Embed Size (px)
Citation preview
Långa stopp
Infrastrukturkatastrofer
Transportforum 13/1 2011, session 40
2
3
Infrastrukturkatastrofer
• En mycket viktig länk i ett transportsystem slås nästan ut respektive slås ut under längre tid
• Trafiklederna hade båda ÅDT = 140.000• Mycket viktiga för hela sin region• Utöver det första akuta dygnet:
– Hur hantera trafiken innan bron är återuppbyggd?– Se till att bron återuppbyggs snabbt
• Orsak: Påsegling, påflygning, konstruktionsfel, brand, extremt väder, arbetsmarknadskonflikt, sabotage, terrorhandling, ….
4
Bakgrund
• Inträffade fall eller nästan inträffade fall som slår ut stora delar av Stockholms infrastruktur. T ex Lodbrok 2005 och brand på T-Centralen 2009
• Långa stopp inträffar faktiskt ibland, även i verkligheten– Tjörnbrons ras 1980– Mississippi River Bridges ras i Minneapolis 2007– Enligt Wikipedia har det inträffat 46 allvarligare broras i världen
under de senaste 10 åren
• Tsunamin 2004 har lett fram till en bättre nationell beredskap (Kansliet för krishantering i Statsrådsberedningen), men vad finns regionalt?
5
Två fall som projektet har kretsat kring (scenarios)
”Lodbrok 2”• Essingebron rammas av fartyg
eller flygplan. (Jämför Lodbrok den 14/10 2005)
• Halva brospannet ramlar ihop• Varaktighet: Något år
OBS: Exempel som ger oss idéer om vad som bör beaktas
”T-Centralen”• Allt kablage brinner av på T-
Centralen, förutom Järvabanan. (Jämför branden den 5/9 2009)
• Alla tåg måste vända norr respektive söder om T-Centralen
• Varaktighet: Veckor eller månader
6
7
Projekttankarna i stort
• Mycket stora störningar. Inget som händer varje decennium• Inte primärt en katastrof med många döda, utan en katastrof för
infrastrukturen. Det vill säga en infrastrukturkatastrof• Vi behandlar inte det akuta arbetet det första dygnet, utan därefter• Snöstormar och liknande återkommande problem ligger utanför
projektet• Varaktighet mer än några dagar upp till flera år
– Enstaka dagar är det kanske OK att låta det vara kaos?– Med en längre varaktighet får man tid att planera
• Det går att förhindra vissa händelser, men inte alla• Det går aldrig att bygga upp en reservkapacitet så att denna typ av
händelser inte får stora konsekvenser. Men konsekvenserna går alltid att lindra (mer eller mindre)
Vad kan göra för att förhindra eller lindra?• (Riskanalys)• (Försök att eliminera risker)• Scenarios:
– Kvantifiera möjliga effekter med Contram/Vips och kvalificerade uppskattningar
– Går det att klara trafiken?
• Planering i förväg• Beredskap att snabbt agera om infrastrukturen inträffar
8
Planering i förväg• Bemanna och öva en stab. ”Långa stopp-stab”??• Ett säkert system för att snabbt fatta beslut om att inkalla staben• Säkerställa tillgång till lokaler och teknisk utrusning. Stockholm: På
nya Trafik Stockholm? Inklusive databaser över trafikflöden etc• Strategi: Återställa viss kapacitet snabbt, återställa ursprunglig
kapacitet så fort det går• Se till att ett flertal lagar och förordningar ändras (om möjligt), bland
annat för att kunna styra och leda trafiken med snabba beslut• Anskaffa/skaffa tillgång till viss utrusning i förväg:
– Avstängningsmaterial, sidomarkeringsskärmar, mittbarriärer etc– Säkerställ kapacitet för att snabbt få fram och få upp vägvisning etc
• Grundläggande: Gör lagom mycket i förväg
9
Akut planering/arbete
• Ska helst hinna genomföras under kvällen och tidig natt• Så att åtgärder kan vara genomförda innan
morgonrusningen och ska fungera dagen efter olyckan, i bästa fall
• För att lyckas krävs det rätt personal för att kunna överblicka konsekvenser, föreslå åtgärder och ha mandat att få dem genomförda
• Dessutom måste finnas tillgängliga resurser för att åstadkomma det som har planerats
10
Vägtrafik
• ”Informera” bort trafik, eller sprid ut trafiken i tiden med hjälp av information
• ”Prisa” bort trafik genom ändrad trängselskatt• Skapa ny kapacitet både vid olycksplatsen och på
omledningsvägnätet genom att:– Leda om trafik– Ställa/programmera om trafiksignaler– Skapa fler körfält– Förbjuda t ex vänstersvängar, ändra enkelriktningar– Införa stoppförbud
11
Kollektivtrafik• Ofta större flöden som är drabbade än i biltrafiken
– Bland annat beroende på att kollektivtrafikandelen in mot innerstan under maxtimmen är ca 75 %
• ”Informera” bort trafik, eller sprid ut trafiken i tiden med hjälp av information
• (”Prisa” bort trafik genom ändrad taxa)• Om tunnelbana måste ersättas med buss krävs många
bussar. Enbart gröna linjen motsvarar cirka 5 fullastade ledbussar per minut!
