Embed Size (px)
Citation preview
1(43)
Rapport
Datum
2016-03-31
Samverkansprojekt
Kronofogden
Kriminalvården
Motverka onödig skuldsättning och minska risken för återfall i brott
Mandana Rouzbehi, Birgitta Nytell och Micael Johansson
2(43)
FÖRORD
Under hösten 2011 gjorde en praktikants behov av hjälp med att träffa kriminal-
vårdsklienter att Kronofogden och Kriminalvården påbörjade ett samarbete. Un-
der åren som gått har samarbetets intensitet samt antalet deltagare varit varie-
rande. Samarbetet övergick under 2014 till ett projekt som idag når sitt mål i form
av en slutrapport.
Vi vill passa på att tacka alla Er som har gjort det här projektet möjligt.
Stockholm 2016-03-31
Mandana Rouzbehi Birgitta Nytell Micael Johansson
3(43)
Innehåll
1 Sammanfattning .................................................................................. 4
2 Projektets slutsatser och rekommendationer ....................................... 6
3 Introduktion ......................................................................................... 6
4 Aktörer och uppdrag ........................................................................... 8
4.1 Kriminalvårdens uppdrag .................................................................... 8
4.1.1 Verkställighetsplanering, VSP ............................................................ 8
4.1.2 Klientens process inom Kriminalvården ........................................... 10
4.1.3 Olika befattningshavare inom kriminalvården .................................. 11
4.2 Kronofogdens uppdrag ...................................................................... 12
5 Bakgrund till samverkansprojektet ................................................... 13
5.1 Praktikrapport.................................................................................... 13
5.2 Kompletterande förstudie .................................................................. 14
5.2.1 Vanliga skulder som uppkommer under anstaltsvistelsen ................ 15
6 Uppdrag och projektorganisation ...................................................... 17
7 Syfte med samverkansprojektet ........................................................ 18
8 Produktmål och effektmål ................................................................. 19
8.1 Effektmålen ....................................................................................... 19
8.2 Produktmålen .................................................................................... 19
9 Metod för utvärdering ....................................................................... 20
10 Utbildning av personal ...................................................................... 21
11 Redovisning av resultat ..................................................................... 23
11.1 Kvantitativ undersökning .................................................................. 23
11.1.1 Enkätstudie ........................................................................................ 23
11.1.2 Antal utdelade checklistor till intagna på varje verksamhetsställe
samt lämnade instruktioner ............................................................... 30
11.2 Kvalitativ undersökning. ................................................................... 32
11.2.1 Intervjufrågor till intagna angående användning av checklistan ...... 32
11.2.2 Intervjufrågor till personal angående användning av checklistan. .... 34
12 Slutsatser ........................................................................................... 37
14 Åtgärdsförslag ................................................................................... 42
15 Sammanfattning ................................................................................ 43
4(43)
1 Sammanfattning
I mars 2014 beslutades att Kriminalvården och Kronofogdens förebyggande verk-
samhet skulle påbörja ett gemensamt projekt i syfte att synliggöra och hantera
brister i det återfallsförebyggande arbetet kopplat till den ekonomiska aspekten.
Projektet skulle belysa och även föreslå åtgärder för att underlätta för intagna att
undvika onödig skuldsättning under anstaltsvistelsen och att betala redan restförda
skuldposter.
En arbetsgrupp har därför tagit fram checklistor som ska fungera som stöd för
personalen i samtal med frihetsberövade kring ekonomiska frågor. Checklistorna
har implementerats och testats på tre häkten och två anstalter under perioden
första september till sista december 2015. Kronofogden har även genomfört ut-
bildningar av berörd personal tillsammans med Kriminalvården. Detta för att ge
personalen lämplig kompetenshöjning och verktyg för att kunna stödja intagna
kring privatekonomiska frågor. En utvärdering av hur de framtagna checklistorna
fungerat i praktiken har nu gjorts med hjälp av frågeenkäter till kriminalvårds-
tjänstemän och intervjuer med såväl kriminalvårdstjänstemän som klienter på
häkte och anstalt.
I enlighet med uppdraget lämnar härmed projektgruppen sin slutrapport samt åt-
gärdsförslag till styrgruppen.
5(43)
Häkte
Anstalt
Nuläge
•Ekonomi är inte en naturlig del av det första mötet inom häkten
•Ekonomi är inte ett prioriterat område.
•Personalen har begränsad kunskap inom området och känner sig osäkra på att ta tag i ekonomifrågor
Åtgärd
•Ny häktesplan, cheklistan finns i digitalform som ett påminnelse
•Speciellt utsedd personal ansvarar för utredning och planering.
•Utbildning för personal.
Målbild
•Checklistan är en naturlig del av rutinerna. Frågorna i checklistan är en naturlig del av första mötet med kontaktmannen/kriminalvårdaren.
•Klientens deltagande är centralt.
•Personalen har kunskap rörande hanteringen av intagnas privatekonomiska frågor
Nuläge
•Området ekonomi nämns i VSP under avsnittet utbildning/arbete/försörjning.
•Klientens engagemang är avgörande för hur frågan tas om hand.
•Personalen har begränsad kunskap inom området och känner sig osäkra att ta tag i ekonomifrågor.
Åtgärd
•Checklistan blir ett utredningsinstrument.
•Checklistan länkas ihop digitalt med VSP.
•VSP-utredaren är ansvarig för behovsutredning.
•Utbildning för personal.
Målbild
•Frågorna ställs genom specifika frågor som ett särskilt utredningsinstrument inför VSP-utredningen.
•En plan upprättas för hur man ska hantera de identifierade behoven.
• Insatser koordineras och genomförs och följs upp flera gånger under och vid slutet av verkställigheten.
6(43)
2 Projektets slutsatser och rekommendationer
Checklistorna är användbara och blir ett bra verktyg för kriminalvårdsper-
sonalen att samtala med klienterna om deras ekonomi. Det finns i dagslä-
get ett behov av att förbättra formen av checklistan.
Personalen är engagerad men saknar tillräcklig kunskap för att kunna väg-
leda klienterna. Utbildning bör ske såväl under grundutbildningen som ge-
nom fördjupningsutbildning.
Klienterna är mycket intresserade av sin ekonomi. Att förenkla klienternas
vardag när det gäller möjlighet att komma i kontakt med myndigheter och
ge dem ökade kunskaper i ämnet ekonomi, t.ex. genom kortare studiecirk-
lar.
3 Introduktion
De övergripande målen för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och öka
tryggheten i samhället. Ett viktigt mål för Kriminalvårdens verksamhet är att åter-
fallen i brott ska minska. Regeringen har slagit fast att samhällets brottsförebyg-
gande åtgärder ska inriktas på insatser som motverkar att dömda personer återfal-
ler i brott. En viktig komponent i det arbetet är bra och effektiva frigivningsförbe-
redelser. Dock visar Riksrevisionens granskning att andelen dömda som återfaller
i brott i princip varit oförändrad under lång tid. Granskningen visar också att
många insatser för att förebygga återfall inte görs just då de behövs, utan dröjer.
Det kan delvis förklaras av brist på helhetssyn och långsiktighet såväl i planering-
en av åtgärder som i synen på kostnader. De aktörer som är ansvariga för återfalls-
förebyggande insatser samverkar inte tillräckligt i planeringen. Alltför ofta gör var
och en sin plan för sina insatser utifrån den egna budgeten.
