SiillskapetSan Micheles Viinner

"Fjiirilarna fdrtj?inar vflrt beskydd"

Fj?irilskriigaren Dan Kumlin ber2ittar om enunik krog pi San Michele d?ir fjiirilar iir finsmakare

Medlemsblad 8 februari 2OO2

I

LedarenHdstens begivenheter var flera. Inten-dentparet Ann-Marie Kjellander ochAlessandro Panini Finotti besdlleViinnerna en kviill pi ItalienskaKulturinstitutet. Ann-Marie beriittadeom arbetet pi San Michele sen till-triidet 1995. Ett lyckokast var attinbjuda journalister till Villan. Detavsatte ett antal artiklar som gjordeSan Michele mera klint iiven ute iperiferin. Numera iir det svirt att fikomma tillbaka som glist. Over 600stiker varje fu och med inbjudnaartister klarar sig ca25O igenom ni'ls-tigat. Ann-Marie niimnde ett antalgiister som i giistboken berAftat omsina framgingsrika, produktiva mddor.Inte siillan ser nya uppslag och id6erdagens ljus i den dagliga samvaron.

Anliiggningen iir stor och klimatetkiirvt. Underhill, kompletteringar,fdmyelse, kr?iver kontinuitet ochstiindig uppmiirksarrhet som olikaexempel bekriiftade. Ann-Marieprisade den engagerade personalen.Det tidigare intendentparet Marilir ochLevente Erdeiis fick en eloge fdr sinfOrmiga att fanga in goda medarbe-tare. Av de stora investeringarna iirbarbarossaprojektet numera godk?intmen pengar saknas ftir finansieringen.Biblioteket iir upprustat och notbiblio-teket tilldrar sig stort intresse. Ftirsiilj-ningsdelen har blivit st0rre. Den storautomhusscenen pfl det som en gingkallades tennisbanan iir en stor fram-ging. Med de minga timmarAlessandro iignat den kunde den medall rlitt kallas Alessandroplats. Villa

San Michele har ambitionen att varaSveriges sktjnaste skyltfiinster motviirlden och varje dag fdrsvarar mandet milet.

Kviillen slutade med YvonneFrykbergs oslagbara buff6 och TrioGrandes ( presenterad i nr 5) musika-liska striivtig bland landmiin och sjO-mdn. Till deras miirgfulla ackompan-jemang sjtings slutligen GustafEkbergs Sangen om San Michele somiterges hiirintill.

Strax fdre jul presenterade fdrfattarenGtiran B0rge sin nya bok, Hemma piCapri, pi Italienska Kulturinstitutet.Bdrge har bestikt Capri i flera tidigarebOcker. Nu visar han vad Capri kanerbjuda resenlren under ligsiisong, niirturisterna Zir borta och aff?irernastiingda. Och det iir inte litet det. Stigaroch stup, grottor, iir levande, dramatiskhistoria sen ftire kejsartiden. Capri iirfiglarnas 0. Frin viirldens fyra htirnhar figlarna samlat en unik flora med850 arter och 130 varianter, den enamiirkviirdigare [n den andra. Capribefolkas inte bara av inflyttade utl?in-ningar. Fortfarande finns hiircapresiska dbor, btjnder, herdar,fiskare, vinodlare som aldrig nedlititsig till att bestjka fastlandet. Bokenillustreras med hiirliga fotografier.Fdrfattaren ftirs6kte visa n6gra avdem. Men husets sen liinge pensions-fiirdiga diaapparat var denna kviill piosedvanligt diligt humtir.

