1

BoD/2016-06-27

Filatelistisk grundkurs

Innehåll

Möte Innehåll Sid. Kapitel ikursboken

Bildnr i PowerPoint-presentation

Inledning 1-31 Om frimärken och frimärkssamlande 4 (kap 1 - 2) 1-252 Hur skaffar man frimärken 8 (kap 3 - 5) 26-363 Frimärkskataloger 11 (kap 6 - 7) 37-454 Klassificering av frimärken 14 (kap 8) 46-705 Klassificering av frimärken, forts 18 (kap 8) 71-936 Sveriges frimärken som samlarobjekt 25 (kap 9) 94-1127 Motivsamlande, opensamlande (kap 11),

hembygdsfilateli28 (kap 10) 113-121

8 Icke önskvärda utgåvor, Äkta eller falskt, helt eller reparerat

30 (kap 12-13)

122-134

9 Stämpelsamlande 36 (kap 14) 135-15210 Annat postalt samlande 40 (kap 15) 153-18111 Andra kataloger och förteckningar (Anm. 1)

Montering och datorn i filatelien 45 (kap 16 -

18)182-186

12 Utställningsverksamheten och Föreningsverksamheten

47 (kap 19-20)

187-195

Anm. 1: I Lars Löwenbergs bok, "Det är roligt att samla frimärken", tredje reviderade upplagan 2001, finns två kapitel 15. Det senare kap 15, Andra kataloger och förteckningar, är kapitel 16. Även de följande kapitlen är felnumrerade. Det står rätt i bokens innehållsförteckning.

Material för utdelning1. Möte 5: Lathund för papperssorter 1920-19362. Möte 5: Avstämplingar av 12 öre vapentyp 3. Möte 8: Hur kan man se att ett modernt svenskt frimärke är förfalskat?4. Möte 8: Facit till övningsuppgift5. Möte 9: Frankostämplar6. Möte 9: Förfilateli 7. Möte 10: Helsaker8. Möte 11: SFF:s litteraturlista9. Möte 11: Protokoll för poängberäkning10. Möte 11: Specialreglemente för HUDDEX11. Kursutvärdering

2

Inledning

Kursen följer i huvudsak Lars Löwenbergs bok "Det är roligt att samla frimärken". Mycket av hans text finns även i lärarhandledningen. Till kursen har utvecklats PowerPoint-presentationer för 12 möten. Varje kursavsnitt är beräknat att ta 30-45 minuter inklusive diskussioner.

Kursen riktar sig främst till frimärkssamlare som tidigare inte har varit medlemmar i någon lokal frimärksförening och till medlemmar i föreningen som vill utöka sina filatelistiska kunskaper. Kursen kan också genomföras med motiveringen att föreningens verksamhet behöver utvecklas. Kursen har genomförts i föreningar med mycket duktiga filatelister som deltagit i kursen för att det har varit roligt att diskutera frimärkssamlandet. Innan kursen genomförs bör föreningens styrelse ta kontakt med ett studieförbund och anmäla att kursen ska genomföras. Därmed kan föreningen få utbildningsbidrag för genomförande av kursen. Annonsera kursen i den lokala pressen för att väcka uppmärksamhet och därigenom få kursdeltagare som ännu inte är medlemmar i någon filateliförening. Föreningen bör också sätta upp affischer på kommunens informationstavlor för föreningar för att väcka uppmärksamhet om kursen. Även andra sätt att informera om kursen bör tillämpas. Kursen kan också genomföras tillsammans med ungdomar i ungdomsföreningen som deltagare.

Några viktiga råd till dig som kursledareDin föreningsstyrelse har troligtvis utsett dig till kursledare och det innebär att du åtnjuter ett stort förtroende och att styrelsen anser att du har stora filatelistiska kunskaper. Det är också möjligt att styrelsen utsett flera kursledare som tar hand om olika avsnitt. Här följer några råd till dig som kursledare:

• Även om du har goda filatelistiska kunskaper bör du inför varje möte förbereda dig noga genom att ta reda på detaljer som hänger ihop med kursavsnittets innehåll.

• Kopiera bilagor som ingår i kursavsnittet till deltagarna och dela ut dessa under mötet.• PowerPoint-presentationen syftar till att vara en grund för kommunikationen mellan dig

och kursdeltagarna. I lärarhandledningen finns ofta sådant beskrivet som bör framföras vid en viss bild.

• Vid presentationen kan du ha så kallade åhörarbilder som stolpar till redovisningen. Åhörarbilder av PowerPoint-presentationen skriver man ut genom ett tillägg i programmets skrivarfunktion. OBS: alla måste kunna se bilderna bra som visas.

• Det är viktigt att du som kursledare har ögonkontakt med deltagarna. Din blick får inte vila på datorskärmen eller på bilden som visas bakom dig.

• Notera hur deltagarna tar emot budskapen och utnyttja detta för en kommunikation med hela gruppen.

• Kursavsnitten utvärderas kontinuerligt av dig som kursledare. En slutlig utvärdering bör göras av styrelsen när kursen genomförts.

• Kursen har lagts upp med 12 möten, men antalet möten kan minskas eller ökas beroende på hur deltagarna önskar.

3

Förslag till uppläggning av mötena:

1. Börja med en kort repetition av föregående möte. Frågor? Erfarenheter? Synpunkter?

2. Vid genomförandet av kursavsnittet är det viktigt att se till att alla deltagare på något sätt är aktiva. Se till att det blir en kommunikation mellan dig och kursdeltagarna och mellan kursdeltagarna.

3. Avsluta med en kursutvärdering. Utnyttja gärna den utarbetade blanketten för utvärdering efter varje möte.

4

Möte 1 Om frimärken och frimärkssamlande (Kap 1 och 2)

1. Praktiska detaljer

Bild 3 Innan det fanns frimärken

När frimärket infördes ändrades regelverket för brevens befordran. Fraktavgifterna hade blivit mycket höga och denna fråga hade diskuterats i många länder. Fram till 1840 betalade mottagaren för brevets befordran. Nu skulle avsändaren betala. Dessutom skulle brevportot minskas så att mindre välbeställda personer också skulle kunna sända brev.

Bild 4 Förfilatelistiskt brev

Bild 5 Frimärket en brittisk uppfinning

EnhetsportotEngland blev det första landet som införde frimärken. Det var den 6 maj 1840. Frimärket var ett kvitto på att frakten av brevet var betald. Tidigare var det mottagarens som fick betala frakten. Nu kunde försändelsen sändas FRITT till den angivna destinationen inom Englands gränser. Fraktavgifterna hade blivit mycket höga och denna fråga hade diskuterats i många länder.

Bild 6 One penny black

Bild 7 Drottning VictoriaOne penny black visar en bild på drottning Victoria.Utkast: Rowland HillUpplaga: 68,8 miljoner märken

Bild 8 Drottning VictoriaQueen Victoria: född 1819, krönt 1837, död 1901.Bokstäverna i underkanten (A-A…T-L) visar frimärkets plats på tryckarket, som var 21 x 12 märken stort => M-H = 13:e radens 8:e märke

Bild 9 Märkets plats på arket

AA, AB, AC, AD, AE, AF, AG, AH, AI, AJ, AK, ALBA, BB, BC, BD, BE, BF, BG, BH, BI, BJ, BK, BLCA, ....DA, ....EA,etc,----SA, TA, TB, TC,TD, TE, TF, TG, TH, TIL TJ, TK, TL

Bild 10 Brev med One penny blackBrev har ett högre värde.

5

Bild 11 Det filatelistiska värdetFrimärkets filatelistiska värde bestäms bl. a. av:- hur breda och hela de klippta kanterna är - upplage- och klichénummer - stämpeltyp och -datum => värde 1000 – 25 000 kr

Bild 12 Sverige kunde ha varit först…Adelsmannen Curry Gabriel Treffenberg framförde på Riddarhuset i Stockholm 1823 ett förslag om "stämplat papper" som kan ses som en förelöpare till frimärket. Förslaget röstades ned av riksdagen. Om förslaget gått igenom hade Sverige kunnat bli först i världen med ett regelrätt frankotecken. Treffenberg förslag gällde inte frimärken i vanlig mening utan snarare en s.k. helsak. Sverige kunde ha blivit först med denna reform, men nu blev det England.

Bild 13 Schweiz första frimärke

Schweiz blev det andra landet som kom ut med frimärken. Deras första frimärke gavs ut den 1 mars 1843. De schweiziska kantonerna har ett stort självstyre och varje kanton har sina egna grundlagar och lagstiftande församling. Det var således inte så konstigt att kantoner kunde ge ut egna frimärken. Så många blev det dock inte.

Bild 14 Bild på Schweiz första frimärke, Zürich 4 Rappen

Bild 15 Fler länder följde efter…

Därefter kom Brasilien, USA, Mauritius, Frankrike, Belgien, Bayern, samtliga under 1840-talet. Sverige fick sina första frimärken den 1 juli 1855 och vi blev land 47 som kom ut med frimärken.

Bild 16 Helsaker

Helsak är ett kort, kuvert eller annat postalt omslag med påtryckt frankotecken. Till helsaker räknas brevkort, kortbrev, frankokuvert och aerogram.

Bild 17 Englands första helsakSamtidigt som frimärket gavs ut 1840 utgavs även en helsak – ett brevark och ett kuvert med tryckt uppgift om att 1 penny porto var betalt.

Bild 18 Helsaker

Helsaker är olika omslag, Aerogram (Ae), Frankokuvert (Fk), Kortbrev (kB), Brevkort enkla (bKe) och dubbla ( bKd ), Postkort (pKe), Postbrev (pB) med fler. Sverige gav ut sina första helsaker 1872. Det var ett Frankokuvert och ett BrevkortHelsaker behandlas vid möte 10.

Bild 19 Varför stämplades frimärkena?

Belgien Mi 8, 1858Här ser vi en typ av stämpel. Stämpeln har inga uppgifter om avsändningsort eller datum.

6

Bild 20 Varför stämplades frimärkena?

Sverige Facit nr 2. Har finns uppgift om avstämplingsort och datum: Stockholm 21/7 1857

Bild 21 Varför stämplades frimärkena?Frimärket var ett fraktkvitto, ett värdepapper som bara skulle användas en gång. Man kom överens om att man skulle fläcka ner frimärket. På så sätt makulerades det, d.v.s. det gick inte att användas igen.

Stämpeln berättar mycket. Det talar om varifrån brevet skickades, vilken väg det hade befordrats, hur det befordrades och stämpeln kan också berätta om en viss händelse. Datumstämpeln är ovärderlig för att verifiera när försändelsen skickades. På försändelserna kan man också hitta ankomststämplar.

Hur vill vi att stämplarna ska se ut? Naturligtvis vill vi att orten där frimärket är avstämplats syns ordentligt och att datumet är tydligt. Motivsamlare är inte lika intresserade av detta och för dem gäller att frimärket endast ska ha en del av en stämpel.

Hur vill du att ett frimärke ska vara stämplat?

Bild 22 Varför samlar man frimärken?• Man kan vara intresserad av bilden på frimärkena• Man lär sig mycket om geografi, historia, teknik, sport, djur och natur• Många har en samlarlust som gör att man blir intresserad av frimärken• Vi blir duktiga på att ordna frimärkena enligt ett särskilt mönster• Frimärket gör många nyfikna på områden som de inte vet mycket om• Det är roligt att montera en samling och visa upp den för andra• Man bestämmer takten själv på sitt arbete och är inte beroende på andras insatser• Man får utlopp av sin egen kreativitet

Varför är du intresserad av frimärken?

Bild 23 Är du en filatelist?Filatelist kommer från grekiskans philos = vän och ateleia_ avgiftsfriFilatelist = "Vän av avgiftsfrihet"

Övning: kolla frimärken i paket med 200 olika från världenVisa: ett blad från en specialsamling och ett blad från en motivsamling

Bild 24 Filatelist - javisst!

En person som samlar frimärken och dessutom, intresserar sig för frimärkenas historia, tekniska bakgrund, motiv och frimärkets varianter kallas filatelist.

Enklare uttryckt: en filatelist är en person som samlar frimärken och studerar frimärken.

Bild 25 Vad man samlar (Kap 2)

7

I början samlar de flesta frimärkssamlare allt som man kommer över. Man samlar hela världen, Sverige, Norden eller något annat land, eller frimärken med särskilda motiv. Från början kanske man inte är så noga med kvaliteten, men det är viktigt att man lär sig samla hela och rena frimärken. En generalistsamlare sparar på allt. Snart lär man sig att göra begränsningar.

Frågor: Hur började du samla frimärken? Hur samlar du idag?

