PM 2018-03-22

1

SCA Graphic Sundsvall AB

Samrådsunderlag för ändring av

verksamheten vid Östrands massafabrik, Timrå kommun

Mars 2018

PM 2018-03-22

2

Innehåll

1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ........................................................................ 4

1 INLEDNING ......................................................................................................... 4

1.1 SCA-skogsindustrikoncernen ..................................................................................................................... 5

1.2 Gällande tillstånd ......................................................................................................................................... 6

2 OMRÅDESBESKRIVNING ................................................................................. 6

2.1.1 Närmaste bostäder, verksamheter m m ................................................................ 7

2.1.2 Planförhållanden ................................................................................................... 8

2.1.3 Riksintressen ........................................................................................................ 8

3 TILLSTÅNDSGIVEN VERKSAMHET ................................................................. 8

3.1 Allmän processbeskrivning ......................................................................................................................... 9

4 PLANERADE FÖRÄNDRINGAR ...................................................................... 10

4.1 Det planerade bioraffinaderiet ................................................................................................................. 10

4.2 Möjliga utbyten mellan bioraffinaderiet och massabruket .................................................................... 13

4.3 Sammanfattning av påverkan på massafabriken av bioraffinaderiet .................................................. 14

4.3.1 Vid utbyggnad av första etappen av bioraffinaderiet med linje 1 ...................... 14

4.3.2 Vid fullt utbyggt bioraffinaderi med linje 1 och 2 ............................................. 15

5 FÖRÄNDRINGAR AV MASSABRUKETS TILLSTÅND ................................... 17

5.1.1 Utsläpp till vatten ............................................................................................... 17

5.1.2 Förändrad hamnverksamhet ............................................................................... 18

5.1.3 Mottagning av svaga gaser (endast första etappen)............................................ 18

6 FÖRVÄNTAD MILJÖPÅVERKAN .................................................................... 18

6.1 Transporter ................................................................................................................................................ 19

6.2 Risk och säkerhet ....................................................................................................................................... 19

6.3 Buller .......................................................................................................................................................... 19

6.4 Utsläpp till luft och påverkan på luftkvalitet .......................................................................................... 19

6.5 Energi ......................................................................................................................................................... 20

PM 2018-03-22

3

6.6 Påverkan på yt- och grundvatten ............................................................................................................. 20

6.7 Kemikaliehantering och avfall ................................................................................................................ 20

6.8 Riksintressen .............................................................................................................................................. 20

6.9 Påverkan på natur- och kulturvärden ..................................................................................................... 21

6.10 Miljönytta ............................................................................................................................................... 21

6.11 Innehåll i miljökonsekvensbeskrivningen ............................................................................................ 21

PM 2018-03-22

4

1 Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare/sökande SCA Graphic Sundsvall AB Adress 861 81 Sundsvall Anläggning Östrands Massafabrik Besöksadress anläggningen Järnvägsgatan 2A, Timrå

Organisationsnummer 556093-6733 Fastighetsbeteckning Östrand 3:4

Östrand 3:1

Fastighetsägare Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA och SCA Graphic Sundsvall Aktiebolag

Koder enligt miljöprövningsförordningen, huvudbransch

21.10-i, massatillverkning 63.10, hamnverksamhet

Koordinater N: 6929260 E: 620060 (SWEREF 99) N: 6930200 E: 1578600 (RT 90)

Kontaktperson Åke Westberg, Platschef SCA Östrand Christer Fält, Miljöchef SCA Forest Products Catarina Ljungberg, Miljöchef SCA Östrand

Telefon växel 060-164 000 E-post ake.westberg@sca.com

Christer.falt@sca.com Catarina.ljungberg@sca.com

Kommun Timrå kommun Län Västernorrlands län Tillståndsgivande myndighet Mark- och miljödomstolen vid Östersunds

tingsrätt Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen i Västernorrlands län

1 Inledning SCA Graphic Sundsvall AB, Östrands massafabrik har tillstånd enligt miljöbalken till produktion av 1 100 000 ton av blekt sulfatmassa och CTMP (kemisk termomekanisk massa) per år, varav högst 120 000 ton per år av CTMP. En utbyggnad av anläggningen pågår och denna planeras att tas i drift under hösten 2018. SCA Östrands anläggningar omfattar en sulfatmassafabrik och en CTMP-linje med tillhörande hjälpavdelningar för produktion av ånga, el, processvatten m.m. samt egen hamnanläggning för fartygstransport av råvaror och biprodukter. Vid anläggningarna finns även olika reningsanläggningar för att begränsa emissionerna till vatten och till luft.

PM 2018-03-22

5

Genom utbyggnaden av Östrands massafabrik blir anläggningen mer energieffektiv än tidigare och det ger möjlighet att utnyttja energi och biflöden från massatillverkningen för andra ändamål. SCA-koncernen har utvecklat processer för att producera biodrivmedel från restprodukter från sågverks- och massaindustri. SCA Biorefinery Östrand AB planerar nu bygga ett nytt bioraffinaderi. Produktionen av biodrivmedel planeras till i storleksordningen 300 000 ton kolväten per år vid fullt utbyggd anläggning med två produktionslinjer; en där biomassa används som råvara och en där svartlut utgör råvara.

