Serviceutbud 2016

SERVICEUTBUD

2016

INNEHÅLL

OM KÅRKULLA SAMKOMMUN

I dag består verksamheten av . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4Hur får man service från Kårkulla samkommun . . . 5Brukaren i fokus – processbeskrivning . . . . . . . . . . . 6 Det socialpedagogiska arbetssättet . . . . . . . . . . . . . 7

FAMILJ OCH BARN

Omsorgsbyråtjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9Uppgörandet av habiliteringsplaner . . . . . . . . . . . 12Korttidsvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12Familjevård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13Stödjande verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

UNGDOMSÅREN

Omsorgsbyråtjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15Uppgörandet av habiliteringsplaner . . . . . . . . . . . 18Korttidsvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18Familjevård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18Boendeservice . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19Stödjande verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20Arbetslivsorienterande service . . . . . . . . . . . . . . . . 21Livsorienterande service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

VUXEN ÅLDER

Omsorgsbyråtjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23Uppgörandet av habiliteringsplaner . . . . . . . . . . . 26Korttidsvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26Familjevård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26Boendeservice . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27Stödjande verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29Arbetslivsorienterande service . . . . . . . . . . . . . . . . 30Livsorienterande service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31Arbetsklinikverksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

SENIORVERKSAMHET

Omsorgsbyråtjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Boendeservice . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36Korttidsvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37Familjevård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37Stödjande verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET

Mobila tjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40Undersökning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40Rehabilitering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41Krisvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42Missbrukarvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

2


VI ERBJUDER VAR OCH EN

MÖJLIGHETEN TILL EN MENINGSFULL

OCH TRYGG VARDAG .

””

3


OM KÅRKULLA SAMKOMMUNVI VILL ATT ALLA SKA HA MÖJLIGHET att leva ett så gott liv som möjligt tillsammans med andra människor. Samkommunen upprätthålls av samtliga 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland förutom kommunerna inom landskapet Åland. Fullmäktige har högsta beslutan-derätten med en mandatperiod på fyra år. Antalet leda-möter väljs enligt an talet svensk språ kiga in vån are i med -lem s kommunerna. Samkommunen har ca 100 verksamhetspunkter i hela Svenskfinland och ca 1 000 anställda (inkl. vikarier). Samkommunen ger service åt ca 1 200 brukare och har

ett befolkningsunderlag om 250 000 personer. Kårkullas målsättning är att erbjuda service av god kvali-tet, som tillfredsställer brukarens, kundens och persona-lens behov. Vår huvudsakliga uppgift är att erbjuda servi-ce för personer med utvecklingsstörning. Vi strävar efter att erbjuda kontinuerlig individ- och familjecentrerad habilitering och service som stöder utveckling och sam-hällsdeltagande. Kårkulla erbjuder också rehabiliterande verksamhet. Målsättning för rehabilitering är att återfå den optimala fysiska, psykiska och sociala förmågan efter en förlust eller inskränkning av funktionsförmåga.

I DAG BESTÅR VERKSAMHETEN AV

Boende

Missbruk ar-vård

Dagverk-samhet

Handledning, rådgivning,medicinsk

verksamhet

Institutions-vård

Familje-vård

Korttids-vård Arbetsklinik

Arbete enligtsocialvårds-

lagen

UndersökningRehabilitering

Krisvård

Mobila tjänster

Stödjande verksamhet

Personlig assistans

4

HUR FÅR MAN SERVICE FRÅN KÅRKULLA SAMKOMMUN?

OMSORGSBYRÅERNA UTGÖR inkörsporten till den service samkommunen erbjuder enligt lagen om specia-lomsorger om utvecklingsstörda och familjevårdarlagen. Byråerna är en länk mellan brukaren, hemkommunen och samkommunen. Servicen utformas i enlighet med hemkommunens önskemål och brukarens behov.

Då det gäller tjänster av arbetskliniken, placering i arbete med stöd, service enligt socialvårdslagen eller missbrukar-vård kontaktas respektive verksamhetsenhet.

För varje person som får service enligt lagen om speci-alomsorger om utvecklingsstörda fastställs ett omsorgs-

program. Omsorgsprogrammet innehåller uppgifter om vilka omsorger som ges och uppgörs av samkommunen i samarbete med brukaren och dennes företrädare samt hemkommunens socialvårdsmyndigheter. I och med om-sorgsprogrammet åtar sig hemkommunen de ekonomis-ka förpliktelser som programmet medför. Ifall kommu-nen önskar avsluta avtalad service förutsätts kommunen meddela samkommunen inom skälig tid. Ansvaret för att en individuell serviceplan uppgörs för alla brukare som erhåller socialvård ligger hos hemkommunen. Kårkulla samkommun har därtill valt att uppgöra individuella pla-ner för internt bruk.

BRUKAREMed brukare avser vi den person

som erhåller service av Kårkulla samkommun .

KUNDMed kund avser vi kommuner eller de som köper tjänster av

Kårkulla samkommun .

OM KÅRKULLA SAMKOMMUN 5

BRUKAREN I FOKUS

DELAKTIGHET Utgångspunkten för samkommunens människosyn och all serviceproduktion är delaktighet. Delaktighet bygger på att brukaren själv eller med nödvändigt stöd definie-rar sina behov och att verksamheten tillfredsställer dessa genom individuella lösningar. Delaktighet innebär att en

person med funktionsnedsättning är en del av samhället och har samma grundrättigheter att bo, arbeta, studera, förverkliga sig själv o.s.v. som alla andra kommuninvå-nare. Helt avgörande för hur detta lyckas är att det finns stöd och service som svarar mot personens behov och att personen är delaktig i att utforma denna service.

BRUKARENS SERVICEBEHOV

UTREDNINGARFörsta kontaktenHelhetsutredning

Förslag till beslut om specialomsorg

BESLUTBeslut om

specialomsorgBeslut om vilken

service? Var? När? Hur?

SÄSONGSSAMTALBrukarens önskemål

Kartläggning av brukarens behov

Överenskommelser

PLANERINGAnalys av samtalet

Individuell plan

UPPFÖLJNING, SÄSONGSSAMTAL

Uppföljning av planer och

överenskommelserKvalitetsmätning

REVIDERINGAnalys av samtal

Verksamhets-planeringIndividuell planering

6 OM KÅRKULLA SAMKOMMUN

DET SOCIALPEDAGOGISKA ARBETSSÄTTET OCH GRUNDER FÖR SERVICE OCH BESLUT

DET SOCIALPEDAGOGISKA ARBETSSÄTTETDet socialpedagogiska arbetssättet syftar till att med handlingsinriktade socialpedagogiska metoder lära bru-karen att hitta sina egna resurser och att hjälpa sig själv, så att brukaren med ökad självständighet blir mera del-aktig i sitt eget liv.

Till personalens roll hör socialpedagogiskt att stöda bru-karen att föra sin talan (”advocacy”), ge brukaren möj-lighet att påverka sitt eget liv genom egna val samt att aktivera brukaren och bana väg för en så jämlik och än-damålsenlig integrering i samhället som möjligt.

LÄTT

MÅTTLIGT

STORT

TOTALT

BEHOVET AV STÖD?

GRUNDER FÖR SERVICE OCH BESLUT• Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000)• Socialvårdslag (710/1982)• Lag angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977)• Lag om service och stöd på grund av handikapp (380/1987)• Lag om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992)• Lag om offentlighet i myndigheters verksamhet (621/1999)• Lag om personuppgifter (523/1999)• Förvaltningslag (434/2003)• Kommunallag (365/1995)• Lag om elektronisk behandling av klientupp- gifter inom social- och hälsovården (159/2007)• Lag om missbrukarvård (41/1986) • Familjevårdarlagen (312/1992)• Barnskyddslagen (417/2007)

OM KÅRKULLA SAMKOMMUN 7

JAG TYCKER MEST OM ATT

RITA OCH LEKA PÅ GÅRDEN . FAST DET

REGNAR SÅ GÖR DET INGENTING .”

”

8 FAMILJ OCH BARN

SOM FÖRSTA KONTAKT till Kårkulla samkommun fungerar de sju regionala omsorgsbyråerna som är belägna i Jakobstad, Vasa, Närpes, Pargas, Raseborg, Helsingfors och Borgå. Omsorgsbyråtjänsterna är ämnade för perso-ner med utvecklingsstörning eller andra funktionsned-sättningar och för deras anhöriga. Omsorgsbyrån utgör en central länk mellan brukare och anhöriga, hemkom-munen och samkommunen. På omsorgsbyrån erbjuds rådgivning, stöd och information samt möjlighet till be-dömningar och tester. Besöken kan ske i brukarens eget hem, på omsorgsbyrån eller exempelvis på dagvårdsenhe-ten eller i skolan.

Det mångprofessionella teamet på omsorgsbyrån består i allmänhet av socialkuratorer, psykologer och pedagoger. Det handlar om nätverksarbete som karaktäriseras av ett nära samarbete mellan de olika yrkesgrupperna och en helhetsmässig syn på varje brukares behov. Servicen är individuellt planerad och strukturerad. Den individuella planen (IP) är Kårkullas interna verktyg, där brukarens målsättningar och framtidsplaner framgår. Planen görs upp i samband med ett IP-möte där brukaren och dennes

nätverk samlas. Planen utgör en konkret handlingsplan med ansvarspersoner för varje delområde och fungerar samtidigt som en sammanställning av brukarens service-helhet.

Omsorgsbyråerna erbjuder olika instanser utanför organi-sationen brukarcentrerad handledning och konsultation kring olika former av funktionshandikapp och deras kon-sekvenser. Målsättningen är att dels ge kunskap som stö-der det helhetsmässiga habiliteringsarbetet kring personer i olika åldrar, dels att stöda nätverkens psykiska orkande i arbetet. Vid behov anlitas expert- och utvecklingscentrets team som består av läkare, talterapeuter, autismhandleda-re, pedagogisk handledare, fysioterapeut, musikterapeut samt ledande psykolog, terapeut och kurator.

Det är alltid hemkommunen som beviljar servicen och kontakten kan initieras exempelvis via hemkommunens handikappservice eller via sjukvården efter ett läkarbesök eller en undersökningsperiod. Men även brukaren själv eller anhöriga kan direkt ta kontakt med omsorgsbyrån. Kontakten kan påbörjas redan vid spädbarnsåldern. Om-sorgsbyrån följer med barnets utveckling och stöder fa-miljen vid viktiga vägskäl i livet.

OMSORGSBYRÅTJÄNSTER

Barnet och barnets näromgivning kan få

pedagogisk handledning redan från babyåldern .

Målet är att främja barnets helhetsutveckling samt att förebygga senare problem

i t .ex . kommunikation och beteende .

