SBF 110:8 110_8...prSBF 110:8 – OBS! Endast arbetsförslag! Ej för användning eller tillämpning 2016-02-01 6 2 Referenser I detta regelverk finns referenser till följande dokument

prSBF 110:8 – OBS! Endast arbetsförslag! Ej för användning eller tillämpning

2016-02-01 1

SBF 110:8 Regler för brandlarm

Denna utgåva innehåller texterna från Regler för Brandlarm SBF 110:8 (2017)

Förord En anläggning för brandlarm samt avgivande av larm för åtgärd är ett viktigt system som

upptäcker begynnande bränder och skickar en signal vidare till personal som kan vidta

lämpliga åtgärder mot branden eller påbörja utrymning. I de allra flesta fall aktiverar

systemet också andra åtgärder för att förbättra säkerheten, till exempel att stänga

branddörrar och aktivera ventilationssystemets brandfunktioner. En sådan anläggning som

är korrekt utförd och samverkar med övrigt brandskydd bidrar till att såväl rädda liv som

att reducera brandskadekostnaderna.

Regelverk för brandlarmanläggningar har givits ut av försäkringsbranschen i Sverige sedan

1930-talet. Sedan 2001 har regelverket givits ut av Brandskyddsföreningen (SBF).

Denna utgåva är en omarbetning av hela regelverket där tidigare hela ”Regler för

brandlarmanläggning – SBF 110:7” och delar av ”SBF rekommendation – Utrymningslarm

2015” (alla delar utom talat meddelande) har sammanfogats till ett gemensamt regelverk.

Denna utgåva har också tagit hänsyn till standarder och tekniska specifikationer som

publicerats av CEN.

Brandskyddsföreningen är en ideell förening vars vision är ett brandsäkrare Sverige.

Brandskyddsföreningen ger ut regelverk och normer avseende olika

brandskyddsanordningar och av dessa berörda fysiska eller juridiska personer. Avsikten

med regelverken och normerna är att fastställa kvalitets- och säkerhetsnivåer som kan

tillämpas generellt av berörda parter. Tillämpningen är emellertid frivillig. Ett regelverk

avser inte att inkludera alla nödvändiga förbehåll eller bestämmelser som kan förekomma i

en överenskommelse eller i ett kontrakt. Överensstämmelse med ett regelverk medför inte i

sig att krav eller skyldigheter enligt lag, förordning eller offentlig föreskrift automatiskt

uppfylls.

Denna utgåva av regelverket är framtagen av Brandskyddsföreningen i samarbete med:

Besiktning. Org., EIO, SBSC, Sveriges Brandkonsultförening och Säkerhetsbranschen.

Denna utgåva ersätter föregående utgåva, Regler för brandlarmanläggning, SBF 110:7,

samt Brandskyddsföreningens rekommendation Utrymningslarm 2015. Denna utgåva

gäller från 2017-xx-01. Föregående utgåva (SBF 110:7) och Utrymningslarm 2015 dras in

201x-xx-31.

Stockholm 201X-XX-XX

Brandskyddsföreningen

OBS! Detta dokument anger de regler som gäller från 2017-xx-01. Regelverket uppdateras

regelbundet genom revideringar och/eller kompletteringar. Efter publicering utgör dessa en

integrerad del av regelverket och de görs tillgängliga via Brandskyddsföreningens

uppdateringsabonnemang.


2016-02-01 2

Innehåll

0 Orientering ........................................................................................................................... 5

1 Omfattning ........................................................................................................................... 5

2 Referenser ............................................................................................................................ 6

3 Termer, definitioner .............................................................................................................. 8 3.1 Termer och definitioner som återkommer i regelverket ......................................................... 8 3.2 Definition ................................................................................................................................. 9

4 Allmänt ............................................................................................................................... 10 4.1 Användning av regelverket .................................................................................................... 10 4.2 Uppbyggnaden av regelverket .............................................................................................. 10 4.3 Principuppbyggnad av anläggning för brandlarm ................................................................ 11 4.4 Dokumentation och kompetens i processen .......................................................................... 12 4.5 Kontroll av processen ............................................................................................................ 12

5 Råd vid upprättande av utförandespecifikation för brandlarmsystem ................................... 15 5.1 Syfte ....................................................................................................................................... 15 5.2 Samråd .................................................................................................................................. 17 5.3 Kravställare ............................................................................................................................ 17 5.4 Automatiskt övervakningsområde ........................................................................................ 19 5.5 Manuell aktivering ................................................................................................................. 21 5.6 Larmsignaler .......................................................................................................................... 21 5.7 Styrningar och aktivering av andra brandskyddssystem ....................................................... 24 5.8 Larmorganisation .................................................................................................................. 26 5.9 Utrymningsorganisation ........................................................................................................ 27 5.10 Larmöverföring ...................................................................................................................... 28 5.11 Avsteg från regelverket ......................................................................................................... 28

6 Planering och projektering .................................................................................................. 29 6.1 Komponenter ......................................................................................................................... 29 6.2 System ................................................................................................................................... 31 6.3 Indelning i sektioner och larmdonsområden ......................................................................... 32 6.4 Val av detektortyp ................................................................................................................. 34 6.5 Placering av detektorer och larmknappar ............................................................................. 37 6.6 Larmsignalering ..................................................................................................................... 48 6.7 Centralutrustning och brandförsvarstablå ............................................................................ 52 6.8 Strömförsörjning .................................................................................................................... 54 6.9 Överföring av larmsignal till larmcentral .............................................................................. 55 6.10 Överföring av felsignal till larmcentral .................................................................................. 55 6.11 Släckanläggning och styrningar ............................................................................................ 56 6.12 Tvådetektorsberoende/tvåsektionsberoende ....................................................................... 56 6.13 Ledningsnät och andra förbindelsemedia ............................................................................. 57 6.14 Skydd mot elektromagnetisk påverkan ................................................................................. 58 6.15 Dokumentation ...................................................................................................................... 59 6.16 Behörighet ............................................................................................................................. 59

7 Installation ......................................................................................................................... 60 7.1 Allmänt .................................................................................................................................. 60 7.2 Placering av komponenter ..................................................................................................... 60 7.3 Kabelinstallation .................................................................................................................... 61 7.4 Aspirerande rökdetektorsystem ............................................................................................ 62


2016-02-01 3

7.5 Radioaktiva komponenter ..................................................................................................... 62 7.6 Dokumentation ...................................................................................................................... 62 7.7 Behörighet ............................................................................................................................. 62

8 Uppstart och konfiguration ................................................................................................. 63 8.1 Konfigurering av centralutrustning ....................................................................................... 63 8.2 Dokumentation ...................................................................................................................... 63 8.3 Behörighet ............................................................................................................................. 63

9 Färdigställandekontroll och kvalitetssäkring ........................................................................ 64 9.1 Allmänt .................................................................................................................................. 64 9.2 Färdigställandekontroll ......................................................................................................... 64 9.3 Kvalitetssäkring ..................................................................................................................... 64 9.4 Dokumentation ...................................................................................................................... 65 9.5 Behörighet ............................................................................................................................. 66

10 Besiktning ....................................................................................................................... 67 10.1 Behörighet ............................................................................................................................. 67 10.2 Leveransbesiktning ................................................................................................................ 67 10.3 Revisionsbesiktning ............................................................................................................... 67 10.4 Dokumentation ...................................................................................................................... 67

11 Användning och skötsel ................................................................................................... 68 11.1 Allmänt .................................................................................................................................. 68 11.2 Anläggningsskötare ............................................................................................................... 68 11.3 Kontrolljournal ....................................................................................................................... 68 11.4 Utbildning och instruktion till personal ................................................................................. 69 11.5 Användarens schema för provning ........................................................................................ 69 11.6 Användarens schema för kontroll .......................................................................................... 70 11.7 Åtgärder vid frånkoppling och fel på anläggningen .............................................................. 71 11.8 Åtgärder vid larm- och felsignal ............................................................................................ 71 11.9 Fjärrtjänster ........................................................................................................................... 71

12 Underhåll ........................................................................................................................ 73 12.1 Allmänt .................................................................................................................................. 73 12.2 Behörighet ............................................................................................................................. 73 12.3 Omfattning och intervall ....................................................................................................... 73 12.4 Underhåll ............................................................................................................................... 73 12.5 Reservdelar ............................................................................................................................ 74

13 Ändringar och utökningar av installerade system ............................................................. 75 13.1 Allmänt .................................................................................................................................. 75 13.2 Omfattning av överensstämmelse ........................................................................................ 76 13.3 Utförande av ändring och utökning ...................................................................................... 76 13.4 Behörighet och dokumentation av ändring och utökning ..................................................... 76

14 Släckanläggningar............................................................................................................ 77 14.1 Allmänt .................................................................................................................................. 77 14.2 Vattensprinkler ...................................................................................................................... 77 14.3 Aktivering av gassläcksystem ................................................................................................ 77 14.4 Manuell aktiveringsanordning .............................................................................................. 78 14.5 Signaler – akustiska och optiska ............................................................................................ 79 14.6 Styrutgångar .......................................................................................................................... 79 14.7 Detekteringssystem ............................................................................................................... 80 14.8 Aktiveringsvillkor ................................................................................................................... 81


2016-02-01 4

15 Särskilda risker ................................................................................................................ 82 15.1 Allmänt .................................................................................................................................. 82 15.2 El- och elektronikutrymmen med hög lufthastighet eller hög luftomsättning ...................... 82 15.3 Höglager ................................................................................................................................ 83 15.4 Fasadövervakning .................................................................................................................. 85

16 Styrningar ....................................................................................................................... 86 16.1 Allmänt .................................................................................................................................. 86

17 Kombinerade och integrerade system .............................................................................. 87 17.1 Integrerade system ................................................................................................................ 87

18 Sammankoppling av anläggningar för brandlarm.............................................................. 88 18.1 Allmänt .................................................................................................................................. 88

Bilaga A Utförandespecifikation (normativ) ........................................................................... 89

Bilaga B Anläggarintyg (normativ) ......................................................................................... 90

Bilaga C Besiktningsintyg (normativ) ...................................................................................... 91

Bilaga D Anläggningsskötare (normativ) ................................................................................. 92

Bilaga E Skylt för anläggningsskötare (normativ) .................................................................... 93

Bilaga F Onödiga larm (informativ) ........................................................................................ 94

Bilaga G Larmlagringstablå (normativ) ................................................................................... 96

Bilaga H Brandprov i anläggning (informativ)......................................................................... 100

Bilaga I Värmedetektorer (informativ) ................................................................................. 103


2016-02-01 5

0 Orientering

En anläggning för brandlarm ska upptäcka begynnande brand så tidigt att verksamma

räddnings-, brandsläcknings- och utrymningsåtgärder kan vidtas samt så att andra

brandskyddande system i byggnaden kan aktiveras i ett tidigt skede.

Målsättningen är att detta regelverk tillsammans med refererade dokument ska bidra till att

säkerställa att anläggningar utförs med tillfredsställande kvalitet.

Det förutsätts att anläggningar projekteras, installeras och fungerar enligt aktuella lagar

och bestämmelser.

Installation av en anläggning kan i vissa fall vara ett krav från myndighet eller utgöra ett

byggnadstekniskt byte för annan brandskyddsåtgärd. I dessa fall bör krav och funktioner

vara redovisade i brandskyddsdokumentationen och i de handlingar som ligger till grund

för installationen. Funktionen, styrningar, underhåll och besiktning bör då också redovisas

i det systematiska brandskyddsarbetet.

Krav på kompetens hos personer och företag som arbetar med projektering, installation,

provning, skötsel, underhåll och besiktning anges i respektive kapitel i regelverket.

Omfattning och krav på utförandet av en anläggning specificeras av kravställare i en

utförandespecifikation. Överensstämmelsen med detta regelverk visas genom

anläggarintyg från anläggarfirman samt genom leverans- och revisionsbesiktningsintyg.

Regelverket är frivilligt att tillämpa vilket medför att det är den kravställare som begärt att

anläggningen ska uppfylla SBF 110 som avgör om eventuella avvikelser kan accepteras

eller inte. Beslut att acceptera avvikelse bör dokumenteras och innehålla notering om

varför avvikelsen görs och accepteras.

1 Omfattning

Detta regelverk anger krav för projektering, installation och underhåll av anläggningar för

brandlarm som är fast installerade i byggnader. Det anger även vissa krav för övervakning

av utsidan av byggnader och för aktivering av andra brandskyddssystem.

Regelverket är baserat på den teknik som var allmänt tillämpad vid utarbetandet. För annan

teknik kan det användas i tillämpliga delar.

En brandlarmsanläggning är endast en del av en byggnads brandskydd. Det är väsentligt att

brandskyddets helhet beaktas och att även andra åtgärder vidtas gällande byggnadstekniskt

brandskydd, tekniska installationer och personalens utbildning. Det är särskilt viktigt att ta

hänsyn till att styrningar, exempelvis för ventilation, kräver en helhetssyn. Regelverket

omfattar inte dessa åtgärder.

Regelverket anger minimikrav.


2016-02-01 6

2 Referenser

I detta regelverk finns referenser till följande dokument. Observera att senaste utgåva ska

tillämpas (inklusive ändringar och tillägg).

AFS 2009:2 Arbetsplatsens utformning

BBR Boverkets byggregler (BFS 2011:6 med ändringar)

FTR 110 Särskilt villkor för automatisk brandlarmanläggning

LSO Lagen om skydd mot olyckor SFS 2003:778

SBF 103 Anläggarintyg brandlarm

SBF 111 Besiktningsintyg brandlarm

SBF 115 Regler för koldioxidsläckanläggning

SBF 120 Regler för automatiskt vattensprinklersystem

SBF 141 Anvisningar för besiktningsman

SBF 500 Regler för gassläcksystem

SBF 1003 Norm för besiktningsfirma brandskyddsanordning

SBF 1007 Norm för behörig ingenjör brandlarm

SBF 1008 Norm för anläggarfirma brandlarm

SBF 1021 Anvisningar för orienterings- och serviceritningar för

brandlarmanläggning

prSBF 502 Regler för talat utrymningslarm

IEC 60331-1 Part 1: Test method for fire with shock at a temperature of at least

830 °C for cables of rated voltage up to and including 0,6/1,0 kV

and with an overall diameter exceeding 20 mm

IEC 60331-21 Part 21: Procedures and requirements - Cables of rated voltage up

to and including 0,6/1,0 kV

IEC 60331-23 Part 23: Procedures and requirements - Electric data cables

SIS-CEN/TS 14816 Vattenspray – Utförande installation och underhåll

SIS-CEN/TS 14972 Fasta släcksystem – Vattendimsystem – Utförande och installation

SIS-TR 47 Signalkaraktärer för brand- och utrymningslarm

SRVFS 2007:1 Allmänna råd och kommentarer om brandvarnare i bostäder

SRVFS 2008:3 Allmänna råd och kommentarer om brandskydd i hotell, pensionat,

vandrarhem och liknande anläggningar

SSMFS 2008:44 Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter om rökdetektorer som

innehåller radioaktivt ämne

SS 3654 Branddetekterings- och brandlarmsystem – Brandförsvarstablå och

brandkårsnyckel

SS 436 40 00 Elinstallationsreglerna

SS 455 12 01 Dokumentation av teletekniska anläggningar

SS-EN 54-1 Branddetekterings- och brandlarmsystem – Del 1: Introduktion

SS-EN 54-2 Branddetekterings- och brandlarmsystem – Del 2:

Centralutrustning

SS-EN 54-3 Branddetekterings- och brandlarmsystem – Del 3: Akustiska

larmdon


2016-02-01 7

SS-EN-54-5 Branddetekterings- och brandlarmsystem - Del 5: Värmedetektorer

av punkttyp

SS-EN 54-4 Branddetekterings- och brandlarmsystem – Del 4:

Strömförsörjning

SS-EN-54-10 Branddetekterings- och brandlarmsystem - Del 10: Flamdetektorer

SS-EN 54-11 Branddetekterings- och brandlarmsystem – Del 11: Larmknappar

SS-EN 54-20 Branddetekterings- och brandlarmsystem - Del 20: Aspirerande

rökdetektorer

SS-EN 54-21 Branddetekterings- och brandlarmsystem – Del 21: Utrustning för

larm- och felöverföring

SS-EN 54-23 Branddetekterings- och brandlarmsystem – Del 23: Optiska

larmdon

SS-EN 12094-1 Fasta släcksystem – Komponenter till gassläcksystem – Del 1:

Krav och provningsmetoder för elektriska kontrollenheter och

fördröjningsanordningar


Krav och provningsmetoder för icke elektriska kontrollenheter och

fördröjningsanordningar


Krav och provningsmetoder för manuella utlösnings- och

avstängningsanordningar

SS-EN 12845 Fasta släcksystem – Automatiska sprinklersystem – Utförande,

installation och underhåll

SS-EN 13565-2 Fasta släcksystem – Skumsystem –

Del 2: Utförande, installation och underhåll

SS-EN 15004-1 Fasta släcksystem – Gassläcksystem –

Del 1: Utförande, installation och underhåll

SS-EN 45011 Certifieringsorgan – Allmänna krav vid certifiering av produkter

SS-EN 50136-1 Larmsystem - System och utrustning för larmöverföring - Del 1:

Allmänna fordringar på larmöverföringssystem

SS-EN 50174-2 Fastighetsnät för informationsöverföring – Installation av kabelnät

– Del 2: Planering och genomförande av installation inomhus

SS-EN 50200 Kablar – Provning för motståndsförmåga mot brand för oskyddade

kablar med liten diameter för användning i nödströmskretsar

SS-EN 61672 Akustik - Ljudnivåmätare


2016-02-01 8

3 Termer, definitioner

3.1 Termer och definitioner som återkommer i regelverket

Anläggarfirma – företag som är certifierat som anläggarfirma brandlarm enligt SBF 1008.

Anläggarintyg – ett intyg där en anläggarfirma specificerar anläggningen och intygar att

anläggningen är utförd enligt utförandespecifikation och regelverkets kapitel 6–9 och i

aktuella fall enligt kapitel 13–18.

Automatisk vattensprinkleranläggning – en anläggning som har till uppgift att

automatiskt upptäcka och släcka en brand i dess begynnelseskede eller hålla den under

kontroll så att släckningen kan fullföljas av personal på platsen eller av räddningstjänsten.

En vattensprinkleranläggnings uppbyggnad beskrivs i regelverket SBF 120.

Behörig ingenjör – person som är certifierad som behörig ingenjör brandlarm enligt

SBF 1007.

Besiktningsfirma – företag som är certifierat som besiktningsfirma enligt SBF 1003.

Besiktningsintyg – ett intyg där en besiktningsfirma intygar att regelverket är uppfyllt.

Besiktningsman – person som är utsedd av besiktningsfirma.

BFT – brandförsvarstablå.

Biledning – del av ledningskrets, innehållande komponenter utan egen adress som ansluts

till in- och utgångsenhet på detektorledning.

Brandskyddsdokumentation – en dokumentation av den färdiga byggnadens brandskydd.

Ofta används begreppet Brandskyddsbeskrivning för den dokumentation som används

fram till att relationshandlingen upprättas. I BBR avsnitt 5:12 anges kraven på omfattning

av brandskyddsdokumentationen.

Centralutrustning – de delar av installerat system som tillsammans ingår i använd central

enligt standarden SS-EN 54-2.

Not: En Centralutrustning kan vara fördelad i flera kapslingar.

CU – förkortning för centralutrustning.

Detekteringssystem – ett system för automatisk upptäckt av brand.

Färdigställandekontroll – samtliga provningar och kontroller, omfattande installation och

funktion, som erfordras för att verifiera att en anläggning uppfyller ställda krav (se avsnitt

9).

Hörbarhet – egenskap hos ett ljud som gör att det kan höras bland andra ljud.

Installatör – det företag som utför installationen.

KFA – förkortning för kontrollenhet och fördröjningsanordning. Centralutrustning för

aktivering och övervakning av släcksystem eller annan brandskyddsutrustning.

Kompletterande larmadress – adressangivelse på centralutrustning som vid utlöst larm

med ett signifikativt larmnummer kompletterar och närmare preciserar den

larminformation som ges genom sektionsangivelsen. Kompletterande larmadress kan

utgöras av enstaka eller grupp av detektor(er), larmknapp(ar) med mera.

Kravställare – den (eller de) organisation(er) som har krävt eller begärt installationen av

brandlarmanläggningen, till exempel byggherre, fastighetsägare, nyttjanderättshavare eller

försäkringsbolag. Det kan också vara den som via avtal ställer krav på anläggningens

utförande, till exempel ett försäkringsbolag som ställer krav för att premierabatt ska utgå

eller en larmmottagare som ställer krav för att larm ska mottas och föranleda åtgärd.

Krets – media som förbinder detektorer, larmknappar och andra enheter till

centralutrustning.


2016-02-01 9

Larm för intern insats – larm med syfte att initiera åtgärder från personal i

larmorganisation.

Larm för uppmärksamhet – larm med syfte att informera personer i en byggnad om att

ett brandtillbud har skett utan att utrymning behöver påbörjas.

Utrymningslarm – signal med syfte att initiera utrymning och medverka till att personer i

byggnaden tar sig till säker plats.

Larmcentral – internt eller externt belägen plats med bemanning för larmmottagning, med

utbildad personal och erforderliga resurser och varifrån nödvändiga åtgärder kan initieras.

Larmdon – apparat för akustisk, optisk eller mekanisk larmgivning eller för avgivande av

textmeddelande eller talat meddelande. Exempel på larmdon är:

Akustiskt larmdon, till exempel larmklocka, sirener och motsvarande

Optiskt larmdon, till exempel signallampor, blixtljus, rotationslampor (så kallade

saftblandare) och liknande

Vibrator (mekaniskt larmdon)

Display eller skärm för visning av textmeddelande

Larmdonsområde – vilken del som helst inom täckningsområdet där larm kan ges

separat.

Larmknapp – knapp för manuell aktivering av larm.

Larmlagring – innebär att ett brandlarm lagras under en viss tid för att utsedda personer

(larmorganisationen) ska hinna undersöka orsaken till larmet innan det vidarebefordras

och/eller innan det till exempel aktiverar ett utrymningslarm. Larmlagring möjliggör att

onödiga larm kan återställas under denna tid.

Larmorganisation – särskilt utsedd och utbildad personal som har till uppgift att fastställa

platsen varifrån ett brandlarm uppkommit och orsaken till larmet. Personalen ska även

kunna vidta åtgärder vid ett eventuellt brandtillbud. När larmlagring används har

larmorganisationen särskilda uppgifter i syfte att förhindra att onödiga larm

vidarebefordras till räddningstjänsten och/eller till exempel aktiverar ett utrymningslarm.

Projektör – den person som ansvarar för projekteringen, det vill säga utformning och

framtagning av ritningar, beräkningar och andra erforderliga uppgifter.

Responstid – avser den tid det tar för rök (eller annan lämplig aerosol) att transporteras

från samplingshål till aspirerande rökdetektor och aktivera den.

Samlingslokal – lokal eller grupp av lokaler inom en brandcell som är avsedd för ett större

antal personer som inte kan förväntas ha god lokalkännedom, som har förutsättningar att

själva sätta sig i säkerhet och som kan förväntas vara vakna (enligt BBR).

Talat meddelande – ett talat (verbalt) meddelande avges och anger att lokalen/området

ska utrymmas.

Täckningsområde – område inom en byggnad där utrymningslarm ska kunna uppfattas.

Utförandespecifikation – underlag för projekteringen där kravställaren anger omfattning

och funktioner som ska finnas i den färdiga anläggningen.

Utlarmningsselektering – indelning och utformning av ett system för utrymningslarm

med avseende på hur stort område som utrymningslarmet ska avges inom samtidigt.

Utrymningsorganisation – särskilt utsedd och utbildad personal som har till uppgift att

vara behjälpliga och underlätta utrymning enligt fastställd utrymningsrutin.

3.2 Definition

Måttavrundningar – vid behov av måttavrundningar kan sista värdesiffran avrundas.


2016-02-01 10

4 Allmänt

4.1 Användning av regelverket

Regelverket är frivilligt att använda, avsikten är att kravställare i specifikationer och

beställningar ska kunna åberopa regelverket och då få en anläggning som uppfyller

regelverkets krav. Likaså kan en leverantör åberopa regelverket för att precisera ett anbud

eller en leverans. När regelverket åberopas innebär detta samtliga krav, förutom det som är

specificerat som undantag.

Regelverket definierar kraven på en anläggning för brandlarm i byggnader där

anläggningen är en förutsättning för brandskyddets utformning. I dessa byggnader måste

det enligt myndighetsföreskrifter finnas anordning för tidig upptäckt av brand samt

anordning för varning i händelse av brand, för att verksamheten ska få bedrivas.

Regelverket täcker inte alla variationer på byggnadens utformning eller på verksamheter.

Av detta skäl kan det i ett eller flera avseende bli aktuellt med avsteg från regelverket.

Sådana avsteg bör vara förankrade i förväg och skriftligen dokumenterade.

4.2 Uppbyggnaden av regelverket

Regelverket är uppbyggt för att följa processen med installation och förvaltning av en

anläggning för brandlarm i enlighet med figur 4.2.

Figur 4.2 Flödesschema - princip

Det förutsätts att det första skedet är en genomgång av riskerna och vilka behov som

anläggningen behöver uppfylla. Detta ska dokumenteras i en utförandespecifikation, se

kapitel 5.


2016-02-01 11

Redan på planerings- och projekteringsstadiet behöver hänsyn tas till miljöförhållanden

och planerade verksamheter i de lokaler som ska övervakas, så att onödiga larm undviks.

Se vidare i Bilaga F.

Anläggningen måste också planeras och projekteras så att alla styrfunktioner kan provas

utan att verksamheten störs alltför mycket.

4.3 Principuppbyggnad av anläggning för brandlarm

Principuppbyggnaden av en anläggning för brandlarm framgår av figur 4.3 och tabell 4.3.

Figur 4.3 Principuppbyggnad anläggning för brandlarm


2016-02-01 12

Utbyte av information mellan funktioner

Kommentar 1:

De funktioner som ingår i anläggningen för brandlarm visas inom den

punktstreckade linjen.

Kommentar 2:

För komponenterna Larmdon för utrymningslarm med talat

meddelande, Centralutrustning för larmdon och Kontrollenhet och

fördröjningssamordning för släcksystem eller brandskyddsutrustning

kan det även finnas krav i andra dokument.

Tabell 4.3 Principuppbyggnad anläggning för brandlarm

4.4 Dokumentation och kompetens i processen

Samtliga moment i regelverket ska dokumenteras på ett erforderligt sätt. Detta innebär till

exempel att produkter som ska uppfylla angivna standarder ska vara provade och

certifierade och att provningar som anges ska dokumenteras. Likaså förutsätts att all

dokumentation görs tillgänglig för såväl anläggningsägare som den som behöver

kontrollera eller arkivera dokumentationen.

Generellt förutsätts att samtliga personer som utför arbete som beskrivs i detta regelverk

har erforderlig kompetens. Nivån och inriktningen på kompetensen kan skilja sig åt för

olika typer av arbeten. För vissa moment krävs särskild utbildning eller certifiering som då

framgår i respektive avsnitt.

