9★RevynNr 3 – 2013

Sid 3

Sid 10

Tessan Bohman: "Jag har inga pro-blem att säga ifrån."

Ledaren: Allt fler ser politikens konsekvenser.

Sid 2

Danne Johansson, löntagarkonsult, ska granska DNEX siffror. Sid 4

Sven-Harry:Grundade Folkhemsom bara byggeri trä.

Sid 6

Stellan vANDrADE 80 miL till Santiago de Compostela

MedleMstidNiNg för gs AvdelNiNg 9 östrA sveAlANd

inspiratörernasom ska rekrytera fler medlemmar.

Sid 8

Sirpa moisio och tiden är inte sams. Sid 12

Linda Tillybs ny med - arbetare på kontoret.

Sid 9

Ingr

am

2 9 ★ Revyn • 3– 2013

ledaren

När livet blir en marknad

Facket för skogs-, trä- och grafisk branch

■ Vi var ett gäng som hade varit i Katrineholm och gril-lat i en kollegas trädgård, nu var vi på väg tillbaks till Stockholm. Tåget vi hade biljetter till blev inställt. En lite sur väntan på nästa tåg, det kom en timme senare på samma spår. Tåget var halvtomt och glatt började vi kli-va på, då uppenbarade sig två mycket bestämda tågvär-dar som hävdade att det var förbjudet att kliva på. Halva gänget klev på ändå, men resan slutade med att generade poliser plockade av dem i Nykvarn.

Tågen kördes av olika bolag och upphandlingen hade gjorts så att ingen påstigning fick ske i Katrineholm. En grotesk konsekvens av privatiserad infrastruktur.

Ebba 82 år skrev till Dagens Nyheter om sina erfaren-heter från Äldrevården. Första kvällen ville hon läsa lite, men läslampan fungerade inte. Hon bad personalen att byta glödlampan. Då fick hon beskedet att det är ett an-nat bolag som byter lampor. Sedan fick hon frågan: ”Vad är det som är så viktigt att du måste läsa det just i kväll?”

Samtliga personalgrupper på Midhagens psykiatriska öppenvårdsmottagning har undertecknat en insändare om hur reglerna som ger dem pengar styr bort dem från finansiell logik och medicinskt grundade bedömningar. De skriver:

”Telefonkontakt med patientens närstående ger ing-en ersättning alls. Vi har fått förslaget att i stället be närstående komma till mottagningen när de vill tala med oss, för då får vi betalt. Vilka samhällsekonomiska konsekve nser får ett sådant förhållningssätt? Är det rim-ligt att närstående ska behöva ta ledigt från arbetet för att komma till oss istället för att kunna få det stöd de ef-terfrågar per telefon under en paus i arbetet?”

MargarEta Levin Blekastad berättar, även det i DN, om sin mor som var dödssjuk och fick besök av hem-tjänsten fem gånger samma dag som hon dog. Utan att de slog larm. När hon efteråt ringde hemtjänstbolaget, ett av 99 i Bromma, så fick hon svaret: ”Vi sysslar fak-

tiskt inte med sjukvård här”. Hon undrar också hur hon ska kunna veta vilket av alla dessa bolag är bra. Av Stockholms 186 hemtjänstenheter är 160 privata.

DEt vErkar soM allt fler väljare fått upp ögonen för de omfattande privatiseringarnas konsekvenser. Opini-onsföretaget Novus har på SVT:s uppdrag frågat väljar-na om det blivit bättre eller sämre inom välfärdsområ-dena sedan 2010. 60 procent anser att sjukvården blivit sämre, lika många anser att a-kassan och sjukförsäkring-en blivit sämre. 57 procent anser att skolan blivit sämre.

SEppo SiNimAAOrdförande GS avdelning 9 Östra Svealand

Götgatskravallerna 1948År 1948 inträffade de

vi sysslar faktiskt inte med sjukvård här ˝

Representantskapet för GS avdelning 9, Östra Svealand håller

HÖSTMÖTE10 okTobER 2013, kl 10.00 lo-HuSET på baRnHuSGaTan 18, noRRa banToRGET

• lo:s valledare Elisabeth brandt-Ygeman om valåret 2014

• avdelningens syn på GS organisationsutredning

• Medlemsvärvning, ett måste för framtiden

• Val av studieansvarig och suppleanter i avdelningsstyrelsen

• beslut om avdelningens valordning

• beslut om avdelningens verksamhetsplan

Representantskapet är avdelningens högsta beslutande organ. Valda representanter kallas per post, övriga medlemmar i GS som önskar delta på mötet ska höra av sig till stellan@gsavd9.se eller 010-470 84 96 SenaSt den 30 SeptembeR.

nomineringar till avdelningsstyrelsen skickas med fördel till valberedningen för beredning men det går även att nominera direkt på mötet. mötet pågår 10.00–15.00 med avbrott för lunch.

VälkoMMEn!

3

■ ■  Som barn fick Tessan ofta följa med pappa till det grafiska företag han star-tade efter han slutat på Länstidningen. Trots att det var en spännande miljö hade Tessan inga tankar på att bli grafiker. Hon skulle bli dansare, hon var antagen till balettakademien men valde att läsa natur på gymnasiet innan hon bytte till samhällslinjen. Samtidigt tävlade hon i Kung Fu. Som 16-åring var hon uttagen till landslaget och skulle tävla i EM. Det blev aldrig något EM. På en skidsemes-ter skadade hon korsbandet. Efter två års rehab och styrketräning konstaterade en ortoped att Tessans korsbandsskada var så allvarlig att det krävdes operation. Tessan hade blivit feldiagnosticerad av läkarna och alla tankar på karriär inom dans eller Kung Fu fick läggas på hyllan.

I ställEt börjaDE Tessan jobba i krog-branschen som bartender på Södertäljes största nattklubb. Idag är klubben stängd och O’Learys har tagit över delar av loka-lerna som tidigare tog 900 gäster. Det var hektiskt och stressigt, vilket Tessan triv-des med och arbetstiderna gav utrymme till att styrketräna. Vakterna på nattklub-ben kom från Securitas och de tyckte att hon var klippt och skuren till att bli väk-tare. Tessan sökte arbete på Securitas och fick dagjobb som väktare på Scania. Allt var frid och fröjd till dess att Tessan bör-jade jobba natt. Hon ställde upp på vart-

9 ★ Revyn • 3 – 2013

Facket för skogs-, trä- och grafisk branch

enda övertidspass som fanns, gick till och med till jobbet när hon var sjuk. På en månad hade hon sprängt årsgränsen för övertid med 20 timmar. Cheferna trolla-de bort de 20 timmarna och Tessan fick aldrig betalt för dem.

– I stället för att gå till facket och krä-va min rätt blev jag så förbannad på Se-curitas att jag bara tänkte ’fuck you’ och slutade på en gång.

