”Ska tågtra�ken locka �er användare behöver den

förbättras avsevärt. .”Ingela Edlund,

andre vice ordförande, LO • Sidan 13

SENASTE NYTT VARJE DAG  WWW.PAVAG.NU Nyheter, debatt och webb-tv med intervjuer och reportage

SVERIGES VÄG- OCH INFRASTRUKTURTIDNING NUMMER 6 • 2013

Här dör �est förare i vintertra�ken

UNIK KARTLÄGGNING:

Under perioden 2008–2012 inträ�ade det 256 dödsolyckor i den svenska vintertra�ken där personbilsförare omkom. 90 procent av olyckorna skedde på vägar som inte var mötesseparerade. Sidan 4–5

PARTI FÖR PARTI: INFRASTRUKTURENSVALFRÅGOR SIDAN 6–7

DE BYGGER DUBBELSPÅR PÅ HISTORISK MARK HAVERI

FIASKO FÖR BERLINS NYA STORFLYGPLATS SIDAN 16–17SIDAN 18–19

vi n nareav gu ld-bladet

2013

2

”Elbilar bör på sikt kunna laddas

var tionde mil på riksvägnätet”Mattias Goldmann,

Gröna Bilister • Sidan 19

Följ med till världens

längsta tågtunnel

Daniella tar steget

in i byggbranschen

Svenska pengar

bygger upp Afrika

SENASTE NYTT VARJE DAG WWW.PAVAG.NU

SVERIGES VÄG- OCH INFRASTRUKTURTIDNING NUMMER 5 � 2012

Om några år ska den nya tunneln genom

de schweiziska alperna vara klar. Den 57 km

långa järnvägstunneln blir då världens längs-

ta. Bygget kostar 50 miljarder kr. Sidan 12–13

Hon är en av Svevias 19 nya traineer.

Under ett och ett halvt år varvas praktik

med teori. Möt civilingenjören Daniella

Odendaal. Sidan 22–23

Med hjälp av bland annat svenska

pengar byggs nya vägar i Moçambique,

en av Afrikas nya lejonekonomier.

På Väg har besökt bygget. Sidan 20–21

200 av mil av Sveriges mest trafikerade 90-vägar är inte mötesseparerade.

Årligen inträ� ar på dem flera hundra olyckor, varav en del mycket allvarliga.

Genom att mötesseparera vägarna går det att spara 25 liv per år. SIDORNA 8–9

HELA

LISTAN

KOMMUN FÖR

KOMMUN

Vägarna

som måste

bli säkrare

sid_1_omslag.indd 1

201

LEDARE: Charlotte Sandström, Svevia, ansvarig utgivare

DET HÄR ÄR SISTA numret av På Väg. Svevias mediekanal med tidning, webb och digitalt nyhets-brev läggs ner vid årsskiftet.

Det var inget lätt beslut att fatta. Genom att driva våra frågeställ-ningar har På Väg gjort ett stort jobb för Svevia och infrastruktur-branschen. Men det är få saker som varar för evigt och många menar att man ska sluta när det är som roligast.

I år firar tidningen På Väg 20-årsjubileum och på försomma-ren fick vi utmärkelsen ”Sveriges bästa kundtidning 2013”. Bra job-bat säger jag till alla oss som med-verkat i och arbetat med tidning-en. Ett som är säkert är att vi går i graven med flaggan i topp.

VISIONER OM infrastruktur är drömmar om att det finns en fram-tid. Varför? Jo, en fungerande infrastruktur är motorn i sam-hällsutvecklingen. Det förstår vi

om vi ser oss om-kring i Sverige, i Europa och i stora delar av världen. Vi har allt som behövs för att förverkliga våra drömmar. Vä-gar, järnvägar,

hamnar, flygplat-ser, vatten och avlopp, skolor, sjukhus, hus att bo och arbeta i. Listan kan göras lång över

den infrastruk-tur vi har och som ger oss förutsättningar att förverkliga våra drömmar. Här är det självklart att

det finns en framtid. Men så är det inte överallt. Och hur viktigt det är med fungerande infrastruk-tur får vi med jämna mellanrum veta då bland annat naturkata-strofer slår till. Bara för någon månad sedan raserades männis-kors drömmar om framtiden på Filippinerna då tyfonen Haiyan under några timmar ödelade sta-den Tacloban. Ingenting finns kvar, hela samhällen är borta och man tvingas börja om från början igen.

Även om vi i Sverige då och då drabbas av kraftiga stormar är vi i jämförelse förskonade från riktiga katastrofer. Här har samhällsut-vecklingen fått löpa på relativt ostört.

I DETTA SISTA nummer av På Väg listar vi de infrastrukturprojekt som haft störst betydelse för vår sam-hällsutveckling, en i mitt tycke imponerande lista över infrastruk-

tur som bidragit till det samhälle vi har i dag.

I jämförelse har vi en fantastisk infrastruktur i Sverige. Den bidrar till samhällsutveckling men också till urbanisering som i sin tur stäl-ler stora krav, inte minst när det gäller säkerheten på våra vägar.

Nio av tio personbilsförare som omkommer i trafikolyckor under vintermånaderna gör det på vägar som inte är mötesfria. Jag skulle vilja att vi kompletterar listan över betydelsefulla infrastrukturpro-jekt med: ”Mötesseparering av de mest trafikerade 90-vägarna eller motsvarande”.

När en högtrafikerad väg görs mötesfri beräknas dödligheten minska med cirka 80 procent. Det om något är en investering ur såväl samhällsekonomisk som ur ett samhällsutvecklingsperspektiv. Och dessutom skulle detta ta oss flera kliv i rätt riktning att nå noll-visionen.

FRÅGAN

Vilken är den viktigaste infra-strukturfrågan?Peter Egardt, lands-hövding Uppsala län.

–�Att vi får till stånd fyra järnvägs-spår som ökar till-gängligheten och binder samman arbetsmarknadsregionen Uppsala-Stockholm.

Magdalena Anders-son, landshövding Västerbotten.

–�En säker och tillgänglig infrastruk-tur för kommunika-tion. För det krävs det pålitliga telefon- och it-lösningar.

Ingemar Skogö, landshövding Väst-manlands län.

–�Utbyggnad av hållbara och e�ekti-va infrastruktur- och tra klösningar i hela Stockholm-Mälardalen.

Margareta Pålsson, landshövding Skåne län.

–�Satsa på under-hållet av järnvägsnä-tet. Vi behöver också bygga ut järnvägen så att vi kan möta den stora efterfrå-gan som  nns på både person- och godstransporter.

Sven-Erik Österberg, landshövding Norr-bottens län.

–�Byggstart av Norrbottniabanan. Sverige behöver denna satsning för att klara nödvändiga godstransporter till och från Norrbotten och för att hålla uppe tillväxten i hela Sverige.

Kristina Alsér, lands-hövding Kronobergs län.

–� IT och bredband. Det är en förutsätt-ning för såväl lands-bygdens som stadens företag och medborgare.

Kenneth Johansson, landshövding Värmlands län.

– �Vi måste utveck-la transportsystem för både person- och godstra k. Kommu-nikationerna mot Norge behöver ut-vecklas. Även satsningar på det min-dre vägnätet är viktiga.

DECEMBER

När en högtra�kerad väg görs mötesfri beräknas dödligheten minska med cirka 80 procent.

Vi slutar med �aggan i topp

Tranemo Textil AB, 0325-799 00

www.tranemoworkwear.se

Europa och i stora delar av världen. Vi har allt som behövs för att förverkliga våra drömmar. Vägar, järnvägar,

hamnar, flygplatser, vatten och avlopp, skolor, sjukhus, hus att bo och arbeta i. Listan kan göras lång över

den infrastruktur vi har och som ger oss förutsättningar att förverkliga våra drömmar. Här är det självklart att

Tidningen På Väg ges ut av Svevia.Webb: pavag.nu

Postadress: På Väg, OTW, Box 3265, 103 65 Stockholm. Telefon: 08-50 55 62 00E-post: redaktion@pavag.nu

ANSVARIG UTGIVARE: Charlotte Sandström charlotte.sandstrom@svevia.se

REDAKTÖR: Mikael Bergling mikael.bergling@pavag.nuTelefon: 0705–58 51 58

FORMGIVARE:Måns ErikssonJohan Rutherhagen

REDAKTION: Emil HedmanRikard HellqvistLars Öhman

”Få OECD-länder satsar så lite på vägar och järnvägar som Sverige.”Stephan Müchler, vd Sydsvenska industri-

och handelskammaren • Sidan 19

SENASTE NYTT VARJE DAG  WWW.PAVAG.NU Nyheter, debatt – och webb-tv med intervjuer och reportage

SVERIGES VÄG- OCH INFRASTRUKTURTIDNING NUMMER 3 • 2013

Politiker, direktörer, byråkrater, forskare och opinionsbildare.

På Väg rankar de 70 mäktigaste personerna i Infrastruktur-

Sverige.

Sidorna 9–15

Politiker, direktörer, byråkrater, forskare och opinionsbildare.

På Väg rankar de 70 mäktigaste personerna i Infrastruktur-

Mäktigaste i Infrastruktur-Sverige”DAGS FÖR KRISPLAN

FÖR SVENSK INFRASTRUKTUR” SIDAN 16–17

FLYGPLATSERNA SOM RISKERAR LÄGGAS NER

SIDAN 4–5

HÅRT JOBB UNDER YTAN I RIDDARFJÄRDEN

SIDAN 22–23

2013

2013-06-03 15:20

SVERIGES VÄG- OCH INFRA

UMMER 3 • 2013

Politiker, direktörer, byråkrater, forskare och opinionsbildare.

På Väg rankar de 70 mäktigaste personerna i Infrastruktur-

Mäktigaste Mäktigaste i Infrastruktur-

Mäktigaste i Infrastruktur-

Mäktigaste

SIDAN 4–5

HÅRT JOBB UNDER YTAN I RIDDARFJÄRDEN

”Våra vägar är i uselt skick och behöver en snar upprustning.”Andreas Lind,

VD Norrbottens Handelskammare. • Sidan 19

Klimatförändringar ökar krav på avloppSnabbtåg knyter ihop Europa Granskning som

ger färre skador

SenaSte nytt varje dag WWW.PAVAG.NU Nyheter, debatt – och webb-tv med intervjuer och reportage

SverigeS väg- och infraStrukturtidning nummer 2 • 2012

de svenska vatten- och avloppsledningar-na blir allt äldre. under de kommande åren måste kommunerna öka investeringarna ledningsnäten med 50 procent.. Sidan 4—5

allt fler länder satsar på att koppla ihop storstadsområdena med snabb-tåg. även i Sverige diskuteras speciella snabbtågsbanor. Sidan 16—17

med specialutrustning mäter och analyserar arbetsmiljöingenjör kristina Lundqvist skakningarna som vägmaski-nens förare utsätts för. Sidan 22—23

Tendensen är densamma i stora delar av världen: Allt fler människor bor i allt större i städer som dessutom

växer allt snabbare. Sverige är inget undantag. Om bara några decennier väntas de tre svenska storstadsområdena ha tio miljoner invånare.

