SAMRÅDSUNDERLAG 1 SAMRÅDSUNDERLAG NOVEMBER 2016

FLYTT AV BEFINTLIG 400 KVLEDNING CL 26 S7 BORGVIK - KILANDA VID ÖRESJÖUnderlag för samråd november 2016Samråd gällande flytt av del av befintlig 400 kV-ledning. Merinformation: www.svk.se/skogssaterstenkullen

SAMRÅDSUNDERLAG 2

Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Svenska kraftnät.

OmslagsfotoÖrjan Wennman

Org. Nr 202 100-4284

SVENSKA KRAFTNÄT Box 1200172 24 SundbybergSturegatan 1

Tel 010-475 80 00Fax 010-475 89 50

www.svk.se

SVENSKA KRAFTNÄTSvenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, som omfattar ledningar för 400 kV och 220 kV med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el. Svenska kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta sam-hällets behov av en säker, miljövänlig och kostnadseffektiv elförsörjning. Därmed har vi också en viktig roll i klimatpolitiken.

Svenska kraftnät har cirka 600 medarbetare, de flesta vid huvudkontoret i Sundbyberg. Vi har även kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytter-ligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. År 2015 var omsättningen 8,8 miljarder kronor.

Svenska kraftnät har ett dotterbolag och sex intressebolag, bland andra den nordiska elbörsen Nord Pool AS. Mer information finns på vår webb-plats www.svk.se.

SAMRÅDSUNDERLAG 3

FÖRORDSvenska kraftnät har identifierat att stamnätet behöver för-stärkas i Västra Götaland för att det ska kunna möta dagens och framtidens krav på ett driftsäkert elnät. Svenska kraftnät har därför sedan en tid tillbaka sökt en lämplig sträckning för en ny 400 kV-ledning mellan stationerna Skogssäter i Troll-hättans kommun och Stenkullen i Lerums kommun. Den nya ledningen mellan Skogssäter och Stenkullen behövs för att stärka stamnätet i regionen så att de regionala näten inte överbelastas vid fel i stamnätet och orsakar allvarliga ström-avbrott. Ledningen krävs också för att vidga den flaskhals i nätet som idag begränsar importen och exporten av el mel-lan Sverige, Norge och Danmark. Enligt EU-regler är det inte tillåtet att interna svagheter någonstans i ett lands stamnät påverkar ett fritt handelsflöde mellan länder. Den nya förbin-delsen möjliggör även nödvändiga reinvesteringar på befint-liga ledningar, fortsatt utbyggnad av vindkraftproduktionen samt tillgodoser ett ökat överföringsbehov i regionen.

Koncessionsansökan för den nya ledningen Skogssäter – Stenkullen har lämnats in till Energimarknadsinspektionen (EI) i juni 2016. Ansökan föregicks av samråd enligt 6 kap. miljöbalken under 2013, 2014 och 2015, där flera alternativa områden utreddes. Efter samrådet valde Svenska kraftnät att gå vidare med ett alternativ som innebär att en befintlig 400 kV-ledning mellan Borgvik och Kilanda behöver flyttas på en omkring 2 kilometer lång sträcka vid Öresjö i Trollhättans kommun för att ge plats åt den nya ledningen, se figur 1.

Det här dokumentet är framtaget som ett underlag för samråd inför koncessionsansökan om ny sträckning för den del av den befintliga ledningen som flyttas. Samrådet genomförs som ett skriftligt samråd eftersom det är en kort sträcka med få fastigheter. Samråden kommer att ligga till grund för den MKB som kommer att tas fram av Svenska kraftnät under vintern 2016/2017.

SAMRÅDSUNDERLAG 4

PROJEKTORGANISATIONSvenska kraftnätBox 1200172 24 Sundbyberg

Svenska kraftnätProjektledare Matay Yoken

Ansvarig tillstånd Örjan Wennman Sofie Bydell

Kommunikatör Joel Nylin Kartor Jelena Jaisulevice

Samrådsunderlag Hanna Frisk

INNEHÅLLSAMMANFATTNING 6

1. INELDNING 8

1.1 Svenska kraftnäts uppdrag 8 1.2 Bakgrund till planerad ledning 91.3 Syftet med samrådet för flytt av befintlig ledning vid Öresjö 9 1.4 Avgränsning 91.5 Metod 9

2. TILLSTÅND OCH SAMRÅD 11

2.1 Samråd och information 112.2 Ledningsrätt 122.3 Tidplan 12

3. ÖVERGRIPANDE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 13

3.1 Nationella miljömål 133.2 Miljökvalitetsnormer 133.3 Svenska kraftnäts miljöpolicy 133.4 Svenska kraftnäts magnetfältspolicy 143.5 Säkerhet 14

3.5.1 Elsäkerhet 143.5.2 Säkerhetsskydd 14

4. ALTERNATIV 15

4.1 Alternativutredningens genomförande 154.2 Alternativa tekniska utföranden 15

4.2.1 Parallellbyggnad eller sambyggnad 154.2.2 Markförlagda kablar för växel- eller likström 15

4.3 Alternativa lokaliseringar 164.3.1 Förordat alternativ 164.3.2 Alternativ lokalisering längs FL5 16

4.4 Nollalternativ 17

5. VERKSAMHETSBESKRIVNING 20

5.1 Ledningens utformning 205.1.1 Stolptyper 205.1.2 Fundament 215.1.3 Ledningsgata 22

5.2 Elektriska och magnetiska fält 23

5.2.1 Elektriska fält 235.2.2 Magnetiska fält 235.2.3 Hälsoaspekter och rekommendationer 245.2.4 Magnetfält för aktuell ledning 24

5.3 Ljud 245.4 Drift och underhåll 24

6. NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 26

6.1 Boendemiljö och bebyggelse 266.1.1 Förutsättningar 266.1.2 Förväntade konsekvenser 26

6.2 Landskapsbild 266.2.1 Förutsättningar 266.2.2 Förväntade konsekvenser 27

6.3 Naturmiljö 276.3.1 Förutsättningar 276.3.2 Förväntade konsekvenser 28

6.4 Rekreation och friluftsliv 286.4.1 Förutsättningar 286.4.2 Förväntade konsekvenser 29

6.5 Kulturmiljö 296.5.1 Förutsättningar 296.5.2 Förväntade konsekvenser 30

6.6 Naturresurser 306.6.1 Förutsättningar 306.6.2 Förväntade konsekvenser 30

6.7 Infrastruktur 316.7.1 Förutsättningar 316.7.2 Förväntade konsekvenser 31

6.8 Planförhållanden 316.8.1 Förutsättningar 316.8.2 Förväntade konsekvenser 32

7. SAMLAD BEDÖMNING 33

8.REFERENSER 35

BILAGOR

Bilaga 1 NaturvärdenBilaga 2 KulturvärdenBilaga 3 Bedömningsgrunder

SAMRÅDSUNDERLAG 6

SAMMANFATTNING

För att stärka stamnätet i Västra Götaland planerar Svenska kraftnät att bygga en ny växelströmsförbindelse, en 400 kV-luftledning mellan stationerna Skogssäter i Trollhättans kom-mun och Stenkullen i Lerums kommun. Vid Öresjö i Trollhättans kommun finns flera hinder som begränsar möj-ligheten att bygga en ny ledning.

För att få bygga en elektrisk starkströmsledning i Sverige krävs tillstånd, en så kallad nätkoncession, enligt ellagen. Till-ståndsprövningen görs av Energimarknadsinspektionen, EI. Svenska kraftnät kommer för flytt av CL26 att inlämna kon-cessionsansökan till EI. Ansökan ska innehålla en miljökon-sekvensbeskrivning (MKB), kartor och teknisk beskrivning. I processen för upprättande av en MKB ingår samråd. Samrå-det ligger till grund för koncessionsansökan.

Svenska kraftnät har utrett flera alternativ och hållit sam-råd om den nya ledningen mellan Skogssäter och Stenkullen under 2013, 2014 och 2015. Det alternativ som förordas innebär att en befintlig 400 kV-ledning mellan Borgvik och Kilanda (CL26) behöver flyttas på en omkring 2 kilometer lång sträcka vid Öresjö i Trollhättans kommun.

Den nya ledningen Skogssäter – Stenkullen byggs delvis parallellt med CL26. På en kortare sträcka, i höjd med Öresjö, har den nya ledningen planerats i den befintliga ledningsga-tan för CL26 för att minimera påverkan på omgivningen. Med anledning av detta behöver den befintliga ledningen flyttas. Den flyttade ledningen kommer att uppföras i portalstolpar av stål. En trädfri skogsgata som är cirka 83 meter krävs för de båda ledningarna där de byggs parallellt.

Flytt av CL26 sker i enlighet med de nationella miljömå-len, gällande miljökvalitetsnormer, Svenska kraftnäts miljö-mål och Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. Ledningsflytten strider inte mot några kommunala detaljplaner eller områ-desbestämmelser.

Sammantaget bedöms den planerade flytten av ledningen medföra små konsekvenser för motstående intressen. Lokali-seringen av den nya ledningen mellan Skogssäter och Sten-kullen, har gjorts eftersom det innebär minsta möjliga påverkan, framförallt avseende boendemiljö och landskaps-bild. Små konsekvenser förväntas också uppstå på natur-miljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser och infrastruktur.

SAMRÅDSUNDERLAG 7

Ledningsflytten

0 2 4 6 8 101km

©Lantmäteriet, AffärsverketSvenska kraftnät-Geodatasamverkan

±

Figur 1. Karta över utredningsområdet för Skogssäter - Stenkullen. Området där flytt av befintlig ledning CL26 föreslås är markerad.

SAMRÅDSUNDERLAG 8

1. INLEDNING

1.1 Svenska kraftnäts uppdrag Svenska kraftnät ansvarar för Sveriges stamnät för elkraft och har systemansvaret för den svenska elförsörjningen. Kortsiktigt innebär detta ansvar att upprätthålla balansen i elsystemet mellan den el som produceras och den el som konsumeras samt att se till att elsystemets anläggningar samverkar driftsäkert. På lång sikt innebär detta ansvar att Svenska kraftnät arbetar för att förstärka och underhålla stamnätet för att öka driftsäkerheten och överföringskapaci-teten. Därmed förbättras också förutsättningarna för att

kunna upprätthålla balansen i elsystemet. Svenska kraftnäts uppdrag kan sammanfattas i följande fyra punkter:

> Erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet.

> Utöva systemansvaret för el kostnadseffektivt. > Främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad

för el. > Verka för en robust elförsörjning.

Figur 1.1. Elens väg.

SAMRÅDSUNDERLAG 9

1.4 AvgränsningarSamrådsunderlaget behandlar de aspekter som projektet i första hand kan förväntas påverka. Dessa är bebyggelse och boendemiljö, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekrea-tion och friluftsliv, naturresurser, infrastruktur och planför-hållanden.

1.5 MetodUtredningskorridoren har tagits fram med hjälp av befintligt material från tidigare utredningar, kartor och digitalt under-lag från olika myndigheters geografiska informationsdataba-ser (GIS), exempelvis från länsstyrelsen (LstGIS), Skogsstyrelsen (Skogens Pärlor, numera Skogsdataportalen), Jordbruksverket (TUVA) och Riksantikvarieämbetet (FMIS).

Naturvärdesinventering och inventering av fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar har genomförts i flera etapper mellan 2013-2015 inför upprättande av MKB till ansökan för den nya ledningen Skogssäter – Stenkullen. Materialet ligger till grund för att beskriva området och för bedömningen av konsekvenser.

1.2 Bakgrund till planerad ledningEn ny ledning mellan stationerna Skogssäter i Trollhättans kommun och Stenkullen i Lerums kommun behövs för att stärka stamnätet i regionen. Om det i dagsläget blir fel på någon av de två befintliga stamnätsledningarna eller en av dem måste tas ur bruk kommer det underliggande regionnä-tet att påverkas. Vid en hög överföring genom området inne-bär detta att strömförsörjningen kan slås ut delvis eller fullständigt.

