbetar i. Detta resulterar i att
ledare vänder sig till alternativa kunskapskällor som
exempelvis ledarskapserfarenhet, marknadsinformation eller
undersökningar som utförligt och med stor grundlighet
undersökt ett fenomen och ger förslag på specifika och
tillämpningsbara tillvägagångssätt för verkligheten.
(Cornelissen, 2002) Att skildra akademikers och praktikers
syn på marknadsföringsteorier omsluts dock av en
problematik som Corneliseen (2002) belyser genom att
redogöra för problemet som Brinberg och Hirschman (1986)
ifrågasatte, nämligen att akademiker och praktikers olika
orienteringar undersöks och analyseras av just akademiker.
Detta resulterar i att akademikernas perspektiv blir
framträdande. (Cornelissen, 2002) Bristen på studier om
praktikernas perspektiv har enligt Cornelissen & Lock (2005)
resulterat i att den mest fundamentala frågan – varför och i
vilken form praktiker verkligen använder akademisk teori?
Denna fråga har tämligen förblivit obesvarad. Teorier som
utvecklas i samarbete mellan akademiker och praktiker vore
idealiskt, detta är dock närmast utopiskt då akademiker vill
bidra till den teoretiska kunskapsbasen medan praktiker vill
skapa användbara teorier efter vad som observerats.
(Cornelissen, 2002)
Det har innan framkommit att kunskap inom
företagsekonomi kan ta sig form på olika sätt beroende på
ämne, det går inte att jämföra kunskap inom statistik med
kunskap inom marknadsföring3. Wierenga (2002) definition
av marknadsföringskunskap är:
”All the insight and convictions about marketing
phenomena that marketing managers use or can use for
making marketing decisions”
(Wierenga, 2002, s. 356)
Marknadsföringskunskap är förklarande kunskap, ”know
what” och bör särskiljas från procedurer ”know how” och
Wierenga (2002) beskriver även vad
marknadsföringskunskap är för akademiker respektive
praktiker. Akademisk marknadsföringskunskap karaktäriseras
av termer som marknadsföringsprinciper, lagar, vetenskap
och empirisk generalisering. Marknadsföringskunskap som
används av praktiker består och andra sidan av erfarenheter,
mentala modeller, analogier, intuition och kreativitet. Vidare
anser Wierenga (2002) att korrelationen mellan praktikernas
framgång och akademikernas teoribidrag är för svag för att
det ska kunna finnas en överlappning mellan de olika synerna
på kunskap. Vidare anser Gronhaug (2002) att
marknadskunskap ideligen anses vara användbar, men både
kunskap och användbar som koncept är tvetydliga och
användningen mångsidig. I företagsekonomi är användbar
kunskap associerad med experimentell användning av
kunskap, kunskap som används för att lösa ett specifikt
problem genom exempelvis rekommendationer för agerande.
(Gronhaug, 2002) Gällande framställning och användning av
kunskap anser Gronhaug (2002) att när
marknadsföringskunskap undervisas läggs tonviken på att
låta publiken bekanta sig med teorierna med hjälp av
användbara verktyg, tillexempel specifika koncept, teorier
och modeller. Exempel på generella koncept är; värdekedja,
konkurrens och marknad, alla vida koncept nästintill utan
kontext. Företag existerar dock inte i ett vakuum utan är
kontextbundna och måste därför välja teorier, modeller och
koncept från ”verktygslådan” och anpassa de valda verktygen
till deras situation eller problem. Adekvat kunskap innefattar
korrekt identifikation av problemet, korrekt urval av verktyg
och korrekt användning av verktygen. Detta gör även att när
en akademiker upptäcker ett nytt marknadskoncept är det av
stor vikt att det nya marknadskonceptet får ett innehåll och
anpassas till praktikernas kontext för att konceptet ska bli
användbart. (Gronhaug, 2002) Marknadsföringskunskap som
används av praktiker är enligt Wierenga (2002) för viktig för
att ignoreras, den innehåller mycket värde och därmed borde
den marknadskunskap som praktiker besitter vara ett
studieobjekt i marknadsföringsforskningen. Distinktionen
mellan akademiker och praktikers inriktning i
marknadsföringsundersökningar baseras enligt Cornelissen
(2002) på antagandet om att akademiker illustrerar relationen
mellan olika koncept mot uppoffring att kunna ge en
3 Den kunskapssort som även gör sig gällande för
internationalisering
9:
detaljerad beskrivning av fenomenet och en ingående
förståelse för fenomenet uteblir. Praktiker fokuserar på ett
enda problem med syfte att finna strategier och åtgärder som
löser det specifika problemet. Marknadsföringspraktiker
intresserar sig av kortsiktiga ageranden i respons för att lösa
det specifika problem som konfronterar dem i rådande stund.
(Cornelissen, 2002)
Forskningen styrs dock av olika paradigm inom samma
ämne, detta gäller i hög grad företagsekonomin då
företagsekonomisk forskning avser ett stort spektrum av
skilda ämnen, med allt ifrån normativa studier med
matematiska modeller (teknik) av varuflöden till att
undersöka sociala system för att se hur anställda i ett företag
upplever organisationsförändringar (sociologi). Därför
uppstår det ofta meningsskiljaktigheter gällande forskningens
natur och grundläggande syfte. (Brunsson, 1982) Utifrån
detta resonerar Brunsson (1982) för avbildning och
språkbildning inom företagsekonomi samt hur det påverkar
forskningen och den kunskap som genereras. Författaren
anser att uppfattningen om företagsekonomisk forskning, i
likhet med naturvetenskaplig forskning, antas syfta till en
korrekt avbildning av de system som undersökts men,
uppfattningen om företagsekonomisk forskning bör istället
avse språkbildning av ett system. (Brunsson, 1982)
Positivismen är det vetenskapsideal som haft störst
inflytande inom nästintill alla samhällsvetenskaper under
flera decennier och har därmed haft en avgörande betydelse
för synen på forskning som avbildning. Att avbildningen är
generell är ett centralt krav inom positivismen då den ska
vara verifierbar och operationaliserbar. Men detta är svårt att
realisera och kritiken Brunsson (1982) ger mot detta är att det
blir problematiskt inom samhällsvetenskapen, om
verkligheten förklaras genom observationer, medför detta att
de teoretiska begreppen lätt klassas som meningslösa och
forskningen blir därför teorilösa datainsamlingar.
Flera av de grundläggande teoretiska begreppen är även
svåra att operationalisera och att enbart grunda empirisk data
på. Då samtliga begrepp definieras utifrån verkligheten spelar
inte värderingar någon roll inom avbildningsforskningen som
avgränsar forskningen till människans beteende då de inte
anser sig ha kunskap för att kunna använda människans
känslor och tankar som kunskapskälla. Ett viktigt kriterium
för avbildning är att forskare med samma frågeställning ska
få samma resultat, vilket innebär att kunskap genereras mer
eller mindre per automatik via empiriska experiment. Denna
metod är dock svår att utföra och det är kritiskt att påstå att
människans beteende i en experimentsituation avbildar
samma beteende som under normala omständigheter. Därför
blir många av de grundläggande begreppen i
företagsekonomin metafysiska. Teoriverifieringar medför
ytterligare ett problem, när sociala system utsätts för
forskning tenderar de att påverkas, vilket leder till att
verifierade hypoteser kan vara falska. Sociala system
förändras även med tiden och kan inte tas för givet.
(Brunsson, 1982)
Genom hermeneutikens inflytande har tolkning och
förståelse istället blivit centrala begrepp som fokuserar mot
de subjektiva inslagen i forskningen. Människor som studeras
handlar utifrån deras subjektiva föreställningar och därför
måste forskaren tolka dessa föreställningar. Brunsson (1982)
argumenterar med stöd av forskande sociologer att uppgiften
är att skapa teori (teorigenerering) och ska främjas på
bekostnad av att teorier prövas (teoriverifiering), då sociala
system är föränderliga ger verifiering ingen nytta. I
företagsekonomi som språkbildning är allstå
teorigenereringen viktigare än teoriverifiering och inom
teorierna blir begreppen betydelsefullare än hypoteserna.
Språkbildningsperspektivet innebär inte att avbildning är
irrelevant utan tvärtom, avbildning är en central del i
forskningen då språkbildningsidealet ställer krav på att
språkbildningen ska vara empiriskt grundad, alltså grundad
på systematiska studier av sociala situationer och system. Det
finns många sätt som forskningen kan förändra sociala
system på men inom språkbildning handlar det om att skapa
ett språk som beskriver och ger förståelse för olika sociala
system och som kan förmedlas till systemens aktörer. Detta
påverkar aktörernas förmåga att kunna beskriva och förstå
andras och sitt eget handlande. Det forskarna tillhandhåller är
en uppsättning av begrepp med tillhörande indikationer om
hur dessa begrepp länkas ihop och kan användas. Det finns
några viktiga implikationer gällande uppfattningen om
forskning som språkbildning. Ett metodproblem som uppstår
är att avbildningen av verkligheten är betydligt svårare. Det
är en omöjlighet att studera ett helt system vilket gör att
forskaren väljer ut en social situation som undersöks men det
går inte att anta att en kultur gör sig gällande för en annan
kultur. Idén om teori som språkbildning grundas på att en
teori inte utgör hela framställningen av en given situation, en
teori är bara ett verktyg. Ingen teori förväntas passa in exakt i
verkligheten utom möjligen den enskilda situationen som
teorin konstruerades utifrån och därmed bör och förväntas en
teori vara generell. (Brunsson, 1982)
Detta påvisar att det skett en utveckling från ett tillstånd
där syftet var att skapa korrekta avbildningar till att det
uppfattas som ett utopiskt ideal. Anledningen till varför vi
valt att redogöra för Brunsson (1982) resonemang är för att
belysa relationen mellan ideologier, teori, kunskap samt
metodutförande. Detta då det kommer utgöra en central del
av vårt analysverktyg för att beskriva relationen mellan teori
och praktik gällande internationalisering. En forskares studie
har olika syften och ger därför olika resultat, beroende på
forskningsansats kommer teorierna vara mer eller mindre
verklighetsanpassade. För att kunna urskilja detta kan en
distinktion göras mellan normativa och deskriptiva studier.
Jacobsen (2002) beskriver skillnaden på vilket sätt en studie
väljer att förmedla budskapet av ett reslutat. Detta kan ta sig
form på olika sätt med de två vanligaste sätten inom
metodteorin är dock att redogöra för om studien är av
normativ eller deskriptiv ansats. Den normativa ansatsen går
ut på att studien byggs upp i syfte att lösa problem eller
10:
förbättra processer på olika sätt och erhåller därigenom någon
slags lösning eller råd till studien. Den deskriptiva ansatsen
syftar däremot desto mer till att fokusera på själva
undersökningsobjektet för att på så sätt försöka beskriva och
förklara på ett berättande sätt, på så vis erhålls en förståelse
för det studerade fenomenet, processen och sambandet som
kan finnas. (Jacobsen, 2002)
Det är just skillnaden mellan syfte, kunskapssyn och hur
språk och avbildning formas och upplevs som tenderar att
streta åt olika håll, detta utgör att det förekommer en
differens mellan teori och praktik, vilket vi kommer att
redogöra för nedan genom att belysa de olika områdena som
utgör differensen. Genensamt för de faktorer som utgör
differensen är att de alla uppkommit pågrund av forskares
olika syn och förhållningssätt gällande forskningsområdet.
TEORI OCH PRAKTIK DIFFERENSEN Teorier uppfyller ett behov och behövs.
Marknadsföringsböcker är enligt Gummesson (2002)
väsentliga då de behandlar en helhet där läsaren kan
komponera ihop olika delar beroende av kontext. Problemet
är att teoriböckerna blivit en enda röra och detta är en
avgörande faktor till varför gapet mellan teori och praktik
finns. Praktiker och andra sidan föredrar ofta handböcker där
de kan ”slå upp” det problem de har. Enligt Gummesson
(2002) erbjuder kontexten ett mönster som reder ut den
förbryllande och gåtfulla verkligheten. Desto mer generell en
teori är, desto bättre kan de viktigaste förändringarna i
marknadsförhållandena förstås. Det underlättar således att
förstå de nya företeelserna, men detta betyder inte att det
någonsin kommer uppstå en komplett och allmän teori.
Gummesson har forskat kring vilket värde
marknadsföringsteorier ger praktiker, då Gummesson genom
egna erfarenheter av de två världarna uppmärksammat att det
finns ett stort gap mellan vad marknadsföringsböckerna
utlovar och vad som sker i verkligheten. För att beskriva detta
förklarar Gummesson (2002) utvecklingen av generella
marknadsföringsteorier och finner att inget har hänt gällande
teoriernas utveckling. Som produkt av den nya ekonomin har
nya begrepp kommit att dominera, vilka är; service, kvalitet
och relation. Detta leder till att ny kunskap behövs men att
gammal kunskap bör användas där den är kvalificerad att
användas. (Gummesson, 2002) Cornelissen & Lock (2005)
ville få en ökad förståelse för på vilket sätt praktiker
värdesätter och använder akademiska teorier och fann att
användning av marknadsföringsteorier är en mångfacetterad
process och beror slutligen på praktikerns värdering gällande
teorins validitet, tidslinje och relevans (Cornelissen & Lock,
2005).
Brownlie & Saren (1996) hävdar att gapet mellan teori
och praktiken utgörs av olikheten i hur de hanterar språk och
att lösningen på denna problematik ligger i forskningens
händer. Forskarna måste överväga deras tillvägagångssätt för
hur de manifesterar och skapar förståelse för sina bidrag så
att en språklig interaktion och kommunikation med
praktikerna kan skapas. Men att öka förståelsen för
marknadsföringens diskurs är en utmaning då det innebär att
forskarna måste reflektera över det de tar för givet. (Brownlie
& Saren, 1996)
Faktorerna bakom differensen Westing (1977) har givit kritik gentemot forskningens
ansträngningar genom uttryck som ”The mountain has
labored and brought forth a mouse” (Westing, 1977, s. 3).
Många vetenskapsgrenar har både praktiska utövare samt
finns som ämne att studera på universitet, marknadsföring är
ett sådant ämne och därmed har forskarämnets relevans för
praktiker ifrågasatts (Novemeber, 2004). Anderson (1998)
beskriver att akademisk forskning inom
organisationsbeteendens syn på chefer är oläsbar, banal och
irrelevant, vilket får medhåll av Ho (2000, s. 6) som anser att
mycket av den akademiska forskning som bedrivs inom
informationsteknologi, system och management blivit märkt
av praktiker inom affärsvärlden som obrukbar, oväsentligt
och oläslig.
Det finns forskare som hävdar att
marknadsföringspraktiker bör ignorera den forskning som
bedrivs. November (2004) stödjer detta resonemang och
anger sju kategorier; kunder, struktur, orsakssamband,
reduktion, precision, generalisering och
reproduktion/repliktion, till varför detta påstående stämmer.
Kunder
Huvudorsaken till varför praktiker bör ignorera forskares
arbete är att praktiker inte är teoretiska forskares kunder.
Praktiker varken ber om eller betalar för att teoretiker ska
utföra studier. Hur kan då praktikerna förvänta sig att
forskarna ska producera något av värde för dem. För
forskarna är det huvudsakligen universiteten som är dess
kunder. Forskare har förpliktelser att utföra forskning efter
den standard som universiteten sätter. Enligt forskarna själva
är det andra forskare och akademiker som är de primära
kunderna då det är de som läser artiklarna och har ett intresse
för dess innehåll på ett annat sätt än vad universiteten har. På
det flesta universitet ligger fokuset på hur många
publikationer forskarna publicerar och i vilken tidskrift de
publiceras, inte relevansen i artikeln. Att blir publicerad i
akademiska tidskrifter har ett högt värde då dessa inte är
refererade tidskrifter. (November, 2004)
Struktur
Den andra orsaken till varför praktiker bör ignorera
forskningens arbete är att forskare naturligt tenderar att
referera till sin egen praktiska erfarenhet som då fungerar
som ett ramverk. Den akademiska principen om fri forskning
betyder att varje forskare själv bestämmer vad han/hon ska
forska om, så länge ämnet de väljer faller inom ramen för
marknadsföring. Vad som betyder något är att forskningen
blir publicerad, inte vad som studeras, inte varför det studeras
och i synnerhet inte om det kommer ge praktiker något
bidrag. Inom vissa akademiska discipliner finns det inbyggt i
11:
kunskapen, ramverk för organisering av kunskap, som
exempelvis det periodiska systemet för kemin, musiken och
konsten har historiska epoker och matematiken har algebra,
statistik och geometri, etcetera. Men forskare inom
marknadsföring har inte samma grundläggande struktur och
ramverk för den kunskap som byggts upp, istället är det
textböcker med rubriker och kapitel som blivit dess
motsvarighet till exempelvis det periodiska systemet.
Avsaknaden av ett kunskapsbaserat ramverk innebär att
praktiker, som ofta har ett snävt självcentrerat
kunskapsperspektiv, blir förvirrade. Det är dock
anmärkningsvärt att notera att marknadsföringsteorier verkar
ha utvecklats trots avsaknaden av en väl etablerad
grundstruktur av kunskap. (November, 2004)
Orsakssamband
Det tredje anledningen till varför praktiker bör ignorera
forskares arbete är att forskare ibland gör falska eller
missledande framställningar om orsakssamband, som i
forskares uppfattning är en strävan efter att finna en relation
mellan variabler i ett system. Detta bidrar till en problematik,
där praktiker kan ha svårt att förstå skillnaden mellan
orsakssamband och association. Men forskare kan bidra till
mer förståelse genom att formulera och uttrycka sig genom
ett väl valt språk. Det avancerade språket skapar syftningsfel
som kan skapa dubbla eller olika betydelser, vilket är ett
misstag som forskare bör undvika för att misstolkningar inte
ska uppstå. Eftersom mycket av teoretikers forskning är
begränsad till en viss del av verkligheten är det irrationellt att
tro att forskare skulle säga någonting om orsakssambandet,
vilket gör att praktikerna lätt blir vilseledda då de inte kan
förstå de avgränsningar som de flesta forskare gör.
(November, 2004)
Reduktion
Den fjärde orsaken till varför praktiker bör ignorera
marknadsföringsforskares arbete är att praktikerna troligtvis
inte skulle beräkna den osäkerhet som medförs när små delar
av ett system studeras för att sedan applicera kunskapen som
erhållits till andra delar i ett system. Det är viktigt att komma
ihåg att de studier som utförs har en tidbunden historisk fakta
vars aspekter och innehåll kan upplevas som intressant ur en
annan teoretikers syn men en praktiker kan komma att
felaktigt tolka eller använda studien om den inte innehåller en
tydlig uppmaning om studiens begränsningar. För att förstå
beteendet i ett marknadsföringssystem bör det studeras som
en helhet. Att studera en del av ett system, traditionell
reduktion, kommer endast generera en del av systemet och
inte den andra delen av systemet eller helheten av systemet.
November (2004)
Vi anser att detta kan ses ur ett metaforiskt synsätt, varje
del som studeras generar en pusselbit som behövs för att
lägga ett helt pussel för att få fram en fullständig blid som gör
hela kontexten överblickbar, till exempel ett landskap. Varje
studie söker därmed efter nya pusselbitar för att skapa en
fullständig bild av ett landskap, men dessa bitar kommer inte
kunna organisera sig själva för att skapa den korrekta bilden
av ett landskap.
Här finns det ett problem och November (2004) anser att
det ännu inte finns någon lösning på hur marknadsföring kan
studeras som en helhet i sig och inte som ett område i taget,
men det finns dock en optimism, vilket kan ses i forskningar
gjorda av bland andra May (1976), Cvitanovic (1993),
Hibbert & Wilkinson (1994), Levy (1994) och Doherty &
Delener (2001). Detta leder fram till frågan hur forskare kan
förvänta sig att praktiker ska förstå marknadsföringens delar
och helhet, när endast ett fåtal forskare lyckats förstå.
(November, 2004)
Precision
Den femte anledningen till varför praktiker bör ignorera
forskares arbete är att de kan bli förvillade till att tro att
forskningen är verklighetsförankrad när den i själva verket
kan vara byggd på antaganden. Det diskuteras flitigt om
huruvida marknadsföring är en vetenskaplig lära eller inte.
November (2004) anser att marknadsföring kan ses som en
vetenskaplig lära men att den ibland kan ge uppfattningen av
falsk precision. Denna uppfattning grundas på att det verktyg
som marknadsförare väljer att använda som metod saknar den
precision och noggrannhet som finns i de klassiska
vetenskapernas metoder för mätning. Vetenskapen inom
marknadsföring använder samma statistiska slutsatsmetod
som den traditionella vetenskapen men den appliceras inte
med samma precision. Exempelvis kan vetenskapen mäta
avståndet till månen med extrem precision men
marknadsföringen kan inte med samma precision mäta vad
Fru Jones tycker om hennes favorit tvättmedel då detta är ett
primitivt tillstånd. Vetenskapen skulle inte kunna baseras på
Fru Jones primitiva uppfattningar om hur långt det är till
månen från Jorden. Att presentera tabeller eller diagram kan
lätt missleda praktiker till att få fel uppfattningen om datas
precision än vad som är det verkliga utfallet. (November,
2004)
Generalisering
Den sjätte anledningen till varför praktiker bör ignorera
teoretiska forskares arbete är att de gör generaliseringar.
Teoretiker producerar i stort artiklar för att bestyrka vad
praktiker redan vet och artiklar bidrar inte med detaljerade
beslutsförlag, vilket kan göra att praktiker ifrågasätter
artiklars teorier och dess tillförlitlighet. Till exempel, när
forskare rapporterar att reklam har en positiv inverkan på
försäljningen betyder inte detta att det är sant i alla
situationer. Det betyder endast att det finns en bekräftelse i
någon form för detta påstående från ett antal källor, för vissa
typer av varor. Påståendet att reklam i allmänhet har en
positiv inverkan på försäljningen är knappast en nyhet för en
praktiker. Många studier har utförts inom
marknadsföringsområdet och det tycks föreligga en stor
skillnad mellan generalisering av vetenskapen, som Ohm´s
lag, och generalisering som vi kan producera. Ohms´s lag är
en generalisering av el flödet i en ledare. Den är både allmänt
12:
sann och precist sann. Lagen kan användas för att förutsäga
den ström som färdas i en specifik ledare och ger därigenom
kännedom om dess resistens och spänning.
Marknadsföringens generaliseringar kan istället visa om det
exempelvis finns ett positivt samband mellan försäljning och
reklamutgifter, men forskningen bidrar inte med hur beslut
om reklam bör tas. November (2004) ifrågasätter hur många
studier, hur mycket tid och hur mycket finansiella medel det
krävs innan alla dessa problem kan lösas med den nuvarande
forskningsmetoden inom området och finns det teoretiska
grunder som gör det möjligt att producera empiriskt baserade
generaliseringar för alla detaljer som måste ingå. Många
marknadsföringsbeslut, såsom reklam, har både kvantitativa
dimensioner (hur mycket kan spenderas på reklam) och
kvalitativa dimensioner (budskap och metoder). Frågan blir
då om generaliseringar någonsin kommer att kunna bidra till
denna typ av komplexitet. Trots detta hanterar praktiker
frågor och beslut om detta dagligen, från en uppsättning
empiriskt, statistiskt signifikanta, generaliseringar.
(November, 2004)
Reproduktion/Repliktion
Den sjunde anledningen till varför praktiker bör ignorera
vetenskapens arbete inom marknadsföring är sanningshalten,
som många gånger är högt ifrågasatt. Reproduktion ses som
en viktig del av vetenskapliga studier. Detta innebär att om en
omsorgsfullt konstruerad och utförd empirisk studie har
publicerats och därmed uppfyllt de stränga urvalskriterierna
tidskrifterna inom forskningsområdet har, så räcker det inte
som skäl för att ”godkänna” studien utan studien måste först
ha blivit replikerad av oberoende forskare, ett X antal gånger,
utan några större avvikelser. November (2004) argumenterar
med stöd av Lindsay & Ehrenberg (1993) att arbeten som inte
blir replikerade praktiskt taget är meningslösa, utan att ta
hänsyn till dess statistiska signifikans. November (2004)
argumenterar vidare med stöd av Anderson (1983) att ingen
kan säga exakt hur många reproduktioner som krävs för att
artikeln ska klassas som trovärdig.
Konsekvensen av sju kategorierna
Konsekvenserna av dessa sju punkter leder till att November
(2004) argumenterar för att chefer bör undvika att läsa
akademiska arbeten och undvika att gå på akademiska
konferenser, eftersom akademiker inte kan producera
kunskap som är användbar för praktiker annat än i små
mängder. Det är även svårt för praktiker att finna de studier
som kan ge ett bidrag bland den stora mängd studier som
publiceras och som främst riktar sig till akademikernas värld.