• Alla dessa bussar leder till trafikproblem och inte minst hållplatsproblem
12
Exempel: Ersättningstrafik med buss• Lämpliga busslinjer och körvägar
– Vettig trafikering (linjer + turlistor mm) + kommunicerbar trafikering– Säkerställa framkomlighet genom busskörfält (inkl utmärkning) och
signalprioritering (detta kan ta tid); manuell trafikdirigering?
• Lämpliga hållplatslägen– Rensa undan parkerade bilar– Bedöma passagerarflöden
• Juridiska problem. (LTF, vägmärken, bortforsling, akut ändring av trängselskatt etc)
• Få fram bussar– Dra in normal SL-trafik– Hyra in bussar och förare från hela Sverige och utlandet. Mat och logi
+ depåplatser för bussar
• Information 13
Komplikationer
• Alla infrastrukturkatastrofer är väldigt unika. En planering gjord i förväg kan i värsta fall göra mer skada än nytta
• Dessa långa stopp är redan tänkt att klaras av utav myndigheternas krishantering, TiB etc, men är det tillräckligt?
• Mycket är av en sådan dignitet att det kanske snarast är en fråga för länsstyrelsen, regeringskansliet eller kanske regering och riksdag?
• Många beslut som behöver fattas innebär svåra prioriteringar. Besluten kan drabba vissa grupper hårt
14
Återuppbyggnad
• Processen bör initieras första dagen• Kan ta tid beroende på miljöprövning, särskilt om man vill
bygga lite annorlunda• Även själva byggprocessen kräver miljöprövning• LOU kan fördröja upphandlingen• osv
15
Scenario 1: Lodbrok2• Informera via media, internet, VMS etc• Bygg en pontonbron från Lilla till Stora Essingen med ett
körfält + all GC-trafik
16
18
Scenario 1: Lodbrok2• Informera via media, internet, VMS etc• Bygg en pontonbron från Lilla till Stora Essingen med ett
körfält + all GC-trafik• Dubbelrikta kvarvarande brohalva med 3N+1S körfält.
Sänkt hastighet. MCS måste slås av• Bygg en ramp från Essingeleden ner på Gamla Essinge
brogata• Gör om sektionen på Gamla Essinge brogata till 2S+1
lokal N körfält i vänstertrafik• Stäng ett antal påfarter och avfarter på Essingeleden. • Modifiera ”Essingeledsprogrammet” för Långholmsgatan
och ändra styrningen vid Lindhagensplan 19
20
21
Lodbrok2 i siffror
• På morgonen 6.000 förseningstimmar/dag• Frekventa stängningar av Södra länken• På eftermiddagen 22.000 fördröjningstimmar. Köer finns
kvar kl 20• Trafikinfarkt i innerstaden och Solna under eftermiddagen• Ca 25.000 resor flyttar till kollektivtrafiken eller ställs in• En samhällsekonomisk kostnad på 5 – 10 Mkr per dag.