Det ställer mycket stora krav på utbyggnad av bostäder, vägar, järnvägar och annan infrastruktur.

SIDORNA 6–14

TIO

MILJONER

i StorStäderna

År 2050

MILJOi

STORSTADS-EXPLOSIONEN

STOR TEMA- SPECIAL OM • STOR-STOCKHOLM• STOR-GÖTEBORG• ÖRESUNDSREGIONEN

1

”Elbilar bör på sikt kunna laddas

”Elbilar bör på sikt kunna laddas

var tionde mil på riksvägnätet”

var tionde mil på riksvägnätet”Mattias Goldmann,

Gröna Bilister • Sidan 19

SENASTE NYTT VARJE DAG

SVERIGES VÄG- OCH INFRASTRUKTURTIDNING

med teori. Möt civilingenjören Daniella

Odendaal.

200 av mil av Sveriges mest trafikerade 90-vägar är inte mötesseparerade.

Årligen inträ� ar på dem flera hundra olyckor, varav en del mycket allvarliga.

Genom att mötesseparera vägarna går det att spara 25 liv per år.

Vägarna Vägarna Vägarna Vägarna

som måste som måste Vägarna

som måste Vägarna Vägarna

som måste Vägarna

bli säkrare

”För att skapa en hållbar infrastruktur-

politik krävs nytänkande. ”Ola Månsson, vd Sveriges Byggindustrier • Sidan 19

Granskning: Nästan

bara gubbar i toppenSå byggs London

om inför OS 2012Följ med Jensner under ytan

SENASTE NYTT VARJE DAG WWW.PAVAG.NU

SVERIGES VÄG� OCH INFRASTRUKTURTIDNING NUMMER 5 � 2011

� Färre än två av tio i de stora bygg- och

anläggningsbolagens styrelser och ledningar

är kvinnor, visar en ny granskning av

På Väg. Sidan 6–9

� Investeringar på 100 miljarder

kronor har gjort östra London till ett

av de hetaste områdena i England.

Sidan 24–25

� Tillsammans med sina dykarkollegor

arbetar Jens Juhlin med att laga SSAB:s

kaj i Oxelösund. Elva timmar per dag.

Sidan 26–27

KART

A

DE KRITISKA

PLATSERNAHÄR BLIR DETKAOS I VINTERPå Vägs kartläggning visar var i Sverige det kan bli långa stopp och kaos i trafiken om det snöar mycket i

vinter. ”Vi har satt in extra resurser, men kan inte ha en brandkår stående överallt. Det har vi inte råd

med”, säger Dan Eriksson som är analytiker på Trafikverket. SIDORNA 4–5

sve1105X01 1

2011-10-

SenaSte nytt varje dag WWW.PAVAG.NU

SverigeS väg- och infraStrukturtidning nummer 2 • 2012

Tendensen är densamma i stora delar av världen: Allt fler människor bor i allt större i städer som dessutom

växer allt snabbare. Sverige är inget undantag. Om bara några decennier väntas de tre svenska storstadsområdena ha tio miljoner invånare.

Det ställer mycket stora krav på utbyggnad av bostäder, vägar, järnvägar och annan infrastruktur.

STORSTADS-EXPLOSIONENS

politik krävs nytänkande. ”politik krävs nytänkande. ”

Ola Månsson, vd Sveriges Byggindustrier • Sidan 19

SENASTE NYTT VARJE DAG WWW.PAVAG.NU

NUMMER 5 � 2011

KART

A

DE KRITISKA

PLATSERNA

KAOS I VINTERKAOS I VINTERKAOS I VINTERKAOS I VINTERKAOS I VINTERKAOS I VINTERKAOS I VINTERPå Vägs kartläggning visar var i Sverige det kan bli långa stopp och kaos i trafiken om det snöar mycket i

vinter. ”Vi har satt in extra resurser, men kan inte ha en brandkår stående överallt. Det har vi inte råd

med”, säger Dan Eriksson som är analytiker på Trafikverket. SIDORNA 4–5

1

”Investeringar i transportsystemet viktigt för tillväxten i storstäderna”

Anders Ygeman (S) • Sidan 19.

De 55 farligaste vägarna i Sverige

Nya smarta vägardriver bilarna

Torbjörn Torell ny vd för Svevia

SENASTE NYTT VARJE DAG WWW.PAVAG.NU Nyheter, debatt – och webb-tv med intervjuer och reportage

SVERIGES VÄG- OCH INFRASTRUKTURTIDNING NUMMER 4 � 2011

� Här dör eller skadas hundratals män-niskor varje år. På Väg listar med hjälp av Tra�ikverkets experter Sveriges farligaste vägar. Sidan 4–5

� Elslingor direkt i vägbanan kan vara framtidens miljövänliga lösning på fordonsfrågan. I ett nytt svenskt projekt testas tekniken. Sidan 10–11

� Nu är det klart – Torbjörn Torell tar över efter Per-Olof Wedin som vd för Svevia. ”Det känns spännande och utmanande”, säger han. Sidan 8

SVERIGES DOLDAMILJÖBOMBERDet finns cirka 1 300 områden i Sverige som är så kraftigt förorenade att de kan innebära mycket stor risk för människors hälsa eller för miljön. ”Ska vi hinna efterbehandla områdena inom rimligt tid måste anslagen öka”, säger Erika Skogsjö vid Naturvårdsverket. SIDORNA 6–7

LISTA

LÄN

FÖR LÄN

NYPREMIÄR• NY FORM • FLER SIDOR• NYHETER VARJE DAG

PÅ WWW.PAVAG.NU

sve1104001 12011-09-14 09.40

PRODUKTION: OTW Communication, otw.se

OMSLAGSBILD: Adam Ihse/TT

TRYCK: Edita Västra Aros, Västerås 2013PAPPER: G-print, 100 g

3

Tranemo Textil AB, 0325-799 00

www.tranemoworkwear.se

4

NYHETERVARMSANDNING BÄST. Enligt ett nytt forskningsprojekt vid VTI ger varmsandning av gång- och cykelvägar en bättre friktionshöjande e�ekt och längre varaktighet än traditionell torrsandning. Bäst nytta tycks varmsand-ningen göra på sträckor där cykling sker i blandtra�k. Där är väglaget ofta tjock is, vilket är det väglag där metoden är som mest e�ektiv.

PÅ VÄG HAR med hjälp av Tra-fikverkets experter analyserat samtliga 256 olyckor i vinter-trafiken under åren 2008-2012 där en personbilsförare omkommit.

Undersökningen visar bland annat att:• 90,9 procent av olyckorna

inträ�ade på vägar som saknar mötesseparering.

• En stor del, 125 av 256, var mötesolyckor.

• Nästan var femte av de om-komna förarna var under 25 år.

• Flest personbilsförare omkom i Skåne och Västra Götalands län.

– Jag tycker att det är för-vånande att så stor del av

dödsolyckorna inträffade på vägar som inte är mötessepa-rerade. Jag vet att mötessepa-rering är en svensk succé som förhindrat många allvarliga olyckor. Men de här siffrorna överraskar ändå mig, säger Anders Ygeman.

Att bygga om Sveriges mest trafikerade 90-vägar – eller motsvarande – som inte är mötesseparerade beräknas rädda 25 liv per år.

Och minska antalet svårt skadade med 130.

Att mötesseparera de mest trafikerade 90-vägarna – eller

motsvarande – beräknas få mycket stor effekt på antalet omkomna och svårt skadade i trafiken. Separareringen kan antingen ske genom att vägarna rustas upp till motorvägsstan-dard eller byggs om till 2+1-vä-gar med mitträcken. När en högtrafikerad väg görs mötesfri beräknas dödligheten minska med cirka 80 procent. Det är investeringar som ur samhälls-ekonomisk synvinkel betalar sig på bara några år.

2009 BESLUTADE riksdagen att antalet omkomna i trafiken bör

Anders Ygeman.

Nio av tio personbilsförare som omkommer i tra�kolyckor under vintern gör det på vägar utan mötesseparering.

Det visar På Vägs granskning av de senaste årens döds-olyckor i vintertra�ken.

–�Fler vägar måste mötessepareras och dessutom i en snabbare takt än vad som sker i dag, säger Anders Ygeman (S) som är ordförande i riksdagens tra�kutskott.

Här dör �est i vintertra�ken

✔ 90 procent av dödsolyckorna på vägar utan mitträcke ✔ Skåne och Västra Götaland värst drabbat

5

Det borde vara möjligt att få körkortsutbildning på gymnasiet.

Marie Nordén (S), riksdagsledamot.

FO

TO: S

CAN

PIX

GRAF

IK: M

ATS

JERN

DAH

L

miljoner tågresor genomfördes i Sverige under 2012, vilket var rekord-många. Både antalet resor och den sammanlagda reslängden ökade.193

Omkomna bilförare2008–2012

halveras mellan år 2007 och 2020. Det innebär högst 220 dödade år 2020. Antalet allvar-ligt skadade i trafiken ska redu-ceras med en fjärdedel.

EU har satt som mål att anta-let trafikdödade i unionen ska halveras till år 2020 räknat på antalet omkomna 2010, vilket för svensk del innebär en minskning från 266 till 133 personer per år.

Professor Nils Petter Greger-sen, tillförordnad forsknings-chef vid Statens väg- och trafik-forskningsinstitut, säger att mötesseparering är en av de

viktigaste trafiksäkerhetsåt-gärderna.

– Därför bör man fortsätta att göra fler vägar mötessepa-rerade. Det kan bland annat ske med hjälp av vajerräcken och 2+1-lösningar.

LIKNANDE UPPFATTNING har Anders Ygeman.

– Det är en billig, men samtidigt trafiksäkerhetsmäs-sigt väldigt effektiv lösning. Vi behöver åtgärda olycks-drabbade vägavsnitt i snab-bare takt än vad som sker i dag.

Bör kommuner och regioner i högre utsträckning än i dag ansvara för vägnätet?