FAMILJ OCH BARN 9

Utredning av servicebehov: Socialkuratorn utreder vilken service brukaren/familjen är i behov av och informerar om vilken service Kårkulla samkommun kan erbjuda. Den första kontakten sker ofta som hembesök. Brukarens livssituation och förändring-ar i servicebehovet följs upp kontinuerligt. Tillsammans med brukaren planeras och förverkligas övergångsskeden i livet såsom dagis- och skolstart och senare korttidsvård, boende och arbete.

Omsorgsprogram och betalningsförbindelser: Serviceformerna och deras omfattning överenskommes med kommunens socialarbetare. Den service som bru-karen blivit beviljad antecknas i ett omsorgsprogram eller i en betalningsförbindelse, där kommunen förbinder sig att bekosta servicen. Socialkuratorn bereder omsorgspro-grammen och anhåller om betalningsförbindelser.

Rådgivning och stöd:Brukare och anhöriga kan få rådgivning kring socio-eko-nomiska frågor, kommunernas servicestruktur och servi-ceformer för personer med utvecklingsstörning. Social-kuratorn erbjuder stöd och handledning gällande sociala förmåner såsom ansökningar till Folkpensionsanstalten och till kommunen. Då brukaren exempelvis ska flytta eller inleda en ny verksamhetsform koordinerar socialku-ratorn denna process och stöder brukare och anhöriga.

Administration av familjevård och stödpersoner: För de barn som är i behov av familjevård söker socialku-ratorn i samråd med familjen en lämplig familjevårdare. Socialkuratorn gör hembesök till blivande familjevårdare och utreder deras lämplighet samt ansvarar för att göra upp uppdragsavtal. Stödpersonernas uppdragsavtal upp-görs också av socialkuratorn. För familjevårdare och stöd-personer ordnas träffar och utbildning.

SOCIALKURATORNS TJÄNSTER

Stöd för individuella behov: Omsorgspsykologerna vid Kårkulla samkommun fung-erar utgående från sin psykologiska specialkunskap som sakkunniga i omsorgsbyråns mångprofessionella team. Omsorgspsykologens främsta uppgift är att utreda och stöda den enskilda individen och dennes behov i olika livsskeden. Utgångspunkten är strävan efter anpassning av den psykiska, fysiska och sociala miljön kring indivi-den så att konsekvenserna av funktionsnedsättningen blir så små som möjligt i det dagliga livet. Nätverksarbete ut-gör en central arbetsform.

Psykologsamtal: Enskilda personer i olika åldrar erbjuds psykologsam-tal baserade på specialkunnande om de livsvillkor och konsekvenser som utvecklingsstörning och andra funk-tionsnedsättningar medför. Psykologen ger stöd vid ut-vecklingskriser och ohälsa kopplad till psykiska störning-ar. Psykologsamtalet utgår från den enskilda individens behov. Nätverket omkring tas med som stöd, dock med beaktande av individens integritet. Arbetet utmärks av flexibilitet gällande metod, tidsanvändning och mottag-ningsplats.

Psykologiska utredningar: Psykologiska utredningar omfattar psykologiska test-ningar av utveckling och kognitiv nivå. Därtill erbjuds bedömningar, kartläggningar och observationer av var-daglig funktionsförmåga vid olika tillstånd. Kartläggning av psykisk status gällande depression, demensutveckling

och andra tillkommande psykiska störningar sker utgåen-de från klinisk observation, bedömningsinstrument och samtal.

Konsultation och krisarbete: Den enskilde personens familj och anhöriga erbjuds samtal och vardagsnära stöd till hemmet utgående från kontinuitet och ett livscykelperspektiv. Konsultationer ges gällande kunskap om funktionsnedsättning hos en familjemedlem, utvecklingsmässiga frågor, sexualitet samt förebyggande av problemskapande beteende. Krisarbete erbjuds i samband med livskriser i familjen.

Utlåtanden, intyg och rekommendationer: Psykologen skriver även utlåtanden, intyg och rekommen-dationer för att tillgodose den enskilda personens olika behov.

PSYKOLOGENS TJÄNSTER

DEN INDIVIDU-ELLA PLANEN (IP) ÄR KÅRKULLAS INTERNA

VERKTYG, DÄR BRUKA-RENS MÅLSÄTTNINGAR

OCH FRAMTIDA FÖRÄNDRINGAR

FRAMGÅR .

10 FAMILJ OCH BARN

Familje- och nätverkscentrerat arbete: Pedagogiska handledarens arbete är socialpedagogiskt och specialpedagogiskt inriktat. Målet med den pedagogiska handledningen är ökad delaktighet och självständighet för barnet i vardagen. Arbetet är familje- och nätverk-scentrerat och pedagogiska handledaren besöker barnet i dess naturliga omgivning enligt barnets och omgivning-ens behov.

Arbete för barnets helhetsutveckling: Barnet och personer i dess näromgivning kan få peda-gogisk handledning redan från babyåldern. Pedagogiska handledningens tyngdpunkter i arbetet med barn är ti-dig stimulering och kommunikation. Målet är att främja barnets helhetsutveckling samt att förebygga senare pro-

blem i t.ex. kommunikation och beteende. Då barnet har börjat dagis/skolan kan pedagogiska handledaren hjälpa personalen att hitta passande former för enskilda barn i stödjandet av lekutveckling samt utveckling av sociala och kommunikativa färdigheter.

Samarbete med talterapeuten: Pedagogiska handledaren samarbetar med omsorgens talterapeut speciellt i frågor kring kommunikation. Pe-dagogiska handledaren kan i samråd med talterapeuten planera och tillverka kommunikationshjälpmedel (AKK – alternativ och kompletterande kommunikation) samt handleda omgivningen i användning av dessa (kropps-språk, föremål, bilder, tecken, tekniska applikationer).

PEDAGOGISKA HANDLEDARENS TJÄNSTER

Utveckling av språk och kommunikation: Omsorgens talterapeuter har specialkunnande om ut-veckling av språk och kommunikation hos barn med ut-vecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd. Spe-cialkunnande behövs för att kunna bedöma och uppfölja barnets kommunikationsutveckling då utvecklingsstör-ning och/eller autismspektrumtillstånd sätter sin prägel på dennes prestationer. Talterapeuten deltar i planering av habilitering samt handleder anhöriga och t.ex. dagisper-sonal i frågor som gäller utveckling av språk och kommu-nikation (bl.a. växelverkan, språkförståelse, oralmotorik, tal, AKK – alternativ och kompletterande kommunika-tion). Talterapeuten besöker barnet i brukarens närmiljö (hem/dagis/skola) enligt brukarens och omgivningens behov. Arbetet är familjecentrerat och miljöinriktat och samarbetet med andra aktörer kring brukaren utgör en

viktig del av talterapeutens arbete.

Regelbunden uppföljning: Alla barn under skolåldern (som har omsorgsprogram) uppföljs regelbundet eller vid behov av specialomsorgens talterapeut. Antalet besök kan variera 1-6 ggr/år beroende på behovet. I besöket deltar också vårdnadshavarna samt Kårkullas pedagogiska handledare. Vårdnadshavarna får samtidigt handledning i hur de bäst kan stödja barnets utveckling. Regelbunden uppföljning behövs för att fånga upp specifika avvikelser och fördröjningar i kommuni-kationsutvecklingen. Regelbunden uppföljning behövs också för att sedan kunna planera stödåtgärder och habi-litering. Specialomsorgens talterapeut följer också upp ef-fektiviteten av individuell talterapi som brukaren erhåller och tar vid behov ställning till habiliteringsformer.

TALTERAPEUTENS TJÄNSTER

Handledning kring autismspektrumtillstånd: Målet med autismhandledningen är att möjliggöra ett förutsägbart, innehållsrikt och hanterbart liv för barnet genom att öka förståelsen och kunskapen om autistiskt beteende och tänkande. Autismhandledaren ger informa-tion om autismspektrumtillstånd (AST) och kartlägger tillsammans med barnets omgivning dennes färdigheter och behov. Autismhandledaren utvecklar och utvärderar användning av ålders- och färdighetsenliga hjälpmed-len samt andra åtgärder och handleder nätverket i an-vändning av dessa (t.ex. schema). Autismhandledaren handleder också kring förebyggande och bemötande av utmanande beteende. Autismhandledaren ger även kon-

sultationer kring personer som inte har AST, men som drar nytta av strukturerad och tydliggörande verksamhet (t.ex. personer med djup/grav utvecklingsstörning, åld-ringar, personer med andra neuropsykiatriska tillstånd).

Samarbete med talterapeuten: Autismhandledaren samarbetar med omsorgens talte-rapeut speciellt i frågor kring kommunikation. Autism-handledaren kan i samråd med talterapeuten planera och tillverka kommunikationshjälpmedel (AKK – alternativ och kompletterande kommunikation) samt handleda omgivningen i användning av dessa (kroppsspråk, före-mål, bilder, tecken, tekniska applikationer).

AUTISMHANDLEDARENS TJÄNSTER

FAMILJ OCH BARN 11

EN STOR DEL AV BRUKARNA är i behov av individuell medicinsk habilitering d.v.s. en eller flera av följande: tal-terapi, musikterapi, ergoterapi, fysioterapi, ridterapi (som en del av ergo- eller fysioterapi), neuropsykologisk reha-bilitering. Den medicinska rehabiliteringen för personer med svår funktionsnedsättning baseras på en rehabilite-ringsplan som uppgjorts i samarbete mellan brukaren, läkaren och ett multiprofessionellt team. Utöver brukaren kan också en anhörig eller närstående delta i uppgörandet

av planen och vid behov FPA:s serviceproducent. Kår-kullas multiprofessionella team som består av läkaren, psykologen, talterapeuten och vid behov andra terapeuter tar ställning till terapibehovet och gör bedömningar var-efter en habiliteringsplan för FPA skrivs. Planen uppgörs för minst ett och högst tre år och den undertecknas av läkaren. Multiprofessionella teamets uppföljningar och bedömningar samt rekommendationer behövs alltid vid förnyandet av habiliteringsplanen.

UPPGÖRANDET AV HABILITERINGSPLANER (FOLKPENSIONSANSTALTEN)

AVLASTNING 0-16 ÅR:Korttidsvård innebär planerad vistelse på enhet i regionen. Vistelsens längd framgår i omsorgsprogrammet. Korttids-vård kan fungera som avlastning för närståendevård eller då situationen det kräver i familjen, korttidsvård kan även vara regelbundet återkommande. Korttidsvård kan ges

från ett dygn till högst tre månader i ett sträck.

Vid korttidsenheterna ges grundvård och omsorg. Extra resurskrävande korttidsvård kan erbjudas för barn och unga med ett stort vårdbehov eller utmanande beteende.

