Situationen i SverigeSituationen i Sverige

3 olika teorier om 3 olika teorier om sprsprååkfkföörräändringarndringar

StamtrStamträädd VVåågg SociohistoriaSociohistoria

Den Indoeuropeiska Den Indoeuropeiska sprsprååkfamiljenkfamiljen

Till språkfamiljen hör språk som:Svenska

TyskaEngelskaFranska

ItalienskaMen även:

PolskaTjeckiskaSlovenska

RyskaOch till och med:

IranskaHindi

Romani

ProtoindoeuropeiskaKentumspråk SatemspråkAnatoliska

Tochariska

Baltoslaviska språk

Indoiranska språk

Armeniska

Albanska

Germanska språk

Keltiska Hellenska språk

Italiska

VästgermanskaÖstgermanskaNordgermanska

GalliskaBritanniskaGoidelic

MykenskaDoriskaEoliskaAttiska-Joniska

LatinUmbriskaOskiska

SvenskaTyska

Walesiska Nygrekiska Franska

ProtoindoeuropeiskaKentumspråk

Germanska språk

Nordgermanska

Västnordiska Östnordiska

Svenska DanskaIsländska Färiska Norska

VVåågmodellengmodellen

Hur blir det fHur blir det föör Sverige dr Sverige dåå??

SociohistoriaSociohistoria

Tanken att interaktion mellan sprTanken att interaktion mellan språåk k skapat fskapat föörräändringar som lett fram till ndringar som lett fram till dagens sprdagens språåk.k.

AfrikaansAfrikaans JiddischJiddisch

Nordisk sprNordisk språåkhistoriakhistoria

SprSprååkhistoriakhistoria

Urnordisk tid till vikingatid Urnordisk tid till vikingatid

Urnordisk tid till vikingatidUrnordisk tid till vikingatid

AnulaibaR ->

Urnordisk tid till vikingatidUrnordisk tid till vikingatid

Óláfr

SprSprååkhistoriakhistoria

Urnordisk tid till vikingatidUrnordisk tid till vikingatid ÖÖstnordiska och vstnordiska och väästnordiskastnordiska

ÖÖstnordiska och stnordiska och VVäästnordiskastnordiska

ÖÖstnordiskan talades i Sverige och stnordiskan talades i Sverige och DanmarkDanmark

VVäästnordiska i Norge samt, senare, stnordiska i Norge samt, senare, ääven ven ppåå FFäärrööarna och Island.arna och Island.

FFöörräändringar:ndringar:

FFöörsta person singular stavas i rsta person singular stavas i ööstnordiskan med stnordiskan med ””jj”” (sv: jag) men i (sv: jag) men i vväästnordiskan utan (no: eg)stnordiskan utan (no: eg)

FFöörräändringar:ndringar:

FFöörsta person singular stavas i rsta person singular stavas i ööstnordiskan med stnordiskan med ””jj”” (sv: jag) men i (sv: jag) men i vväästnordiskan utan (no: eg)stnordiskan utan (no: eg) Monoftongering sker i Monoftongering sker i ööstnordiskan men stnordiskan men

inte i vinte i väästnordiskan.stnordiskan.

FFöörräändringar:ndringar:

FFöörsta person singular stavas i rsta person singular stavas i ööstnordiskan med stnordiskan med ””jj”” (sv: jag) men i (sv: jag) men i vväästnordiskan utan (no: eg)stnordiskan utan (no: eg) Monoftongering sker i Monoftongering sker i ööstnordiskan men stnordiskan men

inte i vinte i väästnordiskan.stnordiskan. Vokalbyte i presensformer av verbet Vokalbyte i presensformer av verbet

komma: (isl: kemur)komma: (isl: kemur)

SprSprååkhistoriakhistoria

Urnordisk tid till vikingatidUrnordisk tid till vikingatid ÖÖstnordiska och vstnordiska och väästnordiskastnordiska HHöögmedeltiden: nordnordiska och gmedeltiden: nordnordiska och

sydnordiska sydnordiska

HHöögmedeltidengmedeltiden

SSöödra norden (Danmark)dra norden (Danmark) Norra norden (Norra norden (öövriga lvriga läänder).nder).