HElt plötslIgt var Tessan arbetslös, klubben som hon jobbat på hade stängts av myndigheterna. Som de flesta var hon övertygad om att hon snart skulle få jobb, hon var ju inte rädd för att jobba eller ställa upp på övertid. Hon sprang på Arbetsförmedlingen varje vecka, sökte fem jobb om dagen – allt från städjobb till säljare. Hon var antingen över- eller underkvalificerad.

– Jag tappade hoppet. Ibland fick jag höra att jag ”inte skulle vara så kräsen”, trots att jag sökt mängder av städjobb.

I två år gick Tessan arbetslös när slum pen gjorde att hon fick jobb. Hen-nes pappa satt i styrelsen för Boogie Lo-vers, en dansförening i Södertälje. En av medlemmarna var produktionsledare på V-Tab och när han fick höra om Tessan bad han att hon skulle ringa honom ef-tersom att de sökte personal.

Tre dagar senare jobbade Tessan i packsalen. Hon gillade jobbet på en gång.

– Vi arbetar under tidspress och allt måste bli rätt. Sen gillar jag att jobba i mansdominerade branscher där jag kan gå omkring i overall med en massa verk-tyg på mig. Det var helt perfekt!

För två och ett halvt år sedan valdes hon till skyddsombud. När ett skyddsom-bud slutade och en annan blev föräldra-ledig var det ingen annan som ställde upp.

Kvar var bara huvudskyddsombudet som jobbade i tryckeriet. Tessan tyckte inte att det kändes bra att det inte fanns nå-gon som hade koll på packsalen som var skyddsombud så hon anmälde sitt intres-se. Hon tycker inte att det är särskilt märkvärdigt, hon var ju skyddsombud redan i låg- och mellanstadiet, berättar hon. Sen satt hon i elevrådet på gym-nasiet.

Som skyddsombud är det lätt att ham-na i kläm mellan både arbetsgivare och arbetskamrater. Arbetsgivaren har förvis-so det fulla arbetsmiljöansvaret, men som skyddsombud måste du påtala brister för arbetsgivaren. Ibland måste du även ta konflikter med dina arbetskamrater.

– Jag har inga problem med att säga ifrån till chefer. Vår platschef är dess-

utom bra och har själv jobbat fackligt. Visst kan det vara svårare med kolleger-na, men det är bara att göra sitt jobb, det handlar trots allt om vår säkerhet.

Tessan berättar att det blev en del sura miner och en riktig konflikt när V-Tab införde förbud mot mobilanvänd-ning och musiklyssning i produktionen. Att det handlade om personalens egen säkerhet var det en del som inte förstod. En packsal är en bullrig miljö och för att lyssna på musik måste du vrida voly-men till max och då lär du inte höra om en kamrat skriker på hjälp om en olycka händer.

DEt facklIga IntrEssEt är litet på V-Tab, berättar Tessan. Klubbstyrelsen består av endast tre personer, bland dem Tessan. Inte så att det saknas åsikter i fika rum eller när hon pratar med med-lemmar en och en. Däremot tycker hon att det är alldels för tyst på medlemsmö-tena, då kommer sällan åsikterna fram. Tessan har svårt att svara på vad den här situationen beror på.

– Jag vet faktiskt inte. Det är vårt största problem. Kanske är folk rädda för att ta på sig ett ansvar. Eller om de är räd-da för att säga ifrån till chefer. Men ärligt talat vet jag inte. Det är frustrerande.

På frågan varför hon valde att bli fackligt aktiv svarar Tessan kort och självklart: ”Någon måste bry sig”.

– Någon måste bry sig!

Tessan Bohmans föräldrar träffades på Länstidningen södertälje, pappa var sättare och mamma korrektur-läsare. Tessan själv ville bli dansare eller världsmästare i Kung Fu, men en korsbandsskada satte stopp för drömmarna. Idag jobbar hon i pack-salen på v-Tab södertälje.

TEXT och FoTo JoNAS LuNDborG

Det fackliga intresset är litet!˝

˝HÖSTMÖTE

nOTISer

4 9 ★ Revyn • 3– 2013

pressgrannar varslar 19■ I förra veckan kallade ledningen för Pressgrannar till MBL-förhand-ling med facket, där de medde-lade att de har för avsikt att säga upp 19 anställda. Totalt arbetar 38 personer i tryckeriet. Skälet till varslet är att gratistidningen 18mi-nuter har lagts ned av UNT samt att Pressgrannar har tappat viktig civil produktion, säger företaget. De vill därför avveckla dagpro-duktionen helt. Grafiska personal-klubben har begärt förhandlings-hjälp av avdelningen.

rätt om inkomst-försäkringen■  Våra ombudsmän har vid ett flertal tillfällen fått höra av med-lemmar som tror att GS inkomst-försäkring bara skulle gälla fram till årsskiftet 2013 – 2014. Det stämmer inte. Inkomstförsäkring-en kommer att finnas fram till 31 december 2014.

polisanmälda arbetsmiljö-brott lagförs sällan■ Arbetsmiljöverket har låtit fors-kare på Kriminologiska Institutio-nen i Stockholm sammafatta kun-skapsläget kring arbetsmiljöbrott.

Forskarna fann att mellan år 2006 och 2010 har det skett en kraftig ökning av polisanmälda arbetsmiljöbrott. Denna utveck-ling förklaras framförallt av att fler ärenden rörande vållande till kroppsskada blir anmälda. År 2000 anmäldes knappt 200 fall av vållande till kroppsskada 2011 var siffran över 1200. En stor andel av de polisanmälda arbetsmiljöbrot-ten har inträffat i arbeten som har att göra med byggen, transport och tillverkningsindustri. I statis-tiken utgör de branscherna två tredjedelar av anmälningarna.

De flesta polisanmälda arbets-miljöbrott lagförs aldrig. Tvärt-emot polisanmälningarna så do-mineras lagföringarna (inklusive företagsbot) av brott mot arbets-miljölagen. Enligt forskarna kan en förklaring till detta vara att när en anmälan om brott mot arbetsmiljö-lagen går till åklagarmyndigheten, vanligen från Arbetsmiljöverket, så är oftast ärendet mer väldokumen-terat och underbyggt vilket medför att det kan vara lättare att utreda samt lagföra händelsen.

Forskarna är kritiska till att polis-myndigheterna inte har tydliga och enhetliga rutiner för hur en anmälan om arbetsmiljöbrott ska upprättas.

Industriarbetare som går i pension vid 65 års ålder år 2020 kan endast räkna med att få omkring halva lönen i statlig pension, visar en rapport från Lo.

■ Den ekonomiska utvecklingen och pen-sionsålderns ökning har stor betydelse för pensionernas utveckling. Utifrån de eko-nomiska förutsättningar som bland an-nat Pensionsmyndigheten utgår ifrån och ett oförändrat pensionerings beteende vi-sar LO-rapporten att pensionssystemet kommer att få svårt att 2020 leverera de pensioner man förväntat sig.