Stvrelsen

no ^Sangen om San Michele

Text och musik Carl Gustaf Ekbere

Det finns en ti i friimmande land, Si tiden gick och iter en dag,som har satt minga hjiirtan i brand till Capris vackra arkipelagdess viirld tir vild med klippor och stup, kom doktor Axel Munthe, minsann,frin hdga berg till avgrunders djup. vir yngling blivit viilbiirgad man.En yngling kom en dag pi besdk, Nu kan han skapa driimhuset sitt,till vingirdsbondens torftiga kOk diir varje mur skall lysa i vitthan fann ruinen av ett kapell, han bygger i sitt anletes svett,den synen gjorde honom si siill. en dnim vars make man aldrig sett.Han pliitsligt fick en hiiftig vision, En villa fylld av konstverk med smak,av tanken fick han inspiration intill skulpturgalleri under takruinen skulle man byggh opp, en vy frin kejsar Augustus gemak,med ljus arkad mot bergsstupets topp. och ijnskesfinx med omklappad bak.En drtim att bo bland rymd, ljus och luft, O, San Michele. ljuvliga plats,en drtim helt bortom varje fiirnuft? ett mil f6r miinniskomas seglatsHur skulle han fi pengar dAftil? Din siilla skiinhet g0r en besan,Den fr,flgan glirna liisa han vill. Du utg6r jordens vackraste skatt.

Det brister en striing hrirnere...Vir mangariga sekreterare Maj Hagetoft har liimnat oss efter en tiligt buren cancer.Maj var fiidd 1925 ochhon kom tidigt in i Viinfijreningens styrelse. Det var dedivarande ledamdtema Tatjana Angelini och Matts carlgren som iivertalade henneatt bli sekreterare och pi den viigen blev det.Maj kiinde starkt fdr San Michele och triidgdrden blev hennes siirskilda skdtebam.Hon hade sjiilv grtina fingrar. Pi hennes och makens Lennarts sommarstiille iSmiland fick hon t.o.m. gristenen att blomma. En sommarmorgon i San Michelestradgird var h6jden av lycka. Hiir tippnade sig :iven det finstilta i naturens stora bok.Lavendel och rosmarin blev minnenas och viinskapens ombud, niiktergal ochappollofjiiril det spontana livets fdrvaltare.Hos en sekreterare samlas det mesta av verksamheten. Alla viinfOreningensmedlemmar har pi olika siift mOtt Maj. Vir tacksamhet iir stor iiver vad hon utriittatoch vi delar Lennarts sorg.GG

Fjaril vingad syns pfl San Micheleav fiiirilskrtigaren Dan Kumlin

Amiralsfjiiril

Jag kallar mig fj?irilskriigare och harspecialiserat mig pi att rita och anliiggas k biotoper, fjiirilsrestauranger. Dessafcirser hungriga larver och fiiirilar mednektarrika blomsterbuff6er.Det iir viktigt att viima om fi?irilarna, deiir gliidjebiirare som lyser upp vir var-dag. Fjiirilarna utgdr en viktig del avvirt ekosystem men mflnga lever idagett tufft liv och iir niira utrotnings-hotade. Dag- och nattfjiirilama iir demest populiira medlemmarna i insekts-viirlden. De omfattar totalt ca 165 000beskrivna arter varav mer iin 5 000fOrekommer i Europa.

1999 fickjag det trevliga uppdraget avintendent Ann-Marie Kjellander att ritaett ftirslag till fjiirilstrAdgird pi SanMichele. Jag fiireslog platsen intillteaterterrassen, ett lugnt och skyddatliige. Det iir en viktig ftirutsiittningeftersom fjiirilarna och iiven dess larverbehdver lugn och ro.

FinsmakareFjiirilama iir finsmakare och lever avnektar fran vissa doft- ocbl?hgrikaviixter. Dessa viixter har ofta lockandestarka f?irger som riitt, purpur, gult ochorange. Ett miste pi San Michele varBuddleia Davidii - syrenbuddlejafjiirilarnas absoluta favorit med sinatungt doftande lila blomklasar.Budlejan klarar sig fint pi Capri menhiirhemma tfll den ej vintem utom i desOdra delarna av landet.