4.5 Kontroll av processen

Syftet med krav på att personer eller företag ska vara certifierade eller på annat sätt

uppfylla vissa krav är att säkerställa att momenten utförs på ett korrekt och för

kravställaren tillförlitligt sätt. Intyget för den färdiga installationen benämns anläggarintyg

och ska ta hänsyn till det faktiska utförandet och inte till vem som utfört de tidigare

momenten.

För kravställare och beställare är det dock väsentligt att bevaka att samtliga moment utförs

med rätt kompetens för att eventuella korrigerande åtgärder ska kunna vidtas så tidigt som

möjligt. En checklista för kontroll av de olika delmomenten i processen bör därför

upprättas.

Det bör vara kravställaren, eller dennes ombud, som tar fram checklistan. Kraven på

dokumentation av olika moment, framtagande av anläggarintyg med mera gäller dock

oavsett om en checklista är framtagen eller inte, se anvisningar i respektive kapitel.

En översiktlig sammanställning över utförande och dokument för de olika momenten

framgår i tabell 4.5.

Moment Utförare Dokument1) Kapitel2) Process

Behovs-

bedömning

Kravställare/

beställare

T.ex.

Brandskydds-

dokumentation

5

Kontrolleras

lämpligen med hjälp

av checklista

Se bild 4.5

Underlag för

projektering

Kravställare/

beställare

Utförande-

specifikation

5

Projektering Anläggarfirma Ritningar, 6


2016-02-01 13

förbindelse-

diagram m.m.

Installation Installatör

under

överinseende av

anläggarfirma

Ritningar,

registrerings-

handlingar

m.m.

7

Konfigurering

och

färdigställande-

kontroll

Anläggarfirma Anläggarintyg 8 och 9

Leverans-

besiktning

Besiktnings-

firma

Besiktnings-

intyg

10

Användning

och skötsel

Anläggnings-

skötare

Kontroll-

journal

11

Kontrolleras

lämpligen genom

kontroller i det

systematiska

brandskyddsarbetet

Underhåll

Servicefirma

eller

anläggarfirma

Service-rapport 12

Revisions-

besiktning

Besiktnings-

firma

Besiktnings-

intyg

10

1) Fler dokument krävs för vissa moment. Se respektive kapitel.

2) I detta kapitel anges de huvudsakliga kraven. Andra kapitel kan dock vara aktuella.

Tabell 4.5 Sammanställning över processen


2016-02-01 14

Bild 4.5 Mall på checklista för kontroll av processen.


2016-02-01 15

5 Råd vid upprättande av

utförandespecifikation för

brandlarmsystem

5.1 Syfte

Första steget vid planering av en anläggning är att upprätta en utförandespecifikation där

ramarna för anläggningen fastställs. Vid nybyggnad eller ändring av byggnad bör

specifikationen upprättas som en del av brandskyddsbeskrivningen för byggnaden.

Utförandespecifikationen bör uppdateras när behov föreligger.

Det är viktigt att ta hänsyn till detektortyp, detektorkänslighet och detektorplacering så att

risken för oönskade larm minimeras, enligt bilaga F.

Detta avsnitt innehåller råd för upprättande av utförandespecifikation. Utformningen av

specifikationen ska vara enligt Bilaga A. De val som ska utföras vid upprättande av

utförandespecifikationen illustreras av tabell 5.1.

Val

nr

Valet avser Råd för val finns

under avsnitt

Alternativ att välja/ange

vid upprättande av

utförandespecifikation

1 Automatiskt

övervaknings-

område

5.4 A – Fullständig övervakning av hela

byggnaden

B – Fullständig övervakning av brandcell

C – Begränsad övervakning av utrymnings-

och kommunikationsvägar

D – Begränsad övervakning av vissa

utrymmen

E – Endast manuell aktivering

2 Aktivering från

släckanläggning

5.4.3 Samtliga släckanläggningar som ska

aktivera larm ska anges i


3 Särskilda risker 5.4.4 Särskilda risker som ska beaktas

4 Manuell aktivering 5.5 Samtliga personer ska kunna aktivera

larmet manuellt

Enbart särskilt utsedda ska kunna aktivera

larmet manuellt


2016-02-01 16

* obligatoriska alternativ

Tabell 5.1 Översikt utförandespecifikation

5 Larmsignalering 5.6 *Larm för extern insats och typ av signal

*Larm för intern insats (larmorganisation)

och typ av signal

Larm för uppmärksamhet och typ av signal

Utrymningslarm och typ av signal

6 Täckningsområde 5.6.6 Täckningsområde för utrymningslarm

7 Utlarmnings-

selektering

5.6.7 Utlarmningsselektering vid utrymningslarm

8 Larmlagring 5.8, A2, B1, B2 Tider för kvittering och undersökning,

placering av tablåer

9 Aktivering av andra

brandskyddssystem

5.7 Samtliga brandskyddssystem och styrningar

som ska aktiveras ska anges i


Typ av styrutgång i centralutrustningen

10 Larmöverföring 5.10 *Överföring av brandsignal och krav på

tider

*Överföring av felsignal (inklusive avbrott)

och krav på tider

Överföringstjänst för brand- respektive

felsignal

Larmcentral för brand- respektive felsignal

*Åtgärd vid brand respektive fel

11 Avsteg 5.11 Medgivna avsteg

12 Skötsel 0 Anläggningsskötare och

serviceorganisation


2016-02-01 17

5.2 Samråd

Den som är kravställare bör upprätta utförandespecifikationen i samråd med andra berörda

parter, till exempel ägare, innehavare, räddningstjänst och försäkringsbolag. På så sätt kan

man tydliggöra vilka krav som ställs vid installation av anläggningen samt undvika att det

ställs krav i efterhand och man kan även utreda om viss utformning av anläggningen kan

ge försäkringspremielättnader.

5.3 Kravställare

5.3.1 Allmänt

Detta avsnitt är avsett att ge en översiktlig bild av myndigheters och andra organisationers

krav på anläggningar för brandlarm. För korrekt innebörd av kraven behöver aktuell

information alltid inhämtas från respektive part. Den informationen har alltid företräde före

beskrivningen i detta avsnitt.

Det kan finnas flera anledningar till att en anläggning blir installerad och den som begärt

eller krävt installationen är kravställare. Kraven delas in i olika grupper men för de flesta

objekt kan det bli fler än en kravställare.

5.3.2 Myndighetskrav

Boverket

I Boverkets byggregler (BBR) återfinns krav på brandtekniska installationer som ska

finnas vid nybyggnation eller ändring av befintlig byggnad. Sådana installationer utgörs av

bland annat automatiskt brandlarm och utrymningslarm. Boverket anger också hur dessa

system ska vara utformade för att ha tillförlitlighet och förmåga så att funktionskraven

uppfylls. Detta regelverk kan användas för att verifiera dessa krav.

Vad som styr när det föreligger ett krav på brandtekniska installationer är vilken typ av

verksamhet som bedrivs i byggnaden. Verksamheterna delas in i olika verksamhetsklasser

(Vk1–Vk6) utifrån om personerna som vistas i lokalerna har kännedom om lokalerna eller

inte, om de kan utrymma på egen hand, om de kan förväntas vara vakna och om det finns

en förhöjd risk för brand och där en sådan kan få ett mycket snabbt och omfattande

förlopp. För vissa av dessa verksamhetsklasser och för vissa specifika utrymmen i en

byggnad anger Boverket att det ska finnas ”anordning för tidig upptäckt av brand” och

”anordning för varning i händelse av brand”. För ”anordning för tidig upptäckt av brand”

bör automatiskt brandlarm användas och för ”anordning för varning i händelse av brand”

bör utrymningslarm aktiverat av automatiskt brandlarm användas. I vissa av dessa

verksamheter bör utrymningslarmet avges som ett talat meddelande.

Det finns dock fall där utrymningslarm kan aktiveras manuellt och där ”anordning för

varning i händelse av brand” kan utgöras av brandvarnare.

Kraven i BBR är generellt angivna i kvalitativa termer. Det finns möjlighet att genom en

brandskyddsteknisk installation göra ett så kallat tekniskt byte. Alla sådana tekniska byten

ska visas genom en analytisk dimensionering av brandskyddet och redovisas i

brandskyddsdokumentationen. Anläggningen blir då en del av bygglovet och det blir ett

myndighetskrav att anläggningen installeras.


2016-02-01 18

Arbetsmiljöverket

I Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2009:2 finns krav på att arbetsplatser ska förses med

detektorer och larmanordningar om brand eller liknande innebär risk för ”olycksfall eller

akut ohälsa”. Larmanordningar behövs inte om riskerna är små eller när det är uppenbart

att det inte är nödvändigt för personalens säkerhet. Till skillnad från föreskrifterna från

Boverket som endast gäller vid nybyggnad och ändring av byggnad så kan

Arbetsmiljöverkets krav ställas även på befintliga lokaler.

I kommentarerna förtydligas detta med ett antal exempel på verksamheter som behöver

detektorer och larmanordningar, bland dessa återfinns bland annat de flesta arbetslokaler

där öppen eld förekommer, arbetslokaler som är svåröverskådliga så att en brand kan

uppstå utan att den uppmärksammas av alla i lokalen, isolerade rum (till exempel frysrum)

och arbetslokaler mer än en våning under marknivå. Som exempel på lokaler där

larmanordningar inte behövs nämns mindre kontor och förskolor.

Lagen om skydd mot olyckor (LSO)

Lagen om skydd mot olyckor (LSO) anger att såväl ägare som nyttjanderättshavare till

byggnader skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och i övrigt

vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa

skador till följd av brand. Kravet gäller alla byggnader men kraven på vilka åtgärder som

ska vidtas är olika från fall till fall. För vissa verksamheter finns det extra krav på

redogörelse och kontroll av brandskyddet, till exempel byggnader för vård och omsorg,

förskolor och skolor, hotell och andra sorters tillfälligt boende, samlingslokaler samt

byggnader med kulturhistoriskt värde. LSO har i sig inga krav på brandtekniska

installationer, men i de fall en skriftlig redogörelse ska lämnas in till kommunen ska

installationerna framgå i denna. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kan i

allmänna råd ange riktlinjer för vad som är skäligt brandskydd enligt LSO för olika

verksamheter och då ta upp behovet av en anläggning för brandlarm, till exempel

SRVFS 2007:1 om brandvarnare i bostäder och SRVFS 2008:3 om brandskydd i hotell,

pensionat, vandrarhem och liknande.

5.3.3 Försäkringsgivare

Försäkringsgivarens krav är i första hand inriktade på att begränsa skadekostnaden som

kan uppstå vid brand. Försäkringsgivaren kan ställa krav på försäkringstagaren att

installera en anläggning för brandlarm. I andra fall kan anläggningen påverka

försäkringspremiens storlek. Så gott som alltid tar försäkringsgivaren hänsyn till om det

finns en anläggning eller inte. Försäkringsbranschens gemensamma organisation Svensk

Försäkring har publicerat FTR 110 som är förslag till villkorstext. FTR 110 hänvisar till att

SBF 110 ska följas och lägger särskild vikt vid skötsel och besiktningar av anläggningen.

5.3.4 Egen ambition

Den grundläggande anledningen till att installera en anläggning för brandlarm bör vara det

egna säkerhetsarbetet. I det systematiska brandskyddsarbetet (som krävs enligt LSO) ska

det fastställas en brandskyddspolicy eller -ambition. Efter en riskbedömning bestäms

vilken skyddsnivå som önskas uppnå och därefter undersöks om det befintliga skyddet

uppnår detta samt om myndighetskraven är uppfyllda. Vid behov får skyddet kompletteras,

till exempel genom installation av en anläggning för brandlarm. Betydelsen av att skydda

den egna verksamheten regleras inte av myndighetskrav utan är nödvändig att ta ställning

till utifrån den egna ambitionen att upprätthålla drift och verksamhet. Skyddet av personal

och besökare kan även ha betydelse för den egna verksamhetens varumärke och leda till att

det behövs mer skydd än myndigheternas miniminivå.


2016-02-01 19

5.3.5 Larmcentral

I de flesta fall vidarebefordras larmsignalerna från en anläggning för brandlarm till en

extern larmcentral (larmmottagare). Detta kan vara räddningstjänstens larmcentral, SOS

Alarm eller annan. I samband med att ett avtal upprättas med larmcentralen kan krav

ställas på utförandet av anläggningen och i de flesta fall åberopas då SBF 110. Det kan

också ställas särskilda krav från räddningstjänsten för att larmcentralen ska kunna larma ut

räddningstjänsten på så kallat automatlarm. Det kan finnas speciella krav för att minska

risken för onödiga larm, till exempel krav på larmlagring, tvådetektorsberoende eller att

revisionsbesiktningsintyg ska skickas in årligen.

5.4 Automatiskt övervakningsområde

5.4.1 Allmänt

Med ett automatiskt övervakningsområde avses att området är automatiskt övervakat både

med detektorer och larmknapp/larmknappar till skillnad från ett område som endast är

övervakat med larmknappar. När anläggningen för brandlarm projekteras är det viktigt att

det är fastlagt inom vilket område det förväntas att en brand ska upptäckas tidigt av

systemet. Detta ska bestämmas innan projekteringen påbörjas. Det automatiska

övervakningsområdet är normalt hela byggnaden.

Eventuella undantag från det automatiska övervakningsområdet ska alltid preciseras på ett

tydligt sätt.

5.4.2 Automatiskt övervakningsområde

Automatiskt övervakningsområde ska minst uppfylla ett av nedanstående alternativ:

Klass A – Fullständig automatisk övervakning av hela byggnaden

Automatisk övervakning av hela byggnaden innebär att samtliga utrymmen i byggnaden

förses med detektorer, inklusive automatisk övervakning under skärmtak, takutsprång och

dylikt, med endast de undantag som anges i 0. Automatisk övervakning av hela byggnaden

innebär även att byggnaden ska förses med larmknapp/larmknappar enligt 6.5.8.

Klass B – Fullständig automatisk övervakning av brandcell

Automatisk övervakning av brandcell innebär att samtliga utrymmen inom brandcellen

samt utrymningsvägarna och väg till utrymningsvägarna från brandcellen förses med

detektorer, med endast de undantag som anges i 0. Automatisk övervakning av brandcell


Klass C – Begränsad automatisk övervakning av utrymnings- och

kommunikationsvägar enligt särskild överenskommelse

För detta alternativ, se även text i 5.4.4. Automatisk övervakning av utrymnings- och

kommunikationsvägar är ett begränsat skydd som syftar till att varna i händelse av brand

innan rök eller värme gör att utrymningsvägar inte kan användas. Det är viktigt att önskat

automatiskt övervakningsområde är tydligt beskrivet. Om en begränsad automatisk

övervakning väljs, kan en brand som uppstår i ett av de utrymmen som inte förses med

detektorer få stor omfattning innan anläggningen aktiveras. Samtliga utrymmen inom det

automatiskt övervakade området ska förses med detektorer med endast de undantag som

anges i 0. Begränsad automatisk övervakning av utrymnings- och kommunikationsvägar


Klass D – Begränsad automatisk övervakning av vissa utrymmen enligt

särskild överenskommelse


2016-02-01 20

För detta alternativ, se även text i 5.4.4. Begränsad övervakning enligt särskild

överenskommelse är alla utformningar som inte uppfyller kraven för Klass A, B, C eller E.

Det är viktigt att önskat övervakningsområde är tydligt beskrivet. Om en begränsad

omfattning väljs, kan en brand som uppstår i ett av de utrymmen som inte förses med

detektorer få stor omfattning. Begränsad automatisk övervakning av vissa utrymmen enligt

särskild överenskommelse innebär även att byggnaden ska förses med

larmknapp/larmknappar enligt 6.5.8.

Klass E – Endast manuell aktivering enligt särskild överenskommelse

För detta alternativ, se även text i 6.5.8. Endast manuell aktivering utgör en anläggning

som saknar detektorer och som endast har larmknapp som enda möjlighet att aktivera larm.

Om endast manuell aktivering väljs, kan en brand som uppstår i byggnaden få stor

omfattning innan branden uppmärksammas och anläggningen aktiveras.

Detta alternativ kan till exempel väljas om man enbart vill aktivera ett utrymningslarm

manuellt.

5.4.3 Aktivering från släckanläggning

En anläggning för brandlarm kan aktiveras från olika typer av släckanläggningar. I dessa

fall ska det framgå av utförandespecifikationen vilken eller vilka släckanläggningar som

ska aktivera larm.

Om släckanläggning används för att aktivera larm ska släckanläggning utformas enligt

avsnitt 14.

5.4.4 Särskilda risker

Vissa objekt och utrymmen kräver särskild uppmärksamhet för korrekt utformning av

anläggningen. Sådana risker som ingår i övervakningen anges i utförandespecifikationen

och utformas enligt text i kapitel 15.

5.4.5 Risker vid begränsad övervakning

Begränsad övervakning måste väljas med stor försiktighet. Möjliga konsekvenser ur

brandsynpunkt av att en brand uppstår i utrymme som inte förses med detektorer måste

alltid analyseras före beslut om en begränsad övervakning. Om begränsad övervakning

enligt klass C, D eller manuell aktivering enligt klass E väljs, ska det tydligt och klart vara

skriftligen motiverat genom en detaljerad beskrivning av avvikelserna från kraven, med

förklaringar till skälen för dessa samt vem som godkänt avvikelserna. När en begränsad

övervakning eller manuell aktivering väljs är det viktigt att säkerställa att en sent upptäckt

brand utanför övervakningsområdet inte medför okontrollerade risker. Om detta inte går att

konstatera bör övervakningsområdet utökas.


2016-02-01 21

5.5 Manuell aktivering

5.5.1 Allmänt

Det ska alltid finnas möjlighet till manuell aktivering av brandlarmet. Man måste ta

ställning till 5.5.2 alternativt 5.5.3 för att bestämma hur larmknappar ska kunna aktiveras.

5.5.2 Vid manuell aktivering av samtliga personer

Om samtliga personer som vistas inom det övervakade området ska kunna aktivera

brandlarmet manuellt, är det viktigt att ytterligare larmknappar placeras så att avståndet till

en larmknapp aldrig blir för långt och att de förses med tydliga skyltar som utmärker deras

placering.

5.5.3 Vid manuell aktivering endast av särskilt utsedd personal

När det finns risk för okynnesaktiveringar eller när det av andra skäl kan vara olämpligt att

placera larmknapparna så att de är tillgängliga för alla, ska dessa placeras enligt särskilda

anvisningar enligt utförandespecifikationen. Den personal som ska kunna aktivera larmet

ska ha förståelse för uppgiften. Aktuell personal ska också veta var larmknapparna finns

och hur de ska användas.

5.6 Larmsignaler

5.6.1 Larmdon för räddningstjänst eller annan extern insatsstyrka

Insatsstyrkan ska normalt först bege sig till centralutrustningen eller brandförsvarstablån

för att där få vidare information om varifrån larmsignalen kommer. Ett optiskt larmdon ska

därför alltid vara placerat utomhus i anslutning till entrén där centralutrustning eller

brandförsvarstablå är placerad.

I vissa fall kan mer detaljerad information överföras till insatsstyrkan innan denna kommer

fram till entrén för en snabbare lokalisering av larmet. Detta ska då ses som ett

komplement till utomhuslarmdonet.

5.6.2 Larm för intern insats

I de fall personal på plats snabbt måste påbörja räddnings- och brandsläckningsåtgärder

kan larm för intern insats behövas. Larm för intern insats förutsätter att en fungerande

larmorganisation finns tillgänglig under all tid som ett snabbt agerande behövs från

larmorganisationen. Med larmorganisation avses personal som fått utbildning och

instruktioner, se vidare i 5.8.

Med larm för intern insats menas att larm endast ges till personal i larmorganisationen.

Att använda sig av larm för intern insats kan i en del fall vara motiverat i delar av en

byggnad. Detta gäller för de fall där ett aktiverat utrymningslarm gör större skada än nytta

eftersom den som nås av larmet inte kan agera på egen hand. Det kan vara aktuellt för

vissa typer av vårdanläggningar samt andra utrymmen där personer med

funktionsnedsättning eller demenssjukdom vistas, eller där mycket små barn vistas. Där

finns det risk för att utrymningen ”störs” av ett högljutt utrymningslarm.

Larm till larmorganisationen kan ske genom särskilda larmdon placerade så att personal

inom larmorganisationen kan uppmärksamma dessa. Larmet kan även vidarebefordras via

larmlagringstablå, personsökarsystem eller på annat sätt. Larmlagringstablån kan vara en

viktig tablå för att ge information till larmorganisationen. Det är viktigt att signalen inte

kan förväxlas med utrymningslarm eller andra larmsignaler.

Typ av larmsignal inklusive larmkaraktär införs i utförandespecifikation.


2016-02-01 22

Larmlagringstablå används för att ge larmorganisationen information i ett tidigt skede och

därmed förutsättningar för en lyckad insats. Tablån ger larm och information till

larmorganisationen utan att de behöver manövrera på centralutrustningen. I större objekt

kan det behövas flera larmlagringstablåer. Det bör även klargöras vilket behov det finns av

att presentera kompletterande information på larmlagringstablåer. Ofta innebär

larmlagringstablåer att larmöverföring kan fördröjas, men nyttan av att ge larmsignal till

larmorganisationen i ett tidigt skede gäller oavsett hur larmöverföringen är organiserad. Se

vidare i Bilaga G.

5.6.3 Larm för uppmärksamhet

I vissa fall kan all personal och besökare behöva uppmärksammas på att ett brandtillbud

har skett, utan att en utrymning behöver påbörjas omedelbart. Beroende på lokalens

utformning, verksamhetens art, personalens utbildning och instruktioner, larmorganisation

med mera, så kan denna signal syfta till såväl att var och en kan göra en insats mot

branden, som att personerna bör förbereda sig på att en utrymning kan bli nödvändig

senare.

Signaler för larm för uppmärksamhet och utrymningslarm kan lätt förväxlas och generellt

bör man noga överväga vilka signalkaraktärer som ska väljas för detta. Signalerna ska vara

tydligt åtskilda så att ingen förväxling kan ske. För att signalens innebörd ska leda till rätt

åtgärd är det avgörande att komplettera med tydlig och instruktiv skylt samt utbildning av

personal. Larmsignalen bör endast ges i området som ligger nära platsen för brandtillbudet.


Kommentar:

Ett exempel för att särskilja larm för uppmärksamhet från utrymningslarm kan vara att

använda optiskt larm för det ena och akustiskt larm för det andra.

5.6.4 Utrymningslarm

Alla larmdon, som placeras inom lokalen och som har till syfte att varna personer för fara

och få dem att påbörja utrymning av byggnaden, är utrymningslarm.

I BBR anges att utrymningslarmet ska utformas utifrån behovet av information så att

personer som vistas i byggnaden kan nås av information om lämpliga åtgärder vid

utrymning. Utrymmen i publika lokaler där personer med hörselnedsättning kan vistas utan

direktkontakt med andra personer ska förses med kompletterande larmdon så att även

hörselskadade eller döva nås av varningssignaler i händelse av brand eller annan fara.

I AFS 2009:2 anges att larmanordning ska avge signal som kan uppfattas av alla som

berörs av faran.


Det är viktigt att klargöra om olika detektorer och/eller sektioner i anläggningen ska

aktivera delar av larmet eller om samtliga larmdon ska starta oavsett var brandtillbudet har

detekterats. Detta görs genom utlarmningsselektering, se vidare i avsnitt 5.6.7.

För vissa verksamheter har personalen en avgörande roll för att utrymningen ska ske så

snabbt och effektivt som möjligt. Personal som har fått utbildning och instruktioner för

detta kallas utrymningsorganisation, se vidare i 5.9.


2016-02-01 23

5.6.5 Signaltyp

Larm kan ges via akustisk signal, optisk signal, talat meddelande eller en kombination av

dessa. I BBR och AFS 2009:2 anges vilken typ av signal som krävs för de olika

verksamhetsklasserna. Som komplement till dessa signaltyper finns andra typer av signaler

såsom till exempel taktila signaler och vibrationssignaler.

Generellt råd vid val av signaltyp är att

för lokaler där det vistas många personer som inte känner till signalen för utrymning

och utrymningsförhållandena bör man använda sig av talat meddelande enligt SBF502

enbart akustisk signal endast används där personer som finns i lokalerna har god

kännedom om både signalen för utrymning och utrymningsförhållandena

i lokaler med hög ljudnivå där det finns risk för att akustisk signal inte uppfattas

kompletteras larmet med optisk signal.

En akustisk signal ska vara kontinuerlig utan avbrott och skilja sig klart från andra

ljudsignaler och bakgrundsbuller.

I vissa fall behöver signalen för utrymning kompletteras med andra typer av signaler. Det

kan handla om utrymmen där döva eller hörselskadade personer sover. I de fallen kan så

kallade vibrationslarm som placeras under eller i huvudkudden utgöra ett bra komplement.

5.6.6 Täckningsområde

En grundläggande princip vid projektering av utrymningslarm är att oavsett var man

befinner sig inom täckningsområdet ska man kunna uppfatta signalen för utrymning.

Lämplig signalnivå (ljudnivå, ljusstyrka) ska därför uppnås i alla utrymmen inom

täckningsområdet. Observera att detta inte behöver innebära att larmdon placeras i alla

utrymmen, bara att signalen ska kunna uppfattas i alla utrymmen som ingår i

täckningsområdet.

Det är viktigt att täckningsområdet preciseras när man upprättar utförandespecifikationen.

Täckningsområdet är normalt hela byggnaden, men mindre utrymmen som aldrig används

eller där människor bara vistas kortvarigt kan i de flesta fall undantas från

täckningsområdet. Tekniska utrymmen där servicearbete och liknande kan bli aktuellt bör

normalt ingå i täckningsområdet. Eventuella undantag från täckningsområdet ska alltid

preciseras i utförandespecifikationen.

Om signalen för utrymning endast omfattar delar av en byggnad (till exempel vissa

brandceller eller vissa hyresgäster) är det viktigt att se till att signalen för utrymning kan

uppfattas under hela utrymningen. I dessa fall bör därför samtliga utrymningsvägar, från

den del som ska förses med utrymningslarm, ingå i täckningsområdet.

Signalen för utrymning kan till exempel utgöras av akustisk signal, optisk signal, talat

meddelande eller en kombination av dessa. Vilken signal som ska användas och i vilka

utrymmen signalen ska uppfattas ska alltid preciseras i utförandespecifikationen.

Anvisningar hur talat meddelande ska utföras återfinns i prSBF 502.

5.6.7 Utlarmningsselektering

En väsentlig del av utformningen av anläggningen är utlarmningsselekteringen. Här

handlar det om att välja vilka delar inom en byggnad som samtidigt ska erhålla

utrymningslarm.

Inom hur stort område bör utrymningslarm aktiveras?

För små och enkla byggnader är det av praktiska skäl inte motiverat att dela upp

aktiveringen i flera larmområden, eftersom ljudet från larmdon inom en del av byggnaden

ändå sprider sig till andra delar av byggnaden.