Frimärkena sätter man in i album. Det finns insticksalbum och det finns förtrycksalbum. Man kan ha ett förtrycksalbum med fickor för frimärkena eller så klistrar man in frimärkena med särskild fastsättare. En del är katalogsamlare, d v s samlar frimärken efter det system som finns i en särskild katalog.

Varje frimärkssamlare samlar på sitt eget sätt. Ingen bestämmer HUR du ska samla. Här kommer några vanliga områden:• Generalistsamlare De har inga begränsningar i samlandet• Landsamling samlar endast från ett visst land, kronologiskt efter

en katalog• Motivsamling Samlingen följer inga landsgränser. Man kan samla

på fåglar eller vad som helst som är intressant. • Häftessamling Man samlar frimärkshäften och är intresserad olika

utformningar av ett häfte med samma märke. Dessa samlare har en egen förening.

• Minnesblocksamling • FDC Förstadagsbrev. Dessa samlare har en egen förening. • Specialsamling En specialiserad samling, med t ex Oscarsmärken,

Tjänstefrimärken, Militärpost, bandfrimärken• Hembygdssamling En samling från en viss hembygd. Dessa samlare har

en egen förening.• Stämplat eller ostämplat• Helsaker• Aerofilateli .......... och så vidare!

Viktigt: frimärkena ska vara hela och rena. De ska inte vara skadade med t ex riss (sönderrivet från kanten och inåt frimärket), eller ha en kladdig stämpel.

8

Möte 2 Hur skaffar man frimärken (Kap 3, 4 och 5)

Bild 26 InledningRepetition och diskussion om det första mötet.

Bild 27 Allmänna råd• Man kan köpa frimärkspaket av frimärkshandlare. Ungdomar som är medlem i SFU

kan köpa frimärken via SFU. • Nya svenska frimärken kan man köpa genom Postens Frimärken• I SFT finns det annonser från medlemmar i Sveriges Filatelist-Förbund som vill sälja

frimärken

Bild 28 Auktioner • På frimärksauktioner hos Philea, Postiljonen med fler, kan man få tag på bra objekt och även hela samlingar. Åtskilliga frimärksföreningar ordnar auktioner både sådana som är

till för medlemmar och utomstående. Köp aldrig en samling på en auktion utan att ha studerat den noga!Det är viktigt att vara med i en klubb för att lära sig mer om frimärken!

Bild 29 Cirkulationshäften• Många föreningar är anslutna till cirkulationsverksamheten som drivs av

Frimärksförmedlingen. Frimärksförmedlingen, Box 444, 351 06 VÄXJÖ. Tel. 0470–198 40. Hemsida: www.frimarkscentrum.se

Bild 30 Köp via internet• Via Internet säljs åtskilliga frimärken. Störst i Sverige är Tradera (Ebay)• Flera frimärkshandlare säljer frimärken via Internet

Nord-Filateli. Hemsida: www.nordfilateli.seMimir. Hemsida: http://www.mimir.se

• Sveriges Filatelist-Förbund har etablerat Samlamera som både är en auktions- och försäljningssajt. Hemsida: http://samlamera.sff.nu/

• Skanfil.se. Hemsida: http://www.posthistoria.se

När man köper på Tradera kan man råka ut för att objekten inte stämmer med beskrivningarna. Det kan också vara falska märken och trasiga märken. Den risken finns inte när man köper av handlare eller Samlamera.

Bild 31 BytesreglerByteskontakter per brev är trevligt, men det är bra att ha några regler• Skaffa inte fler bytesvänner än du hinner klara av att besvara• Skicka aldrig märken första gången• Skicka aldrig trasiga eller fula märken som du inte skulle vilja ha i din samling• Var ärlig mot dina brev vänner. Får du trasiga eller fula märken, så skicka tillbaka dem• Frankera filatelistiskt

Bild 32 Avblötning av frimärken (Kap 4)

Frimärken får vi på brev och vykort och om man vill ha själva frimärket i sin samling så klipper man ur det från brevet / vykortet och blöter av det. Är man däremot intresserad av

9

frimärket och stämpeln så sparar man klippet där hela stämpeln är synlig. Alternativt sparar man hela brevet eller vykortet. Man kan också ånga av frimärket från brevet / vykortet, men det är bättre att använda sig av vatten för att lösa upp frimärket från underlaget.

Fyll en lämplig skål till hälften med ljummet vatten. Vattnet får inte vara hett eftersom det kan skada frimärkena. Lägg ner frimärksklippen i vattnet och låt dem ligga kvar till frimärkena lossnat från underlaget. Placera sedan frimärkena på kanten av skålen med vatten för att de ska få rinna av. Använd pincett. Efter någon minut lägger man frimärket med bildsidan nedåt på ett tunt läskpapper med slät yta. Man kan även använda en telefonkatalog. Använd inte tidningar för att torka frimärkena. De innehåller trycksvärta som färgar av sig.

Blanda aldrig frimärksklipp med färgade papper tillsammans med annat klipp. Det färgade papperet kan färga allt klipp, och det är trist att få en samling missfärgade frimärken. T.o.m. själva kuvertpapperet kan vara farligt. Klipp därför tätt intill frimärket. När alla frimärkena placerats mellan läskpapperet kan man lägga en bok som tyngd över läskpapperna och låta frimärkena torka ett dygn.

Bild 33 Avblötning av frimärken

• OBS! Vissa gummeringar kan vara besvärliga genom att frimärkena inte vill lossna från underlaget. Man kan känna på frimärket när det ligger i vatten och känns det glatt så finns det limrester kvar på det. Det kan försiktigt gnidas bort. I annat fall fastnar frimärket på läskpapperet!

• OBS! Fluorescerande märken får inte blötläggas tillsammans med andra. Under åren 1967 - 1976 användes fluorescerande papper till frimärken. (nr 599 Fjäll vid Torne träsk till nr 970 Kungabröllop). Fluorescensen smittar!

• OBS! Hela brev kan vara mer värdefulla än tvättade frimärken. Bevara hellre det hela brevet med frimärke.

• OBS! Färgade kuvert eller med kuvert med anilinfärg måste tvättas enskilt och i kallt vatten!

Bild 34 Förvaring (Kap 5)

Sortera upp de frimärken som du löste upp tidigare och sortera dem på lämpligt sätt. Man kan sortera dem efter land, för varje motiv eller på annat sätt. Har du många frimärken från Sverige så kan märkena sorteras efter serier. För att klara det behövs en katalog.

Plocka in de finaste frimärkena av varje sort i ett insticksalbum. Dubbletter läggs i pergamynkuvert som sedan förvaras i en lämplig låda. De kan användas för byten.

Märken i en landsamling förvaras serievis i kronologisk ordning. d v s efter utgivningsår. Landsamlingar kan också finnas i kronologisk ordning i förtrycksalbum. Vill man visa sin samling på en utställning så är det lämpligt att montera dem på albumblad. Se vidare under Montering!

Bild 35 Hur frimärkena kan förvaras• Insticksalbum• Visirblad • Förtrycksalbum

10

• Pergamynkuvert• Lämplig låda

Bild 36 Så ska frimärkena förvaras!

Värdefulla samlingar eller enskilda märken bör förvaras säkert, t ex i kassaskåp

Regel: Märkena ska förvaras så,att de inte skadasatt de förvaras torrtatt man lätt kan hitta bland dematt de förvaras säkert

11

Möte 3 Frimärkskataloger (Kap 6 och 7)

Bild 37 Inledning

Repetition av det väsentliga från möte nr 2: Hur skaffar man frimärken? Har någon sedan förra gången besökt någon av hemsidorna till exempel: Samlamera, Tradera Nord-Filateli, Mimir?

Bild 38 Frimärkskataloger

Kataloger finns online, men går också att köpa som böcker eller som dataprogram. När det gäller svenska frimärken så ges Facit Sverige och Facit special ut årligen. De är de enda svenska katalogerna som ges ut i bokform. Sveriges Filatelist-Förbund gav tidigare ut Sverigekatalogen och den sista som gavs ut var 1988-89. Den används av många filatelister som referenslitteratur. Utländska kataloger används av specialiserade samlare.

Bild 39 Kataloger som täcker hela världen: Michel bokformat och online Scott - bokformat och pdf-format Stanley Gibbons - bokformat och online Yvert et Tellier- bokformat

Den tyska Michel-katalogen finns för hela världen i 10 band (2015) samt olika specialkataloger bl. a. för Tyskland.

Zumstein är ett viktigt referensverk för schweiziska frimärken samt Liechtenstein. Finns även med Öst- samt Västeuropa.

Norgeskatalogen är en norsk katalog som är ett referensverk för Norge

AFA ger ut specialkataloger för Danmark, men även för Baltikum och Europa

Katalogvärde och handelsvärde, vilka uppgifter finner man i katalogerna?

Bild 40 Dataprogram och onlinekatalogerDet finns numera flera dataprogram och online-kataloger som är praktiska. • Colnect är en Online-katalog: http://colnect.com/sv/stamps/countries• Dataprogrammet PSD för alla samlare av frimärken (Mimir HB). Skandinavien

komplett med alla Facitnummer, Storbritannien, alla baltiska stater, Kina, FN, Europa CEPT och över 30 andra länder helt komplett som valfria tillbehör. Hemsida: http://www.mimir.seE-post: stamps@mimir.se

• Michel Online

Filatelistförbundet har en bra medlemsförmån vid prenumeration på MICHEL Online. Som medlem i förbundet får du en euro i rabatt per månad. Du får via Internet tillgång till cirka 644.000 frimärken från hela världen med fina sökmöjligheter. Registrera dig på http://www.briefmarken.de/datenbank/index.php?_SPRACHE=EN och välj som medlemskap ”Sveriges Filatelist-Förbund” och fyll i ditt medlemsnummer

12

• Dataprogrammet Frida med alla svenska frimärken. (E W Larssons Frimärksaffär)Hemsida: www.ewlstamps.se E-post: mail@ewlstamps.se

Bild 41 Uppgifter i katalogenKataloginformationFacit Norden 2016Utgivningsdag 8 december 1947Seriens namn: Gustav V:s 40-årsjubileum som regentGravör: Sven EwertTryckteknik: StålgravyrMärkets katalognummer 376AA=2-sidig tandningUpplaga: 10 miljonerB=3-sidig tandningBB= 3+3-sid/par H82: frimärket såldes i häften. Häftets nummer =H82Priser anges för:Postfriskt märke (**)Stämplat märke (ring med punkt)Brev

Bild 42 Kataloginformation Sverigekatalogen 1988-89Seriens namn: PostemblemTeckning: Torsten Schonberg Katalognummer 156Kvalitetsnorm BA God kvalitetKvalitetsnorm AB Mycket god kvalitetTyp I: graverades av G N Burland, Ottawa2-sidig tandnig med 9 3/4 tänder på 2 cm.Utgivningsdag 21.9.1922Upplaga: 12.513.500a. matt gulorange (4-3)b. matt gul (4-3) Färgstyrkan mellan 4-3, mellan 10 stark, och 1 svag färgA1: papperssort Cx: papper med vattenmärke våglinjerCxz: vm våglinjer och bokstäverS= två märken med plåtsprickorT= plåtskarvtecken kändaPriser anges för:Postfriskt märke (vänster kol)Stämplat märke (höger kol)Brev Katalognummer 157Typ II: graverades av Paul Wilcke

Bild 43 Katalogvärde och verkligt värde (Kap 7)Man skiljer på katalogvärde och verkligt värde. Katalogvärdet är ett ungefärligt pris som man

13

får betala i en frimärksaffär för ett bra märke. Det är inte av högsta eller lägsta kvalitet. Ett frimärkes verkliga värde är beroende av dess kvalitet. Alla märken under 3 kr betecknas som massvara. Det pris som man får betala på auktioner får betecknas som verkligt värde. Man kan således inte räkna ihop en samlings katalogvärde och säga att det värdet är samlingens värde. Ett frimärkes kvalitet beror på dess centrering och om det är ett stämplat frimärke även stämpelns utseende. Naturligtvis ska frimärket även vara helt och rent.

Bild 44 Krav på praktexemplar• märket ska vara rent och snyggt• inget riss• inga tunna fläckar• inga korta tänder• märket ska vara välcentrerat• det ska ha perfekt gummering eller • praktstämpel där man kan avläsa ort årtal och datum

Bild 45 Bedömning

a) b) c)Katalognummer 35: 30 öre ringtyp, tandning 13. Katalogvärde: 18 kra) Mindre gott exemplar. Frimärket är smutsigt. Några korta tänder. Centreringen är inte bra, men mycket prydlig stämpel.b) Helt och snyggt. Medelgod centrering. Praktstämpelc) Helt och snyggt. God centrering. Praktstämpel.