– Jag vet inte. Risken är då att vägstandard ställs mot skola och omsorg när pengar ska fördelas. Det är alltså inte alls säkert att vi uppnår högre vägstandard eller trafiksäker-het genom att kommunalisera vägarna.

Enligt Anders Ygeman går det också att minska antalet som omkommer eller skadas i trafikolyckor genom att sänka den högsta tillåtna hastigheten i tätbebyggda

områden från 50 till 30 kilo-meter i timmen. Han vill även göra det lättare att komma åt förare som kör bil påverkade.

– Det är i dag alldeles för svårt att beslagta fordon av exempelvis narkomaner som kör bil påverkade. Det bör ock-så vara möjligt att beslagta fordon för att säkra böter. Med ett sådant system skulle man komma åt så kallade fordons-målvakter som kan vara regist-rerade som ägare av hundra-tals bilar.

RIKARD HELLQVIST

Antal

Ålder

Västra GötalandSkåne

GävleborgStockholm

ÖstergötlandJönköping

UppsalaVästernorrland

NorrbottenDalarna

VästerbottenVärmland

ÖrebroSödermanland

HallandKalmar

VästmanlandJämtland

KronobergBlekingeGotland

ANTAL OLYCKOR LÄN FÖR LÄN:

Normalbredgata/väg

Smal gata/väg

Motor-väg

Mötesfri landsväg/motortra�kled

Övrigt

Flerfälts-gata/väg

VÄGTYP:

196

25

13

10

8

4

47 48

7862

21

26–40 41–60 61–80 81––25

ÅLDER PÅ DE OMKOMNA FÖRARNA:

36 32 18 17 17 14 14 14 13 12 12 11 9 8 7 6 5 4 421

Omkomna bilförare

viktigaste trafiksäkerhetsåt Bör kommuner och regioner

ANTAL OLYCKOR LÄN FÖR LÄN:

36 36 32 32

!!

!!!

!

!

!

! !!

!!

!

!

!

!

!

!

!!

!!!

!!!! !

!

!

! !!

!!

!!

!!

!

!!!!

!!

!

!!

!

!

!

!

! !

!

!!!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!

! !

!

!

! !

!

!! !!

! ! !!!!!

!!

!

!!

!

!!

!

!!

!

!! !

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!

!

!

!!

!

!

!

!

!

!

! !!!

!!

!!

! !

!!

Platser där bilförare omkom i vintertra�ken 2008–2012

Antal

Ålder

Västra GötalandSkåne

GävleborgStockholm

ÖstergötlandJönköping

UppsalaVästernorrland

NorrbottenDalarna

VästerbottenVärmland

ÖrebroSödermanland

HallandKalmar

VästmanlandJämtland

KronobergBlekingeGotland

ANTAL OLYCKOR LÄN FÖR LÄN:

Normalbredgata/väg

Smal gata/väg

Motor-väg

Mötesfri landsväg/motortra�kled

Övrigt

Flerfälts-gata/väg

VÄGTYP:

196

25

13

10

8

4

47 48

7862

21

26–40 41–60 61–80 81––25

ÅLDER PÅ DE OMKOMNA FÖRARNA:

36 32 18 17 17 14 14 14 13 12 12 11 9 8 7 6 5 4 421

TYP AV OLYCKAKorsningar (avsvängande samt korsande kurs). Avsvängande: Kollision i korsning

mellan motorfordon på samma väg, med samma eller motriktade färdrikt-

ning, där minst ett av fordonen svänger.Korsande kurs: Kollision i korsning mellan

motorfordon från olika vägar med korsande färdriktningar.

Singel-olycka 30%

Korsningar och liknande 11%

Möte 48%

Omkörning 1%

Påkörd bakifrån 3%

Övrigt 7%

Undersökningen avser samtliga olyckor i tra�ken under vintermånaderna 2008-2012 där en eller �era person bilsförare omkom.

Med vintermånader avses november, december, januari, februari och mars.

✔ 90 procent av dödsolyckorna på vägar utan mitträcke ✔ Skåne och Västra Götaland värst drabbat

EU SATSAR PÅ JÄRNVÄGEN. EU-parlamentet har beslutat satsa 235 miljar-der kronor på nio europeiska transportkorridorer. Syftet med satsningen är att stärka förbindelserna mellan Öst- och Västeuropa, underlätta gränspassager, vidga ­askhalsar, förenkla byten av transportslag samt minska miljöbelastningen.

svenska börsbolag saknar kvinnliga styrelseledamöter.38

Alla �örtar med cyklisterna och ingen vill att staten ska släppa ansvaret för de stora infrastruk-turprojekten. På Väg har pejlat läget bland partierna inför valet.

INFRASTRUKTURENS möjligheter att göra avtryck i nästa års val är störst på det lokala planet. Förbifarten väcker både ilska och entusiasm i Stockholm, trängselskatten engage-

rar göteborgarna och i norra Sverige kan Norrbotniabanan bli ett slagträ i debatten.

Frågor av mer principiell natur är svårare att paketera. När författarna till den ESO-rapport som presente-rades strax före midsommar ställde frågan om delar av det statliga an-svaret för vägarna bör föras över till kommuner och regioner, var det ett viktigt inspel i diskussionen om

huvudmannaskap och finansiering. Att formulera frågeställning-en på ett lockande sätt i val-rörelsen blir inte lika lätt.

Uppenbart är i alla fall att partierna är ganska eniga om att staten ska ha ett fortsatt fast grepp om de stora investeringarna.

De mindre allianspartierna visar störst intresse för att kommuner och

regioner ska få ett större infly-tande, bland annat med

argumentet att beslut bör fattas på lägsta möjliga nivå.

Frågan om medfinan-siering har större förut-sättningar att engagera

väljarna. Vare sig det

FRÅGORBör målet för vägtra�ksä-kerheten ses över? Hur bör ett nytt mål i så fall se ut?

Cyklisterna lever farligt i �era städer. Vilka föränd-ringar är viktigast för att öka cyklisternas säkerhet i tra�ken?

Bör en del av det statliga ansvaret för vägarna föras över till kommuner och regioner?

Bör Norrbotniabanan byg-gas och när ska den i så fall vara färdig?

Bör trängselskatt införas permanent i Göteborg? Är �er kommuner lämpliga för trängselskatt? Vilka?

Vilka alternativa �nansie-ringslösningar är ditt parti berett att använda för investeringar i infrastruk-tur?

Bör man bygga Förbifart Stockholm? Varför/varför inte?

Bör man bygga en ny fast förbindelse över/under Öresund? Var, när, hur?

Valets heta infrastrukturfrågorPartierna om trängselskatter, Förbifart Stockholm, Norrbotniabanan och en ny fast förbindelse till Danmark.

ModeraternaDet �nns inget bra skäl att ändra det mycket tydliga målet i nollvisio-nen.

Cykelbanor är ett bra sätt att minska riskerna för cyklister. Fler cyklister bör använda hjälm och följa tra�kreglerna bättre.

Att överföra ansvaret till kommuner och regioner är inte aktuellt.

Norrbotniabanan ryms av kostnadsskäl inte i Tra-�kverkets förslag till nationell plan.

Det �nns i dagsläget inga förslag om att införa trängselskatt i andra kommuner.

Med�nansiering i form av bidrag från kommuner, landsting, företag och EU. Brukaravgifter och trängselskatt. Låne�nan-siering kan förekomma.

Ja. En ny nord-sydlig förbindelse behövs. Förbifart Stockholm bidrar också till ­er kol-lektiva resealternativ.

Innan ett beslut kan fattas måste ekonomiska, tekniska och miljömässiga förutsättningar utredas.

FolkpartietRattfyllerister ska kunna få alkolås installerade i sina bilar.

Inför en nationell cykel-politik. Det behövs sam-manhängande stråk för att underlätta gång- och cykeltra�k.

I dag kan regioner och kommuner med�nansiera projekt för att få igång viktiga infrastruktursats-ningar. Samarbetet med staten behöver fortsätta.

Norrbotniabanan är en viktig länk och stärker regioner. Bygget av banan beräknas ta tio år.

Ekonomiska styrmedel är ett bra sätt att minska biltra�ken. Beslut om trängselskatt ska fattas lokalt.

Vi är positiva till med�-nansiering. Intäkterna från trängselskatten ska förbättra den lokala infrastrukturen.

Ja, den ska �nansieras med pengar från träng-selskatten. Förbifarten ska kombineras med satsningar på kollektiv-tra�k och spårtra�k.

Vi vill ha en ny fast för-bindelse för väg och järnväg mellan Helsing-borg och Helsingör.

CenterpartietNollvisionen är ett bra mål. Den kan förbättras, men det måste vara balans mellan kostnad och e�ekt.

Separera cykel- och biltra�k så långt det är möjligt. Underhåll cykel-banorna året runt. Jobba med attitydfrågor.

Det kan ingå i ett större åtgärdspaketet som också innehåller förslag om alternativa �nansierings-lösningar, skatteväxling med mera.

Den bör byggas om regionerna så önskar.

Trängselskatt i Göteborg är en del i det Västsven-ska paketet och kan inte tas bort utan att helhe-ten faller.

OPS-lösningar, kommu-nal/regional med�nansie-ring, placering av pen-sionsfonder i infrastruktur m.m. är bra sätt att öka tillgången på kapital.

Ja. Ska Stockholm vara en tillväxtmotor måste arbets- och bostadsmark-naden vara en funktionell region.

Finns behovet bör man från regionalt håll för-handla om med�nansie-ring med staten och en dansk part/parter.

KristdemokraternaNollvisionen bör �nnas kvar tills målen uppnåtts.

Likställ cykling med andra transportslag. Ta hänsyn till cyklisternas säkerhet och utrymme i samhällsplaneringen.

Vi är positiva till ökad med�nansiering. Beslut bör fattas på lägsta möjliga nivå.

Vi vill inte i förväg ta ställning till enskilda projekt som �nns eller inte �nns med i Tra�kver-kets förslag till nationell plan.

Trängselskatten är ett medel för att genomföra det Västsvenska paketet. Vi har röstat ja till folk-omröstning.

Med�nansierng och o�entlig-privat samver-kan (OPS).

Ja. Förbifarten är nödvän-dig för att förbättra trängseln och infrastruk-turen i Stockholmsområ-det.

Vi är positiva till en ny fast förbindelse utifrån att en samsyn nås med Danmark.

Tills vidare är vi nöjda med nollvisionen.

Cyklister och fotgängare lever farligt i tra�ken. Fortsatt satsning på skilda banor för cyklar och gångtra�kanter är viktigt.

Nej, staten skall behålla och ta ansvaret för sats-ningar i infrastrukturen.