Genom att bygga en ny 400 kV-ledning mellan statio-nerna Skogssäter och Stenkullen nås följande mål:

> Svenska kraftnät uppfyller sina åtaganden gentemot EU-kommissionen genom att skapa förutsättningar för ett fritt handelsflöde.

> Svenska kraftnäts kriterier för driftsäkerheten, att ett fel i stamnätet ska kunna hanteras utan konsekvens för slut-kund, kan uppfyllas för stam- och regionnät.

> Lin- och stolpbyten på äldre parallella 400 kV-ledningar i området vars tekniska livslängd snart är uppnådd möjlig-görs.

> Tillgodose ett kommande ökat överföringsbehov i regio-nen.

> Utbyggnad av vindkraftsproduktionen möjliggörs. > Nätets överföringsförluster minskar.

För att möjliggöra en bra framdragning av den nya led-ningen krävs en mindre flytt av den befintliga ledningen CL26, vilket detta samråd behandlar.

1.3 Syftet med samrådet för flytt av befintlig ledning vid ÖresjöEfter samrådet för den nya ledningen Skogssäter – Stenkullen har Svenska kraftnät valt att gå vidare med alternativet där den befintliga ledningen CL26 mellan Borgvik och Kilanda flyttas vid Öresjö för att ge plats åt den nya ledningen mellan Skogssäter och Stenkullen. Flytten av befintlig ledning inne-bär att ny koncession behöver sökas för den del av ledningen (CL26) som ändras.

Detta dokument har därför tagits fram som ett underlag för ett samråd gällande flytt av den befintliga ledningen (CL26) öster om Öresjö i Trollhättans kommun, se figur 1.2.

Samrådets syfte är att länsstyrelsen, kommunen, fastig-hetsägare, intresseorganisationer, övriga berörda myndighe-ter, närboende och allmänhet ska få möjlighet att yttra sig om den planerade ledningsflytten.

Samrådet kommer att ligga till grund för MKB och för Svenska kraftnäts ansökan om nätkoncession.

SAMRÅDSUNDERLAG 10

D

D

D

D

D

D

D

D

D

D

DD

DD

DD

DD

DD

DD

DD

DD

Trollhättan

Lilla Edet

TeckenförklaringSkogssäter-Stenkullen

CL26 befintlig sträckning

D CL26 rivs

Preliminär sträckningskorridor förordat alternativ

Preliminär sträckningskorridor längs FL5

Områdesbestämmelser Öresjö

0 500250 m ±1:10 000 (A4)

Figur 1.2. Flytt av CL26 planeras vid Öresjö för att ge plats år ny 400 kV-ledning mellan Skogssäter och Stenkullen

SAMRÅDSUNDERLAG 11

2. TILLSTÅND OCH SAMRÅD

Figur 2.1. Samrådsprocessen

2.1 Samråd och informationSamrådsprocessen för elledningar genomförs i enlighet med den övergripande illustrationen i figur 2.1.

En starkströmsluftledning med en spänning på minst 220 kilovolt (kV) och en längd av minst 15 kilometer bedöms all-tid medföra betydande miljöpåverkan. Eftersom den aktuella ledningsflytten är kortare kan Länsstyrelsen komma att fatta beslut om att ledningen inte medför betydande miljöpåver-kan. Svenska kraftnät har trots detta valt att genomföra sam-rådet med en vid krets av statliga myndigheter, organisationer och allmänhet.

Detta samrådsunderlag beskriver det berörda utrednings-området. Underlaget beskriver syftet med projektet, redovi-sar omfattning och utformning av studerade alternativ samt dess förutsedda miljöpåverkan. Underlaget används i sam-rådsprocessen och skickas ut till berörd länsstyrelse, kom-muner, övriga sektorsmyndigheter, organisationer och fastighetsägare. Samrådet kungörs i dagstidning (TTELA och GP). Alla som vill har möjlighet att lämna synpunkter på för-

slaget.Efter samrådstiden sammanställer Svenska kraftnät en

samrådsredogörelse där de inkomna synpunkterna och Svenska kraftnäts svar och kommentarer till dessa redovisas. Samrådsredogörelsen publiceras på webben (www.svk.se) och kan på begäran skickas ut till berörda som inte har möj-lighet att läsa redogörelsen på webben.

Samrådsredogörelsen skickas till berörd länsstyrelse som med stöd av samrådsredogörelsen beslutar om den plane-rade ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Samrådsredogörelsen bifogas även ansökan om koncession (tillstånd enligt ellagen).

SAMRÅDSUNDERLAG 12

2.3 TidplanDen övergripande tidplanen för flytten av CL26 framgår av tabell 2.1.

2.2 LedningsrättFör att få börja bygga ledningen krävs förutom koncession och andra aktuella tillstånd (exempelvis tillstånd för vatten-verksamhet) även tillträde till berörda fastigheter. Detta sker vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal (MUA) mellan fastighetsägare och nätägare. I vissa fall förvärvar Svenska kraftnät marken.

Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen. Ersätt-ning ges även för de fall tillfälliga skador uppkommer i sam-band med anläggning eller dylikt.

När koncession beviljats lämnas en ansökan om lednings-rätt in till Lantmäterimyndigheten för att säkerställa rätten till marken oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsindelningen förändras. Ledningsrätten gäller på obegränsad tid.

Tabell 2.1. Projektets tidplan

HÄNDELSE TIDPUNKT

Samråd oktober - november 2016

Ansökan skickas till EI vinter/vår 2016/2017

Tillståndsprövning 2017 - 2018

Byggtid 2018-2021

Drifttagning 2021

SAMRÅDSUNDERLAG 13

3. ÖVERGRIPANDE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

3.1 Nationella miljömålI april 1999 fastställde riksdagen 15 stycken nationella miljö-kvalitetsmål. Systemet har under årens lopp genomgått vissa förändringar. Numera består det svenska miljömålssystemet av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och 24 etappmål.

Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsom-ställning som behöver ske inom en generation för att miljö-kvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället.

Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. För varje miljökvalitets-mål finns också ett antal preciseringar. Preciseringarna för-tydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av målen. De 24 etappmålen har antagits i omgångar och identifierar en önskad samhällsomställning, de är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökva-litetsmål.

Svenska kraftnät strävar efter att planera nya elledningar med så liten negativ påverkan på de nationella miljökvalitets-målen som möjligt. När det gäller miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan har Svenska kraftnäts utbyggnad av stamnätet en positiv inverkan då utbyggnaden ökar möj-ligheterna för anslutning av förnybar energi och underlättar transport av el mellan olika regioner och länder. Utförligare beskrivning av hur projektet påverkar miljökvalitetsmålen kommer att göras i miljökonsekvensbeskrivningen.

3.2 MiljökvalitetsnormerMiljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken 1999. Enligt 5 kap. miljöbalken ska en miljökvalitetsnorm ange de föroreningsnivåer eller stör-ningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olä-genheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Det finns olika typer av miljökvalitetsnormer med olika rättsverkan. En miljökvalitetsnorm kan t.ex. gälla högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark eller vatten. Miljökvalitetsnormer kan gälla för hela landet eller för ett geografiskt område till exempel ett län eller en kommun. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen tål. Normerna kan även ses som ett styrmedel för att på sikt nå tidigare nämnda

miljökvalitetsmål. De flesta av miljökvalitetsnormerna base-ras på krav i olika direktiv inom EU. I dag finns det miljökvali-tetsnormer för:

> föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477) > vattenmiljökvalitet i grund- och ytvatten (SFS 2004:660) > vattenmiljökvalitet i fisk- och musselvatten (SFS

2001:554) > omgivningsbuller (SFS 2004:675).

3.3 Svenska kraftnäts miljöpolicy Svenska kraftnäts vision är att ha en ledande roll för en säker och hållbar elförsörjning. Vi ska utveckla energieffektiva och miljöanpassade lösningar för överföring av el på stamnätet. Genom arbetet bidrar vi till att EU:s klimatmål och Sveriges miljökvalitetsmål uppnås.

Vi ska verka för att verksamhetens1 miljöbelastning stän-digt minskar. Detta innebär att utsläpp av växthusgaser och andra miljöskadliga ämnen ska begränsas. Vi ska effektivi-sera vår energianvändning och verka för att användningen av ämnen och material sker med god resurshushållning. Vid utbyggnad och förvaltning av stamnätet ska vi så långt som möjligt ta hänsyn till omgivande natur och landskap samt bevara värdefulla biotoper. Vi uppnår detta genom att:

> fatta långsiktigt hållbara beslut där miljöhänsyn är en vik-tig del av underlaget

> ställa miljökrav i upphandlingar och säkerställa att kraven följs

> kommunicera och agera med ansvar, öppenhet och respekt kring både globala och lokala miljöfrågor

> bedriva och stödja forskning och utveckling som leder till miljöanpassad teknik och metoder

> följa lagar och andra krav inom miljöområdet > se till att anställda och övriga som utför arbete åt oss är

miljömedvetna och har tillräcklig miljökompetens för att ta hänsyn till miljön i det dagliga arbetet.

1 Med verksamheten avses Svenska kraftnäts totala verksamhet inklusive de egna gasturbinerna som ingår i störningsreserven.

SAMRÅDSUNDERLAG 14

3.4 Svenska kraftnäts magnetfältspolicySvenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utveck-lingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Svenska kraftnät har formulerat en magnetfältspolicy som tillämpas i alla ledningsprojekt:

”Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla (µT)där människor varaktigt vistas. Vid omprövning av koncessi-oner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät över-väga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga.”

Den forskning som gjorts har dock inte påvisat några medicinska orsakssamband mellan exponering av magnetfält (oavsett nivå) och påverkan på hälsan annat än vid direkt påverkan2. För direkt påverkan vid exponering av höga mag-netfält gäller rekommendationen att allmänheten inte ska vistas i områden med magnetfält över 100 µT, vilket är ett riktvärde i såväl EU som i Sverige3. Mer information om magnetfält finns i avsnitt 5.3.

2 Direkt påverkan avser omedelbara medicinska effekter, till exempel nerv- och muskelretningar, vid påverkan av höga magnetfält.3 Rekommendationen kommer från SSMFS 2008:18, vilket är en direkt översättning från SSIFS 2002:3 som i sin tur bygger på Rådets rekommendation från EG, ”1990/519/EG”. Denna i sin tur bygger på ICNIRP Guidelines 1998. Numera finns ICNIRP Guidelines från 2010 och deras referensvärde är 200 µT.

3.5 Säkerhet

3.5.1 ElsäkerhetSäkerhetsbestämmelser för ledningar återfinns i ellagen (1997:857), starkströms-förordningen (2009:22) och Elsä-kerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1, 3 kap. 5 kap. och 6 kap. samt ändringsföreskrifterna i ELSÄK-FS 2010:1, 6 kap.). I starkströmsföreskrifterna regleras bl.a. minsta avstånd mellan elledningar, mark och byggnader.

Svenska kraftnäts ledningar konstrueras i s.k. brottsäkert utförande, vilket innebär att de är dimensionerad för att klara alla förekommande väderförhållanden. Ledningarna är vidare utrustade med åskskydd vilket innebär att eventuella åsk-nedslag jordas genom den i ledningen monterade topplinan, via stålstolpen till jordlinan som är nedgrävd i marken.

Stolparnas fackverkskonstruktion gör det möjligt att klättra i stolparna vilket kan vara en säkerhetsrisk. Därför byggs stolpar med klätterskydd i områden nära bebyggelse där man kan förvänta sig att många människor uppehåller sig.

3.5.2 SäkerhetsskyddEnligt säkerhetsskyddslagen(1996:627) är verksamhetsutö-varen skyldig att försäkra sig om att säkerhetsskyddet i den

egna verksamheten är tillräckligt. Svenska kraftnäts säker-hetsarbete omfattar fysiska och tekniska skydd kring elför-sörjningens anläggningar, bevakning, informationssäkerhet, säkerhetsskyddade upphandlingar och utbildning av perso-nal.