Det planerade bioraffinaderiet kommer att utnyttja bland annat energi och råvaror från massabruket. För att möjliggöra detta avser SCA Grafic Sundsvall att söka tillstånd om ändrad verksamhet. Samverkan med det planerade bioraffinaderiet medför vissa förändringar i massafabriken, av vilka några bedöms kräva ändring av det befintliga tillståndet. Detta underlag ligger till grund för den samrådsprocess som nu pågår. Massabruket är en tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken och en s.k. Sevesoverksamhet enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Samrådet sker i enlighet med 6 kap miljöbalken med länsstyrelsen, berörda kommuner, övriga myndigheter, särskilt berörda, närliggande verksamheter, organisationer och allmänheten. Det syftar till att i dialog hämta in synpunkter inför arbetet med att ta fram ansökningshandlingar. Eftersom massabrukets befintliga verksamhet ska anses medföra en betydande miljöpåverkan enligt 6 § miljöbedömningsförordningen (2017:966) bedöms de förändringar, som nu aktualiseras, kunna antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det behövs därför inget s.k. undersökningssamråd enligt 6 kap. 24-25 §§ miljöbalken, se 6 kap. 23 § andra stycket 1 (och 2) miljöbalken. Något undersökningssamråd har inte skett (jfr 6 kap. 30 § tredje stycket miljöbalken). Detta samrådsunderlag gäller således ett sådant avgränsningssamråd som avses i 6 kap. 28 § miljöbalken. Samrådet omfattar även Sevesoverksamheten. En redogörelse för samrådet kommer, tillsammans med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), att ingå som delar i den ansökan om ändring av tillstånd som SCA planerar att lämna in till mark- och miljödomstolen i Östersund under 2018. SCAs bedömning är att ändring av befintligt tillstånd kan behövas för att ta emot och rena avloppsvatten från det planerade bioraffinaderiet, ta emot svaggaser i den första utbyggnadsfasen av bioraffinaderiet och utöka hamnverksamheten så att den även gäller fartyg till det planerade bioraffinaderiets verksamhet.

1.1 SCA-skogsindustrikoncernen SCA grundades 1929 som ett skogsindustribolag med verksamhet i Sverige. Under åren har bolaget expanderat geografiskt samt till andra verksamhetsområden som produktion av pappersprodukter, personliga hygienprodukter, mjukpapper för konsumenter och mjukpapper för storförbrukare. SCA utvecklas kontinuerligt och har varit en ledande global hygien- och skogsindustrikoncern med försäljning i omkring 150 länder. Vid SCAs bolagsstämma i april 2017 beslutade aktieägarna att dela SCA i två börsnoterade bolag, ett hygienbolag, Essity AB, och ett skogsbolag, SCA med säte i Sundsvall.

PM 2018-03-22

6

Kärnan i skogsbolaget SCAs verksamhet är skogen. SCA äger 2,6 miljoner hektar skog i norra Sverige, en yta nästan lika stor som Belgien, det största privata skogsinnehavet i Europa. Med denna unika resurs som bas har SCA utvecklat en välinvesterad och resurseffektiv industri för att skapa högsta möjliga värde ur skogen, där hela trädet tas till vara. SCAs produkter omfattar träprodukter, massa, kraftliner, tryckpapper och förnybar energi. Med skogen som bas utvecklas även framtidens produkter, bland annat biodrivmedel som kan ersätta bensin och diesel från fossila källor.

1.2 Gällande tillstånd Gällande tillstånd för Östrands massafabrik är ett grundtillstånd i deldom från mark- och miljödomstolen vid Östersunds tingsrätt, daterat 2015-11-17 och dom i mark- och miljööverdomstolen daterat 2016-07-01 (mål M11173-15). Tillståndet för massabruket omfattar följande:

• Tillverkning av upp till 1 100 000 ton per år av blekt sulfatmassa och CTMP, varav högst 120 000 ton per år av CTMP, samt de om- och tillbyggnadsåtgärder som behövs för den planerade produktionsökningen.

• Anläggande av ny kaj med en längd av i storleksordningen 100 meter.

• Verksamhet vid befintlig och ny kaj.

• Bortledande 150 m3 vatten per minut från Klingerfjärden och anläggande av erforderliga anordningar för detta.

• Muddring för utläggande av kylvattenledning.

SCA Östrands har även sedan tidigare tillstånd till intag av kylvatten och vatten till processen från Indalsälven.

2 Områdesbeskrivning Östrands massafabrik är belägen på en udde i nordvästra delen av Alnösundet i Timrå kommun, Västernorrlands län, se Figur 1. Fabriksområdet begränsas i väst och norr av järnvägen och i öst och söder mot Skönviken och Alnösundet. På andra sidan Skönviken (750 m) finns viss industriell verksamhet.