Speciella danska Speciella danska utvecklingarutvecklingar

vokalfvokalföörsvagningrsvagning:: Danskan har numer endast en vokal i Danskan har numer endast en vokal i

grammatiska grammatiska äändelser (e) gndelser (e) gääller i stort ller i stort ääven ven norskt bokmnorskt bokmåål.l.

Nynorska och Svenska har dessutom ofta a Nynorska och Svenska har dessutom ofta a och i vissa fall och i vissa fall ääven o.ven o.

IslIsläändska och Fndska och Fäärrööiska har a i stort sett samma iska har a i stort sett samma former som svenska och nynorska har, men former som svenska och nynorska har, men ddääremot i och u istremot i och u istäället fllet föör e och o.r e och o.

Speciella danska Speciella danska utvecklingarutvecklingar

Danskan utvecklar Danskan utvecklar ääven ven mjukamjukakonsonanter p, t, k blir b, d, g efter vokal. konsonanter p, t, k blir b, d, g efter vokal. NNåågot som got som ååterfinns i sydliga dialekter i terfinns i sydliga dialekter i alla nordiska lalla nordiska läänder. nder. Danskan utvecklar Danskan utvecklar ääven sin s.k. ven sin s.k. ””ststöött””..

Speciella danska Speciella danska utvecklingarutvecklingar

Under denna period bUnder denna period böörjar det rjar det ääven dyka ven dyka upp mindre skillnader mellan de upp mindre skillnader mellan de vväästnordiska sprstnordiska språåken (norska, islken (norska, isläändska ndska och foch fäärrööiska).iska).

SprSprååkhistoriakhistoria

Urnordisk tid till vikingatidUrnordisk tid till vikingatid ÖÖstnordiska och vstnordiska och väästnordiskastnordiska HHöögmedeltiden: nordnordiska och gmedeltiden: nordnordiska och

sydnordiska sydnordiska Nyare tid: Nyare tid: öö--nordiska och skandinaviskanordiska och skandinaviska

ÖÖ--nordiska och nordiska och skandinaviskaskandinaviska

Geografiska skillnader bGeografiska skillnader böörjar mrjar määrkasrkas De skandinaviska lDe skandinaviska läändernas sprndernas språåk k

fföörräändrasndras FFäärrööiskan och isliskan och isläändskan ndskan äär mer r mer

konservativ i sin utvecklingkonservativ i sin utveckling

NUNU

Det Det äär inte lr inte läängre ngre äär mr mööjligt fjligt föör r islisläänningar och skandinaver att fnningar och skandinaver att föörstrstååvarandra.varandra.

FFääringarnaringarna

har en viss mhar en viss mööjlighet att fjlighet att föörstrståå islisläändskandska har en god mhar en god mööjlighet att fjlighet att föörstrståå

norska/svenska pnorska/svenska påå grund av liknande grund av liknande uttaluttal har en god mhar en god mööjlighet att fjlighet att föörstrståå danska pdanska påå

grund av en grundlig skolutbildning i grund av en grundlig skolutbildning i danska. danska.

Inhemska invandrarsprInhemska invandrarsprååk k –– nyare invandrarsprnyare invandrarsprååkk FinskaFinska SamiskaSamiska MeMeäänkieli, tornedalsfinskankieli, tornedalsfinska JiddischJiddisch RomaniRomani TeckensprTeckensprååketket NYARE SPRNYARE SPRÅÅKK

Svenska i vSvenska i väärldenrlden

AmerikasvenskaAmerikasvenska EstlandssvenskaEstlandssvenska FinlandssvenskaFinlandssvenska Missionessvenska (Sydamerika)Missionessvenska (Sydamerika) Ukraina, GammalsvenskbyUkraina, Gammalsvenskby

Gemensamt i nordiska Gemensamt i nordiska sprsprååkk Synkope: bortfall av obetonade vokalerSynkope: bortfall av obetonade vokaler Verbens passivformVerbens passivform Substantivens bestSubstantivens bestäämda formmda form MMåånga bnga bööjningsjningsäändelserndelser MMåånga gemensamma ordnga gemensamma ord

Synkope, apokopeSynkope, apokope

Tryckaccent pTryckaccent påå fföörsta stavelsen > rsta stavelsen > vokalbortfallvokalbortfall synkopesynkope: fisk: fiskaaR > fiskr (obetonad vokal R > fiskr (obetonad vokal

faller bort i uttalet)faller bort i uttalet) apokopeapokope: horn: hornaa > horn (sista ljudet faller > horn (sista ljudet faller

bort i uttalet)bort i uttalet)