Andra bra viixter i en fiiiriltradgird kanvara m0rkt lila heliotrop - Heliotropiumeurop aeum, rdd hampfl ockel -Eupatorium c annabinum, olika sorterskrisslor - Inula, kaprifol - Loniceracaprtfolium, och framfOr allt krydddrterav olika slag som t ex oregano, timjan ,salvia. rosmarin och lavendel. Detgiiller att 16ta dessa gi i blom sflfjiirilarna kommer 6t sin livsdryck. Tilldetta kr[vs ftirstis sol itminstonenigon del av dagen.Restaurangerna ger ?iven viktig ftida 6tfjiirilslarver. Dessa viixter kallasviirdviixter och kan t ex bestfl avbriinniisslor, olika sorters griis, tistlar,klOver, takliik och fetknopp.

Med andra ord iir det viktigt att ej rensabort allt ogriis.De besdkare jag mdtte i somras n?ir jagvar vid min tiippa var bland annatamiral - Vanessa atalanta.

Tvi arter var extra roliga att triiffa pi,di de ej flyger pi vira breddgrader;

orange cirtronfjiiril - Gonepteryxcleopatra samt marockansk aurorafjiiril- Anthocharis belia.Honan ar vit pedversidan med en karaktiiristisk smalorange vingspets, samt gul och vitunder.KahjAril - Pieris brassicae fanns detgott om. Lugna dagar syntes denstitliga makaonen - Papilio machaon.Aven den i Sverige s?illsynta, kolibri-liknande dagsviirmaren - Macro-glossum stellatarum, sig jag kalasa piden rtidorangefl ammande eldkronan -Lantana c&mar&.

Kort om Capris floraCapris flora omfattar 850 arter. Impo-nerande pi en si begriinsad yta. Sjuarter lir endemiska d v s f0rekommerendast i dessa trakter (iiven Sorrento-halviin och delvis Syditalien).

4

Mycket siillsynt iir dvlirgpalmen -Chamaerops humilis.Den lockar dock ej till sig fiiirilar menandra mer vanligt fcirekommandeviixter som de tycker om iir valeriana -Valeriana fficinalis, pipiirt -Centranthus ruber, olika klintarter -Centaurera spp., strandkrassing -Lobularia maritima samt verbenaarter -Verbena spp.Niir jag liimnade San Michele i btirjanav november btirjade ogrAset ta fartigen. Nigon hade niimligen varit diiroch rensat lite ftir mycket!Diir "planterade" jag in fjiirilslarversamt sl[ppte ut en omhiindertagenvingskadad amiml. Den sig mycketlycklig ut niir den fick dricka nektarfrin en novemberblommande heliotrop.Fjiirilarna fdrtjiinar vflrt beskydd!

$tirilskrogen pfl San Michele (Foto Dan Kumlin)

)

Veirldens vackraste utsiktViirldens vackraste utsikt? Det lir juen omiijlig friga men panoramat frinterrassen Over San Micheles si kalladetenniscistern kan stiilla upp i tiivlan.Drottning Victoria skulle inte inst6m-ma, fdr henne var den lilla terrassenpi klippan nedanfrir kapellet iilsk-lingsplatsen med Neapelgolfens bl6yta325 rir rakt under stupet och denviildiga vyn mot fastlandet medVesuvius som klimax.

Jag vill pliidera fiir tennisterrassen sflkallad sedan Munthe litit giira den iordning fOr att duga som tennisplanfiir Gustaf V om han besdkte sinhustru, det skedde visst bara en ging.Den ligger litet avsides och helt utan-fdr turistemas besdksvlg och lir av-stiingd frin turiststriket genom villanstr?idgird. Viigen dit var och kanske iirocksi idag litet skriipig och obekviimmen besviiret ger en befriande bel6-ning. H?ir iir stilla och tyst och synen6ver pinjetoppama Over de vida vatt-nen bort mot Ischia som skimrar i sol-diset biir man med sig livet igenom.Platsen har knappast utnyttjats fdrriinunder allra senaste tid. Den upplevdesfrfln ftjrsta stund jag sig den som ettprivat reservat. Det var oundvikligt attfundera 6ver outnyttjade mtijligheter.Vilken enastiende festplats, vilken

foaj6 i det fria ansluten till en "aula"som redan amiralen Wetter saknadeoch fdrsdkte istadkomma nere i VillaRosa.

