SiillskapetSan Micheles Vrinner

Redaktoren Jeanette von Heidenstam och forfattaren LeventeErdeos samtalar omkring boken Miinniskor i azurblitt landskappfl Vlinnernas irsmote den24 april2002.

Foto Gideon Gerhardsson

Medlemsblad 9 september 2OO2

1

Ledaren

Temat fdr detta nummer iir SanMicheles och Anacapris betYdelsesom nav fdr olika kulturellaaktiviteter.

Matematik tu inte precis skolans mestpopuliira iimne. Flertalet kultur-arbetare behiller denna reservationlivet ut. Men det finns ocksi avvikare.I arets kulturdebatt har, mirabiledictu, matematiska tlinkesatt ofta eter-kommit och dessutom i oviintadesammanhang. Bdcker har utrett desvirfangade matematiska begreppennoll, ingenting, och oiindlighet, allt.Mellan dessa ytterligheter iterfinnsolika manifestationer av denmatematiska fantasin.

Den amerikanska matematikernEdward Kasner ftirsdkte fdr hundra 6rsen visa att matematiken var en sjiils-verksamhet underordnad sammanorrner som Beethovens sYmfonier,Leonardo da Vincis milningar ochHomeros diktning. Naturen fdrsigKasner med minga ursprungligamatematiska samband. Han var interiidd ftir trivialiteter. Och han citeradegiima Pascals undran: "man sager attvanan iir den andra naturen. Vem vetom inte naturen endast iir den fdrstavanan?"

Ja, vem vet. I en nyutkommen, hdrrefererad bok, fdrdjuPar sig ftir-fattaren Levente Erdecis i CaPrisarkitektoniska skcinhetsvlirden. Inteminst teckningama visar det

matematiska beroendet. KonstndrenNils Kcilare har i en uppmiirksammadutstiillning just visat hur bide barn-domens geometriska liinga mittemotmorfars hus i Valla och senare Caprisoptiska sk6nhetssYner kunnat om-kristalliseras i nya milningar medstark utstrilning. Konstndren HenryUngers utgangsbilder i en annanutstiillning hiimtas frin den storyuxna,mingtuseniriga djurviirlden. Hansskaparkraft stimuleras av "matematisklogik" och resultatet kan ofta b[stbeskrivas som lyrisk sunealism.Professom och samhiillsdebattdrenGunnar Adler-Karlsson har ett egetinstitut fOr samhiillsforskning pflAnacapri. Det biologiska arvet, somiiven betingar intelligensen, iir ettfavoritiimne. Han sticker ofta uthakan. "Jag har utvecklat ett huvudmed skruvkorK' siiger han. "Medjiimna mellanrum hugger n&gonhuvudet av mig men jag skruvar alltiddit det igen".

En stor begivenhet iir vir bercimdestressprofessor Lennart Levis nya bokom sitt liv med stress, till stora delarskriven pi San Michele. Han iir bra piliittfattliga metaforer. Han citerarGunnar Adler-Karlssons tankar omm2inniskans natur och liknar livet vidett stafettlopp dzir stress ;ir detsammasom skavsir i sjiilen.

Stvrelsen

Ur giistboken!

Om CapriDen man som iilskar 6arhar hiir sitt hjiirta kvar.Akacieblommen sndarniir vi frin Capri far.

Men ginsten bdrjar blossasom ligor mot det blfl,och runt om Barbarossakiinns balsamvindar si.

H2ir vill man be till stunden:o, stanna och frirbliv!Man blir vid Capri bundenfiir resten av sitt liv.

Det iir, min liv och kniv,ett smartsamt perspektiv.Men tack dock, bror Oliv.

Gabriel Jcinsson (13 maj 1955)

eget yrke. Han beskriver och beriittar omhur de olika husen har mist anpassas ochinlemmas i Capris s2iregna klippor ochvikar.Han beriittar om hur man anvdnt husen:om miinskligt beteende och arkitektur -samspelet mellan gestiillare och byggaredet iir platsens SJAL.Boken iir lustfylld liisning som har f6ttmej att liingta till Capri och med boken ihand och den utmlirkta karta som finnspi piirmomslaget bestika platser jagminga ginger sett men som nu fdtt enfrirdjupning och annan innebcird. Det iirspiinnande historia inte minst person-historia vi f6r del av.Levente Erdeiis vackra och poetiskasprik diir bokens titel med azurblAttfiirgar de olika kapitlen och minga