2016-02-01 24

För större byggnader och byggnader med flera våningar är det lämpligt att som

grundprincip endast aktivera utrymningslarm inom de delar som är (eller kan komma att

bli) direkt berörda av faran. Observera dock att det även för denna typ av byggnader kan

finnas skäl (beroende på lokalernas utformning, verksamhetens art eller förväntad

brandspridning) att aktivera signalen för utrymning inom hela byggnaden.

För system som aktiveras via rökdetektorer kan en tidig upptäckt av brand förutsättas. I

dessa fall bör en aktivering av utrymningslarm normalt kunna begränsas till våningsplanet

där det indikeras samt till under- och överliggande plan.

När indelning i larmområde sker enligt ovan är det viktigt att tänka på att om larm

indikeras från en detektor som är placerad i gemensamma kommunikations- och

utrymningsvägar, bör utrymningslarm avges i alla övriga delar av byggnaden där man är

beroende av denna väg för att ta sig ut. Detta kan till exempel innebära att vid larm från en

detektor som är placerad i ett trapphus eller en entréhall i bottenvåningen så bör signalen

för utrymning avges på samtliga våningsplan i den aktuella byggnaden.

När man väljer att dela in byggnaden i larmområden måste det finnas möjlighet att

manuellt aktivera utrymningslarm i de områden som inte aktiverats automatiskt, se 6.7.6,

samt ritning över larmdonsområde, 9.4.3.

I följande fall bör aktivering ske av samtliga larmdon i byggnaden:

a) För system där utrymningslarm aktiveras via värmedetektorer eller via en

vattensprinkleranläggning (på grund av risken för kraftig brand- och rökspridning

redan vid larmtillfället).

b) För system med enbart manuell aktivering från larmknappar som är placerade runt om

i en byggnad (på grund av risk för en sen aktivering samt att aktiverad knapp kan vara

placerad i annan del av byggnaden än där branden uppstått).

5.7 Styrningar och aktivering av andra brandskyddssystem

5.7.1 Typ av styrutgång och ingång för felmottagning i

centralutrustningen

Standarden för centralutrustning innehåller tre olika typer av utgångar för styrningar samt

ingång för mottagning av fel från styrd utrustning. Detta är optioner och beroende på den

övervakning som önskas av styrfunktionen är det nödvändigt att ange om särskild typ av

styrutgång erfordras. Olika typer av styrutgångar kan användas för olika styrningar.

Följande optioner finns i SS-EN 54-2:

1 – Styrutgång utan krav på indikeringar

2 – Styrutgång med indikering i centralutrustning av att styrsignal har aktiverats

3 – Styrutgång med indikering i centralutrustning av att styrfunktionen har mottagit

styrsignalen (kvittens)

För denna styrutgång fordras kvittenssignal från styrd funktion. I specifikation

behöver det anges om utrustning för detta finns i styrd funktion eller ska ingå i

anläggningen.

Dessutom kan centralutrustning ha indikering för felsignal från styrd utrustning, till

exempel felsignal från kontrollenhet enligt SS-EN 12094-1.

För varje styrfunktion som ska aktiveras av anläggningen behöver det anges typ av

styrutgång och om indikering för fel ska finnas. Även kommande behov av ytterligare

styrningar bör om möjligt beaktas.


2016-02-01 25

5.7.2 Släcksystem

Anläggningen kan användas för aktivering av släcksystem som finns inom det övervakade

området. Släcksystemet kan skydda ett enstaka rum eller maskin, men ibland täcka ett

större område. Exempel på släcksystem kan vara gassläcksystem, vattensprinklersystem –

för utlösning, vattenspraysystem eller vattendimma. Regelverken för släcksystemen ska

beaktas. Detta kan till exempel vara SBF 500, SBF 115, SS-EN 15004-1, SBF 120, SS-EN

12845, SIS-CEN/TS 14816, SIS-CEN/TS 14972 eller SS-EN 13565-2. Ofta går signalen

från anläggningen till en kontroll- och fördröjningsanordning som i sin tur övervakar

funktioner som är specifika för släcksystem. Anläggningen förväntas även ta emot signaler

från släcksystem (aktiverat släcksystem, felsignaler med mera). Ledning mellan

anläggningen och släcksystem ska vara övervakad.

Se avsnitt 14.

5.7.3 Brandgasventilation

I de fall brand- och utrymningssäkerheten bygger på att brandgasventilationen öppnas

automatiskt kan ett brandlarm användas för att detektera och styra brandgasventilationen.

Vilka detektorer som ska aktivera styrningen beror på brandgasventilationens placering

och brandcellsindelningen. Principerna redovisas i utförandespecifikationen.

Se avsnitt 16.

5.7.4 Ventilationsstyrning

Styrning av ventilationen kan antingen ske genom ventilationsaggregatet eller genom

brand-/brandgasspjäll. Oavsett vilket så behöver styrningen anpassas till utformningen av

ventilationssystemet och brandcellsindelningen. Vilka fläktar/spjäll som ska styras samt

principerna för styrningen ska preciseras i utförandespecifikationen.

Funktion för motionering av spjäll kan vara inbyggd i ventilationssystemet. För en ökad

säkerhet kan styrningen vara utformad med kvittens enligt 5.7.1.

Se avsnitt 16.

5.7.5 Hissar

Styrning av hissar behöver samordnas med byggnadens utrymningsplanering.

Räddningshissar ska styras till ett plan som ska vara bestämt i förväg, ofta är entréplanet

lämpligast plan för att stanna hissen. Andra hissar än räddningshissar, som enligt

kravställare eller på grund av verksamhetskrav ska fortsätta att fungera även vid ett

aktiverat brandlarm, ska styras till ett alternativt ”stannplan”. Vilka hissar som ska styras

samt vilket stannplan och alternativt stannplan som ska väljas ska preciseras i

utförandespecifikationen.

Se avsnitt 16.

5.7.6 Rulltrappor

Om rulltrappor ska styras vid brandlarm ska det framgå hur och från vilka detektorer

styrning ska ske. Vilka rulltrappor som ska styras samt principen för styrningen ska

preciseras i utförandespecifikationen.

Se avsnitt 16.


2016-02-01 26

5.7.7 Branddörrar

Dörrar i brandcellsgränser (branddörrar) ska normalt vara stängda och är ofta försedda med

dörrstängare. Dörr får förses med uppställningsanordning förutsatt att dörrarna automatiskt

stängs när det förekommer brandgaser i närheten av dörren. Anläggningen kan användas

för denna automatiska stängning. Vilka dörrar som ska styras och vilken princip som ska

gälla för styrningen ska preciseras i utförandespecifikationen.

Se avsnitt 16.

5.7.8 Övriga styrningar

Andra styrningar som kan vara aktuella är till exempel att tända belysning, att tysta musik

eller att stoppa industriprocesser. Det är viktigt att alla styrningar som erfordras är tydligt

dokumenterade.

Om utrymningslarm är installerat i en lokal med hög ljudnivå (danslokal, gym,

musikstudio och så vidare) är det särskilt viktigt att bedöma behovet av styrningar som till

exempel att allmänbelysningen tänds, rökmaskin stängs av och ljudet från

musikanläggningen stängs av när signalen för utrymningen aktiveras.

Vilka delar av anläggningen som ska aktivera respektive styrning beror på typen av

styrning, verksamhetens art och utrymningsstrategin i det enskilda fallet. Detta ska

preciseras i utförandespecifikationen. För samtliga styrningar är det viktigt att behov av

övervakning och reservkraft säkerställs.

Se avsnitt 16.

5.8 Larmorganisation

5.8.1 Vilka personer ska larmas?

Larmorganisation innebär att det ska finnas utbildad personal på plats som har till uppgift

att ta reda på varifrån larmet kommer och vidta lämplig åtgärd.

Personalen som ingår i larmorganisationen ska vara utsedd så att det tydligt framgår vilka

som ingår. Samtliga personer i larmorganisationen som befinner sig på plats bör larmas vid

brandtillbud och ha tillträde till de utrymmen som har larmat.

5.8.2 Hur ska personerna larmas?

Personer i larmorganisationen kan larmas genom larm för intern insats. De kan även

larmas av larm för uppmärksamhet, utrymningslarm eller annat signalsystem.

Det är även möjligt att överföra larmet till en larmcentral som i sin tur larmar

larmorganisationen. Oavsett hur larmet sker är det viktigt att det sker på ett tillförlitligt

sätt. Om larmorganisationen ska larmas via ett annat larmsignalsystem är det viktigt att det

har erforderlig övervakning och reservkraft samt har rätt prioritet i aktuellt system.


2016-02-01 27

5.8.3 Vad ska personerna göra?

Om personalen i larmorganisationen konstaterar en brand kan de till exempel

påbörja insatsen för att släcka eller begränsa branden

påbörja utrymning av lokalen om det behövs

aktivera larmknapp

meddela övriga berörda att en brand har utbrutit

larma räddningstjänsten och förbereda dess ankomst.

Om personalen i larmorganisationen konstaterar att det inte är en brand kan de till exempel

förhindra överföring av larm till larmcentral om det finns larmlagring

återställa larmet i centralutrustningen

vidta åtgärder för att förhindra ytterligare onödiga larm av samma orsak.

Personalen i larmorganisationen ska ha rutiner och beskrivningar som anger vad de ska

göra i olika lägen.

5.9 Utrymningsorganisation

5.9.1 Allmänt

I byggnader eller verksamheter där besökare, boende, patienter eller liknande inte själva

kan antas agera snabbt i händelse brand och kanske inte ens kan förväntas utrymma på

egen hand är personalens medverkan mycket viktig. I dessa fall behövs en organisation och

en rutin som beskriver hur utrymningen ska gå till och vilka som ska göra vad.

Utrymningsrutinen behöver tränas genom övningar om den ska fungera i en verklig

utrymningssituation.

5.9.2 Utrymningsledare

Där förutsättningarna för byggnaden eller verksamheten är sådana att en utrymning

bedöms kunna bli fördröjd bör en utrymningsledare utses. Utrymningsledarens uppgift är

att utan dröjsmål vidta de åtgärder som krävs för att få igång utrymningen. Om man

bedömer att det finns behov av en organisation med utrymningsledare bör dessa vara

knutna till funktion snarare än person, en funktion som alltid finns på plats när

verksamheten pågår. Andra uppgifter som kan behöva utföras av en utrymningsledare är,

om det bedöms som möjligt, en snabb kontroll av lokalerna och därefter en avräkning på

återsamlingsplatsen, för att kontrollera om alla har tagit sig ut och för att vidarebefordra

information till räddningsledare.


2016-02-01 28

5.10 Larmöverföring

5.10.1 Vem ska ta emot larmet?

Larmöverföring innebär att larmsignal skickas från centralutrustningen till en larmcentral

(som också kan kallas för larmmottagare). I vissa fall fungerar räddningstjänsten som

larmcentral, men det vanligaste är att det är ett externt företag som är larmcentral. Det kan

även vara en intern vakt eller reception som fungerar som larmcentral. Larmcentralen ska

alltid fungera när larm kan komma och det innebär normalt att det krävs att larmcentralen

är ständigt bemannad. Det är viktigt att larmcentralen har möjlighet att vidta de åtgärder

som behövs, till exempel att kalla ut räddningstjänsten. Ett avtal eller liknande ska

upprättas med larmcentralen som beskriver vilka larm som ska tas emot och vilka åtgärder

som ska vidtas.

Det kan också vara nödvändigt med ett avtal med räddningstjänsten om dessa ska vidta

åtgärd.

Överföring av felsignaler kan ske till annan mottagare än den som tar emot larmsignalen.

Eftersom ett fel kan innebära att anläggningen inte fungerar som den ska, så är det viktigt

att även felsignalen överförs till en ständigt bemannad larmcentral och att det finns ett

avtal eller liknande som beskriver vilka åtgärder som ska vidtas beroende på vilken

felindikering som har erhållits.

5.10.2 Hur ska larmet överföras?

Det finns olika tekniska lösningar för hur larmet kan överföras men larm- och felsignaler

från anläggningen ska alltid överföras via en övervakad förbindelse. Överföring kan ske

via fasta larmnät, radioöverföring eller IP-nät. Krav på utförandet finns i standarden SS-

EN 54-21.

Den som levererar överföringstjänsten är ofta ett annat företag än larmcentralen. Ett

särskilt avtal ska upprättas med den som står för tjänsten. Avtalet ska reglera såväl vilka

signaler som ska överföras som att slå fast vilka tider som gäller för överföringen, för

indikering av avbrott i förbindelsen samt vilken tillgänglighetsgrad överföringen har.

Överföring ska normalt ske inom 10 sekunder och aldrig överstiga 20 sekunder. Avbrott

ska indikeras inom 90 sekunder, dock kan trådlös överföring ha indikering efter upp till

180 sekunder enligt 6.1.5.

Ett minimum är att larm- respektive felsignal överförs, men ofta kan såväl insats vid brand

som åtgärd av brister förbättras genom att mer information överförs.

5.10.3 Vad ska larmcentralen göra?

Larmcentralen ska ta emot larmet och sedan förmedla den informationen vidare till den

eller de som ska vidta åtgärd. Det kan till exempel vara att larma larmorganisationen för

undersökning av larmorsaken och för att få igång en snabb insats mot en brand, att larma

räddningstjänsten, att meddela jour- eller serviceorganisation om fel så att brister kan

åtgärdas och att meddela driftansvarig om vad som skett. Det är viktigt att fastställa alla

åtgärder som ska vidtas och att detta görs tydligt genom ett avtal med larmcentralen.

5.11 Avsteg från regelverket

5.11.1 Hantering av avvikelser

Anläggarintyg och besiktningsintyg tar inte hänsyn till skrivningar i

brandskyddsdokumentation, kontrakt eller andra dokument. I intygen redovisas alla

avvikelser från SBF 110.


2016-02-01 29

5.11.2 Hantering av avsteg

Avsteg från regelverket ska dokumenteras i utförandespecifikationen.

6 Planering och projektering

6.1 Komponenter

6.1.1 Generella krav

Det är av stor betydelse för brandlarmanläggningens riktiga och säkra funktion att

ingående materiel har avsedd prestanda och bibehåller sin funktionsduglighet i aktuell

användningsmiljö.

Krav för komponenter för brandlarmsystem finns i standardserien SS-EN 54. När en sådan

standard har trätt i kraft och dess övergångstid har passerats ska endast komponenter som

uppfyller denna standard användas. Anvisningar för installation, underhåll samt i

förekommande fall projektering ska finnas på svenska eller engelska. Dokument för

användning och skötsel samt produktblad ska finnas på svenska.

Innan standard har trätt i kraft och dess övergångstid har passerats samt för komponenter

som inte omfattas av standardserien kan komponenter som uppfyller kraven i respektive

SBF-norm i 1400-serien användas.

För komponenter i avsnitt 6.1.3–6.1.5 finns särskilda krav som ska komplettera kraven i

SS-EN 54.

6.1.2 Överensstämmelse med kraven

Överensstämmelse med kraven i respektive standard ska visas genom ett certifikat utfärdat

av ett ackrediterat certifieringsorgan enligt SS-EN 45011. Ackrediteringen ska vara utförd

av ett europeiskt ackrediteringsorgan som är medlem i EA.

Certifiering kan ske genom ett primärcertifikat eller sekundärcertifikat. Det senare

förutsätter att utfärdande certifieringsorgan har reglerade rutiner för att säkerställa

korrektheten i certifikatet.

Kommentar:

Med sekundärcertifikat (intyg) avses ett certifikat som utfärdas på grundval av ett annat

certifikat (primärcertifikatet).

För komponenter i avsnitt 6.1.4 gäller att överensstämmelse med kraven i SBF 110

uppvisas genom ett intyg. Intyget ska vara utfärdat av ett certifieringsorgan som är

ackrediterat för produktcertifiering enligt SS-EN 45011 och använder sig av rutiner i

enlighet med denna standard för att kontrollera att samtliga krav i SBF 110 (inklusive

kontroll av giltigt produktcertifikat enligt ovan) är uppfyllda.

6.1.3 Larmknappar

Larmknapp ska uppfylla kraven i SS-EN 54-11 och vara försedd med skyddslock enligt

SS-EN 54-11 punkt 4.7.4.

Larmknapp kan vara försedd med texten ”BRANDLARM” på sätt som anges i SS-EN 54-

11 punkt 4.7.3.2.1.


2016-02-01 30

6.1.4 Centralutrustning (CU)

Centralutrustning ska uppfylla kraven i SS-EN 54-2 och vara försedd med följande

optioner:

Utgång till larmdon (C i SS-EN 54-1), pkt 7.8

Utgång till larmöverföring (E i SS-EN 54-1), pkt 7.9.1 eller 7.9.2

Utgång till felsignalöverföring (J i SS-EN 54-1), pkt 8.9

Manöverdel, i CU eller separat BFT, avsedd att betjänas av insatspersonal (se 6.7.2) ska

vara försedd med lås för brandkårsnyckel som uppfyller kraven i SS 3654. Manöver av

brandkårsnyckel ska ge behörighet 2 enligt SS-EN 54-2 pkt 12.6.5, alternativt till

funktioner enligt kraven i SS 3654.

Kommentar:

Behörighet med Brandkårsnyckel kan ur underhållssynpunkt vara fördelaktigt att nyttja

även för övriga delar av centralutrustningen.

CU som saknar individuell optisk sektionsindikering för brandlarmtillstånd ska vara

försedd med BFT som uppfyller kraven i SS 3654.

Visningsmöjlighet enligt SS-EN 54-2 pkt 7.3.2 d) kan vara tillgänglig vid behörighetsnivå

2 (access level 2).

Signeringar på CU ska vara på svenska och följa SS 3654 samt uppfylla kraven i SS-EN

54-2 pkt 12.3.3.

CU som innehåller funktionen larmlagring ska vara försedd med option enligt SS-EN 54-2

pkt 7.11.

Kommentar:

Funktionen i centralutrustningen att detektor eller larmknapp som fortfarande är i

larmläge vid återställning ska återkomma som larm inom 20 sekunder enligt EN 54-2

punkt 7.6.2.

Funktionskrav på särskild larmlagringstablå finns i Bilaga G.

Utgångar för styrning enligt kapitel 16 ska uppfylla respektive krav enligt SS-EN 54-2 pkt

7.10.

6.1.5 Larmöverföringsutrustning

Utrustning för larm- och felöverföring ska uppfylla kraven för klass Type 1 enligt SS-EN

54-21, dock ska system som överförs med radio ha en maximal övervakningstid på 180

sekunder (Class T4).

Uppfyllandet av kraven på larmöverföringssystem ska redovisas genom ett certifikat.

Kravet på tillgänglighet ska vara verifierat. Tillgängligheten beräknas och logg ska finnas

tillgänglig enligt SS-EN 50136-1-1.

Kommentar:

Denna beräkning ger den genomsnittliga tillgängligheten för hela eller delar av

larmöverföringssystem som kan omfatta mycket stora mängder av larmöverföringstjänster

till enskilda larmanläggningar.

6.1.6 Skyltar

Där reglerna föreskriver skylt ska denna vara utförd i beständigt material och med

beständig text. Skylt ska vara fastsatt på underlaget på ett beständigt sätt med en för

underlaget lämplig fastsättningsmetod.

Texten och/eller symbolen ska vara vit text på röd botten alternativt röd text på vit botten.

Skylt med olika språk ska ha all text på alla språken.


2016-02-01 31

6.2 System

6.2.1 Kompatibilitet

Samtliga komponenter som används i anläggningen ska vara kompatibla.

Genom anläggarintyget intygar anläggarfirman att anslutna komponenter är kompatibla.

6.2.2 Indelning i kretsar

Figur 6.2 Exempel på indelning i kretsar

Anläggningen ska delas in i kretsar i syfte att begränsa skadeverkningarna vid fel.

6.2.2.1 En krets för detektorer får övervaka högst 6 000 m².

6.2.2.2 En krets för detektorer ska vara utförd så att ett (1) fel i en signalväg inte kan orsaka

bortfall av mer än del av anläggningen som övervakar högst 3 000 m².

6.2.2.3 Vid ett (1) fel i en krets får bortfall av maximalt 32 detektorer och/eller andra enheter ske.

6.2.2.4 Kraven enligt 6.2.2.1, 6.2.2.2 och 6.2.2.3 gäller kretsar inklusive biledning för detektorer

eller andra enheter. En biledning får inte avgrenas med adressenhet så att en ny biledning

uppstår.

En biledning får högst omfatta en sektionsyta enligt kolumnen ”Normalt” i Tabell 6.3.1.5.

6.2.2.5 Biledning med detektorer som saknar egen optisk indikering får maximalt omfatta 5

detektorer monterade i samma lokal eller i rum på samma våningsplan med direkt

dörranslutning till varandra.

I detta fall ska en separat röd optisk larmindikering placeras väl synligt och vara försedd

med skylt med texten ”Summaindikering – Grupp av branddetektorer”.

6.2.2.6 Ett avbrott eller kortslutning i en krets för larmdon får aldrig medföra total förlust av

täckning i ett larmdonsområde.

Undantag är om det bara finns larmdon avsett för ”Larm för extern insats”.

6.2.2.7 Varje krets ska vara avsäkrad.

6.2.3 Aktiveringstider för larmdon och styrfunktioner


2016-02-01 32

Anläggningen ska utformas så att alla larmdon som ska aktiveras vid larm aktiveras inom

högst 40 sekunder från att larmknapp aktiverats, alternativt från att larm från detektor

indikerats i centralutrustningen.

För övriga styrfunktioner gäller att utgående styrsignal ska aktiveras inom högst 40

sekunder från att larmknapp har aktiverats, alternativt från att larm från detektor indikerats

i centralutrustning. Exempel på övriga styrfunktioner är styrenhet för ventilationssystem,

hissar, branddörrar med mera.

6.2.4 Områden med explosionsrisk

Om anläggningen behöver installeras i område med risk för explosiv atmosfär ska

systemuppbyggnad och installation uppfylla kraven i ATEX-direktivet.

Komponenter ska ha en klassningsplan där kapslingsklassen för användning i aktuell miljö

och aktuell installationstyp enligt gällande standard och Elsäkerhetsverkets gällande

föreskrifter ska följas.

6.2.5 Onödiga larm

Åtgärder ska vidtas för att förebygga risken för onödiga larm. Närmare anvisningar ges i

Bilaga F.

6.2.6 Särskilda risker

Anvisningar för övervakning av särskilda risker ges i avsnitt 0.

6.3 Indelning i sektioner och larmdonsområden

6.3.1 Sektionsindelning

6.3.1.1 Den övervakade ytan ska uppdelas i sektioner (gäller oavsett om det finns en

kompletterande larmadress eller inte). En sektion kan utgöras av ett rum, flera rum eller del

av ett rum. Övervakningen kan ske med en eller flera detektorer.

6.3.1.2 Syftet med att indela en anläggning i sektioner är att snabbt kunna lokalisera den eller de

detektorer som larmar.

6.3.1.3 En sektion får omfatta högst 1 600 m². Vid beräkningen av sektionsytan ska alla plan som

är försedda med detektorer sammanräknas. Yta ovan undertak och/eller under

installationsgolv behöver inte medräknas.

6.3.1.4 Sektionsgränser bör sammanfalla med brandcellsgränser. Undantag utgör små, enstaka

brandceller exempelvis soprum och mindre arkiv. Brandceller bestående av rum

överstigande 1 600 m² ska uppdelas i flera sektioner. Luftbehandlingsutrymmen som har

egen ingång från yttertak ska utgöra egen sektion.

6.3.1.5 En sektion får omfatta flera rum/utrymmen i de fall de gränsar till varandra och en naturlig

gångväg finns mellan dem. Sektionens totala yta får inte överskrida de värden för

respektive antal rum/utrymmen som finns angivna i tabell 6.3.1.5.

Vid beräkning av sektionsstorlek ska utrymmen som undantagits enligt 0 inräknas i den

totala ytan.

Största sektionsyta (m²)


2016-02-01 33

Antal

rum

Normalt Om

6.3.1.6

uppfylls

Antal

rum

Normalt Om 6.3.1.6

uppfylls

1 1600 1600 10 650 1600

2 1400 1600 12 600 1600

3 1200 1600 14 550 1600

4 1100 1600 16 500 1600

5 1000 1600 18 450 1600

6 900 1600 20 400 1600

7 850 1600 25 300 1400

8 750 1600 30 200 1200

9 700 1600 40 Ej tillåtet 1000

Tabell 6.3.1.5 Sektionsytor

6.3.1.6 Under förutsättning att ett av nedanstående alternativ uppfylls får den högra kolumnen i

tabell 6.3.1.5 användas för att bestämma största sektionsyta.

Alternativ 1 Utöver sektionsangivelse ska även en kompletterande larmadress visas på

CU/BFT vid brandlarm. Den kompletterande larmadressens yta får inte

vara större än de värden som anges i kolumnen ”Normalt” i tabell 6.3.1.5.

Alternativ 2 Extra indikering från samtliga detektorer inom sektionen ska finnas i

gemensamt utrymme, till exempel korridor. Indikeringarna ska placeras

så att de är väl synliga och försedda med skylt märkt ”Branddetektor”.

6.3.1.7 En sektion ska endast omfatta ett våningsplan. Undantag medges om

a) sektionen omfattar ljus- eller hisschakt, trapphus eller liknande som utgör brandcell

b) sektionen omfattar högst två våningsplan med goda interna kommunikationer som utan

dörrar förbinder de två planen. Sektionens totala omfattning får inte överstiga det som

anges i 6.3.1.5.

6.3.1.8 Vid lokal med förhöjt golv eller undertak ska sektionering göras så att även utrymmena

under respektive över dessa hänförs till sektionen för lokalen eller närmaste delen av

lokalen.

6.3.1.9 Sektion för enbart larmknappar får omfatta flera plan och högst 10 knappar. Det

sammanlagda gångavståndet mellan knapparna får vara högst 200 meter.

6.3.1.10 Släckanläggning som är ansluten för att ge brandlarm via CU ska utgöra egen sektion.

Dessa sektioner ska märkas med klartext på eller vid CU/BFT, alternativt anges i

textdisplay.


2016-02-01 34

6.3.1.11 Svårtillgängliga utrymmen, till exempel hisschakt, värdevalv, transformator- och

ställverksrum, ska ha indikering så att den eller de larmande detektorerna kan lokaliseras

innan utrymmet tillträds. Detta kan vara extra indikering signerad med lämplig text utanför

rummet (i korridor, förrum eller liknande) eller genom klartextidentifiering i CU/BFT

tillsammans med markering på orienterings- och serviceritning.

6.3.1.12 Detektorer installerade under förhöjt golv och över undertak, i kabelkanaler eller i

luftbehandlingssystem ska markeras med extra indikeringslampa signerad med lämplig

text.

6.3.2 Larmdonsområden

6.3.2.1 Ett täckningsområde kan delas upp i larmdonsområden. Ett larmdonsområde kan bestå av

ett rum, flera rum, en brandcell, ett våningsplan eller byggnad.