Detta beror till största delen på att pensionssystemets balanseringsmekanism kommer att vara aktiverad under hela pe-rioden fram till 2020. Balanseringen är aktiverad för att sysselsättningen utveck-las för svagt och pensionsåldern inte höjs i takt med att befolkningen blir äldre. Ak-tiekursernas svaga utveckling och dess ef-fekter på AP-fonderna har också betydel-se för att balanseringen är aktiverad.

Dålig pension i industrinBalanseringen är tänkt som en till-

fällig lösning som ska skydda pensions-systemet, men som kan inverka negativt för utgående pensioner. Detta medför att pensionerna varje år i genomsnitt blir sex procent lägre än de skulle blivit om balanseringen inte hade varit aktiverad.

EnlIgt lo:s bEräknIngar får indu-striarbetare som arbetar 45 år och går i pension vid 65 års ålder 2020 och under nuvarande förutsättningar få en statlig pension som är 52 procent av lönen. Men i ett gynnsammare scenario som LO räk-nat på med hög sysselsättning, expansiv finanspolitik och pension vid 67 så skulle en industriarbetare som år 2020 går i pension vid 67 få en pension som är 62 procent av lönen. Hög sysselsättning och en pensionsålder vid 67 kan således höja de statliga pensionerna med 20 procent.

För att industriarbetaren i exemplet ovan ska få den relativt goda pensionen krävs dock att han/hon arbetar i 47 år utan vare sig frivilliga eller ofrivilliga up-pehåll. LO konstaterar att ett sådant yr-

kesliv blir allt mer ovanligt. De allra flesta har i varierande grad avbrott under yrkes-livet på grund av barn, studier, sjukdom och arbetslöshet. LO-utredarna poängte-rar att den typen av uppehåll måste han-teras inom ramen för ett pensionssystem.

för att lo-MEDlEMMarna ska kla-ra att arbeta fram till pension krävs också en ny syn på arbetsmiljö, arbetsorganisa-tion, rehabilitering än idag. Nu ligger allt rehabiliteringsansvar på den enskilde och inget på arbetsgivaren. LO anser att det krävs kraftfulla insatser för att förbättra anpassnings- och rehabiliteringsarbetet.

Långvarigt deltidsarbete får också stora ekonomiska konsekvenser för den enskildes framtida pension. Detta i kom-binationen med tidsbegränsade anställ-ningar och upprepade perioder av ar-betslöshet gör att pensionsutfallet för LO-grupperna och i synnerhet för LO-kvinnorna riskerar att bli mycket dåligt, konstaterar rapporten.

JoNAS LuNDborG

■ En glädjande tilldragelse skedde 27 augusti på Svenco Papperssäckar AB i Arlandastad.

Undertecknad hade den 27 augusti glädjen att sitta som mötes ordförande då den GS-anslutna personalen på Svenco Papperssäckar AB enhälligt beslutade bilda en lo-kal fackklubb.

Mötet räknade till tretton deltagare varav två (ännu så länge) ickemedlemmar i GS.

Man valde Peter Nilsson till ordförande och Morgan Karlsson till kassör och försäkringsinformatör. Till styrel-sen valdes också Håkan Kempe samt valdes Kjell Jansson till skyddsombud.

Vi önskar förstås den nya klubben och styrelsen lycka till och ser fram mot att så snart som möjligt få till stånd en klubbstyrelse utbildning som startpunkt för det fram-tida arbetet.

Målsättningen är att så snart som möjligt kunna ge styrelsen förhandlingsmandat och att vi skall kunna gläd-jas åt ytterligare en klubb som sjuder av facklig aktivitet.

LASSE NoriN

En glädjande tilldragelse

Svenco papperssäckar Ab• Företagetbildades1909ochtillverkar pappers- och pappförpackningar.

• FöretagetägsavfamiljenHansson medSvenChristerHanssonsomVD och styrelseordförande.

• Man har cirka 19 anställda varav 13 inom GS:s avtalsområde.

• 2012omsattemandrygt66miljonerkronor.

Nya regler för bidrag till personalklubbar

■ Avdelningsstyrelsen tog på sitt möte den 9 september beslut om nya regler för bidrag till personalklubbar:

• Efternystartavklubbochinskickatklubbprotokoll(med beslut om val av ordförande, kassör och leda-möter) kan klubben äska uppstartsbidrag med upp till 4000 kronor.

•Däreftermaximalt100kr/medlemochår,upptilltiomedlemmar förutsatt att klubben tar ut klubbavgift, redovisar aktivitet och kassarapport.

• Äskandenutöverdettaellerförspecifikaändamåli GS-fackets verksamhetsområden beslutar styrelsen från fall till fall och mot uppvisande av redovisad aktivitet och kassarapport.

Sugen på kurs? Spana in...fackligutbildning.se

5

nOTISer

9 ★ Revyn • 3 – 2013

nOTISer

riksdagen ändrar arbetsmiljölagen

■ I juni antog riksdagen reger-ingens förslag till ändring av arbetsmiljölagen. Ändringarna i arbetsmiljölagen träder i kraft 1 juli 2014.

Regeringens förslag till änd-ring av arbetsmiljölagen innebär att administrativa sanktionsavgif-ter i stor utsträckning kommer att ersätta det straffsystem som finns i dag. Strikt ansvar ska gälla vid en överträdelse, det vill säga att en sanktionsavgift ska tas ut även om överträdelsen inte har skett med uppsåt eller av oaktsamhet. Maxavgiften för överträdelser av arbetsmiljöregler höjs från 100 000 till 1 000 000 kronor. På så sätt ska en överträdelse i sig inte kunna innebära en vinst.

Med anledning av beslutet ser Arbetsmiljöverket över vilka reg-ler som ska ha sanktionsavgifter. Ändringarna i Arbetsmiljöverkets föreskrifter planeras träda i kraft samtidigt som förändringarna i arbetsmiljölagen.

visstidsanställningar missbrukas■ I februari 2013 utfärdade EU-kommissionen ett yttrande där man gav den svenska regeringen två månader på sig att ändra lag-stiftningen kring visstidsanställ-ningar. Detta efter att TCO anmält Sverige för brott mot EU:s regler om tidsbegränsade anställningar som förbjuder att korta anställ-ningar hos samma arbetsgivare staplas på varandra år efter år. Den svenska regeringen har hela tiden hävdat att inget missbruk förkommer i Sverige. Nu visar TCO med en undersökning att cirka 65 000 personer varit visstidsan-sällda i fem år eller längre hos samma arbetsgivare.

– Undersökningens resultat är ett konkret bevis för att den svenska lagstiftningen tillåter missbruk. Vi har skickat den till EU-kommissionen som nu för-hoppningsvis anser sig ha tillräck-ligt på fötterna för att väcka talan mot Sverige i EU-domstolen, sä-ger Samuel Engblom, Chefsjurist på TCO i ett pressmeddelande.

■ Skogsföretagen har bristande rutiner och kunskaper om att ge första hjälpen. Det vi-sar halvtidsresultaten av Arbetsmiljöverkets nationella inspektion av skogsbranschen.