KORTTIDSVÅRD

12 FAMILJ OCH BARN

FAMILJEVÅRD OMFATTAR VÅRD,

FOSTRAN OCH OMSORG UTANFÖR

DET EGNAHEMMET .

MORGONVÅRD/EFTERMIDDAGSVÅRD:Morgonvård/eftermiddagsvård riktar sig till personer som bor med sina vårdnadshavare och som behöver tillsyn under morgonen eller eftermiddagen. Servicen ges vid lämplig närbelägen verksamhetsenhet.

FAMILJEVÅRD OMFATTAR vård, fostran och omsorg utanför det egna hemmet. Målet med familjevård är att ge den vårdade en möjlighet till ett familjeliv, nära relatio-ner, att främja bastryggheten och den sociala utvecklingen (Familjevårdarlagen 312/1992 1§).

Kårkulla rekryterar, förmedlar och utbildar familjer för olika familjevårdsuppdrag. Familjevårdarna får kontinu-erligt stöd och handledning samt möjlighet att delta i årliga fortbildnings- och rekreationstillfällen. Familjevård kan ordnas som en tillfällig lösning eller som fortgående familjevård.

Familjevårdsverksamheten riktar sig till familjer i behov av förebyggande insatser eller som extra stöd under svåra perioder. Familjevården kan också vara en permanent lös-ning för familj som inte har möjlighet att ta hand om sitt barn. Verksamheten är barncentrerad, varje barn placeras i en noggrant utvald familj som motsvarar barnets indivi-duella egenskaper, utveckling och behov.

Familjevårdaren fungerar på basis av uppdragsavtal, där bl.a. rättigheter, skyldigheter och ersättningar till familje-vården framgår. Familjevård kan ordnas på basen av barn-skyddslagen eller lagen om specialomsorger om utveck-

lingsstörda. Prövotiden oberoende av familjevårdsform är fyra månader.

FORTGÅENDE FAMILJEVÅRD:En placering i fortgående familjevård är det primära al-ternativet för barn som inte kan bo med sina föräldrar. Syftet är att ge barnet ett hem som uppväxt- och livsmiljö, med möjlighet till normalt familjeliv, anknytning, stabili-tet och nära, ofta livslånga förhållanden. Den fortgående familjevården behöver kompletteras med daghem, skola och fritidsaktiviteter. För äldre personer kompletteras familjevården med dagverksamhet och fritidsaktiviteter utanför hemmet.

TILLFÄLLIG FAMILJEVÅRD:Verksamheten riktar sig till barn vars vårdnadshavare behöver få avlastning eller är tillfälligt förhindrade att ta hand om vården. I en stödfamilj får barnet regelbundet umgås med stödfamiljen, endera några timmar åt gången eller till exempel över en helg. I stödfamiljen får barnet uppleva en trygg miljö samtidigt som familjen får ork att bättre klara av vardagen. Även enskilda personer kan fungera som stödfamilj. Tillfällig familjevård övergår till fortgående familjevård om den sammanhängande perio-den överstiger 30 dygn.

FAMILJEVÅRD

STÖDPERSON:Den stödjande verksamheten riktar sig till barn som bor i föräldrahemmet. Stödpersonens huvuduppgift är att stödja och hjälpa enligt familjens önskemål. Stödet ges i barnets hem, som en form av avlastning för föräldrarna. Stödpersonens insats är beroende av behov och avtal med berörda.

STÖDJANDE VERKSAMHET

PERSONLIG ASSISTANS (enl. handikappservicelagen):Verksamheten riktar sig till personer med funktionshinder som behöver assistans för dagliga sysslor hemma eller för att kunna delta i fritidsaktiviteter, samhällelig verksamhet och socialt samspel hemma eller utanför hemmet. Verk-samheten kräver betalningsförbindelse av kommunen.

Vid tillfälliga förändringar i hälsotillstånd, efter sjukhusvistelser/operationer och vid livets sista skede är det möjligt med en tillfällig extra resurs enligt överenskommelse med kunden . Resursen är tidsbestämd, maximalt tre månader.

TILLFÄLLIG TILLÄGGSRESURS

FAMILJ OCH BARN 13

PÅ MIN FRITID TYCKER JAG OM

ATT GÅ PÅ BIO OCH DANSA MED MINA

VÄNNER .

””

14 UNGDOMSÅREN

SOM FÖRSTA KONTAKT till Kårkulla samkommun fungerar de sju regionala omsorgsbyråerna som är belägna i Jakobstad, Vasa, Närpes, Pargas, Raseborg, Helsingfors och Borgå. Omsorgsbyråtjänsterna är ämnade för perso-ner med utvecklingsstörning eller andra funktionsned-sättningar och för deras anhöriga. Omsorgsbyrån utgör en central länk mellan brukare och anhöriga, hemkom-munen och samkommunen. På omsorgsbyrån erbjuds rådgivning, stöd och information samt möjlighet till be-dömningar och tester. Besöken kan ske i brukarens eget hem, på omsorgsbyrån eller exempelvis i skolan.

Det mångprofessionella teamet på omsorgsbyrån består i allmänhet av socialkuratorer, psykologer och pedagoger. Det handlar om nätverksarbete som karaktäriseras av ett nära samarbete mellan de olika yrkesgrupperna och en hel-hetsmässig syn på varje brukares behov. Servicen är indivi-duellt planerad och strukturerad. Den individuella planen (IP) är Kårkullas interna verktyg, där brukarens målsätt-ningar och framtidsplaner framgår. Planen görs upp i samband med ett IP-möte där brukaren och dennes nät-verk samlas. Planen utgör en konkret handlingsplan med

ansvarspersoner för varje delområde och fungerar samti-digt som en sammanställning av brukarens servicehelhet.


Det är alltid hemkommunen som beviljar servicen och kontakten kan initieras exempelvis via hemkommunens handikappservice eller via sjukvården efter ett läkarbesök eller en undersökningsperiod. Men även brukaren själv eller anhöriga kan direkt ta kontakt med omsorgsbyrån. Kontakten kan påbörjas redan vid spädbarnsåldern. Om-sorgsbyrån följer med brukarens utveckling och stöder familjen vid viktiga vägskäl i livet.


UNGDOMSÅREN 15

PÅ OMSORGS-BYRÅN ERBJUDS

RÅDGIVNING, STÖD OCH INFOR-

MATION SAMT MÖJLIGHET TILL BEDÖMNINGAR

OCH TESTER .

Utredning av servicebehov: Socialkuratorn utreder vilken service brukaren/familjen är i behov av och informerar om vilken service Kårkulla samkommun kan erbjuda. Den första kontakten sker ofta som hembesök. Brukarens livssituation och förändringar i servicebehovet följs upp kontinuerligt. Tillsammans med brukaren planeras och förverkligas övergångsskeden i li-vet såsom skolstart och senare korttidsvård, boende och arbete.



Administration av familjevård och stödpersoner: För de personer som är i behov av familjevård söker soci-alkuratorn i samråd med familjen en lämplig familjevår-dare. Socialkuratorn gör hembesök till blivande familje-vårdare och utreder deras lämplighet samt ansvarar för att göra upp uppdragsavtal. Stödpersonernas uppdragsavtal uppgörs också av socialkuratorn. För familjevårdare och stödpersoner ordnas träffar och utbildning.



Psykologiska utredningar: Psykologiska utredningar omfattar psykologiska testning-ar av utveckling och kognitiv nivå. Därtill erbjuds be-dömningar, kartläggningar och observationer av vardaglig

funktionsförmåga vid olika tillstånd. Kartläggning av psy-kisk status gällande depression, demensutveckling och an-dra tillkommande psykiska störningar sker utgående från klinisk observation, bedömningsinstrument och samtal.







16 UNGDOMSÅREN

Uppföljning av kommunikationsutveckling: Omsorgens talterapeuter har specialkunnande om språk och kommunikation hos personer med utvecklingsstör-ning och/eller autismspektrumtillstånd. Specialkunnande behövs för att kunna bedöma och följa upp brukarens kommunikationsutveckling då utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd sätter sin prägel på dennes prestationer.

Familje- och nätverkscentrerat arbete:Talterapeuten deltar i planering av habilitering samt handleder anhöriga och personal i frågor som gäller språk och kommunikation (bl.a. växelverkan, språkförståelse, oralmotorik, tal, AKK – alternativ och kompletterande kommunikation). Talterapeuten besöker den unge i den-nes närmiljö (hem/skola/boende/dagverksamhet) enligt den unges och omgivningens behov. Arbetet är familje- och nätverkscentrerat samt miljöinriktat och samarbetet med andra aktörer kring brukaren utgör en viktig del av talterapeutens arbete.

Nätverkscentrerat arbete:Pedagogiska handledarens arbete är socialpedagogiskt och specialpedagogiskt inriktat. Målet med den pedagogiska handledningen är ökad delaktighet och självständighet i vardagen. Pedagogiska handledaren besöker brukaren i dennes naturliga omgivning enligt brukarens och omgiv-ningens behov. Arbetet är nätverkscentrerat och arbetet görs i den ungas egen miljö.

Stöd i övergångsskedet:Pedagogiska handledningens tyngdpunkter i arbetet med ungdomar består av att stöda den unga och dennes nätverk i tonåren och vid övergångsskeden från livet i barndoms-hemmet till vuxenliv. Överföring av information samt planering av och handledning kring stödjande pedagogis-ka åtgärder hör till pedagogiska handledarens uppgifter i brukarens ungdomsår. Individuella begåvningsstödjande

hjälpmedel möjliggör största möjliga självständighet, ökar delaktigheten och jämlikheten samt förebygger problem-skapande beteende.

Samarbete med talterapeuten:Pedagogiska insatser kan bl.a. bestå av kartläggning av färdigheter och behov på olika delområden t.ex. ADL (aktiviteter i det alldagliga livet), ändamålsenlig fritid, lämplig stimulering, sysselsättning och kommunikation. Pedagogiska handledaren samarbetar med omsorgens talterapeut speciellt i frågor kring kommunikation. Pe-dagogiska handledaren kan i samråd med talterapeuten planera och tillverka kommunikationshjälpmedel (AKK- alternativ och kompletterande kommunikation) samt handleda omgivningen i användning av dessa (kropps-språk, föremål, bilder, tecken, tekniska applikationer).