14

Möte 4 Klassificering av frimärken (Kap 8)

Bild 46 Inledning

Repetition av det väsentliga från möte nr 3: Frimärkskataloger

I det här avsnittet diskuteras hur frimärken kan klassificeras

Bild 47 Vad behövs för att klassificera ett frimärke?• Förstoringsglas• Pincett• Tandningsmätare• Ev. Vattenmärkessökare • Kemiskt ren bensin• UV-lampa• Kataloger• Kunskap

Allt utom kunskap kan köpas! Kunskap får man bäst genom studier och som medlem i en frimärksförening. I det följande utgår vi endast från svenska frimärken, men samma teknik kan användas för utländska märken.

Bild 48 Börja med att ta reda på följande:

• Utgivningsår• Serie• Valör• Tandning• Färgnyans• Vattenmärke• Papperssort• Variant

ÅrtalMan letar upp frimärkets katalognummer och ställer sedan frågan när märket kom ut. Ibland finns frimärkets utgivningsår angivet på frimärkets marginaler. Motivet kan också ge en ledtråd. I katalogen finner man också namnet på den serie som frimärket ingår i. När man kommit så långt är kan märkets katalognummer bestämmas med avseende på frimärkets valör. Numera ger posten ut frimärken utan valör. De vanligaste märkena har texten BREV vilket betyder att det kan användas till brev med en vikt upp till 50 gram. Posten ger också ut frimärken med tilläggsporto. Det kostar således mer än vad som behövs för att skicka brevet.

15

Bild 49 Tre frågor

a b c

Frågor:1: Vad heter de serier där dessa frimärken ingår?2: Vilket år kom märkena ut?3: Vilka är deras nyanser?a) 1: Vapentyp II, öre 2: 1858 3: blåb) 1: Alfred Nobel 2: 1946 3: rödc) 1: Bevingat 2: 2009 3: flerfärgstryck

Bild 50 Tandning

Frimärken kan vara otandade, eller ha 2, 3- eller 4 sidor som är tandade. Många länder började med att tillverka frimärken i ark där man klippte ut varje märke som skulle användas. Före 1854 var alla frimärken otandade. Genom att perforera märkena kunde de lätt plockas bort från arket när man skulle posta ett brev. Man säger att frimärkena har en perforering eller tandning.

Bild 51 TandningI katalogerna finner man olika beteckningar för dessa tandningar. I Facit och i filatelistisk litteratur används följande beteckningar:

Bild 52 A= 2-sidig tandning på två parallella sidor, skuret antingen längs de två vågräta eller de två lodräta sidorna

Bild 53 B= 3-sidig tandning, skuret antingen till vänster eller höger, eller upptill eller nedtill

Bild 54 C= 4-sidig tandning

16

Bild 55 D= tvåsidig vinkeltandning, skuret på två vinkelräta sidor (420D1)

Bild 56 BB= par av två lika frimärken med tresidig tandning

Bild 57 BC= par av lika märken med ett tresidigt och ett fyrsidigt märke

Bild 58 CB= par av lika märken med ett fyrsidigt och ett tresidigt märke

Bild 59 Frimärkshäfte HA11 med vanliga par samt par med vinkeltandning . Vilka?Beteckningen HA betyder att häftet användes i frimärksautomater.

Bild 60 SX= två olika frimärken i vågrätt eller lodrätt par

Bild 61 Tandning - sammanfattningA= 2-sidig tandningB=3-sidig tandningC=4-sidig tandningD= tvåsidig vinkeltandning, skuret på två vinkelräta BB= par av två lika frimärken med tresidig tandningBC och CB= par av lika märken med ett tresidigt och ett fyrsidigt märkeSX= två olika frimärken i vågrätt eller lodrätt parDD= vinkelskurna parDD1DD2DD3DD4

Bild 62 År 1854 började man perforera frimärksarken,

De första frimärkena som gavs ut var otandade. så att man enkelt kunde riva loss märkena. Perforeringen görs med en maskin med nålar som stansar ut små hål i pappret med jämna mellanrum. De första svenska frimärkena perforerades i en arkperforeringsmaskin som var konstruerad av greve Pehr Ambjörn Sparre och den gav tandning 14.

Bild 63 Tandning 14

”Tandning 14” innebär att tandningen är gjord så att det finns exakt 14 ”tandningshål” längs en sträcka av 20 mm (2 cm).

Bild 64 Tandningsmätare

De svenska frimärkena hade tandning 14 och 13 fram till 1920 då frimärkena fick tandning 9 ¾. Bland utländska frimärken finns det många tandningsvarianter. Hos de svenska märkena finns det tandningsvarianter bland bandfrimärkena 1920-1936 finns märken med tandning 9 ¾ och 13. En tandningsmätare tillhör de verktyg varje filatelist behöver!

Bild 65 Vilken tandnig?

Tre frimärken delas ut för tandningsmätning. Frimärkena på bilden har följande tandningar:a =14 b = 13 c =9 ¾.

17

Bild 66 Olika typer av tandningar

De första svenska märkena perforerades med en annan sorts maskin, som inte gjorde en rad i sänder utan perforerade hela arket på en gång i ett moment. Det brukar kallas arktandning, och det kännetecknas av att alla hörntänderna blir likadana. Hörntänderna blev jämnare.

1912 började man perforera märkena med en ny metod, den så kallade kamtandningen. Det innebär att märkena i arket perforeras en rad i taget. Det kan resultera i att hörntänderna nedtill på märkena kan komma att se lite olika ut.

En tredje tandningsmetod är linjetandning infördes 1920. Tandningen utförs i två moment, först perforeras de vågräta sidorna och sedan de lodräta (eller tvärt om). Det resulterar ofta i att alla hörntänderna kan bli ojämna och inte i samma storlek.

Bild 67 Exempel på typer av tandningar

Arktandning: har alla våra äldsta märkenKamtandning: användes under en kort period efter 1912Linjetandning: användes till bandmärkena

Bild 68 Roulette-tandningDenna typ av tandning finns bland annat på de första finska frimärkena.

Bild 69 Rufftandning

Bild 70 Rufftandning på 4 skilling banco

Rufftandning förekommer även på äldre svenska frimärken. De har uppstått då tandningsmaskinens nålar inte gått igenom frimärksarket. Det kan ha uppstått då nålarna helt eller delvis varit avbruten och då inte gått igenom ett eller flera frimärksark.

18

Möte 5 Klassificering av frimärken, forts (Kap 8)

Bild 71 Femte mötet

I detta avsnitt går vi igenom färgnyanser, vattenmärken, papperssorter, varianter och kvalitet.

De flesta filatelisterna tycker antagligen att det är svårt att fastställa frimärkenas färgnyanser. Problemen sträcker sig från de första frimärkena t. o. m. bandfrimärkena 1936. Nyansbestämningarna är en fråga om träning. Vilken är skillnaden mellan gulgrönt och gröngult? Jo den gulgröna nyansen är grön med ett gult inslag. Den gröngula nyansen är gul med ett grönt inslag. Löwenberg skriver i sin bok att ett skosnöre är ett snöre och inte en sko. Efterleden i ordet bestämmer vad det handlar om. Man kan använda sig av färglikare och färgkartor som finns att köpa.

Bild 72 Färgnyanser gult - karmin

Färgerna gul, orange, röd, karmin, violett, ultramarin, blå och grön är huvudfärger. Här vore det bra med en färgcirkel, men istället har jag valt att beskriva nyanserna i följande tabell:

GUL ORANGE RÖD KARMINorangeaktigt gul rödaktigt orange karminaktigt röd violettaktig karminorangegul rödorange karminröd violettkarmin gulorange orangeröd rödkarmin karminviolettgulaktigt orange orangeaktigt röd rödaktigt karmin karminaktigt violett

Bild 73 Färgnyanser violett - grönt

VIOLETT ULTRAMARIN BLÅ GRÖNultramarinaktigt violett

blåaktigt ultramarin grönaktigt blå gulaktigt grön

ultramarinviolett blåultramarin grönblå gulgrönviolettultramarin ultramarinblå blåaktigt grön gröngulviolettaktigt ultramarin

ultramarinaktigt blå Grönaktigt gul

Tips: gör en egen färgkarta med dina frimärken!

19

Bild 74 Färgnyanser: orange

a b c

a) 33c hög orangerödb) 33d matt orangerödc) 33e orangeröd

Bild 75 Färgnyanser: karmin-violett

a b c

a) 54g karminb) 53b karminviolettc) 53a karminaktigt violett

Bild 76 Färgnyanser

Här ser vi nr 9g grönblå och 9i (matt) ultramarin. Avstämplingarna är till stor hjälp när man ska bedöma färgnyanserna på de äldre frimärkena. Avstämplingarna finns angivna i handböckerna och i Facit-katalogen.

Underlag till avsnittet avstämplingar av 12 öre vapentyp finns som en särskild bilaga som kan delas ut till deltagarna!

20

Avstämplingar nr 9, 12 öre Vapentyp

9a1 7.1858-12.1858 grönaktigt mörkblå (9 – 7) 9a2 7.1858-12.1858 grönaktigt blå (9 – 7) 9b1 7.1858-8.1859 mörkblå (9 – 7) 9c1 8.1858-5.1860 blå (6 – 5)9d1 8.1858-5.1860 ljusblå (4 – 3)9e1 6.1859-3.1861 ultramarinaktigt blå (7 – 4)9f1 10.1860-3.1861 mörk ultramarinblå (9-8)9f2 10.1860-3.1861 (ljust) ultramarinblå (7 – 5)9g 2.1861-10.1861 grönblå (8 – 4)9h1 4.1861-12.1862 klar ultramarin (7 – 4)9i 4.1861-12.1862 (matt) ultramarin (7 – 4)9j1 8.1861-10.1861 ultramaringrå (8 – 5)9j2 8.1861 svartakt ultramarin (9)9h2 9.1861-12.1861 mörkt blåakt ultramarin (9 – 8)9k 6.1862-8.1862 blå-ultramarin (7 – 4)9l 10.1862-10.1863 blå, tätt bottentryck (8 – 5)9c2 9.1863-12.1866 blå (6 – 5)9b2 9.1863-12.1866 mörkblå (9 – 7) 9e2 9.1863-2.1864 ultramarinaktigt blå (8 – 6)9d2 1.1864-12.1866 ljusblå (4 – 3)9d3 (9.1866)-7.1872 ljusblå (4 – 3)9c3 9.1866-7.1872 blå (7 – 5)9b3 1867-1870 mörkblå (9)9m 4.1872-7.1872 blå-grönaktigt blå (6 – 4)

Bild 77 Vattenmärken

Frimärken har tidigare försetts med vattenmärken. Det skedde i samband med papperstillverkningen. Därmed skulle förfalskningar försvåras. Ett vattenmärke syns för blotta ögat, men med några droppas kemiskt ren bensin syns vattenmärket tydligt. I många andra länder förekommer många olika typer av vattenmärken, men i Sverige har vi endast använt tre typer av vattenmärken, nämligen vattenmärke krona, våglinjer och bokstäver. Ibland förekommer vattenmärke våglinjer och bokstäver. Vattenmärkena finns beskrivna i Facit-katalogen. Vattenmärkena studeras från frimärkets baksida.

Beteckningar:krona kronaomvänd krona omv kronavåglinjer cx våglinjerna går från frimärkets nedre vänstra sida upp

mot höger //omvända våglinjer cc våglinjerna går från frimärkets nedre högra sida upp mot

vänster \\KPV bzvåglinjer + KPV cxzomvända våglinjer +KPV

cz

KPV= bokstäver från KUNGL POSTVERKET

21

Bild 78 Papperssorter

Många olika papperssorter har använts vid tryckningen av frimärken. Under perioden med bandfrimärken 1920-1936 användes många papperssorter. De har beteckningarna Agrg, Agry, A1, A2, A3, Av, B, C och D. De finns alla beskrivna i Facit-katalogen.

Bild 77 visar ett märke med Agry-papper, gulaktigt grått papper och Agrg-papper, grönaktigt grått papper.

Utdelas: Lathund för papperssorter 1920-1936

Bild 79 FluorescensUnder tiden 1967 - 1976 användes även papper med tillsats av fluorescens. Om man belyser frimärken med UV-ljus så ger det ett gult eller vitt sken. Papperet med fluorescens behövdes för att de automatiska sorterings- och makuleringsmaskiner som prövades under 1960- och 1970-talen skulle fungera. Maskinen kände av den gula eller via fluorescensen.