PM 2018-03-22

7

Figur 1 Översiktlig placering av Östrands massafabrik (markerad med röd ring)

Transporter till och från fabriken sker via landsväg, järnväg och med fartyg. Östrands massafabrik har en egen kaj för hantering av vedråvara, bränslen, kemikalier och biprodukter. Färdig massa transporteras med lastbil till Tunadalshamnen i Sundsvall för vidare transport. Från Ådalsbanan går ett industrispår till Östrands fabriksområde som möjliggör intransport av vedråvara. Fabriksområdet består till vissa delar av utfylld mark och utbyggnaden har skett successivt efter behov. Biologiskt renat processvattenöverskott samt kyl- och dagvatten från anläggningarna avleds till Skönviken och Alnösundet, vilka utgör en del av Sundsvallsbukten.

2.1.1 Närmaste bostäder, verksamheter m m

Fabriken är lokaliserad på en udde, med villa- och radhusbebyggelse i nordväst samt hyreshus på andra sidan Skönviken, se Figur 2. Närmaste bostadshus finns omkring 300 m nordväst om fabriksområdet. I närområdet, cirka 800 m från massafabriken finns en skola med cirka 350 barn.

© Lantmäteriet Medgivande R50103251_140001

PM 2018-03-22

8

Figur 2 Östrands massafabrik med omgivningar

2.1.2 Planförhållanden

Översiktsplan I gällande Översiktsplan för Timrå, ÖP 90, antagen 1990, är planområdet avsett för industriverksamhet. Även i den nya översiktsplanen, Öp2035, är området avsatt som industriområde.

Detaljplaner Massabrukets verksamhetsområde omfattas i huvudsak av två detaljplaner D 192 från 2015 för massafabrikens utbyggnad och S 132 från 1979. Gällande detaljplaner medger den planerade förändringen av verksamheten.

2.1.3 Riksintressen

Inom närområdet till massabruket finns fyra riksintressen, riksintresse för kommunikation (befintlig och framtida järnväg samt befintlig väg), yrkesfiske, sjöfart och kulturmiljövård (Merlo-Skönvik).

3 Tillståndsgiven verksamhet Vid massabruket tillverkas blekt sulfatmassa och kemitermomekanisk massa, CTMP-massa. Vid sulfatmassatillverkningen erhålls som biprodukter råtallolja och råterpentin, vilka idag säljs för vidareförädling. Sulfatmassatillverkningen ger även biobränsle i form av svartlut och bark/vedspill som i huvudsak används för energiproduktion och bark/vedspill kan även avyttras externt. Biprodukter i

© Lantmäteriet Medgivande R50103251_140001

PM 2018-03-22

9

sulfatmassabrukets energisystem är fjärrvärme och s.k. grön el. Anläggningen är mer än självförsörjande på energi och överskottet kan levereras som el.

3.1 Allmän processbeskrivning Nedan ges en övergripande och sammanfattande beskrivning av massaproduktionen och de olika produktionsavdelningarna enligt gällande tillstånd.

• Råvara i form av rundved eller sågverksflis kommer in på bil, järnväg eller båt. • I vedhanteringen finns två parallella barkningslinjer där rundveden barkas innan den

huggs upp till flis. • Efter lagring på stack transporteras flisen till kokaren. Innan kokning har flisen

impregnerats och värmts för att kokvätskan lättare ska kunna tränga in i flisbiten. Under kokprocessen, som är kontinuerlig och sker under hög temperatur och tryck i en basisk kokvätska, friläggs cellulosafibrerna i flisen.

• Efter kokprocessen förbehandlas massan först med syrgas innan den går in i blekeriet. • Den blekta sulfatmassan torkas sedan på de två torkmaskinerna och skärs till ark och

pressas till balar. Massan transporteras på bil till Tunadalshamnen eller direkt till kund.

• Utlösta vedämnen och kemikalier från kokeriet, som kallas svartlut, tas till en indunstningsanläggning. I indunstningen höjs torrhalten så att svartluten kan eldas i sodapannan för återvinning av energi och kemikalier.

• Återvunna kokkemikalier processas i kausticeringen. I mesaugnen bränns mesa till kalk, som används vid beredningen av kokkemikalier.

• I CTMP-fabriken mals flisen i raffinören så att cellulosafibrerna friläggs. Blekning sker med väteperoxid, varefter massan torkas i flingtorkar, pressas till balar och transporteras på bil till Tunadalshamnen eller direkt till kund.

• Inom anläggningen finns system för hantering av föroreningar. De mest förorenade kondensaten från kokeri och indunstning renas i en stripperkolonn. Kondensat återanvänds i fiberlinje och kausticering och överskott tas till avloppsvattenreningen.

• Inom sulfatmassabruket finns system för uppsamling och destruktion av illaluktande processgaser, s.k. starka och svaga gaser, från kokeri och indunstning. Starka och svaga gaser eldas normalt i sodapannan. För att säkerställa hög tillgänglighet för destruktion av starka gaser kan gaserna eldas i mesaugnen eller en fackla.