Kriminalvården har i uppdrag att samverka med andra aktörer i det återfallsföre-
byggande arbetet i samband med frigivning. Arbetsförmedlingen, Kronofogden,
7(43)
socialtjänsten, hälsovården och aktörer i civilsamhället finns bland dem som kan
vara involverade.
De övergripande målen för Kronofogden i sin tur är att upprätthålla en god betal-
ningsvilja i samhället och att motverka företeelser som kan leda till överskuldsätt-
ning. Kronofogden ska underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig.
Medborgare och företag ska ha förtroende för Kronofogdens verksamhet.
I sitt förebyggande uppdrag ska Kronofogden arbeta aktivt med att identifiera fö-
reteelser som kan leda till överskuldsättning. Detta ska åtgärdas bl.a. genom att
samverka med andra myndigheter för att sprida kunskap samt för att få rätt ären-
den till myndigheten, dvs. ärenden som inte kan lösas på annat sätt.
Det finns idag ca 90 000 gäldenärer som har en eller flera skulder till brottsoffer-
fonden. Alla som dömts eller fått ett strafföreläggande för ett brott som kan leda
till fängelse måste betala en avgift till brottsofferfonden. Avgiften är 500 kr för
brott som har begåtts före den 1 februari 2015 och 800 kronor för brott som be-
gåtts den 1 februari 2015 eller senare. De som avtjänar sitt straff i form av
elektronisk övervakning med fotboja betalar en avgift på 80 kr per dag, upp till
högst 9 600 kr.
Tittar vi på siffrorna här nedan ser vi att det idag finns ca 70 000 individer som
har skulder till brottsofferfonden och där många på ett eller annat sätt har varit i
kontakt med Kriminalvården. Dessa kommer med stor sannolikhet (utifrån vad
statistiken visar) få nya skulder under den tid som de är frihetsberövade. Med en
ökad skuldbörda har individerna svårare att återanpassa sig till ett ordnat socialt
liv med arbete och regelbunden inkomst. För många har snabba pengar varit en
drivkraft till kriminalitet.
8(43)
Skuldtyp
Antal perso-
ner
Antal
mål Skuldbelopp
Böter 89 187 151 727 481 836 199
Brottsofferfonden 71 116 122 153 95 692 810
Särskild rättsver-
kan 2 623 2 852 174 499 449
4 Aktörer och uppdrag
4.1 Kriminalvårdens uppdrag
Kriminalvården är en statlig myndighet med ansvar för häkten, fängelser och fri-
vård. Kriminalvården arbetar för att göra samhället säkrare, tryggare och att
minska återfall i brott. I uppdraget ingår också att transportera klienter mellan
domstol, häkte och anstalt, men det utförs även transporter för Polisens och Mi-
grationsverkets räkning.
Myndighetens vision ”Bättre ut” innehåller visioner för fem strategiska områden.
Dessa bottnar i att myndigheten samarbetar för kvalitet, effektivitet, säkerhet och
positiv påverkan. Kriminalvårdens arbete ger klienterna möjlighet till utveckling
och ett bättre rustat liv utan kriminalitet och missbruk efter verkställd påföljd.
Ett sätt att öka tryggheten i samhället är att minska antalet återfall i brott. För att
motverka återfall arbetar Kriminalvården med motiverande samtal, behandlings-
program, sysselsättning och en möjlighet för de intagna att förbättra bristande
skolgång. Kriminalvårdens klienter ska vara bättre rustade att klara ett liv utan
kriminalitet och droger när de lämnar Kriminalvården än de var innan. Denna
vision kallas "Bättre ut".1
4.1.1 Verkställighetsplanering, VSP
Under den första månadens verkställighet görs en verkställighetsplanering (VSP)
tillsammans med klienten. VSP ska omfatta en sammanställning och bedömning
1 kriminalvarden.se
9(43)
av risker, behov, mottaglighet och andra viktiga faktorer och förutsättningar som
identifierats under utredningen samt en samlad bedömning av risken för återfall i
brott eller för allvarlig misskötsamhet. I planen för verkställigheten ska sedan
verkställighetsinnehållet preciseras i konkreta åtgärder utifrån de risker och behov
som identifierats och med hänsyn till klientens mottaglighet. Förutsättningarna att
genomföra planerade åtgärder ska beaktas vid planeringen. Åtgärderna ska vara
tidsatta och uppföljningsbara. En sammanhängande planering och utformning av
varje klients verkställighet är en förutsättning för att verkställigheten ska kunna
utformas på ett ändamålsenligt sätt och för att Kriminalvården i det enskilda fallet
ska kunna vidta åtgärder som minskar risken för återfall i brott eller allvarlig
misskötsamhet. Utredningen och planeringen av verkställigheten ska utgå från
omständigheterna i det enskilda fallet. Den ska inriktas mot de områden som en-
ligt forskning har starkast samband med risken för återfall i brott enligt vad som
framkommit genom en risk- och behovsbedömning.2
Formerna för VSP kommer att förändras genom att det kommer ett nytt system-
stöd för VSP och en ny handbok under september 2016. En viktig del, RBM - B
(utredning om Risk, Behov, Mottaglighet,) införs successivt under den tid det tar
att utbilda personal i detta instrument. Rollerna i VSP kommer att bli tydligare
med en funktion som gör utredningen, en funktion som planerar insatser, en funkt-
ion som koordinerar samt ett antal genomförare av planen. Det kommer också
finnas en ansvarig för VSP. Det nya systemstödet kommer att möjliggöra en ut-
värdering av insatser gentemot identifierade behov.
En viktig del av insatserna är deltagande i behandlingsprogram. Behandlingspro-
gram finns bl.a. för att bearbeta våldsproblematik, missbruksproblematik, allmän
kriminalitet, sexualbrott och relationsvåld. Att planera inför frigivningen och
eventuell utslussningsåtgärd är en central del.
2 Ur Handbok om verkställighetsplanering och planering av häktesvistelse (2012:10)
10(43)
Under klientens tid i anstalt i övrigt planeras även deltagande i studier, studiecirk-
lar, olika former av arbete och annan strukturerad verksamhet. Kontakter med
samhällets resurser kan med fördel göras under anstaltstiden, till exempel med
Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och Kronofogden.
4.1.2 Klientens process inom Kriminalvården
Figur 1: Klientens process från gripandet till frigivning
När en misstänkt person grips av polisen tas denne in på en polisstation. Om den
misstänkte anhålls blir denne placerad i polisarrest alternativt i en arrest som Kri-
minalvården ansvar för.
Senast klockan 12 tredje dagen efter ett beslut om anhållande måste åklagaren
göra häktningsframställan till domstol. Om domstolen beslutar om häktning
kommer den häktade placeras i ett häkte som Kriminalvården ansvarar för. Häkt-
ningen omprövas därefter med jämna intervall fram till huvudförhandling i tings-
rätten.
På ett häkte kan det även finnas personer som är efterlysta, avtjänar fängelsestraff
eller är omhändertagna av olika anledningar. Om personen döms till en icke-
frihetsberövande påföljd blir det aktuellt med åtgärder inom frivården och då
kommer denne att träffa en frivårdsinspektör som ansvarar för att påföljden
(skyddstillsyn, samhällstjänst etc.) blir fullgjord.
11(43)
Vid en fängelsedom överförs den dömde till en anstalt när domen vunnit laga
kraft. Det finns i vissa fall möjligheter att avtjäna straffet i hemmet genom
elektronisk intensivövervakning om fängelsestraffet inte överstiger 6 månader och
vissa andra villkor är uppfyllda. I sådana fall är det frivården som ansvarar för att
påföljden blir fullgjord.