I Svenska kraftnäts egna föreskrifter om säkerhetsskydd (SvKFS 2005:1) ställs bland annat krav på att en säkerhets-analys ska genomföras minst vartannat år. Föreskrifterna ställer krav på att skyddsvärd information hanteras på ett säkert sätt.

Länsstyrelsen kan besluta att samhällsviktig infrastruktur är skyddsobjekt enligt skyddslagen (2010:305). Skyddet inriktas mot sabotage, terrorism och spioneri. Rikspolissty-relsen har utarbetat vägledningar för säkerhetsskydd och säkerhetsskyddad upphandling. I dessa beskrivs närmare begrepp och definitioner för säkerhetsskyddsarbetet.

SAMRÅDSUNDERLAG 15

4. ALTERNATIV

Efter en sammanvägning av genomförda utredningar och hit-tills genomförda samråd för den nya ledningen Skogssäter – Stenkullen presenterar Svenska kraftnät ett utbyggnadsförslag för samråd som innebär att den befintliga ledningen CL 26 flyttas. Detta ger plats åt Skogssäter – Sten-kullen på avsnittet förbi Öresjö med minsta möjliga påverkan på miljön. Motiven för den förordade lösningen och de alter-nativ som studerats redovisas i detta kapitel.

4.1 Alternativutredningens genomförandeEnligt miljöbalken ska en MKB innehålla en utredning av alternativa utformningar och lokaliseringar. Olika tekniska lösningar ska beskrivas och den som driver verksamheten ska kunna motivera varför en viss teknisk lösning har valts. Lokalisering ska väljas så att ändamålet med verksamheten kan uppnås med minsta möjliga negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön.

Vid lokalisering av en ny kraftledning finns det många aspekter att ta hänsyn till. Närheten till bostäder och platser där människor vistas varaktigt, känslig natur- och kulturmiljö, landskapsbild, kommunal planering och infrastruktur är några av de viktigaste. Byggtekniska förhållanden och mark-användning har också betydelse, liksom strävan efter att sträckan ska vara så kort som möjligt.

Med hjälp av genomförda inventeringar och information från GIS-databaser har underlag tagits fram som visar bland annat bebyggelse, riksintressen och natur- och kulturmiljö-värden. Information om fornlämningar är hämtade från Riks-antikvarieämbetets digitala fornlämningsinformationssystem FMIS. Information om skogliga naturvärden och historia har hämtats från Skogsstyrelsens databas Skogsdataportalen. Information om kulturmiljöer och naturvärden (inklusive skyddade områden) har hämtats från Informationskartan i Västra Götalands län som ägs av Länsstyrelsen, samt från Riksantikvarieämbetets databas FMIS. Information har även hämtats från Jordbruksverkets databas TUVA och från Naturvårdsverket. Därtill har naturvärdesinventering och inventering av fornlämningar och andra kulturhistoriska läm-ningar genomförts i flera etapper mellan 2013-2015 inför upprättande av MKB till ansökan för den nya ledningen

Skogssäter – Stenkullen.

4.2 Alternativa tekniska utföranden

4.2.1 Parallellbyggnad eller sambyggnadSambyggda ledningar innebär att en och samma stolpe används för två eller flera ledningar. Parallellbyggda led-ningar innebär att en eller flera ledningar byggs bredvid var-andra. Ledningar som byggs bredvid varandra bör byggas med ett så stort avstånd mellan sig att de systemsäkerhets-mässigt inte kan påverka varandra vid t.ex. ett mekaniskt fel på en stolpe. I det aktuella fallet kommer ledningarna att pla-ceras på ett sådant avstånd att de inte riskerar att påverka varandra vid eventuella fel.

En sambyggnad av ledningarna i gemensamma stolpar innebär att den befintliga ledningen behöva rivas innan en ny sambyggd ledning kan byggas. Anledningen till det är att en sambyggd ledning kräver andra typer av stolpar. Det går inte att sambygga ledningarna med de befintliga portalstolparna. Om den befintliga ledningen först ska rivas innebär det att elsystemet under den perioden tappar en ledning. En sys-temanalys av en sådan bortkoppling visar att effekten då istället skulle överföras till det regionala nätet. I ett sådant driftläge kan ledningen mellan Horred och Kilanda eller mel-lan Kilanda och Borgvik komma att kopplas bort. Konsekven-serna av ett sådant felfall är att ledningarna i området kan överbelastas och kopplas från och att området blir strömlöst. Samma scenario skulle inträffa om det skulle bli ett fel på den sambyggda ledningen med ett samtidigt fel på två ledningar som följd (eftersom det då också endast återstår en ledning i drift i det aktuella området). Därför görs bedömningen att en sambyggnad av de två stamnätsledningarna inte är lämplig ur ett driftsäkerhetsperspektiv.

4.2.2 Markförlagda kablar för växel- eller likströmVäxelström eller likströmRyggraden i det nordiska elsystemet är de enskilda ländernas växelströmsnät. Växelström är en förutsättning för att elnä-ten i de nordiska länderna ska kunna hållas sammankopplade synkront1, vilket möjliggör en gemensam nordisk balans- och

1 Synkront innebär att systemen har samma frekvens.

SAMRÅDSUNDERLAG 16

reservhållning. Denna är i sin tur en förutsättning för en gemensam elmarknad. Sveriges och EU:s klimat- och energi-politiska mål ställer krav på omfattande förstärkningar av det svenska stamnätet för att ny småskalig elproduktion ska kunna anslutas. Växelströmsnäten måste göras starkare både för att medge anslutning och överföring av nya produk-tionsvolymer och för att klara anslutning av eventuell lik-strömsförbindelser med hög kapacitet inom växelströmsnäten och till grannländerna.

Likströmsteknik med högspänning (HVDC) används framför allt för att överföra höga effekter från en punkt till en annan över långa avstånd utan möjlighet att ansluta nya för-bindelser längs vägen. HVDC används även för att binda samman olika växelströmsnät, till exempel Norden och konti-nenten. HVDC-tekniken är den enda tekniken som är användbar för längre sjökablar och för längre markkablar.

Den befintliga ledningen CL26 är utformad som en luft-ledning med växelströmsteknik. Förutom den mindre ändring av sträckning som föreslås förbi Öresjö kommer förbindelsen att ha samma utformning som i dagsläget. Det innebär att växelströmsteknik måste fortsätta att användas för att led-ningen ska ha kvar sin funktion i elnätet.

Markförlagda kablarVäxelström byggs normalt som luftledning eftersom överfö-ring av växelström med luftledning är tekniskt enkelt, driftsä-kert och ekonomiskt fördelaktigt. Det går snabbt att reparera eventuella skador i jämförelse med en markkabel. Markkabel för 400 kV-växelström är möjlig på korta avstånd. En mark-kabel för 400 kV genererar stora mängder reaktiv effekt vil-ket innebär att den el som kan nyttiggöras i slutet av kabeln blir en bråkdel av den som matats in i andra änden. Redan efter några mil behövs en kompenseringsstation (i princip ett ställverk med samlingsskenor och brytare) för att kompen-sera produktionen av reaktiv effekt. Anläggningarna i sig medför ett ökat underhållsbehov samt större risk för att fel uppstår.

För att nå samma överföringskapacitet som en motsva-rande luftledning tillverkas markkablarna med stora dimensi-oner och hög vikt. Därmed blir transportmöjligheterna på allmänna vägar och i obanad terräng begränsade för annat än korta längder på varje kabeltrumma. Normalt får cirka 700 meter kabel plats på en kabeltrumma. I sin tur innebär det ett stort antal skarvar längs kabelsträckan. Varje skarv innebär en förhöjd risk för fel.

Sammantaget innebär markkabelförläggning även på korta sträckor att risken för att fel eller störningar ska uppstå blir större samt att möjligheterna att snabbt åtgärda fel och störningar begränsas. Det innebär i förlängningen att syste-met inte får den driftsäkra, robusta och flexibla utformning som eftersträvas. Svenska kraftnäts uppdrag är att upprätt-hålla ett robust, driftsäkert och kostnadseffektivt stamnät. Att förlägga den planerade växelströmsledningen som en markkabel för växelström bedöms inte vara ett tillräckligt driftsäkert alternativ.

4.3 Alternativa lokaliseringarVid Öresjö finns flera motstående intressen som hindrar framkomligheten för en ny ledning från stationen i Skogssä-ter och söderut. Den befintliga bebyggelsen vid Öresjö och avfallsanläggningen öster om befintliga ledningar i området utgör viktiga begränsningar för lokaliseringen av den nya led-ningen som behövs mellan Skogssäter och Stenkullen. Även de befintliga ledningarna söder om Skogssäter begränsar framkomligheten, både genom det utrymme ledningarna tar i anspråk men också för att ledningskorsningar bör undvikas ur ett drifttekniskt perspektiv. Korsning av stamnätsled-ningar ska så långt som möjligt undvikas eftersom ledning-arna då riskerar att falla på varandra med konsekvensen att två ledningar faller bort samtidigt.

4.3.1 Förordat alternativDet alternativ som förordas är att flytta en del av den befint-liga ledningen CL26 vid Öresjö. Sträckan som flyttas är omkring 2 kilometer lång. Ledningsgatans mitt flyttas öst-erut, som mest med omkring 75 meter, se figur 4.1. I den norra och södra delen ansluter den flyttade ledningen till befintlig sträckning och flytten av ledningsgatan blir succe-sivt mindre i vardera änden. Förslaget innebär att CL26 löper parallellt med den nya ledningen Skogssäter – Stenkullen söder om stationen Skogssäter så långt som det är möjligt innan Skogssäter – Stenkullen viker av åt sydväst, se figur 4.1.

Ombyggnaden av den befintliga ledningen, CL26, möjlig-gör att den nya 400 kV-luftledningen Skogssäter – Stenkul-len kan nyttja delar av den gamla ledningsgatan tillhörande CL26. Lösningen innebär att ledningarna kommer längre ifrån bebyggelsen vid Öresjö jämfört med nuläget och att Svenska kraftnäts magnetfältspolicy uppfylls för samtliga permanentbostäder i området. Förslaget innebär minst åtgärder på befintlig ledning.

4.3.2 Alternativ lokalisering längs FL5Ett alternativ som har studerats är att flytta CL26 till en loka-lisering parallellt med den befintliga ledningen FL5 och vidare mot sydväst längs en regionledning, se figur 4.2. Sträckan som flyttas är omkring 2,3 kilometer lång.

Även detta förslag möjliggör att den nya ledningen Skogs-säter – Stenkullen kan nyttja delar av den gamla ledningsga-tan tillhörande CL26. På samma sätt innebär även detta förslag att CL26 kommer längre ifrån befintlig bebyggelse vid Öresjö jämfört med nuläget och för dessa bostäder uppfylls Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. Däremot innebär alter-nativet att magnetfältspolicyn inte kan uppfyllas för ett bostadshus på västra sidan om befintlig ledning FL5. Därtill uppkommer en del tekniska svårigheter med en flytt av CL26 enligt detta alternativ. Den kuperade terrängen gör det svårt att hitta lämpliga stolpplacering samt att innehålla de höjdrestriktioner för objekt över 20 meter som råder inom Försvarsmaktens s.k. stoppområde (se vidare i avsnitt 6.7).

SAMRÅDSUNDERLAG 17

4.4 NollalternativNollalternativet innebär att den befintliga ledningen CL26 vid Öresjö inte flyttas och att nuvarande sträckning och utfö-rande behålls. Det innebär också att de miljökonsekvenser som flytten medför inte skulle uppstå. Nollalternativet kom-mer att beskrivas mer utförligt i MKB.