6.3.2.2 Hur larmdonsområdena ska aktiveras ska framgå av utlarmningsselekteringen som

beskrivs i utförandespecifikationen.

6.3.2.3 Om täckningsområdet delas in i larmdonsområden gäller följande krav.

a) Vid larm från detektor placerad i gemensam kommunikations- eller utrymningsväg ska

utrymningslarm aktiveras i samtliga utrymmen där man är beroende av denna väg för

att kunna utrymma.

b) Ritning som anger larmdonsområdena ska finnas i anslutning till manöverenhet.

Kommentar:

Det kan finnas skäl att välja en annan selekteringsprincip vid aktiverad larmknapp. Detta

bör framgå av utförandespecifikationen.

6.3.2.4 Möjlighet till manuell aktivering av larmdonsområdena ska finnas.

6.4 Val av detektortyp

6.4.1 Allmänt

Detektortyp ska väljas så att bästa möjliga detektering erhålls med hänsyn till den

sannolika brandutvecklingen i begynnelsefasen, rumshöjd, miljö och risk för onödiga larm.

Rökdetektering ska väljas om inte annan detektortyp ger bättre detektering.

Vid planering av detekteringssystem är det viktigt att beakta olika miljöaspekter i varje

utrymme som ska förses med detektorer, bland annat:

Omgivningstemperatur

Luftrörelse

Vibrationer

Luftfuktighet

Avgaser, rök, damm och liknande

Ljus

Signalstörningar

Generellt gäller att detektorer endast ska installeras i sådan miljö som de enligt

tillverkarens anvisningar är avsedda för.


2016-02-01 35

6.4.2 Rökdetektering

Rökdetektor av punkttyp (RD) kan i de flesta fall väljas. Risken för onödiga larm måste

beaktas.

Flersensordetektorer har två eller flera sensorer. I detta regelverk ingår kombinationer av

rök-, värme- och/eller kolmonoxidsensorer. Sensorernas signaler kombineras på lämpligt

sätt för att detektera brand. Val av lämplig flersensordetektor utförs tillsammans med

produktleverantör.

Flersensordetektor med röksensor ska vid projektering av övervakningsyta hanteras som en

rökdetektor av punkttyp. Om rökdetektering i flersensordetektorn frånkopplas måste detta

indikeras som frånkoppling i centralutrustningen.

Flersensordetektor utan röksensor men med värmesensor ska vid projektering av

övervakningsyta hanteras som en värmedetektor av punkttyp. Om värmedetekteringen i

flersensordetektorn frånkopplas måste det indikeras som frånkoppling i

centralutrustningen.

Kombidetektor är en produkt som i en gemensam kapsling innehåller två sensorer varav

den ena omfattar rökdetektering. Sensorerna reagerar var för sig. För kombidetektor gäller

placeringskrav för den lägst klassade detektorn, dock får takhöjd respektive

övervakningsyta för rökdetektor väljas om frånkoppling av rökdetektorfunktionen

indikeras som frånkoppling i centralutrustningen.

Linjerökdetektorn (RDL) reagerar när dess ljusstråle fördunklas till en viss nivå. Den är

därför känslig för rökmängden som finns längs hela ljusstrålen och är lämplig när röken

kan förväntas sprida sig över en större yta, till exempel i lokaler med hög takhöjd.

Hänsyn ska tas till att linjerökdetektorer som blir helt fördunklade, till exempel av fysiska

hinder eller mycket mörk rök, inte ger brandlarm utan endast felsignal.

Aspirerande rökdetektorer (RDA) använder sig av en fläkt och ett rörsystem som för

luften från det övervakade utrymmet till en detektor. De kan användas i utrymmen med

svåra detekteringsförhållanden och i utrymmen där mycket tidigt larm är önskvärt.

Aspirerande rökdetektorer delas in i tre känslighetsklasser enligt SS-EN 54-20 (Class A,

Class B respektive Class C) som baseras på den känslighet som erfordras för att detektera

olika testbränder. Class A är den känsligaste klassen, åtföljt av Class B och C.

6.4.3 Flamdetektering

Flamdetektorer (FD) detekterar de ultravioletta eller infraröda ljusvågorna från bränder,

eller en kombination av dessa. Flamdetektorer används där öppen låga erhålls redan i

begynnelsefasen (till exempel i utrymmen med brandfarliga varor). Flamdetektorer kan

påverkas av direkt eller indirekt ljus.

I utrymmen där det vid brandutbrott kan bildas stora mängder rök ska flamdetektorer

antingen inte användas eller kompletteras med rökdetektorer.

Flamdetektorer delas in i tre känslighetsklasser enligt SS-EN 54-10 (Class 1, Class 2

respektive Class 3) som baseras på det avstånd upp till vilket de kan upptäcka en brand av

viss storlek. Beroende på omgivningsförhållandena och brännbart material i det

övervakade området, kan det väljas om detekteringen ska ske med ultravioletta, infraröda

eller en kombination av dessa strålar.


2016-02-01 36

6.4.4 Värmedetektering

Värmedetektor av punkttyp (VD) får användas i utrymmen där man kan räkna med en

mycket snabb värmeutveckling vid brand redan i begynnelsefasen.

Det finns flera klasser för värmedetektorer (se exempel i tabell 6.4.5) beroende på vilken

temperatur de reagerar vid och om de också reagerar vid temperaturstegring.

Värmedetektor som även reagerar på temperaturökning har då, förutom klassbeteckningen,

tillägget R.

Aktiveringstemperaturen ska väljas så att den ligger minst 20 och högst 35 °C över

omgivningstemperaturen. Detektor som reagerar på temperaturstegring bör inte väljas om

omgivningstemperaturen kan förväntas variera kraftigt.

Linjära värmedetektorer (VDL) reagerar på en högsta temperatur eller en

temperaturstegring längs hela känselkroppen. Känselkroppen kan vara elektriska ledningar,

metallrör, fiberoptiska kablar eller annat.

6.4.5 Rumshöjd

På grund av att ökande rumshöjd påverkar detekteringsförmågan gäller vissa

begränsningar för olika detektortyper. Tabell 6.4.5 anger de takhöjder som inte ska

överskridas för rökdetektorer och värmedetektorer av punkttyp samt aspirerande

rökdetektorer och linjerökdetektorer. För övriga detektorer gäller tillverkarens anvisningar.

Även detektorernas täckningsyta påverkas i relation till rumshöjden.

Vid angivande av rumshöjd behöver delar av tak som omfattar mindre än 10 % av den

sammanlagda takytan inte beaktas, såvida inte dessa är större än en relevant typ av

punktdetektors maximala täckningsyta. I andra fall ska områdena med större takhöjd

behandlas som särskilda rum.

Takhöjd

≤6 m >6–8 m >8–12 m >12–24 m >24 m

Värmedetektor av punkttyp

klass A1

X X - - -

Värmedetektor av punkttyp

klass A2–G

X - - - -

Rökdetektor av punkttyp X X X Xc) -

Aspirerande rökdetektor

klass A

X X X X Xb)


klass B

X X X X Xa)


klass C

X X X X c) -

Linjerökdetektor X X X X -d)


2016-02-01 37

a) Detektering ska ske i flera nivåer med ett maximalt avstånd om 12 meter

mellan nivåerna b) Detektering ska ske i flera nivåer med ett maximalt avstånd om 24 meter

mellan nivåerna c) Den övervakade ytan per detektor ska inte överstiga 75 m2 d) Regelverket omfattar inte detektering på dessa höjder. I dessa fall bör

detekteringen utredas och kompletteras på lämpligt sätt.

X Kan användas

- Ska inte användas

Tabell 6.4.5 Tillåtna takhöjder för detektorer

6.5 Placering av detektorer och larmknappar

6.5.1 Allmänt

6.5.1.1 Minimikraven för placering av detektorer enligt detta avsnitt ska följas för att få en tidig

detektering av brand i begynnelsefasen.

Antal och placering av detektorer beror på

a) typ av detektor

b) utrymmets storlek

c) utrymmets takhöjd

d) utrymmets takkonstruktion

e) utrymmets ventilationsförhållanden.

6.5.1.2 Varje utrymme inom den övervakade ytan, förutom de som anges i 0, ska förses med

detektor(er). Hänsyn bör även tas till punkterna a) och b):

a) Vägg eller tät inredning (till exempel täta hyllsektioner och garderober) där

avståndet från överkant till taket understiger 0,25 meter ska betraktas på samma sätt

som om avskiljningen går ända upp till tak.

b) Utrymmen under läktare, entresoler och liknande anordningar som kan försena

brandgasernas rörelse mot taket ska förses med separata detektorer om utrymmets

djup överstiger

3 meter vid användning av värmedetektor

6 meter vid användning av rökdetektor.

6.5.1.3 Angivna värden på övervakad yta per detektor eller samplingshål avser horisontellt plan.

Detektorerna ska fördelas jämnt över den övervakade ytan så att detektorerna har ungefär

samma täckningsyta.

6.5.1.4 Inom det övervakade området ska särskild uppmärksamhet ägnas åt detekteringen inom

a) hiss-, transport-, transmissions-, ljus- och trappschakt

b) kanal och schakt för el, VVS med mera

c) luftbehandlingsinstallation

d) kanal för material och avfall och tillhörande behållare

e) utrymme ovanför undertak och under förhöjt golv

f) utrymme i rum som skapas genom hyllsektion eller motsvarande

g) utrymme under entresol, läktare, utvändiga skärmtak och liknande

h) alla typer av inbyggnad

i) bastuanläggning.


2016-02-01 38

6.5.1.5 Följande utrymmen behöver inte förses med detektorer:

a) Utrymme för elutrustning till exempel nischer (för mindre gruppcentraler), slitsar,

kanaler med ett tvärsnitt maximalt 0,25 x 0,5 meter, om det direkt ansluter till

övervakat utrymme och är brandtekniskt avskilt lägst EI 60 i varje

bjälklagsgenomgång.

b) Slutet VVS-schakt med tvärsnitt maximalt 0,25 x 0,5 meter och avskilda i lägst EI 30

mot angränsande övervakat utrymme eller med lägst EI 60 i varje

bjälklagsgenomgång.

c) Andra utrymmen med högst 1 m² golvyta per enhet ingående i fast inredning (till

exempel toaletter och garderober) under förutsättning att utrymmet inte används för

förvaring av lätt brännbart material eller avfall.

d) Utrymme under skärmtak helt utfört av obrännbart material som går ut från väggen

mindre än 2,5 meter eller utrymme under andra takutsprång eller dylikt (till exempel

av arkitektoniska skäl) med högst 1,5 meters djup. För båda gäller förutsättningen att

utrymmet inte används för lagring av brännbara varor eller brännbart emballage.

e) Slutna ”oanvända” utrymmen där

öppningarna mot underliggande övervakad lokal inte överstiger 5 % av ytan om

höjden är maximalt 1,5 meter och utrymmet saknar träreglar

det finns annat brännbart material eller större mängd ledningar än vad som

erfordras för enbart belysningsarmaturer som är fast anslutna eller

stickproppsanslutna, enstaka 230V-uttag och teleanläggningar i direkt

underliggande respektive överliggande lokal.

Förekommer annan elutrustning, andra ledningar, ledningsstegar och/eller ledningsrännor

erfordras detektorer vid dessa delar av utrymmet.

Kommentar:

Exempel på ”oanvända” utrymmen kan vara utrymme ovan undertak.

f) Utrymme (lokal) under undertak om utrymmet ovan undertaket är övervakat och

öppningarna i detta utgör minst 25 % av ytan och är jämnt fördelade samt så utformade

att passage av värme respektive rök till ovanförliggande detektorer säkerställs.

Dessutom ska eventuell ventilationsfrånluft tas i övre utrymmet. Utrymme under

förhöjt golv behöver inte heller förses med detektorer om golvet och lokalen ovanför

uppfyller dessa krav.

g) Oanvändbart och svårtillgängligt utrymme mellan innertak av minst brandteknisk klass

EI 60 och yttertak.

h) Toalettrum på gästrum, till exempel i hotell där gästrummet utgör egen brandcell, om

toalettrummet har en golvyta om högst 10 m2, endast är avsett för WC, dusch och bad

samt har dörr som direkt leder till utrymme med rökdetektering.

Se även anvisningar för särskilda risker i avsnitt 0.


2016-02-01 39

6.5.1.6 Luftbehandlingsinstallationer

a) Detektorer i luftbehandlingsinstallationer är avsedda att upptäcka begynnande brand i

installationen och kan inte ersätta rumsövervakning.

b) Kanaler för till- och frånluft behöver normalt inte förses med detektorer. Nedan

uppräknade luftbehandlingsvägar ska dock förses med detektorer.

c) Evakueringskanal från yrkesmässigt använd grill, stekbord, flottyrgryta eller liknande.

Detektorn placeras i kanalens början alternativt i sugkåpa eller liknande. Vid

detektorplaceringen måste hänsyn tas till rensningsmöjlighet av kanalen. Vidare ska

detektorn vara anpassad till placeringen och klara mekaniska påfrestningar vid

rensning av kanalen. Då så erfordras av rensningsskäl ska detektorn vara lätt

demonterbar.

d) Evakueringskanaler från dragskåp då detektor inte kan placeras i dragskåpet eller då

placering i skåpet inte bedöms ge tillräckligt snabbt larm.

e) I de fall dragskåp används uteslutande för våt hantering av ej brännbara vätskor eller

hantering av icke brännbara föremål erfordras inte detektor.

f) Luftbehandlingsenhet ansluten till kanalsystem för tilluft förses med detektor i de fall

enheten innehåller elmotor och/eller elvärmebatteri. Detektorn placeras i samma

utrymme som elmotorn eller efter eventuellt värmebatteri. Avskiljningar i form av

värme-/kylbatterier och torrfilter betraktas inte som väggar. Hänsyn behöver inte tas

till enstaka reglermotorer eller givare även om dessa är placerade i luftbehandlingsväg.

g) Luftbehandlingsenhet för frånluft behöver endast förses med detektor i de fall

lokalerna varifrån luften hämtas inte är övervakade och/eller lokalen där enheten är

uppställd inte är övervakad. I de fall lokalerna varifrån luften hämtas är klassade som

brand- eller explosionsfarliga ska detektor med erforderlig kapslingsklass placeras

även i de delar av luftbehandlingsvägen där motorer är placerade.

h) Större luftbehandlingssystem där varje del består av ett rum förses med detektorer

enligt de regler som gäller för andra utrymmen. Dock behöver utrymme med golvyta <

4 m² inte förses med egen detektor under förutsättning att avskiljning mot övervakad

del endast utgörs av torrfilter eller värme-/kylbatteri för genomströmning samt att

ingen del av taket ligger på ett större horisontellt avstånd från en detektor än 5 meter.

Dock ska varje sammanbyggt system vara försett med minst en detektor.

i) I första hand placeras detektorer i eventuell blandningskammare och i tilluftsutrymme

efter eller vid eventuell fläkt. Mindre utrymme (högst 1 m² golvyta) som används

enbart för VVS-installationer (även mindre pumpar, reglermotorer och givare) i

anslutning till luftbehandlingsutrustning förses med detektorer endast i följande fall:

Om avskiljningen mot luftväg och omkringliggande byggnadsdelar är av brännbart

material.

Om det i utrymmet finns el- och/eller reglercentral med kapslingsklass lägre än

IP 54.

6.5.2 Rökdetektorer

Detta avsnitt omfattar krav för rökdetektorer av punkttyp (RD) och flersensordetektorer.

6.5.2.1 Antalet rökdetektorer för ett utrymme ska beräknas så att den övervakade ytan per detektor

inte överstiger 100 m².

I utrymmen där lufthastighet > 2 m/sek eller luftomsättning > 5 ggr/h ska anvisningarna i

avsnitt 15.2 följas.

Utöver ytkravet enligt första stycket ska rökdetektor placeras så att ingen del av taket är på

ett större horisontellt avstånd från en detektor än 10 meter.


2016-02-01 40

6.5.2.2 Vid plant tak med olika höjd, undantaget kontinuerligt lutande tak (upp till 11°), ska

rökdetektor placeras i takets högsta del, se även Figur 6.5.2.4b och punkt 6.5.2.6. Dock

behöver det totala antalet RD inte vara fler än vad som svarar mot 1 per 75 m2 övervakad

yta.

Utrymmen med taklutning N≥0,2 (1:5 eller cirka 11°) ska ha en rad detektorer i eller under

den högst belägna delen (nocken).

6.5.2.3 Vid montage i tak där takhöjd varierar, till exempel trapetsplåttak, kan medelvärdet

beräknas från den övre och under nivån på takprofilen. Nedpendlingen/nedbygganden

beräknas från denna medelnivå.

Se figur

Figur 6.5.2.3

6.5.2.4 För att rök obehindrat ska kunna nå rökdetektorn ska denna placeras under den nivå där

varmluft ackumuleras eftersom röken påverkas av takform och takhöjd i det övervakade

utrymmet.

Tillåtet avstånd (a) från tak till rökdetektorns rökinsläpp framgår av nedanstående figurer.

Detektorn ska placeras inom bandbredden i respektive diagram.

Figur 6.5.2.4a)


2016-02-01 41

Figur 6.5.2.4b)

Vid takformer med olika lutning gäller att mätning sker över den lägre sidan. (Se högra

figuren nedan.)

Figur 6.5.2.4c)


2016-02-01 42

Figur 6.5.2.4d)

6.5.2.5 Avståndet från en rökdetektor till vägg ska vara minst 0,5 meter. I utrymmen med största

bredd 2,5 meter kan undantag medges om inte annan placering är möjlig.

Regeln gäller även avstånd till balkar, kanaler, armaturer med mera med minsta höjd 0,15

meter och vilkas översida ligger närmare taket än 0,15 meter.

Figur 6.5.2.5

6.5.2.6 Ljusbrunnar, kupoler, brandgasventilatorer och liknande ska förses med minst en RD om

volymen överstiger 4 m3 eller djupet är större än 3 meter. Detta gäller även fickor som

skapas av inrednings- eller byggnadsdelar. Detektorn får i dessa fall placeras vertikalt på

utrymmets vägg.


2016-02-01 43

6.5.2.7 Uppdelas ett tak i fält genom balkar, luftkanaler eller dylikt, vilkas balkdjup respektive

höjdmått överstiger 10 % av den totala takhöjden, ska om möjligt en RD placeras i varje

fält. Dock behöver det totala antalet RD inte vara fler än vad som svarar mot 1 per 75 m²

övervakad yta.

Om avståndet mellan balkars underkant och tak inte överstiger 5 % av takhöjden och

centrumavståndet mellan balkar inte överstiger 1 meter får RD sättas i balkarnas undre

kant eller på samma nivå.

Om balkdjupet på någon del överstiger 50 % av rumshöjden behandlas varje fält som

särskilt utrymme. Dock behöver det totala antalet RD inte vara fler än vad som svarar mot

1 per 30 m² övervakad yta.

Om luftspalt mellan balkars eller luftkanalers överkant och tak genomsnittligt är större än

0,15 meter behöver hänsyn till dessa inte tas vid detektorplaceringen.

6.5.2.8 Detektorer för rumsövervakning får inte monteras i tilluftström som avsevärt påverkar

detektorns funktion på ett negativt sätt.

Detektor ska placeras minst 1 meter från tilluftsdon.

6.5.2.9 Risken för onödiga larm ska beaktas, särskilt om takhöjden är mindre än 3 meter, om det är

starka luftrörelser, om det bildas aerosoler och damm vid arbetsprocesser med mera. Se

vidare Bilaga F.

6.5.2.10 I trapphus med högst 10 m² yta ska en detektor placeras i tak samt under vartannat

våningsplan. I trapphus med större yta än 10 m² placeras en detektor i tak samt under varje

våningsplan. Det vertikala avståndet mellan detektorerna får ej överstiga 10 meter.

Figur 6.5.2.10a) Trapphus med högst

10 m2 yta

Figur 6.5.2.10b) Trapphus med större

yta än 10 m2


2016-02-01 44

6.5.2.11 I hisschakt ska en detektor monteras i tak. Detektorn behöver ej pendlas ned enligt

tabell 6.5.2.4.

Överstiger hisschaktets höjd 24 meter ska en detektor placeras i mitten av hisschaktet.

Detektorn kan i detta fall placeras på utrymmets vägg.

6.5.3 Värmedetektorer (VD)

6.5.3.1 Antalet värmedetektorer för ett utrymme ska beräknas så att den övervakade ytan per

detektor inte överstiger 30 m².

Utöver ytkravet enligt första stycket ska värmedetektor placeras så att ingen del av taket är

på ett större horisontellt avstånd från en detektor än 5 meter.

6.5.3.2 Utrymmen med taklutning N = 0,2 (1:5 eller cirka 11°) ska ha en rad detektorer i den högst

belägna delen (nocken).

6.5.3.3 VD placeras i takets högsta del och max 0,2 meter under takytan.

6.5.3.4 Avståndet från värmedetektor till vägg ska vara minst 0,5 meter. I utrymmen med största

bredd 2,5 meter kan undantag medges om inte annan placering är möjlig.

Regeln gäller även avstånd till balkar, luftkanaler, armaturer med mera med minsta höjd

0,15 meter och vilkas översida ligger närmare taket än 0,15 meter.

6.5.3.5 Ljusbrunnar, kupoler, brandventilatorer och dylikt ska förses med minst en VD om

volymen överstiger 4 m³ eller djupet är större än 3 meter. Detta gäller även fickor som

skapas av inrednings- eller byggnadsdelar. Detektorn får i dessa fall placeras på utrymmets

vägg.

6.5.3.6 Uppdelas ett tak i fält genom balkar, luftkanaler eller dylikt, vilkas balkdjup respektive

höjdmått överstiger 10 % av den totala takhöjden ska om möjligt en VD placeras i varje

fält. Dock behöver totala antalet VD inte vara fler än vad som svarar mot 1 per 20 m²

övervakad yta.

Om avståndet mellan balks underkant och tak inte överstiger 5 % av takhöjden och

centrumavståndet mellan balkar inte överstiger 1 meter får VD sättas på balkarnas

underkant eller på samma nivå.

Om balkdjupet på någon del överstiger 50 % av takhöjden behandlas varje fält som särskilt

utrymme.

Om luftspalt mellan balkars eller luftkanalers överkant och tak genomsnittligt är större än

0,15 meter behöver hänsyn till dessa inte tas vid detektorplaceringen.

6.5.3.7 Detektorer för rumsövervakning får inte monteras i tilluftström som avsevärt påverkar

detektorns funktion på ett negativt sätt.

Detektor ska placeras minst 1 meter från tilluftsdon.

6.5.3.8 I bastu ska värmedetektor placeras under bastulav eller dylikt, varvid avståndet till golv

inte får understiga 0,5 meter. Detektor i bastu får placeras närmare vägg än 0,5 meter, dock

ska detektorn monteras horisontellt, se 7.2.1.


2016-02-01 45

6.5.4 Flamdetektorer (FD)

6.5.4.1 Allmänt

Känsligheten för flamdetektering är kraftigt avståndsberoende och flamdetektorer är

beroende av fri sikt till branden. Om minst en flamdetektor med beaktande av hindrande

föremål på tillräckligt kort avstånd kan se varje plats där brand kan uppstå är detta en

fullständig övervakning. I många applikationer är det inte realistiskt att nå en sådan

övervakningsnivå. Placering av flamdetektorer ska ske med hänsyn till dimensionerande

brand och risk för hinder för fri sikt.

6.5.4.2 Placering av flamdetektorer

Saknas uppgifter om dimensionerande brand ska flamdetektering utföras för att upptäcka

etanolbrand med yta 0,5 m². Hindrande byggnadsdelar och fast utrustning ska beaktas, men

inte lös inredning. Detekteringen är tillräcklig när

>95 % av golvytan övervakas så att en detektor kan detektera den

dimensionerande branden

< 5 % av golvytan saknar tillfredsställande detektering och det inte finns någon

sammanhängande yta >10 m² som saknar tillfredsställande detektering.

6.5.4.3 Övrigt

Risken för onödiga larm ska beaktas. Dessa kan orsakas av direkt eller indirekt ultraviolett

eller infraröd strålning i utrymmet. Risken för onödiga larm ska minimeras genom att

lämplig typ av flamdetektor väljs samt genom att detektorplacering och justering av

detektorn anpassas till störningsriskerna.

Projekteringen ska uppfylla tillverkarens anvisningar för produkten. Projekteringen ska

redovisas med ritning enligt 6.15 samt förklarande text som klargör hur projektören

fastställt att detekteringen uppfyller ställda krav.

6.5.5 Linjerökdetektorer (RDL)

6.5.5.1 Allmänt

Linjerökdetektorer ska installeras så att linjen mellan sändare och mottagare inte riskerar

att bli blockerad. Risken för att rörliga objekt (till exempel kranar) blockerar linjen ska

beaktas.

Linjerökdetektorerna ska installeras på ett fast och vibrationsfritt underlag. Hänsyn ska tas

till temperaturvariationer som kan påverka underlaget så att sändarens och/eller

mottagarens läge ändras.

Kommentar:

Övervakningssträckan av en linjerökdetektor begränsas av tillåten maximalyta för

sektionen.

6.5.5.2 Rumsövervakning med linjerökdetektorer – vid tak

Linjerökdetektorer som placeras närmare tak än 5 % av den totala takhöjden kan placeras

med ett maximalt avstånd mellan detektorerna om 12 meter (b).


2016-02-01 46

Figur 6.5.5.2

6.5.5.3 Rumsövervakning med linjerökdetektorer – enbart på mellannivå

Avståndet mellan linjerökdetektorerna bestäms av rökplymens utbredning. Denna ska

antas vara 30°. Detektorerna ska placeras på ett avstånd enligt tabell 6.5.5.3 (värdena kan

interpoleras).

Figur 6.5.5.3

Installationshöjd för RDL (hi) Max avstånd mellan RDL (b)

6 meter 3,2 meter

8 meter 4,3 meter

10 meter 5,4 meter

Tabell 6.5.5.3 Avstånd mellan linjerökdetektorer på mellannivå


2016-02-01 47

6.5.6 Aspirerande rökdetektor (RDA)

6.5.6.1 Allmänt

Aspirerande rökdetektorer ska installeras i enlighet med tillverkarens anvisningar, dock ska

följande generella krav alltid uppfyllas:

a) Övervakningsyta och placering av samplingshål ska uppfylla kraven för rökdetektorer

enligt 6.5.2.

b) Om flödesövervakning inte indikerar igensättning av ett (1) samplingshål ska minst

två (2) samplingshål finnas per övervakat utrymme.

c) Rörlängder får inte vara längre än att responstiden blir högst 120 sekunder.

För klass A bör responstiden vara högst 60 sekunder.

d) Hålen ska fördelas jämnt över den övervakade ytan så att ingen del av taket är på ett

större horisontellt avstånd från ett hål än 10 meter. Detta krav gäller oberoende av

ytreglerna.

6.5.7 Linjära värmedetektorer (VDL)

6.5.7.1 Allmänt

En VDL skall uppdelas i segment om max 200 meter.

Inom vart segment ska en händelse (brand och fel) kunna urskiljas.