I anstalten skrivs den dömde in av ett vakthavande befäl och kriminalvårdare. Ef-
ter inskrivningen träffar personen kriminalvårdspersonalen på sin bostadsavdel-
ning. En eller flera av kriminalvårdarna på avdelningen kommer bli personens
kontaktman.
Under den första månaden kommer en VSP att upprättas och fastställas på ett be-
handlingskollegium där den intagne kommer att träffa sin kontaktman. I VPN
kommer den intagnes behov att fastställas. Mål och handlingsplaner upprättas och
följs upp av Kriminalvårdaren på avdelningen. Det finns även en rad påverkans-
program samt studier och studiecirklar som personen kan delta i inom anstalten.
I slutet av verkställigheten kan den intagne beviljas vistelse utanför anstaltens
område inom ramen för en särskild utslussningsåtgärd.
4.1.3 Olika befattningshavare inom kriminalvården
Under hela frihetsberövandetiden ligger ett stort fokus på förberedelser inför fri-
givningen. Allt arbete som kontaktmannen och övriga kriminalvårdare, klient-
handläggare, kriminalvårdsinspektörer, kriminalvårdschefer, produktionsledare,
programledare, lärare och externa samverkansparter utför har som mål att
minska risken för återfall i brott. Dessutom eftersträvas att minska skadeverk-
ningarna av ett frihetberövande och att den utskrivne ska vara bättre rustad för
livet i samhället.
12(43)
Kriminalvårdare
Har ansvar för bevakning, visitations- och säkerhetsarbete men även för frigiv-
ningsplanering, samtal och motivationsarbete. Kriminalvårdaren på anstalt eller
häkte är ofta kontaktmän och arbetar nära klienten med planen i VSP.
Klienthandläggare
Fungerar som en länk mellan kontaktpersonerna och kriminalvårdsinspektören i
klientarbetet. Klienthandläggaren har ansvar för utveckling/uppföljning av klien-
ternas verkställighetsplan. Arbetet innebär utredning och beslutsfattande enligt
fängelse- och häkteslagen samt handledning av kontaktmän.
Kriminalvårdsinspektör
En kriminalvårdsinspektör är direkt underställd anstalts- eller häkteschefen och
ska operativt leda, utveckla och följa upp verksamheten inom sitt område mot
uppsatta mål samt utgöra ett stöd för personalen i det dagliga arbetet.
Frivårdsinspektör
En frivårdsinspektör har direktkontakt med klienterna i den öppna delen av Kri-
minalvården. Frivårdsinspekören har ett ansvar för handläggning av verkställighet
av skyddstillsynspåföljd, intensivövervakning, samhällstjänst samt övervakning
av villkorligt frigivna.
4.2 Kronofogdens uppdrag
"En god betalningsvilja ska upprätthållas i samhället och företeelser som kan leda
till överskuldsättning ska motverkas. Kronofogdemyndigheten ska underlätta för
medborgare och företag att göra rätt för sig. Medborgare och företag ska ha för-
troende för Kronofogdemyndighetens verksamhet."
Det finns mål och ärenden som skulle kunna lösas tidigare i processen, vilket då
leder till att de inte hamnar hos oss. Det finns grupper som inte vet att vi kan bistå
13(43)
med hjälp när en skuld inte kan betalas och dessa vill vi stärka och aktivera tidigt i
processen.
Redan innan skulden uppkommer ska parterna förstå vad det innebär att skuldsätta
sig och vilka konsekvenser sin uppstår om man senare inte kan betala. Kronofog-
den behöver marknadsföras och arbeta tillsammans med andra samhällsaktörer.
Det innebär att vi ska arbeta aktivt med förebyggande åtgärder så att kunden har
den kunskap den behöver om konsekvenserna av ett köp, ett avtal eller en skyl-
dighet mot staten. Då har parterna möjlighet att själva lösa de problem som kan
uppkomma. Att Kronofogden prioriterar att stärka och aktivera kunderna bidrar
förstås till att vi i den bästa av världar bara får in ärenden som inte kan lösas på
annat sätt, d.v.s. ”rätt ärende in”.
5 Bakgrund till samverkansprojektet
5.1 Praktikrapport
Under höstterminen 2011 började en praktikant från kriminologiprogrammet på
Lunds universitet på Kronofogdens förebyggande verksamhet. I programmet ingår
praktiskt arbete under en termin och studenten gjorde en undersökning kring äm-
net hur man kan minska interners restföring under den tid de befinner sig på häkte
eller anstalt. Resultatet av undersökningen presenterades i rapporten ”Ekonomin
motiverar de flesta brott”3.
I korta drag visade studien att de flesta frihetsberövade verkligen vill göra rätt för
sig och försöka bryta sin kriminella bana efter avtjänat straff. Tyvärr anser de fri-
hetsberövade att möjligheterna att lyckas med detta är ytterst små i praktiken. De
dömda ansåg att det egentliga straffet kom först när de frigivits då de ska börja
försöka få en sönderslagen ekonomi att fungera samtidigt som de ska betala av
sina ansamlade skulder. Ofta sker betalningen genom löneutmätning och perso-
nerna i underökningen menade att de under överskådlig tid framöver såg sig be-
3 Bilaga 11
14(43)
höva leva mer eller mindre på existensminimum. Det är då lätt att återfalla i kri-
minellt beteende eller jobba svart för att få en mer dräglig tillvaro.
Sammanfattningsvis visar praktikrapporten4 att:
Många nya skulder uppkommer under anstaltsvistelsen.
De allra flesta frihetberövade är villiga att göra rätt för sig.
Många oroar sig för hur de ska klara av sin ekonomiska situation efter fri-
givningen.
Många tror inte att de klarar ett normalt liv efter frigivningen på grund av:
okunskap när det gäller privatekonomi
evig löneutmätning som gör att personen får leva på exi-
stensminimum resten av livet
Den ekonomiska situationen leder ofta till återfall i kriminalitet eller svart-
jobb.
Många önskar ekonomisk handledning för att kunna lösa sin situation på
ett lagligt sätt.
Det saknas resurser inom Kriminalvården när det kommer till ekonomiska
frågor enligt uppgift från de intagna.
Mer information efterfrågas från Kronofogden.
Flera av de skulder som uppkommer under anstaltsvistelsen går att för-
hindra med enkla metoder som samtal och handledning kring ekonomi och
kurser i privatekonomi för intagna.
En lista med specifika punkter behövs för att påminna och stödja persona-
len inom Kriminalvården att arbeta med ekonomiska frågor.
5.2 Kompletterande förstudie
Som ett komplement till praktikrapporten gjorde Kronofogdens förebyggande
verksamhet tillsammans med Kriminalvården en kontroll av 99 slumpmässigt ut-
valda intagna med minst ett års anstaltsvistelse bakom sig. För dessa gjordes en
kontroll över skuldutvecklingen under anstaltsvistelsen.
4 Bilaga 11
15(43)
Hela 81 % av de klienter som avtjänar mer än 12 månader får nya skulder under
sin anstaltsvistelse. Detta underlättar givetvis inte en redan svår utgångssituation
utan gör att allt känns ännu värre och tyngre när man ska försöka återanpassa sig
till samhället.
5.2.1 Vanliga skulder som uppkommer under anstaltsvistelsen
Nästan hälften av alla nytillkomna skulder är skulder till Brottsofferfonden eller
Brottsoffermyndigheten. Nästan en tredjedel är enskilda mål exempelvis låne-
eller kreditköpsskulder men även skadestånd.