Med tanke på den tid och alla pengar den hittills kostat är frågan när den blir färdig. Vi satsar mest pengar på de hårdast belastade tågsträckorna.

Frågan är underställd en folkomröstning vars resultat vi respekterar.

I stort sett inga. Se svar på fråga 3.

Med tanke på tra�ksitua-tionen i Stockholm tror vi att den är nödvändig.

En fast förbindelse bör gå mellan Helsingborg/Helsingör i form av en tunnel och borde börja konstrueras i morgon.

Fler svar hittar du på

www.pavag.nu

Sverigedemokraterna

6

Alla kan bidra till ett miljövänligare samhälle

Vi måste hitta smartare lösningar och e�ektivare arbetssätt som sparar både miljö och pengar.

FN:S KLIMATPANEL IPCC förser världen med analyser och rapporter om klimatförändring orsakad av människan, dess möjliga påverkan och möjligheter till anpassning samt mildring av effekterna.

Enligt IPCC senaste rapport (www.ipcc.ch) råder det inte några tveksamheter om att vi människor med vårt beteen-de har stor inverkan på klimatläget.

Under en inspirationsföreläsning på Klimatstrategidagen 2013 frågade Carolina Klüft hur många av åhörarna som är beredda att vid samtal om klimathotet med framtida genera-tioner svara:

– Ja, vi visste hur det låg till. Men jag gjorde inget.I en bransch som vår, som gör ett förhållandevis stort kli-

matavtryck, är det särskilt viktigt att vi tar vårt ansvar. Tyvärr är det i dag inte ovanligt att många byggbolag lägger en stor del av ansvaret för miljöbefrämjande utveckling hos kunden. Många entreprenörer hävdar att eftersom kunden bara utgår från priset och inte tar hänsyn till miljöfrämjande alternativ är det inte någon idé att utveckla sådana.

Jag tycker att det är en rimlig inställning. Vi har inte tid att sitta och vänta på att våra kunder ska skärpa sina krav och ändra sin utvärderingsgrund. I stället bör vi fokusera på att hitta smartare lösningar och effektivare arbetssätt som ger oss nya affärsmöjligheter samtidigt som vi sparar miljö och pengar.

ETT EXEMPEL PÅ DETTA är tankbeläggning, som Mehrdad Ravanavar beskriver närmare i Svevias traineeblogg (blogg.svevia.se/trainee).

”Tankbeläggning är ett miljövänligt och kostnadseffektivt alternativ för en stor del av Sveriges vägnät som inte kategoriseras som högtrafikerat. I tankbeläggning behöver stenar inte värmas upp på samma sätt som i en klassisk varm beläggning. Dess-utom är tillverkningen inte knuten till någon tillverkning på asfaltverk, till-verkningen sker i stället direkt på vägen. Det går åt ungefär en tredje-del så mycket energi vid tillverkning av kall asfalt (tankbeläggning) jäm-fört med varm. Därmed minskar utsläppen betydligt, till exempel släpps bara en tredjedel koldioxid och en fjär-dedel svaveloxid ut i jämförelse.”

Vi kan fortsätta ta små steg åt ett miljövänligare tänk, så länge vi går åt rätt håll.

Alla behöver vi inte lägga ribban på 1,95 meter, som Klüft gjorde som aktiv. Det viktiga är att alla ser till att åtminsto-ne lägga den.

För det fina utanför idrottsarenorna är att vi får räkna ihop allas resultat. Små som stora. På så sätt kan vi alla, redan i morgon, börja med just det vi kan för att bidra till att vår vackra natur finns kvar att njuta av, även för kommande generationer.

NINA MUNTER, Svevias hållbarhetschef

”Tankbeläggning är ett miljövänligt och kostnadseffektivt alternativ för en stor del av Sveriges vägnät som inte kategoriseras som högtrafikerat. I tankbeläggning behöver stenar inte värmas upp på samma sätt som i en klassisk varm beläggning. Dess-utom är tillverkningen inte knuten till någon tillverkning på asfaltverk, till-verkningen sker i stället direkt på vägen. Det går åt ungefär en tredje-del så mycket energi vid tillverkning av kall asfalt (tankbeläggning) jäm-fört med varm. Därmed minskar utsläppen betydligt, till exempel släpps bara en tredjedel koldioxid och en fjär-dedel svaveloxid ut i jämförelse.”

Vi kan fortsätta ta små steg åt ett miljövänligare tänk, så länge vi går åt

Alla behöver vi inte lägga ribban på 1,95 meter, som Klüft gjorde som aktiv. Det viktiga är att alla ser till att åtminsto-

För det fina utanför idrottsarenorna är att vi får räkna ihop allas resultat. Små som stora. På så sätt kan vi alla, redan i morgon, börja med just det vi kan för att bidra till att vår vackra natur finns kvar att njuta av, även för kommande generationer.

NINA MUNTER, Svevias hållbarhetschef

Krönika Nina Munter

38Valets heta infrastrukturfrågorPartierna om trängselskatter, Förbifart Stockholm, Norrbotniabanan och en ny fast förbindelse till Danmark.

FLEST FORTKÖRARE. Riksväg 55 mellan Hjulsta och Enköping är den vägsträcka i Sverige där ­est fortkö-rare avslöjas av automatiska tra�ksä-kerhetskameror.

MiljöpartietDagens högt uppsatta mål är bra, men kräver åtgär-der som tydligare kopplar till och uppfyller målen.

Det behövs ­er och bättre underhållna cykelvägar som är separerade från biltra�k och gångtra�kan-ter. Sänk hastigheten i tätorter från 50 till 30.

Nej, staten ska bära an-svaret för byggande och underhåll av vägar.

Den är viktigt för att underlätta arbetspendling och godstransporter. Bygget av etappen mellan Umeå och Skellefteå bör inledas redan 2016.

Ja. Trängselskatten leder till färre köer, bättre luftkvalitet och minskat buller. Trängselskatt be-hövs även på Essingeleden i Stockholm och i Malmö.

Infrastruktur ska primärt �nansieras genom skatte-medel. Samhällsnytta och uppfyllelse av miljömål ska styra prioriteringen av objekt.

Nej, den har mycket låg kapacitet jämfört med spårbundna alternativ och leder till ökade utsläpp, ökat bilberoende och färre kollektivresor.

Nej, i första hand bör den nuvarande förbindelsen nyttjas mer e�ektivt, exempelvis genom att ­er persontransporter sker med järnväg.

Tre åtgärder är grundläg-gande för tra�ksäkerhe-ten: bältesanvändning, nykterhet och att hastig-hetsbegränsningar följs.

Separera cykeltra�ken från övrig tra�k i tra�ktäta miljöer.

Nej, byggande av vägar, järnvägar och annan natio-nell infrastruktur är ett statligt ansvar.

Projektorganisationen måste återstartas. Exakt när banan ska vara färdig är svårt att säga.

Ja. Den bidrar till Västlän-ken. Även utländska for-don ska betala. I dagslä-get ser vi ingen annan kommun som är lämplig för trängselskatt.

På sikt vill vi se en vägsli-tageavgift för lastbilar för att �nansiera underhållet, motverka illegal utländsk tra�k och gynna miljövän-liga transportlösningar.

Ja. Den knyter samman norra och södra Stockholm till en stark region och ger bättre möjligheter att skapa en gemensam ar-betsmarknad.

En andra Öresundsförbin-delse bör projekteras. Var, när och hur är ännu för tidigt att säga.

Tills vidare är vi nöjda med nollvisionen.

Cyklister och fotgängare lever farligt i tra�ken. Fortsatt satsning på skilda banor för cyklar och gångtra�kanter är viktigt.

Nej, staten skall behålla och ta ansvaret för sats-ningar i infrastrukturen.

Med tanke på den tid och alla pengar den hittills kostat är frågan när den blir färdig. Vi satsar mest pengar på de hårdast belastade tågsträckorna.

Frågan är underställd en folkomröstning vars resultat vi respekterar.

I stort sett inga. Se svar på fråga 3.

Med tanke på tra�ksitua-tionen i Stockholm tror vi att den är nödvändig.

En fast förbindelse bör gå mellan Helsingborg/Helsingör i form av en tunnel och borde börja konstrueras i morgon.

VänsterpartietNollvisionen bör bibehål-las.

Inrätta en kommunal cykelpott på 1,2 miljarder för statlig med�nansiering av infrastruktursatsningar, bland annat i form av ­er cykelbanor.

Nej. Det behövs ett natio-nellt ansvar för investe-ringar i ett hållbart trans-portsystem där priorite-ringar ska ske utifrån störst samhällsnytta.

Ja, Norrbotniabanan bör byggas snarast möjligt. Den ökar det regionala resandet och kapaciteten för hållbara godstranspor-ter.

Trängselskatter är ett e�ektivt styrmedel, som kommunerna själva bör få avgöra om de vill införa.

Investeringar i infrastruk-tur är och bör förbli en statlig angelägenhet.

Nej. Förbifart Stockholm är en gigantisk felinveste-ring. Öka i stället investe-ringarna i kollektivtra�k och infrastruktur för cykel i Stockholm.

En förutsättning för att överväga ytterligare en förbindelse är att det går att göra miljö- och klimat-vinster.

handlar om trängselskatt eller nä-ringslivssponsrade vägar är det lättare att ta till sig än kommunalt eller statligt huvudmannaskap.

FÖRFÖRSTÅELSENS KRAFT spelar också in i partiernas vurm för cykeltrafi-kanterna. Särskilt i storstäderna har antalet cyklister ökat kraftigt under de senaste åren och på varje sadel sitter en presumtiv väljare. Fler

cykelbanor och andra tvåhjuliga slagord har goda förutsättningar att bli framgångsrika i valet.

En ny förbindelse över Öresund kan bli en fråga som väcker intresse såväl lokalt, regionalt som nationellt. Vägen till Danmark och vidare till kontinenten vidgar vyerna och ökar chansen att även infrastrukturvalet får ett litet stänk av glamour .

TORBJÖRN TENFÄLT

Elisabeth Svantesson (M), arbetsmarknadsminister.

En levande landsbygd kräver att även unga människor väljer att bo där

Sverigedemokraterna Socialdemokraterna

77

Investeringar för framtidens jobbInfrastruktursatsningar leder till jobb och tillväxt. De är också visioner – om var och hur vi ska bo, leva och arbeta i framtiden.

Framtidsvision ur Hemmets Veckotidnings serie "Vår underbara värld" från 1936.

