10
Samverkansgruppen Samverkan 2012 Institutionen för Fysik Verksamhetsrapport .

Samverkan 2012 Institutionen för Fysik - Göteborgs …...Institutionen för Fysik. Samverkan 2012. 3 1. Sammanfattning Enligt högskolelagen ska universitet och högskolor bedriva

  • Upload
    others

  • View
    2

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Samverkansgruppen

Samverkan 2012Institutionen för Fysik

Verksamhetsrapport

.

Institutionen för Fysik. Samverkan 2012.

1

Institutionen för Fysik. Samverkan 2012.

2

Innehåll:

1. Sammanfattning 2. Organisation 3. Definitioner 4. Aktiviteter

Bilagor:

1. Curiosity – Nyfiken på Mars: CAC

2. Marie Rådbo: Släpp nyfikenheten – Curiosity - lös

Institutionen för Fysik. Samverkan 2012.

3

1. Sammanfattning Enligt högskolelagen ska universitet och högskolor bedriva forskning och undervisning. I högskolelagen ingår också ytterligare en uppgift:

”I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.” Lag (2009:45), §2. Institutionen för Fysik har under 2012 genomfört en lång rad aktiviteter inom verksamhetsområdet Samverkan och denna rapport är sammanställd för att lyfta fram dessa aktiviteter och de personer som, oftast i det tysta, med stor entusiasm genomför alla dessa uppdrag. Vidare betonas universitetets samverkansaktiviteter tydligt i universitetets nya strategiska plan, Vision 2020. Där står t ex följande:

” Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 kännetecknas av ett ansvarsfullt och engagerat

samverkansarbete. Det skapar goda cirklar som ger kunskap till omvärlden, nyttiggör forskningen och

stimulerar ett inflöde av nya idéer och kunskap. Det ger universitetet en stark attraktionskraft som

samarbetspartner.”

Av detta dokument framgår också att vi ska ”skapa tydliga incitament för arbete med samverkan” och ”arbeta för att samverkan ska vara meriterande för lärare, forskare och studenter”.

Denna rapport är en del institutionen för Fysiks strävan att tillgodose mål i Vision 2020.

2. Organisation Under 2012 har samverkansgruppen vid institutionen för fysik bestått av följande personer: Lars Bengtsson (sammankallande), Maria Sundin, Curt Nyberg, Ingvar Albinsson, Anna-Karin

Gustavsson (doktorand-representant), Ann-Marie Pendrill, Sheila Gault (Gymnasiecentrum). Vår skolrepresentant Alami El-Ouafi har inte närvarat på några möten under 2012. Samverkansgruppen har under året haft ca tio sammanträden.

3. Aktiviteter Albinsson, Ingvar (IA)

IA deltar varje år i våra planetarievisningar (5 stycken under 2012) och handleder ca 25 stycken praoelever varje år i experimentella aktiviteter (ett fakultetsarrangemang). IA har också genomför en gästföreläsning på förskola (inom kursen FYF906 Naturvetenskap i vardagen) och en gästföreläsning på Porthälla gymnasium. IA är också handledare får de laborationer som Hulebäcksgymnasiet genomför hos oss.

Institutionen för Fysik. Samverkan 2012.

4

Freitag, Camilla (CF)

CF var en av våra planetarievärdar under 2012. Hon har hållit föredrag på Porthälla gymnasium och varit värd när Porthälla besök våra labb. CF var också en av värdarna när vi gav den årliga Nobelföreläsningen för gymnasiet i december. Hanstorp, Dag (DH)

DH leder "upptäckarklubben", vilken är en aktivitet arrangerad av naturvetenskapliga fakulteten som vänder sig till 10-11-åringar. 30 barn träffas en eftermiddag varannan vecka för att göra naturvetenskapliga experiment.

DH ger också en kurs i ”Modern fysik med inriktning mot kemisk fysik” som en breddningskurs för gymnasister. Under 2011 deltog 35 gymnasister från åtta gymnasieskolor i denna kurs. De som klarar denna kurs kan efter studentexamen omvandla den till en orienteringskurs i Fysik motsvarande7,5 hp (kan alltså räknas in i en universitetsexamen som en orienteringskurs).

Vidare ger DH kursen ”Naturvetenskapen i vardagen” för förskolelärare. Den har under 2012 gått på fem olika förskolor (i olika kommuner). Kursen innehåller 12 föreläsningar som ges i ett lågt studietempo (två föreläsningar per termin).