Nollalternativet innebär begränsningar för lokaliseringen av den nya ledningen mellan Skogssäter och Stenkullen. Innan koncessionsansökan för Skogssäter – Stenkullen skick-ades in i juni 2016 utreddes tre alternativa lokaliseringar av den nya förbindelsen utan flytt av CL26. På grund av dess påverkan på omgivningen, alternativt på grund av tekniska svårigheter, valdes de dock bort. De tre tidigare bortvalda alternativen utgjordes av:

1. En ledning i ny sträckning mellan den befintliga led-ningen CL26 och Öresjö. Alternativet passerade över Mun-kebo, precis öster om områdesbestämmelsen vid Öresjö. Alternativet innebar ett intrång i ett relativt tätbebyggt och välbesökt område för permanentbostäder och sommarhus. För att kunna bygga ledningen igenom detta område skulle en sommarstuga behöva förvärvas och rivas. Dessutom skulle landskapsbilden påverkas i större utsträckning efter-som det delvis öppna landskapet vid Öresjö berörs.

2. Bygga den nya ledningen parallellt med den västra sidan av befintlig CL26. Det innebär att bostäder skulle behöva förvärvas pga. av för höga magnetfältsnivåer.

3. Bygga den nya ledningen på östra sidan av CL26 för att undvika den trånga passagen förbi bostäderna vid Öresjö. På denna sida av CL26 skulle ledningen kunna byggas parallellt med CL26 på dess östra sida, parallellt med FL5 på dess väs-tra sida eller parallellt med FL5 på dess östra sida. Dessa alternativ skulle innebära två eller fyra korsningar (beroende på sidval av FL5) av egna ledningar. Korsningar av egna led-ningar leder till en ökad risk för att två eller flera ledningar kopplas bort samtidigt, vilket systemet inte är anpassat för. Det sista alternativet, att bygga parallellt på östra sidan av FL5, skulle dessutom innebära intrång i avfallsanläggningen öster om FL5, vilket skulle kunna innebära påverkan på föro-renad mark.

Ovanstående alternativ 1 och 2 skulle innebära större mil-jöpåverkan än att flytta CL26 enligt det av Svenska kraftnät förordade alternativet, framför allt genom påverkan på land-skapsbild och/eller bebyggelse. Alternativ tre kan inte genomföras då kravet på driftsäkerhet inte kan uppfyllas med dessa utformningar.

SAMRÅDSUNDERLAG 18

D

D

D

D

D

D

D

D

D

D

DD

DD

DD

DD

DD

DD

DD

DD

Trollhättan

Lilla Edet

TeckenförklaringSkogssäter-Stenkullen

CL26 befintlig sträckning

D CL26 rivs

CL26 förordat alternativ

400 kV ledning FL5

Vattenfalls regionledning

Preliminär sträckningskorridor förordat alternativ

Områdesbestämmelser Öresjö

0 500250 m ±

Bostadshus, buffert 115 m

1:10 000 (A4)

Figur 4.1. Sträckningskorridor för förordat alternativ för flytt av CL26 förbi Öresjö.

SAMRÅDSUNDERLAG 19

D

D

D

D

D

D

D

D

D

D

DD

DD

DD

DD

DD

DD

DD

DD

Trollhättan

Lilla Edet

TeckenförklaringSkogssäter-Stenkullen

CL26 befintlig sträckning

D CL26 rivs

CL26 alternativ längs FL5

400 kV ledning FL5

Vattenfalls regionledning

Preliminär sträckningskorridor längs FL5

Områdesbestämmelser Öresjö

0 500250 m ±

Bostadshus, buffert 115 m

1:10 000 (A4)

Figur 4.2. Sträckningskorridor för en alternativ lokalisering längs FL5 för flytt av CL26 förbi Öresjö.

SAMRÅDSUNDERLAG 20

5. VERKSAMHETSBESKRIVNING

5.1 Ledningens utformning

5.1.1 StolptyperFlytten av CL26 avses att uppföras med portalstolpar av stål (standardstolpar för 400 kV-ledning) med samma utform-ning som den befintliga ledningen. Även de nya fas- och topplinorna kommer att bli likt de nuvarande. Någon väsent-lig skillnad mellan den befintliga och den nya ledningen bedöms därför inte bli aktuellt. Ledningen har tre faser samt två topplinor ovanför dessa, se figur 5.1 och figur 5.2. Faserna utförs som triplexledare, vilket innebär att varje fas består av tre ledare. Höjden på stolparna, räknat från marken till den horisontella regelns underkant, blir generellt cirka 20-35 meter plus cirka 4 meter upp till topplinan. På grund av ter-rängen kan samma avstånd för vissa stolpar bli cirka 35-40 meter. Avståndet mellan stolparna varierar beroende på ter-rängens beskaffenhet och omgivningen men ligger i storleks-ordningen cirka 300 meter. Stolparnas utformning anpassas efter bl.a. landskapets förutsättningar samt för minsta möj-liga miljöpåverkan.

Ledningen går genom ett av Försvarsmaktens stoppområ-den där inga objekt över 20 meter normalt tillåts. Svenska kraftnät har bedömt att den del av ledningen som byggs parallellt med befintlig stamnätsledning inom stoppområdet kan hålla samma höjd som befintlig ledning.

Jordningen av stolparna sker genom förläggning av en längsgående marklina, eller i undantagsfall med punktjordtag vid varje stolpe. I toppen av stolparna finns två topplinor som fungerar som åskledare. Den ena kommer att förses med optofiber som bl.a. används för intern kommunikation.

I skogsmark används stagade portalstolpar eftersom de medför mindre markintrång än de bredare ostagade portal-stolparna. De ostagade portalstolparna används i jordbruks-mark. I det aktuella utredningsområdet berörs dock endast skogsmark. I punkter där ledningen svänger eller byter rikt-ning används så kallade vinkelstolpar, se figur 5.3. Dessa utformas individuellt och är oftast försedda med staglinor utbredda vinkelrätt mot linjeriktningen.

Figur 5.1. Illustration av standardstolpar, till vänster stagad A-stolpe och till höger ostagad B-stolpe.

Figur 5.2. Exempel på stolpar. A-stolpe, avstånd mellan ytterfaser cirka 18 meter. B-stolpe, avstånd mellan ytterfaser cirka 22 meter.

SAMRÅDSUNDERLAG 21

stanser inte läcker ut från nedgrävda fundament till omgi-vande mark och grundvatten. Genom provtagningar och teoretiska beräkningar har Svenska kraftnät kunnat visa att kreosot inte sprids i mark och vatten i mer än mycket begrän-sad omfattning (från centimetrar till enstaka decimetrar). Detta har också prövats av de svenska miljödomstolarna.

Men för att på sikt skapa förutsättningar för ett fortsatt gott miljöarbete arbetar Svenska kraftnät aktivt med att hitta alternativa lösningar. I syfte att minska kreosotanvändningen har Svenska kraftnät därför under 2015 låtit göra nya jämfö-relser mellan olika grundläggningsmetoder. Verket har tagit fram ritningar för en ny typ av prefabricerat betongfunda-ment och därefter gjort förnyade livscykelanalyser.

Det prefabricerade fundamentet har visat sig ha minst sammantagen miljöpåverkan av de olika grundläggningsme-toderna. Svenska kraftnät har därför beslutat att fr.o.m. 2016 upphöra med att använda träslipers vid grundläggning av A-stolpar, dvs. stagade portalstolpar, i 400 kV-stamnätet och istället i första hand använda prefabricerade betongfun-dament.

För övriga stolptyper – ostagade så kallade B-stolpar, H-stolpar och specialstolpar – kommer en bedömning att göras från fall till fall vilken grundläggningsmetod som är att föredra. Dessa stolptyper har betydligt större fundament då de saknar staglinor, vilket gör att det idag inte finns prefabri-cerade betongalternativ som är bättre ur miljösynpunkt än kreosotimpregnerade stolpar ur ett livscykelperspektiv. Inga kreosotimpregnerade fundament kommer dock användas närmare än 50 meter från något vattenskyddsområde.

Vid flytt av CL26 kommer betongfundament att användas vid uppförande av raklinjestolpar och inom vattenskyddsom-råde. Befintliga jordfundament för CL26 utgörs troligtvis av

5.1.2 FundamentStolpar och stag kan uppföras med tre olika typer av funda-ment: jordfundament, bergfundament och pålfundament. Val av fundamentstyp beror av de geotekniska och hydrologiska förutsättningarna vid respektive stolpplats. Varje stolpe och varje stag uppförs med separata fundament. Stolparna fästs i fundamenten och jordtrycket håller stolparna på plats, för principskisser se figur 5.4. Vid anläggning av ett fundament påverkas normalt en yta om cirka 5 x 5 meter kring varje stolpben.

Vid val av fundament tar Svenska kraftnät hänsyn till bl.a. hållbarhet och hållfasthet. Dessa är viktiga parametrar efter-som de fundament som Svenska kraftnät anlägger ska hålla så länge som möjligt. Andra viktiga parametrar är fundamen-tens påverkan på människor och natur, både under byggna-tion och drift.

JordfundamentDen vanligaste fundamentstypen är så kallade jordfunda-ment som hittills oftast har bestått av kreosotimpregnerade träslipers. Kreosot är en destillationsprodukt av stenkol som sedan 1800-talet använts för att impregnera trä i syfte att skydda virket från angrepp av röta och skadeinsekter.

Kreosot är klassat som ett hälsoskadligt ämne och användningen är reglerad i REACH-förordningen, EU:s bio-ciddirektiv och Kemikalieinspektionens föreskrifter. Alterna-tiven stål och betong har använts inom t.ex. vattenskyddsområden där skyddsföreskrifterna förbjuder träimpregneringsmedel eller i närheten av dricksvattenbrun-nar.

Med anledning av kreosotoljans hälsofarliga karaktär har ett stort antal studier gjorts för att fastställa att giftiga sub-

Figur 5.3. Illustration av standard vinkelstolpe. Används när ledningen byter riktning.

SAMRÅDSUNDERLAG 22

kreosotimpregnerade träslipers. I vilken omfattning är i dags-läget oklart. Detta kommer att studeras mer i detalj längre fram i projektet och beskrivas i den MKB som ska tas fram.

Berg- och pålfundamentDär stolpar ställs på berg eller där berg finns mindre än två meter ner i marken används istället bergfundament där fun-damentet gjuts i betong på berget. Där markens stabilitet är otillräcklig för jordfundament, t.ex. vid våtmarker används pålfundament. Då slås pålar ner i marken och på dessa gjuts en betongplatta där stolpbenen i sin tur förankras.

Exakt vilka typer av fundament och stolpar som kommer att användas fastställs först i ett senare skede när geotek-niska undersökningar och detaljprojekteringen är genomförd.

5.1.3 LedningsgataOmrådet intill en kraftledning kallas ledningsgata. Utseendet på ledningsgatan regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter, främst Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (se avsnitt 3.5). Enligt dessa ska bland annat en kraftlednings faslinor hängas på en viss lägsta nivå ovan mark. För att undvika risk för skador på ledningar vid bränder i intilliggande byggnader

finns dessutom bestämmelser i starkströmsförskrifterna om minimiavstånd mellan kraftledningar och byggnader.

Enligt Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter finns regler om minsta avstånd mellan vegetation och ledning och detta medför att en skogsgata måste röjas med jämna mel-lanrum för att förhindra att vegetationen blir för hög och där-med utgör en potentiell säkerhetsrisk. Utanför skogsgatan (dvs. i sidoområdena) tas de kantträd bort som är så höga att de kan skada ledningen om de faller, se figur 5.5. Sidoom-rådena har ingen fastställd bredd.

Hur stor markyta en kraftledning tar i anspråk beror på vilken typ av terräng ledningen går igenom. Då ledningen behöver vinklas blir ytan större på grund av behovet av stag. I skogsområden består ledningsgatan av skogsgata (normalt cirka 44 meter) och sidoområden, se figur x. I detta fall, när det kan bli aktuellt att bygga två ledningar parallellt med var-andra kan de stå på ett ungefärligt avstånd om 39 meter från varandra. Det betyder att den totala skogsgatan för två parallellgående ledningar i detta fall skulle bli 83 meter (22 + 39 + 22 = 83).