Varfdr inte utnyttja Josef Olivs viil-diga stora cistern med 6 meter i tak,visserligen bara 5 meter djup men 40meter ling. Dess nyttouppgift iir idag istort sett tiverspelad. Diir viintade enviildig volym pi ett levande innehflll.Jag ritade under mina sista dagarunder mitt San Michele engagemangen skisserad framtidsdriim om en SanMicheles aula byggd av Josef Olivmen iippnad mot "vtildens vackrasteutsilit" och med tenniscisternens taksom foaj6golv. Pi senaste tid harterrassens enast6ende mtijligheterviirderats efter fiirtjiinst. Den solennapremiiiren under bli caprihimmel ftirfestlighetema vid villans 100-6rs-jubileum fdna 6ret utspelades diir medkungaparet som hedersgiister. Menaulan fir nog vanh. Jag lZit kostnads-beriikna mina skisser, 1,2 miljonerkronor, inte lire, skulle den kosta. Ochdiirvid har det blivit.

Ur Jan Wallinder: Minnen frin SanMichele (1998)

Bdcker sokesAxel Munthe: Frin Napoli. Smi skizzer. Letter from a mourning city.Brev och skizzer samt Red Cross and Iron Cross - giirna fdrsta upplagor.All Munthe- och Caprilittera$r Ar av intresse.Kontakta Dan Kumlin, telefon 08-657 93 4'1 ,mal^ll. dan.kumlin@swipnet.se

?'81&a valv. i nattens timmaO, l6,t aningens facklor glimma!"(C.W.Bdttiger)

I stockholmsvinterns viilmatade konst-utbud utmiirkte sig wi utstillningarmed ftirbluffande aktuell sl?iktskaptrots 6.{dersskillnaderna: W. Kandinsky,f. 1866, pi Millesg&rden och v&r med-lem Ann Nystr6m-Crundell, f. 1942,pltGalleri Lucidor. Kandinsky omtolkadenaturen till subjektiva sinneserfaren-heter. Inom den avbildande konsten vardefta viirre an att svfua i kyrkan. Menhan brOt ny mark. Han anv?inde giimamusikaliska termer ftir att beskrivaflirgtonernas kiinslovlirden. "Fiirgen iirtangenten, 6gat iir hammaren, sjiilen iirpianots staingar". Nu har det gitt n8gra6r. Och Ann Nystrom-Gmndell av-bildar helst inte. Hon upplever land-skapet - och starkast i griinsen mellanland och hav - som sinnestillstS.nd. somen inre verklighet. "Vatten antar denform man ger det. Hav, himmel, stliderbyter plats och fiirg. Nigot liter sig

fangas ur kaos och f6rsvinnerfdrkliitt...".Som kompositcjrer numrerarKandinsky och Nystrom-Grundellgiima sina verk: i "Anacapri SanMichele III, 1999", iterkallar Ann enproduktiv sommar i Villan. I "LidingtiLofoten Capri I" har flera inspirationerfitt smiilta samman till en sinnenas festi den kontrapunktiska poesins tecken.Capri iir en 6 med starka f?irg- och ljus-kontraster. De sjiilens landskap dadfrensom Ann Nystrtim-Grundell f6rmedlariir utflykter med nya dimensioner,mycket berikande f6r varje capriviin.Utst?illningen i tvi etager var en sym-foni i blitt, en "Rhapsody in blue" f6ratt anknyta till Gershwins upplevelse-starka och milerinskt skimrandetonm8lning.

GG

Ann Nystr6m-Grundell: "Nigot l6ter sig f&ngas ur kaos ..."