Inspektionerna är en del i arbetet med att få ner arbetsskador inom skogsbruket och inleddes i au-gusti förra året och ska vara avslutat vid årsskiftet.

var fEMtE av Drygt 1 700 ställda krav på åt-gärder från Arbetsmiljöverket har sedan inspektio-nerna börjats visat att företag vet för lite om eller saknar rutiner när det gäller första hjälpen. Det står klart efter att Arbetsmiljöverket gjort över 1 000 inspektioner och kartlagt brister i hur Sve-riges skogsföretag förebygger arbetsrelaterade ska-dor och sjukdomar.

– Branschens arbetstagare befinner sig långt ut i skogen utan närhet till sjukhus. Skadorna som skogsarbetare råkar ut för är ofta allvarliga. Kom-binationen är förödande om företagen dessutom brister i sina rutiner runt första hjälpen, säger Patrik Hemmingsson, nationell projektledare för skogs-inspektionen.

MEr än var tIonDE krav handlar om att före-tagen utsätter ensamma skogsarbetare för alltför stora risker. Det framkom också att det ofta saknas rutiner för hur ensamarbetare ska kalla på snabb hjälp. I många fall saknas en utsedd person från företaget med vilken den som arbetar ensam kan kommunicera.

Till de vanligaste bristerna hör också att arbets-givaren inte gjort en regelbunden undersökning av och bedömning om risker och följt upp med en åt-gärdsplan.

– När det saknas papper på hur man undersö-ker risker ringer stora varningsklockor säger Patrik Hemmingsson. Arbetsgivarna måste kunna visa att de ställer sig frågor såsom ”Känner min personal till rutiner runt hur de ska bärga en skogsmaskin?” Utan den vetskapen har arbetsgivaren inte en chans att förhindra att allvarliga olyckor inträffar.

JoNAS LuNDborG

■ Vi har haft några allvarliga olyckor med spikpistoler under 2013. Den vär-sta hände nu i höstas då en av våra med-lemmar fick en spik inskjuten i ögat. Vad som är mycket oroande är att utbildning och information om handhavande och risker med spikpistoler inte fungerat. Det finns en föreskrift från Arbetsmiljöver-ket, Afs 1984:3, som beskriver hur arbe-te med spikpistoler ska fungera samt Afs 2006:4 om användning av arbetsutrust-ning. I kommentarerna till Afs 2006:4 § 16 sägs följande:

”Enligt Arbetsmiljölagen skall arbets-givaren se till att arbetstagaren får god kännedom om de förhållanden, under vil-ka arbetet bedrivs, och att arbetstagaren upplyses om de risker som kan vara för-

bundna med arbetet. Arbetsgivaren skall förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna i ar-betet. Paragrafen innebär att när det gäl-ler arbetsutrustningar med särskilda ris-ker skall arbetsgivaren ha dokumentation hur kraven i denna del av arbetsmiljöla-gen uppfyllts.”

arbEtsgIvarE Har struntat i att informera och/eller se till att berörd per-sonal fått utbildning i hantering av spik-pistoler. Det är närmast kriminellt av en arbetsgivare att sätta en spikpistol i hän-derna på en extraanställd och beordra vederbörande att sätta igång att arbeta utan att göra en undersökning om kun-

skaperna i att hantera en spikpistol. All utbildning ska vara dokumenterad för att vara giltig. Vi kommer att undersöka alla arbetsplatser där vi vet att det förekom-mer arbete med spikpistol. Våra medlem-mar ska inte behöva riskera att råka ut för allvarliga skador bara för att arbets-givarna struntar i sitt ansvar.

vI bEHövEr flEr skyddsombud ute på våra arbetsplatser som bevakar att arbetsgivaren tar sitt ansvar. Om du är intresserad att bli skyddsombud så kon-takta undertecknad så får du hjälp med utbildning på betald arbetstid.

roNNy FriTHioF070-541 81 18

skogsföretag brister i första hjälpen

Olyckor med spikpistoler ökarDålig pension i industrin

■ I slutet av augusti varslade företagsledningen på DNEX att 55 tjänster måste bort. Varslet omfattar 50 kollektivanställda och fem tjänstemän. Beskedet kom som en chock för personalen då organisationen knappt satt sig efter det förra åtgärdspaketet, berättar Gunilla Charléz ordfö-rande för grafiska personalklubben.

I det förra åtgärdspaketet, 2010-2015, där den nya organisationen skulle fungera från september 2013, finns det enligt Gunilla fortfarande oklarheter när det gäller vakanser och långtidssjuka som inte har lösts än.

– Vi vill avsluta det arbetet innan vi går in förhandlingarna. Är det inte gjort är det svårt att se behoven i organisationen.

EnlIgt bonnIEr går alla dagstidningarna dåligt, vilket har att göra med att annonsintäkterna för både dags- och kvällspress har varit ne-gativa under hela året. Gunilla berättar att deras vd fick i uppdrag att se över lönsamheten i varje produkt och kom fram till att dagproduktionen inte var lönsam, därför vill de stänga en press dagtid.

Personalklubben har kallat in en löntagarkonsult, Danne Johansson, som under september ska granska företagets siffror. Klubben vill veta om varslet är rimligt.

Företagets erbjudande till dem som tvingas gå är uppsägningstid plus tre månader arbetsbefriat och avräkningsfritt.

Stämningen i Akalla är orolig.– Det känns som vi åkt på en snyting och rest oss på nio, så kommer

nästa smäll, säger Gunilla. Bland medlemmarna finns det en stor oro över att kompetensavsteg ska göras. Vår ingång är att LAS gäller och av-steg kan bara göras om företagets verksamhet står på spel.

Klubbens största prioritet just nu är att alla LAS-listor blir korrekta och att vara ute mycket på golvet för att kunna möta de frågor och oro som dyker upp i denna situation.

Nytt varsel på dNeX

Ett konkret bevis för att den svenska lagstiftningen till-låter missbruk.˝

danne Johansson, löntagarkonsult, och gunilla Charléz, klubbordförande.

Ingram

6

För Folkhems vd, Arne Olsson, handlar materialvalet också om miljön. Trä är ett ständigt naturligt förnybart mate-rial som ger ett hållbart samhälle. Arne berättar om en finsk forskningsrapport som kom fram till att om träbyggnation i EU skulle öka med ynka 10 procent skulle det innebära att 25 procent av EUs miljömål i Kyotoavtalet skulle uppnås.