Sveriges viktigaste infrastrukturprojekt ... OCH DE STÖRSTA FLOPPARNA

NYLIGEN PRESENTERADES planer på förlängning av ett par tunnelbanelinjer i Stockholm och nio nya stationer. Det är den största satsningen på huvudstadens t-bana på decennier, men långt ifrån lika visionär som krigsårens planer.

Trots mörka moln över Europa var 1930-talet en tid av visioner. Ett bra exempel på tidsandan är Hemmets Veckotidnings samlarserie ”Vår under-bara värld” från 1936. Många av exem-plen andades teknik- och utvecklings-optimism. Inom transportsektorn skul-le allt bli större, snabbare och bättre.

Framtidstaden var en explosion i infrastruktur och nya transporter. ”Självfallet kommer linbanor för den snabba trafiken att löpa över gatorna; trottoarsegmenten, även om de är snabbrullande, kan inte ta upp hela trafiken när skyskraporna töms”.

”De snabba, nästa ljudlösa, extremt strömlinjeformade spårvagnarna här och var tar vägen tvärs genom bygg-nadskomplexen för att inte trassla in sig i de andra trafiksystemen, att det finns privata aerodromer på varje hus-tak och luftfyrar och pejlingsstationer på de högsta, är självfallet. Under jor-den rutschar de elektroniska under-groundstågen i spöklika tunnlar.”

Den visionäre Stockholmspolitikern Yngve Larsson föreslog inga rullande trottoarer. Men som ordförande för Tunnelbanedelegerade låg han bakom den utbyggnadsplan för t-banan som kommunfullmäktige antog efter hård debatt 1941, samtidigt som stora delar av Europa plågades av krig.

SVERIGES VIKTIGASTE infrastrukturpro-jekt genom tiderna är en annan spår-satsning, utbyggnaden av stambanorna. När fi-nansminister Johan August Gripenstedt som främ-ste pådrivare 1857/58 övertygade riksdagen att låna upp motsvarande ett par års statsbudgetar för att finansiera utbyggnaden var det djärvt och vå-gat. Det betydde också att det framväxande indu-strisamhället tog fart, och ledde till tillväxt och utveckling.

Mesta floppen är förmodligen byggandet av Göta kanal. Tanken var god, men som så ofta var det en investering som kom för sent.

– Den kunde ha blivit något. Redan Axel Oxen-stierna förde fram idén på 1600-talet. Men kana-len var överspelad när den blev klar. Framtiden tillhörde tågen, säger Gunnars Wetterberg som är historiker, nationalekonom och tidigare sam-hällspolitisk chef på Saco.

Johan August Gripenstedt är hans favorit bland svenska finansministrar. Gripenstedt tog Sverige in i frihandelssystemet och drev fram järnvägsut-byggnaden.

– Det är vårt enskilt största infrastrukturbeslut, dessutom ett som lönade sig. Stambanorna bidrog starkt till industrisamhällets framväxt och gjorde det möjligt för industrierna att specialisera sig.

Den näst viktigaste infrastruktursatsningen är, enligt Gunnar Wetterberg, en väg:

– E4:an, eller som den hette förr, Riksettan, från Stockholm, ner genom Östergötland och Småland, till Helsingborg. Det är den viktigaste vägen ut i Europa.

– Vägnätet i Sverige byggdes ut i större skala först på 1930-talet, ofta som beredskapsarbeten och det var en stor kraftansträngning för sin tid. Det vägnätet blev sedan grunden när massbilis-men så småningom slog igenom. Långsiktigt har nog bilismen som företeelse förändrat Sverige mer än järnvägen, säger Gunnar Wetterberg.

FÖR MALMÖFÖDDE WETTERBERG är det däremot inte självklart att Öresundsförbindelsen blir en av de avgörande milstolparna i infra-Sverige.

– Strukturen på avgifterna blev fel. De sattes för

att motsvara kostnaden för att åka med Helsingborg-Helsingörfärjorna. Hade man tänkt nationalekonomiskt borde de i stället satts för att täcka de rörliga kostnaderna.

– För att Öresundsförbindelsen ska slå igenom rejält borde man också göra andra saker. Om man till exempel för-sökte locka 4000 – 5 000 danska stu-denter att plugga i Lund skulle man vänja svenskarna vid vad som finns på andra sidan sundet – och svenskar skulle lära sig danska, säger Gunnar Wetterberg.

Han har i bokform porträtterat 1600-talets rikskansler Axel Oxenstier-na. Och Oxenstierna var faktiskt en infrastrukturpolitiker av sin tid.

– Han öppnade vägarna in i Bergsla-gen. Det byggdes vägar och anlades samhällen där man kunde byta hästar för transporterna och där det fanns gästgiverier för mat och övernattning. Ett slags parallell till stambanornas utbyggnad.

NÄR ÄLVARNA GJORDES flottningsbara betydde det att timret kunde tas ned till hamnarna vid Östersjön och den första stora svenska industrialiseringen tog sin början med sågverk och skogsindustrier.

– Från mitten av 1800-talet visste man om vilka rikedomar som fanns i Kiruna och Malmfälten. Men värdet av gruvdriften uppstod först när malmen kunde transporteras vidare på Malm-banan.

Historien visar att det största missta-get på infrastrukturens område är att vänta för länge. Med hög arbetslöshet och låga räntor har många sagt att det är rätt tid att göra omfattande infra-

struktursatsningar. Gunnar Wetterberg menar att den chansen kan vara förbi. När planerna är klara och det är dags att sätta spaden i marken kan samhällsekonomin se ut på ett helt annat sätt.

– Man bör ha ett antal stora projekt som ligger klara att sättas igång. När ekonomin är på väg ned i lågkonjunktur är det då bara att trycka på knappen.

– Så gjorde vi när vägarna byggdes ut på 30-ta-let. Det hjälpte till att parera trycket nedåt i eko-nomin, och gjorde att infrastrukturen fanns på plats när bilismen kom igång efter kriget.

JANNE SUNDLING

»9

Ång

erm

anäl

ven

görs

flot

tnin

gsba

r (k

lar

1740

) Ån

germ

anäl

ven

var d

en fö

rsta

av

älva

rna

som

gjo

rdes

flot

tnin

gsba

r. Ti

mre

t kun

de fö

ras v

idar

e til

l såg

ver-

ken

och

ham

narn

a lä

ngst

Öst

ersjö

n,

och

flott

ning

en b

lev

enor

mt v

iktig

t fö

r sko

gsin

dust

rins u

ppby

ggna

d.

Mal

mba

nan/

Ofo

tban

en (

klar

190

3/19

02)

Väge

n ut

– vi

a Na

rvik

och

Lul

eå –

för d

en

sven

ska

järn

mal

men

. Hel

t avg

öran

de fö

r de

t som

är e

n st

or sv

ensk

exp

ortf

ram

gång

än

i da

g. L

KAB

svar

ar e

nsam

t för

näs

tan

hälft

en a

v go

dstr

afike

n på

järn

väg

i Sve

rige.

St

or b

etyd

else

had

e oc

kså

förs

ta M

alm

- ha

mne

n i L

uleå

, anl

agd

på 18

80-t

alet

.

Väst

ra s

tam

bana

n (k

lar

1856

-186

2)

Väst

ra st

amba

nan

var f

örst

ut o

ch k

nöt

ihop

Sto

ckho

lm o

ch G

öteb

org.

Den

be

tydd

e in

ledn

inge

n på

en

ny e

ra fö

r tå

gtra

fiken

. Eno

rm in

dust

riell

bety

del-

se, i

nte

min

st fö

r exp

ortin

dust

rin.

Fort

fara

nde

den

vikt

igas

te

förb

inde

lsen

mel

lan

riket

s tv

å st

örst

a st

äder

. E4

Sto

ckho

lm-H

el-

sing

borg

(kl

ar 1

962)

Riks

etta

n he

tte

den

förs

t, oc

h de

t fan

ns a

ll an

ledn

ing

till d

et.

Förs

ta b

ilväg

en u

t i

Euro

pa v

ia d

et so

m d

å he

tte

Häls

ingb

org.

So

m tr

ansp

ortle

d är

de

n i d

ag S

verig

es

vikt

igas

te o

ch d

en

som

en

stor

del

av

logi

stik

en k

rets

ar

krin

g.

Sand

öbro

n (k

lar

1943

)Hö

ga k

uste

nbro

n få

r urs

äkta

. So

m m

ilsto

lpe

och

för a

tt

knyt

a ih

op N

orrla

nd h

ar

bågb

ron

mel

lan

Lund

e oc

h Sa

ndö

stör

re b

etyd

else

.

Göt

a ka

nal (

1832

)Jä

rnvä

gsut

bygg

nade

n ha

nn ik

app

snab

bt

och

kana

len

blev

öve

rspe

lad,

uto

m so

m

turis

tsat

trak

tion

(och

som

mor

dpla

ts i

Sjöw

all-W

ahlö

ös d

ecka

re R

osea

nna)

.

Kym

linge

tunn

elba

nest

atio

n (1

970

-tal

)Ky

mlin

ge i

Sund

bybe

rg v

ar tä

nkt s

om e

n vi

tal s

tads

del d

it st

atlig

a ve

rk o

ch m

yndi

g-

hete

r sku

lle fl

ytta

. På

grun

d av

den

säl

lsyn

ta

fiske

n gr

önlin

gen

och

stop

p fö

r utlo

kali-

se

ringe

n av

myn

digh

eter

ble

v de

t bar

a en

t-

bane

stat

ion.

Des

suto

m e

n st

ängd

såda

n.

Kar

lsbo

rgs f

ästn

ing

(190

9)St

od k

lar s

om S

verig

es re

serv

huvu

dsta

d ef

ter 9

0 år

s byg

gand

e un

gefä

r sam

tidig

t so

m c

entr

alfö

rsva

rsid

én fö

rkla

rade

s pas

sé.

Sam

ma

sak

händ

e m

ed B

oden

s fäs

tnin

g (k

lar 1

916)

.

Kal

lax

Carg

o, L

uleå

(19

99)

Den

dåva

rand

e no

rrbo

ttni

ske

land

s-

hövd

inge

n Bj

örn

Rose

ngre

ns sa

tsni

ng p

å at

t få

lång

dist

ansf

rakt

flyg

att m

ella

nlan

da

och

tank

a i L

uleå

ble

v et

t fias

ko. K

alla

x

har i

dag

Sve

riges

mes

t öve

rdim

ensio

n -er

ade

land

ning

sban

a.