Fram till dess att studier som forskare arbetat fram blivit
grundligt replikerade bör det enligt November (2004) istället
för ett avsnitt med bidrag för praktiker, finnas ett avsnitt som
ger en tydlig varning mot tillämpningen av artikelns innehåll
till praktiker, där det framgår att praktiker inte under några
omständigheter bör tillämpa artikelns slutsatser. Akademiker
kritiseras även ofta för att skriva i en vilseledande stil, vilket
kan ses som en fördel eftersom det är mindre troligt att
praktiker kommer att läsa forskningsstudien. (November,
2004)
Enligt November (2004) är det viktigt att forskare
upprätthåller det gap som finns mellan teorin och praktik. Det
kan så småningom, med tiden, vara så att forskare hittar ett
sätt att studera marknadsföring och dess system på, som inte
bidrar till det gap som idag finns. Men fram tills att bryggan
över gapet byggts kommer forskarna att fortsätta upprätthålla
den komplexitet som finns inom ämnets område och tjäna
sina kunder, akademikerna. (November, 2004)
Sammanfattningsvis påpekar November (2004) att i slutet
av de flesta artiklar som publiceras inom akademiska
tidskrifter finns det idag, på redaktörers begäran, ett avsnitt
avsett för att författare ska bidra med råd till praktiker,
managerial implications. Ofta går dessa långt utöver
gränserna för validiteten för artikeln, i ett försök att vädja till
praktiker. (November, 2004)
AVSNITTSSAMMANFATTNING Flera författare redogör för att företagsekonomi har en stark
normativ tradition. Marknadsföring är även ett diffust ämne
som saknar ett ramverk, något som November (2004)
framhäver, vilket gör ämnet svår överskådligt såväl som svår
hanterligt då det ofta tenderar till att generella och primitiva
tillstånd styr ämnet. Detta påverkar den forskning som
bedrivs och vi anser att detta är en utgörande faktor till varför
teori och praktik kan upplevas som två världar. Hur en teori
formas grundas främst på vilken ideologi som forskaren
sympatiserar med, detta leder till att de har olika syner på
teori. Beroende på forskningsinriktning kommer de sedan att
ha olika syften, empiriska upplägg samt metoder för att
genomföra studien som ligger till grund för en teori. Dessa
förgreningar som vetenskapen utgörs av vill vi belysa då det
påverkar teorierna och därmed dess relation med praktikerna.
Men som Boulding (1956) och Brunsson (1982) framhäver,
har teorier olika syften och alla ämnar inte till att vara till lags
för praktiker, men vi anser dock att teorierna är av värde då
de exempelvis kan ha som syfte att bidra till den
vetenskapliga kunskapsbasen. En förklaring till varför inte
alla teorier kommer att ge bidrag för praktiker gavs av Fox
(1997) som sa att en teori kan ha en grad av usefulness eller
truthfulness, vilket baseras på forskningsinriktningen, och vi
anser att det behövs teorier som både är användbara och
sanningsenliga. Däremot anser vi inte att alla teorier behöver
vara användbara då vissa är ämnade för att förklara och ge en
förståelse för hur andra teorier står i relation till varandra.
Kunskap är ett centralt inslag i denna diskussion, dock
något som det sällan redogörs för. Som innan nämnt, är vi
medvetna om att det vi lär oss i vår utbildning inte alltid
överrensstämmer med praktikens anförande, men vi hade
aldrig anat att det gör sig beroende på vilken typ av kunskap
som används. Kunskap är något abstrakt och detta gör
begreppet svårhanterligt. Vad vi dock anser oss veta är att
kunskap inom management- och marknadsföringsteorier
handlar om beteende och ligger i linje med sociologisk
13:
forskning vilket framhävs i Brunsson (1982). En teori som då
inte tagit hänsyn till socioekonomiska aspekter kommer inte
kunna appliceras i verkligheten och kan därmed inte vara av
relevans för praktiker. Då det handlar om beteende tror vi att
det som språkbildning talar för passar bättre som metod för
att hantera teorier som är av företagssociologisk karaktär.
Forskningen inom management och marknadsföring går
ut på att studera sociala system och problematiken med
metodutförandet, att det måste generaliseras, gör att det
kommer att finnas ett gap mellan teori och praktik (Brunsson,
1982; November, 2004) men vi anser inte att detta betyder att
gapet existerar på gott eller ont. Många av de forskare vi
behandlat, exempelvis Wierenga (2002) ser gapet som något
högst kritiskt som aldrig kommer att överbyggas och enligt
de sju faktorerna som November (2004) punktat upp så ska
det mycket till för att teori och praktik ska förenas. Men vi
ställer oss kritiska till vad effekten skulle bli om gapet skulle
elimineras. Kan inte detta leda till att forskningen kommer att
försvinna och vetenskapen tappa trovärdighet? För ett
samförstånd mellan dem borde i långa loppet innebära att
praktiker kan göra teoretikers arbete. Men, en relation kan
självfallet ge gynnsamma effekter och vi tror att en lösning
på problemet är att införa tvärvetenskaplig forskning, något
som idag hämmas då forskningen är indelad i subområden.
Som i detta fall, om företagsekonomers kunskap skulle
integreras med sociologers kunskap, skulle utfallet kunna bli
teorier med en högre grad av förståelse för företags sociala
system, kultur, normer och värderingar och hur detta inverkar
på företags struktur och beslutsfattande.
Vidare gällande kunskap kan vi ställa oss kritiska till
åsikter om att teori ska ha en total verklighetsförankring.
Produkten av detta kommer bli att kunskapen inom akademin
begränsas då exempelvis vi studenter och alla forskare måste
läsa teorier om varenda del i en helhet för att förstå endast en
specifik kontext. Teoretisk teori (som endast förklarar
forskningen) och empirisk specifik teori (som endast
förklarar en enda kontext i verkligheten) anser vi bör ses som
två extremer och beroende på vart en teori hamnar kommer
oppositionerna bli olika nöjda.
Frågan om huruvida det bör finnas en relevans i den
forskning som pågår inom teorin är väsentligt. Vi har även
noterat att överbyggandet av gapet är en ständigt
återkommande problematik mellan forskarna inom
marknadsföringsteori och de som praktiserar marknadsföring.
Vi lever i en omvärld som är föränderligt och vi befinner oss
i en era som vi tror medför att det inom
marknadsföringsforskningen förväntas finnas en relevans till
de problem som praktiker ställs inför, exempelvis
beslutsprocesser. För oss är det uppenbart att det existerar ett
gap mellan de som forskar och de som praktiserar. Vi tror
precis som Brownlie & Saren (1996) att en tydligare relevans
i forskningen är den mekanism som kan komma att reducera
gapet mellan dessa två världar. Relevansen formar då en
kvalitet som bidrar till att teoretiker och praktikers världar
närmar sig varandra. Brownlie & Saren (1996) hävdar att det
finns möjligheter till att bättre förstå den diskurs som
framställs och influerar spänningen, mellan teoretiker och
praktiker, men Brownlie & Saren (1996) anser att det inte går
att lösa spänningen dem emellan. Vi kan se en poäng i detta
resonemang och anser att det troligen ligger en sanning i
detta. Det finns en form av spänning som kan förstås både av
praktiker och forskare. Vi ställer oss frågan om denna
förståelse just stannar vid detta då respektive sätt att se på
marknadsföringen är för särskiljt?
Vi upplever att det inte verkar finns några klara linjer
mellan vad som är och inte är marknadsföringsmanagement,
vilket leder till en problematik som är svår att gestalta och ge
uttryck för. Detta gör att vi ställer oss frågan hur forskare ska
kunna övertyga företagsledare när forskarna själva inte verkar
förstå processen och det praktiska i en organisation. Vi tror
att den bristande förståelsen grundar sig på den språkliga
interaktionen mellan forskare och praktiker, som är
komplicerad. Enligt Brownlie & Saren (1996) är det påvisat
att språket ger oss en insikt och uppfattningsförmåga likväl
som att den ger oss en förståelse för det sociala praktiserandet
såsom att skriva och tala om marknadsföringsmanagement.
Ovanstående forskare argumenterar att ”verkligheten” inte
ger forskarna något språk vilket gör att orden inte är en
neutral reflektion av den ”verkliga” världen. Det blir ett
”mere messenger from the kingdom of reality”. (Brownlie &
Saren, 1996 s. 153) Vi har uppmärksammat att forskare
faktiskt diskuterar, resonerar och skriver på många olika sätt
om marknadsföring och management, utan att ta hänsyn till
eller förklara för praktikerna på ett sätt som de kan relatera
till. Istället förklarar forskarna hur andra forskare har
representerat och/eller omvandlat tidigare forskning.
Vi har sett en utveckling av förekommandet av
managerial implication i nyare artiklar som publicerats under
de senare åren, vi ställer oss dock kritiska till dess syfte, för
hur kan forskare egentligen ge råd till praktiker när de saknar
kunskap om deras kontext, verkligenhet och förhållningssätt.
Forskare hävdar även att praktiker inte är deras kunder samt
att managerial implication är ett kriterium från tidsskrifters
redaktioner för att artikeln ska bli publicerad, hur mycket
hjärta och själ ligger det då bakom textavsnittet som är
ämnad för praktikerna?
En annan anledning som vi tror kan vara en orsak till att
gapet finns är att forskning skrivs efter olika ansatser, vilka är
svåra för ett otränat öga att urskilja men som lägger grund för
hur läsaren ska se och ta till sig innehållet. Vidare anser vi att
beroende på från vilken världsdel, när artikeln är skriven
samt om forskaren gör generaliseringar och orsakssamband
om primitiva tillstånd ökar distansen till den enskilde
praktikern. Vi tror till exempel en svensk praktiker inte kan ta
till sig eller har användning av en amerikansk artikel
publicerad år 1975, om en praktiker inte vet hur den ska ta sig
an materialet, vad ansatsen och sambanden i artikeln syftar
till, samt den amerikanska forskarkulturens sätt att skriva och
presentera teorier, innebär det att praktikern måste lägga ner
14:
tid på att reda ut detta, vilket vi inte tror är något praktiker
väljer att spendera sin tid på, då tid upplevs vara en bristvara.
Detta avsnitt har behandlat vad kunskap och teori är och
hur det gör sig beroende av metod för att erhålla den kunskap
som ligger till grund för en teori samt vilket syfte en teori har.
Detta utgör en viktig faktor för att kunna se på förhållandet
mellan teorin och praktik då detta ligger till grund för det gap
som finns mellan teori och praktik, då det i detta avsnitt
framkommit att det främst handlar om hur väl en teori
avbildar ett socialt system och hur denna teori sedan
förmedlas till praktiker. Det finns många faktorer som utgör
gapet mellan teori och praktik och det finns en poäng i de
alla. Men i vår sammanfattning väcktes det tankar om detta
gap egentligen är så negativt som det framstås vara. Behöver
praktikerna ens teorier eller kan de söka kunskap på annat
håll, en kunskap som kanske till och med ger dem mer värde.
Vad vi vill ta med oss från detta till den slutliga diskussionen
är frågan om teoretiker och praktiker egentligen ser på ett
område, (i detta fall internationalisering), på samma sätt?
Alltså om de har samma kunskap om området men att de
erhållit kunskap på olika sätt och presenterar den genom olika
språk. Vilket kan tänkas vara det som särskiljer dem och som
gör att de anser att respektive sida inte förstår den andre.
SVENSK
INTERNATIONALISER-
INGSFORSKNING.
Svensk internationaliseringsforskning är, som innan nämnt,
framgångsrik och ger väsentliga bidrag till
forskningsområdet. Det finns därmed en stor mängd
publicerade artiklar med olika inriktningar gentemot området.
Vi kommer inledningsvis att presentera Uppsala-modellen,
FDI samt Born Global, som utgör grundpelarna för
internationaliseringsprocesser. Därefter kommer vi redogöra
för vikiga aspekter samt alternativa
internationaliseringsprocesser för att täcka in flera delar av
områdets spektrum. Vi kommer avslutningsvis att presentera
våra utvalda artiklar i två tabeller, en för äldre forskning och
en för ny forskning, som vi sedan jämför i en avslutande
avsnittssammanfattning. Vi har även valt att ta in andra
artiklar som inte presenteras i tabellerna, detta för att
understödja vissa argument samt för att ge en utökad
förståelse genom att täcka in viktiga områden, som vi anser är
väsentliga för att kunna presentera kontexten för
internationalisering, men som våra utvalda huvudartiklar
antingen inte nämner eller som måste förtydligas.
Grunden för svensk internationaliserings tradition lade
Sune Carlsons (1966) teori som gör antagandet att alla
företag vill ut på den internationella marknaden fastän företag
ofta saknar kunskap om utländska marknader, vilket väcker
en osäkerhet hos företag på grund av riskfaktorn. Företag
reducerar riskerna om de etablerar stegvisa beslutsprocesser
och Carlson (1966) menar att företag kan överbygga
osäkerheten och minimera riskerna om de gradvis förvärvar
information och kunskap om de utländska marknaderna,
vilket gör att företag kan bibehålla kontrollen. Genom detta
successiva informations- och kunskapsförvärv kan företag
överkomma de kulturella barriärerna. (Forsgren, 2001) Även
Forsgren har varit med under Carlsons tid och har
tillsammans med Johanson och Vahlne varit delaktig i att
skapa och reformera Uppsala-modellen. Forsgren (1989) har
utifrån resonemanget ovan skapat en teori, då han såg luckor i
Uppsala-modellen, som bygger på FDI där risken styr de
investeringar som företag gör. Utifrån Carlson teori har
Johanson & Vahlne (1977) utvecklat Uppsala
Internationaliseringsprocess modellen som beskriver företags
internationalisering. Modellen bygger på en inkrementell
process där sambandet mellan osäkerhet, risk och kunskap
utgör modellens ramverk. För trots att internationalisering
innebär en osäkerhet och ett högt risktagande så väljer företag
att investera. (Forsgren, 2001) Vi illustrerar detta med en
metafor. Tänkt dig att du vaknar upp i ett mörkt rum
morgonen efter en hård utekväll, det är bäckmörkt och du vet
inte vart du är. Du vet att det finns en dörr, någonstans i
mörkret. Vad skulle du göra? Du skulle troligen inte resa dig
upp och ta ett språng ut i mörkret. Du skulle troligvis ta små
försiktiga steg och känna dig fram för att få kännedom om
vart du är; är rummet litet eller stort, är rummet fyrkantigt
eller runt. Din kännedom om rummet kommer att öka i och
med varje steg och du kommer snart veta vilka väggar som
inte har någon dörr. När din kännedom och erfarenhet om
rummet ökar, kommer detta minska riskerna för att du ska gå
in i något, ramla eller slå dig och din osäkerhet kommer då att
minska. Slutligen kommer du hitta dörren och du kommer
helskinnad ut ur rummet. Det är såhär vi vill beskriva
företags beteende och förklaringen till varför de väljer att
stegvis internationalisera sig, det finns en naturlig faktor
bakom agerandet.
UPPSALA-MODELLEN
År 1977 introducerade Johanson och Vahlne Uppsala-
modellen i “The Internationalization process of the firm – a
model of knowledge development and increasing foreign
market commitments”. Uppsala-modellen ses, än idag, som
en av de mest framgångsrika modellerna inom fältet för
internationalisering och en stor del av andra studiers
empiriska arbete har bekräftat dess validitet i olika länder
(Andersson, 2003). Uppsala-modellen är en
internationaliseringsprocess modell för utveckling av det
individuella företaget om hur dess gradvisa process av
förvärv och integrering av kunskap om den utländska
marknaden tar sig form och hur företaget då successivt ökar
graden av åtagande gentemot den utländska marknaden.
Avsaknaden av denna kunskap, marknadskunskap, är ett
15:
hinder för företags utveckling av internationella affärer.
(Johanson & Vahlne, 1977)
Modellen bygger på empiriska undersökningar av fyra
svenska industriföretag och dess utveckling som skedde i små
steg ut på den utländska marknaden. Studien visade att
svenska företag föredrar att internationalisera sig stegvis
istället för att göra en större utländsk investering inom ett
brett tidspann. Uppsala-modellen visar hur företag börjar med
att exportera till den utländska marknaden via en agent för att
sedan övergå till att etablera en egen säljkanal genom ett
dotterbolag för att inom sin tid etablera egen
produktionsanläggning på den utländska marknaden.
Anledningen till att företag väljer export som det första steget
till internationalisering anses bero på att det medför minst
risker för företaget likväl som att det bidrar till att företaget
får en uppfattning om efterfrågan av produkterna på den
utländska marknaden. Vilket land företaget väljer att starta
sin utländska etablering i, anses påverkas av den psykiska
distansen som finns mellan länder. Den psykiska distansen
definieras som summan av faktorer som hindrar flödet av
information mellan marknaderna. Dessa hinder kan vara
politiska, kulturella, grad av utbildning, affärsbeteende och
industriell utveckling. (Johanson & Vahlne, 1977)
Då Uppsala-modellen antar ett samspel mellan ett stegvis
förvärv av kunskap och resurser av åtaganden till
internationella marknader, innebär detta en organisk
utveckling av företaget och det antas att kunskap erhålls
genom erfarenheter som är relaterade till specifika
omständigheter, marknader och situationer som är inbäddade
i företagets förmågor och aktiviteter. (Andersson, Johanson &
Vahlne, 1997) Uppsala-modellen har som fokus att se
internationaliseringsprocessen genom att fokusera på
marknaden hellre än det specifika landet där företaget vill
internationalisera sig. Den marknadsspecifika kunskapen
spelar en viktig roll och behövs för att erhålla erfarenhet om
marknaden, vilket företaget behöver vid en framtida
expansion likväl som en säkerhet vid oväntade problem och
turbulens på marknaden. (Johanson & Vahlne, 1977)
Desto mer kunskap företaget har om marknaden, desto
mer värdefull blir företagets resurser vilket leder till ett högre
åtagande från företaget gentemot marknaden, företag vill
därför skapa åtaganden genom långsiktiga relationer.
(Andersson, Johanson & Vahlne, 1997) En utveckling av
begreppet åtaganden har gjorts av Hadjikhani (1997) som
anser att det finns två typer av resursåtaganden; konkreta
(tangible) och abstrakta (intangible). Konkreta åtaganden är
ofta av ekonomiska eller institutionell karaktär vilket kan
vara finansiella former som investeringar. Medan abstrakta
åtaganden innebär någon form av social karaktär exempelvis
kunskap, erfarenhet och rykte som företaget har eller vill
skapa. (Figueira-de-Lemos, Johanson & Vahlne, 2010)
Företag som genomgår internationaliseringsprocesser
behöver lägga vikt vid de abstrakta åtaganden på marknaden
såsom kunskap och riskbedömning som spelar en avgörande
roll för framtiden för företaget på den utländska marknaden,
vilket är något som Uppsala-modellen lägger vikt vid
(Hadjikhani, 1997).
De statiska och dynamiska aspekterna Uppsala modellen består av ett antal grund variabler som
används för att belysa och förklara de steg som en
internationalisering skapar. Modellen är dynamisk då
variablerna inverkar på varandra, vilket bildar en form av
cykel där en händelses input genererar en output som i sin tur
bidrar till skapandet av en ny input och så vidare. Detta
utgörs av de statiska och dynamiska mekanismerna som
grund, se figur 1. De statiska aspekterna utgörs av de
resursåtaganden företag antar sig på den utländska
marknaden, såkallat marknadsåtagande, samt kunskap om
den utländska marknaden och dess inverkan, såkallad
marknadskunskap. De dynamiska förändringsaspekterna är
beslut för att åstadkomma resurser och prestationer för den
rådande företagsaktiviteten. (Andersson, Johanson & Vahlne,
1997)
Fig. 1. Uppsala Internationaliseringsprocess modell. Egen
bearbetning. (Johanson & Vahlne, 1977)
Marknadskunskap Uppsala-modellen särskiljer generell från marknadsspecifik
kunskap. Generell kunskap innebär den nutida kontexten
företaget befinner sig i som ger erfarenhet som företaget kan
absorbera och applicera. Det kan vara områden som
marknadsföringsmetoder, specifika kunder, geografisk och
karaktäristiskt gemensamma drag som kan finnas mellan
företag och marknader som exempel liknande
industriprocesser eller kundsegment. Den marknadsspecifika
kunskapen är mer inriktad mot den nationella marknaden,
affärsklimatet, kulturella mönster, marknadssystem,
individuella kunder och företag samt dess personal.
Marknadsspecifik kunskap erhålls främst genom upplevda
erfarenheter och företaget kan återanvända kunskapen vid en
framtida expandering. För att företag ska kunna prestera väl
på den nya marknaden krävs det ofta att företag har både
generell och marknadsspecifik kunskap. (Johanson & Vahlne,
1977)
16:
Kunskapen kan ses som en resurs för företaget då
utkomsten är att desto bättre kunskap företaget besitter om
marknaden, desto mer värdefull blir kunskapen som resurs,
vilket i sin tur leder till ett starkare marknadsåtagande från
företaget. Detta gäller framförallt den erfarenhetsbaserade
kunskapen eftersom den inte kan överföras och associeras till
specifika händelser. Kunskap utgör en viktig del då kunskap
bidrar till vilka beslut som kommer att fattas av ledningen,
besluten baseras på två olika sorters kunskap. För att förenkla
vad kunskap innebär i detta sammanhang kan kunskap ses
som en relatering till det förflutna såväl som det framtida
utbudet och efterfrågan, konkurrens, distributionskanaler,
betalningsvillkor och transfereringsmöjligheter. Dessa olika
villkor och förhållanden varierar mellan länder och
marknader samt över tiden. Därför är erfarenhetsbaserad
kunskap en av de mest kritiska kunskapssorternas i Uppsala-
modellen. Den erfarenhetsbaserade kunskapen bidrar även till
att företaget får ett ramverk som kan bidra till att skapa
möjligheter. Erfarenheten i sig kan aldrig bli överförd, utan
leder istället till en subtil förändring hos individen och kan
därför inte separeras från denne. (Johanson & Vahlne, 1977)
Marknadsåtaganden
Placerade resurser på en specifik marknad kan ses som ett
marknadsåtagande från företagets sida. Marknadsåtagande
består enligt Uppsala-modellen av två faktorer, graden av
åtaganden och mängden resursåtaganden, som därmed utgör
svårigheterna i att hitta en alternativ användning för
resurserna och transferera dessa till att bli åtaganden. Graden
av åtagande ökar i förhållande till hur väl resurserna
integreras med andra delar av företaget vilket erhålls genom
de integrerade aktiviteterna. Som regel antar modellen en
vertikal integration i företaget vilket generar en högre grad av
åtagande än en samlad investering till en utländsk marknad.