Figur 5.4. Principskiss jordfundament med slipersbädd, avsedd för A-stolpe, bergfundament och pålfundament.

SAMRÅDSUNDERLAG 23

5.2 Elektriska och magnetiska fältElektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, transporteras och förbrukas. Kring en luftledning för växel-ström finns både ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningen mellan faserna (linorna) och marken som ger upphov till det elektriska fältet, medan strömmen ger upphov till det magnetiska fältet. Både det elektriska och det magne-tiska fältet avtar med avståndet till ledningen.

Elektriska och magnetiska fält finns nästan överallt i vår miljö, både kring kraftledningar och elapparater som vi använder dagligen i hemmet. En hårtork, till exempel, ger ett magnetfält på omkring 30 µT och den som lagar mat vid en induktionsspis utsätts för ett magnetfält på omkring 1,2 µT.

5.2.1 Elektriska fältElektriska fält mäts i kilovolt per meter (kV/m). Fältet i mark-nivå är starkast där linorna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar kraftigt med avståndet till ledningen. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar, vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning.

5.2.2 Magnetiska fältMagnetiska fält mäts i mikrotesla (µT). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med storleken på ström-men. Även hur ledningarna hänger i förhållande till varandra och spänningsnivån påverkar magnetfältets styrka. Magnet-fältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från led-ningen, se figur 5.6. Magnetfält avskärmas inte av väggar eller tak.

Magnetfältet mäts, beräknas och redovisas normalt i en nivå cirka 1-1,5 meter ovanför markytan. När magnetfältet anges, används ett värde som beräknas ur de årsmedelvär-den av strömmen som finns tillgängliga för den aktuella för-bindelsen. Det värde som används överskrids endast av 5 % av alla beräknade årsmedelvärden (95 %-percentilen2). För helt nya ledningar används beräknade strömmar som skattas på motsvarande sätt där man tar hänsyn till förväntad över-föring på den nya ledningen.

De faktiska strömmarna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det förekommer också perioder då det inte går någon ström alls i ledningen. Höglast (stor

2 En percentil är det värde på en variabel nedanför vilken en viss procent av observationerna av variabeln hamnar. I detta fall innebär det att 95% av alla beräknade årsmedelvärden hamnar under det värde som magnetfältet beräknas på.

Sidområde SidområdeSkogsgata

Ledningsgata = Skogsgata + Sidområden

Figur 5.5. Principskiss över en ledningsgata i skogsmark. Överkryssat träd illustrerar kantträd som behöver tas bort på grund av att det kan skada ledningen om det faller.

Figur 5.6. Magnetfältet avtar snabbt med avståndet.

SAMRÅDSUNDERLAG 24

elöverföring i ledningen) kan förekomma under begränsad tid, exempelvis under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög. Enstaka timmar under ett år kan strömmen vara betyd-ligt högre än årsmedelvärdet.

5.2.3 Hälsoaspekter och rekommendationerEU och dess vetenskapliga kommitté SCENIHR har i mars 2015 publicerat ett slutgiltigt ställningstagande till potentiell hälsorisk från elektriska och magnetiska fält, inklusive extremt låga frekvenser som avges från exempelvis kraftled-ningar och elektriska hushållsapparater. Denna rapport är en uppdatering av en tidigare rapport från 2009 och 700 nya studier har inkluderats. Slutsatsen är att det inte finns några bevisade medicinska samband mellan elektromagnetiska fält och hälsoproblem1.

I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknyt-ning till magnetfält på fem myndigheter – Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten.

Myndigheterna genomför mätningar, utvärderar forskning inom området, ger råd och rekommendationer samt tar fram föreskrifter. De ansvariga myndigheterna rekommenderar en viss försiktighet vid samhällsplanering och byggande om åtgärderna kan genomföras till rimliga kostnader:

> Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas

> Undvik att placera nya bostäder, sjukhus, skolor och för-skolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält

> Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer.

I myndigheternas gemensamma broschyr ”Magnetfält och hälsorisker” som kan hämtas på www.stralsakerhets-myndigheten.se finns mer information.

1 http://ec.europa.eu/dgs/health_food-safety/dyna/enews/enews.cfm?al_id=1581

5.2.4 Magnetfält för aktuell ledningSvenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utveck-lingen när det gäller lågfrekventa magnetiska och elektriska fält. Vid planering av nya stamnätsledningar är Svenska kraftnäts policy att magnetfälten inte ska överstiga 0,4 µT där människor vistas varaktigt. Mer information om Svenska kraftnäts magnetfältspolicy finns i avsnitt 3.4.

För flytten av CL26 har magnetfältsberäkningar utförts för respektive näraliggande fastigheter med permanentbo-ende. I de alternativ där flera ledningar planeras parallellt med varandra har beräkning av ledningarnas samlade mag-netfält gjort. Beräkningarna visar att inga permanentbostä-der får ett magnetfält över 0,4 µT vid det förordade alternativet. Vid en alternativ lokalisering längs FL5 beräknas dock en permanentbostad få ett magnetfält över 0,4 µT.

5.3 LjudLjudeffekter från kraftledningar alstras främst vid fuktigt väder, till exempel vid dimma och regn. Ljudet kan vara ”sprakande” till sin karaktär och kan sägas likna ljudet från ett brinnande tomtebloss. Ljudeffekter kan även uppträda i samband med trasiga eller onormalt nedsmutsade isolatorer.

Vanligen mäts ljud i enheten dB(A), vilken representerar det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Vid regn och fuktig väderlek kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kV växel-strömsledning uppgå till cirka 45 dB(A) cirka 20 meter från ledningens mitt vid triplex (trelinor i varje fas) och cirka 60 meter från ledningens mitt vid duplex (två linor i varje fas). Vid nybyggnation är triplex vanligast. Avståndet till led-ningen och byggnader och andra föremål dämpar ljudet som avtar med 3-4 dB(A) för varje dubblering av avståndet från kraftledningen. Ljud från kraftledningar understigande 40-45 dB(A) är svåra att uppfatta och ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga stör-ningar.

5.4 Drift och underhållUnderhållsarbeten sker kontinuerligt enligt ett fastställt pro-gram och utförs av Svenska kraftnäts anlitade underhållsen-treprenörer. Driftbesiktning av varje luftledning utförs från helikopter varje år. Underhållsbesiktning från marken sker vart åttonde år. Ledningsgatan ska hållas fri från höga träd, normalt cirka 44 meter för de sträckor där CL26 inte går parallellt med en annan ledning. På de sträckor där CL26 istället går parallellt med en annan ledning ska ett cirka 83 meter brett område vid de båda ledningarna hållas fritt från höga träd (dvs. cirka 22 meter på sidan om respektive led-ning och 39 meter mellan dem). Träd och buskar som inte riskerar att nå ledningen tillåts stå kvar. Före avverkning eller röjning informeras berörda fastighetsägare om de kom-mande arbetena.

Det har visat sig att en ledningsgata i skogsmark som underhålls regelbundet kan skapa attraktiva livsmiljöer för många växter och djur till exempel sällsynta fjärilsarter.

SAMRÅDSUNDERLAG 25

Figur 5.7. Illustration över över ljudnivåer.

SAMRÅDSUNDERLAG 26

6 NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER

I nedanstående kapitel presenteras en översiktlig bedömning av påverkan på motstående intressen inom de olika stråkal-ternativen för ledningssträckning; Förordat alternativ och Alternativ lokalisering längs FL5. I kommande MKB kommer ledningens miljökonsekvenser att utredas och beskrivas mer utförligt för vald ledningssträckning. I detta samrådsunderlag har bedömningarna för de olika intresseområdena utförts enligt Svenska kraftnäts riktlinjer för bedömningsgrunder. Dessa återfinns i bilaga 3. I den samlade bedömningen görs en sammanvägning av bedömningarna för de olika intresse-områdena och respektive stråkalternativ.

6.1 Boendemiljö och bebyggelse

6.1.1 FörutsättningarBoendemiljön kan huvudsakligen påverkas av magnetfältsut-bredning och förändrad landskapsbild. Närboende kan upp-leva ledningen som förfulande eller störande. När ledningen anläggs kan även buller påverka boendemiljön för de som bor i närheten. Under drifttiden kan boende påverkas av det ljud som alstras när s.k. koronaurladdningar uppstår kring ledarna.

Flytten av den befintliga ledningen CL26 planeras så att den nya förbindelsen mellan Skogssäter och Stenkullen ska kunna genomföras med minsta möjliga påverkan på boende-miljön.

Den bostad som eventuellt kan komma att beröras av utredda sträckningsalternativ återfinns på fastigheten Eds-vids-Munkebo 7:1>1. Denna visas i figur 1.2.

6.1.2 Förväntade konsekvenserDen samlade bebyggelsen vid Öresjö kommer att undvikas genom att den nya ledningen placeras längre ifrån bebyggel-sen jämfört med nuläget, både vid förordat alternativ och vid en alternativ lokalisering längs FL5.

Vid en lokalisering enligt det förordade alternativet visar de preliminära magnetfältsberäkningar som har utförts att magnetfältsnivåerna inte kommer att överskridas vid den aktuella bostaden på fastigheten Edsvids-Munkebo 7:1>1. Påverkan på boendemiljön bedöms därför som obetydlig. Vid en alternativ lokalisering längs FL5 kommer dock magnet-

fältsnivåerna vid bostadsbebyggelsen på fastigheten Eds-vids-Munkebo 7:1>1 att överskridas och påverkan på boendemiljön bedöms som måttlig. Därmed kommer Svenska kraftnäts magnetfältspolicy inte att kunna uppfyllas och erbjudande om förvärv av fastigheten blir nödvändigt.

Det uppkommer buller från arbetsmaskiner när ledningen byggs. Avverkning av skog för skogsgatan, schaktning, gräv-ning och pålning för fundamenten är annat som kan orsaka buller. Detta kommer att studeras mer i detalj längre fram i projektet och ingår i den MKB som ska tas fram. Detta buller uppkommer endast under byggskedet.

När ledningen är i drift kommer koronaurladdningar kring ledningen att skapa ljud. Ljuden alstras lokalt runt ledningen och är vanligtvis svåra att uppfatta. Stråkalternativen berör endast områden där människor inte vistas mer än tillfälligt, dvs. inga bostäder återfinns i direkt anknytning till ledningen. Därmed bedöms ljuden inte ge upphov till påtagliga stör-ningar för närboende.

Sammantaget bedöms det förordnade alternativet ge obetydliga konsekvenser på boendemiljön eftersom Svenska kraftnäts magnetfältspolicy innehålls. Däremot bedöms en alternativ lokalisering längs FL5 sammantaget ge måttliga konsekvenser på boendemiljön eftersom enstaka bostadshus kommer att påverkas av magnetfältsnivåer som överskrider magnetfältspolicyn.

6.2 Landskapsbild

6.2.1 FörutsättningarLandskapet utgörs i huvudsak av sluten, småkuperad skogs-mark, till stor del bestående av produktionsskog med litet värde för landskapsbilden. Sedan början av 200o-talet har ett flertal avverkningar utförs i det aktuella området. Områ-det är redan påverkat av kraftledningar.

De som ser ledningen, och som kan uppleva den som för-fulande eller störande i landskapet, är i huvudsak de som nyttjar området kring Öresjö för rekreation och friluftsliv. Därtill kan ledningssträckningen vara synlig för de som fär-das på den allmänna väg (Torsredsvägen) som ledningen korsar söder om Hultemossen.