Kravställaren ska godkänna användandet och installation ska ske enligt tillverkarens

anvisningar. Se även 15.4.2.

6.5.8 Larmknappar

6.5.8.1 En (1) larmknapp ska alltid placeras vid centralutrustning. När separat brandförsvarstablå

används ska denna larmknapp i stället placeras vid brandförsvarstablån.

6.5.8.2 I de fall larmlagringstablåer ingår i anläggningen ska larmknappar placeras vid varje

larmlagringstablå.

6.5.8.3 När samtliga personer ska kunna aktivera larmet manuellt ska larmknappar placeras vid

dörrar till trapphus, vid utrymningsvägars dörrar till det fria samt i övrigt så att

gångavståndet till en larmknapp inte överstiger 30 meter. Larmknappar kan även placeras

vid särskilda brandrisker och/eller vid brandredskap.

6.5.8.4 När särskilt utsedd personal ska aktivera larmet manuellt ska larmknappar placeras enligt

särskild anvisning (till exempel i reception, vaktlokal, expedition och liknande, lokaler där

frånkoppling kan förväntas ske samt vid särskilda brandrisker).

Kommentar:

Principen för placering bör vara angiven i utförandespecifikationen.

6.5.8.5 Larmknapp bör placeras 1,0–1,2 meter över golv men får inte placeras högre än 1,6 meter

eller lägre än 0,8 meter över golv.

6.5.8.6 Byggnadsdel eller andra föremål får inte skymma eller hindra tillträde till larmknapp. Vid

placering bör även yttre påverkansfaktorer beaktas.

6.5.8.7 Larmknapp får inte anslutas så att frånkoppling av detektorer förhindrar att larm aktiveras

vid intryckning av knapp.


2016-02-01 48

6.5.8.8 Larmknapp ska vara försedd med texten ”BRANDLARM” (på eller invid knappen).

I anslutning till larmknapp ska en tilläggsskylt finnas där det anges att räddningstjänsten

larmas vid aktivering av larmknapp.

Om tilläggsskylten har märkning kan skyltningskrav på larmknappen utgå.

6.5.8.9 För samtliga larmknappar gäller att risken för okynnesintryckningar ska beaktas. Vid

behov ska larmknapparna flyttas eller på annat sätt skyddas från obehörig aktivering.

6.6 Larmsignalering

6.6.1 Allmänt

6.6.1.1 Minst ett optiskt larmdon av typ ”rött blixtljus” ska placeras utomhus i anslutning till entré

där centralutrustning eller brandförsvarstablå är placerad, se 5.6.1.

Kommentar:

Syftet med larmdonet är att underlätta en snabb lokalisering av brandförsvarstablå för

räddningstjänst eller annan insatsstyrka.

6.6.1.2 Larm för intern insats ska användas för att automatiskt aktivera larmorganisation. Detta

kan ske genom placering av larmdon i tillräcklig omfattning eller genom

personsökarsystem eller liknande. Utformningen ska uppfylla beskrivningen i


6.6.1.3 Larm för uppmärksamhet kan användas för att göra personer i byggnaden uppmärksamma

på brandtillbud. Omfattning och placering av larmdon ska anpassas till byggnadens

utformning och verksamhet enligt beskrivning i utförandespecifikationen.

Kommentar:

Syftet med larmet är att underlätta en snabb insats mot branden och förutsätter att

utbildad personal finns i byggnaden.

6.6.1.4 Utrymningslarm kan användas för att initiera utrymning. Omfattning och placering av

larmdon ska anpassas till byggnadens utformning och verksamhet enligt beskrivning i


Kommentar:

Syftet med utrymningslarmet är att initiera utrymningen och medverka till att personer i

byggnaden kan ta sig till säker plats.

6.6.2 Märkning av larmdon

6.6.2.1 Larmdon ska förses med skylt ”BRANDLARM” och text som beskriver förväntade

åtgärder då larmdon aktiverats. Skylten placeras på eller invid larmdonet. Om all text på

grund av platsbrist inte inryms på takplacerade larmdon får skyltkrav utgå och larmdonet

förses med endast text ”BRANDLARM”.


2016-02-01 49

6.6.2.2 Om samma larmdon används för larm för intern insats, larm för uppmärksamhet och/eller

utrymningslarm ska samtliga signalers betydelser och vilka åtgärder som förväntas vid

respektive signal anges på skylten.

6.6.2.3 Skylt ska vara läsbar från ståplan under eller vid larmdonet.

Figur 6.6.2.3 Exempel på skylt som uppfyller ovanstående krav.

6.6.3 Akustiska larmdon avsedda för utrymningslarm

6.6.3.1 Akustiska larmdon ska placeras i sådan omfattning och på ett sådant sätt att lämplig

ljudnivå uppnås inom larmets täckningsområde.

6.6.3.2 Utöver ovanstående ska följande krav uppfyllas:

a) Antalet larmdon för en byggnad ska aldrig understiga två (2) stycken, även om ett (1)

larmdon är tillräckligt för att uppnå lämplig ljudnivå.

b) Minst ett (1) larmdon ska finnas för varje våningsplan.

c) Minst ett (1) larmdon ska finnas för varje brandcell. Detta gäller dock inte mindre

brandceller där personer normalt inte vistas, som till exempel soprum.

Kommentar:

Ovanstående regler för placering av larmdon kan i många fall uppnås utan att placera

larmdon i alla utrymmen som ska nås av signalen. I de fall man inte placerar larmdon i

alla utrymmen måste man noggrant studera reducering av ljudnivån på grund av väggar

och stängda dörrar. De flesta dörrar reducerar ljudnivån med minst 20 dB. Solida dörrar,

till exempel branddörrar, reducerar ljudnivån med minst 30 dB.

Normalt är ett flertal larmdon med lägre ljudnivå att föredra framför ett fåtal med mycket

hög ljudnivå.

6.6.3.3 Signalkaraktär enligt SIS-TR 47 ska normalt användas.

6.6.3.4 Ljudsignal ska pågå tills återställning sker i centralutrustning.

6.6.3.5 Signalkaraktär ska inte vara förväxlingsbar med andra akustiska signaler som till exempel

inbrottslarm.

6.6.3.6 Signalkaraktär för larm för intern insats, larm för uppmärksamhet och/eller

utrymningslarm ska inte vara förväxlingsbara.

6.6.3.7 Ljudstyrkan för ett utrymningslarm ska vara anpassad till den omgivande ljudnivån i

lokalen.

6.6.3.8 Ljudnivån för larm för intern insats och larm för uppmärksamhet bör uppfylla samma krav

som för utrymningslarm enligt 6.6.3.9–6.6.3.13.

6.6.3.9 Ljudnivån på signalen för utrymning ska inte understiga 65 dB(A) på platser där personer

vistas mer än tillfälligt.


2016-02-01 50

6.6.3.10 Ljudnivån på utrymningslarm ska vara minst 10 dB(A) över omgivande normal

bakgrundsljudnivå. Tillfälliga bullertoppar med maximalt 30 sekunders varaktighet

behöver inte medräknas.

6.6.3.11 Ljudnivån på signalen för utrymning ska inte överstiga 115 dB(A) där personer vistas

(golvplan).

6.6.3.12 Ljudnivån på signalen för utrymning ska inte vara högre än 25 dB(A) över den högsta

förekommande bakgrundsljudnivån.

6.6.3.13 Utrymningslarm som används i lokaler för sovande personer där krav på utrymningslarm

enligt BBR föreligger bör placeras så att ljudnivån vid en plats för sovande persons huvud

minst uppgår till 75 dB(A).

6.6.3.14 Representativa värden på bakgrundsljudnivån finns i tabell 6.6.3.14. Dessa värden är dock

endast riktvärden. I det enskilda fallet kan helt andra värden förekomma.

Lokal RT, s Lp, dB(A)

Affärslokal (butik) 0,3–0,8 70

Bankhall

- stor

- liten

0,8–2,0

1,5–2,0

75

75

Bibliotek 0,5–0,8 65

Biolokal 0,7–1,4 –

Bostäder

- badrum

- kök (diskmaskin på)

- sovrum (tv på)

- vardagsrum (stereo på)

0,3–0,7

0,3–0,6

0,3–0,6

0,3–0,7

70

70

70

80

Busstation *** 80

Cafeteria 1,0–1,8 80

”Dealingsrooms” (aktiehandelsrum etc. inom till exempel banker) 1,0–2,0 85

Domstolslokal 0,5–1,0 65

Flygplatsterminal *** 75

Hotellrum (tv på) 0,4–0,6 70

Industri

- kontrollrum, etc.

- produktionslokal, ”lätt” industri

- produktionslokal, ”tung” industri

0,5–1,0

1,5–3,0

***

65

85

***

Järnvägsstation *** 85

Konserthall 1,5–2,3 –

Konferensrum 0,6–1,3 80


2016-02-01 51

Lokal RT, s Lp, dB(A)

Kontorsrum 0,4–0,9 60

Korridor

- utan heltäckningsmatta

- med heltäckningsmatta

0,5–1,2

0,3–0,7

70

65

Kök (restaurangkök) 1,0–2,0 80

Köpcentra (gångar etc. utanför butikslokaler *** 75

Lagerlokal 1,5–2,5 60

Ljusgård 1,5–2,5 75

Museum 0,8–2,5 65

Restauranglokal 0,5–1,0 75

Simhall 1,5–3,0 90

Sjukhus

- operationssal

- vårdrum

1,5–2,5

0,6–1,3

65

65

Sporthall 1,0–2,5 80

Teater 0,8–1,5 –

Tekniska utrymmen

- fläktrum, pannrum

- kylmaskinrum

0,7–1,5

1,0–2,5

85

100

Utställningshall *** 80

*** Går ej att ange i generella termer. Kontakta en akustikspecialist för referenser

Källa: The British Fire Protection Systems Association, BFPSA (Code of practise – voice alarm system).

Vissa förenklingar och förtydliganden har gjorts i den svenska översättningen.

Tabell 6.6.3.14 Representativa efterklangstider (RT) och bakgrundsljudnivåer (Lp) i olika

typer av verksamheter. Riktvärden. Andra värden kan förekomma.


2016-02-01 52

6.6.3.15 Mätning av ljudnivåer utförs med instrument som uppfyller kraven i SS-EN 61672-1.

Kommentar:

Mätning behöver normalt endast utföras på en eller flera punkter som kan anses vara

representativa ur akustiksynpunkt. Med stöd av mätresultatet kan bedömning göras i

övriga utrymmen.

6.6.4 Optiska larmdon avsedda för utrymningslarm.

6.6.4.1 För lokaler där bakgrundsljudet är högt, där det normalt vistas (arbetar) personer med

nedsatt hörsel eller där hörselskydd normalt används ska optiska larmdon placeras som

komplement till akustiska larmdon, i sådan omfattning och på ett sådant sätt att

ljussignalen kan uppfattas från alla delar av de aktuella lokalerna.

6.6.4.2 För optiska larmdon ska pulserande rött ljus andvändas.

6.6.4.3 Ljussignal ska pågå tills återställning sker i centralutrustning.

6.6.4.4 Ljusstyrkan hos optiska larmdon ska anpassas efter de förhållanden som gäller för de

aktuella utrymmen där larmdonen ska placeras. Där andra blinkande ljuskällor är synliga,

där den allmänna ljusnivån är hög, där bakgrunden är ljus eller där signalen ska kunna

uppfattas även utanför det centrala synfältet, måste särskilt ljusstarka signaler användas.

Risken för bländning bör då beaktas.

6.6.5 Andra larmanordningar och system

6.6.5.1 Vibrationslarm/Taktila larm

Installation och användande av sådan utrustning utförs enligt tillverkarens anvisningar.

6.6.5.2 Larm via personsökare och liknande system

Larm via personsökare och liknande system ska ske via tillförlitliga system. Elektrisk

övervakning och reservkraft ska finnas i likvärdig omfattning som för larmdon utförda

enligt detta regelverk. Larm via system som inte uppfyller dessa krav kan användas som

komplement till larmdon enligt detta regelverk.

6.6.5.3 Talat meddelande avsett för utrymning

Larm kan utföras med talat meddelande. Anvisningar för hur talat meddelande ska utföras

omfattas inte av detta regelverk utan återfinns i prSBF 502.

6.7 Centralutrustning och brandförsvarstablå

6.7.1 Allmänt

a) En centralutrustning kan vara försedd med integrerad brandförsvarstablå.

Om så omfattas brandförsvarstablåns tillämpliga delar av kraven i SS-EN

54-2.

b) Om en eller flera brandförsvarstablåer utgör externa enheter så finns inga

krav från SS-EN 54-2 på dessa externa enheter men kraven i SS-3654 ska

följas.


2016-02-01 53

6.7.2 Centralutrustning och brandförsvarstablå, inklusive extern

strömförsörjningsutrustning, undercentraler och så vidare, ska placeras i ett

rum som övervakas av anläggningen med rökdetektor(er). Detta gäller dock

inte om detektorövervakningen utförs enligt klass E, se 5.4.2.

Centralutrustning och brandförsvarstablå ska placeras i ett rum som

säkerställer funktionen hos centralutrustningen och brandförsvarstablån vid

normaldrift.

Hänsyn ska tas till miljöstörningar såsom vibration, rök, temperatur,

luftfuktighet, damm, gaser och ånga från omgivningen samt skydd mot yttre

påverkan.

6.7.3 Den del av centralutrustningen eller brandförsvarstablån som betjänas av

insatspersonal ska vara placerad i utrymme beläget i markplan i direkt

anslutning till entré eller ingång som normalt används av insatspersonalen.

Kommentar:

Om anläggningen har automatisk vidarekoppling av brandlarmsignal till

räddningstjänsten bör placeringen av denna del av centralutrustningen eller

brandförsvarstablån göras i samråd med räddningstjänsten.

6.7.4 I centralutrustning/brandförsvarstablå eller i kompletterande skåp som

öppnas med brandkårsnyckel enligt SS 3654 ska det finnas utrymme för

dokument enligt 9.4.2.

6.7.5 Centralutrustning, förutom brandförsvarstablå, ska placeras på lämplig plats

ur installations-, drift- och serviceteknisk synpunkt.

6.7.6 Utrymningslarm som är uppdelat i mer än ett (1) larmdonsområde ska ha

möjlighet till manuell aktivering av larmdonsområden.

Följande indikeringar och manövermöjligheter ska då finnas:

a) Omkopplare för varje område där det ska vara möjligt att manuellt aktivera signalen

för utrymning inom området

b) Omkopplare för aktiveringen av utrymningslarm i samtliga larmdonsområden.

Alternativt en larmknapp bredvid manöverenheten

c) Röd optisk indikering som anger att signalen för utrymning är aktiverat (att larm

avges) för respektive område.

6.7.7 För undercentral gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 6.7.2–6.7.3.

6.7.8 Om centralutrustningen består av mer än en kapsling ska placeringen av

varje kapsling uppfylla kraven enligt 6.7.2

Om det av praktiska skäl är nödvändigt att installera någon del av centralutrustningen på

en plats som inte uppfyller kraven i 6.7.1 ska särskilda åtgärder vidtas för att skydda

utrustningen.

Förbindelser mellan kapslingarna ska förläggas i separata kablar. Kablar ska förläggas

åtskilt på minst 0,15 meters avstånd från varandra. Avståndet börjar gälla 3 meter från

kapslingen eller när kablarna förläggs i annat utrymme.


2016-02-01 54

Kommentar:

Krav på förbindelserna mellan kapslingar finns i SS-EN 54-2 punkt 12.5.3.

Obs! Detta gäller inte b) i 6.7.1

6.7.9 Förbindelser mellan centralutrustning och separat

strömförsörjningsutrustning ska förläggas i separata kablar. Kablar ska

förläggas åtskilt på minst 0,15 meters avstånd från varandra för skydd mot

mekanisk åverkan. Avståndet börjar gälla 3 meter från kapslingen eller när

kablarna förläggs i annat utrymme.

Kommentar:

Krav på förbindelserna mellan utrustningarna finns i SS-EN 54-2 punkt 12.5.4 och i SS-EN

54-4 punkt 6.4.

6.8 Strömförsörjning

6.8.1 Strömförsörjningsutrustning ska uppfylla kraven i SS-EN 54-4. Nätfel och

övriga indikeringar i strömförsörjningsutrustning indikeras enligt den

felövervakning som ingår i centralutrustning enligt SS-EN 54-2 och

strömförsörjningsutrustning enligt SS-EN 54-4.

6.8.2 Strömförsörjningsutrustningen ska vara fast ansluten till separat

gruppsäkring.

Gruppsäkringen ska markeras med skylt på gruppcentralens fasta del med texten

”BRANDLARM”.

6.8.3 Separat strömförsörjningsutrustning bör placeras i anslutning till

centralutrustningen. Placeras denna på annan plats ska uppgift om

placeringen finnas i eller vid centralutrustningen.

6.8.4 Placeras inte strömförsörjningsutrustningen vid centralutrustningen ska

lokalen vara övervakad av anläggningen med rökdetektor(er). Detta gäller

dock inte om detektorövervakningen utförs enligt klass E, se 5.4.2.

Lokalen ska ha sådan temperatur och luftfuktighet att tillförlitlig funktion hos

strömförsörjningsutrustningen säkerställs. Lokalen ska vidare vara skyddad mot

miljöstörningar som vibration, rök, damm, gaser och ånga från omgivningen.

Vid strömförsörjningsutrustning som inte placeras vid centralutrustning ska finnas skylt

”BRANDLARM”.

6.8.5 Batterikapaciteten ska normalt medge 24 timmars drift av anläggningen i

normalläge och därefter 30 minuters drift i larmläge efter nätbortfall.

6.8.6 Kortare reservdrifttid i normalläge kan godtas med efterföljande villkor:

a) 5 timmar

Om det i objektet finns ett fast installerat reservelverk, till exempel dieseldrivet.

Villkor: Reservelverket ska ha automatisk start och tankvolym för minst 24 timmars

drift, övervakningssystem som automatiskt för över signal för utebliven start, låg

batterispänning och bränslenivå till ständigt bemannad plats eller jourpersonal.

Batterikapaciteten ska medge drift i larmläge 30 minuter efter reservdrifttidens slut.

b) 2 timmar

Om det i objektet finns ett fast installerat reservelverk, till exempel dieseldrivet.


2016-02-01 55

Villkor: Samma som anges i a) ovan och därtill servicepersonal i jour samt reservdelar

inom objektet (till exempel nätaggregat och uppladdade reservbatterier).

Batterikapaciteten ska medge drift i larmläge 30 minuter efter reservdrifttidens slut.

6.8.7 Vid beräkning (eller mätning) av strömförbrukning i larmläge ska inräknas

samtliga larmdon och andra funktioner som aktiveras vid larm,

centralutrustningen med 3 sektioner utställda i larmläge samt

larmöverföringen i larmläge. I anläggningar större än 20 sektioner görs

tillägg med en sektion per ytterligare påbörjat tiotal.

Beräkning av strömförbrukning i viloläge och i larmläge (se ovan) samt reservdrifttid ska

utföras av anläggarfirman i samband med att anläggarintyg utfärdas, alternativt kan en

dokumenterad mätning utföras av anläggarfirman. Beräknade eller uppmätta värden ska

anges i anläggarintyget.

6.8.8 Till anläggningens strömförsörjning får inte andra apparater eller

anläggningar anslutas än vad som framgår i nedanstående stycke.

Andra brandskyddssystem än de som ingår i anläggningen enligt 4.3 får anslutas om dessa

är utformade enligt kapitel 14 eller kapitel 16 och kraven på reservdrifttid och kapacitet

upprätthålls. Andra styrfunktioner ska anslutas via galvaniskt skiljande utrustning.

6.9 Överföring av larmsignal till larmcentral

6.9.1 Larmsignal ska automatiskt överföras till en ständigt bemannad larmcentral

varifrån nödvändiga åtgärder för att släcka och begränsa bränder kan

initieras. Överföringen ska uppfylla kraven enligt 6.1.5.

Kommentar:

Kompetens, resurser och befogenheter hos larmcentralen bör anpassas till behovet för det

övervakade objektet.

6.10 Överföring av felsignal till larmcentral

6.10.1 Felsignal ska automatiskt överföras till en ständigt bemannad larmcentral

varifrån nödvändiga åtgärder kan initieras. Överföringen ska uppfylla

kraven enligt 6.1.5.

Kommentar:

Kompetens, resurser och befogenheter hos larmcentralen bör anpassas till behovet för det

övervakade objektet.


2016-02-01 56

6.11 Släckanläggning och styrningar

6.11.1 Anläggning kan också styra annan utrustning, till exempel:

Släckanläggningar (se kapitel 14)

Branddörrar

Brandgasventilation

Brand- och rökgasspjäll

Utrustning för ventilationsavstängning

Tändning av belysning

Avstängning av musik

Upplåsning av elslutbleck

Hissar

Talat utrymningslarm

Se även 6.8.8 och kapitel 0. Val av typ av styrning i utförandespecifikationen enligt 5.7.1

ska följas.

6.11.2 Frånkoppling av utrustning enligt 6.11.1 får endast ske under förutsättning

att brand- och personsäkerheten i de övervakade lokalerna inte åsidosätts

och, i förekommande fall, efter att andra säkerhetshöjande åtgärder har

vidtagits

De olika styrfunktionerna ska uppdelas på ett sätt så att varje styrfunktion enligt 6.1.1 kan

frånkopplas var för sig. Behov av ytterligare uppdelning ska beaktas.

Kommentar:

Benämningarna på de olika styrfunktionerna bör överensstämma med

utförandespecifikation, färdigställandedokumentation med mera.

6.11.3 Om anläggningen är utförd med utrymningslarm ska särskilda åtgärder

vidtas så att signalen för utrymning kan uppfattas i lokaler där det spelas

musik med hög volym (till exempel danslokaler, gym, musikstudios mm).

Kommentar:

Exempel på sådan åtgärd kan vara automatisk frånkoppling av musikkällan, larm till

bemannad plats som initierar utrymning och så vidare.

Vid automatisk frånkoppling av musikkällan är det av vikt att utrustning för frånkoppling

är ansluten på ett sådant sätt att funktionen inte äventyras om man exempelvis byter

strömuttag.

6.12 Tvådetektorsberoende/tvåsektionsberoende

6.12.1 Allmänt

System beroende av två detektorer eller två sektioner kan användas, dels för utlösning av

släckanläggning, dels för undvikande av onödiga larm till larmcentral och räddningstjänst.

I varje avskilt utrymme ska det finnas minst två samverkande detektorer eller vid

tvåsektionsberoende minst en detektor från vardera sektionen.

Med larmvillkor nedan avses signal och/eller styrning som aktiverar funktioner enligt

6.12.1 respektive 6.12.2. För system med sektioner styrs larmvillkor av respektive sektion.


2016-02-01 57

6.12.2 Aktivering av släcksystem

Vid tvådetektorsberoende system ska först brandindikerande detektor överföra brandsignal

till larmcentral och även direkt påverka de stängningar och stopp som behövs för att

behålla släckmedlet inom avsett område. Vid brandindikering från ytterligare en detektor

inom området ska släcksystemet aktiveras.

Vid tvåsektionsberoende ska brandindikering från detektor i först larmande sektion

överföra brandsignal till larmcentral och även direkt påverka de stängningar och stopp som

behövs för att behålla släckmedlet inom avsett område. Vid brandindikering från detektor i

den andra sektionen ska släcksystemet aktiveras.

6.12.3 Undvikande av onödigt larm

Vid tvådetektorsberoende system ska den första brandindikerande detektorn ge optisk

indikering i centralutrustning och eventuell signal på annan plats för lokal åtgärd. Vid

brandindikering från ytterligare en detektor inom området ges brandlarm som överförs till

larmcentral.

6.12.4 Detektorer

I tvådetektors-/tvåsektionsberoende system ska övervakad yta enligt 6.5 halveras.

Antalet detektorer för varje larmvillkor ska vara lika stort och detektorerna ska vara jämnt

fördelade över ytan.

Är detektorerna fast knutna till visst larmvillkor ska de dessutom vara avståndsmässigt

jämnt fördelade till varandra, det vill säga intilliggande detektorer ska tillhöra annat

larmvillkor.

6.12.5 Sektioner

Sektioner för tvådetektors-/tvåsektionsberoende får inte omfatta andra lokaler än de direkt

berörda.

Eventuella larmknappar i tvådetektors-/tvåsektionsberoende system ska vara anslutna så att

brandlarm ges direkt vid intryckning av knappen.

6.13 Ledningsnät och andra förbindelsemedia

6.13.1 Ledningsnät

6.13.1.1 Anläggningens ledningsnät ska inte vara gemensamt med annan anläggningssort. Styrning

av funktioner som ingår i anläggningen enligt 4.3 får förläggas i samma ledningsnät då

anläggningens strömförsörjning används.

6.13.1.2 Ledningstyper ska väljas med hänsyn till de komponenter som ska användas och de

förläggningsförhållanden som gäller. Detta gäller även kopplingsmateriel.

6.13.1.3 Alla ledningar ska vara förlagda i utrymmen som övervakas med detektering i enlighet

med SBF 110 eller automatisk vattensprinkler enligt SBF 120.

Om ledningsnät passerar icke övervakat utrymme, undantaget 6.5.1.5, ska den delen

utföras enligt ett eller flera av följande alternativ:

a) Ledningsnätet utförs i en krets med kortslutningsisolatorer så att 6.2.2.3 uppfylls.

b) Ledningsnätet utförs med brandresistent kabel enligt IEC 60331–21, IEC 60331–1, ICE

60331-23 eller SS-EN 50200. Nätmaterial som ingår i ledningsnätet ska ha motsvarande

funktionstillförlitlighet som de anslutna ledningarna.

c) Ledningsnätet förläggs avskilt i klass EI 30.


2016-02-01 58

6.13.1.4 Ledningsnät för larmdon som har till uppgift att ge utrymningslarm ska utföras enligt ett

eller flera av följande alternativ.

a) Ledningsnätet utförs i en krets med kortslutningsisolatorer så att 6.2.2.3 uppfylls

b) Ledningsnätet utförs med brandresistent kabel enligt IEC 60331–21, IEC 60331–1, ICE

60331-23 eller SS-EN 50200.Nätmaterial som ingår i ledningsnätet ska ha motsvarande

funktionstillförlitlighet som de anslutna ledningarna.

c) Ledningsnätet förläggs avskilt i klass EI 30.

Kommentar:

Kraven är ställda med hänsyn till att eventuell brandpåverkan på kablarna snabbt kan

medföra att stora delar av signalen för utrymning eller för styrning av brandtekniska

installationer enligt 6.11.1 slås ut. Kortslutning kan erhållas i en kabel (som inte är

brandresistent) redan efter någon minuts brandpåverkan.

Avsteg från kraven kan göras om utredning kan påvisa att funktionen på signalen för

utrymningen inte äventyras av att kablarna utsätts för brandpåverkan och att funktionen

kan upprätthållas under hela den tid som behövs för utrymning (se BBR beträffande

dimensionerande förutsättningar för beräkning av utrymningstid).