• Ångbehovet täcks av sodapannan och biobränslepannan. I biobränslepannan eldas internt genererad bark- och vedrester samt slam från avloppsvattensedimenteringen, och vid behov inköpta biobränslen och eldningsolja. Ångsystemet har flera trycknivåer. Det finns två nivåer för högtrycksånga, sodapannan cirka 105 bar och biobränslepannan cirka 60 bar. Båda dessa är kopplade till turbiner för effektiv produktion av mottryckskraft och kondenskraft. Leveranser av fjärrvärme sker till Timrå och Sundsvalls kommuner. Fjärrvärmen tillverkas av både återvunnen värme (sekundärvärme) och ångvärme.

• I avloppsvattenreningen renas processavlopp från både sulfat- och CTMP-fabriken. Reningen består av försedimentering, biologisk rening och eftersedimentering. Fiberhaltigt och fiberfritt avlopp renas och leds efter rening till huvudavloppet, en 200 m lång kanal som mynnar i strandkanten nära Skönvikens norra udde mot Alnösundet. Till huvudavloppet leds även uppsamlat dag- och kylvatten samt delar av avloppsvattnen från kemikalieåtervinningen.

PM 2018-03-22

10

• Till Västra avloppet som mynnar inne i Skönviken leds huvudsakligen kylvatten och tätningsvatten.

Terpentin finns i veden och avskiljs i kokeriet. Mängden varierar beroende på trädets växtplats, vedkvalitet och flisens lagring. Råterpentinet utvinns ur terpentinhaltiga kokerigaser, vilka leds till en kondensor. Kondensatet tas till en dekantör, där råterpentinet avskiljs. Råterpentinet lagras i cistern, och transporteras med fartyg eller bil till kund. Råsåpa som avskiljs i indunstningen tas till talloljeseparering, där den får reagera/spjälkas med svavelsyra i en reaktor. Den bildade råtalloljan separeras från spjälkvätskan i en dekantör och tas till en lagercistern. Producerad råtallolja transporteras med bil eller fartyg till kund. Figur 3 visar översiktligt Östrands massabruk.

Figur 3 Östrands massabruk

4 Planerade förändringar Anledningen till att SCA avser ansöka om tillstånd till ändring av verksamheten är att SCA Biorefinery Östrand AB planerar att bygga ett nytt bioraffinaderi i anslutning till Östrands massafabrik. Ett nära samarbete med utbyte av bland annat råvaror, energi, reningsutrustning och hamn. Inledningsvis presenteras den planerade verksamheten som SCA Biorefinery Östrand AB planerar att söka tillstånd för. Därefter redogörs för möjliga utbyten mellan de båda verksamheterna och vilka ändringar detta kan komma att medföra för massafabriken.

4.1 Det planerade bioraffinaderiet Området för det planerade bioraffinaderiet behöver stabiliseras och dessutom behövs ytterligare yta för att få plats med raffinaderiet. I syfte att säkerställa stabiliteten för hela

PM 2018-03-22

11

landområdet kommer först en stabil och tät förstärkningslinje att byggas på betryggande avstånd från strandzonen där det idag finns risk för ras, se Figur 4.

Figur 4 Planerarad förstärkningsbarriär för vatten och landområde för bioraffinaderiet

Bioraffinaderiet kommer att bestå av två linjer där linje 1 använder biomassa i form av sågspån, bark, grot, pellets eller liknande fast biomassa som råvara och linje 2 använder svartlut från Östrands massabruk. Det planerade bioraffinaderiet kommer att byggas ut i etapper, först byggs och tas linje 1 i drift. Därefter byggs linje 2 för att uppnå fullt utbyggd anläggning. Fastformig biomassa i linje 1 torkas och finfördelas till torrt träpulver som omvandlas till förnybara kolväten i en process för fast biomassa och linje 2 omvandlas svartlut till förnybara kolväten i en process utvecklad specifikt för svartlut. De efterföljande processtegen är liknande för det båda linjerna visas i det förenklade blockschemat i Figur 5.

PM 2018-03-22

12

Figur 5 Förenklat principschema över det planerade bioraffinaderiet

Bioraffinaderiets process och planerade utbyggnad av denna har beskrivits i ett särskilt samrådsunderlag. De bedömda produktionsvolymerna för ett fullt utbyggt bioraffinaderi uppgår till följande:

• 300 000 ton förnybara kolväten (t ex förnybar bensin, diesel och flygbränslen) • 120 000 ton biokol • 110 000 ton förnybar koldioxid

Figur 6 visar en möjlig utformning av den planerade anläggningen med ett område för mottagning, lagring och bearbetning av fasta biomassor, utrustning för respektive produktionslinje i bioraffinaderiet, ett område med tankar för lagring av produkter och kemikalier och område med hantering av dag- och brandvatten. Exempel på kemikalier som kan komma att användas i bioraffinaderiet är etylacetat, natriumhydroxid, gasol och svavelsyra.