Skulder till CSN rör främst studier. Underskott på skattekontot, fordonsrelaterade
skulder som felparkeringsavgifter och fordonsskatt samt skulder som avser under-
hållsstöd är också vanliga tillkommande skulder.
16(43)
De flesta som får nya skulder under anstaltsvistelsen får en skuldökning under
100 000 kr. Ett fåtal får 1 miljon kr eller mer i tillkommande skuld. I genonsnitt
blir skuldökningen ca 146 000 kr.
Merparten av skulderna kan troligen betalas genom löneutmätning under ett eller
ett par år. Det är viktigt att känna till att det går att bli skuldfri om man bara har
förmågan att ta kontroll över sin ekonomi!
17(43)
6 Uppdrag och projektorganisation
Med utgångspunkt från myndigheternas mål och vision, praktikrapporten samt en
kompletterande studie - ”Skuldökning under anstaltsvistelse”5, lämnades förslag
om ett antal åtgärder till Kronofogdens och Kriminalvårdens ledning.
I mars 2014 beslutades att Kriminalvården och Kronofogdens förebyggande verk-
samhet skulle påbörja ett gemensamt projekt i syfte att synliggöra och hantera
brister i det återfallsförebyggande arbetet kopplat till den ekonomiska aspekten.
Projektet skulle belysa och även vidta åtgärder för att underlätta för intagna att
undvika onödig skuldsättning under anstaltsvistelsen och att betala redan restförda
skuldposter.
En arbetsgrupp bildades för att i första hand ta fram förslag till checklistor. Denna
arbetsgrupp bestod av regionala programexperter, regionjurister från region
Stockholm, representanter från häktet Sollentuna, en företrädare från Kriminal-
vården region syd, en verksjurist samt två kommunikatörer från den förebyggande
verksamheten inom Kronofogden.
Arbetet startade upp med att vidareutveckla utkastet till olika checklistor som
hade utarbetats av Kriminalvården region syd tillsammans med Kronofogdens
förebyggande verksamhet under 2013. Checklistorna prövades från hösten 2014
till början av 2015 på häktena i Sollentuna och Helsingborg. Därefter gjordes
vissa justeringar i checklistan. En mycket förkortad variant för häkten togs fram.
Under våren 2015 föreslogs vid ett styrgruppsmöte att flera verksamhetsställen
skulle delta i en pilotstudie av checklistorna. I region Stockholm beslutades att
utöka så att hela häktet Sollentuna och anstalten Hall skulle delta. I region Syd
skulle även häktet Malmö och anstalten Fosie vara med.
5 Bilaga 12
18(43)
I samband med att pilotstudien förbereddes hölls ett uppstartsmöte, en ”kick-off”,
för berörd personal på de verksamhetsställen som skulle ingå i studien. ”Kickoff-
en” innehöll information om bakgrund och syfte med projektet.
I augusti 2015 presenterades framtagna och justerade checklistor för styrgruppen
(verksamhetschef Lena Bäcker, Kronofogden VO1 och frivårdsdirektör Lennart
Palmgren, avdelningschef inom Kriminalvården). Vid mötet beslutades att de
framtagna checklistorna skulle testas i enlighet med förslaget vid fem olika verk-
samhetsställen i Kriminalvårdens region syd och region Stockholm mellan tidspe-
rioden första september till sista december 2015. Samtidigt skulle Kronofogden i
samverkan med Kriminalvården genomföra utbildningar till berörd personal.
Detta för att ge personalen lämplig kompetenshöjning och verktyg för att kunna
stödja intagna kring privatekonomiska frågor.
Senast i mars 2016 ska en utvärderingsrapport av pilotverksamheten samt eventu-
ella åtgärdsförslag presenteras för styrgruppen.
7 Syfte med samverkansprojektet
Syfte med samverkansprojektet är att förebygga onödig skuldsättning och att öka
betalningsfrekvensen hos intagna vid Kriminalvårdens anstalter och häkten.
Ambitionen är även att öka kunskapen och motivationen hos de intagna att und-
vika ytterligare skulder och att efter förmåga betala de skulder de redan har.
Sammanfattningsvis syftar projektet till att:
1. Motverka onödig skuldsättning
2. Öka betalningsfrekvensen
3. Förebygga återfall i kriminalitet
19(43)
Syftet med rapporten är att presentera slutsatserna från utvärderingen av pilotpro-
jektet samt lämna ett lämpligt beslutsunderlag för nästa steg i projektet.
8 Produktmål och effektmål
8.1 Effektmålen
Effektmål 1
Att varje ny inskriven klient i ett tidigt skede av verkställigheten uppmärksammas
på eventuella faktorer som kan leda till onödig skuldsättning under tiden av fri-
hetsberövandet.
Effektmål 2
Att klienthandläggare och kriminalvårdare som är i daglig kontakt med klienterna
har god kunskap om ekonomi och faktorer som leder till onödig skuldsättning för
den intagne.
Effektmål 3
Att personal inom kriminalvården känner ansvar för den intagnes ekonomi och
arbetar aktivt med dennes ekonomiska angelägenheter som en naturlig del av re-
habiliteringen till ett normalt liv och det återfallsförebyggande arbetet.
8.2 Produktmålen
Produktmål 1: Framtagna checklistor 6
Produktmål 2: Framtagen rutinbeskrivning för åtgärder i samband med inskriv-
ning på anstalt/häkte
Produkt 3: Framtagen samt anpassad utbildning för kriminalvårdspersonal7
Produkt 4: Genomförd utbildning för personalen på kriminalvårdspersonal
6 Bilaga nr 2,3,4,5
7 Bilaga nr 1
20(43)
Produkt 5: Genomförd utvärdering/undersökning 8
Produkt 6: Rapport/åtgärdsunderlag för beslut
9 Metod för utvärdering
För att kunna välja lämplig metod för vår undersökning har vi diskuterat kring vår
kärnfråga.
Hur effektivt har mål och resultat uppnåtts?
Följande huvudinriktning valdes utifrån resurser och tid till förfogande för vår
undersökning:
Cheklistornas användarvänlighet.
Om checklistorna fungerar som stöd för personalens arbete kring
ekonomiska frågor.
Om checklistorna väcker intresse hos klienterna för att ta tag i sin
ekonomi och eventuella skulder.
Kan vi påstå att checklistorna är ett verktyg för att aktivera kunderna
i rätt riktning?
Används checklistorna på rätt sätt?
Är checklistorna ändamålsenliga?
Då vi ville ha ett djupt och brett underlag inför ett eventuellt kommande beslut om
en nationell satsning genomförde vi både en kvalitativt och kvantitativ undersök-
ning. Den kvantitativa undersökningen skulle ge hårdfakta och göra det möjligt att
ta fram generella svar som kan jämföras med varandra i och med att de inte på-
verkats av en intervjuare i samma omfattning. Inom den kvantitativa delen valde
vi dels att räkna antalet utdelade checklistor och dels att genomföra en enkätun-
dersökning bland personalen på sammanlagt fem olika verksamhetsställen. Anta-
8 Bilaga 6,9,10
21(43)
let utdelade checklistor är en indikation på den faktiska användningen under pi-
lotverksamheten. Antalet utlämnade checklistor och antalet genomgångna check-
listor följdes upp numerärt from 2015-09-01 till 2015-12-31. Resultatet samlades
in av ansvariga vid respektive verksamhetsställe och dessa rapporterade till en
regional kontaktperson vid slutet av varje månad.