Desto mer specifik en resurs är för företaget, desto högre grad
av åtagande och lojalitet ges från företagets sida. Den andra
delen av marknadsåtaganden, det vill säga mängden resurser
som åtas står i nära relation med storleken av den planerade
investeringen på den utländska marknaden och detta kan
inkludera investeringar inom områden som organisering,
personal och marknadsföring för att nämna några. (Johanson
& Vahlne, 1977)
Rådande affärsaktiviteter
Den första dynamiska aspekten i Uppsala-modellen är de
rådande affärsaktiviteterna som företaget utför. Det finns ett
gap mellan de rådande affärsaktiviteterna och
konsekvenserna de skapar, därför är det viktigt att dessa
aktiviteter återupprepas för att företaget ska erhålla bästa
möjliga avkastning. Ett praktiskt exempel på detta är
marknadsföring, som behöver genomföras och upprepas
under en längre tid för att ge bästa resultat. Desto mer
komplex och differentierad produkten är, desto högre
kommer företagets åtagande bli. Detta gör även att företag
måste öka marknadsåtagandet för att kunna göra en skicklig
och effektiv marknadsföring, konsekvensen blir således att
aktivitetsnivån från företaget måste öka. Dessa aktiviteter blir
även ett effektivt sätt för företaget att erhålla erfarenheter från
marknaden, alternativt att företaget anställer personal med
denna typ av erfarenhet. Johanson & Vahlne (1977) betonar
skillnaden mellan marknadserfarenhet och företagserfarenhet,
vilka båda är viktiga på respektive sätt. De anställda som
arbetar på gränsen mellan företaget och marknaden måste
kunna tolka aktiviteter och signaler rätt och transferera dessa
till företagets fördel, detta kräver att individen har rätt
erfarenhetskunskap för att tolka signalerna. De anställda som
exempelvis arbetar med marknadsföring behöver ha
erfarenhetskunskap både inifrån företaget såväl som utifrån
marknaden, det gör att det är svårt att finna substitut för dessa
individer då de utgör en viktig komponent för företaget i
internationaliseringsprocessen. Det är därför svårt för företag
att förvärva en individ med denna kunskap då företag
värdesätter dessa individer högt. Vilket innebär en lång
inlärningsprocess för företaget att på egna ben erhålla denna
kunskap. Detta är en av anledningarna till att
internationaliseringsprocessen för många företag är en
långsam process. (Johanson & Vahlne, 1977)
Beslutsåtaganden
Den andra dynamiska aspekten Uppsala-modellen behandlar
är företagets beslut att åta sig resurser på utländska
marknader. Beslut tas i förhållande till de problem eller
möjligheter som uppstår på den utländska marknaden och
beslutsfattandet kommer avgöras av mängden kunskap som
företaget har. (Johanson & Vahlne, 1977) Problem och
möjligheter är dock något som kommer bidra till företags
erfarenheter vilket genererar kunskap som kan användas i
framtida beslutsåtaganden (Penrose, 1959). Det är likaså
viktigt att skilja på osäkerhetseffekten och den ekonomiska
effekten som kan uppstå på marknaden. Osäkerhetseffekten
baseras på den rådande marknadens osäkerhet och den
ekonomiska effekten uppstår när operationens omfattning
ökar på marknaden. Dessa effekter beror ofta på att
beslutsfattarna saknar förmågan att urskilja den nutida och
framtida marknaden och dess influenser. Den osäkerhet som
råder på marknaden kan reduceras genom att företaget ökar
sin integration på marknaden för att erhålla en bättre bild av
marknaden genom att till exempel etablera nya aktiviteter
eller öka kommunikationen med kunder. Osäkerheten som
råder på marknaden kan minska som en konsekvens av
strukturella förändringar, såsom politiska förändringar, eller
konkurrens, som nya tekniker, vilka lugnar och stabiliserar
marknadsförhållandet. Genom att företaget då ökar sitt
åtagande gentemot marknaden kan företag reducera
osäkerheten och riskerna, detta gäller dock inte om det är
politiska förändringar på marknaden då företaget inte kan
vara med och påverka detta i samma omfattning. (Johanson
& Vahlne, 1977)
Åtaganden från företaget kommer att vara små och ske
stegvis om fallet inte är av det slag att företaget besitter stora
ekonomiska resurser eller om marknadsförhållandet är
homogent eller om företaget besitter så pass mycket
17:
erfarenhet och kunskap från snarlika marknadsförhållanden
sedan tidigare. Om marknadserfarenheten företaget har leder
till en skalenlig ökning av åtaganden gentemot verksamheten
och företaget skapas en integration med marknaden och dess
omgivning, kommer företaget försöka balansera upp den
obalans som finns på marknaden i förhållande till den
risksituation som finns på marknaden. (Johanson & Vahlne,
1977)
INTERNATIONAISERING GENOM FDI Foregin Direct Investement (FDI) handlar om företags
förmåga att investera på den utländska marknaden. Det som
kvalificerar företag att göra FDI är att de besitter en tillgång
som företaget har möjlighet att utnyttja till sin fördel på
utländska marknader (Forsgren, 1989). Enligt FDI teorin är
investeringar utomlands inte bara är en fråga om att utnyttja
företagets specifika tillgång, utan även att företaget erhåller
nya förmågor genom att lokalisera verksamheten i vissa
områden på den utländska marknaden (Forsgren, 2001). De
företag som utför FDI antas ha sämre marknadskunskap om
de utländska marknaderna, vilket gör att en investering
medför stora risker på grund av kulturella skillnader,
språkbarriärer, geografisk distans etcetera. Dessa nackdelar
övervägs dock av den tillgång företaget besitter då den antas
vara så pass konkurrenskraftig att företaget överväger risken
och investerar på den utländska marknaden. Företag kan välja
att göra FDI då de ser möjligheter med en ny marknad med
etableringsfördelar, för att undvika kostsamma och
omfattande barriärer, som tullar och transportkostnader till
landet. Om transaktionskostnaderna på den existerande
marknaden företaget vill investera på, är högre än de
administrativa kostnaderna som exempelvis kontroll av
dotterbolag eller administrering av ett projekt, kommer
företaget välja att etablera sig på den utländska marknaden.
Denna teori väger dock inte in företags historia eller tidigare
relationer till andra företag som en viktig faktor för företag
som planerar att genomföra ett FDI. (Forsgren, 1989)
FDI refereras till nettoinflödet av en investering som ett
företag gör för att erhålla ett bestående management genom
att företaget förvärvar 10 % eller mer av aktieinnehavet
(aktier med rösträtt) av ett annat företag
(Kommerskollegiumets hemsida1). FDI investerare kan
förvärva aktierösterna i ett företag utifrån följande metoder;
1) genom att sammansluta ett helägt dotterbolag eller företag,
2) genom att förvärva aktier i ett företag de är delägare i, 3)
genom fusion eller förvärv av ett fristående företag, samt 4)
inleda ett samarbete med ett annat företag eller investerare för
att skapa ett projekt eller ny verksamhet, ett JV (Direct
Foreign Investments hemsida). De företag som väljer att
internationalisera sig genom FDI gör det ofta genom förvärv
eller fusion av ett redan existerande företag eller genom att
skapa ett nytt företag, en så kallad Greenfield investering
(Kommerskollegiumets hemsida2). Vid ett förvärv erhåller
företaget det uppköpta företagets erfarenhet och kunskap om
att göra affärer i landet. Vid ett Greenfield, köper företaget ett
tomt ”grönt” ställe, som fabrikslokaler eller mark, det finns
alltså en potential att starta en affärsverksamhet men det
behövs resurser från företagets sida. Vid ett Brownfield
investerar företag i kommersiella eller industriella
anläggningar som är nedlagda men som kan återanvändas.
(Investment and Incomes hemsida) Den vanligast
förekommande varianten av FDI är att företag återinvesterar i
redan utförda investeringar, därefter är förvärv mest
förekommande och slutligen etablering av dotterbolag
(Forsgren, 1989).
Ett företags internationalisering kan betraktas som ett
beteendeorienterat tillvägagångssätt för hur företag ska nå ut
på den internationella marknaden. I FDI teorin är
tillvägagångssätten för internationalisering i huvudsak
inriktade på företags externa faktorer istället för de interna.
Internationalisering ses som en läroprocess och konceptet
psykisk distans är av hög relevans, speciellt i situationer
gällande export substitutioner och marknadsexpansion. Men
FDI utgörs av sökandet efter resurser och låga kostnads
överväganden och behandlar därmed inte den psykiska
distansen. (Andersson, 2003)
BORN GLOBAL Born Global är en relativt ny företagsform som väckt ett stort
intresse hos ett flertal svenska forskare (exempelvis Sharma
& Blomstermo, 2003; Blomstermo, Eriksson & Sharma,
2004; Melén & Rovira Nordman, 2008) där Sharma under de
senaste åren inriktat sin forskning på Born Global då han vill
förstå dessa företags internationalisering ur ett lärande- och
nätverksperspektiv. Born Global är enligt Melén & Rovira
Nordman (2008) ett utryck för ett fenomen av företag som i
ett tidigt skede i dess livscykel och i snabb takt
internationaliserar sig, dessa företag omnämns även som
International New Ventures eller Start-ups4. Melén & Rovira
Nordman (2008) definierar Born Global som ett företag som
från start upptäcker, utnyttjar och utforskar möjligheter i
andra länder. Företag klassificeras enligt Anderson (2003)
som Born Global om de exporterar en eller flera produkter
inom två år efter dess uppkomst och tenderar att exportera
åtminstone en fjärdedel av företagets totala försäljning.
Born Globals är ofta kunskapsintensiva företag inom
teknikbranschen (Blomstermo, Eriksson & Sharma, 2004).
Vidare har Anderssons (2003) studie påvisat att Born Globals
tenderar att vara små tillverkare, med en genomsnittlig årlig
försäljning som vanligtvis inte överstiger 100 miljoner dollar.
Marknadsförhållandena är dynamiska och
förändringsbenägna, därför måste Born Globals fort anpassa
sig efter rådande marknadsförhållanden, i synnerhet under
internationaliseringsprocessen (Melén & Rovira Nordman,
2008) och Born Global företag är över lag villigare att
anpassa sin internationaliseringsstrategi efter marknadens
behov (Sharma & Blomstermo, 2003). Företag i länder med
små inhemska marknader anses ha ökad benägenhet till
4 Enligt: Burgel & Murray, 2000 och Cabrol & Nlemvo, 2009
18:
uppkomsten av Born Globals. Därför kan Born Globals från
små nationer vara beroende av många olika produkter, medan
Born Globals från större nationer istället begränsas till
högteknologiska industrier. Majoriteten av Born Globals
bildas av aktiva företagare och tenderar att uppstå som en
följd av ett stort genombrott i en process eller teknik. Dessa
företag kan tillämpa den senaste tekniken för att utveckla en
ny unik produktidé eller ett nytt sätt för att göra affärer.
Tillväxten av ett Born Global är ofta förknippat med att de
har en hög innovationsförmåga genom att företaget
exempelvis har tillgång till ett effektiv FoU5 samt bra
distributionskanaler. Born Global verkar ofta i partnerskap
vilket kännetecknas av ett nära internationellt samarbete med
täta och intensiva ansträngningar som integreras över
nationsgränserna. (Andersson, 2003)
VIKTIGA ASPEKTER VID
INTERNATIONALISERING Beslutet om vilken marknad ett företag bör göra inträde på
baseras på följande kriterium; tillgänglighet,
avkastningsmöjlighet och marknadsstorlek. Dessa kriterier
kan användas för att jämföra företags förmåga att förenas
med olika länder samt till att klassificera utländska
marknader efter överensstämmelse med en nations marknad
och dess attraktionskraft. (Andersson, 2003) De nationella
skillnaderna kan vara en bidragande faktor till varför företag
avstår från att etablera sig på en specifik marknad, då företag
saknar kunskap om den utländska marknadens egenskaper
och hur dessa bör hanteras och överbyggas. Här finns en
problematik om hur denna kunskap ska förvärvas, etableras
och upprätthållas inom företaget. (Johanson & Vahlne, 1977)
De viktiga aspekterna som vi kommer redogöra för i detta
avsnitt är först marknadskontextens betydelse för företags
internationalisering. Vidare redogörs det för
kunskapstillväxtens betydelse och riskperspektivet vid
internationalisering. Slutligen beskrivs internationalisering
som en entrepreböriell process som övergår till att förklara
vikten av företagsrelationer och nätverk och hur det kan
påverka internationaliseringsprocessen.
Marknadskontexten Boter och Holmquist (1996) redogör i sin artikel för
internationaliseringsprocessen av SME inom olika industrier.
Studien visar att det finns två olika företagskategorier,
traditionella och innovativa SME, som skiljer sig åt gällande
företagskultur och managementstil. Traditionella företag är
djupt rotade i specifika marknader, där produktförbättring,
lärdomar om kunders preferenser eller utnyttjandet av små
nya nischer utförs stegvis, medan innovativa företag
karaktäriseras av entreprenörskap. (Boter & Holmquist,
1996)
I växande industrier är logiken bakom marknadsvalet
annat än i mogna industriers marknadsval, det är svårt för
5 Forskning och utveckling
företag att få erfarenhet och kunskap om marknaden eftersom
industrierna är labila. Företags val av marknad i förstadiet av
dess internationalisering är en konsekvens av företagets
interna resurser. (Andersson, 2003) Eftersom att
internationaliseringsprocessen involverar ett flertal olika
nivåer, både internt som externt i företaget, är det även viktigt
att förstå dynamiken mellan dessa nivåer. Detta är mer
betydelsefullt för små företag där individens roll, ofta en
entreprenör, är viktig för internationaliseringsprocessen.
(Boter & Holmquist, 1996) Kunskap hos entreprenören och
andra nyckelpersoner likväl som nätverket på olika
marknader har en stor betydelse för företaget. I höga tillväxt
industrier sker det snabba förändringar vilket gör att företags
omgivning är svår hanterlig, vilket gör det lättare att förstå de
internationella strategierna genom att fokusera på företagets
interna resurser. Individerna i företaget blir därmed en viktig
resurs, för företagets tolkning av omgivningen de verkar i och
i valet av marknad. Det finns en relation mellan företags
marknadsval vid internationalisering och entreprenörens
attityd, orientering, erfarenhet och nätverk. (Andersson,
2003)
I Boter & Homqvist (1996) studie bekräftas även vikten
av teknologi för att forma kulturella normer och värderingar i
företag. Alla företag har idag tillgång till globala
kommunikationsnätverk. En sådan kraft, tillsammans med
visdom om existerade industriella sektorer gör det mer
naturligt för nya sektorer att ha en global inställning. Det
finns studier som indikerar på att avancerad teknologi i
kombination med korta produktionslivscyklar driver företag
till att investera mer hängivet och intensivt under
internationaliseringsprocessen för att kunna erhålla den
marknadsvolym de behöver. (Boter & Holmquists, 1996) Om
ett företag i ett tidigt skede, beslutar om en internationell
utveckling kommer detta att vävas in i företagets rutiner. Om
en entreprenör fokuserar på internationalisering i ett tidigt
stadium kommer detta leda till att internationalisering blir en
viktig komponent för företagets rutin och kunskapsbas.
(Andersson, 2003)
De innovativa företagen karaktäriseras av en
entreprenöriell kultur och den strategiska ledningen är i stor
utsträckning av en experimentell natur. Individerna i de
innovativa företagen har en hög utbildningsnivå och utför
projekt som utformas i samarbete med partners som kan vara
andra företag, forskningsinstitutioner eller konkurrenter.
Vidare är internationaliseringsprocessen i traditionella företag
beroende av strukturen av industrin och leds av en tydlig
administrativ företagskultur medan de innovativa företagen är
relativt fria från industriella strukturer, istället har de en
entreprinörell kultur och strategier för att kunna agera snabbt.
(Boter & Holmquist, 1996) De företag som befinner sig i en
mogen bransch kan med hjälp av en långsam och stegvis
internationaliseringsstrategi, nå framgång på en ny marknad i
ett tidigt skede av internationaliseringsprocessen. Marknader
som är psykiskt nära hemmamarknaden bör vara det första
målet för företag i dess internationalisering och etablering på
19:
nya marknader. Företagen bör använda sig av den kunskap de
erhållit från tidigare internationella erfarenheter i företagets
historia.(Andersson, 2003)
I en mogen industri kommer företag som befinner sig i ett
tidigt stadium av internationalisering applicera teorier som
bygger på lärandet av en begränsad rationalitet som bidrar till
effektivisering, den psykiska distansen är därmed användbar
vid internationalisering. (Andersson, 2003) Resonemang
innebär att den kulturella aspekten är viktig för
internationaliseringsprocessen och dessa aspekter kan ses på
nationell-, industriell-, företags- och individnivå. Konceptet
psykisk distans används även för att förklara det stegvisa
beteendet, då företag börjar sälja till grannländer för att sedan
övergå att sälja till andra marknader med en större psykisk
distans. (Boter & Holmquist, 1996)
Det finns två distinktioner i
internationaliseringsprocessen, där innovativa företag har
globalt fokus och traditionella företag har lokalt fokus. (Boter
& Holmquist, 1996) De företag som befinner sig i mogna
industrier är företag som har vuxit och blivit en erfaren del av
spelet och företagets val av marknad är mer beroende av
vilken marknad konkurrenterna väljer att agera på. När
marknaden är mogen kommer företaget inte vilja introducera
någon ny resurs till marknaden. Företag bör välja marknader
där de utgör ett hot mot sina konkurrenter och inte upplever
sig hotade av sina konkurrenter. (Andersson, 2003) Boter &
Holmquist (1996) anser att koordinering av strategiska
affärsfunktioner i olika kulturella uppsättningar är nödvändigt
för att företag ska överleva som ett internationellt företag på
marknaden. Vissa teorier framhäver vikten av att företag tar
hänsyn till politiska aspekter och kulturella faktorer i ett land
och dess marknadsförhållande. Boter & Holmquist (1996)
redogör ur Hofstede (1980) studie, där ett resonemang
presenterades för att operationalisera centrala aspekter av
olika nationers kultur. Studiens resultat indikerade att länder
skiljer sig åt när det kommer till arbetsrelaterade frågor
(Hofstede, 1980). Det finns även nätverksteorier som
fokuserat på industriella system och strukturen av
samhällssystem. SME är vanligen involverade i industriella
system med aktörer från olika industrier eller alternativt
deltar SME i samhällsnätverk som utgörs av andra SME.
Ägaren, tillsammans med ett mindre ledarskapsteam, har ofta
stark influens över de aktiviteter som utförs i företaget. Den
nationella kulturen respresenterar användandet av språk,
värderingar, normer och så vidare i en nation som är av vikt
för internationell strategisk företagsledning. Varje
organisation besitter en företagskultur och på individnivå
finns det kulturella skillnader mellan människorna. (Boter &
Holmquist, 1996).
Kunskapstillväxt och riskperspektivet Företags internationalisering förutsätter en kunskapstillväxt
av ny kunskap så att företag kan hantera obekanta situationer.
Det har identifierats tre inbördes relaterade inslag av kunskap
som är viktiga för internationalisering, dessa är;
internationaliseringskunskap, utländsk affärskunskap och
utländsk institutionell kunskap. (Figueria-de-Lemos,
Johanson & Vahlne, 2010)
Internationaliseringskunskap avser kunskap om företagets
förmåga och resurser för att engagera sig i internationella
operationer. Internationaliseringskunskap fungerar som en
förvaltningsplats där kunskap kan lagras över en viss tid och
är företagsspecifik och integrerar samt samordnar företagets
internationaliseringsaktiviteter, inklusive sökandet samt
överföringen av företagskunskap och institutionell kunskap.
Denna kunskap är inbäddad i företags rutiner, normer och
struktur och är varken landsspecifik eller specifik efter en
viss typ av marknadsinträde. En viktig faktor gällande
internationalisering är förenligheten mellan företagets
befintliga resurser och de som behövs för en viss utländsk
marknad. (Figueria-de-Lemos, Johanson & Vahlne, 2010)
Affärskunskap definieras som kunskap om kunder,
konkurrenter och marknadsförutsättningar, i synnerhet om de
utländska marknaderna. Bristande kunskap om utländska
klienter och hur de gör affärer kan leda till problematiska
situationer. (Figueria-de-Lemos, Johanson & Vahlne, 2010)
Institutionell kunskap definieras som kunskap om statliga
och institutionella regler, normer, värderingar och ramverk
som gäller på de marknader där företaget är verksamt. De tre
komponenterna är relaterade till varandra och därför leder
bristfällig internationaliseringskunskap till bristande
affärskunskap och institutionell kunskap om den utländska
marknaden. (Figueria-de-Lemos, Johanson & Vahlne, 2010)
Ett av de största problemen företag som vill
internationalisera sig idag ställs inför, är att de existerar i en
snabbt föränderlig omvärld, vilket minskar den tid som
företaget har på sig att lära och attrahera ny kunskap.
Avsaknaden och bristen på kunskap är den stora
problematiken som spär på risk- och osäkerhetsnivån för
företaget. Desto mer kunskap företaget förvärvar, desto större
blir dess insikt av att kunskap saknas. Detta innebär att beslut
om åtaganden måste grundas på den kunskap som företaget
redan har, vilket således innebär att företaget ofta har brist på
kunskap då det sker snabba förändringar på marknader i den
globaliserade omvärld som företaget verkar i. (Figueria-de-
Lemos, Johanson & Vahlne, 2010)
Internationalisering och dess mekanismer menar Figueria-
de-Lemos, Johanson & Vahlne (2010) är relaterade till risk,
osäkerhet, kunskap och åtaganden. Riskkonceptet är förenligt
med beslutsfattandet inom beteendeteorin och är en
mekanism som Uppsala-modellen valt att bortse ifrån men
som Figueria-de-Lemos, Johanson & Vahlne (2010) hävdar
bör tas i anspråk i en internationaliseringsprocess i dagens
omvärldskontext. Detta synsätt ger ett nytt perspektiv på hur
det går att se på Uppsala-modellen där osäkerheten och
framförallt risken kommer att utgöra en avgörande roll.
Risknivån förändras som en konsekvens av förändringar i den
osäkerhet som råder samt de åtaganden som företag gör under
den internationaliseringsprocess företaget genomgår. Risk
betraktas som produkten mellan marknadsåtagandet och
20:
sannolikheten att misslyckas med marknadsåtaganden,
pågrund av den osäkerhet som råder. (Figueria-de-Lemos,
Johanson & Vahlne, 2010)
Det behövs således ett ramverk för att balansera upp
osäkerhet, risker, åtaganden och kunskap. Företag måste
ständig anpassa sig efter omvärldsförändringen och förvärva
ny kunskap genom de anpassningar och de åtaganden de gör
för att attrahera information som bidrar till kunskap, vilket
reducerar osäkerheten och därmed risken. Den snabba
globaliseringen har gjort företags kunskapsglapp större, vilket
kan ses som en produkt av de globala
informationsplattformar som idag finns på marknaden.
Vidare anser Figueria-de-Lemos, Johanson & Vahlne (2010)
att internationalisering inte bör ses som resultaten av en
optimeringsövning mellan resursfördelning och exploatering
av den utländska marknaden. Internationalisering bör snarare
ses och förstås som en process som resulterar i anpassningar
till de förändringar som sker i företagets omgivning och
därmed inom företaget, som måste anpassas i takt med
omvärlden. (Figueria-de-Lemos, Johanson & Vahlne, 2010)
Internationalisering som en
entreprenöriell process En teori om internationalisering som en entreprenöriell
process har skapats av Schweizer, Vahlne & Johanson (2010)
och är en utveckling av Uppsala modellen i syfte att få in
entreprenöriella aspekter. Men vad Uppsala-modellen inte
behandlar är att internationalisering även kan uppstå som en
biprodukt av de insatser ett företag gör för att etablera och
förbättra dess position i ett utländskt internationellt nätverk
eller som ett resultat av en entreprenöriell handling. Johanson
& Vahlne (1977) föreslog dock att deras modell lätt kan
förstås som en förklaring för entreprenörsprocessen, speciellt
om entreprenörskapsteori inkluderas. I en tidigare artikel
argumenterade Johanson & Vahlne (2009) för
internationalisering som en nätverksprocess och genom att i
Schweizer, Vahlne & Johanson (2010) utveckla teorin med
empirisk tillförlitlighet utvecklades även en enteprenöriell
internationaliseringsprocess modell.
Efter att ha tillfört empirisk data till teorin om
internationaliseringsprocessen som ett affärsnätverk, blev
utkomsten i Schweizer, Vahlne & Johanson (2010) en modell
som förklarar internationalisering som en entreprenöriell
process. Modellen bygger på entreprenörens natur som utgörs
av ageranden för att förbättra företagets position genom att
söka och utnyttja möjligheter. Detta introducerar även ett nytt
begrepp i internationalisering, dynamiska förmågor.
Begreppet kan förklara företags internationalisering då
dynamiska förmågor är de strategiska och organisatoriska
processerna i företaget som skapar värde genom att förädla
och omfördela resurser till nya värdeskapande strategier.
Dynamiska förmågor kan därför förklara företags
internationalisering då entreprenören agerar efter att kunna
utnyttja en möjlighet. Det är inte bara entreprenörens natur
som ligger till grund för modellens utformning utan även
entreprenöriella aktiviteter, vilket innebär aktiviteter av den
typ som lanserar Born Globals. (Schweizer, Vahlne &
Johanson, 2010)
I modellen för internationalisering som en entreprenöriell
process är kunskap den viktigaste aspekten, och kunskap om
olika möjligheter är det som kommer driva processen och
därmed de entreprenöriella aktiviteterna som kommer utföras.
Företags tillvägagångssätt kan ske i små steg och företaget
kan delta i ömsesidiga och fördelaktiga åtaganden med andra
företag i ett försök att hantera osäkerheten i väntan på att
osäkerhetsnivån ska komma att minska. Radikala
förändringar i miljön, exempelvis införandet av en ny
teknologi, ökar graden av osäkerhet. Utbytet som sker mellan
företagen ökar dock deras erfarenhetsbaserade kunskap.
Denna process av relationsskapande kan lägga grund för
att öka båda företagens produktivitet och expandera deras
verksamheter genom exempelvis internationalisering. Det
skapas då en binär relation där partnerna blir beroende av
varandra då de måste anpassa sig efter varandra. Modellen är
dynamisk då de dynamiska och statiska faktorerna påverkar
varandra, precis som i Uppsala-modellen, men dynamiken
har flera konsekvenser. För det första innebär dynamiken att
erfarenhetsbaserat lärande blir oerhört viktigt men ett företag
förvärvar lärandet inkrementellt där ”learning-by-doing” är
en fördel. Entreprenörer som har en emotionell och
intellektuell förmåga att leva med osäkerhet och tvetydighet
har en fördel då det innebär en osäkerhet under processen för
erfarenhetsbaserat lärande. En orsak till entreprenöriell
osäkerhet är att målen är oklara, men detta har även en fördel
då entreprenören mer fritt kan välja att följa nya mål som
blivit synliga först under processens gång. Johanson och
Vahlne ser idag internationalisering som en biprodukt av de
insatser företag gör för att etablera och förbättra deras
position i ett utländskt nätverk. (Schweizer, Vahlne &
Johanson, 2010)
Företagsrelationer och nätverk När ett företag gör affärer blir företaget engagerat i relationer
som upprättats av en transaktion, ett utbyte mellan parterna
av något slag, och detta är en såkallad affärsrelation. En del
av dessa relationer kan komma att utvecklas till att bli binära
relationer med ett ömsesidigt utbyte parterna emellan.
Företagsrelationer kan vara en viktig del för företag som kan
få en mer betydande produktionsvolym genom partnern i
relationen, men även en bättre finansiell avkastning likväl
som en integration av teknologisk utveckling. Relationen kan
även bidra med att ge den andre parten tillgång till viktiga
aktörer på marknaden samt nya marknadssegment.
Företagsrelationer kan alltså bidra med teknik- och
affärskunskap vilket syftar på en integration av företagets
förmågor och förmågan att kunna generera viktig
företagsinformation för att kunna knyta an till nya kontakter.