Fjäll vid Torne träsk, 1967, nr 599Kungabröllop 1976, nr 969-970 var de sista med fluorescens

Bild 80 VarianterTill varianter räknas alla frimärken som vid tillverkningen fått ett utseende som skiljer sig från det normala. Variantsamlandet är en populär del av filatelin. Riksföreningen Variantsamlarna har delat in varianterna i tre avdelningar:

1. Bestående varianter2. Tillfälliga varianter3. Marginaltecken

Bild 81 Bestående varianter Alla varianter måste ha upptäckt i tre exemplar. Exempel på bestående varianter är: Dubbelpräglingar (Dp) RitningspunkterPlåtsprickor (S) RiktpunkterRetusch (R) Ritningslinjer (klichélinjer)Plåtsår (P) SkruvavtryckPlåtskavlinje

Bild 82 Dubbelprägling

Bild 83 Plåtsår

Bild 84 Ritningspunkt, ritningslinje och riktpunkt

22

Bild 85 Tillfälliga varianterDe tillfälliga felen kan man inte katalogisera. De är kuriosa. Dit hör t. ex.Pappersfel Färg PerforeringsfelDragspel Färg saknas TandningsfelVimplar Förskjuten färg Höga frimärkenSkarvfel Spegeltryck Låga frimärkenFiberfel Kornigt tryck Förskjuten perforeringTjockt, tunt papper Färgfel (annan färg) Perforering saknas

DubbeltryckVidare finns Skärningsfel och Gummeringsfel

Bild 86 MarginalteckenDessa tecken är periodiska och återfinns i frimärkenas ark- eller häftningsmarginaler. Ex.:Plåtskarvtecken Semaforer RegistreringsmärkenCylindersiffra (cyls) Passmärken KryssKontrollnummer (kn) Snedsinglar

Bild 87 Plåtskarvtecken och plåtskarv30 öre Lejon med plåtskarvtecken 2. Här syns även en plåtskarvlinje som hör till de bestående varianterna.

Bild 88 KvalitetsnormerSveriges Filatelist-Förbund och Sveriges Frimärkshandlareförbund har utarbetat normer för kvalitet och värdering. Enligt normerna indelas frimärken ur kvalitetssynpunkt enligt följande:Lyxexemplar 5xxPraktexemplar 4xxMycket gott exemplar 3xxGott exemplar 2xxGodtagbart exemplar 1xxMindre gott exemplar 0xx

Första siffran anger märkets kvalitet. Frånsett märkets eventuella defekter bestäms märkets kvalitet av andra och tredje siffrorna.

Vissa defekter är tillåtna för svenska frimärken utgivna 1855-1876, perf. 14. Detta gäller inte frimärken som utgivits senare. Då handlar kvalitetsfrågorna endast centrering och gummering eller stämplar.

Bild 89 CentreringPerforerade märken Operforerade märken BeteckningPerfekt centrering Breda marginaler x5xGod centrering Goda marginaler x4xMedelgod centrering Knappa marginaler x3xNära sned centrering Nära klippt x2xSned centrering Klippt i bilden x1xFelperforerad Felklippt x0x

23

Bild 90 GummeringBeskrivning BeteckningPostfriskt ** xx5Obegagnat med fullt originalgummi med en välplacerad fastsättare *

xx4

Med flera fastsättare eller större fastsättarrester, dock halva sidan med gummering [*]

xx3

Mindre än hälften av baksidan har originalgummi /*/ xx2Gummi saknas helt (*) xx1

Bild 91-92 Stämpelns utseendeLyxstämpel xx5Lätt, tydlig, centralt placerad, rättvänd stämpel med mycket liten lutning. Små stämplar ska vara hela, större stämplar praktiskt taget hela. Stora stämplar läsbara med datering.Praktstämpel xx4Lätt och tydlig, rättvänd stämpel, som helst är läsbar och har datering. Undantag: för mycket stora stämplar, t ex vissa fyrkantsstämplar, reduceras kravet på fullständigt årtalMycket god stämpel xx3Lätt, läsbar stämpel med datering. Undantag som ovan. Dessutom tillåts att någon liten del av omramningslinjen till ett andra stämpelavtryck är synlig i frimärkets marginalGod stämpel xx2Lätt daterad stämpeldel. Dessutom tillåts att någon del av omramningslinjen till ett andra stämpelavtryck är synlig i marginalen och sträcker sig in i märkesbildenGodtagbar stämpel xx1Lätt stämpeldel med ofullständig eller ingen datering. del av andra stämplar tillåts för en god stämpelMindre god stämpel xx0Något suddig eller kraftig stämpel. Två eller flera stämpar med större eller mindre del av text och/eller datering.

Dessa normer finns beskrivna i Facit Special med exempel.

24

Bild 93 Diskutera följande märken!

a) b) c)6 öre och 20 öre ringtyp tandning 13

a) Centreringen är nära sned (x2x), lyxstämpel (xx5)b) Centreringen är nära sned (x2x), mindre god stämpel (xx3). Mindre gott märke.c) Centreringen god (x4x), stämpeln är godtagbar (xx1).

d) e) f)20 öre och 30 öre ringtyp tandning 13

d) God centrering (x4x). Praktstämpel (xx3)e) God centrering (x4x). Praktstämpel (xx4)f) Medelgod centrering (x3x). Praktstämpel (xx4)

25

Möte 6 Sveriges frimärken som samlarobjekt (Kap 9)

Bild 94 IntroduktionPosten har under årens lopp givit ut åtskilliga frimärken som samlare funnit intressanta för sitt samlande. Här gör vi endast en kort beskrivning av svenska frimärken som samlarobjekt.

Bild 95 Skillingar och lokalpostfrimärken

Skillingar och lokalfrimärken från 1850-talet är dyra frimärken. Många samlare får nöja sig med att studera dem på utställningar. Här ser vi Facit nr 2: 4 skilling banco och nr 6, det svarta lokalfrimärket.

Bild 96 Vapentyp, öre

Vapentyp i öre är inte lika dyra som vapentyp i skilling. 12 öre vapentyp är ett populärt samlingsområde på grund av alla sina varianter. Här ser vi 9 öre, 12 öre och 24 öre vapentyp.

Bild 97 Ringtypmärkena

Ringtypmärkena finns i tre serier:1. 1872 Ringtyp med tandnig 142. 1877 Ringtyp med tandning 133. 1886 Ringtyp med blått posthorn på baksidanDessutom finns det två ringtypsmärken med tandning 13 med övertryckVi har tidigare sett flera frimärken med ringtyp. Här visas kuriosa, nämligen ett mörkblått posthorn och ett ljusblått posthorn på ringtyp.

Bild 98 OscarOscarmärkena är ett populärt samlingsområde. De kom ut i två serier:1. Oscar II i boktryck 1884 och 18862. Oscar II i koppartryck 1891 - 1903Dessa märken liksom ringtyp är även populära bland stämpelsamlare.

Bild 99 Tjänstefrimärken och lösenmärken Tjänstefrimärken gavs ut i fyra serier1. 1874 Stort format, tandning 142. 1881 Stort format, tandning 133. 1910 Litet format, vattenmärke krona4. 1911 Litet format, vattenmärke våglinjerDessutom finns det två övertryck av märken i stort format med tandning 13. Frimärkena ersatte fribrev och användes mellan åren 1874 -1920 på inrikes försändelser av statliga verk.

Bild 100 Lösenmärken

Lösenmärken finns i två serier1. 1874 Lösenmärken med tandning 142. 1877-1882 Lösenmärken med tandning 13

26

Lösenmärkena användes under åren 1874-1891. De skulle placeras på baksidan av ofullständigt frankerade försändelser och makuleras innan försändelsen inlöstes av adressaten. De ersattes av etiketter.

Bild 101 Militära svarsmärken

De militära svarsmärken har använts sedan 1929 och kommit ut i 13 olika märken med flera varianter. Det senaste märket gavs ut 1985. Märkena är otandade. Militärpostsamlarna har en egen riksförening inom Sveriges Filatelist-Förbund. Här ser vi M4A som gavs ut 1939-1940, samt M11A som gavs ut 1943-1960

Bild 102 Gustav V i medaljong

Gustav V i medaljong finns i två serier.1. 1910-1914 Gustav V i medaljong, vattenmärke krona2. 1911-1919 Gustav V i medaljong, utan vattenmärke eller vattenmärke KPV3. 1917-1918 Påtryck på Gustav V i medaljong.

Här förekommer både arktandning och kamtandning. 1911 infördes B-papperet där vattenmärken förekommer med KPV. Det papperet användes sedan för bandfrimärkena . Här ser vi nr 76 med vattenmärke krona, arktandning och nr 87 utan vattenmärke, men de kan också ha vattenmärke KPV. Nr 87 har kamtandnig

Lilla riksvapnet gavs ut1910-1911 med vattenmärke krona. Det gavs sedan ut 1911-1919 med C-papper som har vattenmärke våglinjer och där det även förekommer KPV. Tre serier med Landsstormmärken gavs ut under 1916 och 1918.

Bild 103 Bandfrimärken 1920-1936

Sedan postverket köpt en egen tryckpress för frimärken, Stickneypressen, kunde man trycka bandfrimärken. Dessa frimärken är också populära att samla. Bland dem finns även många varianter. 5 öre grön Stående lejon är Sveriges mest tillverkade frimärke! Här ser vi 143A cxz, 166A och 180A

Efter 1930 har Sverige många historiskt intressanta motiv, såsom Riksdagen 1936, Postverket 1936, Nya Sverige 1938.

Bild 104 Gustav V profil högerbörjade ges ut 1939. Det kom två olika typer av märket. Typ I kom endast i två valörer, medan typ II kom i många valörer. Här ser vi nr 270, 20 öre av typ I med småsiffror och nr 274, 15 öre av typ II med stora siffror. Till höger ser vi nr 274 med varianten "blekt huvud". senare är varianten v1, blekt huvud

Bild 105 Tre kronorBörjade ges ut 1939 och det sista märket i den serien gavs ut 1969. Här ser vi två av de först märkena och det sista, som blev nr 309, 2 kr vinröd. Serien blev den längsta serien vi haft i Sverige. Den bestod av 34 märken förutom ett antal varianter.

27

Bild 106 Häftessamlande

Med Gustaf VI Adolfserierna kom många varianter av häften. Bland häftena finner man många varianter med cylindersiffra, kontrollnummer, ryggtryck, marginaltecken och.....

Här ser vi häftet med H176, VM på skridsko

Bild 107 Nytt häftesformat

Från och med 2014 har häftena fått ett nytt format. Här ser vi SH81, Bin, som gavs ut 2015. På dessa häften kan man hitta en ny markering, en så kallad gråkil. Markeringen har kommit till för att styra tryckprocessen. Gråkilen kan finnas nertill innan de två sista märkena. Dessutom kan cylindersiffran 1, 2, 3 och kontrollnummer samt 50-markering (ryggtryck) hittas på häftena.

Föreningen häftessamlarna, en riksförening inom Sveriges Filatelist-Förbund, http://häftessamlarna.se har en mycket informativ hemsida.

Bild 108 Sveriges moderna frimärksutgivningLars Löwenberg skriver i sin bok att "Sveriges moderna frimärksutgivning med rätta är både risad och rosad". På plussidan anger han att motivvalen är väl genomtänkta och att den tekniska framställningen är fulländad. Så tycker säkert också de flesta filatelisterna. Han nämner också Gåsalisa som gavs ut 1973. Det trycktes i 6-färgstryck och det är ett fint märke. Det finns tre varianter, ett med fluorescens, ett utan fluorescens och ett med förskjutet tryck. Här ser vi Ernst Josephsons Gåsalisa.

Bild 109 Czeslaw Slania 1991Häftesblocket, H419, utgavs till gravören Czeslaw Slanias 70 årsdag den 22 oktober 1991. Frimärkena uppvisar gravyrkonsten när den är som bäst.

Bild 110 Ekoparken 1996Martin Mörck och Piotr Naszarkowski graverade frimärkena. En av fotograferna var Hans Nelsäter som tidigare var medlem i Vällingby frimärks- och vykortsförenig.

Bild 111 Greta Garbo 2005Naszarkowskis gravyr av Greta Garbo blev korad till världens vackraste frimärke 2005

Bild 112 Segelfartyg 2008H575 Frimärkena har formgivits av Viggo Mörck och graverats av Martin Mörck.

28

Möte 7 Motivsamlande (Kap 10)

Bild 113 Introduktion

Motivsamlande skiljer sig från traditionellt frimärkssamlande genom att man ser till motivet främst och landet varifrån märket kommer har mindre eller ingen betydelse. Variationen blir mycket stor. Vill man bygga upp en flygplanssamling så är landet varifrån märkena kommer inte intressanta.