6.13.1.5 Avståndet till åskledare ska vara betryggande.

6.13.1.6 Luftledningar överstigande 200 meter ska normalt förses med lämpliga skydd i den

omfattning systemleverantören bedömer lämpligt. Även längre markförlagda ledningar

behöver i regel förses med skydd i åskintensiva områden eller områden med låg

markresistivitet.

6.13.1.7 Skarvning av kabel utförs med kopplingsdosa eller med metod som är anpassad till

kabeltyp och omgivningsförhållanden. För skärmad kabel ska skärmegenskaperna ha

bibehållen funktion genom skarven.

6.13.2 Radioöverföring

6.13.2.1 Radiolänkade komponenter är beroende av omgivningsförhållandena för en tillförlitlig

förbindelse. En mätning av signalförhållandet inom det övervakade området bör göras före

projektering för att fastställa möjliga avstånd till centralutrustning och behov av

antennenheter. I de fall projektering av en radiolänkad anläggning ska göras innan

byggnaden är uppförd får i stället en erfarenhetsbaserad bedömning göras.

Kommentar:

Regelverkets krav på komponenter, placering, skyltning, dokumentation med mera ska

uppfyllas.

6.14 Skydd mot elektromagnetisk påverkan

6.14.1 Komponenter ska inte placeras så att de riskerar att utsättas för högre nivåer

av elektromagnetisk påverkan än vad de är avsedda för. Om detta inte kan

undvikas ska särskilda åtgärder vidtas.


2016-02-01 59

6.15 Dokumentation

6.15.1 Projektören ska ta fram dokument i sådan omfattning och detalj att

installationen kan utföras enligt detta underlag. Detta ska minst omfatta:

a) Ritningar som utvisar typ och placering av samtliga komponenter. För aspirerande

rökdetektorer ska ritningen redovisa rörförläggning, rör- och håldimensioner samt

hålplacering. För flamdetektorer ska ritningen tydligt visa hur varje detektor ska vara

riktad och vilken yta varje detektor övervakar.

b) Översiktschema/nätschema.

Ändringar som sker i ett senare skede ska dokumenteras och intygas på motsvarande sätt.

6.16 Behörighet

6.16.1 Anläggningen ska normalt projekteras av en anläggarfirma enligt SBF 1008

eller av behörig ingenjör enligt SBF 1007. Om projektering utförs av annan

projektör ska projekteringen granskas av en anläggarfirma eller av behörig

ingenjör. Granskningen ska dokumenteras.


2016-02-01 60

7 Installation

7.1 Allmänt

7.1.1 Installationen ska utföras utgående från projekteringen enligt 6.15. Om

utförande enligt projekteringen visar sig olämpligt under installationen ska

ändringar fastställas av projektören eller av person med motsvarande

kompetens. Ändringarna ska dokumenteras enligt 7.6.

7.1.2 Installationen ska utföras på ett fackmässigt sätt och i enlighet med

Elsäkerhetsverkets föreskrifter.

7.2 Placering av komponenter

7.2.1 Alla komponenter (till exempel detektorer, larmknappar och larmdon) ska

vara säkert fastsatta i underlaget så att de inte kan lossna av vibrationer.

Rök- och värmedetektorer ska monteras i horisontalläge eller nära horisontalläge. Vid

montering i tak med lutning får de dock monteras med en maximal lutning som motsvaras

av taklutningen (se figur 7.2.1).

Figur 7.2.1 Placering av detektor vid lutande tak

Detektorer i ljusbrunnar, kupoler, brandventilatorer och dylikt får monteras på utrymmets

vägg enligt 6.5.2.6 och 6.5.3.5.

I undergolv och liknande med höjd mindre än 0,2 meter får detektor monteras i golvet. Den

ska då vid behov förses med skydd mot söndertrampning.

Vid montering av detektor på undertaksplatta ska ett detektorfäste användas som även

fixerar skyddsrören mot plattan och detektorn. Om detektorns underlag utgörs av lös

takkassett eller liknande ska denna permanent fästas på sitt upplag.

Övermålning av detektor får inte ske.

Kommentar:

Detektor bör placeras så att indikering för aktiverad detektor riktas mot angreppsväg.


2016-02-01 61

7.2.2 Detektorer, larmknappar, larmdon och centralutrustning ska placeras så att

de inte riskerar att utsättas för fysisk skada. Speciell hänsyn ska tas till

åtkomlighet för service.

Om det behövs ur åtkonstsynpunkt får detektor hängas upp i avsedd hissanordning.

Detektorer får monteras på bärlinor under förutsättning att reglerna om avstånd till tak

uppfylls.

7.2.3 Samtliga till anläggningen hörande detaljer som spridningsplintar, ställ

(KK), strömförsörjningsutrustningar, antennenheter och andra komponenter

i signalvägen för radiolänkade system ska märkas med texten

”BRANDLARM”. Detta gäller inte detektorer eller larmdon.

Detektorer som har adressenheten i detektorn ska, för att undvika förväxling, märkas med

nummer både på sockel och på detektor som visar att de hör ihop. Anläggning som har

centralutrustning som själv övervakar att rätt detektor sitter på rätt plats och som avger

felsignal vid feladressering vid montaget behöver dock inte märkas på detta sätt.

Separat adressenhet ska märkas med ”Adressenhet brandlarm”. Sådana enheter bör även

märkas med funktionstext.

Säkring i gruppcentral ska märkas enligt 6.8.2.

7.2.4 Larmknappar i industrilokal eller annan lokal där frånkoppling av

rökdetektorer återkommande sker får inte anslutas så att frånkoppling av

rökdetektorer förhindrar larm från larmknapparna.

7.3 Kabelinstallation

7.3.1 Kabel ska installeras så att kraven i 6.13.1 uppfylls.

7.3.2 Kabel ska ha röd mantel, såvida inte estetiska skäl eller särskilda föreskrifter

innebär att annan färg är nödvändig.

7.3.3 Kabelgenomföringar genom brandcellsgränser ska utföras så att

brandklassningen upprätthålls.

7.3.4 Alla kablar ska vara permanent fastsatta och skyddade mot mekanisk

åverkan, till exempel från skarpa kanter på ledningsränna, byggnadsdel eller

annan utrustning. Limning av kablar är inte tillåten.

7.3.5 Separation till nätkablar (eller kraft kablar) för skydd mot elektromagnetisk

påverkan, ska utföras enligt SS-EN 50174-2 samt elinstallationsreglerna SS

436 40 00.

Kommentar:

Kablar bör förläggas på kabelstege, kabelrännor eller liknande.

Fästmateriel samt avstånd mellan fästpunkter ska vara anpassat för kabel och underlag. I

vissa fall (till exempel på kabelstege) kan det vara nödvändigt att stödja kabeln med

bottenplåt eller att förlägga den i skyddsrör.

7.3.6 Kopplingsmateriel ska uppfylla kraven för användning i aktuell miljö och

vara avsett för anslutning av den aktuella kabeltypen.


2016-02-01 62

7.4 Aspirerande rökdetektorsystem

7.4.1 Samplingshål ska markeras så att de är lätta att identifiera (med avvikande

färg eller med klartext)

7.5 Radioaktiva komponenter

7.5.1 Användning och hantering av joniserande rökdetektorer ska följa föreskrifter

och anvisningar från Strålsäkerhetsmyndigheten.

Kommentar:

Se mer i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrift om rökdetektorer som innehåller

radioaktivt ämne SSMFS 2008:44

7.6 Dokumentation

7.6.1 Installationsritningarna ska uppdateras så att de överensstämmer med den

verkliga installationen.

7.6.2 Ledningsnät och radiolänkade förbindelser ska dokumenteras enligt

SS 455 12 01.

7.7 Behörighet

7.7.1 Installationen ska utföras av en anläggarfirma eller av installatör under

överinseende av den anläggarfirma som ska utfärda anläggarintyget. Om

installationen utförs av annan än anläggarfirma ska ett avtal upprättas med

den anläggarfirma som ska utfärda anläggarintyget. Avtalet ska reglera hur

kontrollen av att utfärdandet uppfyller regelverket.

Kommentar:

Överinseendet innebär att anläggarfirman kontrollerar projekteringen och installationen i

sådan omfattning att eventuella brister gentemot reglerna kan påtalas i ett tidigt skede.

Anläggarfirman bör också föreslå lämpliga åtgärder och förändringar som kan leda till en

bättre anläggning. Under installationsfasen avgör omfattningen och svårighetsgraden av

systemet hur ofta och omfattande kontrollerna och platsbesöken bör ske.


2016-02-01 63

8 Uppstart och konfiguration

8.1 Konfigurering av centralutrustning

Konfigurering av anläggningen ska utföras enligt kraven i projekteringen, relevanta

standarder och föreskrifter.

Beskrivning i utförandespecifikation och brandskyddsdokumentation ska följas.

8.2 Dokumentation

Ändamålsenlig dokumentation ska upprättas som beskriver konfigureringen av

anläggningen. Dokumentationen ska vara varaktig, enkelt identifierbar och ange den eller

de personer som utfört konfigurationen.

8.3 Behörighet

Konfiguration av anläggningen ska utföras av anläggarfirma enligt SBF 1008.


2016-02-01 64

9 Färdigställandekontroll och

kvalitetssäkring

9.1 Allmänt

Syftet med färdigställandekontroll och kvalitetssäkring är att fastställa att det installerade

systemet uppfyller kraven enligt utförandespecifikation, projektering samt relevanta

standarder och föreskrifter.

9.2 Färdigställandekontroll

Färdigställandekontroll innebär en noggrann okulär kontroll av hela anläggningen för att

försäkra sig om att installationen är utförd på ett tillfredsställande sätt, att använda

metoder, material och komponenter uppfyller kraven i detta regelverk samt att ritningar,

provningsprotokoll och skötselanvisningar överensstämmer med anläggningen.

Färdigställandekontrollen omfattar provning och kontroll av att anläggningen fungerar på

avsett sätt, inklusive att de tidskrav som anges i regelverket uppfylls. Kontrollera bland

annat att

a) samtliga detektorer, larmknappar och larmdon är korrekt placerade, installerade och

märkta, är av korrekt typ och fungerar korrekt

b) informationen som visas på centralutrustningen är korrekt

c) överföringen av larm- och felsignaler till larmcentral är i drift eller förberedd, att

signalerna kommer att presenteras korrekt

d) strömförsörjningsutrustningen är dimensionerad enligt 6.8.7 och för erforderlig

reservdrifttid

e) alla tillhörande funktioner (in- och utgång) fungerar korrekt

f) alla styrningar fungerar med avsedd funktion

g) responstiden för aspirerande rökdetektorsystem uppfyller kraven

h) ritningar, provningsprotokoll, skötselinstruktioner och andra dokument är korrekta och

klara för överlämning

i) orienteringsritning, extra indikeringslampor, tablåer med mera, som används för att

identifiera det område som larmar, är korrekt utförda och rätt placerade.

Kommentar:

Om konfigurering enligt 8.1 utförts av den sakkunnige, delegerad person eller driftsättare

från anläggarfirma kan sådan provning samordnas med provning för

färdigställandekontroll.

9.3 Kvalitetssäkring

Innan slutlig kvalitetssäkring görs bör systemet ha varit i full drift under en provperiod om

14 dagar för att fastställa om systemet fungerar stabilt i sin normala miljö.

Kvalitetssäkringen ska utföras av anläggarfirma.

Kvalitetssäkringen består av

a) Kontroll av att samtliga dokument som krävs enligt detta regelverk är framtagna och

korrekta.

b) Kontroll av att färdigställandekontroll är utförd med tillfredsställande resultat.

c) Kontroll av att anläggningen uppfyller kraven enligt detta regelverk med endast de

avvikelser som finns angivna på anläggarintyget.


2016-02-01 65

9.4 Dokumentation

9.4.1 Följande dokumentation ska överlämnas till anläggningsägaren:

a) Orienteringsritning enligt SBF 1021

b) Serviceritning enligt SBF 1021

c) Ritning över larmdonsområden enligt 9.4.3

d) Anläggarintyg med omfattning enligt Bilaga B

e) Utskriven dokumentation över anläggningens konfigurering, alternativ beskrivning av

åtkomsten av denna dokumentation

f) Datablad över ingående komponenter

g) Dokumentation som redovisar strömförbrukningsberäkning, alternativt

strömförbrukningsmätning

h) Dokumentation som redovisar omfattning och resultat av färdigställandekontroll

i) Skötselanvisning för anläggningen

j) Anvisningar för förfarandet vid larm, felsignal och återställning

k) Funktionsbeskrivning för anläggningen som med beskrivande text översiktligt

redovisar anläggningens egenskaper, till exempel funktionen för larmdon, styrningar

och larmöverföring, samt eventuell larmlagringsfunktion

l) Förteckning och beskrivning över inkopplade styrningar, inklusive hur och var

återställning sker

m) Registrering av ledningsnätet

n) Ritning som för aspirerande rökdetektorer redovisar rörförläggning, rör- och

håldimensioner samt hålplacering

Kommentar:

Detta kan redovisas på en serviceritning om den är utförd i skala högst 1:200.

o) Ritning som för flamdetektorer redovisar hur varje detektor ska vara riktad och vilken

yta varje detektor övervakar

Kommentar:

Detta kan redovisas på en serviceritning om den är utförd i skala högst 1:200.

9.4.2 Följande dokumentation ska finnas i direkt anslutning till

centralutrustningen:

a) Orienteringsritning enligt SBF 1021 (#)

b) Serviceritning enligt SBF 1021

c) Ritning över larmdonsområden enligt 9.4.3 (#)

d) Kopia av aktuellt anläggarintyg med omfattning enligt Bilaga B (#)

e) Skötselinstruktion för anläggningen

f) Handhavandeanvisning enligt 9.4.4 (#)

g) Skylt med uppgift om anläggningsskötare med mera enligt bilaga E (#)

h) Kontrolljournal med särtryck av avsnitt 11 och 12 i dessa regler (#)

i) Registreringshandlingar enligt SS 455 12 01 (får förvaras på annan särskilt angiven

plats)

j) Funktionsbeskrivning för anläggningen (#)

k) Förteckning och beskrivning över inkopplade styrningar (#)

Då separat brandförsvarstablå används förvaras ovanstående dokument markerade (#) vid

BFT. Övriga handlingar ska finnas i anslutning till centralutrustningen.


2016-02-01 66

9.4.3 Om anläggningen är utförd med utrymningslarm och är uppdelad i mer än

ett (1) larmdonsområde ska en ritning som tydligt visar hur uppdelningen är

utförd finnas. Ritningen ska märkas tydligt med text ”Områdesindelning av

utrymningslarm”.

Ritningen ska vara tydlig och lättöverskådlig. De olika områdena ska vara markerade med

olika färger.

Ritningen ska utformas enligt ett av nedanstående alternativ.

a) Inplastad och uppsatt på vägg i direkt anslutning till centralutrustning eller

brandförsvarstablå.

b) Inplastad och insatt i separat pärm märkt ”Utrymningslarm” som förvaras synligt i

direkt anslutning till centralutrustning eller brandförsvarstablå.

c) Integrerad i pärm ”Orienteringsritningar för brandlarmanläggning” enligt SBF 1021.

Ritning över områdesindelning av utrymningslarm ska då utgöra separat blad som

läggs sist i pärmen. Tydlig hänvisning ska införas i registerbladet i pärmen, som

förvaras i direkt anslutning till centralutrustning eller brandförsvarstablå.

9.4.4 I anslutning till centralutrustning eller brandförsvarstablå ska det finnas en

enkel handhavandeinstruktion som är anpassad för användaren och endast

innehåller anvisningar för:

a) åtgärder vid larm

b) återställning

c) felsignal.

Denna anvisning ska fästas permanent på centralutrustningen/brandförsvarstablån eller

innanför dess lucka.

9.4.5 När anläggningen har en manöverenhet för manuell aktivering av

larmdonsområden enligt 6.7.6 ska det i anslutning till manöverenheten

finnas en ritning över larmdonsområden enligt 9.4.3 och en enkel anvisning

för handhavandet i samband med manuell aktivering av utrymning.

Denna instruktion ska vara avsedd för att permanent fästas på eller i

anslutning till manöverenheten.

9.4.6 När all dokumentation är överlämnad och anläggningen kvalitetssäkrad kan

anläggningen anses överlämnad. Överlämnandet bör dokumenteras.

9.5 Behörighet

Färdigställandekontroll ska utföras av den sakkunnige, delegerad person eller en

driftsättare från anläggarfirma enligt SBF 1008.

Kvalitetssäkring ska utföras av den sakkunnige eller delegerad person från anläggarfirma

enligt SBF 1008.


2016-02-01 67

10 Besiktning

10.1 Behörighet

Leverans- och revisionsbesiktning av en anläggning innebär en kompetent opartisk

tredjepartskontroll av anläggningens riktighet av besiktningsman.

Besiktningsmannen ska vara utsedd av besiktningsfirma enligt SBF 1003.

10.2 Leveransbesiktning

10.2.1 Varje anläggning ska leveransbesiktigas snarast efter utförd

färdigställandekontroll och kvalitetssäkring.

10.2.2 Leveransbesiktningen ska minst omfatta anvisningarna enligt SBF 141.

10.2.3 Om påträffade avvikelser är av sådan omfattning att anläggningens

funktionsduglighet inte uppnås eller inte kan bedömas, ska

leveransbesiktningen avbrytas och slutföras när avvikelserna är korrigerade.

10.2.4 Efter leveransbesiktningen ska besiktningsmannen snarast utfärda ett

besiktningsintyg med omfattning enligt Bilaga C. Noterade avvikelser ska

åtgärdas snarast, dock senast inom intervaller som anges i

besiktningsintyget.

10.3 Revisionsbesiktning

10.3.1 En anläggning ska revisionsbesiktigas regelbundet, minst en gång per

kalenderår med högst 15 månaders mellanrum.

Anläggningsägaren ansvarar för att revisonsbesiktning beställs.

10.3.2 Revisionsbesiktningen ska minst omfatta anvisningarna enligt SBF 141.

10.3.3 Efter revisionsbesiktningen ska besiktningsmannen snarast utfärda ett

besiktningsintyg med omfattning enligt Bilaga C. Noterade avvikelser ska

åtgärdas snarast, dock senast inom intervaller som anges i

besiktningsintyget.

10.4 Dokumentation

Förutom besiktningsintyg enligt 10.2.4 respektive 10.3.2 ska besiktningen noteras i

anläggningens kontrolljournal.


2016-02-01 68

11 Användning och skötsel

11.1 Allmänt

11.1.1 Anläggningens effektivitet ska alltid upprätthållas. För att säkerställa avsedd

funktion är det nödvändigt med regelbunden skötsel.

Detta kapitel anger de minimikrav på skötsel som ska följas, dock ska anläggningen alltid

skötas i enlighet med senaste utgåvan av SBF 110.

11.2 Anläggningsskötare

11.2.1 För skötsel och underhåll av anläggningen ska det finnas minst två av

anläggningsägaren utsedda personer (anläggningsskötare). Dessa ska ha

erforderlig utbildning och ha möjlighet att avsätta nödvändig tid för sitt

uppdrag på objektet.

11.2.2 Anläggningsskötare ska ha en kompetens som minst motsvarar grundkraven

i Bilaga D.

11.2.3 Anläggningsskötaren ska vara orienterad om vilka räddnings- och

brandsläckningsåtgärder som ett larm på objektet initierar (till exempel

utrymningslarm och larmcentralens åtgärder), om brandredskapens

placering och användning samt om de för anläggningen gällande regler som

utfärdats av anläggningsägaren, försäkringsbolaget eller andra.

11.2.4 Anläggningsskötaren ska vid besiktning, skötsel och underhåll av systemet

ha tillträde till samtliga övervakade lokaler och utrymmen.

11.3 Kontrolljournal

11.3.1 Alla skötselåtgärder ska dokumenteras i en kontrolljournal som ska förvaras

vid centralutrustningen eller brandförsvarstablån (se även 6.7.4). Noteringar

kan göras av anläggningsskötare, anläggarfirma, servicefirma eller

besiktningsfirma. I kontrolljournalen ska följande noteras:

a) Datum, tid och vem som utfört noteringen.

b) Utförda kontroller och provningar (inklusive besiktningar).

c) Byte eller ändring av programvara från leverantör.

d) Ändring av konfigureringen för anläggningen.

e) Utlösta larm med uppgift om sektion, detektor, orsak och åtgärd.

f) Onödiga aktiveringar, de ska alltid anges med beskrivning av orsaken till larmet samt

de åtgärder som vidtagits för att minimera risken för upprepning.

g) Utlösta felsignaler med uppgift om feltyp, orsak och åtgärd.

h) Driftstörning med uppgift om orsaken.

i) Frånkoppling och tillkoppling av hela eller delar av anläggningen.

j) Justeringar eller ändringar av anläggningen.

k) Justering respektive byte av detektor.

11.3.2 Om mer än en onödig aktivering erhållits under en tolvmånadersperiod bör

en utredning genomföras beträffande erforderliga åtgärder.


2016-02-01 69

11.4 Utbildning och instruktion till personal

11.4.1 Anläggningsskötare och annan personal som ansvarar för anläggningen ska

ha instruktioner om de åtgärder som de ska vidta i händelse av larm

respektive felsignal.

11.4.2 All personal som ingår i larmorganisation och/eller utrymningsorganisation

ska ha genomgått utbildning för sin uppgift. De ska ha kunskap om

larmlagringsfunktionen och vilka åtgärder de ska vidta vid larm.

Kommentar:

Personal bör även erhålla utbildning om brandrisker, brandskydd och företagets

brandskyddsorganisation.

11.5 Användarens schema för provning

11.5.1 Anläggningsskötaren svarar för regelbunden kontroll av alla för funktionen

väsentliga delar.

Den regelbundna kontrollen ska omfatta alla delar i anläggningen som är av väsentlig

betydelse för anläggningens effektivitet. Skötselåtgärderna ska minst omfatta systemets

skötselinstruktioner.

Följande minimikrav (11.5.2–11.5.4) gäller beträffande omfattning och tidsintervall för

kontroll och provning av anläggningen:

11.5.2 Månadskontroll

Minst en gång per månad ska följande kontroller och provningar utföras:

a) Kontroll av att åtkomsten till centralutrustning, brandförsvarstablå eller

larmlagringstablåer inte begränsas av några hinder.

b) Kontroll av att ingen funktion i centralutrustningen är frånkopplad.

Månadskontroll ska noteras i kontrolljournal. Avvikelser från normalläget undersöks och

åtgärdas snarast.

11.5.3 Kvartalsprov

Minst en gång per kvartal ska följande kontroller och provningar utföras i samband med

det ordinarie månadsprovet:

a) Vid larmprov av detektorer i anläggningar med sektionsindelning utan kompletterande

larmadresser ska minst en detektor provas i 25 % av sektionerna. På ett år ska samtliga

sektioner vara provade.

b) Vid larmprov av detektorer i anläggningar med sektionsindelning och kompletterande

larmadresser ska minst 2 % av detektorerna provas.

Provningen ska spridas över anläggningen och året, så att olika detektorer provas.

c) Funktionsprov för inkopplade larmdon och styrningar inom de sektioner som

larmprovas (enligt ovan).

d) Funktionsprov av larm- och felsignalöverföring till larmcentralen (i förekommande

fall).

e) Prov av centralutrustningens och brandförsvarstablåns indikeringar och funktioner

enligt skötselinstruktion

f) Provning av indikeringar och funktioner på eventuella tablåer (brandförsvarstablå,

larmlagringstablå) enligt skötselinstruktion.

g) Kontroll av batterier och strömförsörjning.


2016-02-01 70

Kvartalsprov ska noteras i kontrolljournal med angivande av vilka sektioner, detektorer

med mera som provats. Avvikelser från normalläget undersöks och åtgärdas snarast.

11.5.4 Släckanläggning

Finns släckanläggning som styrs av anläggningen ska de särskilda säkerhetsföreskrifterna

för aktuell släckanläggning beaktas så att onödiga utlösningar av systemet inte sker.

11.6 Användarens schema för kontroll

Anläggningsinnehavaren ska vidare svara för följande:

11.6.1 Uppbyggnad, upphängning eller uppstapling av föremål kan påverka

detektorernas funktion. Därför ska ett fritt utrymme om minst 0,25 meter

under detektorerna upprätthållas i hela lokalen.

Tillfälliga skydd, till exempel under målnings- och reparationsarbeten, ska avlägsnas

omedelbart efter arbetets slut.

11.6.2 Utrymmen som undantagits från installation av detektorer, bland annat av

det skälet att brandbelastningen är låg, ska hållas rena och fria från

brännbara föremål.

11.6.3 Detektorer, ledningar eller andra komponenter tillhörande anläggningen får

inte belastas genom till exempel upphängning av främmande föremål.

11.6.4 Framför centralutrustning, strömförsörjningsutrustning, larmknappar med

mera får föremål som hindrar tillgängligheten inte placeras. Anvisningar och

meddelanden utöver vad som anges i reglerna får inte anslås på

centralutrustningens framsida.

11.6.5 Anläggningsskötaren ska svara för att ritningar och dokument enligt avsnitt

9.4.2 och 9.4.5 alltid finns vid centralutrustningen, alternativt vid

brandförsvarstablån. Ändringar i de övervakade lokalerna eller av

anläggningen ska utan dröjsmål införas på ritningar enligt avsnitt 9.4.1.

11.6.6 Vid förändring av lokaler, exempelvis förändring av rumsytor, installation

av undertak eller förändring av verksamhet, ska anläggningen anpassas

respektive utökas enligt gällande regler.

Nytt anläggarintyg och ny leveransbesiktning kan erfordras, se 13.4.

11.6.7 Om detektor måste tas ned för provning eller av annan anledning måste

annan fullgod detektor utan dröjsmål sättas in i dess ställe.

11.6.8 Om hela eller delar av anläggningen kopplas från ska åtgärden godkännas av

ansvarig person hos anläggningsinnehavaren. Den frånkopplade delen ska

till omfattningen begränsas så mycket som möjligt och frånkopplingstiden

ska hållas så kort som möjligt.

Kommentar:

Eventuell kravställare kan kräva särskild rapportering av frånkoppling eller fel.

11.6.9 Vid centralutrustningen ska det förvaras en kopia av

leveransbesiktningsintyget och det senaste revisionsbesiktningsintyget.


2016-02-01 71

11.7 Åtgärder vid frånkoppling och fel på anläggningen

11.7.1 Vid frånkoppling eller fel på anläggningen – även under kortare tid – ska

skärpt brand- och utrymningsberedskap hållas. Detta innebär bland annat att

a) särskilda åtgärder vidtas för att säkerställa utrymningssäkerheten

b) personal som ansvarar för brandskyddet, utrymningssäkerheten och bevakningen inom

de lokaler som berörs av frånkopplingen underrättas om detta och att området

kontinuerligt ronderas

c) kontroll ska verkställas – om möjligt före frånkopplingen – att övriga föreskrivna

brandsläckningsanordningar finns och är i driftdugligt skick

d) om Heta Arbeten ska utföras ska det ske i enlighet med säkerhetsreglerna för Heta

Arbeten

e) manuell släckutrustning och utbildad personal finns på plats

f) rökning förbjuds där det annars är tillåtet.

