Jordbrukets möjligheter och utmaningar inom

bioenergiområdet

Seminarium Bioenergi - Jordbruksverket 27 september, Jönköping

Pål Börjesson

Miljö- och energisystem

Lunds Tekniska Högskola

Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

”Proppen ur” - många drivkrafter samverkar

Tillförsel Avsättning

• Jordbrukspolitik• Världsmarknads- priser• Teknikutveckling

• Energipolitik• Miljöpolitik• Råoljepriser• Teknikutveckling

Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

Biobränsleanvändning idag(Totalt 405 TWh varav 25 % biobränslen)

Industri

Bostäder

Transport

El Olja Övrigt Biobränsle(36 %)

(10-20 år)

(29 %)

(10-20 år)

(2 %)

(10-20 år)

Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

Möjligheter – potentiell avsättning av biomassa inom

10-20 år • Värme ≈ 15-25 TWh (fjärrvärme, närvärme,

småskalig pelletseldning, gårdsvärme mm)

• El ≈ 15-30 TWh (kraftvärme i fjärrvärmesystem & skogsindustrier, småskalig biogas mm)

• Drivmedel ≈ 30-55 TWh (≈ 20%: etanol, RME, biogas, termisk förgasning – DME, metanol, FT-diesel, metan)

Summa: 60-110 TWh (jmf med 110 TWh idag !) (totalt producerar jordbrukets växtodling brutto ≈ 78 TWh idag)

Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

4

Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö

TW

h p

er

år

Halm för energi Blast för energi

(Totalt cirka 8 TWh tillgängligt av 31 TWh brutto)

Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

4

Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö

TW

h p

er å

rInsamlad gödsel Möjlig biogasproduktion

(Totalt cirka 4,5 TWh biogas från gödsel teoretiskt möjligt)

Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

Götalands södra slättbygder

0

20

40

60

80

MW

h pe

r hek

tar o

ch å

r

Bruttoskörd

Nettoskörd(6,4)

(10,7)

(2,8)

(5,6)

(11)

(13,5)

(7,5)

(9,5)(8,5)

(ton ts/ha, år)

Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

Götalands mellanbygder

0

20

40

60

80

H.vete H.vete &halm

H.raps H.raps &halm

Vall Salix Hampa

MW

h pe

r he

ktar

och

år

Bruttoskörd

Nettoskörd(5,5)

(8,6)

(2,6)

(5,2) (6,7) (6,5) (8,0)

(ton ts/ha, år)

Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

Nedre Norrland

0

20

40

60

80

V.korn V.korn &halm

Vall Rörflen Hybrid-asp

MW

h pe

r he

ktar

och

år

Bruttoskörd

Nettoskörd

(2,0)(2,6)

(4,2)(5,0) (4,5)

(ton ts/ha, år)

Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

Exempel åkermarksbehov 40 TWh biomassa till drivmedel(≈ 20% av dagens användning)

• Alternativ 1: Genomsnittlig mix av olika energigrödor• Alternativ 2: Som A1 men odling på något sämre åkermark• Alternativ 3: Som A1 men prioritering på högavkastande grödor

Alt. 1: (55 %)

Alt. 2: (69 %)

Alt. 3: (46 %)

Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

Utbyte av biodrivmedel per hektar och år*

0102030405060

Rap

s-R

ME

Vet

e-et

anol

Val

l-bio

gas

Vet

e-et

anol

&bi

ogas

Vet

e-bi

ogas

Bet

or-e

tano

l

Sal

ix-e

tano

l

Bet

or-b

ioga

s&

eta

nol

Bet

or-b

ioga

s

Bet

or &

bla

st-

biog

as

Sal

ix-

met

anol

/DM

E

Sal

ix-

biom

etan

MW

h pe

r hek

tar

Nettoutbyte Bruttoproduktion

*(Nettoutbyte = Bruttoproduktion – total energiinsats; Götalands södra slättbygder)