PM 2018-03-22

13

Figur 6 Möjlig anläggningsutformning av det planerade bioraffinaderiet

Förutom utrustning som framgår av Figur 6 kommer det att finnas ledningar mellan anläggningsdelar i bioraffinaderiet och massabruket, ledningar från bioraffinaderiet till hamnen vid massabruket för biodrivmedel som ska transporteras ut och vissa kemikalier som ska transporteras in samt utrustning för lossning och lastning vid hamnen. Anläggningen planeras att vara i drift dygnet runt och året runt.

4.2 Möjliga utbyten mellan bioraffinaderiet och massabruket Närheten till massabruket innebär att synergier kan skapas mellan massabruket och det planerade bioraffinaderiet, vilket är positivt för båda anläggningarna och hushållningen med material, råvaror och energi. Möjliga utbyten mellan bioraffinaderiet och massabruket bedöms i huvudsak kunna vara (förutom råvaror till processen i form av svartlut, terpentin, tallolja, bark):

• Ånga från massabruket till bioraffinaderiet. • Kylning av överskottsenergi från bioraffinaderiet i massabrukets kyltorn. • Rening av avloppsvatten från bioraffinaderiet i massabrukets reningsanläggning. • I en första etapp omhändertagande av svavelinnehållande gaser från bioraffinaderiet i

massabruket. • I en andra etapp omhändertas svavelinnehållande gaser (i form av starkgaser) från

massabruket i en svavelåtervinningsanläggning i bioraffinaderiet. Figur 7 visar översiktligt var i massabruket förändringarna sker med det planerade bioraffinaderiet.

PM 2018-03-22

14

Figur 7 Samverkan mellan massabruket och det planerade bioraffinaderiet (anläggningsdelar i

massabruket som påverkas är angivna med blå text)

4.3 Sammanfattning av påverkan på massafabriken av bioraffinaderiet

Påverkan på massabruket skiljer sig något beroende på utbyggnadsgraden av bioraffinaderiet. I de följande avsnitten beskrivs först utbyggnaden av linje 1 i bioraffinaderiet och därefter även med linje 2, d.v.s. fullt utbyggt bioraffinaderi.

4.3.1 Vid utbyggnad av första etappen av bioraffinaderiet med linje 1

Utbytet mellan massabruket och bioraffinaderiet visas översiktligt i Figur 8 för bioraffinaderiet med linje 1 där fast biomassa utgör råvara.

Figur 8 Översiktligt utbyte mellan massabruket och bioraffinaderiet vid utbyggnad av den första

etappen med linje 1

PM 2018-03-22

15

Största delen av barken som uppkommer och annars skulle eldas i massabrukets barkpanna går till bioraffinaderiet via en tubulator, upp till cirka 600 GWh bark per år. Lasten på fastbränslepannan (ÅP1) kommer därmed att begränsas. Ånga kommer att levereras till bioraffinaderiet från massabruket i olika trycknivåer, 5 till 106 bar, men i huvudsak 5 bar. Den totala ångleveransen bedöms vara i storleksordningen 900 GWh per år. Leverans av bark och ånga till bioraffinaderiet innebär lägre elproduktion i massabruket, en bedömd minskning med cirka 25 procent. Bioraffinaderiets elförbrukning, cirka 180 GWh per år kan levereras från massabruket. Det finns ett kylbehov i bioraffinaderiet, cirka 480 GWh per år. Vid lägre elproduktion i massabruket (kondenskraft) frigörs kylkapacitet i massabrukets kylsystem, som kan användas till bioraffinaderiets behov. I bioraffinaderiet uppstår ett avloppsvatten som behöver renas, cirka 630 000 m3 per år. Detta bedöms kunna renas i massabrukets biorening. Flödet utgör mindre än 10 % av dagens flöde till bioreningen vid massabruket. Det uppstår svaggaser i bioraffinaderiet drygt 3 000 ton per år med ett innehåll på cirka 10 ton svavel. Gaserna leds till sodapannan för destruktion Biodrivmedel från bioraffinaderiet kommer att transporteras från anläggningen med fartyg som lastas i massabrukets hamn. Fartygsanlöpen med linje 1 bedöms till i storleksordningen 30 per år. Fartygsanlöpen till hamnen ökar och bedöms kunna hanteras med dagens hamn.

4.3.2 Vid fullt utbyggt bioraffinaderi med linje 1 och 2

Genom utbyggnaden av Östrands massafabrik blir anläggningen mer energieffektiv än tidigare och det ger möjlighet att utnyttja energi och biflöden från massatillverkningen för andra ändamål. Det gör att det innebär att det finns ett överskott av svartlut som kan användas för produktion av biodrivmedel. Utbytet mellan massabruket och bioraffinaderiet visas översiktligt i Figur 9 för bioraffinaderiet med linje 1 med fast biomassa som råvara och linje 2 med svartlut som råvara, där terpentin och tallolja även kan utgöra en mindre andel.