11.8 Åtgärder vid larm- och felsignal

11.8.1 Åtgärder vid larm eller fel

Följande åtgärder ska vidtas vid larm eller fel:

a) Anläggarfirmans instruktioner vid centralutrustningen enligt 9.4.2 ska följas.

b) När larmet vidarebefordrats till larmcentral ska återställning av utlöst brandlarm endast

ske i enlighet med överenskomna rutiner.

c) Anläggningen ska snarast möjligt återställas i driftdugligt skick.

d) Anledning till larm eller felsignal ska klarläggas och orsakerna undanröjas innan

anläggningen anses vara återställd i driftdugligt skick.

11.9 Fjärrtjänster

11.9.1 Fjärrtjänster innebär att möjlighet till indikering av status och/eller

manövrering finns på annan plats än i centralutrustningen. Om fjärrtjänst ska

användas ska detta vara godkänt av kravställaren innan tjänsten ansluts och

tydligt framgå i anläggningens dokumentation.

Fjärrtjänst kan vara att en anläggning kopplas samman med flera centralutrustningar i ett

nätverk med en eller flera datorer, som kan användas för övervakning av larm från olika

centralutrustningar.

Fjärrtjänst kan även vara en koppling till en extern plats varifrån driften av

brandlarmanläggningen övervakas.

11.9.2 Fjärrtjänster är ett komplement och ersätter inga krav på motsvarande

funktion i centralutrustning eller annan del av anläggningen.

Fjärrtjänst får inte innebära risk för felaktig funktion i anläggningen.

Krav på behörighetsnivåer som finns för centralutrustning ska beaktas. Kompetensnivån

för fjärrtjänstpersonalen ska motsvara kraven för anläggningsskötare. Dock kan kraven d),

e) och f) i Bilaga D1 uppfyllas genom tillgång till skriftliga rutiner.

11.9.3 Fjärrtjänst som är begränsad till att endast indikera status på anläggningen

kan användas utan övriga krav.


2016-02-01 72

11.9.4 Fjärrtjänst som möjliggör manövrering eller konfigurering får endast

användas om kravställaren givit ett skriftligt accepterande av detta. En

kontrolljournal ska föras av den som utför fjärrtjänsten. I den ordinarie

kontrolljournalen ska det finnas en hänvisning till separat kontrolljournal för

fjärrtjänst.

Kommentar:

Utformning av fjärrtjänster kan i övrigt följa riktlinjerna i ”Euralarms Alarm systems –

Remote services – Application guideline”.


2016-02-01 73

12 Underhåll

12.1 Allmänt

12.1.1 Anläggningens effektivitet ska alltid upprätthållas. För att säkerställa avsedd

funktion är det nödvändigt med regelbundet underhåll.

Detta kapitel anger de minimikrav på underhåll som ska följas, dock ska anläggningen

alltid underhållas i enlighet med senaste utgåvan av SBF 110.

12.1.2 Utförandet av underhållsarbetet bör regleras mellan anläggningsinnehavaren

och anläggarfirman genom ett underhållsavtal.

12.2 Behörighet

12.2.1 Underhåll ska utföras av anläggarfirma enligt SBF 1008 eller av annan

kompetent servicefirma som godtagits av anläggarfirma eller kravställaren.

Kommentar:

Med kompetent servicefirma avses företag som har kunskap i SBF 110 samt installerat

materiel.

12.3 Omfattning och intervall

12.3.1 Omfattningen av underhållsarbeten samt tidsintervall för dessa arbeten beror

på typ av anläggning och driftförhållanden.

I regel ska underhållsarbete göras minst en gång per år.

12.4 Underhåll

12.4.1 En plan för periodiskt underhåll av anläggningen ska finnas. Denna bör

omfatta 30 år (BBR 2:51).

12.4.2 Underhållsåtgärderna ska minst motsvara det som anges i samtliga datablad

för de komponenter som ingår i anläggningen samt skötselinstruktionen för

anläggningen.

12.4.3 Den som utför underhåll ska ha tillgång till det senaste besiktningsintyget

för att kunna åtgärda eventuella avvikelser.

12.4.4 Frånkoppling av hela eller delar av anläggningen får endast utföras efter

överenskommelse med anläggningsskötare. Erforderliga åtgärder för att

upprätthålla säkerheten ska vidtas, se 11.6.8 och 11.7.

12.4.5 Efter slutfört arbete ska återställning ske av de funktioner som frånkopplats

eller ställts i provläge och anläggningen ska lämnas i driftläge.

12.4.6 Underhållsarbetet och resultatet av det ska dokumenteras i en rapport som

överlämnas till anläggningsskötaren, ägaren eller överenskommen part.


2016-02-01 74

12.5 Reservdelar

12.5.1 Reservdelar ska finnas vid anläggningen i enlighet med skötselinstruktionen.

Det är alltid lämpligt att ett visst antal säkringar, reservglas och

återställningsverktyg till larmknappar med mera finns på plats.


2016-02-01 75

13 Ändringar och utökningar av installerade

system

13.1 Allmänt

I händelse av

a) ändringar i byggnaden eller verksamheten

b) ändringar i processer och liknande inom det övervakade området som kan påverka

brandrisken

ska anläggningsägaren vidta nödvändiga åtgärder för att anpassa anläggningen till de nya

förutsättningarna.

13.1.1 Ändringar och utökningar av anläggning kan också bli nödvändiga på grund

av nya riskbedömningar, teknisk utveckling, nya bedömningar från

kravställare med mera.

13.1.2 Vid ändringar av databasen i en brandlarmanläggning finns det olika

begrepp och sätt att verifiera, som beskrivs i bilden nedan.

13.1.3 Nytt anläggarintyg ska utfärdas om anläggningen utökas med ny sektion, ny

kompletterande larmadress, nytt larmdonsområde, ny utlarmningsselektering

eller nya styrfunktioner. Nytt anläggarintyg ska även utfärdas vid andra

väsentliga ändringar av anläggningen.

Kommentar:

Med väsentlig ändring avses till exempel utbyte av centralutrustning eller förändring av

styrfunktioner.


2016-02-01 76

13.2 Omfattning av överensstämmelse

13.2.1 Alla ändringar och utökningar av en anläggning som är utförd enligt denna

utgåva av regelverket ska utföras så att det ändrade eller utökade systemet

fortfarande uppfyller regelverket.

13.2.2 Ändringar och utökningar av en anläggning som är utförd enligt tidigare

utgåva av regelverket ska utföras så att den ändrade eller utökade delen av

systemet helt uppfyller nuvarande utgåva av regelverket i enlighet med

13.4.3.

13.3 Utförande av ändring och utökning

13.3.1 Särskild uppmärksamhet ska riktas mot

a) att strömförsörjningen är anpassad till det ändrade eller utökade systemet

b) att centralutrustning, detektorer, larmdon med mera som används vid ändringen eller

utökningen är kompatibla med den befintliga utrustningen.

13.3.2 All dokumentation ska revideras så att den överensstämmer med det ändrade

eller utökade systemet samt förses med datum för revideringen.

13.4 Behörighet och dokumentation av ändring och utökning

13.4.1 Ändringar och utökningar ska projekteras, installeras, konfigureras,

driftsättas och besiktigas på samma sätt som en nyinstallation.

13.4.2 Anläggarfirman intygar genom anläggarintyget att ändringen eller

utökningen uppfyller kraven i SBF 110 samt att ändringen eller utökningen

inte haft någon störande inverkan på den befintliga anläggningen.

Kommentar:

Om ändringen eller utökningen medför att olika fabrikat blandas är det viktigt att

kompatibiliteten är säkerställd. Detta bör vara dokumenterat.

13.4.3 Anläggarintyget ska omfatta hela anläggningen, inklusive ändringen eller

utökningen.

Färdigställandekontroll enligt 9.2 ska utföras. För befintliga delar (de delar som har

installerats före ändringen eller utökningen) gäller detta i den omfattning som ändringen

eller utökningen kan ha påverkat respektive kontrollpunkt. Om någon del av anläggningen

inte är avprovad ska detta anges på anläggarintyget med en tydlig beskrivning.

De befintliga delarna behöver inte anpassas till aktuella regler, men på anläggarintyget ska

det tydligt anges vilket regelverk som gäller för de olika delarna av anläggningen.

13.4.4 Ett nytt anläggarintyg innebär att en ny leveransbesiktning ska utföras. Detta

kan utföras i samband med nästkommande revisionsbesiktning.


2016-02-01 77

14 Släckanläggningar

14.1 Allmänt

14.1.1 Anläggningen kan användas för aktivering av olika typer av

släckanläggningar, till exempel:

Gassläcksystem och koldioxidanläggningar

Vattensprinklersystem (förutlösning) och vattenspraysystem

Vattendimsystem, skumsläckningssystem och övriga typer av släcksystem

14.1.2 Anslutning av släckanläggningar får inte medföra ökad risk för fel eller

felfunktion i anläggningen.

14.1.3 Släckanläggningarna förutsätts uppfylla relevanta regelverk och standarder

(bland annat SBF 500, SBF 115, SS-EN 15004-1, SBF 120, SS-EN

12845, SIS-CEN/TS 14816, SIS-CEN/TS 14972 och SS-EN 13565-2). Krav

som anges i dessa regelverk och standarder ska följas och detta kapitel anger

endast kompletterande krav.

14.1.4 Ett samråd med anläggarfirma eller annan installatör av släckanläggning ska

alltid genomföras före projektering för att klarlägga gränssnitt, styrsignaler

och ansvarsförhållande.

14.2 Vattensprinkler

14.2.1 Som larmgivare ska användas larmpressostat eller flödesvakt.

Anslutningen till anläggningen för brandlarm ska ske från larmgivaren samt utgöra en egen

sektion (se 6.3.1.10).

14.2.2 Övriga larmsignaler från sprinkleranläggningen får anslutas till anläggning

efter medgivande från kravställaren. Anslutning ska i sådant fall utgöra egen

sektion så att larmet enligt 14.2.1 inte hindras.

14.3 Aktivering av gassläcksystem

14.3.1 Utformningen av kontroll- och aktiveringssystemet för gassläcksystem kan

delas in i olika typer:

Typ 1: Automatisk aktivering från en centralutrustning enligt SBF 110 via separat kontroll

och fördröjningsanordning (KFA)

Typ 2: Automatisk aktivering från en centralutrustning enligt SBF 110 med integrerad

kontroll och fördröjningsanordning (KFA)

Typ 3: Enbart manuell aktivering från en separat kontroll och fördröjningsanordning

(KFA)


2016-02-01 78

Typ 1 Typ 2 Typ 3

CU sänder

aktiveringssignal till

separat KFA.

KFA sänder signal

för utlöst och fel

tillbaka till CU.

CU och KFA

integrerade i samma

enhet.

Manuell anläggning.

KFA sänder signal

för utlöst och fel

tillbaka till CU eller

annan bemannad

plats.

Figur 14.3.1 Typ av aktivering av släcksystem

14.3.2 Installation av KFA med tillhörande funktioner ska utföras enligt något av

följande alternativ:

Typ 1 av anläggarfirma för släcksystemet eller av anläggarfirma brandlarm.

Typ 2 av anläggarfirma brandlarm.

Typ 3 av anläggarfirma för släcksystemet eller av anläggarfirma brandlarm.

14.3.3 Både manuellt och automatiskt släcksystem ska aktiveras av en

kontrollenhet och fördröjningsanordning, KFA som uppfyller kraven i SS-

EN 12094-1 eller SS-EN 12094-2, inklusive alla optioner som erfordras för

krävda funktioner.

14.3.4 KFA ska placeras på plats som är väl skyddad mot brand, mekanisk skada

eller annan åverkan. KFA ska placeras utanför det skyddade utrymmet och

på lämpligt sätt vara övervakad av anläggningen. Vid eventuell annan

placering av KFA ska denna alltid godkännas av kravställaren.

14.3.5 Då separat KFA finns ska en uppsättning orienteringsritningar över de

skyddade släckzonerna finnas i skåp vid KFA. Skåpet ska kunna öppnas

med brandkårsnyckel enlig SS 3654 och vara märkt ”Orienteringsritningar

för släcksystem” eller liknande.

Orienteringsritningarna ska vara utförda enligt SBF 500.

14.4 Manuell aktiveringsanordning

14.4.1 Manuell aktiveringsanordning ska placeras väl synlig och högst 1,6 meter

över golv invid utsidan av de dörrar till det skyddade utrymmet som kan

användas för utrymning.

14.4.2 Anordning för manuell aktivering ska uppfylla kraven i SS-EN 12094-3.

Elektrisk aktiveringsanordning (larmknapp) ska vara försedd med

skyddslock enligt SS-EN 54-11 punkt 4.7.4.

Kommentar:

Larmknapp enligt SS-EN 12094-3 har gul färg.

14.4.3 Vid manuell aktiveringsanordning ska det genom skylt eller liknande tydligt

framgå vilken släckzon den är avsedd för.


2016-02-01 79

14.4.4 Vid manuell aktivering ska larm överföras till CU eller direkt till

larmcentral. Aktivering ska även ske av de styrningar av maskinstopp,

fördröjningar med mera som erfordras.

14.4.5 Larm direkt till larmcentral ska överföras med larmöverföringsutrustning

som uppfyller kraven i 6.1.5.

14.5 Signaler – akustiska och optiska

14.5.1 I lokal med gassläcksystem ska akustisk larmsignal avges och där så behövs,

till exempel i bullriga lokaler, tydlig optisk – röd – larmsignal när

anläggningens detekteringssystem först reagerar.

Larmsignal ska även avges för andra släckmedel som kan innebära risk för ohälsa.

Kommentar:

Krav på signalkaraktärer finns i SS-EN 12094-1 punkt 4.30.

14.5.2 Akustiska larmdon ska uppfylla kraven i SS-EN 54-3. Optiska larmdon ska

uppfylla kraven i SS-EN 54-23.

14.5.3 Utanför samtliga utifrån öppningsbara dörrar till lokal med gassläcksystem

ska tydlig optisk – röd – signal ges när gas utlösts. Signalen får inte avställas

förrän utströmmad gas säkert ventilerats bort. Signalen ska kvarstå tills den

stängs av med separat brytare i eller invid KFA.

Kommentar:

Motsvarande bör tillämpas även för andra släckmedel.

14.5.4 När gassläcksystemet är blockerat ska detta markeras optiskt – med gul

signal – utanför samtliga utifrån öppningsbara dörrar till lokalen samt i eller

invid KFA.

Kommentar:

Motsvarande bör tillämpas även för andra släckmedel.

14.5.5 Vid samtliga larm- och signaldon ska det finnas skylt som anger vad

signalen ifråga avser.

14.6 Styrutgångar

14.6.1 Aktiveringar som krävs för att kvarhålla släckmedlet eller på annat sätt

bibehålla verkan av släckmedlet under erforderlig tid ska ske genom

styrutgång(ar) i KFA.

Kommentar:

Exempel på styrningar att beakta är fläktstopp, stängning av brandspjäll, maskinstopp och

dörrstängning.


2016-02-01 80

14.7 Detekteringssystem

14.7.1 Detektering ska ske så fort som möjligt. Normalt bör därför snabba

detektorer, till exempel rökdetektorer eller aspirerande rökdetektorer,

användas. Detektortyp ska alltid väljas utifrån den aktuella riskbilden och

miljön. Vid val av detektortyp ska även källor till onödiga larm alltid

beaktas, se även kapitel 6.4 och Bilaga F.

Exempel på lämplig detektortyp:

Skyddat utrymme Detektortyp

Telekommunikationsrum Aspirerande rökdetektorer

Rökdetektorer

Datarum Aspirerande rökdetektorer

Rökdetektorer

Ställverksrum Aspirerande rökdetektorer

Rökdetektorer

Transformatorrum Rökdetektorer

Aspirerande rökdetektorer

Hydraulikrum Flamdetektorer

Värmedetektorer

Rökdetektorer

Arkiv (förvaring av dokument,

föremål)


Rökdetektorer

Valsverk Flamdetektorer

Värmedetektorer

Kontrollrum processindustrin Rökdetektorer


Motorprovningsrum Flamdetektorer

Värmedetektorer

Rökdetektorer

Oljekällare Flamdetektorer

Värmedetektorer

Rökdetektorer

Tabell 14.7.1 Exempel på detektortyper till skyddade utrymmen

14.7.2 Samtliga detektorer som styr aktivering av släckanläggning ska märkas med

”STYR SLÄCKANLÄGGNING”.


2016-02-01 81

14.7.3 Detektor som övervakar KFA får vid tvåsektionsberoende inkopplas på en

av sektionerna som övervakar släckområdet, men får inte inkopplas på

sektion som utgör KFA-anslutningen till centralutrustning.

14.8 Aktiveringsvillkor

14.8.1 Systemet kan utformas som en- eller tvådetektorsberoende (alternativt

sektionsberoende). Om rökdetektor eller aspirerande rökdetektor används för

aktivering av anläggningen bör systemet vara utformat som tvådetektors-

/tvåsektionsberoende.

I vissa fall kan tvådetektorsberoende (alternativt tvåsektionsberoende) medföra en

fördröjning av aktivering av släckmedlet som innebär ökade konsekvenser av branden. Val

av aktiveringssystem bör alltid ske i samråd med beställare/kravställare och snabb

aktivering bör ställas mot risken för onödiga utsläpp av släckmedel.

Fördröjning av släckmedlets utlösning kan ibland erfordras till exempel för att medge tid

för stängning av dörrar och spjäll eller fläktstopp. Denna fördröjning kan samordnas med

eventuell personsäkerhetsfördröjning.

14.8.2 Tvådetektors-/tvåsektionsberoende, se 6.12.

14.8.3 Endetektors-/ensektionsberoende:

Vid endetektors- eller ensektionsberoende ska samtliga erforderliga

funktioner inklusive eventuell fördröjning aktiveras av först reagerande

detektor.


2016-02-01 82

15 Särskilda risker

15.1 Allmänt

15.1.1 Särskilda risker är alla objekt och utrymmen som kräver särskild

uppmärksamhet och kunskap för korrekt projektering, val av utrustning,

placering och installation. Detta kapitel innehåller anvisningar för några

specifika risker.

15.2 El- och elektronikutrymmen med hög lufthastighet eller hög

luftomsättning

15.2.1 Följande komplement till de allmänna reglerna gäller för övervakning av

datorutrymmen och andra el- eller elektronikutrymmen med hög

lufthastighet eller hög luftomsättning. De ersätter regler för sektionering,

detektorval och detektorplacering enligt 0–6.5.

Avsnitt 15.2 gäller även för datamediaarkiv oavsett lufthastighet/-omsättning.

Kommentar:

Lufthastigheten ska alltid betraktas som hög i de fall lokala kylaggregat/klimataggregat

finns i utrymmet för kylning av dator-, el- eller elektronikutrustning via cirkulerande luft.

15.2.2 Rökdetektorer eller aspirerande rökdetektorer ska användas.

15.2.3 Den övervakade ytan per rökdetektor/samplingshål får inte överstiga 30 m2.

Detektorerna/samplingshålen ska fördelas jämnt över ytan.

15.2.4 Detektorerna ska placeras så långt som möjligt från inblåsningsöppningarna

(oavsett om dessa är av typ öppen kanal eller spridare).

Evakueras frånluften genom öppningar i taket eller i vägg omedelbart under taket ska

detektorerna placeras med hänsyn till luftströmmarna.

15.2.5 Vid beaktande av ventilationens inverkan ska hänsyn tas till olika driftsfall

och till dygnsvariationer.

15.2.6 I de fall lokala kylaggregat/klimataggregat finns ska detektor/samplingshål

placeras i cirkulationsluftsströmmen före eventuellt luftfilter.

15.2.7 Utrymme ovan undertak och under förhöjt golv ska alltid förses med

detektorer/samplingshål.

Vid utrymmen som utgör del av ventilationssystem samt vid undertak med öppningar

överstigande 5 % av takytan, får ytan per detektor inte överstiga 30 m2.

För övriga fall gäller de allmänna ytkraven enligt avsnitt 6.5.

15.2.8 Datorutrymmen ska utgöra egen sektion. Överstiger ytan 500 m2 ska

undertak respektive förhöjt golv utgöra egna sektioner. Dolda detektorer ska

alltid förses med yttre indikering och skylt/orienteringsritning. Detektorer i

apparatskåp ska utgöra egna sektioner och yttre indikering ska finnas då

sektionen innehåller flera skåp.


2016-02-01 83

15.2.9 I tveksamma fall utförs rökprov med rökgenerator och/eller brandprov enligt

Bilaga H för att bestämma luftströmmar och lämpligast placering av

detektorer.

15.3 Höglager

Med höglager avses lager där gods förvaras i ställningar utan täckande hyllplan och med

en lagringshöjd (höjden av det lagrade godset) över 8 meter.

Detta komplement till de allmänna reglerna gäller för övervakning av höglager med

takhöjd över 10 meter. De ersätter regler för sektionering, detektorval och

detektorplacering enligt 0–6.5.

Eventuellt utrymme ovan undertak och/eller under övergolv betraktas som separat lokal

där de allmänna reglerna gäller.

Kommentar:

I stället för rökdetektorer kan aspirerande rökdetektor användas. Samtliga anvisningar för

placering av rökdetektorer ska då tillämpas för samplingshålen.

15.3.1 Direkt under tak respektive undertak monteras rökdetektorer eller efter

speciell prövning flamdetektorer, alternativt en kombination av rök- och

flamdetektorer eller rök- och linjerökdetektorer. Rökdetektorer placeras så

att avståndet till tak är enligt 6.5.2.4.

Rökdetektorerna placeras direkt ovanför gångarna med maximalt 20 meters avstånd mellan

detektorerna. Detektorerna i varannan rad förskjuts halva avståndet. Avstånd till vägg får

inte överstiga 10 meter. Den övervakade ytan per detektor får inte överstiga 75 m2. Denna

max yta gäller även för lokaler utanför ställaget.

Entresolplan i lokalen ska förses med detektorer enligt 6.4 och 6.5.

15.3.2 Utöver de detektorer som monterats enligt ovan tillkommer rökdetektorer

för varje lagerställning (enkel eller dubbel) enligt följande:

15.3.2.1 En nivå detektorer placeras på 3–4 meters höjd över golvet (bottennivå). Överstiger

avståndet mellan denna nivå och taket 10 meter anordnas mellannivåer med detektorer, så

att det vertikala avståndet mellan detektornivåerna respektive taket inte överstiger 10

meter. Mellannivåer i ställningarna placeras så att varje nivå täcker ungefär lika stor höjd

(se figur 15.3).

15.3.2.2 På botten- och mellannivåerna placeras detektorerna enligt något av nedanstående

alternativ (se figur 15.3):

a) På varje ställnings framsida med högst 12 meter mellan varje detektor och med

detektorer i angränsande rader förskjutna så att ”delningen” blir högst 6 meter.

b) Inne i ställningarna efter en central linje med högst 6 meter mellan varje detektor.

Vid flera nivåer förskjuts detektorerna i de olika nivåerna i förhållande till varandra. Första

detektorn respektive sista detektorn i varje rad placeras högst 3 meter respektive 9 meter

från ställningens gavlar.

Vid placering av detektor inne i ställningar måste ett fritt schakt med en bredd på minst 0,2

meter finnas från detektorn vertikalt ned till underliggande detektornivå respektive golv.

För såväl detektorer som ledningar i ställningar måste risken för mekanisk åverkan beaktas

(se 7.3).


2016-02-01 84

Figur 15.3 Detektorplacering i höglager

15.3.3 Detektorerna indelas i sektioner så att detektorer i tak ovan gång och

detektorer i ställning omkring gången förs till en sektion. Detektorer

placerade inne i ställningar hänförs sektionsmässigt till den gång varifrån

indikeringen kan ses.

En sektion får omfatta högst 100 meter sammanlagd längd av gångar, dock högst 3 gångar.

I gång med längd under 100 meter får det inte förekomma sektionsgräns, såvida inte

delarna av gången utgör egna sektioner. Är mer än en (1) mellannivå detektorer monterade

i ställningarna minskas måtten ovan till 50 meter.

Förekommer entresolplan i lagerlokalen ansluts dessa till separata sektioner, med en yta av

högst 1 000 m2 per sektion.


2016-02-01 85

15.3.4 Detektorer vars indikeringar inte är synliga från gång ska där så är möjligt

förses med extra indikering med skylt och lämplig text synlig från gången.

Detta gäller även system med individuella detektornummer.

15.3.5 I tveksamma fall utförs rökprov med rökgenerator och/eller brandprov enligt

Bilaga H för att bestämma luftströmmar och lämpligast placering av

detektorer.

15.4 Fasadövervakning

15.4.1 Fasadövervakning innebär övervakning mot brand utifrån. Detta är ett

komplement till detektering i byggnaden och erfordras när det finns risk för

anlagd brand eller annan brandstiftning på utsidan av byggnaden. Denna risk

är särskilt stor för fasader av brännbart material.

15.4.2 Linjära värmedetektorer (VDL)

Linjära värmedetektorer kan användas för utvändig fasadövervakning. Tillverkarens

anvisningar för installationen ska följas, men för placering av känseldelen av detektorn

finns följande rekommendationer:

a) VDL bör placeras så långt ned som är praktiskt möjligt, dock på minst 1 meters höjd

över ståplan.

b) VDL som enbart reagerar på en bestämd temperatur (maximal värmedetektering) bör

endast användas för envåningsbyggnader. För byggnader om två våningar eller mer

bör VDL som reagerar på temperaturstegring användas.

c) VDL ska monteras så att hinder på fasaden inte försämrar detekteringen genom att

avskärma värmestrålningen eller brandgaserna.

d) Vid montering på vägg bör VDL monteras på distans minst 1 centimeter ut från vägg

för att undvika kylning från denna.

e) Vid montering under takfoten bör VDL monteras minst 5 centimeter ut från väggen och

inte längre ut än halva takfoten. Vid glespanel kan VDL monteras på en brädpanel eller

mellan dessa.

f) Skyddsrör och liknande ska undvikas då detta avsevärt fördröjer tiden till aktivering.

Om detta är oundvikligt (på grund av risk för sabotage eller åverkan) ska i första hand

en väl perforerad plåt eller ett nät användas. VDL bör då monteras med en viss distans

till väggen för att till viss del väga upp fördröjningen av aktiveringen.


2016-02-01 86

16 Styrningar

16.1 Allmänt

16.1.1 I händelse av en (1) kabelskada (kortslutning/avbrott på grund av

brandpåverkan) ska utgången från anläggningen gå i brandsäkert läge

(aktiverat läge), alternativt ska förläggning ske med kabel som upprätthåller

funktionssäkerheten i minst 30 minuter vid brandpåverkan, eller i ringmatad

ledning där en (1) kabelskada ger felsignal men styrfunktionen fungerar

normalt i övrigt. När styrning sker via in- och utgångsenhet ska den placeras

i direkt anslutning till den enhet som ska styras för att minimera kabellängd

som inte övervakas via anläggningen.