Handledning kring autismspektrumtillstånd:Målet med autismhandledningen är att möjliggöra ett förutsägbart, innehållsrikt och hanterbart liv för den unga genom att öka förståelsen och kunskaperna om autistiskt beteende och tänkande. Autismhandledaren ger informa-tion om autismspektrumtillstånd (AST) och kartlägger tillsammans med brukaren och dennes omgivning bruka-rens färdigheter och behov. Autismhandledaren utvecklar och utvärderar användning av ålders- och färdighetsenliga hjälpmedel och andra åtgärder samt handleder nätverket i användning av dessa (t.ex. schema). Autismhandledaren handleder också kring förebyggande och bemötande av utmanande beteende. Autismhandledaren ger även kon-


Samarbete med talterapeuten:Autismhandledaren samarbetar med omsorgens talte-rapeut speciellt i frågor kring kommunikation. Autism-handledaren kan i samråd med talterapeuten planera och tillverka kommunikationshjälpmedel (AKK – alternativ och kompletterande kommunikation) samt handleda omgivningen i användning av dessa (kroppsspråk, före-mål, bilder, tecken, tekniska applikationer).



UNGDOMSÅREN 17

EN STOR DEL AV BRUKARNA är i behov av individuell medicinsk habilitering d.v.s. en eller flera av följande: tal-terapi, musikterapi, ergoterapi, fysioterapi, ridterapi (som en del av ergo- eller fysioterapi), neuropsykologisk reha-bilitering. Den medicinska rehabiliteringen för personer med svår funktionsnedsättning baseras på en rehabilite-ringsplan som uppgjorts i samarbete mellan brukaren, läkaren och ett multiprofessionellt team. Utöver brukaren kan också en anhörig eller närstående delta i uppgörandet

AVLASTNING:Korttidsvård innebär planerad vistelse på enhet i regionen. Vistelsens längd framgår i omsorgsprogrammet. Korttids-vård kan fungera som avlastning för närståendevård el-ler då situationen det kräver i familjen, korttidsvård kan

av planen och vid behov FPA:s serviceproducent. Kår-kullas multiprofessionella team som består av läkaren, psykologen, talterapeuten och vid behov andra terapeuter tar ställning till terapibehovet och gör bedömningar var-efter en habiliteringsplan för FPA skrivs. Planen uppgörs för minst ett och högst tre år och den undertecknas av läkaren. Multiprofessionella teamets uppföljningar och bedömningar samt rekommendationer behövs alltid vid förnyandet av habiliteringsplanen.

även vara regelbundet återkommande. Korttidsvård kan ges från ett dygn till högst tre månader i ett sträck. Vid korttidsenheterna ges grundvård och omsorg.

UPPGÖRANDET AV HABILITERINGSPLANER(FOLKPENSIONSANSTALTEN)

KORTTIDSVÅRD

FAMILJEVÅRD OMFATTAR vård, fostran och omsorg utanför det egna hemmet. Målet med familjevård är att ge den vårdade en möjlighet till ett familjeliv, nära relatio-ner, att främja bastryggheten och den sociala utvecklingen (Familjevårdarlagen 312/1992 1§).


Familjevårdsverksamheten riktar sig till familjer i behov av förebyggande insatser eller som extra stöd under svå-ra perioder. Familjevården kan också vara en permanent lösning för familj som inte har möjlighet att ta hand om sitt barn.

Familjevårdaren fungerar på basis av uppdragsavtal, där bl.a. rättigheter, skyldigheter och ersättningar till familje-vården framgår. Familjevård kan ordnas på basen av barn-

skyddslagen eller lagen om specialomsorger om utveck-lingsstörda. Prövotiden oberoende av familjevårdsform är fyra månader.

FORTGÅENDE FAMILJEVÅRD:Fortgående familjevård kan vara en alternativ boende-form. Syftet är att ge den unga ett hem som uppväxt- och livsmiljö, med möjlighet till familjeliv, anknytning, stabilitet och nära förhållanden. Den fortgående familje-vården behöver kompletteras med skola/utbildning och fritidsaktiviteter.

TILLFÄLLIG FAMILJEVÅRD:Verksamheten riktar sig till ungdomar vars vårdnadsha-vare behöver få avlastning eller är tillfälligt förhindrade att ta hand om vården. I en stödfamilj får den unga regel-bundet umgås med stödfamiljen, endera några timmar åt gången eller till exempel över en helg. I stödfamiljen får den unga uppleva en trygg miljö samtidigt som familjen får ork att bättre klara av vardagen. Tillfällig familjevård övergår till fortgående familjevård om den sammanhäng-ande perioden överstiger 30 dygn.

FAMILJEVÅRD

18 UNGDOMSÅREN

INTERNATBOENDE:Internatboende är en boendeform som stöder självständighets-processen och habiliteringen till ett vuxet liv under skolveckans vardagar. Det är till för personer som studerar på andra stadiet och behöver boendestöd under skolveckan. Beviljande av internatplats sker i samarbete med skola och hemkommun.

BOENDETRÄNING:Boendeträningens målsättning är att kartlägga brukarens önske-mål och färdigheter inför valet av permanent boendeform. Boen-deträning sker i samarbete med hela familjen. Boendeträning ges till personer i alla åldrar och som i sitt omsorgsprogram har en uttalad önskan att flytta hemifrån. Boendeträning ges vid enheter för korttidsvård.

BOENDESERVICE

UNGDOMSÅREN 19

STÖDPERSON:Den stödjande verksamheten riktar sig till personer som bor i föräldrahemmet eller inom boendeverksamheten. Som stödperson har man en vänskapsliknande relation med huvuduppgift att stödja och hjälpa på personens egna villkor och önskemål. Exempelvis vid deltagande i fritidssysselsättning. Stödjande verksamhet kan även ske i personens eget hem, speciellt då det gäller unga som bor hemma där föräldrarna behöver avlastning. Stödperso-nens insats är beroende av behov och avtal med berörda.

PERSONLIG ASSISTANS (ENL. HANDIKAPPSERVICELAGEN):Verksamheten riktar sig till personer med funktionshin-der som behöver assistans för dagliga sysslor hemma eller för att kunna delta i fritidsaktiviteter, samhällelig verk-samhet och socialt samspel hemma eller utanför hemmet. Verksamheten kräver betalningsförbindelse av kommu-nen.


KÅRKULLA SAMKOMMUNS dag- och arbetsverksamhet delas in i två huvudgrupper som kallas Arbetslivsoriente-rande service (ALO) och Livs-orienterande service (LO) .Med denna gruppindelning vill samkommunen klargöra skillnaden mellan service med inriktning på arbete i olika former och service som främst stöder vardagsfunktionen .

20 UNGDOMSÅREN

VERKSAMHETEN BESTÅR av tillverkning och produk-tion av egna varor och tjänster samt underleverantörsar-beten eller andra individuellt anpassade arbetsuppgifter. Förutom arbete ges möjlighet till fysiska och kulturella aktiviteter samt inslag av vuxenutbildning och socialträ-ning. För personer som erhåller insatser enligt socialvårds-lagen § 27 krävs betalningsförbindelse från hemkommu-nen. Person med utvecklingsstörning och/eller annan funktionsnedsättning som behöver arbetslivsorienterande service med stöd av samkommunens handledare.

ARBETE MED STÖD:Arbetskonsulentservice enligt metoden Arbete med stöd omfattar stöd och handledning åt en person som i regel är arbetssökande och behöver individuellt anpassat stöd för sin placering på den öppna arbetsmarknaden. Servi-cehelheten består av kartläggning av den arbetssökandes förmågor, önskemål och möjligheter, hjälp till sökande och val av arbetsplats, inlärning på arbetsplatsen och an-passning av arbetsuppgifter samt stöd och information till arbetsgivaren och kontakter till den arbetssökandes nät-verk. Arbetskonsulentservice kan ges parallellt med andra arbetsmarknadspolitiska och rehabiliterande åtgärder. Ar-betspraktik för personer under 25 år går under ungdoms-garantin. Servicen erbjuds arbetskraftsmyndigheter, för-säkringsbolag, projekt och kommuner. Servicen är i regel tidsbunden, men kan också erbjudas tillsvidare. Avgiften uppbärs separat om övrig service inte erhålls av samkom-munen. I övriga fall enligt den individuella kategorin.

UTLOKALISERAT ARBETE:Utlokaliserad arbete innebär inte anställning utan är en form av socialvård. Samkommunens arbetskonsulenter skaffar arbetsplatsen utgående från individuella önskemål och behov, samt medverkar till att arbetsuppgifter och metoder anpassas efter personens behov och förutsätt-ningar. På arbetsplatsen finns en utsedd kontaktperson och det finns en individuell plan för stöd och handled-ning till servicetagaren och arbetsplatsen.

Arbetsveckans och -dagens längd kan variera beroende på personens och arbetsplatsens behov eller önskemål. Det är möjligt att kombinera utlokaliserat arbete med verk-samhet på samkommunens verksamhets enhet. Utlokali-serad verksamhet kan ske i form av arbetslivsorientering eller som fortgående verksamhet. I verksamheten används erfarenheter och kunskap från metoden Arbete med stöd.

UNGDOMSVERKSTAD TROJA:Troja finns i Åbo och riktar sig till ungdomar 15-29 år, men alla är välkomna oberoende av ålder eller moders-mål. Det kan vara någon som avbrutit studierna, som inte kommit in på någon utbildning, som inte riktigt vet vad hon eller han vill göra i framtiden eller någon som är ar-betslös. I Troja finns verkstad, kök, datasal, vardagsrum samt ett vitt rum för ljusterapi. I verkstaden hålls olika workshops, i köket tillverkas lunch för 30 personer dag-ligen.

ARBETSLIVSORIENTERANDE SERVICE

SYFTET FÖR LIVSORIENTERANDE SERVICE (LO) är att ge sysselsättning och stimulans, fysiska aktiviteter och möjlighet till att umgås med andra personer och grupper. Verksamheten baserar sig på individuellt anpassad syssel-sättning, upplevelser och stimulans utgående från vars och ens behov och förutsättningar. Verksamheten byg-ger på regelbundenhet och struktur och erbjuder en god och trygg miljö för interaktion och kommunikation. Vid

behov används och utvecklas olika begåvnings-, kommu-nikations- och andra hjälpmedel. Verksamheten är bun-den till en enhet. LO ger service till personer med grav utvecklingsstörning och till multihandikappade personer och personer med autismspektrumstörningar eller andra grava funktionshinder. Gemensamt för målgruppen är ett mångsidigt och fortgående hjälp- och stödbehov samt re-gelbunden vägledning.

LIVSORIENTERANDE SERVICE

UNGDOMSÅREN 21

MITT JOBB ÄR JÄTTEVIKTIGT

FÖR MIG, DÄR HAR JAG ALLA MINA

VÄNNER .