Sverige har undertecknat varenda klimatöverenskom-melse i internationella sammanhang. Varje stad i Sverige har uppsatta miljömål. Trots det tas sällan miljömässiga hänsyn vid val av material och inga beräkningar om koldioxidut-släpp vid produktionen görs, vilket upprör Arne. Det finns inget miljömässigt gynnande från politiskt håll på grund av material och teknikval. Arne menar tvärtom att politiker i 100 års tid har gynnat betongbranschen och det är inte en hållbar utveckling.

tack varE folkHEMs samarbete med Sveriges mest vå-gade arkitektkontor, Wingårdhs, har företaget vunnit pri-ser och blivit omtalat. Det har lett till otaliga möten med politiker som lyssnar men inget kan lova. Han menar att det fortfarande finns fördomar mot större träbyggnatio-ner som grundar sig på okunskap. Främst handlar det om

9 ★ Revyn • 3 – 2013

■ ■ Det är en ovanlig syn som möter en om när man svängt av från Landsvägen in på Hamngatan i Sundbyberg, ett åtta-vånings trähus skymtar fram bland alla de nya husen i be-tong. Att fasad och tak båda är av cederspånträ gör intrycket än mer märkligt. Huset som står klart är det första av fyra som Folkhem bygger vid Bälstaviken.

När Sven-Harry Karlsson, grundare av Folkhem, ska be-rätta om företagets historia och varför de kom att bygga i trä tar han oss med till Norge 1948. Där fanns en ingenjör vid namn Olav Selvaag som ansåg att dåtidens byggande tog för lång tid och blev för dyrt för dem som skulle bo i husen. Sel-vaag påstod att han kunde bygga hus tre gånger så fort och till en tredjedel av priset. Hans idéer blev utmanade av dags-tidningen Morgenposten som köpte mark till Selvaag så att han kunde bevisa det han påstod. Selvaag lyckades.

Sex år senare fick en byggmästare i Lund frågan av lokal-politikerna om han kunde bygga hus enligt Selvaags idéer, han svarade att det kunde han om han fick mark att bygga på. Det var Sven-Harrys far, Harry Karlsson. Han utveck-lade, med inspiration från USA, förfabricerade småhus i två delar för montering på hustomten. Dessa idéer byggde Sven-Harry vidare på i det egna företaget.

en av Gs viktigaste politiska frågor är att få fart på bostadsbyggandet. samtidigt som behoven av bostäder växer pekar alla pilarna neråt för träbyggnadsbranschen och medlemmar går ut i onödig arbetslöshet. med ny industriell träbyggnadsteknik är det idag möjligt att halvera byggtider. ett byggföretag som är föregångare på att bygga fler familjshus i trä är Folkhem aB. Gs ordförande, Per-olof sjöö, åkte ut till sundbyberg för att träffa företrädare för Folkhem där de byggt sveriges högsta trähus.

TEXT och FoTo JoNAS LuNDborG

Sveriges högSta trähusPolitiker har i 100 års tid gynnat betongbranschen och det är inte en hållbar utveckling, anser Arne Olsson, vd på folkhem AB.

7 9 ★ Revyn • 3 – 2013

brand säkerhet. Men stommen i ett modernt trähus brinner inte, ytskiktet förkolnas bara. Och sprinklersystemen som är insatta i byggnaderna finns där ifall fasaden skulle ta eld. Men de nedre delarna av fasaderna är brandskyddsimpreg-nerade. En annan vanlig fråga från politikerna är hur länge ett trähus kan stå. Arne och Sven-Harry brukar då svara att det räcker med ett besök i Gamla Stan i Stockholm, där finns det trähus som är 800 år gamla.

pEr-olof unDrar vilka svårigheter i produktionen som Folkhem har mött under sin resa. Arne berättar att när de 2005 letade leverantörer fanns det knappt fem bolag i Sve-rige som hade produktionsanläggningar, av dessa var endast ett intressant, Martinsons i Bygdsiljum. Men samarbetet stöp på att de inte ville förändra sitt system i produktionen. Folk-hem valde då ett tyskt bolag, men efter något år insåg de att det inte fungerade och sa upp avtalet. I samma veva ringde de från Martinsons och den här gången lyssnade de på vad Folkhem önskade och sedan dess fungerar samarbetet.

En annan fördel med trä som Arne gärna lyfter fram är att arbetsmiljön blir bättre och tystare. Det hade kunnat vara ett påstående som passar när facket kommer och häl-sar på. Men två veckor tidigare var jag förbi bygget i Sund-byberg för att fotografera och träffade en byggjobbare som berättade om skillnaderna. På Folkhems byggen jobbar de alltid under tält för att kunna garantera torra hus, vilket na-turligtvis också betydligt skönare för byggjobbarna. Han vittnade också om att det var betydligt mindre slamrigt att nästan uteslutande arbeta i trä.

ska Man tro våra branschorganisationer är det också bil-ligare att bygga i trä. Men det förnekar Arne och Sven-Har-ry. De menar att det tvärtom är dyrare och skälet till det är bristande konkurrens. Hade det funnits fler som byggde i trä skulle volymerna öka och priserna gå ned.

När vi visas runt pekar Arne på huset bredvid som byggs i betong. ”Titta där, vi började bygga samtidigt. Vi är nästan klara och de har kommit halvvägs.”

trä är ett mycket tystare material att arbeta med berättar en avbyggarbetarna.

sven-Harry och Arne konstaterar att betonghuset som byggs bred-vid bara hunnit halvvägs medan deras hus är nästan är helt färdigt.

stommen i moderna trähus brinner inte och inbyggda sprinklersystem skyddar fasaden vid eventuell brand.

BostäderFrån och med bjälklag över källaren ut-förs byggnaden inklusive balkonger och trappor med element av krysslimmat trä. Som komplement till de krysslimmade trä-elementen finns stålpelare.

Fasad och takYtterväggar av cederspånträ, 430 mm med bärande stomme av 120 mm kryss-limmat trä, isolering av 210 mm mineral-

ullsisolering. Invändig ytbeklädnad gips-skiva. Yttertakets ytskikt i ceder spånträ, plåt i ränndalar.

InnerväggarBärande, 170 mm krysslimmat trä, yt be-klädnad 15 mm gipsskiva på vardera sida.

BjälklagBärande stomme av krysslimmat trä och limträ. Installationer dras i bjälklaget.

Strandparken i Sundbyberg

nOTISer

8

Detta kommer att gå bra, det är jag helt övertygad om. Dessa facklig närvaro-utförare skall nämligen stånka sig fram på en dressin, de ska bli lokförare.

Du soM läsEr undrar nog om under-tecknad har blivit helt galen. Först skriver han om lust och nu om lokförare. Jag kan garantera er att jag inte är mer galen än tidigare.

Lite mer erfaren bara. Lite mer hopp-full. Fylld med tro på att vi kommer att lyckas, inför det att tåget skall avgå. Jag pratar om det tåget som skall vända trenden, den negativa medlemstrenden i avdelning 9.

9 ★ Revyn • 3 – 2013

regeringen går mot sina väljare■ I regeringens höstbudget finns inga anslag till höjd a-kassa, det-ta trots att 66 procent av allians-sympatisörerna vill se en höjning av inkomsttaket i a-kassan. Bland moderatsympatisörerna vill ännu fler, 67 procent ha en höjning. Det visar en undersökning som LO, TCO och Saco låtit genomföra bland allmänheten om inställ-ningen till nivån i ersättningen från A-kassan.