16.1.2 Exempel på styrningar

Släckanläggningar (se kapitel 14)

Branddörrar

Brandgasventilation (rökluckor, brandgasfläktar med mera)

Brand- och brandgasspjäll

Ventilationssystem

Tändning av belysning

Avstängning av musik

Upplåsning av elslutbleck

Hissar

Rulltrappor

Larmsändare

Talat utrymningslarm (se prSBF 502:1)

Kommentar:

Utförligare beskrivning för styrningar finns i Brandskyddsföreningens rekommendation

Styrfunktioner från brandlarmet.


2016-02-01 87

17 Kombinerade och integrerade system

17.1 Integrerade system

17.1.1 Integrerade system omfattas inte av detta regelverk.


2016-02-01 88

18 Sammankoppling av anläggningar för

brandlarm

18.1 Allmänt

18.1.1 Detta kapitel kommer att behandla brandlarm som sammankopplas. Dessa

bilder är bara exempel på olika sammankopplingar.

Figur 18.1.1


2016-02-01 89

Bilaga A Utförandespecifikation (normativ)

A1 Syfte

Utförandespecifikationens uppgift är att ange de krav på omfattning och funktioner som

kravställaren och/eller byggherren ställer på anläggningen. Denna sammanställning är en

viktig förutsättning att utgå från för den som ska projektera, installera och besiktiga

anläggningen.

A2 Omfattning

Utförandespecifikationen ska innehålla uppgift om följande:

a) Benämning och adress för det övervakade objektet.

b) Uppgift om det finns myndighetskrav för anläggningen

c) Namn, kontaktperson och adress på byggherre, alternativ fastighetsägare och om

möjligt även för användaren.

d) Beskrivning av det automatiska övervakningsområdet och om det ska uppfylla klass A,

B, C, D eller E. För alternativ C och D ska det automatiska övervakade området

beskrivas tydligt.

e) Uppgift om samtliga släcksystem som ska aktivera larm i anläggningen

f) Uppgift om särskilda risker finns inom det automatiskt övervakade området.

g) Uppgift om manuell aktivering ska vara möjlig för samtliga personer, för vissa

personer eller endast vid centralutrustning. Erforderlig beskrivning av placering av

larmknappar.

h) Uppgift om larmsignalering ska ske för larm för intern insats, larm för uppmärksamhet

och/eller utrymningslarm.

i) Uppgift om signaltyp.

j) Beskrivning av täckningsområdet.

k) Beskrivning av utlarmningsselektering för utrymningslarm.

l) Uppgift om larmlagring ska installeras och i sådant fall de tider som ska gälla för

kvittering och återställning.

m) Uppgift om samtliga brandskyddssystem och styrningar som ska aktiveras vid larm

samt vilken funktion styrningen ska ge.

n) Uppgift om larmöverföring av larmsignal respektive felsignal. Vilka tidskrav som

finns för överföring och upptäckt av avbrott, vart respektive signal ska överföras,

vilken överföringstjänst som ska användas och vilka åtgärder som ska vidtas.

o) Beskrivning av godkända avsteg.

p) Uppgift om hur skötsel ska arrangeras.

q) Uppgift om vilket regelverk och utgåva som ska följas.

r) Namn och underskrift av kravställaren

s) Datum för upprättandet av utförandespecifikationen.

t) Namn på det företag och den person som upprättat utförandespecifikationen samt

underskrift.

Dessutom övriga uppgifter som kan ha betydelse för anläggningens utformning.

A3 Layout

Utförandespecifikationen kan utgöras av en speciell blankett eller vara en tydlig och

samlad del som ingår i brandskyddsbeskrivningen. Blanketten ska vara utformad som

SBF 173 eller med endast mindre avvikelser från detta utförande


2016-02-01 90

Bilaga B Anläggarintyg (normativ)

B1 Syfte

Anläggarintygets uppgift är att ge information om anläggningen och dess omfattning samt

att tillsammans med övrig dokumentation utgöra underlag för besiktningar och

bedömningar.

Anläggarintyget ska utfärdas av anläggarfirma och vara fullständigt ifyllt.

Samtliga eventuella avvikelser från regelverket ska anges. Anläggarintyget ska ta hänsyn

till det faktiska utförandet. Eventuella avvikelser gällande vem som utfört tidigare moment

i processen behöver inte noteras som avvikelse i anläggarintyget.

B2 Omfattning

Anläggarintyget ska innehålla uppgift om följande:

a) Ägarens namn, adress och belägenhet, i förekommande fall även för användaren.

b) Benämning på och belägenheten av det övervakade objektet.

c) Beskrivning av det automatiska övervakningsområdet och om det ska uppfylla klass A,


beskrivas tydligt.

d) Uppgift om manuell aktivering ska vara möjlig för samtliga personer, för vissa

personer eller endast vid centralutrustning.

e) Uppgift om larmsignalering ska ske för larm för intern insats, larm för uppmärksamhet

och/eller utrymningslarm.

f) Beskrivning av täckningsområdet för utrymningslarm

g) Larmlagring – larmlagrat område, typ och antal av tablåer samt tid för kvittering

respektive undersökning.

h) Styrförteckning med uppgift om samtliga styrningar från respektive sektion och

täckningsområde.

i) Larmöverföring – larmöverföringsutrustning, överföringssystem och larmcentral.

j) Materielspecifikation med uppgift om typ och antal av centralutrustning,

strömförsörjningsutrustning, detektorer, larmknappar och larmdon.

k) Sektionsförteckning med uppgift om antal och typ av larmpunkter som finns på

respektive sektion, inklusive anslutna släcksystem.

l) Hänvisning till tidigare anläggarintyg som ersätts eller kompletteras.

m) Namn på projektör (om annan än anläggarfirman).

n) Namn på installatör (om annan än anläggarfirman).

o) Namn på anläggarfirma samt på den som utfört färdigställandekontroll.

p) Datum för intygets utfärdande.

q) Underskrift av anläggarfirmans sakkunnige person eller delegerad.

B3 Layout

Anläggarintyget ska vara utformat som SBF 103 eller med endast mindre avvikelser från

detta utförande.


2016-02-01 91

Bilaga C Besiktningsintyg (normativ)

C1 Syfte

Besiktningsintygets uppgift är att verifiera anläggarintyget samt att informera om de

avvikelser från regelverket som påträffats vid besiktningen. Besiktningsintyget ska även

innehålla övrig information som besiktningsmannen bedömer vara av betydelse för

bedömningen av anläggningens tillförlitlighet eller funktion. Besiktningsintyget utgör

tillsammans med övrig dokumentation underlag för försäkringsbolagens och andra

kravställares bedömningar.

Besiktningsintyget ska utfärdas av certifierad besiktningsfirma enligt SBF 1003 och vara

fullständigt ifyllt.

C2 Omfattning

Besiktningsintyget ska innehålla uppgift om följande:

a) Ägarens namn, adress och belägenhet, i förekommande fall även för användaren.

b) Benämning på och belägenheten av det övervakade objektet.

c) Beskrivning av det automatiska övervakningsområdet och om det ska uppfylla klass A,


beskrivas tydligt.

d) Referens till ursprungligt anläggarintyg samt de senaste fem årens ändringar och

utökningar.

e) Antal och typ av detektorer och centralutrustning.

f) Skriftligen medgivna avvikelser av kravställare.

g) Anläggningsskötare – namn och telefonnummer.

h) Namn på besiktningsfirma.

i) Datum för besiktningen.

j) Datum för utfärdandet av besiktningsintyget.

k) Underskrift av besiktningsmannen.

Dessutom övriga uppgifter som underlättar förståelsen och bedömningen av det

installerade systemet.

C3 Layout

Besiktningsintyget ska vara utformat som SBF 111 eller med endast mindre avvikelser från

detta utförande.


2016-02-01 92

Bilaga D Anläggningsskötare (normativ)

D1 Krav på kunskap och kännedom

Anläggningsskötare ska ha en viss kännedom om

a) allmän brandkunskap och förebyggande brandskyddsarbete

b) krav och regelverk för anläggningen.

Anläggningsskötaren ska ha teoretisk och praktisk kunskap om

a) anläggningens funktion

b) funktion och skötsel av ingående komponenter

c) omfattning av erforderliga skötsel- och underhållsåtgärder

d) anläggningens omfattning

e) verksamheten i lokalerna som omfattas av anläggningen

f) säkerhetsföreskrifter och övrigt brandskydd för lokalerna som omfattas av

anläggningen

g) att motverka onödiga larm enligt bilaga E

h) riskbedömningar som gör att förändringar måste göras i anläggningen.

D2 Utbildning

Utbildning för kraven enligt D1 ska minst omfatta 7 lektionstimmar om 45 minuter.

Uppdaterande utbildningar ska genomföras i sådan omfattning att anläggningsskötarens

kunskapsnivå upprätthålls. Detta bör ske med uppdateringsutbildning vart femte år.

D3 Utbildare

Utbildning för kraven enligt D1 ska ske av anläggarfirma eller av etablerad kursarrangör.

Utbildningsplan som anger kursens syfte, kursprogram och lärarens kompetens ska finnas.

D4 Utbildning på ”egen” utrustning och anläggning

Anläggningsskötaren ska även ha fått utbildning på samtliga fabrikat och modeller som

ingår i anläggningsskötarens skötsel. Denna utbildning bör ske på anläggningen och utförs

lämpligen av anläggarfirma eller kompetent servicefirma. Tidsåtgången ska anpassas efter

anläggningens omfattning och anläggningsskötarens förkunskaper.

Anläggningsskötaren ska även ha fått utbildning och information om brandlarmets

omfattning, verksamhet i de brandlarmsskyddade lokalerna, brandrisker,

säkerhetsföreskrifter och övrigt brandskydd i de brandlarmsskyddade lokalerna. Denna

utbildning bör ske på anläggningen och utförs lämpligen av anläggningsägaren eller

fastighetsägaren. Tidsåtgången ska anpassas efter anläggningens omfattning och

anläggningsskötarens förkunskaper.


2016-02-01 93

Bilaga E Skylt för anläggningsskötare (normativ)

E1 Allmänt

Nedanstående skylt ska vara av varaktigt utförande och placerad väl synligt i anslutning till

centralutrustningen eller i förekommande fall vid separat brandförsvarstablå. Texten eller

motsvarande text kan även skrivas in i eller kombineras med anvisningsskylt enligt 9.4.2.

Skylten kan även placeras bakom lucka/dörr i CU/BFT eller i skåp för orienteringsritningar

men den ska då vara fast monterad på en plats som är väl synlig när lucka/dörr öppnas.

Anläggarfirmans namn eller firmalogotyp (eller annan relevant information) får vara med

på skylten men får inte dominera eller störa textinnehållet.

Anläggningsskötare 1: Telefon arb:

Mobiltelefon:

Anläggningsskötare 2: Telefon arb:

Mobiltelefon:

Jourtelefon anläggningsskötare:

Larmcentral telefon:

Anläggningskod hos larmcentral:

Anläggarfirma:

Servicefirma:

Telefon:

Telefon:

Figur E1 Skylt för anläggningsskötare


2016-02-01 94

Bilaga F Onödiga larm (informativ)

F1 Allmänt

Detektortyp, detektorkänslighet och detektorplacering ska väljas så att risken för oönskade

larm minimeras.

Trots noggrann planering och hänsynstagande för att undvika onödiga larm kan svårigheter

ändå uppstå när en anläggning ska anpassas till förhållandena i den övervakade lokalen.

Därför är det lämpligt att ett nyinstallerat system genomgår en provtid under 1–3 månader.

Under denna tid bör samtliga larm från systemet särskilt följas upp.

F2 Larmlagring

För lokaler och verksamheter där det finns en uppenbar risk för onödiga larm bör

larmlagringsfunktion alltid finnas. En förutsättning är dock att det finns en fungerande

larmorganisation enligt 5.8.

Larmlagring innebär att larmet under arbetstid lagras och anledningen till larmet undersöks

av särskilt utsedda personer på platsen innan det vidarebefordras till larmcentral,

räddningstjänsten eller annan.

Larmlagringsfunktion ska uppfylla kraven enligt Bilaga G.

F3 Tekniska åtgärder som kan förhindra onödiga larm

Utan inbördes gradering lämnas här exempel på andra åtgärder som kan vidtas för att

förhindra onödiga larm:

a) Byte till bättre anpassad detektortyp och/eller detektorkänslighet

b) Flyttning av detektorer

c) Användning av fördröjda rökdetektorer eller motsvarande

d) Användning av tvådetektors- eller tvåsektionsberoende (se 6.12)

e) Flyttning eller borttagning av larmknappar

f) Avstörning av radiofrekventa störningar

I vissa fall kan nedanstående åtgärder få användas efter särskilt godkännande av eventuell

kravställare. Om dessa åtgärder används ska det anges som avvikelse i anläggarintyget.

g) Nedsättning av detekteringskänsligheten under vissa tider

h) Frånkoppling av rökdetektorer vissa tider då det i utrymmet förekommer en

grundövervakning med värmedetektorer

i) Timer som frånkopplar rökdetektorer, detta förutsätter att utrymmet är bemannat och

att larmknappar finns utplacerade på strategiska platser

Vid timer ska skylt finnas med enkel beskrivning av handhavande samt beskrivning av

vilka delar som omfattas av frånkopplingen. Vid aktivering av timer ska genomlyst skylt

aktiveras med lämplig text, till exempel ”Detektorer frånkopplade”. En viss tid före

återinkoppling av detektorer bör en varningssignal ljuda.


2016-02-01 95

F4 Organisatoriska åtgärder som kan förhindra onödiga larm

Många onödiga larm orsakas av agerandet hos personal, inhyrda hantverkare med flera.

För att undvika sådana onödiga larm behövs oftast åtgärder som inte är tekniskt kopplade

till anläggningen. Detta kan till exempel vara att

a) flytta eller avskärma störande verksamhet

b) följa upp onödiga larm – utred orsaken, vidta åtgärder och informera berörd personal

om vad som hänt och vad som gjorts för att undvika upprepning

c) ha rutiner för tillfälliga arbeten som kan orsaka onödiga larm, både för intern och

extern personal

d) alltid ha anläggningsskötare med erforderliga befogenheter att genomföra de kontroller

som krävs och som säkerställer att från- och tillkopplingar genomförs

e) genomföra regelbunden utbildning av anläggningsskötare

f) etablera en god dialog med räddningstjänsten om anläggningen

F5 Övriga åtgärder

Vid användning av linjära värmedetektorer för fasadskydd är det viktigt att beakta risken

för direkt solstrålning och andra väderfenomen som kan påverka detektorn och riskera att

orsaka onödiga larm.

F6 Skötsel

En anläggning som tagits i drift ska skötas (se avsnitt 0) och underhållas (se avsnitt 0) för

att onödiga larm ska undvikas. Ett samarbete mellan anläggningsskötare, anläggarfirma

och kravställare är därför nödvändigt för att systemet ska fungera effektivt.


2016-02-01 96

Bilaga G Larmlagringstablå (normativ)

G1 Larmlagringsfunktion

Larmlagringsfunktion ska uppfylla följande krav:

a) Larmorganisation enligt 0 med särskilt utbildad personal ska alltid finnas tillgänglig

när larmlagringen är aktiverad.

b) Larm ska automatiskt vidarebefordras till berörda personer som ingår i

larmorganisationen (exempelvis via speciella larmdon, personsökare eller

sjukhussignalsystem). Se även 6.6.1.1.

c) Larm från värmedetektor ska inte fördröjas av larmlagringsfunktion.

d) Larm från larmknapp ska normalt inte fördröjas av larmlagringsfunktion. I de fall larm

från larmknapp måste larmlagras (på grund av förhöjd risk för onödiga larm från

larmknapp) ska funktionen vara sådan att om larm samtidigt inkommit/inkommer från

annan larmknapp eller detektor ska larmöverföring aktiveras.

e) Om larm inkommit från detektor och om larm inkommer från ytterligare en larmpunkt

ska larmöverföring och/eller utrymningslarm aktiveras.

f) Larm från släckanläggning ska inte fördröjas av larmlagringsfunktion.

g) Larmlagringsfunktionen ska vara förbikopplad på tider när personer i

larmorganisationen inte finns på plats. Denna förbikoppling ska ske automatiskt via

tidur eller motsvarande.

h) Larmet ska automatiskt vidarebefordras om det inte kvitteras inom en tid som inte får

överstiga 60 sekunder. Tiden ska hållas så kort som möjligt och anpassas till

förhållandena i det enskilda fallet.

i) Om den undersökning som vidtas efter kvittering av larmet varar längre än 10 minuter

ska larmet automatiskt vidarebefordras. Tiden ska hållas så kort som möjligt och

anpassas till förhållandena i det enskilda fallet.

j) För manuell aktivering av larmöverföring och/eller utrymningslarm ska larmknappar

eller alternativ lösning finnas. Placering ska uppfylla krav enligt 6.5.8.2.

k) Styrning av automatisk brandskyddsutrustning (se 5.7) inom anläggningen ska inte

fördröjas av larmlagringsfunktion.

l) Om larm inkommit från detektor placerad i sovrum ska utrymningslarm aktiveras

direkt utan larmlagring i det aktuella rummet. Detta gäller inte för vårdrum i

vårdanläggningar (Vk 5C), se 5.6.2.

m) Särskild larmlagringstablå ska finnas. Larmlagringstablå ska uppfylla krav enligt G3.

Antalet larmlagringstablåer och placering av dessa ska anpassas till lokala

förhållanden.

Kommentar:

Placeringen bör göras i samråd med personal i larmorganisationen.

n) Vid varje larmlagringstablå ska det finnas en enkel skylt som visar hur tablån ska

användas beroende på om det är en brand eller inte, se G4.


2016-02-01 97

G2 Principbild larmlagring

Figur G2 Principbild larmlagring


2016-02-01 98

G3 Krav på larmlagringstablå

Larmlagringstablå ska vara utförd så att följande krav uppfylls:

G31 Manövrering ska kunna ske utan krav på behörighet.

G32 Larmlagringstablå ska innehålla följande:

a) Momentanknapp märkt ”KVITTERING”

b) Momentanknapp märkt ”ÅTERSTÄLLNING”

c) Röd indikator märkt ”LARMCENTRAL LARMAD”, alternativt

”RÄDDNINGSTJÄNST LARMAD”

d) Grön indikator märkt ”DRIFT” som är tänd vid larmlagring (alternativt kan denna

information lämnas i klartextdisplay)

G33 Larmindikering ska ske med ett eller flera av följande alternativ:

a) Röd indikator märkt ”LARM”

Kommentar:

Enbart för tablå som hanterar ett område eller då larmpresentationen i

centralutrustning eller brandförsvarstablå används.

b) Röda indikatorer för att indikera larmande sektion

c) Display som visar larmande sektion och eventuella klartextmeddelanden

G34 Följande funktioner får användas (valfrihet):

a) Summer

b) Gul indikator märkt ”KVITTERING”

c) Gul indikator märkt ”Sektion ej återställd”

G35 Larmlagringstablån ska vid larmlagrat larm

a) Aktivera summer enligt G34 a), om sådan ingår

b) Ändra tillståndet för momentanknapp enligt G32 a) så att funktionen vid tryckning

medför kvittering

c) Indikera larm enligt G33

G36 När momentanknappen enligt G32 a) trycks in ska följande ske:

a) Kvitterat tillstånd ska indikeras enligt minst ett av följande alternativ:

Alt. 1: Indikeringarna G33 a) respektive G33 b) övergår till fast sken under

förutsättning att okvitterat larm visats med blinkande sken.

Alt. 2: Kvitterat larm visas med tänd indikering G34 b).

Alt. 3: Kvitterat larm visas med klartext i display G33 c).

b) Summer enligt G34 a) upphör att ljuda, om sådan ingår.

c) Tillståndet för momentanknapp ska ändras enligt G32 b) så att funktionen vid

tryckning medför återställning.

G37 När momentanknappen punkt G32 b) trycks in ska funktionen larmlagring återgå till

normalläge (det vill säga kunna ta emot nytt larm).

G38 I de fall kvittering eller återställning inte sker inom programmerad tid (se G1) eller larm

ges från del av systemet som inte ingår i funktionen larmlagring, ska följande ske:

a) Summern enligt G34 a) upphör att ljuda, om sådan ingår.

b) Larminformation som visas enligt något av alternativen G33 a) – c) ska kvarstå.

c) Funktion för momentanknapparna G32 a) och G32 b) blockeras.

d) Indikeringen G32 c) ”LARMCENTRAL LARMAD” tänds.

G39 Larmlagringstablå ska vara märkt med texten ”LARMLAGRING BRANDLARM”.


2016-02-01 99

G4 Exempel på skylt vid larmlagringstablå

Figur G4 Exempel på skylt vid larmlagringstablå


2016-02-01 100

Bilaga H Brandprov i anläggning (informativ)

H1 Allmänt

H11 En anläggning ska normalt inte behöva provas genom provbränder om rätt komponenter

har använts och installerats enligt gällande föreskrifter. Även om reglerna för utförande av

anläggning får betraktas som omfattande kan det naturligtvis finnas fall som inte täcks av

reglerna. Om särskilda skäl föreligger kan i dessa fall provbrand anordnas för att ge

vägledning inför projektering av en anläggning eller för att ge vägledning om en installerad

anläggnings funktionsduglighet. Det är dock viktigt att notera att en provbrand inte kan ge

en fullständig bild av anläggningens effektivitet vid brand. Man kan därför inte enbart med

ledning av resultatet från en provbrand avgöra hur en anläggning fungerar vid en brand.

En provbrand kan användas för att avgöra placering av enskilda detektorer eller för att

jämföra olika detektortyper, men inte för att avgöra behovet av detektorer eller avgöra

detektorers prestanda.

H12 Då det är viktigt att klarlägga det juridiska ansvaret vid provbrand ska före provbrandens

utförande ett avtal upprättas mellan anläggningsägare och den som utför provbranden.

I avtalet ska det fastläggas vem som har ansvaret för de konsekvenser provbranden kan få.

De största problemen i dessa sammanhang är brandspridning, strålningsskador och den

nedsmutsning som kan ske genom provbranden.

Anläggningsinnehavaren ska alltid ta kontakt med sitt försäkringsbolag innan provbrand

utförs. Om försäkringsbolag ställer särskilda säkerhetskrav måste dessa beaktas. Under alla

omständigheter ska en för ändamålet anpassad släckutrustning finnas tillhands och vara

klar för användning.

I rum med explosiva, brandfarliga och särskilt lättantändliga varor får provbrand inte

utföras.

Provbrandrummet bör kunna ventileras för att minska risken för driftstörningar och

skadliga biverkningar.

Personer i omgivningen bör informeras om provbranden.

H2 Provbrand med platta gjord av polyuretanskum

I detta avsnitt lämnas detaljerade anvisningar för utförandet av en provbrand med plattor

av polyuretanskum. När provbrand ska anordnas bör det övervägas om annat material och

metod är lämpligare med hänsyn till förutsättningarna i lokalen och möjliga skador vid

provbrand, till exempel genom nedsmutsning.

Polyuretanskum har valts i den beskrivna metoden eftersom det bland annat har följande

egenskaper:

a) Det brinner lugnt och gnistfritt.

b) Flammorna ger IR- och UV-strålning.

c) Det har högt värmevärde (strålning och konvektion).

d) Förbränningen ger måttlig nedsmutsning.

e) Förbränningen ger ringa mängd giftiga eller korrosiva ämnen.

f) Då plattorna är identiska kan försöken reproduceras.

Plattornas dimension är 500 x 500 x 20 millimeter och de ska väga 85 gram/styck.


2016-02-01 101

Plattornas brandförlopp framgår av följande figur:

Figur H2 Brandförlopp för plattor av polyuretanskum

Antalet plattor för varje provbrand väljs med hänsyn till ventilationen och takhöjden enligt

nedanstående tabell:

Provbrandens storlek i olika lokaler och ventilationsförhållanden

Provbrandens

storlek

Ventilation

Låg luftomsättning

(<10 gånger/h)

Medelhög

luftomsätt

ning (10–

40

gånger/h)

Rumshöjd i meter

Antal

plattor

Vikt

i gram

Plant tak Nock/shed Plant tak Nock/shed

1

2

3

85

170

255

–4

4–8

8–13

–5

5–10

10–15

–3

3–4

4–8

–3

3–5

5–10

I höga rum eller under ogynnsamma förhållanden utökas antalet

plattor i motsvarande grad

Tabell H2 Storlek på provbrand


2016-02-01 102

Antändning av plattorna ska ske i ett av hörnen för att full reproducerbarhet av provet ska

kunna erhållas.

Det är viktigt att materialet får brinna ut helt för att undvika att giftiga gaser produceras.

För att minska brandrisken ska plattorna placeras i en plåtlåda med minsta höjd över golv

på 50 millimeter så att underlaget inte kan skadas av värmen. Lådan ska ha låga kanter för

att inte hindra lufttillförseln.

H3 Prov med kall rök

Rökgenerator med kall rök kan användas för att i första hand konstatera luftrörelserna i

lokalen.

H4 Genomförande av prov

Prov bör genomföras under fullt realistiska förhållanden, det vill säga med ventilation,

klimatanläggningar och så vidare i funktion.

Resultatet från provet ska dokumenteras.

H5 Minneslista för provbrand

a) Är avtal upprättat?

b) Är försäkringsbolaget vidtalat?

c) Är avstånd i sidled till närmast brännbart material minst 2 meter?

d) Är provplatsen att betrakta som explosionsfarlig?

e) Finns lämplig släckutrustning och någon som kan sköta den på plats?

f) Bestäm nödvändig brandstorlek med hjälp av tabellen H2.

g) Antänd plattan i ena hörnet.

h) Låt alltid plattorna brinna ut fullständigt.

i) Ventilera rummet efter provets slut.

j) Var försiktig med eventuella rester av provbranden och se till att dessa omhändertas på

ett från brandskyddssynpunkt tillfredsställande sätt.


2016-02-01 103

Bilaga I Värmedetektorer (informativ)

J1 Allmänt

Denna bilaga beskriver den klassificering som finns för värmedetektorer enligt SS-EN 54–

5:2000. Senare utgåva av standarden kan finnas.

I SS-EN 54–5:2000 finns nedanstående tabell med indelning av klasser och tillhörande

märkning.

Omgivnings

temperatur °C

Statisk respons-

temperatur °C

Märkning

VD Klass Normal Maximal Nedre Maximal

A1 25 50 54 65 A1

A2 25 50 54 70 A2

B 40 65 69 85 B

C 55 80 84 100 C

D 70 95 99 115 D

E 85 110 114 130 E

F 100 125 129 145 F

G 115 140 144 160 G

Tabell J1

Tilläggsbeteckningarna R och S kan förekomma och har följande innebörd:

R = VD med differentialfunktion.

S = VD som inte reagerar under sin nedersta statiska responstemperatur.

På värmedetektorer som är möjliga att efterjustera på platsen, kan klassmärkningen ersättas

med beteckningen P.

Documents

SBF 110:8 110_8...prSBF 110:8 – OBS! Endast arbetsförslag! Ej för användning eller tillämpning 2016-02-01 6 2 Referenser I detta regelverk finns referenser till följande dokument