””

22 VUXEN ÅLDER

SOM FÖRSTA KONTAKT till Kårkulla samkommun fungerar de sju regionala omsorgsbyråerna som är belägna i Jakobstad, Vasa, Närpes, Pargas, Raseborg, Helsingfors och Borgå. Omsorgsbyråtjänsterna är ämnade för perso-ner med utvecklingsstörning eller andra funktionsned-sättningar och för deras anhöriga. Omsorgsbyrån utgör en central länk mellan brukare och anhöriga, hemkom-munen och samkommunen. På omsorgsbyrån erbjuds rådgivning, stöd och information samt möjlighet till be-dömningar och tester. Besöken kan exempelvis ske i bru-karens eget hem eller på omsorgsbyrån.

Det mångprofessionella teamet på omsorgsbyrån består i allmänhet av socialkuratorer, psykologer och pedagoger. Det handlar om nätverksarbete som karaktäriseras av ett nära samarbete mellan de olika yrkesgrupperna och en helhetsmässig syn på varje brukares behov. Servicen är individuellt planerad och strukturerad. Den individuella planen (IP) är Kårkullas interna verktyg, där brukarens målsättningar och framtidsplaner framgår. Planen görs upp i samband med ett IP-möte där brukaren och dennes nätverk samlas. Planen utgör en konkret handlingsplan med ansvarspersoner för varje delområde och fungerar samtidigt som en sammanställning av brukarens service-helhet.


Det är alltid hemkommunen som beviljar servicen och kontakten kan initieras exempelvis via hemkommunens handikappservice eller via sjukvården efter ett läkarbesök eller en undersökningsperiod. Men även brukaren själv eller anhöriga kan direkt ta kontakt med omsorgsbyrån.


OMSORGS-BYRÅN UTGÖREN CENTRAL

LÄNK TILL BRUKARE OCH

ANHÖRIGA .

VUXEN ÅLDER 23

Utredning av servicebehov: Socialkuratorn utreder vilken service brukaren/familjen är i behov av och informerar om vilken service Kårkulla samkommun kan erbjuda. Den första kontakten sker ofta som hembesök. Brukarens livssituation och förändringar i servicebehovet följs upp kontinuerligt. Tillsammans med brukaren planeras och förverkligas övergångsskeden i livet såsom korttidsvård, boende och arbete.






Psykologiska utredningar: Psykologiska utredningar omfattar psykologiska testning-ar av utveckling och kognitiv nivå. Därtill erbjuds be-dömningar, kartläggningar och observationer av vardaglig

funktionsförmåga vid olika tillstånd. Kartläggning av psy-kisk status gällande depression, demensutveckling och an-dra tillkommande psykiska störningar sker utgående från klinisk observation, bedömningsinstrument och samtal.







24 VUXEN ÅLDER

Nätverkscentrerat arbete: Omsorgens talterapeuter har specialkunnande om språk och kommunikation hos personer med utvecklingsstör-ning och/eller autismspektrumtillstånd. Specialkunnande behövs för att kunna bedöma färdigheter och behov då utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd sätter sin prägel på personens kommunikativa prestatio-ner. Talterapeuten deltar i planering av habilitering samt

handleder anhöriga och personal i frågor som gäller språk och kommunikation (bl.a. växelverkan, språkförståelse, oralmotorik, AKK–alternativ och kompletterande kom-munikation). Talterapeuten besöker brukaren i dennes närmiljö (hem/ boende/dagverksamhet) enligt brukarens och omgivningens behov. Arbetet är nätverkscentrerat samt miljöinriktat och samarbetet med andra aktörer kring brukaren utgör en viktig del av talterapeutens arbete.

Nätverkscentrerat arbete:Pedagogiska handledarens arbete med vuxna är socialpe-dagogiskt inriktat. Målet med den pedagogiska handled-ningen är ökad delaktighet och självständighet i varda-gen. Pedagogiska handledaren besöker brukaren i dennes naturliga omgivning enligt dennes och omgivningens behov. Arbetet är nätverkscentrerat och arbetet görs i bru-karens egen miljö.

Kartläggning och uppföljning:Pedagogiska handledningens tyngdpunkter i arbetet med vuxna omsorgstagare är att kartlägga och uppfölja bru-karens färdigheter och individuella eventuellt ändrande behov samt utveckla dennes färdigheter med hjälp av pe-dagogiska och vardagshabiliterande åtgärder. Pedagogiska handledaren samarbetar med anhöriga och personalen för hitta brukarens styrkor och behov. I vuxenåldern kan arbetet bestå t.ex. av kartläggning av ADL-funktioner

(aktiviteter i det alldagliga livet t.ex. hygien, matlagning), kommunikation, lämplig stimulering och sysselsättning samt planering av åtgärder och handledning kring dessa. Passande kravnivå, tillräcklig sysselsättning och använd-ning av individuellt planerade begåvningsstödjande hjälpmedel möjliggör största möjliga självständighet, ökar delaktigheten och jämlikheten samt förebygger problem-skapande beteende.

Samarbete med talterapeuten:Pedagogiska handledaren samarbetar med omsorgens talterapeut speciellt i frågor kring kommunikation. Pe-dagogiska handledaren kan i samråd med talterapeuten planera och tillverka kommunikationshjälpmedel (AKK – alternativ och kompletterande kommunikation) samt handleda omgivningen i användning av dessa (kropps-språk, föremål, bilder, tecken, tekniska applikationer).


Handledning kring autismspektrumtillstånd:Målet med autismhandledningen är möjliggöra ett för-utsägbart, innehållsrikt och hanterbart liv för brukaren genom att öka förståelsen och kunskaperna om autistiskt beteende och tänkande. Autismhandledaren ger informa-tion om autismspektrumtillstånd (AST) och kartlägger tillsammans med brukaren och dennes omgivning perso-nens färdigheter och behov. Autismhandledaren utvecklar och utvärderar användning av ålders- och färdighetsenliga hjälpmedel och andra åtgärder samt handleder nätverket i användning av dessa (t.ex. schema). Autismhandledaren handleder också kring förebyggande och bemötande av utmanande beteende. Autismhandledaren ger även kon-


Samarbete med talterapeuten:Autismhandledaren samarbetar med omsorgens talte-rapeut speciellt i frågor kring kommunikation. Autism-handledaren kan i samråd med talterapeuten planera och tillverka kommunikationshjälpmedel (AKK-Alternativ och Kompletterande Kommunikation) samt handleda omgivningen i användning av dessa (kroppsspråk, före-mål, bilder, tecken, tekniska applikationer).



VUXEN ÅLDER 25

FAMILJEVÅRD OMFATTAR vård, fostran och omsorg utan för det egna hemmet. Målet med familjevård är att ge den vårdade en möjlighet till ett familjeliv, nära relatio-ner, att främja bastryggheten och den sociala utvecklingen (Familjevårdarlagen 312/1992 1§). Kårkulla rekryterar, förmedlar och utbildar familjer för olika familjevårdsupp-drag. Familjevårdarna får kontinuerligt stöd och handled-ning samt möjlighet att delta i årliga fortbildnings- och rekreationstillfällen. Familjevård kan ordnas som en till-fällig lösning eller som fortgående familjevård.

Familjevårdsverksamheten riktar sig till familjer i behov av förebyggande insatser eller som extra stöd under svåra perioder. Familjevården kan också vara en permanent lös-ning för familj som inte har möjlighet att ta hand om sitt barn. Familjevårdaren fungerar på basis av uppdragsav-tal, där bl.a. rättigheter, skyldigheter och ersättningar till familjevården framgår. Familjevård kan ordnas på basen av barnskyddslagen eller lagen om specialomsorger om utvecklingsstörda. Prövotiden oberoende av familjevårds-form är fyra månader.

EN STOR DEL AV BRUKARNA är i behov av individuell medicinsk habilitering d.v.s. en eller flera av följande: tal-terapi, musikterapi, ergoterapi, fysioterapi, ridterapi (som en del av ergo- eller fysioterapi), neuropsykologisk reha-bilitering. Den medicinska rehabiliteringen för personer med svår funktionsnedsättning baseras på en rehabilite-ringsplan som uppgjorts i samarbete mellan brukaren, läkaren och ett multiprofessionellt team. Utöver bruka-ren kan också en anhörig eller närstående delta i uppgö-

FORTGÅENDE FAMILJEVÅRD:Fortgående familjevård kan vara en alternativ boende-form. Syftet är att ge den vuxna ett hem som uppväxt- och livsmiljö, med möjlighet till familjeliv, anknytning, stabilitet och nära förhållanden. Den fortgående familje-vården behöver kompletteras med arbets- eller dagverk-samhet och fritidsaktiviteter utanför hemmet.

TILLFÄLLIG FAMILJEVÅRD:Verksamheten riktar sig till vuxna personer som bor med sina vårdnadshavare och vårdnadshavarna behöver få av-lastning eller är tillfälligt förhindrade att ta hand om vår-den. I en stödfamilj får personen regelbundet umgås med stödfamiljen, endera några timmar åt gången eller till ex-empel över en helg. I stödfamiljen får brukaren uppleva en trygg miljö samtidigt som vårdnadshavarna får ork att bättre klara av vardagen. Tillfällig familjevård övergår till fortgående familjevård om den sammanhängandeperio-den överstiger 30 dygn.

randet av planen och vid behov FPA:s serviceproducent. Kårkullas multiprofessionella team som består av läkaren, psykologen, talterapeuten och vid behov andra terapeuter tar ställning till terapibehovet och gör bedömningar var-efter en habiliteringsplan för FPA skrivs. Planen uppgörs för minst ett och högst tre år och den undertecknas av läkaren. Multiprofessionella teamets uppföljningar och bedömningar samt rekommendationer behövs alltid vid förnyandet av habiliteringsplanen.

FAMILJEVÅRD

UPPGÖRANDET AV HABILITERINGSPLANER(FOLKPENSIONSANSTALTEN)

26 VUXEN ÅLDER

AVLASTNING:Korttidsvård innebär planerad vistelse på enhet i regionen. Vistelsens längd framgår i omsorgsprogrammet. Korttids-vård kan fungera som avlastning för närståendevård el-ler då situationen det kräver i familjen. Korttidsvård kan


KORTTIDSVÅRD

STÖDBOENDE:Stödboende är en serviceform där brukaren hyr eller äger sin lägenhet och får stöd och handledning i sitt hem för att klara självständigt boende. Boendestödet kan gälla skötsel av hygien och hem, matlagning och stöd med so-

ciala relationer. Boendestödet är på förhand planerat ut-gående från individuella behov och personalen kommer från närbelägen boendeenhet. Det finns möjlighet till kontakt vid akuta behov enligt överenskommelse.

Gruppverksamhet som stöder brukarens sociala förmåga ordas inom boendeverksamheten, och personer som bor inom stödboende har möjlighet att delta.