Den kvantitativa studien följdes av en kvalitativ studie där intervjuer genomfördes
med både enskilda och med fokusgrupper. Målet med de enskilda intervjuerna var
att få veta hur personalen upplevt arbetet med checklistan. Vi valde även att ha
några öppna frågor i enkätundersökningen som ytterligare möjlighet till att få ut-
förliga svar. Ett kvalitativt metodval var passande för att undersöka intervjuperso-
nernas egen upplevelse av sin yrkesutövning. Den kvalitativa delen skulle ge oss
möjlighet att få mycket mer information från var och en intervjupersonerna, att
ställa mer komplicerade frågor, förklara händelser och beteenden på ett an-
norlunda sätt, ge oss större insikt i problemen samt kunna ställa följdfrågor.
Fokusgrupperna bestod av cirka fem intagna per verksamhetsställe samt en grupp
ur personalen. Varje verksamhetsställe valde själva ut lämpliga klienter. Intervju-
erna innehöll två infallsvinklar; klienters attityder och handlingar kopplade till
arbetet med checklistorna.
Fokusgruppen bland personalen bestod av en kriminalvårdsinspektör, en klient-
handläggare, tre kriminalvårdare/kontaktmän. En semistrukturerad intervjuform
gav oss en större flexibilitet under intervjutillfällena. Det gav möjlighet för inter-
vjupersonerna att synliggöra vad de själva ansåg vara relevant och viktigt i förhål-
lande till de frågor vi ställt.
10 Utbildning av personal
Ett av produktmålen i projektet var att ta fram ett anpassat utbildningsmaterial för
utsedd personal inom kriminalvården som eventuellt skulle komma att arbeta med
intagnas ekonomiska frågor. Syftet var att rusta personalen med ökade kunskaper
som underlättar detta arbete.
22(43)
Efter en snabb inventering av kunskapsbehoven hos personalen framkom att ut-
bildningen i första hand borde fokusera på frågor som rör eventuella ekonomiska
frågor som en kriminalvårdare bör kunna svara på i sin kontakt med en skuldsatt
frihetsberövad person.
Kronofogdens förebyggande verksamhet har under flera år använt sig av s.k. bud-
bärarutbildningar som innebär kunskapsöverföring som kan medverka till att färre
blir överskuldsatta. Utbildningen erbjuds i första hand till yrkesgrupper som möter
människor i förändrade livssituationer som kan innebära risker för överskuldsätt-
ning (identifierade livssituationer). Sådana livssituationer kan vara arbetslöshet,
sjukdom eller skilsmässa. Projektgruppen ansåg att utbildningen med vissa för-
ändringar även kan användas för personal inom Kriminalvården. Att bli frihetsbe-
rövad är i hög grad en förändrad livssituation som innebär risk för överskuldsätt-
ning. Därför valde projektgruppen att använda sig av Kronofogdens budbärarut-
bildning som en plattform och vidareutvecklade den med särskilda avsnitt om
verkställighet och skuldsanering för att komplettera budskapet.
Innehållet i utbildningen blev därför följande: 9
1. Överskuldsättning som fenomen i samhället
2. Kronofogdens roll och uppdrag
3. Skuldens väg från A till Ö
4. Betalningsföreläggande
5. Verkställighet
6. Skuldsanering
7. Budbärartanken
8. Verktyg för att förebygga överskuldsättning
9 Bilaga nr 1
23(43)
Utbildningen som är cirka 3 timmar lång genomfördes av Kronofogden under
senhösten 2015 på alla verksamhetsställen som deltog i pilotprojektet.
11 Redovisning av resultat
11.1 Kvantitativ undersökning
11.1.1 Enkätstudie
Enkäter har skickats via e-post till medarbetare på häktena Sollentuna, Helsing-
borg och Malmö samt till anstalterna Fosie och Hall. Totalt skickades 309 för-
frågningar ut och 109 svar inkom. Frågorna i enkäten har handlat om användar-
vänlighet, om den har ökat kunskapen och intresset för att arbeta med klienternas
frågor rörande ekonomi. Resultatet redovisas i tabellerna nedan:
24(43)
25(43)
26(43)
27(43)
28(43)
29(43)
30(43)
11.1.2 Antal utdelade checklistor till intagna på varje verksamhetsställe
samt lämnade instruktioner
Totalt har 495 checklistor delats ut under perioden 2015-09-01- 2015-12-31 på de
fem verksamhetsställena. Häktena har generellt ett större flöde av nya klienter,
varför volymerna blir större där.
Anstalten Hall
Under tiden 2015-09-01-2015-12-31 var antalet intagna med konstaterade behov
inom området ekonomi, 34 av totalt 43 bedömda. För de intagna där VSP-
utredaren identifierat en skuldproblematik har användning av checklistan rekom-
menderats. VSP-utredaren har efter beslut i kollegiet lämnat över VSP till kon-
taktmannen för genomförande. De intagna som VSP-utredarna inte rekommende-
rat checklistan till har antingen saknat skuldproblematik eller haft språksvårighet-
er. En reflektion från personalen är att intagna sällan själva reflekterat över sina
skulder och möjligheten att vidta åtgärder under verkställigheten.
31(43)
Häktet Sollentuna
Under tiden 2015-09-01--2015-12-31 har 148 checklistor registrerats som utde-
lade/hanterade vid fastställande av häktesplanen. I 63 fall har checklistan inte de-
lats ut. Instruktionen till personalen har varit att checklistan ska lämnas ut i sam-
band med ankomstsamtalet, d.v.s. inom de första dygnen och att man där kortfat-
tat informerar om syftet för att ge klienten en möjlighet att redan tidigt flagga för
om det är något akut han eller hon behöver hjälp med. Man går sedan igenom den
och dokumenterar det senast i samband med upprättandet av häktesplanen, som
sker inom 14 dagar efter ankomst.
Häktet Helsingborg
Under perioden 2015-09-01–2015-12-31 har 172 checklistor delats ut och under
samma tid har 296 klienter skrivits in. Checklistan har delats ut till klienter som
blivit häktade och som talar och förstår svenska. Klienter som varit utländska
medborgare eller varit inskrivna på häktet av en annan anledning som anstaltskli-
enter, klienter som är omhändertagna av olika anledningar samt klienter som är
inskrivna för transportuppehåll har inte fått listan. Den ansvarige för VSP på häk-
tet Helsingborg har lagt till de tre frågorna som checklistan i det lokala VSP-
dokumentet innehåller och som kontaktmännen använder vid upprättandet av kli-
enternas VSP. Checklistan har delats ut när klienten har skrivits in. Uppföljning
har skett av klienthandläggaren inom 14 dagar när VSP:n fastställdes.
Häktet Malmö
Under perioden 2015-09-01–2015-12-31 har 68 checklistor delats ut och under
samma tid har 484 klienter skrivits in. Checklistan har delats ut till klienter som
blivit häktade och som talar och förstår svenska. Den har inte delats ut till klienter
som varit utländska medborgare eller som varit inskrivna på häktet av andra an-
ledningar som anstaltsklienter, klienter som är omhändertagna av olika anledning-
ar och klienter som är inskrivna för transportuppehåll. Checklistan har delats ut av
klienthandläggare på avdelningen i samband med upprättandet av VSP men innan
VSP:n fastställdes.
