Prövning och evidens

Vetenskap

Kunskap /att veta

Kunskap anges som mål för vetenskap, men….1. Vetenskapliga resultat behöver inte vara kunskap.2. Kunskap behöver inte ha vetenskap som grund.

SanningÖver-tygelse

Skäl/evidens

Vetenskap ger skäl för/emot hypoteser/teorier.

vetenskap skäl/evidens

över-tygelse

Det finns ingen ”metod” för hur man ska börja tro/inte tro på något när man får skäl/evidens.

sanning (överens-

stämmelse)

De skäl vi kan få från forskning kan inte slutgiltigt utesluta att hypotesen/teorin är falsk

Skäl/evidens något internt –något externt?

• Skäl/evidens i internalistisk mening: grunder vi har tillgång till• Skäl/evidens i externalistisk mening: grunder/relationer som

föreligger oberoende av vad subjekten har tillgång till

Relationen hypotes – evidens:generell utgångspunkt

1. relevant2. intersubjektivt prövbartförslag

omständighet för/emot

Ett sätt att precisera relationen:Den hypotetiskt deduktiva modellen

• Indirekt prövning: ”Om hypotesen stämmer så borde vi kunna se [….] men inte [….].”• Två steg:• 1. Härledning av empirisk konsekvens• 2. Test och slutsats

Härledning av empirisk konsekvens(vardagligt exempel)

• Situation: Kaffebryggaren går inte igång.• Hypotes: Säkringen har gått.• Hjälphypotes: Om säkringen har gått så går inte vattenkokaren igång

(heller). Alltså….• Empirisk konsekvens: Vattenkokaren går inte igång (heller). [förväntad

observation]

Test och slutsats

• Testimplikation: Om H och Hj-H så EK.• Resultat av test: • observationen bekräftar EK (positivt utfall)• observationen motsäger EK (negativt utfall)• H = hypotes, Hj-H = hjälphypotes, EK = empirisk konsekvens

Positivt utfall I

• Om (säkringen har gått och om det är så att om säkringen har gått så funkar inte vattenkokaren heller) då funkar inte vattenkokaren (heller).• Observation: vattenkokaren funkar inte.

• Slutsats: resultatet är förenligt med hypotesen, men vi kan inte sluta oss till att hypotesen stämmer. Ytterligare antaganden krävs för att hävda att hypotesen stärkts.

Positivt utfall II – kan vara värdelöst

• H: Crister Pettersson sköt Palme.• Hj-H: Om CP sköt Palme så var CP i Sverige vid tidpunkten för mordet.• EK: CP var i Sverige vid tidpunkten för mordet.• Observation: CP var i Sverige vid tidpunkten för mordet.• Observationen väldigt sannolik oavsett vad vi tror om hypotesen.• Vi har lätt att komma på en förklaring till observationen att CP var i

Sverige som inte innefattar att han sköt Palme.

Negativt utfall

• Om (säkringen har gått och om det är så att om säkringen har gått så funkar inte vattenkokaren heller) då funkar inte vattenkokaren (heller).• Observation: Vattenkokaren funkar.

• Slutsats: Om vi litar på observationen så måste hypotes och/eller hjälphypotes vara falsk.

• Villkorad falsifiering av hypotesen. Den kan förkastas i den grad vi känner oss säkra på hjälphypotesen/hypoteserna.

Popper och falsifikation

• Skillnad positivt – negativt utfall• Om (H och Hj-H) så EK• EK (observation)• Ingen slutsats kan dras

• Om (H och Hj-H) så EK• Inte EK (observation)• Alltså: Inte (H och Hj-H)

• Vi kan (enligt Popper) bara säga om en ”lyckad” hypotes att det hittills undgått att bli falsifierad. • Frågan är dock: hur kan vi anse en hypotes falsifierad om vi inte slutgiltigt kan utesluta att det i stället är en

hjälphypotes som är falsk?

hypotes - evidens – HD-metoden

Hypotes 1

evi-dens

evi-dens

evi-dens

förutsägelser

bekräftade förutsägelser

Villkor för att hypotesen ska anses stärkt: evidensen är betydligt mindre sannolik om hypotesen är falsk

Exempel?

• Stämmer modellen in på något inom ert ämne?

Exempel från filosofi - begreppsanalys

• Hypotes: Definition D ger rätt analys av fenomenet X (kunskap, orsak..).• Hj-hyp 1: Ds villkor är uppfyllda i situation S.• Hj-hyp 2: Vår disposition att använda termen ”X” är pålitlig med

avseende på fenomenet X.• Hj-hyp 3: Om (Definition D ger rätt analys av begreppet X-skap och Ds

villkor är uppfyllda i situation S och vår disposition att använda termen ”X” är pålitlig med avseende på bgreppet X-skap) så är vi benägna att säga att X föreligger i S.• EK: Vi är benägna att säga att X föreligger i S.

Andra (triviala?) exempel relevanta för humanioraDateringH: Objektet är ca X år gammaltHj-H: Om Objektet är X år gammalt så ger dateringsmetod D resultatet X (± f).EK: D ger resultatet X (± f). (förväntad observation)

KategoriseringH: Objektet tillhör kategorin K.Hj-H: Om objektet tillhör K så uppfyller det X av kriterierna K1, K2,……Kn.EK: Objektet uppfyller X av kriterierna K1, K2,……Kn. (förväntad observation)

Diskussion

• Välj en hypotes/ett förslag från din disciplin!• Tänk ut evidens (någon upptäckt/omständighet) som skulle tala starkt

mot hypotesen/förslaget!• Finns det ändå utrymme att försvara hypotesen? (Vilka

antaganden/hjälphypoteser är inblandade förutom hypotesen?)

Var börjar processen?

• En argumentation kan ibland rekonstrueras enligt den hypotetiskt-deduktiva metoden även om processen faktiskt inte ”startade” från hypotesen. • En sådan rekonstruktion kan vara värdefull i det att den klargör de

antaganden som länkar observationen till hypotesen. (t.ex. filosofi-exemplet)

Relationen hypotes-evidens åt andra hållet:slutledning till bästa förklaringen

• Vi har (förstås) ofta ett antal observationer som grund för en hypotes, snarare än att de härletts från hypotesen för att sedan konfirmeras.• Hypotesen kan då accepteras om den kan anses vara den bästa

tillgängliga förklaringen av observationerna i fråga.

• Exempel: evolutionsteori, brottsutredningar

hypotes - evidens – slutledning till bästa förklaringen

hypotes 1bättre

förklaring

hypotes 2sämre

förklaring

evi-dens

evi-dens

evi-dens

evi-dens

kan förklaras av ….

ytterligare förutsägelse

Diskussion

• Välj en hypotes från din disciplin!• Tänk ut evidens (någon upptäckt/omständighet) som skulle tala starkt

mot hypotesen!• Finns det ändå utrymme att försvara hypotesen? (Vilka

antaganden/hjälphypoteser är inblandade förutom hypotesen?)

Läxa till nästa pass

• "Fundera på om du stött på några forskningsetiska problem som bottnar i en intressekonflikt som har att göra med val av studieobjekt, metoder och presentation av resultat att göra"