PM 2018-03-22

16

Figur 9 Översiktligt utbyte mellan massabruket och bioraffinaderiet vid fullt utbyggt

bioraffinaderi med linje 1 och 2

I storleksordningen 15 % av den totala mängde svartlut, cirka 1 700 000 ton (30 % t.s.) per år går till bioraffinaderiet och i retur kommer cirka 1 500 000 ton processvatten per år till indunstningen i massabruket. Studier av natrium/svavelbalans för massabruket visar att balansen kommer att fungera genom att bioraffinaderiet blöder ut natriumsulfat (torrt salt) och tillsätter natriumhydroxid till processvattnet som går till indunstningen för att uppnå rätt balans. På detta sätt bedöms inte utblödning av elfilterstoft behöva öka på grund av svaveltillförsel i bioraffinaderiet. När en del av svartluten kommer att gå till bioraffinaderiet i stället för till sodapannan och bioraffinaderiets ångbehov blir större, bedöms fastbränslepannan behövas fullt ut för att producera ånga. Därmed bedöms möjligheterna att leverera bark från massabruket till bioraffinaderiet som begränsade. Ånga kommer att leveraras till bioraffinaderiet från massabruket i olika trycknivåer, 5 till 106 bar, men i huvudsak 5 bar. Den totala ångleveransen kommer att vara i storleksordningen 1 060 GWh per år. Leverans av svartlut och ånga till bioraffinaderiet innebär lägre elproduktion i massabruket, en bedömd minskning med cirka 70 procent. Bioraffinaderiets elförbrukning, cirka 280 GWh per år kan levereras från massabruket. Kylbehovet i bioraffinaderiet bedöms uppgå till cirka 875 GWh per år. Vid lägre elproduktion i massabruket (kondenskraft) frigörs kylkapacitet i massabrukets kylsystem, som kan användas för bioraffinaderiets behov. I bioraffinaderiet uppstår ett avloppsvatten som behöver renas (enbart linje 1), cirka 630 000 m3 per år. Detta bedöms kunna renas i massabrukets biorening. Flödet utgör mindre än 10 % av dagens flöde till bioreningen vid massabruket. I samband med att linje 2 byggs i bioraffinaderiet kommer en anläggning för svavelåtervinning att installeras. Då kommer alla stark- och svaggaser i bioraffinaderiet att ledas dit och även starkgaser från massabruket som innehåller i storleksordningen 4 000 till 7 000 ton svavel per år. I anläggningen för svavelåtervinning kommer svavelsyra att produceras, som kommer att användas i bioraffinaderiet.

PM 2018-03-22

17

Biodrivmedel från bioraffinaderiet kommer att transporteras från anläggningen med fartyg som lastas och kemimalier (natriumhydroxid och svavelsyra) kommer att lossas i massabrukets hamn. Fartygsanlöpen vid fullt utbyggd anläggning ett bedöms till i storleksordningen knappt 100 fartygsanlöp per år och bedöms kunna hanteras med dagens hamn.

5 Förändringar av massabrukets tillstånd SCAs bedömning är att ändring av befintligt tillstånd kan behövas för att ta emot och rena avloppsvatten från det planerade bioraffinaderiet, ta emot svaggaser i den första utbyggnadsfasen av bioraffinaderiet och utöka hamnverksamheten så att den även gäller fartyg till det planerade bioraffinaderiets verksamhet.

5.1.1 Utsläpp till vatten

Massabruket kommer att ta emot och rena avloppsvatten från bioraffinaderiets linje 1. Avloppsvattnet bedöms kunna renas i massabrukets anläggning för biorening. Bioreningen har byggts ut för den utökade produktionen och anläggningen kommer att tas i drift sommaren 2018. Utredning pågår om processavloppsvattnet från bioreningen kräver ytterligare förändringar och förväntad rening av detta vatten. Resultatet redovisas i MKBn. Övriga förändringar som gäller utsläpp till vatten, men som inte bedöms kräva ändring av befintligt tillstånd för massabruket är flytt av det västra avloppet och utblödning av salter från bioraffinaderiet som släpps ut tillsammans med massabrukets avloppsvatten i huvudutloppet för massabruket. Den planerade landutfyllnaden för bioraffinaderiet enligt Figur 4 innebär att det s.k. västra avloppet (se placering enligt Figur 10) för avloppsvatten från massafabriken kommer att flyttas. Det planerade bioraffinaderiet kommer dock inte att medföra några utsläpp till det västra avloppet. Utloppet planeras att dras om längre österut, så det kommer ovanför och utanför den planerade förstärkningslinjen (sponten).

PM 2018-03-22

18

Figur 10 Nuvarande utsläppspunkter till vatten för Östrands massafabrik

Ytterligare ett utsläpp till vatten med salter från bioraffinaderiet planeras att släppas ut genom massafabrikens huvudutlopp för avloppsvatten (se Figur 10). Alla avloppsvatten som härrör från bioraffinaderiet kommer att kunna provtas och flödesmätas separat från massafabrikens avlopp. För avloppsvatten som sambehandlas i Östrands biorening kommer dock provtagning och mätning ske gemensamt innan utsläpp till recipient.