DH har koordinerat samarbete mellan Hulebäcksgymnasiet och Porthällagymnasiet. Dessa gymnasieskolor köper 10% av en lektorstjänst från naturvetenskapliga fakulteten, varav merparten hamnar på fysik. Samarbetet består i studiebesök, laborationer och föreläsningar.

DH har genomfört en populärvetenskaplig presentation av årets nobelpris i fysik. Föreläsningen gavs både för allmänheten (ca 35 deltagare) och gymnasister (ca 100 deltagare).

DH arrangerade dels symposiet Teaching Quantum Physics med ca 100 deltagare (2 dagar) som vände sig till lärare i gymnasieskolan. Konferensen var en del av den internationella atomfysikkonferensen EGAS med 300 deltagare. Symposiet gav en god möjlighet till kontakter mellan forskare och lärare i skolan.

DH arrangerade också teatern ”Remembering miss Meitner” på Lisebergsteatern för 350 personer. Skådespelare var tidigare medarbetare på Göteborgs statsteater. Teatern vände sig på till deltagare på konferensen EGAS, och inbjudna gäster från allmänheten.

Slutligen deltog DH i en levande frågelådan för 11-åringar för sammanlagt 600 barn och är medlem av Universeums vetenskapliga råd och juryn för Universeums pedagogiska pris.

Graneli, Annette (AG)

AG har handlett en gymnasiestudent (Emil Blohmé) från Spykens gymnasieskola i Lund under en praktikvecka (v5, 2012). Han följde laborerandet i AG:s labb under en hel veckas tid.

AG höll ett föredrag på Vetenskapsfestivalen med titeln DNA, DNA-reparation och cancer. AG deltog även i ett panelsamtal om ”nyttan av att vara nyfiken” tillsammans med Pam Fredman, Olle Häggström och Mia Lindskog (KI).

AG deltog i Fakultetens dag den 10 november med föredraget Cancer och DNA-reparation.

Den 12 december deltog AG (och Camilla Freitag) i ett samtal om fysik och varför man blir forskare på globala gymnasiet i Stockholm tillsammans med 2012 års nobelpristagare i fysik (Haroche och Weinland) och Per-Olof Hulth från SU. Arrangemanget arrangerades av Vetenskapsakademin och moderator var Joanna Rose från Forskning och Framsteg.

Institutionen för Fysik. Samverkan 2012.

5

Gustavsson, Anna-Karin (AKG)

AKG har medverkat vid totalt 7*2 h (14 grupper) glass-shower med lågstadiet, samt 3h (3 grupper) glass-shower för lärarlyftet (inom kursen Naturvetenskap kommunicerad genom språk, matematik och estetiska processer).

AKG medverkade också på naturvetardagen, på nobelprispresentationen för allmänheten och för gymnasiet och har hållit i A11-laborationen för gymnasiet (inom kursen Modern fysik med inriktning mot kemisk fysik), totalt 7 tillfällen.

AKG har också deltagit i forskningen om hästsport inom Chalmers ”sportsatsningsprogram”, se bilaga 1.

Marie Rådbo (MR)

MR har under 2012 gjort följande framträdanden i TV:

120923 Söndagsskola TV4 121021 Söndagsskola TV4 121112 Söndagsskola TV4 Framträdanden/föredrag för skolor och allmänhet:

120919 Curiosity – Nyfiken på Mars1 Chalmers Aerospace Club 121016 Levande frågelåda, årskurs 5 Chalmers Aerospace Club 121110 Föreläsning och planetarievisning Familjedagen på Fakulteten 1http://www.rymden.net/cac/include/php/graphics/image.php?iname=aff120919 MR har också genomför följande samverkansaktiviteter under 2012: 120913 Finns det liv i rymden? Föredrag på Uptech i Jönköping 120926 Ögon känsliga för stjärnor Föredrag för Västsveriges bibliotekarier 120928 Fantasier om rymden stimulerar Seminarium på Bokmässan tillsammas med