32(43)
Anstalten Fosie
Under perioden 2015-09-01–2015-12-31 har 73 checklistor delats ut och under
samma tid har 149 klienter skrivits in. Checklistan har mestadels delats ut av av-
delningspersonalen när klienten kommit till sin bostadsavdelning. Klienter som
inte talar eller förstår svenska samt utländska medborgare har inte fått checklistan.
Vid första behandlingskollegiet inom en månad från ankomsten har klienthand-
läggaren kontollerat om klienten fått checklistan och om så inte har varit fallet
delat ut den.
11.2 Kvalitativ undersökning.
11.2.1 Intervjufrågor till intagna angående användning av checklistan
Ålder Kön Strafftid/tid inom häkte
0. Har du använt checklistan? Om NEJ, varför inte?
Om JA följande frågor:
1. Hur viktigt är det att du inte får nya skulder under din verkställighet(skala
1 – 10)?
2. Hur har du fått information om checklistan? Av vem fick du information-
en?
3. Hur har du använt checklistan?
4. Tycker du att checklistan har varit till nytta för dig? Kan du beskriva på
vilket sätt?
5. Skulle du vilja ha någon annan hjälp kring din ekonomi under verkställig-
heten?
Redovisning av svar från intagna:
Totalt 20 klienter har intervjuats enskilt, 15 på häkte och 5 på anstalt.
Har du använt checklistan? Om NEJ, varför inte?
På anstalt har 2 av 5 uppgett att de på något sätt använt checklistan. Ytterligare en
håller på att jobba med ekonomin, en har svarat nja, har fått listan och ytterligare
en har svarat att han inte har använt den då han inte har några skulder.
33(43)
På häkte har 4 av 15 uppgett att de använt checklistan. Några uppger att de inte
fått den, andra uppger att inget av detta är aktuellt för dem.
1. Hur viktigt är det att du inte får nya skulder under din verkställighet(skala
1 – 10)?
19 av 20 ansåg att det var mycket viktigt att de inte fick nya skulder under tiden i
häkte eller anstalt. En har svarat att det inte är så viktigt, att han inte bryr sig.
2. Hur har du fått information om checklistan? Av vem fick du information-
en?
På anstalt hade 4 av 5 intervjuade fått information om checklistan och de flesta
svarade att informationen varit bra. På häkte hade 11 av 15 fått listan men endast
7-8 av dessa upplever att de fått informationen om hur den skulle användas. In-
formationen har av vissa intagna uppfattats som otydlig.
3. Hur har du använt checklistan?
När det gäller checklistan uppger 2 av de 5 intagna på anstalt att de använt check-
listan. Exempel på hur man använt den: ”Jag har fyllt i den och sedan ringde jag
och kontaktmannen till Kronofogden för att få hjälp”. ”Jag har talat om den med
en annan intagen som behöver hjälp”.
På häkte uppger 4 av 15 att de använt den. En del av de som svarat att de inte an-
vänt den, har själva tagit itu med frågor kring ekonomin eller tagit hjälp av andra.
Några uppger att de inte har någon aktuell fråga på området. Exempel på hur man
använt den: ”Ja, jag har ändrat adress (vem som tar hand om posten)”. ”Ja, så
nu är hyran, posten och fordon klart”.
4. Tycker du att checklistan har varit till nytta för dig? Kan du beskriva på
vilket sätt?
På anstalt har 2 av 5 uttryckt sig positivt kring checklistans nytta för dem. På
häkte svarar 4 av 15 att de haft nytta av checklistan. Flera intagna på häkte har
34(43)
redan tagit itu med de områden som frågorna berör med hjälp av anhöriga, advo-
kat eller på annat sätt och har då svarat att de inte haft nytta av checklistan.
5. Skulle du vilja ha någon annan hjälp kring din ekonomi under verkställig-
heten?
- Flera intagna har uttryckt att de vill ha kontakt med Kronofogden eller på
annat sätt få hjälp kring sin ekonomi.
- Flera har uttryckt att de är oroade över att det kommer räkningar till bosta-
den och att de behöver hjälp att betala dem.
- En del intagna har tagit upp restriktioner på häkte som ett hinder för dem
att ta ansvar för sin ekonomi, räkningar och andra frågor, t.ex. behålla sin
plats i bostadskön.
- Flera vill ha information om och hjälp med skuldsanering.
- Intagna på anstalt som fått ringa Kronofogden, andra myndigheter och in-
kassoföretag har upplevt det som positivt. Flera vill ha bättre kontroll över
sin ekonomi och kunskap om privatekonomi.
11.2.2 Intervjufrågor till personal angående användning av checklistan.
Personalen har intervjuats i grupp på några verksamhetsställen och enskilt på
andra. Sammanlagt har 24 personer intervjuats. 14 av dem arbetade på de tre häk-
tena och 10 arbetade på anstalt. Vid redovisning av gruppintervjuerna framkom-
mer att det är 4 personer i en häktesgrupp och 5 i en anstaltsgrupp som svarat.
Frågorna i personalintervjun:
1. Har ni fått information om syftet med checklistan? Hur uppfattar ni syftet?
2. Har checklistan varit till någon nytta eller hjälp i arbetet kring ekonomin?
3. Hur ser rutinen ut för utlämning och uppföljning av checklistan?
4. Hur uppfattar ni intagnas intresse att arbeta med checklistan och ev. skulder?
5. Hur uppfattar ni intagnas agerande vad gäller ekonomiska frågor och skulder
efter genomgång av checklistan?
6. Vilka hinder eller problem ser ni att arbeta med intagnas ekonomi genom
checklistan?
35(43)
7. Skulle ni önska annan hjälp och stöd i arbetet kring intagnas ekonomi?
Redovisning av svar:
1. Har ni fått information om syftet med checklistan? Hur uppfattar ni syftet?
Det råder en samstämmighet bland intervjuad personal på häkte och anstalt att de
fått information om syftet med checklistan.
2. Har checklistan varit till någon nytta eller hjälp i arbetet kring ekonomin?
7 av 10 på anstalt har svarat positivt på frågan att checklistan varit till nytta. 2 har
svarat ”vet inte” och en person har svarat nej. På häktena har 7 av 14 svarat att
den varit till nytta, 2 svarar nej och 5 att det är för tidigt att säga/oklart/vet inte.
3. Hur ser rutinen ut för utlämning och uppföljning av checklistan?
Rutinen för utlämning av checklistan har sett olika ut på de fem verksamhetsstäl-
lena. På anstalt har den ofta delats ut tillsammans med annat informationsmaterial
och därefter tagits upp vid ett kollegium där VSP gås igenom. På en anstalt har
man ett system med VSP-utredare som bedömer insatsbehovet inom ekonomi och
därefter lämnar över till kontaktmannen för klienten. På häkte lämnas checklistan
ofta ut vid inskrivning och i ett ”kit” med information. Den gås igenom samtidigt
som häktesplanen efter ca två veckors vistelse.
4. Hur uppfattar ni intagnas intresse att arbeta med checklistan och ev. skulder?
På anstalterna har de allra flesta i personalgrupperna positiva kommentarer kring
de intagnas intresse att arbeta med checklistan och ev. skulder. På häktena är bil-
den annorlunda. Nästan all personal uttrycker att de intagna har ett måttligt eller
svagt intresse och att det varierar mellan olika personer men att rättsprocessen ofta
upplevs som den viktigaste. Personalen uppfattar att unga inte har så stort intresse
då dessa upplever att frågorna i checklistan inte berör dem då de ofta har sin bo-
stad hos föräldrar och inte äger någon bil. Dock upplevde personalen ett större
intresse bland kvinnliga intagna.