Affärsrelationer kan även bidra till att företag kan positionera
sig i ett nätverk, vilket kan beskrivas som ett system av olika
företag som har någon form av relation, utbyte eller aktivitet,
21:
med varandra som genererar ett värde till företagen, vilket
gör dem mer eller mindre ömsesidigt beroende av varandra.
En viktig kunskap som kan utbytas i en företagsrelation är
institutionell kunskap som parterna kan ge varandra rörande
exempelvis regerings- och statskunskap samt institutionella
aktörer som finns i nätverket runt företaget. (Holm, Johanson
& Thilenius, 1995)
Företag verkar i en unik miljö av nätverk, där varje
relation i nätverket har en specifik kontext som har en
funktion och ett värde för företaget (Holm, Johanson &
Thilenius, 1995). En relation i ett nätverk kan ge företag
möjlighet att öka produktionsvolymen medan en annan part i
nätverket kan bidra med den teknologiska kunskapen
företaget behöver för att utveckla nya affärsmöjligheter och
marknadssegment etcetera (Forsgren, Holm & Thilenius,
1997; Figueria-de-Lemos, Johanson, Vahlne, 2010)
Detta innebär således att ett samband kan ses mellan
nätverk och relationer då kontexten för båda är
multifunktionella. Nätverkskontexten är dock under ständig
förändring då nya aktörer kan komma in i nätverket genom
interaktioner i olika affärsrelationer. Dessa relationer är unika
och viktiga för företags utveckling, det handlar om kunskap,
pålitlighet och social interaktioner mellan parterna som
förändras med tiden och som endast kan förstås av aktörerna
inom nätverket då det upplevs som osynliga för utomstående.
(Holm, Johanson & Thilenius, 1995)
Internationalisering av företag berör etableringen och
utvecklingen av företags relationer med affärspartners i olika
länder, dessa partners blir alltmer viktiga och ökar i antalet
allt eftersom företaget internationaliserar sig på olika
utländska marknader (Andersson, Johanson & Vahlne, 1997). Företagsrelationer i internationaliseringsprocessen ökar
signifikansen av de rådande aktiviteterna som förtaget utför
genom internationaliseringen, trots att de rådande
aktiviteterna är en fråga om de rådande interaktionerna med
de potentiella och de existerande affärspartnerna.
Karaktäriseringen av företaget och dess affärsrelationer
innebär att marknadens nätverk är sammanlänkat med
relationer som sträcker sig utanför det enskilda företaget.
(Andersson, Johanson & Vahlne, 1997) Som konsekvens blir
företagets kontakter och nätverk en viktig faktor för
företagets internationalisering (Andersson, 2003).
Schweizer, Vahlne & Johanson (2010) skapade en modell
för internationaliseringsprocessen som ett affärsnätverk som
består företagets kontext av en nätverksmiljö där ”fokus
företaget” är placerat i centralt i ett nät som möjliggör och
upprättar relationer. Således har företaget viss tillgång till de
resurser som olika aktörer har inom nätverket och dess
partnerföretag har tillgång till företagets resurser. Företag i ett
nätverk är ömsesidigt beroende av varandra och relationerna
måste därför vara fördelaktiga för deltagarna, annars kommer
företaget att överge nätverket och bilda nya relationer. Detta
då beslutsfattare karaktäriseras av begränsad rationalitet och
beter sig i enighet med Cyert och March (1963) gällande
företags beteende där företag söker och utvärderar ett
alternativ åt gången, om företaget inte gynnas av en situation
kommer situationen att utvärderas och eventuellt avbrytas.
Internationaliseringsprocessen som ett affärsnätverk utgörs av
två statiska variabler, den första är kunskap, främst kunskap
om möjligheter men även om vilka resurser nätverkets
aktörer besitter. Desto mer kunskap ett företag har om dess
partners, desto mer åtaganden kommer företaget att göra. Den
andra statiska variabeln är nätverksposition då företaget
måste se en fördel med nätverket. Den första dynamiska
aspekten är relation, åtagande och beslut och den andra är
lärande och tillitsskapande. Dessa två kommer att avgöra
graden av åtaganden som företaget kommer göra gentemot
nätverket. Modellen grundar sig på att företag söker efter
möjligeter och internationalisering blir därmed en produkt av
företags möjlighetssökande. (Schweizer, Vahlne & Johanson,
2010)
Under de senaste decennierna har intresset för
samverkande företagsrelationer mellan företag ökat både
bland akademiker som affärsmän. Studier av marknader har
demonstrerat att utbytet på marknaderna utgörs till stor del
inom företags ramverk för långsiktiga relationer. Genom ett
kontinuerligt utbyte mellan företagen kan de två parterna
gradvis lära sig och utveckla varandras förmågor och
därigenom se möjligheter till kostnadsreducering som uppnås
genom en sammanslagning av företagens produktivitet
genom att koordinera företagens resurser och aktiviteter. Den
svaga ömsesidigheten som upplevs i inledningsskedet av
marknadsrelationen är en successiv förändring som mynnar
ut i ett ömsesidigt beroende av affärsrelationen då företagen
sammanlänkas av lojalitet och förståelse gentemot den andra
parten som emellertid ökar åtagandet för ett framtida utbyte i
företagsrelationen. I utvecklingen av relationen anpassar
företagen sina rutiner, resurser och processer de besitter efter
den andra parten för att på så sätt matcha varandra.
(Andersson, Johanson & Vahlne, 1997)
En fungerande affärsrelation är ett resultat av en tidigare
utförd investering som kan länkas till ett utbyte av aktiviteter
med affärspartner. Det kan ta år av kostsamma aktiviteter
innan parterna visat tillräcklig lojalitet och förmåga gentemot
varandra innan de båda parterna kan dra nytta av relationen.
En sådan relation är en betydelsefull tillgång som fungerar
som en plattform för framtida affärer, transaktioner och
kunskapsutveckling och kan vara en strategiskt viktig tillgång
när företaget planerar en utveckling. (Andersson, Johanson &
Vahlne, 1997)
ARTIKELPRESENATATION Nedan presenteras urvalet av artiklar i två tabeller där den
första tabellen, se tabell 1, är en översikt över den äldre
svenska forskningen inom internationalisering sedan följer
tabell 2, där nyare svenska internationaliserings forskning
redogörs, se tabell 2.
23:
Tabell 1. Äldre forskning Johanson & Vahlne, 1977 Forsgren, 1986 Andersson, Johanson & Vahlne, 1997
Syfte Förklara svenska företags beteende vid
internationalisering genom att skapa en modell för
företags internationaliseringsprocess där grad av
kunskap påverkar företags åtaganden.
Förklara svenska företags internationalisering
genom FDI teorin.
Öka förståelsen för utländska förvärv genom att
överväga det som är inom kontexten för
internationaliseringsprocessen samt fokusera på vad
den utgör.
Teoretisk grund Artikeln baseras på teorier om företagsbeteende och
intresse för internationalisering av bland annat Penrose
(1959) , Cyert & March (1963) och Carlson (1966).
Bygger på FDI där de nackdelar som finns vid
en utlandsinvestering på grund av kulturella
skillnader, språk barriärer och bristande
kunskap etc. överbyggs genom företags innehav
av en tillgång och deras möjlighet att exploatera
den.
Artikeln baserar sig på Johanson & Vahlne (1977)
men de adderar nu nätverksteori och refererar till
Forsgren (1989).
Empiri Empirin har bidragit till Uppsala-modellen som
förklarar företags internationalisering i termer av
marknadskunskap, då marknadskunskap tar tid att
erhålla kommer företaget utföra en inkrementell
process som påverkas av den psykiska distansen.
Svenska företags FDI utgörs främst av
återinvesteringar. Företag som redan investerat
förut har redan etablerat kontakter med viktiga
aktörer vilket leder till att deras
transaktionskostnader är lägre än för nya företag
på den utländska marknaden.
Förvärvade företag visar en tendens till att förbli
opåverkade av de ändrade juridiska gränserna långt
efter förvärvet. Resultatet av ett förvärv verkar primärt
vara att bibehålla de gamla nätverken vars band är
starkare än att positionera sig i ett nytt nätverk på en
ny marknad.
Metodval Modellen baserar sig på tidigare utförda empiriska
undersökningar inom internationellt företagande på
Uppsala Universitet. Studien kännetecknas av den
massiva empiriska grund från fyra svenska företag som
modellen bygger på.
Undersökning av 25 företag (som då var)
Sveriges största utländska investerare som haft
minst 500 anställda utomlands mellan år 1975-
1982.
Undersökningen bygger på 77 utländska dotterbolag
där det totalt fanns 401 viktiga relationer med
leverantörer och kunder, dotterbolagen tillhör 19
affärsområden i 12 svenska företag.
Resultat Uppsala-modellen består av inkrementella förändringar
med gradvisa investeringar som först sker i länder där
den psykiska distansen är kort och därefter till
marknader med längre psykisk distans då företaget
förvärvat kunskap om den nya marknaden. Den
psykiska distansen berör faktorer som kultur, språk,
utbildning etc. som kan hindra flödet av information till
och från marknaden. Enligt modellen växer åtaganden i
takt med ökad kunskap. Grundtanken i Uppsala-
modellen är hur företag kan hantera risk och samtidigt
utnyttja den utländska marknaden.
Det finns två olika grenar i FDI, den första
menar att utländska investeringar görs för att
utnyttja monopolsituationer och den andra ser
investeringar som internationalisering av
aktiviteter utomlands. Resultatet visar att FDI
har vissa begränsningar då den inte skiljer nya
utländska investerare från företag som tidigare
investerat. Det är vanligare att företag
återinvesterar istället för att göra nya
investeringar.
Ger ett ramverk för hur utländska förvärv kan
analyseras och dess roll i
internationaliseringsprocessen, ramverket tar hänsyn
till både tidigare förvärv och konsekvenserna av ett
tidigare förvärv.
Managerial
Implications
Nej Nej Nej
Normativ/Deskriptiv Normativ Normativ Normativ
24:
Tabell 2. Ny forskning. Boter & Holmquist, 1996 Andersson, 2003 Schweizer, Vahlne &
Johanson, 2010
Figueira-de-Lemos, Johanson &
Vahlne, 2010
Syfte Jämföra internationaliseringsprocessen
mellan producerande företag och
innovationsinriktade företag för att se
mönster och om de särskiljer sig, främst
gällande management stilar.
Att undersöka och visa hur en impulsiv och
lättrörlig marknad i en tillväxtindustri samt
mogna industrier i stabila omgivningar kan
påverka företags utveckling av
internationalisering på marknaden.
Bekräfta deras tidigare studie om
internationalisering som en process av
affärsnätverk genom att ge den
empirisk validitet och på så sätt även
utveckla en entreprenöriell
internationaliseringsprocess modell.
Utveckla begreppet risk i Uppsala-modellen och
dess implikationer, detta för att utveckla
riskmanagement perspektivet och dess roll i
internationaliseringsanalyser.
Teoretisk grund Teorin utgörs främst av
internationaliseringsteorier i stort samt
teorier för kulturella skillnader,
beslutsprocesser och nätverksteorier för
industriella system.
Klassisk ekonomisk teori om hur olika
fördelar bidrar till internationell handel
samt olika FDI synsätt om hur företag bör
lokalisera sitt fokus på utlandsaktiviteter.
Teorin utgörs även av Uppsala-modellen.
Studien grundas på teorier om
internationalisering som en
affärsnätverksprocess samt teorier om
möjligheter, entreprenörskap och
förmågor.
Teorin baseras främst på Uppsala-modellen då
den utgörs av kunskap, osäkerhet och risk, samt
teorier om riskmanagement, riskformulering,
osäkerhet, kunskap och åtaganden.
Empirin Fallstudien visar på att
internationalisering måste förstås i
förhållande till bransch och
hemmamarknad. Det är viktigt att
konstatera att olika företag och
industrier har olika förhållanden
gällande företagskultur, organisation
och omgivning etc. på
hemmamarknaden.
Företags internationalisering bör ses som en
läroprocess där företagets psykiska distans
har en kritisk roll gällande
marknadsexpansion, ex. via export. När
företag istället utför FDI är det sökandet
efter låga kostnader och resurser som är det
som eftersträvas, därav kommer den
psykiska distansens roll att bli passiv.
Fallstudie om en entreprenör och
dennes företag och agerande på
marknaden, detta ger en empirisk
förståelse för viktiga begrepp som
nätverk, relationer, entreprenöriella
förmågor, risktagande, osäkerhet samt
möjlighetssökande.
Undersökningen av Uppsala-modellens
riskformel gav ett nytt perspektiv på Uppsala-
modellen genom en konceptuell förklaring som
visar hur risknivån förändras som en konsekvens
av en förändring i osäkerhet och åtaganden under
internationaliseringsprocessen.
Metodval Fallstudier utfördes på sex småföretag i
Norden varav tre företag var
traditionsbundna väletablerade
tillverkningsföretag samt tre unga
innovationsföretag.
Den industriella livscykeln utgör basen i
den empiriska undersökningen som är
utförd i två svenska industrier innehållande
små och stora företag.
Ett abduktivt tillvägagångssätt med
djupa fallstudier om en entreprenörs
samordnade insatser för att förbättra
företagets verksamhet genom att
identifiera möjligheter.
En analytisk och grafisk undersökning av
Uppsala-modellens riskformel utifrån begreppen
kunskap, osäkerhet och risk. Artikelns bidrag
består av hypoteser för vilken effekt risk har.
Resultat Producerande företag har en naturlig
lokal koncentration till skillnad från
innovativa företag som har globalt
fokus samt att den kulturella skillnaden
är relevant och påverkar företags
beteende.
De två industriernas
internationaliseringsprocess skiljer sig åt,
då mogna industrier förvärvar kunskap
snabbare och bygger internationalisering
på läroprocesser medan tillväxt industrin
fokuserar på entreprenörskap samt
dynamiska kluster för att kunna hantera
intensiteten.
Internationalisering som en
entreprenöriell process skapas och
modellen bygger på entreprenörens
natur och aktiviteter. Johanson och
Vahlne ser nu internationalisering
som en effekt av de insatser företag
gör för att etablera och förbättra sin
position i ett utländskt nätverk.
Riskkonceptet är förenligt med beteendeteorin
om beslutsfattande. Författarna skapar ett
ramverk för riskhantering för att balansera
osäkerhet och åtaganden. Riskhantering ökar
Uppsala-modellens syn på kunskap och hur det
påverkar ledningens beslutsfattande.
Managerial implications Nej Den psykiska distansen är ett verktyg som
ledare kan använda vid internationalisering
om den intar en mer holistisk syn.
Nej Ger ledare ett verktyg för att balansera risknivån
efter kunskap som kommer underlätta
utvecklingen av internationaliseringsstrategier.
Normativ/deskriptiv Normativ med deskriptiva inslag Normativ Normativ med deskriptiva inslag Normativ
25:
AVSNITTSSAMMANFATTNING Johanson, Vahlne och Forsgren kan ses som pionjärerna inom
internationalisering och har varit aktiva inom området och
publicerat ett stort antal artiklar de senaste 35 åren.
Majoriteten av den svenska internationaliseringsforskning
som bedrivs idag baseras på deras studier och därför har vi
valt deras mest omtalade artiklar som grund för svensk
internationaliserings forskning. Dessa artiklar kommer utgöra
grunden för denna avsnittssammanfattning, då vi kommer att
jämföra ny forskning inom området med deras teorier. De
nya artiklarna är även de skrivna av framstående och aktiva
forskare inom internationalisering i Sverige idag, där
Johanson och Vahlne återses i två av artiklarna. Dessa
artiklar behandlar svenska företag i sina studier och därför
kan vi utifrån dem analysera svensk
internationaliseringsforskning.
De äldre artiklarnas syfte var alla tre, att ge en förklarande
bild över företags internationalisering. Artiklarna ämnar
beskriva varför företag väljer att investera trots den
osäkerhetsfaktor som finns och som inte går att undgå.
Resonemanget som Andersson, Johanson & Vahlne (1997)
för är en förlängning av Uppsala-modellen och överväger det
som finns inom kontexten för internationaliseringsprocessen.
Den nutida forskningens syfte är mer relaterat till att jämföra
hur internationaliseringsprocessen tar sig form beroende på
företag som verkar i olika industrier, marknader etcetera.
Andersson (2003) särskiljer således på tillväxtsektorer från
mogna branscher medan Boter & Holmquist (1996) särskiljer
mellan innovationsföretag från produktionsföretag och i och
med Schweizer, Vahlne & Johanson (2010) utveckling av
Uppsala-modellen har internationaliseringsprocessen nu även
fått ett entreprinöriellt perspektiv.
Den teoretiska grunden anser vi har en tydlig koppling
mellan varandra gällande den äldre forskningen, de länkas
samman då de bygger på samma teoribas. Detta påvisar att
forskarna inom Uppsalaskolan grundar sina teorier i samspel
med varandra och har i princip samma syn på företags
beteende gällande internationalisering, men de adderar sedan
nya incitament som påverkar internationaliseringsprocessen,
grundteorin är dock densamma. Detta syns bevisligen i de
båda artiklarna från år 2010. Andersson (2003) använder
även han klassisk ekonomisk teori som grund och Uppsala-
modellen samt FDI, detta anser vi stärker vårt antagande om
att Uppsalaskolan är de som lagt grunden för svensk
internationaliseringsforskning och dess utveckling.
Den empiriska studien i artikeln av Johanson & Vahlne
från år 1977 visar att företags grad av marknadskunskap
avgör grad av åtaganden, kunskap förvärvas dock stegvis,
vilket gör internationaliseringsprocessen inkrementell.
Företag internationaliserar främst till närliggande marknader
på grund av den psykiska distansen. Vilket vi återser i
Forsgren (1989) vars studie påvisar att företag tenderar till att
återinvestera istället för att göra nya investeringar. Den nya
forskningens empiri visar att företag tänker i samma banor
som företagen i den äldre forskningen, men det som särskiljer
dessa åt är att företags internationalisering är beroende av
omgivning och bransch. Vi ser att den psykiska distansen i
den nya forskningen nödvändigtvis inte handlar om att det
ska vara nära mellan nationer geografiskt sätt, utan att det
handlar mycket om mental närhet exempelvis att en
affärspartner eller affärsprocessen inom en marknad känns
likasinnad. En entreprenör tänker inte heller i banor av risk
först och möjligheter sen, de tänker i banor av möjligheter
först och risk sen. Fallstudierna visar dock att företag
fortfarande tenderar att expandera till närliggande marknader
i internationaliseringsprocessens initiala skede.
De äldre artiklarnas resultat har lett till utvecklingen av
Uppsala-modellen samt internationalisering genom FDI. De
belyser båda det som innan nämnts, att företag är försiktiga,
tar ett steg i taget och ökar åtaganden i takt med att
kunskapen ökar, vilket bevisas tydligt i Forsgrens artikel från
år 1989 där majoriteten av de FDI som svenska företag
gjorde var återinvesteringar. Grundtanken i de båda
modellerna är hur företag kan hantera risk och samtidigt
exploaterar den utländska marknaden. Även den nya
forskningen har resulterat i att kunskap utgör en viktig roll
men att det finns andra incitament som kan vara mer
avgörande. Affärsnätverk och relationer skapar en slags
säkerhet för företag vilket vi anser kan vara en anledning till
att vissa företag avviker från att följa den tidigare
internationaliseringsprocessen. Det som främst särskiljer den
nya forskningen från den tidigare är att den nya forskningen
ger fler förklaringar till hur risk bör hanteras då de ger fler
alternativ till hur osäkerheten kan minimeras. En förklaring
till detta kan även vara att flera av studierna koncentrerat sig
på att undersöka specifika typer av företag och marknader
vilket ger en tydligare bild över hur dessa företags omgivning
ser ut. Begreppen risk, osäkerhet, kunskap och åtaganden
sätts alltså in i en mer specifik kontext och blir därmed
tydligare då de inte generaliseras i samma utsträckning som
den äldre forskningen.
Andersson (2003) menar precis som Johanson & Vahlne
(1977) och Forsgen (1989) att den psykiska distansen utgör
en kritisk roll och att internationalisering bör ses som en
lärande process, medan Andersson (2003) sedan diskuterar
detta utifrån två olika kontexter, där Andersson menar att för
de mogna industrierna är marknaden stabilare och kunskapen
förvärvas stegvis. De flexiblare tillväxtindustrierna har
svårare att genererar kunskap och desto mer kunskap de får,
desto mer behövs förvärvas. Detta gör att entreprenören utgör
en viktigare roll och att företagen blir mer beroende av att
befinna sig i ett kluster för att kunna hantera den höga
förändringstakten och den intensiva konkurrensen som dessa
företag möter då deras marknad är mer förändringsbenägen.
Detta kan även kopplas till Figueria-de-Lemos, Johanson &
Vahlne (2010) som menar att nätverk är en viktig resurs för
att erhålla kunskap och dela resurser med andra företag i
nätverket samt att entreprenören utgör en vikig roll. Detta gör
26:
det lättare för företag att hantera osäkerhet och risker som
uppstår, vilket innebär att dessa företag då, på ett enklare sätt
kan balansera risken gentemot de åtaganden de måste göra.
För det som påverkar företags internationalisering är hur
företags omgivning är formad och agerar, det är hur företaget
uppfattar omvärlden och dess kontext som kommer att
påverka beslutsfattarna och deras beslut gällande
tillvägagångssätt vid internationaliserings.
Vi har uppmärksammat att det utifrån tabellerna går att
tyda att den äldre forskningen, det vill säga Johanson &
Vahlne (1977), Forsgren (1989) samt Andersson, Johanson &
Vahlne (1997), generaliserar sina resonemang, vilket är i
enighet med deras syfte. Dessa forskare är inte ute efter att ge
en detaljerad bild utan de vill påvisa hur det går att förstå och
förklara företags beteende vid internationalisering. Vi tror
även att det är därför dessa har kommit att fungera som en
grund för den nyare internationaliseringsforskningen. Den
nyare forskningen bygger sina teorier och resonemang på
bitar av det som de äldre teorierna redan fastställt, men för att
sedan vidareutveckla teorin och sätta in den i nya modeller
som är riktade till en viss marknadskontext, industri eller
bransch. Detta gör att den nyare forskningen i grund och
botten hanterar och argumenterar i princip samma termer som
den äldre forskningen, men den nya forskningen specificerar
begrepp och syften på ett mer detaljerat sätt.
Vi har även reflekterat över att slutsatserna i mångt och
mycket är desamma, men att begreppen är insatta i ett
sammanhang i de nya artiklarna medan de diskuteras
generellt i de äldre artiklarna. Exempel, de äldre artiklarna
talar om kunskap i termer av marknadskunskap medan ny
forskning delar in marknadskunskap samt den kunskap som
erfordras för internationalisering i olika kategorier, vilket gör
marknadskunskapen mer specifik. Vi anser att detta beror på
att Uppsala-modellen resonerar kring företags
internationaliseringsprocess i interna termer, som vilken
kunskap och vilka åtaganden har företaget internt? Vilka
resurser finns det i företaget? Vilka resurser behövs genereras
in till företaget? Medan den nya forskningen lägger till
externa termer i deras resonemang, alltså lyfts externa
faktorer som utgör företagets omgivning in i resonemangen,
såsom nätverk, företagsrelationer, branschtyp etcetera. En
anledning till detta anser vi vara att företags omgivning fått
en ökad betydelse och påverkan på företag idag, vilket vi ser
som en produkt av att världen krympt, marknaderna har blivit
större och konkurrensen intensivare. Förr kunde företagen
ställa sig frågan; vad har vi att erbjuda marknaden? Dagens
företag måste istället ställa sig frågor som; vilken kunskap
och åtaganden har vi gentemot marknaden? Vad kräver
marknaden av oss? Vad kräver aktörerna i ett nätverk och i
våra relationer av oss?
Vi vill med detta visa att vi tror att förr, när traditionella
tillverkningsföretag som befann sig på mogna och stabila
marknader, agerade så gjorde de detta som en individualist
medan dagens företag, framförallt innovationsföretag och
entreprinöriella företag, som befinner sig på en föränderlig
marknad istället ser sin position på marknaden som en
lagspelare, vilka är beroende av dess medspelare, det vill säga
nätverk, kluster och relationer till andra företag och
konkurrenter. Detta är något de måste göra för att klara av det
höga marknadstempot och dess utveckling för att kunna
anpassa sig efter de rådande förändringarna på marknaden.
Dagens företag måste vara mer lyhörda och lyssna av
marknaden och dess krav för att vara en skicklig spelare som
sticker ut från mängden och är flexibel.
Samtliga artiklars metoder bygger på en tillförlitlig
teoretisk grund och väl utförda empiriska studier med en hög
validitet. Detta gör att vi anser att det finns en sanningshalt i
artiklarnas teorier. Artiklarna är alla normativa i sin ansats,
men två av artiklarna har deskriptiva influenser. Vi ser dock
att majoriteten av den nya forskningens metod utförs efter en
deskriptiv ansats, men att artikeln i sig är normativ. Två av de
nya artiklarna (Andersson, 2003 och Figueria-de-Lemos,
Johanson & Vahlne, 2010) med normativa ansatser hade även
managerial implications, där båda artiklarna anser att deras
teori ger ett verktyg för företagsledare. Andersson (2003)
menar att den psykiska distansen kan användas som ett
verktyg för ledare för att selektera marknaden. Figueira-de-
Lemos, Johanson & Vahlne (2010) ger ledare ett verktyg för
riskmanagement som kommer att underlätta utvecklingen av
strategier.