Bild 114 Fåglar i Sverige

Bild 115 Särskilda kataloger Stanley Gibbon har givit ut kataloger för särskilda motiv såsom: • Fåglar• Fjärilar och andra insekter• Flygplan• Schack• Svampar• Däggdjur• Järnvägar• Skepp

Motivsamlarna har en egen förening, Riksföreningen svenska motivsamlare, och en hemsida http://svenskamotivsamlare.se. De ger ut en tidskift, Motivsamlaren, som utkommer  2 gånger/år

Möte 7 Opensamlingar (Kap 11)

Bild 116 Opensamlande - Introduktion (Kap 11)

Opensamlingar är en relativt ny utställningsklass. I sådana samlingar kan man bland modernt och gammalt material och även ta med sådant som inte är filatelistiskt material, t. ex. inträdesbiljetter, program och fotografier.

Bild 117 Flygpost och flygbolag i Österrike

Här visas en sida från exponatet Flygpost och flygbolag i Österrike som ett exempel på Opensamlande.

Möte 7 Hembygdsfilateli

Bild 118 Hembygdsfilateli - Introduktion

Hembygdssamlandet är en populär del av filatelin. Hembygdsfilatelisten samlar på brev som skickat till eller ifrån hembygden och på frimärken med vackra stämplar från de postanstalter som låg eller ligger inom hembygden. Vykort med postanstalter och järnvägsstationer är

29

också en del av hembygdsfilatelin. Stämpelsamlandet är en annan viktig del. Kunskapen om olika stämplar som använts på postexpeditionerna intresserar hembygdsfilatelisten.

poststationer i hembygden lantbrevbärarlinjer järnvägspost ångbåtspost vykort stämpeltyper brev till och från orterna i hembygden med mer

Bild 119 Hässelby Villastad, nst 58t

Poststationen i Riddersvik öppnades den 1 januari 1890 och döptes om till Hässelby Villastad den i oktober 1913. Den 2 januari 1961 döptes den om till Vällingby 5. Den 1 april 1992 döptes den om till Hässelby 2.

Bild 120 Posten i Vällingby

I hembygdsfilatelin har vykortet en given plats

Bild 121 Hembygdsfilateli

Riksföreningen för Hembygdsfilateli är den största riksföreningen inom Sveriges Filatelist-Förbund och har ca 400 medlemmar. Hemsida: http://sff.nu/hembygdsfilatelisterna/Föreningen ger ut medlemsbladet Hembygdsfilatelisten som kommer ut 4 gånger/år. Föreningen verkar för:

att främja samlande och att sprida kunskap att främja forskning och utredningsverksamhet att främja publiceringsverksamhet att främja utställningsverksamhet att sammanföra samlare och förmedla kontakter att i övrigt verka för hembygdsfilatelins fromma

30

Möte 8 Icke önskvärda utgåvor (Kap 12)

Bild 122 Introduktion

Flera länder utnyttjar frimärksamlarna till bristningsgränsen för att tjäna pengar genom att ge ut fler frimärken än vad som behövs och dessutom till höga priser. Det försöker vi motverka genom att ställa upp regler för deltagande i större utställningar. De frimärken som svartlistas får inte vara med på större utställningar, men man får naturligtvis samla på dem. Vi talar om icke önskade utgåvor, eller skadliga utgåvor. Alla som är filatelistiskt eller postalt intresserad måste försöka motverka de skadliga utgåvorna. Samlar man på dem så riskerar man att inte få tillbaka vad man lagt ut.

Bild 123 Varifrån kommer frimärkena?

Vi har cirka 500 länder eller postområden som givit ut frimärken. Den internationella postunionen - UPU - bildades 1874 och har idag 192 medlemmar. Antalet länder räcker således gott för oss frimärkssamlare! Men här ges flera exempel på länder som inte existerar:

Nagaland

Nagaland är en delstat i nordöstra Indien. Det gränsar till Assam, Arunachal Pradesh, Manipur och Burma. Huvudstaden heter Kohima. Delstaten bebos av 16 större stammar; etnografiskt sett är de indomongoler. Delstaten är till ytan 16 578 km2, med en folkmängd på 1 980 000 invånare (2001), bestående till 87% av Naga, och till 90% kristna (varav mer än 75% baptister), 4% hinduer och 4% muslimer. Nagaland har inget eget postväsen.

ISÖ

Så heter en svensk ö i Bråviken utan postväsen, men någon har givit ut frimärken för ön. Isö har inget eget postverk.

St Kilda, Scotland

St Kilda är en isolerad arkipelag i Atlanten 64 km väst-nordväst av norra Skottland. Den största ön är Hierta, vars klippor mot havet är de största i Storbritannien. Här bodde folk som talade Galiska och de uppgick som mest till 180. På 1930-talet evakuerades hela befolkningen och öarna är sedan dess obebodda. Intressant att öar som inte har några invånare och inte heller har något postverk har frimärken.

Bild 124 och varifrån kommer dessa?

State of OmanNågot State of Oman har aldrig existerat. Däremot existerar ett sultanat Oman och på deras frimärken står det Sultanat of Oman. Varför har de givit ut frimärken? Några förslag?

Azad Hind

31

Frimärken som framställdes i Berlin under andra världskriget. De var tänkta att användas i det brittiska Indien efter ett tänkt regeringsskifte. De såldes i Tyskland under åren 1943-45. 21 olika frimärken trycktes

State of Upper YafaÄr ett annat sultanat på arabiska halvön. Det låg i södra delen av Saudiarabien men ligger nu i landet Jemen. De gav ut frimärken 1967 I december men de är inte förtecknade i t ex Scotts katalog. Samma år blev sultanatet en del av Folkrepubliken Jemen.

Bild 125 FIP:s regelverk (Fédération Internatonale de Philatélie)

I FIP:s artikel 1 beskrivs grundreglerna för godtagna utgåvor. Vid utställningar under FIPs patronat samt vid utställningar, godkända av nationella förbund, godtages endast frankotecken (frimärken, satser, block och miniark) som uppfyller följande villkor:

1.  Frankotecken måste vara utgivna av en postförvaltning som är medlem av UPU eller godkänd av UPU.

2. Frankotecken måste finnas tillgängliga i tillräckligt antal vid postkontor i utgivningslandet och kunna köpas utan några speciella villkor.

3. Den utgivande postförvaltningen måste förpliktiga sig till postala tjänster i in- och utland motsvarande de försålda frankotecknen.

4. Tillägget på en frimärkssats får inte överstiga 50% av det totala nominalvärdet. Vid enskilda märken ur en sats får tillägget överstiga 50% av nominalvärdet, dock maximalt 100%. Vid block, miniark och utgåvor som endast består av ett märke får tillägget inte överstiga 50% av nominalvärdet.

I artikel 2 beskrivs regler för övriga icke önskvärda utgåvor

1. Frankotecken som inte framställts i tillräckliga mängder för att motsvara behovet.2. Otandade frimärken och block som samtidigt utges tandade. Bestämmelserna gäller

även om de otandade och tandade märkena har olika färg. Bestämmelserna gäller inte för märken som av misstag förblivit otandade.

3. Icke officiella särtryck och nytryck av märken och block utan frankaturgiltlighet.4. Reguljärt utgivna frimärken, block o s v, som av privatpersoner eller föreningar försetts

med perforeringar eller övertryck5. Frankotecken som helt eller till stor del sålts till enskilda personer, firmor eller

föreningar (också filatelistiska).

Bild 126 SFU:s skrift om illegala och oseriösa frimärken

SFU:s skrift som givits ut i samarbete med Svenska Motivsamlare SMS beskriver på ett utmärkt sätt oseriös frimärksutgivning. Skriften innehåller fyra informativa bilagor:Bilaga 1: Länder med oseriös frimärksutgivningBilaga 2: Illegala frimärken där angivet utgivningslandet är medlem i UPU

32

Bilaga 3: Områdesnamn på illegala frimärksutgåvor utan anknytning till existerande postförvaltningarBilaga 4: Sammanställning av länder och områden med oseriös eller illegal frimärksutgivning.

Äkta eller falskt, helt eller reparerat (Kap 13)

Bild 127 Falska frimärken

Jean de Sperati (1884-1957) föddes i Pisa, men levde större delen av sitt liv i Frankrike. Hans första förfalskningar var av värdefulla frimärken från San Marino och experter trodde de var äkta. Därefter började han tillverka åtskilliga kopior av värdefulla frimärken från hela världen. Till slut blev det över 500 förfalskningar av högsta kvalitet från över 100 olika länder. 1942 kom han i konflikt med lagen. Han åtalades och förklarade för domstolen att han inte hade några bedrägliga avsikter när han sålde frimärkena utan ansåg att han var konstnär och inte förfalskare. 1948 dömdes han till ett års fängelse. Han fälldes inte på grund av förfalskningarna utan för sina "bedrägliga avsikter". Han behövde inte avtjäna sitt fängelsestraff på grund av sin ålder, 64 år. Hans förfalskningar var mycket välgjorda.

Svenska frimärken har också förfalskats. De så kallade Parisförfalskningarna är välkända. Finns av samtliga sex valörerna av vapentyp samt även av 3 skillingen och det bruna lokalmärket. De är även kallade "Sparres första provtryck". Märkena har dock ingenting med vare sig Sparre eller dennes tillverkning av svenska frimärken. Märkena har linjetandning med ojämna hörn och är privat framställda. Gummeringen är "rutad".Parisförfalskningarna är tryckta i en stor upplaga. Enheter är ovanliga, men 4-block finns av samtliga valörer.

Frimärkena är privat framställda Färgen är gulaktigt grön Märkena har linjetandning med ojämna hörn Gummeringen är ”rutad”

Originalmärken var arktandande, men Parisförfalskningarna har en linjetandning som ger ojämna hörntänder som inte är i samma storlek. Alla svenska frimärken t.o.m. ca 1912 har arktandning där både de vågräta och lodräta tandningshålen utförs samtidigt i ett moment, hörntänderna blir då jämnare men inte identiska då varje tandningsposition (100st i ett ark) är unikt.

Bild 128 ParisförfalskningarnaHär ser man tydligt att frimärket är linjetandat, men det skulle ha haft en arktandning.

Bild 129 Moderna svenska förfalskningarCirka 75 frimärken i över 24 serier som tillverkats under åren 2003-2013 har konstaterats vara falska. Om detta har flera artiklar skrivits i Filatelisten. Information om dessa märken finns också i Facit Norden 2016. Gunnar Dahlstrand har beskrivit dessa och till kursen utdelas en information som han har skrivit.

Gunnar Dahlstrands underlag till avsnittet moderna svenska förfalskningar delas ut till deltagarna (här följer en förenklad text)

33

Här en lista på varför det går att avslöja ett förfalskat märke. 1. De flesta är tryckta på vit fluorescerande papper medan Posten aldrig använt vit

fluorescerande papper sedan 1970-talet. 2. Bilden är starkt förgrovad. Originalmärket är skannat för att tryckas i offset. Detaljer

försvinner, tunna svarta linjer blir inte längre heldragen utan återges i uppsplittrad form. 3. Texter som ligger i själva bilden samt de som ligger under bilden är ytterligare ett

problem. Ligger t. ex. SVERIGE över bilden så klarar inte en scanning att behålla samma utseende. Sätter men nya texter så är det inte givet att den får exakt rätt typsnitt. Punkter över Å Ä och Ö måste ibland hand sättas.

4. Färgen som posten använder vid tryckning har ibland fluorescerande tillsatser för att höja färglystern. Förfalskarna är tydligen helt omedvetna om detta.

5. Perforering är en mekanisk process som kostar väldigt mycket pengar om kvaliteten skall vara lika hög. Detta är en akilleshäl för de falska märkena. Ojämna hål kanter, intryckta hål kanter, ojämna tandrader och saknade tänder och eller helt missade tandrader! Postens tand hål är slipade, jämna och har mycket hög kvalitet.

6. Stansning runt själva märket och från 2010 kompletterad med en säkerhetsstansning rakt över märkesbilden har samma mekaniska problem som ovan. Ett noggrant studium med förstoringsglaset avslöjar 3 delad runtomtandning eller mjuka övergångar mellan våg- och raka linjer istället för postens pregnanta skarpa övergång. Samma gäller postens logo som säkerhets stansning, jämförande detaljstudie visar hur svårt det kan att plagiera. Till detta så blir ofta förfalskarnas stansnings för djup och med för tjockt skärsnitt.

7. De första förfalskningsutgåvorna hade ett icke vattenlösligt klister.

Falska brevFalska brev finns av olika typer. Förfalskade frimärken kan sättas på brev som sedan saluförs som äktgångna. Men brev kan även förses med äkta frimärken varefter stämpeln har förfalskats för att förhöja brevets värde.

ImitationerÄven idag tillverkas imitationer av gamla dyrbara märken, ibland kallas de eftertryck, ibland nytryck och ibland faksimiler.

Bild 130 Nytryck eller imitation?

Nytryck, eftertryck eller imitation, men det är inte äkta. Pärlorna i cirkeln avslöjade märket. Givetvis är en imitation ett falskt frimärke.

