Session 35 Dag Hersle

Utvärderingsmodell för centrala kombiterminaler och nyetableringar

Dag Hersle, WSP Analys & Strategi

2012-01-11

Bakgrund

• TRV har tagit fram ”Nationell plan för transportsystemet 2010 2021”, som fastställdes av regeringen 2010.

• I denna har Trafikverket, i samverkan med bl a näringslivet, pekat ut ett strategiskt nät för långväga gods med angivna stråk (väg- och järnvägsnät) och noder (kombiterminaler, hamnar och flygplatser).

• Utmärkande för de kombiterminaler klassade som centrala är, att deras läge och funktion väl ska matcha godsflödena till och från viktiga noder.

• Till centrala terminaler är staten mer benägen att ge stöd för anslutande infrastruktur än till andra terminaler.

Utvärderingsmodell för centrala kombiterminaler

• Trafikverket har i NPT:n utsett ett antal centrala kombiterminaler (”rikskombiterminaler”).

• Jönköpings- och Örebro-noden har utretts åt TRV under våren 2011

• Inom det uppdraget tog WSP fram en kvantitativ utvärderingsmodell för centrala terminaler.

• Denna har nu även använts för bedömning av tidigare utpekade samt några ytterligare utvalda.

Bedömningsgrunder för centrala terminaler

Bedömningsgrunderna för om en terminal kan klassas som central är på tre nivåer (makro – mikro) enl ”Innebörd av begreppet centrala terminaler” och är:

• Karaktäristika rör sådant som terminalaktören knappast har några påverkansmöjligheter på, t ex geografiska och demografiska förhållanden.

• Kriterier behandlar bl a volymer och flöden i terminalens upptagningsområde samt hur väl kopplad den är till andra terminaler och till utpekade stråk.

• Krav berör faktorer ”innanför terminalens staket”, vilka terminal-operatören/-ägaren fullt ut kan påverka t ex öppenhet och tillgänglighet.

Utvärderingsmodellen

A1,5* (C1,5+D1+E2+F2+G1,5)

+B1 (H3+I3+J2,5+K1+L1+M2+N1+O1,5+P1,5+Q2,5+R2+S2) = X

*Värdet för karaktäristika tas gånger 6 i modellen för att det ska få ett högsta möjliga värde motsvarande 1,5 gånger kriterier.

Skall vara:• Kvantifierbar• Transparent & repeterbar• Bygga på tydlig, tillgänglig och

frekvent uppdaterad statistik

Krav = kvalificerande (ja/nej)

A = KaraktäristikaB = Kriterier

Krav KravKrav är villkor som staten ställer för att godkänna en terminal som central.

Krav Indikator JA NejTerminalerna ska vara öppna för marknaden i form av tillgänglighet för alla operatörer

Oavsett transportör/speditör/varuägare ska dessa ha tillgänglighet till terminalen såväl kommersiellt som tekniskt

Terminalerna ska, om det inte påverkar terminalens dagliga drift, vara tillgänglig för forskning och demonstration i så stor utsträckning som möjligt. Detta gäller för FUD-insatser som bedöms kunna vara av stor vikt för att kunna utveckla den totala transporteffektiviteten utifrån perspektiv såsom teknik, miljö och/eller ekonomi

Terminalen ska vara öppen för universitet/högskolor/foskningsinstitut avseende besök samt tillgång till material avseende terminalens drift och/eller administration. Terminalen (operatören/ägaren) ska även vara öppen för att i forksningsprojekt ingå som en part i dessa (under förutsättning att tid finns att avsätta)

Terminaltjänsterna skall erbjudas marknaden på icke-diskriminerande villkor (avseende järnvägsanslutningar regleras detta i anslutnings- och funktionskravsavtal mellan Banverket/Trafikverket och terminalförvaltaren)

Oavsett transportör/speditör/varuägare ska dessa hanteras på ett likvärdigt sätt avseende servicenivå, ledtider och kostnader.

Utrustad för hantering av de vanligast förekommande standardlastbärarna

Terminalen har utrustning för att lyfta upp till 50 ton, omlasta och stapla: växelflak, 20-45fots containers (inkl. high cube) samt trailers

Inhägnad eller kameraövervakningHårdgjord och delbelagd yta (sten, betong eller asfalt), uppsamlingsbrunnar och -bassäng, infiltrationsbassäng, uppfyllande av arbetsmiljöverkets regler avseende god arbetsmiljö (hänvisning),

God säkerhets- och miljöstandard

Karaktäristika

1. Många/mycket stora varuägare inom terminalens upptagningsområde

2. Lokalisering nära större konsumtions- och produktionsområde3. Naturlig anknytning till det strategiska nät för långväga

godstransporter som pekats ut i nationella planen för transportsystemet 2010-2021.