Novembers (2004) syn på managerial implications är att
det går emot artiklars validitet. Även vi ifrågasätter de råd
som ges då artiklarna ger ett verktyg men de ger ingen tydlig
beskrivning för hur praktikerna ska använda verktyget. Detta
överrensstämmer med vad Brunsson (1982) menade gällande
språkbildning, för att en teori ska vara lämplig för praktiker
krävs det att forskaren förpackar en teori med ett språk som
praktikerna kan absorbera och med tillhörande instruktioner
för hur teorin ska användas. Men detta motsäger forskningens
syfte, då teori ämnar förklara, inte att beskriva på detaljnivå
utifrån ett företags perspektiv. Så tror vi då att företagsledare
har hjälp av managerial implication? Det är tvivelaktigt då
managerial implication inte uppfyller de instiftade kraven för
teori som språkbildningen och som Penrose (1959) språkar
för, och som majoriteten av de forskare vi använt i detta
avsnitt framhäver, den bästa sortens kunskap är
erfarenhetsbaserad kunskap och utan den kunskapen blir det
svårt för en företagsledare att driva företag. Vi tror att företag
har mer användning av Learning- by-Doing jämfört med
managerial implications, åtminstone krävs det
erfarenhetsbaserad kunskap för att praktiker ska kunna ta till
sig verktygen de får från forskarna i artiklarna.
Detta avsnitt har behandlat olika teorier för
internationalisering, vilket är essentiellt för att i nästa avsnitt
kunna se om teorierna är överrensstämmande med företags
verkliga internationalisering. Vidare har vi gjort en
jämförande redogörelse mellan äldre forskning och ny
forskning. Vår artikeljämförelse resulterade i att den äldre
27:
forskningen lagt grunden för internationaliseringsforskning.
Den äldre forskningens höga grad av generalitet har gett
utrymme för den nya forskningen att använda teorierna och
anpassa dem efter deras forskningsområde.
Kunskap är ett begrepp som genomsyrar alla artiklar och i
de nya artiklarna har även nya begrepp som antingen inte
förekom vid Uppsala-modellens grundande (nätverk) eller
som fick en mindre framträdande roll (risk) eller som
medvetet förbisågs (entreprenörskap) men som nu ger en
ökad förståelse för internationaliseringsprocessen. Artiklarna
har alla en relevans och verklighetsförankring då de bygger
på välgrundad empiri, detta är något vi tänker ta med oss till
den slutliga diskussionen för att kunna utröna om svensk
internationaliserings forskning har någon relevans för
praktiker, vilket då kan besvaras då vi nedan kommer att
redogöra för praktikernas perspektiv.
PRAKTIKEN.
Vi kommer i detta avsnitt presentera praktikers syn på hur
svenska företag väljer att internationalisera sig. Vi kommer
börja med att redogöra för två stycken svenska organisationer
som praktiskt arbetar med att internationalisera svenska
företag. Vi kommer även att presentera två stycken svenska
forskares syn på internationalisering och hur den svenska
forskningen bedrivs inom ämnet. Efter att vi redogjort för
praktiker- och forskarsperspektivet kommer vi föra en
diskussion huruvida det finns ett gap mellan vad artiklar
säger och vad praktikerna gör.
PRAKTIKERPERSPEKTIVET Exportrådet och Handelskammaren är två organisationer som
i princip har samma syfte – att göra svenska företag
handelkraftiga genom att hjälpa dem att etablera handel med
utlandet. Organisationerna hjälper företag som vill
internationalisera sig på den utländska marknaden via export
eller rent fysiskt. Båda organisationerna bidrar med
konsultation och rådgivning samt hjälp med
handelsdokument, att hitta rätt samarbetspartners,
leverantörer och nätverk etcetera. Skillnaden mellan
Exportrådet och Handelskammaren är hur dessa finansieras,
då Exportrådet är grundat på ett statligt initiativ finansieras de
av staten.
Eftersom att dessa två organisationer arbetar praktiskt
med att hjälpa svenska företag att etablera sig på den
utländska marknaden, anser vi att dessa ger en bra bild av hur
det går till och ser ut i praktiken när svenska företag
internationalisera sig. Detta för att vi ska kunna dra
paralleller med vad den svenska forskningen säger om detta
och hur praktikerna anser att det faktiskt går till. Vi valde
därmed att intervjua regioncheferna för Mälardalen inom
respektive organisation för att kunna presentera praktikens
verklighet. Då detta var syftet med utförandet av dessa
intervjuer valde vi att basera intervjufrågorna så att det skulle
ge oss en bild och uppfattning av vad organisationerna
arbetar med, hur de arbetar med företag rent praktiskt för att
öka svenska företags närvaro på den utländska marknaden,
vilka metoder som är vanligast bland svenska företag samt
områdets utveckling och trender, se bilaga 1.
Handelskammaren Handelskammarens verksamhet har funnit i Sverige sedan år
1907 och den första Handelskammaren etablerades i
Västerås. Då var det, precis som idag, en verksamhet som
hjälper företag med intyg och certifikat för att underlätta
export och import, de har därmed ett statligt monopoluppdrag
då de hjälper svenska företag att införskaffa rätt intyg för att
underlätta handelshinder som kan finnas mellan länder.
Handelskammaren är en ideell organisation, som agerar på
statligt uppdrag, men som finansierar sig på egen hand
genom att de ägs av medlemsföretagen. Handelskammaren
ger ursprungscertifikat, ATA-carnet och legaliserar de
dokument som behövs för företags in- och utförsel av varor
och tjänster över nationsgränser. Det finns 20 stycken
svenska Handelskammrar runt om i Europa, cirka 60 stycken
i världen samt 14 miljoner medlemsföretag världen över.
Handelskammaren ser det som sin uppgift att matcha ihop
företag som kan ge företaget något värdefullt och givandet i
utbyte. Nätverkandet på den nationella och internationella
marknaden är en av de viktigaste uppgifterna
Handelskammaren anser sig ha.
Vi valde att intervjua Susanne Wossmar på
Handelskammaren i Västerås. Wossmar har cirka 30 års
erfarenhet av den utländska marknaden då hon har arbetat
utomlands på företag som Key Account Manager och varit
VD för internationaliserade företag i Sverige inom
industrisektorn. Wossmar är regionchef för på
Handelskammaren i Mälardalen sedan år 2000. Wossmar är
även projektledare för Global Eye som sedan fyra år tillbaks
bedrivits i Mälardalen och som erbjuder utbildningar,
seminarier och affärsresor för företag som ska
internationaliseras.
Handelskammarens arbetsmetoder
Enligt Wossmar går Handelskammarens arbetsområde ut på
att främja internationell handel, exempelvis om en exportör
vill veta tullavgift och regler för införsel av socker för att
kunna sälja sockerdricka i Norge, så hjälper
Handelskammaren exportören. Handelskammaren strävar
efter att göra svenska företag mer konkurrenskraftiga och
aktiva på den utländska marknaden genom att erbjuda
rådgivning inom bland annat områden som berör import,
export, tullar, handelshinder, avgifter och
exportdeklarationer, samt knyta kontakter i nätverk, vilket är
av stor vikt för att kunna göra bra affärer. Handelskammaren
och Global Eye måste ständigt kompetensutbilda sig då det
egentligen är kunskap som kunden betalar för att erhålla samt
28:
”låna”, till exempel språkkunskaper under sammanträden
eller översättning av dokument etcetera. Det är svårt för SME
att ha tid och orka ordna detta på egen hand, likväl som
kostsamt. Företag får även hjälp med att göra
omvärldsanalyser, tillgångsöversikter internt och externt samt
skapa kontroll över verksamheten och styrelsen så att
möjligheter kan upptäckas och utforskas på ett
kostnadseffektivt sätt. De hjälper även företag att svara på
frågor om hur export och import fungerar samt att hitta
potentiella kunder, leverantörer och mellanhänder likväl som
möjligheten att ansluta sig till olika nätverk. Genom att
företag ”köper tjänster” av Handelskammaren och Global
Eye sparar de ”tid och ork”.
Företags beteende gällande internationalisering
Wossmar anser att anledningen till att företag generellt väljer
att internationalisera sig är att den svenska marknaden är
mättad och inte räcker till, därav måste företag ta steget ut i
världen för att överleva. Wossmar upplever att dagens
företagare har en rädsla för språkbarriärer mot de länder som
inte har engelska som modersmål eller goda engelska
språkkunskaper. Det skapar en rädsla för att
missuppfattningar ska uppstå vid kommunikation. Idag utför
även företag informationssökning i större utsträckning på
egen hand, genom Internet söker de fram
bakgrundsinformation om företag och marknader. För företag
som agerar inom underleverantörsindustrin anser Wossmar
att det är vanligt att dessa följer med andra större företag ut
på världsmarknaden när dessa väljer att internationalisera sig.
Detta gör att de säkrar sin marknad, vilket är viktigt då
världen idag är föränderlig. Det är enligt Wossmar inte alltför
ovanligt att detta mer eller mindre sker per automatik, om
deras kunder internationaliserar måste företaget följa med ut
på den internationella marknaden för att fortsätta vara
konkurrentkraftig och överleva. Detta gör att företagen även
kan skapa nya kundkontakter vilket blir en fördel för
underleverantörerna samt att det kan skapa möjligheter att
sänka produktionskostnaderna. När marknader är små, som i
Sverige, möter företagen en ökad konkurrens, för att öka
konkurrenskraften och upprätthålla utvecklingen måste
företagen ge sig ut på den internationella marknaden.
Däremot när det gäller produkter, varor och tjänster som inte
säljs via industrin utan till de allmänna konsumenterna
använder sig företag istället mer av det traditionella sättet att
internationalisera sig genom att införskaffa sig agenter och
återleverantörer i andra länder så att de kan internationalisera
via export.
Trender och utveckling
En skillnad som Wossmar idag ser jämtfört med för några år
sedan, är att Europa blir allt mindre intressant och alltmer
bortglömd som internationaliseringsmarknad. Gränserna
mellan länderna suddas alltmer ut i och med att världen
krymper genom den ökade globaliseringen. Att genomföra en
stegvis internationaliseringsprocess och med hänsyn till den
psykiska distansen glöms alltmer bort. Detta är något som
Wossmar tror har att göra med det generationsskifte som
börjar ta form. De äldre generationerna vill inte ta för stora
steg och risker utan nöjer sig med den svenska marknaden.
”Dessa företag vill ha hela skyddsutrustningen på!” Detta till
skillnad från dagens yngre företagare agerar mer utifrån
”Jump and Show”, med det menas att allt görs i en snabbare
takt, vilket resulterar i att riskerna blir fler och större, men det
blir även vinsterna om affärerna görs på rätt sätt. Det
traditionella sättet att tänka och göra affärer i en lugn
genomtänkt process där det fanns utrymme för eftertanke,
förhandlingar och marginaler görs i en annan utsträckning
idag. Problematiken som kan uppstå är otålighet som de
yngre företagen oftast besitter. Wossmar menar att faran med
att ha för bråttom med att internationalisera och göra för
snabba affärer är att det är lätt att tappa kontrollen över vad
som sker, vilket självklart medför risker för misstag och
förluster. Wossmar tror att detta troligtvis är något som görs
pågrund av tidsbrist. Men om risktagandet lyckas kan det
innebära framgång, vilket kan resultera i stora affärer.
Wossmar menar även att många företag idag, kanske
främst det yngre, är mindre vårdande och rädda om sina
affärsrelationer än vad företag förr var. Förr fick var sak ta
sin tid, företag började med att exportera tryggt till Finland
och när företaget gjort det länge nog och känner en stark
säkerhet i detta tog de ett lite större steg genom att börja
exportera till Tyskland och så vidare.
Skillnaden idag från förr är att utvecklingen av
tjänstesektorn ökat, exempelvis inom vården och
musikbranschen. Företag tänker inte heller på samma sätt
längre i form av att lyfta blicken för att få en mer överskådlig
syn. De äldre företagen är däremot skickligare på att vårda
sina relationer till sina kunder och leverantörer än de yngre
då de vet att en kund lätt kan gå förlorad i det affärsklimat
som råder idag.
Exportrådet Exportråden bildades år 1972 med syftet att hjälpa företag att
ta sig ut på den internationella marknaden genom att erbjuda
exportråd till företag med hjälp av organisationens
aggregerade kunskap, det krävs dock att företagen har lite
egen erfarenhet om internationellt företagande. Ordet trade i
det engelska namnet Trade Council säger mer än vad namnet
Exportrådet gör. Detta då företag idag köper in komponenter
från andra företag, förädlar dem och exporterar sedan
produkten till en tredje marknad.
Exportrådet bildades på initiativ av staten och
näringslivet, som står som gemensamma ägare där staten
respresenteras av Utrikesdepartementet och näringslivet
representeras av Sveriges Allmänna
utrikeshandelsföreningen. Exportrådet har idag 66 kontor i 57
länder.
Exportrådet fungerar som konsulter som på statligt
uppdrag ska främja svensk utrikeshandel. Dreyfus säger att ”
29:
vi levererar inte bara kunskap, erfarenhet och tankekraft. Vi
levererar också i praktiken.” De företag som Exportrådet
erbjuder sina tjänster till (som rådgivning) måste vara
svenska företag, detta innebär dock företaget kan ha
utländska ägare men den juridiska personen måste vara
svensk medborgare så att skattepengarna transfereras in i
Sverige.
Åsa Dreyfus har arbetat på Exportrådet i fem år. Innan
arbetade Dreyfus på Almi och har genom båda
arbetsplatserna samlar på sig mycket näringslivserfarenheter.
Dreyfus har arbetat utomlands, främst i Frankrike men även i
Tyskland, och har arbetat med internationellt företagande i 15
år.
Exportrådets arbetsmetoder
Dreyfus förklarar att när företag vill internationalisera sig på
mogna marknader ser Exportrådet till att ta fram
marknadsanalyser och de juridiska dokument som erfordras.
Det kan även handla om att till exempel hitta en bra
leverantör i Asien som företaget kan inleda samarbete med.
Vidare hjälper Exportrådet även företag att hitta
samarbetspartner efter företagens uttryckta önskemål.
Exportrådet står även till tjänst med att hyra ut kontorsplatser
på exportrådets kontor i utlandet, detta är en bra lösning för
de företag som är osäkra om de vill internationalisera sig eller
inte då detta är en övergångslösning där företaget under den
tid de hyr in sig på kontoret får ökad kunskap och en chans
att skapa relationer och en stabil mjukstart vilket gynnar
företaget om de senare vill ta steget fullt ut och
internationalisera sig. Men om företaget känner att de inte
kommer att fungera blir det även en snabb exit, då de inte
skrivit på något kontrakt på exempelvis tre års lokalhyra.
Små företag karaktäriseras av att de har begränsade
resurser och tid, detta leder till att de inte har tid eller råd, att
göra fel satsningar. Små företag är ofta duktiga på det de gör,
men saknar kunskap och intresse för exempelvis budgetering,
planering, strategier etcetera. Detta leder till att företagen
måste skaffa sig en affärsplan för vad de ska göra på den
utländska marknaden, vilket Exportrådet hjälper de med.
Företags beteende gällande internationalisering
När det kommer till företags beteende och deras inställning
till internationalisering så anser Dreyfus att Sverige, i relation
med andra länder, inte är lika hungriga utan mycket lugnare.
Små företag tycker ofta att det är besvärligt när det kommer
till internationalisering och har inställningen ”vi har det bra
som det är”. Detta kan enligt Dreyfus grundas i att företag
alltid haft det så bra i Sverige vilket leder till att svenska
företag inte är lika ivriga och motiverade till att
internationalisera. Gällande leverantörer har inställning
förändras under de senare åren, innan var detta ett tabubelagt
ämne och det var en självklarhet att svenska företag skulle
använda sig av svenska underleverantörer och på så sätt
främja den nationella handeln. Men idag är det allmängiltigt
och vanligare att samarbeta med leverantörer utomlands.
Detta har en positiv inverkan för desto bättre importörer
svenska företag blir, desto bättre exportörer blir de.
Trender och utveckling
Norge är ofta en självklar marknad för svenska företag, detta
till skillnad från Finland som inte är mentalt närliggande (här
råder det en delad uppfattning mellan Wossmar och Dreyfus).
Många svenska företag känner även en närhet till USA
pågrund av språket. Därför tror Dreyfus att det främst handlar
om närhet gällande språk och mentalitet och i andra hand
kommer geografisk närhet. SME företag går gärna till
närliggande länder medan MNE6 exporterar till mer
distanserade länder som Brasilien eller Sydafrika.
Dreyfus anser att svenska företag borde rikta blicken mot
marknader som Holland. Dreyfus hävdar att Holland som
land är relativt nära den svenska affärsmiljön både
geografiskt, affärsmässigt och juridiskt. Holland har tyvärr
blivit en skuggmarknad fastän den anses vara en bra
marknad, vilket dessvärre många svenska företag missar.
En ytterligare trend som Dreyfus uppmärksammat är att
små företag inte tenderar till att arbeta på ett strukturerat sätt,
mer planering och eftertanke vore enligt Dreyfus önskvärt,
”det är lite för mycket slumpen som får avgöra för dessa
företag”. När små företag får affärserbjudanden från en ny
potentiell partner, hoppar de snabbt på och inrättar ett
samarbete. De gör det för lättvindigt utan att innan kolla upp
personer och marknaden, detta leder tyvärr till att affären ofta
rinner ut i sanden och, i fåtal fall, blir företagen vilseledda
eller bedragna. Små företagen kan bli lite för entusiastiska
och tänker ”va kul, tjohoo, detta gör vi” men utan att
realisera, vilket gör att affären uteblir eller att beslut hastas
fram. I detta ligger ett generationsskifte, där de yngre
företagen är mer impulsiva och tar vara på möjligheter,
medan de äldre vill ta affärsbeslut som är välbegrundande.
Den gemensamma uppfattningen Vi märkte relativt snabbt efter genomförandet av intervjuerna
att det inte var alltför mycket som särskiljde Dreyfus och
Wossmars resonemang, åsikter och uppfattningar. Därför har
vi valt att presentera gemensamma mönster och uppfattningar
under denna rubrik för att understryka och göra det
överskådligt för vilka de viktigaste gemensamma kärnorna är
ur praktikernas syn gällande internationalisering.
Wossmar och Dreyfus anser att det idag är svårare men
samtidigt lättare att hitta affärsmöjligheter, världen minskar i
storlek då avstånden inte längre utgör samma hinder som
förut. Men samtidigt har det blir mer komplext att göra
affärer då det gäller att ha en bra strategi så att företag snabbt
kan förändra sig på ett relativt planerar sätt. Marknaden är
idag mer global och sprid än vad den var förr och företag
siktar idag mot horisonten då Europa inte längre är lika
intressant. Trots detta betyder det inte att export inom EU inte
innebär export till andra länder då exporten från Sverige i sin
6 Multinational Enterprises
30:
tur kan gå till en mellanhand i Tyskland som exporterar
vidare till exempelvis Asien. Många företag väljer idag att
exportera som alternativ till internationalisering, dock inte till
de närmaste marknaderna geografiskt eller sociokulturellt.
Intresset för att exportera till Asien har ökat alltmer från
svenska företags sida då de ser möjligheter till att finna
effektiva och billiga leverantörer, vilket är något som både
Wossmar och Dreyfus noterat. Generationsskiftet som börjar
ta sig form påverkar hur företag väljer att se på risker,
planering och geografiska avstånd. Vilket kan vara en
anledning till det ökade intresset för den asiatiska marknaden.
De yngre företagen som många gånger är entreprenörföretag
är villiga att ta fler risker och möjligheter när de dyker upp,
vilket gör att planering och strategi hamnar i periferin.
Både Handelskammaren och Exportrådet ser även en
tydlig skillnad för svenska företag beroende på vilken
bransch företagen befinner sig i, vilket även avgör dess
inställning till att vilja internationalisera sig. Dreyfus
upplever att entreprenöriella företag har en tendens att snabbt
bege sig ut på den internationella marknaden och är mer
benägna att våga ta möjligheter i jämförelse med traditionella
företag.
Marknaden har förändrats och den största skillnaden är
Internets påverkan på företag och den användningen och
möjlighet till information som Internet erhåller
företagsvärlden idag likväl som att världen därigenom blivit
mindre. Unga företagare är inte lika rädda idag för att ta
risker i den utsträckning som de äldre företagarna är. Vilket
tros bero på att dessa företag oftast leds av den äldre
generationen som är nöjd med hur deras verksamhet
fortskrider på den nationella och internationella marknaden.
De äldre håller tillbaka mycket av den potential de har,
kanske av rädsla för att misslyckas eller de sociokulturella
hinder som finns gällande språk etcetera. Problematiken är att
saker och ting måste planeras på ett långsiktigt sätt vilket är
något som då blir problematiskt för den yngre otåliga
generationen. Faran är alltså att företag tappar kontrollen
samt tidspressen, medan fördelen är att företagsledarna vågar
flyga och det kan leda till många goda affärer.
En av de åsikter som Wossmar och Dreyfus delar är att de
båda ser ljust på framtiden. De ser att den nya generationen
och deras IT-kunskap i kombination med de stabila
organisationerna som de äldre byggt upp och som de unga
kommer att ta över, kommer att resultera i en bra
utgångspunkt för affärer. En bra grund och ett sinne för
nutiden kommer generera framgångsrika svenska företag.
Detta är en generationsfråga där yngre generationer har en
annan syn på omvärlden. Idag är det lättare att söka
information och detta kan kanske enligt Dreyfus leda till att
de yngre vågar mer för de tror att de vet mer.
Språkskillnaderna är även en faktor som både Wossmar
och Dreyfus lagt märke till har en tendens att avskräcka
företagare från marknader som inte delar dess
språkkunskaper då rädslan för missförstånd och en känsla av
ökat risktagande infinner sig hos företagarna. Även detta är
något som de traditionella äldre företagen upplever som ett
hinder, vilket inte de yngre företagen tenderar att hysa samma
rädsla inför.
Förekommandet av små företags impulsdrivna beteende
är något som Wossmar och Dreyfus har en delad åsikt om.
Små företag arbetar sällan strukturerat, mer planering och
eftertanke ser de som önskvärt då det är lite för mycket
slumpen som får avgöra för dessa företag. Små företag har
många gånger en förmåga att allt för lättvindigt hoppa på
möjligheter i farten utan att stanna upp och reflektera över de
konsekvenser och risker en potenitell affär kan medföra,
deras entusiasm tar överhand. De företag som är dess motsats
tenderar att förlora affärer då deras kontakter och potentiella
partner inte har tålamodet att vänta alltför länge på besked
huruvida det blir ett samarbete eller inte. Det går snabbt på
affärsmarknaden idag men det gäller att finna en balans i
tidsaspekten och skynda långsamt.
Handelskammarens och Exportrådets
syn på forskningen Wossmar anser att det finns en problematik gällande
forskningen och dess koppling till affärsvärlden. De forskare
som forskar i interaktion med företag vill ofta inte dela med
sig om vad de kommer fram till likväl som att forskarna är
dåliga på att kommersialisera deras förslag. Wossmar har
uppfattningen om att det förekommer mycket ”hysh-hysh”
från forskarnas sida. Hon anser även att forskningen talar ett
språk som inte praktiker förstår, ett exempel är begreppet
kluster. Wossmar tror att anledningen till att forskningen och
verkligheten går isär och att samarbetet dem emellan brister
är för att företagarna vill ha det enkelt och kostnadseffektiv
så att de kan göra affärer. ”Hand on doing business” det är
dollar-tecken som syns i affärsmännens ögon idag medan det
är utveckling, innovationsnivå och modeller som gäller för
forskarna som har små böcker i deras ögon.
Dreyfus tror att det idag finns en skillnad mellan
forskningen och praktikerna, då de befinner sig på olika plan.
Vidare anser Dreyfus att företag inte har tid gällande
internationalisering och export, vilket gör att det blir en klyfta
mellan forskare och praktiker då de agerar på olika sätt.
Dreyfus tror att forskningen kan göra mycket mer för att
knyta ihop dessa två världar. Hon ser även ett intresse från
företagens sida, en öppenhet mot den akademiska världen, då
de gärna vill ha hjälp av studenter. Dreyfus tror dock att
gapet kommer att minskas i framtiden med de yngre
generationerna som kommer in då många har en akademisk
bakgrund men idag ägs företag av äldre företagsledare som
ofta skräms av den akademiska världen.
FORSKARNAS PERSPEKTIV För att beskriva forskarnas syn på teori och hur det forskas i
Sverige, har vi intervjuat två av Sveriges mest refererade
forskare inom området internationalisering och som
31:
kontinuerligt publicerar artiklar (vilket påvisar att de är aktiva
forskare). Forskarna representeras av Mats Forsgren,
professor i internationell företagsekonomi vid
Företagsekonomiska institutionen på Uppsala Universitet och
Dharam Deo Sharma, professor i internationell
marknadsföring på Handelshögskolan i Stockholm. Avsnittet
kommer att behandla en sammanställning av Forsgrens och
Sharmas syn på deras egen forskning och dess roll som
forskare, deras syn på svensk internationaliseringsforskning
och slutligen deras syn på företagsekonomi och relationen
mellan teori och praktik utifrån genomförda intervjuer, se
bilaga 2.