SAMRÅDSUNDERLAG 27

6.2.2 Förväntade konsekvenserEn luftledning ger alltid en visuell påverkan på sitt omgivning genom stolpar, ledning och den trädfria ledningsgatan. Arten av påverkan på landskapsbilden styrs till stor del av landska-pets karaktär och närheten till bebyggelse. Om landskapet är platt och öppet ökas exponeringsgraden och luftledningen upplevs ofta som mer störande. Generellt exponeras luftled-ningen mindre vid passage genom sluten skogsmark. Påver-kan på landskapsbilden beror även på hur väl ledningen följer landskapets riktning (dalgångar, infrastruktur, bebyggelse m.m.). Landskapsbilden påverkas i större omfattning om led-ningen korsar gränser i landskapet och bryter rumssamband. Även i ett skogslandskap kan ledningen ge en stor påverkan i små landskapsrum som sjöar, vattendrag eller uppodlade dalgångar.

Påverkan på landskapsbilden blir generellt mindre vid parallellförläggning än om ledningen förläggs i obruten mark. Vid parallellförläggning kan befintlig ledningsgata nyttjas för den nya ledningen vilket minimerar intrånget. Detta gäller även samlokalisering med annan infrastruktur i landskapet, under förutsättning att infrastrukturen återfinns i samma riktning som den nya ledningen. Vid parallellförläggning med befintliga ledningar och infrastruktur koncentreras även syn-intrycket till områden där det redan finns en påverkan. Paral-lellförläggning innebär en ökad bredd på ledningsgatan vilket generellt sätt innebär en större påverkan på landskapsbilden.

För båda stråkalternativen för flytten av CL26 förbi Öresjö bedöms exponeringen bli liten eftersom ingrepp huvudsakli-gen kommer att ske i sammanhängande skogsmark med gles bebyggelse. Därmed kommer påverkan på landskapsbilden att bli liten, i huvudsak lokal, och ledningen blir inte synlig på större avstånd. I den norra och södra delen ansluter den flyt-tade ledningen till befintlig sträckning för CL26. Ledningsga-tan kommer att breddas, men breddningen kommer att ske i ett område som redan är påverkat av kraftledningar. Sam-mantaget bedöms både förordnat alternativ och en alternativ lokalisering längs FL5 ge små konsekvenser på landskapsbil-den, främst koncentrerad till en lokal påverkan och konse-kvens i anslutning till ledningsgatorna.

6.3 Naturmiljö

6.3.1 FörutsättningarEn luftledning kan lokalt ge en stor påverkan på naturmiljön, särskilt i områden med stora skogliga naturvärden. Påverkan uppkommer bl.a. i samband med att träd avverkas vilket gör livsmiljöer försvinner och habitat förändras. Varaktig föränd-ringar av hydrogeologin kan uppstå om stolpar placeras i våta miljöer. Därtill kan en luftledning även ge en påverkan under anläggningsskedet, exempelvis genom att habitat för-störs vid anläggande av tillfartsvägar, grumlig i vattendrag och hydrologiska förändringar i våtmarker. Nedan beskrivs aktuella naturvärdesobjekt i området för de två stråkalterna-tiven. Naturvärdesobjekten visas på karta i bilaga 1.

Områden med höga naturvärdenNyckelbiotop

Vid en alternativ lokalisering längs FL5 passerar ledningen i gränsen av en nyckelbiotop (Skogsstyrelsens ID 419-1997). Biotopen utgörs av en bergbrant där det finns rikligt med död ved.

Områden med måttliga naturvärdenSkogliga naturvärden, klass 3

Det förordade alternativet korsar ett skogligt naturvärde (NVI_1, Skogsstyrelsens ID 13689–1996) som åt väster ligger i direkt anknytning till ett annat utpekat skogligt värde (NVI_2, Skogsstyrelsens ID 13849–1996). De två områdena återfinns precis norr om kommungränsen mot Lilla Edets kommun. Det östra området (NVI_1) utgörs av en ekskog med rikligt med hasselbuskar och inslag av gran samt en mindre bergbrant i den sydvästra delen av objektet. En kraft-ledningsgata för befintlig 130-kV ledning korsar i nord-sydlig riktning. Det västra området (NVI_2) utgörs av en lövskogs-lund och har en snarlik träd- och buskvegetation som det östra området. Båda områdena bedömdes ha naturvärdes-klass 3, påtagligt naturvärde, i samband med genomförd naturvärdesinventeringen.

Våtmarksinventeringen, klass 4Båda stråkalternativen går genom den östra delen av Hul-

temossen, ett område utpekat som klass 4 (innehåller objekt utan nämnvärda naturvårdsintressen) i Länsstyrelsens våt-marksinventering (NVI_58). I samband med den naturvär-desinventering som har genomförts längs ledningssträckningen för den nya 400 kV-ledningen mellan Skogssäter och Stenkullen bedömdes Hultemossen ha natur-värdesklass 3 (påtagligt naturvärde). De föreslagna stråkal-ternativen berör endast en mindre del av mossen, som sedan tidigare är påverkad av mänskliga aktiviteter i form av dik-ning, torvtäkt och två kraftledningar.

Lövskogsinventeringen, klass 3Väster om det förordade alternativet i Lilla Edets kom-

mun, vid gränsen mot Trollhättans kommun, återfinns ett utpekat lövskogsområde ”Hagarna” (ORGINALID 1462_16). Området utgörs av ett litet hagmarksområde med blandade lövträd. Trädskiktet domineras av klibbal med inslag av björk, sälj och ask. Området bedömdes ha naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde) i samband med lövskogsinvente-ringen.

SAMRÅDSUNDERLAG 28

Övriga naturområdenSkoglig värdetrakt

I höjd med Öresjö och söderut passerar båda stråkalter-nativen igenom värdetrakt för skog. Med värdetrakt avses ett landskapssnitt med särskilt höga ekologiska bevarandevär-den. Värdetrakten benämns ”Bredfjället” och innefattar ett vidsträckt område på 185 km2 som omfattar både Trollhät-tans, Lilla Edets och Uddevallas kommun. Bredfjället är till stor del täckt av blåbärsgransskog, men tallskog med stort lövinslag av framför allt ek dominerar på de höga partierna. Området finns utpekat i Strategi för formellt skydd av skogs-mark i Västra Götalands län. Det är en regional strategi för arbetet med naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal i skogsmark med inriktningen att prioritera bevarandeåtgär-der för befintliga skogsbiologiska värdekärnor.

6.3.2 Förväntade konsekvenserStråkalternativen berör framför allt produktionsskog och innebär i huvudsak breddning av befintlig kraftledningsgata. Detta gör att påverkan blir relativt begränsad jämfört med om en ny ledningsgata hade anlagts. Nedan beskrivs konse-kvenser och skyddsåtgärder för berörda naturvärdesobjekt i utredningsområdet för stråkalternativen.

Små till måttliga konsekvenserNyckelbiotop (Skogsstyrelsens ID 419-1997)

Påverkan: Vid en alternativ lokalisering längs FL5 förläggs ledningen i utkanten av nyckelbiotopen. Objektet kommer att påverkas i form av avverkade träd i ledningsgatan. Den träd-fria zonen kommer att förändra livsbetingelserna för djur och växter lokalt, vilket kommer att påverka objektets naturvär-den negativt.

Skyddsåtgärder: Eventuell stolpplacering och avverkning av ledningsgata görs under en mindre känslig period på året, där naturen har en möjlighet till återhämtning. I den mån det är möjligt sparas högstubbar i ytterkanten av ledningsgatan. Torrträd sparas i största möjliga utsträckning.

Skogligt naturvärde (NVI_1)Området finns även utpekat i kommunalt naturvårdspro-gram.

Påverkan: Det förordade alternativet förläggs parallellt med befintlig ledning, vilket innebär att den befintliga led-ningsgatan utvidgas österut. Objektet kommer att påverkas i form av avverkade träd i ledningsgatan, vilket kommer påverka objektets naturvärden negativt.

Skyddsåtgärder: Hasselbuskar kommer sparas i största möjliga utsträckning. Dessa kan gynnas av röjningen i led-ningsgatan genom ökat ljusinsläpp.

Små konsekvenserVåtmark (NVI_58)

Påverkan: Området som berörs av stråkalternativen är beläget i den östra delen av Hultemossen. Denna del är sedan tidigare påverkad av befintlig luftledning. Oavsett strå-

kalternativ kommer minst en stolpe troligen att placeras i ett blött parti, vilket tillfälligt kan påverka de hydrologiska förhål-landena men bedöms inte under drift påverka naturvärden knutna till blöta områden, som t.ex. kärlväxter, fåglar och eventuellt groddjur.

Skyddsåtgärder: I största möjliga utsträckning placeras stolparna på de torrare partierna. De små och krokiga tal-larna som växer på mossen sparas i största möjliga utsträck-ning.

Skogligt naturvärde (NVI_2)Området finns även utpekat i kommunalt naturvårdspro-gram.

Påverkan: Det förordade alternativet kommer påverka den södra delen av objektet i form av avverkade träd, vilket är negativt för objektets naturvärden som är knutna till ekar.

Skyddsåtgärder: Hasselbuskar sparas i största möjliga utsträckning. Dessa kan gynnas av röjningen i ledningsgatan genom ökat ljusinsläpp.

Skoglig värdetraktOmrådet finns utpekat i Strategi för formellt skydd av skogs-mark i Västra Götalands län.

Påverkan: Stråkalternativen kommer att påverka värde-trakten i form av avverkade träd. Påverkan på värdetrakten som helhet blir liten eftersom värdetrakten utgörs av ett vid-sträckt område. Avverkningen innebär inga påtagliga ingrepp inom värdetrakten och dess värden bedöms inte påverkas negativt.

Skyddsåtgärd: Behöver ej vidtas. Skyddsåtgärder beskriv bäst med utgångspunkt i de berörda naturvärdesobjekten, beskrivna ovan och nedan.

Inga konsekvenserLövskogsområde Hagarna (ORGINALID 1462_16)

Påverkan: Lövskogsområdet gränsar till den befintliga led-ningen. Eftersom den befintliga ledningen kommer att flyttas österut vid båda stråkalternativen kommer området inte att beröras.

Skyddsåtgärder: Behöver ej vidtas.

6.4 Rekreation och friluftsliv

6.4.1 FörutsättningarOmrådet kring Öresjö är ett av Trollhättans viktigaste fri-luftsområde med hög besöksfrekvens, enligt Trollhättans Fri-luftsplan. Området bedöms ha måttliga värden för rekreation och friluftsliv. De största värdena finns i anslutning till Öre-sjön så som båtliv, fiske och bad. Enligt friluftsplanen har också området Ladkasen, Ängens gård-Brandsbo, Öresjö också stor till måttligt stor besöksfrekvens. I detta område finns flera vandringsleder och motionsspår samt Frilufts-främjandets friluftsanläggning vid Munkebo. Anläggningen och tillhörande vandrings- och motionsspår är beläget inom

SAMRÅDSUNDERLAG 29

utredningsområdet och föreslagna sträckningar.

6.4.2 Förväntade konsekvenserStråkalternativen berör inte områdena närmast Öresjö samt friluftsgården, där de största friluftsvärdena finns. Båda strå-kalternativen planeras att korsa vandringsleder och motions-spår på flera ställen. Efter färdig byggnation bedöms inte ledningen påverka tillgängligheten i området, och vandrings-leder och motionsspår kommer att kunna användas på samma sätt som före byggnationen. Ledningen kan dock komma att påverka naturupplevelsen för de som utnyttjar området för rekreation, genom en förändrad landskapsbild. På grund av en möjlig påverkan på naturupplevelsen bedöms därför påverkan på friluftslivet som liten även om stråkalter-nativen inte bedöms påverka tillgängligheten i området.

Oavsett stråkalternativ kommer hänsyn att tas till befint-liga stigar och vandringsleder som ledningen kommer att korsa. Möjligheterna till att nyttja stigarna ska kvarstå efter anläggandet av kraftledningen och eventuell skyltning skall bevaras. Vid röjning av ledningsgatan ska sönderkörning av stigar och vandringsleder helt undvikas och uppläggning av röjningsavfall ska inte förekomma där detta riskerar att hin-dra framkomligheten. Sammantaget bedöms konsekven-serna som små för friluftslivet.