Sver

igeS

vik

tig

aSte

infr

a Str

ukt

urp

roje

kt

… oc

h nå

gra

av d

e st

örst

a flo

ppar

na

Riv

ut o

ch

spar

a

10

Öre

sund

sför

bind

else

(kla

r 20

00

)M

ånga

var

em

ot, m

iljöp

åver

kan

skul

le b

li st

or o

ch v

arni

ngen

s rö

ster

höj

des

för t

rafik

-flö

dena

. I d

ag ä

r för

bind

else

n en

suc

cé, i

nte

min

st b

etyd

er t

ågtr

afike

n öv

er (o

ch u

nder

) Ör

esun

d at

t tv

å lä

nder

kny

ts ih

op.

Brom

ma

flygf

ält

(kla

r 19

36)

Arla

nda,

Lan

dvet

ter o

ch S

turu

p få

r ur

säkt

a, fl

ygst

arte

n på

Bro

mm

a be

tydd

e at

t Sv

erig

e to

g et

t re

jält

kliv

när

mar

e vä

rlden

. Tro

ts a

tt

mån

ga v

ill b

ygga

bos

täde

r på

områ

det,

har B

rom

ma

stär

kt s

in

roll

som

City

flygp

lats

. Det

gill

ar

kung

en, Ö

B oc

h re

gerin

gen

som

åk

er G

ulfs

trea

m h

ärifr

ån.

Essi

ngel

eden

(196

6), T

ings

tads

tunn

eln,

Göt

ebor

g (1

968)

, R

ingl

eden

Mal

mö

(20

00

)At

t ta

sig ru

nt C

ity u

tan

att b

ehöv

a fa

stna

i in

ners

tads

- tr

afike

n ha

r var

it et

t sta

rkt b

ehov

i Sv

erig

es tr

e st

orst

äder

. Lö

snin

garn

a va

riera

r sta

rkt,

Mal

mö

har e

n ko

mpl

ett r

ingl

ed,

Stoc

khol

m v

änta

r på

en h

alva

och

Göt

ebor

g by

gger

nu

ut

ytte

rliga

re e

n äl

vsfö

rbin

dels

e.

Ting

stad

stun

neln

, G

öteb

org

(kla

r 19

68)

Unde

rlätt

ar tr

ansp

orte

rna

mel

lan

Göte

borg

s inn

erst

ad

och

indu

strie

rna

på H

ising

en.

Tunn

elba

nan

Stoc

khol

m (

1950

)Fr

amsy

nt sa

tsni

ng so

m d

aglig

en u

nder

lätt

ar

vard

agsl

ivet

i hu

vuds

tade

n fö

r hun

drat

u-se

ntal

s män

nisk

or. S

verig

e to

g tid

igt t

äten

i tu

nnel

bane

utby

ggna

d jä

mfö

rt m

ed si

na

nord

iska

gran

nhuv

udst

äder

. Osl

o fic

k t-

ba-

na 19

66, H

elsin

gfor

s 198

2 oc

h Kö

penh

amn

2002

.

Svin

esun

dsbr

on

(kla

r 20

05)

Möj

ligen

ett

pitt

ores

kt

insl

ag fö

r sve

nska

r, m

en m

ycke

t eft

er-

läng

tad

av n

orrm

än

på v

äg ti

ll Sv

erig

e el

ler E

urop

a.

E4 S

tock

holm

-Hel

-si

ngbo

rg (

klar

196

2)Ri

kset

tan

hett

e de

n fö

rst,

och

det f

anns

all

anle

dnin

g til

l det

. Fö

rsta

bilv

ägen

ut i

Eu

ropa

via

det

som

då

hett

e Hä

lsin

gbor

g.

Som

tran

spor

tled

är

den

i dag

Sve

riges

vi

ktig

aste

och

den

so

m e

n st

or d

el a

v lo

gist

iken

kre

tsar

kr

ing.

Mot

orvä

gen

Mal

mö-

Lund

(kl

ar 1

953)

Sver

iges

förs

ta m

otor

väg

bygg

d i b

eton

g-el

emen

t enl

igt t

ysk

mod

ell.

Var k

rona

n på

de

t sve

nska

väg

näte

t när

den

kom

på

50-t

alet

och

en

före

bild

för m

otor

vägs

ut-

bygg

nade

n.

Skan

diah

amne

n,

Göt

ebor

g (k

lar

1966

)”In

gen

vill

veta

var

du

köp

t din

tröj

a”,

men

du

kan

vara

rä

tt sä

ker p

å at

t de

n ko

mm

it til

l di

g vi

a Sk

andi

a-ha

mne

n. S

verig

es

stör

sta.

Hal

land

såst

unne

ln (

klar

20

15)

Unde

r den

18 å

r lån

ga b

yggt

iden

har

den

få

tt st

or b

etyd

else

för s

åväl

milj

öpol

itike

n so

m b

yggt

änka

ndet

. När

den

är k

lar 2

015

ska

24 tå

g pe

r tim

me

i stä

llet f

ör d

agen

s fy

ra k

unna

pas

sera

Hal

land

sås.

Des

suto

m

ska

gods

tåge

n ku

nna

ta b

etyd

ligt m

er la

st.

Kal

lax

Carg

o, L

uleå

(19

99)

Den

dåva

rand

e no

rrbo

ttni

ske

land

s-

hövd

inge

n Bj

örn

Rose

ngre

ns sa

tsni

ng p

å at

t få

lång

dist

ansf

rakt

flyg

att m

ella

nlan

da

och

tank

a i L

uleå

ble

v et

t fias

ko. K

alla

x

har i

dag

Sve

riges

mes

t öve

rdim

ensio

n -er

ade

land

ning

sban

a.

Skar

land

a (1

980

-tal

)Pl

aner

na p

å en

gem

ensa

m fl

ygpl

ats i

Sk

arab

org

spra

ck p

å gr

und

av b

ypol

itik.

I s

tälle

t byg

gdes

/utv

eckl

ades

tre

loka

la

flygp

lats

er (S

kövd

e, F

alkö

ping

, Lid

köpi

ng)

vara

v in

gen

har r

egul

jär t

rafik

i da

g.

Kat

arin

aber

gets

skyd

dsru

m, S

tock

holm

(195

7)Vä

rlden

s stö

rsta

ato

mbo

mss

äkra

skyd

ds-

rum

och

Eur

opas

stör

sta

park

erin

gshu

s när

de

t sto

d kl

art.

Kalla

krig

et-m

onst

ret s

ka

nu b

li sl

utpu

nkt f

ör N

acka

- och

Vär

mdö

- bu

ssar

na i

nya

Slus

sen-

lösn

inge

n.

sver

iges

väg

- o

ch in

fra

stru

ktu

rtid

nin

g

nu

mm

er 6

• 2

013

GR

AFIK

: MAT

S JE

RNDA

HL

TExT

: JAN

NE

SUN

DLI

NG

11

12

SORTIMENT VÄG & VILTRing oss på 0371-335 40 eller besök demex.se

“Sinnesfrid på dagen” med Demex områdesskydd

“Sinnesfrid på natten” med Demex områdesskydd

GABIONER

GODKÄNT VÄGNÄT

AVÅKNINGSSKYDDTUNGAVSTÄNGNINGAR

MOBILSTÄNGSELUPPÅTGÅENDE BOM

UTTER PASSAGE

BÅGRÄCKEN

HELGE VÄGNÄT

AVÅKNINGSSKYDDTUNGAVSTÄNGNINGAR BÅGRÄCKEN

GODKÄNT VÄGNÄTUTTER PASSAGE HELGE VÄGNÄT

“Sinnesfrid på natten”

UPPÅTGÅENDE BOM

“ENASTÅENDE ROSTSKYDD”

13

MER DEBATT PÅ  WWW.PAVAG.NU

Inlägget Ingela Edlund

ATT EN VÄL fungerande infrastruktur är nödvändig för att ekonomin ska växa är närmast en truism. Trots de senas-te årens bristande underhåll av järn-vägen råder det enighet bland be-

slutsfattarna om att transportsystemen måste fungera effektivt.

Effektiva transporter gör det möjligt för människor att enkelt och snabbt ta sig till och från arbetet liksom för gods och varor att trans-porteras till marknader där de kan säljas.

En väl utbyggd infrastruktur möjliggör regi-onförstoringar vilket underlättar för företag också i mindre orter att få den arbetskraft de behöver.

Globaliseringens behov av transporter är en annan orsak till att infrastrukturen måste fung-era. För ett glesbefolkat och exportberoende land som Sverige krävs det därför ett omfattan-de infrastrukturnät för att tillgodose transport-behovet.

MEN ÄVEN OM TILLGÅNGEN till transporter inte kan underskattas ur ett ekonomiskt perspektiv så är den inte okontroversiell. Åtminstone inte utifrån hur våra transporter sker i dag.

Transportsektorn står i dag för de största utsläppen av koldioxid i Sverige. Ska vi lyckas nå det politiska målet om att år 2050 ha mins-kat nettoutsläppen av koldioxid till noll, så finns det anledning att fundera över hur trans-portsektorn ska se ut och vilken infrastruktur det kräver.

De två nyckelbudskapen för en mer klimat-

vänlig utveckling är energieffektivisering och energiomställning.

SKA ENERGIFÖRBRUKNINGEN drastiskt minska måste också kollektivtrafikanvändningen öka. För att minska dess utsläpp av koldioxid måste kollektivtrafiken samtidigt göras fossiloberoen-de.

En mer omfattande satsning på tågtrafiken är ett viktigt steg för att lyckas förena effektiva

transporter med ett minskat utsläpp av kol- dioxid.

Tågtrafiken är energieffektiv och drivs i huvudsak av el som i sin tur huvudsakligen produceras utan utsläpp av växthusgaser. Men ska tågtrafiken locka fler användare behöver den förbättras avsevärt.

ATT KOMMA TILL rätta med det bristande under-hållet är en nödvändig men otillräcklig åtgärd. Ska tåget kunna konkurrera med flyget om persontransporter på sträckor som mellan Stockholm och Göteborg och mellan Malmö och Stockholm omåste restiden kortas drastiskt vilket kräver höghastighetsbanor.

Detta skulle inte bara locka fler att ta tåg i stället för flyg, det skulle också göra det mer attraktivt att arbetspendla mellan orter längs med dessa sträckor och skapa regionförstoring-ar.

Tyvärr har det inte avsatts pengar för att bygga höghastighetsbanor på dessa distanser. I viss mån kan man skönja en ny sträckning mel-lan Stockholm och Göteborg men pengarna räcker bara från Stockholm till Linköping och mellan Göteborg och Borås. Etappen mellan Linköping och Borås är inte finansierad.