OrdfOrdföörrrråådd

ArvordArvord Grundstommen, frekvent om vardagliga Grundstommen, frekvent om vardagliga

sakersaker MMäänskliga relationer: man, kvinna, ben, nskliga relationer: man, kvinna, ben,

hjhjäärtarta Natur: jord, vatten, regn, isNatur: jord, vatten, regn, is Djur: hund, fDjur: hund, fåår, hr, höök, laxk, lax Vanliga adjektiv: gammal, ung, ny, storVanliga adjektiv: gammal, ung, ny, stor RRääkneord, pronomen, prepositioner, kneord, pronomen, prepositioner,

konjunktionerkonjunktioner

OrdfOrdföörrrråådd

LLåånordnord FrFräämmande ordmmande ord CitatlCitatlåånn

LLåånn

DirektlDirektlåån: ofta med anpassning av uttal n: ofta med anpassning av uttal och/eller stavning (printa, mejla, klubb)och/eller stavning (printa, mejla, klubb) ÖÖversversäättningslttningslåån: ha en bra dagn: ha en bra dag BetydelselBetydelselåån: gammalt ord fn: gammalt ord fåår ny r ny

betydelse (kbetydelse (käärring)rring) KonstruktionslKonstruktionslåån: Hon n: Hon äär en lr en lääkare. (She kare. (She

is a doctor.)is a doctor.) PrimPrimäära lra låån: citatord (music lovers)n: citatord (music lovers)

Nordiska rNordiska räättstavningsmttstavningsmöötet tet 18691869 Danska, norska Danska, norska smsmåå bokstbokstääver i substantiv (danska 1948)ver i substantiv (danska 1948) aa byts ut mot aa byts ut mot åå (danska 1948)(danska 1948)

Danska, norska, svenska: Danska, norska, svenska: q byts ut mot k i skriftq byts ut mot k i skrift anpassning av skrivsanpassning av skrivsäätt av frtt av fräämmande ordmmande ord

Svenska (1906): Svenska (1906): fv och f byts ut mot v i vfv och f byts ut mot v i v--ljudljud ää ersersäätts av e i flera ordtts av e i flera ord

RRåådd

Tala inte fTala inte föör fort!r fort! Artikulera tydligt!Artikulera tydligt! Var uppmVar uppmäärksam prksam påå ordvalet!ordvalet! RRääkneorden.kneorden. Ta om, fTa om, föörklara!rklara! SamfSamföörstrstååndnd FrFrååga!ga!

DialekterDialekter

3737

StandardsprStandardsprååk och dialektk och dialekt

RikssprRikssprååkk Regionalt rikssprRegionalt rikssprååkk UtjUtjäämnad dialektmnad dialekt Genuin dialektGenuin dialekt

3838

Dialekt Dialekt

Vad Vad äär sprr språåk? Vad k? Vad äär dialekt?r dialekt? Genuin dialekt ska skilja sig frGenuin dialekt ska skilja sig fråån n

rikssprrikssprååket pket påå alla spralla språåkliga nivkliga nivååer:er: FonetisktFonetiskt MorfologisktMorfologiskt Syntaktiskt Syntaktiskt Lexikalt Lexikalt

3939

SprSprååkhistorisk forskningkhistorisk forskning

LandsmLandsmåålsflsfööreningar 1800reningar 1800--talettalet Johan August Lundell: Johan August Lundell:

landsmlandsmåålsalfabetet (numera lsalfabetet (numera ööver 200 ver 200 tecken)tecken) DialektDialekt-- och folkminnesarkivoch folkminnesarkiv

4040

Indelning av svenska Indelning av svenska dialekterdialekter Sydsvenska Sydsvenska GGöötamtamååll SveamSveamååll NorrlNorrläändska mndska mååll ÖÖstsvenska mstsvenska mååll GotlGotläändska mndska mååll

4141

DialektskillnaderDialektskillnader

Arkaism, behArkaism, behååller ller åålderdomliga draglderdomliga drag Novation, spridning sNovation, spridning sööderifrderifråån och frn och fråån n

centrala delar av Sverigecentrala delar av Sverige