6.5 Kulturmiljö

6.5.1 FörutsättningarKulturmiljö avser den av människan påverkade miljön, dvs. som i varierande grad präglats av olika mänskliga verksam-heter och aktiviteter. En kulturmiljö kan avgränsas och preci-seras till att omfatta en enskild anläggning eller lämning, ett mindre eller större landskapssnitt, en byggd eller region. Aktuella kulturvärden inom utredningsområdena för stråkal-ternativen visas på karta i bilaga 2.

I området kring station Skogssäter möts flera ledningar och landskapet är mycket präglat av dessa.

Tabell 6.1. Sammanställning av kulturhistoriska lämningar inom och i närheten av sträckningskorridoren för de föreslagna stråkalternativen.

OBJ.NR/RAÄ-NR LÄMNINGSTYP ANTIKVARISK BEDÖMNING BERÖRS I STRÅKALTERNATIV KOMMENTAR/SKYDDSÅTGÄRD

101 Lägenhetsbebyggelse Övrig kulturhistorisk lämning Förordat alternativ Lämningen återfinns i ledningsgatan. Lämningen är av sådan art att hänsyn bör tas, exempelvis skyddsåtgärder genom dokumentation och/eller skydd.

104 Lägenhetsbebyggelse Övrig kulturhistorisk lämning Förordat alternativ Lämningen återfinns i ledningsgatan. Lämningen är av sådan art att hänsyn bör tas, exempelvis skyddsåtgärder genom dokumentation och/eller skydd.

Området kring Skogssäter inrymmer relativt få kända fornlämningar. Antalet kända fornlämningar indikerar låg aktivitet i området under förhistorisk tid. Arkeologiska utred-ningar (steg 1 och steg 2) har utförts på den planerade sträckan för en ny 400 kV-ledning mellan stationerna Skogs-säter och Stenkullen. Utredningsområdet omfattade en cirka 70 kilometer lång korridor med cirka 100 meters bredd. Led-ningssträckan för det förordade alternativet är inkluderat i detta utredningsområde. De kulturhistoriska lämningar som har identifierats i de arkeologiska utredningarna och som återfinns i direkt anslutning till det förordade alternativet redovisas i tabell 6.1 nedan. Några fornlämningar finns inte inom stråkalternativet.

Någon arkeologisk utredning i enlighet med ovanstående har inte utförts för ledningssträckan för en alternativ lokali-sering längs FL5. Enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök (FMIS) finns inga kända registrerade fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar inom utredningsområdet för stråkalternativet.

Eftersom endast enstaka objekt återfinns utredningsom-rådena för respektive stråkalternativ bedöms kulturmiljövär-det som litet i området. Stråkalternativen berör inte heller några riksintressen för kulturmiljövård eller inom kommu-nerna utpekade bevarandeområden.

SAMRÅDSUNDERLAG 30

6.5.2 Förväntade konsekvenserPåverkan (och därmed konsekvenserna) på kulturmiljön är av två slag; påverkan på enskilda lämningar och påverkan på kulturlandskapet.

Lämningar kan skadas under byggnationen av kraftled-ningen och under framtida röjnings- och underhållsarbeten. Den negativa påverkan på kulturhistoriska lämningar bedöms som liten under förutsättning att stolpplaceringar undviks inom lämningar och att försiktighetsåtgärder vidtas, t.ex. genom att upprätta skyddsområden kring berörda objekt för att minska risken för körskador. Möjligheten att undvika enskilda lämningar genom att anpassa stolplägen är normalt god. Det finns heller inga fornlämningar skyddade av kultur-miljölagen (KML) inom utredningsområdena för de före-slagna stråkalternativen.

Den pågående arkeologiska utredningen, där enskilda forn- och kulturlämningar bedöms och utreds och påverkan på kulturmiljöer redovisas, kommer att färdigställas innan den slutgiltiga placeringen av stolpar görs.

Befintliga ledningar inom utredningsområdet är väl syn-liga och ytterligare en ledning i någon av de föreslagna sträckningarna bedöms påverka landskapsbilden och kultur-landskapet i begränsad omfattning.

I det fortsatta planeringsarbetet med ledningen kommer Svenska kraftnät att sträva efter att undvika kända lämningar och kulturmiljöer vid placering av stolpar. Där kulturmiljöer eller lämningar som saknar lagskydd enligt KML ändå blir berörda kommer hänsyn att tas till dessa. Svenska kraftnät kommer i de fallen att anpassa placeringen av ledningsgatan, stolparna och lokalvägnätet till lämningar och kulturmiljöer i samråd med antikvarisk expertis.

Sammantaget bedöms konsekvenserna för kulturmiljön bli obetydliga eftersom det endast är enstaka lämningar inom de aktuella ledningssträckorna. För övriga kulturhisto-riska lämningar ska skyddsåtgärder vidtas så att dessa inte skadas vid markarbeten, exempelvis genom att märka ut lämningarna med kulturmiljöband. Då flera ledningar redan finns väl synliga i landskapet bedöms den visuella störningen av upplevelsevärdet i kulturlandskapet vara begränsad.

6.6 Naturresurser

6.6.1 FörutsättningarDet finns olika typer av naturresurser, vissa betecknas som förnyelsebara medan andra inte kan återanvändas. Här lik-ställs naturresurser med markanvändning som kan generera ett ekonomiskt värde, t.ex. skogs- eller jordbruk, vindkraft samt vatten-, grus- och bergtillgång.

Stråkalternativen passerar igenom produktiv skogsmark med litet värde. Jordbruksmark berörs inte.

Båda stråkalternativen korsar utkanten av en ”yttre skyddszon” för vattenskyddsområdet, Köperödssjöarnas vat-tentäkt, med högt värde. Det Förordade alternativet korsar också ett sänkningsföretag; Öresjö m.fl. 1924 (senaste sänk-

ning 1943).Vid byggnation av ledningar behövs massor till funda-

ment och arbetsvägar.

6.6.2 Förväntade konsekvenserNy kraftledning i skog medför att produktiv skogsmark tas i anspråk under drifttiden och avverkas för att hålla lednings-gatan öppen. Skogsbruk kan dock bedrivas i anslutning till den öppna gatan och skogsmaskiner kan korsa ledningsga-tan. Påverkan bedöms därmed som liten. Eftersom ledningen i huvudsak byggs parallellt med en befintlig ledning blir åtgången av skogsmark mindre än vid anläggning av en helt ny ledningsgata. På de sträckor där ledningen byggs paral-lellt med en befintlig kraftledning innebär det också att dagens kantzon förflyttas, istället för att två nya kantzoner uppstår. På så sätt blir påverkan mindre än vid en helt ny lokalisering.

Inga verksamheter som härrör från den planerade kraft-ledningen kommer strida mot de skyddsföreskrifter som omfattar yttre skyddszonen för Köperödssjöarnas vatten-täkt. Påverkan på vattenskyddsområdet bedöms därför som liten. Kreosotimpregnerade fundament kommer inte att användas inom vattenskyddsområdet.

Någon påverkan på sänkningsföretaget bedöms inte upp-stå.

Vid byggnation av en kraftledning uppstår vanligtvis ett massunderskott och massor behöver hämtas från täkter. Inriktningen är att återanvända utgrävda och sprängda mas-sor i den mån det är möjligt. Därtill ska transportsträckorna försöka hållas nere för massorna. Detaljprojektering av led-ningen och projektering av arbetsvägar kommer att göras i ett senare skede och erforderliga tillstånd kommer att sökas.

Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturresurser som små vid båda stråkalternativen eftersom stråkalternati-ven endast påverkar brukandet/användandet av naturresur-serna i mindre utsträckning. Därtill är naturresursernas kvalitet påverkad sedan förut, t.ex. är skogsmark redan påverkad av befintliga ledningsgator.

SAMRÅDSUNDERLAG 31

6.7 Infrastruktur

6.7.1 FörutsättningarStråkalternativen korsar Torsredsvägen söder om Hulte-mosse. Båda stråkalternativen är som närmst belägen på cirka 9 km avstånd från Trollhättan – Vänersborgs flygplats.

Stråkalternativen återfinns inom ett av Försvarsmaktens så kallade stoppområden (Riksintresse Totalförsvar MB 3:4) för höga flygobjekt, se figur 6.1. Försvarsmakten tillåter nor-malt inte objekt över 20 meter inom dessa stoppområden. Några vindkraftverk finns inte i området och någon framtida etablering är därmed inte aktuellt.

6.7.2 Förväntade konsekvenserNär ledningen är färdigbyggd, oavsett stråkalternativ, har den en obetydlig påverkan på Torsredsvägen eftersom vägen inte kommer att påverkas under driftskedet. Samråd har genomförts med Trollhättans – Vänersborgs flygplats och ledningen bedöms inte påverka flygplatsens luftrum.

Stråkalternativen går genom ett av Försvarsmaktens stoppområden där inga objekt över 20 meter normalt tillåts. Svenska kraftnät kommer därför att behålla samma höjd på stolparna för det förordade alternativet inom stoppområdet som för den befintliga ledningen. Försvarsmakten har i sam-rådet för den nya ledningen Skogssäter-Stenkullen inte haft något att erinra avseende detta. Sammantaget bedöms kon-sekvenserna på infrastruktur som små vid det förordade alternativet.

Vid en alternativ lokalisering längs FL5 bedöms konflikt med Försvarets stoppområde uppstå. Konflikten bedöms uppstå dels där CL26 föreslås parallellt med regionledningen och dels i söder av stråkalternativet där CL26 kommer till-baka i den ursprungliga ledningsgatan för CL26. Orsaken är dels att regionnätsledningen är väsentligt lägre än vad stamnätsledningen kommer att vara efter byggnation och dels att terrängen är mycket kuperad i området. Den kupe-rade terrängen i området där CL26 kommer tillbaka i den ursprungliga ledningsgatan gör att konflikt med stoppområ-det uppstår när CL26 och regionnätsledningen måste korsa varandra, vilket resulterar i högre stolpar än de 20 meter som höjdrestriktionerna inom Försvarsmaktens stoppom-råde innebär. Sammantaget bedöms därför konsekvenserna på infrastruktur som måttliga vid en alternativ lokalisering längs FL5.

6.8 Planförhållanden

6.8.1 FörutsättningarStråkalternativen är anpassade för att inte påverka områdes-program Öresjö. Om en ny 400 kV-ledning mellan Skogssä-ter och Stenkullen ska kunna byggas är enda möjligheten att undvika dessa områdesbestämmelser, och samtidigt undvika påverkan på närliggande bostäder, att flytta den befintliga ledningen CL26 för att ge plats åt den nya ledningen mellan Skogssäter och Stenkullen förbi Öresjö.

Trollhättans översiktsplan antogs 2013. Översiktsplanen finns tillgänglig digitalt på kommunens hemsida (www.troll-hattan.se). Stråkalternativen berör omgivningar som framfö-rallt utgörs av friluftsområde och sommarstugeområde intill Öresjö. I tidigare översiktsplaner har Öresjö varit föremål för kraftig samhällsutveckling, men nu ligger istället fokus på förtätning av Trollhättan stad. I översiktsplanen är det aktu-ella området för ledningsdragningen utpekat som ”bebyg-gelse på landsbygd”. Stråkalternativen passerar igenom ett område, samt angränsar till ytterligare ett område norrut, som enligt översiktsplanen har angivits som områden med risk för störande omgivningspåverkan. Det område som pas-

Figur 6.1. Försvarsmaktens stoppområde med restriktioner för höga objekt.

Skogssäter

Stenkullen i0 105

km

Teckenförklaring

Ny 400 kV luftledningSkogssäter-Stenkullen

Såtenäs stoppyta

Flytten CL26

SAMRÅDSUNDERLAG 32

seras är ett nedlagt avfallsupplag vid Munkebo för bygg- och industriavfall och det område som angränsas utgörs av två större skjutbanor. I översiktsplanen redovisas även ett av Svenska kraftnäts utredningsområde för planerad kraftled-ning. Delar av utredningsområdet som stråkalternativen pas-serar är enligt översiktsplanen av stort värde för natur, kulturmiljö och friluftsliv.