ReparationerFalska frimärken är inte så vanliga, men reparerade frimärken är vanliga. Ett riss och trasiga tänder kan ha lagats, tunna fläckar kan ha fyllts ut. Ibland har hela tandraden bytts ut eller så har frimärket omtandats. Sådana frimärken räknas som skadade frimärken och värderas därefter. Reparationer kan upptäckas med mikroskop och ibland med UV-ljus. Är man tveksam så bör man anlita en expert.

Bild 131 Expertrådet

Dyrare frimärken bör man skaffa intyg på. I Sverige är det Expertrådet som skriver intyg. Expertrådet är en arbetsgrupp som organiseras av Sveriges Filatelist-Förbund (SFF) och

34

Sveriges Frimärkshandlareförbund (SFHF). Rådet skall bestå av sju medlemmar, varav fem utses av SFF:s styrelse och två av SFHF:s styrelse på förslag av Expertrådet.

Rådet skall:1 - vara rådgivande till båda förbunden i frågor som rör attestskrivande ochhanteringen av förfalskat, reparerat eller manipulerat filatelistiskt material.

2 - till SFF:s styrelse föreslå personer som kan utses till förbundsprövare samtföreslå personer som på prov kan arbeta som sådana under en prövotid av två år.Efter prövotidens utgång skall rådet föreslå prövarens status.

3 - fortlöpande övervaka förbundsprövarnas verksamhet och, om rådet finner såpåkallat, till förbundsstyrelsen föreslå ett återkallande av statusen somförbundsprövare.

4 – vartannat år till SFF:s och SFHF:s styrelser föreslå namn till en lista över sakkunniga, till vilka förbundets medlemmar kan vända sig för rådgivning av filatelistiska problem.

5 - fortlöpande vid utställningar och auktioner av svenskt material bevakaförfalskade, reparerade och manipulerade filatelistiska objekt.

6 - fortlöpande, genom artiklar i Filatelisten och andra tidskrifter, informera om sinverksamhet.

7 - samarbeta med FIP:s Kommission för bekämpande av förfalskningar och medsysterorganisationer i andra länder, företrädesvis i de nordiska.

Bild 132 Påtryck och övertryck

Värnamofrimärkena Det inofficiella namnet på 55 och 80 öre Gustav V i medaljong är "Värnamomärkena". Valörerna 55 öre (ljust blå) och 80 öre (svart) drogs snabbt in av Postverket för att istället stämplas över med 27 öre.

Den 1 juni 1918 skulle avgiften för postförskottsbelagda paket i första och andra klassen vara 55 respektive 80 öre. Nya portohöjningar gjorde emellertid att märkena i dessa valörer blev obehövliga. Till postkontoret i Värnamo skickades dock 10 kartor av vardera valören. Den största delen uppköptes i ett parti. Från den 3 juli användes ett mindre antal märken till frankering, huvudsakligen för postpaket. Tusen märken i valören 80 öre såldes i Värnamo. Upplagan var totalt 49 500. En restupplaga på ca 40 000 märken förstördes genom att malas sönder den 7 oktober 1985.

Här är 55 och 80 öre Gustav V i medaljong, övertryckta med 27 öre. Naturligtvis har det gjorts försök att avlägsna påtrycket, men det har misslyckats.

Bild 133 BC-parenEtt mycket vanligt falskt material är klippta BC- eller CB-par. Par av fyrsidigt tandade frimärken är mycket vanligare än BC- och CB-paren. Ett BC-par är lätt att tillverka av ett

35

fyrsidigt par genom att klippa bort en tandrad. En kunnig filatelist kan avgöra om ett BC-par är klippt. Hjälp av det slaget kan man få om man är medlem i en frimärksförening. Det finns olika sätt att avslöja klippta par:1. Lägger man ett fyrsidigt tandat frimärke av samma sort över det tresidiga, skall det

tresidiga vara så stort, att det inte kan vara klippt från ett fyrsidigt.2. Det är inte ovanligt att kanten är ojämnt klippt. 3. Studera de sista tänderna vid "klippet". Dessa ska vara hela, inte halva. Men detta är

osäkert eftersom det är beroende på hur pappersarket lagt sig i perforeringsmaskinen.

Bild 134 Färgförändringar

Att ändra färg på ett frimärke för att få det mer värdefullt är möjligt, men komplicerat, ja nästan omöjligt skriver Lars Löwenberg i sin bok. När det gäller de äldre märkena har Postmuseum ett jämförelsematerial. Flera klubbar har byggt upp referensmaterial som man kan jämföra sina märken med.

När det gäller de äldre frimärkena fram t. o. m. Oscarmärkena så kan stämpelns datum vara till stor hjälp. Man vet i allmänhet vid vilken tid de olika nyanserna cirkulerade.

Här visas två frimärken från Sollentunas Filatelistklubbs referenssamling med 9g grönblå och9i (matt) ultramarin.

Är man osäker på nyansen på dyrare märken så bör Expertrådet anlitas. Det är inte dyrt att köpa märken utan attest, men när det gäller de dyrare märkena så rekommenderas att de förses med en attest från Expertrådet. Anlita endast experter som tillhör Expertrådet för att skriver attester!

36

Möte 9 Stämpelsamlande (Kap 14)

Bild 135 IntroduktionEtt använt frimärke ska stämplas och filatelisterna vill se stämplar där det tydligt framgår var stämplingen skett och vid vilket datum det skedde. I det här avsnittet går vi igenom stämpelns betydelse i olika sammanhang. Till filatelisternas hjälp har vi Facit Postal där alla postanstalter finns angivna.

Stämpelsamlande är sedan gammalt mycket populärt. En del filatelister samlar frimärken från landets alla postanstalter med praktstämplar. Hembygdsfilatelister samlar frimärken från en viss ort eller från ett landskap.

Till detta möte behövs Facit Postal, gärna fler inför den övning som utarbetats!

Bild 136 Ortstämplar

Övning: Här har vi ett frimärke avstämplat i Norsjö den 1 april 1885. a) I vilket län ligger Norsjö?b) Vilken normalstämpel har frimärketc) I Facit Special har värdet angivits till 8 kr. Men vilket värde kan frimärket ha enligt Facit Postal med ett normalstämplat frimärke? Diskutera de olika värderingarna som gjorts i Facit Postal.

Stämplarnas historia

Underlag till avsnittet förfilateli finns som en särskild bilaga som kan delas ut till deltagarna!

B- och F-stämplar. Den första stämpeln som användes bestod av bokstaven B med en krona i en ring. Den har beteckningen Nst 1. Den har använts sedan 1686. F-stämplar med samma utseende, fast med bokstaven F i stämpeln betyder Fribrev. Den har också använts sedan 1686. De hade beteckningen "B" om brevet skulle betalas och "F" om det var ett fribrev. 1708 började man använda ortsnamn i stämpeln. Stockholm fick sin första namnstämpel 1708 och den var i bruk till 1718.

Bild 137 Rakstämpel nst 4

Här visas en Rakstämpel Carlscrona som har beteckningen Nst 4Brevet är ett Fribrev med karteringsnummer 6 och det är skickat till Tullinspektionen i Solfvitsborg.

Bild 138 Bågstämpel nst 6

Brevomslag Bågstämpel typ 2 N6 Fribrev. Karteringsnummer 2. Avsänt från Borås 11/4 1834 till Hofkamereren Herr C J Forsselius

37

Bild 139 Fyrkantstämpel nst 7

Detta är ett brev skickat från Arboga den 14 februari 1854 till Herr L Andersson i Nora. Karteringsnummer 8.

Arboga 14/2 1854Brev Fyrkantsstämpel typ 3, N7. Karteringsnummer 8Till Herr L. Andersson, Nora

Bild 140 Stumma stämplarNorge 364, Christiania Bypost

När frimärken infördes började en del länder att makulera frimärkena med så kallade stumma stämplar. De saknade text, men kunde ha en siffra eller ett mönster. Nummerstämplar användes i flera länder där numret ofta angav vilken ort frimärket hade stämplats.

Bild 141 Stumma stämplarKvarnhjulsstämpel från Bayern finns i två varianter. Detta är en "sluten kvarnhjulsstämpel".

Bild 142 Stumma stämplarTypisk stum stämpel från USA

Bild 143 Precancels

Precancels är frimärken som har för-makulerats innan de använts på brev eller paket. de har stämplats innan de lämnats ut från Posten. I USA är det stämplar som makulerats med två linjer med inskrift av stadens namn och staten varifrån de skickas. I USA är detta en vanlig del av filatelin. Man hittar sådana makuleringar i många länder, t ex i Belgien och Frankrike

Bild 144 Precancels På äldre spanska frimärken kan man hitta dessa två varianter av förmakulerade frimärken.

Bild 144 MinnespoststämplarAlla stämplar som använts vid tillfälliga postanstalter kallas Specialstämplar.Förstadagsstämplar och Sistadagsstämplar räknas också dit. Minnespoststämplar är stämplar som använts vid ett visst tillfälle.

Vid frimärksutställningen SOLEX 77 i Sollentuna firade Sollentuna 20 år och till frimärksutställningen den 27 mars användes en särskild minnespoststämpel. Samtidigt hade Sveriges Filatelist-Förbund sin kongress i Sollentuna. Till den händelsen hade posten även gjort en särskild minnespoststämpel. På brevet ses båda stämplarna.

Bild 146 OrderstämplingI vissa länder stämplas obegagnade frimärken endast för att sälja dem till frimärkssamlare som stämplade märken. Priset är då detsamma som postfriska frimärken. T.o.m. gummeringen finns kvar. Vi har haft samma fenomen på svenska frimärken, nämligen landsstormsmärkena som kom ut under första världskriget. Som filatelist vill man förstås ha dem äktstämplade, men de är inte enkla att hitta

38

Bild 147 Ambulerande postexpeditioner

Det förefaller nog vara naturligt att våra första ambulerande postexpeditionerna fanns på tågen. De första järnvägsstämplarna kom redan 1859. En särskild postkupé följde med tåget. Det finns sex olika stämpeltyper:Grupp 1: Med järnvägens namnGrupp 2: Med initialer av järnvägens namn, t. ex. N.S.B. för Norra stambanan + datumGrupp 3: PKXP + nummer (Postkupéexpedition)Grupp 4: PLK + nummer (Postiljonkupéexpedition)Grupp 5: PKP+nummer (Postkupé)Grupp 6: FKMB-stämplar (Fack med bevakning)

Bild 148 Fack med bevakning

Postgånget med tåg mellan Spånga - Stockholm

Bild 149 Ångbåtspost

Bland de övriga ambulerande poststationerna kan nämnas:LantbrevbärarpostFlygpostSjöpost ochÅngbåtspostHär ser vi ett brevkort skickats till Edsbergs slott som ångbåtspost. År 1870 startade Stockholms Närtrafik en ångbåtslinje som gick till Edsviken. Dessa ångbåtar hade en egen postexpedition med en egen stämpel. Man använde en stämpel som hade texten ÅNBÅTSPOST EXP Nr 10 samt datum. Linjen användes under åren 1870-1872. År 1873 ändrades stämpeln till ÅNGBÅTS PXP Nr 29. Stockholms Närtrafik genomförde rutten till Edsviken från 1873 och stämpeln användes fram till 1894 då linjen lades ned. Brevkortet är skickat till friherrinnan Ida Rudbeck på Edsbergs slott.  Bild 150 Lantbrevbärarpost

Lantbrevbäring är ambulerande och här ser vi en vacker lantbrevbärarstämpel från Björna.

Bild 151 MaskinstämplarMaskinstämplarna är alltid stora och utsträckta för att maskinen verkligen ska stämpla breven. Vi känner igen dem med de böljande vågorna eller raka linjer. De moderna maskinstämplarna på postens terminaler har kritiserats, men de nya maskinstämplarna som finns t. ex. i Hallsberg och Rosersberg ger tydliga stämplar. Här ser vi en sådan stämpel med texten Hallsberg 2015-03-02.

Bild 152 FrankostämplarFrankeringsmaskiner har används sedan 1926 av företag för att frankera sin post. Alla typer av inrikes och utrikes brev kan stämplas. Stämpeln kallas frankostämpel. Man stämplar direkt på kuverten eller på självhäftande etiketter. Företaget tecknar avtal, och köper eller hyr en frankeringsmaskin, får ni en användarlicens och ett särskilt licenskonto som registreras hos Posten. Här ser vi en frankostämpel typ m- 65. Frankostämplar är intressanta för motivsamlare.

39

Den här Frankostämpeln användes av Sollentuna kommun.