Idag är taket för att få 80 pro-cent av lönen vid arbetslöshet 18 700 kronor i månaden. Mer än 90 procent av de som jobbar hel-tid tjänar mer än inkomsttaket i arbetslöshetsförsäkringen. Taket har inte höjts på över tio år och ersättningen har urholkats i takt med att lönerna höjts.

Lo ser minskat förtroende för ArbetsmiljöverketLO har sedan 2007 i rapporter-na av arbetsmiljöverksamheten ställt frågan till sina regionala skyddsombud vilka konsekvenser neddragningarna på Arbetsmil-jöverkets tillsynsverksamhet har lett till. Allt fler regionala skydds-ombud har rapporterat in att det ger effekter på lokal nivå.

För verksamhetsåret 2012 ser LO en mer oroande utveckling. En del av LO-förbunden rappor-terar att de regionala skyddsom-buden uppger att de har ett allt mindre förtroende för Arbets-miljöverket och tillsynsverksam-heten.

I GS bilaga rapporterar de re-gionala skyddsombudens att en del har ett bra samarbete med Arbetsmiljöverket medan andra inte har någon kommunikation alls med inspektionen.

”Tidningsutgivarna går in i GFF”■ ”Tidningsutgivarna (TU) nya branschmedlemmar i Grafiska Företagens Förbund” står det att läsa på GFFs hemsida. Det är dock en sanning med modifikation, TU har lagt branschfrågorna som rör print i GFF. Det vill säga frågor som rör färghantering, standarder, olika dokument för bilage- och annonsproducenter samt annan kompetensförsörjning och kompe-tensutveckling. När det gäller kol-lektivavtalen är det fortfarande Mediearbetsgivarna i Almega som är GS motpart.

■  Den 23 augusti hade avdelningen en planeringsdag för att dra igång höstens Facklig närvaro-aktiviteter.

Magnus Drougge från förbundskon-toret var inbjuden att hjälpa till med den-na dag och det blev lyckat. Vi pratade om vad avdelningen har för tankar kring verksamhetsområdet fram till årsskiftet och under 2014.

En del utförare har redan varit ute på fältet och prövat sina vingar. Några kommer att göra det inom en snar fram-tid. Sedan börjar nästa fas, den lite läs-kiga fasen när facklig närvaro-dressinen ska skötas själv och utförarna ska klara uppdraget på egen hand.

Avdelningsstyrelsen har tagit ett stort kliv framåt i denna tanke. Det vill säga att de vill också åka tåg. Numer är med-lemsrekrytering högsta prioritet i avdel-ning 9! Något som bör glädja oss alla.

MIn fråga tIll DIg som läser är:Vill du också åka med tåget som går eller vill du vara kvar på perrongen och vinka? Valet är ditt!

Vill du veta mer om detta och kanske till och med vill hjälpa till så är du varmt välkommen att kontakta avdelningen.

Vi ses och akta er för tåget!

Kimmo vAvENiEmi

■ Regeringen inför nya regler i arbetslöshetsförsäkringen från och med den 1 september 2013. Reglerna har funnits tidigare, skillnaden är att de blir fler.

lämna aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen varje månadDu som söker arbete ska lämna en aktivitetsrapport till Arbets-förmedlingen en gång i månaden. I rapporten redovisar du vad du har gjort för att ta dig ur arbetslösheten, bland annat vilka jobb du har sökt. Det är viktigt att du lämnar in rapporten i tid. Läs mer på www.arbetsformedlingen.se

Om du missar ett möte eller inte lämnar in aktivitetsrapporten – vad händer?Arbetsförmedlingen skickar då en rapport till oss och vi måste utreda vad som hänt. Om vi kommer fram till att du inte haft giltig anledning att inte lämna rapporten eller komma på mötet händer det här:• 1:agången:Dufårenvarning• 2:agången:Dubliravstängdenersättningsdag• 3:egången:Dubliravstängdfemersättningsdagar• 4:egången:Dubliravstängdtioersättningsdagar• 5:egången:Dinersättningsstoppastillduuppfyllt ett nytt arbetsvillkor

Om du tackar nej till ett arbete eller ett arbetsmarknadspoli-tiskt program- vad händer ?Även i detta fall meddelar Arbetsförmedlingen oss och vi måste utreda vad som hänt. Kommer vi fram till att du inte har en gil-tig anledning till att tacka nej händer följande:• 1:agången:Dubliravstängd5ersättningsdagar• 2:agången:Dubliravstängd10ersättningsdagar• 3:egången:Dubliravstängd45ersättningsdagar• 4:egången:Dinersättningstoppatillsduuppfyllt ett arbetsvillkorÄven om du säger upp dig från ett arbete eller avbryter ett pro-gram kan det medföra sanktioner för dig. 

Kontakta a-kassan inom två veckor om din situation förändrasNu blir du också skyldig att höra av dig till din a-kassa inom två veckor om någonting som kan påverka din arbetslöshetsersätt-ning förändras. Det kan till exempel handla om att du börjar studera, startar ett eget företag, får ett jobb eller blir sjukskriven.

Även mindre förändringar som att du blir medlem i en sty-relse eller ansöker om pension kan påverka din ersättning. Det är därför viktigt att du alltid kontaktar arbetslöshetskassan vid förändringar. Meddelar du oss inte kan det innebära sanktioner för dig.

häng på tåget

HÖSTMÖTEnär: onsdag 2 oktober, kl 12.00Var: GS-Fackets konferenslokaler, barnhusgatan 22, 6 trGästtalare: Karin Wanngård, socialdemokratiskt oppositionsborgarråd i Stockholmunderhållning: Ivan dittmer, som sjunger visor till gitarrKlubben bjuder på sen lunch på Röda Rummet, cirka kl 15.00

STEnInGE JulMaRknaD (märsta)när: onsdag 20 novemberavresa från Cityterminalen kl 11.00, samling kl 10.30Var: 250 kr inklusive bussresa och lunchSista anmälningsdag 14 oktober, betalas senast 6 november

JullunCHnär: lördag 7 december, kl 12.00–16.00 Var: två grabbar och Kök i abF-huset på Sveavägen 41, 1 tr musik, dans och lotterier med fina priser!mat och dryck samt välkomstdrink kostar 180 kr Sista anmälningsdag 14 november, betalas senast 27 november

HÖSTakTuEllT från GS-VeteranernaanMälnInGaR EMoTTaS aV: Lillemor Åström: tel 08-411 30 33 ann-Cathrine Jernbrant:tel 08-730 29 21Leif Sjöberg: tel 08-591 169 08

InbETalnInG SkER TIll: klubbens plusgiro 114 84 49-0 eller bankgiro 5780-2472

Nya regler för arbetslösa

PhotoDisc

Gra

phic

Ele

men

ts

9

SMÅTT & blandaT

9 ★ Revyn • 3 – 2013

■ I våras blev det klart att Barbara Lars-son skulle sluta som verksamhetsassistent på avdelningen efter 27 år för att börja på förbundskontoret. Efter en längre rekry-teringsprocess föll valet på Linda Tillybs att efterträda Barbara. Linda kommer närmast från Swedbank där hon arbetade med värdepapper.