4. Rationell anslutning innefattande b la adekvata supportsystem till de viktiga godsstråken för korta ledtider och hög effektivitet

3. Naturlig anknytning till det strategiska nät för långväga godstransporter som pekats ut i nationella planen för transportsystemet 2010-2021.

4. Rationell anslutning innefattande b la adekvata supportsystem till de viktiga godsstråken för korta ledtider och hög effektivitet

Utpekat nät för väg- och järnvägstransporter

• ”Naturlig anknytning till det strategiska nätet för långväga godstransporter” mäts i sträcka:

• Från terminal till utpekad väg på tre nivåer: <10 km; 10-30 km; >30 km)

• Till utpekad järnväg i tre nivåer (<20 km; 20-60 km; >60 km)

Nationellt stamvägnät &järnvägens stomnät

• Karaktäristikan ”rationell anslutning till de viktiga godsstråken för korta ledtider och hög effektivitet” mäter tid:

• Från terminal till väg i nationella stamvägnätet på tre nivåer: <10 min; 10-30 min; >30 min)

• Tid till/från järnväg i stomnätet och terminal (exkl lastningstid) i tre nivåer (<1,5 h; 1,5-3 h; >3 h)

Karaktäristika(exempel) Karaktäristik

Rör sådant som inte terminaloperatören helt självt råder över. Geografisk placering är ett sådant exempel

Karaktäristika Indikator Nivå 1 (0 poäng) Nivå 2 (1 poäng) Nivå 3 (2 poäng) Kommentar Statistikkälla

Avstånd i minuter till väg i nationella stamvägnätet

> 30 min till minst ett strategiskt vägstråk

10 - 30 minuter till minst ett strateigskt vägstråk

< 10 min till minst ett strategiskt vägstråk eller < 20 minuter till två

Måttet minuter mäter hur väl kopplad terminalen är till de större vägarna ( i nationella stamvägätet) är avgörande för ledtiden ut från terminal till väg som möjliggör snabb, hinderfri och effektiv förflyttning av godset till godsmottagare. Kartunderlag

Avstånd i timmar till elektrifierad järnväg i stomnätet och kopplat till ellok >3 h 1,5-3 h < 1,5 h

Avståndet i timmar från aktuell terminal till närmaste järnvägspunkt i stomnätet där byte mellan el- och diesellok kan ske är avgörande för ledtiden och effektivieteten i tågproduktionen. Elanstluten terminal får högsta betyg.

Järnvägskarta/järnvägsnätbeskrivning

Jämförelsetal avstånd till Sveriges 10 (befolkningsmässigt) största kommuner >750 750 - 501 <501

Måttet mäter geografiskt läge utifrån de 10 största (befolkningsmässigt) kommunerna i Sverige. Avståndet är viktat mot befolkningsmängden i respektive kommun. För att uppnå högsta betyg ska man ha ett värde som är mindre än 501. För näst högsta ett värde mellan 750 och 501. SCB räknade 2007 ut att Hallsbergs kommun var Sveriges demografiska mittpunkt och enligt modellen gynnas också kommunerna kring Mälardalen. SCB

Dagbefolkning lokaliseringskommun samt angränsande kommuner (viktade) inom handel <10000 10000-13500 >13500

Måttet mäter det omedelbara underlaget för konsumtion genom antalet anställda inom handel i kommunen samt angränsande kommuner. Talet för de angränsande kommunerna är viktat med 0,8 för att dessa inte ska få samma värde som den aktuella kommunen. Betygsgränserna är satta så att Stockholm, Göteborg och Malmö klarar högsta nivå utan angränsande kommuner då vi bedömer dessa som tydliga konsumtionsområde. Den andra gränsen är satt så att ytterligare två kommuner (Helsingborg och Solna) klarar detta betyg på egna meriter. SCB

Lokalisering nära större produktionsområde

Dagbefolkning lokaliseringskommun samt angränsande kommuner (viktade) inom industri <10000 10000-20000 >20000

Måttet mäter, via antalet anställda inom industri, storleken på det omedelbara produktionsområdet. Till produktionsområdet räknas den egna kommunen samt angränsande kommuner. Talet för de angränsande kommunerna är viktat med 0,8 för att dessa inte ska få samma värde som den aktuella kommunen. Enligt gränsen klarar sig två kommuner med eget underlag högsta betyg, ytterigare tre näst högsta. SCB

Avstånd i kilometer till minst ett strategiskt (utpekat) vägstråk

>30 km till minst ett strategiskt vägstråk

10 - 30 km till minst ett strateigskt vägstråk

< 10 km till minst ett strategiskt vägstråk eller < 20 km till två

Aktuell terminals geografiska närhet (mätt i km) och koppling till utpekade vägstråk har stor betydelse för dess attraktivet och potential för större intermodala flöden Kartunderlag