M[nniskor i ett azurblett landskapSkillnaden mellan en recensent och envanlig liisare iir att en vanlig liisare liiserav lust. Jag iir en vanlig l2isare som villge nd.gra intryck efter att med lust ha liistLevente Erde<is bok. - Miinniskor i ettazurbl6'tt landskap.Denna bok kan liisas som en guidebok tillCapris kulturhistoria och befolkning,men Levente Erdecis yrke 6r arkitektensoch haqs huvudsakliga syfte dr att ge enbild av hur arkitekturen formats och vrixtfram frin lokalbefolkningens enklaboningar till de vidunderliga bostiidersom formats av konstndrer, fdrfattare,eventyrare och kungliga personer. Denkanske mest prominenta iir KejsarTiberius palatsruin Villa Jovis och fcjross svenskar siirkilt intressanta JacquesAdelswiirds Villa Lysis och naturligtvisAxel Munthes San Michele.Id6n till boken fick Levente under sina

informativa och finurliga pennteckningarpromenader med s an NaLr"r", J,i",?a li,:1ililT11X'i"J"?J :;: 3xj"fffr:fJdet gtillde att sammanfatta kunskap och ;:information. Levente

"til;l11;*;eg* V[nner ska ha den heir boken. Liis den!

nytt i litteraturen kring denna m6.ng-beskrivna ri med utgaigspunkt fran sitt Jeanette von Heidenstam

3

Rot och mylla for skapande ensamhetRyskan Sofia Gubajdulina, kiind tonsAt-tare, blev Polarpristagare i viras. Honfrirklarade sitt intresse fcir musikensmatematiska struktur med att matematikoch musik var polerna fcir den axel runtvilken alla hennes verk utspelade sig.Hon menade iiven att den skapelsepro-cessen lika giirna kunde g61la mileriet.

I viras stiillde konstniiren Nils Kdlare utpi Konstakademin i Stockholm. Hansiiger samma sak med den skillnaden attpolerna i hans fall heter geometri, engren av matematiken, och musik. I bidafallen 16r det sig om fdrscik att samtidigtfamna bide det kiinda och det okiinda.

Nils Kolare var San Michelestipendiatar 2001. Nu visade han upp resultatet avsina mddor under mottot Solus IPse,ensam i vzirlden. Det lir en existentiellensamhet som kan berikas genomkommunikationer med bide natur ochmiinniskor men aldrig integreras. Kblareiir konkretist och han anviinder sombeatnikgurun Jack Kerouac den ryskekompositdren Dimitd Sjostakovitj'smusik som framkallningsbad fOrsedimenterade minnen och fOr ett

konstniirligt skapande som han kallarfdr kristallisationsprocesser. Kristal-lisering iir en kemisk-fysikalisk, striktlagbunden process, vanlig i naturen.Den konstntuliga tilliimpningen fdr-klarades mera i detalj fcire utsteillningenunder ett mdte mellan konst och veten-skap i ett fullsatt dialogseminarium piDramaten. Skidespelare, musikartister,tiinkare gav jiimet. Dlir beriittade Kcilareom sina samtalspartners diir de liingesendiida var flera zin de levande. I sidanamriten iterupptiickte han erfarenhetersom bide skapade kontinuitet och fdr-nyelse. Dessa samtal var fruktbara piflera siitt, inte minst niir det giillde ut-smyckningen av det offentliga rummet.

Utstiillningen pi Konstakademin varsvindlande vacker. Diir fanns ett vibratoi fiirgplanen som gav relief it den svala'linjerena geometrin. Utstiillningslokalenblev ett enda stort sp[nningsf?ilt, dtukraftlinjerna i stort f<iljde naturlagarnamedan totaluPPlevelsen clPPnadeirrationella fijnster mot det spontantlustfyllda.

GG

Frin Nils Kdlares atelj6 Foto ChristoPher Dracke

rl ; i*t,.. ,,.r ]in

- * ' . " t : ;U

,',ii

:' 'ti, . i : .

5

Henry Ungers bamair var lindrigtsagt mustiga. Hans morfar var denofta fiirdriimde konstniiren, denlyriske surrealisten Nils von Dardel.Hans gammelmorfar var den frus-tande vitalisten och friherren AxelKlinkowstrdm pi Stafsund: storvilt-jiigare, forskningsresande, f6rfattare.Denne iignade ett antal ir it ett vid-lyftigt manuskript om djurbilden ikonsten, som bara delvis publice-rades. I hans arbetsrum i sliiktslottetmOtte Henry Unger exotika frinjordens fyra hdrn, rituella infiidings-vapen, uppstoppade reptiler, siill-samheter av alla de slag. Derurahiixkittel av omtumlande tidigaupplevelser har betingat konstndrensegen id6- och formviirld, en sinnligsidan. I Henry Ungers Poetiskauniversum tu en iilg inte bara ett djur