"Titta med egna ogon och hdpna..."Som ung konstfackselev stipendieradevir medlem Martha Htigstr0m pi SanMichele. Intrycken dverviildigade.Ofiirgltimliga blev iiven olika utflykts-m6l, diir Toscana senare blev siirskiltiterkommande. Det ledde till bokenToscana 1988 och tillkomsten ay rese-byrin Tema Toscana nigot senare.Boken iir nu ute i sin fjiirde upplaga(Tema Toscana 2001) och den iir endaggfrisk liisupplevelse. Hiir mOterman landsbygden med figelkvitter,friisch svalka och markens alla dof-tande safter. Hiir har byboma enobservant ftiljeslagare i arbete ochfest. Men iiven stiiderna ryrnmermakaliisa upplevelser. I munkapo-teken frin 1600{alet siiljs ett parhundra salvor, tinkturer, kriimer fOrbide skrinhet och hiilsa.Niirmare hiilften av viirldens konst-skatter iterfinns i ltalien. Florens,stiidemas stad, heter ett elektrifierandekapitel. I det stora tavelmuseetUffiziema dansar Sandro BotticellosViren river iingarna sen fem hundra ir.

Fyra timmar iir ett minimum fdr attleva sig in i hela tavlan med defemhundra blommande ochtvahundrafyrtio icke blommandeviixterna.Till Sant'Andrea in Percussina, straxsiider om Florens, fiirvisades stats-mannen Niccolo Machiavelli er 1512.Hlir skrev han Il Principe, Fursten, denber0mda boken om konsten att erdvraoch hilla sig kvar vid makten. I detspelet iir alla medel tillfltna och privatetik ett hinder. Maktmiinniskan lovarftir att bedra utan avsikt att hilla sinaord. Huset med hans manuskript iir numuseum. Snett iiver bygatan har manTaverna Machiavelli med genuinatoscanska riitter, fiinkfl lskorv, lever-rtira, fliiskkotletter, bdnor, ost ochpiiron, mandelkakor. Rtidvinet harsom sig biir Machiavelli p6 etiketten.Boken om Toscana iir skriven i storkiirlek till ltalien, med sensuell inle-velse och siiker blick fcir vad som kange reseniiren uppslag till egna upp-tiickter. Den ger nukiinsla liven it det

Trottoarservering med bl a komage, trippa (Teckning av Martha Hiigstrdm)

fdrgingna och liimnar massor avpraktiska uppgifter. De genertisabildema, egna teckningar ochfotografier, ftirst2irker texten. Bokeniir ett gliidjefyllt siillskap bide i SanMicheles pergola och i varje Enotecafiir avnjutande av traktens viner. Ellervarfrir inte i den uppitgiende solen piparkbiinken i det suktande landetSverige?

GG

Michelangelos kokerska kunde inte liisa.Diirfiir tecknade han matsedeln. Hiir bredvidettexempelfrin 1517.Oversatt blir det: tvi brdd, en karaff vin, ensill och ravioli (pasta med inbakad ricottaoch spenat), en sallad, fyra br6d, en karaffmed runt och fylligt vin och en kvarts"brusco" (ett syrligt vin), en liten tallrikspenat, fyra ansjovisar och ravioli, sex br6d,2 tallrikar ftinkilssoppa, en sill, en karaffmed runt och fylligt vin.

Miinniska, milj o, arkitekturLevente A.S. Erdetis'bok Miinniskor i azurblitt landskap lir nu pi viig ut ibokhandeln. Den har undertiteln Folk, miljtier och arkitektur pi capri. Bokenber?ittar om aventyrare, konstniirer, fOrfattare som priglat kulturlivet. Ftirfattarenhar under sina 26-iriga studier pi capri trangt djupt in i 6mnet. Han har kommitmiinniskorna niira. Han vet det mesta om livsvillkoren och om arkitekturer sommiinskliga yttringar; fran den enkla, spontana till den pikostade och depraverade.Fiir den tillfiillige besdkaren ?ir boken en guldgruva. Boken som iir pi caz20sidor och inbunden kostar i bokhandeln 320fu. viinfrireningens medlemmar kankdpa den ffir 240 kr pi Carlssons bokfdrlag, Stora Nygata n 3l , 1ll 27Stockholm. Tel08 - 4ll23 49.