Ska Sveriges infrastruktur bli mer effektiv och bidra till att uppnå klimatmålen så krävs en mer ambitiös satsning på järnvägen än den vi ser i dag.

INGELA EDLUND, ANDRE VICE ORDFÖRANDE LO

Klimatmålen kräver en mer ambitiös järnvägssatsning

Ska Sveriges infrastruktur bli mer e�ektiv och bidra till att klimatmålen uppnås krävs det en mer ambitiös satsning på järnvägen än den vi ser i dag, skriver LO:s andre vice ordförande Ingela Edlund.

Friends – mutor, mygel och hybris�Vad som från början kunde ses som ett

mönsterexempel på kreativ �nansiering och o�entlig-privat samverkan (Friends arena) har blivit en historia om mutor, mygel och hybris. Dagens Industri

Tre viktigaste problemområdena�Om vi tittar på de tre viktigaste pro-blemområdena i samhället i dag, håller de �esta med om att det i tur och ordning handlar om bostads-

bristen, behovet av utbyggnaden av infrastrukturen och ungdoms-arbetslösheten. Byggindustrin

Varning för tra�kkaos i Skåne�Region Skåne varnar för tra�kkaos om inte

Södra stambanan mellan Lund och Hässleholm omedelbart rustas upp och får högre kapacitet. Efter att tågtra�ken i Skåne fyrdubblats på 20 år börjar situationen bli ohållbar. Sydsvenskan

Tillväxtmotorn behöver bensin�Skåne behöver mer investeringar i infrastruk-

tur för att verkligen bli den tillväxtmotor alla pratar om. Trelleborgs Allehanda

Tvärsäkra prognoser dominerar�Samhället och opinionen ändrar sig, liksom

politiken. Likväl domineras debatten om väg- och rälsbyggen av tvärsäkra prognoser om tillväxt, tra�kvolym, miljöe�ekter och framtida boende. Dagens Industri

Depression kräver expansiv politik�En ekonomi som lider av mild depression

kräver betydligt mer av uthålligt expansiv politik för att sysselsättningsmålen ska klaras. Det skulle också behövas en mer ambitiös arbetsmarknadspolitik. Satsningar på investe-ringar i infrastruktur, bostadsbyggande och miljöprojekt skulle vara än mer samhällseko-nomiskt lönsamma. Tidningen Ångermanland

Satsa på järnvägen i Dalarna�Järnvägen mellan Falun och Borlänge

är i behov av upprustning. Här rullar betydande delar av den svenska ex-porten på sin väg mot Göteborgs hamn och världshaven. Dalarnas Tidningar

OPINIONVi hämtar inspiration från våra nordiska grannar och satsar hårt på kunskapssamhället.

Erna Solberg (M), Norges statsminister

För att nå klimatmålen krävs en mer ambitiös satsning på järnvägen, skriver LO:s andre vice ordförande Ingela Edlund.

SORTIMENT VÄG & VILTRing oss på 0371-335 40 eller besök demex.se

“Sinnesfrid på dagen” med Demex områdesskydd

“Sinnesfrid på natten” med Demex områdesskydd

GABIONER

GODKÄNT VÄGNÄT

AVÅKNINGSSKYDDTUNGAVSTÄNGNINGAR

MOBILSTÄNGSELUPPÅTGÅENDE BOM

UTTER PASSAGE

BÅGRÄCKEN

HELGE VÄGNÄT

“ENASTÅENDE ROSTSKYDD”

HAWZHEEN KARIM ÄR doktor i vägteknik vid Kungliga tekniska gögskolan (KTH) i Stock-holm och så kallad kvalificerad utredare inom Trafikverkets underhållsverksamhet.Han säger att det finns mycket pengar att spara genom att arbeta smartare än vad som görs i dag.

– Bara Trafikverket lägger årligen ner runt åtta miljarder kronor på drift och un-derhåll av vägar. Skulle vi kunna öka pro-duktiviteten med två procent per år innebär det att vi årligen får loss 160 miljoner kro-nor. Det är pengar som vi kan använda till många saker, till exempel att öka andelen mittseparerade vägar och minska antalet omkomna i trafiken.

– Trafikverket har regeringens uppdrag att försöka öka produktiviteten i anlägg-ningsbranschen med två till tre procent per år.Är det ett tu�t mål?

– Nej, det tycker jag inte. Det är ett rimligt mål. Det här handlar inte om att spara eller skära ner, utan om att effektivisera verk-samheten och få ut mer för samma mängd pengar.Hur ska det gå till?

– Till att börja med ska vi själva inom Tra-fikverket jobba mer effektivt. Vi ska renodla vår beställarroll genom att förändra vårt nuvarande förhållningssätt och i större utsträckning beställa funktionalitet i stället för färdiga tekniska lösningar, välja affärs-form med fokus på funktion, bli bättre på planering och se till att ha upphandlingarna klara i tid. Inte minst det sistnämnda ger entreprenörerna bättre möjligheter att planera och räkna på jobb.

– Vi kommer också att öka andelen total-entreprenader. En grundläggande tanke är

Produktiviteten är alldeles för låg i anläggningsbranschen och måste öka.

Det menar Hawzheen Karim vid Tra�kverket.–�Vi måste få mera väg och järnväg för pengarna.

Hawzheen Karim, Tra�kverket

"Vi måste få mera väg för pengarna"

Är det så bara i Sverige?– I Sverige underskattar vi prefabproduk-

ter när vi bygger broar. Men min bild är att produktiviteten i allmänhet är låg i anlägg-ningsbranschen i de flesta länder. Detta är inte ett specifikt svenskt problem.Vad innebär produktivitetskraven för entre-prenörerna?

– Varje kontrakt vi skriver ska stimulera till innovation. Det gör att de företag som i framtiden vill vara en av de viktiga spelar-na på den här marknaden, som vill vinna upphandlingar och tjäna pengar, måste vara duktiga på innovationer och utveck-ling.Kommer ni att ändra några krav?

– Vi har ett mycket stort projekt igång som går ut på att granska vårt regelverk och se vilka av våra krav som kan förändras. Ibland är vi i onödan inne och petar i detal-jer och ställer krav som bara leder till kost-nader. Det är krav som egentligen inte be-hövs, som inte fyller någon vettig funktion, utan som bara gör det svårare för entrepre-nörerna. I stället ska vi ställa tuffa funk-tionskrav. Hur entreprenörerna uppfyller kraven är upp till dem. Det viktiga är att kraven uppfylls.Vilket innebär?

– Om uppgiften är att bygga en väg med vissa krav, ska inte vi lägga oss i exakt med vilka metoder eller produkter som vägen byggs. Det viktiga är att funktionskraven uppfylls, till exempel att den håller en viss standard och har en viss livslängd. Blir det färre men större uppdrag i framti-den?

– Jag tror att utvecklingen går mot längre kontrakt och större volymer. Det gör det bland annat möjligt för entreprenörerna att arbeta mer rationellt än i dag och investera i nya metoder och maskiner. Vi vill bland annat ha färre men större driftområden på vägsidan. Vilka driftområden kommer att slås ihop?

– Det vet jag inte. Hur många och vilka som ska slås ihop beror bland annat på trafikmängden, vägnätets storlek och geo-grafiska förutsättningar. På landsbygden kan man slå ihop två, medan det i storstads-områdena inte blir några sammanslagning-ar alls. Vi kan nog vara ganska säkra på att det blir färre, men större driftområden i framtiden. En sådan lösning ger bättre ekonomi för både Trafikverket och entre-prenörerna. Men det ställer större krav på uppföljning av kontrakten.

MIKAEL BERGLING

INTERVJU

Fakta Hawzheen Karim

Ålder: 40 år.Född: Sulaimaniya i norra Irak. Bor: Mölnlycke utanför Göteborg. Utbildning: Teknologie doktor i vägteknik.Bakgrund: Arbetsledare vägdrit och verksamhetsut-vecklare på Svevia. Familj: Fru och två döttrar. Fritid: Båt, gym och resor.Favoritväg: E4:an mellan Jönköping och Gränna.

att de som arbetar åt oss ska få större frihet att agera, men också mer ansvar. Idén är att både vi och entreprenörerna tjänar på det.Hur då?

– Ett bra exempel är brounderhåll. Sam-lar vi underhållet av många broar i samma ”paket”, minskar vi våra egna administrati-va utgifter och kan dessutom få ned an-budskostnaderna. För entreprenörerna innebär större ”paket” att de kan arbeta effektivare och planera sin verksamhet bättre, vilket är ekonomiskt rationellt.Det här känns inte som något jätterevolu-tionerande, utan något som tillverkningsin-dustrin sysslat med sedan industrialismens genombrott?

– Industriellt tänkande är i sig inget nytt, men nytt för anläggningsbranschen. Bro-byggen är ett bra exempel. Trots att det vid de flesta motorvägsbroar som byggs i Sveri-ge i princip kan användas en av fyra model-ler av prefabricerade broar, byggs i princip varje bro som en prototyp.

–�Vi måste mäta för att förstå vad som händer och för att kunna agera. Mätning är helt enkelt nödvändigt för att för att vi ska kunna bli bättre, säger Hawzeem Karim.

FOTO

: JO

AKIM

RO

OS

Tra�kverkets produktivitets- arbete i korthet

Beställarroll och a�ärsform

• Renodla beställarrollen och välja a�ärsform med fokus på funktion.

• Bidra till konkurrens och nytänkande.• Utveckla och tillämpa ersättningsfor-

mer som stimulerar till innovation och produktivitet.

• Utveckla formerna och innehållet i samverkan.

Finansiering och planering

• Att ha tillräcklig framförhållning och agera välplanerat och transparent.

• Styra den samlade upphandlingsvoly-men.

• Upphandla och kontraktera i rätt tid.• Ta hänsyn till försörjningen av in-

satsvaror och dess logistik.

Krav och förutsättningar

• Utveckla kraven på funktion och egenskaper.

• Optimera kraven till vad som är nöd-vändigt och tillräckligt bra.

• Förenkla och anpassa förfrågningsun-derlagen.

• Anpassa undersökningar så att dessa stödjer ökad produktivitet.

14

SJÄLVSTYRANDE BILAR. Om tre år ska hundra privatpersoner agera testförare av självstyrande Volvobilar på vissa sträckor i Göteborg. Bilarna ska själva kunna köra i exempelvis bilköer eller parkera på egen hand i ett parkeringshus.

–�Vi måste mäta för att förstå vad som händer och för att kunna agera. Mätning är helt enkelt nödvändigt för att för att vi ska kunna bli bättre, säger Hawzeem Karim.