(1 m3 olja ≈ 10 MWh)

Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

Transporttjänst per hektar åkermark*

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

Mil

per

hekt

ar

Konventionell Hybrid

RME &etanol

Biogas- vall

Etanol& biogas- vete

Biogas& etanol-s.betor

Metanol/ DME-salix

*(Baserat på nettodrivmedelsutbyte; Götalands södra slättbygder)

Biometan -salix

Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

Energigrödornas värde i relation till marknadspris

0

20

40

60

80

100

120

140

Ene

rgig

rödo

rnas

vär

de (

%)

Raps till RME

Raps tillRME &biogas

Vete till etanol

Vete tilletanol & biogas

Vete tillbiogas

(Källa: Mikael Lantz, Miljö- och energisystem)

Vall tillbiogas

Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

Utmaningar!

• Kunskap• Lönsamhet• Riskallokering• Kapitalförsörjning• Växtförädling• Teknikutveckling• Attitydförändring

Råvaruleverantör

Stora anläggningar

Småskaligaförädlingssystem

Energileverantör

Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

Kunskap!• Ny och kompletterande rådgivningsverksamhet krävs

-”jordbruksrådgivare” med fokus på produktion och ”energirådgivare” med fokus på vidareförädling och avsättning (t ex kartläggning av lokala marknader)- ny typ av samarbeten (med aktörer inom energibranschen)

• Nya utbildningar- t ex högskoleingenjörer inom småskalig bioenergiteknik och bioenergisystem - t ex kvalificerad yrkesutbildning (KY) med mer praktisk inriktning

• Informationsspridning- samordnad och marknadsanpassad information mot presumtiva kunder

Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

Lönsamhet & risk!• Jordbrukspolitik (CAP)

- För höga gårdsstöd och låga energigrödsstöd = ofta lönsamt att träda i stället för att odla energigrödor (framförallt på mer lågavkastande marker) - Spannmål (etanol & förbränning) och raps (RME) lönsamt på bättre marker

• Riskallokering- Salix är också lönsamt men hämmas ofta av dålig riskallokering (jordbrukaren står för huvuddelen) - Utveckling av kontraktsförfarande (jordbrukaren står för odlingsrisken och värmeverket för prisrisken!)

Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

Kapitalförsörjning!

• Kreditgivning - Jordbruksföretag ofta högt belånade – banker restriktiva med nya lån till t ex investeringar i förädlingsanläggningar för biobränslen

• Riskkapital- Riskkapital inom lantbruksorganisationen (t ex LRF) - Samfinansiering med ”kapitalstarka” aktörer (energibolag, riskkapitalfonder mm!)

Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

Växtförädling & teknikutveckling!

• Växtförädling - Förädling av befintliga grödor utifrån nya ”energi-relaterade” krav- Förädling av nya energigrödor (salix, energibetor, hampa, majs osv)

• Teknikutveckling- Utveckling av ny odlings- och skördeteknik - Utveckling av nya hanterings- och lagringssystem- Utveckling av ny förädlings- och omvandlingsteknik

Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

Attitydförändringar!

• Åkermark ska användas för livsmedelsproduktion! - Förr: Ett lass potatis och ett lass ved till bränneriet!

• Sysselsättningsbrist - Ersätta minskat arbete vid odling med ökat arbete i egen vidareförädling (pellets, färdig värme, drivmedel osv)

• Landskapspåverkan - Fult eller fint: lokalisering kan avgöra!

(liksom för biologisk mångfald)

Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

Det svenska energisystemet

195019001850 2000 2050

%100

50

75

25

Biobränsle

Olja

Kol

År

(bl a 1 miljon hektar havreodling för dragdjur)

(1 miljon hektar energiodling?)

Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

Slutsats

Möjligheterna är stora men utmaningarna är många

- här krävs en kraftsamling inom jordbruksnäringen och en samverkan med energibranschen, finansiärer och övriga relevanta aktörer samt politiska

beslutsfattare