Från Swedbank till GS är inte det ett ganska långt steg, varför ville du byta bransch?

– Jag har velat jobba inom facket en längre tid. När jag skrev min c-uppsats på universitetet handlade den om hur facket kan utvecklas.

Vad kom du fram till?– Problemet bland unga idag är att de

får korta anställningar och byter bransch ofta, därför är det svårt för facken att nå dem. Facken måste samarbeta mer för att lösa det här problemet.

Men grafiska branschen är inte helt okänd för dig?

– Nej, båda mina föräldrar är grafiker och fackligt engagerade. Sen har jag job-bat extra på bokbinderier.

Du läste till personalvetare på universitet och ska nu arbeta som verksamhetsassis-tent, jag får inte ihop det riktigt.

– I utbildningen till personalvetare lä-ser du både arbetsrätt och organisations-förändring. Båda delarna är ett plus om du ska jobba i en organisation i ständig förändring, som facket är. Dessutom är jobbet som verksamhetsassistent ett bra sätt att lära sig hur organisationen fung-erar eftersom man har kontakt med både medlemmar och förbundet.

Nu har du jobbat ett par månader, mot-svarar jobbet dina förväntningar?

– Ja, det gör det. Jag hade en rätt bra bild av arbetet när jag började. Sen tror jag att det var bra att börja under som-maren för att få en lugn start. Nu känner jag att det blir roligare ju tryggare jag blir i arbetsuppgifterna.

Du är också utbildad idrottspedagog, innebär det att personal och avdelnings-styrelsen kan komma i bättre form nu?

– Det uppdraget tar jag gärna! Vi sät-ter upp en militär hinderbana och kör ett 90-minuterspass, säger Linda med ett skratt.

Idrotten är fortfarande en stor del i Lindas liv, även om hon inte längre är hockeytränare eller gyminstruktör så blir det yoga, gym och squash på sommar-halvåret och en hel del skidor på vintern.

TEXT & FoTo JoNAS LuNDborG

Linda ny medarbetare på kontoret

trött på fula skyddsskor?■ Skyddsskor är ett måste i många branscher, men oftast är de fula som stryk. Nu finns räddningen för den som vill ha något snyggare på fötterna, men ändå vara rädd om dom.

FTG Soul ska enligt produktbeskrivningen passa för dig som jobbar inom lager, lättare industri och transport. Skon har spiktrampskydd, är antistatisk, vattenavvisande, med stötdämpning och oljebeständig. Skyddsskoklass S3. Arbetsgivaren är skyldig att tillhandahålla skyddsskor när det behövs. Priset är 873 kronor inklusive moms och kan köpas på jobi.se

en av Bornholms fyra rundkyrkor.

■ I början av september var det då dags för GS- veteranernas sto-ra sensommar utflykt. Det var ett trettiotal som ställde upp och de fick en riktigt intressant resa.

Bussresan startade i Stock-holm och vid Ystad var det dags för en färjetur till Rönne på Bornholm. Inkvartering på ho-tell, tre nätter med halvpension.

Vi hade även tillgång till en ypperlig guide, Arne, en man med lysande förmåga att berät-ta. Två halvdagar fick vi njuta av hans kunskaper, det var kyr-kor, stenbrott och öns historia.

Hemvägen togs över Kivik, med en lunch på Äpplets hus där det fanns tillfällen att höra och lära sig något om äpplets historia.

Sent var vi hemma i Stock-holm, trötta men tillfreds med vår resa. Ett stort tack från nöj-da deltagare till dem som ordnat vår resa.

TEXT och FoTo ÅKE NyGrEN

Rapport från en säregen ö i östersjön

10

räng och många tillfällen att titta närmare på livet i byarna och i städerna. Spanien skriver jag, men menar egentligen alla de olika regioner som utgör en varierad geografisk och kulturell mosaik med lokalpatriotism som egen accent. Inte många kvadratmetrar är obrukade utan sädesfälten, vinod-lingarna och djurhållningen bildar en grund för arbetstillfäl-len, mat och kultur. Mitt i allt det där fanns jag.

DEt tog några Dagar innan jag kom in i vandringslun-ken. Det gäller att frikoppla sig från de invanda rutinerna och falla in i nya. Att vandra på sina egna villkor, att bli sin egen chef. Att ersätta en dag av arbete mot en annan sorts ar-bete. Upp innan gryningen, vandra några timmar, äta något, fortsätta vandringen, installera sig på härbärget, vila, mid-dag och sedan gå till sängs för natten.

Intressant nog känns det ofta som att ett dygn på vand-rande fot är längre än om man stannar kvar hemma. Själv-

9 ★ Revyn • 3 – 2013

■ ■ I förra numret av 9-Revyn deklarerade jag högtidligt, och inte helt utan ångest inför det okända, att jag planerat vandra den klassiska pilgrimsleden till Santiago de Compos-tela. Nu är det gjort. Upplevelsen är enormt individuell och privat och även om vandringen denna gång är över finns jag kvar ute på leden om än inte i fysisk form.

Intellektuellt är det svårt att förbereda sig för omfatt-ningen av vandringen. Andas, äter och sover gör vi var vi än befinner oss därför blir den biten inte någon stor omställ-ning. Men att byta den dagliga rutinen så totalt under en längre period är det lite svårare att få in i huvudet.

En tid innan avfärd började jag planera packningen, mest handlade det om att välja bort och minimera. Till slut hade jag en liten ryggsäck med det absolut nödvändigaste och även från den hade jag säkert kunnat ta bort något mer.

Från den franska staden Saint-Jean-Pied-de-Port till San-tiago i Spanien är det närmare 80 mil genom varierad ter-

En vandring till Santiago de Compostelamonsieur, hitåt, den här vägen! Jag har tagit fel i en korsning men några franska pilgrimer en bit bakom uppmärksammar mig på fadäsen. Genant är det egentligen inte då många tokar till det ibland med navigationen. man tittar åt fel håll och man ser inte skyltningen eller man har annat i huvudet. Det borde inte vara pinsamt men är det ändå, där mitt ute i ensamheten.

TEXT & FoTo STELLAN ENGLuND

Missa inte ledmarkeringarna.

11

klart säger du, lite raljerande sådär, att vandra är ju jobbigt och drygt. Men det är inte riktigt så jag menar, det är precis som om man hinner med mer saker, hinner med fler sam-tal, fler givande händelser. Sträcks tiden ut på vandrande fot? Vissa påstår att det är så.