Forsgren har många års forskning inom
internationalisering bakom sig och var bland annat delaktig i
resonemangen som kom att bli startskottet för tankegångarna
kring Uppsala-modellen, Forsgren skrev en bok ihop med
Vahlne redan år 1975 om modellens teori. Forsgrens största
bidrag till forskningen är enligt hans mening teorierna om
MNE som fenomen och appliceringen av nätverkstänket på
MNE/MNC7 samt nya sätt att styra dotterbolag genom
inflyttande och strategisk kunskapsutveckling.
Sharmas huvudsakliga forskningsområden är
marknadsföring av varor/tjänster, kunskap,
internationalisering och marknadsinträde. Sharmas mål med
sin forskning är att bidra till området för internationalisering
av företag. Således är den centrala frågan för Sharma "vad vi
redan vet och vad mer vi behöver veta” inom området för
internationalisering av företag. Sharma anser att hans främsta
bidrag till kunskapen om internationalisering är en förståelse
för internationalisering ur ett lärande- och nätverksperspektiv.
Under de senaste åren har Sharmas bidrag berört området
Born Global företag, vars teorier även baseras på teorier om
nätverk och lärande.
Det som särskiljer Forsgren och Sharma åt är att
Uppsalaskolan är mer inriktad på förståelse genom företags
beteende medan Handelshögskolan i Stockholm är mer
inriktade på lärande. Detta ger forskarna olika förhållningsätt
till deras teoriutformning.
Professorernas forskning Forsgrens syn på publicerade artiklar är att de är olika
forskares bidrag till den debatt som finns inom
forskningsämnet. De ämnen och frågeansatser som artiklarna
har uppkommer allstå främst genom att de vill delta i den
ständigt pågående debatten som artiklarna håller levande. En
artikel väcker även nya frågeställningar då det empiriska
materialet kan visa sig vara användbart i andra
frågeställningar och därför hävdar Forsgren att det många
gånger är slumpen som är faktorn till att en artikel skrivs. En
intressant fråga är hur en forskare kommer fram till vad det
ska forskas om. Ett exempel på hur många av Forsgren och
hans kollegors artikelämne uppstått är att de tillsammans
utförde en stor empirisk undersökning med intervjuer på
7 Multinational Corporation
företag i Sverige såväl som runt om i världen. Deras
aggregerade svar bidrog till en massiv databas, som i och
med olika kombinationer kunde användas i flera syften.
Datainsamlingen var så omfattande att det väcktes ett flertal
frågeställningar inom olika inriktningar som resulterade i
åtskilliga artiklar. Ett av resultatet blev att Forsgren,
Thilenius, Holm och Andersson skrev en artikel om MNE
styrning, där de hade insamlat material från studieobjektets
alla huvudkontor samt dotterbolag. Forskningsprocessen är
enligt Forsgren en rationell process där bra datamaterial avlar
sig självt.
Problematiken med sättet att skriva artiklar idag är att det
är väldigt bestämt, från tidskrifterna, hur en artikel ska
skrivas och struktureras. Detta gör att det blir svårt att
särskilja sig från mängden samt att skriva på ett effektivt men
tydligt sätt, resultatet ska gärna presenterats innan sida tre,
annars får artikeln troligtvis avslag, hävdar Forsgren.
Detta överensstämmer med Sharmas syn som delar in
processen i tre olika steg. Ett forskningsområde upptäcks ofta
genom att forskarna läser det nuvarande beståndet av
akademisk litteratur. Alternativt kan en forskningsfråga
urskiljas utifrån tidigare empiriska undersökningar,
exempelvis under intervjuer i ett företag. Utifrån detta
identifieras relevanta och ändamålsenliga frågor som är
kopplade till ämnesvalet. Det andra steget är att skriva en
liten beskrivning, cirka en sida lång, om idén. Målet är att
identifiera de centrala budskapen och bidraget som artikeln
kommer att ge. I det tredje steget utvecklar Sharma en
teoretisk översikt för pappret och detta kan leda till att det
utvecklas vissa preliminära hypoteser. Därefter utvecklas
artikeln och argumenten skärps, detta gör Sharma genom att
diskutera artikeln med ett begränsat antal forskare i hans
närhet. I denna process kan några av de tidigare centrala
idéerna i artikeln modifieras eller ändrats något. Syftet med
denna process är att upptäcka hur läsarna tolkar artikeln och
om de förstår budskapet.
Forskarnas syfte är alltså enligt Forsgren och Sharma att
delta i forskarnas debatt. Detta präglar Forsgrens syn på hans
egen roll i forskningen, att bidra till att hålla debatten
levande. Detta resulterar i att de skapar förståelse inom
forskningen, därmed inte för praktiker. Forsgren anser att det
därför finns gap mellan forskningen och praktiken, som bör
bevaras. Val av forskningsinriktning väljer Forsgren själv,
men påverkas till vis del av akademin och kollegorna i
Sverige och runt om i världen, det vill säga den miljö han
verkar i. Exempelvis spenderade Forsgren en tid i
Köpenhamn där danskarna skrev på ett visst sätt och såg
annorlunda på teorier och efter ett tag upptäckte Forsgren att
han omedvetet började efterlikna dem i sitt forskningsarbete.
Detta leder oss in på frågan om vilka forskarna anser sig
skriva för, vilka är kundsegmenten, där Forsgren svarade att
han utan tvekan skriver för andra forskare. Forsgren tänker
sällan på att företag ska kunna läsa hans artiklar eller ens ha
ett intresse av att göra det. Språket och upplägget av
32:
forskningen och artiklarna är riktade till forskare inom
företagsekonomins akademier, vilka är Forsgrens kunder. På
samma fråga, vem Sharma skriver för, svarar Sharma kort
och med stora bokstäver att han skriver för internationella
forskare med en doktorsexamen eller högre akademiskt
utbildade.
Svensk internationaliseringsforskning Vad internationalisering innebär är en svår fråga då det är ett
stort område som innehåller ett flertal olika termer som alla
kan ses ur olika perspektiv. Internationalisering är enligt
Forsgrens syn, hur ett företag går utomlands och som
Uppsala-modellen beskriver det handlar det om kunskap och
risker. Sharma definierar internationalisering som ett företags
affärsaktiviteter utanför den inhemska marknaden och
internationaliseringsprocessen definieras som hur företag går
utomlands, den sekvens av aktiviteter som företag genomför
på väg till utländska marknader.
De anser båda att det skett en utveckling av
internationaliseringsteorierna sedan de började forska.
Sharma säger att det har skett en enorm tillväxt inom
forskningen under de senare decennierna samt att
omfattningen av den forskning med syfte att utveckla och
testa hypotesen har ökat avsevärt. Forsgren anser att
internationalisering håller inne på kulturens betydelse men då
begreppet internationalisering är brett bör kultur vägas in.
Området har dock utvecklats sen Johanson och Vahlnes tid
men Forsgren tror att det behövs mer utveckling.
Eftersom svenskt näringsliv domineras av små företag,
frågade vi hur de ser på internationaliseringsforskningen
gällande små företag. Forsgren tror att forskningen har ökat
runt små företag då han anser att det forskas flitigt om detta,
vilket han anser vara positivt. Forsgren menar även att
internationaliseringsforskningen i stort ökat de senaste åren,
vilket Forsgren tycker är givande och roligt att se, ett
exempel på detta är forskningen om Born Global. Sharma
anser och andra sidan att den nya forskningen är av varierad
kvalitet. Det kommer kontinuerligt nya teorier, men Sharma
påpekar att det även är mycket äldre teorier som återanvänds.
Angående svensk internationaliseringsforskning anser
Forsgren och Sharma att Sverige ligger bra till i rankingen i
världen. Svensk forskning har rankats högt i ett flertal
internationella tidsskrifter och mycket av detta tror Forsgren
beror på Uppsalaskolan och dess framgång. Sharma anser att
svensk forskning består av hög kvalitet och hög standard.
Den svenska forskningen om internationalisering är
uppskattad och refereras ofta till internationellt. Många av de
ledande forskningsartiklarna inom området
internationalisering har publicerats av svenska forskare,
förutom Forsgren och Sharma återfinns bland andra;
Johanson, Vahlne, Hadjikhani, Andersson, Holm och
Thilenius, för att nämna några.
Professorernas syn på den
företagsekonomiska forskningen Forskningsklimatet är idag mycket hårdare och tidskrifter har
strängare kriterium. Amerikanska tidskrifter kräver till
exempel att artikeln ska ha någon form av en explicit del som
riktar sig till praktiker, en managerial implication. Detta är
ett stort steg för forskare då Forsgren menar på att de inte
forskar på ”det sättet”, att ge vägledning, det är därför det
finns spänningar inom ämnet, som Forsgren uppfattar som
positivt men dock besvärligt då det gör ämnet svårdefinierat
även för honom själv.
Forsgren har forskat mycket om nätverksteori då
Uppsalaskolans fokus är internationalisering och
nätverksteori, där nätverksteorin är lika viktigt som Uppsala-
modellen enligt Forsgren. När Uppsalaskolan först började
publicera teorier om nätverk blev det dock sällan refererade
till, sen hände det något och nätverksteori fick relativt
nyligen sitt genombrott. Men det som sägs idag om
nätverksteori sa Uppsalaskolan redan för 15 år sedan.
Forsgren förklarade att de ämnen han forskar om och
beskriver är i opposition mot det traditionella synsättet, till
exempel Kotlers 4 P:n och Porters 5 Forces, de har inte
samma syn på hur teorier bör uppfattas och användas.
Forsgren menar att det område han forskar inom vill förstå
vad som sker, inte berätta för företagare hur de exempelvis
ska prissätta.
Men alla forskare och fakulteter ser inte på forskning på
samma sätt, exempelvis har Lunds Universitetet en mer
hermeneutik inriktning medans Uppsala Universitet har en
mer positivistisk ansats så det skiljer sig mellan olika
institutioner. Generellt sätt anses även Uppsalaskolan vara
skeptiska mot den kontrollerade traditionella synen och
Uppsalaskolan som forskningsenhet är långt ifrån den
normativa traditionen, vilket är något Forsgren tror att han
har medhåll om från sina kollegor då Uppsalaskolan är mer
deskriptiv, det vill säga att de vill förstå vad som händer mer
än hur företag ska göra och bete sig.
Gällande forskningens utveckling anser Forsgren att det
under hans dryga 40 år som forskare hänt en hel del, även
Sharma anser att forskningen har utvecklats. Den största
förändringen är kriterierna för skrivandet som blivit striktare.
Förr kunde forskarna skriva på sitt modersmål och om den
inhemska marknaden men idag har det blivit en trend inom
forskningen att publiceras i internationella tidskrifter, vilket
innebär att de måste skriva på engelska. Idag är det även så
att om forskare inte kontinuerligt publicerar, tappar de
trovärdighet. Det har blivit högsta prioritering att få studier
publicerade. I och med detta ställs det högre krav på att bli
publicerad, men endast 5 % av alla artiklar som skickas till
granskning publiceras.
Forsgren menar på att det har blivit en typ av
amerikanisering av hur artiklar ska se ut gällande skrivteknik
samt upplägg, som exempel avsnittet managerial
implecations. Denna amerikanisering har influerat de
33:
europeiska tidskrifterna och detta är något som Forsgren
upplever som negativt då det drar ner på standarden på
publikationerna, vilket kan jämföras med dagens
studentlitteratur som många gånger är ”pinsamt dålig” då den
slarvigt och hastigt ”slängts ihop”. Forsgren tycker att det är
synd att universitets- och högskolestudenter idag läser
traditionell forskning som Kotler och Porter. Problematiken
med detta är att studenter som inte läser ”ny” forskning har
svårt att ta till sig artiklar, detta då det inte alltid framgår i
vilken debatt och i vilket sammanhang en artikel utgör en del
i. Men artiklar ger en djupare förståelse än vad en textbok i
exempelvis marknadsföring ger då de bygger på generella
antaganden. Det har även blivit vanligt att värdera artiklars
statistiska index, detta är ett sätt att mäta en artikels
genomslagskraft efter hur många gånger den har citerats eller
refererats till i andra forskares publikationer.
Relationen mellan teori och praktiken
Sharma anser att det kanske finns ett gap mellan teori och
praktiken, detta beror i sådana fall på att verkligheten är
mycket större och mer komplex än teorierna. Forsgren anser
att det finns en uppenbar konflikt mellan forskning och
praktik, men en behövlig sådan. Forsgren menar att om det
skulle finnas en klar överrensstämmelse och om näringslivet
skulle säga att de forskar fram helt rätt teorier som fungerar i
verkligheten, då är något fel. Forskningen styrs inte av
näringslivets omedelbara behov och så vore fallet borde
akademin för forskning läggas ner. Hela affärsidén bakom
forskningen är att det inte ska forskas på det uppenbara.
Forsgren anser vidare att gällande företagsekonomin som
forskningsområde har det länge setts som en ”hjälp gumma”
till företagsvärlden, vilket inte är bra. Företagsekonomisk
forskning går inte ut på att de ska konsulta eller vara en
mentor för företag och berätta för företag hur de ska nå
framgång. Denna inställning är enligt Forsgren inte bra och
han kan se likheter till hur andra ämnen även lider av denna
konflikt mellan teoretikers och praktikers syn på forskning,
exempelvis inom naturvetenskap och tekniskt lagda fysiker,
där det enligt praktikerna endast bör forskas på innovationer
som går att realisera, detta då praktiken går ut på att
kommersialisera, men detta hämmar forskningen. Forsgren
anser att företagsekonomi drar mer åt det
samhällsvetenskapliga hållet och anser att företagsekonomi
lika gärna kan benämnas som företagssociologi, det gäller
nämligen att förstå hur företag beter sig och varför företag
gör som de gör, förståelsen är det väsentliga. Problematiken
med företagsekonomin är att ämnet är för brett, det blir svårt
att definiera vad det egentligen är, och vilka områden som är
relevant att forska inom. Det finns dock olika mentaliteter
inom forskningen, i USA är det helt annorlunda, där ska
forskare agera konsulter under forskningen gång för att
uppfattas som professionella och trovärdiga.
Forsgren anser att elfenbenstorn behövs, om forskare ska
kunna agera internaktivt med verkligheten betyder det att
forskare måste ut i verkligheten. Det är dock omöjligt att
uppfylla verklighetens krav, vilket även är en poäng och har
en mening. Forskningsinstitutioner på universiteten existerar
för att forskarna ska kunna tänka fritt utan påverkan och
påtryckta behov från näringslivet. Näringslivet vill dock att
undervisningen ska vara mer anpassad efter vad som
efterfrågas av näringslivet, detta är dock omöjligt att erbjuda
då en redovisningsbyrå vill att undervisningen ska lägga mer
fokus på redovisning medan exempelvis en
marknadsföringsbyrå vill att studenter istället ska få mer
undervisning om marknadsföring, och så vidare. Det är enligt
Forsgren inte nödvändigt att undervisningen och forskningen
ska anpassas eller ha en interaktion med verkligheten, då
deras syften och krav är särskilda. Detta är en ekvation som
inte går ihop och det är en omöjlighet att tillfredställa alla.
Forsgren anser att som forskare behöver de kunna tänka fritt
och vara oppositionella för att forskningen ska fungera.
Spekulationen som uppstår gällande relationen mellan
teori och praktik är huruvida teorierna har någon
verklighetsförankring. Forsgren och Sharma understryker
bestämt att teorier ska vara relevanta. Forsgren menar på att
det inte ska uppstå några funderingar runt ”varför gör jag
detta?”. Relevansen i en teori är viktig samt att det finns en
översättbarhet i det som skrivs. Men Forsgren poängterar att
han skriver för andra forskare vilket gör att det i grunden är
ointressant för de flesta som inte själva är forskare. Han
påpekar även att det finns tendenser till att forskare överlag
inte alltid frågar sig själva varför de skriver något vilket leder
till att mycket ”trams och irrelevans” skrivs. Sharma menar
att funktionen för en teori är att förstå och förklara ett
fenomen.
Vi frågade om de tror att det gör någon skillnad om en
forskare har praktisk erfarenhet. Forsgren tror själv att det
skulle vara bra om forskare har någon slags
arbetslivserfarenhet, detta för att få avbrott från studierna och
se och göra något för att få distans till den akademiska
världen. De flesta forskare, som Forsgren stött på under sin
tid, som har arbetslivserfarenhet har haft inställningen att de
har ett övertag i forskningen, men efter några månader har de
glömt den praktiska världen, därav blir själva erfarenheten
från praktiken kanske inte är så pass användbar som det kan
tros. Enligt Sharma styrs praktiker mycket av sina tidigare
erfarenheter som de ofta har genom att ha arbetat i ett
begränsat antal företag. Detta är både en fördel och nackdel.
Ibland kan det vara svårt för praktiker att vara teoretiska.
Forsgren anser dock att detta är ett bra bagage och ha, men att
deras forskning inte skiljer sig markant från de forskare som
inte har någon praktisk erfarenhet. Det kan lätt tros att de
med erfarenhet kan använda det i sin forskning, men de sker
inte i den grad som de skulle behöva för att ge någon effekt,
därmed är inte praktisk erfarenhet av någon betydande fördel.
AVSNITTSSAMMANFATTNING Att världen förändras kan vi se i termer av att riskerna på
marknaden har ökat i takt med att fler möjligheter uppenbarar
34:
sig på marknaden, vilket Figueira-de-Lemos, Johanson &
Vahlne (2010) understödjer då deras managerial implications
går ut på att ge ledare ett verktyg för att analysera risknivån
och därför underlätta företagets
internationaliseringsstrategier. Det påstås att det idag är både
lättare och svårare att hitta och göra affärer, världen tenderar
att bli mindre och komplexare, därför har behovet av
strategier och planering blivit viktiga ledord. Vi har fått
uppfattningen att detta är något som många gånger faller
mellan stolarna eftersom det både tar tid och kraft från
företag, men som vi anser kan vara till en fördel då det kan
generera i en förbättrad affärsstrategi och mindre osäkerhet
när företag gör affärer på den internationella marknaden.
Poängen med Johanson och Vahlnes Uppsala-modell
handlar i stort om att företag förvärvar kunskap inkrementellt
och tar därför ett steg i taget i internationaliseringsprocessen
för att eliminera osäkerheten. Detta kräver en form av stegvis
planering i och med att desto mer kunskap som förvärvas,
kan planeringen för utlandsetableringen blir mer detaljerad.
Här kan vi se en koppling till både Wossmar och Dreyfus, de
talade båda i termer av kunskap även fast de inte explicit
uttryckte just ordet kunskap i samband med
internationaliseringsprocessen. De talade däremot om hur de
som rådgivare ständigt måste och bör förbättra sin egen
kunskap för att kunna utbilda företagen till att göra bra
planeringar och ta strategiska beslut rörande
internationalisering. Företag anses ha blivit duktiga, i och
med Internet, att på egen hand söka information om
marknader, lagar och regler med mera, men företagare har
svårt att selektera och behandla kunskapsmassan som Internet
bistår. Detta visar på att företagare, Exportrådet och
Handelskammaren är i samspråk gällande synen på kunskap,
risk och osäkerhet och därmed ser vi en tydlig koppling till i
princip alla internationaliseringsteorier som talar om kunskap
och dess innebörd samt hur viktig och avgörande den är för
företags internationalisering. Men det är en komplicerad
process, att förvärva rätt marknadskunskap, vilket vi tror är
den främsta anledningen till varför företag vänder sig till
dessa organisationer. Om företagen själva hade all kunskap
skulle det inte vända sig till dessa organisationer i samma
utsträckning.
Den erfarenhetsbaserade kunskapen är den bästa
kunskapen att besitta men även den svåraste att förvärva då
denna kunskap erhålls med tiden (Johansson & Vahlne, 1977;
Anderson, Johanson och Vahlne, 1997; Figueira-de-Lemos,
Johanson & Vahlne, 2010). Erfarenhetsbaserad kunskap
erhålls dessutom först efter något blivit utfört vilket gör att
företag måste ta risker för att kunna erhålla denna kunskap.
Vi ser här en bra och smidig funktion som Exportrådet och
Handelskammaren bidrar med, eftersom den
erfarenhetsbaserade kunskap som företagen behöver kan
erhållas via Exportrådet och Handelskammaren. Företag kan
då anlita en konsult som besitter erfarenhet från
internationalisering av företag på olika utländska marknader
samt språk och juridiska kunskaper etcetera. Företag
förvärvar därmed erfarenhetskunskap via konsulten under en
begränsad tid, för att på så sätt kunna planera och utföra
internationaliseringen med ett större kunskapsspann i ryggen.
Handelskammaren och Exportrådet lägger båda ner
mycket tid och resurser på att etablera nätverk och knyta
kontakter åt svenska företag i världen för att stärka dess
positionering på marknaden. Detta är något som beskrivs av
Schweizer, Vahlne & Johanson (2010) där
internationalisering bör ses som en effekt av att företag
antingen vill etablera en position i ett nätverk eller förbättra
positionen i ett nätverk. Eftersom den svenska marknaden är
en relativt liten marknad med en hög konkurrensnivå innebär
det att företag måste skaffa sig en stark positionering och
vara beredd att anpassa sig efter rådande förhållanden som
förekommer, framförallt när företag tar sig ut på den
utländska marknaden. Nätverket tror vi därför blir en
trygghetszon för många företag. Denna trygghetszon kan
dessutom ge företag ett väsentligt kunskapsutbyte vilket gör
att företag kan stärka positionen samt öka konkurrensen,
genom ny kunskap, och därmed även underlätta
internationaliseringen.
De traditionella företagen, som oftast är av större
karaktär, är inte i samma behov av att ha en stark
positionering i ett nätverk då deras marknader inte tenderar
till att vara lika intensivt föränderliga, vilket gör att dessa
företag inte söker trygghetsfaktorn i nätverken på samma sätt
som de företag som är på den lättrörliga marknaden.
Andersson (2003) beskriver att företag i lättrörliga och
växande industrier befinner sig på en föränderlig marknad,
eftersom att marknadsförhållandena skiftar gäller det att
företaget kan anpassa sig till den höga konkurrensnivån.
Detta är det som dynamiska kluster och nätverk ska bidra
med eftersom entreprenörens kunskap och egna kontakter
inte alltid räcker till. Nätverk får en större betydelse för dessa
företag än för de traditionella företagen. De traditionella
företagen tror vi vill positionera sig i stora nätverk av den
anledningen att de vill kunna påverka och ha något av ett
maktinflytande över den mogna marknadens aktörer, när
marknaden börjar förändras gör detta att företaget position är
befintligt och stabil. Det stora företagen ser dock nätverk som
något viktigt för att kunna etablera bra affärsprocesser. Här
kan vi se ett samband mellan vad praktiker anser var viktigt
och vad forskarna anser var viktigt gällande
internationalisering, vilket är nätverk (både Forsgrens och
Sharmas forskningsområden består av internationalisering
och nätverk). Detta tror vi är extra viktigt inom den svenska
kontexten då små företag blir starka tillsammans, och nätverk
ger företag tillgång till andra företags resurser och kan bidra
till osäkerhetsreducering genom kunskapsutbyten, vilket gör
att nätverk är en viktig faktor för företag som vill
internationalisera sig. Vi kan därmed se en tydlig koppling
mellan internationalisering och nätverk, som båda är viktiga
variabler som bör sammanstrålas, då företags aktiviteter på
35:
den utländska marknaden kan stärka företags resurser,
kunskap och trygghetskänsla.
Sharma anser att det kan vara så att det faktiskt finns ett
gap mellan teori och praktik, och om detta gap finns så beror
det troligen på att verkligheten är mer komplex än vad teorin
behandlar genom sina generaliseringar. Forsgren menar
vidare att det finns en uppenbar konflikt mellan teori och
praktik och att denna konflikt är nödvändig och behövd.
Detta grundar Forsgren på att om näringslivet skulle anse att
resultatet av forskningen överensstämmer med verkligheten
så skulle forskningen försvinna då den nått sitt esse, då
forskarnas arbete går ut på att det måste finnas ett behov av
ny kunskap. Om detta då är i harmoni så finns det därmed
inget mer att forska om. För att förklara vårt resonemang kan
det ses så här; om ett behov försvinner, alla människor på
jorden slutar röka, kommer tobaksbolagen gå i konkurs (givet
att det endast producerar cigaretter) då dessa företag inte
längre behövs då ingen har något behov av företagets
produkter. Precis som om teorin och praktiken är i harmoni
med varandra. Forsgren hävdar att hela affärsidén med
forskningen är att det ska forskas på de obesvarade behoven
som finns, det är dess syfte och det bör eftersträvas för att
forskningen ska fortskrida.