Lilla Edets översiktsplan antogs 2012. Översiktsplanen finns tillgänglig digitalt på kommunens hemsida (www.lillae-det.se). I översiktsplanen har kommunen tagit ställning till att bebyggelse ska planeras utifrån starkströmsföreskrif-terna samt försiktighetsprincipen var gäller elektromagne-tiska fält. I översiktsplanen anges att utvecklingen på landsbygden ska ske så att kommunens identitet med öppet landskap, jord- och skogsbruk, avskildhet och naturskönhet bibehålls. Kommunen har även gjort en utredning om ”tysta områden”. Utredningen kom fram till att de områden som ska skyddas är de ”tysta områden” som sammanfaller med ”stora opåverkade områden” (utpekade av Länsstyrelsen). Området som stråkalternativen passerar är enligt översikts-planen utpekat ”tyst område”.

6.8.2 Förväntade konsekvenserInga aktuella eller pågående detaljplaner berörs av de före-slagna stråkalternativen.

Natur, kulturmiljö och friluftsvärden inom området i Troll-hättans kommun kommer att tas tillvara enligt de rekom-mendationer som anges i kommunens översiktsplan. Genom föreslagna sträckningar påverkas inte utpekat ”tyst område” i Lilla Edets kommun då utpekade ”tysta områden” huvud-sakligen utgörs av större sammanhängande skogsområden med ingen eller endast liten påverkan av bebyggelse eller infrastrukturanläggningar. Sammantaget bedöms konse-kvenserna på planer som små vid båda stråkalternativen.

SAMRÅDSUNDERLAG 33

7. SAMLAD BEDÖMNING

I detta kapitel ges en samlad bedömning av miljökonsekven-serna för respektive stråkalternativ. Berörda miljöaspekter är sammanfattade i tabell 7.1. Miljöaspekterna presenteras var och en för sig med en bedömning för varje stråkalternativ.

Påverkan på landskapsbilden bedöms som liten för båda stråkalternativen eftersom flytten av ledningen huvudsakli-gen görs i ett slutet skogslandskap. Vid parallellförläggning av ledningarna blir den gemensamma ledningsgatan bredare än tidigare, men döljs delvis av skogslandskapet. Rekreation och friluftsliv påverkas främst visuellt av en luftledning efter-som känslan av orördhet kan påverkas. Eftersom påverkan på landskapsbilden blir liten, begränsas även påverkan på rekre-ation, friluftsliv och kulturmiljö.

De preliminära magnetfältsberäkningar som har utförts visar att en bostad kommer att få högre magnetfält än var magnetfältspolicyn tillåter vid en alternativ lokalisering längs FL5. Vid en lokalisering enligt det förordade alternativet kommer inga bostäder att få högre magnetfält än vad policyn tillåter.

Påverkan på naturmiljö bedöms bli liten för båda stråkal-ternativen. Det förordade alternativet berör framför allt skog-liga värden i form av lövskog bestående av ek, rikligt av hasselbuskar men även med inslag av barrträd. En alternativ lokalisering längs FL5 berör också lövskogsområden, men passerar även i ytterkanten av en nyckelbiotop bestående av en stor andel död ved. Konsekvenserna för de enskilda natur-värdena blir i huvudsak små eftersom objekten till stor del undviks.

De föreslagna stråkalternativen berör ett fåtal kulturhisto-riska lämningar, vilka heller inte bedöms skadas. Eftersom det redan finns ett flertal kraftledningar i området bedöms den visuella påverkan på kulturmiljön som liten. Någon arke-ologisk utredning har inte utförts för en alternativ lokalisering längs FL5. En arkeologisk utredning i enlighet med den som utförts för det förordade alternativet bör därför genomföras att kunna bedöma förutsättningarna även för detta alterna-tiv.

Stråkalternativet innebär små konsekvenser för skogsbru-ket trots att produktiv skogsmark tas i anspråk för lednings-gata. Intrånget begränsas eftersom stråkalternativen till stor del innebär breddning av befintlig ledningsgata.

Båda stråkalternativen berör Försvarsmaktens stoppom-

råde för höga objekt. Det förordade alternativet kommer att hålla samma höjd på stolparna som den befintliga ledningen vilket Försvarsmakten inte har haft något att invända om i tidigare samråd för den nya 400 kV-ledningen mellan Skogs-säter och Stenkullen. Vid en alternativ lokalisering längs FL5 kommer Försvarsmaktens höjdrestriktioner för objekt över 20 meter att överskridas. Båda stråkalternativen korsar även en befintlig allmän väg. Oavsett stråkalternativ kommer led-ningen dock inte påverka vägen under driftskedet. Ledningen bedöms inte heller påverka luftrummet för Trollhättans – Vänersborgs flygplats.

Stråkalternativen berör inga detaljplaner. Genom att följa de rekommendationer som anges i kommunernas översikts-planer bedöms de föreslagna stråkalternativens påverkan på kommunala planer som liten.

Sammantaget bedöms den planerade flytten av CL26 medföra små konsekvenser på motstående intressen, förut-satt att ledningen flyttas enligt det förordade alternativet. Vid detta alternativ byggs ledningen parallellt med en befint-lig ledning i ett redan påverkat område och det förordade alternativet innebär inte några intrång i boendemiljöer. Vid denna lokalisering anser Svenska kraftnät att ledningen inte kommer medföra oacceptabel påverkan på människors hälsa och miljö. Flyttas ledningen istället enligt en alternativ lokali-sering längs FL5 beräknas en bostad få högre magnetfält än vad magnetfältspolicyn tillåter. Vid detta alternativ uppkom-mer även konflikt med Försvarsmaktens stoppområde för höga objekt. I övrigt bedöms en planerad flytt enligt en alter-nativ lokalisering längs FL5 medföra små konsekvenser på motstående intressen.

SAMRÅDSUNDERLAG 34

Tabell 7.1. Samlad bedömning av miljökonsekvenser uppdelat per miljöaspekt och stråkalternativ.

Obetydliga Små Små - Måttliga Måttliga Stora Mycket stora

MILJÖASPEKT FÖRORDAT ALTERNATIV ALTERNATIV LOKALISERING LÄNGS FL5

Boendemiljö och bebyggelse Inga bostäder beräknas få högre magnetfält än vad policyn tillåter.

En bostad beräknas få högre magnetfält än vad policyn tillåter. Bostaden kom-mer att behöva erbjudas förvärv.

Landskapsbild Sträckningen följer till stor del befintlig ledning, i huvudsak genom sluten skogsmark med gles bebyggelse. Främst lokal påverkan i anslutning till ledningsgatan.

Sträckningen följer till stor del befintlig ledning, i huvudsak genom sluten skogsmark med gles bebyggelse. Främst lokal påverkan i anslutning till led-ningsgatan.

Naturmiljö Sträckningen berör främst redan påverkad produktionsskog med lågt värde. Breddning av befintlig kraftledningsgata innebär att påverkan på naturmiljön blir relativt begränsad.

Sträckningen berör främst redan påverkad produktionsskog med lågt värde. Breddning av befintlig kraftledningsgata innebär att påverkan på naturmiljön blir relativt begränsad.

Kulturmiljö Arkeologiska utredningar har utförts för sträck-ningen. Sträckningen berör fåtal kulturhistoris-ka lämningar. Genom att anpassa stolpplacer-ingar bedöms inga objekt beröras.

Arkeologiska utredningar har inte genomförts för sträckningen. Föreligger risk för att ej tidigare kända kulturhistoriska lämningar finns inom sträckningen. Enligt FMIS finns inga kända lämningar inom sträckningen.

Rekreation och friluftsliv Sträckningen berör friluftsområdet för Öresjö parallellt med befintliga ledningar. Dess tillgän-glighet bedöms inte påverkas.

Sträckningen berör friluftsområdet för Öresjö parallellt med befintliga ledningar. Dess tillgänglighet bedöms inte påverkas.

Naturresurser Sträckningen innebär en breddning av befintlig ledningsgata vilket ger små konsekvenser för skogsbruk. Sträckningen innebär inga kon-sekvenser för Köperödssjöarnas vattentäkt eller sjösänkningsföretaget Öresjö m.fl.

Sträckningen innebär en breddning av befintlig ledningsgata vilket ger små konsekvenser för skogsbruk. Sträckningen innebär inga konsekvenser för Köperödssjöarnas vattentäkt.

Infrastruktur Sträckningen berör Försvarsmaktens stoppom-råde för höga objekt samt korsar Torsredsvä-gen. Under drift bedöms vägen inte påverkas.

Sträckningen kommer i konflikt med Försvarsmaktens stoppområde för höga objekt. Sträckningen korsar Torsredsvägen. Under drift bedöms vägen inte påverkas.

Planförhållanden Sträckningen berör inga detaljplaner. Sträck-ningen passerar igenom kommunala utpekade ”tysta områden” och ”områden med stort värde för natur, kulturmiljö och friluftsliv”. Genom tillämpning av rekommendationerna i översiktsplanerna bedöms konsekvenserna som små.

Sträckningen berör inga detaljplaner. Sträckningen passerar igenom kommunala utpekade ”tysta områden” och ”områden med stort värde för natur, kulturmiljö och friluftsliv”. Genom tillämpning av rekommendationerna i översiktsplanerna bedöms konsekvenserna som små.

SAMRÅDSUNDERLAG 35

8. REFERENSER

Cowi, 2006. Naturvärdesinventering på fältnivå för 400 kV ledning Skogssäter – Stenkullen. 2016-04-27.

InfoVisaren Trollhättans Stad. https://www.infovisaren.se/iv/trollhattan/InfoVisaren.aspx?prodnr=1 https://www.info-visaren.se/iv/trollhattan/InfoVisaren.aspx?prodnr=3

Kommunkarta Lilla Edets kommun. http://www.lillaedet.se/kommunpolitik/kartorochgeografiskinformationgis/kom-munkarta.945.html

Lilla Edets kommun, 2012. Översiktsplan: ÖP 2012. Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-13. Tillgänglig: http://www.lillaedet.se/download/18.6d1ce35139f0a7aae8169/%C3%96versiktsplan.pdf

Länsstyrelsen i Västra Götalands län i samverkan med Skogsstyrelsen Region Väst, 2006. Strategi för formellt skydd av skog i Västra Götalands län. Länsstyrelsens rap-portserie 2006:41.

Länsstyrelsens WebbGis. Infokartan i Västra Götalands län. http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/Vastragotaland/Info-kartan/

Riksantikvarieämbetets Fornsök (FMIS). http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html

Skogsstyrelsens Skogskarta. https://skogskartan.skogssty-relsen.se/skogskartan/

Svenska kraftnät, 2016. Miljökonsekvensbeskrivning: Ny 400 kV ledning Skogssäter – Stenkullen. Juni 2016.

Trollhättans stad, 2000. Friluftsplan.

Trollhättans stad, 2014. Översiktsplan 2013: Plats för framti-den. Antagen av Kommunfullmäktige 2014-02-10. Tillgäng-lig: http://www.trollhattan.se/globalassets/dokument/bygga-bo-och-miljo/hallbart-samhalle/op2013/op2013_plats-for-framtiden.pdf

Västarvet Kulturmiljö/Lödöse museum 2015. Planerad kraft-ledning mellan Skogssäter och Stenkullen – Arkeologisk utredning steg 1. Rapport 2015:29.

Västergötlands museum, 2016. Planerad kraftledning mellan Skogssäter och Stenkullen – arkeologisk utredning steg 2. Rapport 2016:2.

SAMRÅDSUNDERLAG 36

SVENSKA KRAFTNÄT Box 1200172 24 SundbybergSturegatan 1

Tel 010-475 80 00Fax 010-475 89 50

www.svk.se

Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för el, som omfattar ledningar för 400 kV och 220 kV med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el. Vi utvecklar stamnätet och elmarknden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har Svenska kraftnät också en viktig roll i klimatpolitiken.