vetenskapligt lärande Christer Fuglesang v. 41 Gästsvarare på bibliotekets hemsida 121013 Ögon känsliga för stjärnor Astronomins dag på Onsala 121112 Gud, vetenskapen och skolan Seminarium i Jonsered MR har också vid flera tillfällen medverkat i radio och kommenterat Marslandningen, Leoniderna, vintersolståndet och jordens påstådda undergång den 21 december 2012, hon svarar på läsarfrågor i Forskning och Framsteg och är styrelseledamot u Högskolan Väst och i Universeum. Under 2012 skrev hon en artikel på debatt.svt.se med titeln ”Släpp nyfikenheten - Curiosity - lös”, se bilaga. MR har vidare gett ut en bok med titeln ”Finns det liv i rymden?”. Under 2012 fick MR utmärkelserna ”Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhällets lärarpris” samt ”Ångpanneföreningens forskningsstiftelses kunskapspris”. MR var fram till 120701 vicedekanus på NatFak med övergripande ansvar för fakultetens samverkansaktiviteter.

Institutionen för Fysik. Samverkan 2012.

6

Sundin, Maria (MS)

MS har under 2012 gjort följande framträdanden i radio:

120105 Astronomi och pop/rock-musik del 1 P4 120111 Alltinget P4 120112 Harald Treutiger & Cissi Hallström P4 120112 Astronomi och pop/rock-musik del 2 P4 120119 Astronomi och pop/rock-musik del 3 P4 120124 Solstorm P4 (Värmland) 120126 Astronomi och pop/rock-musik del 4 P4 120120 Asteroiden Eros P4 (Värmland) 120201 Alltinget P4 120216 Harald Treutiger & Cissi Hallström P4 120222 Exoplaneter – vattenvärld P1 120301 HT & CH - skottår och asteroider P4 120308 HT & CH – solstormar P4 120308 Alltinget P4 120313 HT & CH – Plutos status som planet P4 120322 Vetenskapsradion – WISE (IR-data) P1 120329 Alltinget P4 120405 HT & CH – påsk och fullmåne P4 120426 Alltinget P4 120502 Vetenskapsradion – Voyager 1 P1 120502 P4 Extra, Lotta Brome P4 120503 CH & EB – Venuspassagen P4 120512 Kossornas planet – den unika jorden P1 120530 Venuspassagen, Vetandet Värld P1 120531 Alltinget P4 120605 Venuspassagen P4 (Borås) 120605 Venuspassagen P4 – Extra 120806 Curiosity på Mars P1 120929 Hästforskning P1 121010 Voyager 1 P1 121017 Orioniderna, Lotta Brome P4 121027 Kossornas planet (barnfrågor om rymden) P1 121125 Christer P3, meddelanden till rymden P3 121128 Spränga månen – Lotta Brome P4 121205 Ljud I Van Allen-bältena – Lotta Brome P4 121211 Geminiderna P4 121212 Bolid över Värmland P4 (Värmland) 121212 Bolid över Värmland P4 (Väst) 121212 Bolide in Sweden Radio Sweden 121213 Geminiderna och bolid – Lotta Brome P4

MS har framträtt i TV vid två tillfällen: 120610 Landet runt (om kvasikristaller) SVT1 120929 Konsten att gestalta det okända Kunskapskanalen http://urplay.se/172186

Artiklar/annonser i tidningar av MS under 2012: 120127 Asterioden Eros ETC 120303 Meteor Bohuslänningen

Institutionen för Fysik. Samverkan 2012.

7

120303 Meteor TTELA 120309 Solstorm Bohuslänningen 120605 Venuspassage Expressen1 120807 Curiosity på Mars Svenska Dagbladet 120823 Hästforskning på Chalmers Tidningen Ridsport 120920 Workshop på Chalmers Tidningen Ridsport

1 http://www.expressen.se/nyheter/efterlangtad-venuspassage/ Föredrag: 120315 ?? Hvitfeldtska gymnasiet, Göteborg 120326 ?? Senioruniversitetet, Göteborg 120426 Science Slam Vetenskapsfestivalen 120428 Venuspassagen Vetenskapsfestivalen 120929 Konsten att gestalta det okända Bokmässan 120930 Den första kolonin på Mars Bokmässan 121003 Exoplaneter Wieselgrensplatsen (bibliotek) Se också följande länkar:

121212 http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/flera-stjarnfall-pa-natthimlen 121212 http://www.metro.se/nyheter/har-ar-forklaringen-till-det-mystiska-ljusklotet/EVHlll! QQ6ZASAVGSDtE/ Torkelsson, Ulf (UT) UT ha runder året haft följande föredrag: 120307 ”Finns det norrsken på neutronstjärnor och vita dvärgar? ” Wallenbergcentret, Unga

Forskare 120921 ”Finns det norrsken på neutronstjärnor och vita dvärgar? ” Skolklass på studiebesök

image.php (JPEG Image, 1702 × 2400 pixels) - Scaled (32%) http://www.rymden.net/cac/include/php/graphics/image.php?iname=aff...