(Efter det initiala insvängningsförloppet). Motsvarande ca 160 Mkr/månad eller knappt 2 miljarder på ett år
• Utan ovanstående åtgärder skulle det vara betydligt värre
22
Att tänka på
• Bygge av en ramp från Essingeleden kräver ett antal timmermän och att någon först gör en skiss
• Pontonbromaterial finns lagrat både av Trafikverket och försvaret
• Men det tar tid att frakta och att bygga körbana på pontonerna, samt framförallt att bygga landfästen
• Det krävs dispens för att köra stadsbussar på pontonbron
23
Scenario 2: T-Centralen• En omfattande ersättningstrafik• Informera via media, internet etc• Försök få folk att cykla eller att gå. Speciellt att gå från T-
banan till arbetet över drygt halva innerstan. (Fullt möjligt)• Avråd från biltrafik i innerstan• Konstruera linjer, tidtabeller, förarturlistor och
tjänstgöringsscheman för ersättningstrafik• Ta fram de förändringar i gaturummet som krävs:
– Hållplatser– Busskörfält, stoppförbud, trafiksignalförändringar. Kräver bl a LTF– Se till att allt blir genomfört och kontrollerat– OCH följ upp 24
Trafikering• Grön tunnelbana vänder:
– Slussen söderifrån– Hötorget norrifrån
• Röd tunnelbana vänder:– Gamla stan söderifrån– Östermalmstorg norrifrån– Ropstensgrenen dras in helt
• Ersättningsbusslinje P1 Slussen – Hötorget• Ersättningsbusslinje P2 Gamla stan – Stureplan• Ersättningsbusslinje P3 Ropsten - Stureplan• Ersättningsbusslinje P4 Hornstull – Fridhemsplan• Förstärkningar vissa delsträckor längs stomlinje 1 - 4
25
26
27
T-Centralen i siffror
• SL-resenärer:– Med start och/eller mål i innerstan ökar restiden med 5 minuter– Två- och trebytesresorna ökar – Sittplatsandelen sjunker
• Biltrafik: – En viss ökning av biltrafiken. Främst de som kör från söder om
innerstan till norr om innerstan– Ökade köer över Saltsjömälarsnittet– Köbildningar i innerstan, främst under eftermiddagen– Totala fördröjningar 22.000 fordonstimmar/dygn– I samma storleksordning som Lodbrok2
28
29
Några problem/frågeställningar för T-Centralen
• För att köra buss på Norrbro krävs asfalt ovanpå graniten, samt dispens
• SLs Vips-system klarar inte av att göra beräkningar för överbelastade linjer
• Norrgående bussar på Skeppsbron blir kraftigt överbelastade. I verkligheten torde folk välja att gå eller att ta ersättningsbussarna
• För att kunna köra buss på Jakobsgatan och Mäster Samuelsgatan måste avtalen om markupplåtelse vara tydligare skrivna så att upplåtelsen kan återkallas över en natt 30
Frågetecken/diskussion
• Traditionell svenskt arbetssätt med – Ansvarsprincipen
Den som ansvara för en verksamhet under normala förhållanden ska också ansvar för den i krissituationer
– Likhetsprincipen
Verksamheten ska så långt som möjligt vara organiserad på samma sätt under krissituationer som under normala förhållanden
– Närhetsprincipen
Kriser ska hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället. Regeringen har områdesansvaret på central nivå, länsstyrelsen på regional nivå och kommunerna har det lokala ansvaret
• Eller ett arbetssätt av den typ som Italien visade sig ha i samband med Tsunamin? (”Krisgeneral” med befälsrätt över hela statsförvaltningen)
• Till och med ”katastroftillstånd”?31
Slutsatser
• Även vid svår infrastrukturkatastrofer går det att hjälpligt klara trafiken
• Ett flertal myndigheter i länet (länsstyrelsen, polisen, Trafikverket, Trafikkontoret, SL etc) måste samverka
• Men det krävs förplanering:– ”Långa stoppstab” måste förberedas– Ett antal ändringar i lagar och förordningar vore önskvärda:
• PBL, miljöbalken, LOU etc. (Inte minst för snabb återuppbyggnad)• Lagen om skydd mot olyckor• Polislagen• Trafikförordningen (t ex stifta lokal trafikföreskrifter över en natt)• Lag och förordning om flyttning av fordon i vissa fall• Lag om trängselskatt (t ex höjning över en natt)• Etc
– Säkerställ snabb tillgång av visst material 32