5.1.2 Förändrad hamnverksamhet

Hamnverksamheten planeras att utökas så att även fartygstransporterna för bioraffinaderiet inryms i tillståndet för massabruket. Fartygsanlöpen för bioraffinaderiets räkning bedöms uppgå till i maximalt 100 fartyg per år och det bedöms rymmas inom gällande tillstånd.

5.1.3 Mottagning av svaga gaser (endast första etappen)

I en första etapp omhändertagande av svavelinnehållande gaser från bioraffinaderiet i massabruket. Det uppstår i etapp 1 drygt 3 000 ton svaggaser per år i bioraffinaderiet med ett innehåll på cirka 10 ton svavel. Gaserna leds till sodapannan för destruktion. När etapp 2 byggs, som kommer att innehålla en anläggning för svavelåtervinning, kommer behovet att försvinna.

6 Förväntad miljöpåverkan I följande kapitel ges en översiktlig bedömning av hur den planerade verksamheten kommer att påverka omgivningen. Studier avseende begränsning av utsläpp m.m. från verksamheten pågår och mer ingående bedömningar kommer att redovisas i MKBn. Några yttre händelser

PM 2018-03-22

19

som kan påverka verksamhetens miljöpåverkan (se dock avsnitt om risk och säkerhet) har inte identifierats. Den förändrade verksamheten bedöms inte ge upphov till någon sådan betydlig miljöpåverkan som avses i 8 § 5 miljöbedömningsförordningen.

6.1 Transporter Den planerade förändringen av hamnverksamheten vid massabruket ska möjliggöra hantering även av fartygstransporter för det planerade bioraffinaderiet. Transporter av förnybar diesel och bensin från anläggningen och vissa intransporter av kemikalier kommer att ske med fartyg från kaj vid Östrands massabruk. Fartygsanlöpen för bioraffinaderiets räkning bedöms uppgå till i maximalt 100 fartyg per år och bedöms rymmas inom gällande tillstånd. Bedömning av miljöpåverkan från transporter ingår i bedömning av buller från den planerade verksamheten.

6.2 Risk och säkerhet Massabruket omfattas av kraven i lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (den s.k. Sevesolagen). Den ömsesidiga påverkan mellan bioraffinaderiet och Östrands massabruk vid olika incidenter har identifierats. Bioraffinaderiet kan påverka massabruket genom gasutsläpp eller explosion, eller vid brand i spån, bark eller pelletslager. Massabruket kan påverka bioraffinaderiet genom utsläpp ut gas, giftig eller brandfarlig. Samtliga händelser kommer att hanteras i den fortsatta riskhanteringen och risken bedöms som tolerabel och hanterbar. En uppdaterad säkerhetsrapport med handlingsprogram samt riskanalys kommer att bifogas till ansökan där hänsyn tas till det planerade bioraffinaderiet.

6.3 Buller Förändringar av verksamheten bedöms inte påverka bullernivåerna för massabruket och möjligheter att uppfylla gällande föreskrift för buller. Ökningen i fartygsanlöp som bioraffinaderiet kommer att medföra, cirka 100 fartygsanlöp per år, bedöms inrymmas i den bedömning som gjordes i ansökan för utökad massaproduktion, dvs. totalt cirka 360 fartygsanlöp per år.

6.4 Utsläpp till luft och påverkan på luftkvalitet Utsläppen till luft kan indirekt komma att påverkas av förändrad produktion i pannorna vid massabruket. Den samlade bedömningen är de totala utsläppen kommer att vara i nivå med eller något lägre jämfört med det som angetts för tillståndsgivna förhållanden. Erfarenheter med avseende på hur ligninuttag påverkar utsläpp av svavel- och kväveoxider är begränsade, men det bedöms inte ha någon betydande effekt. Förväntade utsläpp kommer att redovisas och ett resonemang kommer att föras utifrån tidigare spridningsberäkningar för att bedöma påverkan på luftkvaliteten och effekter på möjligheten att uppnå fastställda miljökvalitetsnormer för luft.

PM 2018-03-22

20

6.5 Energi Biprodukter från massabruket i form av bark, svartlut, terpentin och tallolja kan utgöra råvaror i bioraffinaderiet för produktion av biodrivmedel. Energibehov i bioraffinaderiet i form av ånga och el samt kylning bedöms kunna tillgodoses från massabruket. Konsekvensen för massabruket blir minskad produktion av el.