Kursmaterial utdelasÖvningsuppgift om stämplar behövs

40

Möte 10 Annat postalt samlande (Kap 15)

Bild 153 Inledning

Repetition av möte 9:Vid förra mötet gick vi igenom stämpelsamlandet och i det här avsnittet fortsätter vi att prata om sådant som inte har med själva frimärket att göra. Annat postalt samlande är ett stort område inom filatelin.

Bild 154 Postala försändelserkan indelas i:Brev, lokala, inrikes, utrikes, med eller utan rekHelsaker, inrikes, utrikes, med påtryckt valör, eller porto betaltTrycksaker, PostanvisningarAdresskort till paketPostala blanketter Med eller utan frimärken, mottagningsbevis, kvitton, med mer...

Bild 155 Brev

Att samla brev och andra slag av försändelser är mycket populärt. Många börjar samla den egna familjen brev. Familjefilateli har det kallats, men många är intresserad av brev av posthistoriska skäl. När man monterar en hembygdsfilatelistisk utställning är brev och andra postala försändelser givna objekt i utställningen.

Det här brevet postades i Karlstad den 20:e juli 1875. Frimärket är ringtyp tandning 14.

Övning: Vilket katalogvärde har frimärket, respektive brevet?

Bild 156 Kvitto

Här visas ett kvitto på lösen som erlagts i Norrviken. Det är ett objekt som också hör hemma i en hembygdsfilatelistisk samling.

Kontantbetalda frimärkslösa försändelser förekommer till 1865. Vi har visat några sådan i det förfilatelistiska avsnittet.

Bild 157 Maximumkort

Ett Maximumkort är ett vykort med ett frimärke på bildsidan och vykortets motiv ska framhäva frimärkets motiv. Maximumkort är en samlarnisch och det har ett särskilt utställningsreglemente.

Frimärket "Häcklöpning" gavs ut i samband med OS i Sydney år 2000. Förlaga av Lars Sjöblom efter ett foto från Pressens Bild.

Helsaker

Underlag till avsnittet helsaker finns som en särskild bilaga som delas ut till deltagarna!

41

En helsak är en försändelse som ska vara utgiven av ett postverk och det kan bestå av ett kort, kuvert eller annat postalt omslag med påtryckt frankotecken . Helsaker förekom mycket tidigt, t. o. m. före frimärkets införande, men Sverige fick sina första helsaker först 1872. Helsaker delas upp i brevkort, kortbrev, frankokuvert och aerogram. Helsaker finns också i form av tjänstehelsaker.

Bild 158 FrankokuvertFrankokuvert, som började försäljas 1872, är ett kuvert med ett påtryckt frankotecken i stället för frimärke. Militärbreven är en form av frankokuvert. Förkortas Fk i filatelistisk litteratur.

Det här frankokuvertet har beteckningen Fk 3Bb som gavs ut 1885-1887

Bild 159 BrevkortetBrevkortet infördes 1872 och är närbesläktat med vykort. Ett brevkort har ett frankotecken, vilket vykortet saknar. En annan skillnad är att brevkort brukar sakna motiv. Från 1876 tillverkades brevkort privat utan frankotecken. Omkring 1900 började de att förses med vyer, vilket sedan fick namnet vykort. Även ordet vybrevkort har förekommit. Enkla brevkort förkortas bKe i filatelistisk litteratur.

enkelt brevkort, typ bKe 6C

Dubbla brevkortDubbla brevkort består av två ihopsatta brevkort som ger möjlighet att också använda det som svarskoret. Det första dubbla vykortet utgavs 1897. Förkortas bKd i filatelistisk litteratur.

PostkortPosten döpte om brevkort till Postkort 1964. Förkortas pKe i filatelistisk litteratur.

Bild 160 KortbrevKortbrevet är ett brev som viks ihop sedan man skrivit sitt meddelande. Man försluter det med en gummerad kant och på framsidan ser det ut som ett brevkort med ett frankotecken. På insidan av brevet finns texten. Förkortas kB i filatelistisk litteratur.

Det här brevkortet har beteckningen kB 4 och gavs ut 1891-1900

PostbrevPosten bytte namn på kortbrev till Postbrev 1971. Förkortas pB i filatelistisk litteratur.

Bild 161 Aerogram Aerogrammen introducerades i Sverige 1949. Det är en speciell form av kortbrev som är tryckt på tunt papper för att underlätta flygfrakt. Deras vikt hade begränsats till 2,5 gram. De tillverkades av privata tryckerier med generalpoststyrelsens medgivande. Posten gav ut sitt första aerogrammet 1968. Från och med 1981 har aerogram inget porto angivet i frankotecknet. Förkortas Ae i filatelistisk litteratur.

Det här aerogrammet tillverkades av A/B Sture Ljungdahl & Co i Nybro. Aerogrammet är postgånget 9.10.1949, den första dagen då svenska aerogram introducerades. Det dock inte beteckningen Ae 1. Endast de aerogram som givits ut av Posten har Ae-beteckningar.

42

Bild 162 PT-kortPT-kort är vykort som tryckts av Postens Tryckeri. Här ser vi den första bildiligensen, en Scania-Vabis från 1923 utrustad för vinterkörning. Kortet trycktes 1980.

VykortVykort och frimärken hör ihop och vykort är en egen klass vid utställningar. Många filatelistföreningar har bytt namn till "frimärks- och vykortsföreningar". Vykort är endast postalt intressanta om de har befordrats av posten, men oavsett detta har de betydelse för dokumentation av t. ex. hembygden. Vykort med bilder av postanstalter och järnvägsstationer är omtyckta samlarobjekt. Naturligtvis är motiven viktiga och den enskilde samlaren har alltid möjlighet att hitta vykort för sitt specialintresse. Vykorten spelar en viktig roll för historisk dokumentation. Hembygdsfilateli och opensamlande hör också ihop med vykort.

Bild 163 Strömkajen 1904

Före 1907 fick man inte skriva meddelanden på adressidan

Bild 164 Cirkus 1910

Bild 165 Södra Blasieholmen 1913

Bild 166 Stationsplan i Helenelund, med posten i första huset

Bild 167 Brevbärare i Vällingby Bild 168 Baksidestrycka) 16 september 1920- maj 1942När bandfrimärkena kom 1920 försågs frimärkena med baksidestryck. Under tiden 1920-1943 sattes en stjärna på det yttersta märket i 500- och 1000-rullar. Dessutom sattes en siffra på vart 20:e märke. Siffran 2 betydde märke 20, siffran 4 betydde 40:e märket o.s.v. till 50 på det 500:e märket. Det har använts svarta siffror i olika stilar och storlek. b) maj 1942-1972Stjärna på det innersta märket. Siffor som tidigare men med röda siffor.c) 1970-1985 (?)Små svarta siffror. Numrering som tidigared) 1979- Stora svarta siffror

5 öre lejon (1925) 20 öre Staffan Stalledräng (1970) Nr 36 i svart och nr 40 i rött

Bild 169 Älghuvud 1967 resp. 1975 Frimärket till vänster med nr 40 är tryckt på D-papper med fluorescens 1967 och frimärket till höger är tryckt på G-papper med fluorescens 1975. Det är lätt att skilja på D- och G-papper. Att på det här stadiet prata om papperssorterna är överkurs, men för den nyfikne kan nämnas att det under 1970-talet användes flera olika papperskvalitéer. Man använde papper som tillverkats på pappersbruket i Klippan, men även finskt och engelskt papper förekom. D-papper var ett 60-gramspapper som introducerades 1934. 1967 kom det med fluorescens och ytvikten var 65 g/m2. G-papperet var bestruket med vitmedel och ett papperet var ett 80-gramspapper.

43

Df-papper Klippanpapper P1. 65g-papper med fluorescens. Användes 1967-1970.Gf-papper Klippanpapper P55. Fluorescerande papper. Bestruket med vitmedel. Ytvikt: 80 g/m2. Användes 1974 - juni 1976G-papper Ofluorescerat Klippan-papper. Började användas 1974.

Tidsperioden 1967-1977 är en intressant period ur filatelistisk synpunkt!

Bild 170 Annorlunda filateliDet finns en stor mängd märken som har mycket gemensamt med frimärken både ifråga om utseende och funktion. I engelskspråkig litteratur kallas de "Cinderella stamps", d.v.s. Askungemärken. En del av dessa märken har ju varit styvmoderligt behandlade av den "seriösa" filatelin.

Till detta samlande hör:• privat lokalpost• postala etiketter• järnvägsfraktmärken• skyddsperforeringar• stämpelmärken• svarslösen• brevmärken• basarpost• helgmärkenmed mer...

Samlarföreningen Bältespännarna är en riksförening inom Sveriges Filatelist-Förbund som förenar samlare av sådana objekt.

Bild 171 Stockholm och Göteborg LokalpostRedaktören Anders Jeurling startade i december 1887 AB Stadsposten. Företaget hade gula postlådor där och de blev utplacerade på ett flertal ställen i staden. Särskilda frimärken och kortbrev tillverkades. Verksamheten fungerade endast under 1888 och 1889. Generalpoststyrelsen bemyndigades att överta verksamheten och kvar sedan den tiden är de gula brevlådorna. Postens brevlådor var svarta. I Göteborg fanns ungefär samtidigt en lokal stadspost.

Bild 172 Skövde LokalpostPrivat lokalpost har funnits i olika perioder. Skövdes lokalpost existerade under 1940-talet.

Bild 173 Stämpelmärken Stämpelmärken infördes i Sverige år 1660. År 1880 ersattes de tidiga beläggningsstämplarna med märken som liknade frimärken. De fick perforerade marginaler och gummering på baksidan. De hade också vattenmärken, våglinjer och bokstäver. Stämpelmärken förekom på många olika slags handlingar såsom lagfarter, fastighetsinteckningar, kontrakt, aktiebrev, körkort och pass med mer. Systemet med stämpelmärken avskaffades den 1 juli 1992. Stämpelmärken finns eller har funnits i många länder. Ibland hittar men dem även i frimärkskataloger. På engelska är benämningen "Revenue stamps".

44

Bild 174 VälgörenhetsmärkenNationalföreningen mot tuberkulos första välgörenhetsmärke mot kom 1904. Märkena såldes av posten och de kostade 2 öre. Dessa märken inbringade inte minde än 117.000 kronor till nationalföreningen.

Kungaparet Oscar II och Drottning Sophia 1905. Redan andra utgivningsåret gick nettobehållningen ner till 66.000 kronor. Detta märke gavs ut igen 1907 till kungaparets guldbröllop, varvid det fick ett påtryck i guld ”6 juni 1907”.

Bild 175 Postala etiketter

Etikett för rekommenderad post

Bild 176 Postala etiketter: lördagsutdelningLördagsutdelning innebar att post endast skulle delas ut på lördagar mot en avgift. Etiketten som sattes på breven visade att avgiften var betald. Avgiften för Lördagsutdelning var 2 kr och höjdes till 3 kr. Lördagsutdelningen existerade 1978-1987.

Bild 177 Postala etiketter: lösen

Lösenmärken, som egentligen borde heta portomärken användes mellan åren 1874 och 1891. De ersattes av etiketter.

Bild 178 Postala etiketter: HemkörningPosten blankett från 1985. Bl 2112.45. Den användes åtminstone till 1989 enligt uppgift

Bild 179 Filatelistiskt stämplat Postens blankett Bl 2112.96 (feb 00). Den har väl alla sett!

Bild 180 TuristportoMärken av det här slaget kunde man köpa på Kanarieöarna av Nordic Mail AB. Försäljningen startade den 13 december 1994 tillsammans med svenska Ving,  Always med fler resebyråer. De finns noterade i Facit Special.

Bild 181 Skyddsperforeringar

För att skydda sina frimärkskassor mot stöld hålslog många företag märkena, vanligtvis med sina initialer i firmanamnet. Leif Bergman, Tord Lagerwall och Stellan Swenson har skrivit en bok Svenska skyddsperforeringar som givits ut av Sveriges Filatelist-Förbund har samarbete med Samlarföreningen Bältespännarna.

Övning: Ägna gärna en kväll åt att visa era märken med skyddsperforeringar. Sätt upp dem på visirblad och ta med dem till ett möte!

45

Möte 11 Andra kataloger och förteckningar (kap 16). Montering (kap 17) och datorn i filatelin (kap 18)

Bild 182 Inledning

Repetition av föregående möte:Vid det här mötet kommer vi att prata om sådant som filatelisten kan ha hjälp av i sitt samlande.

I Löwenbergs bok fins det en bra förteckning över förteckningar (kataloger, handböcker) över postakt material. Det är en bra förteckning och den tas inte upp mer än denna information i kursen. En del av förteckningarna och böckerna kan man köpa via Sveriges Filatelist-Förbund.

NB! SFF:s litteraturlista, som delas ut vid mötet måste uppdateras innan mötet. En aktuell förteckning finns på SFF:s hemsida.