av kdtt och blod som fdljer naturensegen rytm. Blodomloppet iir fdrbun-det med geometriska figurer, kyrk-tom, romantiskt rtida hjiirtan. I entavla med titeln Meditation flter-kommer i urtidsdjurets blodcirkula-tion bide bamdomens infddings-masker och pubertetens kvinnoskijtenFiirgema iir starka, solen liimnar ingenskugga. Unger s6ker en symbiosmellan matematisk logik och detkreativt upplevda. Det som mOterbetraktaren lir en strdm av associa-tioner med djiirva kontraster.

Henry Unger iir internationalist medSverige och Anacapri som hemorter.Efter debuten 1967 har hanhaftT0-talet utstiillningar i olika liinder.

GG

Henry Unger: IL VIAGGIO DELL 'ANIMA,2000. Foto: Norberto Kuri

Gunnar Adler-KarlssonSedan ganska minga Ar har GunnarAdler-Karlsson - professor och kiinddebattcir - en stuga pi Capri. Denligger nigra kilometer frAn centralaAnacapri - ganska nlira Belvedere diMigliara, d2ir viigen slutar med enbedArande utsikt ut civer Medelhavet,vars vigor rullar 300 meter raktnedanfcir. Den 19 mars i ir varGunnar A-K hos vir fcirenins SanMicheles Vdnner och talade-underrubriken "Capri - min ii iUniversum".

Som debattdr och globalt samhiills-engagerad filosof iir GAK kiind runtom i viirlden. Till huset pi Capri drarhan sig undan fcir att i lugn och rokunna liisa, fundera och filosofera.Nyligen har GAK och husrrunMarianne fcirviirvat en markbit om cal0 000 kvm alldeles niira stugan. Detvar den sista jordbiten utan hus ochinhiignader och omridet var ganskaotillgiingligt. Men nu finns dlir nisrasmala stigar kantade med smi plaitormed citat frin kiinda och mindiekiinda filosofer - filosofer frAn senasteirtusenden. D?ir finns en idealistiskstig att vandra, diir finns en realis-mens stig att vandra. Parken cippnadei juli ir 2000 och iir fcirmodlieenEuropas - kanske viirldens - f6rstafilosofiska park. Den har rcint storuppskattning hos lokalbefolkninsenpi Anacapri liksom hos politiker-na.Parken har ocksi r6nt stort intresseutanfrir Capri och bcirjat dra allt flerbescikande. Det kostar inget att vandraomkring diir.

hos Viinnerna"Problemet med filosofer ar aft deifrigasiitter allt, men sjiilva inte gernigra svar. Med den andra satsen, atthan bara visste att han ingentingvisste, antydde Sokrates att ocksA destyrande inte vet nigot, helt siikert, deheller". Si skriver GAK i sin nyligenutkomna lilla filosofiska guidebokTankar om vdrldens vishet. "Capri _min 0 i Universum" ifrigasatte ochstimulerade. I vir del av universum _ iVintergatan - finns det mer iin 300miljarder solar och vad vi kiinner tillfinns det mer dn 100 miljardergalaxer. Hur uppstod Livet? Varfdrjust pi vir planet? Finns det liv pflandra hill i universum? Det iir n6sraav de grundfrigor som GAK tan-gerade. Virt livs utveckling inleddesdi bakterier bdrjade rcira pi sig. Dvsbakterier iir vira fcirf[der! ! I

Pi Capri finns det extrem rikedommen ocksi en enofln fattigdom. Denfrigan togs ocksi upp. Ar det de rikasfel att det finns fattigdom - Nej. Sugerde rika ut de fattiga och ger till varan_dra - Nej. Pi 1700-talet framhdll enengelsk ekonom - som Keynes cite_rade i sin kiinda bok frAn 1936 - att"de fattiga lever inte trots utan tackvare de rika.. .." Men jordens befolk_ningsdkning miste ha nigot medutvecklingen att grira. Sedan 1700_talet har jordens befolkning tiofal_digats. De senaste 40 6ren har denfdrdubblats till ca 6 miljarder indi-vider. Och nu riiknar "expertema',med attjordens befolkning kanske omen inte alltfrir avliigsen framtid ?ir

7uppe i 12 miljarder. Enligt GAK liggeroriittvisoma i viidden i genkortleken.Och ftir livet iir det bara en giv ' . . Detfinns offer i den civila delen avkampen, och i den militiira kamPen.Niir grannarna blir fdr minga innebaAde ett hot mot v6rt revir varfcir vi mistesln ihjiil dem - en del av globaliserings-processen. I den civila delen 6r det en

medveten kamp mot naturensredundans.. .