36(43)
5. Hur uppfattar ni intagnas agerande vad gäller ekonomiska frågor och skulder
efter genomgång av checklistan?
På anstalt har personalen svarat att intagnas agerande är väldigt blandat. En del är
mycket intresserade och har redan gjort något åt ekonomin. Andra är inte särskilt
intresserade och att det till viss del beror på vilka sociala förhållanden de lever
under. Personalen uppfattar att en del intagna känner osäkerhet och behöver stöd i
dessa frågor. Även på häkte uttrycker personalen att de uppfattar intagnas age-
rande angående ekonomin som väldigt varierande. Personalen uppfattar att en del
intagna inte tycker att det är lönt att göra något, att det är meningslöst och att en
del inte vill veta men att det också finns intagna som vill agera. Det kan vara in-
tagna som är vana att ta ansvar för sin ekonomi ute i samhället, t.ex. egenföreta-
gare eller personer som har skulder vid inskrivning i häkte.
6. Vilka hinder eller problem ser ni att arbeta med intagnas ekonomi genom
checklistan?
De flesta i personalen på både häkte och anstalt ser inte många hinder i att arbeta
med checklistan för klienten kring dennes ekonomi. De hinder som dock nämns är
tidsbrist, restriktioner på häkte och att använda lösa papper. Även bristande kun-
skap hos personalen inom området ekonomi tas upp som ett hinder.
7. Skulle ni önska annan hjälp och stöd i arbetet kring intagnas ekonomi?
På denna fråga har det inkommit många synpunkter. Ett axplock:
- Bra med listan, lättare att komma igång, bra ingång.
- Checklistan en ingång för en bättre kontakt med klienten
- Bra att den finns
- Önskar att kronofogden kommer till anstalten och träffar klienter och vår-
dare.
- Mer skriftlig information
- En lista över vanliga inkassoföretag
- Listan behövs på häkte men klienterna är mer motiverade på anstalt.
37(43)
- Lägg ansvar på några, inte alla vårdare ska ha ansvaret.
- Att få in frågorna i VSP/häktesplanen.
- Klienterna behöver hjälp med att betala sina räkningar.
- Viktigt att börja på häkte.
- Bättre kunskap om Kronofogden, informationsfoldrar och telefonnummer
till viktiga myndigheter mm.
- Ett ekonomiavsnitt i grundutbildningen.
12 Slutsatser
Slutsatser från enkätfrågor till personalgruppen gällande checklistorna:
1. 73 % av de som har svarat arbetar i häkte och 26 % av dem arbetar vid an-
stalt
2. 83 % av respondenterna arbetar som kriminalvårdare och 11 % arbetar
som klienthandläggare
3. Över hälften av respondenterna inom personalgruppen är allmänt nöjda
med checklistorna
4. Lite mer än hälften anser att checklistorna har varit lätta att använda men
de menar också att det finns potential att utveckla dem ännu mer. Upp-
levda brister är bl.a. att språket inte är anpassat till vissa målgrupper t.ex.
ungdomar och att tydliga anvisningar för uppföljning saknas.
5. Lite mer än hälften tycker att checklistorna har bidragit till att förbättra
kunskapen i att kunna hjälpa klienterna med ekonomiska frågor. Persona-
len på anstalterna anser i högre grad än de på häktena att checklistorna är
ett bra verktyg för ökad kunskap kring vissa frågor.
6. Något mer än hälften av respondenterna anser att checklistorna inte räcker
till för att motivera eller väcka intresse. Det krävs även tid för samtal för
att väcka intresse och engagemang.
7. 70 % av respondenterna anser att checklistorna i kombination med Krono-
fogdens utbildning påverkar hur de i framtiden kommer att arbeta med in-
tagnas ekonomiska frågor. Dock finns det väsentliga skillnader mellan
häkte och anstalt.
38(43)
8. 27 % av respondenterna anser att det finns praktiska svårigheter att an-
vända checklistorna. Svårigheterna kan t.ex. vara tids- och resursbrist,
språksvårigheter, prioriteringar inom myndigheten eller att checklistan inte
är anpassad för visa klientgrupper.
Slutsatser av den kvalitativa undersökningen - klientintervjuer
1. Intagna anser att det är mycket viktigt att ta itu med området ekonomi
och att inte få nya skulder under tiden inom kriminalvården.
2. Intagna på anstalt upplever att de har fått information om checklistan i
högre utsträckning (4 av 5) än intagna på häkte (där ca hälften anger att
de fått information)
3. 2 av 5 intervjuade klienter på anstalt och 4 av 15 intervjuade klienter
på häkte har använt checklistan men fler än så har själva tagit itu med
frågor kring sin ekonomi. Checklistan är inte den enda ingången till att
ta itu med dessa frågor.
4. Intagna på både häkte och anstalt har uttryckt behov av hjälp kring
ekonomifrågor, t.ex. kontakt med Kronofogden eller personal som kan
hjälpa dem ta kontakt med olika fordringsägare och liknande. Intagna
vill ta itu med dessa frågor.
5. Intagna önskar hjälp att betala räkningar så att skulderna inte ökar un-
der tiden som de är frihetsberövade. En del intagna har tagit upp re-
striktioner på häkte som ett hinder.
Slutsatser av den kvalitativa undersökningen - personalintervjuer:
1. 70 % av intervjuad personal på anstalt och 50 % av intervjuad personal på
häkte tycker att checklistan varit till nytta i arbetet.
2. Rutinerna för utlämning av och information runt checklistan har sett olika ut
på verksamhetsställena.
3. Intervjuad personal på anstalt upplever de intagnas intresse som stort i frågor
kring ekonomi, medan intervjuad personal på häkte upplever de intagnas in-
tresse som betydligt mindre. Ekonomi upplevs också som ett känsligt ämne
39(43)
att prata om. Intagna på både häkte och anstalt har dock uttryckt att det är
mycket viktigt för dem att inte få skulder under vistelsetiden.
4. Intervjuad personal upplever få hinder i arbetet med checklistan. De hinder
som dock lyfts fram är tidsbrist, kunskapsbrist, nackdelen med checklistan i
form av lösa papper samt restriktioner på häktet.
5. Intervjuad personal på anstalt tycker att checklistan är ett bra verktyg att
samtala utifrån med klienten.
6. Personalen har uttryckt att de önskar mer skriftligt material, t.ex. information
om skulder och inkassoföretag mm.
7. Kunskap om ekonomi bör planeras att ingå i grundutbildningen.
13 Analys
Vi vill börja analysen med de frågor som vi har arbetat utifrån under utvärdering-
ens gång:
• Hur användarvänliga är checklistorna?
• Fungerar checklistorna som stödverktyg för personalen när de arbetar med och
coachar de intagna i ekonomiska frågor?
• Väcker checklistorna intresse hos klienterna att ta tag i sin ekonomi och even-
tuella skulder?
• Aktiverar checklistorna klienterna i rätt riktning vad gäller deras privateko-
nomiska situation?
• Är checklistorna ändamålsenliga?
Utifrån resultatet är det uppenbart att checklistorna tillsammans med Kronofog-
dens utbildning av personalen starkt påverkat hur de arbetar med de intagnas eko-
nomiska frågor, särskilt på anstalter. Mer än 70 % av personalen har i enkätsvaren
gett uttryck för att de kommer att jobba annorlunda med de intagnas ekonomiska
frågor i framtiden. Vi kan utifrån resultatet peka på följande nyttor som imple-
menteringen av checklistorna har inneburit:
Checklistorna har fungerat som en påminnelse för personalen att arbeta ak-
tivt även med området ekonomi.