1 of 1 2013-01-25 11:11

Släpp nyfikenheten - Curiosity - lös

Efter 36 veckor och 567 miljoner kilometer anländer Curiosity till Mars den 6 augusti. I ett uttalande

efter den lyckade landningen säger president Obama att det är en ”oöverträffad teknologisk bedrift”

som ger NASA en chans att ”göra det som de alltid har varit bäst på – flytta gränserna för människans kunskap”.

Under NASA:s direktsändning på morgonen är det uppenbart att det är just det som rymdforskning

handlar om - att flytta gränser - precis som i all forskning, eftersom forskning är ett uttryck för

människans nyfikenhet. Det är tack vare den hon än i dag flyttar gränser. Precis som hon har gjort.

Och som hon kommer att göra.

Men det kan vara dyrt att flytta gränser, riktigt dyrt. Därför är det inte konstigt om vi ibland frågar

oss om det inte lika gärna kunde kvitta. För egen del kan jag inte svara annat än nej. När jag inser

vilka enorma tekniska framsteg rymdforskningen har gett oss, har jag svårt att föreställa mig världen

utan dem; vädersatelliter, GPS-navigering, telekommunikation mm. Jag menar till och med att teknik

handlar om själva livet. Nej, förstå mig rätt. Inte påstår jag att teknik i sig är viktig, utan jag syftar på

all tidsbesparande teknik som ger oss möjlighet att diskutera frågor om livet som ingen före oss haft

tid till.

Därför sätter jag inte mitt te i halsen när siffran 2.5 miljarder dollar nämns denna morgon, trots att vi

ännu inte vet vilka resultaten blir, än mindre spin-off effekterna.

Det gör jag däremot nästan – sätter teet i halsen - när jag tänker på intresset för utbildningar inom

naturvetenskap och teknik i västvärlden, eller mer korrekt bristen på intresse. Ungdomar som till exempel brinner för att lösa klimatfrågan eller bota sjukdomar, varför väljer de inte relevant

utbildning? En massa tyckande leder inget vart, i alla fall inte till Mars. Ändå är knappast någon av

dem beredd att byta ut sitt ombonade liv, med modern standard och alla tekniska prylar, mot den

”gamla goda tiden”, och definitivt inte vid sjukdom. När jag själv låg på operationsbordet för några år

sedan var jag oerhört tacksam att leva nu, inte då.

Även när det gäller att skapa intresse ställer jag mitt hopp till rymdforskningen, för den kittlar

fantasin och lockar ofta till lärande inom relevanta ämnesområden.

Så tänk om det viktigaste argumentet för expeditioner till främmande världar handlar om det

jordiska, och då inte enbart teknisk, materiell eller medicinsk utveckling utan även något annat,

något minst lika viktigt. Vi lär oss hela tiden mer om både jorden och livet på vår planet genom att

studera våra rymdgrannar.

Däremot håller jag inte med de som menar att utforskningen av Mars är viktig för att eventuellt

kunna flytta någon annanstans i en avlägsen framtid. Jag minns än i dag första gången jag på såg

jorden från rymden. Det var onekligen ett dyrt fotografi men det var värt varenda krona, eller rättare

dollar. Det visade oss vikten av att byta perspektiv, att se världen med nya ögon, samtidigt som det

fick oss att förstå dels hur små och hjälplösa vi är, dels att vi ingår ett större sammanhang. Vi som

trodde vi skulle upptäcka universum därute, vi upptäckte jorden och oss själva, och sedan dess kan vi

inte blunda och låtsas som om vi inte vet. Nu har vi alla ansvar för vårt hem, vår planet. Vi flytt int.

Allt det här tänker jag på den där morgonen under presskonferensen, och om igen inser jag vilken

förmån det är att leva i nyfikenhetens tid, den tid då det rullande laboratoriet Curiosity har

huvudrollen.