BOENDESERVICE

För personer som behöver tillsyn/stöd/hjälp/

omsorg i sitt hem kan man välja mellan att bo tillsammans med andra

personer i gruppboende eller i lägenhet intill andra personer med liknande behov.

Hemmet kan vara i ett höghus, radhus eller egnahemshus och kan vara belägen i

stan eller på landet. Boendestödet utformas utgående från individuella behov, dock så att brukarens egna

förmågor, resurser och styrkor tas i beaktande.

VUXEN ÅLDER 27

ETT EGET HEM MED DAGLIGT STÖD:Målsättningen med boendeservicen är att erbjuda perso-ner med utvecklingsstörning och/eller annan funktions-nedsättning möjlighet till ett eget hem utgående från in-dividuella önskemål och behov. Brukarens egna förmågor, resurser och styrkor är utgångspunkten vid val av boende-form och uppgörande av boendestödets innehåll.

Boendestödets innehåll omfattar stöd med vardagliga sysslor, stödjande av kommunikation, stöd för att göra val och fatta beslut, stöd för att lära sig nya saker, stöd för att upprätthålla sociala relationer och vid behov även omfattande omsorg och omvårdnad. Boendestödet är i första hand handledande och stöder till maximal själv-ständighet.

Det finns möjlighet att bo tillsammans med andra perso-ner som behöver liknande stöd i sin vardag i s.k. grupp-hem eller att bo i egen lägenhet nära andra personer som behöver stöd i sin vardag. Grupphemmen finns i olika boendemiljöer, i städer och på landsbygd. I grupphemmen har alla hyresgäster eget rum, ofta med egen toalett och duschmöjlighet medan allmänna utrymmen som vardagsrum, kök, bastu, hall och förrådsrum är gemensamma.

Att bo i egen lägenhet nära andra som behöver stöd kan betyda ett radhusliknande boende, att bo i höghus eller i en lägenhet intill ett grupphem, i de flesta lägenhetsbo-enden finns det tillgång till ett gemensamhetsutrymme.

I de olika hemmen med dagligt stöd finns det personal under den tid hyresgästerna är hemma, d.v.s. kvällar, nät-ter och veckoslut. Hyresgästerna ingår hyresavtal och står för utgifter i anslutning till sitt hushåll.

HEMMADAG: Hemmadag är benämning för de vardagar det erbjuds ak-tivt boendestöd i hemmet istället för daglig verksamhet utanför hemmet. Det gäller semesterdagar och verksam-heten riktar sig till de personer med stora vårdbehov och som inte har möjlighet eller förmåga att vistas dagligen på enhet för daglig verksamhet. Verksamheten i hemmet utformas så att alla personer har en meningsfylld dag.

INSTITUTIONSVÅRD:Vid Vårdhemmet i Pargas ges institutionsvård fram till år 2020. Institutionsvården avvecklas enligt statsrådets prin-cipbeslut år 2010. Personer med grav fysisk och psykisk utvecklingsstörning och personer med autism samt åld-rande personer med behov av expertiskunnande erhåller sin boendeform på institution.

Institutionsvården omfattar service dygnet runt i form av grundvård, boende- och daglig verksamhet eller annan motsvarande verksamhet. De dagar brukaren får specia-linsatser debiteras enligt rehabiliteringsavgift. I servicen ingår fullt uppehälle.

Individuella avgifter, enligt rehabiliterings- eller krisvårds-avgift, uppgörs för personer som har specifika vårdbehov och är extra resurskrävande.



• Egen lägenhet i vanligt bostadsområde• Egen lägenhet i grupp utan gemensamma utrymmen• Egen lägenhet i grupp med gemensamma utrymmen• Delad lägenhet• Egen lägenhet nära ett grupphem• Egen lägenhet intill ett grupphem• Egen lägenhet i ett grupphem• Eget rum i ett stort grupphem• Eget rum i ett medelstort grupphem• Eget rum i ett litet grupphem

BOENDE-ALTERNATIV

• Att bo på landet• Att bo i storstan

• Att bo i en mindre stad• Att bo i höghus• Att bo i radhus

• Att bo i egnahemshus

28 VUXEN ÅLDER

PERSONLIG ASSISTANS (enl. handikappservicelagen):Verksamheten riktar sig till personer med funktionshin-der som behöver assistans för dagliga sysslor hemma eller för att kunna delta i fritidsaktiviteter, samhällelig verk-samhet och socialt samspel hemma eller utanför hemmet.


Kårkulla samkommuns dag- och arbets-verksamhet delas in i två huvudgrup-per som kallas Arbetslivsorienterande service (ALO) och Livsorienterande ser-vice (LO) . Med denna gruppindelning vill samkommunen klargöra skillnaden mellan service med inriktning på arbe-te i olika former och service som främst stöder vardagsfunktionen.

Såväl ALO som LO servicen riktar sig till personer med utvecklingsstörning, multihandikapp, autismspektrums-törningar samt andra funktionsned-sättningar med motsvarande behov av service . Servicen ordnas utgående från personens behov och önskemål, vilka framgår av en individuell plan . I praktiken kan servicen ges på ett fast verksamhetsställe eller vid företag och arbetsplatser i form av Arbete med stöd eller utlokaliserad arbets-verksamhet .

STÖDPERSON:Den stödjande verksamheten riktar sig till personer som bor i föräldrahemmet eller inom boendeverksamheten. Som stödperson har man en vänskapsliknande relation med huvuduppgift att stödja och hjälpa på personens egna villkor och önskemål. Exempelvis vid deltagande i fritidssysselsättning. Stödjande verksamheten kan även ske i personens eget hem, speciellt då det gäller personer som bor i föräldrahemmet där föräldrarna behöver avlast-ning. Stödpersonens insats är beroende av behov och avtal med berörda.

VUXEN ÅLDER 29

VERKSAMHETEN BESTÅR av tillverkning och produk-tion av egna varor och tjänster samt underleverantörsar-beten eller andra individuellt anpassade arbetsuppgifter. Förutom arbete ges möjlighet till fysiska och kulturella aktiviteter samt inslag av vuxenutbildning och socialträ-ning. För personer som erhåller insatser enligt socialvårds-lagen §27 krävs fortsättningsvis betalningsförbindelse från hemkommunen.

ARBETE MED STÖD:Arbetskonsulentservice enligt metoden Arbete med stöd omfattar stöd och handledning åt en person som i regel är arbetssökande och behöver individuellt anpassat stöd för sin placering på den öppna arbetsmarknaden. Servi-cehelheten består av kartläggning av den arbetssökandes förmågor, önskemål och möjligheter, hjälp till sökande och val av arbetsplats, inlärning på arbetsplatsen och an-passning av arbetsuppgifter samt stöd och information till arbetsgivaren och kontakter till den arbetssökandes nät-verk. Arbetskonsulentservice kan ges parallellt med andra arbetsmarknadspolitiska och rehabiliterande åtgärder. Ar-betspraktik för personer under 25 år går under ungdoms-garantin. Servicen erbjuds arbetskraftsmyndigheter, för-säkringsbolag, projekt och kommuner. Servicen är i regel tidsbunden, men kan också erbjudas tillsvidare. Avgiften uppbärs separat om övrig service inte erhålls av samkom-munen. I övriga fall enligt den individuella kategorin.

UTLOKALISERAT ARBETE:Utlokaliserad arbete innebär inte anställning utan är en form av socialvård. Samkommunens arbetskonsulenter skaffar arbetsplatsen utgående från individuella önskemål och behov, samt medverkar till att arbetsuppgifter och metoder anpassas efter personens behov och förutsätt-ningar. På arbetsplatsen finns en utsedd kontaktperson och det finns en individuell plan för stöd och handled-ning till servicetagaren och arbetsplatsen.

Arbetsveckans och dagens längd kan variera beroende på personens och arbetsplatsens behov eller önskemål. Det är möjligt att kombinera utlokaliserat arbete med verksam-het på samkommunens verksamhets enhet. Utlokaliserad verksamhet kan ske i form av arbetslivsorientering eller som fortgående verksamhet. I verksamheten används er-farenheter och kunskap från metoden Arbete med stöd.Utlokaliserad verksamhet ordnas för personer som yrkes-mässigt och socialt klarar av att utföra uppgifter med stöd av samkommunens handledare och den arbetsledning som ges på arbetsplatsen.

ARBETSLIVSORIENTERANDE SERVICE

TRANSPORTER OCH MÅLTIDER

Nödvändiga persontransporter mellan bostad och verksamhetsområde ingår I ALO och LO . Brukare som erhåller service enligt soci-alvårdslagen §27d, betalar dock själv för sina arbetsresor. I första hand stöds brukarna till motion och till att självständigt röra sig. Mot avgift erbjuds en varm måltid per dag.

30 VUXEN ÅLDER

ARBETSKLINIKEN I JAKOBSTAD är en tvåspråkig enhet för yrkesinriktad rehabilitering som sedan 1989 erbjuder olika serviceformer i avsikt att stödja klienters inträde el-ler återgång i arbetslivet.

Servicen produceras enligt anbudsförfarande för Folk-pensionsanstalten, arbets- och näringsbyråer, samt försäk-rings- och pensionsbolag, därtill kan service enligt avtal produceras för kommuner och andra köpare.

ARBETSKLINIKVERKSAMHET

SYFTET FÖR LIVSORIENTERANDE SERVICE (LO) är att ge sysselsättning och stimulans, fysiska aktivite-ter och möjlighet till att umgås med andra personer och grupper. Verksamheten baserar sig på individuellt anpassad sysselsättning, upplevelser och stimulans ut-gående från vars och ens behov och förutsättningar. Verksamheten bygger på regelbundenhet och struktur och erbjuder en god och trygg miljö för interaktion och kommunikation. Vid behov används och utveck-

las olika begåvnings-, kommunikations- och andra hjälpmedel. Verksamheten är bunden till en enhet.

LO ger service till personer med grav utvecklingsstör-ning, åldrande personer med utvecklingsstörning, samt till multihandikappade personer och personer med au-tismspektrumstörningar eller andra grava funktionshin-der. Gemensamt för målgruppen är ett mångsidigt och fortgående hjälp- och stödbehov samt regelbunden väg-ledning och tillsyn.

LIVSORIENTERANDE SERVICE

SAMARBETSPARTNERSPensions- och andra försäkringsbolag:Inledande kartläggning, arbetsprövning, ar-betsträning, plan för återgång i arbetslivet, service för säkerställande av yrkesval, arbets-livsorienterad resursutredning, arbetstränar-service, psykologisk undersökning, läkarunder-sökning, arbetsfysioterapeutundersökning .

Arbets- och näringsbyråer:Arbetstränarservice baserad på metoden ”arbete med stöd” (Jakobstadsnejden), be-dömning av arbetsförmågan (Österbottens TE-central).