Utdelas: SFF:s litteraturlista

Bild 183 Montering

• Montering av samling med egna albumblad• Montering av exponat

Det finns i huvudsak två skäl för att montera en samling. Många har monterat sina samlingar därför att de inte varit intresserad av de förtrycksalbum typ Schaubek, Leuchtturm och Davo med fler. Man monterar sin samling på det sätt som man själv tycker är lämpligast. Det andra skälet är att man vill montera sin samling för att delta med den på en utställning. Sveriges Filatelist-Förbund har givit ut tre häften där grunderna för montering beskrivs. Numera monterar de flesta sina samlingar genom att bygga upp sidorna med lämpligt datorprogram. Bokens kapitel om montering bör utvecklas till en egen kurs om intresset finns bland deltagarna.

De blad som monteras bör sättas in i plastfickor. Använd helst MIA-fickor! De innehåller inte mjukgörare som kan skada frimärkena.

Sveriges Filatelist-Förbund har givit ut tre häften som behandlar montering av exponat:

Om montering (Gunnar Dahlvig) Att montera frimärks- och vykortssamlingen (J Hällström) Handbok för motivsamlare. Enramsexponat (Göran Modén & Jonas Hällström)

Övning: Deltagarna ombeds att ta med sig en del av en samling som de monterat för att visa hur det kan se ut.

Datorn är det bästa hjälpmedlet vi har idag för vårt samlande.

46

Bild 184 Datorn i filatelien

• Montering • Kontakter med andra filatelister • Handel och byten• Filatelistisk information från hela världen• Mancolistor och register• Adressregister• Föreningsmatrikel• Frimärkskataloger

Datorprogram

Det behövs en dator med CD-läsare och helst en scanner och skrivare.

Bild 185 Datorutrustning

• Dator med CD-läsare• Internetuppkoppling• Scanner och skrivare

Bild 186 Dataprogram

• Beskrivningar Word• Register Excel• Montering Microsoft Publisher, PageMaker• E-post Lämpligt E-postprogram• Ritprogram t. ex. Paint

47

Möte 12 Utställningsverksamheten (kap 19) och föreningsverksamheten (kap 20)

Bild 187 Introduktion

Repetition av förra mötet:Vid förra mötet pratade vi om hur man kan montera en samling och varför man gör det. Ett skäl kan vara att man vill visa sin samling för andra filatelister. Frimärksföreningar ordnar utställningar av olika slag som du kan delta i. De som vill visa sin samling i en regional utställning som ska bedömas av en jury måste vara medlemmar i Sveriges Filatelist-Förbund. Förbundet måste först godkänna en sådan utställning. Inom förbundet finns ett utställningskollegium som bland annat har till uppgift att ser utbilda jurys.

Bild 188 Varför utställningar?

Det finns många skäl till att ordna utställningar. Lars Löwenberg nämner fem skäl:

• Det är roligt och stimulerande att visa vad man åstadkommit• Det är lärorikt att titta på andras samlingar• Man får kontakt med andra samlare• Det är spännande att tävla och bli bedömd• Utställningar ger filatelien och föreningen God PR

Diskussion: Vad tycker du är viktigast med utställningar?

Sveriges Filatelist-Förbund lånar ut speciella utställningsramar till föreningarna. Dessa ses över kontinuerligt inför alla utställningar.

Bild 189 Olika typer av utställningar

Det finns flera olika typer av utställningar som täcker olika behov.

Lokal utställning, klubbutställning, propagandautställning

Utställningen ordnas på klubbnivå och som många klubbar gör till Frimärkets Dag eller för att göra reklam för sin verksamhet eller vid ett jubileum. Exponaten kan bedömas av en jury.

Regional utställning En regional utställning kan ordnas av en klubb eller av flera klubbar i samarbete. Exponaten kan bedömas av en jury.

Nationell utställning Deltagarna kan komma från hela landet. Utställningen kan ordnas av en klubb eller av flera klubbar i samarbete. Utställningen skall godkännas av SFF:s styrelse. Exponaten skall bedömas av en jury vars sammansättning även godkänns av SFF:s styrelse. En anmäld utställning bör omfatta minst tre ramsidor.

Nordisk utställning Deltagarna kommer från hela Norden. Utställningen skall godkännas av respektive lands förbund. Villkor för deltagande är att man minst har en vermeilmedalj på en nationell utställning eller den aktuella utställningskommissariens godkännande. För ungdomssamlingar fordras minst en silverbrons från nationell utställning. Exponaten skall bedömas av en jury.

Internationell Deltagare från hela världen. Utställningen skall godkännas av FIP

48

specialutställning (den internationella filateliorganisationen). Med specialutställning menas att man visar vissa kategorier av filateli, såsom motiv, helsaker, posthistoria o.s.v. Villkor för deltagande: minst vermeil på nationell utställning. Exponaten skall bedömas av en jury.

Internationell utställning

Som ovan, men alla kategorier av samlingar förekommer. Exponaten skall bedömas av en jury.

Bild 190 Juryns bedömningJuryn avger ett omdöme till respektive samling. Som underlag för bedömningen har juryn bl.a.

• Egna kunskaper• SFF:s reglemente för utställningar• Utställningens specialreglemente (ev)• Juryns juryreglemente• Tabeller för poängberäkning

Varje deltagare får ett protokoll där poängberäkningen framgår.

Utdelas: juryprotokoll

Bild 191 UtmärkelserPå de flesta lokala och regionala utställningarna brukar deltagarna få någon form av erkännande eller deltagarbevis av arrangörerna. Det kan vara ett diplom eller plakett. På nationella och större utställningar fördelas medaljer efter den poäng respektive samling uppnått vid bedömningen, Vanligen fins sex medaljgrader:

• Brons• Försilvrad brons• Silver (stor och liten)• Juryns juryreglemente• Förgyllt silver (vermeil, stor och liten)

Bild 192 Utställningskostnader

Den samling man vill visa har i sig kostat en del, men den behöver inte vara så dyr för att man ska få utmärkelser för den. Deltagande i utställningen är dock förenat med vissa kostnader bl.a. för:

Anmälningsavgift För täckande av utställningens administrativa utgifterRamavgift Ramavgiften kan röra sig om 150 kr per ramsida. Ungdomar

brukar slippa dennaFörsäkring Försäkringen bör gälla både transport och utställningstid. SFF kan

ordna försäkringen.Porto Om man inte själv monterar samlingen på utställningen får man

sända den som assurerat paket till utställningsledningen

49

Plastfickor Obligatoriskt skydd av alla blad. Till ovanliga format kan det bli dyrt med plastfickor

Utdelas: Specialreglemente Hudddex

Bild 193 Föreningsverksamheten

Årsmötet är en viktig del av föreningens verksamhet. Där bestäms hur föreningen ska bedriva sin verksamhet och vid årsmötet väljs en styrelse. Det finns flera viktiga funktioner i en styrelse:• Ordförande• Kassör• Sekreterare

Alla medlemmar i en förening måste hjälpas åt för att verksamheten ska fungera.

Uppgift: Det kan finnas fler funktioner i en förening än dem som nämndes här. Diskutera de olika funktionerna!

Föreningsmötena kan se mycket olika ut i olika föreningar. Mötena kan äga rum en gång eller ett par gånger varje månad. Trivseln är det viktigaste för att allt ska falla alla i smaken. Detta förutsätter en planering av föreningens ledning. Så här kan man lägga upp ett föreningsmöte:

kl. 18.00 Samling med mötesförhandling (högst 30 minuter)kl. 18.30 Planlagd mötesaktivitet, såsom föredrag, eller frimärksbyte, cirkulationshäften,

Kaffe med doppkl. 20.00 Större auktion eller inlämningsauktion

Bild 194 Aktiviteter

• Föredrag• Auktioner • Delta i verksamheten med cirkulationshäften• Frågesport• Lotteri• Frimärkets Dag• Medlemsvärvning• Utställningar• Gemensamma utflykter • Gemensamma träffar med andra filatelistföreningar• Fest vid våravslutning, julfest

FöredragMedlemsmötet är mycket viktigt för kunskapsöverföring. Det är därför viktigt att man under mötena ger möjlighet till att duktiga filatelister i föreningen att prata om något som är av intresse för alla medlemmar. Man lär sig mycket av andras samlande. En frimärkssamlare som aldrig deltagit i en förenings aktiviteter går miste om mycket. Kunskap är A och O när det

50

gäller vår hobby! Varje förening bör ha tillgång till en dator och dataprojektor för de föredrag som lagts in i programmet

AuktionerViktigast är auktionen. Många föreningar köper in samlingar som styckas och sedan auktioneras ut i en månadsauktion. Inlämningsauktionen kan göras som en stor inlämningsauktion varje termin eller som mindre vid varje möte.

CirkulationshäftenOm föreningen deltar i cirkulationsverksamhet så ger detta medlemmarna möjlighet att köpa objekt som de annars kanske har svårt att finna.

FrågesportFrågesport kan man organisera vid varje möte, men många föreningar nöjer sig med att ordna en frågesport till sina fester.

LotteriLotteri med filatelistiska vinster är ett bra sätt att få in mer pengar till kassan.

Frimärkets DagFrimärkets Dag är en viktig aktivitet. Föreningen måste synas utåt och vid Frimärkets Dag finns det möjlighet att värva nya medlemmar. En synpunkt är: "En förening som inte syns utåt finns inte!"

MedlemsvärvningMånga föreningars medlemsantal har minskat under de senaste 30 åren och det gäller nästan alla typer av föreningar. Tyvärr gäller detta även frimärksföreningar. Därför är medlemsvärvning mycket viktig. Kunskap är A och O i vår verksamhet. Det är därför viktigt att ta del av andra medlemmars kunskaper. Frimärkssamlare som aldrig varit medlem i en frimärksförening har gått miste om mycket!

UtställningarMånga föreningar som ordnar utställningar på klubbnivå eller på regional nivå gör en bra insats för att ge PR till filatelien och för sin klubb. Ett tips är att göra en hembygdsfilatelistisk utställning och visa denna på hembygdsgården eller ortens bibliotek. En sådan utställning kan med fördel göras som en gemensam aktivitet.

Gemensamma utflykter En del föreningar organiserar gemensamma utflykter med ett filatelistiskt innehåll. Det kan t.ex. handla om besök på museer.

Gemensamma träffar med andra filatelistföreningarAtt besöka andra filatelistföreningar är alltid trevligt, men på flera orter i landet har man regionala träffar. Genom regional samverkan ges tillfälle för SFF:s föreningar att samarbeta.

Exempel på områden för regional samverkan kan vara:- ”Regionala kontaktpersoner” på orter där det idag inte finns en regional samverkan - Föreningarna kan tipsa om och engagera föreläsare - Olika utbildningar inom framför allt filateli/vykort- Gemensamma auktioner

51

- Frimärkets Dag (kan vara gemensamt arrangemang av flera föreningar)- Antik- och samlarmässor- Arkivens dag (november)- Samlamera-dag (återkommande arrangemang)- Register över föreläsare inom regionen

Fest vid våravslutning, julfestFöreningen ordnar ibland fester vid särskilda tillfällen som vårfest och julfest eller vid ett jubileum. Dessa är alltid bra för sammanhållningen inom föreningen!

Bild 195 Framtidsfrågor

Medlemmarna i en förening har ansvar för föreningens verksamhet. Alla måste därför vara beredda på att hjälpa till på olika sätt. Man har valt en styrelse för att klara av en del av uppgifterna, men styrelsen är långt ifrån tillräcklig för att driva föreningen framåt. Det är också viktigt hur nya medlemmar tas emot. En del föreningar utser en person som tar hand om nya medlemmar och ser till att hon / han blir insatt i föreningens verksamhet.

• Har din förening en hemsida? • Information i lokalpressen• Medlemsvärvning• Ungdomsverksamhet

HemsidaVarje förening bör ha en hemsida. Om kompetens saknas för att bygga en hemsida kan föreningen få det genom SFF. Det ligger sedan på föreningen att se till att den blir uppdaterad. Hemsidan bör innehålla viktiga upplysningar såsom, aktuellt program, aktuell styrelse, ungdomsverksamhet, adress till möteslokal.

Information i lokalpressenFörenigens aktiviteter bör föras in i lokalpressen. Många föreningar skriver artiklar som de kan få publicerade i lokalpressen.

MedlemsvärvningMedlemsvärvningen är en mycket viktig del av verksamheten. Styrelsen bör diskutera detta och göra en plan för medlemsvärvningen.

UngdomsverksamhetVarje förening som har en ungdomsverksamhet gör en insats för filatelins framtida utveckling. Varje förening bör därför ha en grupp som kan fungera som ungdomsledare. Att bedriva ungdomsverksamhet är roligt!