Avstånd i kilometer till minst ett strategiskt (utpekat) järnvägsstråk

> 60 km till minst ett strategiskt järnvägstråk

20 - 60 km till minst ett strateigskt järnvägstråk

< 20 km till minst ett strategiskt järnvägstråk eller < 40 km till två

Aktuell terminals geografiska närhet (mätt i km) och koppling till utpekade järnvägstråk har stor betydelse för dess attraktivet och potential för större intermodala flöden Kartunderlag

Rationell anslutning innefattande bl a adekvata supportsystem till de viktiga godsstråken för korta ledtider och hög effektivitet

Lokalisering nära större konsumtionsområde

Naturlig anknytning till det strategiska nätet för långväga godstransporter som pekats ut i den av regeringen fastställda nationella planen för

Kriterier(exempel)

Kriterier

Speglar volymer och flöden samt kopplingar till andra terminaler och stråk

Kriterier Indikator Nivå 1 (0 poäng) Nivå 2 (1 poäng) Nivå 3 (2 poäng) Nivå 4 (3 poäng) KällaStora fysiska utvecklingsmöjligheter av terminalen (avseende t ex

Antal möjliga utbyggnadsetapper om 20 000 kvm (650 x 30 m) 0 1 2 >2

Uppgift från terminaloperatör

Lagringsmöjligheter

Möjligheter att på terminalen lagerhålla olika typer av gods och i olika miljö

Uppställningsplats för lastenheter och trailers som matchar godsomsättning

Kallager (tält) för korttidslagring av pallgods mm

Inomhuslager för pallgods och styckegods

Inomhus buffert- och plocklager


Kringtjänster

Terminalens omfattning avseende godshanteringstjänster

Lastning, lossning, uppställning och besiktning av obrutna lastenheter

Stipp och stuff av lastenheter

Ompackning, omlastning och konsolidering av gods

Reparationer och underhåll av lastbärare och tullager,-klarering


i. Möjlighet att erbjuda tjänster för tempererat/farligt gods om efterfrågan finns Nej Ja, för en av typerna

Ja, både för farligt och temperat gods N/A


Eldrift i järnvägsanslutningarna

Elanslutning framdragen så att ellok kan anlöpa terminalens lastspår Nej

Installation pågående eller fastlagd (finansierad) inom närmaste 6 månaderna Infört N/A


Terminalhantering med minimal miljöpåverkan

ISO 14001-certifierad verksamhet Nej Pågående Infört N/A


Tillgång till tågbildningsplats för möjlighet att fånga vagnslasttrafik

Inom avstånd på max 5 km Nej

Ja, till växlingsbangård Ja till rangerbangård N/A


Av kommunen utpekad kringliggande mark för möjlig etablering av (logistikintensiva) Tillgång på mark (hektar) <10 ha 10 -50 ha 51 -100 ha >100 ha


Överlämningsbangård - Tillgång till ankomstspår och längd på dessa

Förekomst och längd på terminalens överlämningsbangård/ankomstspår Inga egna

Minst ett eget kortare än 650 meter

Minst ett eget längre än 650 meter

Minst två egna varav minst ett minst 650 meter


Längd egna lastspår Förekomst och längd på terminalens lastspår

Inget spår längre än 350 meter

Minst ett spår längre 350 meter och en sammanlagd spårlängd på min 650 meter

Ett eget på min 650 meter

Minst två egna på min 650 meter


Resultat karaktäristika bedömda terminaler

Resultat befintliga terminaler – kriterier

Resultat befintliga terminaler – karaktäristika och kriterier

Kommentarer

Utvärderingsmodellen är ett beslutstödsverktyg framtaget åt TRV som en komponent i arbetet med att peka ut de terminaler som skall klassas som centrala. Utöver de resultat som modellen ger, kommer andra ”mjuka” faktorer som är viktiga parametrar för vilka terminaler som slutligen blir utpekade.

WSP har förordat betygsgränser enligt nedan för kvalificering som central terminal:

• Total poäng (karaktäristika x 6 + alla kriterier): minst 100 poäng• Karaktäristika: minst 10 poäng• Kriterier: minst 30 poäng

Beträffande karaktäristika är skillnaderna mellan utvärderade terminaler :1. Små avseende ”naturlig anknytning till det strategiska nät för långväga godstransporter” och

”rationell anslutning innefattande b la adekvata supportsystem till de viktiga godsstråken för korta ledtider och hög effektivitet”

2. Större när det gäller lokalisering i förhållande till större konsumtions- och/eller produktionsområde samt beträffande varuägare inom upptagningsområdet.

3. Ingen av de norrländska terminalerna är enligt modellen kvalificerad för utnämning p g a för låga karaktäristikpoäng. Luleå och Umeå uppfyller dock krav- och kriteriedelarna och i dessa två fall kan andra aspekter, såsom regional betydelse, vara grund för att förespråka utpekande av dem.

Tack!

Välkommen att besöka oss i monter 37-38!

Dag Hersle, WSP Analys & Strategi

Documents

Session 35 Dag Hersle