Kommuner (andra köpare):Främst arbetstränarservice enligt metoden arbete Främst arbetstränarservice enligt me-toden arbete med stöd, men även de andra serviceformerna kan köpas om behov finns.

VUXEN ÅLDER 31

DET ÄR MYSIGT ATT SITTA OCH

ÄTA TILLSAMMANS. JAG SITTER

OCKSÅ GÄRNA I TRÄDGÅRDEN.

””

32 SENIORVERKSAMHET

SOM FÖRSTA KONTAKT till Kårkulla samkommun fungerar de sju regionala omsorgsbyråerna som är belägna i Jakobstad, Vasa, Närpes, Pargas, Raseborg, Helsingfors och Borgå. Omsorgsbyråtjänsterna är ämnade för perso-ner med utvecklingsstörning eller andra funktionsned-sättningar och för deras anhöriga. Omsorgsbyrån utgör en central länk mellan brukare och anhöriga, hemkom-munen och samkommunen. På omsorgsbyrån erbjuds rådgivning, stöd och information samt möjlighet till be-dömningar och tester. Besöken kan exempelvis ske i bru-karens eget hem eller på omsorgsbyrån.

Det mångprofessionella teamet på omsorgsbyrån består i allmänhet av socialkuratorer, psykologer och pedagoger. Det handlar om nätverksarbete som karaktäriseras av ett nära samarbete mellan de olika yrkesgrupperna och en helhetsmässig syn på varje brukares behov. Servicen är individuellt planerad och strukturerad. Den individuella planen (IP) är Kårkullas interna verktyg, där brukarens målsättningar och framtidsplaner framgår. Planen görs upp i samband med ett IP-möte där brukaren och dennes

nätverk samlas. Planen utgör en konkret handlingsplan med ansvarspersoner för varje delområde och fungerar samtidigt som en sammanställning av brukarens service-helhet.


Det är alltid hemkommunen som beviljar servicen och kontakten kan initieras exempelvis via hemkommunens handikappservice eller via sjukvården efter ett läkarbesök eller en undersökningsperiod. Men även brukaren själv eller anhöriga kan direkt ta kontakt med omsorgsbyrån.


SENIORERNASVERKSAMHET

HANDLAR OM.......aktivering och sinnes-

stimulering individuellt eller i grupp beroende på de individuella behoven för

att ge dagen innehåll . . . . .vårdande och stödjande

service för att upprätt-hålla brukarens

funktionsförmåga .

SENIORVERKSAMHET 33

Utredning av servicebehov: Socialkuratorn utreder vilken service brukaren/familjen är i behov av och informerar om vilken service Kårkulla samkommun kan erbjuda. Den första kontakten sker ofta som hembesök. Brukarens livssituation och förändringar i servicebehovet följs upp kontinuerligt. Tillsammans med brukaren planeras och förverkligas övergångsskeden i livet såsom korttidsvård, boende och arbete.






Psykologiska utredningar: Psykologiska utredningar omfattar psykologiska testning-ar av utveckling och kognitiv nivå. Därtill erbjuds be-dömningar, kartläggningar och observationer av vardaglig funktionsförmåga vid olika tillstånd. Kartläggning av psy-kisk status gällande depression, demensutveckling och an-dra tillkommande psykiska störningar sker utgående från klinisk observation, bedömningsinstrument och samtal.





34 SENIORVERKSAMHET

Handledning kring autismspektrumtillstånd:Målet med autismhandledningen är möjliggöra ett för-utsägbart, innehållsrikt och hanterbart liv för brukaren genom att öka förståelsen och kunskaperna om autistiskt beteende och tänkande. Autismhandledaren ger informa-tion om autismspektrumtillstånd (AST) och kartlägger tillsammans med brukaren och dennes omgivning perso-nens färdigheter och behov. Autismhandledaren utvecklar och utvärderar användning av ålders- och färdighetsenliga hjälpmedel och andra åtgärder samt handleder nätverket i användning av dessa (t.ex. schema). Autismhandledaren handleder också kring förebyggande och bemötande av utmanande beteende. Autismhandledaren ger även kon-

Nätverkscentrerat arbete: Omsorgens talterapeuter har specialkunnande om språk och kommunikation hos personer med utvecklingsstör-ning och/eller autismspektrumtillstånd. Specialkunnande behövs för att kunna bedöma färdigheter och behov då utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd sätter sin prägel på personens kommunikativa prestatio-ner. Talterapeuten deltar i planering av habilitering samt


Samarbete med talterapeuten:Autismhandledaren samarbetar med omsorgens talte-rapeut speciellt i frågor kring kommunikation. Autism-handledaren kan i samråd med talterapeuten planera och tillverka kommunikationshjälpmedel (AKK – alternativ och kompletterande kommunikation) samt handleda omgivningen i användning av dessa (kroppsspråk, före-mål, bilder, tecken, tekniska applikationer).

handleder anhöriga och personal i frågor som gäller språk och kommunikation (bl.a. växelverkan, språkförståelse, oralmotorik, AKK – alternativ och kompletterande kom-munikation). Talterapeuten besöker brukaren i dennes närmiljö (hem/boende/dagverksamhet) enligt brukarens och omgivningens behov. Arbetet är nätverkscentrerat samt miljöinriktat och samarbetet med andra aktörer kring brukaren utgör en viktig del av talterapeutens arbete.

Nätverkscentrerat arbete:Pedagogiska handledarens arbete med vuxna är socialpe-dagogiskt inriktat. Målet med den pedagogiska handled-ningen är ökad delaktighet och självständighet i varda-gen. Pedagogiska handledaren besöker brukaren i dennes naturliga omgivning enligt dennes och omgivningens behov. Arbetet är nätverkscentrerat och arbetet görs i bru-karens egen miljö.

Kartläggning och uppföljning:Pedagogiska handledningens tyngdpunkter i arbetet med vuxna omsorgstagare är att kartlägga och uppfölja bru-karens färdigheter och individuella eventuellt ändrande behov samt utveckla dennes färdigheter med hjälp av pe-dagogiska och vardagshabiliterande åtgärder. Pedagogiska handledaren samarbetar med anhöriga och personalen för att hitta brukarens styrkor och behov. I vuxenåldern kan arbetet bestå t.ex. av kartläggning av ADL-funktioner

(aktiviteter i det alldagliga livet t.ex. hygien, matlagning), kommunikation, lämplig stimulering och sysselsättning samt planering av åtgärder och handledning kring dessa. Passande kravnivå, tillräcklig sysselsättning och använd-ning av individuellt planerade begåvningsstödjande hjälpmedel möjliggör största möjliga självständighet, ökar delaktigheten och jämlikheten samt förebygger problem-skapande beteende.

Samarbete med talterapeuten:Pedagogiska handledaren samarbetar med omsorgens talterapeut speciellt i frågor kring kommunikation. Pe-dagogiska handledaren kan i samråd med taltera peu ten planera och tillverka kommunikationshjälpmedel (AKK- alternativ och kompletterande kommunikation) samt handleda omgivningen i användning av dessa (kropps-språk, föremål, bilder, tecken, tekniska applikationer).




SENIORVERKSAMHET 35

BOENDESERVICE FÖR ÅLDRANDE PERSONER:Boendeservice för åldrande personer ges vid regionens se-niorhem. Åldrande personer har möjlighet att bli s.k. del-tidspensionärer enligt individuella behov, dock så att man senast vid 60 års ålder bör planera övergång till pensionär. Seniorhemmens service är vårdande och stödjande för att upprätthålla brukarens funktionsförmåga.

Seniorverksamhet i hemmet handlar om aktivering, sin-nestimulering individuellt eller i grupp beroende på de individuella behoven för att ge dagen innehåll. Senior-verksamhet ordnas dagtid. Genom att se de individuella behoven skapas innehållet i verksamheten.

HEMMADAG FÖR SENIORER:Seniorverksamhet i hemmet handlar om aktivering, sin-nesstimulering individuellt eller i grupp beroende på de individuella behoven för att ge dagen innehåll. Senior-verksamheten ordnas dagtid och planeras utgående från hyresgästernas behov och önskemål.

INSTITUTIONSVÅRD:Vid Vårdhemmet i Pargas ges institutionsvård fram till år 2020. Institutionsvården avvecklas enligt statsrådets prin-cipbeslut år 2010.

Personer med grav fysisk och psykisk utvecklingsstörning och personer med autism samt åldrande personer med behov av expertiskunnande erhåller sin boendeform på institution.

Institutionsvården omfattar service dygnet runt i form av grundvård, boende- och daglig verksamhet eller annan motsvarande verksamhet. De dagar brukaren får specia-linsatser debiteras enligt rehabiliteringsavgift. I servicen ingår fullt uppehälle.

Individuella avgifter, enligt rehabiliterings- eller krisvårds-avgift, uppgörs för personer som har specifika vårdbehov och är extra resurskrävande.

BOENDESERVICE



36 SENIORVERKSAMHET

STÖDPERSON:Den stödjande verksamheten riktar sig till personer som bor i föräldrahemmet eller inom boendeverksamheten. Som stödperson har man en vänskapsliknande relation med huvuduppgift att stödja och hjälpa på personens egna villkor och önskemål. Exempelvis vid deltagande i fritidssysselsättning. Stödjande verksamheten kan även ske i personens eget hem, speciellt då det gäller personer som bor i föräldrahemmet där föräldrarna behöver avlast-

AVLASTNING:Korttidsvård innebär planerad vistelse på enhet i regionen. Vistelsens längd framgår i omsorgsprogrammet. Korttids-vård kan fungera som avlastning för närståendevård el-ler då situationen det kräver i familjen, korttidsvård kan

ning. Stödpersonens insats är beroende av behov och avtal med berörda.

PERSONLIG ASSISTANS (enl. handikappservicelagen):Verksamheten riktar sig till personer med funktionshin-der som behöver assistans för dagliga sysslor hemma eller för att kunna delta i fritidsaktiviteter, samhällelig verk-samhet och socialt samspel hemma eller utanför hemmet.


FAMILJEVÅRD OMFATTAR vård och omsorg utan för det egna hemmet. Målet med familjevård för seniorer är att ge den vårdade en möjlighet till ett familjeliv, nära re-lationer och att främja bastryggheten (Familjevårdarlagen 312/1992 1§).


Familjevårdaren fungerar på basis av uppdragsavtal, där bl.a. rättigheter, skyldigheter och ersättningar till famil-jevården framgår. Prövotiden oberoende av familjevårds-form är fyra månader.