Med blandade klinslor spiinnerAlessandro och jag vira iiron i morgon-stunden, har viirmepannan gAtt pi ellerhar den inte? Det lilla pipet 2ir si viil-kommet, si viilkommet annars mAstemaken min i morgonrock plus ytterrockgi ut och sAfta pa den. Vilket numerahiinder de flesta dagar. Sedan veckanf0re jul lever vi i viirmeoro.Oro kring pannan och ledningama ochliickor och letande efter liickor och upp-griivningar och oro Overallt. Hiller tryc-ket eller liicker den nigon annanstans?Det iir vir stiindiga konversation, virablickar mtits i frigor kring ledningaroch parnan. Kring ljudet som hcirs ellerinte hdrs.Nu gir vintern mot sitt slut - hoppas vi -solen skiner just nu utanftir mitt f6nstersedan en griislig dimma liittat. Synd attden inte liittade lite tidigare fdr di hadejag nog tagit mig en snabb promenadbort till Migliera och sett pi de tiotusen-tals misar som likt ett stjiimtiicke roarsig kring Faraglionis himlar och havoch klippor.Jo, gamla rrir som 96r under gamlabyggnader i mystiska riktningar iobeskrivliga blandningar med elled-

ningar, vatten, avlopp. Ibland Over,ibland under. Det iir mardrtimmar. Ochsi fflr man lektioner fr6n vetenskaparesom talar om ftir en att man inte skall halappverk av ledningar utan byter man uten bit si skall man byta ut det hela fiirdfl vet man vad man har. Jovisst literdet klokt. Om man bara kunde kommait alla ledningarna. Men det kan vi intejust nu. Inte dem under virt hus. Detfinns ingen mtijlighet.Samtidigt iir vi inne i slutspurten fdrrenoveringen av Sant Angelo. M6lar-giinget under Vladimiro Belvederes led-ning hiller pi fOr fullt, om nigra dagariir inomhusmilningen klar. Alfredo, densuverdne murarmdstaren, har redan sittbakom sig. Jo, igir fick han rycka inoch siitta fast det stora altelj6ftinstret iBouganville. Det enorma fdnstret somvi bestiillt utan att vara riktigt siikra pfrom vi skulle kunna fi in det. Det gick,via taket, inte via ddrrama fdr de var fdrsmi.Spektaklet iigde rum i gir. Fdnstret tirfint. Ja. husets tak och alla ftinster harfitt den lilla kanten av gritt tunt skiffersom vi biidade liigga pi ftir att skyddamot regnskador niir vi gjorde i ordningtaket pd kontorsbyggnaden ftir en del irsedan. Det ser mycket elegant ut sidenna byggnad, alltsfl Sant Angelo,annars lite trist och klumpig, har nu fitten ny charm. Kul fiir kommande giister ,det iir bara nigra veckor kvar tillsverksamheten tar fart igen. Och alltskall sti fiirdigt.

San Michele februari 2002

frl^ na, l4'il^'eu

10

Vfllkomna till viinnernas sammankomster vflren 2002

19 MARSItalienska Kulturinstitutef Gflrdesgatan 14, klockan 18.00Gunnar Adler-Karlsson besiiker viinnema. Amnet ftir kviillen iir:CAPRI - min ti i Universum

Buff6 inkl. bordsvatten. Ev. vin medtages, dock ej riitt.Kostnad 140:-. Betalningen sker vid ankomsten.

24 APRILItalienska Kulturinstitutet Giirdesgatan l4rklockan 18.00Kl. 18.00 SZtllskapets flrsmiiteKl. 18.15 Fdrfattaren Levente A S Erdetls och redaktOren

Jeanette von Heidenstam samtalar kring bokenMiinniskor i AzurbHtt Landskap.

Buff6 inH. bordsvatten. Ev. vin medtages, dock ej riitt.Kostnad 140:- Betalningen sker vid ankomsten.R0tt vin vill man inte servera pi Italienska Kulturinstitutet med tanke piatt golven lir av vit marmor och fliickar syns direkt.