6.6 Påverkan på yt- och grundvatten Den planerade förändringen av massabruket bedöms inte påverka grundvattnet. Förändringen i verksamheten innebär att processavloppsvatten från bioraffinaderiet tas emot och renas i bioreningen för massabruket och släpps ut genom huvudavloppet. Salter från bioraffinaderiet kommer även att släppas ut genom massabrukets huvudavlopp. Landutbyggnaden med det planerade bioraffinaderiet gör att det västra avloppet för avloppsvatten från massabruket kommer att flyttas österut. Recipienten för verksamheten är Alnösundet (vattenförekomst), som utgör en del av Sundsvallsbukten som mynnar i Bottenhavet. Nuvarande status i Alnösundet avseende ekologisk status har klassificerats till måttlig och för kemiskt status att den inte uppnår god kemisk status. Miljökvalitetsnormen för kustvatten 2016-2021 är genom tidsundantag god ekologisk status till 2027 och kvalitetskrav för kemisk status god kemisk ytvattenstatus. Vattnet i Skönviken utgörs av vattenförekomsten Alnösundet (WA38927215) och är närmaste recipient till planerat bioraffinaderi. Alnösundet omfattas av miljökvalitetsnormer (MKN) för ytvatten. Även Merlobäcken som mynnar ut i Alnösundet omfattas av MKN. Miljökvalitetsnormer för vatten (ekologisk och kemiskt status) samt förekomst av särskilt förorenande ämnen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2015:4) kommer att redovisas i kommande MKB och hur planerad verksamhet kommer att påverka miljökvalitetsnormerna. Den planerade verksamheten kommer att påverka de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna längs kuststräckan. För dessa finns idag inga bedömningar i VISS, men i HVMFS 2013:19 finns bedömningsgrunder som kan användas för att beskriva denna påverkan. Hydromorfologisk påverkan längs kusten kommer att ingå i statusklassningen för nästa vattenförvaltningscykel och metodbeskrivning inför detta kommer att tas fram under vintern 2017/2018. Miljökonsekvenserna av de planerade förändringarna kommer att belysas i MKBn.

6.7 Kemikaliehantering och avfall En bedömning av eventuella förändringar i massabrukets kemikaliehantering kommer att redovisas.

6.8 Riksintressen Den planerade förändrade verksamheter omgivs av fyra riksintressen, riksintresse för kommunikation Ådalsbanan, yrkesfiske, sjöfart och kulturmiljövård, Merlo-Skönvik. Risk

PM 2018-03-22

21

för påverkan vid eventuell olycka har inledningsvis studerats gällande Ådalsbanan, dels hur den planerade anläggningen kan påverka Ådalsbanan, dels tvärt om. Frågorna kommer att fortsätta att utredas. Riksintresset för yrkesfiske bedöms inte påverkas av den planerade verksamheten. Hamnen vid Östrands massabruk kommer att utnyttjas för transporter, uppskattningsvis 100 fartygsanlöp per år. Detta bedöms inte ha någon negativ inverkan på riksintresset. Däremot krävs att hänsyn ska tas till risken för navigationsstörande bländning vid planering av belysning för bioraffinaderiet. Riksintresset för kulturmiljövård bedöms inte påverkas av den planerade förändringen av massabruket.

6.9 Påverkan på natur- och kulturvärden Förändringen bedöms inte påverka varken natur- eller kulturvärden

6.10 Miljönytta Genom samlokalisering av det planerade bioraffinaderiet och massabruket kan energi och övriga resurser utnyttjas effektivt.

6.11 Innehåll i miljökonsekvensbeskrivningen Miljökonsekvenserna av den planerade ändringen av massabruket kommer att studeras mer ingående i processen med att ta fram tillståndsansökan. Förslag till innehållsförteckning för miljökonsekvensbeskrivningen med särskilda utredningar redovisas i Bilaga 1.

PM 2018-03-22

22

BILAGA 1 Innehållsförteckning MKB – förslag

1. Icke-teknisk sammanfattning 2. Administrativa uppgifter 3. Inledning, avgränsningar och definitioner

a. Nollalternativ och planerad verksamhet b. Ansökans omfattning c. Systemgränser och avgränsningar

4. Övergripande verksamhetsbeskrivning 5. Planerad förändring av verksamheten 6. Områdesbeskrivning

a. Övergripande omgivning b. Planförhållanden (detaljplan och översiktsplan) c. Avstånd till bostäder m m d. Geologiska och hydrologiska förhållanden e. Ytvatten och grundvatten f. Natur-, kulturvärden och friluftsliv g. Riksintressen h. Meteorologi (vind och nederbörd)

7. Utsläpp från verksamheten 8. Transporter 9. Lokala miljökonsekvenser

a. Påverkan på luftkvalitet, inkl. miljökvalitetsnormer b. Buller c. Miljörisker d. Påverkan på vatten, ytvatten och grundvatten, inkl. miljökvalitetsnormer e. Påverkan på riksintressen f. Påverkan på natur-, kulturvärden och friluftsliv g. Påverkan på landskapsbilden

10. Regionala miljökonsekvenser 11. Globala miljökonsekvenser

a. Påverkan på växthuseffekten b. Hushållning med naturresurser inklusive energi

12. Överensstämmelse med miljömål 13. Samrådsredogörelse