Livet - vir stijrsta tillging - iir ocksiv6.rt stdrsta problem. Diirom var vi pimdtet alla ense. Men vad gdra 6t pro-blemet - ja, drirom tvista de liirde, ochfilosoferna har diirom ingen aning...

Hans Engman

I Filosofernas park iterfinns 54 tlinkare. GAKs egen minnessten har sentensen"Historien iir ett vildsamt utslagningsspel ".

Foto: Runa Gerhardsson

9

patienter nagot att leva fOr. I sin bokger Levi mycket av sin egen livs-filosofi. Livskvalitet iir en friga omegna v?irderingar. Vi miste gcira klartfcir oss vad vi vill med vdra liv och se

Attention must be paidDet ?ir just detta - attention mustbe paid. Men detta krZiver attman sdtter sig ner, tittar ibackspegeln, tdnker efter, frigarsig hur man sjiilv och andraegentligen har det och hur manegentligen villha det. Och vilkavalmrijligheter man har.

Detta krflver en stunds vitacontemplativa, ett liv medeftertanke. Men tid iir pengar. Vijagar mellan arbetsuppgifter ochfritidssyssels2ittningar. Ljud- ochupplevelsenivin skruvas uppalltmer, krip detta, szilj detta, gordig ung, gtir dig attraktiv, ta bortdina rynkor, f<irebygg att du fflrcelluliter. Och framfdr allt,konsumera mera. Di blir du somde rika, de m?iktiga. Med Cartiersom armbandsklocka, medHermds om din hals, medEscada eller Armani pi dinkropp.

oss tid att leva. Vi miste liira oss attvir stund pi jorden iir utmatt ochhandla diirefter.

GG

Ftir minga ir sedan var formelnfor ett gott liv ora et labora,bedoch arbeta. Nigon har pipekatatt detta iir pi vdg att ersdttas av-shopping ochfucking,konsumism och hedonism.Vem har ratt att siitta sig tilldoms iiver detta? Men det 2irheller inte det saken glller.Frigan ?ir hur man sjrilv vill levasitt enda liv. Det kan ingenannan avgdra 6t dig, 6t mig, itnigon annan. Det miste vi vliljasjiilva. Och handla diirefter.

Lennart Levi (s. 318)

: i toViilkomna till viinnernas sirmmahkomster hdsten Z00Z

TISDAG 8 OKTOBER

Restaurang Dddino, Riddargatan 28. Klockan 18.00"Hdsten springer skrikande genom ljungen',.Dikfer och singer av Jeanette von Heidenstam och Jan Tham.

Buffd inkl. bordsvatten. Tag sjtilv med vin om du s6 6nskar.Kostnad 150:- Betalningen sker vid ankomsten.obs! Anmiilan om deltagande ska ske snarast mtijligt till Gudrun Dahlberg,telefon 08-650 41 51.

ONSDAG 20 NOVEMBER

Restaurangen Ostermalms Frisk & pizza, Sibyltegatan 20. Kl. 1g.00vad giir livet viirt att leva? Samtal mellan Lennart Levi och Axel Munthe

Buff6 med bordsvatten och ett glas vin serveras.Kostnad 150:- Betalning sker vid ankomsten.obs! Anmiilan som vanligt senast en vecka fcire m6tet till Gudrun Dahlberg, .telefon 08-650 41 51.

Agneta Nordgi6;''Rimbogatan 8,lI4 32 Stockhohn

SALLSKAPETS STYRELSE FRAM TTN ENSUOTET AR 2OO3

Barbro LofgrenGideon GerhardssonIngalill Ekholm-FrankGudrun DahlbergYvonne FrykbergIngvar HolmGdran Zachrison

Wivi-Anne NilssonGun Andr6asson

Siillskapets adress:

ordftirandevice ordftirandeskattm?istaresekreterareklubbm[stare

suppleantsuppleant

08 - 661 45 8208 - 84 18 85 (iiven fax)08 - 668 05 6608 - 650 41 5108 - 66022930414 -2400008 -3023 12

08 - 662313308 -779 3290

c /o Gudrun DahlbergArbetargatan 238ll2 45 Stockholmpostgiro: 25 96 90 - 6

Har du sjllv nigot trevligt minne frin San Michele eller nigot annatatt beriitta som kan intressera vira medlemmar - hiir av dig.

Ansvarigutgivare: BarbroLiifgrenRedaktdr: Gideon Gerhardsson