Industriell produktion

• Öka möjligheten genom paketering, serieköp och kombinatoriska upp-handlingar.

• Öka standardiseringen av både pro-dukter och processer, e�ektivare it- och datasamordning.

• Ge större möjlighet till val av start- och sluttider i entreprenader.

Innovation och nya produktionsmetoder

• Skapa drivkrafter och en attraktiv marknad för innovationer.

• Skapa e�ektiva branschsamarbeten.• Förbättra nyttiggörandet av FOI-re-

sultat och bidra till att nya innovatio-ner och metoder genomförs.

Projektering

• Säkra överväxlingen mellan projekte-ring och produktion.

• Utveckla upphandlingsformerna.• Optimera projekteringen för både

byggbarhet och e�ektiv drift.

Mätning och uppföljning

• Utveckla nyckeltal för produktivitets-mätning, både för kompletta anlägg-ningar och produktkategorier.

• Utveckla mätmetoderna och se till att vi har e�ektiva system för detta.

15

KRASCHANDE FÅGLAR. Varje år dör miljoner fåglar när de �yger rakt in i en genomskinlig eller re�ekterande glas- eller

plastyta. Nu har Tra�kverket tagit fram nya riktlinjer för genomskin-liga bullerskärmar som ska skydda fåglarna.

av världens befolkning väntas 2019 ha tillgång till 3G-täckning och 65 procent 4G, spår telekom-bolaget Ericsson.90%

16

SNABBT TILL KINA. Från Berlin till Peking på ett dygn. Om sju år är det verklighet. Höghastighetsjärn-vägen mellan Europa och Asien ska vara färdig år 2020. De 600 milen mellan Berlin och Peking kommer då att avverkas på ett dygn.UTBLICK

Tyskt miljard�askoSTORA BYGGPROJEKT FÖRSENADE FLERA ÅR

Berlin Brandenburg airport Willy Brandt• Började byggas 2006. Skulle enligt de ursprungliga

planerna ha öppnats hösten 2011. Öppningen sköts först fram till juni 2012, därefter till mars 2013 och senare till oktober 2013. Oklart när �ygplatsen kommer att öppna.

• Kostnaderna för bygget har fördubblats, från drygt 20 miljarder kronor till cirka 45 miljarder.

• Ligger 18 kilometer söder om centrala Berlin, nära �yg-platsen Schönefeld.

• Är dimensionerad för att till en början kunna ta emot 30 miljoner passagerare per år. Kapaciteten kan byggas ut till 50 miljoner. Kapaciteten på Arlanda - Sveriges största �ygplats – är 20 miljoner passagerare per år.

Tempelhof

SchönefeldBerlin Brandenburg airport Willy Brandt

Tegel

Berlins nya stor�ygplats skulle öppna för tra�k hösten 2011. Då upptäcktes det att brandvar-ningssystemet inte fungerade.

–�Flygplatsen är bara ett av �era stora plane-rings�askon inom den tyska byggbranschen, berättar Wiebke Ankersen som är pressattaché vid den svenska ambassaden i Berlin.BYGGET AV DEN NYA flygplatsen började planeras strax efter att Berlinmuren revs och efter att politikerna bestämt att Berlin skulle bli det enade Tysklands nya huvudstad.

1996 fattades det formella beslutet om att ”Berlin Bran-denburg airport Willy Brandt”, skulle ersätta de dåligt funge-rande, slitna och överbelastade flygplatserna Tempelhof, Tegel och Schönefeld.

Och befästa Berlins nygamla ställning som världsmetropol.

Bygget började 2006 med planen att galainvigningen skulle kunna hållas hösten 2011. Till att börja med gick också allt som planerat. Det byggdes landningsbanor, terminalbygg-

nader, incheckningsdiskar, bagageband, affärer, restau-ranger, bussterminal, järnvägs-station och annat som tillhör en storflygplats.

Två år senare stängdes Tem-pelhof i trygg förvissning om att en ny flygplats snart skulle öppna.

Så blev inte. Hittills har in-vigningen skjutits upp fyra gånger. Ingen kan i dag säga hur länge det dröjer innan planen lyfter och landar på ”Berlin Brandenburg airport Willy Brandt”. En del experter hoppas på ett år eller så, andra befarar att det kan dröja till 2017 innan flygplatsen är i full aktivitet.

Sammanlagt har det hittats

20 000 olika fel och brister på nybygget, allt från 1000 felplan-terade träd till havererat data-nät. Det största och allvarligas-te problemet har dock gällt brandskyddet. Friskluftsintaget fungerar inte som det skall vid en brand samtidigt som de gångar som ska forsla bort röken inte är byggda enligt gällande regelverk.

Flygplatsen har dessutom redan blivit dubbelt så dyr som beräknat, runt 45 miljarder kronor i stället för hälften så mycket. Det är en prislapp som dessutom stiger ju längre tid det går innan flygplatsen öpp-nar.

”BERLIN BRANDENBURG Willy Brandt” är inte det enda stora tyska byggprojektet under senare år som fått skandalstäm-pel på sig, berättar Wiebke Ankersen.

– Det gäller även den nya järnvägsstationen i Stuttgart och konserthuset ”Elbphilhar-monie” i Hamburg.

Det gigantiska underjordiska stations- och tunnelprojektet

Stuttgart 21 är kraftigt försenat och fördyrat. Projektet beräk-nas i dag kosta drygt 60 miljar-der kronor mot planerade 40 miljarder. Mycket talar dessut-om för att prislappen kommer att stiga ytterligare.

Detsamma gäller bygget av konserthuset ”Elbphilharmo-nie” vid floden Elbe i Hamburg som även har försenats flera år. Den beräknade totalkostnaden för Europas svar på operahuset i Sydney ligger nu på cirka sju miljarder kronor, vilket är mångdubbelt mer än vad som sades från början.

– I alla tre fallen handlar det om planeringsfiaskon och brist på kontroll, koordinering och transparens. Det är inte avsak-nad av ingenjörskunskaper som ställt till det, säger Wiebke Ankersen.Vad har hänt med e�ektivite-tens och ordningens Tyskland?

– Jag tror egentligen inte att det har hänt något grundläg-gande med Tyskland eller tys-ken. Däremot är jag övertygad om att något liknande inte kommer att inträffa igen.

16

17

Vårt mål är att dagens unga ska bli den bäst utbildade generationen i historien.

Helle Thorning-Schmidt (S), Danmarks statsminister

Tyskt miljard�askoSTORA BYGGPROJEKT FÖRSENADE FLERA ÅR

Tempelhof• Kallas alla �ygplatsers moder.

Flygplats sedan 1923. Den beröm-da terminalbyggnaden började byggas under 1930-talet och blev klar 1941.

• Under Berlinblockaden 1948–1949 var Tempelhof den viktigaste �ygplatsen.

• Lades ner 2008.

Tegel• Den största av Berlins nuvarande

�ygplatser.• Ligger åtta kilometer nordväst om

centrum. Öppnades 1930 som en plats för raketavfyrningar.

• I samband med Berlinblockaden 1948–1949 byggdes Tegel för att bli ett alternativ till Tempelhof. I december 1948 invigdes den nya �ygplatsen som då hade Europas längsta start- och landningsbana.

• Kommer att läggas ner när den nya stor�ygplatsen är i full gång.

Schönefeld• Ligger cirka 18 kilometer söder om

centrala Berlin.• Var 1949-1990 Östtysklands

huvud�ygplats med bland annat egen järnvägsstation. 1976 invig-des en ny passagerarterminal som fortfarande är i bruk.

• Är idag inriktad på charter- och lågpris�yg.

• Kommer att läggas ner när den nya stor�ygplatsen är i full gång.

KLASSISKA BERLINFLYGPLATSER

AVGIFT PÅ AUTOBAHN. Utländska bilister kan i framtiden få beta-la vägavgifter om de vill köra på tyska Autobahn. Mycket talar för att Tyskland väljer en österrikisk betalningsmodell, vilket innebär att man fäster en så kallad vinjett på vindrutan. Vinjetten kostar tio euro för tio dagar, 30 euro för två månader och 100 euro för ett år.

– Tyska politiker och andra beslutsfattare har den hårda vägen blivit medveten om vilka problem som kan upp-stå i stora projekt och kom-mer i framtiden ha mycket bättre koll på såväl planering som kostnader. Det här handlar dessutom i stor utsträckning om regionala projekt vilket kan förklara varför det inte blivit en politisk skandal på riksplanet, även om de tre fiaskona disku-terats mycket i pressen. Däre-mot har många lokala och regi-onala politiker ställts till svars.Vad säger allmänheten om det som har hänt?

– Några skrattar år det. Det skämtas mycket om de här projekten. Men många är väl-digt upprörda eftersom det är otroliga mängder skattepengar som försvinner där, säger Wieb-ke Ankersen.

– Jag tror att tysken i gemen uppfattar bristerna som ett ledningsproblem. Det är de där uppe som gör fel, som inte kan organisera och få saker och ting gjorda på rätt sätt.

NÄSTA NYA SPEKTA-KULÄRA bygge i Tyskland är att delvis återuppföra det gamla kejserli-ga slottet vid Un-

ter den Linden i centrala Berlin. Under andra världs-kriget bombskadades slottet och revs senare. På tomten

byggdes i mitten av 1970-talet Palast der Republik som bland annat inhyste det Östtyska parlamentet. Efter kommunis-mens fall revs Republikpalatset med bronsskimrande spegel-glas och med tak, väggar, golv och ventilationstrummor isole-rade med stora lager asbest.

I det nya palatset – Hum-boldt-Forum – ska det bland annat finnas muséer. Invändigt ska stilen vara modern, medan tre av de utvändiga fasaderna är tänkta att se ut som det gamla kejsarslottet.

– Man kommer att vara mycket noga med slottsbygget. Skulle det inträffa ett fiasko till, ja då vet jag inte vad som kom-mer att hända.

MIKAEL BERGLINGTe

mpe

lhof

, stä

ngde

s 20

08.

17

20Alltid på väg

Sveriges största infrastrukturprojekt behöver dig.

Vi bygger och sköter om vägar och infrastruktur. Vill du upptäcka en utmanande vardag? Under de närmaste åren kommer vi att rekrytera många nya medarbetare. Se vilka tjänster vi erbjuder just nu eller lämna en intresseanmälan på svevia.se

C294917_Annons_240x276_Infrastrukturprojekt.indd 1 2013-09-02 15:42

Nummer 6, 2013

Om adressaten är okänd returneras tidningen till: OTW, Box 3265, 103 65 STOCKHOLM

Posttidning B