Eftersom detta är forskarnas affärsidé är därmed
forskningen verklighetsförankrad, men praktikerna är inte,
som tidigare nämnt, forskarnas kundsegment. Här ser vi en
koppling och en problematik, kan det vara så att det
egentligen råder ett missförstånd angående forskarnas syfte
och affärsidé? Som exempel ansåg Wossmar att praktikerna
eftersträvar att erhålla kostnadseffektivisering och har bara
pengar i huvudet, medan forskarna bara har teorier och
böcker i huvudet. Om Forsgrens resonemang är det rätta så är
i sådana fall saker och ting i dess rätta kontext. Här ser vi en
problematik med att praktikerna inte verkar förstått
forskarnas affärsidé, vilket inte är att forska på nutida
problem som kan ge praktikerna mer pengar att investera
med, medan forskarna verkar införstådda med vad de ska
ägna sin tid åt, och har inte något större intresse av vad
praktikerna anser om detta. Forsgren hävdar även att det från
praktikernas sida är just för mycket fokus på pengar och
effektivitet, vilket är det som praktikerna vill att forskarna
ska forska om, forskarna och andra sidan vill forska för att
förstå och se samband mellan saker och ting.
Enligt Forsgren går företagsekonomi inte ut på att
konsultera företag för att nå framgång utan att ge en
förståelse och samband för företagsbeteende och faktorer i
dess omgivning som kan påverka företaget. Vi ser att detta är
en stor faktor bakom differensen mellan teoretiker och
praktiker, vilket är något båda parterna verkar överens om
existerar. Vi tror dock att en anledning till problemet med
denna differens är att forskarna upplevs införstådda med att
praktikerna inte använder, och inte ska använda, deras
forskning på företags verksamheter, men praktiker verkar inte
vara medvetna om forskarnas affärsidé, att den inte är formad
för deras vinning utan för akademikers framtida utveckling
till förståelse ur olika infallsvinklar.
Forskarna och praktikerna inom internationalisering är
kanske mer förenade än vad de själva tror. Detta hävdar vi då
både teoretikerna och praktikerna talar i samma termer,
begrepp och faktorer och applicerar det i stort i samma
sammanhang, men ur olika världsuppfattningar. Detta då
forskningen generaliserar mer medan praktikerna är i sin
företagskontext, en liten del av hela systemet. Vi framhäver
vår argumentation genom en metafor; forskarna tillverkar
pappersark. Pappret är teorin om hur företaget bör göra, men
de ger inga instruktionerna för hur praktikerna ska vika
pappret för att få ett stabilt pappersflygplan som flyger högt
och långt. Eftersom att teorierna har sina normativa och
deskriptiva ansatser så går det inte ut på att forskarna ska ge
detaljerade instruktioner för hur pappersarket ska vikas, för
då är det inte längre ett slätt pappersark (läs teori) utan ett
papper med ritningar (konsult handbok) som inte längre är
generell. Vissa företag kommer ta pappret som forskaren
skapat och vika efter egen förmåga utifrån den kunskap som
företaget har, företaget kan ha vikt pappersflyplan tidigare i
livet vilket gör att de vet hur de inte bör vika flygplanen för
att det ska störta, utan har erfarenhet av hur företaget ska vika
arket för att få pappersflygplanet att flyga högt. Medan
företag som inte har någon kunskap alls om hur papperet ska
vikas kan komma att försöka vika pappersplan på egen hand,
vilket kan resulterar i att det flyger dåligt och i värsta fall
störtar. Detta kommer pågå tills företaget hittar det rätta sättet
att vika pappersflygplan, som en lärdom av dess tidigare
misslyckanden. För varje misslyckat försök lär sig företaget
hur de inte bör vika pappersarket. Om företaget inte vågar
chansa på att göra flera misslyckade pappersflygplan kan
företaget komma att ta hjälp av en konsult (exempelvis
Exportrådet och Handelskammaren) för att få hjälp med att
vika ett bra pappersflygplan, konsulten ger dem då en mer
detaljerad beskrivning för hur de bör och inte bör vika sitt
första pappersflygplan tills det att företagen blir skickliga nog
att vika sitt egna flyplan utifrån pappersarket på egen hand.
Med denna metafor har vi försökt beskriva hur
internationaliseringsforskningens teorier bör ses i relation till
praktikerna, för att beskriva hur praktikerna bör uppfatta teori
och hur teorin är tänkt att fungera och generera värde.
Metaforen påvisar även den erfarenhetsbaserade kunskapens
roll. Vi har även redogjort för hur praktikerna i sin tur kan se
på Exportrådets och Handelskammarens syfte med dess
verksamheter och vilken roll de kan spela i ett företags
internationalisering.
Vi har i detta avsnitt redogjort för praktiken inom fältet
för internationalisering för svenska företag genom att
beskriva praktikernas syn, Exportrådet och
Handelskammaren, samt forskarnas syn, Forsgren och
Sharma. Vi har även framfört hur forskarna och praktiker ser
på den forskning som bedrivs inom internationalisering samt
hur svenska företag i praktiken internationaliserar sig.
36:
Forskningen kan länkas till praktiken, men inte på det sätt
som praktikerna kanske tror att det bör länkas samman. Det
vi vill ta med oss ur detta avsnitt är hur forskningen och
praktiken bör ses i förhållande till varandra vilket vi
illustrerade med pappersflygplans metaforen där vi även drog
en parallell till vilken roll organisationer som Exportrådet och
Handelskammaren har. Problematiken verkar finnas i
praktikernas uppfattning om vad forskningens syfte är.
Forsgren hävdade att näringslivet och forskning inte bör
samspela, för då tappar forskningen dess syfte, att finna
obesvarade behov som måste förstås, till exempel ett företags
beteende i en internationaliseringsprocess. Tidsaspekten
verkar även vara en problematik som spär på detta
resonemang. Praktikerna behöver svaren nu och kan tro att
forskarna ska kunna ge dem dessa, medan forskares arbete
måste få ta tid, kanske till och med år för att bli giltig som
välgrundad forskning. Detta anser vi påvisar att glappet som
råder mellan teorin och praktiken är befintligt, men även
behövd för att forskningen ska gå framåt. Båda parter är
överens om kunskapens väsentlighet för företags framgång
och osäkerhetsreducering, men att den viktigaste kunskapen
är den svåraste att erhålla.
DISKUSSION.
Vi tror det att ett vanligt missförstånd, som även vi hade en
missuppfattning om när vi börja denna studie, att människor
generellt, inklusive praktiker, associerar forskare och
forskares syften och arbetsuppgifter på fel sätt. Vi tror att för
många människor är en forskare kopplad till illusionen av en
person i ett laboratorium, en Einstein karaktär som sysslar
med teknik och kemi och som blandar vätskor och ritar
matematiska formler. Vi tror inte det är alla som har bilden
av att en forskare åker runt och intervjuar företagare och
observerar deras verksamheter under längre tidperioder och
mäter kunskap på olika sätt. Detta är en vedertagen bild som
bygger på samhällets förutfattade syn. Denna iakttagelse, om
”Einstein forskaren”, kan vara bra att ha i bakhuvudet då det
finns förutfattade meningar som inskränker på våra
föreställningar.
Forskningen berör områden det finns begränsad kunskap
om, vilket vi anser är poängen med forskningen, att finna
variabler, kopplingar och begrepp som ingen tidigare
upptäckt och som sedan ligger till grund för ny forskning,
vilket påverkar framtiden. Exempelvis Uppsala-modellen
som kom för 35 år sedan men som än idag omnämns och
används. I våra intervjuer har vi sett att både
Handelskammaren och Exportrådet strävar efter att hjälpa
företag ut i världen på ett stegvist och inkrementellt
tillvägagångssätt, där även kunskap och åtaganden gentemot
marknaden och investeringar ses i princip på samma sätt som
teorin beskriver det. Detta är enligt oss ett omedvetet
handlande från praktikers sida. Exempelvis läser vi studenter
artiklar i tron om att vi inte kommer att kunna använda
mycket av det i arbetslivet, då det är vad vi får höra av
företagsledare. Men lek med tanken att vi studenter om
exempelvis tio år har ett företag som vi vill internationalisera,
då någonstans i vårt bakhuvud kommer vi omedvetet tänka
inkrementellt och stegvis. Den kunskap och de lärdomar vi
erhållit från universitetsstudierna har lärt oss hur dessa
begrepp ska ses och behandlas i olika situationer, gammal
lärdom rostar aldrig. Kanske är det därför många företag,
Exportrådet och Handelskammaren föredrar den stegvisa
processen, den är tryggare, strategiskt upplagt och kanske
finns detta tänkesätt i ryggraden på de konsulterna som
hjälper företag medinternationalisering.
Låt oss anta att en praktiker är intresserad av forskning
och har ett företag där det uppstått problem, exempelvis
gällande beslutsprocessen. Företaget har inte tid att vänta i
månader och år på att en forskare ska göra en noggrann
empirisk undersökning som ska behandlas i relation till
teorier och texter. Företag vill lösa sina problem omedelbart,
de ska gärna varit lösta redan igår och inte imorgon, speciellt
om företaget agerar proaktivt, vilket vi utifrån Wossmar och
Dreyfus förstått att många företag idag gör, speciellt yngre.
Dessa företag har en tendens till att ta möjligheter alltefter de
uppkommer, men lika fort som möjligheter dyker upp kan
problematik uppkomma. Dessa företag planerar inte lika
mycket vilket gör att de agerar på känslan och slumpen och
löser problem impulsivt.
Forskningen består av en lång arbetsprocess och artiklar
tar tid att producera. Forskares tidsaspekt sammanfaller inte
med praktikernas, som vill att det ska gå fort då deras kontext
utgörs av en snabbare tidaspekt. Forskarnas tidaspekt är lång
då de bygger sina studier på empiriskt material som tar tid att
samla in för att studien ska bli tillförlitlig och klassificerad
med hög validitet. Detta är viktigt och avgörs av hur många
gånger artikeln kommer att citeras eller replikeras. Detta gör
att om vi antar att ett företag har kontaktat en forskare för att
få hjälp med ett område så kommer artikeln att vara förlegad i
företagets syn när den väl anses vara klar. Likväl som andra
företag kommer förkasta teorin då det inte är deras sociala
system och situationer som undersöks och därmed anser de
den inte vara lämplig i deras kontext. Företag är subjektiva,
för forskarna är företag bara en av alla blommor på en äng
medan företagen själva ser sig som den enda blomman på
ängen. Forskningen som bransch är relativt oföränderlig, de
har en stabil omvärld, de påverkas inte av exempelvis,
politiska regleringar, institutionella förändringar, kunders
preferenser på samma sätt som företag gör. Medan företags
bransch ofta förändras snabbt. Åter till ängen och
blommorna, varje blomma utgör en del av ett socialt system
och den ena blomma är inte den andra lik, därför kommer en
teori om en blomma lämpa sig för att förklara just den
blommans kontext.
37:
Vad vi ville ta med oss från avsnittet om teori och praktik
problematiken var frågan om teoretiker och praktiker
egentligen besitter samma kunskap men att de erhåller
kunskap på olika sätt och framför den med olika ”språk”.
Detta kan sammankopplas med det vi skulle ta med oss
gällande svensk internationaliseringsforskning där frågan var
om teorier kan används i verkligheten eller om det finns ett
gap mellan vad artiklar säger och vad praktiker efterfrågar.
Detta kan vi nu, efter att ha redogjort för praktikernas
perspektiv, besvara, då detta även var utkomsten från
praktiker avsnittet.
Handelskammaren och Exportrådets gemensamma
uppfattning är att de sett en utveckling och trend inom
internationaliseringen av svenska företag, de säger sig se två
olika förhållningssätt till hur företag, beroende på ägarskap,
ålder och bransch, väljer olika metoder för
internationaliseringen. Enligt Boter & Holmquist (1996) och
Andersson (2003) måste internationalisering av företag ses i
förhållande till den bransch som företaget verkar i, dess
omvärldskontext, vilket innebär den psykiska distansen,
konkurrenter, samt nätverk och relationer som Figueira-de-
Lemos, Johanson & Vahlne (2010) understryker är av
väsentlighet för att företag ska kunna verka stabilt. I grund
och botten handlar detta om kunskap och att lära sig att
förvärva och använda kunskap (Andersson, 2003). Detta
resonemang bygger Boter och Holmquist (1996) vidare på
och menar att kunskap spelar en väsentlig roll för företag när
det ska internationalisera sig till ett land vars psykiska distans
är mer avlägsen den egna. Klarar företaget av att hanterar
denna kunskap och reducera klyftan för den psykiska
distansen, kan företag minska de risker en
internationalisering kan medföra eftersom att kunskap bidrar
till osäkerhets- och riskreducering (Figueira-de-Lemos,
Johanson & Vahlne, 2010).
Den klassiska genren av företag är enligt Exportrådet och
Handelskammaren traditionella produceringsföretag som
befinner sig på en stabil marknad, dessa företag är ofta äldre
och familjeägda, där det är en äldre generation som driver
företaget. Dessa företag ser många gånger
internationalisering som ett ont måste och börjar exportera till
närliggande marknader som exempelvis Norge. Dessa företag
skapar helst kontakter med länder som är engelskspråkiga då
rädslan för ett främmande språk och kultur upplevs som en
osäkerhet med risk för missuppfattningar mellan parterna.
Dessa företag planerar sina processer väl och tar ett steg i
taget för att inte utsätta företaget för onödiga risker och för att
lära sig den nya marknaden innan de beger sig in på nästa, de
alstrar den kunskap de erhåller. Dessa företag agerar efter en
upprättad stegvis planering. Vi vill påstå att dessa företag
därmed håller dig till den klassiska formen av
internationalisering, det vill säga Uppsala-modellen. Detta
grundar vi på att de planerar processen väl i förtid likväl som
under processen och låter varje steg ta den tid det tar, vilket
gynnar beslutsprocessen. De börjar även sin
internationalisering med att exportera och detta till
närliggande marknader, med en nära psykisk distans till det
egna företaget. Vi kan även se att det finns en tydlig relation
mellan kunskap och åtagande för att minska osäkerheten.
Dessa företag vill behålla kontrollen och väljer därmed ett
lugnare tempo för att inte tappa kontrollen eller ta onödiga
risker, därmed är export ett sätt som gör att företaget kan
bibehålla kontrollen över verksamheten.
Schweizer, Vahlne & Johanson (2010) menar att
internationalisering kan ses som en entreprinöriell process
som bygger på entrprenörens natur. Andersson (2003) menar
vidare att det finns en relation till marknadsvalet som avgörs
av entreprenörens erfarenhet, attityd och nätverksposition.
Schweizer, Vahlne & Johanson (2010) anser att det ligger i
entreprenörens natur att alltid försöka agera för att förbättra
företagets position och de försöker alltid söka och agera på de
möjligheter som dyker upp på marknaden. Den
entreprinöriella processen kommer för många företag ske i
små steg, men det kan även vara så att ett företag ser ett
fördelaktigt åtagande med andra företag i nätverket, för att
kunna agera på en möjlighet som uppenbarat sig på den
utländska marknaden (Schweizer, Vahlne & Johanson, 2010).
Boter & Holmquist (1996) påvisar att ledningen i
entreprinöriella företag är av en mer experimentell natur. Det
som underlättar för entreprenörer är att de har en förmåga att
leva med osäkerhet och tvetydlighet vilket gör att de tillåter
sig själva att ha en slingrad bana fram till målet,
internationaliseringen, och inte genom den inkrementella
process som de mer traditionella företagen genomgår
(Schweizer, Vahlne & Johanson, 2010).
Både Handelskammaren och Exportrådet säger att det
blivit ett vanligt förekommande att många unga företag,
framför allt entreprenör- och innovationsföretag med yngre
ägare, ser internationalisering som en självklarhet och vill
synas och etablera sig fort på flera marknader. Dessa företag
kännetecknas av en rastlöshet kombinerat med en otålighet
som skapar en äventyrlig ådra i företaget. Detta gör att de tar
fler risker då de anser att för att lyckas måste de ut på den
internationella marknaden relativt snabbt. Dessa företag har
oftast ett större behov av att positionera sig i ett nätverk, som
fungerar som ett stöd som de kan förlita sig på och som
hjälper dem ut på marknaden. Dessa företag
internationaliserar sig många gånger genom slumpen, det kan
handla om att en kund eller leverantör sett företaget på en
mässa, via kontakter eller via Internet och har ett
affärsförslag att erbjuda företaget, exempelvis att börja
exportera till denne. Det traditionella företaget skulle ta tid på
sig att begrunda och utvärdera den andre parten, vilket kan
göra att den potentiella affären rinner ut i sanden, medan det
yngre företaget tar affären utan att tänka igenom, planera
eller granska den andre parten och dess verksamhet.
De yngre företag tenderar att se världen som en marknad,
ett land, vilket gör att dessa inte låter sig hindras på samma
sätt av länder med ett annat språk eller kultur. Här ser vi att
38:
dessa företag är möjlighetssökande företag, istället för ett
riskreducerande företag, och gör vad som faller sig in, då det
ligger i dessa företags natur. De är inte rädda för en
främmande kultur som skiljer sig från den egna och
samarbetar gärna med en eller flera parter och knyter
självmant kontakter för att vidga dess nätverk. Dessa företag
har ofta stora nätverk, till skillnad från de traditionella där det
är få aktörer med starka band som samarbetar. Eftersom de
yngre entreprenörföretagen ofta saknar strategi och planering
för hur de ska internationalisera sig på marknaden gör detta
att vissa beslut som fattas kommer få negativa effekter. Dessa
företag får därmed sin erfarenhetskunskap genom sitt
risktagande. Vi tror att dessa företag lär sig längst vägens
gång hur de inte ska göra, därmed blir företagets
internationalisering en vinglig balansgång som antingen leder
till stor framgång, de kanske utvecklas till ett Born Global
eller så resulterar det i ett misslyckande, som blir kostsamt.
Detta leder in på den väsentliga frågan – kan teori
appliceras i verkligheten? Vi tror, att om vi skulle skapa en
teori efter den erfarenhet och kunskap som Exportrådet och
Handelskammaren har gällande internationalisering, och
kategorisera upp deras kunskap på samma sätt som forskare
selekterar ut den teoretiska grund de ska använda och vad
som ska utgöra den empiriska undersökningen, så skulle den
teorin bli slående lik forskares teorier. Bara genom att
kategorisera in företag som traditionella och yngre företag
gav slående lika resultat då vi i stycket ovan kunde urskilja
att traditionella företags verkliga utförande passar med vad
den tidigare internationaliseringsforskningen förespråkar och
vice versa för ny forskning och nya företag. Detta resultat har
enligt oss en naturlig förklaring, för även om det ständigt
talas om att teorier inte är applicerbara i verkligheten så
bygger de på verkligheten och de likelser vi sett gällande
internationaliseringsforskningen och företags
internationaliseringsprocess bevisar detta. En teori beskriver
ett förlopp generellt, vilket även kan ligga till grund för att vi
lätt ser liknelser mellan modellen och verkligheten, vilket kan
bero på modellens generalitet. Men det som bör framhävas är
att de begrepp och relationer teorierna bygger på är mer eller
mindre direkt översättbara i verkligheten.
Vi ställer oss dock frågan hur en teori kan vara så aktuell
så många år senare, vi tror att det är teoriers generalitet som
ligger i grund för dess hållbarhet vilket gör att teorier kan
anses vara aktuella i flera år. Vi tror även att det empiriska
materialet som samlas in har en hög grad av hållbarhet,
visserligen förändras marknadsförhållanden och företags
omvärld, men inom de specifika branscherna sker det inga
större drastiska förändringar i förhållande till omvärlden. Ett
exempel på en sådan bransch är IT-bransch som alltid har
karaktäriseras av innovation, hög konkurrens och
kunskapsintensitet, detta gör sig inte skillnad för hur det var
för tio år sedan då branschen kännetecknades av samma
faktorer som den gör idag. Faktorerna för att förstå denna
bransch är desamma och därför har den empiriska datan
validitet och så även teorin. Vi vill dock understryka att all
teori inte behöver vara praktiskt användbar, utan de kan fylla
en viktig funktion ändå genom att driva på forskningen och
dess kunskapsbas vilket gör att en teori har ett värde även om
den inte är praktiskt användbar. Gronhaug (2002) resonerade
kring frågan; vad är kunskap och vad är användbar kunskap?
Vi anser att användbar kunskap för praktiker är kunskap som
leder till att de kan agera, användbar kunskap för forskare är
kunskap som ger ett bidrag till forskningsdebatten och fyller
på den vetenskapliga kunskapsbasen. Detta är en fråga som
gör sig beroende på forskningsinriktning och
forskningsansats, alla teorier har värde att generera till
vetenskapen. Vi anser således att all teori inte behöver vara
tillämpbar i verklighen.
Forsgren menar i enighet med November (2004) att
managerial implications går emot forskarnas arbetsmetod.
Handelskammaren och Exportrådet ansåg att praktiker inte
läser artiklar, vilket enligt dem beror på att Sverige främst
består av små företag. Små företag har en begränsad
personalstab, vilket gör att de har stora arbetsområden och
mycket att göra, så även om de skulle vilja, skulle de inte ha
tid att läsa akademiska artiklar. Vi tror att även om praktiker
läser en artikel så skulle de ha svårt att förstå artikeln, detta
då både Forsgren och Sharma menar på att artiklar är en del i
en debatt så praktikerna måste vara insatta i debatten för att
kunna ta till sig vad just den artikelns teori vill bidra med.
Därmed tror vi att forskarnas möda inte ger någon positiv
utkomst, utan det snarare hämmar forskningsprocessen.
Både November (2004) och Brownlie & Saren (1996)
behandlar problematiken angående det glapp som sägs finnas
mellan praktiker och teoretiker. Brownlie & Saren, (1996)
talar om gapets påverkan av de olika språk som talas av
praktiker och forskare som gör att glappet kanske är större än
vad det skulle kunna vara. November (2004) tar detta ett steg
längre och hävdar att det finns sju starka orsaker till varför
praktiker inte bör läsa eller ägna något intresse för vad
forskarna arbetar med. Forskningen och praktiken tillhör
olika världar, med olika syften. Detta var något både
Forsgren och Sharma underströk då de båda tydligt
klargjorde att de forskar i första hand för andra forskare eller
akademiker på doktorandnivå eller högre. Men precis som
November (2004) hävdade anser Forsgren att de vet vad
praktikerna vill att forskarna ska forska om och varför de i
praktikernas syn ska forska, de ska hjälpa praktiker att göra
bättre affärer, kostnadseffektivisera och bidra till förbättrade
beslutprocesser och så vidare. Men som tidigare nämnts och
som även Brownlie & Saren (1996) anser så verkar
forskningen och praktiken i olika världar och bör så göra,
men om språket skulle förenklas mellan dessa två, då skulle
gapet kunna minska. Vi anser oss urskilja ett mönster i denna
problematik. Forskarna verkar införstådda med att deras
språkbruk inte är förståeligt för praktikerna, vilket vi anser
logiskt eftersom deras primära kundsegment är deras
akademiska kollegor. Praktikerna verkar tro att forskarnas
39:
syfte är att finna teoretiska bidrag som kan få företag att gå
framåt genom att applicera en modell, som Kotlers 4 P:n till
exempel.
Uppfattningen om att forskarna håller sig på sin egen kant
anser vi dock stämma. Vilket också är deras syfte, de har
inget behov av att forska för företags primära behov, utan de
behov som de ännu inte vet finns. Vi kan därmed se att det
verkar vara en form av missriktad uppfattning här. Eftersom
att praktikerna inte verkar veta vad forskarna gör, hur ska de
då kunna veta att det forskarna arbetar med är rätt. Vi tror att
praktikerna ser forskare som en stödfunktion som ska föra
affärsvärlden framåt genom briljanta formler. Denna
missuppfattning av vad den ena parten vill ha och gör samt
inte gör handlar troligen mycket om att parterna inte
kommunicerat med varandra, och egentligen varför bör de
göra det. Ett entreprenad företag kommunicerar inte med
asfalterarna om varför det gör sitt arbete eller åt vilken
uppdragsgivaren, desamma gäller forskiningen och praktiker.
De verkar inom samma område, företagsekonomi (låt oss
kalla det bransch) men har olika yrken, vilket vi tror är ett bra
sätt att se på denna problematik. Om det inte finns någon
asfaltsväg lagd kan entreprenad företaget inte veta var de ska
bygga garaget. Om forskarna inte får forska så kommer inte
förståelsen för företags beteende att utvecklas. Men om huset
inte finns så behövs ingen asfaltväg läggas utanför huset men
då finns det säkert andra hus som vill ha asfalterade
garageuppfarter. Om praktikerna inte vill ta del av
forskningen, kan forskningen fortfarande vända sig till andra
som faktiskt är intresserade av deras bidrag, vilket gör att
forskarna inte är beroende av att uppfylla praktikers behov,
likväl som att asfalterarna och entreprenadföretaget inte är
beroende av varandra. Även fast de båda yrkena behövs såväl
inom ”branschen” som i samhället så behöver de inte
samverka för att fungera. Men en viss grad av samarbete
inom branschen (läs företagsekonomi) skulle troligen
effektivisera deras arbete, men det är inte nödvändigt för att
det ska fungera. Det är just så här vi väljer att se på teori och
praktik problematiken, det finns en mer eller mindre logisk
anledning till att gapet existerar. Gapet skulle dock kunna
minska om kommunikationen ökar, om språkanvändningen
blev mer homogen samt om forskarna och praktikernas roller
och syften klargörs för varandra. Vi ställer oss dock frågan
om detta är nödvändigt då praktiker och forskare kan ses
verka i olika branscher.