OBS! AnmAlan om deltagande sker senast en vecka fiire miitet tillseketeraren Gudrun Dahlberg, telefon 08 - 650 41 5 1 .

StipendiaterStyrelsen fOr Stiftelsen San Michele har till 2002 irs stipendiater - resebidragoch en mfrnads vistelse i Axel Munthes villa pi Capri - utsett fiiljande personerur Cederstnim-Wallengrens Stipendiefond.kons0riirer: Hanns Karlewski och Ulla Viottitonsflttare/musiker: Gunnar Bucht och Janos Solyomskriftstiillare/fiirfaffare: Eva Adolfsson, Kaa Eneberg, Bjtim Hikanson ochFrantisek Janouchforskare: Ronny Ambjdrnsson och Klas E Ralf.Frfln Stiftelsen San Michele:konstniirer: Kicken Ericson, Bjtirn Krestesen och Torgny Larssonskriftstiillare/fiirfaftare: Christine Falkenland och Annika Hellbom

l0

Viilkomna till viinnernas sammankomster vfrren 2002

19 MARSItalienska Kulturinstitutet, Giirdesgatan 14, klockan 18.00Gunnar Adler-Karlsson besdker viinnema. Amnet ftir kviillen iir:CAPRI-mindiUniversum

Buff6 inkl. bordsvatten. Ev. vin medtages, dock ej riift.Kostnad 140:-. Betalningen sker vid ankomsten.

24 APRILItalienska Kulturinstitutet Giiritesgatan 14, klockan 18.00Kl. 18.00 Siillskapets drsmdteKl. 18.15 Ftirfattaren I-evente A S Erdetis och redaktdren

Jeanette von Heidenstam samtalar kring bokenMfirnniskor i AzurbHtt Landskap.

Buff6 inkl. bordsvatten. Ev. vin medtages, dock ej rtitt.Kostnad 140:- Betalningen sker vid ankomsten.ROtt vin vill man inte servera pfl Italienska Kulturinstitutet med tanke piatt golven iir av vit mannor och fliickar syns direkt.

OBS! Anmelan orr deltagande sker senast en vecka ftire miitet tillseketeraren Gudmn Datrlberg, telefon 08 - 650 41 51 .

StipendiaterStyrelsen ftir Stiftelsen San Michele har till2002 irs stipendiater - resebidragoch en minads vistelse i Axel Munthes villa pi Capri - utseft fOljande personerur Cederstrdm-Wallengrens Stipendiefond.konstniirer: Hanns Karlewski och Ulla Viottitonsflttare/musiker: Gunnar Bucht och Janos Solyomskriftstiillare/ftirfattare: Eva Adolfsson, Kaa Eneberg, Bjiirn Hakanson ochFrantisek Janouchforskare: Ronny Ambjdrnsson och Klas E Ralf.Frin Stiftelsen San Michele:konsbriirer: Kicken Ericson, Bjtirn Krestesen och,Torgny Larssonskriftstiillare/fiirfattare: Christine Falkenland och Annika Hellbom

SALLSKAPETS STYRELSE FRAM TILL ARSMOT T An zooz

Barbro LtifgrenGideon GerhardssonIngalill Ekholm-FrankGudrun DahlbergYvonne FrykbergVakantIngvar Holm

Wivi-Anne NilssonGtiran Zachrison

Siillskapets adress:

ordfdrandevice ordfdrandeskattmiistaresekreterareklubbmiistare

suppleantsuppleant

08-661 458208 - 84 18 85 (iiven fax)08 - 668 05 6608 - 650 41 5108 - 660 2293

o4t4 -24000

08 - 66237 3308 -3023 t2

c /o Gudrun DahlbergArbetargatan 23B112 45 Stockholmpostgiro: 25 9690 - 6

Har du nigot trevligt minne frin San Michele eller nigot annat attberiitta som kan intressera vflra medlemmar - hiir av dig.

Ansvarigutgivare: BarbroLiifgrenRedaktiir; Gideon Gerhardsson