Checklistorna har uppfattats som ett bra verktyg när man för samtal kring
ekonomi med klienterna, då det upplevs som ett känsligt område.
40(43)
Checklistorna har även uppmärksammat en del intagna att det finns risk
för skuldökning om man inte aktivt arbetar med sin ekonomi, fastän man
är frihetsberövad.
Personalen har även kunnat inhämta kunskap kring ekonomiska frågor ge-
nom checklistorna
Vid användningen av checklistorna har det blivit ännu tydligare för alla
inblandade att det inte alla gånger är lätt för de intagna att göra rätt för sig.
Isolering, restriktioner och regelverket är exempel på hinder.
Arbete med intagnas ekonomiska frågor sker idag på lite olika sätt i olika
anstalter och häkten. Användning av checklistorna kan på sikt ge ett mer
enhetligt arbetssätt.
Resultatet har också visat att det finns en hel del utvecklingsmöjligheter när det
gäller checklistorna och att användarvänligheten ännu inte är optimal.
Cheklistorna är idag i pappersform och kan därför lätt komma bort.
Checklistorna kan utvecklas/förbättras med fler handfasta förslag.
Den används olika på olika anstalter och häkten och det saknas ett enhetligt
rutinförfarande. Det leder till att åtgärderna avseende ekonomin inte upp-
fattas som rättssäkra, korrekta och förutsägbara.
Checklistorna är inte anpassade till alla klientgrupper inom Kriminalvår-
den, t.ex. ungdomar och de som inte talar svenska.
Det finns även en del strukturella hinder enligt undersökningen t.ex.
Byråkratiska hinder som försvårar klienternas kontakter med bl.a. bor-
genärer (tillstånd att ringa). En normal hantering av telefontillstånd för
klienter med restriktioner tar minst en vecka. Även hanteringen av telefon-
tillstånd som hanteras av kriminalvårdspersonal tar normalt en vecka.
Många uppger tidsbrist som en avgörande orsak till varför det i praktiken
är svårt att hinna arbeta med checklistan och klienternas ekonomi. Arbetet
kräver tid för samtal samt vissa åtgärder, t.ex. att ringa till en annan myn-
41(43)
dighet och sitta i telefonkö eller hjälpa klienten att skriva ett brev. Detta
kan därför lätt bortprioriterars bland andra arbetsuppgifter.
Ekonomikunskap finns inte på kriminalvårdens grundutbildningar. Kri-
minalvårdspersonalen känner inte att de har den kunskap som behövs rö-
rande intagnas ekonomiska frågor. Den enskilde vårdaren känner därför
oftast oro över att svara på frågor som denne inte har fått utbildning i.
Idag får klienterna olika hjälp och stöd kring sina ekonomiska frågor uti-
från hur intresserad och kunnig personalen är. Klienterna som intervjuades
var mycket positiva till att arbeta med sina ekonomiska frågor och mycket
måna om att inte få ytterligare skulder under tiden för frihetsberövandet.
Däremot framkom en uppfattning från personalen, både vid enkätunder-
sökning och djupintervjuer, att de inte tror att klienterna tycker att detta är
ett viktigt område och att klienterna visar ett svagt intresse för frågorna.
Detta bidrar inte till ett professionellt sätt att behandla klienternas behov.
En kunnig personal och eldsjälar är viktigt för att få upp ekonomifrågan på
agendan.
De intagnas behov av stöd i ekonomiska frågor matchar inte alltid krimi-
nalvårdens prioriteringsordning över faktorer som antas ha särskilt stor
betydelse för risken för återfall i brott, ”the big four” (prokriminella attity-
der och värderingar, prokriminellt umgänge, antisocialt personlighets-
mönster, tidigare brottslighet och samhällsingripanden). Det kan konstate-
ras att frågor om klienternas ekonomi i allmänhet inte har samma starka
samband som t.ex. missbruk eller kriminella attityder vad gäller risk för
återfall i brott. Dock kan de ekonomiska förhållandena ha stor betydelse
för att minska de negativa följderna av frihetsberövandet och situationen
vid frigivning. Att arbeta med frågor kring ekonomin kan också vara ett
sätt att närma sig klienten och att öka mottagligheten.
42(43)
14 Åtgärdsförslag
Förslag Ansvarig Tidsplan
1 Checklistan ska bli en del av VSP och ny
häktesplan, ett digitalt utredningsinstrument
och hjälpmedel.
Tillsätt en arbetsgrupp för utformning av
checklistan i digital form i VSP/häktesplan.
Lennart Palmgren Hösten
2016
2 Förenkla för intagna på häkte att kontakta
myndigheter och vissa fordringsägare per
telefon, via nätet via INTIK och INIT. Möj-
liggör även för intagna på häkte att betala
prioriterade räkningar.
Tillsätt en arbetsgrupp som utreder förutsätt-
ningar och möjligheter för detta.
Lennart Palmgren,
Hanna Jarl Källberg
Septem-
ber 2016
3 Utbilda personal i kriminalvårdens grundut-
bildning i socialjuridik/ekonomi.
Ge utsedd personal per verksamhetsområde
fördjupad utbildning samt fortbildning varje
år.
Lennart Palmgren
Hanna Jarl Källberg
2016-
2017
4 Ta fram kursmaterial för intagna på häkten
och anstalter inom området eko-
nomi/socialjuridik.
Eva Carlquist/ Jan
Åkerlund
Lennart Palmgren
Hanna Jarl Källberg
Hösten
2016
Våren
2017
5 Ta fram ett anpassat informationsmaterial för
personal och intagna.
Uppdatera kriminalvårdens socialjuridiska
handbok.
Eva Carlquist/Jan
Åkerlund
Lennart Palmgren
Hanna Jarl Källberg
Våren
2017
43(43)
15 Sammanfattning
Häkte
Anstalt
Nuläge
•Ekonomi är inte en naturlig del av det första mötet inom häkten
•Ekonomi är inte ett prioriterat område.
•Personalen har begränsad kunskap inom området och känner sig osäkra att ta tag i ekonomifrågor.
Åtgärd
•Ny häktesplan, cheklistan finns i digitalform som en påminnelse
•Speciellt utsedd personal ansvarar för utredning och planering.
•Utbildning för personal.
Målbild
•Checklista är en naturlig del av rutinerna. Frågorna i checklistan är en naturlig del av det första mötet med kontaktmannen/kriminalvårdaren.
•Klientens deltagande är centralt.
•Personalen har kunskap rörande hantering av intagnas privatekonomiska frågor
Nuläge
•Området ekonomi nämns i VSP under avsnittet utbildning/arbete/försörjning.
•Klientens engagemang avgörande för hur frågan tas om hand.
•Personalen har begränsad kunskap inom området och känner sig osäkra att ta tag i ekonomiska frågor.
Åtgärd
•Checklistan blir ett utredningsinstrument.
•Checklistan länkas ihop digitalt med VSP.
•VSP-utredaren är ansvarig för behovsutredningen.
•Utbildning för personal.
Målbild
•Frågorna ställs inför VSP-utredningen genom specifika frågor som ett särskilt utredningsinstrument. En plan upprättas för hur man ska hantera de identifierade behoven. Insatser koordineras och genomförs. Insatserna följs upp flera gånger under och vid slutet av verkställigheten.