FORTGÅENDE FAMILJEVÅRD:Fortgående familjevård kan vara en alternativ boende-form. Syftet är att ge den äldre ett hem som livsmiljö, med möjlighet till familjeliv, anknytning, stabilitet och nära förhållanden. Den fortgående familjevården kan kompletteras med sysselsättning och fritidsaktiviteter ut-anför hemmet.

TILLFÄLLIG FAMILJEVÅRD:Familjevårdsverksamheten för seniorer kan fungera som avlastning för närståendevårdaren eller när närståendevå-rdaren är tillfälligt förhindrade att ta hand om vården. I en stödfamilj får den äldre regelbundet umgås med stöd-familjen, endera några timmar åt gången eller till exempel över en helg. I stödfamiljen får brukaren uppleva en trygg miljö samtidigt som närståendevårdaren får ork att bättre klara av vardagen. Tillfällig familjevård övergår till fort-gående familjevård om den sammanhängande perioden överstiger 30 dygn.

FAMILJEVÅRD


KORTTIDSVÅRD

SENIORVERKSAMHET 37

EUC ERBJUDER HANDLEDNING,

KONSULTERING OCH UTBILDNING OCH UTVECKLAR VERKSAMHETEN .

””

38 EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET

UNDERSÖKNING En undersökningsperiod inleds med en helhets-

planering utgående från brukarens individuella

behov. Omfattningen är normalt 1 vecka –

2 månader.

REHABILITERING En rehabiliterings-period kan normalt

uppgå till ca 6 månader och föregås alltid av en

undersöknings- eller krisperiod.

KRISVÅRDKrisvård erbjuds för

akut vårdbehövande 16 år fyllda personer. Om-fattningen är normalt

1–6 veckor.

VID UTVECKLINGSLINJEN ARBETAR utvecklare av fa-miljevård, boende, arbets- och dagverksamhet samt kvali-tet. Uppgiften är att stöda samkommunens kärnverksam-het enligt nationella och internationella riktlinjer, initiera utvecklingsprojekt som berör hela samkommunen och fungera som verkstad för organisationens kvalitetsarbete. Därtill utvecklas modeller för individcentrerad planering och bedömning av funktionsförmågan.

Den kliniska linjen består av experter (läkare, ledande psykolog, ledande terapeut, ledande kurator, fysiotera-peut, pedagogisk handledare, musikterapeut, talterapeut). EUC har till sitt förfogande en undersökningsavdelning och en rehabiliteringsenhet. Det mångprofessionella tea-met utgår ifrån en helhetsmässig syn på brukaren. De kli-niska experterna erbjuder undersökningar och specifika kliniska habiliterande och rehabiliterande insatser. Även konsulterings-, utbildnings- och handledningsinsatser in-går i de kliniska experternas arbete.

Samkommunens Expert- och utvecklingscenter består av två huvudlinjer; en utvecklingslinje och en klinisk linje .

EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET 39

EN UNDERSÖKNINGSPERIOD INLEDS med en hel-hetsplanering utgående från brukarens individuella behov. Omfattningen är normalt 1 vecka - 2 månader. Planeringen kan inledas redan före ankomsten. Vistel-seperioden inleds med ett inskrivningsmöte samt läkar-undersökning. En individuell vårdplan uppgörs. Soma-tiska undersökningar görs enligt behov och kan inkludera omfattande laboratorieundersökningar, röntgenunder-sökningar, inklusive ultraljudsundersökningar av inre or-gan och hjärtat, datortomografi, magnettomografi, EKG, EEG, ENMG samt konsultationer av specialläkare.

Ett multiprofessionellt kliniskt team (läkare, sjukskötare, psykolog, talterapeut, fysioterapeut, musikterapeut, peda-gogisk handledare, socialkurator, tandläkare och tandhy-gienist) gör utredningar och kartläggningar. Medicinering

inleds eller justeras och anpassade rehabiliteringsinsatser vidtas. Daglig rapportering följs upp via elektronisk vård-journal. Kliniskt teammöte hålls varje vecka.

UNDERSÖKNING

EXPERT- OCH UTVECKLINGSCENTRET (EUC) har sin bas i Pargas men erbjuder mobila tjänster inom hela samkommunen. De EUC-anställda ger handledning, konsultering och utbildning både till samkommunens enheter och till instanser utanför samkommunen såsom skolor och daghem. Handledning kan också ges direkt i hemmet. De kliniska experterna deltar i brukarnas habi-litering genom regelbunden uppföljning samt genom att utföra undersökningar och skriva rekommendationer.

EUC:s ledande tjänstemän har förutom fördjupad kun-skap kring personer med utvecklingsstörning även andra

områden för specialkunnande. Den ledande psykologen är expert på frågor kring kropp och sexualitet samt åld-rande och demens. Den ledande terapeuten har sitt speci-alkunnande inom kommunikation, autismspektrumstör-ning och förebyggande av problemskapande beteende. I tillägg har EUC regionala autismhandledare och taltera-peuter som arbetar regionalt i hela Österbotten respektive Södra Finland.

Personalen på EUC arbetar i tätt samarbete med sam-kommunens omsorgsbyråer och brukarnas nätverk i sin helhet.

MOBILA TJÄNSTER

Initiativet till en undersöknings- eller rehabiliterings-period kan komma från brukarens närmiljö, läkare eller brukaren själv. Vistelsen finansieras med en betalningsförbindelse från brukarens hemkommun och ansöks via Kårkulla samkommuns regionala

omsorgsbyråer. Dygns avgiften täcker alla kostnader samt resorna till och från Pargas. Brukaren betalar en dygnsavgift för uppehälle (Lag om klientavgifter inom social- och hälsovård).

REMISS OCH FINANSIERING

VAR FINNS VI?Undersökningsavdelningen är belägen i en naturskön

och lugn omgivning i anslutning till Kår kulla samkommuns

administration och vårdhem på Kirjalaön i Pargas. Av-ståndet är 10 km till Pargas centrum och

15 km till Åbo .


EN REHABILITERINGSPERIOD kan normalt uppgå till ca 6 månader och föregås alltid av en undersök-nings- eller krisperiod. Målsättningen för rehabilitering är att återfå den optimala fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan. I praktiken ska rehabiliteringen leda till ökad förmåga till självständighet och livshante-ring. Målet är att brukaren ska kunna återvända till en individuellt anpassad boendeform och sysselsättning på sin hemort, samt kunna fungera i vardagen och klara av relationer till andra. En viktig tyngdpunkt ligger på träning av sociala situationer.

Brukaren är delaktig i vårdplaneringen av sin reha-bilitering som innehåller både kortsiktiga och lång-siktiga mål. En väsentlig del av rehabiliteringen är ADL-träning i olika boendeformer samt prövning av olika former av arbete och dagverksamhet. Peri-oden utförs i aktivt samarbete med brukarens socia-la nätverk. En väsentlig del av rehabiliteringen är att bygga upp och stärka brukarens egen motivation, ge en realistisk självbild och insikt i vad brukarens funk-tionshinder innebär. Därtill ges hjälp till adekvata kommunikations- och begåvningsstödjande hjälp-medel samt övriga individuellt anpassade hjälpmedel.

Dagverksamhet utgör en viktig del av undersöknings- och rehabiliteringsperioden och sker i samarbete med det multiprofessionella kliniska teamet. Ergonomiska, psykiska, motoriska och sociala färdigheter kartläggs hos brukaren som grund för det fortsatta rehabilite-ringsarbetet.

Dagverksamheten erbjuder ett individuellt anpassat och strukturerat dagsprogram där de ergonomiska, psy-kiska, motoriska och sociala färdigheterna tränas och förstärks med egen handledare. Ett resursförstärkande socialpedagogisk arbets- och förhållningssätt används både på enhet och utanför. Målet är att utveckla färdig-heter som kan stöda brukaren till ett fungerande liv när det blir aktuellt att återgå till sin vardag eller ta steget till exempelvis nytt boende eller arbetsliv.

REHABILITERING


KRISVÅRD ERBJUDS för akut vårdbehövande 16 år fyllda personer. Omfattningen är normalt 1 - 6 veckor. Den är motiverad då man på lokal nivå har prövat alla tillbudsstående medel utan att personens akuta situation har kunnat lösas.

Akuta behov av krisvård kan uppstå med kort varsel p.g.a. försämrat tillstånd.

Krisperioden omfattar en heltäckande kartläggning, som

görs av det multiprofessionella teamet i samråd med brukarens nätverk och utmynnar i uppgörandet av en vårdplan. Under krisperioden utesluter man somatiska sjukdomar, och eventuella neurologiska och psykiatriska sjukdomar diagnosticeras i samma omfattning som under en sedvanlig undersökningsperiod. Den fortsatta vården efter krisperioden planeras under vistelsen i aktivt samar-bete med brukarens nätverk och kan övergå i rehabilite-rande vård. Krisvården innebär ofta utökade personalre-surser och dagliga expertinsatser.

KRISVÅRD

PIXNEKLINIKEN ÄR den enda missbrukarvårdsklinik som ger svenskspråkig service för personer med främst alkoholproblem i Finland. Kliniken betjänar både män och kvinnor och det finns sammanlagt 12 platser. Pix-neklinken finns i Malax i Österbotten. Behandlingen sker kognitivt med föreläsningar och information, dels med gruppsamtal enligt anpassad ”tolvstegsmodell” och dels med individuella samtal och sociala insatser.

Sedan 1994 har samkommunen erbjudit kommunerna möjlighet att köpa svenskspråkig anstaltsvård för sina missbrukare genom att kommunen erlägger en årsavgift baserad på antalet svenskspråkiga invånare i kommunen. Kommunerna som inte erlägger en årsavgift har möjlighet att använda Pixnekliniken via betalningsförbindelse.

Pixneklinken erbjuder även eftervård i form av:• uppföljningsveckoslut/vecka• eftervårdssamtal • pixnekamratförening rf.

MISSBRUKARVÅRD

PIXNEKLINIKEN är den enda missbrukar-

vårdsklinik som ger svenskspråkiga missbrukare

en möjlighet till anstalts-vård på modersmålet

i Finland . Kliniken betjänar både män

och kvinnor .


KÅRKULLA SAMKOMMUN 29.1.2015 Kårkullavägen 142, 21610 Kirjala • Tfn 0247 431 222 • kårkulla.fi • Grafisk planering och ombrytning: Zeeland

VI ERBJUDER SVENSKSPRÅKIG SERVICE UTGÅENDE FRÅN DEN ENSKILDA

MÄNNISKANS BEHOV .

””


kårkulla.fi

KÅRKULLA SAMKOMMUNKårkullavägen 142, 21610 KirjalaTfn 0247 431 222 (växel öppen vardagar kl. 9-15)[email protected]@karkulla.fi

Documents

Serviceutbud 2016