DISKUSSIONSSAMMANFATTNING
”The more I read in the Journal of Marketing, or tried to
read in the Journal of Marketing Research, the more I
realized that was meaningful to the marketing academician in
terms of tools or techniques to solve my marketing problems,
had little or no application in the marketplace.”
(Maiken, 1979, p. 58)
Detta citat inledde artikeln och kommer nu avrunda artikeln.
Forskarna ser världen och dess kontext utifrån deras
perspektiv, vad är det som finns i verkligheten som vi behöver
förstå? Hur ser processerna ut, finns det orsakssamband?
Hur kan detta formas till en teori för att erhålla denna
förståelse? Praktiker ser sin värld utifrån deras vy, vad finns
på marknaden? Vad är det vi behöver för att få det vi vill ge
till och ha från marknaden? Hur gör vi detta rent praktiskt
för att erhålla vinst? Vi anser det existera en differens, deras
världar skiljer sig åt, inte bara i storlek och syn, utan även i
syfte. Teoretiker och praktiker strävar efter samma logik, vad
som är relevant. Men glasögonen som forskarna och
praktikerna bär är av olika slag, likväl som att språket de talar
består av samma ord, begrepp och resonemang men ordens
betydelse och ”dialekter” formas efter vilken kontext och
vilka glasögon språkbrukaren bär. Vi vill hävda att det är just
det som går att utröna från Maiken (1979) citat ovan.
Det är en omöjlighet att svara på om det som de forskas
på idag gällande internationalisering har någon relevans,
Uppsala-modellen som lanserades år 1977 används än idag,
medan nätverksteorin som Uppsalaskolan började tala om för
15 år sedan fått sin genomslagskraft på senare år.
Forskningen går ut på att finna ett område som saknar teori
vilket kommer analyseras, studeras, granskas och behandlas
för att forskarna slutligen ska erhålla en förståelse som det
skapar en teori runt och förmedla ut detta till andra forskare.
Deras drivkraft i forskningsarbetet är att finna ett obesvarat
område och besvara det genom att ge ett bidrag. Detta kan
jämföras med hur företagens affärsprocess ser ur, företag ser
en möjlighet, ett behov som de kan och/eller behöver
tillfredställa, där kunderna antingen uttrycker en efterfråga
eller är inte medvetna om sitt behov än, men när företaget har
producerat en produkt kan företaget inte veta säkert vilken
respons produkten kommer få på marknaden. Det gäller att
företag såväl som forskare skapar ett kundvärde och att de
levererar det i rättan tid, men vilken tidaspekten blir för en
produkt att anammas av marknaden eller för en teori att bli
giltigt och accepterad går inte att fastställa på förhand utan
endast i efterhand med givet facit.
SVARET.
Under artikelns gång har vi haft med oss centrala frågor som
nu ska besvaras. På frågan om teoretiker och praktiker
egentligen besitter samma kunskap men att de erhåller
kunskapen på olika sätt och framför den i olika språk, har vi
med underlag av svensk internationaliseringsforskning och
praktikers erfarenhet kommit fram till att så är fallet.
Forskare och praktiker tenderar att se på
internationaliseringsteori på likasinnade sätt och anser att
området utgörs av samma viktiga begrepp och faktorer. Men
deras sätt att tala om internationalisering, att argumentera för
40:
sina teser och den kunskap som ligger till grund för de
mönster de ser, är det som skiljer dem åt.
På frågan om teorier kan användas i verkligheten blir
svaret ja. Det finns en verklighetsförankring i
internationaliseringsteorierna, men det innebär inte att teorier
bör användas eller att alla teorier ska kunna användas. En
teori ska användas där den är bäst lämpad för att användas,
vilket innebär att vissa teorier är ämnade att förklara och
andra att beskriva. Företagen var för 15 år sedan inte
medvetna om nätverkens positiva innebörd, men idag är de
fullt medvetna om detta och därför ger forskningen om
nätverk ett bidrag till praktikerna i dagsläget som först.
Observera att med detta menar vi dock inte att praktiker är
engagerade och tar del av forskningen idag men, det
återspeglar teoriernas verklighetsförankring och relevans. På
så sätt är det svårt att svara på hur länge en forskares teori
kommer att vara giltig, när den kommer att bli giltig och om
den ens kommer att bli giltig. Så huruvida den svenska
internationaliseringsforskning som idag bedrivs är en
forskning med relevans och tillförlitlighet, får vi återkomma
om några år med att besvara då det utrönas med tiden och
därmed finns svaret i framtiden.
Studiens väsentligaste punkter illustreras i figur två, där vi
har tagit fram de fyra viktigaste faktorerna vi funnit under
studiens utförande med tillhörande lösningar och de effekter
vi ser att dessa faktorer ger mellan teori och praktik.
Fig. 2 Analys modell och svar på studiens väsentligaste punkter.
Egen skapelse
Differens, som vi anser faktiskt finns mellan teori och
praktik, kan lösas genom ett mer homogent språkbruk i
kombination med att respektive part vet vilket syfte
respektive verksamhetsområde har. Vilket kommer att bidra
till att en passiv relation mellan teoretiker och praktiker
skapas, relationen kommer inte vara aktiv utan mer bestå av
en förståelse och insikt gentemot den andre parten.
Teoriers verklighetsförankring kommer avgöras med
tiden precis som dess trovärdighet. Detta kommer bidra till
att när tiden är mogen ges praktiker en form av förståelse för
olika faktorer.
Lösningen på tidsaspektens inverkan är att parteras syften
förtydligas likväl som förståelsen för dess olika syn på
tidsaspekten. Detta kommer resultera i att båda parter kan
effektivisera sitt eget verksamhetsområde.
Vi anser att det inte finns ett behov av en ömsesidig och
aktiv relation mellan teori och praktik då vi tror att det
kommer att hämma utvecklingen inom båda parters
branscher. Detta då de faktiskt kan verka separat och effekten
av detta är att de istället kan driva på varandras utveckling.
Slutsatserna är att det finns ett gap, men detta gap utgörs
inte av att teorier och praktiker säger olika saker eller att
teorier inte är praktiskt applicerbara, gapet utgörs av att de
förvärvar, hanterar och använder kunskap på olika sätt. Detta
leder vidare till att de använder sig av olika språkbruk och
detta hämmar kommunikationen mellan forskare och
praktiker. Båda parters kunskap har en hög relevans och det
går inte att argumentera för att den ena har mer rätt om än
den andra, det måste ses i förhållande till den kontext som de
verkar i och vad parternas syften är i deras arbete.
Differensen ger såväl negativa som positiva effekter men
mycket av den kritik som forskarna får kan tillsynes verka
obefogad. Det går att ifrågasätta varför det skulle vara upp
till forskarna att överbygga gapet då deras arbete inte går ut
på att skapa teorier åt praktiker, forskares arbete går ut på att
studera verkligheten för att få en förståelse för lärande,
beteende likt förklaringar. Forskare och praktiker är
varandras motpoler, och motpoler går inte att förena då det
finns en spänning mellan dem. Forskare kan ses vara de
abstrakta och praktiker de konkreta men det går inte att
förena abstrakthet med konkrethet, i sådana fall skulle
spänningen dem sinsemellan försvinna precis som att två
magneters poler allid replieras med en spänning. Vi anser
därmed att precis som att två magneters motpoler alltid
replierar varandra i sin natur, så bör även teori och praktik
göra för att uppnå bästa resultat. Det går att med kraft
försöka förena magneters motpoler, men de kommer aldrig
att förenas. Att få teori och praktik att sammanstråla vore
varken värdefullt eller logiskt, därav anser vi de fungera bäst
som replierade motpoler.
TACK TILL. Vi vill rikta ett stort tack till intervjurespondenterna och deras
engagemang, som möjliggjorde denna studie, Åsa Dreyfus,
Mats Forsgren, Dharam Deo Sharma och Susanne Wossmar.
Vi vill även ge ett speciellt varmt tack Cecilia Lindh,
universitetslektor på Mälardalens högskola i Västerås, för den
hjälp och stöd vi fått under denna studies gång. L
41:
REFERENSLISTA.
Andersen, O., (1993) On the Internationalization Process of
Firms: A Critical Analysis. Journal of International
Business Studies. Vol. 24, No. 2, pp. 209-231.
Anderson, N., (1998) The People Make the Paradigm.
Journal of Organizational Behavior. Vol. 19, No. 4, pp.
323-328.
Anderson, P, P., (1983) Marketing, Scientific Progress and
Scientific Method. Journal of Marketing. Vol. 47, pp. 18-31.
Andersson, S., (2003) Internationalization in Different
Industrial Contexts. Journal of Business Venturing. No. 19,
pp. 851-875.
Andersson, U., Johanson, J. & Vahlne, J-E., (1997) Organic
Acquisitions in the Internationalization Process of the
Business Firm. Management International Review. Vol. 37,
No. 2, pp. 67-84.
Armstrong, G. & Kotler, P., (2005) Principles of Marketing.
New York: Prentice Hall.
Armstrong, J, S., (1998) Management Science: What Does It
Have to Do with Management or Science?. Marketing
Bulletin. Vol. 9, pp. 1-15.
Barkema, H, G. & Vermeulen, G.A.M., (1998) International
Expansion through Start-up or Through Acquisition: An
organizational learning perspective". Academy of
Management Journal. Vol. 41, No. 1, pp. 7-26.
Bjerke, B. & Hultman, C, M., (2002) Entrepreneurial
Marketing – The Growth of Small Firms in the New
Economic Era. Cheltenham, Edward Elgar Publishing
Limited.
Blomstermo, A., Eriksson, K. & Sharma, D., (2004)
Domestic Activity and Knowledge Development in the
Internationalization Process of Firms. Journal of
International Entrepreneurship. No.2, pp. 239-258.
Boter, H. & Holmquist, C., (1996) Industry Characteristics
and Internationalization Process in Small Firms. Journal of
Business Venturing. Vol. 11, pp. 471-487.
Boulding, E, K., (1956) General Systems Theory-The
Skeleton of Science. Management Science. Vol. 2, No. 3,
pp. 197-208.
Brinberg, D. & Hirschman, E, C. (1986) Multiple
Orientations for the Conduct of Marketing Research: An
Analysis of the Academic/Practitioner Distinction. Journal
of Marketing. Vol. 50, pp. 161-173.
Brouthers, K, D. & Brouthers, L, E., (2000) Aquisition or
Greenfield Start-up? Institutional, cultural and transaction
cost influences. Strategic Management Journal. Vol. 21, No.
1, pp. 87-97.
Brownlie, D. & Saren, M., (1996) Beyond the One-
Dimensional Marketing Manager: The Discourse of Theory,
Practice and Relevance, International Journal of Research
in Marketing, Vol. 14, pp. 147-161.
Brunsson, N., (1982) Företagsekonomi- avbildning eller
språkbildning. Lund: Studentlitteratur.
Burgel, O. & Murray, G, C., (2000) The International
Market Entry Choices of Start-Up Companies in High-
Technology Industries. Journal of International Marketing.
Vol. 8, No. 2, pp. 33-62.
Cabrol, M. & Nlemvo, F., (2009) The Internationalization of
French New Ventures: The case of the Rhone‐Alps Region.
European Management Journal. Vol. 27, pp. 255‐267.
Carlson, S., (1966) International Business Research.
Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Chen, H. & Hu, M., (2002) An Analysis of Determinants of
Entry Mode and its Impact on Performance. International
Business Review. Vol. 11, No. 2, pp. 193-210.
Chetty, S. & Campbell-Hunt, C., (2004) A Strategic
Approach to Internationalization: A Traditional Versus a
”Born Global” Approach. Journal of International
marketing. Vol. 12, No. 1, pp. 57-81.
Cornelissen, J, P., (2002) Academic and Practitioner
Theories of Marketing. Marketing Theory. Vol. 2, No.1, pp.
133-143.
Cornelissen, J, P. & Lock, A, R., (2005) The Uses of
Theory: Constructs, Research Propositions, and Managerial
Implication. Marketing Theory. Vol. 5, No. 2, pp. 165-184.
Cvitanovic, R., (1993) Universality in Chaos. Institute of
Physics Publishing: London.
Cyert, R, M. & March, J, G., (1963) A Behavioral Theory of
the Firm. New York: Prentice Hall.
Direct Foreign Investments hemsida (2011) Direct Foreign
Investments. Tillgänglig:
http://www.directforeigninvestment.net (2011-05-10).
Doherty, N. & Delener, N., (2001) Chaos Theory. Marketing
and Management Implications. Journal of Marketing Theory
and Practice. Vol. 9, No. 4, pp. 66-75.
Eliasson, A., (2010) Kvantitativ metod från början. Lund:
Studentlitteratur.
Engwall, L. & Wallenstål, M., (1988) Tit for Tat in Small
Steps: The Internationalization of Swedish Banks.
Scandinavian Journal of Management. Vol. 4, No. 3, pp.
147-155.
Figueira-de-Lemos, F., Johanson, J. & Vahlne, J-E., (2010)
Risk Management in the Internationalization Process of the
Firm: A note on the Uppsala model. Journal of World
Business. Vol. 46, pp. 143-153.
Forsgren, M., (1989) Foreign Direct Investment Theory and
the Internationalization of the Swedish Industry. London:
Routledge
Forsgren, M., (2001) The Concept of Learning in the
Uppsala Internationalization Process Model: A Critical
Review. International Business Review. Vol. 11, pp. 257-
277.
Forsgren, M. & Hagström, P., (2001) Ignorant
Internationalization? Internationalization Patterns for
42:
Internet-Related Firms. Communication & Strategies. No.
42, pp. 209-224.
Forsgren, M., Holm, U. & Johanson, J., (1992)
Internationalization of the second degree: The emergence of
European-Based Centers in Swedish Firms. Europe and the
Multinationals. No. 28, PP. 235-253.
Forsgren, M., Holm, U & Thilenius, P., (1997) Network
Infusion in the Multinational Corporation. In Björkman, I.
& Forsgren, M., The Nature of the International Firm.
Copenhagen: Handelshojskolens forlag. No. 15, pp. 475-
494.
Forsgren, M. & Johanson, J., (2010) A Dialogue about The
Uppsala Model of Internationalization. In Andersson, U. &
Holm, U., (eds) Managing the Contemporary Multinational
The Role of Headquarters. Cheltenham, UK: Edward Elgar.
Fox, Glenn., (1997) Reason and Reality in the
Methodologies of Economics: An Introduction. Cheltenham,
UK: Edward Elgar.
Friedman, M., (1953) Essays in Positive Economics.
Chicago: University of Chicago Press.
Ghauri, P. & Cateora, P., (2006) International Marketing.
McGraw-Hill Education:U.K.
Grady, S. & Lane, H, W., (1996) The Psychic Distance
Paradox. Journal of International Business Studies. Vol. 27,
No. 2, pp. 309-333.
Gronhaug, K., (2002) Is Marketing Knowledge Useful?.
European Journal of Marketing. Vol. 36, No. 3, pp. 364-
372.
Gummesson, E., (2002) Practical Value of Adequate
Marketing Management Theory. European Journal of
Marketing. Vol. 36, No. 3, pp. 325-349.
Hadjikhani, A., (1997) A Note on the Criticisms Against the
Internationalization Process Model. Management
International Review. Vol. 37, No. 2, pp. 43-66.
Hansson, B., (2004) Kvalitativa metod. I Allwood, C-M.,
(red.). Perspektiv på kvalitativ metod. Lund:
Studentlitteratur,
Harzing, A-W., (2002) Aquisition Versus Greenfield
Investments: International Strategy and Management of
Entry Modes. Strategic Management Journal. Vol. 23, No.
3, pp. 211-227.
Hennart, J-F. & Park, Y-R., (1993) Greenfield vs.
Aqcuisition: The Strategy of Japanese Investors in the
United States. Management Science. Vol. 39, No. 9, pp.
1054-1070.
Hibbert, D, B. & Wilkinson, I, E., (1994) Chaos Theory and
the Dynamics of Marketing Systems. Journal of the
Academy of Marketing Science. Vol. 22, No. 3, pp. 218-233.
Ho, J, K., (2000) Bridging Academic Research and Business
Practice with the New Media. Information Resources
Management Journal. Vol. 13, No. 2, pp. 6-14.
Hofstede, G., (1980) Culture´s Consequences. London: Sage
Holbrook, M, B., (1985) Why Business is Bad for Consumer
Research. Advances in Consumer Research, Vol. 13, pp.
157-163.
Holm, U., Johanson, J. & Thilenius, P., (1995)
Headquarters´Knowledge of Subsidiary Network Context in
the Multinational Corpartion. International Studies of
Management & Organization. Vol. 25, Nos.1-2, pp. 97-119.
Investment and incomes hemsida (2011) Foreign Direct
Investment (FDI). Tillgänglig:
http://www.investmentsandincome.com/investments/foreign
-direct-investments.html (2011-05-18).
Jacobsen, D, I., (2002) Vad, Hur, Varför? Lund:
Studentlitteratur
Johanson, J. & Vahlne, J-E., (1977) The Internationalization
Process of the Firm – A Model of Knowledge Development
and Increasing Foreign Market Commitments. Journal of
International Business Studies.Vol. 8, No. 1, pp. 23-32.
Johanson, J. & Vahlne, J-E., (2009) The Uppsala
Internationalization Process Model Revisited – From
Liability of Foreignness to Liability of ”Outsidership”.
Journal International Business Studies. Vol. 40, No. 9, pp.
1411-1431.
Kommerskollegiums hemsida 1 (2011) Handelspolitiskt
ABC. Tillgänglig:
http://www.kommers.se/templates/ABCterm____3470.aspx
(2011-05-01)
Kommerskollegiums hemsida 2 (2011) Handelspolitiskt
ABC. Tillgänglig:
http://www.kommers.se/templates/ABCterm____3607.aspx
(2011-05-01)
Kogut, B. & Singh, H., (1988) The Effect of National
Culture on the Choice of Entry Mode. Journal of
International Business Studies. Vol. 19, No. 3, pp. 411-432.
Levy, D., (1994) Chaos Theory & Strategy: Theory,
application, and Managerial Implications. Strategic
Management Journal. Vol. 15, pp. 167-178.
Lindsay, R, M. & Ehrenberg, A. S. C., (1993) The Designe
of Replicated Studies. American Statistician, Vol. 47, pp.
217-228.
Maiken, J, M., (1979) What is the Appropriate Oriention for
the Marketing Academician? In: Farrell et al. (Eds),
Conceptual and Theoretical Developments in Marketing,
American Marketing Association, Chicago, II p 58.
May, R, M., (1976) Simple Mathematical Models with very
Complicated Dynamics. Nature. Vol. 261, pp. 459-467
Melén, S. & Rovira Nordman, E., (2009) The
internationalization modes of Born Globals: A longitudinal
study. European Management Journal. Vol. 27, pp.
243‐254.
November, P., (2004) Seven Reasons Why Marketing
Practitioners Should Ignore Marketing Academic Research.
Australasian Marketing Journal. Vol. 12, No. 2, pp. 39-49.
43:
Oviatt, B. & McDougall, P., (1994) Toward a Theory of
International New Ventures. Journal of International
Business Studies. Vol. 25, No. 1, pp. 45-64.
Patel, R. & Davidsson, B., (2003) Forskningsmetodikens
grunder: Att planera, genomföra och rapportera en
undersökning. Lund: Studentlitteratur
Pedersen, T., (2000) The Internationalization Process of
Danish Firms - Gradual Learning or Discrete. Rational
Choices?. Journal of Transnational Management. Vol. 5,
pp. 75-89.
Penrose, E., (1959) The Theory of the Growth of the Firm.
New York: Oxford University Press Inc.
Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A., (2009) Research
Methods for Business Students. Harlow: FT Prentice Hall
Schweizer, R., Vahlne, J-E. & Johanson, J., (2010)
Internationalization as an Entrepreneurial Process. Business
Science+Business Media.
Sharma, D. & Blomstermo, A., (2003) The
Internationalization Process of Born Globals: A Network
View. International Business Review. 12, pp. 739-753.
Singh, G., Pathak, R, D. & Naz, R., (2010) Issues Faced by
SMEs in the Internationalization Process: Results from Fiji
and Samoa. International Journal of Emerging Markets.
Vol. 5. No. 2, pp. 153-182.
Statistiska centralbyråns hemsida (2011) Tjänster.
Tillgänglig: http://www.scb.se/Pages/List____258738.aspx
(2011-05-16).
Thurén, T., (2005). Källkritik. Stockholm:Liber.
Tillväxtverkets hemsida (2011) Fakta och statistik.
Tillgänglig:
http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/faktaochstatistik/o
mforetagande/foretagochforetagande.4.21099e4211fdba8c8
7b800017532.html (2011-05-04).
Vahlne, J-E., Ivarsson, I. & Johanson, J., (2010) The
Tortuous Road to Globalization for Volvo´s Heavy Truck
Business: Extending the Scope of the Uppsala model.
International Business Review. Vol. 20, pp. 1-14.
Westing, J, H., (1977) Marketing Educators Must Switch to
Helping Real World Meet Real Problems. Marketing News.
Vol. 29, No. 11, pp. 3.
Wierenga, B., (2002) On Marketing Knowledge and
marketing Knowledge that Marketing Managers Use for
Decision-Making. Marketing Theory. Vol. 2, No. 4, pp. 355-
362.
Intervjuer
Dreyfus, Åsa. Regionalchef Exportrådet. Platsintervju,
Exportrådet i Örebro: 2011-05-09
Forsgren, Mats. Professor i företagsekonomi. Platsintervju,
Mälardalenshögskola i Västerås: 2011-05-12
Sharma, Deo Dharam. Professor i företagsekonomi.
Mejlintervju: 2011-05-19
Wossmar, Susanne. Regionchef för Handelskammaren
Mälardalen och projektledare för GlobalEye. Platsintervju,
Handelskammaren i Västerås: 2011-05-03
.
44:
BILAGA 1. Intervjufrågor till Handelskammaren och Exportrådet
Kan du berätta om er verksamhet och ert syfte.
Varför finns ni och vilket bidrag ger ni till företag?
Vilken typ av företag vänder sig främst till er?
Hur ser företags internationaliseringsprocess ut?
- Vad utgörs processen av?
- Vilken form av internationalisering är vanligast?
- Val av land? Hinder? Sociokulturella skillnader?
Vilken är den främsta faktorn till att företag väljer att internationalisera sig?
Vad har du för erfarenhet av praktikernas (era kunders) syn på internationalisering?
Ser internationaliseringsprocessen för små företag olika ut beroende på bransch eller marknad?
Vad gör ni för att hjälpa företag i deras internationaliseringsprocess?
- Svagheter och styrkor med detta arbetssätt?
Hur ser utvecklingen ut inom internationaliseringsområdet? Ser du någon skillnad mellan nu och förr?
Vad har du för erfarenheten av den forskning som bedrivs inom detta ämne?
- Är forskningen till hjälp för er?
- Tror du att forskningen överrensstämmer med verkligheten?
o Om nej: Vad tror du att forskningen bör tänka på för att den ska kunna förankras i
verkligheten?
- Anser du att forskningen och verkligheten bör vara förenade?
o Om ja: vad ger det er för nytta?
45:
BILAGA 2. Intervjufrågor till Mats Forsgren och Dharam Deo Sharma
Professorernas egen forskning
Hur har dina tankegångar varit när du skrivit dina artiklar?
Vad har din forskning gett för bidrag till kunskapen om internationalisering och hur har den utvecklats genom åren?
När du skriver artiklar, vem skriver du för?
Internationaliserings forskning
Hur definierar du internationalisering?
Hur definierar du internationaliseringsprocessen?
Hur har teorierna om internationalisering utvecklats?
Hur ser du på den svenska forskningen som idag bedrivs inom området internationalisering?
Professorernas syn på forskning
Hur ser forskningsprocessen ut från dess initiala skede tills att en artikel publiceras?
- Hur upptäcks ett forskningsområde?
Ser du någon skillnad i forskares ansatser och bidrag beroende om de har praktisk erfarenhet inom området?
Hur ser du på relationen mellan forskningen och verkligheten?
- Har du någon åsikt om den kritik som andra forskare ger gällande detta?
- Ska teorier kunna tillämpas i det verkliga utförandet? Varför, varför inte?
- Uppfattar du att det finns ett gap mellan forskningen och verkligheten?
o Om ja, vilka är de bakomliggande faktorerna till denna differens?
Upplever du att forskningen om internationalisering utvecklats?
Har ni forskare uppdragsgivare?
Om ja:
- Påverkas teoriernas utformning, kunskapsinnehåll och presentation beroende på vem
uppdragsgivaren är?
- Är det ett vanligare eller ovanligare förekommande idag att forska med andra än akademin som
uppdragsgivare?
Hur uppfattas svensk forskning inom internationalisering?
Hur ligger Sverige till i jämförelse med andra länder?
Vad är din inställning till normativ respektive deskriptiv forskning?