I 24 dagar höll jag nästan ett snitt på 3,5 mil om dagen, vissa dagar ett drygt maraton. Och sedan står man där mitt på torget framför katedralen i Santiago och det känns bara tomt. Vägen är i sanning målet.

solskEn, HårD vInD, snö, rEgn. Allt som naturen har att ge får du helt gratis. Det är ingen idé att kämpa emot, du har inget för det. Acceptera och gå vidare. Tanka vatten och ta en bit bröd. En fika och en bit kaka håller humöret igång och du får möjlighet att byta några ord med andra.

Någon går fort, andra tar det långsammare. Under en månads tid hinner de du knatade om i början komma ikapp dig. Det du vunnit genom längre dagar och längre dags-sträckor äts upp mycket fort under sådan lång vandring om du väljer ett lugnare tempo för en dag.

Tankarna kommer och går, ibland blir det liksom paus i tankeverksamheten. I alla fall den aktiva och istället inträ-der en instinktiv tillvaro vari man upplever omgivningen med hela sin kropp och alla sinnen. När det är så platt och in-tryckslöst som det ibland är uppe på högplatån under mitten av vandringen känns det nästan som man är ute och går på en stor boll som rullar under fötterna. Bristen av intryck är på-taglig och ingenting avslöjar avstånd och skala då horisonten sällan avbryts av träd eller klippor. Så märkligt det känns!

Hemmavid är det de invanda mönstren och för många bristen på daglig fysisk aktivitet som definierar oss. På vand-

9 ★ Revyn • 3 – 2013

ringen är det okända som väntar runt precis varenda krök och den inneboende vetskapen att det bara är våra ben som kan få oss att komma vidare, som gör att man vaknar till liv.

Trots att jag många gånger gick i ett väldigt meditativt tillstånd är det som det fanns en instinktiv vakenhet som uppfattade landskapets variation runt omkring. Ibland var det inte så subtilt utan omständigheterna tvingade mig till snabba beslut och åtgärder. Kanske ett snabbt annalkande åskväder med inslag av slagregn och hagel stora som ärtor sätter fart på aktiviteten. Eller den plötsliga insikten om att en stor kall öl väntar i nästa by.

DEt uppstår Många tIllfällEn att prata om sig själv. Någon frågar vem man är, var man kommer ifrån, vad man arbetar med. Att arbeta fackligt var det aldrig någon som ifrågasatte utan tvärtom så tycktes många förstå det som att det var en god gärning att arbeta för mäniskor och för ett godare samhälle. Att förklara innebörden av facket och kol-lektivavtalets funktion var en fascinerande erfarenhet på ett främmande språk med dammet rykande kring fötterna. ”Så intressant! Så där fungerar inte facket i mitt hemland, det är alldeles för vekt och reglerat av staten och företagens intres-sen”, fick jag höra. Att det faktiskt rörde sig om genuint in-tresse och inte av ren artighet förstår jag av allt övrigt som det samtalades om vid dessa situationer.

Kanske är den största behållningen av min vandring er-farenheten av att alla hjälps åt att göra det man kan för var-andra. För att göra livet i nuet lite mer uthärdligt. Plåstra om en fot, ge ett gott råd, bjuda på en apelsin eller en flaska vatten när det är som jobbigast i hettan. Medmänsklighet i praktik och inte bara i ord.

visst vandrar man genom städer, men de är få och det är landskapet och människorna man minns.

krönIkab-post

MITT SVERIGE VÅR FRAMTID

Landsorganisationen i Sverige

Valrörelsen börjar nu.Mellan den 22 april - 30 november ser vi tillatt valet 2014 ska handla om vår vardag.Läs mer på http://mittsverige.lo.se

Annons, Arbetet - Mitt Sverige.indd 1 2013-09-03 09:17

Jag är inte sams med ti-den. Att tiden inte är linjär har jag förstått redan för länge se-dan. Einsteins krökta rum-teori har existerat i mitt liv så länge jag minns, den har jag hittills kunnat handskas med, men nu!

För tre veckor sedan skördade jag yt-terligare en omgång bönor i köksträd-gården. I säkert tio års tid har jag, pysslig som jag är, burkkonserverat mina grödor. Det är en gammal metod, som fungerar. Jag har burkar med bygel och gummi-ringar. Själva apparaten, en 15-liters gry-ta med en insats och termometer, hittade jag på en loppis.

Nåväl. Man hermetiserar, burkarna värms långsamt upp i en vattenfylld gry-ta till en viss temperatur. Det tar en tim-me. Under tiden pyser den luft, som finns i burkarna ut och de blir lufttäta. Piece of cake med andra ord. Konserven håller i åratal, behöver inga kylutrymmen heller.

Lördagsvällen var ljummen, gässen kack lade på sjön. Burkarna var klara. Som den finne jag är skulle bastun på. Lördagar är ju bastudagar. På väg ut tog jag med grytan, skulle bara hälla ut det heta vattnet…

Senare, på akuten, konstaterades det att jag hade skållat mitt ”högra underben från knäet och neråt”. Jag var så chockad att jag inte ens kände någon smärta, inte heller lukten av det brända köttet. Å an-dra sidan, läkarna pumpade genast mor-fin i mig. Smålullig lyssnade jag på de-ras konfererande om att jag inte behövde hudtrans plantation.

Obegripligt. Här kommer den för-bannade tiden in. Jag har ältat och ältat. Varför lät jag inte vattnet svalna innan jag skulle hälla ut det? Varför skulle jag prompt ta med kastrullen när jag var på väg till bastun? Jo, så här gör kvinnor. Inte en sak i taget, utan flera. I alla år har jag hållit mig ikapp med tiden genom att kunna kombinera och spara mina steg. Skållningen var en olycka vill jag påstå, fast jag skulle gärna vilja vrida tillbaka tiden en liten minut och flytta mig in i en annan dimension. Det är väl inte för mycket begärt? Om jag alltså räknar ihop alla steg jag har sparat och fyller ”hinna i kapp-kvoten” skulle jag inte kunna få till skänks några sekunder?

Livet med kryckan är sannerligen an-norlunda. Jag är en snabb människa och därför är det en pärs att en så enkel sak som att ta på och knyta skon tar en halv evighet. Visserligen visar omgivningen större hänsyn, men tänk om…

SirpA moiSio

gs avDElnIng 9, östra svEalanDBesöksadress; Arenavägen 39, Globen. Postadress: Box 5140121 17 JohanneshovTel 010-470 84 90, e-post: avd9@gsfacket.se

HEMsIDa www.gsfacket.se/avd9

rEDaktör Jonas Lundborg, 010-470 84 95jonas@gsavd9.se

ansvarIg utgIvarE Seppo Sinimaa, tel 0702-62 98 44

rEDaktIon Stellan Englund, Ronny Frithiof, Jonas Lundborg, Sirpa Moisio, Lena Rosén och Seppo Sinimaa.

grafIsk forM Losita Design, www.lositadesign.se

oMslagsbIlD Jonas Lundborg

tryck Pressgrannar 2013

9★Revyn

tankar om tiden

Ingr

am